HANDELSBANKENS PERSONALTIDNING • ÅRGÅNG 33 • MAJ 1981

SMÅTT&GOTTSMÄTT&GOTTSM

Lokalrapportörer RN, Birger Nordlund, t fn 090/11 86 40 RG, Lennart Jansson, t fn 026/12 93 70 RC, Ingrid Klint, t fn 08/769 2223 RB, Inga-Lill Ljung, t fn 08/769 2375 RM, Lars Möllervärn, t fn 019/12 46 90 Ro, Kurt Hugosson, t fn 0470/260 20 RV, Anders Wiking, t fn 0520/500 08 RS, Inger Edberg, t fn 040 702 00 CHK

louko Granmar, CF, t fn 08/769 1175 Bo Möller, CA, tfn 08/769 1882 Lennart Sunnerholt, CL), t fn 08/769 1346

Svenska Finans Lars Hultkvist, t fn 08/22 87 00

Redaktionskommitté Siw Andersson, RCAP, t fn 08/769 1017 Inga-Lill Göransson, Uppsala-

Industriområdet, t fn 018/15 08 18 Leif Lundberg, CCM, tfn 08/769 1036 Oscar Widman, CAP, tfn 08/769 1923

Handelsbankens personaltidning. Remissan, 103 28 Stockholm tfn 08/769 2084 eller 1245

Redaktör och ansvarig utgivare: Olle Sethson I redaktionen: Kristina Eriksson

Remissan far inte citeras utan redak­tionens medgivande. Tryckt hos VLT-Press, Västerås.

ISSN 0345-9 721

Redigeringen av detta nummer avslutades den 15 maj.

Sista dag för manus till nästa nummer är den 3 juni. I juli tar vi semester och sista manusdag för augustinumret är den 3.8

INNEHALL sid

3-dagarsstrejken 4 CeSam-rapport 6 Janita Thörner — ny ordförande i centrala företagsklubben 8 FUC dagen efter strejken 10 Konstföreningens vårutlottning .12 Att sluta röka 14 Vem antar Karlskronas utmaning? 15 Nib Åman in memoriam 16 Sport och friluftsliv 17

Tjugofem 25-år ingår hämtade sina tro­hetsbevis i mässen på centrala huvud­kontoret. De är Bengt-Göran Anders­son, Nils Andersson, Leif Backlund, Ulla Beau, Ulla Eriksson, Bengt Grave­hed, Ann-Margret Hammarström, Åke He/lgren, Marianne Hengen, Arne Hill­blom, Roy Johansson, Henning Karls­son, Carl-Gösta Carlström, Hans Lund­blad, Astrid Märke, Ingvar Petterson, Ulla Skoog, Gunvor Sporrong, Bengt

Strannelid, Bengt Strömstedt, Vivian Svensson, Lars Trybom, Marianne Wahlberg, Karl-Erik Åhlström och Einar östlund. Saknas på bilden gör Carl Ahnsteen, Arne Johansson, Er­land Karlsson och Sten Rydbeck.

I högtidligheten deltog förutom värdarnajvd-paret även fackliga repre­sentanterna Maria Axelsson, Roland Frölander, Monica Juvanderoch klubb­ordföranden Barbro Lindegren.

Ett kvartssekel i bankens tjänst

Förr fick man knoga i trettio år för trotjänarklockan. Nu räcker det med 25. Och klockan har fått konkurrens av armband och ett halvdussin — vi höll på att skriva supkoppar — förlåt, bägare i silver, av mäster Bengt Lilje-dahl, också pappa till armbanden.

I Stockholm samlades tjugofem-åringarna (sexton herrar och nio damer, fyra herrar var förhindrade att komma) i mässen den 8 april med vd-paret som värdar.

I Malmö fick tio trofasta ta emot

Vid en middag på regionhuvudkonto­ret i Malmö fick Södra Sveriges 25-åringar ta emot bevisen för sin trofast­het ur regionbankschefen Göran Palms hand. Här har personalchefen Karl Jungbeck just mottagit halvdussinet silverbägare.

beviset för sin trohet ur regionbanks-chefens hand. Från kontoret vid Stor­torget kom Anita Janstig, E/se-Britt Lindblad, Barbro Sollenhed och Jan Ståhl och från Triangeln-kontoret Hans-Åke Nilsson. Ett annat stortorgs­kontor, det i Helsingborg, represente­rades av Sven-Olov Löfgren.

Lennart och Torsten med efternam­net Persson från Ängelholm och Lilla Torg i Kristianstad samt Karl Jungbeck och Maryann Norén på regionhuvud­kontoret kompletterade skaran.

2 Remissan 5/81

TT&GOTTSMÄTT&GOTTSMÄTT&GOTTSMÄTT Biskop Åke Kastlund i berättartagen — lyssnar gör strängnäsflickorna Kris­tina, Inga, Barbro, Nane och (något skymd) Pia.

Mammonsfolk hos strängnäsbispen

En fredag i början av april var det bråt­tom med att stämma av kassorna i Strängnäs. Biskopsparet i stiftet, Åke och Ethel Kastlund, hade bjudit på rundvandring med eftermiddagskaffe i biskopsgården.

Vid sådana här tillfällen, när man ska göra något alldeles särskilt, brukar det »stöka til l sig», men lyckligtvis inte den här gången. Strax efter halv fyra kunde vi sju man stark (förlåt en man och sex kvinnor var vi visst) tåga in hos biskopsparet med en viss förväntan.

Visserligen känner vi biskopsparet ganska väl, då vi är deras husbank, men ändå kändes det lite speciellt. Det är ju

inte var dag man besöker en biskop. Biskop Kastlund och hans hustru

ledsagade oss runt i den flerhundraåri-ga biskopsgården och berättade med stor inlevelse och humor om byggna­dens historia. Strängnäs har faktiskt in­te mindre än fyra biskopsgårdar, samt­liga ligger inom det kulturhistoriska området kring Domkyrkan.

Under sina många utlandsår som re­presentant för Svenska Kyrkan och Lutherhjälpen har biskopsparet skaffat sig många internationella vänner — och minnen. Biskopsgården är som ett litet museum, ful l t av saker från alla världs­delar. En del små och obetydliga, men

värdefulla minnen. En del av sina iakttagelser och stu­

dier har biskop Kastlund gett ut i bok­form, som speciellt behandlar den hjälpverksamhet som bi a bedrivs av den svenska Lutherhjälpen. Vår biskop är internationellt mycket känd, han har varit ordförande i Internationella Lutherhjälpen.

Efteråt bjöd biskopinnan på kaffe med idel hembakade läckerheter. En eftermiddag som vi sent kommer att glömma!

IL

Handelsbankens »lilla blå»

Nog för att bankens gratistrycksaker ibland används till helt andra ändamål än de ursprungligen avsedda, det är vi väl alla övertygade om. Men att vårt lilla noteringshäfte skulle komma att anförtros litterära och poetiska ingivel­ser, det har man kanske svårt att tänka sig.

Men så är det. En av Nacka-konto­rets kunder har skapat en liten prosa­dikt kring »Handelsbankens lilla blå» som kamraterna på kontoret inte vill undanhålla läsarna.

Poesialbum i fickformat?

Noteringshäfte för check-och banklönekonto, heter en liten blå bok som Handels­banken tillhandahåller kunderna. När jag står i kö på banken passar jag på att norpa ett par tre stycken av gratishäftet, användbart också för den som saknar nämnda konton. Den tunna boken lämpar sig faktiskt utmärkt för noteringar också av litterär eller poetisk art. Med Handelsbankens lilla blå i bakfickan kan man vara säker att ens kapital av fantasi och stundens ingivelser tillvaratas och förräntas på det mest lönsamma sätt.

Sig själv ovetande stöder alltså Handelsbanken den svenska litteraturen, lyriken. Förvaltar dess tillgångar, investerar i dess framtid. Genom sin lilla blåa bok Noteringshäfte för check-och banklönekonto. Som finns att få vid disken på kontoren. För kunderna.

Bokbytardag -Någon gång på höstkanten har vi tänkt oss ordna en BOKBYTARDAG, föreslår Olle Lundqvist och Knut Pers­son i notariatvalvert i Stockholm.

—Efter arbetets slut skulle vi som är intresserade kunna samlas i någon lämplig lokal här i banken. Vi tar med oss böcker — ja även tidskrifter — som vi tröttnat på men som någon annan kan tänkas vara intresserad av. Söndri-ga och fläckiga böcker ska vi givetvis undvika.

Ett utmärkt tillfälle att få träffas och bekanta sig med varandra och få en inblick i varandras intressen, tycker förslagsställarna.

—Skulle experimentet slå väl ut kan vi tänka oss att så småningom utvidga bytandet t i l l andra områden, t ex gam­la prylar, grammofonskivor o d.

—För att vi ska få ett begrepp om intresset är vi tacksamma för en på-ringning ti l l någon av oss (Olle 1342, Knut 1345).

Lycka t i l l , säger vi på redaktionen.

3 Remissan 5/81

Dan före strejken. I den överfyllda Ma-sursalen på CHK redogör klubbstyrel­sen för budet som förkastats. Gerard

Zethraeus (vid blädderblocket) svarar tillsammans med Barbro Lindegren, Marianne Bendix och Roland Frö län­

der för informationen. CHK-klubben har lagt ner ett omfattande arbete på att informera sina medlemmar.

3-dagarsstrejken A t t man skulle få vara med om det till slut. A t t inte få gå till job­bet fast man är frisk och arbets­för.

För fö rs ta gången i Bankman-naförbundets 94-åriga historia och i ens egen visserligen femtio år kortare men dock ganska långa banktillvaro har bankfolk lagt ner arbetet.

Visst har det varit snudd på strejk flera gånger tidigare, men i sista stund har det rett upp sig.

Minns hur det var första gången. På 40-talet. När man uppmanades att lyss­na på radions kvällssändningar — teve fanns ju inte på den tiden — för att få veta om man skulle gå ti l l banken eller ej morronen därpå.

När regionala småpåvar sökte värva strejkbrytare bland pensionärer och före detta sommarbarn - helt i strid mot högsta ledningens förhålIningsreg-ler.

Minns samtidigt hur många äldre kamrater värjde sig mot tanken att ta strid för sin rätt. Det anstod inte bank-anställda att strejka. Det var inte »fint».

Trots att det den gången handlade om radikalt förbättrade förhållanden för oss i bankerna. Ett slut på den hit­tills härskande godtyckligheten helt enkelt.

Det var då. Och nu? Påverkade av signaturen IK i RCs rapport från de da­

garna tre har vi kollat stämningen på några av regionbankerna utanför Stock­holm.

Låt oss börja i norr. —Här i Umeå är en av förbundets

ombudsmän stationerad. Informatio­nen har därför fungerat förträffl igt, sä­ger Birger Nordlund, vår lokalrappor­tör i Norra Sverige. Dessutom har vi haft besök av förste ombudsmannen Lennart Lundgren.

—Men den 27 april var arbetsbelast­ningen fruktansvärd. Det var dagen fö­re strejken.

Inom Södra Norrland var det ett snärj innan man lyckades leta rätt på de styrelseledamöter — två per kontor — som skulle ha hand om nycklarna ti l l kontoret under strejkdagarna, be­rättar vår rapportör i Gävle Lennart Jansson.

—Inom regionen ställdes inga krav på strejkvakter. Onödigt, tyckte med­lemmarna.

Vad gör en personalchef när perso­nalen uteblir?

—Han får ta itu med sånt som han inte hunnit med tidigare, svarar Rolf Öberg i Örebro. F n har vi fyra vakan­ser inom Mellansverige och hundra (100!) ansökningar ska granskas. Så jag har varit på banken varje dag.

—Visst hade vi det jobbigt dagarna före strejken, men inte mer än inför de stora helgerna. Nu var strejken den här

gången begränsad ti l l tre dagar. Situa­tionen hade säkert varit en annan om utgången varit oviss.

—Det som irriterat medlemmarna mest är att icke-organiserade lönemäs-sigt inte berördes av strejken, det in­trycket har Kurt Hugosson i Växjö, Remissans man inom Östra Sverige.

—Själv har jag gått strejkvakt, men det verkade som om allmänheten tog föga notis om oss. Sannolikt betrakta­de man strejken som »symbolisk».

—Jag tror att de flesta inte var in­ställda på att strejka, är Inger Edbergs i Malmö kommentar. Inger är lokalrap­portör för Södra Sverige.

—Några negativa reaktioner från kunderna har jag inte hört talas om.

När detta skrivs fortsätter man ätt förhandla för ful l t . Förhoppningsvis kan man uppnå samförstånd utan att behöva ta t i l l strejkvapnet och andra stridsåtgärder på r i k t i g t . . .

Ross

Foto: Kristina Eriksson

4 Remissan 5/81

»Bra att förbundet tar sitt ansvar»

För första gången i historien har banktjänstemännen i det här lan­det strejkat. Varför det blev strejk hoppas jag att alla känner t i l l , men hur upplevde vi den?

Tisdagen den 28 april samlades klubbstyrelsen för Stockholm City i Sale'nhuset för att dra upp riktlinjer­na för det fortsatta arbetet med strej­ken. Efter ett kort möte for vi ut på stan för att se hur strejkvakterna hade det. Idel glada miner. Trots blåst och snöbyar stod man där troget för att in­formera allmänheten om varför man strejkade. På flera platser i Stockholm blev strejkvakterna bjudna på kaffe och bullar av kunder som önskade lycka till.

Utanför vårt kontor i Vallentuna, tre mil norr om Stockholm, stod en trio och kämpade med blåsten och snön. På vår fråga vad man ansåg om den här strejken svarade en i trion Ani­

ta Gruseli, deltidskassör, så här: —Strejken är befogad i allra högsta

grad. I förhållande til l vårt ansvar, vår kunskap och vår arbetsinsats är lönen alldeles för låg. Skönt att förbundet tar sitt ansvar. Hade man inte varslat om strejk efter allt som hänt under vå­ren, då hade nog förbundet förlorat många medlemmar. At t icke-medlem-mar får lön p g a att BAO inte svarat med lockout, ti l lhör spelets regler och påverkar ingenting.

Benita Hansen, heltid i kassan, sa så här:

Kyla och blåst — och snöyra ibland — fick strejkvakterna utstå vid huvud­kontoret i Stockholm. Värmer sig med en kaffetår gör det här passet: fr v Allan Nilsson, Per Gestblom, Karin Herrlund, Christina Guilianelli och Agneta Lars-

—Jättebra att förbundet äntligen gör någonting. Vi är klart underbetalda. Jag upplever strejken som positiv i många avseenden. Allmänheten blev äntligen upplyst om våra låga löner. Kundernas reaktion har stärkt oss i vårt handlande. Bara positiva uttalan­den. Många kunder blev förvånade över hur låg lön vi har.

—Att strejka är självklart inte roligt, men när ord inte hjälper får man gå til l handling. Om sedan BAO kunde låta bli att snegla på PTK och istället an­vända sina egna huvuden. Dessutom vore det bra om man kunde sitta vid förhandlingsbordet tills man var klar. Hade så varit fallet hade det inte blivit någon strejk.

På onsdagen den 29 april kallades alla kontaktombuden med kort varsel in för information om läget. Inte mind­re än 60 personer hade infunnit sig ti l l mötet. Här fick man information om lönebudet som förkastades, hur kon­fliktersättningen ska betalas ut, vad som händer efter strejken o s v . En mycket välarrangerad träff, där man fick mycket information.

Klubbstyrelsen har lagt ner ett oer­hört arbete, likaså kontaktombuden. Konfliktorganisationen fungerade per­fekt, kanske beroende på att vi är så välorganiserade i Handelsbanken.

IKiRC

En vanlig syn runt om i landet mån­dagen den 27 april. Här köas det på Kungsträdgården-kontoret i Stock­holm.

5 Remiss» 5/81

1981 års centrala företagsklubb i grön­gräset på Fersenska terrassen. Fr v Bar­bro Lindegren, CHK, Birgitta Larsson, RB, Lennart Stål, RC, Klaus Linde­skog, RS, Elisabeth Ahlgren, RV, ny­valda vice ordföranden Barbro Gärda, Ro, Lennart Fröjdh, RC, nya ordfö­randen Janita Thörner, CHK, Hans Eskilsson, RS, Björn Ståhl, RM, och Jan Gunnar Nilsson, RN.

April-CeSam Foto: Kristina Eriksson

Omkostnaderna igen RegSam Datautbildning Förslagsverksamheten

Personalens utsända

Elisabeth Ahlgren, Västra Sverige, Hans Eskilsson, Södra Norrland, Lennart Fröjdh, Stockholm City, Barbro Gärda, östra Sverige, Bir­gitta Larsson, Stör-Stockholm (stånd in för Peter Pollak), Bar­bro Lindegren, centrala huvudkon­toret, Klaus Lindeskog, Södra Sve­rige, Jan Gunnar Nilsson, Norra Norr/and, Björn Ståhl, Mellansve­rige, Lennart Stål, Stockholm City, samt Janita Thörner, centra/a hu­vudkontoret.

... och bankens

Vd Tom Hedelius, vvd Morgan Abrahamsson, Centrala administra­tionsavdelningen, personalchefen Lars Nordström samt regionbanks-chefen Göran Palm, Södra Sverige.

Omkostnadsutvecklingen tycks vara av ständigt intresse för bankledningen.

Som utlovat vid centrala samarbets-grupppens februarimöte återkom vd Tom Hedelius ti l l det faktum att Handelsbankens omkostnader under 1980 hade visat sig ligga högre än ge­nomsnittet för de andra affärsbankerna.

En fingranskning av specifikationer­na visade att lönekostnaderna hade ökat med 11,9 % medan övriga affärs­banker stannade vid 10,8.

At t utbilda oss ti l l bättre bankmän och -kvinnor hade kostat 4 miljoner mer än året innan.

För att inte tala om underhållet av våra lokaler, där kostnaderna ökat med 13,2 miljoner, en fördubbling från 1979. Här menade vd, fanns det sär­skild anledning att hålla igen.

Men, undrades från fackligt håll, kunde det inte tänkas att de ökade lo­

kalkostnaderna helt enkelt var resulta­tet av tidigare återhållsamhet?

Blanketter för miljoner

Beställer vi för mycket blanketter? Kanske. Ifjol hade vi i varje fall rekvi­rerat sådana för hela 14 miljoner. Men — sa någon från facket — genom att förrådet tar betalt varje gång det görs en beställning är det troligt att kontor och avdelningar gör färre men större be­ställningar och då kan råka ta t i l l i över­kant.

Resor och traktamenten var också något som hade ökat, inte mindre än 35 %. Det fanns därför anledning att låta de resebyråer som säljer tjänstere­sor t i l l banken komma med alternativa förslag. Väljer de alltid de förmånligas­te resvägarna åt sina kunder?

Med de här maningarna ville Tom framförallt, som han uttryckte det,

6 Remissan 5/81

»väcka» alla resultatansvariga. Vilket kanske behövs då och då (reds reflex­ion).

RegSam svårt komma igång

Vad facket hade för sig på sitt sedvan­liga försammanträde til l CeSam redo­gör »Citystockholmarna» Lennart Fröjdh och Lennart Stål för på annan plats i det här numret.

Nya ordföranden i centrala företags­klubben Janita Thörner — som veder­börligen hyllades av vd — berörde ut­bytet av erfarenheter de regionala klubbarna emellan, som hon ansåg vär­defullt. Däremot var det för tidigt att yttra sig om de regionala samarbets­grupperna. På sina håll har man haft svårighet att komma igång helt enkelt.

Kontorsrevisionen, nya rutiner

Det pågår f n diskussioner kring revi­sionsarbetet på kontoren. Centrala re­visionsavdelningen är i färd med att se över kontorsrevisionen. I det arbetet vill centralklubben vara med på ett t i ­digt stadium, underströk Janita. Var­för inte be revisionschefen själv lämna

en redogörelse i CeSam? Bra förslag, tyckte Tom. Låt oss gö­

ra det.

Datautbildning för gräsrötter

Handelsbanken är ett företag som i all­ra högsta grad använder sig av datorer. Märkligt nog existerar det praktiskt ta­get ingen utbildning på området. Det sa Morgan Abrahamsson. Vi vill nu sätta in en utbildning, det är en sats­ning som måste göras. Hur den utbild­ningen är tänkt redogjorde Tommy Friström från utbildningen för.

Redan i höstas hade AR-folket och bankens utbildare fått i uppdrag av CeSam att komma med förslag ti l l en systemanknuten utbildning. Men, som Morgan underströk, det är linjens efter­frågan som bestämmer vilka system som ska användas, inte AR-folket.

En förutsättning för att den här ut­bildningen ska komma til l stånd är dock att den ryms inom bankens all­männa utbildningsram, famhöll vd.

Facket genom Janita tackade och tog emot, men efterlyste inslag kring ergonomi och miljöfrågor. Förslaget går nu på remiss. Frågan tas upp igen vid nästa CeSam.

Dålig kontakt handläggare — förslagsställare

Har folk lagt ner möda på att komma med förslag ti l l förslagskommitten ska bedömningen ske snabbt och effektivt, underströk Tom. Kontakten mellan handläggare och förslagsställare var fortfarande otillfredsställande.

Jan Persson, den som på central håll vet mest om förslagsverksamheten i banken, hade tillkallats för en läges­rapport.

Fr o m december i fjol ska förslag vara behandlade inom två månader. At t så inte alltid sker kan, menade Jan, bero på att de som har att bedöma in­komna förslag, ser bedömningen som en press på en redan stor arbetsbörda.

Någon märkbar förändring av kvali­tén på de insända förslagen hade Jan Persson inte kunnat konstatera. Lik­som före decentraliseringen av verk­samheten rörde förslagen huvudsakli­gen blankett- och rutinförändringar.

I ett kommande nummer av Remis­san räknar vi med att kunna publicera en rykande färsk redogörelse för hur det egentligen står t i l l på den här fron­ten. Det är inte bara förslagsställarna som har rätt att kräva en sådan.

O.S

Centrala företagsklubb ens aprilmöte »Chefsrollen i framtiden

»RegSam-arbetet •Åtgärder efter rån

Vid vårt sammanträde två so­liga dagar i april hade vi en diger lunta frågor att gå igenom. Bland annat personalpolitiska gruppens arbete, utbytet av erfarenheter från de olika regionbankernas RegSam samt frågan om anpass­ningsgrupper.

• BI a diskuterade vi ansökningsruti­nerna, där en av frågorna var om man ska få söka anonymt eller inte. CeFK beslöt att frågan skulle tas upp i respek­tive klubbstyrelse innan vi tar ställning centralt.

En annan viktig fråga var chefens roll i framtiden.

• Ska man kunna dela på befordrade tjänster ?

• Hur ska man finna reträttplatser för dem som vill trappa ner?

• Ska chefen ensam vara ansvarig?

Vi i CeFK anser att chefens roll är mycket viktig, och att den diskussio­nen verkligen ska föras ut i hela ban­ken. Vi vet att såväl ansvaret som dele-geringen fortsätter att öka i allt snabba­re takt. Det måste därför vara viktigt att chefen har möjlighet att inte bara delegera arbetsuppgifter utan även an­svar. Det vill säga dela på ansvaret.

Vi tycker också att det är viktigt att finna meningsfyllda arbetsuppgifter för dem som vill trappa ner och att banken tar vara på deras mångåriga kunskaper och erfarenheter.

• Beträffande RegSam kunde vi kon­statera att man kommit olika långt inom regionbankerna.

Samtliga har haft ett möte. Vad man har diskuterat på mötena har va­rit av mycket skiftande slag. Ävenså re­dovisningen av sammanträdena. Vissa skickar ut fylliga protokoll medan and­

ra bara skriver ett par rader. Genomgående teman hos alla region­

banker har varit personaldimensione­ring och utbildningsfrågor.

Inom RC har man diskuterat åtgär­der efter rån, där kontorens uppfatt­ning är att våra läkare är ovilliga att ställa upp. (Vid CeSam-mötet fram­kom att både CeFK och bankledning­en var av den uppfattningen att läkar­na, då kontor så begär, ska rycka ut för att hjälpa de råndrabbade.)

Hälften av regionbankerna hade dis­kuterat lönefrågor på ett eller annat sätt.

• Ifråga om anpassningsgrupper i bank enligt främjandelagen, beslöts att frågan skulle tas upp i respektive Reg­Sam för vidare diskussion. Med anpass­ningsgrupper menas att handikappade av olika slag ska kunna beredas arbete i olika branscher. Så även i bank.

7 Remissan 5/81

Vara fackliga förtroendemän behöver ersättare på jobbet!

Nya ordföranden i centrala företagsklubben Janita Thörner om framtiden

Remissan: Varför jobbar du fack­ligt — är det av ideella, politiska eller andra skäl?

Janita Thörner: Det är en fråga som jag ställer mig ibland — varför en­gagerar jag mig som jag gör? Det är väl en läggningsfråga — om jag tycker att

Centrala företagsklubben . . .

Det här var ett axplock av de tyngs­ta frågorna. Självklart fanns det många andra intressanta spörsmål att diskute­ra. Så många att vi inte hann med alla.

Efter detta dryga program vidtog sammanträdet i CeSam som avhölls i en som vanligt avspänd atmosfär.

• Vi anser i CeFK — till skillnad från Remissans redaktör — att CeSam är ett viktigt organ för de centrala kontak­terna mellan regionbanksklubbarna och bankledningen i frågor som rör hela banken. Till vår glädje kunde vi konstatera att bankledningen var av samma uppfattning som vi.

Dessutom tycker vi att CeFK har en mycket viktig funktion att fylla då det gäller erfarenhetsutbytet mellan de re­gionala klubbarna. Inte minst med tan­ke på utfallet av de olika RegSam-sam-manträdena.

Lennart Fröjdh, Lennart Stål

Här har vi tydligen råkat träffa en öm punkt. Red har aldrig ifrågasatt Ce-Sams betydelse som kontaktorgan mel­lan fack och bankledning.

Däremot har vi efter att ha bevistat februari-CeSam — som enligt vår upp­fattning i stort sett bestod av en envägs-information — i vårt referat därifrån tillåtit oss föreslå en begränsning av an­talet möten till de tillfällen då man verkligen har nägot att överlägga om.

något är fel och bör förändras så kan jag bara inte stillatigande se på. Och det bästa sättet att kunna påverka och driva frågor är att aktivt engagera sig fackligt.

Med detta menar jag naturligtvis in­te att vi som jobbar fackligt driver frå­gor i den riktning som vi själva tycker. Vi företräder framför allt medlemmar­nas intressen.

Medlemskontakten är väldigt viktig — vi fackliga representanter ska ju vara ett språkrör för personalen i banken. Dessutom är det många gånger väldigt roligt och utvecklande för en själv att jobba fackligt.

R: Vilka frågor anser du som ny ordförande i centrala företags­klubben vara viktigast att jobba med?

JT: Just nu är vi mitt uppe i en mängd viktiga frågor. Efter att medbestäm­mandeavtalet blev klart har vi och bankledningen tagit tag i flera olika personalpolitiska frågor, t ex rekryte-ringspolicyn och rutinerna vid tillsätt­ning av tjänster.

I dagarna kommer vi att få ta del av jämställdhetsgruppens arbete, en grupp

som CeSam tillsatt med uppdrag att ar­beta fram konkreta förslag till hur vi lättare ska nå jämställdhet i banken. De här frågorna tror jag att vi kommer att få arbeta mycket med de närmaste åren, där finns en hel del att göra.

Vi måste också få MBA-H att funge­ra enligt tankarna i avtalet och vidare­utveckla det.

R: Vice ordföranden är också kvinna. Tre av de regionala klub­barna har kvinnliga ordförande — betyder det att kvinnor är mer fackligt intresserade än män, nu­mera?

J T: Jag förstår inte riktigt hur du räknar. Vi har nio regionala klubbar, alltså sex manliga och tre kvinnliga ord­förande och i CeFK är hälften kvinnor och hälften män. Med tanke på att 55 % av bankens personal är kvinnor så lutar det väl i så fall snarare åt andra hållet.

R: Det lär vara svårt att rekrytera folk till klubbstyrelserna. Kan du ange något skäl till att det är så? Och vad tror du kan göras för att förbättra situationen?

Några fakta om Janita Till ny ordförande i centrala företagsklubben (CeFK) har valts Janita Thörner på utbild­ningssidan i Stockholm. Hon efterträder Thomas Aronsson, kc på Sisjön-kontoret utanför Göteborg.

Janita började i banken 1969. Efter några år som sekreterare på personalavdelningen kom hon till utbildningsavdelningen

där hon numera arbetar med yrkesorienterad utbildning.

Sin fackliga verksamhet in­ledde hon 1976 som styrelse­medlem i CHK-klubben, en post som hon fortfarande inne­har. Två år senare kom hon in i styret för centralklubben, 1979 utsågs hon till vice ord­förande där och nu alltså till ordförande.

8 Remissan 5/81

En flicka som engagerar sig — centrala företagsklubbens nya ordförande Jani-ta Thörner, hemvist utbildningsavdel­ningen i Stockholm.

Foto: Kristina Eriksson

J T : Det är väl inte sä överallt.- Många gånger »slåss» man om platserna. Men det här är en viktig fråga, det vore mycket värdefullt om fler ville engage­ra sig. Jag tror att det kan finnas många olika skäl t i l l att man inte gör det. Ett skäl är att det ju tar tid i anspråk, ofta blir det ordinarie jobbet och arbets­kamraterna lidande. Även om det mesta av det fackliga jobbet numera sker på arbetstid, så blir det ändå så att vi får använda en viss del av vår f r i t id .

Jag vet att centrala bankledningen ser positivt på fackligt arbete och be­traktar det som meriterande. Jan Wal-lander har ju vid något tillfälle t o m uttryckt att vi borde ha »facklig värn­plikt» i banken. Jag är inte så säker på att alla chefer i banken har den inställ­ningen, vilket tyvärr kan inverka nega­tivt på deras medarbetares fackliga en­gagemang.

Vad vi gör åt det här? Jo — jag tror att vi alla måste hjälpas åt. Vi som re­dan jobbar fackligt bör på ett bättre sätt informera om vad jobbet går ut på — ofta visar det sig att nya i klubbsty­relserna finner det fackliga jobbet mycket mer stimulerande än vad de trodde.

Vi måste också hjälpas åt att stödja våra fackligt aktiva arbetskamrater, vi­sa förståelse för att han eller hon behö­ver gå ifrån på ett sammanträde - trots att det ordinarie arbetet hopar sig. Det gäller inte minst våra chefer på alla ni­våer i banken, som bör se ti l l att det verkligen kommer ersättare för den fackliga representanten. Det har bank­ledningen f ö lovat ställa upp på.

R: Anser du att CeSam arbetar effektivt?

JT: Ja, det gör jag. Men jag vet att re­daktören och jag inte har samma åsikt om den saken.

At t arbeta effektivt behöver inte in­nebära att en mängd ärenden klubbas i rask följd utan att vi får fram resultat av vårt samarbete i CeSam. Jag ser det som viktigt att vi får träffa bankled­ningen i lugn och ro och får möjlighet att höra ledningens inställning i olika frågor och att vi får utrymme att redo­göra för vår åsikt utan att det ska upp­levas som ren förhandling. Jag tror att ärendena vinner på det.

R: Ditt fackliga engagemang — är det risk för att det kolliderar med ditt jobb i banken?

JT: En betydelsefull sak för oss som jobbar fackligt är att ha ett ordinarie jobb som vi trivs med och som vi enga­gerar oss i. Jag tror inte på heltidsan­ställda fackrepresentanter, risken finns att de så småningom kommer för långt från verkligheten.

Dessutom är det betydelsefullt ur personlig synvinkel. Den dag då man slutar fackligt bör man ha ett trivsamt jobb att övergå ti l l annars kanske man klänger sig fast vid det fackliga jobbet därför att man inte ser lika stimule­rande arbetsuppgifter i det andra. Och det främjar ju varken facket, den en­skilde eller banken. Det allra mest tra­giska i sådana fall vore ju att inte bli omvald . . .

Jag har förmånen att ha ett jobb som jag trivs med. Jag har också en annan förmån — mina arbetskamrater och min chef visar förståelse för att det fackliga arbetet tar både tid och ork från mig. Trots det upplever jag ibland att det känns lite jobbigt — det vill jag inte sticka under stol med. Ofta har jag själv alldeles för höga ambitio­ner — tror att jag klarar mer än jag gör.

R: Siktar du på en facklig karriär eller ser du fackjobbet som en visserligen värdefull men dock parentes i ditt bankliv?

JT: Nej, jag siktar inte på någon fack­lig karriär, vad du nu kan mena med det. Jag tänker väl jobba fackligt några år ti l l — men inte för länge. Jag ser hel­ler inte det fackliga arbetet som en pa­rentes — det är det alltför betydelse­ful l t för.

R: Hur ser du på samarbetet med bankledningens representanter?

JT: Det fungerar bra tycker jag. Vi har en avspänd och fin kontakt.

Det är viktigt att inte gå på kolli­sionskurs med varandra. Det blir då of­ta onödiga låsningar och prestige som styr i stället för att man försöker lyss­na på den andra parten och respektera varandras åsikter. En förutsättning för att man ska kunna ge eftertryck åt en åsikt är att det finns ett sådant klimat. Och jag måste säga att under mina tre år i CeSam så upplever jag att bankled­ningen verkligen lyssnat på oss när vi har markerat en åsikt.

9 Remissan 5/81

Här är grabbarna på FUC som överva­kar att terminalerna fungerar som de ska ute på kontoren. Fr v Bertil Ols­son (tidigare Försvarets Radioanstalt), Gunnar Nilsson (äldst i jobbet), Per

Bendelin (för några månader sen på kontor), Nils-Georg Kindlund (tidigare dataoperatör), Jan Blom (jobbar andra dagen och kommer från Televerket) samt slutligen chefen Melker Nilsson

(också med lång kontorserfarenhet ba­kom sig).

På bildskärmen i mitten kan man avläsa vilka kontor som inte fungerar för ögonblicket.

FUC — dagen efter strejken Måndagen den 27 april — dagen före strejken — noterades dubbelt så många transaktioner som nor­malt ute på kontoren. Ungefär li­ka många som vid ett årsskifte, dvs drygt 5 0 0 0 0 0 transaktioner mot normalt ungefär 225 0 0 0 . Det f ick Remissan veta vid sitt besök hosfunktionsövervaknings-centralen (FUC) i Stockholm första arbetsdagen efter strejken.

—Vi kan nog inte ägna så mycket tid åt dig idag, sa chefen på FUC, Melker Nilsson, när Remissan ville komma och hälsa på direkt efter strejken. Flera kontor har bett Remissan berätta lite om vad FUC gör. Och framför allt — visa hur kamraterna där ser ut.

—Det är lite rörigt här, men kom gärna ändå. Sagt och gjort.

Det är rörigt. Centralt överförings­fel tre gånger under dagen. Den centra­

la datorn orkar inte med arbetsbelast­ningen när man försöker köra ikapp efter tredagarsstrejken.

Dramatiskt

Det tredje överföringsfelet inträffar kl 15.23, dvs mitt under kontorens av-stämningsarbete.

—Jaha, muttrar någon. I morron kommer vi att få ett ovanligt stort an­tal kassetter med posten.

Det är FUC som tar hand om de kas­setter som kontoren måste skicka per post när de registrerade transaktioner­na inte kan nå den centrala datorn via telenätet.

Mycket riktigt. Dan därpå har när­mare 150 kontor skickat kassetter — bara en gång tidigare har ett så stort antal sänts in. En normal dag brukar det röra sig om 5—10 stycken.

Datafolket rusar in i FUCs två små fönsterlösa rum mitt inne i smedsbacks-komplexet. FUCarna kollar läget inne i

datahallen tvärs över korridoren. —Vi är inte med än! Vad är det som

händer? Skiftlag 2 i datahallen jobbar febrilt för att få igång systemet igen. Kontoren ringer och vill veta vad det är för fel. Fika intas på stående fot.

Kontorens språkrör

Funktionsövervakningscentralen är en liten men viktig enhet inom dataavdel­ningen. Det är alltså dit kontoren vän­der sig när kassaterminalen inte funge­rar, när röda lampan med »överförings­fel» lyser och inte vill slockna, dvs när kontakten mellan kontoret och den centrala datorn är bruten.

—Vi ska övervaka att den tekniska materielen fungerar, berättar Melker. Och vi det är Melker själv och hans fem grabbar.

—Men vi ska också fungera som kontorens språkrör gentemot dem som är ansvariga för systemets uppläggning och mot dataoperatörerna.

10 Remissan 5/81

• FUC vakar över att terminalsyste­met fungerar så bra som möjligt.

• FUC hjälper kontoren vid och ef­ter felsituationer

• En gång i halvtimmen skickas automatiskt signaler ut för att testa terminalerna. Om någon av de ca 1800 anslutna kassa- och frågeterminalerna inte fungerar registreras detta på en bildskärm hos FUC, som snarast försöker avhjälpa felet.

• FUC kan repetera en rapport på frågeterminalen till ett speciellt kontor samma dag.

• FUC tar hand om kontorens pos­tade kassetter och läser in dem i den centrala datorn.

Centralt överföringsfel! Den centrala datorn blir överansträngd dagen efter strejken. Fr h Melker Nilsson, chef för FUC, och hans medarbetare Gunnar Nilsson diskuterar med skiftbasen i datahallen, Christer Wikman, hur felet ska åtgärdas.

Fungerar inte terminalerna ser FUC til l att Philips servicepersonal rycker ut och åtgärdar felet. Ett 30-tal sådana uppdrag brukar det bli under en dag. Tur att den finns tvärs över gatan!

Televerket är en annan viktig samar­betspartner. Det är ju Televerket som ansvarar för ledningarna i datanätet. Ibland kan det vara jobbigt att komma fram ti l l i vilket teleområde ett fel lig­ger.

—Då är det vi som kan behöva kon­torens hjälp med vissa tester, säger Melker.

Gott rykte Bland kontoren ute i landet har FUC rykte om sig att vara en ovanligt ser-viceinriktad grupp.

—Dom blir aldrig irriterade hur dum­ma frågor man än ställer eller hur många gånger man än ringer, konstate­rar ett kontor.

—När man än ringer är det alltid nå­gon som svarar. Jobbar dom jämt? undrar ett annat.

Grabbarna på FUC tycker det är trevligt att ha kontakt med kontoren.

-l&fäffT

—Det är dom som är våra kunder, menar de. Det ingår i vårt jobb att sva­ra på frågor. Från klockan åtta på mor­gonen til l sju på kvällen går det att ringa til l FUC. Det finns alltid någon på plats.

Melker Nilsson vet hur det är att jobba på kontor. Det har han själv gjort i över 25 år.

—Det är viktigt att ha en bra mix på personalen, framhåller han. Någon från kontor, någon datakunnig och någon mer tekniskt inriktad. Det har vi just nu, slutar Melker.

Kristina Eriksson

11 Remissan 5/81

KORT OM FUC

En ros? Nej ett salladshuvud i keramik av Margita Glaumann, en av konsthant­verksvinsterna i vårutlottningen.

Foto: Konny Domnauer

Konstföreningens vårutlottning 70 konstverk och 85 konsthantverks­alster ingår i vårens utlottning. Den här gången har föreningens inköpare haft ovanligt gott om pengar att röra sig med. Vårkollektionen av konst och konsthantverk är värd inte mindre än 295 000 kronor!

Det slår sällan fel — av de slump­vis dragna vinnarna visar det sig att hälften arbetar inom stockholmsområ­det, resten på kontor och avdelningar runt om i landet.

L

Grattis konstvinnare!

I . Ulla-Britt Elmesten RCF 2. Inge-Gärd Kihlgren CFAU 3. Sven Parell Sthlm (pens) 4. Kjell Waara RCF 5. Kristoffer Huldt RBU 6. Björn Rose'n RV RHK 7. Christer Nilsson RGA 8. Gottfrid Hörnsten Nordmaling (pens) 9. Nils Jarlmark Örebro (pens) 10. Axel Blomberg Säffle (pens)

I I . Torsten Attarp CAB 12. Ruben Lind­ström Sala 1 3. Hans Nordström Arboga 14. Ulf Lundqvist Vänersborg 15. Gunnel Win-roth CFF 16. Martha Olsson Sandviken 17. Solveig Puumala Fagersta 18. Hjalmar Wid-ham Karlstad 19. Ann-Marie Nilsson Örn­sköldsvik 20. Inga-Lisa Håkansson Vislanda (pens)

21. Stig Haglund RVK 22. Tony Rydberg Norrköping Drottninggatan 23. Göran Sah­lin RCJ 24. Lennart Tidstrand Alingsås 25. Lars Ericson Tranås 26. Olle Nilsson Bergsjö 27. Sven Asplund Sthlm (pens) 28. Gunilla Lundmark Västerås Vasagatan 29. Sven Wiklund CRN 30. Christer Eriksson CFL

31 . Susanne Jansheden CUVK 32. Ingrid Bolin CUBB 33. Stig Sundgren Märsta 34. Gunnar Johansson Sthlm Hornsberg 35. Anita Alexanderson RVU 36. Sven Gustaf Fagerström Borås Stora Torget 37. Gertie Tenggren Nässjö 38. Äke Almroth RCF 39. Birgitta Falk Sthlm Kungsträdgården 40. Bertil Fredriksson CADB 41 . Tage Forsberg Sthlm St Eriksgatan 42. Ulla Gardtman Nybro 43. Leif Sjöholm Malmö Dalaplan 44. NilsKroon Borås(pens) 45. Arne Erlandsson RSA 46. Yngve Eriks­son Vimmerby 47. Maj Törnblom Sthlm (pens) 48. Sven-Äke Andersson Umeå 49. Jane Sjölund Sthlm Marieberg 50. Torsten Lindh RVU

51 . Gunvor Gustavsson Vilhelmina 52. Svan­te Wikström CUVA 53. Ruth Lundberg Mora 54. Kristina Öberg Högdalen 55. Ing­rid Danielson CFIN-N 56. Linda Olsson CUFL-B 57. Randveig Bengtsson Sv Finans 58. Erik Rydén CAAS 59. Marie-Louise Gustrin Fondservice 60. Conny Dolonius CUM

61 . Lennart Folke CAAU-3 62. Iwan Crona Karlstad (pens) 63. Anita Rönnberg Sthlm Kungsträdgården 64. Margareta (Greta) Sandeberg CUE 65. Hildur Gabrielson Hel­singborg (pens) 66. Yvonne Utterström Aves­ta 67. Vivian Svensson CCM 68. Bo Sten-roth Helsingborg Stortorget 69. Ann-Margret Hammarström CSB 70. Åke Wennman CS.

Grattis konsthantverksvinnare! 1. Birgitta Dufbäck CUER 2. Ove Rautio övertorneå 3. Nils Dusing Uppsala Ringga­tan 4. Kristina Olsson Kalmar Berga 5-An-na-Lisa Storm Hudiksvall 6. Anita Törnkvist Osby 7. Els-Marie Johansson CFF 8. Lilly Andersson Sthlm (pens) 9. Ellen Hermans­son Gävle Söder 10. Bengt Svanfeldt CAAU

11. Sture Branmark Nol 12. Britt-Marie Holmsten Örnsköldsvik 13. Inger Bergstrand RVEA 14. Nils österberg Nybro (pens) 15. Karin Mellgård Sthlm Sveavägen 82 16. Ar­ne Svensson Tierp 17. Gunilla Söderlind Hudiksvall 18. Astrid Berglund CUBR 19. Bengt Björklund Sv Finans 20. Lena Ljung­berg Sthlm östermalmstorg

21 . Kerstin Blomqvist RCF 22. Bo Sjöborg Sv Finans 23. Anneli Persson CFAF 24. Inga-Lill Göransson Uppsala Industriområdet 25. Marja Nordin Sundsvall 26. Lennart Ericsson CL 27. Arne Johansson CCS 28. Anita Sandin Umeå 29. Birgitta Sandström Umeå 30. Margareta Pylad Nyköping (pens)

3 1 . Edeltraude Pitejin CFIF-K 32. Roy Jo­hansson CADS 33. Anders Tuvehjelm CFAS 34. Karl-Einar Rasmusson CXS 35. Carl-Ivar Lidgren RNE 36. Ingela östlund Hu­diksvall 37. Gunnar Nilsson CAAD-D 38. Curt Bertilsson CRS 39. Ragnar Berg Hovas (pens) 40. Uno Edholm CUFL-A 4 1 . Erik Sjöberg CFKO 42. Ulf Dahlqvist Malmö Stortorget 43. Sören Bodin CUER 44. Suzanne Kockum CUFL-A 45. Gustav Lande'n Djursholm (pens) 46. Vivi-Ann Lundh Örebro Landsstatshuset 47. Hildur Gabrielson Helsingborg (pens) 48. Ulf von Feilitzen Sthlm Norrtull 49. Erik Moor Sthlm (pens) 50. Iris Cramby Vara 51 . Olof Ström Sthlm Hötorgs-City 52. Gö­ran Weihs Malmö Köpenhamnsv 53. Lars Skoglund CFIF-C 54.Jan-Carl Kuylenstierna Sthlm (pens) 55. Stig Nilsson Köping 56. Karin Andersson CUFL-C 57. Gudrun Eriks­son Skinnskatteberg 58. Staffan Ramstedt CK 59. Ulla-Britt Holstensson CFF 60. Jan Pelow Fjugesta

61 . Birgitta Lindberg Kvissleby 62. Monika Andersson RM RHK 63. Einar Snäll RVAD 64. Torsten Marits Sthlm (pens) 65. Eva Jo­hansson Gnarp 66. Siv Persson Sv Finans 67. Lars-Erik Lewedahl Klintehamn 68. Rune Liljequist Karlstad 69. Ingegerd Mell-quist Falun 70. Len Blomgren CFIF-E ^

12 Remissan 5/81

Nu kan det berättas!

Om uppgifter t i l l taxeringsmyndigheterna (UTT)

Studioblåst glasskulptur av Åsa Brandt. I tio år har Åsa både komponerat och blåst sina glas i egen hytta i Torshälla. Först på sistone har hon hjälp av en yrkesglasblåsare. Skulpturen — som vi­sas av Olle Sethson — ingår i konstföre­ningens vårutlottning.

81. Bengt Gravehed CUBR 82. Torsten Tejme Djursholm 83. Svea Brandt Solna (pens) 84. Margareta Alme'n Vänersborg 85. Britt-Marie Wentzel CUBR.

Hur blir man medlem i konstföreningen?

Du som arbetar på centrala huvudkon­toret kan ringa Kjell Sundström på personalavdelningen (tfn 1685) som gärna skickar anmälningsblankett.

Tillhör du en regionbank är det ba­ra att ta kontakt med personalavdel­ningen på ditt RHK, som också har an­mälningsblanketter.

Vad kostar det? Föreningens inköp är uppdelade på två sektioner, en för konst och en för konst­hantverk. Båda ordnar två utlottningar vardera om året.

För medlemmar i konstsektionen är månadsavgiften i Stockholm 8:50 kr (i landet i övrigt 8 kr) och i konsthant­verkssektionen 6 kr för alla. Totalt allt­så 14:50 (resp 14 kr) i månaden för att få vara med om fyra spännande drag­ningarom året! Den chansen vill du väl inte missa?

Det går bra att vara med i en av sek­tionerna om du så vill. Jobbar du i Stockholm och enbart är intresserad av att vinna konsthantverk får du dock betala 6:50 i månaden.

Nu i höst är det dragningar igen. Vill du vara med om dem får du erläg­ga retroaktiv avgift fr o m 1 april i år. Sen dras avgiften automatiskt på lönen.

Välkommen i vår konstförening!

En dag på senvintern för elva år sen satt Tante H. och sorterade rubricera­de. Några hundra ifyllda och under­skrivna. Det var på den tiden då det varken fanns kaffehörna eller pausrum, utan man hänvisades att intaga even­tuell dryck av kaffetyp vid sitt arbets­bord. Kaffetypen stod vid detta sorte­ringstillfälle helt oskyldigt pä bordet.

Då ringde telefonen. Tante H. tog luren. Med sladden

svepte hon raskt omkull muggen, sva­rade faan! i telefonen. Tante H. använ­de s k grädde vilket medförde att UTT-arna blev ljusbruna. Skrivunderlägget blev också ljusbrunt. En snäll kollega hejdade floden med en pappersnäsduk.

Efter det något förvirrade telefon­samtalet torkade Tante H. upp det mesta. Det som hängde kvar på under­kanten av skrivbordet fick hon emel­lertid på kläderna, en vacker rand, med tycke av batik.

Skrivunderlägget blev rent, en tröst i bedrövelsen. UTT-arna blev konstiga. Skrynkliga, fläckiga. Tante H. försökte tvätta dem lite. Lönlöst. Sände hela rasket i befintligt skick. Tog för säker­hets skull med en passus i aftonbönen om att UTT-arna antingen aldrig skul­le hanteras eller att taxeringstjänste­männen vore utrustade med humor.

Alltsammans är nu preskriberat.

PS Kan man säga SWIFT och PINR och PRUT och K INF så kan man säga UTT.

DS

71. Marianne Strådal Sv Finans 72. Dagmar Norman Sv Finans 73. Erik Grönvall Göte­borg (pens) 74. Gudrun Bergman CAAD-F 75. Stig Liljeblad Nordmaling 76. Dan Svensson Skönsberg 77. Eivor Zetterlund Mora 78. Marianne Bendix CES 79. Gun­borg Åberg Sthlm (pens) 80. Ingrid Älven Norrtälje (pens)

13 Remissan 5/81

SLUTA RÖKA

Gruppterapi kan vara

lösningen Sluta röka - en enkel match för An­dersson, lite motigt för Pettersson kan­ske men ett rent h-e för Lundström.

Den som hör hemma i Andersson­flocken förstår inte lundströmarnas kval och har framförallt inget förbar­mande med pettersönernas halvhjärta­de ansträngningar.

Verkar bilden bekant? Det är inte utan att man idag frestas hysa en viss beundran för den glesnande skara som trots trycket från omvärlden fortsätter sin diskutabla hantering . . .

Om hur omgivningens — i det här fallet familjens — pikar kan få rökaren att ge upp och besluta sig för att fimpa för gott, berättar Örjan Walter på per­sonalavdelningen i Stockholm.

Örjan tillhör pionjärerna i den rök-awänjningsgrupp som bankens läkare i Stockholm och fritidskonsulenten star­tade för ett halvår sen.

För att få vara med i gruppen skulle man ha petat i sig minst 20 cigarretter om dan.

Ett femtontal kamrater — den älds­te boråt 60 år — nappade. Några föll bort strax i början. Dock inte sextio-åringen som nu minskat sin dagliga konsumtion från 60 till 5 å 6. Hedras den som hedras bör: Lars-Erik Sihlberg på Kundkredit heter kämpen!

Konditionstest efter nio veckor med gruppen har visat ett förvånansvärt fint resultat. Det här var alltså en prov­grupp. Meningen är att övningarna ska fortsätta. Alla som jobbar inom stock­holmsregionen och som vill försöka bli kvitt tobaken är därför välkomna att ta kontakt med läkarmottagningen.

Men landet i övrigt då? Ni har säkert samma problem och samma möjlighe­ter att lösa dem som kamraterna i Karlskrona? Läs här intill hur man där lyckats få ett helt rökfritt kontor.

Ross

Några av deltagarna i rökavvänjnings­gruppen på hemväg till banken efter morronpasset runt Skepps- och Kastell-holmarna. I spetsen Örjan Waller, följd av Ada Hagström, jan Grauers, Arne Hillblom, Sisko Weidegård (skymd), Anita Jensen och Karl Lindberg, de två sistnämnda från läkarmottagningen.

LEV UNG LÄNGRE!

Rapport från sex månaders avhallsamhet

Hur jobbig är man • för omgivningen?

Häromdagen konstaterade jag vänd mot tonårsdottern: »Vad det känns bra nu när jag har slutat röka och gått ner i vikt».

Replik från densamma: »Har du gått ner i vikt, pappa? Har du slutat röka? At t du inte berättat det!»

Dotterns replik fick mig att fundera lite över mina sex månader som icke­rökare — eller passiv rökare — och hur. tjatig jag måste ha varit för min omgiv­ning.

Efter att ha rökt i 25 år — de sista åren 40 cigarretter om dagen — kom en del samverkande faktorer att få mig att försöka göra ett uppehåll.

Långvarig hosta i förening med lä­karnas envetna mobbing var en bidra­gande orsak. En annan var diskussio­nerna i hemmets lugna vrå där barnen menade att jag aldrig skulle kunna komma med några invändningar om någon av dem skulle börja röka samt deras fasta övertygelse att jag aldrig skulle kunna sluta.

Visst låg det mycket i deras skepsis, eftersom jag då nästan uppfyllde kri­teriet på en inbiten rökare: A t t tvätta håret med en cigarrett i munnen.

Beslut blir handling

En morgon hoppade jag över min ohäl­sosamma frukost bestående av tre kop­par svart kaffe, vanligen kompletterad med en rostad macka och tre cigarretter Jag sa inget på min arbetsplats den da­gen.

Jag tyckte nog att min omgivning borde ha observerat hur duktig jag var, men den var märkligt tyst. När jag fick abstinensproblem i form av yrsel (en­ligt läkarna finns inga sådana symptom) började jag fuska med påssnus.

Men det inferno som nu skulle ut­bryta, bröt märkligt nog aldrig ut. Jag fortsatte att fuska med mit t »banksnus», åt rätt mycket godis, men klarade mig på det hela taget ganska bra.

Visst blev tillvaron lite ödslig. Kaffe­rasterna kortades av. Kaffet efter ma­ten blev helt ointressant och ersattes av rastlösa lunchpromenader. Det låg mycket i det som någon i banken har sagt, att rökare är festligare. Jag kände mig rätt tråkig.

I den vevan besökte jag Bal Palais och lyssnade t i l l Gugge Hedrenius Big Blues Band, utan cigarretter - svårt.

Det var överhuvudtaget rätt kärvt

14 Remissan 5/81

för mig under några månader, men inte lika besvärligt som det var då jag förra gången försökte sluta röka. När jag den gången blev alltför odräglig skramlade avdelningen til l cigarretter.

Efter någon månad slutade jag med »stödsnuset», vilket gick förvånansvärt bra, men godisintaget ökade och där­med vikten.

Vid inköp av kostym på mellandags-rea konstaterades att jag under några år passerat två storlekar från B/152, »den långsmala tjusiga typen», t i l l 154 eller B/156. Nu hade jag ett alibi att börja röka igen — vikten.

Det bör jar röra på sig

Jan Grauers, som stillsamt predikar den enkla vardagsmotionen, hade lärt mig att långa promenader är bättre än 15 minuter i elljusspåret när det gäller att förbränna kalorier. Jag hade inget val eftersom jag helt enkelt inte orka­de springa så länge.

Iförd min gamla anorak började jag ta långpromenader. Jag fann det vara en utmärkt form av motion — utan Adidasoverall med fartränder.

Jag började dessutom att tänka lite mer på vad jag stoppade i mig. På lunch­erna började jag vid salladsbordet och kompletterade med varmrätten i stället för »sås och potatis» och sallad enbart som dekoration. Jag började dessutom äta frukt och morötter i stället för mi­na vanliga nattmackor. Lyckades t o m inbilla mig att morötter är gott och att det faktiskt går att byta ut smör mot mjukost.

Sakta men säkert började vågen pe­ka nedåt.

G r u p p t e r a p i gör susen

Runt årsskiftet kom vi igång med motion i en rökavvänjningsgrupp på banken här i Stockholm. Varje onsdags­morgon har vi träffats och pratat om våra problem. Men framförallt har vi motionerat, på de närliggande Skepps-och Kastellholmarna och haft enklare gymnastik vid Kastellet eller i motions­lokalen på huvudkontoret.

Jag har nu nästan förvandlats t i l l hurtbulle helt enkelt därför att jag känner att jag orkar mycket mer nu än när jag rökte mina 40 cigarretter om dagen.

För mig gäller det nu att hålla mo­tionen inom rimliga gränser och att in­te terrorisera omgivningen med min egen förträfflighet. Det tar lite tid att komma över en förälskelse — i mitt fall cigarretten — men det är lättare än man tror.

Kan jag göra slut — kan du! Örjan Walter

Sluta röka och gå ner i vikt. Örjan Wal­ter har receptet. Foto: Gunvår Mattsson

Vem antar Karlskronas utmaning om ett rökfritt kontor

Antalet nikotinmissbrukare på karls­kronakontoret har under senare tid visat en oroväckande nedgång. Kvar­varande rökare har av puritanerna på kontoret utsatts för viss mobbing och icke-rökarna har ej lystrat t i l l vårt fältrop »Sluta behandla oss rökare som norrmän»!

Vi har därför successivt fått möjlig­heterna att utöva vår last beskurna. Med oro ser vi oss i en framtid förpas­sade t i l l kontorets soprum eller i bästa fall t i l l städskrubben.

För att undvika en sådan förned­ring har vi kvarvarande rökare ingått en skriftlig överenskommelse om att sluta röka. överenskommelsen omfat­tar även ett »ideellt» skadestånd av or­dentlig storlek, vilket för icke-rökarna vid eventuella återfall skulle innebära möjlighet t i l l förkrossande förluster.

Då vi rökare med stort lidande skul­le åse dessa excesser kommer vi att visa stort motstånd när festprissarna bjuder oss på Prince och Blend Ultra.

För att i fortsättningen kunna kana­lisera våra aggressioner på andra sätt kommer vi i första hand att träffas några kvällar och bita på naglarna,

dra fingerkrok samt bryta sten över veckosluten — i andra hand kan våra aggressioner komma att utnyttjas på personalfesterna, som några tror.

överenskommelsen innebär ett ovill­korligt slut på bruket av nikotin i alla former. F d nikotinister med utstående överläpp — ti l l bredden fylld med »Ljunglöfs Delikatess överläpp» eller bara vanlig näringsberikad Solmull — kommer snabbt och elegant att diskva­lificeras.

Karlskronakontoret med en perso­nal om 25 st är alltså nu helt rökfr i t t . Vi uppmanar därför vilket som helst av bankens kontor i jämförbar storlek att anta en utmaning om ett helt rökfr i t t kontor på t i l l att börja med ett år.

Givetvis ska i överenskommelsen — i händelse av återfall — ingå ett hygg­ligt skadestånd för att kunna ge mot­parten möjlighet ti l l viss förströelse. Karlskronapersonalen är i och för sig ganska lättroad men då förströelserna brukar anta en viss intensitet och var­aktighet måste skadeståndet uppgå t i l l ett gott belopp.

Göran Wikström ex-rökare

15 Remissan 5/81

NilsÅman in memoriam Olle, vad hade vår konstförening varit utan honom? Den frågan ställde Astor vid budskapet om Nils Åmans bort­gång.

Ja, vad hade den varit utan hans glöd, utan hans osvikliga känsla för det äkta. Utan hans hängivenhet för den unga konsten.

Nils dagtingade aldrig med sin över­tygelse. Det han trodde på, det kämpa­de han för. Oftast med en envishet som gjorde honom obekväm i mångas ögon.

Konstföreningen och arbetet för den blev något av en livsuppgift för Nils. A t t han under hela sitt trettio­sjuåriga medlemskap aldrig lyckades komma bland vinnarna, var för honom av underordnad betydelse. At t spåra upp de unga förmågorna, att åt före­ningen förvärva det han bedömde som kvalitet, det var det viktiga.

De riktlinjer för föreningens inköps­politik som Nils Åman varit med om att dra upp — och som våra inköpare i stort sett följer än idag — har bidragit

/ all tillbakadragenhet odlade Nils Åman ett eget måleri. Men till hans 80-ärsdag för några år sedan inbjöds han av Sverige-huset vid Hamngatan i Stockholm att visa några av sina se­naste arbeten. Foto: Kristina Eriksson

t i l l att ge Handelsbankens konstföre­ning ett anseende som kommit få konst­föreningar, om ens någon, här i landet ti l l del.

Han upphörde aldrig att måna om vår förening. Utåt, i alla väder, fram­höll han ständigt bankens stöd som en av förutsättningarna för föreningens verksamhet.

Och så sent som vid årsmötet i fjol förde han ånyo fram sin käpphäst om att ge full frihet åt inköparna att själva bestämma antalet vinster i utlottningar-na. I syfte att höja kvaliteten på inkö­pen.

Vi i konstföreningen är Nils Åman mycken tack skyldiga.

Olle Sethson

»Förespråkare för kompromisslös kvalitet är sällsynta, omistliga och obekväma person­ligheter. Nils Åman var en av dessa.

När konstföreningsrörelsen under 1940-talets senare och 50-talets förra del började växa fram uppmärksammades tidigt Handels­bankens konstförening för den överraskande och utomordentliga kvalitetsnivån på sina inköp.

Snart nog kom föreningen att betraktas som landets utan varje jämförelse förnämsta. Förtjänsten av detta t i l lkom helt bankkam­reren Nils Åman, som med osviklig känsla för vad som var bärkraftigt i 'det nya' inte endast lyckades med konststycket att år ef­ter år göra djärvare inköp an någon annan motsvarande förtroendeman utan också att väcka sina föreningsmedlemmars intresse och förståelse för den ofta 'svara' nya kons­ten, vilket inte skedde utan motstånd.»

Det skriver Ulf Hård af Segerstad i Svenska Dagbladet med anledning av Nils Åmans bortgång.

I Dagens Nyheter säger Folke Hol­me'^ förre överintendenten för Lilje-valchs Konsthall i Stockholm, om sin gamle vän bi a:

»Med sin skärpta blick för väsentligheter var han under lång tid en vitalt inspirerad medarbetare i Handelsbankens konstföre­ning, som inte minst genom hans insatser kom att uppmärksammas för sin höga kva­litetsnivå. Även beträffande Handelsban­kens egna betydande konstförvärv spelade han en viktig roll som animerande kraft».

Men den som tecknat det mest träffande porträttet av Nils är nog fi l dr Jan Runnqvist, också i Svenska Dagbladet, son til l Nils Åmans skol­kamrat och vän för livet, den alltför t i ­digt bortgångne chefen för Svensk-Franska konstgalleriet Harry Runnqvist. Hans minnesord vill vi gärna återge in extenso:

»Det var inte svårt att beundra Nils Åman. När jag var barn visade han mig fotografier från sin bestigning av Matterhorn, och sena­re f ick jag se en hel bunt teckningar av den märklige schweiziske konstnären Louis Sout-ter, som han besökt tillsammans med Le Courbusier, allt på trettiotalet.

När Carl Kylberg under samma tid förak­tades och förföljdes, var Nils Åman där som en av hans främsta försvarare. När Tora Teje inte fick några roller längre på Dramaten, fick Nils Åman de tunga opinionsbildarna att inse vilken skandal detta var.

När Handelsbankens konstförening bil­dades fanns Nils Åman i inköpskommittén och drev kraven på hög kvalitet: man kunde lotta ut verk av Matisse, Picasso, Le'ger och av Sandberg, X-et och Schiöler. Den märkliga trilogin av glasfönster i bankens huvudkon­tor — av Forseth, Hultcrantz och Rodhe — var 'producerad' av Nils Åman och konst­föreningens utställningar på sina 'märkes­dagar' blev samtidigt en hyllning ti l l Nils Åman och hans insats.

Men inget av detta var elitism. Den förste att besöka Konstakademiens elevutställningar var Nils Åman.

Naturligtvis var en sådan eldsjäl ofta obekväm: eftergifterna och kompromisserna i hans liv var inte många. Hur hudlöst han själv i grunden upplevde vår tröghet syntes inte minst i hans eget måleri, bestämt av känslighet och raffinement och av beundran för dem han upplevde som de stora konstnä­rerna.

A t t älska och förstå teater, balett och konst, att älska och förstå vänner och med­människor och att därför ha rätt att ställa höga krav, det hette i Nils Åmans vokabulär 'att lära er veta hut'. Det var ingen dålig lek­tion han i alla år gav svenskt kulturliv och de många vännerna som sörjer honom.»

Några av Nils Åmans många vänner har i dagarna startat en insamling som förhoppningsvis ska göra det möjligt för Moderna Museets vänner — där Nils var ständig medlem — att till hans minne förvärva och till mu­seet överlämna ett verk av en yngre svensk konstnär.

Bidrag, märkta »Nils Åmans minne» kan sättas in på Moderna Museets postgirokonto nr 153065-8.

16 Remissan 5/81

Glada 24-timmarsåkare med diplom och luva. I bakgrunden mellan ett par av flickorna skymtar kc Tore Sjögren.

Säsongavslutning i Sundsvall Idrottsföreningen i Sundsvall fortsätter med att satsa på bredden. Se här vad man kunnat erbjuda medlemmarna.

Familjedag påStorhogna Fjällhotell där ett 60-tal personer deltog.

Squash, fotboll och friluftsliv vid Mjösjön med fiske och motion.

Motionerande på egen hand med nära nog 100-procentigt deltagande.

För andra året i följd ordnades dess­utom en slalomkurs i Sidsjöbacken utanför Sundsvall. Omkring 70 perso­ner har tagit til lfället i akt att förkovra sig i denna populära vintersport.

24-timmarsloppet i Korpens regi är ett arrangemang som har lockat ut många på skidor både dag och natt runt hela landet.

För första gången deltog HIF i Sundsvall med ett lag tillsammans med 80-talet andra. I en lånad barack hade man sin samlingspunkt, och därifrån skickades deltagarna ut med jämna

Sista snörapporten för säsongen

Tillfälle att morsa på kungafamiljen fick de handelsbankare som deltog i vårvinterveckan i Storlien strax efter påsk.

Ja, det åktes förstås också skidor under Lennart Petersons och Gunnar Askehalls trygga ledning.

Lulepojken Lennart hade för säker­hets skull medfört egen läkare i sin fru Eva och göteborgaren Gunnar höll modet uppe hos åkarna med sina Kal och Ada-historier.

Al l t enligt nöjde och glade deltaga­ren/pensionären Jan-Carl Kuylenstier-na.

Kiran Gandhi bankmästare i squash

Årets bankmästerskap i squash har nu avgjorts i Malmö.

Ett 15-tal spelare ställde upp för att mäta sina krafter mot varandra. Trå­kigt nog var inga damer med, men vi får hoppas på bättring til l nästa år.

mellanrum. Efter väl förättat värv mottogs de

av lagledaren Gun-Inger Hel/gren med maken Erik. Varm dryck och mackor smakade gott efteråt. Alla var mycket positiva til l denna motionsform utan tävlingsinslag. Fortsättning följer säkert nästa år.

Som avslutning på säsongen inbjöds samtliga medlemmar med familjer ti l l Sundsvalls orienteringsklubbs trevliga sportstuga invid Sidsjöbacken. I här­ligt vårväder fanns möjlighet t i l l mo­tion i alla former, skidåkning på läng-

Segrare blev Kiran Gandhi, Stock­holm, som i finalen siogChrister Svens­son, Sandviken, med 2—0 i game.

jag vill också ta tillfället i akt att tacka alla deltagare från vårt avlånga land och önska väl mött nästa år, häl­sar Lars-Olof Roskvist i Malmö.

Paddla kanot på egen hand

Sverige har det mesta för kanotisten. Med sina 96 000 sjöar, 115 större flodsystem och en kustremsa som är översållad med öar och skär är det bara Finland och Kanada i hela världen som kan konkurrera om möjligheterna att variera paddlingen.

Tillhör du dem som utnyttjar denna unika tillgång? Om inte, pröva på och upplev något nytt !

En mängd råd och tips får du i Fri­luftsfrämjandets kanothand led n ing och Kanotförbundets »Kanotvåg 8 1 , paddla i Sverige». Där hittar du kom­munernas kanotcentraler och en för­teckning över olika turer.

För 10 kr kan du rekvirera den från CAP/F k, tfn 08/769 1754.

den eller utför, pimpelfiske eller pro­menader.

Dagen avslutades med stor prisut­delning där 24-timmarsåkarna av kon­torsledningen fick bankens toppluva som tack för f in reklam. Dessutom fick man priser från Sundsvallskorpen för sina insatser i skidspåret.

Med det stöd som HIF i Sundsvall har av sina medlemmar — 100-procen-tig anslutning och stort deltagande i al­la aktiviteter - kan man se framtiden an med ti l l försikt.

M Svensson

Sommarens friluftsveckor

Det har strömmat in många anmäl­ning ar t i l l bankens friluftsveckor i sommar. Det är glädjande! Alla veckorna är fulltecknade utom Hålliform-veckan i Ramundberget 18—25 juli och cykelveckan på Öland 30 maj — 6 juni, där det finns några platser kvar.

Är du intresserad bör du om­gående ta kontakt med Jan Grauers CAP/ Fk t fn 08/769 1754. Infor­mation om veckorna finns i Re­missans februarinummer.

HÖSTKAMP

I höst — närmare bestämt 24 augusti -13 september ordnas över hela landet en stor motionskampanj, Höstkampen, mellan Handelsbanken och PKbanken.

Då ska vi alla gå-lunka-löpa, simma eller cykla helst varje dag för att visa PKbanken att Handelsbanken är bäst även i friskvård!

Utförlig information kommer sena­re i Remissan.

17 Remissan 5/81

Sommarstuga i S tockho lms skärgård

SÄLJES Vindö—Djurö Stugan ligger 5 mil öster om Slussen och består av storstu­ga med öppen spis, kök med kyl och frys, 4 sovrum, toa, borrad brunn, uteplats under tak. 70 kvm plus 15 kvm. Naturtomt med ogenerat vack­ert läge vid Sollenkroka by, båtplats. Tomt 3400 kvm. Pris 325 000 kr. Ring Barbro Gardelius.tfn i bostaden 08/717 56 50.

Stuga i Småland }ag tycker det är synd att min trevliga sommarstuga med alla tänkbara bekvämligheter inomhus ska stå tom under veckorna 24—27. Vi l l du an­das frisk talldoftande små­landsluft, spela golf på Hooks vackra (och bollslukande) golfbana eller bara njuta av uppfriskande skogspromena­der, kontakta ) Granmar, CF, t fn 08/769 1175 eller 754 05 85 efter arbetstid.

SÄLJES Bastuaggregat TY Lo 3 5 kW

med manöverpanel samt ett badkar (normalt). Pris 750 kr. Kmg Elsa Andersson CFIF tfn 081769 17 57.

Motorbåt säljes

Glastron 5x2 m med Volvo aquamatic. Välvårdad och lite använd. Ring Claes Norle'n, CUM, t fn 08/769 2327.

Stuga i Mellbystrand nära Laholm, ca 45 kvm, 5 bäddar, uthyres v 33—35. Ring Lars Hellström, t fn 0476/125 72 efter kl 18.

Till salu •Vinterbonat fritidshus med båtplats i Eriksvik, Nacka. Storstuga, sovrum, kök och duschrum/WC, kapprum, gäst­stuga/förråd. •V i l l a i Stuvsta, Huddinge, i två plan, ca 170 kvm. 4 rum och kök, källare med gillestu­ga, bastu och tvättstuga. Car-port med förråd. Stor tomt med fruktträd. Nära skolor och kommunikationer. Ring Ulla Olsson, Svenska Finans,tfn arb 08/22 87 00 ankn 6148 eller bostaden 774 73 80.

Sommarstuga på Gotland ca 25 km norr om Visby ut­hyres under tiden 1—13 juni samt 4—25 jul i . Stugan är omodern och består av 4 bäd­dar på övervåning, vardags­rum med bäddbar soffa och TV , kök med bänkspis och vedspis. Vatten hämtas i pump på tomten. Kostnad 500 kr/vecka. Kontakta Maj-Britt Fröjdh, t fn 08/96 62 94.

18 Remissan 5/81

Ny fo tota vi ing i sommar

»Så minns jag sommaren 1981»

Fotosektionen i Stockholm och Remissan inbjuder även i år t i l l fototävling i sommar. Fjolårets tävling lockade del­tagare från hela landet. Vi hop­pas att så ska vara fallet även i år!

Reglerna är desamma. Täv­lingen gäller således färgdia 24x36 mm. Varje tävlingsdel­tagare får skicka in högst 5

bilder. De tre bästa får dela på 700 kronor i prispengar.

Kom ihåg att notera namn och kontor/avdelning på dia­ramen.

Sänd bilderna t i l l Remissan CAR och märk kuvertet »Foto­tävlingen 1981». Sista inläm­ningsdag är den 15 september.

Glad sommar önskar FOTOSEKTIONEN

19 Remissan 5/81

Vingreserabatten gäller på priser som är angivna i Vingresors gällande prislis­ta. Du som är intresserad av att utnyttja rabatten, läs i Vingresors katalog om resmål och priser. Ytter­ligare upplysningar om rabattresorna finner du i IS 02911. Detta erbjudan­de gäller fr o m utgivnings­dagen tills nya rabatter utkommer.

COSTA DEL SOL

Hotell: Puerto Azul, El Faro,

Från Stockholm 1 v 2 v 5.6-12.6 300 -19.6 250 -26.6 250 350

Från Göteborg 5.6-12.6 250 -

SICILIEN

Hotell: Sirius, Belvedere

Från Köpenhamn 1 v 2 v 6.6 - 300 27.6 250 -

ALGARVE

Hotell: Solar, Forte

Från Stockholm 1 v 2 v 1.6 300 -22.6 300 450

LONDON

Hotell: Bussrundtur (end 2v), Park Avenue (end 1 v) London Embassy (end 1 v)

Från Stockholm 1 v 2 v 7.6-14.6 - 300 28.6 200 250

Från Göteborg 31.5 300 -14.6-28.6 200 -

Från Malmö 31.5 250 -28.6 200 -

G R A N C A N A R I A

Hotell: Monte Rojo

Från Stockholm 1 v 2 v 3.6 300 400

Från Göteborg 3.6 250 350 10.6-17.6 - 350

IBIZA

Hotell: Balanzat, Es Vive (Club 33)

Från Stockholm 1 v 2 v 12.6 - 350 19.6 250 -26.6 250 350

Från Malmö 12.6-26.6 200 300

BULGARIEN

Hotell: Dobrotiza, Slavuna, Tervel

Från Stockholm 1v 2 v 12.6 200 300

MALLORCA

Hotell: Sunwing Alcudia,Temi Almendros, Araxa, Bosque Sol

Från Stockholm 1 v 2 v 13.6 250 350 27.6 250 350

Från Göteborg 6.6-13.6 250 350 20.6 250 -27.6 250 350

Från Jönköping 13.6 250 350

RHODOS

Hotell: Esperides Beach, Astoria, El Greco, Oelfini, New York (Club 33)

Från Stockholm 1 v 2 v 7.6-14.6 300 -21.6-28.6 300 -

Från Västerås 14.6 350 450 21.6 250 350

Från Umeå 14.6 400 500 21.6 300 400

BENIDORM

Hotell: Karola, Tres Coronas (Club 33)

Från Stockholm 1 v 2 v 6.6-13.6 - 300

Från Göteborg 13.6 - 250

ADRIAKUSTEN

Hotell: Falco 2, Tre Rose, Oxford (Club 33)

Från Stockholm 1 v 2 v 13.6 300 400 27.6 - 300

Från Göteborg 13.6 - 400 27.6 - 300

Från Jönköping 13.6 300 400 27.6 200 300

KORFU

Hotell: Arcadion, Aeolos Beach

Från Malmö 1 v 2 v 27.6 - 300

KRETA

Hotell: Renaissance, Eleonora, Ideon, lonia, )oan

Från Stockholm 1 v 2 v 4.6 250 350 25.6 250 350

Från Göteborg 4.6-11.6 250 350 25.6 250 -

Från Malmö 4.6 - 300

CYPERN

Hotell: Lordos Beach, Asteria Beach, Old Bridge, Castle och Castle Annex (Club 33)

Från Stockholm 1 v 2 v 6.6-13.6 300 400 20.6 250 -27.6 250 350

Helge Andersson, RC huvudkassan, ut­nämnd till kamrer.

Bitr kamrer Siw An­dersson, centrala ut-bildningsavd, utsedd till utbildningsansva-ring inom RC.

Tomas Granlund, Svenska Finans, ut­sedd till chef för sek­tionen ekonomi/ad­ministration inom factoringrörelsen.

Anders Hedin, Göte­borg A venyn, utsedd till kamrer och chef för Blidsberg.

Kamrer Birger Hög­lund, Kiruna, utsedd till stf chef för Skellef­teå.

Kamrer Lars-Erik Jo­hansson, Landvetter, utsedd till chef för Göteborg Alm ed a I.

Direktör Tage Johans­son, Lund, utsedd till chef för Landskrona.

Lillemor Kretz, Spånga, utsedd till stf chef för Blackeberg.

Per Lilja, Svenska Fi­nans, utsedd till kam­rer och marknadsföra­re inom RS utlands­rörelsen.

Kamrer Lars-Erik Lin­deli, Stockholm Ham­marby, utsedd till chef för Hornsplan.

Jan Löfgren, Svenska Finans, utsedd till chef för sektionen ekonomi/administra­tion inom utlands­rörelsen.

Roland Markström, centrala finans- och fondavd, unämnd till bitr kamrer.

Bernt Niklasson, Gö­teborg östra Hamn­gatan, utsedd till kam­rer och stf chef för A venyn.

Kamrer Birgitta Näs­ström, centrala utbild-ningsovd, utsedd till personalchef inom RB

Kamrer Bo-Göran Pe­tersson, Åseda, utsedd till chef för Gista ved.

Direktör Lars Petters­son, Fagersta, utsedd till chef för Örebro Dro ttninggatan.

Kamrer Ronny Rick-mer, Ro utlandsrörel­sen, utsedd till stf chef för Stockholm Stureplan.

Guy Rudberg, Stock­holm Sveavägen 45, utnämnd till direktör.

Björn Rudbäck, RV RHK, utnämnd till bitr kamrer.

Kamrer Kjell Sjöblom, Åkersberga, utsedd till stf chef för Stock­holm Birger Jarlsgatan

Anna Thorell, centra­la finans- och fondavd, utnämnd till b itr kam­rer.

Eva T är n ström Stockholm öster­malmstorg, utsedd till kamrer och stf chef för Sveavägen 45.

Joel Domeij, kontorsföreståndare, Bureå

Arne Gernandt, utlandsbetalningar, Stockholm

Annabrita Wedin, kamrer, RHK, Gö­teborg

Karl-Erik Arnland, kamrer, Uppsala City, avled 1981-04-27. Född 1927-07-01.

Ann Cedronius, utlandsbetalningar, Stockholm, avled 1981-04-30. Född 1918-04-18.

Knut Jagenburg, direktörsassistent, Göteborg, avled 1981-04-18. Född 1896-07-09. Pensionerad 1961.

Nils Åman, rembursavdelningen, Stock­holm, avled 1981-04-15. Född 1898-12-28. Pensionerad 1959.

Britta Åslund, Svenska Finans, Stock­holm, avled 1981-03-24. Född 1923-01-12.