HANDBOK I TIDNINGSPRODUKTION MED

FÖRBÄTTRAT TIDNINGSPAPPER

© TU OCH INNVENTIA 2010.

Innehållsförteckning

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 03

Förbättrat tidningspapper . . . . . . . . . . . . . 05

Prepress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 06

Tryckeri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08

Packsal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

10 steg för ett lyckat resultat . . . . . . . . . . 12

FörordDet finns ett behov av att kunna leverera reklam och bilagor med en högre kvalitetsupplevelse. Den upplevda kvalitetskänslan och läsvärdet kan förstärkas genom bättre bildåtergivning av färgbilder, styvare papper, mindre set-off och genomtryck. Detta är grunden för att använda förbättrat tidningspapper som speciellt utmärks av högre ljushet och ytvikt, samt i vissa fall även av en slätare yta.

Det har dock visat sig att tryckning av bilagor på förbättrat tidningspapper ibland har förorsakat problem och reklamationer med avseende på färgåter-givning och smetning sida mot sida. För att belysa dessa problem bildades en användargrupp för bilagetryckning med fokus på optimalt och problem-fritt utnyttjande av förbättrat tidningspapper. Arbetet inom användargruppen utfördes inom tre arbetsgrupper som var för sig fokuserade på områdena prepress, tryckeri och packsal. Arbetet har haft som syfte att utveckla riktlinjer och åtgärder för att reducera set-off hos tryckerierna vid tryck på förbättrat tidningspapper, samt att ge rekommendationer för inställning av färgmängd, färg-fukt balans och parametrar i packsalen.

Tidningsutgivarna gav 2006 ut ”Handbok i tidningsproduktion” för tryck på standard tidningspapper, vilken bland annat innehåller riktvärden och rekommendationer för betraktningsljus, densitet, gråbalans och punktförsto-ring enligt ISO 12647-3. ”Handbok i tidningsproduktion med förbättrat tidningspapper” skall ses som ett komplement till den tidigare handboken och beskriver vad som bör modifieras för att skapa förutsättningar för att utnyttja förbättrat tidningspapper optimalt. De åtgärder som föreslås i denna handbok är baserade på det arbete som har utförts inom användargruppen. Sammanlagt är det elva provtryckningar med ingående analyser av tryck- resultatet som har utförts vid tre tryckerier för att med utgångspunkt från dessa resultat skapa riktlinjer samt utveckla en ICC-profil för förbättrat tidningspapper. De tre tryckerierna har följande utrustning:

Tryckpressar: KBA Commander 70 (satellit), KBA Colora (4-high) och MAN Colorman S (satellit).

Plåtframställning (CTP): AGFA Polaris XTV, CREO Trendsetter och KRAUSE LS Jet.

Packsalsutrustning: Ferag och Müller Martini.

Arbetet har utförts av anställda vid DNEX, EKTAB, Flint Group, Holmen Paper, Innventia, Stora Enso, Sun Chemical, TU och V-TAB.

Stockholm 2010,

Innventia och Tidningsutgivarna

03

WFC !

Förbättrat tidningspapperVad är förbättrat tidningspapper?

Förbättrat tidningspapper (Machine Finished, MF) har en högre ljushet och en högre ytvikt jämfört med standard tidningspapper. ISO-ljusheten är större än eller lika med 68 och ytvikten är större än eller lika med 48,8 g/m². Den högre ytvikten ger även en högre opacitet.

Papperets sammansättning är ej specificerad och den högre ljusheten kan uppnås på olika sätt t ex genom blekning eller fyllmedelstillsats i olika proportioner. Råvaran, fibrerna, kan vara baserad på termomekanisk massa (Thermo Mechanical Pulp, TMP) eller returmassa (De-Inked Pulp, DIP) som ger olika egenskaper hos papperet. TMP-baserade produkter ger ofta hög bulk och styvhet medan DIP-baserade produkter kan uppfattas ha en slätare yta och mindre styvhet. Förbättrat tidningspapper är ej standardiserat som standard tidningspapper är.

Varför förbättrat tidningspapper?

Fördelarna med ett förbättrat tidningspapper är många. Den högre ljusheten ger dels fler reproducerbara färger (ett större färgomfång) samt större tryck-kontrast. Den ökade ytvikten ger dessutom ett styvare papper vilket också minskar risken för genomtryck. Detta tillsammans ger en högre kvalitetsupp-levelse. Förbättrat tidningspapper kan med fördel användas för reklam och bilagor inom dagspress.

Tryck på förbättrat tidningspapper

För att utnyttja potentialen hos förbättrat tidningspapper på bästa sätt behö-ver inställningar i prepress, tryckeri och packsal anpassas. Exempelvis kan set-off förvärras, eller åtminstone bli mer synlig, på ett papper som är ljusare och har en finare yta. Med bl a anpassade färgdensitetsnivåer och ICC-profil kan stora förbättringar uppnås jämfört med tryck på standard tidningspap-per. Förutom dessa parametrar har även val av papper, färg och fukt sitt definitiva inflytande på resultatet.

Fördelar med förbättrat tidningspapper

- Större färgomfång- Större tryckkontrast- Högre ljushet- Högre styvhet- Mindre genomtryck

Definition av förbättrat tidningspapper

ISO ljushet ≥ 68Ytvikt ≥ 48,8 g/m2

05Relativ kvalitet

Relativt pris

Ytvikt

(g/m2)

Opacitet (%)

48,8

Opacitet vid olika ytvikter.

89

90

91

55 58 60

WFU

MWC

LWC

MFC

SC

MF

News

Mekanisk obestruketNews = standardMF = maskinglättat (förbättrat)SC = superkalandrerat

Mekanisk bestruketMFC = maskinglättat bestruketLWC = lättviktsbestruketMWC = medelviktsbestruket

TräfrittWFU = träfritt obestruketWFC = träfritt bestruket

06

PrepressTryckanpassning

En av de stora fördelarna med att använda förbättrat tidningspapper i dagspress är det ökade färgomfång som går att reproducera. På standard tidningspapper är mängden färger som går att trycka begränsad. Tack vare det ljusare papperet och den slätare ytan är det möjligt att återge fler färger på förbättrat tidningspapper.

Även om fler färger kan återges med förbättrat tidningspapper jämfört med standard tidningspapper, kan inte heller förbättrat tidningspapper återge alla de färger som vi kan se på en bildskärm. Det ursprungliga färgomfånget måste därför minskas så att det stämmer med tryckets förutsättningar. I praktiken räknas samtliga färger utanför tryckets färgomfång om till värden inom det reproducerbara området. Denna beräkning och konvertering sköter ICC-profilen om vid separering från bildskärmens RGB till tryckets CMYK.

Total färgmängd (TIC)

Det förbättrade tidningspapperet är mer känsligt för smetning och set-off jämfört med standard tidningspapper. För att minska risken för oönskad smetning och set-off på produkten bör den totala färgmängden minskas till 195 procent istället för 220-240 procent som gäller för standard tidningspap-per. För illustrationer och tonplattor (så kallad objektgrafik) bör färger väljas där det totala TIC-värdet (Total Ink Coverage) inte överstiger 195 procent, se exemplet nedan. För fotografiska bilder (så kallad pixelgrafik) styrs detta med hjälp av ICC-profiler. Med den lägre nivån på total färgmängd uppnås fortfarande ett större färgomfång än på standard tidningspapper, men med en reducerad risk för set-off och smetning, se diagrammet till vänster.

ICC-profil för förbättrat tidningspapper

En ny ICC-profil anpassad för dagstidningstryck (rulloffset coldset) på förbätt-rat tidningspapper har tagits fram. Den baseras på provtryckningar utförda på flera olika tryckerier och på flera olika papperskvaliteter. Profilen är opti-merad utifrån resultat från försök med olika profilinställningar. Fulltonsdensite-ten har anpassats för tryck på förbättrat tidningspapper. Specifikationen för den nya ICC-profilen ges i den gröna rutan på sidan 7.

Profilen bygger på en lägre total färgmängd jämfört med TU:s och IFRA:s ICC-profil för standard tidningspapper. Genom att använda en kraftig GCR-nivå (Grey Component Replacement) på 96 procent minskas den totala

40.0.0.0

C=40 % M=85 % Y=50 % K=20 % TIC=195 %

0.85.0.0 0.0.50.0 0.0.0.20 40.85.50.20

+ + + =TIC

(%)200

0,01

0,02

0,03

230 260 290

Set-off(densitet)

Set-off vid olika TIC-nivåer.

Kromaticitetsdiagram (CIELAB).

+a*-a*

+b*

Standard - Normal densitet

Förbättrat - Normal densitet

-50 +50

+50

-50

-b*

färgmängden till 195 procent, istället för 220-240 procent som används för standard tidningspapper. Den kraftiga GCR-nivån ger en stabilare färgbalans och minskar risken för smetning i trycket.

Den nya ICC-profilen finns att ladda hem på dagspress.se under “Annonsmaterial“. Där finns även en beskrivning av hur ICC-profilen appliceras på bilder som ska tryckas på dagstidningspapper. Profilen har verifierats på bvdm-bilder (Bundesverband Druck und Medien) samt givit ett gott resultat på olika bildkategorier såsom high key, low key och mellan-tonsbilder.

Layout

Coldsettryck kan inte klara av rena heatset-produktioner vad gäller layouten, utan de måste anpassas för dagstidningstryck. Genom att påverka layouten kan risken för set-off minskas. Om det är möjligt bör stora färgmängder på första och sista sidan på produkten undvikas. Det är även fördelaktigt att undvika tryck djupt inne vid ryggvecket samt att undvika stora tomma vita ytor i layouten.

Kompensation i prepressystemets RIP

För de tryckpressar som inte når riktvärdet för punktförstoringen (26 procent enligt ISO-standarden) finns det en möjlighet att kompensera för detta i pre-pressystemets RIP (Raster Image Processor). Detta görs med en så kallad kompensationskurva. För bästa resultat behövs en kompensationskurva för varje papperskvalitet, vilket innebär att en ny kompensationskurva bör tas fram även för förbättrat tidningspapper.

Kompensationskurvan beräknas genom att först göra en linjärisering av CTP:n. Då kalibreras CTP:n så att hela tonskalan, 1-99 procent, finns med på plåt samt att tonvärdena på plåten överensstämmer med tonvärdena i Postscript-filen, dvs 40 procent i filen är lika med 40 procent på plåten.

Efter detta genomförs en provtryckning enligt standard då punktförstoringen kontrolleras. Under provtryckningen är det viktigt att måldensiteterna samt gråbalansen uppfylls. Punktförstoringarna för respektive delfärg mäts sedan upp på provtrycken och ett medelvärde för respektive delfärg beräknas. Om punktförstoringen i de olika delfärgerna inte avviker för mycket beräknas ett medelvärde för samtliga färger. Annars kompenseras varje delfärg för sig i prepressystemets RIP.

Erfarenheter visar att en kompromiss mellan kompensationskurvan för stan-dard- och förbättrat tidningspapper fungerar bra i båda fallen. Dvs en och samma kompensationskurva kan användas för båda papperskvaliteterna.

07

Rekommendationer för total färgmängd

Total färgmängd (TIC) ≤ 195 %

Specifikationer för ICC-profilen

Tryckprocess: Rulloffset coldset

Papper: Förbättrat tidningspapper

Testkarta: IT8:7-3

Rastertäthet: 100-120 lpi (39-47 l/cm)

Total färgmängd: 195 % (varav 96 % svart)

Akromatisk repro: Stark (96 %)

Densitet: CMY=0,85 och K=1,10

Punktförstoring i 40 %: 26 %

Gråbalans:C=30 %, M=24 % och Y=24 %

Ladda hem ICC-profilen för förbättrat tidningspapper på dagspress.se!

08

Justeringar i tryckpressen

Under tryckning på förbättrat tidningspapper behöver vissa justeringar göras för att utnyttja produktens fulla potential samt hålla en hög tryckkvalitet. Om samma tryckanpassningar, riktvärden, inställningar och justeringar som an-vänds vid tryck på standard tidningspapper används under produktion med förbättrat tidningspapper är risken stor för problem med smetning, set-off och minskat färgomfång på produkten. Eventuell set-off blir dessutom mer tydlig på det ljusare förbättrade tidningspapperet.

Färg- och fuktbalans

För att undvika set-off och smetningsproblem är det viktigt att hålla färg- och fuktmängd på en minimal nivå. Om samma förutsättningar används som vid tryck på standard tidningspapper kommer detta att ge problem eftersom färg/fukt-emulsionen inte har någonstans att ta vägen. Det förbättrade tid-ningspapperet tar nämligen inte emot samma mängd färg/fukt-emulsion som standard tidningspapper. För att uppnå en korrekt färg-fuktbalans rekom-menderas att trycka med något högre fuktmängd än den som erfordras för att undvika torrgång. Mängden fukt ska vara mindre än vad som används vid tryck på standard tidningspapper.

Vid för högt fuktpålägg emulgeras mer fuktvatten in i tryckfärgen, vilken i princip blir utspädd. För att nå måldensiteten med den utspädda färgen krävs ett tjockare färglager, vilket i sin tur ökar risken för set-off och smet-ning. Även de reologiska egenskaperna hos färgen ändras. Ökad mängd inemulgerad fukt sänker färgens klibb vilket i sin tur inverkar på hur färgen transporteras och eventuellt stänker i pressen. Ökad fuktmängd ökar också punktförstoringen.

Densitet

Densitet är det mått som används för att kontrollera färgmängden i trycket. Som tidigare nämnts medför ett högre färgpålägg en ökad risk för set-off och smetning. Förutom set-off och smetningsproblem leder ett för högt färg-pålägg även till högre punktförstoring och minskad kontrast i mörka toner. Därför finns det mycket att vinna på att hålla ner färgmängden, dvs styra pressen mot lägre måldensiteter. Dock kan för låg densitet ge sänkt tryck-kontrast med bleka färger och tunna bilder.

Tack vare det förbättrade tidningspapperets förmåga att återge fler kulörer, är det möjligt att gå ned i densitet. I cyan, magenta och gult är det möjligt att sänka måldensiteten till 0,85 och fortfarande trycka med större färgomfång än på standard tidningspapper. Svartdensiteten bör behållas på samma nivå som vid tryckning på standard tidningspapper, det vill säga 1,1. Kontrollera svartdensiteten noga och sänk om den ligger på för hög nivå. Gå dock ej under rekommenderat värde, risk finns annars för att svärtan i text blir för låg.

Tryckeri

Rekommendationer för fuktbalans

Använd så låg fuktmängd som möjligt, utan att riskera torrgång.

Rekommendationer för måldensitet

cyan (c): 0,85 ± 0,05

magenta (m): 0,85 ± 0,05

gul (y): 0,85 ± 0,05

svart (k): 1,10 ± 0,05

Tryckfärg

C

0,50

1,00

1,50

M Y K

Densitet

Rekommenderade densitetsnivåer.

09

Intryck

Ökat intryck i tryckpressen inom normalt arbetsområde ger ökad färgdensi-tet vid konstant färgmängd. Detta gör att färgmängden kan hållas nere och set-off och smetning minskas. Det rekommenderas således att öka intrycket om möjligt inom normalt arbetsområde. Det har också rapporterats att ökat intryck kan ge mindre tryckflammighet (så kallad mottling).

Gråbalans

Gråbalansen kontrolleras med hjälp av gråbalkar som består av två fält. Det ena fältet utgörs av en rasterton i svart och det andra fältet av en rasterkom-bination av cyan, magenta och gult. När fälten ser likadana ut för ögat har de fyra färgerna rätt proportioner och därmed uppnås kontroll över densiteten och balansen mellan delfärgerna under tryckningen. Styrning av färg med gråbalans används med fördel även på förbättrat tidningspapper. I detta fall gäller att svartreferensen ska minskas med 2 procentenheter från tryckeriets aktuella svartreferens eftersom tryckfärgerna har minskats med 0,05 densi-tetsenheter.

Fulltonsnyans

Fulltonsnyanserna för de olika kulörerna blir annorlunda för förbättrat tid-ningspapper än för standard tidningspapper. Några riktvärden finns dock inte framtagna.

Rekommendationer för intryckning

Öka intryckningen i pressen inom normalt arbetsområde.

Rekommendationer för gråbalans

Svartreferensen ska minskas med 2 procentenheter från tryckeriets aktuella referensvärde.

Förbättringspotential med olika åtgärder för mindre smet

- Sänkt densitet 5-10 %- Rätt intryck 10-15 %- Bra ICC-profiler 5-10 %- Färg/fuktbalans 5-10 %

Totalt 25-45 %

Plåt

Underpackning

Gummiduk

Papper

Gummiduk

CylinderavståndCylinderavstånd

Underpackning

Intryck = cylinderavstånd – underpackning – gummiduk – plåtellerIntryck = cylinderavstånd – 2 x underpackning – 2 x gummiduk – papper

Gråbalansfält med K-referens.

C + M + Y K - 2 %

10

PacksalJustering av delstationer i packsalen

Packsalens betydelse för resultatet vid produktion på förbättrat tidningspap-per är större än vid produktion på standard tidningspapper på grund av pap-perets ökade ljushet. Den resulterar i att eventuella defekter såsom märken från gripare, klämmor och band samt smetning och set-off syns tydligare än på standard tidningspapper.

Packsalen består av många delstationer som transporterar och påverkar produk-ten. Dessa stationer har många olika justeringsmöjligheter och det finns en stor potential att minska eventuella defekter om alla justeringsmöjligheter utnyttjas. Tester visar att problem med set-off orsakat i packsalen bör kunna minskas med ca 30 procent. En rekommendation är att utnyttja makulatur för att ställa in utrust-ningen med. Det finns ingen anledning att bara släppa godkända exemplar genom packsal och göra inställningarna på dessa. Det är även viktigt att all personal som ansvarar för de olika delstationerna kan utföra de nödvändiga justeringarna. Instruktioner och verktyg för detta bör vara lätttillgängliga.

Åtgärderna i packsalen är en balansgång mellan snygga produkter utan set-off och smetmärken samt jämna buntar ut från packsalen. Målet är att produkten ska hålla samma kvalitet när den lämnar packsalen som när den lämnade tryck-pressen.

Produkten styr inställningarna

Olika produkter kräver olika justeringar i packsalen för att uppnå ett optimalt resultat, dvs en smidig transport genom packsalen men med minimal påver-kan på produkten. En produkt med 56 sidor på 45-grams papper kan kräva andra justeringar jämfört med en produkt med 56 sidor på 60-grams papper. Omfång och ytvikt (tjocklek) styr över vilka inställningar som ger ett bra resul-tat. Det kan ibland även vara nödvändigt att ändra flöden genom packsalen för att uppnå en bra kvalitet på produkten.

Färgens inslagstid

Ett sätt att minska risken för set-off och smetning i packsalen är att öka tiden som förflyter mellan press/fals och första stationen. Detta kan ske med hjälp av en upprullningsstation som radikalt förlänger tiden mellan fals och packsal. Det är en stor fördel att ha en upprullningsstation där tidningarna rullas upp och färgen hinner torka. Detta medför att pressvalsar och dylikt kan användas hårdare i produktionen än om tidningarna går ner online direkt i maskinerna. Diagrammet till vänster visar hur mängden set-off minskar med ökad tid efter uttag från falsen.

Tid

(s)20

0,01

0,02

0,03

300

Set-off(densitet)

Set-off vid olika tidpunkter efter uttag från fals.

Ytvikt

(g/m2)48,8 55 58 60

70

80

90 Tjocklek(µm)

Olika ytvikters arktjocklek.

11

Upptagningsstation

Upptagningsstationen bör vara korrekt justerad så att produkten är rak. Om produkten redan från upptagningsstationen kommer snett krävs det justeringar som ökar risken för set-off. Generellt är upptaget tryckeriets ansvar, men problemen med felaktigt upptag visar sig tydligast i packsalen. Därför bör det finnas en kommunikation om dessa inställningar mellan tryckeri och packsal.

Upprullningsstation

I upprullningsstationen påverkas produkten av bland annat gripper, mattan som lägger upp produkten mot rullen samt banden i upprullningsstationen. Om det går att justera trycket på dessa bör ett så lågt tryck som möjligt användas utan risk för att kvaliteten på upprullningen blir dålig.

Trimmer

I trimmern påverkas produkten av bland annat inmatningsenheten, guider och rullar. Om trycket på dessa går att justera så ska det ställas så lågt som möjligt. Enklast är att utgå från ett löst tryck för att sedan öka vid behov.

Kvartsfals

Före falsning går det att justera drivband både under och ovanpå. Efter fals-ningen går det att justera pressvals och drivband. Kontrollera så att trycket inte är onödigt hårt.

Stacker

Före stacker går det att justera jogger, pressarvals samt stackerpress och efter stacker går det att justera anpresstrycket. Dessa bör justeras så löst som möjligt utan att riskera att buntarna blir sneda, så kallad kalvning.

Strapper

I strapperstationen går det att justera strapperbalk och strapperband. Om det är möjligt bör strappern trimmas in så att balktrycket minskas. Testa att ta upp buntarna efter maskinen för att se hur pressbalken har påverkat kvaliteten.

Om alla justeringar i packsalen utnyttjas optimalt bör set-off i packsalen kunna minskas med ca 30 % !

1212

10 steg för ett lyckat resultat

Minska den totala färg-mängden i illustrationer och tonplattor till 195 %.

Kontrollera valsinställningen för färg/fukt och håll fukt-mängden så låg som möjligt utan att riskera torrgång under tryckningen.

Justera kompensationskurvorna i prepressystemets RIP för förbättrat tidningspapper.

Styr mot de nya måldensiteterna CMY = 0,85 ± 0,05 och K = 1,10 ± 0,05 under tryckningen. Använd densitometer för kontrollmätning.

Tryckanpassa foto-grafiska bilder med en ICC-profil för förbättrat tidningspapper.

1

4

3

5

2

13

Justera delstationerna i packsalen så att trycket på produkten minskar, men utan risk för sneda buntar.

Förbättra kommunikationen mellan prepress, tryckeri och packsal för att tillsammans upp-nå ett optimalt resultat, samt kommunicera med kund om hur ni tillsammans skapar de bästa förutsättningarna för att uppnå ett lyckat resultat i produktionen.

Ställ in falsen så lätt som möjligt och förläng gärna torktiden mellan fals och första station i packsalen för att minska risken för set-off.

Styr färghållningen med gråbalans men sänk den aktuella svartreferensen för att matcha de lägre måldensiteterna.

Se till att ha ett optimalt intryck i pressen för att kunna hålla färgmängden nere. Kontrollera samtidigt gummidukarnas kondition.

9

10

8

76

KÄLLOR OCH INSPIRATION

Resultat från användargruppens projektarbete om bilagetryckning. Rapporterna som denna handbok baseras på finns tillgängliga hos TU och Innventia, kontakta Gunnar Borg på gunnar.borg@tu.se eller Erik Blohm på erik.blohm@innventia.com.

TEXT

Jan Andersson, Holmen Paper

Erik Blohm, Innventia

Gunnar Borg, Tidningsutgivarna

Christer Hagman, Flint Group

Axel Irestedt, Sun Chemical

Per-Åke Johansson, Innventia

Marianne Klaman, Innventia

Peter Kull, Flint Group

Sofia Thorman, Innventia

Lars Åkesson, Stora Enso

FOTO (s 4)

Matton Images

ILLUSTRATIONER

Linda Johansson

TYPOGRAFI

Helvetica Neue Light och Helvetica Neue Medium

GRAFISK FORM

Linda Johansson

PAPPER

Inlaga: 60 gram Holmen Plus 75 Omslag: 170 gram Cyclus Offset

Tryckt av EKTAB 2010.

14

TACK TILLDNEXEKTABFLINT GROUPHOLMEN PAPERSTORA ENSO SUN CHEMICALV-TAB