HALSA - ett v i t t begrepp

Hälsa definieras enligt World Health Organisation som ett tillstånd av "Fullständig medicinsk, psykisk och social hälsa". Hälsa definieras således inte som "frånvaro av sjukdom". Dena definition gör att hälsa är ett vitt begrepp och därmed

svår att studera i sin helhet.

Det skriver Björn Ekblom, Institutionen för Fysiologi DT, Karolinska Institutet och Maria v Koch, Folksam Forskning

• • • I LIV 90-projektet studeras faktorer som belyser både välbe­finnande och sjuklighet. I enkäten finns således frågor om hur perso­nen upplever sitt nuvarande all­männa fysiska hälsotillstånd, om den totala livssituationen, om möj­ligheterna att förändra dessa mm. Därtill finns frågor direkt inriktade mot fysisk, psykisk och social ohäl­sa såsom långvarig sjukdom, värk i rörelseapparaten, sömnproblem, ensamhet, nedstämdhet, mm. För att få ett sammanfattande mått på upplevd hälsa, sammanfattas ock­så svaren på 10 frågor om upplevt ohälsa/hälsa på olika sätt till ett "Hälsoindex". Därtill gjordes mät­ningar avblodfettvärden,blodtryck och kroppsmått, vilka kan ge yt-krligaminfonnation och som är spe­ciellt intressanta när det galler olika riskfaktorrers betydelse för ohälsa

Upplevd fysisk hälsa (Hur är ditt allmänna hälsotillstånd?)

Bland unga kvinnor upplevde 60% att deras fysiska hälsotillstånd var bra, men med stigande ålder sjönk denna andel för att hos 60-65 åriga kvinnor endast uppgå till 30%. Trenden bland män var den mot­satta. Det var fler äldre män än

yngre som upplevde sitt fysiska hälsotillstånd som bra. Emellertid, adderas även de som svarat "accep­tabelt", upplevde 85-90% av de un­dersökta - dock något färre med stigande ålder - att deras fysiska hälsotillstånd var bara eller accep­tabelt. Inkrnbortfallet var lågt, 2-3% och påverkar inte resultatet nämnvärL

Ett flertal imdersökningar har visat att upplevt hälsotillstånd är en, vid sidan av medicinskt uppmätta va­riabler såsom blodtryck, blodfetter mm viktig slc "riskfaktor" för fram­

tida sjuklighet och för tidig död (1).

Cirka 70% av de undersökta mellan 25-65 år kände signöjdaellermyck-et nöjda med sin totala livssitua­tion Antalet direkt missnöjda var få - omkring 2%. På frågan "om man tycker att man kan påverka sin livssituation" så svarade nio av tio att de kunde påverka sin livssitua­tion Det var dock fler i de yngsta åldersgrupperna än i de äldsta som angav att de definitivt kunde på­verka sin livssituation Det förelåg ingen tydlig könsskillnad.

I Kvinnor g Män

LIV-90

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-65

Fzgwr I. Ande/ Wnwor oc/z m^n som Aände oärA^märfxz z azgf^Jbddnz zmy«* Dgdtaefkrqfkre

Värk och smärta i rörelseapparaten

Allmänt kan sägas att andelen som upplevde smärta och värk i olika kroppsdelar tilltog med stigande ålder. Med undantag för knäbesvär visade det sig att kvinnor oftare än män upplevde smärta och värk.

Cirka 16% av kvinnorna - motsva­rande cirka 400.000 kvinnor i åld­rarna 20-65 år i Sverige - uppgav att de hade besvär eller värk i armar, nacke och skuldra/axel regelbun­det varje vecka eller oftare. Bland männen hade i genomsnitt 9-10% motsvarande problem. När det gäll­de ryggbesvär var dock skillnden mellan könen liten. Problemen med hand, fot, ben och höft var inte lika omfattande. Även om enbart cirka 5% hade regelbundna bevsär och skillnaden mellan könen var mar­ginell innebär det att totalt cirka 250.000-300.000 kvinnor och män i Sverige i åldrarna 20-65 år har så­dana besvär regelbundet varje vecka eller oftare.

Uppmätta indikatorer pä hälsa/ohälsa (Kroppsvikt

När fettmängden i kroppen utgör en större andel än normalt talar man om fetma, vilken är en hälso-mässig riskfaktor. BMI (Body Mäss Index) är relationen mellan kropps­längd och kroppsvikt (vikten i kg/ längd (m3. Normal kroppsvikt an­ges ligga inom BMI 20 och 24 för kvinnor och 20 och 25 för män

Kokmeml mmol/l

, O — kol kvinnor /

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 6@45

Fzgwr 2. GmomsMzfffzgB serMMZ^ksferoftaärden (wmof/Z) )0r ma» och tezMfior z' J/drama 20-65 Jr.

BMI-värde mellan 25 och 30 anses spegla måttlig övervikt och BMI över 30 kraftig övervikt.

I LIV 90- imdersökningen stiger an­delen överviktiga med stigande ål­der bland både män och kvinnor. Det förelåg också ett klart samband mellan övervikt och utbildning. De med lägre ultUdning var oftare overviktiga Eftersom andelen hög-utbildade var större i storstäderna och mindre på landsbygden varie­rar BMI-värdet med bostadsort. Det förelåg också en stor variation mellan olika län

Blodfetter Många sjukdomar - inte minst de som drabbar cirkulationen men även en del cancerformer - är för­knippade med förändrade värden

av olika i blodet normalt förekom­mande fetter. Kolesterolhaltens be­tydelse är idag ett omdebatterat ämne men de flesta studier tyder på att en förhöjd kolesterolnivå i blodet -speciellt hos män och sär­skilt vad gäller förhöjd LDL-koles-terolnivå- är en betydande riskfak-torför msjiiknande i hjärt- och kärl-sjukdom.

C:a57% av kvinnorna och männen iåldrama 20 ÖU65 år hade ett högre seruxnkolesterolvärde än gränsvär­det 5.2 mmol/ liter. Andelen med förhöjt värdesteg dock kraftigt med stigande ålder. Vid cirka 40 års ål­der låg det genomsnittliga värdet över gränsvärdet 52 mmol/l och i åldern 60 -65 hade ca 80-90 % av de

Tabell 1 BMI bland kvinnor i olika åldrar Tabell 2 BMI bland män i olika åldrar

Ålder

Medel

BMI<20 BMI 20-24 BMI >24 BMI >30 BMI>35

20-34

22.99

1%

3549

23.96

0%

50^5

25.81

2%

Ålder

Medel

BMI<20 BMI 20-24 BMI>24 BMI >30 BMI>35

20-34

23.89

1%

35-49

25.06

1%

50-65

25.89

1%

undersökta ett värde över 5.2 xnmol/1.

l^olelsteroltransporterasiblodeti LDL-^dål ig t^ochfLOL-^ra^ lipoprotein. ILlV-90studienvar IlDL-nivånoförändradmenLDL-nivånstigandemedökadålderhos både kvinnor och xnän. kvinnor hadehögreUDL värden ochlägre LDL-värdenänmänimånga ål­dersgrupper, x^ränsvärderna för kvoten av dessa med avseende på måttligt respektive kraftigt ökad risk förcardiovaskxxlär sjuklighet har satts till 1.39 respektive 1. 0 hos både kvinnor och män.

Antalet personer med för höga blodfettvärden steg med stigande ålder. Dettagälldebådekvinnor och xnän. Mänhadegenomgående högre^sämre^blodfettvärdenän kvinnor. Det förelåg vissa skillna-deriblodfetfvärdenmellanperso neriolikaregioner.Likaså fanns skillnader xnellan individer med olika utbudningar. De med högre utbildning hade^bättre^värden. Fersoner som bodde på landsbyg-den ochmindre samhällen hade högrevärdenände,somhadesam-ma utbildning men bodde i stor­städer. Fersonermedhögreutbild-ninghadegenomgåendelägrevär-

ttälsoinde^

Sompåpekatsovankandetvaraav värde att sammanfoga svarenpå olika frågor om upplevd hälsa till ett ^hälsoindex^ för att ha möjlig het att göra jämförelsermed andra uppmätta data, t. ex. fysisk aktivi-tetsnivå.^enom detta förfarande skapas också förutsättningar att få en samlad bild av en persons upp levdahälsotillstånd.Dettahälsoxn-dex har konstruerats utifrån de 1.0 frågor somrörupplevdmedicinsk ochpsykiskhälsa/ohälsa samt so­cial situation. Slutsatsen av denna indexering av svarenpå frågorna om upplevd hälsa är,att den sammanvägda fy-siska^sykiskaochsocialahälso-txllståndethosenmycketstormajo-

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-65

f zgwr 3. Ge%onzsMZt% kwf LDLyTiDL (VipoB/ApoAI).

Blodfettvärden och fysisk aktivitet

ApoB/ApoA

KVINNOR 40-49 är MAN 40-49 år

LIV-90

Fz#. 4. Rgfzzfiown mcZW hwf LDL/HDL (ApoB/yipoAl) odz ^sisk atfrezfef

SoTM/zgifrcM xTzsar Wzgger def Wzfzgen eff samkörd mefW gradczi zm /ysisÄ: zzA ztffcf ock itwfen LDL/HDL % m. n% jfdersgrziyper. Om Tmm ^bzTfsfwdewzMdÄdder den z Mppznäff tiwf sfzzffsfzskf si ersfiWld.

ritet - uppskattningsvis c:a 80 och Refe rens 90% av den vuxna befolkningen mellan 20 till 65 år - upplevs som iFylkenes,K. ochF0rde,OJt ..,,,• , ,..,, , .*£ . . _ . The Tromsö study: Predictors of self-eva-tmfredstallande acceptabelL Dock ^ ^ 1%*,.*, _ H^ g ^ ^ adopted the har kvinnor i genomsnitt lägre in- expandedhealthconsept?SocSciMed.32: dexänmänm 141-146,1991.