Hälsoteknik

En kartläggning av hälsoteknikmiljöer vid några svenska lärosäten

Roland Svensson

2012-05-07

I rapporten redovisas miljöer som bedriver forskning, utveckling och innovation inom området hälsoteknik vid ett antal svenska lärosäten. Rapporten utgör en del i en omvärldsanalys av hälsoteknikområdet och baseras huvudsakligen på information från lärosätenas webbsidor.

2

Innehållsförteckning

1 HÄLSOTEKNIK – RAPPORTENS SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR .................................................................. 4

1.1 UPPDRAGET ............................................................................................................................................. 4 1.2 SYFTE OCH GENOMFÖRANDE ....................................................................................................................... 4 1.3 VAD ÄR HÄLSOTEKNIK?............................................................................................................................... 4 1.4 HÄLSOTEKNIK – UTVECKLING AV TEKNISKA PRODUKTER ELLER TJÄNSTER? ............................................................. 6 1.5 NÅGRA STARKA TRENDER INOM OMRÅDET – EHÄLSA ....................................................................................... 6

2 HÖGSKOLAN I HALMSTAD ..................................................................................................................... 11

2.1 HÖGSKOLAN - EN PRESENTATION ................................................................................................................ 11 2.2 HÄLSOTEKNIKALLIANSEN ........................................................................................................................... 11 2.3 HÄLSOTEKNIKCENTRUM HALLAND .............................................................................................................. 12 2.4 PRODEA - CENTRE FOR PRODUCT DESIGN IN HEALTHCARE ............................................................................ 15 2.5 ANDRA MILJÖER OCH CENTRUMBILDNINGAR AV RELEVANS .............................................................................. 16 2.6 SAMMANFATTNING OCH ERFARENHETER FRÅN HALMSTAD .............................................................................. 16

3 BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA (BTH) .................................................................................................. 18

3.1 BTH - EN PRESENTATION .......................................................................................................................... 18 3.2 SEKTIONEN FÖR HÄLSA ............................................................................................................................. 18 3.3 FORSKNINGSMILJÖN HÄLSA & TEKNIK (HT) ................................................................................................. 18 3.4 HÄLSOSTUDION OCH SGF ......................................................................................................................... 19 3.5 SGF – SYSTER GUDRUNS FULLSKALELAB I BLEKINGE ...................................................................................... 20 3.6 NÅGRA PROJEKT VID BTH ......................................................................................................................... 21 3.7 TILLÄMPAD HÄLSOTEKNIK SOM FORSKARUTBILDNINGSÄMNE ............................................................................ 22 3.8 SAMVERKAN .......................................................................................................................................... 23 3.9 SAMMANFATTNING OCH ERFARENHETER FRÅN BTH ....................................................................................... 23

4 HÄLSOTEKNIK I NORR: UMEÅ UNIVERSITET OCH LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET .................................. 25

4.1 UMEÅ UNIVERSITET (UMU) ...................................................................................................................... 25 4.2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET (LTU) ........................................................................................................... 25 4.3 HÄLSA, VÅRD OCH VÄLFÄRD - TEKNIK FÖR LIVET ............................................................................................. 26 4.4 CENTRUM FÖR INNOVATION OCH EHÄLSA (EIC) ............................................................................................ 26 4.5 CENTRUM FÖR MEDICINSK TEKNIK OCH FYSIK (CMTF) .................................................................................... 29 4.6 SAMMANFATTNING OCH ERFARENHETER FRÅN LTU OCH UMU ........................................................................ 29

5 LINKÖPINGS UNIVERSITET ..................................................................................................................... 30

5.1 LINKÖPINGS UNIVERSITET (LIU) - EN PRESENTATION ....................................................................................... 30 5.2 FORSKNING OCH INNOVATION INOM OMRÅDET HÄLSOTEKNIK .......................................................................... 30 5.3 CENTRUMBILDNINGAR OCH MILJÖER FÖR KUNSKAPSUTVECKLING OCH INNOVATION .............................................. 31 5.4 HÄLSANS NYA VERKTYG ............................................................................................................................ 33 5.5 TESTMILJÖ NORRKÖPING – EN TESTMILJÖ MED RIKTIGA ANVÄNDARE ................................................................. 34 5.6 ST ANNAS IT RESEARCH INSTITUTE ............................................................................................................. 35 5.7 SAMMANFATTNING OCH ERFARENHETER FRÅN LINKÖPING .............................................................................. 36

6 KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN OCH KAROLINSKA INSTITUTET ....................................................... 38

6.1 KTH ..................................................................................................................................................... 38 6.2 CENTRUM FÖR TEKNIK I MEDICIN OCH HÄLSA (CTMH) ................................................................................... 39 6.3 KAROLINSKA INSTITUTET (KI)..................................................................................................................... 40 6.4 INSTITUTIONEN FÖR KLINISK VETENSKAP, INTERVENTION OCH TEKNIK (CLINTEC) ................................................ 41 6.5 CENTRUM FÖR HÄLSOINFORMATIK (HIC) .................................................................................................... 41 6.6 SAMMANFATTNING AV MILJÖERNA PÅ KTH OCH KI ....................................................................................... 41

7 HÄLSOTEKNIK I GÖTEBORG OCH LUND ................................................................................................. 43

7.1 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH SAHLGRENSKA AKADEMIN ..................................................................... 43 7.2 CENTRUMBILDNINGAR VID CHALMERS: MEDTECH WEST ................................................................................ 43

3

7.3 LUNDS UNIVERSITET ................................................................................................................................ 44 7.4 SAMMANFATTNING AV HÄLSOTEKNIK I GÖTEBORG OCH LUND .......................................................................... 45

8 SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER OCH SLUTSATSER FÖR MDH ........................................................... 47

8.1 ORGANISATIONSMODELLER ....................................................................................................................... 47 8.2 INNEHÅLL OCH PROFILERING ...................................................................................................................... 48

4

1 Hälsoteknik – rapportens syfte och avgränsningar

1.1 Uppdraget

Är hälsoteknik ett område som Mälardalens högskola bör satsa på i framtiden? Och vad inom hälsoteknikområdet borde vi så fall fokusera på? Vilka möjligheter har vi att nå framgång och hur ska vi eventuellt profilera forskning, utveckling och innovation inom hälsoteknik?

Dessa frågor har varit utgångspunkten för den omvärldsanalys som redovisas här. Uppdraget har varit att kartlägga området hälsoteknik så som det ser ut idag i ett nationellt perspektiv. Var bedrivs forskning inom området, hur är den organiserad och vad är det man forskar om?

I ett andra steg måste vi givetvis ställa den bild som framträder mot våra egna möjligheter. Vad är vi bra på, vilka är våra styrkor och svagheter, vilka skulle våra nischer kunna vara inom hälsoteknik? Dessa frågor behandlas emellertid inte i den här rapporten. För detta krävs en kartläggning och inventering av MDH:s egna resurser och ambitioner inom området och – inte minst – en analys av förutsättningarna för samproduktion och engagemang från regionala aktörer.

Den här omvärldsanalysen har genomförts som ett rektorsuppdrag under perioden februari till april våren 2012. Upplägget har diskuterats i en mindre grupp bestående av akademichef Maria Müllersdorf, universitetslektor Christine Gustafsson och universitetslektor Maria Lindén. Maria L har också bidragit till utredningen med översikter och med sina kunskaper om de befintliga miljöerna inom hälsoteknikområdet.

1.2 Syfte och genomförande

Syftet med kartläggningen är alltså att skapa en överblick av läget inom hälsoteknik vid svenska lärosäten idag. Avsikten har varit att kortfattat beskriva var forskning och innovation bedrivs, i vilka organisatoriska former och vilken inriktning forskarna har valt för sin forskning.

Kartläggningen gör på inget sätt anspråk på att vara fullständig. De mest betydelsefulla miljöerna vid universitet och högskolor bör dock ha täckts in. Men som kommer att framgå av rapporten bedrivs en hel del av denna forskning inom miljöer som inte direkt beskrivs i termer av hälsoteknik och som man därför lätt missar. Man måste också komma ihåg att mycket av forskning och innovationsarbete inom detta område bedrivs inom företag och fångas inte heller upp här.

Till största delen baseras redovisningen på sökningar på nätet och på de beskrivningar som finns på lärosätenas webbsidor. En svaghet i detta förfaringssätt är givetvis att det finns stor risk för att hemsidorna brister i aktualitet och att de inte alltid överensstämmer med verkligheten. Jag har därför i möjligaste mån kompletterat informationen på nätet med telefonintervjuer. Ett tiotal informanter har bidragit med information på detta sätt.

1.3 Vad är hälsoteknik?

En kärnfråga i denna inventering är givetvis hur begreppet hälsoteknik ska avgränsas. Det finns ingen given och vedertagen definition som vi här kan luta oss mot utan den avgränsning som görs blir i högsta grad pragmatisk. Samtidigt är definitionen och avgränsningen av området viktig och något man bör fundera igenom ordentligt om man avser att skilja ut

5

området som ett framtidsområde på MDH. Det finns alltså goda skäl att dröjas en stund vid denna fråga.

I vid mening skulle man med hälsoteknik i princip kunna innefatta all teknik som bidrar till hälsa och som förhindrar, minskar eller lindrar sjukdom. Detta innebär emellertid att en hel del forskning inom områden som byggteknik, fordonsteknik, miljöteknik, etc. etc. skulle innefattas. En sådan vid användning skulle tänja begreppet på ett sätt som blir ogörligt för vårt syfte och det skulle förmodligen också avvika allt för mycket från ett etablerat språkbruk. Hälsoteknik kan rimligen inte syfta på all avancerad teknik som används för att minska skade- och sjukdomsrisker och bidrar till hälsa i samhället.

En fråga som snart uppstår är om hälsoteknik är detsamma som medicinsk teknik. Begreppet medicinsk teknik har en lång tradition och är mer etablerat vid svenska universitet och högskolor än hälsoteknik. Inom området medicinsk teknik finns utbildningar (civilingenjörsutbildningar) och åtskilliga forskningsmiljöer på flera av våra universitet. Begreppet hälsoteknik förekommer mindre ofta som benämning på utbildningar eller forskningsmiljöer.

I många andra sammanhang har begreppet hälsa kommit att ersätta begreppet medicin eller vård, till exempel i benämningar av utbildningar och utbildningsinstitutioner (Hälsouniversitetet och Hälsofakulteteten, etc). Det tycks finnas en förskjutning generellt från begreppen vård och medicin mot begreppet hälsa inom olika områden för att signalera att man vill fokusera på det friska och på att främja hälsa och inte enbart på det sjuka och på diagnosticering, behandling och vård. I dessa fall blir den nya definitionen mer ett sätt att ge verksamheten en ny, mer positivt laddad etikett, i många fall handlar det egentligen inte om att förändra innehållet särskilt mycket.

Frågan är om man ska se på begreppen hälsoteknik och medicinsk teknik på samma sätt – som ett val mellan två sätt att etikettera samma slags verksamhet eller om valet av begrepp också signalerar olika innehåll? I detta sammanhang kan man till exempel notera att SBU, vars officiella namn är Statens beredning för medicinsk utvärdering, på sin engelska hemsida föredrar att beskriva sin uppgift som ”Scientific Assessment of Health Technology”: The Swedish Council on Health Technology Assessment is known internationally by its Swedish acronym SBU. I valet mellan att använda ”medical technology”, ”health care technology” eller ”health technology” väljer man alltså det senare. Man kan också notera att begreppet Health Technology här ges en vid innebörd och syftar mer på metoder än på produkter. SBU har ju som huvudsaklig uppgift att kritiskt granska och utvärdera hälso- och sjukvårdens metoder för prevention, diagnos och behandling – inte de medicinsk-tekniska produkter som används i hälso- och sjukvården.

En annan tolkning – som jag tycker får stöd i den här rapporten och i beskrivningarna av de olika forskningsmiljöerna - är att de två begreppen egentligen står för två områden som till stora delar överlappar varandra men som ändå inte riktigt är de samma. En skillnad skulle kunna vara att hälsoteknik signalerar ett steg bort från den kliniska praktiken, från det snävt medicinska och från den behandlande och vårdande kontexten till en mer vardaglig kontext där tekniken hjälper människor att hålla sig friska och att kunna leva ett så bra liv som möjligt.

Ett snarlikt sätt att skilja mellan hälsoteknik och medicinsk teknik utgår från den tvär- eller flervetenskapliga dimensionen i forskningen. Medan medicinsk-teknisk utveckling förutsätter ett nära samarbete mellan forskare inom medicin och teknik skulle hälsotekniken inte nödvändigtvis behöva denna medicinska kunskapsbas. Forskningen inom hälsoteknik skulle – enligt ett sådant resonemang – inte förutsätta medverkan av medicinska forskare med djupgående kunskaper om strukturer och processer i den mänskliga organismen, den skulle kunna bygga på att andra kompetenser kombineras (t ex vårdvetenskapliga, beteendevetenskapliga).

6

Slutsatsen av denna diskussion är att det inte finns någon etablerad och självklar definition av begreppet hälsoteknik. Det kan i praktiken vara svårt att skilja de båda begreppen medicinteknik och hälsoteknik från varandra.

Det bedrivs mycket forskning och innovation inom området hälsoteknik utan att det benämns som hälsoteknik (till exempel i närliggande miljöer där man använder sig av en annan benämning t ex medicinsk teknik, rehabiliteringsteknik, miljöteknik, informationsteknik eller i miljöer som föredrar att definiera sig utifrån en annan vetenskaplig ingång.

I den inventering av hälsoteknik som redovisas här kommer jag inte att snävt begränsa redovisningen till det som uttryckligen benämns som hälsoteknik utan även forskning inom medicinsk teknik och närliggande områden har tagits med. Dock: tyngdpunkten ligger på sådant som inte är kliniskt och förutsätter avancerad medicinsk forskning. Avgränsningen har skett utifrån MDH:s förutsättningar: vi söker efter fält där vår kompetens på MDH kan komma till användning.

1.4 Hälsoteknik – utveckling av tekniska produkter eller tjänster?

Tekniska produkter eller varor är ofta nära knutna till tjänster eller service av olika slag. I många fall är det svårt att skilja på produkten/varan och på tjänsten och oftast finns det inte heller något skäl att systematiskt upprätthålla denna distinktion.

En kommentar ska ändå göras kring denna skillnad mellan varor och tjänster. Ofta hävdas att medicinsk teknik i Sverige har varit mycket framgångsrik i att ta fram nya tekniska produkter. Vi har varit och är fortfarande världsledande på många produktområden. Produkterna har också relativt snabbt implementerats i den svenska hälso- och sjukvården. Vi har på ett bra sätt kunnat ta tillvara på den tekniska utvecklingen och sjukvården har visat sig ha stor innovationsförmåga. Produkterna från den medicinsk-kliniska forskningen i Sverige har haft goda förutsättningar att utvecklas och det nära samarbetet mellan forskning och praxis brukar ofta lyftas fram som en avgörande faktor för utvecklingen.

Däremot anses vi i Sverige vara betydligt sämre på forskning om och utveckling av tjänster. Vi har haft svårt att till exempel utveckla bra journalsystem för hälso- och sjukvården. Med tanke på den utveckling som skett inom IKT-området har vi inte heller varit särskilt framgångsrika i att ta fram system för kommunikation och patientinformation eller för kvalitetssäkring. Det finns ett stort behov av tjänster för beslutsstöd, för organisatorisk samordning, för professionellt och patientorienterat lärande etc. Det finns idag också ett underskott på teknik som bidrar till att öka patientens inflytande och valmöjligheter, som bidrar till ökad trygghet, bättre kunskaper etc.

Även om produkter och tjänster hör nära samman inom hälsoteknik/medicinsk teknik kan det alltså ändå vara en poäng i att skilja mellan tekniska produkter och tjänster i en diskussion om framtida områden att satsa på. När vi talar om hälsoteknik och eventuella nischer för framtiden handlar det förmodligen om att utveckla såväl tekniska produkter som tjänster, men tyngdpunkten och fokus i detta arbete kan säkert variera.

1.5 Några starka trender inom området – eHälsa

Efter att ha genomfört den här kartläggningen av miljöer inom hälsoteknik i Sverige och efter en del internationella utblickar är det några iakttagelser som jag tycker är viktiga att beakta när det gäller utvecklingen inom området hälsoteknik.

7

För det första handlar forskning och innovation inom detta område i hög grad om tillämpning och vidareutveckling av den forskning som sker inom olika teknikområden. Utvecklingen inom områden som elektronik, datavetenskap, robotik, informatik, mätteknik, ICT, bioteknik osv sätter i hög grad sin prägel på utvecklingen inom området hälsoteknik. Oftast handlar hälsoteknik om att hitta integrativa lösningar där olika tekniker kombineras till praktiska lösningar i form av produkter och tjänster för olika användare.

Den andra iakttagelsen är att hälsa, vård och välfärd är ett av de praktikerfält där den nya tekniken tycks ha en stor framtidspotential. I översikter av den nya teknikens innovativa möjligheter lyfts ofta hälso- och sjukvården i vid mening fram. Vid en presentation av 50 EU-finansierade projekt inom informationsteknologi (december 2011) fanns det till exempel en klar dominans av projekt med inriktning mot hälsofrågor.

Just den snabba utvecklingen inom informationsteknologins område förefaller vara av hög relevans för forskning och utveckling inom hälsoteknik. Under den senaste 10-årsperioden har ett antal begrepp lanserats för att beskriva sådana nya delområden inom hälsotekniken. Vanligtvis används begreppet eHealth (Electronic Health Technology) som ett samlingsbegrepp för området.

Eftersom eHälsa är ett område inom hälsotekniken som är betydelsefullt i många av de miljöer som redovisas i den här rapporten finns det skäl att beskriva området lite närmare. Vad är det som driver utvecklingen inom eHälsa och vad handlar det om för typ av innovationer?

Inom EU har en Digital Agenda upprättats och området eHealth har fått hög prioritet. De båda kommissionärer som ansvarar för denna utveckling, Neelie Kroes (vice-president for the digital agenda) och John Dalli (Health Commissioner) har i olika sammanhang lyft fram ICT och e-Health som centrala framtidsområden och viktiga för hela den europeiska utvecklingen.

Se följande länk: http://www.euractiv.com/health/ehealth-task-force-launched-budapest-news-504720

Det finns åtminstone två starka skäl för att EU har valt att ge hög prioritet till detta område.

Dels handlar det om tillväxt och utveckling av ekonomin i Europa: det finns en enorm marknad för produkter och tjänster inom eHealth. I dagsläget uppskattas den till ca 15 miljarder euro. Och det är en snabbt växande global framtidsmarknad som Europa ska positionera sig på.

Dels handlar det om den utmaning som Europa står inför med en åldrande befolkning. Hälsofrågorna och hälso- och sjukvården kommer att bli en allt viktigare del av välfärdspolitiken och kostnaderna för hälso- och sjuvård riskerar att öka kraftigt. Kan man då med hjälp av satsningar på eHealth och ICT effektivisera hälso- och sjukvården, förbättra befolkningens hälsa, minska vårdbehov och människors beroende av sjukvården så är det givetvis en utveckling som välkomnas av många.

Det är förmodligen här som man kan hitta den stora utmaning som ligger inom området hälsoteknik de närmaste åren. Det handlar i hög grad om att utveckla lösningar som tillgodoser människors behov av att hålla sig friska, kunna sköta sin hälsa själva, få hjälp och stöd vid ohälsa och funktionshinder med bibehållen självständighet och kunna känna trygghet och säkerhet när man blir gammal. Och lösningar av detta slag stämmer väl överens med hälso- och sjukvårdens problem: innovationer inom hälsoteknik kan minska administration, förbättra samordning mellan olika vårdenheter och spara tid och pengar på områden som diagnostik, behandling och rehabilitering.

8

Vad är det då mer konkret som den digitala revolutionen och utvecklingen inom ICT och eHealth ställer i utsikt för framtiden? Och hur långt har man kommit idag? Vilka hinder måste övervinnas för att vi ska kunna tala om ett ordentligt genombrott på området?

Kortfattat handlar det om de nya möjligheter som utvecklats för att samla in, bearbeta, överföra och lagra data på olika sätt. Med internet och mobiltelefoner och användarvänliga programvaror har den nya tekniken blivit tillgänglig i global skala för en stor del av befolkningen. De senaste årens snabba utveckling med smartphones, läsplattor, bildteknik, trådlös överföring, applikationer, näravläsningsteknik mm. har lagt grunden för en enorm tillväxt av innovationer. Tillsammans med ny teknik för att avläsa kroppens reaktioner (puls, blodtryck etc) har det skapat förutsättningar för en mängd tillämpningar. Särskilt inom områden som träning, kost/diet, stresshantering och rådgivning har utvecklingen gått fort. Marknaden för hälsorelaterade tekniska produkter och tjänster inom dessa områden har framför allt expanderat genom olika tekniker för övervakning (monitorering) och genom användningen av applikationer. Hittills har det framför allt handlat om tekniker som till exempel ger feed-back på träningsresultat, som kan samla, bearbeta och lagra information om löprundan eller ta fram individualiserade träningsprogram. Det har handlat om kostråd, beräkning av kalorier och matens sammansättning, övervakning och uppföljning av vikt. Det handlar om plattformar som signalerar vid risknivåer och som är utformade för att hantera stressituationer.

Utvecklingen av dessa områden sker i stor utsträckning kommersiellt och med marknaden som drivkraft. För mobiloperatörer och telecomföretag finns givetvis en stor framtida marknad i eHealth. Flera av de stora telecombolagen och operatörerna inom mobiltelefoni har också påbörjat innovationer inom eHealth och särskilt inom det område som brukar kallas telemedicin. Fokus ligger mestadels på teknik som hjälper patienter att övervaka sin hälsa, kommunicera med sina läkare och på olika sätt lagra medicinsk information.

Man har exempelvis utvecklat teknologier för att kontrollera blodtryck och blodsockernivå och metoder för att påminna patienten att ta sin medicin. I Holland finns en diabeticStation med syftet att både patienter och sjukvård ska spara tid och pengar. I Italien har Telecom Italia startat MyDoctor@homeservice och i Holland har Orange öppnat en medicinsk påminnelsefunktion. I Belgien testar Belgacom ett projekt för människor med hjärtproblem. Portugal Telecom och Deutsche Telecom har skapat tjänster för funktionshindrade personer. Det belgiska projektet innebär att patienternas blodtryck, puls och vikt övervakas. Det finns tecken på att projektet har medfört en viss nedgång i dödligheten bland deltagarna.

I förlängningen av denna utveckling inom eHealth öppnar sig givetvis ett oändligt antal möjligheter. De nya möjligheterna att med hjälp av mobilen läsa av etiketter och koder kommer sannolikt att öppna för många nya stödfunktioner inom hälsoområdet, till exempel att läsa av ordinationer och medicinsk information och omvandla det till individuellt anpassade behov. Den nya interaktiva spelteknologin (som används vid Wii och Move) och som med hjälp av en kamera registrerar kroppsrörelser har redan genererat tillämpningar inom hälsoområdet. Den möjliggör exempelvis kartläggningar av rörelsemönster och kan väntas få många tillämpningar inom rehabilitering och fysisk träning.

Samtidigt som de flesta forskare ser stora möjligheter i eHealth lyfter en del också fram problem och hinder för den fortsatta utvecklingen. Ett genombrott inom detta område förutsätter bland annat fortsatta satsningar på infrastrukturen (bredband m.m.) men också på en harmonisering av tekniska standards. De olika systemen måste kunna prata med varandra. Det krävs garantier för säkerhet och sekretesskydd för patientdata och utbildning av de professionella för att många av de tekniska innovationerna ska kunna förverkligas. Användarvänligheten – såväl för de kliniskt verksamma som för brukarna i hemmet - kommer antagligen att vara avgörande för hur snabbt den nya tekniken kommer att kunna implementeras.

9

Från industrin påtalas ofta behovet av en mer harmoniserande lagstiftning i Europa för att dessa ICT-lösningar ska fungera. Idag ser det mycket olika ut på nationell nivå. Och det gäller inte enbart den rättsliga aspekten utan också den ekonomiska. Avgifter och betalningssystem för olika hälsotjänster skiljer sig kraftigt åt i olika länder. Om målet är att alla i Europa ska kunna söka sjukvård över nationsgränserna måste också systemen anpassas efter det. eHealth-lösningar känner inga nationsgränser.

Även om de flesta förefaller överens om att eHealth har en stor potential när det gäller att upptäcka sjukdomar, minska dödlighet och sjukvårdsberoende och ge patienter större självständighet och oberoende så pekar en del också på de risker och svårigheter det kommer att få för hälso- och sjukvårdens organisation och för de professioner som är verksamma i denna. Om den nya teknologin innebär att sättet att bedriva hälso- och sjukvård fundamentalt kommer att förändras så kan vi förvänta oss ett visst motstånd från läkare och från sjukhusledningar. Om det leder till att allt mer av tester, diagnosställande och patientuppföljningar flyttas över till hemmen så finns det en risk för att man kommer att uppleva utvecklingen som en deprofessionalisering, en förlorad kontroll av den medicinska kunskapen och en förlust av makt och inflytande.

Svårigheterna att implementera eHealth i Europa gör att många entreprenörer inom området istället tycks vända sina blickar mot utvecklingsländerna. Vid the Mobile World Congess i Barcelona redovisade flera företrädare för telecomindustrin sådana projekt. De prövar sina produkter i utvecklingsländerna eftersom det bland annat är enklare där att hitta former för direkt betalning av eHelath-tjänsterna där. I till exempel Indien, Pakistan, Bangladesh och i andra utvecklingsländer är konsumenterna också mer villiga att själva betala för de tjänster som erbjuds. Flera exempel finns också som indikerar stor framtidspotential. Företaget Mobilsant lär till exempel ha en ultraljudsapplikation (godkänd av US Food and Drug Administration) som med framgång har använts i Tanzania och som enligt uppgift från företaget radikalt har reducerat barnadödligheten där den har använts.

För att nå framgång i Europa och andra västländer behöver inte bara de olika hindren undanröjas. Det behövs också mer kunskap om hur användarna tänker och ser på användningen av eHealth. Eller som en företrädare för branschen uttrycker det:

"eHealth is a promising emerging technology that opens new business opportunities for the ICT industry as it brings a new quality of patient care to people… We need to understand the patients demands on services, privacy and security, as well as the regulatory environment to develop a sustainable business model across the industries." (Ralf Kreikamp, CTO Vodafone Business Unit, Huawei).

Se länken: http://www.euractiv.com/specialreport-broadband-driving-recovery/europe-us-lag-developing-world-ehealth-news-511136

I Sverige har olika nationella projekt initierats inom e-Hälsa. Näringsutskottet har nyligen publicerat rapporten eHälsa – Nytta och näring. I rapporten konstaterar man bland annat att det finns en stor potential för att konkurrenskraftiga svenska företag ska kunna växa fram inom e-hälsosektorn och utveckla produkter som är attraktiva också på en internationell marknad.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) har påbörjat ett arbete med Nationell eHälsa som syftar till nytta för invånare, medarbetare och beslutsfattare. En viktig organisation på området är Inera som utvecklar tjänster inom ramen för den nationella eHälsa – strategin – en strategi som ska leda till mer tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Projektet beskrivs som en unik satsning som alla vårdens aktörer står bakom. Målet är att stödja och effektivisera vården, stärka patientens ställning samt skapa god tillgänglighet till vården. Inera ägs av alla landsting och regioner och får sina uppdrag från Center för e-hälsa i samverkan, CeHis, som finns på SKL (Sveriges kommuner och landsting).

10

Inera driver över 30 projekt och tjänster och hade cirka 340 miljoner kronor i intäkter under 2011. Nyligen har man bland annat producerat Vårdhandboken – en handbok för verksamma i hälso- och sjukvården – för mobil och läsplatta vilket ökat tillgängligheten och användningsmöjligheterna avsevärt.

Att eHälsa inledningsvis har fått ett stort utrymme i den här rapporten beror som sagt på att den utgör en mäktig trend inom området hälsoteknik som jag tror att man måste förhålla sig till vid en diskussion om satsningar på hälsoteknikområdet på MDH. I flera av de miljöer som fortsättningsvis kommer att redovisas här finns också eHälsa som ett prioriterat område och som ett tydligt utpekat framtidsområde inom hälsotekniken.

11

2 Högskolan i Halmstad

2.1 Högskolan - en presentation

Högskolan i Halmstad har cirka 10 500 studenter, 620 anställda och är således till sin volym något mindre än MDH. Högskolan har forskarutbildningsrättigheter i innovationsvetenskap och informationsteknologi. Man har också en KK-miljö som har namnet Forskning för innovation (en ny KK-miljö har dessutom nyligen erhållits). Cirka 45 professorer är verksamma vid Högskolan. Kärnverksamheten bedrivs inom ramen för fem sektioner varav två är av särskild relevans för området hälsoteknik: Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) och Sektionen för ekonomi och teknik (SET).

Högskolan har under lång tid gjort sig känd för sin inriktning mot innovation och entreprenörskap och för en hög ambition när det gäller samverkan med sin omgivning.

Man har hittills satsat på tre styrkeområden. Inom området Organisation, region och samhälle finns bland annat produktutveckling, ledarskap, entreprenörskap, arbetsvetenskap, ekonomi, finansiell matematik, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap. Området Produkter, processer och tjänster inkluderar teknik (t.ex. data-, elektro-, bygg-, maskin-, miljö-, energi-), mekatronik, biomekanik och informatik. Det tredje området, Livskvalitet, välfärd och kultur, rymmer vård, idrott, hälsa, psykologi, sociologi och pedagogik. Här finns också lärarutbildning och humaniora.

För framtiden har man nyligen lanserat innovation som det område som ska vara högskolans tydliga och utpekade profilområde.

Forskningen inom hälsoteknik lyfts inte explicit fram som ett centralt område i högskolans verksamhet. Det finns inte som ämne eller samlad utbildnings- och forskningsmiljö. Hälsoteknik återfinns däremot på många platser i högskolan, under många benämningar och i flera miljöer och centrumbildningar. Det finns också sedan 2006 en forskarskola i Entreprenörskap-hälsa som syftar till att stärka och öka samverkan mellan doktorander inom områdena innovation, entreprenörskap och hälsoteknik.

Generellt kan man säga att högskolan i Halmstad har ett mycket stort antal miljöer, centrumbildningar och nätverk, som är av relevans för området hälsoteknik. Miljöerna är i många fall samverkande och går in i varandra – i praktiken relativt integrerade, som en informant uttrycker det. Det gör också att det inte är helt lätt att beskriva de olika miljöerna utifrån högskolans hemsidor.

2.2 Hälsoteknikalliansen

Begreppet Hälsoteknikalliansen (HTA) har utåt sett kommit att stå som ett samlande begrepp för forskning, innovation och regionalt nätverksarbete i Halland med Högskolan i Halmstad som en viktig samarbetspart.

Hälsoteknikalliansen (HTA) bildades 2004 på initiativ av Halmstad kommun och Högskolan i Halmstad. HTA är en ideell förening och har omkring sextio medlemmar, varav ett femtiotal är företag (små och medelstora). Tanken är att sydvästra Sverige ska bli en ledande region för utveckling av produkter och tjänster inom området hälsoteknik. Visionen är att bidra till tillväxten i nya och befintliga företag samt fungera som talesman för medlemmarnas intresse i frågor som rör hälsoteknik.

12

Som medlem i HTA betalar man en årlig avgift till alliansen. I gengäld bjuds man in till föreläsningar, seminarier och kontaktskapande arrangemang. Företag och organisationer kan påverka föreningens verksamhet genom att föreslå projekt och aktiviteter som man anser att det finns behov av.

Målgruppen innefattar inte bara kommuner, landsting, regioner och högskolor utan också anhörigföreningar, patientföreningar och pensionärsföreningar är medlemmar i HTA eller deltar i verksamhetsutvecklingen.

Verksamhetens innehåll uppges vara: Initiativ och stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, Utveckling av nya produkter och tjänster, Kommersialisering av forskning och utveckling, Nätverk mellan företag och organisationer, Analyser och omvärldsbevakning, Internationalisering, Seminarier och föreläsningar, Kompetensutveckling och kompetensförsörjning, Marknadsföring av Hälsoteknikalliansen och Marknadsföring av medlemsföretag.

Två viktiga argument för att rekrytera företag till alliansen är att det finns möjlighet till forskningsstöd och tillgång till testmiljöer. Forskning ska vara en integrerad del av Hälsoteknikalliansens utvecklingsarbete. Förutom forskning bidrar Högskolan i Halmstad med möjligheter till samverkan i utvecklingsprocessen. Företag får tillgång till ändamålsenliga miljöer för tester och utvecklingsprojekt inom hälsoteknikområdet. Även studenterna på Högskolan bidrar med examensarbeten som företag och organisationer har nytta av. Även kommunernas omsorgsorganisationer och de två sjukhusen i länet erbjuder möjligheter till tester.

Från början har HTA haft en inriktning mot äldre och omsorgsområdet. Det har funnits en stark fokusering på rehabiliteringsteknik och hjälpmedel inom vård och omsorg inom Hälsoalliansen.

Framför allt tre programområden har varit centrala för Hälsoteknikalliansen. 1) Teknik för äldre, 2) Trygg hemma och 3) Hälsa och välbefinnande.

Trygg hemma är Hälsoteknikalliansens mest framträdanden programområde hittills. I strategidokumentet från 2008 sägs detta ha varit det dominerande temat inom alliansen och att det även fortsättningsvis ska vara centralt men att också det nya området Hälsa och välbefinnande ska utvecklas.

Trygg Hemma - Leva & Bo var ett projekt inom ramen för Hälsoteknikalliansens fokusområde Trygg Hemma. Projektet syftade till att skapa testmöjligheter i hemmiljö. Målet var att få fram tekniska lösningar som möjliggör ett tryggt kvarboende för äldre människor.

Trygg Hemma - Leva & Bo fokuserade på att skapa en infrastruktur för kommunikation, dels mellan olika tekniker som används i hemmet, dels mellan hemmet och aktörer utanför hemmet. Stor vikt lades även vid användarinvolvering i utvecklingen.

Projektet var indelat i två faser. Under pilotfasen utvärderades och justerades metodiken. Resultatet av piloten blev bland annat tillkomsten av Hälsoteknikcentrum Halland (2009) som avsåg att bli en naturlig samlingsplats för kompetensutveckling, forskning, utveckling och test av produkter och tjänster med syftet att möjliggöra ett tryggt kvarboende för äldre människor.

2.3 Hälsoteknikcentrum Halland

Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) startade 2009. Det var från början en treårig satsning som drevs av Högskolan i Halmstad och finansierades av Region Halland och EU:s strukturfonder. Pengar finns kvar året ut (2012) och därefter kommer verksamheten

13

förmodligen att drivas vidare men i annan organisatorisk form. En möjlighet är att det sker en sammanslagning mellan HCH och HTA - Hälsoteknikalliansen.

HCH finns fysiskt på Högskolan och drivs nära integrerat med Hälsoteknikalliansen. Man kan, som en informant uttrycker det, se Hälsoteknikcentrum som Hälsoteknikalliansens operativa miljö. Efter 2009 sker det mesta inom centrats ram och finansieras med dess medel.

HCH tillhandahåller en autentisk lägenhetsmiljö i de egna lokalerna där man på ett effektivt sätt kan demonstrera och utvärdera olika tekniklösningar. Demonstrationsmiljön skall användas för att visa nya produkter och tjänster och även ge inspiration för möjligheterna att använda modern teknik. Miljön skall fungera som bas för kunskapsöverföring mellan företag, forskare, vård- och omsorgspersonal och användare.

Verksamheten vid HCH består av två huvudområden. Det första handlar om att identifiera idéer och behov som kan utvecklas till nya eller förbättrade tjänster eller produkter. Det andra handlar om hur dessa idéer och behov kan bearbetas vidare i förstudier och utvecklingsprojekt för att komma ut på marknaden. Under de första två åren genomfördes ett 80-tal projekt tillsammans med ett 50-tal företag.

För alla stegen gäller att projektet har breda kunskaper och nätverk inom viktiga områden som användarinvolvering, teknik, omvårdnad, produktutveckling etc. Så mycket arbete som möjligt genomförs i samarbete med flera partners.

I förstudierna undersöks frågor som alternativa lösningar, nyttan för användarna och affärsmöjligheter. Förstudierna genomförs av de olika parterna gemensamt, oftast med väsentligt tillskott från högskolans forskare. En del frågor förs vidare till mer omfattande utvecklingsprojekt där arbetssättet ofta är produktnära forskning.

Alla tjänster och produkter utvecklas tillsammans med idé- eller produktägarna som oftast är företag. Det är alltid företaget som står för kommersialiseringen av resultaten i förstudier och utvecklingsprojekt.

Några exempel på avslutade förstudier:

Activation Grip. Activation Grip är en "träningshandske" som möjliggör sportspecifik träning och rehabilitering. Produkten riktar sig främst mot handbollsspelare.

Exit - instrument för att mäta handstyrka

Hemtjänst utan papper och penna – går det? Projektet handlar om att utveckla IT-stöd till personal inom hemtjänst

Hitta – Meretric. Ett projekt som avser att ta fram och ur olika användarperspektiv testa teknik för att kunna hitta demenssjuka som gått vilse

Hjälpmedel i vardagen – ett projekt som syftar till att utvärdera åtta hjälpmedel anpassade för personer med nedsatt handfunktion och styrka.

Mathantering – om matleveranser till äldre som bor hemma. Ett projekt som syftar till att utforma mathanteringen bättre och utifrån användarnas önskemål.

Mobilt HR. Syftet med projektet, som har genomförts i samverkan med Arbetslivsresurs i Halland, var att undersöka företags syn på och behov av en delad HR-funktion.

Modernt trygghetsalarm. LIAC alarm är ett modernt trygghetslarm med funktioner som möjliggör positionering av användaren och kommunikation vid en larmsituation. Har genomförts som ett examensarbete.

14

Motivation till motion. Tappa är ett företag som erbjuder friskvårdskoncept via Internet till företag, kommuner och landsting. Med hjälp av stegräknare och webbaserade kartor, topplistor, communities, tips och råd mm ska medlemmarna motiveras till ökat motionerande. I projektet har Hälsoteknikcentrum samarbetat med högskolans sektion för Hälsa och Samhälle för att undersöka motionsbeteenden, målsättning och motivation till motion bland Tappas medlemmar, i den delen av Tappas verksamhet som fokuserar på viktreduktion för privatpersoner.

Rullstolshjul – Gear Up. Projektet avser utveckling av ett rullstolhjul som ska förbättra framkomligheten med rullstol. Genom att integrera en växel i rullstolhjulet underlättas körningen i backar och på dåligt underlag.

Skyddsåtgärder på särskilt boende. En förstudie om hur teknik och tekniska system skulle kunna lösa problematiken med låsta dörrar med bibehållen säkerhet för den enskilde. Under 2011 hade Hälsoteknikcentrum ett flertal workshops och seminarier tillsammans med Falkenbergs kommun inom området Skyddsåtgärder för Särskilt boende. Framför allt handlade det om hur teknik och ett eventuellt tekniskt system skulle kunna lösa de problem som idag finns med låsta dörrar på särskilda boenden - och vilka krav som bör ställas på ett sådant system.

Spisvakten. Ett projekt för att utveckla ett varningssystem för påslagna spisplattor som glömts bort.

Virtual trainer. Virtual trainer är ett träningshjälpmedel som hyrs in av gym- och träningsanläggningar för att användarna ska kunna ta del av en databas som bland annat innehåller träningsövningar och information om kost och hälsa. Projektet avsåg att hitta nya potentiella funktioner till Virtual trainer som kan vara användbara inom rehabilitering och därmed få ut produkten på en ny marknad. Hälsoteknikcentrum Halland har anordnat en workshop med sjukgymnaster för att få synpunkter på vad de efterfrågade i sitt arbete med sina patienter samt utvärderat produkten på två olika träningsanläggningar, en i Halmstad och en i Kungsbacka.

Virtuell rehabilitering. De produkter inom virtuell träning som idag finns på marknaden kan tillgodose vissa behov för den friska personen, men är inte anpassade för att användas i rehabiliteringsmiljö. I en förstudie har man undersökt hur virtuell teknik genom spel kan användas vid rehabilitering av strokepatienter. Projektet avsåg att ta fram ett underlag för de krav som ställs på produkter avsedda för rehabilitering av strokepatienter genom en nulägesanalys av problematik och krav på produkten ur ett användarperspektiv. Man har haft en workshop tillsammans med terapeuter inom strokeområdet och gjort en patientintervju för att ta reda på hur rehabiliteringsprocessen ser ut, vilka träningsmetoder som används och hur man kommunicerar med och motiverar patienten.

Hallands kommuner och Landsting anses ligga ganska långt framme inom hälsoteknikområdet. Det finns också en tradition inom regionen på området vilket gör att företagandet är relativt starkt inom hälsa. Varbergs och Halmstads kommuner bedriver också utvecklingsarbete inom hälsoteknik. Forskning och utveckling finns vid Landstinget Halland och Spenshults reumatikersjukhus. Det finns en SPA- och hälsotradition som genererat företag inom området. Dessutom stödjer Region Halland utvecklingsaktiviteter genom att bidra med finansiering och infrastruktur för samverkan.

I januari 2008 började Region Halland arbeta aktivt med fokusområdet Hälsa & Välbefinnande inom tillväxtområdet Hälsoteknik. Målgruppen är spa- och hälsoföretag i Halland. Med spa- och hälsoföretag avses fyra kategorier:

Frisk-/ skönhetsvårdande hälsoföretag

Spa hotell

15

Terapeutiskt och rehabiliteringsinriktade hälsoföretag

Leverantörer av produkter till spa- & hälsobranschen

2.4 PRODEA - Centre for Product Design in Healthcare

PRODEA bildades redan 2002 som ett högskoleövergripande centrum för forskning inom hälsoteknik. Det beskrivs på hemsidorna som en gränsöverskridande forskningsplattform inom hälsoteknik med syfte att skapa nätverk, arrangera seminarium och bedriva forskning inom hälsoteknikområdet.

Inledningsvis hade PRODEA finansiering från KK-stiftelsen (5 år). En yngre professor var drivande under uppbyggnadsperioden. När denne avled uppstod ett vakuum som så småningom kunde fyllas genom att en annan professor (i maskinteknik) tog över. PRODEA har en klar forskningsinriktning – mer än mot nätverks- och utvecklingsarbete och idag deltar ett 15-tal forskare från teknik, naturvetenskap och beteendevetenskap i centrumbildningen. Man har forskningssamarbeten med lokala, regionala och internationella aktörer.

Två projekt som utvecklats den senaste tiden:

"FRAMTIDENS HÄLSOSERVICE" - ökad möjlighet för trygg och säker vård i hemmet via mobila team och mobila kommunikationsmedel. Projektet har kommit att fokuseras på cancervård. Har fått stöd från Vinnova.

"BEHOVSSTYRD FORSKNING" - prevention av skador till följd av olyckor genom identifiering av orsaker och konsekvenser.

Några tidigare projektområden som nämns på PRODEA:s hemsida:

Trygg Hemma — Living Lab.

Hair, skin and dental surfaces.

Gait Unsteadiness Analysis from Motion Primitives.

Handens biomekanik och dess påverkan på handfunktion

Fallprevention.

3D imaging for clinical applications.

TechiQinnovation och hälsa.

A wearable accelerometer based platform to encourage physical activity for the elderly regards.

Biomechanics of extreme sports — a kite surfing scenario

Tillgänglighet, människa och miljö.

16

2.5 Andra miljöer och centrumbildningar av relevans

Living Lab. Högskolan har utvecklat konceptet Living Lab som syftar till att underlätta framtagandet av användbara IT-produkter och tjänster. Högskolan bedriver bland annat ett VINNOVA-finansierat forskningsprojekt vid namn ”Living Lab – Trygg Hemma”. Huvudfokus i projektet ligger på utveckling och utvärdering av metoder för användarmedverkan i IT-innovationsprocesser. Living lab är till största delen ett virtuellt lab, i mindre grad en fysiskt existerande testmiljö.

BLESS (Biological and Environmental Systems). Bedriver forskning inom biologi, miljö, energi och biomekanik/idrottsfysiologi och är, enligt hemsidorna, till vissa delar internationellt erkänd. Forskningen inkluderar olika fysiologiska och biomekaniska aspekter av träning och fysisk aktivitet i olika målgrupper. Det finns hög forskningskompetens bland annat inom området biomekanik. Forskningen ägnas åt biomekaniska belastningar inom brädsporter och andra idrotter, samt handens biomekanik hos patienter med reumatoid artrit och artros jämfört med friska.

CERES (Centrum för forskning om inbyggda system) där hälsoteknik sägs vara ett av de prioriterade tillämpningsområdena för forskningen.

Därutöver finns till exempel:

Centrum för idrotts- och hälsoforskning,

Forskningsmiljön välfärd och välbefinnande,

Centrum för innovation och hållbar tillväxt,

Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning,

Forskningsmiljö för maskinteknisk produktframtagning, Forsknings inom bioteknik

2.6 Sammanfattning och erfarenheter från Halmstad

Generellt kan man säga att högskolan i Halmstad har ett mycket stort antal miljöer, centrumbildningar och nätverk, som är av relevans för området hälsoteknik. Miljöerna är i många fall samverkande och går in i varandra – i praktiken relativt integrerade, som en informant uttrycker det.

Hälsoteknikalliansen (HTA) har funnits i 10 år och är ett regionalt nätverk med högskolan som central aktör. HTH har haft stark fokus på regional tillväxt och användarnas behov. Genom nätverket kan företag erbjudas tillgång till högskolans forskning och testmiljöer. Hälsoteknikcentrum som startade 2009 var från början en treårig satsning med finansiering från Region Halland och EU och kan ses som den operativa miljön för hälsotekniken.

Andra miljöer kompletterar och stärker hälsotekniken i Halmstad. Till exempel PRODEA (Center for Product Design in Healthcare) som startade 2002 med KK-medel och som samlar ett 15-tal forskare från teknik, naturvetenskap och beteendevetenskap. Och BLESS (Biological and Environmental Systems) – med stark fokus på biomekanik och idrottsfysiologi

Några synpunkter som lyfts fram i samtal med aktiva inom hälsoteknikområdet in Halmstad:

Det är viktigt att det finns drivande krafter både på och utanför lärosätet om man ska bygga en framgångsrik miljö. Tidvis har verksamheten inom Hälsoalliansen och i de andra

17

miljöerna varit problematisk och svajig. EU-medlen som gav möjlighet att starta Hälsoteknikcentrum 2009 blev ett lyft som ”räddade” projektet.

I framtiden kommer de olika miljöerna antagligen att integreras bättre och bli tydligare utåt. Region Halland kan förhoppningsvis stärka miljöerna. Eventuellt minskar det tidigare förhärskande näringslivsperspektivet och perspektivet blir mer inifrån (vård och omsorgsperspektiv).

En lärdom från Halmstad är också att det inte är så lätt att få med forskarna från vård- och hälsoområdet. Man har haft svårt att se hur den kompetensen ska tas tillvara i de olika miljöerna. Hälsoforskarna har haft svårt att hitta en roll i dessa miljöer som dominerats av teknik- och näringslivsperspektiv. Möjligtvis har det blivit något bättre på senaste tiden.

18

3 Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

3.1 BTH - en presentation

Blekinge Tekniska Högskola (BTH) startade 1989 och utbildar idag årligen ca 8500 studenter. BTH har en tydlig teknisk profil (ca 60 % av studenterna läser teknikutbildningar) men rymmer också andra ämnen, t ex samhällsvetenskap, ekonomi, kultur och vård. BTH har ca 600 personer anställda, varav 33 är professorer.

BTH bedriver också - i kraft av examensrätt inom vetenskapsområdet teknik – forskarutbildning inom 14 ämnesområden. Tillämpad hälsoteknik är sedan 2008 ett av högskolans forskarutbildningsämnen.

Kärnverksamheten på BTH bedrivs inom fem sektioner: Sektionen för datavetenskap och kommunikation, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Sektionen för management, Sektionen för planering och mediedesign och Sektionen för hälsa.

Högskolan har en sjuksköterskeutbildning och ungefär 10 % av studenterna på BTH återfinns inom omvårdnad och medicin. Inom Sektionen för hälsa finns också ämnet folkhälsovetenskap.

Högskolans profilering är mot tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Dessa båda områden har sedan länge varit BTH:s särmärke och ska – enligt hemsidan - sätta sin prägel på hela högskolan. Ett forskningsområde som BTH är internationellt framgångsrikt på är system- och programvaruteknik.

Alla utbildningar vid BTH, tekniska såväl som icketekniska, ska vara byggda kring begreppet tillämpad IT. Denna ambition har funnits med från högskolans start 1989. Informationstekniken ses idag som en stabil infrastruktur i hela samhället och IT har blivit en del av vår vardag, vilket motiverar profilen.

3.2 Sektionen för hälsa

På Sektionen för hälsa utbildas sjuksköterskor som efter avslutad utbildning får en kandidatexamen i omvårdnad/vårdvetenskap. Även specialistutbildningar finns. Vid sektionen ges också magisterexamen i omvårdnad/vårdvetenskap. Folkhälsovetenskap finns och kan läsas för kandidatexamen och för magister- och masterexamen. Ett magisterprogram mot hälsa och teknik kommer att starta 2014. I samtliga utbildningar på BTH finns en strävan att integrera BTH:s profil mot tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt.

Vid sektionen för hälsa bedrivs forskning inom området Tillämpad hälsoteknik huvudsakligen inom två miljöer: Hälsa & Teknik (HT) och Hållbart aktivt åldrande (HAÅ). Sektionen är också värd för forskarutbildningen inom ämnet Tillämpad hälsoteknik.

3.3 Forskningsmiljön Hälsa & Teknik (HT)

Forskningsmiljön Hälsa & Teknik (H&T) är en tvärvetenskaplig miljö inom Sektionen för hälsa. Undersökningar kan utföras från ett individ- eller befolkningsperspektiv och forskningen belyser hur disciplinerna Vårdvetenskap och Folkhälsovetenskap kan kombineras med teknisk forskning för att främja ett bra liv.

Forskningen handlar främst om IKT (informations- och kommunikationsteknik) i sjukvården och inom nya användningsområden relaterade till vården. Mycket av Hälsa & Teknik-miljöns

19

forskning fokuserar på hur en IT-baserad hälso- och sjukvård kan möta de demografiska förändringar som sker med en ökande andel äldre i befolkningen. Exempel på projekt ges nedan.

Det finns i vissa delar en nära koppling mellan denna forskning och SNAC-projektet (The Swedish National Study and Aging and Care). Projektet löper långsiktigt och har empiri från flera delar av Sverige (Stockholm, Bleking, Skåne, Hälsingland). Det handlar bland annat om studier av hur äldre använder internet och datorer och hur boende för äldre kan stödjas av IKT. Genom SNAC-projektet ges tillgång till testmiljöer med användare.

Forskningsmiljön Hållbart aktivt åldrande (HAÅ)

Miljön påbörjades under 2009/2010 och ses som ett tvärvetenskapligt område inom Sektionen för hälsa. Forskningen inom HAÅ är nära kopplad till forskningen inom HT. Syftet med forskningen är att beskriva och analysera äldres hälsa och behov av vård utifrån ett socialt hållbart perspektiv. Forskningen ska ge ny och ökad kunskap om äldre personers hälsa och välbefinnande samt om deras egna och närståendes behov av vård och omsorg i ett socialt hållbart perspektiv. Inom miljön bedrivs bland annat det långsiktiga forskningsprojektet SNAC (Swedish National study on Ageing and Care) om åldrandet och framtida behov kring äldre personers hälsa och vård.

3.4 Hälsostudion och SGF

Det finns i nära anslutning till BTH två samspelande labbmiljöer av betydelse för hälsoteknikområdet. Den ena finns fysiskt på BTH och benämns Hälsostudion, den andra SGF (Syster Gudruns Fullskalelab i Blekinge för IT i vård- och omsorg) finns i Landstinget Blekinges regi i sjukhusmiljö.

Landstinget Blekinge har gett BTH och Sektionen för Hälsa uppdraget att bedriva forskning i labbmiljö. Denna labbmiljö är starkt förankrad till huvudprojektet SGF (och till forskningsämnet Tillämpad hälsoteknik på Sektionen för hälsa). Att koppla pågående forskning med befintliga försök och processutvärdering avser att ge en tryggare metod för att använda IT och teknik i vården i vardagen.

Hälsostudion kan ses som en miljö där arbetet föregår fullskalelabbet. I Hälsostudion arbetar man med innovationer, utbildning, forskning och utveckling kopplat till fullskalelabbet. Här kan verktyg och teknik utvecklas och testas innan det eventuellt kommer till fullskalelabbet för operativa tester och därefter förs ut i vården för implementering och användning.

Man ser också stora möjligheter i att koppla arbetet i Hälsostudion till flera andra forskningsinriktningar, förutom vårdrelaterad forskning också mot Interaktionsdesign och så kallad Participatory Design. Här kommer intresset bland annat att inriktas mot hur man i vardagen använder de möjligheter som den nya tekniken erbjuder. Ett viktigt tema är hur tekniken och nya arbetsmetoder påverkar möjligheterna till kommunikation och koordination mellan människor och mellan olika uppgifter. Hur den nya tekniken och de nya praktikerna passar in i den dagliga arbetsprocessen och påverkar tillgängligheten lyfts också fram och analyseras

Målet med Hälsostudion sägs vara följande:

Utveckla samarbetet mellan BTH och LTB i form av fler gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.

20

Testa ett flertal innovationer och idéer

Skapa en grund för det nya forskningsämnet Tillämpad Hälsoteknik vilket genererar nya forskningsfrågor och i sin tur nya forskningsprojekt.

Bidra till att teknikutvecklingen inom vård- och omsorg blir mer behovsdriven med hjälp av nya metoder och arbetssätt.

Sätta Blekinge på kartan gällande Tillämpad Hälsoteknik i form av nya metoder och arbetssätt vid teknikutveckling för vård- och omsorg.

Bidra till att företag i regionen får en tydlig koppling till forskningslabbet och vården.

Bidra till en ökad kvalitetssäkring av ny teknik och innovationer utvecklade för vården innan de implementeras för skarp användning

3.5 SGF – Syster Gudruns Fullskalelab i Blekinge

SGF är ett samarbetsprojekt mellan Landstinget Blekinge och BTH. Landstinget Blekinge är projektägare. BTH, Karlskrona kommuns Äldreförvaltning och Affärsverken Karlskrona AB är samverkansparter och medfinansiärer. Projektet får ekonomiskt stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och pågår under perioden 2008-2011.

Bakgrunden till SGF är det initiativ som en sjuksköterska i Karlskrona, Gudrun Håkansson, tog redan 2006. Hennes idé att pröva nya kanaler till vården belönades med Dagens Medicins pris Årets idé 2006 och blev starten till det som sedan kom att kallas SGF. Projekten Öga till öga och senare Vårdkanalen innebar att äldre personer fick nya möjligheter att från sina hem kommunicera med vårdcentralen med hjälp av sin egen TV som man redan var van vid och sin fjärrkontroll. Dessa förstudier fick sedan stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av andra projekt som med hjälp av videokonferenser och chatt öppnade alternativa vägar mellan medborgarna och vården/omsorgen.

Målet för projektet är att ta reda på hur vi med modern teknik kan göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig och på så vis effektivisera och höja vårdkvaliteten. SGF har som huvudmål att öka medborgarnas tillgänglighet till hälso- och vårdrelaterade tjänster med hjälp av tekniska lösningar enligt strategiarbetet inom nationell e-hälsa.

Inom ramen för SGF har man alltså byggt upp vad man kallar ett fullskalelabb vars syfte är att utgöra en testmiljö. Det produktionsinriktade fullskalelabbet skapar möjligheter till samarbete mellan olika intressenter där tester kan ske utan att den dagliga driften påverkas. Detta är möjligt eftersom miljön som byggs upp helt är isolerad från Landstingets driftsmiljö. Med hjälp av fullskalelabbet ska man kunna se hur nya lösningar interagerar med de system som används i Landstinget samt minska tiden för beslut om införande av ny teknik/nya system eftersom testerna sker i en miljö som är väldigt lik den befintliga. Förhoppningen är också att projektet ska sätta Blekinge på kartan som en intressant region vad gäller IT i vård och omsorg.

Förväntningarna på projektet är många: IT ska ge ökad tillgänglighet, vara ett bättre hjälpmedel i patientkontakterna, en kanal för patientutbildningar och personalfortbildning, bidra med nya metoder för lärande, skapa gemensam kommunikationsteknik, vara en plattform för samarbete mellan vårdgivare, ge metoder för snabb och säker symptomidentifiering, vara ett verktyg för evidensbaserad sjukvård, ge ökad kunskap och en vilja att arbeta med teknik i daglig vård och omsorg, minska miljöpåverkan, ge effektivare resursanvändning och minska risken för skador i trafiken etc. etc.

21

För studenterna på BTH har SGF inneburit att man i sin utbildning på högskolan kan arbeta i en mer realistisk journalmiljö. Studenterna kan använda befintliga journalsystem och träna digital journalföring genom att moduler frigörs för undervisningssyfte.

Erfarenheterna från de första tre åren med Syster Gudruns Fullskalelab finns redovisade i rapporten Den mänskliga sidan av IT – en bok om ehälsa som finns att ladda ner på hemsidan.

3.6 Några projekt vid BTH

I anslutning till Hälsostudion på BTH har projekt bedrivits inom två områden: folkhälsa, och hälso- och sjukvård och omsorg. Inom båda områdena handlar projekten om att med hjälp av tillämpad IT utveckla kommunikationen mellan medborgarna och olika delar av hälso- och sjukvården

Inom folkhälsovetenskapen har man exempelvis skapat vad man kallar ett Virtuellt Hälsotorg. Syftet är en förbättrad hälsodialog. Man avser att skapa en stödjande miljö där var och en kan hämta hälsoinformation och inspiration för att själv förbättra den egna hälsan. Frågor och faktorer som påverkar hälsan ska kunna lyftas upp. Den lokala förankringen är viktig, bland annat för att alla ska ha möjlighet att boka tid för hälsosamtal och andra aktiviteter.

Man har också tagit initiativ till en Virtuell Ungdomsmottagning (BUMO - Blekinge Ungdomsmottagning) för att öka tillgängligheten för målgruppen ungdomar i åldern13-25 år till de befintliga professionerna på de fysiska ungdomsmottagningarna. Via hemsidan ska finnas möjlighet att boka tid, få kontakt med personal i frågor som inte kräver mottagningstid med mera och även få tillgång till viss egendiagnostik.

Inom området hälso- och sjukvård och omsorg har man fokuserat på tre projekt som alla handlar om att utveckla IT för bättre kommunikation

Samordnad vårdplanering innebär bland annat att man med hjälp av videokonferens skapar en ny mötesplats och ett nytt verktyg för ökad tillgänglighet och därmed höjd kvalité. Digital teknik kan komplettera det befintliga vårdutbudet och effektivisera vårdprocesserna. Videosamtal kan även ge stöd och hjälp till patienter, anhöriga vid permissioner eller hemgång.

Vårdkanalen - innebär att vårdtagare via TV:n eller datorn hemifrån kan komma i kontakt med hälso-och sjukvård och omsorg. Via skärmen kan vårdgivare och vårdtagare se och tala med varandra. Att samtala via bild kan förenkla bedömningen av hälsotillståndet och därmed bidra till en kvalitetshöjning. En annan styrka är att Vårdkanalen även ska kunna länka över information såsom instruktioner, film och patientutbildningar utifrån behandlingar, undersökningar och operationer.

BodyKom. En studie av hur man kan använda mobila EKG-lösningar. Med hjälp av fem små plattor med tillhörande elektroder som fästs på bröstet och en löst hängande dosa runt halsen kan exempelvis signaler via bluetooth skickas till en särskild mobiltelefon som i sin tur skickar vidare hjärtfrekvensen till en server. Utvecklas inom SNAC-projektet.

Rörelseträning i hemmet. Genom att använda ny teknik från spelutveckling (Wii-teknik) så undersöker man möjligheten att bedriva träning i hemmet. Vårdvetare och datavetare arbetar med detta.

Nätbaserat lärande. Detta delprojekt handlar om att visa hur digital teknik kan kompetensutveckla personal och medborgare genom att komplettera det befintliga lärandet med nätbaserat lärande såsom konsultation, utbildning och handledning. Målet är att skapa

22

nya metoder för lärande och kompetensförsörjning samtidigt som en tillgänglighet via persondatorer leder till en mer hållbar utveckling inom vård och omsorg.

3.7 Tillämpad hälsoteknik som forskarutbildningsämne

Sedan 2008 finns alltså Tillämpad hälsoteknik som forskarutbildningsämne vid BTH. Utbildningen har sin organisatoriska placering på Sektionen för hälsa. I den allmänna studieplanen ges följande beskrivning av det nya ämnesområdet Tillämpad Hälsoteknik på BTH:

”Forskningsämnet Tillämpad Hälsoteknik inbegriper studier av hur hälsa ur ett individ och/eller populationsperspektiv direkt och indirekt kan relateras till tillämpning och konsekvenser av teknik. Dessa förhållanden kan studeras ur ett mångvetenskapligt perspektiv. Vid BTH har ämnet ett särskilt fokus på hur ämnesområdena vårdvetenskap, folkhälsovetenskap och klinisk medicin kan kombineras med teknisk vetenskap för att främja ett bra liv. Det kan t.ex. handla om lednings- och utvecklingsprocesser för att nå hälso-strategiska mål eller om hur teknik kan underlätta hälso- och sjukvård, liksom studier av individens upplevelser av att leva med tekniska hjälpmedel som stöd. I forskningen betonas det mänskliga sammanhanget i ljuset av teknikens möjligheter och begränsningar för att främja och vidmakthålla hälsa samt lindra lidande.”

Doktoranderna i Tillämpad hälsoteknik har sin bakgrund i olika ämnesområden. De kan komma både från teknik och vård. Flertalet av de åtta doktorander som antagits har vårdbakgrund. En doktorand har hittills disputerat inom Tillämpad hälsoteknik. Doktoranden hade både sjuksköterskeutbildning och datavetenskaplig utbildning som grund att stå på.

Några doktorandprojekt i Tillämpad Hälsoteknik:

Lina Nilsson:

Projektets övergripande syfte är att belysa användbarheten av IKT i kommunikationen mellan hälso- och sjukvård och patienten. Studien påvisar också behovet av konsensus mellan hälsointeraktion och IKT.

Stina Lilje:

Syftet är att undersöka förekomst och utveckling av rörelserelaterad smärta och ifall det på ett kostnadseffektivt vis går att behandla sådan smärta med naprapati.

Amina Jama Mahmud:

Avsikten är att medverka i utveckling av en lokal Interaktiv Hälsotorgskanal och studera utvecklings- och delaktighetsprocessen och dess betydelse för kanalens tillgänglighet och användbarhet. Centrala begrepp är "health literacy" och "empowerment".

Malin Hofflander:

Projektet ska belysa om tekniska lösningar kan bidra till att förtydliga och förbättra samordnad vårdplanering när patienter skrivs ut från sjukhus till det egna hemmet.

23

Jessica Berner:

Projektet handlar om äldre och användningen av internet och datorer. Det finns en grupp äldre som inte använder internet/datorer. För hälso- och sjukvården är det viktigt att fånga upp denna grupp för att kunna hantera den gruppen av äldre när tekniken utvecklas inom sjukvården.

3.8 Samverkan

När det gäller den externa samverkan med regionala aktörer skiljer sig BTH i jämförelse med Högskolan i Halmstad. Något som motsvarar Hälsoalliansen eller Hälsocentrum finns inte i Blekinge.

Vid BTH finns centrumbildningen BTH Innovation. Via utbildningen och forskningen erbjuder man företag och organisationer och enskilda entreprenörer hjälp med teknisk utveckling i anslutning högskolans kompetensområden. Det finns också möjlighet för individer och organisationer utanför högskolan att dra nytta av det praktiskt inriktade stöd för affärsinriktad utveckling som utvecklats inom BTH Innovation för att stödja personal och studenter inom BTH. Via BTH Innovation kan man erbjuda hjälp med kontakter, idébedömning och Proof-of-concept, dvs ett strukturerat stöd för den fortsatta utvecklingen av en idé som bedöms ha kommersiell potential.

BTH Innovation har en viss roll även för hälsoteknikområdet. Men, som en av informanterna i Blekinge uttrycker det: samverkan med företag i regionen och nätverk med näringslivspartners är inte vår styrka.

3.9 Sammanfattning och erfarenheter från BTH

På BTH är hälsotekniken samlad på en av högskolans fem sektioner, Sektionen för hälsa. Vid sektionen bedrivs forskning inom området Tillämpad hälsoteknik huvudsakligen inom två miljöer: Hälsa & Teknik (HT) och Hållbart aktivt åldrande (HAÅ). Sektionen är också värd för forskarutbildningen inom ämnet Tillämpad hälsoteknik. Två testmiljöer finns i anslutning till sektionen, Hälsostudion och SGF (Syster Gudruns Fullskalelab i Blekinge).

Det finns en hel del likheter mellan BTH och Högskolan i Halmstad. Man använder vid båda högskolorna begreppet hälsoteknik framför begreppet medicinsk teknik. Man har ett nära samarbete med regionen och det regionala stödet har haft stor betydelse för möjligheten att bygga upp forskningsmiljöerna. EU-finansiering och medel från KK-stiftelsen och VINNOVA har varit och är betydelsefull för båda lärosätena. Båda lärosätena har också insett vikten av att skapa experimentella miljöer, test- och labbmiljöer av olika slag, för att kunna utveckla produkter och tjänster.

Det finns också vissa likheter i inriktningen på forskningen och utvecklingsarbetet. Man har till exempel flera projekt som fokuserar på äldre och på möjligheten att använda den nya tekniken i hemmiljö. På BTH tycks det emellertid som att man lägger större vikt vid användarna och deras situation (brukarperspektivet) och mindre vikt vid att ta fram nya tekniska produkter

Men det finns också viktiga skillnader. På BTH ligger hälsoteknikmiljöerna organisatoriskt inom vård och hälsa och har en starkare koppling till forskningen inom vårdvetenskap och folkhälsovetenskap. Generellt kan man nog också säga att BTH har mer forskningsfokus än Halmstad där det regionala nätverket och samarbetet med näringslivet har hög prioritet. På BTH har man också gjort hälsoteknik till ett forskarutbildningsämne (Tillämpad hälsoteknik) vilket innebär att området fått en starkare ställning inom forskning och forskarutbildning. På

24

BTH har man också en tydligare profilering mot IKT (eHälsa) än i Halmstad. Det handlar inte så mycket om att ta fram ny teknik utan mera om att använda befintlig teknik i nya sammanhang. Flertalet av projekten på BTH handlar om att förbättra medborgarnas kontakter med hälso- och sjukvård och social service med hjälp av den nya tekniken.

En erfarenhet man gärna lyfter fram i Blekinge är vikten av att ha tillgång till goda testmiljöer. Detta har funnits genom Hälsostudion, SGF och genom projektet SNAC. I framtiden behöver emellertid denna resurs utvecklas vidare.

25

4 Hälsoteknik i norr: Umeå universitet och Luleå tekniska universitet

4.1 Umeå universitet (UmU)

Umeå universitet har både en medicinsk och en teknisk fakultet med omfattande forskning. Den medicinska forskningen har en stark tradition mot genetik (ärftlighetslära) och molekylärbiologi. Man forskar om sällsynta, nedärvda s.k. norrlandssjukdomar, men också om infektioner och folksjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt och olika former av cancer.

Den tekniska fakulteten har likaså en omfattande forskning (med ca 300 doktorander). Medicinsk teknik tillhör dock inte den tekniska fakultetens profilområden (de fyra områden som särkilt lyfts fram här är biologisk kemi, ekosystem i förändring, matematiklärande samt växt- och skogsbioteknik).

Medicinsk teknik finns som ämne inom Institutionen för strålningsvetenskaper. Institutionen består av ämnena diagnostisk radiologi, onkologi, radiofysik och medicinsk teknik. Institutionen tillhör den medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Forskning inom radiofysik och medicinsk teknik omfattar främst hur man använder strålning i medicinska tillämpningar men också om övrig användning av medicinsk teknik och informatik inom sjukvården. Forskning är inriktad på kliniska tillämpningar och sker i nära samarbete med företag.

Det finns annars inga direkta miljöer vid UmU som kan beskrivas med begreppet medicinsk teknik eller hälsoteknik – med undantag av CMTF – som beskrivs nedan.

4.2 Luleå tekniska universitet (LTU)

Luleå tekniska universitet omsätter 1,4 miljarder kronor per år. Man har ca 1 500 anställda och 16 000 studenter (2011). Det finns sex institutioner och ett stort antal centrumbildningar (ca 25) vid LTU. Utbildning och forskning inom teknik dominerar, men på LTU finns också vård- och hälsovetenskapliga utbildningar. Man utbildar till sjuksköterska, sjukgymnast och specialistsjuksköterska, röntgensjuksköterska, arbetsterapeut och hälsovägledare.

LTU bedriver forskarutbildning inom flera områden, bland inom ämnesområdet Hälsovetenskap.

Fram till 2012 fanns på LTU sex prioriterade forskningsområden – här fanns inte hälsoteknik eller medicinsk teknik med som område. De sex prioriterade forskningsområdena var istället gruvteknik och metallurgi, hållbar resursanvändning, kundanpassat byggande, materialvetenskap, process IT och produktutveckling. Dessa prioriterade forskningsområden är ämnesövergripande och anses i fler fall producera världsledande forskning.

Utöver dessa sex prioriterade områden fanns sex områden som beskrevs som utvecklingsområden. Här hittar vi två av relevans för området hälsoteknik: Hälsa, vård och välfärd – teknik för livet samt E-kommunikation – tekniken ska passa människor.

I LTU:s nya Forsknings- och utvecklingsstrategi för den kommande fyraårsperioden finns området ”Hälsa, vård och välfärd – teknik för livet” också med men har nu lyfts upp till att vara ett prioriterat forskningsområde och benämns något annorlunda mot tidigare.

26

4.3 Hälsa, vård och välfärd - teknik för livet

E-hälsa sägs vara huvudtemat för forskningen inom området. Med hjälp av ny informations- och kommunikationsteknik vill man öka kvaliteten och tillgängligheten för brukare, anhöriga och anställda inom vård och omsorg. Empowerment och frågor runt brukarmakt sägs vara centralt.

Utveckling av ny teknik ska kombineras med nya metoder för att organisera arbetet i hemtjänsten, på sjukhus och vårdcentraler. Utvecklingsarbetet bedrivs i nära samarbete med landsting, kommuner och företag som Tieto Enator och Telia samt nationella och internationella forskargrupper. Exempel på forskning: metoder och ny trådlös teknik som hjälper tidigt dementa att orientera sig inom- och utomhus, rehabilitering på distans, fungerande informationsöverföring för hemtjänstpersonal som arbetar med rehabilitering av människor på äldreboenden.

Nyligen har forskare vid Institutionen för Hälsovetenskap tillsammans med forskare inom Norrbottens läns landsting (NLL) erhållit totalt 9.8 miljoner för två forskningsprojekt för att förbättra rehabiliteringen för patienter med långvarig smärta i nacke/skuldra eller rygg. Pengarna kommer från REHSAM, ett forskningsprogram för bättre och effektivare behandling inom ramen för rehabiliteringsgarantin. REHSAM- programmet finansieras av Socialdepartementet via Försäkringskassan och Vårdalstiftelsen

4.4 Centrum för Innovation och eHälsa (EIC)

Centrum för Innovation och eHälsa (EIC) finns vid Institutionen för Hälsovetenskap på LTU. EIC ska verka för – som man säger - nya vårdsmarta lösningar inom eHälsa. Det sker i centrumbildningens form och genom ett samarbete mellan Norrbottens läns landsting och Luleå, Piteå och Boden kommuner och Luleå tekniska universitet. Dessa intressenter svarar också för basfinansieringen. Någon extern basfinansiering från EU, VINNOVA eller KK-stiftelsen finns inte.

EIC beskrivs som en unik forskarmiljö som kombinerar hälsovetenskap, systemvetenskap och elektroteknik. Man skapar innovativa produkter, tjänster och processer. Av beskrivningen på hemsidan framgår att forskarmiljön har meriterat sig genom internationella forskningsprojekt och har industriell tillväxt och produkter som mål. Den uppges vara internationellt känd som ett kompetenscentrum inom områdena hälsovård och välbefinnande, där informations- och kommunikationsteknik (IKT) utnyttjas för att ge människor bästa möjliga vård i hemmet eller varhelst de måste befinna sig. Publikationerna har i många fall fokus på brukarnas upplevelser av och erfarenheterna från att använda den nya tekniken.

EIC leds av en verksamhetsledare (systemvetare) och en forskningsledare (professor i omvårdnadsvetenskap).

EIC ska ses mot bakgrund av de regionala förutsättningarna. Norrbotten är den glesast befolkade regionen i Europeiska unionen, med en befolkningstäthet på endast 2,6 invånare/km2. Den geografiska utmaningen och det snabbt ökande antalet äldre invånare (de äldsta i Europa), med ett ökande behov av hälso- och sjukvård, har inneburit ett behov av att utveckla IKT-lösningar inom hälsovården. Norrbotten anses redan idag vara en drivbänk för distansöverbryggande lösningar och denna position kommer även att utnyttjas inom e-hälsoutvecklingen. Det finns en avancerad infrastruktur för IKT i regionen. Nio av tio invånare har tillgång till internet i form av bredbandsuppkopplingar.

27

Projekten ska vara till nytta för användare, landsting och avtalskommuner samt ha positiv påverkan på forskning och regionalt näringsliv. Projekten ska skapa tjänster och produkter som bidrar till att stärka det regionala näringslivet inom eHälsaområdet. I minst hälften av projekten ska ett eller flera företag ingå som projektpartners. Företagen ska investera i projektet och på så vis dela projektrisken.

Ett tiotal forskare är knutna till projekt på EIC och ungefär lika många doktorander finns i miljön. Flertalet av EIC-doktoranderna är inskrivna i forskarutbildningen i hälsovetenskapliga ämnen men även teknikdoktorander finns i miljön.

EIC har tre fokusområden:

Samverkan mellan vårdgivare, patient/brukare och närstående

Kommunikation och konsultation på distans

Tillgänglighet av vårdinformation för patient och medborgare.

För närvarande pågår fyra projekt vid EIC:

FIA (Framtidens Innovativa Arbetssätt inom vård och omsorg i hemmet). Syftet med FIA är att upprätta unik distansöverbryggande arbetsmodell för framtidens vård och omsorg genom att införa ny teknik och nya arbetsmetoder på en hel vårdcentral (Björknäs vårdcentral i Bodens kommun) med anslutna äldreboenden (Ågården och Å-center) samt Kvarnängens hemtjänstgrupp.

Renewing Health. Syftet med Renewing Health är att testa och utvärdera personliga e-hälsatjänster i hemmet med många användare (Large Scale Pilot). Bakgrunden är att alltför många e-hälsoprojekt testats på för få patienter för att man skall kunna dra några slutsatser i större skala. I Norrbotten kommer den tjänst som tagits fram för ordinerad egenvård i MyHealth@Age-projektet att testas av 400 patienter (200 med hjärt- och kärlsjukdomar och 200 med diabetes) knutna till fyra vårdcentraler; Sandens och Björknäs vårdcentraler i Boden, Grytnäs vårdcentral i Kalix samt Övertorneås vårdcentral.

Regional Telemedicine Forum. RTF är ett internationellt strategi- och policyprojekt som syftar till att skapa ett nätverk av europeiska regioner som vill arbeta offensivt med utveckling av e-hälsatjänster. I projektet skall de olika regionernas erfarenheter och satsningar på e-hälsatjänster utvärderas och ”best practice” skall tas fram.

Stödprogram via telehälsa för förbättrade levnadsvanor och livskvalitet för personer med övervikt. Projektet handlar om att testa om ett stödprogram som via kan bidra till förbättrade levnadsvanor och livskvalité för personer med övervikt som har en eller flera riskfaktorer. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Luleå tekniska universitet, Centrum för innovation och e-hälsa (EIC), Luleå och Health Solutions AB, Luleå/Stockholm. Deltagare i projektet kommer att vara anställda vid Luleå tekniska universitet och anställda vid Luleå kommun, Socialförvaltningen. Totalt antal deltagare i projektet planeras till cirka 300-350 personer.

Trådlös monitorering. Projektet Trådlös monitorering med smarta sensorer av äldre med sviktande minne är uppdelad i två etapper. Under etapp 1 färdigställs den elektronik som behövs för att genomföra en första test av hur utrustningen fungerar. I etapp 2 kommer ett fullvärdigt gränssnitt att skapas utifrån samtal med representanter på de särskilda boendena Ingridshem och Sundsgården i Luleå kommun. Administration av användare och brukare kommer att vara konstruerat utefter de behov som framkommit. Projektet genomförs i samarbete mellan Hälsovetenskap och Systemteknik.

28

Ett tiotal projekt har genomförts och avslutats vid EIC. Här beskrivs bara två av dessa:

MobiHealth. Ett EU-projekt med 14 deltagande parter, för att utveckla nya mobila tjänster för hälsovården. MobiHealth avsåg att utveckla och testa nya mobila tjänster som för ut hälsovården till patienten, med ett ökat mervärde för hälsovården. MobiHealths system ger patienter möjlighet till fullständig mobilitet samtidigt som deras hälsotillstånd övervakas. I projektet utvecklades bland annat systemet MobiHealth BAN (Body Area Network) – vilket är anpassat för att bevaka personens egna hälsobehov. Systemet mäter fysiska data, som blodtryck eller EKG och överför detta trådlöst till patientens läkare, sjukhus eller vårdcentral. Detta gör att en patient som under en tid kräver övervakning inte behöver stanna på sjukhus utan fritt kan utföra de aktiviteter som ingår i det dagliga livet.

SARAH. Med hjälp av modern teknik kan många fler undersökningar, läkarkonsultationer på distans och bedömningar göras i hemmet. SARAH bygger vidare på projekten SIV och E-home Healthcare @ North Calotte. Målet var att stimulera och effektivisera samarbetet mellan vård- och omsorgspersonal över organisationsgränser med fokus på ökad kvalitet, säkerhet och trygghet för vårdtagare i egna och särskilda boenden och för berörd personal. Projektet tog fram en tjänsteplattform och nya arbetsmetoder kopplade till denna. Detta omfattar bärbar dator och åtkomst för läkare och sköterskor till journalsystemet samt medicinsk teknisk utrustning för provtagningar och undersökningar. Andra viktiga delar är produkter för mobilt verksamhetsstöd, optimal planering och uppföljning av vård- och omsorgsuppdrag. Projektets slutrapport innehåller en omfattande nyttoanalys, i både ekonomiska termer och mer praktiska aspekter på vad införandet av SARAH-metoden skulle innebära.

E-communication

Det finns ytterligare ett utvecklingsområde vid LTH som åtminstone indirekt är av relevans för hälsoteknik – e-communication. Inom området e-communication samarbetar forskare inom IT-ämnen, pedagogik och lärande, ljudteknik, marknadsföring och e-handel, hälsovetenskap m fl.

Forskningen inom E-communication koncentreras idag till 1) e-bevarande, dvs metoder för hur den ständigt växande digitala informationen ska bevaras på lång sikt så att den blir tillgänglig, bl a för framtida generationer. Samarbetspartners är bl a Riksarkivet, Kungliga biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv 2) e-förvaltning, dvs utveckling och implementering av kundanpassade e-tjänster inom offentlig sektor där den tekniska utvecklingen påverkar arbetssätt och bemötandet av individer 3) virtuellt samarbete, dvs samarbete på distans med stöd av Internet, virtuella projektrum, videokonferenser, mobila system m m. och 4) virtuellt lärande, dvs utveckling av nya former för undervisning och lärande, t ex distansutbildning och informationssökning via elektroniska media.

Medicinsk teknik

Medicinsk teknik för hälsovård finns inrättat som forskningsämne vid LTU och har sin placering vid Institutionen för system- och rymdteknik.

29

4.5 Centrum för medicinsk teknik och fysik (CMTF)

De båda universiteten i norr - Umeå universitet och Luleå tekniska universitet - samarbetar inom området medicinsk teknik i form av en gemensam centrumbildning - Centrum för medicinsk teknik och fysik, CMTF. Samverkan sker med landstingen i Norrbotten och Västerbotten samt med näringslivet. Slutmålet uppges vara metoder, produkter och tjänster för effektivare, bättre och säkrare sjukvård.

Finansieringen sker dels genom stöd från regionala aktörer och dels genom EU-anslag. Våren 2011 beviljades CMTF drygt 20 miljoner kronor för tre år, från EU-Mål2 Norra Norrland. Det beviljade projektet medfinansieras av Region Västerbotten, Länsstyrelsen Norrbotten, Umeå kommun, Luleå kommun, Luleå tekniska universitet samt Umeå universitet. Den totala budgeten omfattar ca 42 miljoner på tre år och innebär bland annat att 11 medicintekniska forskningsprojekt vid LTU, UmU och VLL (Västerbottens läns landsting) finansieras under projekttiden.

Totalt pågår ca 25 projekt inom ramen för CMTF. Projekten sträcker sig från diagnostiska instrument för att upptäcka hudcancer till utveckling av ”den seende rullstolen”. (Med hjälp av en lasersensor bygger rullstolen upp en 3D-karta över sin omgivning – detta görs med hjälp av Time-Of Flight teknik. En kort ljuspuls skickas ut från rullstolen och när den stöter på ett hinder så reflekteras ljuset. Avståndet till hindret mäts i form av tiden det tar för det reflekterade ljuset att komma tillbaka. Den informationen används för att generera 3D-kartan som sedan förs över till en haptisk robot så att den som är blind kan ”känna eller se ” hinder som öppna dörrar eller mötande människor och navigera förbi dem.)

Samarbete med entreprenörer har inneburit att nya företag har avknoppats från CMTF, till exempel Biomedie Technologies AB, Bioresonator AB, CMTF affärsutveckling AB, DDD North AB, Dermaspec HB, Likvor AB och Videoakt AB.

Landsstinget i Västerbotten bedriver också en omfattande medicinsk teknisk verksamhet i anslutning till hälso- och sjukvården i länet och har också en egen FoU-enhet för medicinsk teknik, MT-FoU.

4.6 Sammanfattning och erfarenheter från LTU och UmU

Vid de båda universiteten i norr är det främst på LTU som man bedriver forskning och utveckling inom hälsoteknik. På LTU har man systematiskt försökt använda sig av de förutsättningar som gäller för universitet. Vårdutbildningarna finns i en teknologisk forskningsmiljö och man har därför sökt efter en möjlighet att förena teknik och hälsovetenskap med varandra. Universitet finns dessutom i en glesbygdsregion med långa avstånd och med behov av tekniska lösningar som upphäver de geografiska avstånden. Resultatet har blivit en fokusering mot och en stor satsning på eHälsa.

Hälsa, vård och välfärd – teknik för livet har nyligen lyfts upp till att bli ett av LTU:s prioriterade forskningsområden. Man kan säga att eHälsa utgör huvudfältet för forskningen där hälsovetenskap och de tekniska ämnena möts. Centrumbildningen EIC spelar en viktig roll för forskningen. EIC finns organisatoriskt vid Institutionen för Hälsovetenskap och har en forskningsledare från omvårdnadsvetenskap och en verksamhetsledare från systemvetenskap. Ett tiotal doktorander, varav flertalet från hälsovetenskaperna, finns i denna miljö. Likheterna med BTH är alltså i detta avseende stora.

Erfarenheterna från att utveckla en flervetenskaplig miljö inom området hälsoteknik vid LTU tycks vara positiva. Den bedömning man själva gör är att miljön har utvecklats på ett bra sätt, att samarbetet mellan ämnena fungerar bra och att miljön kan vara konstruktiv både för att bygga god forskning och för att generera praktiskt fungerande lösningar för regionala aktörer.

30

5 Linköpings universitet

5.1 Linköpings universitet (LiU) - en presentation

Linköping blev universitet 1975 och har idag ca 27 000 studenter och 3800 anställda. Universitet rymmer bland annat en teknisk fakultet, Teknisk högskolan, och en medicinsk fakultet, benämnd Hälsouniversitetet. Linköpings tekniska högskola (LiTH) tillhör de största teknikhögskolorna i landet. Man har 15 civilingenjörsprogram med ca 5000 studenter. Totalt finns vid LiTH ca 9000 studenter varav ca 600 är doktorander. Antalet anställda vid LiTH uppgår till ca 1300 varav drygt 400 är disputerade och 140 är professorer.

Hälsouniversitetet (HU) bildades 1986 och redan från start fanns bland annat utbildningar till läkare, sjuksköterska och sjukgymnast på programmet. Idag finns sju grundutbildningsprogram och ca 3700 studenter inom HU. Antalet doktorander uppgår till ca 500. Hälsouniversitetet har ca 700 anställda varav ca 100 är professorer.

5.2 Forskning och innovation inom området hälsoteknik

Linköpings universitet har en mycket lång tradition av forskning inom medicinsk teknik. En stor del av denna forskning bedrivs inom ramen för Tekniska högskolan och på Institutionen för medicinsk teknik (IMT).

Institutionen beskrivs på hemsidan som ett nationellt centrum för forskning och utbildning inom området medicinsk teknik. Forskningen sker i nära samarbete med medicinteknisk industri och medicinska kliniker.

På hemsidan kan man läsa att institutionen vill vara en katalysator i framtidens medicintekniska innovationssystem - en tummelplats för internationellt ledande forskare och lärare där ny kunskap skapas och sprids. Genom utveckling och integration av biomedicinsk forskning, hälso- och sjukvård och näringsliv ska man medverka till en globalt ökad livskvalitet.

På institutionen finns tre tydliga ämnesområden och forskningsmiljöer:

BIT – Biomedicinsk instrumentteknik

FMT – Fysiologisk mätteknik

MI – Medicinsk informatik

De tre miljöerna – som också utgör institutionens ämnesområden – har som sagt en lång tradition på LiU. BIT kom till 1987 och FMT och MI redan i början av 1970-talet. Inom varje miljö finns ett antal intresseområden. Inom BIT bedrivs bland annat forskning inom biomedicinsk optik. Inom FMT arbetar man bland annat med mätningar genom ultraljudsteknik och med bioteknik och bioakustik. Inom MI handlar forskningen om att utveckla teknik för ”representation, processing, presentation and visualization of medical images, data and knowledge”.

Vid Institutionen för medicinsk teknik bedrivs forskarutbildning kopplad till de tre forskningsmiljöerna. Utbildningen bedrivs inom områdena Biomedicinsk instrumentteknik (BIT), Medicinsk informatik (MI) samt Medicinsk teknik (FMT). Forskarutbildningen leder till avläggande av teknologie licentiatexamen och/eller teknologie doktorsexamen. För att vara behörig till dessa utbildningar krävs civilingenjörsexamen med kunskaper i relevanta

31

ämnen. Man har också ett masterprogram inom området, Master's Programme in Biomedical Engineering.

De beskrivningarna av ämnet och av forskningsområdet som finns i studieplanerna kan ge en bild av vad doktoranderna arbetar med för slags problemområden.

Ämnesområdet biomedicinsk instrumentteknik omfattar teoretisk och experimentell forskning rörande instrumenttekniska problem i hälso- och sjukvården. Verksamheten inom området är tvärvetenskaplig och innefattar dels modellering av fysiologiska förlopp som under-lag för nya mätprinciper, dels metodutveckling och utvärdering av biomedicinsk instrumentering och bilddiagnostiska system.

Det övergripande syftet med den verksamhet som bedrivs inom ämnesområdet medicinsk informatik är att på ett ändamålsenligt sätt extrahera, analysera, visualisera och presentera kliniskt relevant patientinformation. Nya sensorer och metoder att mäta olika typer av information är i ständig utveckling och mängden tillgänglig patientinformation ökar lavinartat. Nya metoder som effektivt kan hantera denna situation är ett krav för ett väl fungerande framtida hälso- och sjukvårdssystem. Exempel på områden där metodutveckling pågår är: medicinsk bild- signal- och dataanalys, integration av data från olika modaliteter, visualisering av medicinska multidimensionella strukturer, medicinskt beslutsstöd, medicinska terminologisystem, vårdprocesstöd och patientövervakning. Forskningen finns m a o inom ett brett fält från t ex beskrivning av variationer i hjärnaktivitet till identifiering av samband mellan riskfaktorer och sjukdomstillstånd.

Innehållsmässigt har ämnet beröringspunkter med ett flertal tekniska ämnen såsom medicinsk teknik, mätteknik, datorteknik, informationsteori, signalteori, reglerteknik, statistik, optimeringslära och datalogi. Viktiga beröringspunkter finns även med icke-tekniska ämnen såsom medicin och psykologi.

Ämnesområdet medicinsk teknik definieras som tillämpningen av matematiska, fysikaliska och tekniska principer för lösandet av medicinska problem vad gäller diagnostik och terapi samt för förståelsen av medicinska fysiologin. Forskningen bedrivs i ett område som både utnyttjar vårt tekniska kunnande inom mätteknik, biofluidströmning och modellbeskrivningar samt vårt medicinska kunnande om blodcirkulationen och om andra strömnings- och transportprocesser i människokroppen.

5.3 Centrumbildningar och miljöer för kunskapsutveckling och innovation

Det finns ett stort antal centrumbildningar på LiU och flera av dessa bedriver forskning och utveckling inom medicinsk teknik/hälsoteknik.

Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV)

CMIV harkommit till på initiativ från LiU, Landstinget i Östergötland och Sectra AB. CMIV hör organisatoriskt till Linköpings universitet, men har lokaler på Universitetssjukhuset i nära anknytning till bl.a. röntgenavdelningen och avdelningen för klinisk fysiologi.

Syftet med denna centrumbildning är att erbjuda forskare, doktorander och praktiskt verksamma inom medicinsk teknik tillgång till en excellent miljö för att utveckla forskning, undervisning och kliniskt arbete inom området bilddiagnostik och bildteknik. Man vill erbjuda Sveriges mest attraktiva miljö för forskningsprojekt som kräver spetskompetens inom området teknik för avbildning, digitalisering, och visualisering. Man arbetar bland annat med att utveckla tekniker som CT, MRI och ultraljudskanners.

32

En viktig idé med centrat är att doktoranderna här ska kunna få träning i tvärvetenskaplig forskning för utvecklingen av nya metoder för bilddiagnostik. Fjorton professorer och 33 doktorander är associerade till CMIV.

För doktoranderna finns en forskarskola knuten till CMIV. Doktorander som är anslutna till forskarskolan är antagna som forskarstuderande på olika institutioner vid både teknisk och medicinsk fakultet på Linköpings universitet: Medicinsk radiologi (IMV), Radiofysik (IMV), Neurologi (INR), Klinisk fysiologi (IMV), Kärlkirurgi (IMV), Vetenskaplig visualisering (ITN), Medicinsk informatik (IMT) och Biomedicinsk modellering och simulering (IMT). Sectra AB, ContextVison och Melerit är industriella partner som är inkopplade i forskarutbildningen.

Kunskapscentrum - NIMED-CBDP

NIMED är ett nationellt kompetenscentrum med Institutionen för medicinsk teknik som värd och med fysisk placering vid Universitetssjukhuset i Linköping. NIMED-CBDP vill skapa en kunskapsplattform för innovation, forskning och utveckling av nya och förbättrade medicintekniska produkter och tjänster

Den basala kunskapsuppbyggnaden sker i fokusområden såsom biomedicinsk optik, ultraljud och bioakustik, bio-termo och fluiddynamik samt bildanalys och visualisering. Forskningen skall kunna omsättas i nya och förbättrade produkter för sjukvården. Applikationsprojekt sker i samarbete med ledande medicintekniska företag.

Inriktningen på centret har förnyats genom bildandet av CBDP (Center for Biomedical Data Processing). Forskningen präglas till stor del av den tvärvetenskapliga miljön och sker både nationellt och internationellt i nära samarbete med medicinteknisk industri och medicinska kliniker.

the Swedish Sensor Centre (S-SENCE)

S-SENCE är ett kompetenscenter inom bio- och kemisk sensorteknologi, som tillsammans med framför allt avdelningarna för molekylär fysik och tillämpad fysik har en omfattande kontaktyta mot (internationell) forskning och utveckling avseende bio- och kemiska sensorer, sensormatriser och mönsterigenkänning (”biomimetiska mätmetoder”) och optisk bioanalytisk teknologi. Ett av de nya forskningsområdena avser användningen av dataskärmen som ljuskälla för distribuerade (medicinskt) diagnostiska analyser. Ett stort antal av de forskarstuderande inom området har direkta industrikontakter och industriellt inriktade projekt.

Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT)

Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) inrättades 1984 vid Linköpings universitet efter en överenskommelse mellan universitetet och Landstinget i Östergötland. Idag finns CMT vid Institutionen för medicin och hälsa (IMH) på Hälsouniversitetet. Inom enheten finns ca 20 medarbetare och 10 doktorander.

CMT är en forskningsorganisation med syfte att bedriva metodutveckling, kunskapsspridning och utvärderingar av metoder och procedurer inom hälso- och sjukvård med avseende på medicinska, sociala, ekonomiska och etiska konsekvenser. Utvärdering av medicinska teknologier ska ge underlag för planering av sjukvården, från nationella policybeslut till kliniknivå.

33

CMT genomför utvärderingar på uppdrag av sjukvårdshuvudmän, stat och kommuner, samt läkemedels- och medicinteknisk industri. Man samarbetar på nationell nivå med Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Hjälpmedelsinstitutet och Prioriteringscentrum (Nationella kunskapscentret för prioritering inom vård och omsorg).

Områden som särskilt belyses är spridningsförlopp, ekonomisk utvärdering av läkemedel och medicintekniska produkter, preventionsprogram, organisationsförändringar samt rehabiliteringsprogram för funktionshindrade.

5.4 Hälsans nya verktyg

Hälsans nya verktygs drivs av en förening med samma namn. Den har för närvarande 80 medlemsorganisationer, varav ca 50 är företag. Verksamheten leds av en VD och tre projektledare och en mindre administrativ stab. Projektledarna har skiftande bakgrund; en är ingenjör, en har sjuksköterskebakgrund och en har en näringslivskarriär i portföljen.

Verksamheten startade 2005 efter att idén Hälsans nya verktyg utsetts till en av de vinnande i VINNVÄXTprogrammet. Grundfinansiering kommer från VINNOVA med 6 miljoner kronor per år under tio år från och med 2005. Landstinget i Östergötland, Regionförbundet Östsam, kommunerna och de medverkande företagen bidrar årligen med lika mycket i form av kontanta medel och egna arbetsinsatser. För närvarande pågår ca 30 konkreta utvecklingsprojekt i nära samverkan med nya/befintliga företag, vårdverksamhet och forskning.

På hemsidan beskrivs Hälsans nya verktyg som ett innovationskluster med Östergötland som utgångspunkt och med syftet att skapa nya produkter och tjänster som leder till effektivare vård, omsorg och ökat oberoende - med hemmet som bas. Hälsans nya verktyg stödjer hela processen från förstudie och vidareutveckling till kommersialisering av nya produkter och tjänster som på sikt kan nå en internationell marknad. Man skapar samhällsnytta och tillväxt på samma gång. Man tillför bland annat resurser i form av finansiering, kontakt med potentiella kunder och erbjuder unika test- och utvecklingsmiljöer.

Den forskning som bedrivs inom Hälsans nya verktyg beskrivs som applikationsforskning. Tyngdpunkten ligger på tillämpningar och utveckling av produkter och tjänster. Några doktorander är inte knutna till miljön. Den applikationsorienterade forskning uppges utgå från framför allt följande områden: Sensorteknik, Medicinsk mätteknik, IT/kommunikation och Logistik .

Verksamheten var från början relativt bred. På sista tiden har man försökt snäva in den och fokusera mot mer begränsade fält. Tillsammans med andra innovationsstödjande aktörer säger man sig nu främst vilja stödja mobila lösningar baserade på informations- och kommunikationsteknik inom fyra fokusområden: diabetespatienter, hjärtsviktspatienter, fallprevention och ökad trygghet för äldre. Idéerna kan komma från företag, innovatörer, forskare eller medarbetare inom vården och omsorgen.

Några aktuella projekt som man arbetat med:

European Network on forward policies and actions for the seniors in Europe. Hälsans nya verktyg är tillsammans med Linköpings universitet och Norrköpings kommun delaktiga i projektet ”European Network on forward policies and actions for the seniors in Europe” tillsammans med Skövde kommun och kommuner i Italien, Tyskland och Frankrike. Projektet syftar till att skapa ett långsiktigt samarbete mellan de deltagande städerna när det gäller strategier och tjänster för äldre medborgare vid god hälsa.

34

Webbverktyg. Omnitus, med det smarta webbverktyget Cuetag, har inlett ett samarbete med Siemens Healthcare. Verktyget Cuetag kommer därmed att göras tillgängligt i två av Siemens journalsystem. En Cuetag är en miniportal som skickas ut till patienter via mail och som innehåller en uppsättning webbsidor som vårdgivaren har samlat ihop till patienten. När patienten klickar på Cuetagen öppnas webbläsaren och patienten navigeras till de olika sidorna. Dessutom ger verktyget en återkoppling till vårdgivaren när patienten har besökt webbsidorna.

Emotras suicidriskdetektor minskar självmorden. Den används på fingertopparna för att mäta reaktioner i svettkörtlarna och blodvolymen när personen som testas utsätts för en serie oväntade signaler. Tanken är att mätningen ska utföras som en slags rutinkontroll på vårdcentraler, som ofta är den första instansen som får ta hand om deprimerade personer. Ska också kunna finnas på psykiatrimottagningar och andra platser där vård av olika slag möter deprimerade människor.

C. Status - ett minnessystem. Visar om dörren är olåst, kaffebryggaren påslagen eller om fönstret står öppet. Det är företaget Sensagon som står bakom den smarta lösningen som underlättar livet för äldre personer med minnesproblem och som vill fortsätta att bo kvar i sitt hem. Produkten består av en panel, ett antal sensorer och en nyckelbricka som alla kommunicerar trådlöst. Sensorerna placeras på det som ska övervakas, exempelvis spisen eller ytterdörren, och panelen monteras på väggen. Om spisen är påslagen eller om ytterdörren olåst så lyser den delen av panelen som representerar föremålet. Till panelen finns också en nyckelring med en bricka som ”tar med sig” panelens status när man lämnar hemmet. På så sätt kan man se om något är glömt även om man inte är hemma.

5.5 Testmiljö Norrköping – en testmiljö med riktiga användare

I området Ljura i Norrköping har man tillsammans med Hyresbostäder i Norrköping, Norrköpings kommun och Landstinget i Östergötland utvecklat en unik testmiljö där mer än över 1 200 lägenheter ingår. Projektet kallades ursprungligen för Hälsans nya hem men har nyligen bytt namn till Testmiljö Norrköping. Här testas ett brett spektrum av produkter och tjänster inom vård och omsorg med hjälp av människor i deras egna hem. Hittills har man bland annat testat en minnespanel, insulinlogistik och olika ljudburna tjänster. Ett av projekten har varit Doktorn i TV och bygger på samma idé som Vårdkanalen i Blekinge; äldre personer kan erbjudas direktkontakt med hälso- och sjukvården med hjälp av sin vanliga TV och fjärrkontrollen. Hälsans nya hem anses bäst lämpat för att testa produkter och tjänster i sena utvecklingsskeden när man vill testa de sista anpassningarna inför en introduktion på marknaden. Med hjälp av testmiljön kan också forskare, entreprenörer och andra aktörer kartlägga behov och identifiera nya idéer, som blir föremål för ny forskning och olika innovationsprojekt. Hälsans nya hem beskrivs som en unik företeelse. Såväl lokalt som internationellt råder det brist på effektiva testmiljöer. Detta innebär att Hälsans nya hem eller Testmiljö Norrköping är attraktivt för forskare och företag i resten av Sverige och även internationellt. Sedan starten 2006 har Hälsans nya hem varit värd för många nationella och internationella besök och diskussioner. Man har ställt upp höga mål för Testmiljö Norrköping. Det ska vara Europas ledande testmiljö, bidra till högre kvalitet, marknadsacceptans och konkurrenskraft och utgöra en källa till ständigt aktuella behov av vård- och omsorgsrelaterade produkter och tjänster i hemmet.

35

5.6 St Annas IT Research Institute

Det finns också andra miljöer i anslutning till LiU av relevans för området. Santa Anna IT Research Institute finns vid Mjärdevi Science Park i Linköping och bedriver tillämpad forskning i samarbete med företag, universitet och den offentliga sektorn. Ett av institutets verksamhetsområde är IT inom medicin och sjukvård i hemmet. Begreppet eHealth används för att beskriva delar av verksamheten.

Santa Anna IT Research Institute AB är ett industriellt forskningsinstitut som startade 1999 med syfte att samla existerande IT-relaterad forskning. Institutet fungerar till stor del virtuell, det finns inte någon reell forskningsmiljö vid Mjärdevi Science Park. Man utför tillämpad forskning i samarbete med industrin, universitet och offentlig sektor. Institutet tillhör den s k SICS-gruppen. Ett femtontal professorer från Linköpings universitet ägnar delar av sin arbetstid åt institutet.

Några centrala forskningsområden är:

Software and systems engineering

IT in medicine and home health care

Security and public information services

Ubiquitous computing and ambient intelligence

Usability and multi-modal dialog interface engineering

Ett av projekten vid institutet heter till exempel ”ICT support in home health care” och har kopplingar till Hälsans Nya Verktyg: Projektet beskrivs på följande sätt:

“The objective of the project is to study and develop enabling technologies for new everyday IT-based systems from a human-centred perspective with an emphasis on internet-embedded residential and mobile services for the citizen. The project is linked to ongoing research on home communication, understood as an area concerned with systems and services delivered in the home or other everyday whereabouts, emphasizing robust and flexible ways for the human to interact with and control the ICT artefacts in everyday environments, resident and mobile. Investigation of information needs for distributed care is funded by Vinnova through the regional innovation initiative "Hälsans Nya Verktyg".

En av forskarna vid St Anna IT Research Institute och Linköpings universitet, professor Vivian Vimarlund, är koordinator för det Nationella forskarnätverket inom e-Hälsa. I detta nätverk medverkar även andra forskare och landstingsanställda vid Linköpings universitet, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Växjö universitet, eHälsoinstitutet i Kalmar, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, SICS, Högskolan i Skövde, samt landstingen i Östergötland och Jönköping. Nätverkets ledningsgrupp utgörs av Professor Vivian Vimarlund, Santa Anna och Linköpings universitet, Professor Boel Andersson-Gäre, Högskolan i Jönköping, Professor Sabine Koch, Uppsala Universitet och Karolinska Institutet, Professor Göran Petersson, eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet samt Docent Agneta Ranerup, Göteborgs universitet.

Det finns således ett antal forskningsmiljöerna inom IKT-området med relevans för eHälsa som inte beskrivs i den här kartläggningen. En sådan miljö är till exempel eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitet. eHälsoinstitutet tillhör organisatoriskt Institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet men är beläget inom Kalmar Science Park, på Varvsholmen i Kalmar. eHälsoinstitutet beskrivs som en flerprofessionell och tvärdisciplinär mötesplats för olika intressenter och kompetenser som krävs för att bedriva eHälsa.

36

Medverkande forskare och handledare tillhör olika institutioner men möts och har seminarier vid institutet. eHälsoinstitutet medverkar i regionala, nationella och internationella nätverk. Man bedriver utvärderings-, forsknings- och utvecklingsprojekt avseende IT-stöd inom vård, medicin och omsorg. Man samarbetar med offentlig sektor och har bland annat utfört utvärderingsuppdrag åt Apoteket AB, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar och Sveriges Kommuner och Landsting.

5.7 Sammanfattning och erfarenheter från Linköping

Vid Linköping universitet finns en lång tradition av forskning inom medicinsk teknik och det finns ett stort antal centrumbildningar för forskning, utveckling och utvärdering inom området. En stor del av den medicinsk-tekniska forskningen bedrivs inom ramen för Tekniska högskolan och på Institutionen för medicinsk teknik (IMT) . Forskningen sker i nära samarbete med medicinteknisk industri och medicinska kliniker.

Man bedriver forskarutbildning i anslutning till tre starka forskningsmiljöer, biomedicinsk instrumentteknik, medicinsk informatik och medicinsk teknik. Man bedriver bland annat framstående forskning inom områden som medicinsk bild-, signal- och dataanalys. Flera centrumbildningar finns, bland annat med fokus på bilddiagnostik och bildteknik och på biomedicinsk optik, ultraljud och bioakustik.

När det gäller området hälsoteknik har jag här lyft fram två sådana miljöer med kopplingar till LiU som förefaller relevanta för den här kartläggningen, Hälsans nya verktyg med Testmiljö Norrköping och St Anna IT Research Institute AB.

Hälsans nya verktyg har många likheter med Hälsoalliansen i Halland (det finns också ett samarbetsavtal mellan de båda). Verksamheten drivs som en förening med ett stort antal medlemsföretag i regionen som betydelsefulla intressenter. Syftet är att föra samman forskare, entreprenörer och företagare och medverka för att skapa en miljö som kan utveckla nya produkter och tjänster inom hälsoområdet. Man arbetar för att skapa testmiljöer, virtuella och reella. Projektet Hälsans nya hem – numera benämnt Testmiljö Norrköping - har varit ett led i arbetet med att utveckla sådana testmiljöer.

Det finns många likheter mellan Hälsans nya verktyg i Linköping och dess fokus mot eHälsa och motsvarande miljöer i Luleå (EIC) och Blekinge (Hälsostudion/SGF). Vid samtliga miljöer ligger fokus på lösningar för att människor ska kunna bo kvar i sina hem även vid funktionsnedsättningar och ohälsa. Man arbetar med att utveckla lösningar för tryggare boende, för stöd och hjälp från hälso- och sjukvård på distans och för att utveckla kommunikationen mellan medborgare med olika behov.

Samtliga tre miljöer har också stöd från regionala aktörer och i två av fallen (Blekinge, Linköping) finns en ordentlig basfinansiering i form av VINNOVA-anslag och/eller EU-medel.

Miljöerna skiljer sig emellertid åt när det gäller kopplingen till lärosätets forskning och forskarutbildning. I Blekinge och i Luleå finns en relativt stark koppling till lärosätets prioriterade forskningsområden. På båda dessa lärosäten har man lagt centrummiljöerna för hälsoteknik organisatoriskt inom hälsovetenskapen. Det finns doktorander knutna till flera av projekten. I Blekinge genom forskarutbildningsämnet Tillämpad hälsoteknik där doktorander med olika ämnesbakgrund möts. Även i Luleå finns ett tiotal doktorander knutna till EIC. Hälsans nya verktyg tycks inte ha denna starka koppling till forskning och forskarutbildning.

I Linköping finns en positiv syn på framtiden. Man har internationella ambitioner och då är det viktigt med en klar fokusering menar man. Om man ska ta plats internationellt och hitta tillväxtnischer får man inte vara för bred. Av detta skäl har man valt att satsa på området

37

mobila lösningar baserade på IKT och rikta in sig på fyra områden: diabetespatienter, hjärtsviktpatienter, fallprevention och äldres otrygghet och ensamhet. Utvecklingen av testmiljöer ser man också som en betydelsefull del av framtiden. Tillgång till testmiljöer kommer att vara ett framtida konkurrensmedel och i sig en del av profilen.

38

6 Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet

6.1 KTH

KTH organiserar sin kärnverksamhet – utbildning och forskning - i tio skolor. En av dessa benämns Skolan för teknik och hälsa (STH). Inom STH återfinns såväl grundutbildningar som forskning, forskarutbildning och centrumbildningar inom området teknik för hälsa och medicin.

KTH var först i Sverige (2008) med att starta en civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik (i samarbete med KI). Ansvaret för utbildningen ligger på STH som också svarar för övriga utbildningar inom området. Skolan bedriver verksamhet på tre orter, i Flemingsberg, Haninge och Solna, och samarbetar mycket nära med Karolinska Institutet (KI), Karolinska Sjukhuset (KS) och Stockholms läns landsting (SLL).

Forskningen är under uppbyggnad och omfattar för närvarande nio professorer och 45 aktiva doktorander.

Skolan för teknik och hälsa

Forskningen på Skolan för teknik och hälsa (STH) sker inom nio forskningsområden. Varje forskningsområde utgör en avdelning inom STH (se figuren). Avdelningarna bedriver inte bara forskning inom sina områden utan svarar också för utbildning. Tyngdpunkten i forskningen sägs ligga på medicinsk teknik, logistik, design och ergonomi.

39

Kortfattat handlar det om följande områden:

Medicinsk teknik. Fokus ligger på forskning och teknisk utveckling av nya metoder för effektivare, säkrare och billigare diagnostik, monitorering och behandling i sjukvården. Man arbetar bland annat inom området medicinska bildgivande system med flera projekt inom ultraljudsavbildning, transmissionsavbilning (röntgen, CT) och emissionsavbildning (gammakamera, SPECT och PET). Forskningen bedrivs i nära kontakt med sjukvården, genom samarbeten med Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Forskare och doktorander har både teknisk och medicinsk bakgrund.

Medicinska sensorer, signaler och system. Man arbetar med att utveckla tekniker för att registrera fysiologiska signaler av olika slag, t ex EKG, EEG och blodtryck. Ur dessa signaler extraherar man medicinskt, kliniskt relevant information (för personal eller patienter). Forskningen kan till exempel förbättra möjligheterna att ställa diagnos, att övervaka ett sjukdomsförlopp eller att förutsäga utfallet av en sjukdomsincident. Man forskar bland annat om övervakning av hjärnan hos nyfödda barn, strokepatienter, övervakning av patienter med njursvikt etc. Man forskar också för att hitta nya metoder och hjälpmedel för en bättre och mer effektiv träning för framtidens idrottare.

Strukturell bioteknik. Inom Strukturell bioteknik används fysikaliska metoder för att avbilda biologiska objekt på cellulär och molekylär nivå. Målsättningen med verksamheten är att förstå biologiska processer, särskilt samband mellan struktur och funktion, och använda kunskapen för att i samarbete med andra grupper förstå olika sjukdomstillstånd samt bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder.

Neuronik. Man arbetar med att utveckla tekniska lösningar på medicinska problem inom företrädesvis neurokirurgi.

Omgivningsfysiologi. Man forskar om hur olika omgivningsfaktorer – t ex lufttryck, gravitation och temperatur- påverkar olika fysiologiska processer hos människan.

Ergonomi. Fokus ligger på industriella och vårdrelaterade arbetssystem. Forskningen kan utgå både från ett organisations- och ett individperspektiv med målet att skapa goda fysiska och psykosociala arbetsvillkor. Samarbetar bland annat med Företagshälsovården.

Design, arbetsmiljö, säkerhet och hälsa (DASCH). Forskningen sker som en del av verksamheten vid Centrum för Hälsa och Byggande (CHB). (Se under rubriken Centrumbildningar nedan)

Patientsäkerhet. Forskningen utgår från ett systemperspektiv med fokus på förebyggande insatser.

Teknik och kvalitet i vårdsystem. Ska arbeta medf frågor som rör patientsäkerhet, sjukvårdslogistik, medicinsk informatik samt management.

6.2 Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH)

Som framgår av figuren ovan finns det vid Skolan för teknik och hälsa (STH) också två centrumbildningar av betydelse för hälsotekniken, CTMH och CHB. Här beskrivs kort verksamheten vid CTMH.

Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) är ett samarbetsorgan mellan Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms Läns Landsting (SLL). Syftet uppges vara att bidra till att utveckla Stockholmregionen till ett medicintekniskt centrum i världsklass. Målet är att förverkliga den potential som KI, KTH

40

och SLL har tillsammans och därigenom skapa en medicinteknisk forsknings- och utvecklingsmiljö som är unik i Sverige och bland världens fem främsta.

CTMH ska skapa arenor och verksamheter som stimulerar och utvecklar utbytet mellan näringsliv, akademi och vård i gränserna mellan teknik och hälsa, forskning och tillämpning. CTMH ska vara ett forum och en drivkraft för bättre resursutnyttjande i snittet mellan teknisk och medicinsk kompetens. Man anger tre verksamhetsområden:

• PORTAL: en portal för kontaktytor och samarbeten mellan akademi, näringsliv och vård. • FORSKNING OCH UTBILDNING: att initiera, skapa intresse för och bidra till forskning och utbildning inom teknik i medicin och hälsa • SPINN-OFF: att bidra till processer som underlättar skapandet av nya produkter, tjänster och företag.

Verksamheten, som har pågått sedan 2007, domineras av seminarier, work-shops och symposier. Under våren 2011 arrangerade CTMH exempelvis tre workshops och ett symposium tillsammans med branschorganisationen för medicinteknik, Swedish Medtech. Man genomför också regelbundet öppna seminarier för en bredare målgrupp som är intresserad av klinikcentrerade organisations- och teknikinnovationer.

CTMH har flera unika satsningar för att skapa kluster och stimulera drivande krafter inom området klinisk innovation, t ex Clinical innovation Fellowships och vad man kallar Speed Dating.

Clinical innovation Fellowships är det första i sitt slag i Sverige. Målet med satsningen är att identifiera och utbilda framtidens ledare för den medicintekniska industrin, sjukvården eller det egna företaget och att samtidigt bidra till utvecklingen av Stockholms hälso- och sjukvård. Deltagarna handplockas för att skapa team med tre personer med kompetenser inom teknik, medicin/ klinik och organisering/ management. Till de sex personer som blir utvalda erbjuds stipendier eller lön och ett program.

Speed Dating har som mål att utveckla workshop-deltagarnas kontaktytor och forskningsområden genom kollaborativa samtal med helt nya aktörer. Speed Dating beskrivs som det första steget i CTMHs metod för Research Area Development; CTMH CrossRoads är det andra steget, workshops inom avgränsade, specifika ämnen med ett fåtal utvalda deltagare.

Studentprojekt – examensarbeten är ytterligare ett område som CTMH arbetar med är.

Koordinator av projektet vårdrelaterade infektioner (VRI). CTMH har också fått i uppdrag att tillsammans med Karolinska Universitetssjukhusets ledning koordinera ett projekt med det slutgiltiga målet att minska de medicinska och ekonomiska effekterna av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syftet är att skapa en kompetens- och professionsöverskridande konstellation med kompetenser såväl inom som utanför sjukvårdens traditionella fält. Gemensamt ska man skapa nya perspektiv och idéer för att bemöta VRI. CTMH har genomfört en förstudie där verksamhetscheferna från elva nyckelkliniker i VRI-frågan har intervjuats. I det fortsatta arbetet med VRI ordnar CTMH en serie av workshops i frågan.

6.3 Karolinska Institutet (KI)

Vid KI bedrivs ca 40 % av alla medicinsk forskning i Sverige. Mycket handlar om högteknologisk spetsforskning som utan svårigheter skulle kunna klassificeras som medicinsk teknik även om de miljöer där denna forskning bedrivs inte benämns på detta sätt.

41

Inom KI finns emellertid också några miljöer som tydligare än andra har relevans för området medicinsk teknik och hälsoteknik. Två sådana miljöer beskrivs kortfattat här.

6.4 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC)

Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) finns vid KI Campus Huddinge och har nära samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge/Novum och Södersjukhuset. Inom CLINTEC finns 14 avdelningar/enheter som i varierande grad bedriver utbildning, forskning och forskarutbildning. Gemensamt för de 14 enheterna är att alla har en klinisk koppling och lever i symbios med en klinik på Karolinska Universitetssjukhuset.

Inom CLINTEC finns hela människokroppen representerad, från barn till vuxen (öron, näsa, hals, hörsel och tal) från medicinska njursjukdomar, kvinnosjukdomar till kirurgi, ortopedi, transplantation, urologi samt röntgen och anestesi.

Forskningen vid CLINTEC bedrivs främst i samverkan med kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset och vid laboratorierna i anslutning till klinikerna. Forskarstaben vid CLINTEC omfattar för närvarande 28 professorer, 20 universitetslektorer, 20 adjunkter och ett stort antal forskare, forskningsassistenter och doktorander. Dessutom är ett stort antal forskare och doktorander knutna till CLINTEC för sin forskning, men anställda inom Stockholms läns landsting.

Tidigare fanns en självständig avdelning, Avdelningen för Medicinsk Teknik, som en brygga mellan medicin och teknik, mellan Karolinska Institutet och KTH i Flemingsberg. Sedan 1 januari 2010 har denna enhet emellertid gått upp i Enheten för medicinsk bild, intervention och teknologi som är en av avdelningarna inom CLINTEC.

Mellan forskarna på CLINTEC och KTH finns många olika former av samarbeten. Inte minst genom CTMH – som beskrevs ovan – utvecklas kluster mellan medicinen och tekniken.

6.5 Centrum för Hälsoinformatik (HIC)

Centrum för Hälsoinformatik (HIC) är ett forskningscenter på KI som bedriver tillämpad forskning främst inom områdena kliniskt beslutsfattande och integrerade patientcentrerade informationssystem. Fokus ligger på samverkan inom vården, där patienten inkluderas som en aktör, och på användbarhet. Man avser att förbättra det kliniska arbetet och människans hälsa genom personaliserad informatik som levererar ny evidensbaserad kunskap och processtöd för vård och prevention.

HIC tillhör på KI Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) samt Institutionen för Medicin (MedSolna) och är samfinansierat av Stockholms Läns landsting.

6.6 Sammanfattning av miljöerna på KTH och KI

Forskning och utbildning inom medicinsk teknik är väl samlad på KTH och återfinns inom Skolan för teknik och hälsa (STH). STH ansvarar för civilingenjörsutbildningen i medicinsk teknik vid KTH och bedriver forskning inom nio forskningsområden, var och en utgör en avdelning vid skolan. Man samarbetar mycket nära med KI, KS och SLL och finns geografiskt på tre orter, Flemingsberg, Solna och i Haninge.

42

En av centrumbildningarna på Skolan för teknik och hälsa har lyfts fram i denna kartläggning, Centrum för teknik i medicin och Hälsa (CTMH). CTMH är ett samarbetsorgan mellan KTH, KI och SLL och ska medverka till att stockholmsregionen utvecklas till ett medicinsk-tekniskt centrum av världsklass. CTMH bildades 2007 och har tagit flera initiativ för att stimulera kompetensutveckling och klusterbildning inom området.

Den medicinska forskningen vid KI är ofta till sin natur medicintekniskt orienterad och bedrivs inte sällan i nära samarbete med forskare på KTH. Vid CLINTEC – Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – som finns vid KI Campus Huddinge, finns en praktiknära och starkt utvecklingsinriktad forskning.

Sammanfattningsvis bedrivs det en omfattande forskning i ett stort antal miljöer inom området medicinsk teknik på KTH och KI. Forskningen är emellertid till största delen inriktad mot klassiska och traditionella forskningsområden inom medicinsk teknik. Hälsoteknisk forskning av det slag som tidigare har beskrivits från Blekinge, Luleå och Linköping tycks inte vara så vanlig vid KTH/KI. Några forskningsmiljöer som särskilt fokuserar på eHälsa eller stöd och vård åt äldre, funktionshindrade eller kroniskt sjuka i miljöer utanför sjukhuset har jag inte lyckats hitta. Forskningen vid KI och KTH är – med några få undantag - starkt knuten till de kliniska sjukhusmiljöerna och inriktad på att hitta lösningar på de problem som finns inom hälso- och sjukvården.

43

7 Hälsoteknik i Göteborg och Lund

7.1 Chalmers Tekniska Högskola och Sahlgrenska Akademin

Chalmers tekniska högskola i Göteborg har 17 institutioner – dock ingen som till namnet markerar att den bedriver utbildning och forskning inom området medicinsk teknik/hälsoteknik. Inom institutionerna finns däremot några avdelningar och forskargrupper där man kan man hitta forskning av relevans för området.

Vid Institutionen för signaler och system finns exempelvis en avdelning som bedriver forskning inom området medicinsk teknik. Avdelningen består av fyra forskargrupper som enligt hemsidans beskrivning har högsta internationella kompetens inom sina respektive forskningsområden. En grupp arbetar inom området biologiska effekter av elektromagnetiska fält. En annan grupp bedriver bland annat forskning om bildgenererande system för bröstcancerdiagnostik, sensorsystem för hjärnmonitorering vid traumatiska hjärnskador och medicinsk hypertermi. En tredje forskargrupp sysslar med digitala bildsystem och bildanalys med särskild inriktning mot biomedicinska applikationer. Bland annat arbetar man med analys av ultraljudsbilder för kardiovaskulära studier samt olika typer av mikroskopi för studier inom klinisk neurovetenskap. Slutligen finns en forskargrupp som bedriver forskning inom medicinsk teknik med tillämpningar inom området benledningshörsel, EKG, EEG/transcranial impedans och andningsfysiologi.

Forskare vid avdelningen säger också att man avser att utveckla morgondagens system för hemsjukvård kallat för e-Health och telemedicin.

7.2 Centrumbildningar vid Chalmers: MedTech West

Vid Chalmers finns ett 50-tal centrumbildningar och flervetenskapliga miljöer. Några av dessa är relaterade till hälsa och vård utan att egentligen rymmas inom begreppet hälsoteknik som det har avgränsats här. Centre for Healthcare Improvement (CHI) bedriver till exempel forskning och utbildning inom hälso- och sjukvård med fokus på kvalitetsutveckling, logistik, produktionsplanering, innovation och entreprenörskap. En annan miljö, Ljudlandskap för bättre hälsa, utvecklar metoder och modeller för optimering av ljudlandskap i samband med stads- och trafikplanering med avseende på hälsa och välbefinnande. Hälsoteknik alltså i den meningen att det handlar om teknik som syftar till att reducera stress och ohälsa.

Den centrumbildning som har mest relevans här är dock MedTech West (MTW) som är ett nätverk och en samarbetsplattform för forskning, utbildning, utveckling och utvärdering inom medicinsk teknik, särskilt av nya biomedicinska begrepp och teknologier. Syftet med nätverket är att initiera, underlätta och främja forskningssamarbeten mellan hälsosektorn, industrin och akademin.

MedTech West startade sin verksamhet i oktober 2009 och är ett initiativ taget av Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs universitet, Borås Högskola, Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

De forskningsprojekt man bedriver har oftast sitt ursprung i problem- och frågeställningar som emanerar från akademiska forskare, praktiker inom hälso- och sjukvården eller från biomedicinska företag. När projekten startat utgår de vanligtvis från någon av MTW:s existrerande teknik- eller kunskapsplattformar.

44

MTW anger fyra fokusområden: diagnostik, behandling, monitorering och ehälsa. När det gäller det sistnämnda området framhåller man att det finns behov av en eHälsoplattform för att övervaka och interagera med kroniskt sjuka patienter eller patienter som är i behov av längre uppföljningar och är beroende av hälso- och sjukvården. Ett mål är att finna nya tekniska lösningar på hur det ökade behovet av sjukvård på distans och övervakning av patienter som vårdas i hemmiljö skall mötas. Forskningen har hittills resulterat i ett framgångsrikt företag Ortivus som marknadsför sin produkt för ambulanssjukvård (Mobimed) World-Wide.

Ett projekt är Care@distance. Syftet med projektet är att förbättra livskvaliteten hos patienter med hjälp av eHealth-lösningar. Projektets syfte beskrivs på följande sätt:

to develop a generic platform concept for increased treatment compliance, personalized care, improved patient involvement and extended and more reliable individual information for decision making. All leading to better treatment outcome, increased efficiency, cost savings and improved patient security as well as safety. A final system would be an internet based solution utilizing a modern cost-effective, robust and easily supported client server solution with web-interfaces for all users. The system can run on PC as well as Smartphone platforms. Initially the project is focusing on usability aspects and introduction in real care environments. Two application areas are being studied; Congestive Heart failure and Neonatal home care.

Ett annat projekt eller programområde som bedrivs inom ramen för nätverket MedTech West är Smarta textilier med förankring på Högskolan i Borås. Inom projektet har man tagit fram tre tillämpningsområden: 1) textila blodkärl, 2) en helkroppsdräkt som ökar rörligheten hos rörelsehindrade barn samt 3) kläder som mäter hjärtaktivitet

MedTech West genomför även aktiviteter av olika slag. Under 2011 genomfördes till exempel tio seminarier, vanligtvis förlagda till Sahlgrenska universitetssjukhuset eller Chalmers.

7.3 Lunds Universitet

På den medicinska fakulteten vid Lunds universitet finns en institution - Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund (IKVL) – som bedriver forskning inom området medicinsk teknik. IKVL är en stor institution (den största på Lunds universitet) och ansvarar bland annat för terminerna 5-11 på läkarutbildningen. Verksamheten är fördelad på 34 avdelningar. Forskningen är mycket omfattande, man har ca 390 registrerade doktorander och ett 50-tal disputationer varje år.

Vid IKVL finns en avdelning för medicinsk teknik. Forskning bedrivs framför allt inom området diagnostiskt ultraljud. Utveckling av medicintekniska utrustningar och system sker i nära samarbete med ett stort antal medicinska forskare. Ämnet medicinsk teknik beskrivs på följande sätt:

”Ämnet Medicinsk teknik avser hur teknologikunskaper kan tillämpas för diagnostik och behandling inom sjukvården. Medicinsk teknik utnyttjar och tillämpar de senaste rönen inom tekniken för att utveckla instrumentering, sensorer och givare, diagnostiska och terapeutiska apparater, medicinska bildsystem, artificiella organ och andra medicinska system. I den medicintekniska utvecklingen strävar man mot patientvänligare, säkrare och tillförlitligare metoder.”

Vid avdelningen bedrivs också ett antal projekt tillsammans med Region Skåne. Några exempel:

45

Tekniker och system för säker hantering av digital bildinformation. Arbetet syftar till hög kvalitet och säkerhet vid hantering av digital bildinformation inom olika bildgenererande verksamheter i sjukvården.

Telemedicin. Arbetet syftar till att använda metoder och verktyg för ökad användning av telemedicinska lösningar.

Medicinteknisk säkerhet. Arbetet syftar till ökad patient- och användarsäkerhet vid användning av medicintekniska produkter.

Trådlöst patientlarm. Arbetet syftar till att utveckla ett stabilt och lättanvänt system för trådlöst patientlarm.

Inom Lund universitet finns också en teknisk fakultet - Lunds Tekniska Högskola, LTH. På LTH finns ca 9600 studenter och 1500 anställda. Man har 16 civilingenjörsprogram varav ett program i Teknik och medicin (startade 2011). Utbildningen har utvecklats i samarbete med den medicintekniska industrin och uppges därför ge goda insikter i design- och innovationsprocessen där höga krav bland annat ställs på patientsäkerhet.

Programmet sägs bygga på den framgångsrika och väletablerade medicinsk-tekniska forskning som finns på LTH och LU. Programmet anpassar sig till internationella riktlinjer för utformning av program inom "Biomedical Engineering". En lång rad nya kurser ingår i programmet inom vad man ser som framtidsområden för medicinsk teknik, som Biomaterial, E-hälsa, Fysiologiska modeller, Klinisk kemisk diagnostik, Medicinska bildgivande system, Medicinsk fysik och Transportfenomen i kroppen.

En portal för medicinsk teknik. Medicinsk teknik uppfattas vid LTH som ett tvärvetenskapligt ämne som förutsätter samarbete mellan de som kan teknik, och de som kan formulera kliniska och medicinska frågeställningar. Man har därför har samlat de grupper på LTH som arbetar med medicinteknik i en portal – ett nätverk som kallas för LABIB: Lund Alliance for Biomedical Imaging and Bioengineering.

Certec, Rehabiliteringsteknik. Certec, Rehabiliteringsteknik utvecklar designprinciper och tekniska lösningar som underlättar vardagen för människor med olika typer av funktionshinder. Forskningen utgår från människors verkliga situation och skall göra det möjligt för fler att studera, arbeta och att bo hemma. Ett centralt forskningsområde är samspelet mellan IT, design och pedagogik.

7.4 Sammanfattning av hälsoteknik i Göteborg och Lund

I Göteborg finns Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet med en stor medicinsk fakultet (Sahlgrenska akademin). Vid Lunds universitet finns både en teknisk och en medicinsk fakultet inom universitetet. Forskning av relevans för området hälsoteknik bedrivs både i Göteborg och Lund inom flera ämnesområden och i olika miljöer men benämns då oftast som medicinsk teknik.

Några miljöer av särskild relevans för den här omvärldsanalysen har lyfts fram. MedTech West är ett nätverk och en samarbetsplattform som bärs upp av Chalmers, Göteborgs universitet, Borås högskola, Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Syftet med nätverket är att främja forskningssamarbetet mellan hälsosektorn, industrin och akademin. Man fokuserar på fyra områden, bland annat monitorering och eHälsa.

I Lund finns en avdelning för medicinsk teknik på den medicinska fakulteten som fokuserar på teknik för bättre diagnostik och behandling i sjukvården. Man bedriver också ett antal

46

projekt tillsammans med Region Skåne, bland annat för att utveckla metoder och verktyg för telemedicinska lösningar. I Lund finns också Certec, Rehabiliteringsteknik, som utvecklar tekniska lösningar för människor med funktionshinder.

47

8 Sammanfattande synpunkter och slutsatser för MDH

Som jag tidigare har påpekat så gör den här översikten av hälsoteknik inte på något sätt anspråk på att vara uttömmande. Dels har tiden inte räckt till för att söka igenom alla de lärosäten där hälsoteknik kan tänkas förekomma. Dels har vi problemet med definitioner och avgränsningar; forskningen inom det område som vi här kallar hälsoteknik bedrivs många gånger under andra benämningar eller i andra miljöer än de tekniska och medicinska och är därmed inte så lätta att hitta.

Översikten borde ändå kunna vara värdefull för en diskussion om en eventuell satsning på hälsoteknik på MDH. Två frågor tror jag är viktiga:

Vad är det för typ av miljö och verksamhet som ska byggas upp inom området hälsoteknik?

Vilken inriktning – fokus eller kompetensnisch – ska forskningen/innovationsarbetet ha?

8.1 Organisationsmodeller

De miljöer som redovisats i den här kartläggningen är av mycket skilda slag. Vi har å ena sidan nätverk eller samverkansplattformar som Hälsoteknikalliansen i Halland, Hälsans nya verktyg i Östergötland, MedTech West i Göteborg och Västra Götaland, CTMH i Stockholmsområdet och CMTF i Umeå och Luleå. Den här typen av organisationer fungerar som innovationskluster och har ofta som uttalat syfte att utveckla regionen genom att stödja företag och medverka till att utveckla nya produkter och tjänster. Nätverken tillför resurser, erbjuder tillgång till forskarstöd och ibland också testmiljöer och medverkar i olika stadier, från idéutveckling till kommersialisering av produkter och tjänster.

Men inom området hälsoteknik finns också miljöer som är mer inriktade mot forskning och forskarutbildning. Ofta bedrivs forskningen i centrumbildningar eller flervetenskapliga miljöer där forskare från olika ämnesområden arbetar tillsammans i gemensamma projekt. Flera centrumbildningar av detta slag har redovisats i den här rapporten - till exempel Hälsoteknikcentrum och PRODEA (Halmstad), Centrum för Innovation och eHälsa (Luleå) och Hälsa & Teknik (BTH).

Vanligtvis bedrivs hälsotekniken i nära samarbete med regionala aktörer även i de fall då man inte har byggt upp särskilda nätverksorganisationer eller samverkansplattformar. Finansieringen sker ofta genom stöd från regionen men också i flera fall genom EU-finansiering och medel från KK-stiftelsen och VINNOVA.

I några fall, som i Blekinge och i Luleå, bedrivs även forskarutbildning inom området, på BTH i ämnet Tillämpad hälsoteknik. I Luleå finns de flesta av doktoranderna inom området hälsovetenskap. Andra flervetenskapliga forskarutbildande miljöer av relevans är t ex Center for Medical Image Science and Visualization i Linköping,

En intressant aspekt på de olika miljöerna är vilka ämnen och kompetenser som samverkar på området hälsoteknik, var i organisationen arbetet är förlagt och hur samarbetet i praktiken fungerar. I Luleå leds till exempel forskningen vid EIC av en verksamhetsledare (från systemvetenskap) och en forskningsledare (professor i omvårdnadsvetenskap) och vid BTH har ämnet Tillämpad hälsoteknik ett särskilt fokus på hur ämnesområdena vårdveten-skap, folkhälsovetenskap och klinisk medicin kan kombineras med teknisk vetenskap. En professor i folkhälsovetenskap har en central roll inom den tillämpade hälsotekniken på BTH. Den applikationsorienterade forskning som bedrivs vid Hälsans nya verktyg i Östergötland sägs utgå från framför allt områdena sensorteknik, medicinsk mätteknik, IT/kommunikation och logistik. Det verkar inte finnas någon tydlig koppling till forskare

48

inom vård- eller beteendevetenskap men de tre projektledarna har sin bakgrund i olika ämnesområden (en är ingenjör, en sjuksköterska, en har näringslivsbakgrund).

På två av lärosätena, på BTH och LTH, finns hälsotekniken organisatoriskt lokaliserad till vård- och hälsovetenskapen som också är värd för forskarutbildningen på området.

En gemensam erfarenhet från de olika miljöerna är behovet av väl fungerande test- och utvecklingsmiljöer. Medan den traditionella forskningen inom medicinsk teknik har sin förankring i olika kliniska miljöer inom hälso- och sjukvården måste den nya hälsotekniken bygga upp nya testmiljöer – virtuella eller reella - utanför vården. I den här rapporten har flera sådana testmiljöer beskrivits: Hälsoteknikcentrum med Living Lab i Halmstad, Hälsostudion och Syster Gudruns Fullskalelab i Blekinge, Testmiljö Norrköping (tidigare Hälsans nya hem) etc.

Betydelsen av dessa testmiljöer betonas från många av de aktiva forskarna inom området. Testmiljön i sig själv ses ibland som en del av miljöns profilering och tillgången till denna är oerhört värdefull, både för den egna forskningen och för olika slag av samarbeten, med företag och internationellt för olika forskningsprogram.

Valet mellan olika organisationsformer för området hälsoteknik på MDH måste givetvis göras aktivt utifrån vad man vill uppnå. Men möjligheterna begränsas också utifrån vilka förutsättningar som finns; befintliga kompetenser, intresset från regionala aktörer, finansieringsmöjligheter etc.

8.2 Innehåll och profilering

Även när det gäller den andra frågan – om inriktningen på forskningen – finns en stor mångfald i de miljöer som har beskrivits här.

I de regionala och företagsorienterade nätverken är ofta spridningen stor när det gäller typen av projekt. Innehållet i projekten speglar de behov som företagen och olika samarbetspartners har. I de mer forskningsorienterade miljöerna är det förmodligen i större utsträckning forskarnas kompetenser och anslagsmöjligheterna som styr.

Generellt finns det emellertid i de beskrivna miljöerna en stark orientering mot hälsoteknik som stöd för äldre, funktionshindrade eller kroniskt sjuka i hemmet eller i andra miljöer utanför hälso- och sjukvården. Många projekt har som syfte att med hjälp av tekniska lösningar öka möjligheten för dessa grupper att bo kvar i det egna hemmet. Flera projekt handlar om att utveckla stödfunktioner och förbättra kommunikationen mellan medborgare och vårdgivare av olika slag (med sjukhus, vårdcentraler, hemtjänst, ungdomsmottagningar etc). Fokus ligger ofta på monitorering, kommunikation och trygghet. Mycket av forskningen skulle kunna beskrivas som forskning inom området eHälsa, vilket också är den benämning som används för att profilera verksamheten på exempelvis LTH och BTH.

De flesta av de miljöer som beskrivits här är relativt nya, de har utvecklats under de senaste fem, tio åren och innehållsligt är de inte alltid så väl profilerade och sammanhållna. Möjligen kan man spåra en ambition till sådan profilering på några håll. Ett exempel är Hälsans nya verktyg i Östergötland som tydligt har valt att satsa på några få profilområden. Verksamheten var från början relativt bred. På senaste tiden har man försökt snäva in den och man säger sig nu främst vilja stödja mobila lösningar baserade på IKT inom fyra fokusområden: diabetespatienter, hjärtsviktspatienter, fallprevention och ökad trygghet för äldre. Skälet för denna profilering uppges vara ambitionen att hitta en nisch som är internationellt stark och konkurrenskraftig. St Anna IT Research Institute i Linköping har också som ett av sina prioriterade områden IT i medicin och hembaserad vård.

49

Även andra miljöer har valt ut vad man kallar för fokusområden eller prioriterade projektområden, till exempel EIC i Luleå som anger tre fokusområden 1) Samverkan mellan vårdgivare, patient/brukare och närstående, 2) Kommunikation och konsultation på distans och 3) Tillgänglighet av vårdinformation för patient och medborgare. Även i Blekinge dominerar klart eHälsa och olika projekt som handlar om att förbättra medborgarnas kontakter med hälso- och sjukvården.

MedTech West (Göteborg och Västra Götaland) anger fyra huvudområden för sin verksamhet: diagnostik, behandling, monitorering och eHälsa. Ett mål – säger man - är att finna nya tekniska lösningar på hur det ökade behovet av sjukvård på distans och övervakning av patienter som vårdas i hemmiljö skall mötas. Även vid andra miljöer som använder benämningen medicinsk teknik – bedrivs forskning mot det som vi här kallat eHälsa, till exempel vid Avdelningen för medicinsk teknik vid Lunds universitet.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att eHälsa – i vid mening – förefaller vara den dominerande trenden inom de miljöer som här har beskrivits. Det handlar om kommunikation mellan medborgare, anhöriga och vårdgivare, om träning och rehabilitering på distans eller om stöd och hjälp på olika sätt. Det handlar om att med hjälp av den nya tekniken öka människors trygghet i hemmet och öppna nya kommunikationskanaler. Det handlar om monitorering (övervakning och registrering av kroppsliga processer) och metoder för att sammanställa, bearbeta och lagra data. Information som kan ge brukaren själv information om kritiska värden (varningssignaler när kritiska värden överskrids eller när symptom uppträder) eller effekten av någon intervention (träning, terapi, diet etc). Information som också kan användas i en vidare informationskontext och överföras till olika slag av expertsystem (telemedicinens kärnområde).

En framtida hälsoteknik på MDH måste förhålla sig till denna starka trend som här har sammanfattats med begreppet eHälsa. Återigen måste våra egna förutsättningar på MDH, våra kompetenser, flervetenskapliga samarbetsmöjligheter och tänkbara drivande krafter på och utanför högskolan, vara utgångspunkten för diskussionen.