Gynna humlorna på gården

Gynna humlorna

på gården

Jordbruksinformation 3 – 2008

Gynna humlorna.qxd:1 08-02-05 10.49 Sida 1

Efterfrågan på ekologiska oljeväxter, åkerböna och klöverfrö är mycket stor. Kravet på100 % ekologiskt foder till idisslare driver på marknaden. Det är därför viktigt att öka skör-darna, bland annat genom bättre pollination. Även i den ekologiska fruktoch bärodlingenhar en bra pollinering ofta avgörande betydelse för skörd och kvalitet. Till viss del går detatt åstadkomma en bra pollinering med bisamhällen men de naturliga pollinatörerna harockså stor inverkan. Humlorna är den viktigaste gruppen av naturliga pollinatörer. Det kandärför vara lönsamt att utföra åtgärder som kan få humlorna att öka i antal. Många av ex-emplen i denna broschyr vänder sig till odlare av klöverfrö då humlorna gör störst nytta vidpollinering av klöver. Humlorna är dock viktiga även för andra grödor som åkerböna, fruktoch bär. Åtgärderna rekommenderas därför till alla som odlar insektspollinerade grödor.

2

Sammanfattning – så får du fler humlorDet är möjligt att öka antalet humlor om detblommar rikare och mer kontinuerligt i jord-brukslandskapet. En annan viktig faktor ärtillgången på bra miljöer för humlornas bo -platser. Omfattande studier av humlor under60-talet visar att humlorna förekom i störreantal då. I de flesta delar av jordbruksland-skapet behövs därför åtgärder för att öka pollinatörerna. Följande åtgärder re kom - men deras:1. spara och plantera sälgar, främst han indi -

vider2. lämna sprutfria kantzoner3. förbättra småbiotoper, dels så det blom-

mar mer, dels till bra boplatser4. utnyttja delar av klövervallen för att få

blomning under en längre period5. utnyttja eller skapa miljöer så att hum-

lorna har lättare att hitta till grödan6. planera skördar och växtföljd för att få

kontinuerlig tillgång på blommande grö-dor

7. använd både röd- och vitklöver ivallfröblandningarna till slåtter- och be-tesvallar

8. stödodla lämpliga grödor.

Humlor – en sviktande resurs40 arter humlor

Det finns 40 arter humlor som påträffats ilandet (se Holmström eller Humlesidan i läs-tipsen). Alla återfinns inte överallt men ivarje del av landet kan man åtminstone hittaett 20-tal arter. Ett 30-tal arter är sociala ochbildar samhällen med en drottning och fleraarbetare. Samhällena är dock inte så storasom hos honungsbin. Arterna med stora sam-hällen kan ha 300–400 individer och de medsmå samhällen ett 50-tal individer (tabell 1).

SnylthumlorFörutom de sociala humlorna finns snylt-humlor. De tar över befintliga samhällen, tardöd på drottningen och låter samhällets ar-betare föda upp sin egen avkomma. Eftersomde inte producerar några egna arbetare bidrardessa arter inte i lika stor grad till polline-ringen.

Humlor i jordbrukslandskapetAv de sociala arterna förekommer 15 st ijordbruklandskapet (tabell 1). Åkerhumla,stenhumla samt mörk och ljus jordhumla äri särklass vanligast och förekommer i stortsett över allt. Under de senaste femtio årenhar dock humlorna minskat kraftigt, fram-förallt i de större slättbygderna. De hårdast

Gynna humlorna på gården


drabbade är de mer specialiserade arternamed lång tunga (tabell 1), klöverhumlan ochmosshumlan är två exempel. De har minskatså kraftigt att de tagits upp på listan för ho-tade arter (rödlistan).

Humlor är effektivare än honungsbinHumlornas långa tunga gör att de har lättareatt komma åt nektar i djupa och smala blom-mor. Inom gruppen ärtväxter, där klöver ochåkerböna ingår, finns många arter med dettautseende. Ärtväxterna är också en av de vik-

tigaste växtgrupperna för humlorna. Humle-arterna med längst tunga (tabell 1) har störstfördel och är därför mest specialiserade påärtväxter. Korttungade arter är mer general-lister och besöker fler växtgrupper. Jämförtmed honungsbin har dock alla humlor längretunga och är därmed bättre klöverpollinatö-rer. Humlor är också effektivare än honungs-bin då de kan flyga vid lägre temperatureroch är aktiva längre tid på dygnet. Under1960-talet undersöktes humlornas polline-ringspotential och man fann att de utgjordeen mycket viktig resurs vid klöverfröodling.

3

Tabell 1. Humlearter som förekommer i jordbrukslandskapet (besök Humlesidan för bilder, webbadress i lästip-sen). Humlearternas tunglängd påverkar vilka blommor de besöker, t.ex. besöker långtungade arter rödklöver istörre utsträckning. Humlor har mycket mindre samhä llen än honungsbin. Stora humlesamhä llen kan ha300–400 individer medan små har ett 50-ta l individer. Arter som är beroende av småbiotoper kan inte byggasina bon ute i åkermarken. De behöver miljöer som åkerholmar, gårdsmiljöer och bryn.

Art Tunglängd Samhälls-storlek

Förekommer islättbygd

Förekomst iSverige

Utbredning i Sverige

Va llhumla mkt lång me llan ja , främst ganska vanlig upp till Da larna

Klöverhumla mkt lång små ja ovanlig ner till södra Svea land,sporadiskt i Göta land-

Trädgårdshumla mkt lång me llan ja , kräver småbio-toper

vanlig he la landet

Åkerhumla lång me llan ja mycket vanlig he la landet

Mosshumla lång små ja , kräver småbio-toper

ovanlig upp till Mä larda len,främst vid kusten

Backhumla lång små ja , kräver småbio-toper

mindre vanlig upp till Da larna , ovanligare i syd

Haghumla lång me llan ja ganska vanlig upp till Da larna samtnorrlandskusten

Gräshumla lång små ja mindre vanlig upp till Da larna samtnorrlandskusten

Stenhumla kort stora Ja mycket vanlig he la landets odlingsland-skap

Hushumla kort me llan ja , kräver småbio-toper

vanlig he la landet

Ängshumla kort små ja , kräver småbio-toper

vanlig he la landet

Mörk jordhumla kort stora ja mycket vanlig upp till Da larna , Hä lsing -land, spridning norrut

Ljus jordhumla kort stora ja mycket vanlig he la landet

Brynhumla kort me llan ja , kräver småbio-toper

vanlig he la landet utom fjä llen


4

Vitklöver besöks flitigt av i stort sett allahumlearter men rödklöver besöks i större ut-sträckning av de långtungade arterna. Likasåbesöks åkerböna oftare av långtungade arter.Frukt och bär får också mycket besök avhumlor. Eftersom humlorna flyger vid lågatemperaturer kan de vara helt avgörande förskörden de år fruktoch bärblomningen sam-manfaller med kyligt väder. Oljeväxter ärinte lika attraktiva för humlorna men sten-humlan och även mörk och ljus jordhumlabesöker dem.

Åtgärder som gynnarhumlornaSpara och plantera sä lgar

Sälgen och andra videarter är mycket viktigaför humlorna. De blommar tidigt på våreninnan lövsprickningen. Det är då drottning-arna vaknar ur vintervilan. Hos humlorna ärdet bara drottningen som övervintrar, restenav samhället dör under hösten. Ju fler drott-ningar som kan starta samhällen desto flerarbetare kommer det att bli som kan polli-nera grödorna under sommaren. Innan sam-hällsstarten måste drottningen äta mycketpollen för att äggläggningen ska kommaigång. Det är hanindividerna av sälg och videsom har pollen. Spara och gynna i förstahand dessa för att hjälpa humledrottningarnai starten. Blommande hansälgar känns lättigen på våren då videkissarna blir gula ochhela trädet eller busken skimrar i gult. Stick-lingar från sälg och vide rotar sig mycket brapå våren, det är bara att ta kvistar från buskeneller trädet du vill föröka och stoppa ner ifuktig jord.

Blommor under hela säsongenHumlesamhället behöver tillgång på blom-mor under hela säsongen. Ett skäl till atthumlorna har minskat i antal är att det blom-mar för lite i dagens jordbrukslandskap. Degrödor som ska pollineras är självklart en re-surs men humlorna behöver annat att leva på

när inte grödan blommar. För att få bästa pol-lineringen ska humlesamhällena vara somstörst då grödan blommar. Då måste det fin-nas goda pollen- och nektarresurser ävenföre grödans blomning.

De allra flesta humlearter i jordbruks-landskapet har sin samhällstopp någon gång

i juli. Det är också då som nya drottningarkläcks om tillgången på pollen är tillräcklig.Det är mängden pollen som avgör om en larvutvecklas till arbetare eller drottning. Är pol-lenresurserna goda kan samhället leva ochproducera drottningar ända till slutet av au-gusti. Kläcks många drottningar ger det engod möjlighet till många humlesamhällenunder nästkommande år. Se därför gärna tillatt det finns blommor också efter huvudgrö-dans blomning.

Ett sätt att få en kontinuerlig blomning äratt odla både vitklöver och rödklöver. Dekompletterar varandra bra i blomningstid-

Sälgen är en avgörande resurs för humle -drottningarna på våren. På bilden ses enblommande hansälg och en jordhumledrott-ning.


punkt. Till vanliga slåtter och betesvallar kanfröblandningar med både vitklöver ochrödklöver användas. Detta ökar humleföre-komsten avsevärt genom en längre periodmed blomning. Vid fröodling bör vit- ochrödklöver dock inte odlas i samma växtföljd.De långtungade arterna som är bäst på attpollinera rödklöver besöker gärna åkerböna.Att odla åkerböna vid rödklöverfröodlingkan vara ett sätt att stärka de långtungade ar-terna då åkerbönan går i blom före rödklö-vern. Om klöverfrövallarna putsas kan enmindre del av kantzonerna lämnas vid förstaputsningen så att det blir två blomningar ivallen. Detta ger möjlighet för humlorna attbygga upp samhällena inför den stora blom-ningen i frövallen.

Värna och skapa småbiotoper

Småbiotoper och obrukad mark kan ocksåskötas så att de blommar mer. Spara blom-mande buskar som rosor och hallon men seockså till att ha öppna ytor för blommor.Åkerholmar och renar med mycket blommorkan gärna slås eller betas efter blomningenså att inte gammalt gräs kväver blommorna.Vid besprutning bör en sprutfri kantzon läm-nas. Det ger större möjlighet för blommor attklara sig på renar och i kantzonerna.

Alla småbiotoper och områden med obru-kad mark ska dock inte vara för välstädade.Humlorna har gärna sina bon på ställen somåkerholmar, åker- och vägrenar, dikeskanter,rösen och murar eller liknande områden.Flera arter bygger precis i markytan i områ-

5

Stenhumlans år. 1. Drottningen övervintrar på en skyddad plats, t ex stenmur, ihåligheter i trädoch liknande, eller nedgrävd i en väldränerad slänt. 2. På våren äter drottningen mycket pol-len, främst från sälg, innan samhället kan startas. 3. Boet placeras ofta på någon obrukadmark som åker- och vägrenar, åkerholmar och liknande. Det får gärna finnas dött gräs ochgamla sorkgångar. 4. En god tillgång på blommor under hela säsongen är viktigt för att sam-hället ska överleva och bli stort. 5. I mitten av juli börjar nya drottningar och hannar att kläckas.Snart efter parningen går drottningen i dvala för vintern. Resten av samhället med den gamladrottningen dör. Finns det gott om blommor och vädret är bra kan det dock leva framåt börjanav september och många nya drottningar kan kläckas. 6. Humlesamhället har en hel del pa-rasiter. Överst av de fyra ses stensnylthumlan som är den snylthumla som parasiterar sten-humlan.

1

2

34

5

6


Bilden visar övergången från ett halvöppet till ett öppet jord-brukslandskap. Siffrorna markerar viktiga miljöer för hum-lorna. Förgrunden visar en idealbild med många miljöer somgynnar humlorna. Bakgrunden domineras av åkrar men härfinns ändå några miljöer för humlor. Antalet humlor minskardock ju längre ut i slättlandskapet man kommer. Bästa pla-cering av gröda för pollinering är inom ett par hundra meterfrån bra boplatsmiljöer och där det finns god tillgång på na-turligt blomrika miljöer. Om bärrika skogsområden finns i när-heten ger dessa bra föda under en kritisk period förhumlesamhället i början av juni.

Boplatsmiljöer1 Åkerholmar2 Odlingsrösen och stenmurar3 Breda bryn4 Väg- och åkerrenar5 Ängs- och betesmarker6 Trädor, fleråriga är bättre

Närin5 Blo6 Trä7 Blo8 Ob9 Sp10 Bl11 Bä

1

2

4 6

8

123

5

7

10

9

14

13 13

142

4

142

2 2 1

2

4

1

13 14

4

4 7

1

114

71

6


Näringsresurser5 Blomrika ängar och beten6 Trädor med blommande fånggröda eller ogräs7 Blommande grödor8 Obrukade hörn, blomrika9 Sprutfria kantzoner10 Blomrika trädgårdar11 Bärrika skogsområden

Navigeringsstrukturer2 Rösen och murar4 Väg- och åkerrenar12 Diken13 Gränser mellan grödor14 Fasta landmärken som ensamma träd och

buskar

3

11

9

713

18

5

9

11

1410

34

8

7


8

den där det finns mycket mossa och gammaltgräs. Gamla mus- och sorkbon, både gångari marken och vinterbon av gräs och mossa,gillas särskilt av humlorna. Framförallt i destora slättbygderna kan det därför vara pro-blem för humlorna att hitta lämpliga boplat-ser. Några arter kan dock ha bon ute i

åkrarna, främst i fleråriga vallar eller trädor.Råder det brist på småbiotoper kan obrukadehörn och remsor efter diken och vägar läm-nas för att ge humlorna fler boplatser.

Locka humlorna till grödanDet räcker inte bara med att det ska finnasmånga humlor i landskapet, de ska hitta tillgrödan också. För grödor som måste in-sektspollineras, eller där insektspollineringavsevärt ökar skörden, kan det löna sig attplanera fältets placering i landskapet, fram-för allt i större slättbygder. Problemet är dockmindre när det gäller en blommande klö-verfrövall då denna, så att säga, suger till sighumlor från omgivningarna.

Humlor navigerar efter mönster och struk-turer. Exempel på detta kan vara tydligagränser mellan grödor, linjeelement somvägar, renar och diken eller tydliga punktersom buskar, träd eller större stolpar som tyd-ligt urskiljs. Stora sammanhängande fält kandärför utgöra hinder. För att få en god skördrekommenderas att grödan placeras så atthumlorna har navigationsstråk från boplats-miljöer ut till fältet. Det är också möjligt attskapa dessa strukturer i landskapet.

Ett bra sätt att gynna långtungade humlor äratt spara en del av slåttervallar där rödklöveringår. Om även vitklöver ingår gynnar den allahumlor. Vitklöver blommar om kort tid efterslåtter.

Lupin är en bra näringsväxt för humlorna.


Humlor födosöker sällan nära boet så enplacering i direkt anslutning till boplatsmil-jöer är inte nödvändig. Det är bara i börjanav säsongen, när samhällena är små, som debegränsar sig till de närmaste 100-talet met-rarna från boet. Arbetarna flyger oftast merän 200 meter från boet innan de börjar födo-söka. För de större arterna kan aktionsradiensträcka sig mellan en till två kilometer frånboet. Särskilt rika födoresurser som ett blom-mande raps- eller klöverfält kan locka hum-lorna att flyga långt.

Humlorna är platstrogna och återvändertill samma ställe tills födoresursen är uttömd.Detta kan utnyttjas genom att odla andrablommor i anslutning till grödan. Dessablommor ska vara sådana som humlornagärna besöker och som blommar strax innangrödan. På detta sätt har man lockat hum-lorna till rätt ställe redan när grödan börjarblomma. Slå av ”stödgrödan” när huvudgrö-dan går i blom så att den inte konkurrerar omhumlorna. Som nämnts kan två blomningarfås i klöverfröodlingen om man lämnar enmindre del av kanten vid en tidig putsning.Normalt kommer dessa två blomningar attöverlappa varandra, och det är därför ett lättsätt att locka humlorna till grödan och få in-

dividrika samhällen till huvudgrödans blom-ning. Mindre områden på slåtter- och betes-vallar med rödklöver kan också lämnas sårödklövern där kan blomma tidigare. Dessaområden bör utgöra minst 5 % av vallen föratt inte det ska bli konkurrens om pollen ochnektar. Om trädor används för att stödodlablommor finns särskilda regler vid putsning.En tidig putsning kan skada andra naturvär-den och bra råd kan fås från Jordbruksver-kets informationsbroschyr om biologiskmångfald på trädan.

Odla blommor åt humlornaSom nämns ovan kan humlor lockas till grö-dan genom att odla andra blommor innansjälva grödans blomning. Blommor kanockså odlas för att humlorna ska få en godtillgång på föda under hela säsongen. Strävaefter att odla blommor så att de täcker upp såmycket av säsongen som möjligt då inte hu-vudgrödan blommar. För att inte ta förmycket mark i anspråk kan kantzoner ochsvårbrukade hörn användas. I större slätt-bygder kan remsor med humlestödjandeblommor även utnyttjas för att underlättahumlornas navigering.

9

Klöverhumla i rödklöver. Om klöverhumlan finns är förutsättningarna för övriga humlor ocksågoda.


10

I faktarutan nedan finns exempel på branäringsväxter för humlorna. Från de störrefröfirmorna kan man förutom de vanligastearterna även få tag på persisk klöver, kär-ringtand och honungsfacelia (honungsört).Det finns också ett fåtal mer specialiseradefröfirmor som har ängsfröblandningar medmånga örter, t.ex. Vegtech (www.vegtech.se)och Pratensis (www.pratensis.se). Här kanden intresserade hitta fler arter att så in föratt stödja humlorna. Även i vanlig träd-gårdshandel finns en del att hitta.

En kritisk period för humlorna är i maj

och början av juni. Finns det skogsområdenmed blåbär och lingon i närheten klarar desig bra. I annat fall är det trädgårdarnas bär-buskar och fruktträd som utgör en bra resursunder denna tid. Även ogräsen rödplister ochvitplister börjar även blomma under maj ochde besöks gärna av de långtungade humlear-terna. Det kan därför löna sig att vara extratolerant mot dem. För de långtungade hum-learterna kan också nämnas arter som vallörtoch blåeld. De utgör en bra resurs innanrödklövern börjar blomma men går inte attfå tag på hos så många försäljare.

Några viktiga näringsväxterför humlorna och derasblomningstid. Den övregruppen innehåller vildaoch odlade växter som kanköpas som frön eller plan-tor från utsädesföretag,plantskolor eller mer speci-aliserade fröfirmor. Denundre gruppen innehållerandra vilda växter som ärviktiga för humlorna.

A M J J A S ORödklöverVitklöverAlsikeklöverPersisk klöverÅkerbönaKärringtandHonungsfaceliaHallonRosorVallörtBlåeldLupinRöda vinbärSvarta vinbärBlåklintRödklintVäddklintBacksippaTjärblomsterRödbläraBrunörtGulsporreIsop

SälgVidenJolsterRödplisterVitplisterDånLingonBlåbärGökärtSkogsklöverKråkvicker


11

Att läsaBokenstrand. 1998. Floravård på åkerrenar – en studie av fältförsök. Examensarbeten

och enskilda arbeten 1998:1. Inst. för ekologi och miljövård, avd. för jordbruks -ekologi, SLU, Uppsala.

Bokenstrand m.fl. 2004. Establishment of vegetation in broadened field boundaries inagricultural landscape. Agriculture, Ecosystems and Environment, 101, 21–29.

Fridén F. 1967 a. Humlorna och jordbruket. Meddelande från Sveriges Fröodlar-förbund, 8, 65-82.

Fridén F. 1967 b. Jämförande undersökningar av insektspopulationer i frövallar. Meddelande från Sveriges Fröodlarförbund, 8, 83–95.

Fridén F. 1972. Humlor och jordbruksväxter. Svensk frötidning, 41, 77–82.

Holmström G. 2007. Humlor – alla Sveriges arter Så känner du igen dem i naturen –och i trädgården. Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm.

Humlesidan. http://www.artdata.slu.se/Humlor/Index_humlor.htm

Skantze Karin. 2004. Biologisk mångfald på trädan – Hänsyn vid putsning. Jordbruks-verket

Lagerlöf J. 1993. Åkerrenar är bra för både jordbruket och naturvården. Fakta – Mark/växter, nr 7, 1993. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Linkowski W. I., Pettersson M.W., Cederberg B. & Nilsson L. A. 2004. Nyskapande avlivsmiljöer och aktiv spridning av vildbin. Svenska Vildbiprojektet vid ArtData-banken, SLU, & Avdelningen för Växtekologi, Uppsala Universitet.

Pettersson M.W, Cederberg B. & Nilsson L.A. 2004. Grödor och vildbin i Sverige –Kunskapssammanställning för hållbar utveckling av insektspollinerad matproduktionoch biologisk mångfald i odlingslandskapet. Svenska Vildbiprojektet vid ArtData-banken, SLU, & Avdelningen för Växtekologi, Uppsala Universitet.

Pywell m fl. 2005. Providing foraging resources for bumblebees in intensively farmedlandscapes. Biological Conservation, 121, 479–494.

Risberg J. O. 2004. Humlor (Bombus) på ekologiska och konventionella gårdar –odlingssystemets och landskapets betydelse för en ekologisk nyckelresurs. Examens-arbete/seminarieuppsats 69. Inst. för ekologi och växtproduktionslära, SLU, Uppsala.

Risberg J. O., Petterson, M.W. 2005. Humlor i sparade delar av slagna klövervallar – enmöjlighet till ökad blomkontinuitet i jordbrukslandskapet. Svenska Vildbiprojektetvid ArtDatabanken, SLU, & Avdelningen för Växtekologi, Uppsala Universitet.


Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]: www.sjv.se

Text: Jens Montelius Risberg, Länsstyrelsen DalarnaFoto: Ola Jennersten/N sid 9, Hans-Ebbe Lindskog/Myra sid. 4, Henrik Nätterlund omslag, Thorsten Rahbek Pedersen sid. 8 nedre, Jens Montelius Risberg sid. 8 övreIllustratör: Nils Forshed

JO08:3


Gynna humlorna på gården

Documents

Transcript of Gynna humlorna på gården