Gruvor i Sverige

16
Gruvor i Sverige Blaikengruvan år 2006

description

Gruvor i Sverige. Blaikengruvan år 2006. Blaikengruvan , lokalisering. Umeå. Förutsättningar. Miljötillstånd enligt miljöskyddslagen år 2000, driftstart sommaren 2006 Brytningen påbörjades av Blaikengruvan AB, ScanMining AB:s helägda dotterbolag Konkurs december 2007 - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Gruvor i Sverige

Page 1: Gruvor i Sverige

Gruvor i Sverige

Blaikengruvan år 2006

Page 2: Gruvor i Sverige
Page 3: Gruvor i Sverige

Umeå

Blaikengruvan, lokalisering

Page 4: Gruvor i Sverige
Page 5: Gruvor i Sverige

Förutsättningar• Miljötillstånd enligt miljöskyddslagen år 2000,

driftstart sommaren 2006 • Brytningen påbörjades av Blaikengruvan AB,

ScanMining AB:s helägda dotterbolag• Konkurs december 2007• Bryta och bereda 1,5 Mton malm/år, zink, bly,

guld och silver• Ekonomisk säkerhet på totalt ca 3,3 Mkr år 2007

- Faktisk ebh-kostnad år 2013 ca 80-200 Mkr• Lappland Goldminers AB köpte verksamheten för

40 Mkr i augusti 2008. Drev verksamheten genom helägda dotterbolaget Lappland Goldminers Sorsele AB

• Utan att ha brutit någon malm gick dotterbolaget i konkurs år 2012

Page 6: Gruvor i Sverige

Evakueringsdamm, anrikningsverk och

flygfoto

Villkorsförenad provpunkt V1, 100 µg Zn/l (löst halt)

Page 7: Gruvor i Sverige

Miljöeffekter• Stor miljöpåverkan på kort tid och dessutom på andra

vattenförekomster än som fanns beskrivna i MKB, stora diffusa läckage.- Storjuktan, Juktån, Umeälven. (<5 µg/l bakgrundshalt Zn)- Vid vårfloden zinkhalter upp till 63000 µg/l år 2010 - Variation ca 20-80µg/l i recipientkontroll Juktån - Ingen reningsanläggning fanns – vatten renas med kalk och järnsulfat i anrikningsverket efter anmälan om mindre ändring år 2009

År Zn µg/l pp V12006 1002007 6602008 56002009 90002010 63000

Page 8: Gruvor i Sverige

Slutsatser ang miljöeffekter

• Blaikengråberget innehåller 1,6 % sulfidsvavel, syraneutraliserande potentialen = 0,55. Ger en (hittills) konstaterad zinkhalt i lakvattnet nedan gråbergshögen på ca 490 000 µg/l (oxidation och vittring under 6 år). Villkor 100 µg/l. Även andra metaller.

• Miljöriskerna och effekterna har underskattats på ett betydande sätt mot vad som enligt den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivningen skulle kunna hända i ett tusenårsperspektiv.

• Det har resulterat i för låg ekonomisk säkerhet och otillräckliga villkor om exempelvis behovet av reningsanläggning och successiv efterbehandling.

Page 9: Gruvor i Sverige

Efterbehandling• MMD den 26 november 2013: Ej

godkännande av befintlig efterbehandlingsplan och avslag på yrkande om delegationsmöjlighet till Länsstyrelsen

• Konkursbolagen ska utreda vad som behövs för en slutlig efterbehandlingsplan i samarbete med Länsstyrelsen till den 1 december 2014.

• Slutlig ebh-plan ska inlämnas för godkännande till MMD senast den 1 december 2015

• Rening av gruv- och dränagevatten kostar i dagsläget ca 1 Mkr/månad (ca 25-30 Mkr fram till EBH). Åtgärder 2016-2018?

Page 10: Gruvor i Sverige
Page 11: Gruvor i Sverige

Mark- och miljööverdomstolens dom

om ansvarsfrågan• Länsstyrelsen Västerbotten förelade de tre konkursbona i juni år 2012, att ensamt eller i samarbete med varandra:– upprätthålla rening av vatten från gruvområdena, – upprätthålla egenkontrollen genom provtagning

och – upprätta en efterbehandlingsplan.

• Beslutet överklagades av ScanMining AB:s och Blaikengruvan AB:s konkursbon

• MMD avslog deras överklaganden i april 2013• ScanMining AB:s och Blaikengruvan AB:s konkursbon

överklagade då även detta och den 6 november 2013 beslutar även MMÖD om avslag

Page 12: Gruvor i Sverige

Vad innebär domen• Gruvverksamhet ses som en integrerad helhet med

ingående delmoment såsom åtgärder för underhåll, hantering av avfall, skötsel av dammar, rening av dränagevatten osv.

• Det räcker att ett konkursbo upprätthållit ett delmoment i verksamheten för att det ska anses vara verksamhetsutövare enligt 10 kap miljöbalken.

• Då gruvverksamheten under den tid konkursbona varit verksamma bidragit till föroreningsskadan var de att anse som verksamhetsutövare enligt 10 kap 2 § miljöbalken.

• Det som konkursbona förelagts att göra i det överklagade beslutet ansågs inte oskäligt och föreläggandet står därmed fast i sin ursprungliga form.

Page 13: Gruvor i Sverige

Framtid• Reningsanläggningen kommer att flyttas ut från a-

verket

• Konkursbona arbetar gemensamt för en försäljning av a-verket, enligt uppgift under första kvartalet 2014

• Pengarna från försäljning, ca 40 miljoner, kommer att gå till efterbehandling av Svärtträsk och fortsatt arbete i Blaiken

• Efter ett föreläggande om rättelse på felandes bekostnad pågår utredningar med anledning av metalläckagen från Blaiksjön. Syftet är att kartlägga orsaken till de förhöjda metallhalterna och att finna åtgärder som kan sänka utläckaget.

• Ansvar för dammsäkerheten i Blaiksjön behöver utredas och förtydligas mellan ägare och nyttjanderättshavare

Page 14: Gruvor i Sverige

Framtid forts.• Lst har tittat på möjligheten att finna ansvar hos

moderbolaget (Lappland Goldminers AB), men den ekonomiska situationen hos moderbolaget har medfört att arbetet för tillfället inte är prioriterat

• Konkursbona (3 st) ska vidta utredningar i samråd med lst, lst överväger att förelägga om avhjälpande åtgärder efter den 1 dec 2014

• MKN för vatten överskrids i vattenförekomsterna (Blaiksjöbäcken, Smakarbäcken, Storjuktan och Juktån)

• Länsstyrelsen överväger att överklaga MMD:s beslut (om godkännande av ebh-plan) pga att åtgärder försenas i onödan (49 kap 7 § rättegångsbalken)

Page 16: Gruvor i Sverige

Tillsyn - villkorsefterlevnad

År Punkt Riktvärde, mängd Mängd

2008 V1+V10 500 kg/år 3127 kg

2009 V1+V10 500 kg/år 137,69 kg

2010 V1+V10 500 kg/år 1780,8 kg

2011 V1+V10 500 kg/år 87 kg

2012 V1+V10 500 kg/år 43,72 kg

Utsläpp från gruvområdet

Till höger redovisas utsläpp avseende zink i jämförelse med gällande riktvärde P5

Nedan redovisas summan koppar, bly och zink i jämförelse med gällande riktvärde, P5

År Punkt Riktvärde Halt, intervall

Kommentar

2008 V1 100mg/l 62-5600 mg/l

Höga halter maj och juni 940-5600 mg/l

2009 V1 100mg/l 420-9000 mg/l

Avser perioden jan-maj, då anläggningen fortfarande saknade rening. Höga halter klarade dock bolaget mängdvillkoret under år 2009. Från V1 släpps sammanlagt 67,2 kg zink under den aktuella perioden. Renings installerades och utsläppet via V1 upphörde.

V10 100mg/l 5-79 mg/l Klarade gällande riktvärde

2010 V1 100mg/l 24000-63000 mg/l

Avser en bräddning i maj. Inget flöde i V1 under övriga delen av året. Avvikelsen lämnas till åtal. Bolaget klarar inte gällande mängdvillkor för året.

V10 100mg/l 8-71 mg/l(276-4900 mg/l)

Klarar gällande riktvärde, dock med två undantag. Ett den 15 december 4900 mg/l och en avvikelse i mars 276-769 mg/l

2011 V1 100mg/l - Inget flöde

V10 100mg/l 12-46 mg/l Dock med en avvikelse den 31 maj 230 mg/l.

2012 V1 100mg/l - Inget flöde

  V10 100mg/l 7-36 mg/l Klarar gällande riktvärde

2013, Q1 V10 100mg/l 9-45 mg/l Klarar gällande riktvärde under perioden

2013, Q2 V10 100mg/l 5-28 mg/l Klarar gällande riktvärde under perioden