GRUNDSÄRSKOLAN - Nacka
Transcript of GRUNDSÄRSKOLAN - Nacka
Skolverket
GR
UN
DS
ÄR
SK
OLA
NLäroplan för grundsärskolan 2
01
1
ISB
N: 978-9
1-3
8325-4
3-8
GRUNDSÄRSKOLAN
Läroplan för grundsärskolan 2011
Läroplan för grundsärskolan 2011
Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: [email protected] www.fritzes.se
ISBN: 978-91-38325-43-8Foto: Michael McLainForm: Ordförrådet AB Tryckt hos ett klimatneutralt företag – Edita, Västerås 2011 Stockholm 2011
Förordning (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan.
Skolverkets föreskrifter om kunskapskrav för grundsärskolans ämnen och ämnesområden.
Under läsåret 2011/12 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 gälla som godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6. Samtliga kunskapskrav för årskurs 6 ska tillämpas första gången från och med läsåret 2012/13.
Inledning
Skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan har var sin läroplan. Tillsammans med de av Skolverket fastställda föreskrifterna utgör den en samlad läroplan för respektive skolform.
Den samlade läroplanen innehåller tre delar:
1. Skolans värdegrund och uppdrag
2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
3. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav
För grundskolan är skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplanerna förordningar som fastställs av regeringen. Grundskolans kunskapskrav är myndighetsföreskrifter som fastställs av Skolverket.
För grundsärskolan, specialskolan och sameskolan är skolans värdegrund och uppdrag och övergripande mål och riktlinjer för utbildningen förordningar som fastställs av regeringen. Grundsärskolans kursplaner och kunskapskrav är myndighetsföreskrifter som fastställs av Skolverket. I specialskolan används huvudsakligen grundskolans kursplaner och kunskapskrav. För ett antal ämnen i specialskolan finns ytterligare kursplaner som fastställs av Skolverket. I sameskolan används grundskolans kurs planer samt en kursplan i samiska som fastställs av Skolverket.
Skolans värdegrund och uppdrag De samlade läroplanernas första del är i princip likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Denna del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet.
Mål och riktlinjer I de samlade läroplanernas andra del anges övergripande mål och riktlinjer för utbildningen under rubrikerna normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg. Det finns även riktlinjer för skola och hem samt övergång och samverkan. Här anges också rektors ansvar. Denna del är likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan förutom de övergripande målen om kunskaper. Specialskolan har ett mål och sameskolan har två mål utöver de mål som finns för grundskolan. För grundsärskolan finns anpassade mål för grundsärskolan och för träningsskolan. Den samlade läroplanens andra del gäller i tillämpliga delar för förskoleklassen och fritidshemmet.
Kursplaner och kunskapskravI de samlade läroplanernas tredje del finns de kursplaner och kunskapskrav som gäller för respektive skolform. Kursplanerna innehåller ämnets syfte och centrala innehåll.
Kursplanerna inleds med motiven till varför ämnet finns i respektive skolform. Därefter anges syftet med och de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet. I det centrala innehållet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Det centrala innehållet är utformat så att det lämnar utrymme för läraren att göra egna fördjupningar eller tillägg. Kunskapskraven anger kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen.
Innehåll
1. Skolans värdegrund och uppdrag ................................................ 7
2. Övergripande mål och riktlinjer ................................................. 12
2.1 Normer och värden ................................................................. 12
2.2 Kunskaper ............................................................................. 13
2.3 Elevernas ansvar och inflytande............................................... 15
2.4 Skola och hem ....................................................................... 16
2.5 Övergång och samverkan ........................................................ 17
2.6 Skolan och omvärlden ............................................................ 17
2.7 Bedömning och betyg ............................................................. 18
2.8 Rektorns ansvar ..................................................................... 19
3. Kursplaner ............................................................................... 21
ÄMNEN I GRUNDSÄRSKOLAN
3.1 Bild ....................................................................................... 21
3.2 Engelska ............................................................................... 28
3.3 Hem- och konsumentkunskap ................................................. 34
3.4 Idrott och hälsa ...................................................................... 43
3.5 Matematik ............................................................................. 53
3.6 Modersmål ............................................................................ 63
3.7 Musik .................................................................................... 70
3.8 Naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi ..................... 78
3.9 Samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap ......................................... 89
3.10 Slöjd ................................................................................. 104
3.11 Svenska ............................................................................ 111
3.12 Svenska som andraspråk .................................................... 122
3.13 Teknik ............................................................................... 133
ÄMNESOMRÅDEN I INRIKTNINGEN TRÄNINGSSKOLAN
3.14 Estetisk verksamhet ........................................................... 143
3.15 Kommunikation .................................................................. 147
3.16 Motorik .............................................................................. 151
3.17 Vardagsaktiviteter ............................................................... 155
3.18 Verklighetsuppfattning ........................................................ 160
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 7
1. Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värdenSkolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Förståelse och medmänsklighetSkolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.
8 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
Saklighet och allsidighetSkolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
En likvärdig utbildningUndervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten an ges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
Rättigheter och skyldigheterSkolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demo kratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 9
Skolans uppdragSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
10 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.
Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.
Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.
Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.
God miljö för utveckling och lärandeEleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 11
Varje skolas utvecklingSkolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvud mannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
12 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
2. Övergripande mål och riktlinjer
I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundsärskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete.
2.1 NORMER OCH VÄRDENSkolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
• aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 13
Läraren ska
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.
2.2 KUNSKAPERSkolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt,
• kan kommunicera på engelska,
• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
14 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet,
• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse får hälsan, miljön och samhället,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
• kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola, inriktning träningsskola
• kan använda det svenska språket för att kommunicera på ett nyanserat sätt,
• kan använda sig av matematiskt tänkande i vardagslivet,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och kan formulera egna ståndpunkter,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 15
• kan använda och ta del av olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och
• samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.
Läraren ska
• ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,
• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,
• samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
– får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,
– successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDEDe demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
16 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
Mål
Skolans mål är att varje elev
• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Läraren ska
• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
• verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,
• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och
• förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.
2.4 SKOLA OCH HEMSkolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 17
Läraren ska
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och
• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet.
2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKANSamarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
Riktlinjer
Läraren ska
• utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem,
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och
• i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.
2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDENEleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
• har inblick i närsamhället och dess arbets, förenings och kulturliv, och
• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
18 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och
• bidra till att elevens studie och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.
Läraren ska
• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och
• medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.
Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska
• informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktions ned sättning, och
• vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.
2.7 BEDÖMNING OCH BETYGBetyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras be dömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Riktlinjer
Läraren ska
• genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 19
• utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
• med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
• vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
2.8 REKTORNS ANSVARSom pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
• skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
• skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel,
• undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver,
• kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan,
• resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör,
• undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet,
• i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,
• samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande,
• samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete,
• formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
20 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
• samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning,
• den studie och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning,
• personalen får den kompetensutveckling som krävs får att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,
• skolans internationella kontakter utvecklas, och
• skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 21
BILD BL
3. Kursplaner
3.1 BILDBilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga.
SyfteUndervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder kan skapas och tolkas. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att framställa egna bilder med olika uttrycksformer, tekniker och material. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna stärker tilltron till sin egen förmåga att arbeta kreativt på ett undersökande och problemlösande sätt. Därigenom ska elevernas förmåga att ta egna initiativ uppmuntras.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får erfarenheter av medier, film, foto, design, arkitektur, konst och olika miljöer. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att undersöka och jämföra bilder. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar en förståelse för konst och bilder från olika genrer, kulturer och tidsepoker.
Genom undervisningen ska eleverna utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur bildbudskap utformas i olika medier. Därigenom ska eleverna ges kunskaper om olika sätt att tolka och förhålla sig till bilder.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om bilder och presentera och utvärdera arbetsprocesser.
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• skapa bilder med olika verktyg, tekniker och material,
• jämföra och reflektera över bilder,
• undersöka bilder och värdera deras syften, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
22 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
BILDBL
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Bildframställning • Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av digital teknik.
• Presentation och utvärdering av eget bildskapande.
Redskap för bildframställning• Några verktyg och tekniker för bildframställning.
• Material som kan användas vid framställning av två och tredimensionella bilder, till exempel papper, lera och naturmaterial.
• Bildkomposition med hjälp av färg, form och yta.
Bildanalys• Bilder från olika genrer, kulturer och tidsepoker. Hur de är utformade och vilka
budskap de förmedlar.
• Reklam och nyhetsbilder. Vilket budskap de förmedlar och vilken påverkan de kan ha.
• Informativa bilder, till exempel läromedelsbilder. Vilka budskap de förmedlar och vilken påverkan de kan ha.
• Några inhemska konstnärer och deras verk.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet bild, till exempel för att samtala om bilder
och utvärdera arbetsprocesser.
I årskurs 7–9
Bildframställning • Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel seriebilder och
illustrationer till text.
• Kombinationer av bild, ljud och text, till exempel serier och film.
• Fotografering och filmande. Hur foto och film kan redigeras med hjälp av digital teknik.
• Presentationer och utvärderingar av eget bildskapande.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 23
BL BILD
Redskap för bildframställning• Material, verktyg och tekniker. Hur dessa kan användas för bestämda syften
i två och tredimensionella bilder.
• Bildkomposition. Skapa rumslighet med hjälp av linjer, för och bakgrund.
Bildanalys• Bilder som behandlar frågor om identitet, kön, sexualitet, etnicitet och
makt relationer. Vilket budskap de förmedlar och vilken påverkan de kan ha.
• Konst och dokumentärbilder samt arkitektur. Några historiska och samtida bild uttryck och stilar.
• Några internationella konstnärer och deras verk.
Ämnesspecifika begreppOrd, begrepp och symboler inom ämnet bild, till exempel för att samtala om bilder och utvärdera arbetsprocesser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan medverka i att framställa olika typer av berättande bilder och i att arbeta med givna verktyg, tekniker och material. Eleven medverkar i att jämföra egna och andras bilder och bidrar då till resonemang om bildernas utformning och om samband, likheter och skillnader i hur de ser ut.
Utifrån undersökningar av reklam och nyhetsbilder bidrar eleven till resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser och bildarbeten.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt framställa olika typer av berättande bilder och arbeta med givna verktyg, tekniker och material. Eleven jämför egna och andras bilder på ett delvis fungerande sätt och för då enkla resonemang om bildernas utformning och om samband, likheter och skillnader i hur de ser ut.
24 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
BL BILD
Utifrån undersökningar av reklam och nyhetsbilder för eleven enkla resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser och bildarbeten.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett väl fungerande sätt framställa olika typer av berättande bilder och arbeta med givna verktyg, tekniker och material. Eleven jämför egna och andras bilder på ett väl fungerande sätt och för då välutvecklade resonemang om bildernas utformning och om samband, likheter och skillnader i hur de ser ut.
Utifrån undersökningar av reklam och nyhetsbilder för eleven välutvecklade resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser och bildarbeten.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan medverka i att framställa olika typer av berättande och informativa bilder och i att arbeta med olika verktyg, tekniker och material. Dessutom bidrar eleven till att kombinera bilder med text och ljud så att de olika delarna samspelar. Eleven medverkar i att jämföra olika bilder och arkitektur och bidrar då till resonemang om bilduttryck och stilar i några olika tidsepoker.
Utifrån undersökningar av hur bilder uttrycker identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer bidrar eleven till resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om arbetsprocesser och bildarbeten.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 25
BL BILD
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt framställa olika typer av berättande och i nformativa bilder och arbeta med olika verktyg, tekniker och material. Dessutom kombinerar eleven bilder med text och ljud så att de olika delarna till viss del samspelar. Eleven jämför olika bilder och arkitektur på ett delvis fungerande sätt och för då enkla resonemang om bilduttryck och stilar i några olika tidsepoker.
Utifrån undersökningar av hur bilder uttrycker identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer för eleven enkla resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i egna frågor, i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material och i enkla omdömen om arbetsprocesser och bildarbeten.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett väl fungerande sätt framställa olika typer av berättande och informativa bilder och arbeta med olika verktyg, tekniker och material. Dessutom kombinerar eleven bilder med text och ljud så att de olika delarna samspelar väl. Eleven jämför olika bilder och arkitektur på ett väl fungerande sätt och för då välutvecklade resonemang om bilduttryck och stilar i några olika tidsepoker.
Utifrån undersökningar av hur bilder uttrycker identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer för eleven välutvecklade resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i egna frågor, i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material och i välutvecklade omdömen om arbetsprocesser och bildarbeten.
26 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
BL BILD
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt fr
amst
älla
olik
a ty
per
av
berä
ttan
de b
ilder
och
arb
eta
med
giv
na v
erkt
yg, t
ekni
ker
och
mat
eria
l. E
leve
n jä
mfö
r eg
na o
ch
andr
as b
ilder
på
ett v
äl fu
nge
rand
e sä
tt o
ch fö
r då
väl
utve
ck
lade
res
onem
ang
om b
ilder
nas
utfo
rmni
ng o
ch o
m s
amba
nd,
likhe
ter
och
skill
nade
r i h
ur d
e se
r ut
.
Uti
från
und
ersö
knin
gar
av r
ekl
am
och
nyhe
tsbi
lder
för
elev
en
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g om
bi
lder
s bu
dska
p, h
ur d
e ka
n an
vä
ndas
och
vilk
en p
åver
kan
de
kan
ha. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
oc
h sy
mbo
ler
på e
tt ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om b
ilder
, ve
rkty
g, te
knik
er o
ch m
ater
ial
och
i utv
ärde
ring
av
arbe
tspr
oce
sser
och
bild
arbe
ten.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt fr
am
stäl
la o
lika
type
r av
ber
ätta
nde
bild
er o
ch i
att a
rbet
a m
ed g
ivna
ve
rkty
g, te
knik
er o
ch m
ater
ial.
Ele
ven
med
verk
ar i
att j
ämfö
ra
egna
och
and
ras
bild
er o
ch
bidr
ar d
å ti
ll re
sone
man
g om
bi
lder
nas
utfo
rmni
ng o
ch o
m
sam
band
, lik
hete
r oc
h sk
illna
der
i hur
de
ser
ut.
Uti
från
und
ersö
knin
gar
av r
ekl
am
och
nyhe
tsbi
lder
bid
rar
elev
en ti
ll re
sone
man
g om
bild
ers
buds
kap,
hur
de
kan
anvä
ndas
oc
h vi
lken
påv
erka
n de
kan
ha.
E
leve
n ka
n an
vänd
a en
stak
a äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
oc
h sy
mbo
ler
i res
onem
ang
om
bild
er, v
erkt
yg, t
ekni
ker
och
mat
eria
l och
i ut
värd
erin
g av
ar
bets
proc
esse
r oc
h bi
ldar
bete
n.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
ran d
e sä
tt fr
amst
älla
olik
a ty
per
av b
erät
tand
e bi
lder
och
arb
eta
med
giv
na v
erkt
yg, t
ekni
ker
och
mat
eria
l. E
leve
n jä
mfö
r eg
na o
ch
andr
as b
ilder
på
ett d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt o
ch fö
r då
enk
la r
eso
nem
ang
om b
ilder
nas
utfo
rm
ning
och
om
sam
band
, lik
hete
r oc
h sk
illna
der
i hur
de
ser
ut.
Uti
från
und
ersö
knin
gar
av
rekl
am
och
nyhe
tsbi
lder
för
elev
en e
nkla
res
onem
ang
om
bild
ers
buds
kap,
hur
de
kan
anvä
ndas
och
vilk
en p
åver
kan
de k
an h
a. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egr
epp
och
sym
bole
r på
ett
del
vis
ända
mål
senl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
bild
er, v
erkt
yg, t
ekni
ker
och
mat
eria
l och
i ut
värd
erin
g av
ar
bets
proc
esse
r oc
h bi
ldar
bete
n.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 27
BL BILD
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt fr
am
stäl
la o
lika
type
r av
ber
ätta
nde
och
info
rmat
iva
bild
er o
ch i
att
arbe
ta m
ed o
lika
verk
tyg,
tek
nike
r oc
h m
ater
ial.
Des
suto
m
bidr
ar e
leve
n ti
ll at
t kom
bine
ra
bild
er m
ed te
xt o
ch lj
ud s
å at
t de
olik
a de
larn
a sa
msp
elar
. Ele
ven
med
verk
ar i
att j
ämfö
ra o
lika
bild
er o
ch a
rkit
ektu
r oc
h bi
drar
då
till
reso
nem
ang
om b
ildut
tr
yck
och
stila
r i n
ågra
olik
a ti
dsep
oker
.
Uti
från
und
ersö
knin
gar
av h
ur
bild
er u
ttry
cker
iden
tite
t, se
xual
ite
t, et
nici
tet o
ch m
aktr
elat
ione
r bi
drar
ele
ven
till
reso
nem
ang
om b
ilder
s bu
dska
p, h
ur d
e ka
n an
vänd
as o
ch v
ilken
påv
erka
n de
ka
n ha
. Ele
ven
kan
anvä
nda
någ
ra ä
mne
s spe
cifik
a or
d, b
egre
pp
och
sym
bole
r i r
eson
eman
g om
bi
lder
, ver
ktyg
, tek
nike
r oc
h m
ater
ial,
i egn
a fr
ågor
och
vid
bi
drag
till
omdö
men
om
arb
ets
proc
esse
r oc
h bi
ldar
bete
n.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt fr
amst
älla
olik
a ty
per
av b
erät
tand
e oc
h in
form
ativ
a bi
lder
och
arb
eta
med
olik
a ve
rk
tyg,
tekn
iker
och
mat
eria
l. D
ess
utom
kom
bine
rar
elev
en b
ilder
m
ed te
xt o
ch lj
ud s
å at
t de
olik
a de
larn
a ti
ll vi
ss d
el s
amsp
elar
. E
leve
n jä
mfö
r ol
ika
bild
er o
ch a
rki
tekt
ur p
å et
t del
vis
fung
eran
de
sätt
och
för
då e
nkla
res
onem
ang
om b
ildut
tryc
k oc
h st
ilar
i någ
ra
olik
a ti
dsep
oker
.
Uti
från
und
ersö
knin
gar
av h
ur
bild
er u
ttry
cker
iden
tite
t, se
xual
ite
t, et
nici
tet o
ch m
aktr
elat
ione
r fö
r el
even
enk
la r
eson
eman
g om
bild
ers
buds
kap,
hur
de
kan
anvä
ndas
och
vilk
en p
åver
kan
de k
an h
a. E
leve
n ka
n an
vänd
a m
ånga
äm
ness
peci
fika
ord,
be
grep
p oc
h sy
mbo
ler
på e
tt d
elvi
s än
da m
ålse
nlig
t sä
tt i
egna
fråg
or,
i res
onem
ang
om b
ilder
, ver
ktyg
, te
knik
er o
ch m
ater
ial o
ch i
enkl
a om
döm
en o
m a
rbet
spro
cess
er
och
bild
arbe
ten.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt fr
amst
älla
olik
a ty
per
av b
erä
ttan
de o
ch in
form
ativ
a bi
lder
oc
h ar
beta
med
olik
a ve
rkty
g,
tekn
iker
och
mat
eria
l. D
essu
tom
ko
mbi
nera
r el
even
bild
er m
ed
text
och
ljud
så
att d
e ol
ika
dela
rna
sam
spel
ar v
äl. E
leve
n jä
mfö
r ol
ika
bild
er o
ch a
rkit
ektu
r på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt o
ch
för
då v
älut
veck
lade
res
onem
ang
om b
ildut
tryc
k oc
h st
ilar
i någ
ra
olik
a ti
dsep
oker
.
Uti
från
und
ersö
knin
gar
av h
ur
bild
er u
ttry
cker
iden
tite
t, se
xu
alit
et, e
tnic
itet
och
mak
trel
ati
oner
för
elev
en v
älut
veck
lade
re
sone
man
g om
bild
ers
buds
kap,
hu
r de
kan
anv
ända
s oc
h vi
lken
på
verk
an d
e ka
n ha
. Ele
ven
kan
anvä
nda
mån
ga ä
mne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
på e
tt
ända
mål
senl
igt
sätt
i eg
na fr
ågor
, i r
eson
eman
g om
bild
er, v
erkt
yg,
tekn
iker
och
mat
eria
l och
i vä
lut
veck
lade
om
döm
en o
m a
rbet
spr
oces
ser
och
bild
arbe
ten.
28 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
ENGELSKA
EN3.2 ENGELSKASpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie och arbetsliv.
SyfteUndervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på engelska och en tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att förstå talad och skriven engelska och formulera sig och samspela med andra i tal och skrift. I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen.
Genom undervisningen ska eleverna få förutsättningar att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där engelska används. På så sätt ska undervisningen stimulera elevernas intresse för språk och engelsktalande kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. Eleverna ska även ges möjlighet att använda olika verktyg för lärande, förståelse och kommunikation.
Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• tala och samtala i olika sammanhang,
• förstå innehållet i talad engelska och i olika texter,
• skriva text för olika syften, och
• reflektera över livsvillkor och kulturella företeelser i områden där engelska används.
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Tala och samtala• Vardagliga hälsnings, avskeds och artighetsfraser.
• Frågeord, frågor och svar.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 29
ENGELSKA
EN• Korta fraser om vardagliga ämnen.
• Presentation av den egna personen, vardagen och närmiljön.
• Sånger, ramsor, lekar, spel och dramatiseringar.
Lyssna och läsa • Berättelser, sånger och ramsor.
• Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
• Instruktioner och beskrivningar.
• Ord och ordbilder, till exempel på skyltar och i reklam.
Skriva• Ord och ordbilder.
Kultur och samhälle• Familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.
I årskurs 7–9
Tala och samtala• Samtal om vardagshändelser och bekanta och aktuella ämnen.
• Dramatiseringar och rollspel med dialogen i centrum.
• Samtal om egna tankar och upplevelser.
• Presentationer som är berättande, beskrivande och informerande.
Lyssna och läsa • Talad engelska och texter från olika medier.
• Filmer och dramatiserade berättelser för unga.
• Beskrivande och informerande texter som förekommer i vardagen, till exempel instruktioner och nyhetsartiklar.
• Berättande texter.
Skriva• Beskrivningar och meddelanden.
Kultur och samhälle• Människors livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska
språket används.
30 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
EN
ENGELSKA
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan i tal och samtal om något elevnära ämne medverka i att uttrycka sig med ord och fraser. Utifrån någon given frågeställning medverkar eleven i att redogöra för delar av innehållet i tydligt talad engelska med elevnära ord och fraser.
Eleven kan också medverka i att skriva ord. Eleven bidrar till resonemang om familjeliv och vardag i någon del av världen där det engelska språket används.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan i tal och samtal om elevnära ämnen uttrycka sig med ord och fraser på ett delvis fungerande sätt. Utifrån någon given frågeställning kan eleven på ett delvis fungerande sätt redogöra för delar av innehållet i tydligt talad engelska med elevnära ord och fraser.
Eleven kan också skriva ord på ett delvis fungerande sätt. Eleven för enkla resonemang om familjeliv och vardag i någon del av världen där det engelska språket används.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan i tal och samtal om elevnära ämnen uttrycka sig med ord och fraser på ett väl fungerande sätt. Utifrån någon given frågeställning kan eleven på ett väl fungerande sätt redogöra för delar av innehållet i tydligt talad engelska med elevnära ord och fraser.
Eleven kan också skriva ord på ett väl fungerande sätt. Eleven för välutvecklade resonemang om familjeliv och vardag i någon del av världen där det engelska språket används.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 31
EN
ENGELSKA
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan i tal och samtal i olika situationer medverka i att uttrycka sig med ord, fraser och meningar. Eleven kan medverka i att redogöra för huvudsakliga delar av innehållet i sammanhängande talad engelska och texter som består av bekanta ord.
Eleven kan också medverka i att skriva texter för att kommunicera i olika sammanhang. Eleven bidrar till resonemang om livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan i tal och samtal i olika situationer uttrycka sig sammanhängande på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt redogöra för huvudsakliga delar av innehållet i sammanhängande talad engelska och texter som består av bekanta ord.
Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt skriva texter för att kommunicera i olika sammanhang. Eleven för enkla resonemang om livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan i tal och samtal i olika situationer uttrycka sig sammanhängande på ett väl fungerande sätt. Eleven kan på ett väl fungerande sätt redogöra för huvudsakliga delar av innehållet i sammanhängande talad engelska och texter som består av bekanta ord.
Eleven kan också på ett väl fungerande sätt skriva texter för att kommunicera i olika sammanhang. Eleven för välutvecklade resonemang om livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.
32 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
EN
ENGELSKA
Ele
ven
kan
i tal
och
sam
tal o
m
någo
t el
evnä
ra ä
mne
med
verk
a i a
tt u
ttry
cka
sig
med
ord
och
fr
aser
. Uti
från
någ
on g
iven
fr
åges
tälln
ing
med
verk
ar e
leve
n i a
tt r
edog
öra
för
dela
r av
inne
hå
llet i
tydl
igt t
alad
eng
elsk
a m
ed
elev
nära
ord
och
fras
er.
Ele
ven
kan
ocks
å m
edve
rka
i att
sk
riva
ord
. Ele
ven
bidr
ar ti
ll re
so
nem
ang
om fa
milj
eliv
och
var
dag
i någ
on d
el a
v vä
rlde
n dä
r de
t en
gels
ka s
pråk
et a
nvän
ds.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
i tal
och
sam
tal o
m
elev
nära
äm
nen
uttr
ycka
sig
med
or
d oc
h fr
aser
på
ett v
äl fu
nge
rand
e sä
tt. U
tifr
ån n
ågon
giv
en
fråg
estä
llnin
g ka
n el
even
på
ett
väl f
unge
rand
e sä
tt r
edog
öra
för
dela
r av
inne
hålle
t i ty
dlig
t tal
ad
enge
lska
med
ele
vnär
a or
d oc
h fr
aser
.
Ele
ven
kan
ocks
å sk
riva
ord
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n fö
r vä
lutv
eckl
ade
reso
nem
ang
om fa
milj
eliv
och
var
dag
i någ
on
del a
v vä
rlde
n dä
r de
t eng
elsk
a sp
råke
t anv
änds
.
Ele
ven
kan
i tal
och
sam
tal o
m
elev
nära
äm
nen
uttr
ycka
sig
m
ed o
rd o
ch fr
aser
på
ett d
elvi
s fu
nge r
ande
sät
t. U
tifr
ån n
ågon
gi
ven
fråg
estä
llnin
g ka
n el
even
på
ett d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t red
ogö
ra fö
r de
lar
av in
nehå
llet i
tyd
ligt t
alad
eng
elsk
a m
ed e
levn
ära
ord
och
fras
er.
Ele
ven
kan
ocks
å sk
riva
ord
på
ett d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n fö
r en
kla
reso
nem
ang
om fa
mil
jeliv
och
var
dag
i någ
on d
el a
v vä
rlde
n dä
r de
t eng
elsk
a sp
råke
t an
vänd
s.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 33
EN
ENGELSKA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
i tal
och
sam
tal i
ol
ika
situ
atio
ner
med
verk
a i a
tt
uttr
ycka
sig
med
ord
, fra
ser
och
men
inga
r. E
leve
n ka
n m
edve
rka
i at
t red
ogör
a fö
r hu
vuds
aklig
a de
la
r av
inne
hålle
t i s
amm
anhä
ng
ande
tala
d en
gels
ka o
ch te
xter
so
m b
estå
r av
bek
anta
ord
.
Ele
ven
kan
ocks
å m
edve
rka
i at
t skr
iva
text
er fö
r at
t kom
m
unic
era
i olik
a sa
mm
anha
ng.
Ele
ven
bidr
ar ti
ll re
sone
man
g om
liv
svill
kor,
fam
iljel
iv o
ch v
arda
g i
dela
r av
vär
lden
där
det
eng
elsk
a sp
råke
t anv
änds
.
Ele
ven
kan
i tal
och
sam
tal i
ol
ika
situ
atio
ner
uttr
ycka
sig
sa
mm
anhä
ngan
de p
å et
t del
vis
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
på
ett d
elvi
s fu
nge r
ande
sät
t red
ogö
ra fö
r hu
vuds
aklig
a de
lar
av
inne
hålle
t i s
amm
anhä
ngan
de
tala
d en
gels
ka o
ch te
xter
som
be
står
av
beka
nta
ord.
Ele
ven
kan
ocks
å på
ett
del
vis
fung
eran
de s
ätt s
kriv
a te
xter
för
att k
omm
unic
era
i olik
a sa
m
man
hang
. Ele
ven
för
enkl
a re
so
nem
ang
om li
vsvi
llkor
, fam
iljel
iv
och
vard
ag i
dela
r av
vär
lden
där
de
t eng
elsk
a sp
råke
t anv
änds
.
Ele
ven
kan
i tal
och
sam
tal i
ol
ika
situ
atio
ner
uttr
ycka
sig
sa
mm
anhä
ngan
de p
å et
t väl
fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n ka
n på
et
t väl
fung
eran
de s
ätt r
edog
öra
för
huvu
dsak
liga
dela
r av
inne
hå
llet i
sam
man
häng
ande
tala
d en
gels
ka o
ch te
xter
som
bes
tår
av
beka
nta
ord.
Ele
ven
kan
ocks
å på
ett
väl
fu
nge r
ande
sät
t skr
iva
text
er fö
r at
t kom
mun
icer
a i o
lika
sam
m
anha
ng. E
leve
n fö
r vä
lutv
eck
lade
res
onem
ang
om li
vsvi
llkor
, fa
milj
eliv
och
var
dag
i del
ar a
v vä
rlde
n dä
r de
t eng
elsk
a sp
råke
t an
vänd
s.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
34 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
HKK
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAPLivet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.
SyfteUndervisningen i ämnet hem och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltron till sin egen förmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet. Därigenom ska elevernas förmåga att ta egna initiativ uppmuntras.
Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför.
Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om och ges möjlighet att reflektera över jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om konsumentfrågor och arbetet i hemmet och presentera och utvärdera arbetsprocesser.
Genom undervisningen i ämnet hem och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• planera måltider och tillaga mat för olika situationer och sammanhang,
• hantera och lösa praktiska situationer i hemmet,
• värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 35
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
HKK
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Mat, måltider och hälsa• Recept och instruktioner samt hur de kan läsas och följas.
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
• Redskap och teknisk utrustning vid bakning, matlagning och måltider.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Samband mellan mat och hälsa.
• Planering av varierade och balanserade måltider, till exempel hur måltiderna kan fördelas över en dag.
Konsumtion och ekonomi• Rutiner vid inköp. Planering och genomförande.
• Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.
• Skillnaden mellan reklam och konsumentinformation.
• Jämförelser av några varor, till exempel utifrån jämförpris.
Miljö och livsstil• Återvinning. Miljösymboler och lokala regler.
• Olika mattraditioner som är betydelsefulla för eleven, till exempel vid firande av högtider.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet hem och konsumentkunskap för att till
exempel samtala om konsumentfrågor och utvärdera arbetsprocesser.
I årskurs 7–9
Mat, måltider och hälsa• Recept och instruktioner samt hur de kan läsas och följas.
• Matlagning och bakning. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och av andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. Hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
36 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande. Hur måltider kan komponeras efter olika behov.
• Hur man kan arrangera måltider för att skapa gemenskap och välbefinnande.
Konsumtion och ekonomi• Handla över internet, låna pengar, handla på kredit och teckna abonnemang.
Kostnadsberäkningar för boende, mat och fritid.
• Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
• Reklamens och mediers påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
• Jämförelser av produkter utifrån kvalitet, miljömärkning och ursprungsmärkning.
Miljö och livsstil• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras. Hur det påverkar
miljö och hälsa.
• Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
• Tvätt och rengöring och olika rutiner och metoder för detta.
• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.
• Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
• Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet hem och konsumentkunskap för att till
exempel samtala om konsumentfrågor och utvärdera arbetsprocesser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan medverka i att tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet medverkar eleven i att använda redskap och livsmedel på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven bidra till resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och betydelsen av varierade och balanserade måltider.
Eleven kan medverka i att utföra vardagliga uppgifter i hemmet och anger egna förslag till lösningar på enkla praktiska problem. Eleven kan också bidra till resonemang om konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet och i utvärdering av arbetsprocesser.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 37
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet använder eleven redskap och livsmedel på ett säkert och delvis ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och betydelsen av varierade och balanserade måltider.
Eleven kan utföra vardagliga uppgifter i hemmet genom att pröva och välja handlingsalternativ som leder fram till delvis fungerande lösningar på enkla praktiska problem. Eleven kan också föra enkla resonemang om konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett väl fungerande sätt tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet använder eleven redskap och livsmedel på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven föra välutvecklade resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och betydelsen av varierade och balanserade måltider.
Eleven kan utföra vardagliga uppgifter i hemmet genom att pröva och välja handlingsalternativ som leder fram till väl fungerande lösningar på enkla praktiska problem. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet och i utvärdering av arbetsprocesser.
38 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan medverka i att planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet medverkar eleven i att använda redskap, teknisk utrustning, livsmedel och metoder på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven bidra till resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och ge något exempel på hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till olika behov.
Eleven kan medverka i att utföra vardagliga uppgifter i hemmet och anger egna förslag till lösningar på praktiska problem. Eleven kan också bidra till resonemang om hur olika konsumtionsval och handlingar i hemmet kan påverka hälsa, miljö och ekonomi och ge något exempel. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet använder eleven redskap, teknisk utrustning, livsmedel och metoder på ett säkert och delvis ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och ge några exempel på hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till olika behov.
Eleven kan utföra vardagliga uppgifter i hemmet och lösa praktiska problem på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur olika konsumtionsval och handlingar i hemmet kan påverka hälsa, miljö och ekonomi och ge några exempel. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 39
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett väl fungerande sätt planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet använder eleven redskap, teknisk utrustning, livsmedel och metoder på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven föra välutvecklade resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och ge några exempel på hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till olika behov.
Eleven kan utföra vardagliga uppgifter i hemmet och lösa praktiska problem på ett väl fungerande sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om hur olika konsumtionsval och handlingar i hemmet kan påverka hälsa, miljö och ekonomi och ge några exempel. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.
40 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt ti
llaga
en
kla
mål
tide
r oc
h ge
nom
föra
an
dra
uppg
ifter
som
hör
sam
man
m
ed m
ålti
den.
I a
rbet
et m
edve
rka
r el
even
i at
t anv
ända
red
skap
oc
h liv
smed
el p
å et
t säk
ert o
ch
ända
mål
senl
igt s
ätt.
Des
suto
m
kan
elev
en b
idra
till
reso
nem
ang
om s
amba
nden
mel
lan
mat
och
hä
lsa
och
bety
dels
en a
v va
rier
ade
och
bala
nser
ade
mål
tide
r.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt
utfö
ra v
arda
glig
a up
pgift
er i
hem
met
och
ang
er e
gna
förs
lag
till
lösn
inga
r på
enk
la p
rakt
iska
pr
oble
m. E
leve
n ka
n oc
kså
bidr
a ti
ll re
sone
man
g om
kon
sekv
ense
r av
olik
a ko
nsum
tion
sval
och
ha
ndlin
gar
i hem
met
. Ele
ven
kan
anvä
nda
enst
aka
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
i re
sone
man
g om
kon
sum
entf
rågo
r oc
h ar
bete
t i h
emm
et o
ch i
ut
värd
erin
g av
arb
etsp
roce
sser
.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt ti
llaga
enk
la m
åltid
er o
ch g
eno
mfö
ra a
ndra
upp
gift
er s
om h
ör
sam
man
med
mål
tiden
. I a
rbet
et
anvä
nder
ele
ven
reds
kap
och
livs
med
el p
å et
t säk
ert o
ch ä
ndam
åls
enlig
t sät
t. D
essu
tom
kan
ele
ven
föra
väl
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
sam
band
en m
ella
n m
at o
ch
hälsa
och
bet
ydel
sen
av v
arie
rade
oc
h ba
lans
erad
e m
åltid
er.
Ele
ven
kan
utfö
ra v
arda
glig
a up
pgift
er i
hem
met
gen
om a
tt
pröv
a oc
h vä
lja h
andl
ings
al
tern
ativ
som
lede
r fr
am ti
ll vä
l fu
nger
ande
lösn
inga
r på
enk
la
prak
tisk
a pr
oble
m. E
leve
n ka
n oc
kså
föra
väl
utve
ckla
de r
eso
nem
ang
om k
onse
kven
ser
av o
lika
kons
umti
onsv
al o
ch
hand
linga
r i h
emm
et. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
på e
tt
ända
mål
senl
igt s
ätt i
res
onem
ang
om k
onsu
men
tfrå
gor
och
arbe
tet
i hem
met
och
i ut
värd
erin
g av
ar
bets
proc
esse
r.
Elev
en k
an p
å et
t del
vis
fung
eran
de
sätt
tilla
ga e
nkla
mål
tider
och
ge
nom
föra
and
ra u
ppgi
fter
som
hö
r sa
mm
an m
ed m
åltid
en. I
ar
bete
t anv
ände
r el
even
reds
kap
och
livsm
edel
på
ett s
äker
t och
del
vis
ända
mål
senl
igt s
ätt.
Des
suto
m
kan
elev
en fö
ra e
nkla
reso
nem
ang
om sa
mba
nden
mel
lan
mat
och
hä
lsa o
ch b
etyd
else
n av
var
iera
de
och
bala
nser
ade
mål
tider
.
Ele
ven
kan
utfö
ra v
arda
glig
a up
pgift
er i
hem
met
gen
om a
tt
pröv
a oc
h vä
lja h
andl
ings
alte
rna
tiv
som
lede
r fr
am ti
ll de
lvis
fu
nger
ande
lösn
inga
r på
enk
la
prak
tisk
a pr
oble
m. E
leve
n ka
n oc
kså
föra
enk
la r
eson
eman
g om
kon
sekv
ense
r av
olik
a ko
nsu
mti
onsv
al o
ch h
andl
inga
r i
hem
met
. Ele
ven
kan
anvä
nda
någr
a äm
ness
peci
fika
ord,
be
grep
p oc
h sy
mbo
ler
på e
tt d
elvi
s än
dam
ålse
nlig
t sät
t i r
eson
eman
g om
kon
sum
entf
rågo
r oc
h ar
bete
t i h
emm
et o
ch i
utvä
rder
ing
av
arbe
tspr
oces
ser.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 41
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt p
la
nera
och
tilla
ga m
åltid
er o
ch g
eno
mfö
ra a
ndra
upp
gift
er s
om h
ör
sam
man
med
mål
tiden
. I a
rbet
et
med
verk
ar e
leve
n i a
tt a
nvän
da
reds
kap,
tekn
isk
utru
stni
ng, l
ivs
med
el o
ch m
etod
er p
å et
t säk
ert
och
ända
mål
senl
igt s
ätt.
Des
sut
om k
an e
leve
n bi
dra
till r
eson
em
ang
om s
amba
nden
mel
lan
mat
oc
h hä
lsa
och
ge n
ågot
exe
mpe
l på
hur
var
iera
de o
ch b
alan
sera
de
mål
tider
kan
sät
tas
sam
man
och
an
pass
as ti
ll ol
ika
beho
v.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt
utfö
ra v
arda
glig
a up
pgift
er i
hem
met
och
ang
er e
gna
förs
lag
till
lösn
inga
r på
pra
ktis
ka p
ro
blem
. Ele
ven
kan
ocks
å bi
dra
till
reso
nem
ang
om h
ur o
lika
kons
umti
onsv
al o
ch h
andl
inga
r i
hem
met
kan
påv
erka
häl
sa, m
iljö
och
ekon
omi o
ch g
e nå
got
exem
pe
l. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp
och
sym
bole
r i r
eson
eman
g om
ko
nsum
entf
rågo
r oc
h ar
bete
t i
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt p
lane
ra o
ch ti
llaga
m
ålti
der
och
geno
mfö
ra a
ndra
up
pgift
er s
om h
ör s
amm
an m
ed
mål
tide
n. I
arb
etet
anv
ände
r el
even
red
skap
, tek
nisk
utr
ust
ning
, liv
smed
el o
ch m
etod
er
på e
tt s
äker
t och
del
vis
ända
m
ålse
nlig
t sä
tt. D
essu
tom
kan
el
even
föra
enk
la r
eson
eman
g om
sa
mba
nden
mel
lan
mat
och
häl
sa
och
ge n
ågra
exe
mpe
l på
hur
va
rier
ade
och
bala
nser
ade
mål
tide
r ka
n sä
ttas
sam
man
och
anp
assa
s ti
ll ol
ika
beho
v.
Ele
ven
kan
utfö
ra v
arda
glig
a up
pgift
er i
hem
met
och
lösa
pr
akti
ska
prob
lem
på
ett d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n ka
n oc
kså
föra
enk
la r
eson
eman
g om
hu
r ol
ika
kons
umti
onsv
al o
ch
hand
linga
r i h
emm
et k
an p
åve
rka
häls
a, m
iljö
och
ekon
omi
och
ge n
ågra
exe
mpe
l. E
leve
n ka
n an
vänd
a m
ånga
äm
ness
pe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
på e
tt d
elvi
s än
dam
ålse
nlig
t sä
tt
i res
onem
ang
om k
onsu
men
tfrå
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt p
lane
ra o
ch ti
llaga
mål
tide
r oc
h ge
nom
föra
and
ra u
ppgi
fter
so
m h
ör s
amm
an m
ed m
ålti
de
n. I
arb
etet
anv
ände
r el
even
re
dska
p, te
knis
k ut
rust
ning
, liv
sm
edel
och
met
oder
på
ett s
äker
t oc
h än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. D
ess
utom
kan
ele
ven
föra
väl
utve
ck
lade
res
onem
ang
om s
amba
nden
m
ella
n m
at o
ch h
älsa
och
ge
någr
a ex
empe
l på
hur
vari
erad
e oc
h ba
lans
erad
e m
ålti
der
kan
sätt
as s
amm
an o
ch a
npas
sas
till
olik
a be
hov.
Ele
ven
kan
utfö
ra v
arda
glig
a up
pgift
er i
hem
met
och
lösa
pr
akti
ska
prob
lem
på
ett v
äl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
ock
så fö
ra v
älut
veck
lade
res
onem
ang
om h
ur o
lika
kons
umti
onsv
al
och
hand
linga
r i h
emm
et k
an p
åve
rka
häls
a, m
iljö
och
ekon
omi
och
ge n
ågra
exe
mpe
l. E
leve
n ka
n an
vänd
a m
ånga
äm
ness
pe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
på e
tt ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt i
re
sone
man
g om
kon
sum
entf
rågo
r
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
42 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
HKK
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
hem
met
, i e
gna
fråg
or o
ch v
id
bidr
ag ti
ll om
döm
en o
m o
lika
arbe
tspr
oces
ser.
gor
och
arbe
tet i
hem
met
, i e
gna
fråg
or o
ch i
enkl
a om
döm
en o
m
olik
a ar
bets
proc
esse
r.
och
arbe
tet i
hem
met
, i e
gna
fråg
or o
ch i
välu
tvec
klad
e om
dö
men
om
olik
a ar
bets
proc
esse
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 43
IDROTT OCH HÄLSA
IDH
3.4 IDROTT OCH HÄLSAFysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.
SyfteUndervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få prova på många olika slags fysiska aktiviteter.
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka hälsan. Därigenom ska eleverna utveckla kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att vistas i olika utemiljöer under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla sin samarbetsförmåga och sin respekt för andra. Eleverna ska också få kännedom om risker och säkerhet vid fysiska aktiviteter och hur man handlar i nödsituationer.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om idrott och hälsa och presentera och utvärdera arbetsprocesser.
Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
• reflektera över samband mellan rörelse, hälsa och livsstil,
• genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer,
• förebygga risker vid fysisk aktivitet och hantera nödsituationer på land och i vatten, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
44 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
IDROTT OCH HÄLSA
IDH
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Rörelse• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras
sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
• Lekar, danser och idrotter och deras regler.
• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
• Rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag och ryggläge.
Hälsa och livsstil • Samband mellan rörelse, hälsa och livsstil.
• Klädsel för olika aktiviteter och betydelsen av omklädning och dusch.
• Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
• Samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter.
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera sig i närmiljön. Hur man ger och följer vägbeskrivningar.
• Lekar och rörelseaktiviteter i skiftande natur och utemiljöer under olika årstider. Allemansrättens grunder.
• Hänsynstagande och säkerhet i samband med fysiska aktiviteter.
• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hur man kan hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet idrott och hälsa för att till exempel samtala
om rörelseaktiviteter och utvärdera arbetsprocesser.
I årskurs 7–9
Rörelse• Rörelseförmågor och hur de utvecklas av varierande aktiviteter.
• Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
• Lekar, spel och idrotter och deras regler.
• Traditionella och moderna danser. Rörelse och träningsprogram till musik.
• Olika simsätt i mag och ryggläge.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 45
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Hälsa och livsstil• Att sätta upp mål för välbefinnande, till exempel förbättring av konditionen.
Samband mellan hälsa, rörelse, kost och hygien.
• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.
• Samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, kroppsuppfattning och självbild.
• Kroppsideal inom idrotten och samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.
• Arbetsställningar och belastningar vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning och allsidig träning.
• Första hjälpen och hjärtlungräddning.
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera sig i kända miljöer. Enkla kartors uppbyggnad.
• Hur olika friluftsaktiviteter kan planeras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hur man kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.
Ämnesspecifika begrepp • Ord, begrepp och symboler inom ämnet idrott och hälsa för att till exempel samtala
om rörelseaktiviteter och utvärdera arbetsprocesser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan medverka i att vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer. Eleven kan också röra sig i vatten och flyta eller simma. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven bidra till resonemang om faktorer som påverkar hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan medverka i att genomföra olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö. Dessutom bidrar eleven till att orientera sig i närmiljön och medverkar då i att använda vägbeskrivningar och andra hjälpmedel.
Eleven kan bidra till resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven medverkar också i att beskriva hur man kan agera vid nödsituationer på land och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om idrott och hälsa och i utvärdering av arbetsprocesser.
46 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer. Eleven kan också röra sig i vatten och flyta eller simma. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven föra enkla resonemang om faktorer som påverkar hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt genomföra olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö. Dessutom orienterar sig eleven med viss säkerhet i närmiljön och använder då vägbeskrivningar och andra hjälpmedel på ett delvis ändamålsenligt sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven beskriver också på ett delvis fungerande sätt hur man kan agera vid nödsituationer på land och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om idrott och hälsa och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett väl fungerande sätt vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer. Eleven kan också röra sig i vatten och flyta eller simma. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven föra välutvecklade resonemang om faktorer som påverkar hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett väl fungerande sätt genomföra olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö. Dessutom orienterar sig eleven med säkerhet i närmiljön och använder då vägbeskrivningar och andra hjälpmedel på ett ändamålsenligt sätt.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven beskriver också på ett väl fungerande sätt hur man kan agera vid nödsituationer på land och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om idrott och hälsa och i utvärdering av arbetsprocesser.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 47
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan medverka i att vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer genom att bidra till att variera och anpassa sina rörelser till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan också simma 200 meter. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven bidra till resonemang om samband mellan rörelse, hälsa och livsstil. Eleven kan medverka i att genomföra och planera olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö och bidrar till att anpassa aktiviteterna till olika förhållanden och allemansrättens regler. Dessutom bidrar eleven till att orientera sig i kända miljöer och medverkar då i att använda kartor och andra hjälpmedel.
Eleven kan bidra till resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven medverkar också i att beskriva hur man kan agera och använda olika hjälpredskap och metoder vid nödsituationer på land samt i och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om idrott, hälsa och upplevelser av olika fysiska aktiviteter, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer genom att delvis variera och anpassa sina rörelser till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan också simma 200 meter. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven föra enkla resonemang om samband mellan rörelse, hälsa och livsstil. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt genomföra och planera olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö och anpassar delvis aktiviteterna till olika förhållanden och allemansrättens regler. Dessutom orienterar sig eleven med viss säkerhet i kända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel på ett delvis ändamålsenligt sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven beskriver också på ett delvis fungerande sätt hur man kan agera och använda olika hjälpredskap och metoder vid nödsituationer på land samt i och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om idrott, hälsa och upplevelser av olika fysiska aktiviteter, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.
48 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett väl fungerande sätt vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer genom att variera och anpassa sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan också simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven föra välutvecklade resonemang om samband mellan rörelse, hälsa och livsstil. Eleven kan på ett väl fungerande sätt genomföra och planera olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö och anpassar aktiviteterna väl till olika förhållanden och allemansrättens regler. Dessutom orienterar sig eleven med säkerhet i kända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel på ett ändamålsenligt sätt.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven beskriver också på ett väl fungerande sätt hur man kan agera och använda olika hjälpredskap och metoder vid nödsituationer på land samt i och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om idrott, hälsa och upplevelser av olika fysiska aktiviteter, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 49
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt v
ara
fysi
skt a
ktiv
i le
kar,
spel
oc
h id
rott
er i
skift
ande
milj
öer.
Ele
ven
kan
ocks
å rö
ra s
ig i
vatt
en
och
flyta
elle
r si
mm
a. U
tifrå
n eg
na e
rfar
enhe
ter
av fy
sisk
a ak
tivite
ter
kan
elev
en fö
ra v
älut
ve
ckla
de r
eson
eman
g om
fakt
orer
so
m p
åver
kar
häls
an o
ch d
en
fysi
ska
förm
ågan
. Ele
ven
kan
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t gen
om
föra
olik
a ty
per
av a
ktiv
itete
r i
natu
r o
ch u
tem
iljö.
Des
suto
m
orie
nter
ar s
ig e
leve
n m
ed s
äker
he
t i n
ärm
iljön
och
anv
ände
r då
väg
besk
rivn
inga
r oc
h an
dra
hjäl
pmed
el p
å et
t änd
amål
senl
igt
sätt
.
Elev
en k
an fö
ra v
älut
veck
lade
re
sone
man
g om
hur
man
före
bygg
er
skad
or so
m ä
r fö
rkni
ppad
e m
ed
leka
r, sp
el o
ch id
rott
er. E
leve
n be
skri
ver
ocks
å på
ett
väl
fung
era
nde
sätt
hur
man
kan
age
ra v
id
nöds
ituat
ione
r på
land
och
vid
va
tten
und
er o
lika
årst
ider
. El
even
kan
anv
ända
någ
ra
ämne
s spe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch
sym
bole
r på
ett
änd
amål
senl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
idro
tt o
ch
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt v
ara
fysi
skt a
ktiv
i le
kar,
spel
och
id
rott
er i
skift
ande
milj
öer.
Ele
ven
kan
ock
så r
öra
sig
i vat
ten
och
fly
ta e
ller
sim
ma.
Uti
från
egn
a er
fare
nhet
er a
v fy
sisk
a ak
tivi
tete
r ka
n el
even
bid
ra ti
ll re
sone
man
g om
fakt
orer
som
påv
erka
r hä
lsan
oc
h de
n fy
sisk
a fö
rmåg
an. E
leve
n ka
n m
edve
rka
i att
gen
omfö
ra
olik
a ty
per
av a
ktiv
itet
er i
na
tur
och
ute
milj
ö. D
essu
tom
bi
drar
ele
ven
till
att o
rien
tera
sig
i n
ärm
iljön
och
med
verk
ar d
å i
att a
nvän
da v
ägbe
skri
vnin
gar
och
andr
a hj
älpm
edel
.
Ele
ven
kan
bidr
a ti
ll re
sone
man
g om
hur
man
före
bygg
er s
kado
r so
m ä
r fö
rkni
ppad
e m
ed le
kar,
spel
och
idro
tter
. Ele
ven
med
ver
kar
ocks
å i a
tt b
eskr
iva
hur
man
ka
n ag
era
vid
nöds
itua
tion
er p
å la
nd o
ch v
id v
atte
n un
der
olik
a år
stid
er. E
leve
n ka
n an
vänd
a en
stak
a äm
ness
peci
fika
ord,
be
grep
p oc
h sy
mbo
ler
i res
one
man
g om
idro
tt o
ch h
älsa
och
i ut
värd
erin
g av
arb
etsp
roce
sser
.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt v
ara
fysi
skt a
ktiv
i le
kar,
spel
och
idro
tter
i sk
iftan
de
milj
öer.
Ele
ven
kan
ocks
å rö
ra
sig
i vat
ten
och
flyta
elle
r si
mm
a.
Utif
rån
egna
erf
aren
hete
r av
fy
sisk
a ak
tivite
ter
kan
elev
en fö
ra
enkl
a re
sone
man
g om
fakt
orer
so
m p
åver
kar
hälsa
n oc
h de
n fy
si
ska
förm
ågan
. Ele
ven
kan
på e
tt
delv
is fu
nger
ande
sät
t gen
omfö
ra
olik
a ty
per
av a
ktiv
itete
r i n
atur
oc
h ut
emilj
ö. D
essu
tom
ori
ente
ra
r si
g el
even
med
vis
s sä
kerh
et i
närm
iljön
och
anv
ände
r då
väg
be
skri
vnin
gar
och
andr
a hj
älpm
edel
på
ett
del
vis
ända
mål
senl
igt s
ätt.
Ele
ven
kan
föra
enk
la r
eson
em
ang
om h
ur m
an fö
reby
gger
sk
ador
som
är
förk
nipp
ade
med
le
kar,
spel
och
idro
tter
. Ele
ven
besk
rive
r oc
kså
på e
tt d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t hur
man
kan
ag
era
vid
nöds
itua
tion
er p
å la
nd o
ch v
id v
atte
n un
der
olik
a år
stid
er. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
oc
h sy
mbo
ler
på e
tt d
elvi
s än
da
mål
senl
igt s
ätt i
res
onem
ang
om
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
50 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
hälsa
och
i ut
värd
erin
g av
arb
ets
proc
esse
r.id
rott
och
häl
sa o
ch i
utvä
rder
ing
av a
rbet
spro
cess
er.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 51
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt v
ara
fysi
skt a
ktiv
i le
kar,
spel
och
id
rott
er i
skift
ande
milj
öer
ge
nom
att
bid
ra ti
ll at
t var
iera
och
an
pass
a si
na r
örel
ser
till
akti
vite
te
n oc
h sa
mm
anha
nget
. Ele
ven
kan
ocks
å si
mm
a 20
0 m
eter
. Uti
fr
ån e
gna
erfa
renh
eter
av
fysi
ska
akti
vite
ter
kan
elev
en b
idra
till
reso
nem
ang
om s
amba
nd m
ella
n rö
rels
e, h
älsa
och
livs
stil.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt g
enom
föra
oc
h pl
aner
a ol
ika
type
r av
akt
ivi
tete
r i n
atur
oc
h ut
emilj
ö oc
h bi
drar
till
att a
npas
sa a
ktiv
ite
tern
a ti
ll ol
ika
förh
ålla
nden
och
al
lem
ansr
ätte
ns r
egle
r. D
essu
tom
bi
drar
ele
ven
till
att o
rien
tera
sig
i k
ända
milj
öer
och
med
verk
ar
då i
att a
nvän
da k
arto
r oc
h an
dra
hjäl
pmed
el.
Ele
ven
kan
bidr
a ti
ll re
sone
m
ang
om h
ur m
an fö
reby
gger
sk
ador
som
är
förk
nipp
ade
med
le
kar,
spel
och
idro
tter
. Ele
ven
med
verk
ar o
ckså
i at
t bes
kriv
a hu
r m
an k
an a
gera
och
anv
ända
ol
ika
hjäl
pred
skap
och
met
oder
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt v
ara
fysi
skt a
ktiv
i le
kar,
spel
oc
h id
rott
er i
skift
ande
milj
öer
geno
m a
tt v
arie
ra o
ch a
npas
sa
sina
rör
else
r vä
l till
akt
ivit
eten
oc
h sa
mm
anha
nget
. Ele
ven
kan
ocks
å si
mm
a 20
0 m
eter
var
av 5
0 m
eter
i ry
gglä
ge. U
tifr
ån e
gna
erfa
renh
eter
av
fysi
ska
akti
vite
ter
kan
elev
en fö
ra v
älut
veck
lade
re
sone
man
g om
sam
band
mel
lan
röre
lse,
häl
sa o
ch li
vsst
il. E
leve
n ka
n på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt
geno
mfö
ra o
ch p
lane
ra o
lika
type
r av
akt
ivit
eter
i na
tur
och
ut
emilj
ö oc
h an
pass
ar a
ktiv
itet
er
na v
äl ti
ll ol
ika
förh
ålla
nden
och
al
lem
ansr
ätte
ns r
egle
r. D
essu
tom
or
ient
erar
sig
ele
ven
med
säk
er
het
i kän
da m
iljöe
r oc
h an
vänd
er
då k
arto
r oc
h an
dra
hjäl
pmed
el
på e
tt ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om h
ur m
an fö
re
bygg
er s
kado
r so
m ä
r fö
rkni
ppa
de m
ed le
kar,
spel
och
idro
tter
. E
leve
n be
skri
ver
ocks
å på
ett
vä
l fun
gera
nde
sätt
hur
man
ka
n ag
era
och
anvä
nda
olik
a
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
ng
eran
de s
ätt v
ara
fysi
skt a
ktiv
i le
kar,
spel
och
idro
tter
i sk
iftan
de
milj
öer
geno
m a
tt d
elvi
s va
rier
a oc
h an
pass
a si
na r
örel
ser
till
akti
vite
ten
och
sam
man
hang
et.
Ele
ven
kan
ocks
å si
mm
a 20
0 m
eter
. Uti
från
egn
a er
fare
nhet
er
av fy
sisk
a ak
tivi
tete
r ka
n el
even
fö
ra e
nkla
res
onem
ang
om s
am
band
mel
lan
röre
lse,
häl
sa o
ch
livss
til.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge r
ande
sät
t gen
omfö
ra o
ch
plan
era
olik
a ty
per
av a
ktiv
itet
er
i nat
ur
och
utem
iljö
och
anpa
ssa
r de
lvis
akt
ivit
eter
na ti
ll ol
ika
förh
ålla
nden
och
alle
man
srät
tens
re
gler
. Des
suto
m o
rien
tera
r si
g el
even
med
vis
s sä
kerh
et i
känd
a m
iljöe
r oc
h an
vänd
er d
å ka
rtor
oc
h an
dra
hjäl
pmed
el p
å et
t del
vi
s än
dam
åls e
nlig
t sä
tt.
Ele
ven
kan
föra
enk
la r
eson
em
ang
om h
ur m
an fö
reby
gger
sk
ador
som
är
förk
nipp
ade
med
leka
r, sp
el o
ch id
rott
er.
Ele
ven
besk
rive
r oc
kså
på e
tt
delv
is fu
nger
ande
sät
t hur
man
ka
n ag
era
och
anvä
nda
olik
a
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
52 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
IDH
IDROTT OCH HÄLSA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
vid
nöds
itua
tion
er p
å la
nd s
amt
i och
vid
vat
ten
unde
r ol
ika
års
tide
r. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp
och
sym
bole
r i r
eson
eman
g om
id
rott
, häl
sa o
ch u
pple
vels
er a
v ol
ika
fysi
ska
akti
vite
ter,
i egn
a fr
ågor
och
vid
bid
rag
till
omdö
m
en o
m o
lika
arbe
tspr
oces
ser.
hjäl
pred
skap
och
met
oder
vid
nö
d sit
uati
oner
på
land
sam
t i
och
vid
vatt
en u
nder
olik
a år
sti
der.
Ele
ven
kan
anvä
nda
mån
ga
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch
sym
bole
r på
ett
änd
amål
senl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
idro
tt,
häls
a oc
h up
plev
else
r av
olik
a fy
sisk
a ak
tivi
tete
r, i e
gna
fråg
or
och
i väl
utve
ckla
de o
mdö
men
om
olik
a ar
bets
proc
esse
r.
hjäl
pred
skap
och
met
oder
vid
nö
dsit
uati
oner
på
land
sam
t i
och
vid
vatt
en u
nder
olik
a år
sti
der.
Ele
ven
kan
anvä
nda
mån
ga
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp
och
sym
bole
r på
ett
del
vis
ända
m
ålse
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om
idro
tt, h
älsa
och
upp
leve
lser
av
olik
a fy
sisk
a ak
tivi
tete
r, i e
gna
fråg
or o
ch i
enkl
a om
döm
en o
m
olik
a ar
bets
proc
esse
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 53
MATEMATIK
MA
3.5 MATEMATIKMatematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.
SyfteUndervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen. Den ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och en tilltro till sin egen förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om grundläggande matematiska metoder och hur dessa kan användas för att besvara frågor i vardagliga situationer. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får uppleva matematiken som en estetisk och kreativ aktivitet som kan användas vid problemlösning och matematiska undersökningar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt i situa tioner där det finns behov av att göra överväganden om matematisk rimlighet. Eleverna ska genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka resultat.
Vidare ska undervisningen i matematik bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om matematik och presentera och utvärdera arbetsprocesser.
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• lösa matematiska problem,
• använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
54 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MATEMATIK
MA
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Problemlösning• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Taluppfattning och tals användning• Naturliga tal mellan 1 och 1 000 och hur de storleksordnas, jämförs och delas upp.
Hur de används för att ange antal och ordning.
• Naturliga tal och hur de uttrycks och visas med ord, konkret material, symboler, bilder och på tallinje.
• De fyra räknesätten och hur de kan uttryckas och visas med ord, konkreta material, bilder och symboler. Likhetstecknets innebörd.
• Centrala metoder för addition och subtraktion vid huvudräkning, skriftliga metoder och med hjälp av digital teknik.
• Tal i bråkform.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer.
Tid och pengar • Enheter och uttryck för tid, till exempel minut, igår och vecka.
• Mäta och utrycka tid, till exempel med klocka.
• Sedlars och mynts namn och värde i relation till varandra.
Sannolikhet och statistik• Begreppet slump och slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Undersökningar i för eleven bekanta situationer, till exempel prisjämförelser och temperaturmätningar.
Geometri • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel över,
under, framför och bakom.
• De geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Hur de benämns och hur de ser ut.
• Geometriska begrepp, till exempel längd, bredd och höjd.
• Mätning av längd, volym och massa samt vanliga måttenheter.
• Geometriska mönster.
• Proportionella samband, däribland begreppen dubbelt och hälften.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 55
MA
MATEMATIK
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet matematik för att till exempel beskriva
matematiska problem och utvärdera arbetsprocesser.
I årskurs 7–9
Problemlösning• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Taluppfattning och tals användning • Naturliga tal och hur de storleksordnas, jämförs och delas upp. Hur de används för
att ange antal och ordning.
• Naturliga tal och enkla tal i decimal och bråkform. Hur de uttrycks och visas med ord, konkreta material, symboler och bilder samt på tallinje.
• Hur de fyra räknesätten uttrycks och visas med hjälp av ord, konkreta material, bilder och symboler.
• Centrala metoder för de fyra räknesätten vid överslagsberäkning, huvudräkning, skriftliga metoder och digital teknik.
• Tal i decimal och bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• Negativa tal och deras användning i konkreta och vardagliga situationer, till exempel vid mätning av temperatur.
• Begreppet procent och hur det används och uttrycks.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer.
Tid och pengar• Enheter för tid, till exempel timmar och minuter och hur de förhåller sig till varandra.
• Olika sätt att uppskatta och mäta tidsskillnader, till exempel med klocka.
• Pengars värde och användning och hur de kan växlas.
Sannolikhet och statistik• Begreppen chans, risk och slump i vardagliga situationer.
• Undersökningar i för eleven bekanta situationer. Hur information kan föras in i och avläsas ur tabeller och diagram, till exempel busstidtabeller samt stapel och cirkeldiagram.
Geometri• De geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Hur de avbildas
och beskrivs.
• Geometriska begrepp, till exempel hörn, sida, sträcka och vinkel.
56 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MA
MATEMATIK
• Mätning och uppskattning av längd, volym och massa med vanliga måttenheter.
• Proportionella samband samt enkel förstoring och förminskning.
• Geometriska mönster och hur de kan konstrueras.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet matematik för att till exempel beskriva
matematiska problem och utvärdera arbetsprocesser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Eleven kan också medverka i att avläsa och hämta matematisk information från närmiljön och givna källor på internet. Eleven bidrar till att beskriva informationen i någon tabell eller något diagram. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 10. Dessutom medverkar eleven i att göra beräkningar och lösa additions och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1–100 med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller skriftliga räknemetoder.
Eleven bidrar till att mäta och avläsa sträckor, massor och volymer. Eleven kan bidra till resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven bidrar också till omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om matematik och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan lösa enkla problem i vardagliga situationer genom att pröva och välja strate gier som leder fram till delvis fungerande lösningar. Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt avläsa och hämta matematisk information från närmiljön och givna källor på internet. Eleven beskriver informationen i någon tabell eller något diagram på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 1 000. Dessutom beräknar och löser eleven additions och sub traktionsuppgifter inom talområdet 1–100 på ett delvis fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder.
Eleven mäter och avläser sträckor, massor och volymer med viss säkerhet. Eleven kan föra enkla resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 57
MA
MATEMATIK
matematisk information. Eleven ger också enkla omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om matematik och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan lösa enkla problem i vardagliga situationer genom att pröva och välja strategier som leder fram till väl fungerande lösningar. Eleven kan också på ett väl fungerande sätt avläsa och hämta matematisk information från närmiljön och givna källor på internet. Eleven beskriver informationen i någon tabell eller något diagram på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 1 000. Dessutom beräknar och löser eleven additions och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1–1 000 på ett väl fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder.
Eleven mäter och avläser sträckor, massor och volymer med säkerhet. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven ger också välutvecklade omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om matematik och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan medverka i att lösa problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Eleven kan också medverka i att avläsa och hämta matematisk information från olika källor. Eleven bidrar till att beskriva informationen i tabeller och diagram. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 100. Dessutom beräknar och löser eleven additions och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1–10 med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller skriftliga räknemetoder samt medverkar i att visa och uttrycka multiplikation och division.
Eleven uppskattar, mäter och avläser sträckor, massor och volymer och bidrar till att storleksordna enheterna. Eleven kan bidra till resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven bidrar också till omdömen om rimlighet i egna och andras beräkningar och lösningar. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om matematik, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.
58 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MA
MATEMATIK
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan lösa problem i vardagliga situationer på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt avläsa och hämta matematisk information från olika källor. Eleven beskriver informationen i tabeller och diagram på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal. Dessutom beräknar och löser eleven additions, subtraktions, multiplikations och divisionsuppgifter på ett delvis fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder.
Eleven uppskattar, mäter och avläser sträckor, massor och volymer och storleksordnar enheterna med viss säkerhet. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven ger också enkla omdömen om rimlighet i egna och andras beräkningar och lösningar. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om matematik, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan lösa problem i vardagliga situationer på ett väl fungerande sätt. Eleven kan också på ett väl fungerande sätt avläsa och hämta matematisk information från olika källor. Eleven beskriver informationen i tabeller och diagram på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal. Dessutom beräknar och löser eleven additions, subtraktions, multiplikations och divisionsuppgifter på ett väl fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder.
Eleven uppskattar, mäter och avläser sträckor, massor och volymer och storleksordnar enheterna med säkerhet. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resone mang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk informa tion. Eleven ger också välutvecklade omdömen om rimlighet i egna och andras beräkningar och lösningar. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om matematik, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 59
MA
MATEMATIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
lösa
enk
la p
robl
em i
vard
aglig
a si
tuat
ione
r ge
nom
att
pr
öva
och
välja
str
ate g
ier
som
le
der
fram
till
delv
is fu
nger
ande
lö
snin
gar.
Ele
ven
kan
ocks
å på
ett
del
vis
fung
eran
de s
ätt
avlä
sa o
ch h
ämta
mat
emat
isk
info
rmat
ion
från
när
milj
ön o
ch
givn
a kä
llor
på in
tern
et. E
leve
n be
skri
ver
info
rmat
ione
n i n
ågon
ta
bell
elle
r nå
got d
iagr
am p
å et
t del
vis
ända
mål
senl
igt
sätt
. E
leve
n ka
n lä
sa, s
kriv
a oc
h st
or
leks
ordn
a na
turl
iga
tal m
ella
n 1
och
1 00
0. D
essu
tom
ber
äkna
r oc
h lö
ser
elev
en a
ddit
ions
oc
h su
b tra
ktio
nsup
pgift
er in
om
talo
mrå
det 1
–100
på
ett d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t med
hjä
lp a
v ko
nkre
t mat
eria
l, di
gita
l tek
nik,
hu
vudr
äkni
ng o
ch s
krift
liga
räk
nem
etod
er.
Ele
ven
mät
er o
ch a
vläs
er s
träc
kor
, mas
sor
och
voly
mer
med
vis
s sä
kerh
et. E
leve
n ka
n fö
ra e
nkla
re
sone
man
g om
rim
lighe
t när
det
gä
ller
pris
er, m
ängd
er, t
ider
och
an
nan
mat
emat
isk
info
rmat
ion.
E
leve
n ge
r oc
kså
enkl
a om
döm
en
Ele
ven
kan
lösa
enk
la p
robl
em i
vard
aglig
a si
tuat
ione
r ge
nom
att
pr
öva
och
välja
str
ateg
ier
som
le
der
fram
till
väl f
unge
rand
e lö
snin
gar.
Ele
ven
kan
ocks
å på
et
t väl
fung
eran
de s
ätt a
vläs
a oc
h hä
mta
mat
emat
isk
info
rmat
ion
från
när
milj
ön o
ch g
ivna
käl
lor
på in
tern
et. E
leve
n be
skri
ver
in
form
atio
nen
i någ
on ta
bell
elle
r nå
got d
iagr
am p
å et
t änd
amål
sen
ligt
sätt
. Ele
ven
kan
läsa
, skr
iva
och
stor
leks
ordn
a na
turl
iga
tal
mel
lan
1 oc
h 1
000.
Des
suto
m
berä
knar
och
löse
r el
even
add
iti
ons
och
sub
trak
tion
supp
gift
er
inom
talo
mrå
det 1
–1 0
00 p
å et
t vä
l fun
gera
nde
sätt
med
hjä
lp a
v ko
nkre
t mat
eria
l, di
gita
l tek
nik,
hu
vudr
äkni
ng o
ch s
krift
liga
räk
nem
etod
er.
Ele
ven
mät
er o
ch a
vläs
er
strä
ckor
, mas
sor
och
voly
mer
m
ed s
äker
het.
Ele
ven
kan
föra
vä
lutv
eckl
ade
reso
nem
ang
om
rim
lighe
t när
det
gäl
ler
pris
er,
män
gder
, tid
er o
ch a
nnan
mat
em
atis
k in
form
atio
n. E
leve
n ge
r
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt lö
sa
enkl
a pr
oble
m i
vard
aglig
a si
tua
tion
er o
ch a
nger
egn
a fö
rsla
g ti
ll lö
snin
gar.
Ele
ven
kan
ocks
å m
edve
rka
i att
avl
äsa
och
häm
ta
mat
emat
isk
info
rmat
ion
från
nä
rmilj
ön o
ch g
ivna
käl
lor
på
inte
rnet
. Ele
ven
bidr
ar ti
ll at
t be
skri
va in
form
atio
nen
i någ
on
tabe
ll el
ler
någo
t dia
gram
. Ele
ven
kan
läsa
, skr
iva
och
stor
leks
ordn
a na
turl
iga
tal m
ella
n 1
och
10.
Des
suto
m m
edve
rkar
ele
ven
i att
gö
ra b
eräk
ning
ar o
ch lö
sa a
ddi
tion
s o
ch s
ubtr
akti
onsu
ppgi
fter
in
om ta
lom
råde
t 1–1
00 m
ed
hjäl
p av
kon
kret
mat
eria
l, di
gita
l te
knik
, huv
udrä
knin
g el
ler
skri
ft
liga
räkn
emet
oder
.
Ele
ven
bidr
ar ti
ll at
t mät
a oc
h av
läsa
str
äcko
r, m
asso
r oc
h vo
ly
mer
. Ele
ven
kan
bidr
a ti
ll re
sone
m
ang
om r
imlig
het n
är d
et g
älle
r pr
iser
, män
gder
, tid
er o
ch a
nnan
m
atem
atis
k in
form
atio
n. E
leve
n bi
drar
ock
så ti
ll om
döm
en o
m
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
60 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MA
MATEMATIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
rim
lighe
t i e
gna
berä
knin
gar
och
lösn
inga
r. E
leve
n ka
n an
vänd
a en
stak
a äm
ness
peci
fika
ord,
be
grep
p oc
h sy
mbo
ler
i res
one
man
g om
mat
emat
ik o
ch i
utvä
rde
ring
av
arbe
tspr
oces
ser.
om r
imlig
het i
egn
a be
räkn
inga
r oc
h lö
snin
gar.
Ele
ven
kan
an
vänd
a nå
gra
ämne
s spe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
på
ett d
elvi
s än
dam
åls e
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om m
atem
atik
och
i ut
värd
erin
g av
arb
etsp
roce
sser
.
ocks
å vä
lutv
eckl
ade
omdö
men
om
rim
lighe
t i e
gna
berä
knin
gar
och
lösn
inga
r. E
leve
n ka
n an
vä
nda
någr
a äm
nes s
peci
fika
ord,
be
grep
p oc
h sy
mbo
ler
på e
tt
ända
mål
senl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
mat
emat
ik o
ch i
utvä
rder
ing
av a
rbet
s pro
cess
er.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 61
MA
MATEMATIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt lö
sa
prob
lem
i va
rdag
liga
situ
atio
ne
r oc
h an
ger
egna
förs
lag
till
lösn
inga
r. E
leve
n ka
n oc
kså
med
verk
a i a
tt a
vläs
a oc
h hä
mta
m
atem
atis
k in
form
atio
n fr
ån
olik
a kä
llor.
Ele
ven
bidr
ar ti
ll at
t be
skri
va in
form
atio
nen
i tab
elle
r oc
h di
agra
m. E
leve
n ka
n lä
sa,
skri
va o
ch s
torl
ekso
rdna
nat
urlig
a ta
l mel
lan
1 oc
h 10
0. D
essu
tom
be
räkn
ar o
ch lö
ser
elev
en a
ddi
tion
s o
ch s
ubtr
akti
onsu
ppgi
fter
in
om ta
lom
råde
t 1–1
0 m
ed h
jälp
av
kon
kret
mat
eria
l, di
gita
l tek
ni
k, h
uvud
räkn
ing
elle
r sk
rift
liga
räkn
emet
oder
sam
t med
verk
ar i
att v
isa
och
uttr
ycka
mul
tipl
ika
tion
och
div
isio
n.
Ele
ven
upps
katt
ar, m
äter
och
av
läse
r st
räck
or, m
asso
r oc
h vo
lym
er o
ch b
idra
r ti
ll at
t sto
rle
ksor
dna
enhe
tern
a. E
leve
n ka
n bi
dra
till
reso
nem
ang
om r
imlig
he
t när
det
gäl
ler
pris
er, m
äng
der,
tide
r oc
h an
nan
mat
emat
isk
info
rmat
ion.
Ele
ven
bidr
ar o
ckså
ti
ll om
döm
en o
m r
imlig
het i
eg
na o
ch a
ndra
s be
räk n
inga
r
Ele
ven
kan
lösa
pro
blem
i va
rda
glig
a si
tuat
ione
r på
ett
del
vis
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
ocks
å på
ett
del
vis
fung
eran
de
sätt
avl
äsa
och
häm
ta m
atem
atis
k in
form
atio
n fr
ån o
lika
källo
r. E
leve
n be
skri
ver
info
rmat
ione
n i
tabe
ller
och
diag
ram
på
ett d
elvi
s än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n lä
sa, s
kriv
a oc
h st
orle
ksor
dna
natu
rlig
a ta
l. D
essu
tom
ber
äkna
r oc
h lö
ser
elev
en a
ddit
ions
, s
ub
trak
tion
s, m
ulti
plik
atio
ns
och
divi
sion
supp
gift
er p
å et
t del
vis
fung
eran
de s
ätt m
ed h
jälp
av
konk
ret m
ater
ial,
digi
tal t
ekni
k,
huvu
dräk
ning
och
skr
iftlig
a rä
knem
etod
er.
Ele
ven
upps
katt
ar, m
äter
och
av
läse
r st
räck
or, m
asso
r oc
h vo
ly
mer
och
sto
rlek
sord
nar
enhe
tern
a m
ed v
iss
säke
rhet
. Ele
ven
kan
föra
enk
la o
ch t
ill v
iss
del u
nder
by
ggda
res
onem
ang
om r
imlig
he
t när
det
gäl
ler
pris
er, m
äng
der,
tide
r oc
h an
nan
mat
emat
isk
info
rmat
ion.
Ele
ven
ger
ocks
å en
kla
omdö
men
om
rim
lighe
t i
Ele
ven
kan
lösa
pro
blem
i va
rda
glig
a si
tuat
ione
r på
ett
väl
fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n ka
n oc
kså
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sät
t av
läsa
och
häm
ta m
atem
atis
k in
form
atio
n fr
ån o
lika
källo
r. E
leve
n be
skri
ver
info
rmat
ione
n i t
abel
ler
och
diag
ram
på
ett
ända
mål
senl
igt
sätt
. Ele
ven
kan
läsa
, skr
iva
och
stor
leks
ordn
a na
turl
iga
tal.
Des
suto
m b
eräk
nar
och
löse
r el
even
add
itio
ns,
sub
tr
akti
ons
, mul
ti pl
ikat
ions
oc
h di
visi
onsu
ppgi
fter
på
ett v
äl
fung
eran
de s
ätt m
ed h
jälp
av
konk
ret m
ater
ial,
digi
tal t
ekni
k,
huvu
dräk
ning
och
skr
iftlig
a rä
kne
met
oder
.
Ele
ven
upps
katt
ar, m
äter
och
av
läse
r st
räck
or, m
asso
r oc
h vo
lym
er o
ch s
torl
ekso
rdna
r en
he
tern
a m
ed s
äker
het.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
rim
lighe
t när
det
gäl
ler
pris
er,
män
gder
, tid
er o
ch a
nnan
mat
em
atis
k in
form
atio
n. E
leve
n ge
r oc
kså
välu
tvec
klad
e om
döm
en
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
62 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MA
MATEMATIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
och
lösn
inga
r. E
leve
n ka
n an
vä
nda
någr
a äm
ness
peci
fika
ord,
be
grep
p oc
h sy
mbo
ler
i res
one
man
g om
mat
emat
ik, i
egn
a fr
ågo
r oc
h vi
d bi
drag
till
omdö
men
om
olik
a ar
bets
proc
esse
r.
egna
och
and
ras
berä
knin
gar
och
lösn
inga
r. E
leve
n ka
n an
vänd
a m
ånga
äm
ness
peci
fika
ord,
be
grep
p oc
h sy
mbo
ler
på e
tt d
elvi
s än
dam
åls e
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om m
atem
atik
, i e
gna
fråg
or o
ch
i enk
la o
mdö
men
om
olik
a ar
be
tspr
oces
ser.
om r
imlig
het i
egn
a oc
h an
dras
be
räkn
inga
r oc
h lö
snin
gar.
Ele
ven
kan
anvä
nda
mån
ga
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch
sym
bole
r på
ett
änd
amål
senl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
mat
emat
ik,
i egn
a fr
ågor
och
i vä
lutv
eckl
ade
omdö
men
om
olik
a ar
bets
p r
oces
ser.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 63
MODERSMÅL
ML
3.6 MODERSMÅLSpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutvecklingen och lärandet inom olika områden.
SyfteUndervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva på modersmålet.
Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden.
Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur modersmålet är uppbyggt. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord och begreppsförståelse på modersmålet.
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Undervisningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga.
Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att
• tala och samtala i olika sammanhang,
• läsa och förstå texter,
• skriva för olika syften, och
• reflektera över traditioner och kulturella företeelser i områden där modersmålet talas.
64 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MODERSMÅL
ML
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Tala och samtala• Hur man kan använda omskrivningar, växlingar mellan språk och visuell
förstärkning, till exempel bilder, tecken och kroppsspråk, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation i olika sammanhang. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
• Muntligt berättande i olika sammanhang.
• Uttal, betoning och satsmelodi.
Läsa och skriva• Lässtrategier, till exempel ordbilder, för att avkoda och förstå texter.
• Läsriktning samt skrivteckens form och ljud i jämförelse med svenskan.
• Strategier för att skriva elevnära texter.
Berättande texter och faktatexter • Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger och skönlitteratur
från områden där modersmålet talas.
• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, med anknytning till traditioner och företeelser i områden där modersmålet talas.
Kultur och samhälle• Lekar och sånger från områden där modersmålet talas.
• Högtider och traditioner som eleven möter i olika sammanhang.
I årskurs 7–9
Tala och samtala• Hur man kan använda omskrivningar, växlingar mellan språk och visuell
förstärkning, till exempel bilder, tecken och kroppsspråk, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation i olika sammanhang och för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.
• Muntliga presentationer i olika sammanhang.
• Uttal, betoning och satsmelodi. Modersmålets uttal i jämförelse med svenskan.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 65
ML
MODERSMÅL
Läsa och skriva• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan
raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare.
• Modersmålets uppbyggnad. Ordbildning och meningsbyggnad på modersmålet i jämförelse med svenskan.
Berättande texter och faktatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från områden där
modersmålet talas.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel nyhetsartiklar, med anknytning till traditioner och företeelser i områden där modersmålet talas.
Kultur och samhälle• Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas.
• Barns och ungdomars vardagsliv i områden där modersmålet talas i jämförelse med vardagsliv i Sverige.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om elevnära ämnen genom att lyssna på andra och medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. Dessutom medverkar eleven i att berätta om vardagliga händelser.
Eleven kan med stöd av bilder medverka i att läsa texter med kända ord och bekant innehåll. Genom att medverka i att svara på frågor om innehållet visar eleven sin förståelse för texterna. Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven medverka i att uttrycka sig i skrift. Eleven kan också bidra till resonemang om någon tradition eller högtid med betydelse för eleven i områden där modersmålet talas.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
66 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
ML
MODERSMÅL
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om elevnära ämnen genom att lyssna på andra och på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor med ett delvis ändamålsenligt ordförråd. Dessutom berättar eleven om vardagliga händelser på ett delvis fungerande sätt.
Eleven kan med visst flyt läsa texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna. Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven uttrycka sig i skrift på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om några traditioner och högtider i områden där modersmålet talas.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om elevnära ämnen genom att lyssna på andra och på ett väl fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor med ett ändamålsenligt ordförråd. Dessutom berättar eleven om vardagliga händelser på ett väl funge rande sätt.
Eleven kan med flyt läsa texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven uttrycka sig i skrift på ett väl fungerande sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om några traditioner och hög tider i områden där modersmålet talas.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om varierande ämnen genom att lyssna till andras åsikter och bidra till att framföra egna åsikter och argument. Dessutom medverkar eleven i att genomföra muntliga presentationer.
Eleven kan med stöd av bilder medverka i att läsa olika slags texter. Genom att medverka i att svara på frågor om och återge delar av innehållet visar eleven sin förståelse för texterna. Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven bidra till att skriva texter och anpassa dem till olika sammanhang. Eleven kan också bidra till resonemang om seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 67
ML
MODERSMÅL
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om varierande ämnen genom att lyssna till andras åsikter och framföra egna delvis underbyggda åsikter och argument med ett delvis ändamålsenligt ordförråd. Dessutom genomför eleven muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt.
Eleven kan med visst flyt läsa olika slags texter. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna. Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven skriva texter med viss anpassning till olika sammanhang. Eleven kan också föra enkla resonemang om seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om varierande ämnen genom att lyssna till andras åsikter och framföra egna väl underbyggda åsikter och argument med ett ändamålsenligt ordförråd. Dessutom genomför eleven muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan med flyt läsa olika slags texter. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna. Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven skriva texter med god anpassning till olika sammanhang. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas.
68 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
ML
MODERSMÅL
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
ele
vnär
a äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
på
an
dra
och
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt s
tälla
fråg
or, s
vara
och
ut
tryc
ka ö
nska
n oc
h kä
nslo
r m
ed
ett ä
ndam
ålse
nlig
t or
dför
råd.
D
essu
tom
ber
ätta
r el
even
om
va
rdag
liga
händ
else
r på
ett
väl
fu
nge r
ande
sät
t.
Ele
ven
kan
med
flyt
läsa
text
er
med
bek
ant i
nneh
åll.
Gen
om
att s
vara
på
fråg
or o
m o
ch å
terg
e de
lar
av in
nehå
llet p
å et
t rel
evan
t sä
tt v
isar
ele
ven
sin
förs
tåel
se fö
r te
xter
na. U
tifr
ån s
itt m
oder
smål
s sä
rdra
g ka
n el
even
utt
ryck
a si
g i
skri
ft p
å et
t väl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra v
älut
veck
la
de r
eson
eman
g om
någ
ra tr
adi
tion
er o
ch h
ög ti
der
i om
råde
n dä
r m
oder
smål
et ta
las.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
ele
vnär
a äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
på
andr
a oc
h m
edve
rka
i att
stä
lla fr
ågor
, sv
ara
och
uttr
ycka
öns
kan
och
käns
lor.
Des
suto
m m
edve
rkar
el
even
i at
t ber
ätta
om
var
dagl
iga
händ
else
r.
Ele
ven
kan
med
stö
d av
bild
er
med
verk
a i a
tt lä
sa te
xter
med
kä
nda
ord
och
beka
nt in
nehå
ll.
Gen
om a
tt m
edve
rka
i att
sva
ra
på fr
ågor
om
inne
hålle
t vis
ar
elev
en s
in fö
rstå
else
för
text
erna
. U
tifr
ån s
itt m
oder
smål
s sä
rdra
g ka
n el
even
med
verk
a i a
tt u
ttr
ycka
sig
i sk
rift
. Ele
ven
kan
ocks
å bi
dra
till
reso
nem
ang
om
någo
n tr
adit
ion
elle
r hö
gtid
med
be
tyde
lse
för
elev
en i
områ
den
där
mod
ersm
ålet
tala
s.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
ele
vnär
a äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
på
andr
a oc
h på
ett
del
vis
fung
eran
de s
ätt
stäl
la fr
ågor
, sva
ra o
ch u
ttry
cka
önsk
an o
ch k
änsl
or m
ed e
tt
delv
is ä
ndam
ålse
nlig
t or
dför
råd.
D
essu
tom
ber
ätta
r el
even
om
va
rdag
liga
händ
else
r på
ett
del
vis
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
med
vis
st fl
yt lä
sa
text
er m
ed b
ekan
t inn
ehål
l. G
enom
att
sva
ra p
å fr
ågor
om
oc
h åt
erge
del
ar a
v in
nehå
llet
på e
tt d
elvi
s re
leva
nt s
ätt v
isar
el
even
sin
förs
tåel
se fö
r te
xter
na.
Uti
från
sit
t mod
ersm
åls
särd
rag
kan
elev
en u
ttry
cka
sig
i skr
ift p
å et
t del
vis
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra e
nkla
res
o nem
ang
om n
ågra
trad
itio
ner
och
högt
ide
r i o
mrå
den
där
mod
ersm
ålet
ta
las.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 69
ML
MODERSMÅL
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
var
ie
rand
e äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
ti
ll an
dras
åsi
kter
och
bid
ra ti
ll at
t fra
mfö
ra e
gna
åsik
ter
och
argu
men
t. D
essu
tom
med
verk
ar
elev
en i
att g
enom
föra
mun
tliga
pr
esen
tati
oner
.
Ele
ven
kan
med
stö
d av
bild
er
med
verk
a i a
tt lä
sa o
lika
slag
s te
xter
. Gen
om a
tt m
edve
rka
i att
sva
ra p
å fr
ågor
om
och
åt
erge
del
ar a
v in
nehå
llet v
isar
el
even
sin
förs
tåel
se fö
r te
xter
na.
Uti
från
sit
t mod
ersm
åls
särd
rag
kan
elev
en b
idra
till
att s
kriv
a te
xter
och
anp
assa
dem
till
olik
a sa
mm
anha
ng. E
leve
n ka
n oc
kså
bidr
a ti
ll re
sone
man
g om
sed
er,
bruk
och
trad
itio
ner
i om
råde
n dä
r m
oder
smål
et ta
las.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
var
ie
rand
e äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
ti
ll an
dras
åsi
kter
och
fram
föra
eg
na d
elvi
s un
derb
yggd
a ås
ikte
r oc
h ar
gum
ent m
ed e
tt d
elvi
s än
dam
åls e
nlig
t or
dför
råd.
Des
sut
om g
enom
för
elev
en m
unt
liga
pres
enta
tion
er p
å et
t del
vis
fung
e ran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
med
vis
st fl
yt lä
sa
olik
a sl
ags
text
er. G
enom
att
sv
ara
på fr
ågor
om
och
åte
rge
dela
r av
inne
hålle
t på
ett d
elvi
s re
leva
nt s
ätt v
isar
ele
ven
sin
för
ståe
lse
för
text
er na
. Uti
från
sit
t m
oder
smål
s sä
rdra
g ka
n el
even
sk
riva
text
er m
ed v
iss
anpa
ssni
ng
till
olik
a sa
mm
anha
ng. E
leve
n ka
n oc
kså
föra
enk
la r
eson
eman
g om
sed
er, b
ruk
och
trad
itio
ner
i om
råde
n dä
r m
oder
smål
et ta
las.
Ele
ven
kan
sam
tala
om
var
iera
nde
äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
till
andr
as å
sikt
er o
ch fr
amfö
ra e
gna
väl u
nder
bygg
da å
sikt
er o
ch a
rgu
men
t med
ett
änd
amål
senl
igt
ord f
örrå
d. D
essu
tom
gen
omfö
r el
even
mun
tliga
pre
sent
atio
ner
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sät
t.
Ele
ven
kan
med
flyt
läsa
olik
a sl
ags
text
er. G
enom
att
sva
ra p
å fr
ågor
om
och
åte
rge
dela
r av
in
nehå
llet p
å et
t rel
evan
t sä
tt
visa
r el
even
sin
förs
tåel
se fö
r te
xter
na. U
tifr
ån s
itt m
oder
smål
s sä
rdra
g ka
n el
even
skr
iva
text
er
med
god
anp
assn
ing
till
olik
a sa
mm
anha
ng. E
leve
n ka
n oc
kså
föra
väl
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
sed
er, b
ruk
och
trad
itio
ner
i om
råde
n dä
r m
oder
smål
et ta
las.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
70 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MUSIK
MU
3.7 MUSIKMusik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.
SyfteUndervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att använda sin röst, musikinstrument och digitala verktyg.
Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om hur musik kan kombineras med andra uttrycksformer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att musicera, röra sig och dramatisera enskilt och i grupp. Genom att på detta sätt bearbeta och skapa musik ska eleverna få möjlighet att utveckla sin kreativitet, musikalitet och tilltro till sin förmåga att sjunga och spela.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att lyssna till, reflektera över och samtala om musik från olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Syftet är att elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. På så sätt ska undervisningen i musik bidra till att eleverna får kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp, termer och symboler. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om musik och presentera och utvärdera arbetsprocesser.
Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges möjlighet att utveckla sin förmåga att
• sjunga, spela och skapa musik i olika sammanhang,
• kombinera musik med andra uttrycksformer,
• jämföra och reflektera över musik från olika genrer, tidsepoker och kulturer, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 71
MUSIK
MU
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Musicerande och musikskapande• Sång och spel i olika former och genrer: unison sång, kanon och ensemblespel.
• Imitation med röst, rörelser, rytmer och toner.
• Skapande av egen musik, till exempel till text eller bild.
• Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.
Musikens verktyg• Rösten som instrument, till exempel i sång och rap.
• Musikaliska symboler med bild, färg, siffer eller bokstavsstöd, till exempel noter och ackord.
• Blås, sträng, tangent och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut och exempel på ensemblespel.
• Röst och hörselvård i samband med musikutövning och musiklyssning, till exempel uppvärmningsövningar och användning av hörselskydd.
• Musikens byggstenar, till exempel rytm, tempo och melodier.
• Musikens formelement, till exempel intro, vers och refräng.
Musikens sammanhang och funktioner• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, bland
annat nationalsången och några av de vanligaste psalmerna.
• Sång och danslekar.
• Musik i olika kulturer och från olika epoker, till exempel folkmusik och populärmusik.
• Musikassociationer: bilder och känslor som kan uppstå när man lyssnar på musik.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet musik för att till exempel samtala om
musik och utvärdera arbetsprocesser.
I årskurs 7–9
Musicerande och musikskapande• Sång i enkla stämmor, ackord och melodispel i enkla tonarter och ensemblespel
i olika genrer.
• Improvisation med sång, dans, rytmik, melodier och instrument.
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackord i ett par tonarter.
72 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MU
MUSIK
• Komposition av egen musik, rytmer och rörelser.
• Musik i kombination med andra uttrycksformer, till exempel film, drama, dans och rörelse.
• Framförande av egen och andras musik.
Musikens verktyg• Rösten som instrument i unison och enklare flerstämmig sång.
• Melodi, ackord och digitala instrument, bas och trumset samt verktyg för musikproduktion.
• Musikaliska symboler med bild, färg, siffer eller bokstavsstöd, till exempel noter och ackord.
• Röst och hörselvård. Sångteknik och ljudnivåanpassning i musikaliska sammanhang.
• Musikens byggstenar och formelement. Hur de används för att musicera och komponera musik.
Musikens sammanhang och funktioner• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.
• Musikens funktion i samtida medier, till exempel film, reklam och datorspel.
• Ljud och funktioner hos instrument i olika sammanhang, till exempel i en symfoniorkester och i ett rockband.
• Musik och dans som uttryck i några olika kulturer förr och nu, till exempel klassisk musik, folkmusik och rockmusik. Några betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.
• Musikassociationer: bilder, känslor, åsikter och berättelser som kan uppstå när man lyssnar på musik.
• Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet musik för att till exempel samtala om
musik och utvärdera arbetsprocesser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan medverka i att sjunga unisont och i kanon. I ensemblespel medverkar eleven i att spela på något instrument och bidrar då till att använda enstaka musikaliska symboler, byggstenar och formelement.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 73
MU
MUSIK
Eleven kan medverka i att kombinera musik med andra uttrycksformer och i att imitera och gestalta musikupplevelser. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik bidrar eleven till resonemang om musikens utformning och om samband, likheter och skillnader. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om musik och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan sjunga unisont och i kanon på ett delvis fungerande sätt. I ensemblespel spelar eleven på något instrument på ett delvis fungerande sätt och använder då med viss säkerhet enstaka musikaliska symboler, byggstenar och formelement.
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att imitera och gestalta musikupplevelser. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik för eleven enkla resonemang om musikens utformning och om samband, likheter och skillnader. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om musik och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan sjunga unisont och i kanon på ett väl fungerande sätt. I ensemblespel spelar eleven på något instrument på ett väl fungerande sätt och använder då med säkerhet enstaka musikaliska symboler, byggstenar och formelement.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att imitera och gestalta musikupplevelser. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik för eleven välutvecklade resonemang om musikens utformning och om samband, likheter och skillnader. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om musik och i utvärdering av arbetsprocesser.
74 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MU
MUSIK
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan medverka i att sjunga unisont, i kanon och i stämmor i olika sammanhang och genrer. I ensemblespel medverkar eleven i att spela på instrument och bidrar då till att använda några musikaliska symboler, byggstenar och formelement. Eleven bidrar till att anpassa sitt musicerande till sammanhang och genre.
Eleven kan medverka i att kombinera musik med andra uttrycksformer och i att improvisera och skapa kompositioner. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik bidrar eleven till resonemang om musikuttryck och funktion i några olika tidsepoker, kulturer och medier. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om musik, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt sjunga unisont, i kanon och i stämmor i olika sammanhang och genrer. I ensemblespel spelar eleven på instrument på ett delvis fungerande sätt och använder då med viss säkerhet några musikaliska symboler, byggstenar och formelement. Eleven anpassar delvis sitt musicerande till sammanhang och genre.
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att improvisera och skapa kompositioner. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik för eleven enkla resonemang om musikuttryck och funktion i några olika tidsepoker, kulturer och medier. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om musik, i egna frågor och i enkla omdömen om arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 75
MU
MUSIK
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett väl fungerande sätt sjunga unisont, i kanon och i stämmor i olika sammanhang och genrer. I ensemblespel spelar eleven på instrument på ett väl fungerande sätt och använder då med säkerhet några musikaliska symboler, byggstenar och formelement. Eleven anpassar sitt musicerande väl till sammanhang och genre.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att improvisera och skapa kompositioner. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik för eleven välutvecklade resonemang om musikuttryck och funktion i några olika tidsepoker, kulturer och medier. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om musik, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om arbetsprocesser.
76 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MU
MUSIK
kaps
krav
i sl
utet
av
årsk
urs
6
et E
Bet
yget
DB
etyg
et C
Bet
yget
BB
etyg
et A
Ele
ven
kan
sjun
ga u
niso
nt o
ch
i kan
on p
å et
t väl
fung
eran
de
sätt
. I e
nsem
bles
pel s
pela
r el
even
på
någ
ot in
stru
men
t på
ett v
äl
fung
eran
de s
ätt o
ch a
nvän
der
då m
ed s
äker
het
enst
aka
mus
ika
liska
sym
bole
r, by
ggst
enar
och
fo
rmel
emen
t.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt k
ombi
nera
mus
ik m
ed a
ndra
ut
tryc
ksfo
rmer
gen
om a
tt im
iter
a oc
h ge
stal
ta m
usik
uppl
evel
ser.
Ele
ven
kan
ocks
å be
skri
va o
ch
ge e
xem
pel p
å hu
r hö
rsel
n ka
n på
verk
as a
v hö
ga lj
udni
våer
. Vid
jä
mfö
rels
er m
ella
n ol
ika
type
r av
m
usik
för
elev
en v
älut
veck
lade
re
sone
man
g om
mus
iken
s ut
fo
rmni
ng o
ch o
m s
amba
nd, l
ik
hete
r oc
h sk
illna
der.
Ele
ven
kan
anvä
nda
någr
a äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sym
bole
r på
ett
än
dam
ålse
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om m
usik
och
i ut
värd
erin
g av
ar
bets
proc
esse
r.
n ka
n m
edve
rka
i att
sju
nga
nt o
ch i
kano
n. I
ens
embl
eed
verk
ar e
leve
n i a
tt s
pela
go
t ins
trum
ent o
ch b
idra
r l a
tt a
nvän
da e
nsta
ka m
usi
a sy
mbo
ler,
bygg
sten
ar o
ch
elem
ent.
n ka
n m
edve
rka
i att
in
era
mus
ik m
ed a
ndra
ck
sfor
mer
och
i at
t im
iter
a es
talta
mus
ikup
plev
else
r. n
kan
ocks
å be
skri
va o
ch
empe
l på
hur
hörs
eln
kan
kas
av h
öga
ljudn
ivåe
r. V
id
rels
er m
ella
n ol
ika
type
r av
k
bidr
ar e
leve
n ti
ll re
sone
o
m m
usik
ens
utfo
rmni
ng
m s
amba
nd, l
ikhe
ter
och
ader
. Ele
ven
kan
anvä
nda
ka ä
mne
sspe
cifik
a or
d,
pp o
ch s
ymbo
ler
i res
one
om
mus
ik o
ch i
utvä
rde
v ar
bets
proc
esse
r.
Ele
ven
kan
sjun
ga u
niso
nt o
ch i
kano
n på
ett
del
vis
fung
eran
de
sätt
. I e
nsem
bles
pel s
pela
r el
even
på
någ
ot in
stru
men
t på
ett d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t och
anv
ände
r då
m
ed v
iss
säke
rhet
ens
taka
mus
ika
liska
sym
bole
r, by
ggst
enar
och
fo
rmel
emen
t.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt k
ombi
nera
mus
ik m
ed
andr
a ut
tryc
ksfo
rmer
gen
om a
tt
imit
era
och
gest
alta
mus
ikup
ple
vels
er. E
leve
n ka
n oc
kså
besk
riva
oc
h ge
exe
mpe
l på
hur
hörs
eln
kan
påve
rkas
av
höga
ljud
nivå
er.
Vid
jäm
före
lser
mel
lan
olik
a ty
per
av m
usik
för
elev
en e
nkla
re
sone
man
g om
mus
iken
s ut
fo
rmni
ng o
ch o
m s
amba
nd, l
ik
hete
r oc
h sk
illna
der.
Ele
ven
kan
anvä
nda
någr
a äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sym
bole
r på
et
t del
vis
ända
mål
senl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
mus
ik o
ch i
ut
värd
erin
g av
arb
etsp
roce
sser
.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
s
Bet
yg
Ele
veun
iso
spel
mpå
nå
då ti
lka
lisk
form
Ele
veko
mb
uttr
yoc
h g
Ele
vege
ex
påve
rjä
mfö
mus
im
ang
och
osk
illn
enst
abe
gre
man
gri
ng a
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 77
MU
MUSIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt s
jung
a un
ison
t, i k
anon
och
i st
ämm
or
i olik
a sa
mm
anha
ng o
ch g
enre
r. I
ense
mbl
espe
l med
verk
ar e
leve
n i a
tt s
pela
på
inst
rum
ent o
ch
bidr
ar d
å ti
ll at
t anv
ända
någ
ra
mus
ikal
iska
sym
bole
r, by
ggst
enar
oc
h fo
rmel
emen
t. E
leve
n bi
drar
ti
ll at
t anp
assa
sit
t mus
icer
ande
ti
ll sa
mm
anha
ng o
ch g
enre
.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt
kom
bine
ra m
usik
med
and
ra
uttr
ycks
form
er o
ch i
att i
mpr
ovi
sera
och
ska
pa k
ompo
siti
oner
. E
leve
n ka
n oc
kså
besk
riva
och
ge
exe
mpe
l på
hur
hörs
eln
kan
påve
rkas
av
höga
ljud
nivå
er. V
id
jäm
före
lser
mel
lan
olik
a ty
per
av m
usik
bid
rar
elev
en ti
ll re
so
nem
ang
om m
usik
uttr
yck
och
funk
tion
i nå
gra
olik
a ti
dsep
oker
, ku
lture
r oc
h m
edie
r. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
i res
one
man
g om
mus
ik, i
egn
a fr
ågor
oc
h vi
d bi
drag
till
omdö
men
om
ar
bets
proc
esse
r.
Elev
en k
an p
å et
t del
vis f
unge
ran d
e sä
tt sj
unga
uni
sont
, i k
anon
och
i
stäm
mor
i ol
ika
sam
man
hang
och
ge
nrer
. I e
nsem
bles
pel s
pela
r ele
ven
på in
stru
men
t på
ett d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt o
ch a
nvän
der d
å m
ed
viss
säk
erhe
t någ
ra m
usik
alisk
a sy
mbo
ler,
bygg
sten
ar o
ch fo
rm el
e m
ent.
Elev
en an
pass
ar d
elvi
s sitt
mu
sicer
ande
till
sam
man
hang
och
genr
e.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt k
ombi
nera
mus
ik m
ed
andr
a ut
tryc
ksfo
rmer
gen
om a
tt
impr
ovis
era
och
skap
a ko
mpo
si
tion
er. E
leve
n ka
n oc
kså
besk
riva
oc
h ge
exe
mpe
l på
hur
hörs
eln
kan
påve
rkas
av
höga
ljud
nivå
er.
Vid
jäm
före
lser
mel
lan
olik
a ty
pe
r av
mus
ik fö
r el
even
enk
la r
eso
nem
ang
om m
usik
uttr
yck
och
funk
tion
i nå
gra
olik
a ti
dsep
oker
, ku
lture
r oc
h m
edie
r. E
leve
n ka
n an
vänd
a m
ånga
äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sym
bole
r på
et
t del
vis
ända
mål
senl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
mus
ik, i
egn
a fr
ågor
och
i en
kla
omdö
men
om
ar
bets
proc
esse
r.
Elev
en k
an p
å et
t väl
fung
eran
de
sätt
sjun
ga u
niso
nt, i
kan
on o
ch
i stä
mm
or i
olik
a sa
mm
anha
ng
och
genr
er. I
ens
embl
espe
l spe
lar
elev
en p
å in
stru
men
t på
ett v
äl
fung
eran
de sä
tt o
ch a
nvän
der
då
med
säk
erhe
t någ
ra m
usik
alis
ka
sym
bole
r, by
ggst
enar
och
form
el e
m
ent.
Elev
en a
npas
sar
sitt
mus
i ce
rand
e väl
till
sam
man
hang
och
genr
e.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt k
ombi
nera
mus
ik m
ed a
ndra
ut
tryc
ksfo
rmer
gen
om a
tt im
pro
vise
ra o
ch s
kapa
kom
posi
tion
er.
Ele
ven
kan
ocks
å be
skri
va o
ch
ge e
xem
pel p
å hu
r hö
rsel
n ka
n på
verk
as a
v hö
ga lj
udni
våer
. Vid
jä
mfö
rels
er m
ella
n ol
ika
type
r av
m
usik
för
elev
en v
älut
veck
lade
re
sone
man
g om
mus
ik ut
tryc
k oc
h fu
nktio
n i n
ågra
olik
a tid
sep
oker
, kul
ture
r oc
h m
edie
r. E
leve
n ka
n an
vänd
a m
ånga
äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sy
mbo
ler
på e
tt ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om m
usik
, i
egna
fråg
or o
ch i
välu
tvec
klad
e om
döm
en o
m a
rbet
spro
cess
er.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
78 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
NO
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
3.8 NATURORIENTERANDE ÄMNEN: BIOLOGI, FYSIK OCH KEMINaturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk, energiförsörjning, materialutveckling och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
SyfteUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och mönster. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för de sammanhang och fenomen i naturen som hela tiden påverkar miljön och allt levande.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om människokroppen och om olika faktorer som påverkar hälsan. På så sätt ska eleverna stimuleras att reflektera över samband mellan olika val och deras konsekvenser.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får möta etiska, estetiska och existentiella perspektiv på frågor som rör människa och natur. Därigenom syftar undervisningen till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till såväl sina egna åsikter och andras argument som till information från olika källor. Eleverna ska på så sätt stärka tilltron till sin förmåga att vara delaktiga i samtal om aktuella samhällsfrågor.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskap om hur naturvetenskapliga undersökningar kan göras. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att ställa frågor om och undersöka ekosystem, fysikaliska företeelser och vardagliga kemiska processer utifrån personliga upplevelser och aktuella händelser.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika naturvetenskapliga begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om naturvetenskap och presentera och utvärdera arbetsprocesser.
Genom undervisningen i de naturorienterande ämnena ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• jämföra och reflektera över mönster och strukturer i naturen,
• jämföra och reflektera över samband mellan livsstil, miljö och hälsa,
• söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden,
• genomföra undersökningar med naturvetenskaplig anknytning, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 79
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NO
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Mönster och strukturer i naturen• Sol, måne och planeter. Månens faser och några stjärnbilder.
• Olika vädertyper och väderfenomen. Hur de kan observeras och mätas över tid.
• Årstidsväxlingar och kännetecken för de olika årstiderna. Vilka konsekvenser årstidsväxlingarna får för människan.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras.
• Livscykler hos några växter och djur.
• Överlevnadsstrategier hos några växter och djur beroende på årstid.
• Vattnets olika former; fast, flytande och gas. Vattnets betydelse för liv på jorden.
Naturvetenskap i vardagen• Materials egenskaper och hur de kan sorteras och delas in efter till exempel hårdhet,
struktur, färg, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
• Källsortering och återvinning av vardagliga föremål. Kompostering av organiskt material.
• Energianvändning i hemmet, till exempel av förnybara och fossila bränslen.
• Verksamheter i närsamhället som rör naturvetenskap, till exempel odling, djurhållning och olika former av tillverkningsindustri. Deras betydelse för elevens dagliga liv.
• Aktuella samhällsfrågor som rör naturvetenskap.
• Berättelser, myter, sagor och konst med naturvetenskaplig anknytning.
Kropp och hälsa• Människokroppen och kroppsdelarnas namn och funktion.
• Hur hälsan påverkas av kost, motion, sömn, sociala relationer och beroende fram kallande medel.
• Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion och olika slags relationer.
• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
Metoder och arbetssätt• Fältstudier, experiment och sorteringar. Hur de genomförs och används för att
undersöka närmiljön.
80 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
NO
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
• Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom de naturorienterande ämnena, till exempel för att
samtala om människa, djur och natur och för att utvärdera arbetsprocesser.
I årskurs 7–9
Mönster och strukturer i naturen • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och deras betydelse
för dygn, månader, år och årstider. Universums uppkomst, utveckling och uppbyggnad.
• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald enligt evolutionsteorin.
• Näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
• Ekosystem i närmiljön och hur växter och djur samspelar med varandra och med miljön. Fotosyntes och förbränning.
• Vattnets kretslopp i naturen och samhällets vattenanvändning.
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
Naturvetenskap i vardagen • Materialutveckling och hur människan har använt och utvecklat nya material
genom historien.
• Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas. Hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
• Magneters egenskaper och användning i hemmet och i samhället.
• Kärnkraft, fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för vår energianvändning i samhället och deras för och nackdelar när det gäller miljön.
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsmedel, kosmetika och färger. Hur de används och hanteras på ett säkert sätt samt hur de påverkar hälsa och miljö.
• Verksamheter i närsamhället som rör naturvetenskap, till exempel vattenverk, värmeverk och tillverkningsindustri.
• Människan i rymden och användningen av satelliter.
• Aktuella samhällsfrågor som rör naturvetenskap.
• Berättelser om naturvetenskapliga upptäckter och framsteg genom tiderna.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 81
NO
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
Kropp och hälsa• Människokroppens organ, deras namn, placering, utseende och funktion.
• Hur hälsan påverkas av kost, motion, sömn, sociala relationer och beroendeframkallande medel.
• Virus, bakterier, smittspridning och infektioner samt förebyggande hälsovård.
• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Frågor om identitet, relationer, kärlek och ansvar.
• Preventivmetoder och sexuellt överförbara sjukdomar.
• Hur ljud uppstår, hur örat uppfattar ljud och hur ljudmiljöer påverkar hälsan.
• Ljusets utbredning och hur ögat uppfattar ljus.
Metoder och arbetssätt• Fältstudier, experiment och sorteringar. Hur de genomförs och används för att
undersöka närmiljön.
• Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom de naturorienterande ämnena, till exempel för att
samtala om människa, djur och natur och för att utvärdera arbetsprocesser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan bidra till resonemang om solen, månen och planeterna och medverkar i att identifiera och beskriva några månfaser och stjärnbilder. Eleven ger också enstaka exempel på växters och djurs livscykler och bidrar till resonemang om deras överlevnadsstrategier beroende på årstid. Utifrån egna iakttagelser kan eleven bidra till resonemang om vattnets olika former. Eleven medverkar också i att beskriva vattnets betydelse för liv på jorden. I samtal om miljöfrågor kan eleven bidra till resonemang om hur källsortering och återvinning kan göras och till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.
Eleven kan medverka i att beskriva några av människans kroppsdelar och sinnen och deras funktion och samband. Utifrån enstaka egna exempel på faktorer som påverkar människans hälsa bidrar eleven till resonemang om hälsa och ohälsa. Dessutom bidrar eleven till resonemang om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Eleven kan medverka i att hämta information med naturvetenskaplig anknytning från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan medverka i att genomföra enkla undersökningar och sorteringar och bidrar till dokumenta tion av arbetet och resultaten. Eleven kan använda enstaka ämnes specifika
82 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
NO
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
ord, begrepp och symboler i resonemang om människa, djur och natur och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan föra enkla resonemang om solen, månen och planeterna och identifierar och beskriver några månfaser och stjärnbilder på ett delvis fungerande sätt. Eleven ger också några exempel på växters och djurs livscykler och för enkla resonemang om deras överlevnadsstrategier beroende på årstid. Utifrån egna iakttagelser kan eleven föra enkla resonemang om vattnets olika former. Eleven beskriver också vattnets betydelse för liv på jorden på ett delvis fungerande sätt. I samtal om miljöfrågor kan eleven föra enkla resonemang om hur källsortering och återvinning kan göras och ge delvis under byggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt beskriva några av människans kroppsdelar och sinnen och deras funktion och samband. Utifrån några egna exempel på faktorer som påverkar människans hälsa för eleven enkla resonemang om hälsa och ohälsa. Dessutom för eleven enkla resonemang om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från givna källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan genomföra enkla undersökningar och sorteringar på ett delvis fungerande sätt och gör enkel dokumentation av arbetet och resultaten. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om solen, månen och planeterna och identifierar och beskriver några månfaser och stjärnbilder på ett väl fungerande sätt. Eleven ger också några exempel på växters och djurs livscykler och för välutvecklade resonemang om deras överlevnadsstrategier beroende på årstid. Utifrån egna iakttagelser kan eleven föra välutvecklade resonemang om vattnets olika former. Eleven beskriver också vattnets betydelse för liv på jorden på ett väl fungerande sätt. I samtal om miljöfrågor kan eleven föra välutvecklade resonemang om hur källsortering och återvinning kan göras och ge väl underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 83
NO
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
Eleven kan på ett väl fungerande sätt beskriva några av människans kroppsdelar och sinnen och deras funktion och samband. Utifrån några egna exempel på faktorer som påverkar människans hälsa för eleven välutvecklade resonemang om hälsa och ohälsa. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från givna källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan genomföra enkla undersökningar och sorteringar på ett väl fungerande sätt och gör välutvecklad dokumentation av arbetet och resultaten. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan bidra till resonemang om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och medverkar i att beskriva deras betydelse för dag, natt och årstider. Eleven medverkar också i resonemang om livets uppkomst och utveckling i enlighet med evolutionsteorin. Dessutom kan eleven bidra till resonemang om vattnets kretslopp och om samhällets vattenanvändning. I samtal om miljöfrågor kan eleven bidra till resonemang om samhällets energikällor och till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.
Eleven kan medverka i att beskriva några av människans organ och ger något exempel på deras funktion och samband. Eleven bidrar också till resonemang om förebyggande hälsovård. Dessutom bidrar eleven till resonemang om preventivmetoder, identitet och olika relationer och samlevnadsformer. Eleven kan medverka i att hämta information med naturvetenskaplig anknytning från olika källor och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Eleven kan medverka i att genomföra fältstudier och andra undersökningar och bidrar till dokumentation av arbetet och resultaten. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om människa, djur och natur, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan föra enkla resonemang om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och beskriver deras betydelse för dag, natt och årstider på ett delvis fungerande sätt. Eleven för också enkla resonemang om livets uppkomst och utveckling i enlighet med evolutionsteorin. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om
84 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
NO
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
vattnets kretslopp och om samhällets vattenanvändning. I samtal om miljöfrågor kan eleven föra enkla resonemang om samhällets energikällor och ge delvis underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt beskriva några av människans organ och ger några exempel på deras funktion och samband. Eleven för också enkla resonemang om förebyggande hälsovård. Dessutom för eleven enkla resonemang om preventivmetoder, identitet och olika relationer och samlevnadsformer. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från olika källor och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar på ett delvis fungerande sätt och gör enkel dokumentation av arbetet och resultaten. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och beskriver deras betydelse för dag, natt och årstider på ett väl fungerande sätt. Eleven för också välutvecklade resonemang om livets uppkomst och utveckling i enlighet med evolutionsteorin. Dessutom kan eleven föra välutvecklade resonemang om vattnets kretslopp och om samhällets vattenanvändning. I samtal om miljöfrågor kan eleven föra välutvecklade resonemang om samhällets energikällor och ge väl underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt beskriva några av människans organ och ger några exempel på deras funktion och samband. Eleven för också välutvecklade resonemang om förebyggande hälsovård. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om preventivmetoder, identitet och olika relationer och samlevnadsformer. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från olika källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar på ett väl fungerande sätt och gör välutvecklad dokumentation av arbetet och resultaten. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 85
NO
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om s
olen
, mån
en
och
plan
eter
na o
ch id
enti
fiera
r oc
h be
skri
ver
någr
a m
ånfa
ser
och
stjä
rnbi
lder
på
ett v
äl fu
nger
ande
sä
tt. E
leve
n ge
r oc
kså
någr
a ex
empe
l på
växt
ers
och
djur
s liv
scyk
ler
och
för
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g om
der
as ö
verl
ev
nads
stra
tegi
er b
eroe
nde
på å
rsti
d.
Uti
från
egn
a ia
ktta
gels
er k
an
elev
en fö
ra v
älut
veck
lade
res
one
man
g om
vat
tnet
s ol
ika
form
er.
Ele
ven
besk
rive
r oc
kså
vatt
nets
be
tyde
lse
för
liv p
å jo
rden
på
ett
väl f
unge
rand
e sä
tt. I
sam
tal o
m
milj
öfrå
gor
kan
elev
en fö
ra v
äl
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
hur
kä
llsor
teri
ng o
ch å
terv
inni
ng k
an
göra
s oc
h ge
väl
und
erby
ggda
fö
rsla
g på
olik
a va
l som
kan
bid
ra
till
hållb
ar u
tvec
klin
g.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt b
eskr
iva
någr
a av
män
nis
kans
kro
ppsd
elar
och
sin
nen
och
dera
s fu
nkti
on o
ch s
amba
nd.
Uti
från
någ
ra e
gna
exem
pel
på fa
ktor
er s
om p
åver
kar
män
ni
skan
s hä
lsa
för
elev
en v
älut
Ele
ven
kan
bidr
a ti
ll re
sone
man
g om
sol
en, m
ånen
och
pla
nete
rna
och
med
verk
ar i
att i
dent
ifier
a oc
h be
skri
va n
ågra
mån
fase
r oc
h st
järn
bild
er. E
leve
n ge
r oc
kså
enst
aka
exem
pel p
å vä
xter
s oc
h dj
urs
livsc
ykle
r oc
h bi
drar
till
reso
nem
ang
om d
eras
öve
rlev
na
dsst
rate
gier
ber
oend
e på
års
tid.
U
tifr
ån e
gna
iakt
tage
lser
kan
el
even
bid
ra ti
ll re
sone
man
g om
va
ttne
ts o
lika
form
er. E
leve
n m
edve
rkar
ock
så i
att b
eskr
iva
vatt
nets
bet
ydel
se fö
r liv
på
jord
en. I
sam
tal o
m m
iljöf
rågo
r ka
n el
even
bid
ra ti
ll re
sone
man
g om
hur
käl
lsor
teri
ng o
ch å
ter
vinn
ing
kan
göra
s oc
h ti
ll at
t ge
förs
lag
på o
lika
val s
om k
an b
idra
ti
ll hå
llbar
utv
eckl
ing.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt
besk
riva
någ
ra a
v m
änni
skan
s kr
opps
dela
r oc
h si
nnen
och
der
as
funk
tion
och
sam
band
. Uti
från
en
stak
a eg
na e
xem
pel p
å fa
ktor
er
som
påv
erka
r m
änni
skan
s hä
lsa
bidr
ar e
leve
n ti
ll re
sone
man
g
Ele
ven
kan
föra
enk
la r
eson
em
ang
om s
olen
, mån
en o
ch
plan
eter
na o
ch id
enti
fiera
r oc
h be
skri
ver
någr
a m
ånfa
ser
och
stjä
rnbi
lder
på
ett d
elvi
s fu
ng
eran
de s
ätt.
Ele
ven
ger
ocks
å nå
gra
exem
pel p
å vä
xter
s oc
h dj
urs
livsc
ykle
r oc
h fö
r en
kla
reso
nem
ang
om d
eras
öve
rlev
na
dsst
rate
gier
ber
oend
e på
års
tid.
U
tifr
ån e
gna
iakt
tage
lser
kan
el
even
föra
enk
la r
eson
eman
g om
vat
tnet
s ol
ika
form
er. E
leve
n be
skri
ver
ocks
å va
ttne
ts b
etyd
else
fö
r liv
på
jord
en p
å et
t del
vis
fung
eran
de s
ätt.
I sa
mta
l om
m
iljöf
rågo
r ka
n el
even
föra
enk
la
reso
nem
ang
om h
ur k
älls
orte
ring
oc
h åt
ervi
nnin
g ka
n gö
ras
och
ge d
elvi
s un
derb
yggd
a fö
rsla
g på
ol
ika
val s
om k
an b
idra
till
håll
bar
utve
cklin
g.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
ng
eran
de s
ätt b
eskr
iva
någr
a av
m
änni
skan
s kr
opps
dela
r oc
h si
nnen
och
der
as fu
nkti
on o
ch
sam
band
. Uti
från
någ
ra e
gna
exem
pel p
å fa
ktor
er s
om p
åver
ka
r m
änni
skan
s hä
lsa
för
elev
en
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
86 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
NO
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
Bet
yget
BB
etyg
et A
häl
sa o
ch
leve
n m
än
alit
et o
ch
an p
å et
t h
ämta
in
eten
skap
lig
käl
lor
och
ng o
m
barh
et.
enk
la
rter
inga
r e
sätt
nt
atio
n n.
Ele
ven
ness
peci
ym
bole
r en
ligt
sätt
ni
ska,
dju
r er
ing
av
veck
lade
res
onem
ang
om h
älsa
oc
h oh
älsa
. Des
suto
m fö
r el
even
vä
lutv
eckl
ade
reso
nem
ang
om
män
nisk
ans
pube
rtet
, sex
ualit
et
och
repr
oduk
tion
. Ele
ven
kan
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t häm
ta in
fo
rmat
ion
med
nat
urve
tens
kapl
ig
ankn
ytni
ng fr
ån g
ivna
käl
lor
och
för
då v
älut
veck
lade
res
onem
ang
om in
form
atio
nens
anv
ändb
ar
het.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra e
nkla
un
ders
ökni
ngar
och
sor
teri
ngar
på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt o
ch
gör
välu
tvec
klad
dok
umen
tati
on
av a
rbet
et o
ch r
esul
tate
n. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
ci
fika
ord,
beg
repp
och
sym
bole
r på
ett
änd
amål
senl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
män
nisk
a, d
jur
och
natu
r oc
h i u
tvär
deri
ng a
v ar
bets
proc
esse
r.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
C
om h
älsa
och
ohä
lsa.
Des
suto
m
bidr
ar e
leve
n ti
ll re
sone
man
g om
m
änni
skan
s pu
bert
et, s
exua
litet
oc
h re
prod
ukti
on. E
leve
n ka
n m
edve
rka
i att
häm
ta in
form
ati
on m
ed n
atur
vete
nska
plig
an
knyt
ning
från
giv
na k
ällo
r oc
h bi
drar
till
reso
nem
ang
om in
for
mat
ione
ns a
nvän
dbar
het.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt g
enom
föra
en
kla
unde
rsök
ning
ar o
ch s
orte
ri
ngar
och
bid
rar
till
doku
men
ta
tion
av
arbe
tet o
ch r
esul
tate
n.
Ele
ven
kan
anvä
nda
enst
aka
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp
och
sym
bole
r i r
eson
eman
g om
m
änni
ska,
dju
r oc
h na
tur
och
i ut
värd
erin
g av
arb
etsp
roce
sser
.
enkl
a re
sone
man
g om
ohäl
sa. D
essu
tom
för
een
kla
reso
nem
ang
omni
skan
s pu
bert
et, s
exu
repr
oduk
tion
. Ele
ven
kde
lvis
fung
e ran
de s
ätt
form
atio
n m
ed n
atur
van
knyt
ning
från
giv
nafö
r då
enk
la r
eson
ema
info
rmat
ione
ns a
nvän
dE
leve
n ka
n ge
nom
föra
unde
rsök
ning
ar o
ch s
opå
ett
del
vis
fung
eran
doc
h gö
r en
kel d
okum
eav
arb
etet
och
res
ulta
teka
n an
vänd
a nå
gra
ämfik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
på e
tt d
elvi
s än
dam
åls
i res
onem
ang
om m
änoc
h na
tur
och
i utv
ärd
arbe
tspr
oces
ser.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 87
NO
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
bidr
a ti
ll re
sone
man
g om
jord
ens,
sol
ens
och
mån
ens
röre
lser
i fö
rhål
land
e ti
ll va
rand
ra
och
med
verk
ar i
att b
eskr
iva
dera
s be
tyde
lse
för
dag,
nat
t och
år
stid
er. E
leve
n m
edve
rkar
ock
så
i res
onem
ang
om li
vets
upp
ko
mst
och
utv
eckl
ing
i enl
ighe
t m
ed e
volu
tion
steo
rin.
Des
suto
m
kan
elev
en b
idra
till
reso
nem
ang
om v
attn
ets
kret
slop
p oc
h om
sa
mhä
llets
vat
tena
nvän
dnin
g. I
sa
mta
l om
milj
öfrå
gor
kan
elev
en
bidr
a ti
ll re
sone
man
g om
sam
hä
llets
ene
rgik
ällo
r oc
h ti
ll at
t ge
förs
lag
på o
lika
val s
om k
an b
idra
ti
ll hå
llbar
utv
eckl
ing.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt b
esk
riva
någ
ra a
v m
änni
skan
s or
gan
och
ger
någo
t ex
empe
l på
dera
s fu
nkti
on o
ch s
amba
nd. E
leve
n bi
drar
ock
så ti
ll re
sone
man
g om
fö
reby
ggan
de h
älso
vård
. Des
sut
om b
idra
r el
even
till
reso
nem
ang
om p
reve
ntiv
met
oder
, ide
ntit
et
och
olik
a re
lati
oner
och
sam
lev
nads
form
er.
Ele
ven
kan
föra
enk
la r
eson
em
ang
om jo
rden
s, s
olen
s oc
h m
ånen
s rö
rels
er i
förh
ålla
nde
till
vara
ndra
och
bes
kriv
er d
eras
be
tyde
lse
för
dag,
nat
t och
års
tide
r på
ett
del
vis
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
för
ocks
å en
kla
reso
ne
man
g om
live
ts u
ppko
mst
och
ut
veck
ling
i enl
ighe
t med
evo
lu
tion
steo
rin.
Des
suto
m k
an e
leve
n fö
ra e
nkla
res
onem
ang
om v
att
nets
kre
tslo
pp o
ch o
m s
amhä
lle
ts v
atte
nanv
ändn
ing.
I s
amta
l om
milj
öfrå
gor
kan
elev
en fö
ra
enkl
a re
sone
man
g om
sam
hälle
ts
ener
gikä
llor
och
ge d
elvi
s un
der
bygg
da fö
rsla
g på
olik
a va
l som
ka
n bi
dra
till
hållb
ar u
tvec
klin
g.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt b
eskr
iva
någr
a av
m
änni
skan
s or
gan
och
ger
någr
a ex
empe
l på
dera
s fu
nkti
on o
ch
sam
band
. Ele
ven
för
ocks
å en
kla
reso
nem
ang
om fö
re by
ggan
de
häls
ovår
d. D
essu
tom
för
elev
en
enkl
a re
sone
man
g om
pre
vent
iv
met
oder
, ide
ntit
et o
ch o
lika
rela
ti
oner
och
sam
levn
adsf
orm
er.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om jo
rden
s, s
olen
s oc
h m
ånen
s rö
rels
er i
förh
ålla
nde
till
vara
ndra
och
bes
kriv
er d
eras
be
tyde
lse
för
dag,
nat
t och
års
ti
der
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sät
t. E
leve
n fö
r oc
kså
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g om
live
ts u
ppko
mst
oc
h ut
veck
ling
i enl
ighe
t med
ev
olut
ions
teor
in. D
essu
tom
kan
el
even
föra
väl
utve
ckla
de r
eson
em
ang
om v
attn
ets
kret
slop
p oc
h om
sam
hälle
ts v
atte
nanv
ändn
ing.
I
sam
tal o
m m
iljöf
rågo
r ka
n el
even
föra
väl
utve
ckla
de r
eson
em
ang
om s
amhä
llets
ene
rgik
ällo
r oc
h ge
väl
und
erby
ggda
förs
lag
på o
lika
val s
om k
an b
idra
till
hållb
ar u
tvec
klin
g.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nge
rand
e sä
tt b
eskr
iva
någr
a av
m
änni
skan
s or
gan
och
ger
någr
a ex
empe
l på
dera
s fu
nkti
on o
ch
sam
band
. Ele
ven
för
ocks
å vä
lut
veck
lade
res
onem
ang
om fö
re
bygg
ande
häl
sovå
rd. D
essu
tom
fö
r el
even
väl
utve
ckla
de r
eson
em
ang
om p
reve
ntiv
met
oder
,
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
88 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
NO
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt
häm
ta in
form
atio
n m
ed n
atur
ve
tens
kapl
ig a
nkny
tnin
g fr
ån
olik
a kä
llor
och
gör
någo
t eg
et
över
väga
nde
vid
reso
nem
ang
om
info
rmat
ione
ns tr
ovär
digh
et o
ch
rele
vans
. Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt g
enom
föra
fälts
tudi
er o
ch
andr
a un
ders
ökni
ngar
och
bid
rar
till
doku
men
tati
on a
v ar
bete
t oc
h re
sulta
ten.
Ele
ven
kan
anvä
nda
någr
a äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sym
bole
r i
reso
nem
ang
om m
änni
ska,
dju
r oc
h na
tur,
i egn
a fr
ågor
och
vid
bi
drag
till
om dö
men
om
olik
a ar
bets
proc
esse
r.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt h
ämta
info
rmat
ion
med
nat
urve
tens
kapl
ig a
nkny
tni
ng fr
ån o
lika
källo
r oc
h fö
r då
en
kla
och
delv
is u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
tr
ovär
digh
et o
ch r
elev
ans.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra fä
ltstu
dier
och
an
dra
unde
rsök
ning
ar p
å et
t del
vi
s fu
nger
ande
sät
t och
gör
enk
el
doku
men
tati
on a
v ar
bete
t och
re
sulta
ten.
Ele
ven
kan
anvä
nda
mån
ga ä
mne
sspe
cifik
a or
d, b
egr
epp
och
sym
bole
r på
ett
del
vis
ända
mål
s enl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
män
nisk
a, d
jur
och
natu
r, i
egna
fråg
or o
ch i
enkl
a om
dö
men
om
olik
a ar
bets
proc
esse
r.
iden
tite
t och
olik
a re
lati
oner
och
sa
mle
vnad
sfor
mer
. E
leve
n ka
n på
ett
väl
fung
eran
de
sätt
häm
ta in
form
atio
n m
ed
natu
rvet
ensk
aplig
ank
nytn
ing
från
olik
a kä
llor
och
för
då v
äl
utve
ckla
de o
ch v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
tr
ovär
digh
et o
ch r
elev
ans.
Ele
ven
kan
geno
mfö
ra fä
ltstu
dier
och
an
dra
unde
rsök
ning
ar p
å et
t väl
fu
nger
ande
sät
t och
gör
väl
ut
veck
lad
doku
men
tati
on a
v ar
be
tet o
ch r
esul
tate
n. E
leve
n ka
n an
vänd
a m
ånga
äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sym
bole
r på
ett
än
dam
ålse
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om m
änni
ska,
dju
r oc
h na
tur,
i eg
na fr
ågor
och
i vä
lutv
eckl
ade
omdö
men
om
olik
a ar
bets
p r
oces
ser.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 89
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
SO
3.9 SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAPMänniskor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Det är alla människors ansvar att utveckla ett samhälle som präglas av demokratiska värden och att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Kunskaper i de samhällsorienterande ämnena ger människor förutsättningar att orientera sig i världen och ta ansvar för sitt handlande.
SyfteUndervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om historiska sammanhang och om hur människor har skapat och förändrat samhällen och kulturer. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla sitt historiemedvetande och få perspektiv på det förflutna, nutiden och framtiden.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar. Vidare ska undervisningen stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om geografiska förhållanden, olika platser, regioner och levnadsvillkor i världen. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett rumsligt medvetande och kunskaper om mänskliga verksamheter och processer i naturen som påverkar jordytans former och mönster. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människans levnadsvillkor.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer, värden och arbetssätt. Undervisningen syftar också till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ett kritiskt förhållningssätt till, hur man kan hantera information i vardagsliv och studier. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och uttrycka sig i olika sammanhang för att på så sätt stärka tilltron till sin förmåga att delta i samtal om samhällsfrågor.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om samhällsfrågor och presentera och utvärdera arbetsprocesser.
90 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
SO
Genom undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• jämföra och reflektera över olika historiska händelser, gestalter och tidsperioder,
• jämföra och reflektera över kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar,
• jämföra och reflektera över olika geografiska förhållanden, platser, regioner och levnadsvillkor,
• reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt,
• söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Att leva tillsammans• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Konsekvenser av egna och andras handlingar och ställningstaganden.
• Normer och regler i elevens vardag, till exempel i skola, sportsammanhang och sociala medier.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas i skolan. Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i Sverige• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Forntiden och hur den kan iakttas i vår tid genom spår i naturen. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under forntiden.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Några kristna högtider och några av de vanligaste psalmerna.
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 91
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
• Samhällsfunktioner och samhällsservice i närsamhället, till exempel räddningstjänst, sjukvård, fritids och kulturutbud.
Att leva i världen• Religiöst motiverade levnadsregler, ritualer, högtider, symboler och berättelser inom
kristendom, judendom och islam.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel transportmedel. Hur egna val och prioriteringar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Aktuella samhällsfrågor som är betydelsefulla för eleven.
Att undersöka verkligheten• Tidslinjer. Begreppen dåtid, nutid och framtid.
• Orientera sig i närmiljön med hjälp av vägbeskrivningar och kartor. Namn och läge på platser i närmiljön. Storleksrelationer och väderstreck.
• Jordgloben. Namn på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Fältstudier för att undersöka natur och kulturlandskap.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till
exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser.
I årskurs 7–9
Att leva tillsammans• Livsfrågor som är betydelsefulla för eleven. Identitet och identitetsskapande
i relation till kön, sexualitet och livsstil.
• Konfliktlösning och vardagliga moraliska dilemman, till exempel hur man kan hantera olika åsikter.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Hur livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i olika religioner och andra livsåskådningar.
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
92 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
• Demokratiska fri och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Sveriges grundlagar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
• Olika slags medier, till exempel dagstidningar och tv, samt hur individer och grupper framställs i medier, till exempel utifrån kön och etnicitet.
Att leva i Sverige• Skildringar av livet förr och nu i litteratur, sånger och filmer.
• Vikingatid, medeltid, stormaktstid och frihetstid. Några historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl den XII och häxprocesserna.
• Sveriges historia från cirka 1850 till nutid. Några centrala händelser och gestalter samt barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
• Samerna och de nationella minoriteterna i Sverige, till exempel deras rättigheter, kultur och historia.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Immigration till Sverige förr och nu, samt dess betydelse för kulturer och samhällen.
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdag och regering och deras olika uppdrag. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling.
• Yrken och verksamheter i samhället. Entreprenörskap.
Att leva i världen• Historiska gestalter, händelser och tidsperioder i världen med betydelse för vår egen
tid. De båda världskrigen, deras orsaker och följder, samt Förintelsen, folkfördrivningar, folkmord och Gulag.
• Religiöst motiverade levnadsregler, ritualer, högtider, symboler och berättelser inom buddhism och hinduism.
• Vilken betydelse religioner och andra livsåskådningar kan ha för människors identiteter och livsstilar.
• Klimatförändringar och olika förklaringar till dessa.
• Jordytan och på vilket sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel skogsavverkning, jordbävning och vulkanutbrott. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Jordens klimat och vegetationszoner. Hur klimatförhållanden påverkar människors levnadsvillkor.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 93
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
Att undersöka verkligheten• Kartan och dess uppbyggnad med färger och symboler.
• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på länder och platser i Europa och övriga världen, som är betydelsefulla för eleven.
• Fältstudier för att undersöka natur och kulturlandskap.
• Metoder för att söka information från olika källor. Hur man kan värdera, bearbeta och presentera information.
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur man kan urskilja budskap, avsändare och syfte.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till
exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan bidra till resonemang om hemortens historia utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor under olika perioder. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på någon tidsperiod och bidrar till resonemang om forntiden. Eleven kan medverka i att jämföra och beskriva kristendomens betydelse för traditioner och vardagsliv i det svenska samhället förr och nu. Vid jämförelser mellan kristendomen och någon annan världsreligion bidrar eleven till resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på någon likhet och olikhet. Dessutom kan eleven samtala om livsfrågor med betydelse för eleven genom att bidra till att ställa frågor, framföra åsikter och ge exempel på någon handling och dess konsekvens.
Eleven kan medverka i att använda kartor och andra källor för att orientera sig och för att visa på någon plats och något land med betydelse för eleven. Eleven medverkar också i att genomföra enkla fältstudier i natur och kulturlandskap. Dessutom bidrar eleven till resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i Sverige. I samtal om miljöfrågor med betydelse för eleven kan eleven bidra till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på enstaka elevnära normer och regler och bidrar till resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också medverka i att beskriva demokratibegreppet, barnkonventionen och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dessutom ger eleven exempel på samhällsfunktioner och samhällsservice och bidrar till resonemang om hur de kan användas. Eleven kan medverka i att hämta information om samhället från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om samhällsfrågor och i utvärdering av arbetsprocesser.
94 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan föra enkla resonemang om hemortens historia utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor under olika perioder. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på tidsperioder och för enkla resonemang om forntiden. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt jämföra och beskriva kristendomens betydelse för traditioner och vardagsliv i det svenska samhället förr och nu. Vid jämförelser mellan kristendomen och någon annan världsreligion för eleven enkla resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om livsfrågor med betydelse för eleven genom att ställa frågor och framföra åsikter på ett delvis fungerande sätt samt ge exempel på handlingar och deras konsekvenser.
Eleven kan använda kartor och andra källor på ett delvis fungerande sätt för att orientera sig och för att visa på platser och länder med betydelse för eleven. Eleven genomför också enkla fältstudier i natur och kulturlandskap på ett delvis fungerande sätt. Dessutom för eleven enkla resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i Sverige. I samtal om miljöfrågor med betydelse för eleven kan eleven ge enkla och delvis underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på elevnära normer och regler och för enkla resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt beskriva demokratibegreppet, barnkonventionen och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dessutom ger eleven exempel på samhällsfunktioner och samhällsservice och för enkla resonemang om hur de kan användas. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information om samhället från givna källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om hemortens historia utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor under olika perioder. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på tidsperioder och för välutvecklade resonemang om forntiden. Eleven kan på ett väl fungerande sätt jämföra och beskriva kristendomens betydelse för traditioner och vardagsliv i det svenska samhället förr och nu. Vid jämförelser mellan kristendomen och någon annan världsreligion för eleven välutvecklade resonemang
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 95
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om livsfrågor med betydelse för eleven genom att ställa frågor och framföra åsikter på ett väl fungerande sätt samt ge exempel på handlingar och deras konsekvenser.
Eleven kan använda kartor och andra källor på ett väl fungerande sätt för att orientera sig och för att visa på platser och länder med betydelse för eleven. Eleven genomför också enkla fältstudier i natur och kulturlandskap på ett väl fungerande sätt. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i Sverige. I samtal om miljöfrågor med betydelse för eleven kan eleven ge välutvecklade och väl underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på elevnära normer och regler och för välutvecklade resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också på ett väl fungerande sätt beskriva demokratibegreppet, barnkonventionen och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dessutom ger eleven exempel på samhällsfunktioner och samhällsservice och för välutvecklade resonemang om hur de kan användas. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information om samhället från givna källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan bidra till resonemang om Sveriges historia från 1850 till nutid utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på historiska händelser och bidrar till resonemang om olika händelser och gestalter under tidsperioden vikingatid till frihetstid. Dessutom bidrar eleven till resonemang om orsaker till och följder av världskrigen samt om förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Eleven kan medverka i att jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Vid jämförelser mellan kristen domen och några andra världsreligioner bidrar eleven till resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att bidra till att framföra och bemöta åsikter samt resonera om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Eleven kan medverka i att använda kartor och andra källor för att visa på kontinenter och världshav samt platser och länder med betydelse för eleven. Eleven medverkar också i att genomföra fältstudier och ger något exempel på en process som formar och förändrar jordytan. Dessutom bidrar eleven till resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i olika delar av världen. I samtal om globala miljöfrågor kan eleven bidra till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på olika lagar och regler i samhället och bidrar till resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också medverka i att beskriva politiska val och
96 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
styrelsesätt i Sverige, mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder. Eleven berättar något om de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Dessutom ger eleven exempel på yrken och verksamheter i samhället och bidrar till resonemang om deras funktion. Eleven kan medverka i att hämta information om samhället från olika källor och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan föra enkla resonemang om Sveriges historia från 1850 till nutid utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på historiska händelser och för enkla resonemang om olika händelser och gestalter under tidsperioden vikingatid till frihetstid. Dessutom för eleven delvis underbyggda resonemang om orsaker till och följder av världskrigen samt om förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner för eleven enkla resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att framföra och bemöta åsikter på ett delvis fungerande sätt och föra enkla resonemang om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt använda kartor och andra källor för att visa på kontinenter och världshav samt platser och länder med betydelse för eleven. Eleven genomför också fältstudier på ett delvis fungerande sätt och ger exempel på processer som formar och förändrar jordytan. Dessutom för eleven enkla resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i olika delar av världen. I samtal om globala miljöfrågor kan eleven ge enkla och delvis underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på lagar och regler i samhället och för enkla resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt beskriva politiska val och styrelsesätt i Sverige, mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder. Eleven berättar något om de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Dessutom ger eleven exempel på yrken och verksamheter i samhället och för enkla resonemang om deras funktion. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information om samhället från olika källor och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 97
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
relevans. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om Sveriges historia från 1850 till nutid utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på historiska händelser och för välutvecklade resonemang om olika händelser och gestalter under tidsperioden vikingatid till frihetstid. Dessutom för eleven väl underbyggda resonemang om orsaker till och följder av världskrigen samt om förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Eleven kan på ett väl fungerande sätt jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner för eleven välutvecklade resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att framföra och bemöta åsikter på ett väl fungerande sätt och föra välutvecklade resonemang om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt använda kartor och andra källor för att visa på kontinenter och världshav samt platser och länder med betydelse för eleven. Eleven genomför också fältstudier på ett väl fungerande sätt och ger exempel på processer som formar och förändrar jordytan. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i olika delar av världen. I samtal om globala miljöfrågor kan eleven ge välutvecklade och väl underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på lagar och regler i samhället och för välutvecklade resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också på ett väl fungerande sätt beskriva politiska val och styrelsesätt i Sverige, rättssystem, mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder. Eleven berättar något om de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Dessutom ger eleven exempel på yrken och verksamheter i samhället och för välutvecklade resonemang om deras funktion. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information om samhället från olika källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informa tionens trovärdighet och relevans. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.
98 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om h
emor
tens
his
to
ria
utifr
ån o
lika
slag
s sk
ildri
ngar
av
män
nisk
ors
levn
adsv
illko
r un
der
olik
a pe
riod
er. M
ed h
jälp
av
tids
linje
r vi
sar
elev
en p
å ti
dspe
riod
er o
ch fö
r vä
lutv
eck
lade
res
onem
ang
om fo
rnti
den.
E
leve
n ka
n på
ett
väl
fung
eran
de
sätt
jäm
föra
och
bes
kriv
a kr
iste
ndo
men
s be
tyde
lse
för
trad
itio
ner
och
vard
agsl
iv i
det s
vens
ka
sam
hälle
t för
r oc
h nu
. Vid
jäm
fö
rels
er m
ella
n kr
iste
ndom
en o
ch
någo
n an
nan
värl
dsre
ligio
n fö
r el
even
väl
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
hel
iga
plat
ser,
ritu
aler
och
le
vnad
sreg
ler
och
ger
exem
pel p
å lik
hete
r oc
h ol
ikhe
ter.
Des
suto
m
kan
elev
en s
amta
la o
m li
vsfr
ågor
m
ed b
etyd
else
för
elev
en g
enom
at
t stä
lla fr
ågor
och
fram
föra
ås
ikte
r på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt
sam
t ge
exem
pel p
å ha
ndlin
gar
och
dera
s ko
nsek
vens
er.
Ele
ven
kan
anvä
nda
kart
or o
ch
andr
a kä
llor
på e
tt v
äl fu
nger
an
de s
ätt f
ör a
tt o
rien
tera
sig
och
fö
r at
t vis
a på
pla
tser
och
länd
er
Ele
ven
kan
bidr
a ti
ll re
sone
man
g om
hem
orte
ns h
isto
ria
utifr
ån
olik
a sl
ags
skild
ring
ar a
v m
änni
sko
rs le
vnad
svill
kor
unde
r ol
ika
peri
oder
. Med
hjä
lp a
v ti
dslin
jer
visa
r el
even
på
någo
n ti
dspe
riod
oc
h bi
drar
till
reso
nem
ang
om
forn
tide
n. E
leve
n ka
n m
edve
rka
i at
t jäm
föra
och
bes
kriv
a kr
iste
ndo
men
s be
tyde
lse
för
trad
itio
ner
och
vard
agsl
iv i
det s
vens
ka
sam
hälle
t för
r oc
h nu
. Vid
jäm
fö
rels
er m
ella
n kr
iste
ndom
en
och
någo
n an
nan
värl
dsre
ligio
n bi
drar
ele
ven
till
reso
nem
ang
om h
elig
a pl
atse
r, ri
tual
er o
ch
levn
adsr
egle
r oc
h ge
r ex
empe
l på
någ
on li
khet
och
olik
het.
Des
suto
m k
an e
leve
n sa
mta
la
om li
vsfr
ågor
med
bet
ydel
se fö
r el
even
gen
om a
tt b
idra
till
att
stäl
la fr
ågor
, fra
mfö
ra å
sikt
er o
ch
ge e
xem
pel p
å nå
gon
hand
ling
och
dess
kon
sekv
ens.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt a
nvä
nda
kart
or o
ch a
ndra
käl
lor
för
att o
rien
tera
sig
och
för
att v
isa
på n
ågon
pla
ts o
ch n
ågot
land
Ele
ven
kan
föra
enk
la r
eson
em
ang
om h
emor
tens
his
tori
a ut
ifrån
olik
a sl
ags
skild
ring
ar a
v m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor
unde
r ol
ika
peri
oder
. Med
hjä
lp a
v ti
dslin
jer
visa
r el
even
på
tids
pe
riod
er o
ch fö
r en
kla
reso
nem
ang
om fo
rnti
den.
Ele
ven
kan
på e
tt
delv
is fu
nger
ande
sät
t jäm
föra
oc
h be
skri
va k
rist
endo
men
s be
tyde
lse
för
trad
itio
ner
och
vard
agsl
iv i
det s
vens
ka s
amhä
lle
t för
r oc
h nu
. Vid
jäm
före
lser
m
ella
n kr
iste
ndom
en o
ch n
ågon
an
nan
värl
dsre
ligio
n fö
r el
even
en
kla
reso
nem
ang
om h
elig
a pl
atse
r, ri
tual
er o
ch le
vnad
sreg
ler
och
ger
exem
pel p
å lik
hete
r oc
h ol
ikhe
ter.
Des
suto
m k
an e
leve
n sa
mta
la o
m li
vsfr
ågor
med
bet
yde
lse
för
elev
en g
enom
att
stä
lla
fråg
or o
ch fr
amfö
ra å
sikt
er p
å et
t de
lvis
fung
eran
de s
ätt s
amt g
e ex
empe
l på
hand
linga
r oc
h de
ras
kons
ekve
nser
.
Ele
ven
kan
anvä
nda
kart
or o
ch
andr
a kä
llor
på e
tt d
elvi
s fu
ng
eran
de s
ätt f
ör a
tt o
rien
tera
sig
oc
h fö
r at
t vis
a på
pla
tser
och
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 99
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
Bet
yget
BB
etyg
et A
bet
ydel
se fö
r el
even
. om
för
ocks
å en
kla
i nat
ur
och
kultu
rå
ett d
elvi
s fu
ng
. Des
suto
m fö
r el
even
em
ang
om fö
ruts
ätt
befo
lkni
ng o
ch b
ebyg
ig
e. I
sam
tal o
m m
iled
bet
ydel
se fö
r el
even
ge
enk
la o
ch d
elvi
s da
förs
lag
på o
lika
val
dra
till
hållb
ar u
tvec
k k
an g
e ex
empe
l på
rmer
och
reg
ler
och
sone
man
g om
var
för
övas
. Ele
ven
kan
ock
lvis
fung
eran
de s
ätt
mok
rati
begr
eppe
t, nt
ione
n oc
h de
gru
nd
änsk
liga
rätt
ighe
tern
a.
ger
elev
en e
xem
pel p
å kt
ione
r oc
h sa
mhä
lls
för
enkl
a re
sone
man
g ka
n an
vänd
as.
på
ett d
elvi
s fu
nge
häm
ta in
form
atio
n le
t frå
n gi
vna
källo
r en
kla
reso
nem
ang
med
bet
ydel
se fö
r el
even
. Ele
ven
geno
mfö
r oc
kså
enkl
a fä
ltstu
dier
i n
atur
oc
h ku
lturl
ands
kap
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t. D
ess
utom
för
elev
en v
älut
veck
lade
re
sone
man
g om
föru
tsät
tnin
gar
för
befo
lkni
ng o
ch b
ebyg
gels
e i
Sver
ige.
I s
amta
l om
milj
öfrå
gor
med
bet
ydel
se fö
r el
even
kan
el
even
ge
välu
tvec
klad
e oc
h vä
l un
derb
yggd
a fö
rsla
g på
olik
a va
l so
m k
an b
idra
till
hållb
ar u
tve
cklin
g. E
leve
n ka
n ge
exe
mpe
l på
ele
vnär
a no
rmer
och
reg
ler
och
för
välu
tvec
klad
e re
sone
m
ang
om v
arfö
r de
kan
beh
övas
. E
leve
n ka
n oc
kså
på e
tt v
äl fu
ng
eran
de s
ätt b
eskr
iva
dem
okra
ti
begr
eppe
t, ba
rnko
nven
tion
en
och
de g
rund
lägg
ande
män
sklig
a rä
ttig
hete
rna.
Des
suto
m g
er
elev
en e
xem
pel p
å sa
mhä
llsfu
nk
tion
er o
ch s
amhä
llsse
rvic
e oc
h fö
r vä
lutv
eckl
ade
reso
nem
ang
om h
ur d
e ka
n an
vänd
as.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt h
ämta
info
rmat
ion
om s
am
hälle
t frå
n gi
vna
källo
r oc
h fö
r då
väl
utve
ckla
de r
eson
eman
g
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
C
med
bet
ydel
se fö
r el
even
. Ele
ven
med
verk
ar o
ckså
i at
t gen
omfö
ra
enkl
a fä
ltstu
dier
i na
tur
och
ku
lturl
ands
kap.
Des
suto
m b
idra
r el
even
till
reso
nem
ang
om fö
rut
sätt
ning
ar fö
r be
folk
ning
och
be
bygg
else
i Sv
erig
e. I
sam
tal o
m
milj
öfrå
gor
med
bet
ydel
se fö
r el
even
kan
ele
ven
bidr
a ti
ll at
t ge
förs
lag
på o
lika
val s
om k
an b
idra
ti
ll hå
llbar
utv
eckl
ing.
Ele
ven
kan
ge e
xem
pel p
å en
stak
a el
evnä
ra
norm
er o
ch r
egle
r oc
h bi
drar
till
reso
nem
ang
om v
arfö
r de
kan
be
höva
s. E
leve
n ka
n oc
kså
med
ve
rka
i att
bes
kriv
a de
mok
rati
be
grep
pet,
barn
konv
enti
onen
och
de
gru
ndlä
ggan
de m
änsk
liga
rät
tigh
eter
na. D
essu
tom
ger
ele
ven
exem
pel p
å sa
mhä
llsfu
nkti
oner
oc
h sa
mhä
llsse
rvic
e oc
h bi
drar
ti
ll re
sone
man
g om
hur
de
kan
anvä
ndas
.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt h
ämta
in
form
atio
n om
sam
hälle
t frå
n gi
vna
källo
r oc
h bi
drar
till
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
länd
er m
edE
leve
n ge
nfä
ltstu
dier
la
ndsk
ap p
eran
de s
ätt
enkl
a re
son
ning
ar fö
r ge
lse
i Sve
rjö
fråg
or m
kan
elev
en
unde
rbyg
gso
m k
an b
ilin
g. E
leve
nel
evnä
ra n
ofö
r en
kla
rede
kan
beh
så p
å et
t de
besk
riva
de
barn
konv
elä
ggan
de m
Des
suto
m
sam
hälls
fun
serv
ice
och
om h
ur d
e
Ele
ven
kan
rand
e sä
tt
om s
amhä
loc
h fö
r då
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
100 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
anvä
ndba
rhet
. Ele
ven
kan
an
vänd
a en
stak
a äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sym
bole
r i r
eso
nem
ang
om s
amhä
llsfr
ågor
och
i ut
värd
erin
g av
arb
etsp
roce
sser
.
om in
form
atio
nens
anv
ändb
ar
het.
Ele
ven
kan
anvä
nda
någr
a äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sy
mbo
ler
på e
tt d
elvi
s än
da
mål
senl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
sa
mhä
llsfr
ågor
och
i ut
värd
erin
g av
arb
etsp
roce
sser
.
om in
form
atio
nens
anv
ändb
ar
het.
Ele
ven
kan
anvä
nda
någr
a äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sy
mbo
ler
på e
tt ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om s
am
hälls
fråg
or o
ch i
utvä
rder
ing
av
arbe
ts pr
oces
ser.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 101
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
Ele
ven
om S
veti
ll nu
tri
ngar
ko
r. M
elev
en
och
biol
ika
hun
der
frih
ets
en ti
ll oc
h fö
om fö
roc
h fo
verk
a i
relig
ion
från
en
mån
gfjä
mfö
roc
h nå
bidr
ar
om h
ele
vnad
likhe
teka
n el
eliv
sfrå
gfr
amfö
reso
nean
dra
kan
bid
ra ti
ll re
sone
man
g ri
ges
hist
oria
från
185
0 id
uti
från
olik
a sl
ags
skild
av
män
nisk
ors
levn
adsv
ill
ed h
jälp
av
tids
linje
r vi
sar
på h
isto
risk
a hä
ndel
ser
drar
till
reso
nem
ang
om
ände
lser
och
ges
talte
r ti
dspe
riod
en v
ikin
gati
d ti
ll ti
d. D
essu
tom
bid
rar
elev
re
sone
man
g om
ors
aker
till
ljder
av
värl
dskr
igen
sam
t tr
yck,
folk
förd
rivn
inga
r lk
mor
d. E
leve
n ka
n m
ed
att
jäm
föra
och
bes
kriv
a en
s be
tyde
lse
i Sve
rige
he
tsky
rka
till
relig
iös
ald
och
seku
lari
seri
ng. V
id
else
r m
ella
n kr
iste
ndom
en
gra
andr
a vä
rlds
relig
ione
r el
even
till
reso
nem
ang
liga
plat
ser,
ritu
aler
och
sr
egle
r oc
h ge
r ex
empe
l på
r oc
h ol
ikhe
ter.
Des
suto
m
ven
sam
tala
om
olik
a or
gen
om a
tt b
idra
till
att
ra o
ch b
emöt
a ås
ikte
r sa
mt
ra o
m v
ad r
elig
ion
och
livså
skåd
ning
ar k
an b
etyd
a
apsk
rav
i slu
tet
av å
rsku
rs 9
t E
Bet
yget
DB
etyg
et C
Bet
yget
BB
etyg
et A
Ele
ven
kan
föra
enk
la r
eson
em
ang
om S
veri
ges
hist
oria
från
18
50 ti
ll nu
tid
utifr
ån o
lika
slag
s sk
ildri
ngar
av
män
nisk
ors
lev
nads
villk
or. M
ed h
jälp
av
tids
lin
jer
visa
r el
even
på
hist
oris
ka h
än
dels
er o
ch fö
r en
kla
reso
nem
ang
om o
lika
händ
else
r oc
h ge
stal
ter
unde
r ti
dspe
riod
en v
ikin
gati
d ti
ll fr
ihet
stid
. Des
suto
m fö
r el
even
de
lvis
und
erby
ggda
res
onem
ang
om o
rsak
er ti
ll oc
h fö
ljder
av
värl
dskr
igen
sam
t om
fört
ryck
, fo
lkfö
rdri
vnin
gar
och
folk
mor
d.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt jä
mfö
ra o
ch b
eskr
iva
relig
ione
ns b
etyd
else
i Sv
erig
e fr
ån e
nhet
skyr
ka ti
ll re
ligiö
s m
ångf
ald
och
seku
lari
seri
ng. V
id
jäm
före
lser
mel
lan
kris
tend
omen
oc
h nå
gra
andr
a vä
rlds
relig
ione
r fö
r el
even
enk
la r
eson
eman
g om
hel
iga
plat
ser,
ritu
aler
och
le
vnad
sreg
ler
och
ger
exem
pel p
å lik
hete
r oc
h ol
ikhe
ter.
Des
suto
m
kan
elev
en s
amta
la o
m o
lika
livsf
rågo
r ge
nom
att
fram
föra
oc
h be
möt
a ås
ikte
r på
ett
del
vis
fung
eran
de s
ätt o
ch fö
ra e
nkla
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om S
veri
ges
hist
oria
fr
ån 1
850
till
nuti
d ut
ifrån
olik
a sl
ags
skild
ring
ar a
v m
änni
skor
s le
vnad
svill
kor.
Med
hjä
lp a
v ti
ds
linje
r vi
sar
elev
en p
å hi
stor
iska
hä
ndel
ser
och
för
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g om
olik
a hä
ndel
ser
och
gest
alte
r un
der
tids
peri
oden
vi
king
atid
till
frih
etst
id. D
ess
utom
för
elev
en v
äl u
nder
bygg
da
reso
nem
ang
om o
rsak
er ti
ll oc
h fö
ljder
av
värl
dskr
igen
sam
t om
fö
rtry
ck, f
olkf
ördr
ivni
ngar
och
fo
lkm
ord.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl
fung
eran
de s
ätt j
ämfö
ra o
ch
besk
riva
rel
igi o
nens
bet
ydel
se
i Sve
rige
från
enh
etsk
yrka
till
relig
iös
mån
gfal
d oc
h se
kula
ri
seri
ng. V
id jä
mfö
rels
er m
ella
n kr
iste
ndom
en o
ch n
ågra
and
ra
värl
dsre
ligio
ner
för
elev
en v
älut
ve
ckla
de r
eson
eman
g om
hel
iga
plat
ser,
ritu
aler
och
levn
adsr
egle
r oc
h ge
r ex
empe
l på
likhe
ter
och
olik
hete
r. D
essu
tom
kan
ele
ven
sam
tala
om
olik
a liv
sfrå
gor
ge
nom
att
fram
föra
och
bem
öta
åsik
ter
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sät
t
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
sk
Bet
yge
102 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
för
män
nisk
ors
iden
tite
t, liv
ssti
l oc
h gr
uppt
illhö
righ
et.
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt a
nvä
nda
kart
or o
ch a
ndra
käl
lor
för
att v
isa
på k
onti
nent
er o
ch
värl
dsha
v sa
mt p
lats
er o
ch lä
nder
m
ed b
etyd
else
för
elev
en. E
leve
n m
edve
rkar
ock
så i
att g
enom
föra
fä
ltstu
dier
och
ger
någ
ot e
xem
pel
på e
n pr
oces
s so
m fo
rmar
och
fö
ränd
rar
jord
ytan
. Des
suto
m
bidr
ar e
leve
n ti
ll re
sone
man
g om
föru
tsät
tnin
gar
för
befo
lk
ning
och
beb
ygge
lse
i olik
a de
lar
av v
ärld
en. I
sam
tal o
m g
loba
la
milj
öfrå
gor
kan
elev
en b
idra
till
att g
e fö
rsla
g på
olik
a va
l som
ka
n bi
dra
till
hållb
ar u
tvec
klin
g.
Ele
ven
kan
ge e
xem
pel p
å ol
ika
laga
r oc
h re
gler
i sa
mhä
llet o
ch
bidr
ar ti
ll re
sone
man
g om
var
för
de k
an b
ehöv
as. E
leve
n ka
n oc
kså
med
verk
a i a
tt b
eskr
iva
polit
iska
va
l och
sty
rels
esät
t i S
veri
ge,
män
sklig
a rä
ttig
hete
r oc
h di
skr
imin
erin
gsgr
unde
r. E
leve
n
reso
nem
ang
om v
ad r
elig
ion
och
andr
a liv
såsk
ådni
ngar
kan
bet
yda
för
män
nisk
ors
iden
tite
t, liv
ssti
l oc
h gr
uppt
illhö
righ
et.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt a
nvän
da k
arto
r oc
h an
dra
källo
r fö
r at
t vis
a på
kon
ti
nent
er o
ch v
ärld
shav
sam
t pla
tser
oc
h lä
nder
med
bet
ydel
se fö
r el
even
. Ele
ven
geno
mfö
r oc
kså
fälts
tudi
er p
å et
t del
vis
fung
eran
de
sät
t och
ger
exe
mpe
l på
pro
cess
er s
om fo
rmar
och
förä
ndra
r jo
rdyt
an. D
essu
tom
för
elev
en
enkl
a re
sone
man
g om
föru
tsät
tni
ngar
för
befo
lkni
ng o
ch b
ebyg
ge
lse
i olik
a de
lar
av v
ärld
en. I
sa
mta
l om
glo
bala
milj
öfrå
gor
kan
elev
en g
e en
kla
och
delv
is
unde
rbyg
gda
förs
lag
på o
lika
val
som
kan
bid
ra ti
ll hå
llbar
utv
eck
ling.
Ele
ven
kan
ge e
xem
pel p
å la
gar
och
regl
er i
sam
hälle
t och
fö
r en
kla
reso
nem
ang
om v
arfö
r de
kan
beh
övas
. Ele
ven
kan
ock
så p
å et
t del
vis
fung
eran
de s
ätt
besk
riva
pol
itis
ka v
al o
ch s
tyre
lse
sätt
i Sv
erig
e, m
änsk
liga
rätt
ig
och
föra
väl
utve
ckla
de r
eson
em
ang
om v
ad r
elig
ion
och
andr
a liv
såsk
ådni
ngar
kan
bet
yda
för
män
nisk
ors
iden
tite
t, liv
ssti
l och
gr
uppt
illhö
righ
et.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt a
nvän
da k
arto
r oc
h an
dra
källo
r fö
r at
t vis
a på
kon
tine
nte
r oc
h vä
rlds
hav
sam
t pla
tser
oc
h lä
nder
med
bet
ydel
se fö
r el
even
. Ele
ven
geno
mfö
r oc
kså
fälts
tudi
er p
å et
t väl
fung
eran
de
sätt
och
ger
exe
mpe
l på
proc
es
ser
som
form
ar o
ch fö
ränd
rar
jord
ytan
. Des
suto
m fö
r el
even
vä
lutv
eckl
ade
reso
nem
ang
om
föru
tsät
tnin
gar
för
befo
lkni
ng
och
beby
ggel
se i
olik
a de
lar
av
värl
den.
I s
amta
l om
glo
bala
m
iljöf
rågo
r ka
n el
even
ge
välu
tve
ckla
de o
ch v
äl u
nder
bygg
da
förs
lag
på o
lika
val s
om k
an b
idra
ti
ll hå
llbar
utv
eckl
ing.
Ele
ven
kan
ge e
xem
pel p
å la
gar
och
regl
er i
sam
hälle
t och
för
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g om
var
för
de k
an
behö
vas.
Ele
ven
kan
ocks
å på
ett
vä
l fun
gera
nde
sätt
bes
kriv
a po
liti
ska
val o
ch s
tyre
lses
ätt i
Sve
rige
,
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 103
SO
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
berä
ttar
någ
ot o
m d
e na
tion
ella
m
inor
itet
erna
och
der
as s
ärst
äll
ning
och
rät
tigh
eter
. Des
suto
m
ger
elev
en e
xem
pel p
å yr
ken
och
verk
sam
hete
r i s
amhä
llet o
ch
bidr
ar ti
ll re
sone
man
g om
der
as
funk
tion
. Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt h
ämta
info
rmat
ion
om
sam
hälle
t frå
n ol
ika
källo
r oc
h gö
r nå
got e
get
över
väga
nde
vid
reso
nem
ang
om in
form
atio
ne
ns tr
ovär
digh
et o
ch r
elev
ans.
E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch
sym
bole
r i r
eson
eman
g om
sam
hä
llsfr
ågor
, i e
gna
fråg
or o
ch v
id
bidr
ag ti
ll om
döm
en o
m o
lika
arbe
ts pr
oces
ser.
hete
r oc
h di
skri
min
erin
gsgr
un
der.
Ele
ven
berä
ttar
någ
ot o
m
de n
atio
nella
min
orit
eter
na o
ch
dera
s sä
rstä
llnin
g oc
h rä
ttig
hete
r. D
essu
tom
ger
ele
ven
exem
pel p
å yr
ken
och
verk
sam
hete
r i s
amhä
lle
t och
för
enkl
a re
sone
man
g om
de
ras
funk
tion
. Ele
ven
kan
på
ett d
elvi
s fu
nge r
ande
sät
t häm
ta
info
rmat
ion
om s
amhä
llet f
rån
olik
a kä
llor
och
för
då e
nkla
och
de
lvis
und
erby
ggda
res
onem
ang
om in
form
atio
nens
trov
ärdi
ghet
oc
h re
leva
ns. E
leve
n ka
n an
vänd
a m
ånga
äm
ness
peci
fika
ord,
be
grep
p oc
h sy
mbo
ler
på e
tt d
elvi
s än
dam
ålse
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om s
amhä
llsfr
ågor
, i e
gna
fråg
or
och
i enk
la o
mdö
men
om
olik
a ar
bets
proc
esse
r.
rätt
ssys
tem
, män
sklig
a rä
ttig
hete
r oc
h di
skri
min
erin
gsgr
unde
r. E
leve
n be
rätt
ar n
ågot
om
de
nati
onel
la m
inor
itet
erna
och
de
ras
särs
tälln
ing
och
rätt
ighe
ter.
Des
suto
m g
er e
leve
n ex
empe
l på
yrke
n oc
h ve
rksa
mhe
ter
i sam
häl
let o
ch fö
r vä
lutv
eckl
ade
reso
ne
man
g om
der
as fu
nkti
on. E
leve
n ka
n på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt
häm
ta in
form
atio
n om
sam
hälle
t fr
ån o
lika
källo
r oc
h fö
r då
väl
ut
veck
lade
och
väl
und
erby
ggda
re
sone
man
g om
info
rmat
ione
ns
trov
ärdi
ghet
och
rel
evan
s. E
leve
n ka
n an
vänd
a m
ånga
äm
ness
pe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
på e
tt ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om s
amhä
llsfr
ågor
, i e
gna
fråg
or o
ch i
välu
tvec
klad
e om
döm
en o
m o
lika
arbe
ts
proc
esse
r.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
104 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SLÖJD
SL
3.10 SLÖJDAtt tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling.
SyfteUndervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och tekniker. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sitt handlag i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat och kombinera dessa kunskaper med medvetna val av material och teknik. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar nyfikenhet och kreativitet och uppmuntra eleverna till att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar en medvetenhet om estetiska traditioner och förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om slöjd, hantverk och design samt presentera och utvärdera arbetsprocesser.
Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formge och framställa föremål i olika material med lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och planera tillvägagångssätt för slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets och miljöaspekter,
• undersöka och reflektera över slöjdföremål utifrån kvalitet, form och funktion, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 105
SLÖJD
SL
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.
• Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, tovning och sågning.
• Enkla skisser och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas och följas.
Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering
av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
• Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.
• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer• Föremål och berättelser som inspirationskällor och förebilder för eget skapande.
• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.
Slöjden i samhället• Slöjdföremålens funktion och betydelse, till exempel som bruks och
prydnads föremål.
• Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet slöjd, för att till exempel beskriva
slöjdföremål och utvärdera arbetsprocesser.
I årskurs 7–9
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och
kombinationsmöjligheter.
• Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning.
• Ergonomi och arbetsmiljö, till exempel lämplig arbetshöjd och ljudnivå.
• Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar.
106 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SL
SLÖJD
Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering
av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer • Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder för eget skapande.
• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Mode och trender i ungdomskulturer, vad de signalerar och hur de kan påverka individen.
• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.
Slöjden i samhället• Slöjd historiskt och i nutid, till exempel lokala hantverkstraditioner och
aktuella trender.
• Materialens ursprung, tillverkning, användning och miljöpåverkan.
• Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet slöjd för att till exempel beskriva slöjd
föremål och utvärdera arbetsprocesser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan medverka i att formge och framställa olika typer av slöjdföremål och i att arbeta med givna redskap, verktyg, och material. Eleven kan också medverka i att använda någon given hantverksteknik. Utifrån syftet och någon miljöaspekt medverkar eleven i att välja material och tekniker i slöjdarbetet.
Eleven bidrar till dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av egna och andras slöjdföremål bidrar eleven till resonemang om hur föremålens färg, form och material påverkar uttryck och funktion. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om olika slöjdföremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 107
SL
SLÖJD
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt formge och framställa olika typer av slöjdföremål och arbeta med givna redskap, verktyg, och material. Eleven kan också använda några givna hantverkstekniker på ett delvis fungerande sätt. Utifrån syftet och någon miljöaspekt väljer eleven material och tekniker i slöjdarbetet och ger enkla motiveringar till sina val.
Eleven gör enkel dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av egna och andras slöjdföremål för eleven enkla resonemang om hur föremålens färg, form och material påverkar uttryck och funktion. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om olika slöjd föremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett väl fungerande sätt formge och framställa olika typer av slöjdföremål och arbeta med givna redskap, verktyg och material. Eleven kan också använda några givna hantverkstekniker på ett väl fungerande sätt. Utifrån syftet och någon miljöaspekt väljer eleven material och tekniker i slöjdarbetet och ger välutvecklade motiveringar till sina val.
Eleven gör välutvecklad dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av egna och andras slöjdföremål för eleven välutvecklade resonemang om hur föremålens färg, form och material påverkar uttryck och funktion. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om olika slöjdföremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan medverka i att formge och framställa olika typer av slöjdföremål och i att arbeta med olika redskap, verktyg och material. Eleven kan också medverka i att använda olika hantverkstekniker. Utifrån syftet och kvalitets och miljöaspekter medverkar eleven i att välja material och tekniker i slöjdarbetet.
Eleven bidrar till dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av slöjdföremål bidrar eleven till resonemang om samband mellan kvalitet, form och funktion. Dessutom bidrar eleven till resonemang om trender och traditioner i olika kulturer. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om olika
108 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SL
SLÖJD
slöjdföremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt formge och framställa olika typer av slöjdföremål och arbeta med olika redskap, verktyg och material. Eleven kan också använda olika hantverkstekniker på ett delvis fungerande sätt. Utifrån syftet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven material och tekniker i slöjdarbetet och ger enkla motiveringar till sina val.
Eleven gör enkel dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av slöjdföremål för eleven enkla resonemang om samband mellan kvalitet, form och funktion. Dessutom för eleven enkla resonemang om trender och traditioner i olika kulturer. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om olika slöjdföremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett väl fungerande sätt formge och framställa olika typer av slöjdföremål och arbeta med olika redskap, verktyg och material. Eleven kan också använda olika hantverkstekniker på ett väl fungerande sätt. Utifrån syftet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven material och tekniker i slöjdarbetet och ger välutvecklade motiveringar till sina val.
Eleven gör välutvecklad dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av slöjdföremål för eleven välutvecklade resonemang om samband mellan kvalitet, form och funktion. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om trender och traditioner i olika kulturer. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om olika slöjdföremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 109
SL
SLÖJD
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt
form
ge o
ch fr
amst
älla
olik
a ty
per
av s
löjd
före
mål
och
i at
t arb
eta
med
giv
na r
edsk
ap, v
erkt
yg o
ch
mat
eria
l. E
leve
n ka
n oc
kså
med
ve
rka
i att
anv
ända
någ
on g
iven
ha
ntve
rkst
ekni
k. U
tifr
ån s
yfte
t oc
h nå
gon
milj
ö asp
ekt m
edve
rka
r el
even
i at
t väl
ja m
ater
ial o
ch
tekn
iker
i sl
öjda
rbet
et.
Ele
ven
bidr
ar ti
ll do
kum
enta
ti
on a
v ar
bete
t. U
tifr
ån u
nder
sö
knin
gar
av e
gna
och
andr
as
slöj
dför
emål
bid
rar
elev
en ti
ll re
sone
man
g om
hur
före
mål
ens
färg
, for
m o
ch m
ater
ial p
åver
kar
uttr
yck
och
funk
tion
. Ele
ven
kan
anvä
nda
enst
aka
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
i re
sone
man
g om
olik
a sl
öjdf
örem
ål,
reds
kap,
ver
ktyg
, han
tver
kste
kni
ker
och
mat
eria
l och
i ut
värd
eri
ng a
v ar
bets
proc
esse
r.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt fo
rmge
och
fram
stäl
la
olik
a ty
per
av s
löjd
före
mål
och
ar
beta
med
giv
na r
edsk
ap,
verk
tyg
och
mat
eria
l. E
leve
n ka
n oc
kså
anvä
nda
någr
a gi
vna
hant
verk
stek
nike
r på
ett
del
vis
fung
e ran
de s
ätt.
Uti
från
syf
tet
och
någo
n m
iljöa
spek
t väl
jer
elev
en m
ater
ial o
ch te
knik
er
i slö
jd ar
bete
t och
ger
enk
la
mot
iver
inga
r ti
ll si
na v
al.
Ele
ven
gör
enke
l dok
umen
ta
tion
av
arbe
tet.
Uti
från
und
er
sökn
inga
r av
egn
a oc
h an
dras
sl
öjdf
örem
ål fö
r el
even
enk
la
reso
nem
ang
om h
ur fö
rem
ålen
s fä
rg, f
orm
och
mat
eria
l påv
erka
r ut
tryc
k oc
h fu
nkti
on. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
på e
tt
delv
is ä
ndam
ålse
nlig
t sät
t i r
eso
nem
ang
om o
lika
slöjd
före
mål
, re
dska
p, v
erkt
yg, h
antv
erks
tekn
ike
r oc
h m
ater
ial o
ch i
utvä
rder
ing
av a
rbet
spro
cess
er.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt fo
rmge
och
fram
stäl
la o
lika
type
r av
slö
jdfö
rem
ål o
ch a
rbet
a m
ed g
ivna
red
skap
, ver
ktyg
oc
h m
ater
ial.
Ele
ven
kan
ocks
å an
vänd
a nå
gra
givn
a ha
ntve
rks
tekn
iker
på
ett v
äl fu
nger
ande
sä
tt. U
tifr
ån s
yfte
t och
någ
on
milj
ö asp
ekt v
älje
r el
even
mat
eria
l oc
h te
knik
er i
slöj
darb
etet
och
ge
r vä
lutv
eckl
ade
mot
iver
inga
r ti
ll si
na v
al.
Ele
ven
gör
välu
tvec
klad
dok
um
enta
tion
av
arbe
tet.
Uti
från
un
ders
ökni
ngar
av
egna
och
an
dras
slö
jdfö
rem
ål fö
r el
even
väl
ut
veck
lade
res
onem
ang
om h
ur
före
mål
ens
färg
, for
m o
ch m
ate
rial
påv
erka
r ut
tryc
k oc
h fu
nk
tion
. Ele
ven
kan
anvä
nda
någr
a äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sy
mbo
ler
på e
tt ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt i
reso
nem
ang
om o
lika
slöj
dfö
rem
ål, r
edsk
ap, v
erkt
yg, h
ant
verk
stek
nike
r oc
h m
ater
ial o
ch i
utvä
rder
ing
av a
rbet
spro
cess
er.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
110 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SL
SLÖJD
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
med
verk
a i a
tt fo
rm
ge o
ch fr
amst
älla
olik
a ty
per
av
slöj
dför
emål
och
i at
t arb
eta
med
ol
ika
reds
kap,
ver
ktyg
och
mat
eri
al. E
leve
n ka
n oc
kså
med
verk
a i a
tt a
nvän
da o
lika
hant
verk
ste
knik
er. U
tifr
ån s
yfte
t och
kva
lit
ets
och
milj
öasp
ekte
r m
edve
rka
r el
even
i at
t väl
ja m
ater
ial o
ch
tekn
iker
i sl
öjda
rbet
et.
Ele
ven
bidr
ar ti
ll do
kum
enta
tion
av
arb
etet
. Uti
från
und
ersö
kni
ngar
av
slöj
dför
emål
bid
rar
elev
en ti
ll re
sone
man
g om
sa
mba
nd m
ella
n kv
alit
et, f
orm
oc
h fu
nkti
on. D
essu
tom
bid
rar
elev
en ti
ll re
sone
man
g om
tren
de
r oc
h tr
adit
ione
r i o
lika
kul
ture
r. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch
sym
bole
r i r
eson
eman
g om
olik
a sl
öjdf
örem
ål, r
edsk
ap, v
erkt
yg,
hant
verk
stek
nike
r oc
h m
ater
ial,
i egn
a fr
ågor
och
vid
bid
rag
till
omdö
men
om
olik
a ar
bets
pr
oces
ser.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sä
tt fo
rmge
och
fram
stäl
la o
lika
type
r av
slö
jdfö
rem
ål o
ch a
rbet
a m
ed o
lika
reds
kap,
ver
ktyg
och
m
ater
ial.
Ele
ven
kan
ocks
å an
vä
nda
olik
a ha
ntve
rkst
ekni
ker
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t. U
tifrå
n sy
ftet
och
kva
litet
s o
ch m
iljö
aspe
kter
väl
jer
elev
en m
ater
ial
och
tekn
iker
i slö
jdar
bete
t och
ger
vä
lutv
eckl
ade
mot
iver
inga
r til
l si
na v
al.
Ele
ven
gör
välu
tvec
klad
dok
um
enta
tion
av a
rbet
et. U
tifr
ån u
nde
rsök
ning
ar a
v sl
öjdf
örem
ål fö
r el
even
väl
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
sam
band
mel
lan
kval
itet
, fo
rm o
ch fu
nkti
on. D
essu
tom
fö
r el
even
väl
utve
ckla
de r
eson
em
ang
om tr
ende
r oc
h tr
adit
ione
r i o
lika
kultu
rer.
Ele
ven
kan
anvä
nda
mån
ga ä
mne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
på e
tt
ända
mål
senl
igt s
ätt i
res
onem
ang
om o
lika
slöj
dför
emål
, red
skap
, ve
rkty
g, h
antv
erks
tekn
iker
och
m
ater
ial,
i egn
a fr
ågor
och
i vä
lut
veck
lade
om
döm
en o
m o
lika
arbe
tspr
oces
ser.
Ele
ven
kan
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt fo
rmge
och
fram
stäl
la
olik
a ty
per
av s
löjd
före
mål
och
ar
beta
med
olik
a re
dska
p, v
erkt
yg
och
mat
eria
l. E
leve
n ka
n oc
kså
anvä
nda
olik
a ha
ntve
rkst
ekni
ker
på e
tt d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t. U
tifr
ån s
yfte
t och
kva
litet
s o
ch
milj
öasp
ekte
r vä
ljer
elev
en m
ate
rial
och
tekn
iker
i sl
öjda
rbet
et
och
ger
enkl
a m
otiv
erin
gar
till
sina
val
.
Ele
ven
gör
enke
l dok
umen
tati
on
av a
rbet
et. U
tifr
ån u
nder
sök
ning
ar a
v sl
öjdf
örem
ål fö
r el
even
en
kla
reso
nem
ang
om s
amba
nd
mel
lan
kval
itet
, for
m o
ch fu
nk
tion
. Des
suto
m fö
r el
even
en
kla
r eso
nem
ang
om tr
ende
r oc
h tr
adit
ione
r i o
lika
kultu
rer.
Ele
ven
kan
anvä
nda
mån
ga
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch
sym
bole
r på
ett
del
vis
ända
mål
sen
ligt
sätt
i re
sone
man
g om
olik
a sl
öjdf
örem
ål, r
edsk
ap, v
erkt
yg,
hant
verk
stek
nike
r oc
h m
ater
ial,
i egn
a fr
ågor
och
i en
kla
omdö
m
en o
m o
lika
arbe
tspr
oces
ser.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 111
SVENSKA
SV
3.11 SVENSKASpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
SyfteUndervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva.
Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden.
Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur det svenska språket är uppbyggt. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord och begreppsförståelse.
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• tala och samtala i olika sammanhang,
• läsa, förstå och reflektera över olika texter,
• skriva texter för olika syften och mottagare,
• bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och
• söka och värdera information från olika källor.
112 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SVENSKA
SV
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Tala, lyssna och samtala• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder
och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
• Kommunikations och samtalsregler. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik.
• Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder och andra verktyg som kan stödja presentationer.
Läsa och skriva• Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.
• Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.
• Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.
• Handstil och att skriva på dator.
Berättande texter och faktatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger, bilderböcker,
kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
• Några barnboksförfattare.
• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 113
SV
SVENSKA
Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man talar till och med vilket syfte.
• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Informationssökning• Informationssökning i böcker och på webbsidor för barn.
I årskurs 7–9
Tala, lyssna och samtala• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder
och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.
• Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang.
• Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.
Läsa och skriva• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning
mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler.
• Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker.
• Handstil och att skriva på dator.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med stavningskontroll kan användas när man skriver.
• Digitala kommunikationsverktyg.
Berättande texter och faktatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik,
dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö och personbeskrivningar samt dialoger.
114 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SV
SVENSKA
• Några barn och ungdomsförfattare.
• Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spel instruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte.
• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka budskap.
• Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter.
• Ordspråks och metaforers betydelse i texter och dagligt tal.
Informationssökning • Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Källkritik. Hur man bedömer informationens rimlighet och hur texters avsändare påverkar innehållet.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen bidrar eleven till att använda olika kommunikations och samtalsregler. Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra enkla muntliga presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda något verktyg. Eleven kan med stöd av bilder läsa berättande texter med kända ord och bekant innehåll. Genom att svara på frågor om innehållet visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll. Eleven kan med stöd av bilder skriva ord och meningar. Dessutom medverkar eleven i att skriva och strukturera texter genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan medverka i att skriva för hand och på dator och i att använda digitala skrivverktyg. Eleven kan också bidra till resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan medverka i att hämta information från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 115
SV
SVENSKA
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen använder eleven olika kommunikations och samtalsregler med viss säkerhet. Dessutom kan eleven planera och genomföra enkla muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven något verktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan med visst flyt läsa berättande texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven jämför och beskriver olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan skriva texter med flera meningar samt skriva texter till bilder så att text och bild samspelar. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett delvis fungerande sätt genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan skriva för hand och på dator och använder digitala skrivverktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information från givna källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och på ett väl funge rande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen använder eleven olika kommunikations och samtalsregler med säkerhet. Dessutom kan eleven planera och genomföra enkla muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan med flyt läsa berättande texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.
116 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SV
SVENSKA
Eleven jämför och beskriver olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll på ett väl fungerande sätt. Eleven kan skriva texter med handling och tydligt innehåll. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett väl fungerande sätt genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan skriva för hand och på dator och använder digitala skrivverktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om budskap och handling i olika typer av be rättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information från givna källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och bidrar till att framföra egna åsikter och argument. Eleven bidrar till att anpassa sitt språk till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra muntliga presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda några verktyg och digitala medier. Eleven kan med stöd av bilder läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, ställa egna frågor och återge delar av innehållet visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter. Eleven kan skriva texter med flera meningar och tydligt innehåll och bidrar till att anpassa texterna till mottagare och syfte. Dessutom medverkar eleven i att strukturera texterna genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och medverkar i att använda digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg. Eleven kan också bidra till resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan medverka i att hämta information från olika källor och medier och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven medverka i att söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C
är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och framför egna delvis underbyggda åsikter och argument. Eleven anpassar delvis sitt språk till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 117
SV
SVENSKA
I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan med visst flyt läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, återge delar av innehållet och sammanfatta innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven jämför och beskriver olika sorters texter på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och viss anpassning till mottagare och syfte. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett delvis fungerande sätt genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och använder digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information från olika källor och medier och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven på ett delvis fungerande sätt söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att på ett väl fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och framför egna väl underbyggda åsikter och argument. Eleven anpassar sitt språk väl till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan med flyt läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, återge delar av innehållet och sammanfatta innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven jämför och beskriver olika sorters texter på ett väl fungerande sätt. Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och god anpassning till mottagare och syfte. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett väl fungerande sätt genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och använder digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information från olika källor och medier och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven på ett väl fungerande sätt söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.
118 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SV
SVENSKA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Elev
en k
an sa
mta
la o
m b
ekan
ta
ämne
n ge
nom
att
lyss
na p
å an
dra
och
på e
tt d
elvi
s fu
nger
ande
sätt
st
älla
fråg
or, s
vara
och
utt
ryck
a ön
skan
och
kän
slor.
I sa
mta
len
anvä
nder
ele
ven
olik
a ko
mm
uni
katio
ns o
ch sa
mta
lsreg
ler
med
vi
ss s
äker
het.
Des
suto
m k
an e
lev
en p
lane
ra o
ch g
enom
föra
enk
la
mun
tliga
pre
sent
atio
ner
på e
tt
delv
is fu
nger
ande
sätt
. I a
rbet
et
med
pre
sent
atio
nern
a vä
ljer
och
anvä
nder
ele
ven
någo
t ver
ktyg
på
ett
del
vis
ända
mål
senl
igt s
ätt.
Elev
en k
an m
ed v
isst
flyt
läsa
be
rätt
ande
text
er m
ed b
ekan
t inn
ehå
ll. G
enom
att
svar
a på
fråg
or
om o
ch å
terg
e de
lar
av in
nehå
llet
på e
tt d
elvi
s re
leva
nt sä
tt v
isar
el
even
sin
förs
tåel
se fö
r te
xter
na.
Ele
ven
jäm
för
och
besk
rive
r ol
ika
sort
ers
text
er m
ed b
ekan
t och
el
evnä
ra in
nehå
ll på
ett
del
vis
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
skri
va te
xter
med
fler
a m
enin
gar
sam
t skr
iva
text
er ti
ll bi
lder
så
att t
ext o
ch b
ild s
amsp
elar
. Des
sut
om s
truk
ture
rar
elev
en te
xter
na
på e
tt d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t
Ele
ven
kan
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
på
andr
a oc
h på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt
stäl
la fr
ågor
, sva
ra o
ch u
ttry
cka
önsk
an o
ch k
änsl
or. I
sam
tale
n an
vänd
er e
leve
n ol
ika
kom
m
unik
atio
ns
och
sam
tals
regl
er
med
säk
erhe
t. D
essu
tom
kan
el
even
pla
nera
och
gen
omfö
ra
enkl
a m
untli
ga p
rese
ntat
ione
r på
et
t väl
fung
eran
de s
ätt.
I ar
bete
t m
ed p
rese
ntat
ione
rna
välje
r oc
h an
vänd
er e
leve
n nå
gra
verk
tyg
på
ett ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n m
ed fl
yt lä
sa b
erät
tand
e te
xte
r m
ed b
ekan
t inn
ehål
l. G
enom
at
t sva
ra p
å fr
ågor
om
och
åte
rge
dela
r av
inne
hålle
t på
ett r
elev
ant
sätt
vis
ar e
leve
n si
n fö
rstå
else
för
text
erna
.
Ele
ven
jäm
för
och
besk
rive
r ol
ika
sort
ers
text
er m
ed b
ekan
t oc
h el
evnä
ra in
nehå
ll på
ett
väl
fu
nge r
ande
sät
t. E
leve
n ka
n sk
riva
text
er m
ed h
andl
ing
och
tydl
igt i
nneh
åll.
Des
suto
m s
truk
tu
rera
r el
even
text
erna
på
ett v
äl
fung
eran
de s
ätt g
enom
att
an
vänd
a m
ella
nrum
mel
lan
orde
n,
Ele
ven
kan
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
på
andr
a oc
h m
edve
rka
i att
stä
lla fr
ågor
, sv
ara
och
uttr
ycka
öns
kan
och
käns
lor.
I sa
mta
len
bidr
ar e
leve
n ti
ll at
t anv
ända
olik
a ko
mm
uni
kati
ons
och
sam
tals
regl
er.
Des
suto
m k
an e
leve
n m
edve
rka
i at
t pla
nera
och
gen
omfö
ra e
nkla
m
untli
ga p
rese
ntat
ione
r. I
arbe
tet
med
pre
sent
atio
nern
a m
edve
rkar
el
even
i at
t väl
ja o
ch a
nvän
da
någo
t ve
rkty
g. E
leve
n ka
n m
ed
stöd
av
bild
er lä
sa b
erät
tand
e te
xter
med
kän
da o
rd o
ch b
ekan
t in
nehå
ll. G
enom
att
sva
ra p
å fr
ågor
om
inne
hålle
t vis
ar e
leve
n si
n fö
rstå
else
för
text
erna
.
Ele
ven
med
verk
ar i
att j
ämfö
ra
och
besk
riva
olik
a so
rter
s te
xter
m
ed b
ekan
t och
ele
vnär
a in
ne
håll.
Ele
ven
kan
med
stö
d av
bi
lder
skr
iva
ord
och
men
inga
r. D
essu
tom
med
verk
ar e
leve
n i
att s
kriv
a oc
h st
rukt
urer
a te
xter
ge
nom
att
anv
ända
mel
lanr
um
mel
lan
orde
n, s
tor
boks
tav
och
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 119
SV
SVENSKA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
punk
t. E
leve
n ka
n m
edve
rka
i at
t skr
iva
för
hand
och
på
dato
r oc
h i a
tt a
nvän
da d
igit
ala
skri
vve
rkty
g. E
leve
n ka
n oc
kså
bidr
a ti
ll re
sone
man
g om
bud
skap
och
ha
ndlin
g i o
lika
type
r av
ber
ät
tade
text
er fr
ån o
lika
tide
r oc
h ku
lture
r. E
leve
n ka
n m
edve
rka
i at
t häm
ta in
form
atio
n fr
ån g
ivna
kä
llor
och
bidr
ar ti
ll re
sone
man
g om
info
rmat
ione
ns a
nvän
dba
rhet
.
geno
m a
tt a
nvän
da m
ella
nrum
m
ella
n or
den,
sto
r bo
ksta
v oc
h pu
nkt.
Ele
ven
kan
skri
va fö
r ha
nd o
ch p
å da
tor
och
anvä
nder
di
gita
la s
kriv
verk
tyg
på e
tt d
elvi
s än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n oc
kså
föra
enk
la r
eson
eman
g om
bu
dska
p oc
h ha
ndlin
g i o
lika
ty
per
av b
erät
tade
text
er fr
ån o
lika
tide
r oc
h ku
lture
r. E
leve
n ka
n på
et
t del
vis
fung
e ran
de s
ätt h
ämta
in
form
atio
n fr
ån g
ivna
käl
lor
och
för
då e
nkla
res
onem
ang
om in
fo
rmat
ione
ns a
nvän
dbar
het.
stor
bok
stav
och
pun
kt. E
leve
n ka
n sk
riva
för
hand
och
på
dato
r oc
h an
vänd
er d
igit
ala
skri
vver
kty
g på
ett
änd
amål
senl
igt
sätt
. E
leve
n ka
n oc
kså
föra
väl
utve
ck
lade
res
onem
ang
om b
udsk
ap
och
hand
ling
i olik
a ty
per
av
berä
ttad
e te
xter
från
olik
a ti
der
och
kultu
rer.
Ele
ven
kan
på e
tt
väl f
unge
rand
e sä
tt h
ämta
info
rm
atio
n fr
ån g
ivna
käl
lor
och
för
då v
älut
veck
lade
res
onem
ang
om
info
rmat
ione
ns a
nvän
dbar
het.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
120 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SV
SVENSKA
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
var
iera
nde
äm
nen
i olik
a sa
mm
anha
ng
geno
m a
tt m
edve
rka
i att
stä
lla
fråg
or, s
vara
och
utt
ryck
a ön
skan
oc
h kä
nslo
r. I
sam
tale
n ly
ssna
r el
even
till
andr
as å
sikt
er o
ch b
idr
ar ti
ll at
t fra
mfö
ra e
gna
åsik
ter
och
argu
men
t. E
leve
n bi
drar
till
att a
npas
sa s
itt s
pråk
till
olik
a si
tuat
ione
r oc
h sa
mm
anha
ng.
Des
suto
m k
an e
leve
n m
edve
rka
i att
pla
nera
och
gen
omfö
ra
mun
tliga
pre
sent
atio
ner.
I ar
bete
t m
ed p
rese
ntat
ione
rna
med
verk
ar
elev
en i
att v
älja
och
anv
ända
nå
gra
verk
tyg
och
digi
tala
me
dier
. Ele
ven
kan
med
stö
d av
bi
lder
läsa
text
er fr
ån o
lika
gen
rer.
Gen
om a
tt s
vara
på
fråg
or,
stäl
la e
gna
fråg
or o
ch å
terg
e de
lar
av in
nehå
llet v
isar
ele
ven
sin
för
ståe
lse
för
text
erna
.
Ele
ven
med
verk
ar i
att j
ämfö
ra
och
besk
riva
olik
a so
rter
s te
xter
. E
leve
n ka
n sk
riva
text
er m
ed
flera
men
inga
r oc
h ty
dlig
t inn
ehå
ll oc
h bi
drar
till
att a
npas
sa
Ele
ven
kan
sam
tala
om
var
iera
nde
äm
nen
i olik
a sa
mm
anha
ng
geno
m a
tt p
å et
t del
vis
fung
er
ande
sät
t stä
lla fr
ågor
, sva
ra
och
uttr
ycka
öns
kan
och
käns
lor.
I sa
mta
len
lyss
nar
elev
en ti
ll an
dras
åsi
kter
och
fram
för
egna
de
lvis
und
erby
ggda
åsi
kter
och
ar
gum
ent.
Ele
ven
anpa
ssar
del
vis
sitt
spr
åk ti
ll ol
ika
situ
atio
ner
och
sam
man
hang
. Des
suto
m k
an
elev
en p
lane
ra o
ch g
enom
föra
m
untli
ga p
rese
ntat
ione
r på
ett
de
lvis
fung
eran
de s
ätt.
I ar
bete
t m
ed p
rese
ntat
ione
rna
välje
r oc
h an
vänd
er e
leve
n nå
gra
verk
tyg
och
digi
tala
med
ier
på e
tt d
elvi
s än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n m
ed v
isst
flyt
läsa
text
er fr
ån
olik
a ge
nrer
. Gen
om a
tt s
vara
på
fråg
or, å
terg
e de
lar
av in
nehå
lle
t och
sam
man
fatt
a in
nehå
llet
på e
tt d
elvi
s re
leva
nt s
ätt v
isar
el
even
sin
förs
tåel
se fö
r te
xter
na.
Ele
ven
jäm
för
och
besk
rive
r ol
ika
sort
ers
text
er p
å et
t del
vis
fung
er
ande
sät
t. E
leve
n ka
n sk
riva
te
xter
i ol
ika
genr
er m
ed v
arie
rat
ordv
al, t
ydlig
t inn
ehål
l och
vis
s
Ele
ven
kan
sam
tala
om
var
iera
nde
äm
nen
i olik
a sa
mm
anha
ng
geno
m a
tt p
å et
t väl
fung
eran
de
sätt
stä
lla fr
ågor
, sva
ra o
ch u
ttr
ycka
öns
kan
och
käns
lor.
I sa
mta
len
lyss
nar
elev
en ti
ll an
dras
åsi
kter
och
fram
för
egna
vä
l und
erby
ggda
åsi
kter
och
ar
gum
ent.
Ele
ven
anpa
ssar
sit
t sp
råk
väl t
ill o
lika
situ
atio
ner
och
sam
man
hang
. Des
suto
m k
an
elev
en p
lane
ra o
ch g
enom
föra
m
untli
ga p
rese
ntat
ione
r på
ett
vä
l fun
gera
nde
sätt
. I a
rbet
et
med
pre
sent
atio
nern
a vä
ljer
och
anvä
nder
ele
ven
någr
a ve
rkty
g oc
h di
gita
la m
edie
r på
ett
änd
am
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n m
ed
flyt
läsa
text
er fr
ån o
lika
genr
er.
Gen
om a
tt s
vara
på
fråg
or, å
terg
e de
lar
av in
nehå
llet o
ch s
amm
an
fatt
a in
nehå
llet p
å et
t rel
evan
t sä
tt v
isar
ele
ven
sin
förs
tåel
se fö
r te
xter
na.
Ele
ven
jäm
för
och
besk
rive
r ol
ika
sort
ers
text
er p
å et
t väl
fung
eran
de
sät
t. E
leve
n ka
n sk
riva
text
er i
olik
a ge
nrer
med
var
iera
t ord
val,
tydl
igt i
nneh
åll o
ch g
od a
npas
s
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 121
SV
SVENSKA
Bet
yget
A
ning
till
mot
taga
re o
ch s
yfte
. D
essu
tom
str
uktu
rera
r el
even
te
xter
na p
å et
t väl
fung
eran
de
sätt
gen
om a
tt a
nvän
da s
kilje
te
cken
och
sta
vnin
gsre
gler
. Ele
ven
kan
skr
iva
med
läsl
ig h
ands
til
och
på d
ator
och
anv
ände
r di
gi
tal s
tavn
ings
kont
roll
och
digi
tala
ko
mm
unik
atio
nsve
rkty
g på
ett
än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n oc
kså
föra
väl
utve
ckla
de r
eson
em
ang
om b
udsk
ap o
ch h
andl
ing
i olik
a ty
per
av b
erät
tade
text
er
och
film
er fr
ån o
lika
tide
r oc
h ku
lture
r. E
leve
n ka
n på
ett
väl
fu
nger
ande
sät
t häm
ta in
form
ati
on fr
ån o
lika
källo
r oc
h m
edie
r oc
h fö
r då
väl
utve
ckla
de o
ch v
äl
unde
rbyg
gda
reso
nem
ang
om
info
rmat
ione
ns tr
ovär
digh
et o
ch
rele
vans
. Des
suto
m k
an e
leve
n på
ett
väl
fung
e ran
de s
ätt s
öka
info
rmat
ion
där
söko
rden
är
ord
nade
i al
fabe
tisk
ord
ning
.
inne
bär
ps
krav
en
t C o
ch ti
ll de
del
för
llda.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
text
erna
till
mot
taga
re o
ch s
yfte
. D
essu
tom
med
verk
ar e
leve
n i
att s
truk
ture
ra te
xter
na g
enom
at
t anv
ända
ski
ljete
cken
och
st
avni
ngsr
egle
r. E
leve
n ka
n sk
riva
m
ed lä
slig
han
dsti
l och
på
dato
r oc
h m
edve
rkar
i at
t anv
ända
di
gita
l sta
vnin
gsko
ntro
ll oc
h di
gita
la k
omm
unik
atio
nsve
rkty
g.
Ele
ven
kan
ocks
å bi
dra
till
reso
ne
man
g om
bud
skap
och
han
dlin
g i o
lika
type
r av
ber
ätta
de
text
er o
ch fi
lmer
från
olik
a ti
der
och
kultu
rer.
Ele
ven
kan
med
ve
rka
i att
häm
ta in
form
atio
n fr
ån o
lika
källo
r oc
h m
edie
r oc
h gö
r nå
got e
get ö
verv
ägan
de v
id
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
tr
ovär
digh
et o
ch r
elev
ans.
Des
sut
om k
an e
leve
n m
edve
rka
i att
sö
ka in
form
atio
n dä
r sö
kord
en ä
r or
dnad
e i a
lfa be
tisk
ord
ning
.
anpa
ssni
ng ti
ll m
otta
gare
och
syf
te
. Des
suto
m s
truk
ture
rar
elev
en
text
erna
på
ett d
elvi
s fu
nger
ande
sä
tt g
enom
att
anv
ända
ski
lje
teck
en o
ch s
tavn
ings
regl
er.
Ele
ven
kan
skri
va m
ed lä
slig
ha
ndst
il oc
h på
dat
or o
ch a
nvän
de
r di
gita
l sta
vnin
gsko
ntro
ll oc
h di
gita
la k
omm
unik
atio
nsve
rkty
g på
ett
del
vis
ända
mål
senl
igt
sätt
. Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra e
nkla
re
sone
man
g om
bud
skap
och
ha
ndlin
g i o
lika
type
r av
ber
ät
tade
text
er o
ch fi
lmer
från
olik
a ti
der
och
kultu
rer.
Ele
ven
kan
på
ett d
elvi
s fu
nge r
ande
sät
t häm
ta
info
rmat
ion
från
olik
a kä
llor
och
med
ier
och
för
då e
nkla
och
del
vi
s un
der b
yggd
a re
sone
man
g om
in
form
atio
nens
trov
ärdi
ghet
och
re
leva
ns. D
essu
tom
kan
ele
ven
på e
tt d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t sök
a in
form
atio
n dä
r sö
kord
en ä
r or
dna
de i
alfa
beti
sk o
rdni
ng.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B
att k
unsk
afö
r be
tyge
över
väga
nA
är
uppf
y
122 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
3.12 SVENSKA SOM ANDRASPRÅKSpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
SyfteUndervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva på svenska. Undervisningen ska också ge eleverna många möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.
Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden.
Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur det svenska språket är uppbyggt och om dess uttal. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord och begreppsförståelse.
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg.
Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• tala och samtala i olika sammanhang,
• läsa, förstå och reflektera över olika texter,
• skriva texter för olika syften och mottagare,
• bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och
• söka och värdera information från olika källor.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 123
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVA
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Tala, lyssna och samtala• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder
och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
• Kommunikations och samtalsregler. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik.
• Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder och andra verktyg som kan stödja presentationer.
• Uttal, betoning och satsmelodi. Svenska språkets uttal i jämförelse med moders målets.
Läsa och skriva • Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.
• Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.
• Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav. Bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.
• Handstil och att skriva på dator.
Berättande texter och faktatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger, bilderböcker,
kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
• Några barnboksförfattare.
• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
124 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SVA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man talar till och med vilket syfte.
• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Informationssökning • Informationssökning i böcker och på webbsidor för barn.
I årskurs 7–9
Tala, lyssna och samtala• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder
och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.
• Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang.
• Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.
• Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.
Läsa och skriva• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan
raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler.
• Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker.
• Handstil och att skriva på dator.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med stavningskontroll kan användas när man skriver.
• Digitala kommunikationsverktyg.
Berättande texter och faktatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik,
dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några barn och ungdomsförfattare.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 125
SVA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
• Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spel instruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte.
• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka budskap.
• Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter.
• Ordspråks och metaforers betydelse i texter och dagligt tal.
Informationssökning • Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Källkritik. Hur man bedömer informationens rimlighet och hur texters avsändare påverkar innehållet.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och bidrar till att använda språkliga strategier för att göra sig förstådd. I samtalen bidrar eleven till att använda olika kommunikations och samtalsregler. Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra enkla muntliga presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda något verktyg. Eleven kan med stöd av bilder läsa berättande texter med kända ord och bekant innehåll. Genom att svara på frågor om innehållet visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll. Eleven kan med stöd av bilder skriva ord och meningar. Dessutom medverkar eleven i att skriva och strukturera texter genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan medverka i att skriva för hand och på dator och i att använda digitala skrivverktyg. Eleven kan också bidra till resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan medverka i att hämta information från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet.
126 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SVA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och använder då språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. I samtalen använder eleven olika kommunikations och samtalsregler med viss säkerhet. Dessutom kan eleven planera och genomföra enkla muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven något verktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan med visst flyt läsa berättande texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven jämför och beskriver olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan skriva texter med flera meningar samt skriva texter till bilder så att text och bild samspelar. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett delvis fungerande sätt genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan skriva för hand och på dator och använder digitala skrivverktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information från givna källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och på ett väl fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och använder då språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. I samtalen använder eleven olika kommunikations och samtalsregler med säkerhet. Dessutom kan eleven planera och genomföra enkla muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan med flyt läsa berättande texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven jämför och beskriver olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll på ett väl fungerande sätt. Eleven kan skriva texter med handling och tydligt innehåll.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 127
SVA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Dessutom strukturerar eleven texterna på ett väl fungerande sätt genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan skriva för hand och på dator och använder digitala skrivverktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information från givna källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och bidrar till att använda språkliga strategier för att göra sig förstådd. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och bidrar till att framföra egna åsikter. Eleven bidrar till att anpassa sitt språk till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra muntliga presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda några verktyg och digitala medier. Eleven kan med stöd av bilder läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, ställa egna frågor och återge delar av innehållet visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter. Eleven kan skriva texter med flera meningar och tydligt innehåll och bidrar till att anpassa texterna till mottagare och syfte. Dessutom medverkar eleven i att strukturera texterna genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och medverkar i att använda digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg. Eleven kan också bidra till resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan medverka i att hämta information från olika källor och medier och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven medverka i att söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och använder då språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och framför egna delvis underbyggda åsikter. Eleven anpassar delvis sitt språk till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett delvis
128 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SVA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
ändamålsenligt sätt. Eleven kan med visst flyt läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, återge delar av innehållet och sammanfatta innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven jämför och beskriver olika sorters texter på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och viss anpassning till mottagare och syfte. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett delvis fungerande sätt genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och använder digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information från olika källor och medier och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven på ett delvis fungerande sätt söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att på ett väl fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och använder då språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och framför egna väl underbyggda åsikter och argument. Eleven anpassar sitt språk väl till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett ända målsenligt sätt. Eleven kan med flyt läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, återge delar av innehållet och sammanfatta innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.
Eleven jämför och beskriver olika sorters texter på ett väl fungerande sätt. Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och god anpassning till mottagare och syfte. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett väl fungerande sätt genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och använder digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information från olika källor och medier och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven på ett väl fungerande sätt söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 129
SVA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Bet
yget
DB
etyg
et C
Bet
yget
BB
etyg
et A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
på
andr
a oc
h på
ett
väl
fung
eran
de s
ätt
stäl
la fr
ågor
, sva
ra o
ch u
ttry
cka
önsk
an o
ch k
änsl
or o
ch a
nvän
der
då s
pråk
liga
stra
tegi
er fö
r at
t för
st
å oc
h gö
ra s
ig fö
rstå
dd. I
sam
ta
len
anvä
nder
ele
ven
olik
a ko
m
mun
ikat
ions
oc
h sa
mta
lsre
gler
m
ed s
äker
het.
Des
suto
m k
an
elev
en p
lane
ra o
ch g
enom
föra
en
kla
mun
tliga
pre
sent
atio
ner
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t. I
arbe
tet
med
pre
sent
atio
nern
a vä
ljer
och
anvä
nder
ele
ven
någr
a ve
rkty
g på
et
t änd
amål
senl
igt
sätt
. Ele
ven
kan
med
flyt
läsa
ber
ätta
nde
tex
ter
med
bek
ant i
nneh
åll.
Gen
om
att s
vara
på
fråg
or o
m o
ch å
terg
e de
lar
av in
nehå
llet p
å et
t rel
evan
t sä
tt v
isar
ele
ven
sin
förs
tåel
se fö
r te
xter
na.
Ele
ven
jäm
för
och
besk
rive
r ol
ika
sort
ers
text
er m
ed b
ekan
t oc
h el
evnä
ra in
nehå
ll på
ett
väl
fu
nge r
ande
sät
t. E
leve
n ka
n sk
riva
text
er m
ed h
andl
ing
och
tydl
igt i
nneh
åll.
Des
suto
m s
truk
Ele
ven
kan
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
på
andr
a oc
h på
ett
del
vis
fung
eran
de s
ätt
stäl
la fr
ågor
, sva
ra o
ch u
ttry
cka
önsk
an o
ch k
änsl
or o
ch a
nvän
der
då s
pråk
liga
stra
tegi
er fö
r at
t för
st
å oc
h gö
ra s
ig fö
rstå
dd. I
sam
ta
len
anvä
nder
ele
ven
olik
a ko
m
mun
ikat
ions
oc
h sa
mta
lsre
gler
m
ed v
iss
säke
rhet
. Des
suto
m k
an
elev
en p
lane
ra o
ch g
enom
föra
en
kla
mun
tliga
pre
sent
atio
ner
på e
tt d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t. I
arbe
tet m
ed p
rese
ntat
ione
rna
välje
r oc
h an
vänd
er e
leve
n nå
got
verk
tyg
på e
tt d
elvi
s än
dam
åls
enlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n m
ed v
isst
fly
t lä
sa b
erät
tand
e te
xter
med
be
kant
inne
håll.
Gen
om a
tt s
vara
på
fråg
or o
m o
ch å
terg
e de
lar
av
inne
hålle
t på
ett d
elvi
s re
leva
nt
sätt
vis
ar e
leve
n si
n fö
rstå
else
för
text
erna
.
Ele
ven
jäm
för
och
besk
rive
r ol
ika
sort
ers
text
er m
ed b
ekan
t och
el
evnä
ra in
nehå
ll på
ett
del
vis
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
kan
skri
va te
xter
med
fler
a m
enin
gar
sam
t skr
iva
text
er ti
ll bi
lder
så
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
E
Ele
ven
kan
sam
tala
om
bek
anta
äm
nen
geno
m a
tt ly
ssna
på
andr
a oc
h m
edve
rka
i att
stä
lla fr
ågor
, sv
ara
och
uttr
ycka
öns
kan
och
käns
lor
och
bidr
ar ti
ll at
t anv
än
da s
pråk
liga
stra
tegi
er fö
r at
t gör
a si
g fö
rstå
dd. I
sam
tale
n bi
drar
el
even
till
att a
nvän
da o
lika
kom
m
unik
atio
ns
och
sam
tals
regl
er.
Des
suto
m k
an e
leve
n m
edve
rka
i at
t pla
nera
och
gen
omfö
ra e
nkla
m
untli
ga p
rese
ntat
ione
r. I
arbe
tet
med
pre
sent
atio
nern
a m
edve
rkar
el
even
i at
t väl
ja o
ch a
nvän
da
någo
t ve
rkty
g. E
leve
n ka
n m
ed
stöd
av
bild
er lä
sa b
e rät
tand
e te
xter
med
kän
da o
rd o
ch b
ekan
t in
nehå
ll. G
enom
att
sva
ra p
å fr
ågor
om
inne
hålle
t vis
ar e
leve
n si
n fö
rstå
else
för
text
erna
.
Ele
ven
med
verk
ar i
att j
ämfö
ra
och
besk
riva
olik
a so
rter
s te
xter
m
ed b
ekan
t och
ele
vnär
a in
ne
håll.
Ele
ven
kan
med
stö
d av
bi
lder
skr
iva
ord
och
men
inga
r. D
essu
tom
med
verk
ar e
leve
n i
130 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SVA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
att s
kriv
a oc
h st
rukt
urer
a te
xter
ge
nom
att
anv
ända
mel
lanr
um
mel
lan
orde
n, s
tor
boks
tav
och
punk
t. E
leve
n ka
n m
edve
rka
i at
t skr
iva
för
hand
och
på
dato
r oc
h i a
tt a
nvän
da d
igita
la s
kriv
ve
rkty
g. E
leve
n ka
n oc
kså
bidr
a til
l res
onem
ang
om b
udsk
ap o
ch
hand
ling
i olik
a ty
per
av b
erät
ta
de te
xter
från
olik
a tid
er o
ch
kultu
rer.
Ele
ven
kan
med
verk
a i
att h
ämta
info
rmat
ion
från
giv
na
källo
r oc
h bi
drar
till
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
anv
ändb
arhe
t.
att t
ext o
ch b
ild s
amsp
elar
. Des
sut
om s
truk
ture
rar
elev
en te
xter
na
på e
tt d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t ge
nom
att
anv
ända
mel
lanr
um
mel
lan
orde
n, s
tor
boks
tav
och
punk
t. E
leve
n ka
n sk
riva
för
hand
och
på
dato
r oc
h an
vänd
er
digi
tala
skr
ivve
rkty
g på
ett
del
vis
ända
mål
senl
igt
sätt
. Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra e
nkla
res
onem
ang
om
buds
kap
och
hand
ling
i olik
a ty
pe
r av
ber
ätta
de te
xter
från
olik
a ti
der
och
kultu
rer.
Ele
ven
kan
på
ett d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t häm
ta
info
rmat
ion
från
giv
na k
ällo
r oc
h fö
r då
enk
la r
eson
eman
g om
in
form
atio
nens
anv
ändb
arhe
t.
ture
rar
elev
en te
xter
na p
å et
t väl
fu
nger
ande
sät
t gen
om a
tt a
nvä
nda
mel
lanr
um m
ella
n or
den,
st
or b
okst
av o
ch p
unkt
. Ele
ven
kan
skri
va fö
r ha
nd o
ch p
å da
tor
och
anvä
nder
dig
ital
a sk
rivv
erk
tyg
på e
tt ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt.
Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra v
älut
veck
la
de r
eson
eman
g om
bud
skap
oc
h ha
ndlin
g i o
lika
type
r av
be
rätt
ade
text
er fr
ån o
lika
tide
r oc
h ku
lture
r. E
leve
n ka
n på
ett
vä
l fun
gera
nde
sätt
häm
ta in
for
mat
ion
från
giv
na k
ällo
r oc
h fö
r då
väl
utve
ckla
de r
eson
eman
g om
in
form
atio
nens
anv
ändb
arhe
t.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 131
SVA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
sam
tala
om
var
iera
nde
äm
nen
i olik
a sa
mm
anha
ng
geno
m a
tt m
edve
rka
i att
stä
lla
fråg
or, s
vara
och
utt
ryck
a ön
skan
oc
h kä
nslo
r oc
h bi
drar
till
att
anvä
nda
språ
klig
a st
rate
gier
för
att g
öra
sig
förs
tådd
. I s
amta
len
lyss
nar
elev
en ti
ll an
dras
åsi
kte
r oc
h bi
drar
till
att f
ram
föra
eg
na å
sikt
er. E
leve
n bi
drar
till
att a
npas
sa s
itt s
pråk
till
olik
a si
tuat
ione
r oc
h sa
mm
anha
ng.
Des
suto
m k
an e
leve
n m
edve
rka
i att
pla
nera
och
gen
omfö
ra
mun
tliga
pre
sent
atio
ner.
I ar
bete
t m
ed p
rese
ntat
ione
rna
med
verk
ar
elev
en i
att v
älja
och
anv
ända
nå
gra
verk
tyg
och
digi
tala
me
dier
. Ele
ven
kan
med
stö
d av
bi
lder
läsa
text
er fr
ån o
lika
gen
rer.
Gen
om a
tt s
vara
på
fråg
or,
stäl
la e
gna
fråg
or o
ch å
terg
e de
lar
av in
nehå
llet v
isar
ele
ven
sin
för
ståe
lse
för
text
erna
.
Ele
ven
med
verk
ar i
att j
ämfö
ra
och
besk
riva
olik
a so
rter
s te
xter
. E
leve
n ka
n sk
riva
text
er m
ed
Ele
ven
kan
sam
tala
om
var
ie
rand
e äm
nen
i olik
a sa
mm
an
hang
gen
om a
tt p
å et
t del
vis
fung
eran
de s
ätt s
tälla
fråg
or,
svar
a oc
h ut
tryc
ka ö
nska
n oc
h kä
nslo
r oc
h an
vänd
er d
å sp
råk
liga
stra
tegi
er fö
r at
t för
stå
och
göra
sig
förs
tådd
. I s
amta
len
lyss
na
r el
even
till
andr
as å
sikt
er o
ch
fram
för
egna
del
vis
unde
rbyg
gda
åsik
ter.
Ele
ven
anpa
ssar
del
vis
sitt
spr
åk ti
ll ol
ika
situ
atio
ner
och
sam
man
hang
. Des
suto
m k
an
elev
en p
lane
ra o
ch g
enom
föra
m
untli
ga p
rese
ntat
ione
r på
ett
de
lvis
fung
eran
de s
ätt.
I ar
bete
t m
ed p
rese
ntat
ione
rna
välje
r oc
h an
vänd
er e
leve
n nå
gra
verk
tyg
och
digi
tala
med
ier
på e
tt d
elvi
s än
dam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n m
ed v
isst
flyt
läsa
text
er fr
ån
olik
a ge
nrer
. Gen
om a
tt s
vara
på
fråg
or, å
terg
e de
lar
av in
nehå
lle
t och
sam
man
fatt
a in
nehå
llet
på e
tt d
elvi
s re
leva
nt s
ätt v
isar
el
even
sin
förs
tåel
se fö
r te
xter
na.
Ele
ven
jäm
för
och
besk
rive
r ol
ika
sort
ers
text
er p
å et
t del
vis
fung
era
nde
sätt
. Ele
ven
kan
skri
va
Ele
ven
kan
sam
tala
om
var
iera
nde
äm
nen
i olik
a sa
mm
anha
ng
geno
m a
tt p
å et
t väl
fung
eran
de
sätt
stä
lla fr
ågor
, sva
ra o
ch u
ttr
ycka
öns
kan
och
käns
lor
och
anvä
nder
då
språ
klig
a st
rate
gier
fö
r at
t för
stå
och
göra
sig
för
ståd
d. I
sam
tale
n ly
ssna
r el
even
ti
ll an
dras
åsi
kter
och
fram
för
egna
väl
und
erby
ggda
åsi
kter
oc
h ar
gum
ent.
Ele
ven
anpa
ssar
si
tt s
pråk
väl
till
olik
a si
tuat
ione
r oc
h sa
mm
anha
ng. D
essu
tom
kan
el
even
pla
nera
och
gen
omfö
ra
mun
tliga
pre
sent
atio
ner
på e
tt
väl f
unge
rand
e sä
tt. I
arb
etet
m
ed p
rese
ntat
ione
rna
välje
r oc
h an
vänd
er e
leve
n nå
gra
verk
tyg
och
digi
tala
med
ier
på e
tt ä
nda
mål
senl
igt
sätt
. Ele
ven
kan
med
fly
t lä
sa te
xter
från
olik
a ge
nrer
. G
enom
att
sva
ra p
å fr
ågor
, åte
rge
dela
r av
inne
hålle
t och
sam
man
fa
tta
inne
hålle
t på
ett r
elev
ant
sätt
vis
ar e
leve
n si
n fö
rstå
else
för
text
erna
.
Ele
ven
jäm
för
och
besk
rive
r ol
ika
sort
ers
text
er p
å et
t väl
fung
eran
de
sät
t. E
leve
n ka
n sk
riva
text
er i
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
132 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
SVA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
flera
men
inga
r oc
h ty
dlig
t inn
ehå
ll oc
h bi
drar
till
att a
npas
sa
text
erna
till
mot
taga
re o
ch s
yfte
. D
essu
tom
med
verk
ar e
leve
n i
att s
truk
ture
ra te
xter
na g
enom
at
t anv
ända
ski
ljete
cken
och
st
avni
ngsr
egle
r. E
leve
n ka
n sk
riva
m
ed lä
slig
han
dsti
l och
på
dato
r oc
h m
edve
rkar
i at
t anv
ända
di
gita
l sta
vnin
gsko
ntro
ll oc
h di
gita
la k
omm
unik
atio
nsve
rkty
g.
Ele
ven
kan
ocks
å bi
dra
till
reso
ne
man
g om
bud
skap
och
han
dlin
g i o
lika
type
r av
ber
ätta
de
text
er o
ch fi
lmer
från
olik
a ti
der
och
kultu
rer.
Ele
ven
kan
med
ve
rka
i att
häm
ta in
form
atio
n fr
ån o
lika
källo
r oc
h m
edie
r oc
h gö
r nå
got e
get ö
verv
ägan
de v
id
reso
nem
ang
om in
form
atio
nens
tr
ovär
digh
et o
ch r
elev
ans.
Des
sut
om k
an e
leve
n m
edve
rka
i att
sö
ka in
form
atio
n dä
r sö
kord
en ä
r or
dnad
e i a
lfa be
tisk
ord
ning
.
text
er i
olik
a ge
nrer
med
var
iera
t or
dval
, tyd
ligt i
nneh
åll o
ch v
iss
anpa
ssni
ng ti
ll m
otta
gare
och
syf
te
. Des
suto
m s
truk
ture
rar
elev
en
text
erna
på
ett d
elvi
s fu
nger
ande
sä
tt g
enom
att
anv
ända
ski
lje
teck
en o
ch s
tavn
ings
regl
er.
Ele
ven
kan
skri
va m
ed lä
slig
ha
ndst
il oc
h på
dat
or o
ch a
nvän
de
r di
gita
l sta
vnin
gsko
ntro
ll oc
h di
gita
la k
omm
unik
atio
nsve
rkty
g på
ett
del
vis
ända
mål
senl
igt
sätt
. Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra e
nkla
re
sone
man
g om
bud
skap
och
ha
ndlin
g i o
lika
type
r av
ber
ät
tade
text
er o
ch fi
lmer
från
olik
a ti
der
och
kultu
rer.
Ele
ven
kan
på
ett d
elvi
s fu
nger
ande
sät
t häm
ta
info
rmat
ion
från
olik
a kä
llor
och
med
ier
och
för
då e
nkla
och
del
vi
s un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
in
form
atio
nens
trov
ärdi
ghet
och
re
leva
ns. D
essu
tom
kan
ele
ven
på e
tt d
elvi
s fu
nge r
ande
sät
t sök
a in
form
atio
n dä
r sö
kord
en ä
r or
dna
de i
alfa
beti
sk o
rdni
ng.
olik
a ge
nrer
med
var
iera
t ord
val,
tydl
igt i
nneh
åll o
ch g
od a
npas
sni
ng ti
ll m
otta
gare
och
syf
te.
Des
suto
m s
truk
ture
rar
elev
en
text
erna
på
ett v
äl fu
nger
ande
sä
tt g
enom
att
anv
ända
ski
lje
teck
en o
ch s
tavn
ings
regl
er. E
lev
en k
an s
kriv
a m
ed lä
slig
han
dsti
l oc
h på
dat
or o
ch a
nvän
der
digi
ta
l sta
vnin
gsko
ntro
ll oc
h di
gita
la
kom
mun
ikat
ions
verk
tyg
på e
tt
ända
mål
senl
igt
sätt
. Ele
ven
kan
ocks
å fö
ra v
älut
veck
lade
res
one
man
g om
bud
skap
och
han
dlin
g i o
lika
type
r av
ber
ätta
de te
xter
oc
h fil
mer
från
olik
a ti
der
och
kultu
rer.
Ele
ven
kan
på e
tt v
äl
fung
eran
de s
ätt h
ämta
info
rma
tion
från
olik
a kä
llor
och
med
ier
och
för
då v
älut
veck
lade
och
väl
un
derb
yggd
a re
sone
man
g om
in
form
atio
nens
trov
ärdi
ghet
och
re
leva
ns. D
essu
tom
kan
ele
ven
på e
tt v
äl fu
nge r
ande
sät
t sök
a in
form
atio
n dä
r sö
kord
en ä
r or
dna
de i
alfa
beti
sk o
rdni
ng.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 133
TEKNIK
TE
3.13 TEKNIKTekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.
SyfteUndervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om tekniska lösningar i vardagen, hur de fungerar och kan användas. Undervisningen syftar också till att stimulera elevernas intresse för teknik.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kan lösa problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att pröva egna tekniska idéer och hitta lösningar. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om och erfarenheter av hur redskap och teknisk utrustning används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att stärka tilltron till sin förmåga att använda teknik och att med teknikens hjälp lösa vardagliga problem och tillfredsställa olika behov.
I teknikundervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla medvetenhet om att teknisk verksamhet har betydelse för och påverkar människan, samhället och miljön. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar. Eleverna ska även ges möjlighet att få en orientering om teknikens historiska utveckling för att bättre förstå framväxten av dagens teknik.
Vidare ska undervisningen i teknik bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om teknik och presentera och utvärdera arbetsprocesser.
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• jämföra och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• hantera redskap och teknisk utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
134 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
TEKNIK
TE
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Tekniska lösningar • Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger och länkar används för att uppnå
en viss funktion, till exempel föremål på lekplatsen och husgeråd av olika slag.
• Tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel kardborren som förebild för kardborrebandet.
• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
Strategier för att hantera och utveckla tekniska lösningar • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda, utformade och
fungerar.
• Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
• Dokumentation, till exempel i form av skisser och bilder.
• Redskap och teknisk utrustning i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.
• Instruktioner, till exempel till enkla byggsatser.
Teknik, människa, samhälle och miljö • Föremål i elevens vardag. Hur de är anpassade efter människans behov och har
förändrats över tid.
• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet teknik för att till exempel samtala om
teknik och utvärdera arbetsprocesser.
I årskurs 7–9
Tekniska lösningar • Föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade
med hjälp av olika mekanismer för att uppnå en viss funktion, till exempel handbromsen eller tramporna på cykeln.
• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
• Material som används till exempel i hållfasta och stabila konstruktioner, samt deras egenskaper.
• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 135
TE
TEKNIK
Strategier för att hantera och utveckla tekniska lösningar • Tillvägagångssätt för att lösa tekniska vardagsproblem och behov, till exempel om
lampan slocknar och att inreda ett rum.
• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
• Dokumentation med förklarande ord och begrepp, till exempel i form av enkla skisser, bilder och med fysiska eller digitala modeller.
• Användning av redskap och teknisk utrustning för kommunikation, informationssökning och tjänster av olika slag i samhället. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.
• Manualer för redskap och teknisk utrustning i närmiljön.
Teknik, människa, samhälle och miljö • Tekniska system i hemmet och samhället, till exempel vatten och avloppssystem
och system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Systemens förändringar över tid och några orsaker till det.
• Säkerhet vid användning av kommunikations och informationsteknik, till exempel mobiltelefoni och internet.
• Olika sätt att hushålla med resurser i närmiljön, till exempel energi och vatten.
• Konsekvenser av teknikval, för och nackdelar med olika tekniska lösningar.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet teknik för att till exempel samtala om
teknik och utvärdera arbetsprocesser.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan bidra till resonemang om hur några föremål är konstruerade, fungerar och används. Eleven ger också något exempel på föremål där människan har härmat naturen. Dessutom medverkar eleven i att undersöka och beskriva föremål med enkla mekanismer och bidrar till resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven kan bidra till att utforma förslag till hur något vardagligt problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder medverkar eleven i att genomföra enkla konstruktionsarbeten.
Eleven bidrar också till resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats. Eleven bidrar till dokumentation av arbetet. Eleven medverkar i att använda redskap och teknisk utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan bidra till resonemang om tekniska lösningars för och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp
136 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
TE
TEKNIK
och symboler i resonemang om teknik och tekniska lösningar och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan föra enkla resonemang om hur några föremål är konstruerade, fungerar och används. Eleven ger också några exempel på föremål där människan har härmat naturen. Dessutom undersöker och beskriver eleven på ett delvis fungerande sätt föremål med enkla mekanismer och för enkla resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven kan utforma enkla förslag till hur något vardagligt problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder genomför eleven enkla konstruktionsarbeten på ett delvis fungerande sätt.
Eleven för också enkla resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats. Eleven gör enkel dokumentation av arbetet. Eleven använder redskap och teknisk utrustning på ett säkert och delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om tekniska lösningars för och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om teknik och tekniska lösningar och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om hur några föremål är konstruerade, fungerar och används. Eleven ger också några exempel på föremål där människan har härmat naturen. Dessutom undersöker och beskriver eleven på ett väl fungerande sätt föremål med enkla mekanismer och för välutvecklade resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven kan utforma välutvecklade förslag till hur något vardagligt problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder genomför eleven enkla konstruktionsarbeten på ett väl fungerande sätt.
Eleven för också välutvecklade resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats. Eleven gör välutvecklad dokumentation av arbetet. Eleven använder redskap och teknisk utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om tekniska lösningars för och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord,
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 137
TE
TEKNIK
begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om teknik och tekniska lösningar och i utvärdering av arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan bidra till resonemang om några tekniska lösningar där elkomponenter används för att få ljud, ljus eller rörelse. Eleven ger också något exempel på andra liknande lösningar. Dessutom medverkar eleven i att undersöka och beskriva föremål med rörliga delar som samverkar, och bidrar till resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven medverkar också i att undersöka och beskriva föremål med hållfasta och stabila konstruktioner och bidrar till resonemang om hur de är uppbyggda. Eleven kan bidra till att utforma förslag till hur något vardagligt problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder medverkar eleven i att genomföra konstruktionsarbeten där principer för elektriska kopplingar, enkla mekanismer och hållfasta och stabila konstruktioner tillämpas. Eleven bidrar också till resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats.
Eleven bidrar till dokumentation av arbetet med olika uttrycksformer och medverkar i att beskriva intentionen med arbetet. Eleven medverkar i att på ett säkert och ändamålsenligt sätt använda redskap och teknisk utrustning för kommunikation, informationssökning och andra användningsområden. Dessutom medverkar eleven i att använda manualer för att få utrustningen att fungera. Eleven kan bidra till resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om teknik och tekniska lösningar, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan föra enkla resonemang om några tekniska lösningar där elkomponenter används för att få ljud, ljus eller rörelse. Eleven ger också några exempel på andra liknande lösningar. Dessutom undersöker och beskriver eleven på ett delvis fungerande sätt föremål med rörliga delar som samverkar, och för enkla resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven undersöker och beskriver på ett delvis fungerande sätt föremål med hållfasta och stabila konstruktioner och för enkla resonemang om hur de är uppbyggda. Eleven kan utforma enkla och delvis underbyggda förslag till hur vardagliga problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder genomför eleven på ett delvis fungerande sätt konstruktionsarbeten där principer för elektriska kopplingar, enkla mekanismer och hållfasta och stabila
138 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
TE
TEKNIK
konstruktioner tillämpas. Eleven för också enkla resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats.
Eleven gör enkel dokumentation av arbetet med olika uttrycksformer och beskriver på ett delvis fungerande sätt intentionen med arbetet. Eleven använder på ett säkert och delvis ändamålsenligt sätt redskap och teknisk utrustning för kommunikation, informationssökning och andra användningsområden. Dessutom använder eleven manualer på ett delvis fungerande sätt för att få utrustningen att fungera. Eleven kan föra enkla resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om teknik och tekniska lösningar, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om några tekniska lösningar där elkomponenter används för att få ljud, ljus eller rörelse. Eleven ger också några exempel på andra liknande lösningar. Dessutom undersöker och beskriver eleven på ett väl fungerande sätt föremål med rörliga delar som samverkar, och för välutvecklade resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven undersöker och beskriver på ett väl fungerande sätt föremål med hållfasta och stabila konstruktioner och för välutvecklade resonemang om hur de är uppbyggda. Eleven kan utforma välutvecklade och väl under byggda förslag till hur vardagliga problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder genomför eleven på ett väl fungerande sätt konstruktionsarbeten där principer för elektriska kopplingar, enkla mekanismer och hållfasta och stabila konstruktioner tillämpas. Eleven för också välutvecklade resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats.
Eleven gör välutvecklad dokumentation av arbetet med olika uttrycksformer och beskriver på ett väl fungerande sätt intentionen med arbetet. Eleven använder på ett säkert och ändamålsenligt sätt redskap och teknisk utrustning för kommunikation, informationssökning och andra användningsområden. Dessutom använder eleven manualer på ett väl fungerande sätt för att få utrustningen att fungera. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om teknik och tekniska lösningar, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 139
TE
TEKNIK
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de r
eso
nem
ang
om h
ur n
ågra
före
mål
är
kon
stru
erad
e, fu
nger
ar o
ch
anvä
nds.
Ele
ven
ger
ocks
å nå
gra
exem
pel p
å fö
rem
ål d
är m
än
nisk
an h
ar h
ärm
at n
atur
en. D
ess
utom
und
ersö
ker
och
besk
rive
r el
even
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t fö
rem
ål m
ed e
nkla
mek
anis
mer
oc
h fö
r vä
lutv
eckl
ade
reso
ne
man
g om
hur
de
är k
onst
ruer
ade
och
fung
erar
. Ele
ven
kan
ut
form
a vä
lutv
eckl
ade
förs
lag
till
hur
någo
t var
dagl
igt p
robl
em
kan
lösa
s m
ed h
jälp
av
tekn
ik.
Uti
från
inst
rukt
ione
r el
ler
fö
rebi
lder
gen
omfö
r el
even
enk
la
kons
truk
tion
sarb
eten
på
ett v
äl
fung
eran
de s
ätt.
Ele
ven
för
ocks
å vä
lutv
eckl
ade
reso
nem
ang
om d
e an
vänd
a m
ater
iale
ns e
gens
kape
r oc
h om
hu
r de
har
sam
man
foga
ts. E
leve
n gö
r vä
lutv
eckl
ad d
okum
enta
tion
av
arb
etet
. Ele
ven
anvä
nder
re
dska
p oc
h te
knis
k ut
rust
ning
på
ett
säk
ert o
ch ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt. E
leve
n ka
n fö
ra v
älut
veck
la
de r
eson
eman
g om
tekn
iska
enkl
a re
sone
åg
ra fö
rem
ål ä
r ng
erar
och
an
r oc
kså
någr
a ex
l d
är m
änni
skan
re
n. D
essu
tom
be
skri
ver
elev
en
gera
nde
sätt
la
mek
anis
mer
so
nem
ang
om
uera
de o
ch fu
ng
utf
orm
a en
kla
ågot
var
dagl
igt
as m
ed h
jälp
av
nstr
ukti
oner
en
omfö
r el
even
io
nsar
bete
n på
an
de s
ätt.
enk
la r
eson
eän
da m
ater
ia
och
om h
ur d
e ts
. Ele
ven
gör
atio
n av
arb
etet
. r
edsk
ap o
ch
ng p
å et
t säk
ert
ålse
nlig
t sä
tt.
enkl
a re
sone
ka
lösn
inga
rs
Bet
yget
BB
etyg
et A
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
Ele
ven
kan
bidr
a ti
ll re
sone
m
ang
om h
ur n
ågra
före
mål
är
kon
stru
erad
e, fu
nger
ar o
ch
anvä
nds.
Ele
ven
ger
ocks
å nå
got
exem
pel p
å fö
rem
ål d
är
män
nisk
an h
ar h
ärm
at n
atur
en.
Des
suto
m m
edve
rkar
ele
ven
i att
un
ders
öka
och
besk
riva
före
mål
m
ed e
nkla
mek
anis
mer
och
bi
drar
till
reso
nem
ang
om h
ur
de ä
r ko
nstr
uera
de o
ch fu
nger
ar.
Ele
ven
kan
bidr
a ti
ll at
t utf
orm
a fö
rsla
g ti
ll hu
r nå
got v
arda
glig
t pr
oble
m k
an lö
sas
med
hjä
lp a
v te
knik
. Uti
från
inst
rukt
ione
r el
ler
före
bild
er m
edve
rkar
ele
ven
i att
gen
omfö
ra e
nkla
kon
stru
kti
onsa
rbet
en.
Ele
ven
bidr
ar o
ckså
till
reso
ne
man
g om
de
anvä
nda
mat
eria
lens
eg
ensk
aper
och
om
hur
de
har
sam
man
foga
ts. E
leve
n bi
drar
ti
ll do
kum
enta
tion
av
arbe
tet.
Ele
ven
med
verk
ar i
att a
nvän
da
reds
kap
och
tekn
isk
utru
stni
ng
på e
tt s
äker
t och
änd
amål
senl
igt
sätt
. Ele
ven
kan
bidr
a ti
ll re
so
nem
ang
om te
knis
ka lö
snin
gars
Ele
ven
kan
föra
m
ang
om h
ur n
kons
true
rade
, fu
vänd
s. E
leve
n ge
empe
l på
före
må
har
härm
at n
atu
unde
rsök
er o
ch
på e
tt d
elvi
s fu
nfö
rem
ål m
ed e
nkoc
h fö
r en
kla
rehu
r de
är
kons
trer
ar. E
leve
n ka
nfö
rsla
g ti
ll hu
r n
prob
lem
kan
lös
tekn
ik. U
tifr
ån i
elle
r fö
rebi
lder
gen
kla
kons
truk
tet
t del
vis
fung
er
Ele
ven
för
ocks
åm
ang
om d
e an
vle
ns e
gens
kape
r ha
r sa
mm
anfo
ga en
kel d
okum
ent
Ele
ven
anvä
nder
tekn
isk
utru
stni
och
delv
is ä
ndam
Ele
ven
kan
föra
m
ang
om te
knis
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
C
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
140 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
TE
TEKNIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
6
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
för
och
nac
kdel
ar fö
r in
divi
d,
sam
hälle
och
milj
ö. E
leve
n ka
n an
vänd
a en
stak
a äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sym
bole
r i r
eso
nem
ang
om te
knik
och
tekn
iska
lö
snin
gar
och
i utv
ärde
ring
av
arbe
ts pr
oces
ser.
för
och
nac
kdel
ar fö
r in
divi
d,
sam
hälle
och
milj
ö. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
på e
tt
delv
is ä
ndam
ålse
nlig
t sä
tt i
reso
ne
man
g om
tekn
ik o
ch te
knis
ka
lösn
inga
r oc
h i u
tvär
deri
ng a
v ar
bets
proc
esse
r.
lösn
inga
rs fö
r o
ch n
ackd
elar
fö
r in
divi
d, s
amhä
lle o
ch m
iljö.
E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
sspe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch
sym
bole
r på
ett
änd
amål
senl
igt
sätt
i re
sone
man
g om
tekn
ik o
ch
tekn
iska
lösn
inga
r oc
h i u
tvär
de
ring
av
arbe
tspr
oces
ser.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 141
TE
TEKNIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
Ele
ven
kan
bidr
a ti
ll re
sone
man
g om
någ
ra te
knis
ka lö
snin
gar
där
elko
mpo
nent
er a
nvän
ds fö
r at
t få
ljud,
ljus
elle
r rö
rels
e. E
leve
n ge
r oc
kså
någo
t ex
empe
l på
andr
a lik
nand
e lö
snin
gar.
Des
suto
m
med
verk
ar e
leve
n i a
tt u
nder
sö
ka o
ch b
eskr
iva
före
mål
med
rö
rlig
a de
lar
som
sam
verk
ar, o
ch
bidr
ar ti
ll re
sone
man
g om
hur
de
är
kons
true
rade
och
fung
erar
. E
leve
n m
edve
rkar
ock
så i
att
unde
rsök
a oc
h be
skri
va fö
rem
ål
med
hål
lfast
a oc
h st
abila
kon
st
rukt
ione
r oc
h bi
drar
till
reso
ne
man
g om
hur
de
är u
ppby
ggda
. E
leve
n ka
n bi
dra
till
att u
tfor
ma
förs
lag
till
hur
någo
t var
dagl
igt
prob
lem
kan
lösa
s m
ed h
jälp
av
tekn
ik. U
tifr
ån in
stru
ktio
ner
elle
r fö
rebi
lder
med
verk
ar e
leve
n i a
tt g
enom
föra
kon
stru
ktio
nsar
be
ten
där
prin
cipe
r fö
r el
ektr
iska
ko
pplin
gar,
enkl
a m
ekan
ism
er
och
hållf
asta
och
sta
bila
kon
st
rukt
ione
r ti
lläm
pas.
Ele
ven
bidr
ar o
ckså
till
reso
nem
ang
om d
e an
vänd
a m
ater
iale
ns
egen
skap
er o
ch o
m h
ur d
e ha
r sa
mm
anfo
gats
.
Ele
ven
kan
föra
enk
la re
sone
man
g om
någ
ra te
knis
ka lö
snin
gar
där
elko
mpo
nent
er a
nvän
ds fö
r at
t få
ljud
, lju
s el
ler
röre
lse. E
leve
n ge
r oc
kså
någr
a ex
empe
l på
andr
a lik
nand
e lö
snin
gar.
Des
suto
m
unde
rsök
er o
ch b
eskr
iver
ele
ven
på e
tt d
elvi
s fu
nger
ande
sätt
fö
rem
ål m
ed r
örlig
a de
lar
som
sa
mve
rkar
, och
för
enkl
a re
sone
m
ang
om h
ur d
e är
kon
stru
erad
e oc
h fu
nger
ar. E
leve
n un
ders
öker
oc
h be
skri
ver
på e
tt d
elvi
s fu
nge
rand
e sä
tt fö
rem
ål m
ed h
ållfa
sta
och
stab
ila k
onst
rukt
ione
r oc
h fö
r en
kla
reso
nem
ang
om h
ur d
e är
up
pbyg
gda.
Ele
ven
kan
utfo
rma
enkl
a oc
h de
lvis
und
erby
ggda
fö
rsla
g ti
ll hu
r va
rdag
liga
pro
blem
kan
lösa
s m
ed h
jälp
av
tek
nik.
Uti
från
inst
rukt
ione
r el
ler
före
bild
er g
enom
för
elev
en p
å et
t del
vis
fung
eran
de s
ätt k
on
stru
ktio
nsar
bete
n dä
r pr
inci
per
för
elek
tris
ka k
oppl
inga
r, en
kla
mek
anis
mer
och
hål
lfast
a oc
h st
abila
kon
stru
ktio
ner
tillä
mpa
s.E
leve
n fö
r oc
kså
enkl
a re
sone
m
ang
om d
e an
vänd
a m
ater
iale
ns
Elev
en k
an fö
ra v
älut
veck
lade
re
so ne
man
g om
någ
ra te
knisk
a lö
snin
gar d
är e
lkom
pone
nter
an
vänd
s för
att
få lj
ud, l
jus e
ller
röre
lse. E
leve
n ge
r ock
så n
ågra
ex
empe
l på
andr
a lik
nand
e lö
sni
ngar
. Des
suto
m u
nder
söke
r oc
h be
skri
ver e
leve
n på
ett
väl
fu
nger
ande
sätt
före
mål
med
rör
liga
dela
r som
sam
verk
ar, o
ch fö
r vä
lutv
eckl
ade
reso
nem
ang
om h
ur
de ä
r kon
stru
erad
e oc
h fu
nger
ar.
Elev
en u
nder
söke
r och
bes
kriv
er
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sätt
före
m
ål m
ed h
ållfa
sta
och
stab
ila
kons
truk
tione
r och
för v
älut
veck
la
de re
sone
man
g om
hur
de
är
uppb
yggd
a. E
leve
n ka
n ut
form
a vä
lutv
eckl
ade
och
väl u
nder
by
ggda
förs
lag
till
hur
vard
aglig
a pr
oble
m k
an lö
sas
med
hjä
lp a
v te
knik
. Uti
från
inst
rukt
ione
r el
ler
före
bild
er g
enom
för
elev
en
på e
tt v
äl fu
nge r
ande
sät
t kon
st
rukt
ions
arbe
ten
där
prin
cipe
r fö
r el
ektr
iska
kop
plin
gar,
enkl
a m
ekan
ism
er o
ch h
ållfa
sta
och
stab
ila k
onst
rukt
ione
r ti
lläm
pas.
E
leve
n fö
r oc
kså
välu
tvec
klad
e re
sone
man
g om
de
anvä
nda
ma
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
142 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
TE
TEKNIK
Kun
skap
skra
v i s
lute
t av
års
kurs
9
Bet
yget
EB
etyg
et D
Bet
yget
CB
etyg
et B
Bet
yget
A
teri
alen
s eg
ensk
aper
och
om
hur
de
har
sam
man
foga
ts.
Ele
ven
gör
välu
tvec
klad
dok
um
enta
tion
av
arbe
tet m
ed o
lika
uttr
ycks
form
er o
ch b
eskr
iver
på
ett v
äl fu
nger
ande
sät
t int
enti
one
n m
ed a
rbet
et. E
leve
n an
vän
der
på e
tt s
äker
t och
änd
amål
sen
ligt s
ätt r
edsk
ap o
ch te
knis
k ut
rust
ning
för
kom
mun
ikat
ion,
in
form
atio
nssö
knin
g oc
h an
dra
anvä
ndni
ngso
mrå
den.
Des
sut
om a
nvän
der
elev
en m
anua
ler
på e
tt v
äl fu
nger
ande
sätt
för
att f
å ut
rust
ning
en a
tt fu
nger
a.
Ele
ven
kan
föra
väl
utve
ckla
de
reso
nem
ang
om h
ur o
lika
val
av te
knis
ka lö
snin
gar
kan
få
olik
a ko
nsek
vens
er fö
r in
divi
d,
sam
hälle
och
milj
ö. E
leve
n ka
n an
vänd
a m
ånga
äm
ness
peci
fika
ord,
beg
repp
och
sym
bole
r på
et
t änd
amål
senl
igt
sätt
i re
sone
m
ang
om te
knik
och
tekn
iska
lö
snin
gar,
i egn
a fr
ågor
och
i vä
lut
veck
lade
om
döm
en o
m o
lika
arbe
tspr
oces
ser.
egen
skap
er o
ch o
m h
ur d
e ha
r sa
mm
anfo
gats
.
Ele
ven
gör
enke
l dok
umen
tati
on
av a
rbet
et m
ed o
lika
uttr
ycks
for
mer
och
bes
kriv
er p
å et
t del
vis
fung
eran
de s
ätt i
nten
tion
en
med
arb
etet
. Ele
ven
anvä
nder
på
ett s
äker
t och
del
vis
ända
mål
sen
ligt
sätt
red
skap
och
tekn
isk
utru
stni
ng fö
r ko
mm
unik
atio
n,
info
rmat
ions
sökn
ing
och
andr
a an
vänd
ning
som
råde
n. D
essu
tom
an
vänd
er e
leve
n m
anua
ler
på e
tt
delv
is fu
nger
ande
sät
t för
att
få
utru
stni
ngen
att
fung
era.
Ele
ven
kan
föra
enk
la r
eson
eman
g om
hu
r ol
ika
val a
v te
knis
ka lö
snin
gar
kan
få o
lika
kons
ekve
nser
för
in
divi
d, s
amhä
lle o
ch m
iljö.
Ele
ven
kan
anvä
nda
mån
ga ä
mne
sspe
ci
fika
ord,
beg
repp
och
sym
bole
r på
ett
del
vis
ända
mål
senl
igt
sätt
i r
eson
eman
g om
tekn
ik o
ch
tekn
iska
lösn
inga
r, i e
gna
fråg
or
och
i enk
la o
mdö
men
om
olik
a ar
bets
proc
esse
r.
Ele
ven
bidr
ar ti
ll do
kum
enta
tion
av
arb
etet
med
olik
a ut
tryc
ks
form
er o
ch m
edve
rkar
i at
t be
skri
va in
tent
ione
n m
ed a
rbet
et.
Ele
ven
med
verk
ar i
att p
å et
t sä
kert
och
änd
amål
senl
igt s
ätt
anvä
nda
reds
kap
och
tekn
isk
utru
stni
ng fö
r ko
mm
unik
atio
n,
info
rmat
ions
sökn
ing
och
andr
a an
vänd
ning
som
råde
n. D
essu
tom
m
edve
rkar
ele
ven
i att
anv
ända
m
anua
ler
för
att f
å ut
rust
ning
en
att f
unge
ra. E
leve
n ka
n bi
dra
till
reso
nem
ang
om h
ur o
lika
val a
v te
knis
ka lö
snin
gar
kan
få
olik
a ko
nsek
vens
er fö
r in
divi
d,
sam
hälle
och
milj
ö. E
leve
n ka
n an
vänd
a nå
gra
ämne
s spe
cifik
a or
d, b
egre
pp o
ch s
ymbo
ler
i res
one
man
g om
tekn
ik o
ch te
knis
ka
lösn
inga
r, i e
gna
fråg
or o
ch v
id
bidr
ag ti
ll om
döm
en o
m o
lika
arbe
tspr
oces
ser.
Bet
yget
D in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get E
och
till
över
väga
nde
del f
ör
C ä
r up
pfyl
lda.
Bet
yget
B in
nebä
r
att k
unsk
apsk
rave
n
för
bety
get C
och
till
över
väga
nde
del f
ör
A ä
r up
pfyl
lda.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 143
ESTETISK VERKSAMHET
ES
Ämnesområden i inriktningen träningsskolan
3.14 ESTETISK VERKSAMHETEstetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska och känslomässiga upplevelser. Genom att arbeta med skapande verksamhet kan människor bearbeta intryck och utveckla sin kreativitet, nyfikenhet och skapande förmåga. Kunskaper om och i estetisk verksamhet ökar människors möjlighet att delta i samhällets kulturliv och i annan social gemenskap.
SyfteUndervisningen inom ämnesområdet estetisk verksamhet ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan skapa och gestalta med de olika estetiska uttrycksformerna bild, slöjd, musik, rytmik, lek och drama. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att uttrycka och kommunicera intryck och erfarenheter på ett mångsidigt sätt. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas tilltro till sin förmåga att skapa med kreativitet och fantasi.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om färg, form och struktur samt om ljud, rytm och musik. Undervisningen ska även bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om olika hantverk och deras material, redskap och tekniker. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt handlag och sin nyfikenhet på att utforska och experimentera inom det estetiska området.
Undervisningen ska syfta till att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om olika sätt att skapa både förr och nu och ett intresse för estetiska uttrycksformer i olika traditioner och kulturer. Genom undervisningen ska eleverna även stimuleras att använda samhällets kulturella utbud för att därigenom öka delaktigheten i sociala sammanhang.
Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om bild, musik, slöjd, rytmik, lek och drama.
Genom undervisningen inom ämnesområdet estetisk verksamhet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• skapa genom bild, musik och slöjd,
• välja och använda olika material, tekniker, redskap, verktyg, instrument, ljud och rörelser,
• undersöka estetiska uttryck i olika konstformer, tidsepoker, traditioner och kulturer, och
• använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.
144 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
ESTETISK VERKSAMHET
ES
Centralt innehåll
I årskurs 1–9
Estetisk framställning • Olika sätt att skapa, till exempel imiterande och fritt.
• Färg, form och struktur. Deras betydelse för bilders och föremåls uttryck.
• Fotografering och filmande.
• Rytmik, rim och ramsor. Sång och danslekar.
• Spel på musik och rytminstrument.
• Rollspel, till exempel utifrån sagor, händelser och känslor.
• Dramatisering av sånger och berättelser med ljud, musik och rörelse.
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden och framställning. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.
• Presentationer, framträdanden och redovisningar.
Material, redskap och tekniker • Material som kan användas vid framställning av bilder och föremål, till exempel
textil, trä och metall.
• Verktyg, redskap, instrument och maskiner som kan användas i estetisk verksamhet.
• Bildtekniker, till exempel teckning, målning och modellering.
• Bildhantering, till exempel med digitalkamera och dator.
• Hantverkstekniker med olika material, handverktyg och redskap, till exempel tovning och urholkning.
• Arbetsbeskrivningar, till exempel muntliga eller illustrerade.
Estetisk verksamhet i samhället• Bilder, film, musik, sång, dans och hantverksföremål från olika genrer, kulturer,
traditioner och tidsperioder.
• Reklam och nyhetsbilder och andra för eleven aktuella bilder. Hur de är uppbyggda och vilket budskap de förmedlar.
• Några slöjdmaterials ursprung och användning, till exempel ull och trä.
• Konst, arkitektur och design i samhället.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 145
ESTETISK VERKSAMHET
ES
• Mode och trender i ungdomskulturen. Vad de kan signalera och hur de kan påverka individen.
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet estetisk verksamhet för att
till exempel kommunicera om bilder, musik och slöjd och för att utvärdera arbets processer.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan delta i att framställa bilder och slöjdföremål i olika former och med olika tekniker. Eleven kan också delta dels i att sjunga och spela på instrument, dels i olika former av presentationer och framträdanden. Eleven deltar i att välja och använda material, tekniker, redskap och verktyg i bild och slöjdarbetet. Eleven deltar också i att välja och använda instrument, ljud och rörelser för att musicera och dramatisera.
Eleven kan delta i att undersöka hur bilder, slöjdföremål och musik från olika tidsepoker, traditioner och kulturer är utformade. Dessutom deltar eleven i att undersöka vilka budskap olika bilder kan förmedla och hur mode, trender och musik kan påverka individen. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.
Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan framställa bilder och slöjdföremål i olika former och med olika tekniker. Eleven kan också sjunga och spela på instrument och göra olika former av presentationer och framträdanden. Eleven väljer och använder lämpliga material, tekniker, redskap och verktyg i bild och slöjdarbetet. Eleven väljer och använder också instrument, ljud och rörelser för att musicera och dramatisera.
Eleven kan undersöka och beskriva något om hur bilder, slöjdföremål och musik från olika tidsepoker, traditioner och kulturer är utformade. Dessutom undersöker och beskriver eleven vilka budskap olika bilder kan förmedla och hur mode, trender och musik kan påverka individen. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
146 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
ESTETISK VERKSAMHET
ES
Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan delta i att framställa bilder och Eleven kan framställa bilder och slöjdföreslöjdföremål i olika former och med olika mål i olika former och med olika tekniker. tekniker. Eleven kan också delta dels i att Eleven kan också sjunga och spela på instrusjunga och spela på instrument, dels i olika ment och göra olika former av presentaformer av presentationer och framträdanden. tioner och framträdanden. Eleven väljer Eleven deltar i att välja och använda mate och använder lämpliga material, tekniker, rial, tekniker, redskap och verktyg i bild och redskap och verktyg i bild och slöjdarbetet. slöjdarbetet. Eleven deltar också i att välja Eleven väljer och använder också instruoch använda instrument, ljud och rörelser ment, ljud och rörelser för att musicera och för att musicera och dramatisera. dramatisera.
Eleven kan delta i att undersöka hur Eleven kan undersöka och beskriva något bilder, slöjdföremål och musik från olika om hur bilder, slöjdföremål och musik från tidsepoker, traditioner och kulturer är olika tidsepoker, traditioner och kulturer är utformade. Dessutom deltar eleven i att utformade. Dessutom undersöker och beundersöka vilka budskap olika bilder kan skriver eleven vilka budskap olika bilder kan förmedla och hur mode, trender och musik förmedla och hur mode, trender och musik kan påverka individen. Eleven identifierar kan påverka individen. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i samman ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkän hanget relevant sätt.nande och samspela.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 147
KOMMUNIKATION
KOM
3.15 KOMMUNIKATIONSpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Kommunikation ökar förutsättningarna för delaktighet i vardagen och i samhället.
SyfteUndervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i att samspela med andra och en tilltro till sin förmåga att aktivt påverka sin situation. Eleverna ska ges förutsättningar att kommunicera i olika sammanhang och kunna uttrycka sig med tydlig avsikt i tal och andra kommunikationsformer. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk och sin identitet.
Vidare ska undervisningen stimulera elevernas vilja att ta emot och tolka kommunikation. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla sin förmåga att lyssna, samtala och förstå. Genom undervisningen ska eleverna möta och uppleva olika former av kommunikation såsom bilder, litteratur, film, teater, drama och rörelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för omvärlden.
Genom undervisningen ska eleverna stimuleras att utveckla kunskaper om hur man söker information i olika källor och hur digitala kommunikationsverktyg kan användas. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar för ökad självständighet.
Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar för ökad delaktighet i sociala sammanhang.
För elever med annat modersmål än svenska ska undervisningen bidra till att eleverna stärks i sin utveckling till att bli flerspråkiga. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin ord och begreppsförståelse både på svenska och modersmålet. Undervisningen ska på så sätt bidra till att eleverna utvecklar såväl sitt modersmål som sin identitet.
Genom undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• samspela med andra,
• tolka olika former av kommunikativa uttryck,
• söka information från olika källor, och
• använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation.
148 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
KOMMUNIKATION
KOM
Centralt innehåll
I årskurs 1–9Samspela, tala och samtala • Grundläggande kommunikativa mönster och strukturer: turtagning, hur man
initierar, upprätthåller och avslutar samspel eller samtal.
• Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel under rasten, i affären eller genom digitala kommunikationsverktyg.
• Känslor, hur de kan uttryckas och tolkas.
• Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur man kan uttrycka sin avsikt på olika sätt.
• Språkets struktur, ordföljd och meningsbyggnad.
• Kommunikationsverktyg. Hur de kan användas för att förstärka elevens kommunikation.
Tolka och förstå• Bok och bildsamtal. Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: rim,
ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Tolka kommunikativa uttryck, till exempel kroppsspråk, tecken eller tal.
• Ordbilder utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Bokstavsformer och ljud utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Skriva för hand eller på dator, till exempel elevens namn.
Informationssökning• Information i vardagssituationer, till exempel scheman, symboler och instruktioner.
• Informationssökning i olika medier och källor, till exempel tidningar, uppslagsböcker, bibliotek och sökmotorer på internet.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet kommunikation, till exempel för
att samspela med andra.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 149
KOMMUNIKATION
KOM
Kunskapskrav
Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan initiera och avsluta kommunikation och uttrycker egna behov och känslor i kända sammanhang och miljöer. Eleven tolkar andras avsikter och visar det genom att samspela i kommunikationen.
Eleven reagerar igenkännande på språket i tal, sånger, ljudlekar och återkommande berättelser. Eleven kan på olika sätt söka elevnära information om vad som ska hända och vad som har hänt. Dessutom deltar eleven i att använda kommunikationsverktyg för att förmedla sig. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.
Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan initiera kommunikation, upprätthålla den genom turtagning och avsluta den. Dessutom kan eleven fråga, svara, beskriva och berätta i olika sammanhang och med olika syften. Eleven tolkar andras avsikter, behov och känslor och visar det i kommunikationen. Eleven förstår också andra kommunikativa uttryck, kan tolka några elevnära ordbilder och skriva elevnära ord.
Eleven förstår språket i tal, sånger, ljudlekar och återkommande berättelser och kan återberätta delar av innehållet. Eleven kan på olika sätt söka elevnära information och information om samhället rörande vad som ska hända och vad som har hänt. Dessutom använder eleven kommunikationsverktyg för att förmedla sig. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
150 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
KOMMUNIKATION
KOM
Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan initiera och avsluta kommunikation och uttrycker egna behov och känslor i kända sammanhang och miljöer. Eleven tolkar andras avsikter och visar det genom att samspela i kommunikationen.
Eleven reagerar igenkännande på språket i tal, sånger, ljudlekar och återkommande berättelser. Eleven kan på olika sätt söka elevnära information om vad som ska hända och vad som har hänt. Dessutom deltar eleven i att använda kommunikationsverktyg för att förmedla sig. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i samman hanget relevant sätt genom att visa igen kännande och samspela.
Eleven kan initiera kommunikation, upprätthålla den genom turtagning och avsluta den. Dessutom kan eleven fråga, svara, beskriva och berätta i olika sammanhang och med olika syften. Eleven tolkar andras av sikter, behov och känslor och visar det i kommunikationen. Eleven förstår också andra kommunikativa uttryck, kan tolka några elevnära ordbilder och skriva elevnära ord.
Eleven förstår språket i tal, sånger, ljud lekar och återkommande berättelser och kan återberätta delar av innehållet. Eleven kan på olika sätt söka elevnära information och information om samhället rörande vad som ska hända och vad som har hänt. Dessutom använder eleven kommunikationsverktyg för att förmedla sig. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 151
MOTORIK
MOT
3.16 MOTORIKFysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Genom rörelse skapas förutsättningar för nya erfarenheter och nytt lärande. Kropp, känslor och sinnen samverkar i den motoriska utvecklingen, som i sin tur främjar självständigheten och hälsan.
SyfteUndervisningen inom ämnesområdet motorik ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga att påverka sin omgivning. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att prova många olika slags rörelseaktiviteter.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om sambanden mellan rörelse, hälsa och livsstil. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Därigenom syftar undervisningen till att främja elevernas självständighet och delaktighet i samhället.
Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Eleverna ska också få kännedom om risker och säkerhet vid fysiska aktiviteter och få kunskaper om hur man handlar i nödsituationer.
Vidare syftar undervisningen till att eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om idrott, hälsa och livsstil.
Genom undervisningen inom ämnesområdet motorik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda kroppens förmåga att röra sig allsidigt i olika sammanhang,
• se samband mellan rörelse, hälsa och livsstil,
• genomföra olika aktiviteter i utemiljö och i naturen, och
• använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.
Centralt innehåll
I årskurs 1–9
Rörelse• Grundläggande motoriska rörelser. Deras sammansatta former i redskapsövningar,
lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
• Finmotorik, till exempel handgrepp och ansiktsmotorik.
152 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MOTORIK
MOT
• Lekar, danser och andra rörelseaktiviteter och deras regler.
• Rörelser i vatten, till exempel balansera, flyta och simma i mag och ryggläge.
Hälsa och livsstil• Olika träningsformer och hur de utvecklar kondition, styrka och smidighet.
• Samband mellan rörelse, hälsa och livsstil.
• Klädsel för olika aktiviteter samt betydelsen av omklädning och dusch.
• Arbetsställningar och belastningar vid fysiska aktiviteter. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning och allsidig träning.
• Samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, kropps uppfattning och självbild.
Friluftsliv och utevistelse• Undersöka och orientera sig i närmiljön.
• Rörelseaktiviteter i skiftande natur och utemiljöer under olika årstider. Allemansrättens grunder.
• Hänsynstagande och säkerhet i samband med fysiska aktiviteter.
• Planera och genomföra olika friluftsaktiviteter.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet motorik för att till exempel
kommunicera om rörelse, hälsa och livsstil.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan delta i att använda fin och grovmotorik i olika aktiviteter både inomhus och utomhus. Eleven deltar i att utföra rörelser med balans och kroppskontroll. Eleven kan också delta i lekar, danser och andra rörelseaktiviteter. Dessutom deltar eleven i olika former av vattenaktiviteter. Eleven kan delta i kommunikation om betydelsen av rörelse och fysisk aktivitet när det gäller att få en god kroppsuppfattning, främja hälsan och förebygga skador. Dessutom deltar eleven i kommunikation om samband mellan fysisk aktivitet, väderlek och klädval och samband mellan fysisk aktivitet och hygien. Eleven deltar i att använda kunskaperna i olika situationer.
Eleven kan delta i varierade utomhusaktiviteter under olika förhållanden och medverkar då i att följa allemansrättens regler. Eleven deltar i kommunikation om hur man kan hantera nödsituationer i samband med rörelseaktiviteter inomhus och utomhus. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 153
MOTORIK
MOT
Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan använda fin och grovmotorik i olika aktiviteter både inomhus och utomhus med medvetna och avsiktliga rörelser. Eleven utför rörelser på ett funktionellt sätt med balans och kroppskontroll. Eleven kan genomföra lekar, danser och andra rörelseaktiviteter och följa några regler. Dessutom genomför eleven olika former av vattenaktiviteter och förflyttar sig i vatten. Eleven kan kommunicera om och beskriva betydelsen av rörelse och andra aktiviteter när det gäller att främja hälsan och förebygga skador. Eleven beskriver också några samband mellan fysiska aktiviteter, kroppsuppfattning och självbild. Dessutom kommunicerar eleven om och beskriver samband mellan fysisk aktivitet, väderlek och klädval och samband mellan fysisk aktivitet och hygien. Eleven använder kunskaperna i olika situationer.
Eleven kan genomföra varierade utomhusaktiviteter och anpassar sig då efter olika förhållanden och följer allemansrättens regler. Eleven kommunicerar om och ger exempel på hur man kan hantera nödsituationer i samband med rörelseaktiviteter inomhus och utomhus. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
154 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
MOTORIK
MOT
Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan delta i att använda fin och grovmotorik i olika aktiviteter både inomhus och utomhus. Eleven deltar i att utföra rörelser med balans och kroppskontroll. Eleven kan också delta i lekar, danser och andra rörelseaktiviteter. Dessutom deltar eleven i olika former av vattenaktiviteter. Eleven kan delta i kommunikation om betydelsen av rörelse och fysisk aktivitet när det gäller att få en god kroppsuppfattning, främja hälsan och förebygga skador. Dessutom deltar eleven i kommunikation om samband mellan fysisk aktivitet, väderlek och klädval och samband mellan fysisk aktivitet och hygien. Eleven deltar i att använda kunskaperna i olika situationer.
Eleven kan delta i varierade utomhusaktivi teter under olika förhållanden och medverkar då i att följa allemansrättens regler. Eleven deltar i kommunikation om hur man kan hantera nödsituationer i samband med rörelseaktiviteter inomhus och utomhus. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.
Eleven kan använda fin och grovmotorik i olika aktiviteter både inomhus och utomhus med medvetna och avsiktliga rörelser. Eleven utför rörelser på ett funktionellt sätt med balans och kroppskontroll. Eleven kan genomföra lekar, danser och andra rörelseaktiviteter och följa några regler. Dessutom genomför eleven olika former av vattenaktiviteter och förflyttar sig i vatten. Eleven kan kommunicera om och beskriva betydelsen av rörelse och andra aktiviteter när det gäller att främja hälsan och förebygga skador. Eleven beskriver också några samband mellan fysiska aktiviteter, kroppsuppfattning och självbild. Dessutom kommunicerar eleven om och beskriver samband mellan fysisk aktivitet, väderlek och klädval och samband mellan fysisk aktivitet och hygien. Eleven använder kunskaperna i olika situationer.
Eleven kan genomföra varierade utomhusaktiviteter och anpassar sig då efter olika förhållanden och följer allemansrättens regler. Eleven kommunicerar om och ger exempel på hur man kan hantera nödsituationer i samband med rörelseaktiviteter inomhus och utomhus. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 155
VARDAGSAKTIVITETER
VAA
3.17 VARDAGSAKTIVITETERMänniskor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig och att utveckla ett samhälle som präglas av demokratiska värden är ett gemensamt ansvar. Kunskaper om hem och samhälle ger människor förutsättningar att orientera sig i världen och ta ansvar för sitt handlande.
SyfteUndervisningen inom ämnesområdet vardagsaktiviteter ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om mönster och rutiner som ingår i vardagen. Eleverna ska ges förutsättningar att ta initiativ till, planera och genomföra aktiviteter som har betydelse för praktiska situationer i hemmet. På så sätt ska undervisningen bidra till ökad självständighet hos eleven och tilltro till den egna förmågan att agera.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om sin närmiljö och dess historia för att på så sätt få perspektiv på det förflutna, nutiden och framtiden. Genom undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika geografiska platser och en rumslig medvetenhet för att på så sätt få en ökad förståelse för sin omvärld.
Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om olika religioner, en förståelse för olika livsfrågor samt perspektiv på sig själva i relation till andra människor. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna och om demokratiska processer.
Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika servicefunktioner i samhället samt om närområdets kultur och fritidsutbud.
Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om vardagsliv och samhälle.
Genom undervisningen inom ämnesområdet vardagsaktiviteter ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• välja, planera och genomföra aktiviteter i vardagsmiljön,
• undersöka närmiljön, dess natur, historia och traditioner,
• undersöka kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar,
• reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt,
• söka information om service och kulturutbud, och
• använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.
156 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
VARDAGSAKTIVITETER
VAA
Centralt innehåll
I årskurs 1–9
Vardagsrutiner och vardagsmiljö • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas.
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
• Rutiner för måltider och hur måltider kan arrangeras för att skapa gemenskap och välbefinnande.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Samband mellan mat och hälsa.
• Rutiner vid inköp. Planering och genomförande.
• Konsumentkunskap, till exempel kvalitet och jämförpris.
• Återvinning och hur den fungerar.
• Tvätt, rengöring och vård av olika material och ytor i hemmet. Miljövänliga metoder för detta.
• Redskap, verktyg och teknisk utrustning som används i hemmet.
• Olycksrisker i hemmet och hur de kan förebyggas.
• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.
Omvärld • Närmiljön och dess historia, kulturarv, traditioner och högtider.
• Sverige och världen, platser som har betydelse för eleven.
• Kristendomen i det svenska samhället förr och nu. Några högtider och några av de vanligaste psalmerna.
• Några religiöst motiverade levnadsregler och berättelser från kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Samhällsfunktioner och samhällsservice, till exempel räddningstjänst och sjukvård samt fritids och kulturutbud i närsamhället. Metoder för att söka information.
• Utbildningsvägar, yrken och verksamheter i samhället samt entreprenörskap.
• Aktuella frågor och debatter i samhället.
• Reklam och information i olika medier.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 157
VARDAGSAKTIVITETER
VAA
Leva tillsammans• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Värdegrund, demokrati och alla människors lika värde, till exempel barnkonventionen, elevråd och klassråd.
• Regler och lagar med betydelse för eleven. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet vardagsaktiviteter för att till
exempel kommunicera om vardagsliv och samhälle.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan delta i matlagning och andra arbetsuppgifter som förekommer i vardagsmiljö. I arbetet deltar eleven i att använda redskap och livsmedel på ett säkert och fungerande sätt. Eleven deltar vid återvinning och källsortering och i kommunikation om olycksrisker och hur olyckor kan förebyggas. Eleven kan delta i att orientera sig i närmiljön genom att visa igenkännande och samspela. Dessutom deltar eleven i att beskriva platser och miljöer som har betydelse för eleven i Sverige, Europa och övriga delar av världen.
Eleven kan delta i kommunikation om levnadsregler och berättelser i världsreligionerna och deltar i att beskriva någon kristen tradition och högtid. Dessutom deltar eleven i kommunikation om livsfrågor som har betydelse för eleven. Eleven kan delta i kommunikation om demokrati och mänskliga rättigheter. Eleven deltar också i något gemensamt beslut i skolan. Eleven kan delta i att hämta information från olika källor. Eleven kan också delta i kommunikation om samhällsinformation och reklam och om aktuella samhällsfrågor och nyheter. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.
Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan laga mat och genomföra andra arbetsuppgifter som förekommer i vardagsmiljö. I arbetet använder eleven redskap och livsmedel på ett säkert och fungerande sätt. Eleven återvinner och källsorterar och kommunicerar om olycksrisker och hur olyckor kan förebyggas. Eleven kan orientera sig i närmiljön. Dessutom beskriver eleven miljöer i närområdet och på hemorten samt platser som har betydelse för eleven i Sverige, Europa och övriga delar av världen.
158 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
VARDAGSAKTIVITETER
VAA
Eleven kan kommunicera om levnadsregler och berättelser i världsreligionerna och beskriver någon kristen tradition och högtid. Dessutom kommunicerar eleven om livsfrågor som har betydelse för eleven. Eleven kan kommunicera om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån olika frågor och egna erfarenheter. Eleven beskriver också och bidrar till demokratiska beslut i skolan och ger exempel på barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Eleven kan hämta information från olika källor. Eleven kan också kommunicera om samhällsinformation och reklam och om aktuella samhälls frågor och nyheter. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 159
VARDAGSAKTIVITETER
VAA
Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan delta i matlagning och andra arbetsuppgifter som förekommer i vardagsmiljö. I arbetet deltar eleven i att använda redskap och livsmedel på ett säkert och fungerande sätt. Eleven deltar vid återvinning och källsortering och i kommunikation om olycksrisker och hur olyckor kan förebyggas. Eleven kan delta i att orientera sig i när miljön genom att visa igenkännande och samspela. Dessutom deltar eleven i att beskriva platser och miljöer som har betydelse för eleven i Sverige, Europa och övriga delar av världen.
Eleven kan laga mat och genomföra andra arbetsuppgifter som förekommer i vardagsmiljö. I arbetet använder eleven redskap och livsmedel på ett säkert och fungerande sätt. Eleven återvinner och källsorterar och kommunicerar om olycksrisker och hur olyckor kan förebyggas. Eleven kan orientera sig i närmiljön. Dessutom beskriver eleven miljöer i närområdet och på hemorten samt platser som har betydelse för eleven i Sverige, Europa och övriga delar av världen. Eleven kan kommunicera om levnadsregler och berättelser i världsreligionerna och beskriver någon kristen tradition och högtid. Dessutom kommunicerar eleven om livs frågor som har betydelse för eleven.
Eleven kan delta i kommunikation om levnadsregler och berättelser i världsreligionerna och deltar i att beskriva någon kristen tradition och högtid. Dessutom deltar eleven i kommunikation om livsfrågor som har betydelse för eleven. Eleven kan delta i kommunikation om demokrati och mänskliga rättigheter. Eleven deltar också i något gemensamt beslut i skolan. Eleven kan delta i att hämta information från olika källor. Eleven kan också delta i kommunikation om samhällsinformation och reklam och om aktuella samhällsfrågor och nyheter. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.
Eleven kan kommunicera om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån olika frågor och egna erfarenheter. Eleven beskriver också och bidrar till demokratiska beslut i skolan och ger exempel på barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Eleven kan hämta information från olika källor. Eleven kan också kommunicera om samhällsinformation och reklam och om aktuella samhällsfrågor och nyheter. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
160 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
VERKLIGHETSUPPFATTNING
VEU
3.18 VERKLIGHETSUPPFATTNINGNaturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är en förutsättning för att verkligheten ska vara begriplig. Med kunskaper om människan och naturen får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
SyfteUndervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om människa och natur och om samband mellan dem. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna ges förutsättningar att samspela med naturen och sin omgivning.
Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar en matematisk förståelse och därigenom en förmåga att strukturera vardagen och lösa praktiska problem. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att ordna sina erfarenheter utifrån rum, tid, kvalitet och kvantitet. Undervisningen bidrar därigenom till att eleverna ges förutsättningar att tolka, beskriva och påverka sin verklighet.
Undervisningen ska bidra till att eleverna stimuleras till en utforskande hållning och en förmåga att använda sina kunskaper i olika situationer. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att se konsekvenserna av eget och andras handlande samt uppfatta samband mellan orsak och verkan.
Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga företeelser och teknik. På så sätt ska eleverna få en ökad förståelse för omvärlden och en tilltro till den egna förmågan att hantera vardagliga situationer.
Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp, symboler och uttrycksformer. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om naturvetenskap, matematik och teknik.
Genom undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper om människa och natur,
• ordna händelser och upplevelser i tid och rum,
• sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet,
• reflektera över samband mellan orsak och verkan,
• identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och
• använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 161
VERKLIGHETSUPPFATTNING
VEU
Centralt innehåll
I årskurs 1–9
Människa, djur och natur• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av
olika sinnen.
• Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner.
• Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion, kärlek och olika slags relationer samt preventivmetoder.
• Växter och djur, deras namn, livsvillkor och levnadsmiljöer.
• Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter.
• Vattnets olika former och kretslopp i naturen.
Tid • Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.
• Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.
• Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.
Rum • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här,
under och framför.
• Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.
• Avbildningar av verkligheten och förhållandet mellan original och till exempel bild, foto och film.
Kvalitet • Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån
sina egenskaper.
• Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.
• Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel.
Kvantitet • Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras.
• Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.
162 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
VERKLIGHETSUPPFATTNING
VEU
• Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde.
• Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta.
• De fyra räknesätten i praktiska situationer.
Orsak och verkan • Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem, till exempel
ta på jacka när det är kallt och tända ljuset när det är mörkt.
• Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.
• Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön och vad detta innebär för en hållbar utveckling, till exempel källsortering och val av färdmedel.
• Risker i närmiljön, till exempel kemikalier och elektricitet.
Tekniska lösningar• Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.
• Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen och i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.
Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till
exempel kommunicera om människa, djur och natur.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan identifiera människans sinnen och kroppsdelar och delta i kommunikation om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån upplevelser i närmiljön kan eleven urskilja och reagera på några egenskaper hos växter och djur. Dessutom deltar eleven i kommunikation om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer. Eleven deltar i observationer av dygn, årstider och vädertyper. Eleven deltar också i kommunikation om vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden. Eleven reagerar igenkännande i bekanta miljöer och samspelar inför händelser. Dessutom deltar eleven i övningar om objekts beständighet och i bedömningar av avstånd och riktning. Eleven kan delta i ramsräkning.
LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 163
VERKLIGHETSUPPFATTNING
VEU
Eleven deltar också i att sortera konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att eleven urskiljer och reagerar på olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven delta i att göra val. Eleven kan delta i kommunikation om orsak och verkan och i att använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom deltar eleven i kommunikation om hur olika val och handlingar påverkar naturen och om hur risker i närmiljön kan undvikas. Eleven deltar i undersökningar av hur några tekniska föremål används och fungerar och i kommunikation om hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.
Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan berätta om människans sinnen och kroppsdelar och deras funktion och kommunicera om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån egna upplevelser och undersökningar i närmiljön kan eleven beskriva återkommande mönster i naturen och ge exempel på några växter och djur och deras egenskaper. Dessutom kan eleven berätta om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer. Eleven gör observationer av dygn, årstider och vädertyper. Eleven ger också exempel på vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden. Eleven planerar nutida och framtida aktiviteter i sin vardag vad gäller plats, klockslag och tidsåtgång och kommunicerar om tidigare och kommande händelser. Dessutom kommunicerar eleven om objekt och deras beständighet och kan göra en enkel skiss av klassrummet och en enkel karta över skolans omgivning. Eleven kan ramsräkna, läsa och ordna tal inom heltalsområdet och lösa matematiska uppgifter med betydelse för eleven.
Eleven beskriver och sorterar också konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att eleven urskiljer och beskriver olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven göra egna val. Dessutom jämför eleven några olika sträckor, massor och volymer och sorterar sedlar och mynt efter värde. Eleven kan kommunicera om orsak och verkan och använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom kommunicerar eleven om hur olika val och handlingar påverkar naturen och förutsättningarna för en hållbar utveckling och ger exempel på hur risker i närmiljön kan undvikas. Eleven jämför och beskriver hur några vardagliga tekniska föremål används och fungerar och ger exempel på hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
164 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011
VERKLIGHETSUPPFATTNING
VEU
Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)
Eleven kan identifiera människans sinnen och kroppsdelar och delta i kommunikation om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån upplevelser i närmiljön kan eleven urskilja och reagera på några egenskaper hos växter och djur. Dessutom deltar eleven i kommunikation om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer. Eleven deltar i observationer av dygn, årstider och vädertyper. Eleven deltar också i kommunikation om vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden. Eleven reagerar igenkännande i bekanta miljöer och samspelar inför händelser. Dessutom deltar eleven i övningar om objekts beständighet och i bedömningar av avstånd och riktning. Eleven kan delta i ramsräkning.
Eleven deltar också i att sortera konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att eleven urskiljer och reagerar på olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven delta i att göra val. Eleven kan delta i kommunikation om orsak och verkan och i att använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom deltar eleven i kommunikation om hur olika val och handlingar påverkar naturen och om hur risker i när miljön kan undvikas. Eleven deltar i undersökningar av hur några tekniska föremål används och fungerar och i kommunikation om hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.
Eleven kan berätta om människans sinnen och kroppsdelar och deras funktion och kommunicera om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån egna upplevelser och undersökningar i närmiljön kan eleven beskriva återkommande mönster i naturen och ge exempel på några växter och djur och deras egenskaper. Dessutom kan eleven berätta om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer. Eleven gör observationer av dygn, årstider och vädertyper. Eleven ger också exempel på vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden. Eleven planerar nutida och framtida aktiviteter i sin vardag vad gäller plats, klockslag och tidsåtgång och kommunicerar om tidigare och kommande händelser. Dessutom kommunicerar eleven om objekt och deras beständighet och kan göra en enkel skiss av klassrummet och en enkel karta över skolans omgivning. Eleven kan ramsräkna, läsa och ordna tal inom heltalsområdet och lösa matematiska uppgifter med betydelse för eleven.
Eleven beskriver och sorterar också konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att eleven urskiljer och beskriver olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven göra egna val. Dessutom jämför eleven några olika sträckor, massor och volymer och sorterar sedlar och mynt efter värde. Eleven kan kommunicera om orsak och verkan och använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom kommunicerar eleven om hur olika val och handlingar påverkar naturen och förutsättningarna för en hållbar utveckling och ger exempel på hur risker i när miljön kan undvikas. Eleven jämför och beskriver hur några vardagliga tekniska föremål används och fungerar och ger exempel på hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
GRUNDSÄRSKOLAN
Läroplan för grundsärskolan 2011
Skolverket
GR
UN
DS
ÄR
SK
OLA
NLäroplan för grundsärskolan 2
01
1
ISB
N: 978-9
1-3
8325-4
3-8