Grundkurs, - Learnify · med att fylla upp med decimaltal till en hel – viktig kunskap när...

10 Tal

Tal

Under de tidiga skolåren lägger vi ner mycket tid och möda för att eleverna skabehärska vårt talsystem med de naturliga talen. Eleverna gör mängder av övningarför att de ska förstå hur vårt positionssystem fungerar. Vår erfarenhet är att det ärnödvändigt att lärare och elever lägger ner mycket tid och kraft även på att byggaupp förståelsen av decimaltalen. Det tar oftast tid att förstå att positionssystemetockså gäller för decimaltalen.

Det är relativt vanligt att elever har missuppfattningar kring decimaltecknet ochdecimaler. Att decimaltecknet har samma utseende som ett kommatecken under-lättar ju inte förståelsen av decimaltalen. 1,5 kan betyda två naturliga tal som äruppradade efter varandra, men det kan också betyda decimaltalet 1,5.

En elevs förmåga att storleksordna decimaltal kan avslöja om eleven har förståttinnebörden av decimaltal. Att avgöra vilket av talen 1,1 eller 1,09 som är störst, ären klassiker och svaret är oerhört avslöjande. En del elever tror att många decimalerinnebär att talet är mindre än ett annat tal med få decimaler. Andra elever kan haden motsatta uppfattningen. Eftersom kunskap om decimaltalen är en förutsättningför att i fortsättningen kunna hantera t.ex. bråk- och procenträkning, är det ytterstbetydelsefullt att eleverna får arbeta med decimaltalen mycket och grundligt.

När det gäller att räkna med decimaltal har vi valt att presentera metoderna ”tal-sortsräkna” och ”ställa upp” bredvid varandra. Elever och lärare har då frihet attvälja metod. Naturligtvis har båda metoderna sina fördelar. Låt eleverna pröva sigfram, förhoppningsvis kommer de så småningom att kunna välja metod efter huruppgiften ser ut.

Det finns fler metoder att ”talsortsräkna” än vi presenterar här. I Lärarhandled-ningen till Matte Direkt Borgen 4A finns fler metoder beskrivna.

I den Blå kursen avstår vi från ”talsortsräkning” i genomgångsrutorna. Decimaltalpå tallinjer stannar vid hundradelar. För övrigt tas samma moment upp som iGrundkursen.

I Röd kurs får eleverna träna på att räkna ”ungefär”, men vi avstår från ordet”avrundning”. För övrigt ger kursen extra träning i de fyra räknesätten med decimaltal, ofta på ett lustfyllt sätt.

Mål

När eleverna har arbetat med det här kapitlet

ska de

• förstå varför vi använder decimaler

• kunna storleksordna decimaltal

• förstå betydelsen av orden deci, centi och milli

• kunna räkna med decimaltal

Grundkurs, sid. 6

Diagnos, sid. 22

Blå kurs, sid. 24

Röd kurs, sid. 30

Sammanfattning, sid. 36

Läxor: Läxa 1–4 sid. 136

Repetition: Repetition 1, sid. 150

Ingressens översta del visar New Yorks skyline.Kapitlets benämnda uppgifter och bilder är hämta-de från Nordamerikanska miljöer.

Svar till frågorna:

• Nästa triangeltal är 10. Låt eleverna rita triangel-talen som bollar eller prickar så att de kommerunderfund med hur triangeltalen byggs upp.Uppgiften kan naturligtvis utvidgas till att ele-verna t.ex. undersöker vilka de tio första triangel-talen är eller vilka av talen upp till 100 som ärtriangeltal. Eleverna kan också skriva upp triangel-talen som en talföljd och se vilket samband somfinns mellan talen. De tio första triangeltalen är1, 3, 6, 10, 15, 21, 28, 36, 45 och 55. Skillna-den mellan talen ökar med 1 mellan varje tal iserien.

• På en fotboll finns det sexhörningar och fem-hörningar.

• En symmetriaxel är som en ”spegel” som delarett motiv i två delar. Delarna är varandras spe-gelbilder i symmetriaxeln.

– en fjäril har 1 symmetriaxel– en kvadrat har 4 symmetriaxlar – en snöstjärna har 6 symmetriaxlar

• Människan har fem sinnen: syn, hörsel, lukt,smak och känsel. När man tycker att man ”käntpå sig” något, att man har haft föraningar omatt något ska hända, brukar man säga att detnog var ”det sjätte sinnet”.

• ”Sex laxar i en laxask” likaså ” Sju sjösjuka sjö-män” är klassiska ramsor.

Sid. 6–7

Tal 11

Talkapitlet inleds med att koppla tiondelar ochhundradelar till decimeter och centimeter påmeterlinjalen. Vi har valt att göra detta eftersommeterlinjalen är något som är välkänt för elevernaoch det är ett redskap som finns till hands i allaklassrum. Använd meterlinjalen och peka på deolika delarna när du talar om tiondelar och hundra-delar. Skriv några olika längder i decimeter ochcentimeter på tavlan och skriv dem som meter medhjälp av decimaler. Berätta att orden deci och centibetyder tiondel och hundradel. Gör gärna jämförel-

ser med deciliter och centiliter. Om eleverna lär sigbetydelsen av prefixen så kan de göra enhetsom-vandlingar på olika enheter utan att behöva läranytt för varje enhet.

Observera hur uppgifterna 8–11 hänger ihop.Uppgift 12 är en uppgift som eleverna bör kännaigen från år 5. Här kan det vara lämpligt att ävendiskutera tiondelar och hundradelar utifrån tid. Isportens värld är tiondelar och hundradelar av ensekund viktiga.

Sid. 8–9

Tusendelar kopplas till millimeter på meterlinjalen.Skriv gärna upp några längder i millimeter ochskriv dem som meter med hjälp av decimaler. Härär det naturligtvis bra att berätta att milli betydertusendel. Gör jämförelser med milliliter och milli-gram. Hur många milliliter går det på en liter, hur

många milligram går det på ett gram? Observerahur a- och b-uppgifterna hänger ihop i uppgifterna20–22.

Sid. 10–11

Arbetsblad 1:1

12 Tal

Sid. 12–13Här lämnar vi decimaltalen som varit kopplade tilllängd. Tabellen i rutan är till stor hjälp när elevernaska lösa uppgifterna på sidan. Uppgift 28 är viktigoch ger en grund till att eleverna senare ska förståatt 11 tiondelar är 1,1 och inte 0,11 och att 104hundradelar är 1,04 och inte 0,104 eller 0,0104.

När vi ska markera decimaltal på en tallinje lämnarvi även den konkreta tallinjen i form av tavellinjalenoch går över till de matematiska, enhetslösa tal-

linjerna. Observera den mycket stora skillnadenmellan tavellinjalen och en enhetslös tallinje. På lin-jalen har till exempel tiondelen alltid en bestämdlängd, på tallinjen blir tiondelens placering heltberoende av hur vi väljer att dela in tallinjen.

Arbetsblad 1:2, 1:3, 1:4

Kommentera att sträckan mellan t.ex. 0 och 1 kanvara olika lång på olika tallinjer. Förståelsen att entallinje kan delas in på olika sätt är en viktig kun-skap. I genomgångsrutan på sid. 14 syns det tyd-ligt.

Uppgift 43 är viktig, att kunna storleksordna deci-maltal visar om eleven förstått positionssystemet

eller inte. I uppgifterna 44–47 får eleverna arbetamed att fylla upp med decimaltal till en hel – viktigkunskap när eleverna så småningom ska arbeta medprocent. De två första övningarna på Arbetsblad1:18 kan passa bra som variation.

Sid. 14–15

Arbetsblad 1:5, 1:6, 1:7, 1:18

Sid. 16–17”Trolla bort siffror” är en övning som man medfördel kan göra med räknare, men den går att ut-föra även utan räknare. Uppgifterna ger bra övningpå att arbeta med tals värde i positionssystemet.

På sid. 17 börjar genomgångarna av de fyra räkne-sätten med decimaltal.

Vi visar båda metoderna ”talsortsräkna” och ”ställaupp”. När eleverna ställer upp talen under varandraär det viktigt att talsorterna kommer under varan-

dra och att då givetvis decimaltecknen står undervarandra. Att fylla ut med nollor om antalet deci-maler är olika i termerna, är naturligtvis inte nöd-vändigt i addition, men för att underlätta för ele-verna när de ska lära sig subtraktionsalgoritmen såkan de redan här lära sig att fylla ut med nollor såatt det blir lika många decimaler i termerna.


Sid. 18–19När det gäller subtraktion visar vi endast metodenatt ”räkna uppåt” som skriftlig huvudräkningsme-tod. Det finns mängder av olika metoder att räknasubtraktion och de är mer utförligt beskrivna iMatte Borgen Lh 4A. Vi visar även hur man ”stäl-ler upp” vid subtraktion. Här är det viktigt attdecimaltecknen står under varandra och att manfyller ut med nollor så att det blir lika många deci-maler i de båda talen.

I genomgångsrutan om multiplikation med deci-maltal visas metoderna ”talsortsräkna” och ”ställaupp”. I ”ställa upp” har vi valt att skriva minnessiff-rorna till höger om uppställningen. Om man somlärare anser att minnessifforna ska skrivas till vänsterom uppställningen, visar man det då för eleverna.

Arbetsblad 1:11, 1:12, 1:13, 1:14

13Tal

Sid. 20–21Vid division med decimaltal visar vi endast meto-den ”kort division”. I första genomgångsrutan blirdet minnessiffror och decimaltecken. I den andrarutan visar vi när man måste lägga till extra nollor idecimalerna. Fallet där man själv måste lägga till

decimaltecken och extra nollor i decimalerna, t.ex.

, sparar vi till 6B-boken. 85

Sid. 22–23Facit till Diagnosen

1 a) 12 cm b) 1,2 dm

c) 0,12 m sid. 24

2 a) 0,05 m b) 0,3 m

c) 0,007 m Arbetsblad 1:1

3 3,9 m 4,25 m 4,3 m Arbetsblad 1:7

4 a) 1,25 b) 2,07

c) 0,203 sid. 25

5 A = 0,1 B = 0,8

C = 1,3 sid. 26

6 A = 0,14 B = 0,19

C = 0,21 sid. 27

7 1,23 1,306 1,4 2,5 Arbetsblad 1:7

8 a) 0,8 b) 0,25 sid. 26–27

9 a) 0,4 b) 1,002 Arbetsblad 1:8

10 a) 0,84 b) 102,05 sid. 28

11 a) 0,95 b) 45,37 sid. 28

12 a) 15,72 b) 329 sid. 29

13 a) 15,6 b) 1,35 sid. 29

14 $ 15,40 sid. 29

Facit till kluringar

Kluring på engelskaVarje frukt representerar ett tal. Vilken frukt skaersätta frågetecknet?Frågetecknet ska ersättas med en banan.

Summan…Talen är 98 + 99 + 100 + 101 + 102 = 500

Talet 21…a) Nästa stjärntal är 40.b) Det första stjärntalet som är större än 100 är133.

▼▼

▼

Arbetsblad 1:15, 1:16, 1:17

14 Tal

R Ö D K U R S

Sid. 30–31Här får eleverna arbeta med att räkna på ett unge-fär som är en viktig vardagskunskap. Uppgifterna134-136 är bra uppgifter där eleverna får träna pårimligheten i ett svar. Eleverna ska lära sig att våga

göra ett överslag för att kontrollera storleksord-ningen. I Matte Direkt 6B går vi igenom att ”ställaupp” med flersiffriga faktorer.


Arbetsblad 1:9, 1:11, 1:13, 1:15

Uppslaget ägnas helt åt de fyra räknesätten meddecimaltal. Det är ett uppslag med mycket informa-tion och det kan kännas tungt för en del elever. Låteleverna se uppslaget som fyra delar och att det gäl-ler att klara av en del i taget. Till varje räknesättfinns arbetsblad som eleverna lämpligen gör

hemma eller i skolan om eleven behöver extra stöd.Här presenterar vi endast ”ställa upp”.

Sid. 28–29

Fler övningar på att räkna med decimaltal. Enutvidgning till sid. 32 kan vara att låta eleverna

göra egna pyramider och egna magiska cirklar ochatt sedan byta med varandra.

Sid. 32–33

Tallinjer med tiondelar och hundradelar. Tusen-delarna har vi utelämnat i den blå kursen. Obser-vera hur a- och b-uppgifterna hänger ihop i uppgif-terna 98–100 och 107–109.

Sid. 26–27

Arbetsblad 1:1, 1:2, 1:3, 1:7

B L Å K U R S

Sid. 24–25Här utgår vi ifrån en elevlinjal. Linjalen kan sessom en tallinje. På sid. 25 har eleverna god hjälp avtabellen i rutan.

15Tal

På det sista uppslaget på den röda kursen tar vi ettstort matematiskt steg. Att multiplicera och divide-ra med tal mellan 0 och 1 är något som brukaranses svårt och abstrakt av eleverna. Hur kan detbli mindre när man multiplicerar? Hur kan det blistörre när man dividerar? Här får eleverna endast

en försmak som kan leda till vidare undersökningför intresserade elever. Mycket mer om detta kom-mer i Matte Direkt år 8.

Sid. 34–35

Arbetsblad 1:19, 1:20

U T M A N I N G

Här är en utmaning för eleverna att hitta ett lägemellan att ha många termer och att ha termer somär tillräckligt stora. Förhoppningsvis kommer ele-verna att upptäcka att ”bitarna” ska vara lika stora.Störst produkt får man när man delar talet 11 i fyrabitar. Då blir varje bit 2,75.

En utvidgning av den här utmaningen kan vara attlåta eleverna undersöka andra tal. Hur stora ska”bitarna” vara om man t.ex. utgår från talet 20?

Om man undersöker det här strikt matematisktkommer man fram till att ”bitarna” ska ligga sånära talet e (≈ 2,71) som möjligt. Talet e är ennaturkonstant av samma kaliber som talet π. Talet e är basen i det naturliga logaritmsystemet ochdyker upp på många ställen, t.ex. vid exponentiellaförändringar i naturen.

Antal ”bitar” Storleken på ”bitarna” Produkten av ”bitarna”

2 = 5,5 5,5 · 5,5 = 30,25

3 = 3 ≈ 3,67 3,67 · 3,67 · 3,67 = 49,430863

4 = 2,75 2,75 · 2,75 · 2,75 · 2,75 = 57,19140625

5 = 2,2 2,2 · 2,2 · 2,2 · 2,2 · 2,2 = 51,53632115

114

23

113

112

Namn:

© MatteDirekt Borgen 6A, Bonnier Utbildning AB och författarna16 Tal

Arbetsblad 1:1

Deci, centi, milli

Skriv som meter. Du kan ha hjälp av att titta på linjalen.

3 dm = ________ m 5 dm = _________ m 6 dm = __________ m

9 dm = ________ m 11 dm = ________ m 23 dm = _________ m

3 cm = _________ m 5 cm = _________ m 6 cm = ___________ m

12 cm= ________ m 25 cm = ________ m 80 cm = __________ m

105 cm = ______ m 250 cm = _________ m 435 cm = __________ m

3 mm = ________ m 5 mm = ________ m 6 mm = __________ m

11 mm = _______ m 25 mm = _________ m 89 mm = _________ m

125 mm = ________ m 780 mm = ________ m 1 005 mm = _________ m

Skriv det som fattas.

0,08 m = _________ cm 0,15 m = _________ cm 0,89 m = ___________ cm

0,5 m = __________ cm 0,9 m = __________ cm 1,45 m = ___________ cm

0,004 m = ________ mm 0,009 m = ________ mm 0,012 m = __________ mm

0,039 m = ________ mm 0,425 m = ________ mm 1,524 m = __________ mm

17Tal

Arbetsblad 1:2

Positionssystemet

Skriv talen med siffror. Glöm inte decimaltecknet.

1 tiondel

4 tiondelar

9 tiondelar

10 tiondelar

11 tiondelar

1 hundradel

8 hundradelar

10 hundradelar

98 hundradelar

103 hundradelar

Skriv talen med siffror.

1 hel 2 tiondelar 5 hundradelar ___________ 3 tiondelar 6 hundradelar ___________

3 hela 4 tiondelar 6 hundradelar ___________ 32 hundradelar ___________

5 hela och 3 hundradelar ___________ 15 tiondelar ___________

© MatteDirekt Borgen 6A, Bonnier Utbildning AB och författarna

Namn:

0,Enta

l

Tiondela

r

Hundra

delar

Tusendelar

1 0,Enta

l

Tiondela

r

Hundra

delar

Tusendelar

5 2

0,Enta

l

Tiondela

r

Hundra

delar

Tusendelar

0 1 0,Enta

l

Tiondela

r

Hundra

delar

Tusendelar

0 0 4

52 hundradelar

17 tiondelar

20 hundradelar

6 tiondelar

298 hundradelar

4 tusendelar

15 tusendelar

98 tusendelar

875 tusendelar

1002 tusendelar

Namn:


Arbetsblad 1:3

Spela tärning med decimaltal

Börja här:

Arbeta i grupper på 2–4 personer. Varje grupp har en tärning. Alla i gruppen ritar av tabellen i sitt räknehäfte eller på ett papper.

Innan ni börjar spela bestämmer ni om ni ska spela spel A, B, C eller D.

Ni turas om att slå tärningen. Efter varje kast som du slår, skriver du in det tal som tärningen visar i någon av kolumnerna. När tärningen har gått fyra varv i gruppen har alla fått ett tal med tre decimaler.

A Störst tal vinner!

Den som har störst tal vinner. Gör om spelet några gånger.

B Minst tal vinner!

Den som fått det minsta talet vinner. Gör om spelet några gånger.

C Störst skillnad vinner!

Alla i gruppen gör två nya decimaltal på samma sätt som tidigare. Alla i gruppen räknar skillnaden mellan sina tal. Störst skillnad vinner. Gör om spelet några gånger.

D Minst skillnad vinner!

Alla i gruppen gör ytterligare två decimaltal på samma sätt som tidigare. Alla i gruppen räknar skillnaden mellan sina tal. Minst skillnad vinner. Gör om spelet några gånger.

Arbeta tillsammans

Enta

lTio

ndel

arH

undr

adel

arTu

send

elar

Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Sätt ut pilar som pekar på talen: D = 0,8 E = 1,2 F = 2,4

19Tal

Arbetsblad 1:4

Tiondelar på tallinjen

Skriv rätt tal på pilarna.


Namn:

0 1

A

0,9

0 1

1 2

0 1 2 3

1 2 3 4

0 1

0 1 2 3

1,1

0,8

20 Tal

Arbetsblad 1:5

Hundradelar på tallinjen

Skriv rätt tal på pilarna.


Namn:

0 0,1

0,05

0 0,1

0,2 0,3

0,5 0,6

0,9 1

1 1,1

1,9 2

21Tal

Arbetsblad 1:6

Till 1 med tiondelar och hundradelar

2 dm + _________ dm = 1 m 4 dm + _________ dm = 1 m

0,2 m + _________ m = 1 m 0,4 m + _________ m = 1 m

9 dm + _________ dm = 1 m 6 dm + _________ dm = 1 m

0,9 m + _________ m = 1 m 0,6 m + _________ m = 1 m

0,7 + ________ = 1 0,8 + ________ = 1 0,5 + _________ = 1

0,3 + ________ = 1 0,2 + ________ = 1 0,1 + _________ = 1

2 cm + _________ cm = 1 m 4 cm + _________ cm = 1 m

0,02 m + _________ m = 1 m 0,04 m + _________ m = 1 m

49 cm + _________ cm = 1 m 88 cm + _________ cm = 1 m

0,49 m + _________ m = 1 m 0,88 m + _________ m = 1 m

0,25 + _________ = 1 0,32 + _________ = 1 0,45 + _________ = 1

0,75 + _________ = 1 0,85 + _________ = 1 0,96 + _________ = 1

0,07 + _________ = 1 0,09 + _________ = 1 0,12 + _________ = 1


Namn:

Skriv det

som fattas

22 Tal

Arbetsblad 1:7

0,9

0,81

0,77

0,12

0,2

0,4

0,95 0,1

0,99 0,090,24

0,67

0,76 0,511 0,01

0,8

Dra streck mellan talen. Börja med det minsta talet 0,01 och dra ett streck till detnäst minsta talet osv.

Storleksordna tal

Skriv talen i storleksordning. Börja med det minsta.

3,45 1,23 2,1 __________________________________________

2,54 2,3 2,17 __________________________________________

3,2 2,65 2,6 3,21 __________________________________________

2,543 2,542 2,54 2,55 __________________________________________

2,48 1,32 2,5 1,302 __________________________________________


Namn:

23Tal

Arbetsblad 1:8

Från 66,6 till 66,666

Lägg till eller minska så att du kommer rätt till nästa tal. Börja med 66,6.


Namn:

24 Tal

Arbetsblad 1:9

Addition med decimaltal 1


Namn:

3,6 + 6,7 = ___________ 6,85 + 8,9 = __________ 7,67 + 8,9 = ___________

3,85 + 4,12 = __________ 5,63 + 3,15 = __________ 9,32 + 4,55 = ___________

8,3 + 5,42 = ___________ 2,34 + 35,62 = _________ 23,3 + 4,54 = ___________

2,4 + 8,2 = ____________ 2,5 + 3,4 = ____________ 6,2 + 5,6 = _____________

Räkna ut.

Välj själv metod.

25Tal

Arbetsblad 1:10

Addition med decimaltal 2


Namn:

31,7 + 5,4 + 6,8 = _______ 6,54 + 3,8 + 12,6 = _______ 134,6 + 9,65 + 2,04 = _______

6,45 + 1,38 = ___________ 4,62 + 0,75 = ___________ 13,6 + 5,45 = ___________

2,66 + 3,8 = ___________ 4,7 + 8,32 = ___________ 3,87 + 15,8 = ___________

2,8 + 3,5 = ___________ 5,4 + 7,9 = ___________ 2,45 + 1,25 = ___________

Räkna ut.

Välj själv metod.

26 Tal

Arbetsblad 1:11

Subtraktion med decimaltal 1


Namn:

11,7 – 4,35 = ___________ 23,8 – 7,65 = ___________ 35,46 – 8,9 = ___________

19,7 – 8,4 = ___________ 6,75 – 2,55 = ___________ 3,92 – 1,4 = ___________

2,25 – 1,95 = ___________ 12,95 – 4,81 = ___________ 29,05 – 1,4 = ___________

2,8 – 1,6 = ___________ 6,7 – 4,5 = ___________ 19,4 – 5,3 = ___________

Räkna ut.

Välj själv metod.

27Tal

Arbetsblad 1:12

Subtraktion med decimaltal 2


Namn:

41,2 – 4,32 = ___________ 88,8 – 6,75 = ___________ 78,3 – 2,44 = ___________

6,43 – 4,29 = ___________ 23,4 – 8,6 = ___________ 345,6 – 17,8 = ___________

98,7 – 6,64 = ___________ 13,4 – 5,25 = ___________ 4,79 – 2,5 = ___________

7,74 – 6,62 = ___________ 59,6 – 8,2 = ___________ 258,9 – 13,5 = ___________

Räkna ut.

Välj själv metod.

Namn:


Arbetsblad 1:13

7 · 45,5 = ___________ 3,27 · 4 = ___________ 8 · 6,54 = ___________

5 · 3,4 = ___________ 3 · 2,25 = ___________ 3 · 5,42 = ___________

2,43 · 4 = ___________ 4,23 · 7 = ___________ 12,8 · 6 = ___________

3 · 4,2 = ___________ 4 · 8,2 = ___________ 6 · 5,1 = ___________

Multiplikation med decimaltal 1

Räkna ut.

Välj själv metod.

29Tal

Arbetsblad 1:14

Multiplikation med decimaltal 2


Namn:

56,3 · 6 = ___________ 4 · 42,65 = ___________ 74,25 · 8 = ___________

7 · 6,4 = ___________ 5,8 · 8 = ___________ 2,25 · 6 = ___________

2,37 · 4 = ___________ 6 · 5,32 = ___________ 7 · 2,31 = ___________

3 · 6,2 = ___________ 5,6 · 4 = ___________ 2,38 · 3 = ___________

Räkna ut.

Välj själv metod.

= = =

= = =

= = =8,164

5,455

3,153

17,73

9,768

9,246

56,55

8,43

9,64

= = =

= = =

= = =8,564

9,423

84,66

80,55

72,44

54,63

65,55

52,84

42,33

Division med decimaltal 1

= = =

= = =

= = =5,055

50,55

5,55

4,484

84,44

8,84

9,633

63,93

6,66

30 Tal

Arbetsblad 1:15


Namn:

= = =

= = =

= = =82,64

54,85

31,53

64,56

10,64

3,68

52,48

24,96

8,64

Division med decimaltal 2

= = =

= = =

= = =65,79

87,57

94,26

94,44

61,53

6,153

2,488

1,653

1,244

31Tal

Arbetsblad 1:16


Namn:

= = =

= = =

= = =95,44

74,25

98,76

25,28

14,64

63,25

22,88

92,547

56,883

32 Tal

Arbetsblad 1:17

26 14 12 8 18 23 11 5 24 20 3 21 17 6 10

22 13 15 4 7 25 9 1 27 19 16 2

1,86 + 4,26 = _______ 1

= _____________ 2

2 · 3,102 = _________ 3

30 – 20,7 = _________ 4

3 · 1,5 = ___________ 5

= _____________ 6

2,89 · 3 = __________ 7

7,42 + 0,98 = _______ 8

= ___________ 9

3,09 · 3 = __________ 10

5,707 + 2,9 = _______ 11

22,1 – 15,9 = _______ 12

15,9 – 7,293 = ______ 13

26,013

35,64

27,93

2,4 + 2,098 =________ 14

= _____________ 15

3,55 + 5,35 = _______ 16

5,182 + 4,118 = _____ 17

14,55 – 8,49 = ______ 18

= ____________ 19

2,1 · 4 = ____________ 20

25 – 16,1 = _________ 21

= _____________ 22

4 · 1,13 = ___________ 23

= _____________ 24

5 – 0,5 = ___________ 25

20 – 15,5 = _________ 26

4 · 2,1 = ____________ 27

37,26

31,57

18,084

50,46

4,5 = S

8,607 = K

6,204 = D

8,9 = N

4,52 = E

6,06 = L

6,12 = A

4,498 = T

8,4 = R

8,67 = V

9,3 = I

6,2 = O

9,27 = G

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

6,12

Hemligt meddelande

Räkna ut och skriv rätt bokstäver i rutorna. Gör sedan det som står i meddelandet.


Namn:

A

33Tal© MatteDirekt Borgen 6A, Bonnier Utbildning AB och författarna

Namn:Arbetsblad 1:18

Övningar för 2 spelare och räknare

I Tävling till 1 med två decimaler

Spelare A knappar in ett tal som är mindre än 1 och har två decimaler, trycker på + knappen och lämnar räknaren till spelare B. Spelare B knappar in ett tal och trycker på =.

Om svaret blir 1 får spelare B 2 poäng. Om svaret blir 1 efter två försök blir det 1 poäng.

Nu är det spelare B som ska knappa in ett tal med två decimaler och ge räknarentill spelare A.

Gör på detta sätt så att båda får 10 tal och räkna sedan ihop poängen för att sevem som vinner.

II Tävling till 1 med tre decimaler

Gör på samma sätt som i förra spelet men knappa nu in ett tal som är mindre än 1och har tre decimaler.

III Gå inte om motspelaren

Spelare A knappar in ett stort tvåsiffrigt tal på sin räknare. Spelare B knappar inett litet tvåsiffrigt tal på sin räknare. Spelare A får endast subtrahera tal och spelareB får endast addera tal. Spelarna turas om och talen på räknarna jämförs. Talenkommer att närma sig varandra. Den som först passerar den andres tal förlorar.Båda spelarna skriver ned sina uträkningar. Gör spelet flera gånger för ni kommeratt bli bättre och bättre!

Här är ett exempel:

Emma William

93 – 15,7 = 77,3 12 + 23,9 = 35,9

77,3 – 15,8 = 61,5 35,9 + 15,6 = 51,5

61,5 – 8,3 = 53,2 51,5 + 1,3 = 52,8

osv osv

Arbeta tillsammans

34 Tal

Arbetsblad 1:19


Namn:

Sätt ut decimaltecken och nollor

För att likheten ska stämma måste du ibland sätta ut decimaltecken och en ellerflera nollor i svaret. Använd räknaren endast för att kontrollera dina svar! Annarsär uppgiften meningslös.

5,1 · 4,2 = 2 1 4 2

4,7 · 10,5 = 4 9 3 5

6,5 · 4,4 = 2 8 6

3,9 · 8,12 = 3 1 6 6 8

13,75 · 1,64 = 2 2 5 5

1,23 · 678 = 8 3 3 9 4

8,25 · 0,94 = 7 7 5 5

27,8 · 0,45 = 1 2 5 1

0,28 · 4165 = 1 1 6 6 2

16,82 · 0,49 = 8 2 4 1 8

0,3367 · 330 = 1 1 1 1 1 1

0,672 · 2,995 = 2 0 1 2 6 4

0,5 · 1,1 = 5 5

0,8 · 0,8 = 6 4

0,2 · 0,125 = 2 5

12,5 · 5,6 = 7

62,5 · 1,6 = 1

6,4 · 31,25 = 2

35Tal

Arbetsblad 1:20


Namn:

Multiplicera och dividera med tal mellan 0 och 1

Fyll i rutnätet

Titta på tabellerna noga. Vad kan du lära dig av resultaten? Fyll i meningarna.

Att multiplicera med

0,1 är detsamma som att dividera med ________




Att dividera med

0,1 är detsamma som att multiplicera med ________




. 1 2 3 4 5

0,1 0,1

0,2 0,6

0,25

0,5 2,5

/ 1 2 3 4 5

10 0,5

5 0,2

4

2

/ 1 2 3 4 5

0,1

0,2

0,25 16

0,5

. 1 2 3 4 5

10

5 5

4

2

Här ska du

räkna 5

10

Grundkurs, - Learnify · med att fylla upp med decimaltal till en hel – viktig kunskap när...

Documents

Transcript of Grundkurs, - Learnify · med att fylla upp med decimaltal till en hel – viktig kunskap när...