GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 · - Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter,...

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

!

Namn:______________________________________________________

Jonas 2017


Syfte: ViarbetarhärmedMusikensverktygdärduskaläradiggrundernaimusikteoriochfåförståelseförmusikaliskabyggstenarochmusikaliskform -Dufårläradighurochvarförnoterbehövsidagochie<historisktsammanhang. -Dulärdigdevanligastemusiksymbolernasomanvänds. -Duskakunnatydaochspelaenklarenotersamtsjälvskrivanerenegenmelodi.-Duskaförståhurackordäruppbyggda

Centraltinnehåll: -Rytm,klangochdynamik,tonhöjd,tempo,perioder,taktarter,vers,refrängochackordsombyggstenarföra<musiceraochkomponeramusikiolikagenrerochmedvarierandeinstrumenta>on.- Musiksymbolerochnotsystem,noter,tabulatur,ackordbeteckningarochgrafisknota>on.

Kunskapskravochbedömning: KunskapskravenhandlaromivilkengradduutvecklatförmågantydagrafisknotaBon,a<skapamusiksamtgestaltaochkommuniceraegnamusikaliskatankarochidéermedhjälpavmusiksymboler,grafisknotaBon,noterochackordbeteckningar.

FörbetygetE Elevenkan,uBfrånegnamusikaliskaidéer,bidraBlla<skapamusikgenoma<medhjälpavröst,instrument,ellerdigitalaverktygprövahurolikakombinaBoneravmusikaliskabyggstenarkanformakomposiBonersomharenihuvudsakfungerandeform.

ElevenkanföraenklaochBllvissdelunderbyggdaresonemangommusikensolikafunkBoner

FörbetygetC Elevenkan,uBfrånegnamusikaliskaidéer,skapamusikgenoma<medhjälpavröst,instrument,ellerdigitalaverktygprövaochomprövahurolikakombinaBoneravmusikaliskabyggstenarkanformakomposiBonersomeHernågonbearbetningharen fungerandeformochkaraktärisBsksBl.

ElevenkanförautveckladeochrelaBvtvälunderbyggdaresonemangommusikensolikafunkBoner

FörbetygetA Elevenkan,uBfrånegnamusikaliskaidéer,skapamusikgenoma<medhjälpavröst,instrument,ellerdigitalaverktygprövaochomprövahurolikakombinaBoneravmusikaliskabyggstenarkanformakomposiBonersomharenfungerandeformoch enkaraktärisBsksBl.

ElevenkanföravälutveckladeochvälunderbyggdaresonemangommusikensolikafunkBoner

Jonas 2017


• A<skrivaner/”notera”musikkallasMusiknota8on,idagsägermanNotskri;. DenBdigasteformenuppfannsiKinaca1300f.Kr.

• GammalnotskriHkundemestseutsomprickar,streckochlusBgateckenpåe<papper,t.exmedelBdaNeumersomintevisadeexaktatonerutanmeränhur”melodinrördesig”.

• DennotskriHvinuanvänderärfråndenEuropeiskaklassiskamusikenochtogsinformsom vikännerigendenungefärrunt1700-talet.

• Ibl.aSverigeochTysklandhe<eimusiktonenBBdigareH!(vissaskriverochanvänderdetforCarande)Mansägera<detvare<slarvigtskrivetlitetbsområkadeseutsome<liteth.Detkallas”dethistoriskafelet”.

Exempelpågammalmusiknota>on.

1

Jonas 2017


Noter=”musikensalfabet”=e<sä<a<skrivanermusik!HärärnågravikBgagrundstenarmananvänderföra<kunnaläsa&skrivanoter:

• Puls-grundenföra<skapaellerspelamusik.

• Ton-ljudvågoriolikasvängningarsomskaparhögaellerlågaljud.

• Tempo-hursnabbtpulsengår.• Takt-en”ramförpulsen”.

•Värde-bestämmerhurlångentonskavara.(notvärde)Allmusikharenpulsochnoternaföljerdenpulsen,precissomispråketdärmanharstavelser.Ävenfastdusägere<ordie<långsamtellersnabbttempohardetfor[arandesammastavelser!

Vadnoteregentligenberä<arförossärliteförenklattvåsaker:LängdochHöjd!

1Hurlångellerkortentonskavara?Föra<visade<aanvändermannotermedolika”notvärden”somalltsåärolika”långa”/snabba!

2Hurhögellerlågentonskavara(ljusellermörk)?

Manhare<notsystemmedfemlinjerochfyramellanrumsommanskriversinanoterpå!Varjelinjeochmellanrumharenbestämdton.

Påsåsä<skaparmanmelodier!

Villmanskrivaackordsä<ermaninfleranoter.

2

Jonas 2017

Vi kommer mest att använda oss av Piano eftersom det är ett tydligt och enkelt sätt att se och visa ”hur man tänker”!Även om du spelar ett annat instrument så är musikteorin densamma...


NoteröversäPertoner.Detfinnsnotersombetydera<långaellerkortatonerskaspelasellersjungas.Deharalltsåolikanotvärde.Defemvanligastenoternaserutsåhär:

Exempletnedanförärenfyrtakt.

Pulsen:°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°

3

Jonas 2017

Detfinnsramsorsomgördetliteenklarea<lärasigtonernasplats:

F-D-B-G-E-

EnGladBjörnDrarFortFöljAllBdCissisExempel

-E-C-A-F


Toner8llnoter?Föra<vetaexaktvartonernaliggeranvändermansigave<Notsystem.

Föra<vetavilkentonsomliggerpåenlinjeellere<mellanrumsåtarmanhjälpavenKlavsomärensortsnyckelsom”låserfast”tonerna.

De<aärenG-klavsomärdenvanligaste.Densi<erpåandranotstrecketnerifrån=därliggerdåtonenGNärmanspelarpianoärde<atonernaduspelarmeddinhögerhand.

De<aärenF-klav.Densä<ermanpåeärdenotstrecket=därliggerdåtonenF Användst.exnärmanspelarmedvänsterhandpåpianoelleromduspelarbas.

De<aärenC-klav.Densä<ermanpåtredjenotstrecket=därliggerdåtonenC Dennaanvändsförvissainstrumentellersångstämmor.Dennaärovanlig!

Deflestatyperavmusikanvändere< tonsystemsombyggerpåtolvtoner. Sjuavdessaärstamtonerochärt.exdevitatangenternapåe<piano,desvartatangenternakallasförhärleddatoner.(trädetsgrenar) StamtonernasnamnkommerfrånalfabetetsABCDEFG

Ciss/DessDiss/EssFiss/GessGiss/AssAiss/Bess

TonenGhi<ardumedhjälpavG-klaven.

Hjälplinje/Hjälpstreckkanbehövasiblandnärnotsystemet”tarslut”.

4Jonas 2017


KOMMERDUIHÅG?:

• Vadheterdeta<skrivanotermedtvåandranamnochvilketanvändermanidag?

• Vartsägermana<de<auppfannsnågonstans?

• Vadhe<eensortsnoterpåmedel8den?

• VadärPuls,TempoochTakt?Förstårduskillnaderna?

• Vadärdetförtvåsakersomnoteregentligenberä<arföross?

• Förstårduvadnotvärdeär?sebilden*

• Vadheterdenlängstanoten?(Entonsommanhållernerochräknar>llfyra)

• Vadheterdennanot?

• Kandunamnetpåpauserna?

• Hurmånganotlinjerochmellanrumärdetvianvänderochvadkallasde<a?

• Förstårduhurmananvänderenhjälplinje?

• Kanduförklaravadenklavär?TillexempelG-klav

• Vetduvadstamtonerärochhurmångaärdet?Skrivdemhär:

• Vadärhärleddatoner?

• Harduförstå<a<påe<pianoärUPPåthögerochNERåtvänster?Upp=LjustNer=Mörkt

Skrivnusåmångatonersnamnsomdukanundervarjenot:(Tips!Användstamtonernaochg-klaven)

*

5

Jonas 2017


Förtecken.HurgörmandåommanvillellerbehöverskrivainlåtosssägatonenDiss(D#)inotsystemetistället?Jo,mananvänderförtecken!

=Korsförtecken=höjer1/2=iss=B-förtecken=sänker1/2=ess=Återställningstecken=ändrarBllbakatonen

TonervihöjerslutarpåISSt.exC#=CissD#=DissochdevisänkerslutarpåESSt.exGb=GessEb=Ess

Namnetkommeralltsåfrånstamtonerna!T.exDhöjd=DissDsänkt=Dess

Regel:Ex.D#/Dissskrivermannärmanmenarentonellere<D#ackordInotskriHsä<ermanförtecknetinnannotenföra<visatydligt!D#

Omduvillhi<alåtosssägatonenGiss(G#)såletardueHerGavstamtonernaochsedanenhalv”upp”!

Förteckensänkerellerhöjere<halvttonsteg=närmstatonenuppellerner!

Sammasakgällerpåt.exgitarr,mendärharviingasvartatangentersomhjälperossa<”hi<arä<”!

6

Jonas 2017


Skalor/TonartEnskala=förråd=tonersomhör8llenvisstonart.OmenlåtgåriGdur(G)såhardeflestatonernasomanvänds(isången,melodier,solonmm.)singrundiG-durskalanstonförrådalltsådärtonenGärgrundton.It.exDmärDgrundton.

Endurellermollskalaärentonföljdsomprecissomstamtonernahar7tonerochslutarsedanpåton8. (ton8harsammanamnsomton1)Detfinnsolikasortersmollskalor,menviläross”renmollskala”. Regel:Manfårinteanvändasammatonnamnmeränengång.ex.Dmskala:DEFGABbC(d)inteDEFGAA#C(d)

TeknikaPräknautdurellermollskalormedhelaellerhalvatonsteg:

Mönsterfördurskalorär:helt,helt,halvt,helt,helt,helt,halvt

Mönsterförmollskalorär:helt,halvt,helt,helt,halvt,helt,helt

Denenklastea<förståärC-durskalanfördenutgårfrånvåravitatangenterfråntonenCBllnästatonC.Ton1-7är”nya”ochton8ärdenmanstartadepåfasthögreupp.Avståndet8tonerkallasförOktav(å<apålaBn)

CDurskalan:

CMollskalan:

OmdusedanförsökerspelaenDdurskalamärkerdua<dubehöveranvändasvartatangenterföra<AVSTÅNDETALLTIDSKAKUNNAVARASAMMAmellantonernaduspelarochföra<detska”klingait.exDUR”

TEST.Provaa<spelatvåvalfriaDurskalormedhjälpavteknikenovanför. 7

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnadFastaförtecken

Fastaförteckenvisarvilkentonartdetärmanspelari!Ex.visarkorsförteckenpåtonernaFochCa<detärtonartenD-dur/Bm. VarjegångmanskaspelatonernaFochCspelarmaniställetFissochCiss.

ManskriverfastaförteckendirekteHerG-klavensomdågällerhelalåtensåslippermansi<aochgöraförteckenvarjegångmanskaskrivaenhöjdellersänktstamton.Smartva!

Parallelltonarter=tonarteriMollVarjetonartiDurharenkompisiMoll,enparallelltonart!Parallell=motsvarande ExaktsammatonerduanvänderiDur-skalananvänderduiMoll-skalan,mendustartardinmoll-tonartexakt11/2tonunder”durgrundtonen”(Dukanävenräknafrånton6idurskalan.)

Detfinnsenramsafördurskalamedkorsförtecken:GåDuAxelEHerBerBlsFiskarG-durhare<korsförtecken(Gå),D-durhartvå(Du),A-durhartre(Axel),E-durharfyra(EHer)etc.

Ramsanfördurskalamedb-förteckenär:FrostenBestalEstersAstrarDessGestaltFBbEbAbDbGb

HärserduDur-tonarterideny<reringenochmotsvarandeMollideninreringen!

Kvintcirkelnhjälperdignärduskahi<arä<ackordBllenmelodiellerdådubehöverbytatonart.Ävenfastmanharby<allaackordsålåterdetändå”likadant”. Detkallasföra<transponera=transpose=fly<aom/kastaom!Braa<haBllhjälpnärmangörenegenlåtochvillhi<aackordsompassarextrabraihop!

8

Jonas 2017


Taktochtaktart

Entaktärenramförpulsena<hållasiginom.(ungefärsomsmåpor>oneravenlåt)Ivarjetaktfinnsdetdåalltsåsedane<antalgrupperavpulsslagochnärmanräknardemvetmanvilken”takt”enlåtgåri.

Detfinnsdärförmusikiolika”takt”sommanspelar.Dethetertaktart.Denabsolutvanligastetaktartenförossär4/4(4-takt)somdenmestapop,disco,technoochrockmusikengåri!!

Manskriverdetsome<bråk,inotersåhär:ochiskriH:4/4(betydera<dennalåtgårifyraVärdedelstakt.)

Denövreellerförstasiffranärhurmångataktslagentaktinnehåller. DenundreellersistasiffranärvilketnotvärdeePtaktslagär.

Mandelarintakten(grupperna)genoma<sä<ae<taktstreckochregelnära<omdetär4/4såfårdetHÖGSTvaraFYRAPULSSLAGientakt,sedanmåstemansä<ataktstreckochfortsä<ainästatakt!

Detfinnssomsagtmassaolikataktarter.ex3/4,7/4,6/8. Envalsgåri3-takt(123123)ochMissionImpossiblegåri5-takt

Tempo=pulsenshas8ghetTempotkanmanändra,menintenotvärdensomall8därsamma.Despelast.exbaralångsammarenärtempotsänks. Närmanidagtalaromtempo/pulsanvändermanoHastBPM=BeatsPerMinute-påsvenskaPulsslagperminut. Innanmananvändeapparellertaktmaskinersåhademaniklassiskmusikspeciellaordförtempot.

Någraexempelär:

Largo—långsamtoch"bre<"(40–60bpm)Adagio—långsamtochmedlä<het(66–76bpm)Moderato—må<ligtfort(108–120bpm)Allegro—gla<,hasBgt(120–168bpm)

Psst.Detfinnsäventrumnoter. DeserliteannorlundautochiställetförtonermarkerarmanvilkentrummamanskaspelapåeHersommanintespelarrenatonerpådeflestaslagverksintrument. Noternasbetydelseärdensamma.

9

Jonas 2017


KOMMERDUIHÅG?:

• Vetduhure<korsförteckenoche<B-förteckenserut?

• Vetduocksåvaddegörmedenton?Omt.exentonheterDissvilketteckenharmananväntdå?

• VadärePhalvtochePhelttonsteg?

• Harduförstå<a<påengitarrärUPPåthögerochNERåtvänster?Upp=LjustNer=Mörkt

• Kanmanhi<atonernasomfinnspåe<pianoävenpåengitarr?

• Kanduförklaravadenskalaärochhurmångatonerharden?

• Vadharoktavförsiffraienskala?

• Vadärengrundton?

• OmmanskriverfastaförteckeneHerG-klaven,vadfårmanredapådå?

• VarjeDurskalaochdurtonartharenkompisiMoll,vadheterdetmede<annatord?

• Kandunågonavramsornaförskalornamedkorsochb-förtecken?

• Harduförstå<vadenkvintcirkelärochhurdenfungerar?

• Vadfungerarentaktsom?

• Kandunågraolikataktarterochvilkenärdenvanligaste?

• Vetduhure<taktstreckfungerar?

• Ommansänkerellerhöjerhas8ghetenpåenlåt,vadändrardudå?

• BPM,vadärdetenförkortningavochvadheterdetpåsvenska?

10

Jonas 2017


Intervall=avståndetmellantoner

Duvetjuredana<detär12tonersomvianvänder.7stamtoneroch5härleddatonerocha<närdeärslutsåbörjardetfrånbörjanigenfastdålåtertonernaljusare.Duharocksåredanlärtdiga<enoktavär8toner.

MellanentonochenannanärdetePavståndsomimusikkallasintervallochdethandlaregentligenomvilkenplatsentonhar.Denplatsenharensiffrasomävenharspeciellanamn.

IexempletutgårvifrånCDEFGABCalltsåc-durskaladärCärgrundtonmednr1.

11-21-31-4

1-51-61-71-8

InotskriHserdetutsåhär:

Detfinnsintervall8llallade12tonerna!t.exenlitentersblirmollochlitensep8mablir”7ackord”t.exC7

”Kändaintervaller”mellandetvåförstatonerna:

Sekund:”Ie<husvidskogens...”och”BroderJakob”Ters(storters=dur):”GubbenNoa”Kvart:Närtrollmorharlagt...Kvint:”Blinkalilla...”

11

Jonas 2017


APbyggaackordTips.Hakollpåintervallpåsid10

TretonerellerflersamBdigtbildare<ackordochtvågrundackordsommanutgårifrånärDurochMoll-ackord.GrundtonenärallBdnr1ochdethördupåackordetsnamn.Amoll=ADdur=DG#moll=G#

Detfinnsenformelföra<manlä<areskalärasiga<spelaackordochdenlyder:

Dur=1+4+3(Grundton+4halvatonsteg+3halvatonsteg)Moll=1+3+4(Grundton+3halvatonsteg+4halvatonsteg)

ExC-durackordetExC-mollackordet

Grundton(1)-Ters(3)-Kvint(5)Grundton(1)-litenTers(3)-Kvint(5)

ManbehöverinteallBdspelaackordetiordninge5utanmankanlikagärna”vändapåtonerna1eller3ManbehöverinteallBdspelaackordetiordningen3utanmankanlikagärna”vändapåtonerna5eller1ManbehöverinteallBdspelaackordetiordningen1utanmankanlikagärna”vändapåtonerna”3eller5Ackordenklingarlikadantmenlåter”bredare”!Dessaheterinverterandeackord

UtöverDurochMollfinnsdetmassaolikasortersackordsom”färgarackordet”ochmusiken.Vaddugörära<dulägger>llfleraintervall>lldi<ackord…Prövadessa:

Kännerduigendennaackordföljd?

12

Jonas 2017

C E G C G

Eb

Regel när du skriver:

Dur=ackordetsbokstavtexCMoll=e<litenmeHer.texCm


Spelae;ernoterNuärdetdagsa<försökatydanoternaochseomdukanföljadem!? Härhardufyraexempelsomduskaförsökaspelapåpiano.

FormAvenmassatonermedvisstonhöjd,styrkaochklangfärgblirdetintebarae<musikverkheltutanvidare.Allslagsmusikfråndenenklastevisa,storoperaellertuffasterocklåt,behöverenform.Denvanligasteformen,särskiltförensångkomposiBon,ärdentredeladevisformen:

Formenpå”blinkalilla”är:ABA

Formpåenpop/rocklåtdelasuppit.ex:IntroVersBryggaRefrängS;ckSoloOutro

13Jonas 2017


KOMMERDUIHÅG?:

• Hurmångatonermåstedetvaraföra<detskakallase<ackord?

• Vilkatoneranvändermannärmanbyggere<durellermollackord?Tips.siffror/plats/intervall• Vilkensiffra(plats)harallBdgrundtonen?

• Omduspelarenlitentershurlåterackordetdå?

• Vetduhurmangörföra<skrivadurellermollackordförkortat?

• Kanduförklaravadenskalaärochhurmångatonerharden?

• Vadharoktavförsiffraienskala?

• Vadärengrundton?

• Lyckadesduspelae;ernoternapåsidan12?

• Harduförstå<vadformär?

14Jonas 2017


Påsidorna15och16skadufåtestadigsjälvomdukanlistautpianoackorden?

11

15

Jonas 2017

Ackordbeteckningen--visar-vad-det-ska-vara-för-ackord,-fyll-i-med-prickar-de-rä9a-ackorden!-

G

E

Fm

D

Gm

Bm

D# Db

A# Gb


16

16

Jonas 2017

Skriv&på&raden&under&vad&ackordet&heter!!&


17

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 · - Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter,...

Documents

Transcript of GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 · - Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter,...