TM

ALL 0

141 P

resenta

tio

n v

1.0

Grön Infrastruktur

Naturvårdsverket

Maj 2017

Trafikverket

Anders Sjölund

Senior sakkunnig/

Nationnell samordnare Landskap

anders.sjolund@trafikverket.se

+46 70 5975228

Trafikverket

2

• Ansvarar för långsiktig planering av

transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik,

sjöfart och luftfart

• Ansvarar för byggande, drift och underhåll av

statliga vägar och järnvägar

Trafikverkets uppdrag

3

Transportpolitiska mål

Inriktnings-planering

Infrastruktur-proposition

12 års sikt

Åtgärdsplanering

Nationell plan Regionala planer

12 års sikt

Verksamhets-planering

Verksamhetsplan

1-4 år

Genomförande

1-xx år

Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning

4

Ekonomisk planeringsprocess

Nationell Transportplan 2018 -2029 : ca 622,5 miljarder

ank

Åtgärd

Vad är

problemet? Brister Åtgärdsval

Hur ska vi

göra det?

Vad kan vi

göra åt det?

Fysisk planeringsprocess

Hur arbetar vi?

Vidmakthålla

Ny- och

ombyggnad 334 miljarder (> 100 miljoner)

Drift och

underhåll 289 miljarder

Trimning X andel av

334 miljarder (< 100 miljoner)

Höjd kvalitet: Trafiksäkerhet, Miljö mm

5

Trafikslagsövergripande

analyser och tillämpning av

fyrstegsprincipen

Planera Vi planerar ett effektivt

transportsystem som stöder en

hållbar utveckling av samhället

Vidmakthålla Vi säkerställer robusta vägar

och järnvägar

Möjliggöra Vi skapar förutsättningar för väl

fungerande och säkra resor och

transporter varje dag

Bygga Vi utformar och bygger vägar och

järnvägar med fokus på tid, kostnad

och funktion

Effektivare hantering av

störningar

Optimerade trafikflöden

Mer användbar trafikinformation

och säkrare prognoser

Mer transparent underhålls-

planering med tydliggjorda

effekter

Ökad hänsyn till klimat och miljö

i byggprocessen

Ökat fokus på

livscykelkostnader

Ökad hänsyn till klimat och miljö

i underhållsprocessen

Samlad kunskap om

anläggningarnas tillstånd

Utvecklad planering för morgon-

dagens hållbara transportsystem

Stärkt samverkan i

samhällsutvecklarrollen

Utvecklad beställarroll för ökad

produktivitet och innovation

Ökad användning av

ny teknik

Stärkt fokus på

omvärlden

Stärkt

säkerhetsarbete

Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt

Renodlad beställarroll för ökad

produktivitet och innovation

Effektivare planeringsprocess

Vidareutvecklat ledar-

och medarbetarskap

Utvecklad

värderings-

baserad kultur

Säkerställd

tillgång till rätt

kompetens

Effektivt och modernt Trafikverk

Säkrare och mer miljö-

medvetna nya förare

Trafikverkets strategiska kartan en självklar och styrande utgångspunkt

6

Mot ett nytt synsätt!

Då Nu Sen

Organisationsfokus Produktorientering Marknadsorientering Nytto- och upplevelseorientering

Strategiskt fokus Konkurrens och positionering Konkurrens och vissa samarbeten (värdekedjor)

Gemensamt värdeskapande (värdenätverk)

Innovation Internt, slutet, teknikdrivet Internt men lyssnar på kund Öppet: samverkan med kunder och intressenter

Internt organisation Strikt funktionsindelning Huvud- och stödprocesser Tvärfunktionellt, multidisciplinärt och tillsammans med intressenter

Kunden Transaktion Relation Interaktion

Medarbetaren Kontroll Engagemang och kontroll Engagemang och tillit

Ledarskapet Chefskap i en hierarkisk organisation Chefen - nu också ledare Ledarskap som en gemensam uppgift med stort egenansvar

Styrningen Regelstyrning Mål- och resultatstyrning Värderingsstyrning med ett gemensamt syfte

IT IT som ett eget liv i organisationen IT anpassa till affärsplanen Digitalisering som en integrerad och naturlig del av strategin

Hållbarhet Efterlevnad av gällande lagar och regler Hållbarhet ses som en möjlighet i affärsplanen

Hållbarhet som en naturlig och integrerad del av strategin

DÅ NU SNART

DÅ SEN NU

7

Natur

Naturvård

Natur §§§§§

Samhälle

Brukande

MB, PBL, VL,

JVL, §§§§§§

8

VL, JVL MB

9

Tankevända krävs!

Livskvalitet allt viktigare

”De transportpolitiska målen måste i allt större utsträckning präglas av

mjuka värden, något som kan sammanfattas i ordet livskvalitet. Den

utvecklingen är en av Trafikverkets stora utmaningar, säger Claes

Tingvall”.

Claes Tingwall

Trafiksäkerhetsdirektör

och måldirektör

Trafikverket

Restid

Pris

Komfort

Pålitlighet

Valfrihet

Ekologisk hållbarhet

Hälsomässig hållbarhet

Kulturell hållbarhet

Social

hållbarhet

”Optimera funktionsmål

inom en ram, det som

kallas randvillkor”

10

Tillgänglighet

Trafikverkets Målbild

Funktionsmål - tillgänglighet

Hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa

Det övergripande transportpolitiska målet:

Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transport-

försörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet

11

Var är gränserna för transportinfrastruktur?

• Hur kan de uttryckas?

• Hur kan de mätas?

• Hur kan de följas upp?

• Hur kommer vi innanför gränserna?

12

Vi har lite att jobba med, redan!

Areal som påverkas av infrastruktur och

Innebär avsevärd minskning av antal

däggdjur (69% av Sveriges yta).

Areal som påverkas av infrastruktur

och innebär avsevärd minskning av

antal fåglar (29% as Sveriges yta).

Målsättning

Areal som innebär påverkan på

biologisk mångfald men som inte

äventyrar uppfyllelse av miljömål

(5% av Sveriges yta påverkas)

Kartorna gjorda utifrån resultat i metastudien:

Source: Benítez-López, A., Alkemade, R. & Verweij, P.A. 2009. Are mammal and bird populations declining in the

proximity of roads and other infrastructure? Systematic Review N. 68. Collaboration for Environmental Evidence.

13

HITTAD

De planetära gränserna för infrastrukturens

påverkan på biologisk mångfald

Den avgörande påverkan transportinfrastrukturen har på naturen och

den biologiska mångfalden åtgärdas med följande anpassningar:

1. Säkra passagemöjligheter för djur

2. Minska bullerstörning från trafik i viktiga naturmiljöer

3. Sköta, utveckla och tillföra artrika infrastrukturmiljöer

4. Bekämpa och motverka invasiva oönskade arter.

LYSSNAR

14

1. SÄKRA PASSAGEMÖJLIGHETER FÖR DJUR SKA FINNAS

Motivet är att motverka barriäreffekter och att djur inte dödas i trafiken eller anläggningen.

Det innebär att:

o Övergripande krav vid nyanläggning och ombyggnad

Indikatorgrupper: medelstora däggdjur, fladdermöss, grod och kräldjur

samt fisk

o Övergripande krav vidmakthållande

o Kunskap om aktuellt tillstånd i infrastrukturen avseende påverkan. T ex kunskap om

allvarliga konfliktpunkter mellan infrastruktur och djur ska finnas. Metoder för

inventering och analys ska anvisas.

o Identifierade utpekade brister ska åtgärdas

15

Riktlinje Landskap 2.0

Riktlinje

Landskap

16

Riktlinje Landskap

…….som ger Trafikverket möjlighet att med utgångspunkt från verksamheten

(planera, bygga och underhålla) kostnadseffektivt uppfylla samhällets omfattande

krav som de uttrycks i lagar, mål och uppdrag.

Är ett verktyg för

landskapsanpassning av

transportinfrastrukturen…..

17

Ambitionsnivå som har lagts fast i dokumentet

• Riktlinjens övergripande krav utgör en tolkning av lagar, förordningar

och andra krav som träffar Trafikverket projekt och verksamheter,

bland annat genom tillståndsgivande myndigheters kravställande.

Ambitionsnivån baseras på vetenskapligt grundad kunskap om

transportsystemets miljöpåverkan och ger därmed Trafikverket

möjlighet att föra diskussionen om miljökrav på generell nivå i stället

(som ofta är fallet) i enskilda projekt.

18

Konsekvens: Trafikverkets situation går

Osäkert vad TRV vill

TRV till stor del I händerna på andra som t ex

Länsstyrelser

Intresseorganisationer

Bevarandeinriktad

Inga beslutade metoder och prioriteringar

Inget enhetligt arbetssätt

Dålig möjlighet tillkostnadskalkyl tidigt i

planering

Från: Till:

Tydlig vad TRV vill och gör

TRV i förarsätet och dialogen förs

med forskarvärlden och är

utvecklingsorienterad

beslutade metoder och prioriteringar öppna

för prövning enligt vetenskapliga principer

Ensat arbetssätt

God möjlighet till säker kostnadskalkyl tidigt i

planering

Omfattande, tids och resurskrävande

diskussioner i varje enskilt fall.

Dialogen styrs från enskilda projekt

till principer, processer och rutiner

En osäker trevande oförutsägbar planering byts till en tydlig, målinriktad och förutsägbar

19

Riktlinje landskap: Baseras på etablerad kunskap

och stimulerar till ny enligt vetenskaplig praxis

Väletablerade

forkningsresultat

Erfarenhets-

styrkt kunskap

Front mellan etablerad

och ny kunskap

kunskap

Riktlinje landskap

kunskap

Genomförandeprojekt

Är INGEN GENERELL

FORSKNINGSFRONT

(Men kan användas för

uttalat viktiga kunskaps-

behov)

Krav och metoder ska vara allmänt accepterade och publicerade för

kritik och förbättring/utveckling enligt vedertagna vetenskapliga principer!

20

Säkra passager

för djur

(6,2 miljarder)

Artrika infrastruktur-

biotoper

(1.1 Miljarder)

Totalt vägnät

Andel av vägnätet som berörs av riktlinjens krav. Mål/Ambition 2050

Möjlig situation

8%

8%

10%

6% 100%

landskaps-

passad

infrastruktur

= alla boxar

är gröna

(en stor del

av vägnätet

berörs inte

av krav)

Alléer

(0,5 Miljarder)

6%

2%

Hög ÅDT

Hög hastighet Låg ÅDT

Låg hastighet

100 000 km

Invasiva arter

(0,2 Miljarder)

5%

1% Bullerstörda

viktiga natur-

miljöer

(0,3 miljarder)

5%

1%

Natur Åtgärdstyp

(100 % Inriktnings-

underlag)

21

Landskapsanpassning i Nationell plan

MÅLSÄTTNING

År 2030 är 30 % av infrastrukturen landskapsanpassad, dvs. lever upp till riktlinje

landskap TDOK 2015:0323).

År 2050 är 100 % av infrastrukturen landskapsanpassad.

22 22

Kunskap

Möjligheter

Kunskap

Ny- och ombyggnad av infrastruktur

Egna

Värden

Alléer

Artrika vägkanter

Artriks Stn:s miljöer

Etc

Samspel

Viltolyckstäthet

Permeabilitet

Bullerstörda fågelmiljöer

Ängs-Hagmark

Gamla (solitära) träd

Fladdermusmiljöer

Grodmiljöer

Etc

Inventering Värde och status

Landskapsanalyser (GIS)

23

Ekonomisk planeringsprocess Nationell Transportplan 2018 -2029 : ca 9,4 miljarder möjliggör

50% Landskapsanpassning

ank Vad är

problemet? Brister Åtgärdsval

Hur ska vi

göra det?

Vad kan vi

göra åt det?

Fysisk planeringsprocess

Hur arbetar vi?

Vidmakthålla

Ny- och

ombyggnad 334 miljarder (> 100 miljoner)

Drift och

underhåll 289 miljarder

Trimning X andel av

334 miljarder (< 100 miljoner)

Höjd kvalitet: Trafiksäkerhet, Miljö mm

24

Långsiktig planering

ank

Vidmakthålla

Trimning (Miljö)

Ny och ombyggnad

Kortsiktig planering

4år 4år 4år

6 år

3 år 3 år

12år

4-5 år

Kontinuerlig

Kontinuerlig

4 /12 årsplaner för ekonomiska ramar

4 års cykler för uppdatering av åtgärds-

behov. Egna värden och samspel

3 och 6 årsplaner för åtgärder

3 års cykler med behov av aktuella

underlag för egna värden och samspel

Kontinuerlig aktivitet för åtgärder

Kontinuerligt behov av aktuella underlag för

egna värden och samspel

Kontinuerlig aktivitet för skötsel

4-5 års cykler för uppdatering av tillstånd

i egna värden

Kontinuerlig aktivitet för åtgärder

Kontinuerligt behov av aktuella underlag för

egna värden och samspel

25

Managing A green infrastructure

The Swedish Transport plan 2018-2029

Annual Statements of Account

Realizing

Inspecting

Follow up

Planning

Analyse

26

Metod

Permeabiltiet

Viltolycksfrekvens och kluster

Prioriterad Åtgärdslista

Säkra passager: Stora däggdjur

27 27

Arbetsgång (förutsatt medel i Nationell plan 2018-2029) för

genomförande av landskapsanpassning

PermeabilitetTRV

Viltolycksrisk NVR

Korttidsplanering VP 3 och 6 år

Åtgärdslistor år PLnp Beställning

Publicerad metod

Analysresultat

”Samråd”

TRV: Regioner

NVR: Regionala råd

Prioritering av åtgärder Genomförandeplan Genomföra

28

Yta (ha)

Sys (ha)/antal omr

Arter Skydd Buller_tot (ha) Rel habitat-förlust (ha) Poäng/ranking

161 369/1 4 N2000 144 63 12/3

Bullerstörda viktiga fågelområden : Gräsmarker med förekomst av rödlistade arter

Motsvarande även för Ädellövmiljöer, Våtmarker och sjöar med förekomst

av röslistade arter

29

1. Skötselkrav 2. Prioriterad

restaurering

29

Artrika Infrastrukturmiljöer

Metod för översiktlig

inventering och identifiering

av artrika vägkanter

Inventering

Funktionella

gräsmarker

30

Hur har det fungerat hittills:

1996 2002 2012 - 2015

Artrika

Vägkanter region Mitt

- Ca 20 %

- Ca 30-40 %

Mängd

31

Alléer i landskapet

Ett första försök att analysera

konnektivitet och ekologisk funktion

32 32

Artrika Infrastrukturmiljöer

Åtgärdsbehov, Alléer

Från Miljöwebb

33

1. Skötselkrav 2. Prioriterad

åtgärdslista

33

Invasiva oönskade arter

Metod för översiktlig

inventering och identifiering

av artrika vägkanter

Inventering

34 34

Fladdermusmiljöer

Alléer

Grodmiljöer

Artrika vägmiljöer

Artrika

Stationsmiljöer

Invasiva arter

Viltolyckor

Åtgärdsområden (Åtgärdstyper)

35

Slutsatser • Accepterade publicerade

analysmetoder för analys krävs för

respektive åtgärdsområde (TRV

utvecklar/publicerar)

• Tillgång behövs till kvalitetssäkrad och

uppdaterad data för analyser.

• Portal för analysverktyg och

analysresultat? Kan vara Miljöwebb

Landskap för Trafikverkets behov

• Kommunikationsmöjligheter mellan

Miljöwebb landskap och Artportalen

m fl databaser är nödvändig

• Etablerade samrådsgrupper för

prioritering och samordning av åtgärder

Handlingsplan GI bör

ge utryck för hur detta

kan åstadkommas!