GOD TID 2/2011 – 1

LEDAREAtt resa i Europa, skriver förbundsordförande Ole Norrback i ledaren, är också alltid en resa i en mörk historia. – Våra resor borde lära oss att undvika upprepningar av de mörka avsnitten av vår gemensamma europeiska historia. Samarbete, förståelse och respekt är grunden för en fredligare, bättre värld. SIDAN 2

Damlandslagstränarepeppade föreningsledareTålamod, självförtroende, ärlighet, ödmjukhet. De här egenskaperna kommer väl till pass för den som tränar ett damfotbollslandslag – eller leder en pensionärsförening. SIDORNA 4–5

Norrback-fond startskottetför nya pensionärsstiftelsenOle Norrback (bilden) skjuter startskottetför Stifelsen för svensk pensionärs­verksamhet i Finland rs. Meningen är att med den nygrundade stiftelsens stöd trygga SPF:s verksamhet i framtiden. När ordförande Norrback fyller 70 år den 18 mars hoppas han att gratulationsblommorna ersätts med bidrag till stiftelsen genom den fond som bär hans namn. SIDAN 7

PIO tentade partiernainför riksdagsvaletLagen om äldreomsorg, som länge varit under beredning, blir antagligen verklighet under nästa mandatperiod. Den slutsatsen kan man dra av riksdagspartiernas ordförandes svar i Pensionärsförbundens intresseorganisations valenkät. Om nyttan av att i lagen innefatta en subjektiv rätt till vård är partiledarna av olika åsikt. SIDORNA 16–17

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 2 25.2.2011 Årgång 39

För patienter med hjärtsjukdomar är gemenskapen med andra som har liknande erfarenheter viktig. Helsingfors hjärtkonvalescenters motionsgrupper är en viktig led i rehabiliteringen. Det preventiva arbetet för att motarbeta hjärtsjukdomar är viktigt trots att dessa också kan vara gene-tiska. En balanserad kost och bra blodvärden gör att man kan minska risken att drabbas. SIDAN 18

Hjärtpatient bör sköta om sigAtt det går att leva ett fullödigt liv trots att man har en hjärtsjukdom är Bengt Ohls, 70 år, ett levande bevis på. Ohls drabbades för 23 år sedan av en hjärtattack. Foto MARIT BJÖRKBACKA

Foto MAJ­BRITT PARO

2 – GOD TID 2/2011

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12

veronica.fellman@spfpension.fi

Ombudsman för Mellan­ och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

Verksamhetssekreterare:Veronica Biaudet

tfn 020 72 888 82veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 405511­41177

Nordea 157230­395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon­ och besökstid kl. 10–14

Ombudsman: Per Thomasfolk

tfn 020 72 888 18 per.thomasfolk@spfpension.fi

Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008­55002307

Kansliet i ÅboAuragatan 1 C 13, 20100 Åbo

Ombudsman för Åboland, Åland,Västnyland och övriga Finland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

mona.lehtonen@spfpension.fi

IKT­koordinator Eric Janssontfn 020 72 888 17

eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

ole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktör: Ulf Wahlström

gsm 050­368 3711ulf.wahlstrom@spfpension.fi

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Barmantfn 020 72 888 14

asa.barman@spfpension.fi

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06­347 0608, fax 06­347 1018

gsm 0500­924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4­färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359­8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna

tfn 020 72 888 19

Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2011

Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande,

Roger Lind, Maj­Britt Paro, Carin Åminne

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program2 mars Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 25

9 mars Frågesportsfinal och Kaffekvarnen Live i Åbo. Se sidan 5

29–30 mars ”Skön men skör” – en kurs för alla på Kasnäs skärgårdsbad

6 april Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 25

20 april Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Borgå. Se sidan 3

Pensionärerna reser mycket, sägs det. Det är inget fel med att resa, om man gör det med öppna ögon. Att se andra länder och kulturer, att lära känna andra religioner och bli bekant med vår egen och andras historia, kan göra oss alla klokare.

Inom pensionärsförbundet ordnas många resor av många arrangörer varje år. Det ser vi som en rikedom. För att bättre kunna betjäna medlemmarna vill vi nu försöka samordna resorna och informera bättre om dem. I det syftet har styrelsen tillsatt en kommitté, som skall göra förslag till åtgärder. Kanske vi t.o.m. kan pressa priserna en aning om vi är bättre samordnade.

Varje resa gör oss klokare. Förra veckan besökte jag Gdansk, som numera är en helt polsk stad. Ännu före andra världs-kriget var staden mycket internationell. Den etniska rensningen, genomförd av kommunisterna, gjorde slut på den internationella atmosfären. Kaliningrad är en annan stad, som genomgått samma öde. Tessaloniki i Grekland hade ännu för hundra år sedan tre nästan lika stora befolkningsgrupper, turkar, judar och greker, av vilka grekerna utgjorde den minsta gruppen. Det moderna Turkiets grundare Kemal Ataturk växte faktiskt upp i Tessaloniki. Ett krig mellan Grek-land och Turkiet tömde staden på turkar och nazisterna tog livet av judarna. Nu är Tessaloniki helt grekisk. Alla de här städerna är med rätta stolta över sin internationella bakgrund. De etniska rensningarna är ingen stolt över, också om dagens generation är oskyldig.

Att resa i Europa är därför också alltid en resa i en mörk historia. Våra resor bor-de lära oss att undvika upprepningar av de mörka avsnitten av vår gemensamma europeiska historia. Samarbete, förståelse och respekt är grunden för en fredligare, bättre värld.

Tillsammans med Skolungdomsförbun-det och Lärarförbundet planerar pensio-närsförbundet en kampanj för respekt och tolerans. Kampanjen har rubriken ”Ett samhälle för alla” och skall genomföras under våren. Planeringen tillsammans med lärarna och med skolungdomarna har varit ovanligt stimulerande. Med kampanjens hjälp vill vi göra en resa in i en framtid utan etniska rensningar och där olikheter ses den rikedom de oftast är. Bland oss pensionärer finns den sista generationen med egna minnen av kriget. Låt oss hjälpa den unga generationen att undvika fasorna från 1900-talets mörka årtionden, som två totalitära system, nazismen och kommunismen var upphov till. Låt våra resor lära oss att undvika fanatism och motstå rädslor för det som är annorlunda.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

LEDARE

Resor berikar Dans är bra, också för hjärtatKritiker säger ibland att förbundet är för dansant. Än sen då! Att dansa är bra för hälsan. Hjärtat mår bra av lämplig motion och hjärtat mår bra när man håller om den man tycker om. Förra prästen ansåg att dans inte är synd, bara man dansar i takt. Är det så, så har vi nog en och annan syndare bland oss, men den synden kan man kanske få förlåtelse för.

Motionen är viktig för hela vårt väl-befinnande. Alla undersökningar visar att aktiva pensionärer mår bättre. Att ta sig ut till aktiviteter är därför klokt. Våra föreningar bjuder på en mängd aktiviteter, utöver dansen. Det kan vara bra att minnas när halkan minskar på våra promenader och andra aktiviteter utomhus. Några av oss har ju tyvärr redan hunnit sysselsätta vårdapparaten med våra benbrott.

Ensamheten är ett stort problem för många. Ännu en gång vill jag uppmana våra aktiva medlemmar att söka upp ensamma äldre och ta dem med på våra föreningars aktiviteter. Att hjälpa någon att bryta sin ensamhet ger välbe-finnande och i bästa fall förlänger bådas liv. Inte bara dans är bra för hjärtat. Att komma ut ur ensamheten kan i bästa fall vara ännu bättre.

OLE NORRBACK

ÖSTERBOTTNISK VERKSAMHET

Valdebatt i Närpes, onsdagen den 23 mars kl. 13 i Bostället

Valdebatt i Vasa, onsdagen den 30 mars kl. 12.30 i Arbets vänners lokal

Valdebatt i Jakobstad, måndagen den 4 april kl. 14 i Optima

Regionens vårdagar i Petalax tisdagen den 26 april och i Karleby torsdagen den 28

Sommardagen på Carpella i Karperö, Korsholm onsdagen den 3 augusti

Lediga platser finns på resan till Schweiz 17–23 september. Se sidan 6

GOD TID 2/2011 – 3

Program för vårmötet 20.4Plats: Restaurang Iris, Borgå

Klockan

10–11 registrering

11 Vårmötet öppnas Förbundsordförande Ole Norrback

11.15 Borgå stads biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz

11.30 Borgå svenska pensionärsförening rf:s ordförande Björn Sundqvist

11.45 representanter för Finlands svenska skolungdomsförbund rf

12.00 musikinslag: Borgå svenska pensionärsförenings kör

12.15–13 vårmötesförhandlingar

13–14 lunch

14–15.30 vårmötesförhandlingarna fortsätter

15.30 biskop Björn Vikström

16.00 slutord

Äldre och boendeMinister Paula Risikko kom i slutet av januari med ett förslag om att ett program för äldreboende inrättas i Finland. Läget är det att redan när kva-litetsrekommendationerna för tjänster till äldre publicerades 2008 skrev social- och hälsovårdsmi-nisteriet att långvården ska halveras jämfört med vad den är i dag. Avsikten är att minska långvården för patienter över 75 år från 6,5 procent av 75 år fyllda medborgare, till 3 procent före utgången av 2012. Budskapet är att de äldre blir allt fler och de ska klara sig på egen hand. Så länge man är frisk går det väl att bo i sitt eget hem.

Initiativet till ett program för äldreboende kommer inte en sekund för tidigt. För närvarande är skaran olika formers boende för äldre mycket brokig. Den är rentav så mångfasetterad att man pratar förbi varandra i politiken beroende på vad man vill betona i boendet; åldern, vårdbehovet, flexibiliteten i ägandet eller vården, med mera.

Det förekommer också skillnader mellan termerna i Sverige och Finland. Om man ser på den statis-tiksiffra som Institutet för hälsa och välfärd upp-rätthåller, www.sotkanet.fi, var under 2009 totalt 18 970 personer över 75 år långvårdsklienter inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg. Av dessa var klienter inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg inom organisationer eller företag rentav 13 561, eller 71 procent. Merparten av långvårdstjänster för äldre producerades redan 2009 av organisationer eller företag. Det är klart att kommunerna säkert hade betalningsförbindelser till en del av dessa boendeformer, och en del får statsunderstöd, men problemen är följande:

Det är statistiskt svårt att få en helhetsbild av 1. utbudet på boendeformer för äldre eftersom de statistiska uppgifterna är svåra att likställa och ta fram på grund av varierande termi-nologi och innehåll. Inom statistiken heter formen fortfarande åldringshem i Finland, vilket inte är gångbart i Sverige. Därtill kom-mer ofta handikappade med i statistiken för långtidsklienterna på vårdanstalter.Redan nu produceras största delen av bo-2. endeformerna för äldre av andra parter än kommunerna. Som vi vet från Valviras rap-port är kvaliteten mycket varierande och av arbets- och näringsministeriets rapport vet vi att även priserna på privat producerade tjänster varierar mycket. Kommunernas roll poängteras mycket mer i specialsjukvården och i terminalvården beträffande äldre.Ministeriet håller på att föreslå att gränsen 3. mellan öppen vård och anstaltsvård ska försvinna, och satsningarna på hemvården ska öka. Hur ska de sjuka äldre att klara sig hemma, i synnerhet som den service som hemvården utför kringskärs hela tiden? Minnesstörningar och andra problem måste beaktas, liksom mer möjligheter till vård till exempel i samband med vårdutredningen, som enligt lag görs för över 75-åringar.Man kan inte minska vårdinrättningsplat-4. serna om man inte samtidigt ökar alternativa boendemöjligheter i syfte att stärka de äldres funktionsförmåga, hälsa och rehabilitering.I Finland är kostnaderna och byråkratin för 5. att upprätthålla äldreboenden stora, vilket gör att det är lätt för stora, internationella enheter att slå sig in på äldreboende- och äld-revårdsmarknaden och ge förmånliga offerter, vilket mindre aktörer inte kan konkurrera om. Det innebär att många små aktörer, av vilka många säkert har bra vårdkvalitet, tyvärr inte klarar sig mot stora inom upphandlingen när skalfördelar och stora volymer gäller. Tredje

sektorns organisationer har diskuterat att äld-reboende och socialvård för äldre inte skulle omfattas av upphandlingslagen, på grund av riskerna för att äldre blir tvungna att flytta från trivsamma platser. Är det i så fall rättvist? En upphandlingsprocess som låter den äldres egna prioriteringar väga mer är humanare.Möjlighet att få bo på svenska är viktigt ur 6. social och kulturell synvinkel, vilket måste beaktas vid upphandlingen.

I denna fråga måste samhället ta en klar stånd-punkt och den enda möjligheten är att rätta till statistiken, höra mer på den äldres önskemål för vårdalternativ, satsa mycket mer på hälsovård, rehabilitering, hemvård, hemsjukvård och alter-nativt boende för äldre! Varje person ska få åldras på ett värdigt sätt!

Tredje sektorns representanter inom pensionärs-sektorn har blivit uppmuntrade av paraplyorgani-sationen och en viktig finansiär, Penningautomat-föreningen RAY, att samla sina åsikter och bildar en grupp för att fundera på ett program för äldre. Det här kommer att påbörjas under 2013.

Statistikcentralen ändrade konsumentprisindex från och med 2011, vilket var väntat. Totalt 15 procent av varukorgen byttes ut och moderni-serades. Bostads-, el-, bränsle- och gaskostnader, kläd- och skodon samt hälsovårdskostnader ökade i vikt medan livsmedels-, transport- och kommunikationskostnader minskade i vikt. För pensionärerna är i synnerhet höjningen av hälso- och bränslekostnaderna positiv med tanke på det kommande brutna indexet.

Social- och hälsoorganisationernas samarbetsför-ening YTY, Centralförbundet för Socialskydd och Hälsa STKL och Centret för hälsofrämjande Tekry har den 24 januari 2011 grundat en ny riksom-fattande centralorganisation som heter SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry. Ordförande heter Tor Jungman och vice ordförande är Leena Rosen-berg-Ryhänen. De tre organisationerna flyttar sina funktioner till den nya organisationen från början av 2012. Svenska pensionärsförbundet hör till alla tre organisationerna. Vi önskar den nya organisa-tionen lycka till med intressebevakningen!

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

Finlands svenska lärarförbund FSL, Finlands svenska skolungdomsför-bund FSS, Svenska pensionärsför-bundet rf och World Harmony Run är bekymrade över den alltmer intoleranta och hätska samhällsde-batten. Därför har förbunden inlett ett samarbetsprojekt för att skapa en motkraft till det polariserade samhällsklimatet. Samarbetspro-jektet vill inför vårens riksdagsval betona att samhället byggs för alla, oberoende av ålder, kön, etnicitet, funktionshinder eller bakgrund. Därför arbetar organisationerna tillsammans under devisen ”Ett samhälle för alla”.

Projektet har två dimensioner. Den ena byggs upp kring det sociala mediet Twitter, där en in-ternetanvändare kan skapa sig ett konto och delta i diskussionen ”Ett samhälle för alla”. Om man skriver

#esfa (förkortning för ett samhälle för alla) i meddelandetexten kan man följa med alla andra som skri-ver inlägg till samma fråga.

Den andra dimensionen är samarbetet mellan förbundens för-eningar. Avsikten är att alla som vill dela med sig av sina erfarenheter ska kunna gå och tala med en skola, skriva insändare eller på annat sätt plädera för ett samhälle som är till för alla. Detta återkommer vi till mer i detalj senare under våren.

Kampanjen är även ett led i det kommande EU-temaåret 2012 ”Solidaritet mellan generationerna” för generationsöverskridande dia-log i och med att den lanserats av en rad intresseorganisationer för olika samhällsgrupper. Tillsam-mans verkar vi för ett samhälle där olikheterna är en styrka, som kan berika våra liv. VF

Förbund arbetar förett samhälle för alla

I denna fråga måste samhäl-let ta en klar ståndpunkt och den enda möjligheten är att rätta till statistiken, höra mer på den äldres önske-mål för vårdalternativ, satsa mycket mer på hälsovård, rehabilitering, hemvård, hemsjukvård och alternativt boende för äldre! Varje per-son ska få åldras på ett vär-digt sätt!

4 – GOD TID 2/2011

Med nio års erfarenhet som tränare för Finlands damlandslag bakom sig var Mikael Käld inspiratör vid SPF:s ordförandekonferens i Tam-merfors den 2 februari.

När Käld började som landslag-stränare hade han inte så mycket erfarenhet att luta sig tillbaka på. I stället satte han mycket energi på planeringen.

– När man tar sig an ett pro-jekt är det viktigt att man tänker igenom saker, analyserar. Och var dig själv, då är du trygg i din egen roll.

Han funderade på hur han

ville forma sitt lag. I stället för ett auktoritärt grepp valde han det medmänskliga, att bli en i laget. Han ville inte vara den som säger att så här och så här måste ni göra, utan ville ta hela församlingen i sin famn.

– Det var ett nytt sätt att tänka inom damfotboll. Det är viktigt att man öppnar sin famn och tar emot synpunkter och åsikter. Jag ville sätta individen i centrum, att spelarna skulle känna att de är de viktiga.

Att det behövs långsiktighet och tålamod har Mikael Käld lärt sig i sin lärarroll. Man måste bygga en bra grund och lära ut saker om och om igen för att det ska fastna.

– Det som händer i dag är nånting som vi byggt upp tidigare och det som vi gör i dag får vi se resultat av efter en tid. Man byg-ger inte framtiden på hedersamma förluster utan man måste ha starka visioner och försöka nå dit.

SjälvförtroendeKäld berättade att landslagsdamer-na inte var vana att vinna en match och det här satte en spärr som man måste få bort. Ute i föreningarna kan det finnas spärrar, att man bara går i samma bana.

– Där måste vi lite öppna ögo-nen, vi måste kunna tänka i andra banor. Kanske åkte vi på en smäll, men poängen var på vilket sätt jag som ledare hanterar det som hände. I stället för att hacka ner på individerna tog jag fasta på det som hade varit bra. Stärk det som fungerar men jobba också med det som inte fungerar. För att lyckas måste man våga misslyckas.

Mikael Käld poängterade hur viktigt det är att man uppmuntrar spelarna.

– Ingen mår bra av att hela tiden ha känslan att man inte räcker till. Det går inte att rätta till allt på en gång utan man måste få individens inre motivation att stiga.

Särskilt stolt är Käld över att han fick laget att spela med ett leende på läpparna, med glädje.

– Njuter du av din tillvaro lyckas du också.

Damlandslagstränare peppade föreningsledareTålamod, självförtroende, ärlighet, ödmjukhet. De här egenskaperna kommer väl till pass för den som tränar ett damfotbollslandslag – eller leder en pen-sionärsförening.

Drygt hälften av SPF­föreningarnas ordförande samlades på UKK­insti­tutet i Tammerfors för att låta sig inspireras av bl.a. förra damlandslag­stränaren Mikael Käld. Förbundsordförande Ole Norrback nere till höger.

Lekamlig spis serverades också.

Panelen bestod av fr.v. Björn Sundqvist, Borgå, Knut Bränn­backa, Pedersöre, Marlene Höglund, Björneborg, för­bundsordförande Ole Norrback, f.d. damlandslagsträna­ren Mikael Käld, Raili Svahnström, Nagu och Jan Broman, Kyrkslätt.

GOD TID 2/2011 – 5

Svarfvar är ny första vice ordfö-rande och efterträder Torolf Fröjdö som lämnade styrelsen efter många på vice ordförandeposten. Majlis Kvist var andra vice ordförande i den förra styrelsen.

Styrelsen beslöt att slå ihop medlemsaktivitetskommittén och organisationskommittén och kalla den organisationskommittén. En skild resekommitté upprättades

Styrelsen konstituerade sigHenrik Svarfvar valdes till första vice ordförande och Majlis Kvist till andra vice ordförande när Svenska pensionärsförbundets styrelse konstituerade sig den 21 januari.

Styrelsen vid sitt konstituerande möte. Sittande från vänster Marlene Höglund, Henrik Svarfvar, Ole Norrback, Majlis Kvist, Gun Forsman. Stående från vänster Per­Erik Ede, Alf Skogster, Pentti Friberg (Carin Åminnes ersättare), Erkki Tuorma, Georg Lång. Rolf Söderback var förhindrad att delta.

Frågesportsfinal och Kaffekvarnen Live 9.3 Frågesportsfinalen med Kaffekvarnen Live ordnas på Kåren i Åbo, Tavastgatan 22 kl. 12–16.30. De sex lagen som vann i uttagningstävlingarna får resan tur­retur till Åbo och evenemanget på förbundets bekostnad. Kontrollera med din ombudsman närmare om transportalternativ. För närmare information om Kåren vänligen se http://karen.fi. Efter frågesporten kl. 14 ordnas

Kaffekvarnen Live med Mårten Holm tillföljande dans. Passa på att samla en stor grupp och kom till Åbo!

Veronica Biaudet tillbaka på kanslietEfter en paus på drygt ett år bör-jade Veronica Biaudet igen jobba på SPF:s Helsingforskansli den 1 februari. Hon kommer att arbeta som verksamhetssekreterare med projektkoordinering och infor-mation.

Senast vikarierade hon som ombudsman och säger att det är trevligt att vara tillbaka på Svenska pensionärsförbundet efter att ha jobbat ett år som riksdagssekrete-rare på Svenska riksdagsgruppen. Hon berättar att året var mycket lärorikt och tempot högt.

– Riksdagen är som ett litet samhälle: där finns bland annat post, bankautomat, gymnastik-salar, restauranger, läkarstation, liten gåvoaffär och bibliotek. Det var intressant att få följa med hur en riksdagsledamots dag kan se ut och hur saker bereds för att sedan slutligen komma till omröstning i plenum efter många behandlingar i utskott.

Till Veronicas Biaudets arbets-uppgifter hör bl.a. projektkoordi-nering och information. Hon är anträffbar på tel. 020 788 882 eller veronica@biaudet@spfpension.fi.

– Jag ser framemot ett aktivt år och många nya idéer. Ta gärna kontakt! uppmanar hon. UW

KAFFEKVARNENLIVE

- med Mårten mellan melodierna -

Arr. Svenska pensionärsförbundet & Yle Radio Vega

Kåren i Åboonsdag 9 mars klockan 14.00

Svenska schlagers från 1910-60-talen!

Mårten Holm och gästartister

Bo Lund, Sonja Biskop, Peter Nordwall, Stefan Brokvist, Marcus Söderström, Marianne Maans

medan intressebevakningskommit-tén upphör.

Arbetsutskottet 2011 består av presidiet, dvs. förbundsordförande Ole Norrback, Henrik Svarfvar och Majlis Kvist, samt Georg Lång och Raili Svahnström. Verksamhetsle-dare Veronica Fellman är arbetsut-skottets sekreterare.

Redaktionsrådet för God Tid består av Ordförande Anders G. Lindqvist, Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne, Jonny Åstrand som sakkunnig och Ulf Wahlström som sekreterare.

Medlemmar i finanskommittén är ordförande Georg Lång, Jan-Erik Frostdahl, Lasse Koivu, Paul Lindell, Erkki Tuormaa, Henry Wiklund, Magnus Öhman. Vero-

nica Fellman är sekretare.I organisationskommitté sitter

ordförande Paul Lindell, Anja Björkfelt, Knut Brännbacka, Mar-lene Höglund, Marianne Lindberg, Alf Skogster och Björn Sundqvist. Sekreterare är Per Thomasfolk.

IKT-kommittén består av ord-förande Pentti Friberg, Per-Erik Ede, Barbro Carlström, Anna Ehrnrooth, Isa Forsbäck, Kaj Kan-kaanpää, Kristian Stockmann, Ulf Wahlström som sakkunnig och sekreterare Eric Jansson.

Medlemmar i den nya rese-kommittén är Henrik Svarfvar som ordförande, Hedda Bonn och Eja Karell. Jan Holmberg är sekreterare.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Han betonade förmågan att lyssna, ärlighet och ödmjukhet.

– Vi har för lite tålamod att lyssna till vad andra har att säga.

– Man måste vara ärlig dels mot sig själv men också mot sina spelare.

Ödmjukhet innebär att inse att framgångar inte är en mans eller spelares förtjänst. Å andra sidan ska man inte bara bocka och ta emot. Det är ok att brösta upp sig, att våga säga att man är duktig.

Beskatta löntagareoch pensionärer likaFörbundsordförande Ole Norr­back öppnade konferensen med att ta upp en rad aktuella intres-sebevakningsfrågor. När det gäller pensionerna har SPF:s och Pensio-närsförbundens intresseorganisa-tions linje varit att prioritera dem som har de lägsta pensionerna. Där har man nått en bra bit på väg i och med att minimipensionerna har införts.

Hur pensionerna ska index-justeras har blivit något av en evighetsfråga. Norrback ansåg att det på sikt är viktigt att sträva mot en återgång till 50/50 men att detta inte kan prioriteras just nu. Däremot är det rimligt att följa med utvecklingen när det gäller beskattningen och avgifterna. Skat-tepolitikern kommer med säkerhet att ändras under nästa regerings-period, menade Norrback och på-minde att pensionärerna är en lika oenhetlig grupp som finländarna är i stort sett. Men sådana strukturella förändringar av pensionssystemet som betyder högre beskattning av dem som har pension än dem som får lön är orättvist.

– På den punkten ska vi vara tydliga och klara. Löneinkomster och pensioner ska beskattas lika.

En stående intressebevaknings-fråga som man inom SPF är ganska ensam om är bevakningen av den svenska servicen.

– Allmän kan man säga att svenska långsamt hörs allt mindre i Finland. Vill vi att svenskan ska synas ska vi också själva använda den i våra relationer till myndig-heter och över huvudtaget. Här har föreningarna en viktig uppgift att se till att servicen på svenska fungerar.

Norrback bekymrade sig över att vården privatiseras allt mer utan djupare politisk debatt. Den privata sektorn får välja det som är lönsamt medan den offentliga sektorn måste ta hand om allt. Om man ska ha likvärdig konkur-rens kan man inte ha en sektor i ett sämre läge än den andra. Man borde eftersträva en situation där också den privata sektorn skulle ha ett heltäckande ansvar, som t.ex. jourtjänst och vård av dyrare patienter.

Förbundsordföranden ansåg att äldreråden har haft svårt att hitta sin uppgift på många orter. Här borde PIO varje år föreslå verksamhet för äldreråden.

Norrback talade om vikten av att man tar vara på de äldres

kunskaper. Farfar i skolan är ett gott exempel när det gäller att överföra kunskaper och verksam-heten kunde borde utvidgas till högstadierna.

Veronica Fellman talade om en ordförandes ansvar. Hon sa att en föreningsordförande ska koncentrera sina krafter på att leda styrelsen, sköta om de yttre kon-takterna, utveckla föreningen och framför allt sköta om de praktiska tingen eller se till att de blir skötta av funktionärerna.

Värdar ger bekräftelseEn paneldiskussion om verksam-heten i föreningarna avslutade ordförandekonferensen.

Björn Sundqvist, Borgå svens-ka pensionärsförenings ordförande, nämnde att ca 20 procent av Borgå-pensionärerna är medlemmar och att 20 procent av dem deltar aktivt i verksamheten. Samarbetet mellan pensionärsföreningarna och äldre-rådet är intimt i Borgå.

Knut Brännbacka, ordförande i Pedersöre Pensionärsklubb, berät-tade att man på månadsmötena börjat använda värdar som hälsar välkommen vid dörren. Det här ger medlemmarna bekräftelse.

Björneborgs Svenska Pensio-närsförenings ordförande Marlene Höglund talade om hur det är att verka i en helt finsk omgivning.

Raili Svahnström, Pensionärs-klubben Festingarna i Nagu, berät-tade att hennes förening satsar på smågrupper för att erbjuda något för envar.

I Kyrkslätt är man inte helt nöjd med äldrerådsverksamheten. Norra Kyrkslätts Pensionärers ordförande Jan Broman nämnde att man inom SPF Västnyland jobbar med den här frågan och planerar en gemensam skrivelse till de kom-munala instanserna. Föreningen strävar efter att ha trevliga möten för i den här åldern är man inte med i en förening där man inte trivs.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Damlandslagstränare peppade föreningsledare

6 – GOD TID 2/2011

Resa till alpernas och sjöarnas Schweiz

Kom med på SPF Österbottens resa till Schweiz

17–23.9 2011. Vi flyger till Zurich och upplever Schweiz under 7 dagar med bland annat besök i Genéve, Bern och Montreux.En dag åker vi Glaciär Expressen, som är världens långsammaste tåg. St. Moritz, Davos och Brunnen vid Vierwaldstättersjön kommer vi också att besöka under resan.Resans pris är 1330 € och i detta ingår flyg från Vasa med planbyte i Helsingfors tur och retur, inkvartering i tvåpersonersrum med halvpension och Ingves turistbuss under hela resan.Enkelrumstillägg 170 €. Anmälan om deltagande i resan görs till SPF i Österbottens kansli tel. 020 7288818/050 5575389 e­post: per.thomasfolk@spfpension.fi.Upplysningar om resan ges också av Bert Bäck tel. 05069006 eller Henrik Svarfvar tel. 050 69341. Plats reserveras i den ordning anmälningarna inkommer. Resan arrangeras av SPF Österbotten men alla SPF:are från hela Svenskfinland är välkomna med.

RES MED SPF Europeiska kommissionen har bett Svenska pensionärsförbundets eu-ropeiska paraplyorganisation AGE Platform Europe om hjälp för att utreda åldersdiskriminering inom bank- och försäkringsbranschen. De frågar därför om SPF-förening-arnas åsikter om följande ärende:

Kommissionen behöver kon-kreta exempel i form av en kort beskrivning på hur en äldre per-son har blivit illa behandlad eller diskriminerats inom t.ex. följande ämnesområden:

Rese- och olycksfallsförsäk- • ringar

Beviljande av lån eller kredit- • kort

Övriga ekonomiska förhand- • lingar eller transaktioner.

Sänd ett e-postmeddelande till förbundets ombudsmän eller verk-samhetsledare senast den 28 feb­ruari 2011. I redogörelsen bör nämnas bankens/försäkringsbola-gets namn och adress och gärna ungefärlig tidpunkt för händelsen. Förbundet emotser konkreta för-slag. Ni får gärna bli anonym.

Finlands EU-kontor flyttarEuropeiska kommissionens repre-sentation och Europaparlamentets informationskontor i Finland flyttar från Norra esplanaden till

Malmgatan 16 vid Kampens torg i Helsingfors i början av juni. EU-in-formationsdisken och Europasalen kommer att finnas på gatuplanet. De nya utrymmena erbjuder bättre möjligheter att ordna olika EU-evenemang.

En standardladdare till alla mobiltelefonerEU-kommissionen har i flera år kämpat för att driva igenom den enkla idén om en standardladdare som är kompatibel med mobiltele-foner av alla märken. Tack vare ett samarbete mellan fjorton företag och EU-kommissionen finns nu ett provexemplar av en kompatibel standardladdare. Det kommer att räcka en tid innan den tas i bruk.

EU-riktlinjer för screening och diagnos av tjock- och ändtarmscancerEU-kommissionen har utkommit med de första EU-riktlinjerna för screening och diagnos av tjock- och ändtarmscancer, som är den näst vanligaste formen av nya cancerfall i EU där vart sjunde nya fall av can-cer är tjock- och ändtarmscancer. Cancern orsakar vart åttonde fall av cancerdöd. Screening och diagnos är oumbärliga för att minska dessa dödsfall.

VERONICA FELLMAN

Berätta om diskrimineringHÄNT I EUROPA

Allmän tävling om stiftelsens logotypStiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är en nygrundad stiftelse som behöver en logotyp som bär upp stiftelsens grafiska profil.

Stiftelsens styrelse utlyser nu en tävling bland God Tids läsare. Avsikten är att den som designar en logotyp lämnar in sitt bidrag till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, ombudsman Veronica Fellman, PB 129, 00101 Helsingfors, e­post veronica.fellman@spfpension.fi senast den 31 mars 2011.

En logotyp är en grafisk bild som symboliserar ett företag, en organisation eller representerar ett varumärke. I detta sammanhang symboliserar logotypen Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

Kriterierna för logotyptävlingen är följande:

a. Designa ett förslag till logotyp som kan användas av den allmännyttiga Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland för att symbolisera stiftelsen på kontorsmaterial, papper, på webbplatsen, på stordior och i marknadsföringsmaterial.

b. Logotypförslaget kan innehålla stiftelsens namn, en del av namnet eller en förkortning av stiftelsens namn.

c. Ange den tilltänkta logotypens färg(er) eller färgkod(er). Logotypen ska också kunna användas i svartvitt.

d. Logotypidén är så enkel, klar och lättfattlig som möjligt.

e. När stiftelsen har fått logotypförslaget, idéerna och ritningarna (ritade på papper eller elektroniskt) har stiftelsen även rätt att förädla logotypförslaget.

f. Ange ersättningsönskemål för ibruktagande av logotypförslaget.

g. Copyrighten övergår till stiftelsen enligt avtal.

h. Efter inlämningstidens utgång kontaktas förslagsställarna personligen.

För närmare information kontakta stiftelsens ombudsman Veronica Fellman, tfn 020 7288812.

Den här gruppbilden av krafterna bakom stiftelsens tillkomst togs i slutet av 2010. Från vänster Ole Norrback, ordfö­rande för Svenska pensionärsförbundet och Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, Jan­Erik Frostdahl, medlem i finanskommittén och stiftelsens styrelse, Lasse Koivu, medlem i finanskommittén och i stiftelsens styrelse, Georg Lång, ordförande för finanskommittén, medlem i stiftelsens styrelse, och medlem i förbundets arbetsutskott och styrelse, Paul Lindell, medlem i finanskommittén, Henry Wiklund, medlem i finanskommittén och vice ordfö­rande i stiftelsens styrelse, Erkki Tuormaa, medlem i finanskommittén och i förbundets styrelse, Veronica Fellman, verksamhetsledare för Svenska pensionärsförbundet och ombudsman för stiftelsen. Foto MATIAS UUSIKYLÄ

Stiftelsens ändamål är att verka för och förbättra samt under-stödja finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen. Stiftelsen delar ut 80 procent av nettoavkastningen per år till sam-

fund, institutioner och föreningar vilkas verksamhet stöder dessa ändamål.

Stiftelsen kan ta emot donatio-ner och testamenten samt utöka sin egendom även på andra sätt, som är förenliga med bestämmelserna

i lag. Stiftelsen idkar inte affärs-verksamhet.

Vid behov inrättar stiftelsen fon-der, namngivna enligt donatorns önskemål. Verksamhetsledare Ve-ronica Fellman, tel. 020-7288812 besvarar frågor om stiftelsen. VF

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet

Svenska pensionärsförbundet fick härom dagen en överraskande e-postkorrespondens: Agneta Grim-by, medicine doktor och legiti-merad psykolog, på avdelningen Geriatrik Sahlgrenska i Göteborg, Sverige, sände följande hälsning:

”Hej! Vår lilla handbok om sorg har sin upprinnelse i samarbetet med SPF i Sverige under professor Barbro Westerholms ordföran-detid. Hon uppmuntrade oss till forskningen om sorg bland äldre och har stött oss sedan dess. Nu har vi översatt boken till finska och önskar att den sprids, gärna genom Er. Den är fri att kopiera och skriva ut (men ej för försälj-ning). Meningen är att vi genom den här populärvetenskapliga lilla boken skänker ett tack till våra anslagsgivare genom åren och hoppas att den skall ge sörjande litet lättnad.

Med vänlig hälsning,AGNETA GRIMBY”

Handboken om sorg är skriven på svenska och finns nu på Svenska pensionärsförbundets webbplats, www.spfpension.fi/medlemmar/resurser/. Boken är intressant att läsa oavsett om man bär på sorg eller inte. Den informationsspäckade texten i boken är varvad med tänk-värda dikter och symboliska bilder. En översättning till engelska står vid handen, till finska är den redan översatt och kan erhållas på begäran av kansliet. VF

Handbok om sorg

Besök oss på www.spfpension.fi

GOD TID 2/2011 – 7

Ida Boucht and her Soul Bitches och Mosabacka Big Soul Band bjuder på godbitar ur bl.a.

Janis Joplins, Tina Turners, Otis Reddings, Joan Osbornes, Marvin Gayes, Stings, Stevie Wonders

och Dusty Springfields sångböcker.sö 8.5 kl. 16, 5/4 €

Rock

Biljettförsäljning tfn (09) 310 12000vuotalo.lipunmyynti@hel.fi och Biljettjänsten Mosaiktorget 2 | Nordsjö www.vuotalo.fi

Soulkonsert

&

Säsongsavslutning med Mosabacka

Big Soul Band

Svenska pensionärsförbundets ord-förande betonar att det är dags för förbundet att se om sitt hus:

– Vår verksamhet är beroende av stöd från Penningautomatfören-ingen RAY. Vi lever ur hand i mun och ingen vet hur säkert RAY:s stöd är i framtiden, säger han.

– SPF-stiftelsen hoppas nu på donationer, stora och små. Donator kan själv ange ändamål och få en fond i sitt namn.

Också testamenten är naturligt-vis välkomna:

– Onödigt mycket pengar går till staten när människor utan arvingar går ur tiden. Den som hellre ger sin kvarlåtenskap till ett specifikt, väsentligt ändamål kunde skriva sitt testamente till förmån för vår svenska pensionärsrörelse, där pengarna blir till både nytta och nöje för många, säger Ole Norr-back.

PIO bör stärkasSPF har under 2010 varit ord-förande i pensionärsförbundens intresseorganisation PIO, takorgan för fem finska förbund och svenska SPF.

Ole Norrbacks erfarenhet av ordförandeskapet har framför allt klargjort en sak:

– Det är nu nödvändigt att stärka PIO:s ställning med ett gemensamt sekretariat. Nu fung-erar PIO med en minibudget på 1800 euro medan det förbund som är årets ordförande står för kostnaderna. På sikt måste arbetet få effektivare förutsättningar.

– PIO borde åtminstone ha en

egen telefon! Annars går det som för Henry Kissinger som inte visste vart han skulle ringa när han ville tala med Europa.

Norrback vet av erfarenhet att direktkontakterna med regering, riksdag och pensionsbolag har sin verkan i bevakningen av pensionä-rernas intressen.

Minimipensionen ser Ole Norr-back som ett stort steg framåt för pensionärerna. Vidare bevakar PIO förändringar av skattesystemet så att pensioner och löner beskattas lika.

Riv gränser med förståndNär det gäller Svenska pensionärs-förbundet vill Ole Norrback stärka det regionala samarbetet med tanke på svensk hälsovård, äldrevård och annan service.

– Vi har allt att vinna på att bygga upp svenska system över kommungränserna. Större enheter behöver, förståndigt genomförda, inte betyda centralisering.

För föreningarnas del hoppas

han att man skulle välkomna också finskspråkiga som gärna vill öva sig på ”trivselsvenska”.

– Vi kunde erbjuda språkdusch för pensionärer, ett bra motdrag i debatten om ”tvångssvenskan”. Vi borde överhuvudtaget bjuda på vårt språk och själva vänligt i positiv anda försöka kommunicera på svenska ute i samhället.

Stolt som en tuppUtöver SPF har Ole Norrback många järn i elden. En tredjedel av sin tid ägnar han det nordiska Gränshinderforum. Han är styrel-seordförande för Vaasan yliopisto, aktiv i Finsk-norska kulturfonden och odlar gamla kontakter med Grekland, där ambassadörsjobbet var hans sista fasta uppdrag. Men åtminstone juli månad är fredad för familjen.

Apropå familjen är Ole stolt som en tupp. Vivi-Ann och han har fått sitt första barnbarnsbarn, lilla Thilde.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Norrback-fond startskottför den nya SPF-stiftelsen

En stiftelse för de äldres väl har grundats, Stiftelsen för svensk pensionärsverk-samhet i Finland rs. Den splitternya stiftelsen vill Ole Norrback lyfta fram när han den 18 mars fyller 70 år. Själv är han bortrest på födelsedagen.

Ole Norrback hoppas att eventuell hyllning med anledning av hans 70-årsdag riktas till den fond som bär hans namn i Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland. Stiftelsens konto-nummer är Aktia 405500-1889539, Nordea 155530-113150 och Vasa Andelsbank 567008-2228615. Skriv Ole Norrback i meddelanderutan.

Närmare information om stiftelsen ges av dess ombudsman Veronica Fellman, tfn 020-7288812, e-post veronica.fellman@spfpension.fi

GT passar på att få en pratstund med Ole Norrback på tågresan från SPF:s ordförandekonferens i Tammerfors den 2 februari. Efter intervjun skyndar han tillbaka till sin kupé och sitt hemliga dille, sudoku. Ypperlig gymnastik för de små grå.

Annonsen betalad av Enat Österbotten r.f.

OLE BYGGDE EN BRO.

Jag tänkte bygga en mellan generationerna.

8 – GOD TID 2/2011

Svenska pensionärsförbundet med-verkar i år för första gången i pro-jektet, som går ut på att samla in allmänhetens observationer om när olika arter flyttar tillbaka, vaknar, kläcks eller blommar under våren. Vem som helst kan vara med. Mate-rial som samlas in på detta sätt kan användas till bland annat forskning om hur klimatet förändras.

Våruppföljningsveckosluten är utmärkta tillfällen att göra fina vårutflykter och iaktta vårens arter. En idé är att göra utflykter under fenologiveckosluten tillsammans med egna eller lånade barnbarn. Den äldre generationen har ofta en stor kunskap om naturen som dagens barn inte automatiskt besit-ter. Barn trivs i naturen och lär sig gärna om den om det bara finns vuxna som har tid och möjlighet att visa och berätta. På köpet får man höjd kondition och ett gott humör.

Man deltar genom att fylla i en särskild Följ med våren-blankett. Blanketter kan beställas via SPF:s kansli, tfn 020 72 888 10, kans-liet@spfpension.fi. Det går också att printa ut en blankett från internet www.naturochmiljo.fi eller att fylla i en elektronisk blankett på adres-sen www.hatikka.fi/kevatseuranta/sv.php.

För att kunna delta i utlott-ningen av pris ska blanketten returneras senast 31.7.2011 till Natur och Miljö rf, Annegatan 26, 00100 Helsingfors. År 2011 utlot-tas två presentkort till Retkiaitta á 100 €.

Det gäller att iaktta två saker då man gör vårobservationerna. Dels noterar man tidpunkten när en art iakttas första gången under

Följ med våren genom att studeranaturen över generationsgränsernaFenologiprojektet ”Följ med våren” har arrangerats av Luontoliitto sedan bör-jan av 1960-talet. Natur och Miljö rf har koordinerat den svenskspråkiga verk-samheten av projektet sedan år 2004. Fenologi betyder läran om de periodiska företeelsernas uppträdande inom djur- och växtriket.

våren och dels följer man med hur talrikt de olika arterna förekommer medan våren framskrider. Antalet individer observeras under sju speciella våruppföljningsveckoslut (så kallade fenologidagar) som år 2011 är: 12–13 mars, 26–27 mars, 9–10 april, 23–24 april, 7–8 maj, 21–22maj och 4–5 juni.

Förutom de årligen återkom-mande ca 40 standardarterna observerar man varje år någon speciell artgrupp, t.ex fjärilar eller

kräldjur eller vissa temaarter. Årets tema är skog.

På en blankett gäller det att fylla i observationer från en enda ort. Den som rör sig på många orter eller mer än 10 kilometer från sin startpunkt ska fylla i flera blanket-ter. Man behöver inte kunna alla arter för att kunna följa med våren. Enskilda observationer är också av intresse. Därför får man skicka in även delvis ifyllda blanketter.

MARTINA REINIKAINEN

En idé är att göra utflykter under fenologiveckosluten tillsammans med egna eller lånade barnbarn. Foto NATUR OCH MILJÖ

På våren breder sig vitsippan ut på den åländska lövängen. Foto MARTINA REINIKAINEN

SPF:s reseprogram 2011Med Bernt Morelius på mat­ och kulturresa till Sverige, •11–15 april. Fullbokad

Lübeck och Berlin, 2–7 maj. Se annons på sidan 10 •

Estlands svenskbygder, 22–25 maj. Se annons på sidan 10•

Island, 23–29 juli. Se annons på sidan 9•

Trädgårds­ och kulturresa i september med •Stina Bäckström till Stockholmsregionen

Normandie, Paris, Bryssel, 6–12 september, •Se annons sidan 14

Seniorskeppet till Stockholm 21–23 november•

Thailand, november•

SPF Österbottens resor (öppna för alla SPF medlemmar)

Azorerna 25 maj–1 juni. Fullbokad•

Schweiz, 17–23 september. Se annons på den här sidan•

Italien (Sorento, Capri och Rom), •26 september–3 oktober. Se annons sidan 8

RES MED SPF

La Bella Italia

Följ med på SPF Österbotten regionens andra höstresa och bekanta dig med Italiens pärlor. Upplev Pisa, Rom, Sorrento, Capri och Pompeji m.m. under 8 dagar.

Resan anordnas 26.9–3.10.2011 med Finnairs flyg från Vasa och Kronoby med byte i Helsingfors till Milano där Ingves buss möter oss.

Resans pris är 1395.­ euro, singelrum tillägg 230.­ euro.I resans pris ingår halvpension d.v.s. morgonfrukost och middag med måltidsdrycker, inträden och utflykten till Capri. Även uppsamlingen med buss till och från Vasa flygfält norr och söderifrån ingår, samt reseledare från pensionärsförbundet.

Anmälan om deltagande till SPF Österbottens kansli i Vasa tel. 020­7288818/050­5575389 e­post per.thomasfolk@spfpension.fiUpplysningar om resan ges också av Henrik Svarfvar tel. 050­69341 eller Bert Bäck tel. 050­69006.

RES MED SPF

GOD TID 2/2011 – 9

RES MED SPF

ISLAND – en förunderlig ö med magisk natur23-29 juli 2011Islands bubblande vulkaniska inre lämnar sina spår på ytan, och visar oss ett unikt landskap. Även det moderna samhället, som nyttjar dess resurser, är naturnära på Island. Under några sommardagar visar vår guide, numera på ön bosatte finländaren Per Ekström, oss omkring på sitt Island – och berättar initierat om landets folk, kultur och natur. Vi bekantar oss med Reykjavik och tar även det traditionella badet i Blå Lagunen. Under tre dagar beger vi oss till Islands norrsida och möter där sevärdheter utöver det som resenärer som bara bor i Reykjavik upplever. Vi övernattar i fiskeriorten Aakureyri och i det lilla norrisländska Dalvik.

Den isländska naturen bjuder på stora variationer. Grönska avlöses av svarta lavafält, sprutande gejsrar ligger vid randen av glaciärer och överallt finns vulkaner och magnifika vattenfall. Under vår tur upplever vi Mývatnet med sitt rika fågelliv, ovanliga lavaformationer och pseudokratrar, Námaskarð med sina heta källor och bubblande lerpölar. Dettifoss är Islands vattenrikaste vattenfall, och vi kan inte heller missa det kända ”gyllene vattenfallet” Gullfoss. En hummermiddag efter en dagstur längs sydkusten avsluar resan.

Begär utförligt program hos oss! Axtours.ax tel: 018-51213 info@axtours.ax eller läs det på www.axtours.ax

Pris 1650 euro per person. Priset inkluderar flyg Helsingfors t/r, flygskatter, logi i dubbelrum, inträden och måltider enligt program, lokal guide. Reseledning från SPF medföljer från Helsingfors. Anmälningar före den 17 maj.

Med en god bok är man sällan riktigt ensam, har någon sagt. Och det kan väl nog stämma. Sedan finns det ju böcker av mångahanda slag. Somliga föredrar detektivromaner, andra håller sig hellre till den klassiska skönlitteraturen, några vill läsa biografier, andra facklitteratur eller poesi. Själv kan jag ibland finna stort nöje i att bläddra litet i en ordbok.

Då avser jag inte ett språklexikon, som visar vad hagtornsbuske heter på franska eller lårbenshals på engelska. Jag avser en ordbok på modersmå-let med böjningsregler och förklaringar. Ibland kan man nämligen stöta på ett ord, kanske ett ålderdomligt ord eller en ny fackterm, som man bara inte riktigt förstår, även om man kan ha sina aningar. Också den exakta innebörden av högst vanliga ord kan ibland vara förtjänta av att tittas på litet närmare.

Hemma blev det för en tid sedan tal om ordet mule, som ju vanligtvis förekommer i samband med hästar. De har mule. Vi tyckte att också kor kan anses ha en sådan, de brukar ju gärna visa upp den i närbild så fort de får en kameralins inom synhåll. Men hur är det med får? Och grisar? Tryne, javisst, men är det möjligtvis en underav-delning till mular? Ändå älgar, flodhästar? Har de mule? I en sådan brydsam situation griper man efter t.ex. Svenska Akademiens ordlista, vanligen

kallas SAOL, eller Svensk ordbok, ett förträffligt uppslagsverk i två band utarbetade av Språkdata vid Göteborgs universitet.

Och då får man veta litet mera om mule: ”Främre, hårlös del av överläpp hos hovdjur, särsk. hästar och nötkreatur.” Men vad är då hovdjur? Också där står en bra ordbok till tjänst eller ett vanligt uppslagsverk och i sista hand Google, allt vetandes urkälla. Sökandet går sålunda vidare och lämnar efter sig olika partiklar av nya kunskaper.

I grannskapet till mule föll blickarna på ordet mugg. Vad en mugg är vet man ju, antar jag. Men ordet har flera betydelser. Det kan också vara ”en hudsjukdom i karled hos häst m.m.” Karled?? Has-tigt vidare i SAOL: ”Bakre del av partiet närmast ovanför hoven på häst”. Så nu vet vi det. Och nu ser jag med större respekt på hästar. Mule i ena ändan, karled i den andra. Så har naturen ordnat det i sin vishet.

ANDERS G. LINDQVIST

Om hårlösa överläppar m.m.UPPSNAPPAT

Stöd Folkhälsans verksamhet genom att använda våra hyllnings- och kondoleansadresser. Folkhäl-sanföreningarna säljer adresserna lokalt via butiker, banker och begravningsbyråer.

Du kan också beställa adresserna via Folkhälsans Förbund, tfn (09) 315 5613 eller adresser@folkhalsan.� . Priset är 12 euro.

adresserHyllnings- ochkondoleans-

Lyckönska med en hyllningsadress från Svensk Hyllningsfond

Hedra minnen med en värdig hyllningsgärd – en minnesadress från Svensk Minnesfond

Du stöder samtidigt det finlandssvenska bildningarbetet

Adresserna förmedlas av Svenska folkskolans vännerAnnegatan 12, 00120 Helsingfors | Tel: 09-684 4570

10 – GOD TID 2/2011

Vallarnas friluftsteater i FalkenbergSommarresan för medlemmarna i pensionärsföreningarna i Korsholm, Kvevlax och VIPS ordnas 26–30.7.2011 med resmål i sydvästra Sverige.

Förutom huvudresmålet friluftsteatern i Falkenberg besöker vi under resan många andra sevärdheter t. ex. Munktellmuseet i Eskilstuna, shoppingparadiset Gekås i Ullared m.m.

Övernattning i Göteborg där vi gör en guidad rundtur och ser parken Trädgårdsföreningen, Masthuggskyrkan, Göteborgshjulet m.m.

Mellan Åbo och Stockholm åker vi med Silja Lines färjor och övernattar i 2 personers B­hytter med båda bäddarna nere.

Pris 495 euro, singelrumtillägg 165 euro.

I priset ingår halvpension, d.v.s. morgonfrukost och middag.

Anmälan senast 30.4.2011 till Henrik Svarfvar tel. 050­69341, Henrik Westerback tel. 050­5937810, Börje Haldin tel. 3122009.

Arrangör Teknisk arrangörResegruppen för nämnda Oravais Trafikföreningar

VI BLEV VAD VI ÅT!

Restaurang

WWW.ADELBRAGD.FI

ÄDELBRAGDÄDELBRAGD

+358 (0)50 343 26 42~

Programutbud och tjänster:

V Middagar och fester

V Möten och föreläsningar

V Exercis av Österbottens regemente

V Rökbastu, infraröd bastu, badtunna mm.

Kom och bekanta er med våra läckra historiska menyer!

SPF:s antik- och matkulturresa till Sverige 11–15.4.2011

med Bernt Morelius

Fullbokad!Vi planerar en ny resa till hösten, mera information i nästa God Tid

Friman Resor tfn 019­2481004 eller e­post forsaljning@frimanresor.fi

RES MED SPF

Till svenskbygderna i Estland 22–25.5.2011Hapsal, Nuckö och Ormsö

­ Båtresor med Viking XPRS tur och retur till Tallinn­ Viking Bistro Buffé­lunch inkl. måltidsdrycker på utresan­ Viking Bistro Buffé­middag inkl. måltidsdrycker på returen­ Hotel Promenaad 3 nätter inkl. frukost ­ 2 utflykter, Nuckö och Ormsö, inkl. lunch ­ 3 middagar­ Färja till Ormsö tur och retur­ Kaffepauser ­ Reseledare Tina Fabricius med under hela resan­ Hangö Trafiks buss och chaufför med under hela resan

Pris : 450 €/person i dubbelrum. Tillägg för singelrum för 3 nätter 55 €

Vi förbehåller oss rätt till eventuella ändringar i reseprogrammet.

Anmälningar och förfrågningar:Friman Resor, tfn 019­2481004,

eller e­post: forsaljning@frimanresor.fi

RES MED SPF

Sista chansen att komma med till

Berlin och Lübeck 2-7.5 Kom med till Tysklands huvudstad Berlin med dess kultur och historia samt till den gamla hansastaden Lübeck.

Flyg från Helsingfors till Berlin där Ingves buss möter och kör oss under hela resan. Hemresan går från Travemünde till Helsingfors med Finnlines båt. Vi inleder vistelsen i Berlin med stadsrundtur och ser på alla berömda platser i staden och följande dag besöker vi bland annat Potsdam med Fredrik den Stores slott.I Lübeck gör vi också en rundtur och ges möjlighet att ströva runt i gamla stan och smaka på stadens berömda marsipan.Under hemfärden njuter vi av sjöresan med god mat ombord.Anslutningsflyg från Vasa vid avfärden och busstransport till Österbotten vid hemkomsten.

Pris: från Helsingfors 970 € från Vasa 990 € I priset ingår flyg, hotell tre nätter med frukost och båtresa i tvåpersoners hytt med helpension. Tillägg för enkelrum/hytt 170 €. Även tre middagar och en lunch ingår.

Observera anmälningar senast den 2.3! Anmälningar: SPF:s kansli i Helsingfors, 020 72 888 19

RES MED SPF

Må bra på Spa

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

KuV

i 360

3/00

/MjM

v, S

MA

L 21

495

Må bra på Spa

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

Skönaveckan

Omtyckta och mångsidiga Pärnu (treolika hotell), lugna och högklassigaÖsel (två hotell). Resa med halv- el-ler fullpension, svenskspråkig service,paketet innehåller behandlingar.Resorna lördag-lördag, 8 dagar,6 behandlingsdagar. Ut- och hemresaunder dygnets vakna timmar. Priserfrån 490€ / person inkl. resor, boende,måltider och behandlingar.

Avresor:26.2, 26.3, och 7.5, samt 17.4(påskveckan sön-sön) och kortresa21–24.4 (påskhelgen 325€).På hösten resa varje månad.

GOD TID 2/2011 – 11

Toila 17-23.4

Hotellkryssning till Tallinn 5-6.3

Wien 14-18.4

Röster för Östersjön 13-14.8

Paris 12-16.5

Hotellkryssning till Tallinn 16-17.4

Toscana 2-9.9

Resor Pris / person

om inget annat nämns

www.frimanresor.fi

019-248 1004Fax 019-248 7058

info@frimanresor.fi

Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Toila SPA hotell ligger i en lugn omgivning vid Finska vikens kust ca 170 km från Tallinn och har 280 bäddplatser i sitt 9-våningshus. Komfortabla, ljusa enkel- eller dubbelrum står till ert förfogande. Standardrummen har dusch och WC, kabel-TV och morgonrock. Pris: 495,-

Buss från Västnyland. I priset ingår bussresan, däcksplats på Eckerö Line och logi i två personers rum på hotell Clarion Euroopa. Vi besöker ett köpcenter i Tallinn. Pris: 125,-

Under resan besöker vi förutom Wien också Dürnstein och Rust. Vi bekantar oss även med vingården Domäne Wachau och Schönbrunn slott. Logi på hotell Rathaus Wein & Design.Pris: 1150,-

Välgörenhetskonsert i Mariehamn. Båtresorna med Viking Line och logi på hotell Arkipelag. Pris: 295,-

Välkommen med till drömmarnas stad! Fyra nätter på Hotel de Senlis, busstransporter mellan flygfältet och hotellet, metrobiljetter, buss till en del av utflykterna, kryssning på Seine, utfärd till Eiffeltornet, St Chapelle kyrkan, Sacré-Coer, Notre Dame och Pére Lachaise gravgård.

Buss från Västnyland. I priset ingår bussresan, däcksplats på Eckerö Line och logi i två personers rum på hotell Clarion Euroopa. Vi besöker ett köpcenter i Tallinn. Pris: 130,-

Åk buss med

Vi skräddarsyrhälsoresan

Peter SöderqvistVasa

0500-162 120

touring.partner@kolumbus.fi

12 – GOD TID 2/2011

Det finns en uppenbar längtan i mogen ålder att se tillbaka och finna sina rötter. Och också en lust att kunna skriva ner minnen och händelser i det förflutna – allt det som yngre generationer inte har vett att fråga om innan det är för sent. Liksom vi själva lät bli att fråga medan mor och far ännu levde.

De sju som nu samlas på Axxell på G18 fyra gånger två dagar under vårterminen är en brokig skara med en skatt av vitt skilda livsöden som pockar på att bli nedskrivna.

Trollande PaulineElisabeth Sandelin – aktuell i senaste nummer av GT med en be-rättelse om legenden Greta Garbos gömställe i fiskebyn Letojanni på Sicilien – har planer på en bok om sin mammas farmor som i tiden var vår främsta kvinnliga trollkonstnär, Pauline Schmidt. Den mörka skönheten kom från Danmark och turnerade på 1880-talet runt om i Finland. Tack vare mammas farfar blev Pauline finländare och anmoder till en stor släkt.

För Elisabeth är skrivandet en kär hobby:

– Jag fick högsta betyg i upp-sats i studentexamen 1963 – trots rubriken som lydde ”Torftig andlig spis”!

Harry Herlin, pensionär med trettio år på Nokia bakom sig, har ivriga släktforskare i släkten och vill nu själv ge sig i kast med sin ungdomstid i Mattby väster om Helsingfors, i dag en typisk tätt-bebyggd förstad som på den tiden

var en lantlig by med fiskare och sommarstugor.

Hemma hos TitoIra Fellman är uppvuxen med ryskan och den ryska tron, hennes far var emigrant i Finland. Famil-jen bodde i Munksnäs och besök i Uspenskijkatedralen var sed flera gånger per år.

– Men det var författaren Tito Colliander som jag har att tacka för mitt livslånga intresse för den ortodoxa tron. Jag fick åka hem till honom för att lära känna rysk kyrkohistoria. Jag var enda elev så det gällde att vara väl förberedd, jag täcktes inte annat.

Efter några år i Frankrike och Tyskland blev Ira Hangöbo. En skrivarkurs i Hangö i somras ledde till att Ira nu vill skriva om sitt liv.

Paul Modeen är ingenjör och har som projektdirektör planerat industriprojekt i alla världsdelar. Han har redan skrivit om släkten och är nu ute efter ”en spark i baken” för att komma igång med att skriva om två händelserika år

Tid att se tillbaka, skriva om sitt livOm att ha en trollkonstnärinna till morfarsmor, om att vara elev hos Tito Colliander, om hur Kalevi Sorsa invigde en fabrik i Zambia, om pappas brev till mamma från krigets frontlinje … En fängslande samling av de mest olika berättelser dyker upp kring bordet på G18, där Åsa Stenvall-Albjerg leder kur-sen Att skriva om sitt liv.

i Afrika. 1978 hade han Kalevi Sorsa som gäst vid invigningen av en fabrik i Zambia.

Brevskatt från frontenBritta Hagman­Forsman är so-ciolog och har jobbat vid Finlands kommuntidning. För henne har det gällt faktatexter men nu kliar det i fingrarna att skriva friare. Det ska handla om barndomen i Österbotten, studietiden i Åbo och arbetslivet i Åbo och Helsingfors.

Tove­Maj Kyrklund är advokat och i yrket van vid att skriva, men har också dikter och historier i skrivbordslådan.

– Jag har skrivit ända sedan ungdomen och tidigare varit med om en av Åsas skrivarkurser, så det här är bara en fortsättning på det, säger hon.

Eva S. Lassus­Paavolainen har en skatt som hon hittade för fyra, fem år sedan, en bunt av faderns brev från fronten till fästmön Sally Rådman vid Kronoby folkhög-skola. De konstfärdigt vikta, sköra breven från ”Lassus N. 7624/ 1.” kom i dagen när hemgården töm-des efter Evas mammas död. Nu vill Eva skriva om mamma Sally och pappa Nils med utgångspunkt i de värdefulla breven.

Pirrigt varje gång– Fastän jag leder en kurs för fem-tielfte gången så är det alltid lite pirrigt att se hur gruppen fungerar, säger Åsa Stenvall­Albjerg. – Nu kände jag strax att det här blir bra, det blev snabbt en god samverkan mellan deltagarna.

Kursen genomförs i fyra två dagars pass med en månads inter-vall. Själva skrivandet sker hemma, under kursdagarna analyserar man egna och varandras alster.

Nu har var och en tagit med sig en bild som får bli utgångspunkt för nästa text.

– En gammal bild gör det för-flutna till presens, säger Åsa. – Vad berättar din bild? Gå in i bilden, starta med den stämning bilden förmedlar.

I mitten av februari är det dags för nästa etapp. Ivern går inte att ta miste på.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Elisabeth Sandelin syns i spalterna både i GT och Hbl. Nu siktar hon på en bok om sin anmoder trollkonstnärin­nan Pauline Schmidt.

Eva S. Lassus­Paa­volainen inspireras av en bunt brev till mamma Sally från fästmannen Nils Lassus vid fronten ”siellä jos­sakin”.

Harry Herlin vill skriva om sin ungdom i Mattby medan Ira Fellman har sin ryskortodoxa bakgrund som tema för sitt skrivande.

Paul Modeen och Britta Hagman­Forsman är första resans elever hos Åsa medan Tove­Maj Kyrklund har varit med förr och skriver sedan ungdomen.

Åsa Stenvall­Albjerg planerar en ny sorts kurs för hösten tillsammans med Axxells Konstcirkel, Lust att skriva och skapa. Här poserar hon vid Ulla Fin­niläs tavla Tre systrar utställd i G18­galleriet

Vackert vikta på snedden var alla de kärleksfulla brev Nils Lassus sände från fronten till fästmön Sally Råd­man i Kronoby.

GOD TID 2/2011 – 13

Du svensktalande helsingforspensionär, kännerDu dig ensam och otrygg eller kan Du inte längrebo hemma... Kom då till tryggt serviceboende!

KRISTINAGÅRDEN i södra Haga kan erbjuda Digen- och tvårummare med kortvarsel. Även tillfälligt boende ärmöjligt. Hemmet, som har egetkök med god mat, ligger vid ennaturskön park och nära viktigaservicepunkter. Även godabussförbindelser till centrum avH:fors.

Tag kontakt med vårt kanslitel. 09-587 6767Hemsidawww.kristinagarden.fi

Paras tapa rakentaa - Bästa sättet att bygga

Bs Ab Korsholms Emilshovet Bs Ab Korsholms EmilstornetEemelintie 7, Emilsvägen 7 Eemelintie 8, Emilsvägen 8

m2 förs.pr.fr. skuldfrp.fr.

2r+k+b 61,0 48 404 146 7003r+k+b 80,5 53 366 182 5004r+k+b 95,0 59 173 212 400garage 13 500biltak 7 000stolpplats 2 000

m2 förs.pris skuldfr pris3r+k+b 80,0 47 243 176 400biltak 6 500 - 7 500

Emilshovet

Emistornet

Lemminkäinen Hus Ab Västra FinlandOlympiagatan 1665100 Vasa 02071 58300

Många av våra kunder har redan valt sitt hem av våra bostäder i Smedsby cen-trum. Välj även du ett hög-klassigt hem, som betjänar dig långt in i framtiden.

När du inte längre kan bo hemma …

KonkordiahemmetMetodistförsamlingens service- och grupphem i Främre Tölö erbjuder ett tryggt boende samt god och kärleksfull omvårdnad.

Det fi nns också rum för kortvarigt boende.Ta gärna kontakt, tel. – , föreståndare Maria Stenbacka.Besöksadress: Apollogatan B , HelsingforsMer information: www.konkordiahemmet.net

Det nya vårdhemmet Tunaro i Kilo, Esbo söker2 närvårdare eller hemvårdare

för tvåskiftsarbete Du som är intresserad av att vara med och startaett nytt vårdhem för äldre, kom med i vårt positiva och flexibla

arbetsteam.

Kontakta föreståndare Mona Sandberg om mera informationangående befattningarna

Handikappanpassade seniorbostäder i Tunabergservicehus som är beläget i naturskön miljö nära "stora äpplet"

i Esbo, Mattby. På Tunaberg finns förutom basservice, frisör, fotvårdare ochfysioterapeut och en liten "lanthandel" samt mycket aktiviteter och

förströelse.Tfn 050-520 2700

Framnäsängen 4 02230 Esbo

I förra numret av God tid ingick en intervju med Inge Sjöholm som var mycket intresserad av språkbad och hon efterlyste resultat av språkbad.

Forskningsresultat för svenskt språkbad finns i mängd, likaså populariserande böcker och ar-tiklar, allt nästan enbart vid Vasa universitet.

En tränad språkbadslärare vet hur arbetet med eleverna skall gå till. Läraren har en enda språklig roll inför sina elever, och hon aktiverar sina elever både i skolan och utanför.

I början av 1980-talet var min hustru Ulla och jag i Canada för vårt forskningsarbete. Det ledde till att Vasa stad införde språkbad från hösten 1987 i daghem och skola.. Tillsammans med mina studenter reste jag med medarbetare flitigt omkring i Helsingforsområdet och i övriga landet för att på föräldra-organisationers inbjudan hjälpa till med den pedagogiska utvecklingen där man ville arbeta med språkbad. Vi har alla erfarenhet av samarbete i forskning och undervisning, mest med Syd- och Centraleuropa.

Jag byggde tillsammans med

medarbetarna upp en fortbildning av lärare för finska språkbadselever, småningom med yngre forskare som skrev både doktorsavhand-lingar och artiklar om hur man arbetar i språkbad. Vi gjorde och gör detta i internationellt samar-bete, främst med Sydeuropa. Söder om Alperna finns mycket värdefullt arbete med de allra yngsta i fråga om språkinlärning.

I dag har vi c. 6 000 finska elever i svenskt språkbad. De börjar tidigare än andra också med främ-mande språk. De har lärt sig hur man lär sig. Läraren har expertrol-ler i klassen.

Ett par av mina böcker om språkbad i teori och praktik:

Ch. Laurén, Språkbad. Forsk-ning och praktik. Vasa universitet 1999. Finns också på finska (på Atena förlag i Jyväskylä år 2000)

Ch. Laurén. Tidig inlärning av flera språk. Teori och praktik. Vasa universitet 2006. (På finska på förlaget Finn Lectura i Helsingfors 2008, på tyska Die Früherlernung mehrerer Sprachen. Theorie und Praxis, .Alpha & Beta, i Bolzano.

Vasa universitet fick för flera år

sedan en professur i svenska språ-ket för området språkbad. Siv Björklund sköter den professuren i dag, Karita Mård har disputerat på området liksom en hel rad andra därtill. Universitetet har därmed ett mångsidigt vetande och kunnande om språkbad.

Den som är intresserad kan söka igenom språkbadets hemsida vid Vasa universitet. Där finns en mängd böcker och artiklar som vi skrivit och gett ut, ofta i samarbete med sydeuropeer och kanadensare.

CHRISTER LAURÉN

Professor emeritus, Vasa universitet

Språkbad: Alla kan!

God Tid och valetGod Tid kommer inte att publicera debattinlägg från kandidater i riksdagsvalet i nummer 3. Vi ber kandida-terna kontakta vår annons-ackvisitör Jonny Åstrand, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi för att diskutera valannonseringen.

RED.

DEBATT

ordnas i Kristinahallen 7.4 2011. På mässan kanbesökarna bekanta sig med olika former av verksamhetsom finns för den äldre befolkningen i kommunen.

Intresserade utställare ta kontakt: Inga-Lene af Hällström040 5445990 eller inga-lene.afhallstrom@krs.fiSista anmälningsdag 4.3 2011

Mässa för äldre

För goda livsvillkorför alla pensionärer

För vården nära dig

Annonsen betald av ML

En trygg framtid

Michael Luther

Tillsammans!Kristen livssyn, jämlikhet, rättvisa, tolerans

Vi kan -

14 – GOD TID 2/2011

Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst

*från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.

bank • försäkringar • fastighetsförmedling

www.aktia.fi

IT-BITEN

Som bäst är vi mitt inne i den årligen återkom-mande influensaperioden där var och varannan går om kring och hostar och snörvlar . Detta syns också på internet! Nu kanske ni tänker att flera sitter hemma vid sin dator för att de är sjuka och det på så sätt syns på internet, det kan hända men det var inte det jag tänkte på! Google, den stora sökmotorn som gör så mycket mer än bara söker fram information åt dig, vet förvånansvärt bra vad som händer.

Ofta är det sunt förnuft som styr oss då vi blir förkylda. Känner man sig hängig, näsan rinner och man har stegring, då antar man att det är en förkylning och man tar det lugnt, dricker varmt och gärna söker man fram yllesockorna och hals-duken. Men idag använder många också internet till sin hjälp. Om man funderar vad man kan ha för sjukdom på kommande så slår man in symptomen i Google och ser vilka sjukdomar som passar på symptomen. Tänk då på lite större skala då Google bokför vilken region alla sökningar kommer ifrån och när sökningarna är utförda, då ser du tydligt i vilka regioner en förkylning håller på att bryta ut. Detta resultat ser Google också ett par veckor före de lokala läkarna märker av någon epidemi, varför? Jo, det första man gör då man känner sig sjuk är säl-lan att springa direkt till läkaren utan man försöker först kurera sig med just varm saft eller liknande tips, som man googlat fram från nätet!

Vem kan då ha någon nytta av ”söktrender”?

I dagens marknadsinriktade värld är det förstås främst företag och reklammakare. De är kanske inte så intresserade just av var folk råkar vara förkylda, men Google tillhandahåller möjligheten att se söktrender på egentligen allt som söks efter på nätet. Naturligtvis kan man också tänka sig att använda metoderna för att forska i samhälleligt beteende eller rent av se till att det finns tillräckligt med mediciner i ett område där en epidemi börjar bryta ut, säkert används tekniken även där men de stora pengarna ligger ju hos företagen!

För oss som sitter och snörvlar så kan det i alla fall vara intressant tidsfördriv att se på trender på internet. Gå till Google och sök efter ”insights for searching” för att kunna söka och se hur intresset varierar. Bifogat en bild över trenden för ”hosta” som sökord, överraskande nog har resultaten sin topp i maj varje år, inte tidigare på våren som åtminstone jag hade trott.

ERIK JANSSON

IKT­projektkoordinator

Epidemier även på internet

Trenden för ”hosta” som sökord har överraskande nog sin topp i maj varje år, inte tidigare på våren som man kunde tro.

Följ med på en resa till Frankrike och Belgien i de allierades fotspår

6–12.9.2011

Normandie–Paris–Bryssel I Normandie övernattar vi i staden Caen. Vi besöker bland annat landstigningsstränderna, den tyska och amerikanska begravningsplatsen och landstigningsmuseet. I Paris besök på Versailles och guidad rundtur i staden. På vägen till Bryssel besöker vi Waterloo. I Bryssel guidad rundtur och annat intressant program.

Pris: 1.490 € från Vasa 1.430€ från Helsingfors Enkelrumstillägg 230 €

•Iprisetingårflygresor,flygskattochlogimedhalvpension (måltidsdrycker ingår inte)•Bussresor,inträdesavgifter,guiderochrundturer

För detaljerat program ring Ingves Resor, tfn 020 7434530Anmälningar till SPF:s kansli,

Åsa Laukonlinna tfn 020 7288819

RES MED SPF

GOD TID 2/2011 – 15

Föreningar med 10 poäng eller mer

Nya medl.

Ökning%

Poängtotalt

Österby Pensionärer 54 50 154

Korsholms Pensionärsförening 103 14,8 133

Esbo svenska pensionärer 88 9,5 107

Ekenäs Pensionärer 70 11 92

Borgå svenska pensionärsförening 67 10,6 88

Grankulla svenska pensionärer 56 13,7 83

Mariehamns Pensionärsförening 43 18,9 81

Sibbo Svenska Pensionärsförening 54 9,5 73

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening 44 13,9 72

Närpes Pensionärsförening 57 5,9 69

Lovisanejdens Svenska Pensionärer 30 13,5 57

Vanda svenska pensionärer 24 14,5 53

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån 33 10,2 53

Övermark Pensionärsförening 25 13,7 52

Pedersöre Pensionärsklubb 30 11,2 52

Munksnejdens Pensionärer 32 10,1 52

Lappfjärds Pensionärsklubb 35 8,6 52

Nykarleby Pensionärer 29 10,9 51

Pargas Svenska Pensionärer 35 8,2 51

Kyrkslätt Pensionärer 32 8,6 49

Larsmo­Eugmo pensionärsförening 28 9,4 47

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS 32 7,7 47

Sv. Pensionärsföreningen i Tammerfors 19 14,1 47

Pensionärsklubben Milstolpen 25 8,4 42

Kronoby Pensionärer 28 6,9 42

Pensionärsföreningen Olympia 10 15,4 41

Eira Pensionärer 14 13,2 40

Hangö Pensionärer 7 15,2 37

Ingå Pensionärer 16 10,7 37

Pens.klubben Festingarna i Nagu 16 10,3 37

Dragsfjärds Pensionärer 19 7,8 35

Malax Pensionärer 21 6,4 34

Pojo Pensionärer 11 10,9 33

Åbo Svenska Pensionärsklubb 20 5,9 32

Arkadia Pensionärer 11 9,8 31

Svenska Pensionärsgillet i Hangö 7 11,9 31

Föreningen Oravais Pensionärshem 17 7,0 31

Korpo Pensionärsförening 10 10,4 31

Munsala Pensionärsklubb 14 8 30

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer 5 12,5 30

Karis Pensionärer 17 5,9 29

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb 19 5,1 29

Liljendal församlings pensionärer 12 8 28

Vasanejdens Pensionärer 4 11,8 28

Tenala­Bromarf Pensionärer 12 7,0 26

Pens.klubben i Kristinestad­Tjöck PiKT 12 7,1 26

Jeppo Pensionärsklubb 9 8,4 26

Pensionärer i Östra Helsingfors 12 6,8 26

Pensionärshemsföreningen i Kronoby 9 8,0 25

Sjundeå Pensionärer 10 7,1 24

Kimito Pensionärsförening 12 10 22

Lovisa svenska församlings pensionärer 9 5,8 21

Haga Pensionärer 5 7,9 21

Terjärv Pensionärer 12 3,7 19

Nedervetil pensionärsklubb 7 6,1 19

Esse Pensionärsförening 9 4,5 18

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen 6 5,9 18

Lojo svenska seniorer 6 5,0 16

Purmo Pensionärer 9 3,4 16

Korsnäsnejdens Pensionärer 9 3,2 15

Björneborgs Sv. Pensionärsförening 4 3,8 12

Pernå pensionärer 4 3,4 11

Vörå Pensionärsklubb 4 3,7 11

Pensionärsträffen i Lappträsk 2 4,1 10

Hela förbundet 1571 8,9

MEDLEMSREKRYTERING

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna 2010, slutresultat

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet.

Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.vikingline.fi/formaner/spf

MEDLEMSFÖRMÅNER

Advokatbyrå Boucht & Nikula erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris.

Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad.Tfn 06­3171 846, e­post peter.boucht@boucht­nikula.com

www.boucht-nikula.com

www.aktia.fi

Resultatet av den personliga värvningstävlingen 2010:

Nils Jansson Österby 40

Johan Träskvik Lappfjärd 28

Knut Brännbacka Pedersöre 28

Helena Andtbacka Kronoby 22

Nils Ström Larsmo­Eugmo 20

Österby Pensionärer fick 54 nya medlemmar vilket var 50 procent av föreningens medlemstal den 1 januari 2010. Bedriften resulterade i 154 poäng.

På andra plats kom Korsholms Pensionärsförening med 103 nya medlemmar, en 14,8 procents ökning och 133 poäng.

Trea blev Esbo svenska pensio-

närer med 88 nya medlemmar och en 9,5 procents ökning, poängtal 107.

Segrare i den individuella täv-lingen var Nils Jansson, Österby som värvade 40 nya medlemmar. På delad andra plats kom Johan Träskvik, Lappfjärd och Kurt Brännbacka, Pedersöre med 28 nya medlemmar. Helena Andt­

Österby tog hem segernDet blev Österby Pensionärer som tog hem segern i fjolårets medlemsvärv-ningstävling mellan föreningarna. Vinnarföreningens ordförande Nils Jansson vann den individuella tävlingen.

backa, Kronoby värvade 22 och Nils Ström, Larsmo-Eugmo 20 nya medlemmar.

Förbundet fick 1 571 nya med-lemmar 2010. Samtidigt skrevs 1 122 medlemmar ut vilket ger en nettoökning på 449 medlem-mar. Medlemstalet vid årsskiftet var 18 102.

Förbundets medlemsvärvnings-tävling har pågått sedan år 2006 och både den föreningsspecifika och den individuella tävlingen fortsätter i år. Kriterierna är de samma som för 2010, dvs. en po-äng per medlem och två poäng för varje procent.

God Tid börjar publicera po-ängställningen i årets tävling mel-lan föreningarna i nästa nummer.

ULF WAHLSTRÖM

16 – GOD TID 2/2011

Lagen om äldreomsorg, som länge varit under beredning, blir antagligen verklighet under nästa mandatperiod. Den slutsatsen kan man dra av riksdagspartiernas ordförandes svar i Pensionärsförbundens intresseorganisations valenkät. Om nyttan av att i lagen innefatta en subjektiv rätt till vård är partiledarna av olika åsikt.Att ändra på arbetspensionsindexet är besvärligt framgår det av enkäten. Diskussionen om att förlänga arbetskarriären och om pensions åldern fortsätter. Några av ordförandena svarar undvikande på frågan om den nuvarande flexibla pensionsåldern 63–68 år är lagom.PIO ville också veta hur partierna skulle göra det lättare för pensionärerna att bli hörda när samhälleliga beslut fattas. Ordförandenas recept varierade från att utveckla de kommunala äldreråden till att på riksnivå införa ett äldreombud och åldrings råd.

PIO:s frågor1. Hur ska pensionärernas ekonomi tryggas under nästa mandatperiod? Kommentera också pensionsindexet.

2. Behöver vi en särskild lag om äldreomsorg och borde en subjektiv rätt till den vård de äldre behöver ingå i en sådan lag?

3. Är den nuvarande lagstadgade flexibla pensionsåldern 63–68 år lagom? Borde pensionsåldern ändras och i så fall hur?

4. Hur skulle ert parti göra det lättare för pensionärerna att bli hörda när politiska beslut fattas, speciellt i frågor som gäller dem?

1. Pensionerna och andra förmåner bör hållas på en tillräcklig nivå samtidigt som skat-ter och avgifter bibehålls skäliga. Under den här perioden har bl.a. garantipensionen skapats och pensionsbeskattningen lindrats. Köpkraften och en skälig levnadsstandard säkras med hjälp av index.

2. Lagen om äldrevård behövs. Varje seniors rätt till god vård bör garanteras i hela landet. I praktiken kan det vara svårt att entydigt definiera den subjektiva rätten, vårdbehoven är individuella.3. I stället för att ändra pensions åldern är det av yttersta vikt att finna medel genom vilka tiden i arbet slivet kan förlängas tillräckligt såväl i början, i mitten som i slutet. Här behövs det samarbete.

4. Saker och ting bör beredas öppet och alla bör ha möjligheter att delta i bered-ningen i olika skeden. God praxis är till exempel de kommunala äldreråden, som bör utvecklas.

Jyrki Katainen,Samlingspartiet:

1. Nästa period sköter vi om att de förbättringar som Centern har förverkligat (garantipensionen, pensionshöjningarna) inte försvagas. Pensionernas grundnivå säkras genom tillräckligt finländskt arbete även i fortsättningen. Det är inte möjligt att ändra pensionsindexet i den här ekonomiska situationen, kostnaderna skulle bli alltför höga för kommande generationer.

2. Kvalitetsrekommendationerna beträffande vården är utomordentliga och det bör noga övervakas att de följs. För en god vård behövs det tillräckligt med hän-der, ett välorganiserat arbete samt fungerande social- och hälsovårdstjänster.

3. Tiden i arbetslivet bör förlängas i början, i mitten och i slutet. Satsningar bör göras på sådant som gör att man orkar bättre i arbetslivet. Dessutom bör pensionärerna ges bättre möjligheter att arbeta.

4. Äldreråden kunde ges ökad tyngd som samarbets- och sakkunnigorgan. De äldre bör beaktas från planeringen till servicen, från beskattningen till motions- och kulturella aktiviteter.

Mari Kiviniemi,Centern:

1. Pensionssystemet bör utvecklas. Också indexsystemet bör granskas tillsammans med arbetsmarknads- och pensionärsorganisationerna. Folkpensionen, pensionsin-komstavdraget och bostadsstödet bör höjas.

2. Ja. Lagen bör innehålla stadganden om servicens kvalitet och pris samt om rätten till skäliga kundavgifter. Att rättigheterna också tillämpas bör övervakas effektivt, vid behov med hot om böter.

3. En av knäckfrågorna för vårt deltagande i nästa regering är att pensionerna inte beskärs. Det skulle vara en beskärning också om den lägsta pensionsåldern tvångs-höjdes. Under den flexibla pensionsålderns tid har åldern vid vilken man gått i pension stigit.

4. De äldre bör höras då vården planeras och förverkligas. Ett äldreombud bör ut-nämnas och han eller hon bör få en byrå vid social- och hälsovårdsministeriet. De kommunala äldreråden bör få sin position definierad i lag.

Jutta Urpilainen,Socialdemokraterna:

En lag om äldreomsorg behövs, besvärligt ändra arbetspensionsindexet

PIO frågade, partiordförandena svarade

GOD TID 2/2011 – 17

1. Vänsterns skattemodell förbättrar situationen för de pen-sionärer och arbetare som har små och medelstora inkomster i förhållande till höginkomsttagarna. Årsinkomsten bör vara skattefri upp till 10 000 euro utan att dock minska bostadsstö-det. De minsta pensionerna bör höjas till 750 euro. Beträffande arbetspensionerna har vänsterförbundet upprepade gånger föreslagit det s.k. halvvägsindexet.

2. Ja, vi har föreslagit en lag om äldreservice där var och en skulle ha en lagstadgad rätt till vård och omvårdnad. Stödet för anhörigvården bör överföras till Folkpensionsanstalten.

3. Den flexibla pensionsåldern på 63–68 år bör bibehållas. Pensionsåldern är inte problemet, det är i stället det stora antalet arbets oförmögna.

4. Pensionärsorganisationerna bör höras i riksdagen och kommunerna då det fattas beslut som berör pensionärerna. Äldrerådens ställning bör stärkas i beslutsfattandet.

Paavo Arhinmäki,Vänsterförbundet:

1. Garantipensionen höjs på våren 2011. Det här förbättrar situationen särskilt för dem som arbetat hela livet och ändå bara fått en liten pension. Vi tror inte att något parti vill rasera vårt pensionssystem, vilket skulle bli följden om tyngdpunkten i indexet förskjuts från levnadskostnaderna till lönestegringen.

2. Vi stöder tanken på en lag om äldreservice. Med rätt vård förbättrar man inte bara människors livskvalitet, det leder också till kostnadsinbesparingar i framtiden.

3. De gröna stöder en höjning av den genomsnittliga pensio-neringsåldern med några år. Det här uppnås i huvudsak genom att vi gör det lättare för människorna att orka i arbetslivet.

4. Det finns äldreråd i många kommuner, men det är fortfarande frivilligt att bilda sådana. Råden bör få en lagfäst ställning samt klara verksamhetsformer. Det bör göras lättare att ge respons om både hemvården och anstaltsvården.

Anne Sinnemäki,De gröna:

1. Indexsystemet bör bättre än för närvarande följa den allmänna förtjänstutvecklingen och säkra att pensionernas köpkraft bi-behålls. Det brutna indexet bör elimineras. Introduktionen av garantipensionen bör påskyndas och sedan bör det ses till att den håller en tillräckligt hög nivå.

2. Ja.

3. Det gäller att få flera arbetsår i såväl början som slutet av kar-riären. Det hjälper inte med en teknisk höjning av pensionsåldern om det inte går att få upp den reella pensioneringsåldern från nuvarande drygt 59 år. Rusmedels- och mentala problem samt andra sjukdomar tär mera på finländarnas insats i arbetslivet än en alltför låg pensionsåldersgräns. De som är i arbetsför ålder bör fås i ett mera arbetsdugligt skick.

4. KD uppmanar de äldre att delta i den samhälleliga verksamheten och frivilligarbetet. Kommunerna bör lagstiftningsvägen åläggas att inrätta pensionärsråd, vilkas uppgift är att sköta intressebevak-ningen på de äldres vägnar.

Päivi Räsänen,Kristdemokraterna:

1. Pensionerna bör bindas vid index och alla pensioner på mindre än 1 000 euro bör bli skattefria. Inom servicen (särskilt hälso- och socialtjänsterna) bör sortimentet av redan existerande pensionärs-rabatter och betalningsfriheter utvidgas. Det är också allt skäl att utreda om de pensionärsgrupper som har de minsta inkomsterna kunde beviljas nedsatta avgifter.

2. Det behövs absolut en lag om äldreservice. Lagen bör inkludera en subjektiv rätt till behövlig vård.

3. Den nuvarande modellen är bra.

4. Kommunernas äldreråd och -nämnder bör ges närvaro- och yttranderätt vid kommunfullmäktiges möten och i de för dem viktigaste nämnderna. På det sättet skulle de bli bättre hörda då beslut som berör dem fattas. På riksdagsnivå bör det finnas ett råd för pensionärsärenden, som skulle ha pensionärs-/parlamentarisk representation.

I vice ordförande Pentti Oinonen, Sannfinländarna:

1. Pensionärernas ekonomiska situation sköts med pensions- och socialpolitiska åtgärder. Det behövs också ett system som tryggar utkomsten med beaktande av olika omständigheter. Bör utredas om det går att hitta ett index som är bättre än det nuvarande för pensionärerna.

2. Den subjektiva rätten är en svår sak i detta sammanhang. Om denna rätt ökas inom olika sektorer kan det uppstå en situation där förnuftig prioritering omöjliggörs. Leder ökad subjektiv rätt till bättre service?

3. Den flexibla pensionsåldern är bra och de nuvarande grän-serna är i stort sett på sin plats. Tiden i arbetslivet bör ändå förlängas också i slutändan för att det skall finnas tillräckligt med mänskor där. Bör också satsas på kvaliteten och ”orken” i arbetslivet.

4. Seniorer bör vara med i beslutsfattandet på alla nivåer. Ett riksomfattande äldreråd bör övervägas vid sidan av de kom-munala äldreråden.

Stefan Wallin,Svenska folkpartiet:

18 – GOD TID 2/2011

Att det går att leva ett fullödigt liv trots att man har en hjärtsjukdom är Bengt Ohls, 70 år, ett levande bevis på. Ohls drabbades för 23 år sedan av en hjärtattack.

– Jag fick en ordentlig infarkt när jag jobbade som verkställande direktör för Electrolux i Finland och gick sedan igenom en bypasso-peration, berättar han.

Trots det stressiga arbetet som vd var det troligen genetiken som hade sitt finger med i spelet för honom. Hans far hade dött av en hjärtinfarkt och brodern fick en hjärtattack några år efter Bengt Ohls.

– Jag hade inte speciellt höga kolesterolvärden och motionerade också före attacken.

Efter rehabiliteringen kunde Ohls gå tillbaka till jobbet som verkställande direktör med några små justeringar i arbetstiden.

Självklart tillbakatill arbetslivet– Jag var bara 47 år och ville själv-klart tillbaka till arbetslivet. Efter hjärtattacken gjorde vi om mitt schema så att jag inte hade några möten före nio och kunde därmed motionera varje morgon.

Några problem uppstod inte och Ohls jobbade tills han för tio år sedan gick i pension vid 60 års ålder.

– Jag sitter ännu med i ett par styrelser så att man hänger med i

vad som händer i affärslivet. Jag är också aktiv i föreningslivet och sjunger bland annat i två körer, berättar han.

För några år sedan var det dags för en liten ballongutvidgning av hjärtartärerna men förutom den räknar han sig som frisk.

Att få problem med hjärtat kan åstadkomma en stark psykisk oro över vad kroppen egentligen klarar av. Efter operationen var Ohls så svag att han knappt orkade pro-menera mellan två lyktstolpar längs vägen utanför hemmet.

– Jag promenerade tre gånger dagligen och ökade sträckorna när jag kände att jag orkade. Det fick fart på mig.

Rådet att börja promenera hade han fått på sjukhuset. På tre måna-der blev det en sträcka på hela 300 kilometer.

Återuppbygga konditionenGenom promenaderna kunde han återuppbygga både sin kondition och sitt självförtroende för att klara av att återvända till arbetslivet.

– Jag och min hustru Susanna brukar ibland synda genom att njuta av god ost men förutom det så äter vi ganska nyttigt.

En grundsten för honom har varit motionerandet i Helsingfors hjärtkonvalescenters motionsgym-nastik.

– Där motionerar sådana som haft olika hjärtsjukdomar eller står

Gymnastikgruppen för hjärtpatienter viktigDet går bra att leva med en hjärtsjukdom så länge man beaktar sina begränsningar.

– I Finland är de vanligaste kärl-sjukdomarna kranskärlsjukdom, som kan orsaka hjärtinfarkt, hjärt-insufficiens och rytmstörningar samt hjärninfarkt, berättar Anssi Sovijärvi, överläkare och profes-sor i klinisk fysiologi vid Mejlans sjukhus i Helsingfors.

Dieten är en stor bov när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Fet mat höjer kolesterolvärdet med hjärtsjukdomar som följd. De så kallade snabba kolhydraterna som finns i pastarätter, i sötsaker och i vetemjölsprodukter som vitt bröd och bakverk är inte mycket bättre och en stor orsak till övervikt.

– Redan en liten övervikt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt för diabetes.

En hälsosam kost och motion är a och o både för hjärtpatienter samt för att förebygga problem med hjärt- och kärlsjukdomar. Då skall

man inte förglömma alkoholen. Så länge man ibland dricker ett glas vin eller två är det inte någon större fara. En riklig alkoholför-täring kan dock orsaka hjärtats rytmförstöringar och sjukdomar i tarmkanalen.

Håll reda på kolesterolvärdenaHöga kolesterolvärden i blodet och högt blodtryck är allvarliga riskfak-torer för kärlsjukdomar som dras-tiskt kan påverkas av livsstilen.

– Det är ytterst viktigt att man inte röker. Om man gör det bör man sluta så fort som möjligt. Tobaksrök-ning ökar risken för både kärlsjuk-domar och lungsjukdomar.

Det här gäller både för män-niskor med hjärtsjukdomar och för fullt friska personer som drar nytta av att sluta med ovanan.

Enligt beräkningar är de tre

högsta riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar höga kolesterolvär-den, högt blodtryck och tobaks-rökning eller en kombination av de tre elementen. Enligt världs-hälsoorganisationen är det möjligt att förebygga upp till 80 procent av kranskärlssjukdomarna och hela 90 procent av diabetes av typ två med hjälp av en hälsosam livsstil.

Professor Sovijärvi är styrel-semedlem i två hjärtföreningar i Helsingrors, Helsingfors hjärt-konvalescenter och Hjärtdistrik-tet i Helsingfors. Målsättningen för föreningen är att organisera motionsbaserad rehabilitering för människor med hjärt- och kärl-sjukdomar. Genom att motionera enligt de egna förutsättningarna är det möjligt att upprätthålla en opti-mal hälsa och på så sätt motarbeta hjärtsjukdomar.

MARIT BJÖRKBACKA

En hälsosam livsstil kanförebygga hjärtsjukdomarGenom att leva ett välbalanserat liv och göra hälsosamma val kan man förekomma många av de yttre omständigheterna som leder till kärlsjukdomar.

i risk att få dem. Verksamheten går uttryckligen ut på två saker. Den ena är att en specialutbildad fysio-terapeut testar hur mycket vi orkar och leder motionen enligt det. I början efter att man har haft hjärt-problem är man verkligen rädd att inte klara av gymnastiken.

Det andra som verksamheten går ut på är att lära deltagarna att slappna av.

– Det är en konst som jag lärt mig först efter min hjärtattack. Tekniken använder jag också i mitt vardagsliv.

Motionsturerna med hjärtkon-valescenterna börjar med en lång-sam uppvärmning så att kroppen värms upp. Efter själva motionspas-set är det bastu och simning.

Socialt umgänge viktigt– Det sociala umgänget är förstås också väldigt viktigt. Vi är en grupp människor som har gått igenom liknande saker. När vi träffas så vå-gar man prata om hur man upplevt det. Det är helt klart att det hade en stor betydelse för mig under de första två åren för vi sitter ju ganska långt i samma båt.

Än i dag motionerar Ohls en gång i veckan med gruppen där deltagarna har blivit goda vänner. Förutom motionspassen träffas de för julfester eller för att fira att någon fyller jämna år. Liknande motionsgrupper finns i hela landet och det lönar sig att be om mera information via Finlands hjärtför-bund eller från sin hälsocentral.

Som hjärtkonvalescent finns

det ändå saker och ting man bör se upp med.

– Ett exempel är att lyfta tunga saker. Det låter jag andra göra. Det gäller att använda skallen. Om jag känner mig stressad sätter jag mig

ned på en lugn plats och slappnar av med djupandning och kan riktigt känna hur stressen rinner av mig.

Text och foto

MARIT BJÖRKBACKA

För Bengt Ohls har motionen varit en av en av byggstenarna för att kunna återvända till arbetslivet.

I dag räknar sig Bengt Ohls som frisk fastän han ännu tar sin sjukdom i beak­tande då han skall utföra tunga arbeten.

GOD TID 2/2011 – 19

Beställ läkaren hem till dig.

www.doctagon.

Doctagons hemläkare gör hembesök

i huvudstadsregionen alla dagar

kl 8-23. Ring 010 633 8585 och

beställ läkaren hem till dig.

Vi talar alla svenska.

Hemläkaren

Vi erbjuder även Hemvård.

FÖRENINGSNYTT

Vad händer med våra matvanor när vi blir pen-sionerade? Svaret kan ha betydelse för hälsa och livskvalitet under senare år. Är det någon skillnad på männens och kvinnornas matvanor?

Eftersom förvärvsarbetande kvinnor vanligen har bättre, dvs. mera hälsosamma, matvanor än män kan man vänta sig att det också gäller efter pensioneringen. Så är det också, och i själva ver-ket visar det sig att de pensionerade kvinnornas matvanor ytterligare förbättras jämfört med åren i förvärvsaerbete. För männen är det omvänt, deras mindre lyckade matvanor försämras ytterligare efter pensioneringen.

Undersökningar visar att det för kvinnornas del är den ökade fritiden, möjligheten att bättre bestämma över hur man använder sin tid, som påverkar matvanorna. Hälsofrågorna blir också vik-tigare eftersom en god hälsa, rörlighet och annan funktionsduglighet inte längre är självklara saker. Fritiden kan också sporra till mera regelbunden motion som i sin tur påverkar matvanorna. Med-aljens frånsida är otillräcklig motion och sämre matvanor ”på sofflocket”.

En undersökning visade att flera män (47 procent) hade ätit i arbetsplatsens matsal än kvinnorna

(35 procent) som i högre grad var vana att ha med sig egen matsäck. Om man hade vant sig vid god och hälsosam mat på arbetsplatsen är det större möjlighet att de goda vanorna följer med vid pensioneringen, men utmaningen att själv laga sin hälsosamma mat innebär en besvärande tröskel särskilt för de ensamstående männen.

Med tilltagande ålder minskar i allmänhet de äldres energibehov eftersom ämnesomsättningen går ner i varv och kraven på rörlighet i vardagen minskar, men det beror i hög grad på hur mycket pensionären motionerar. Energimängden i maten skall motsvara energiåtgången.

Det kan vara bra att medan vi motionerar och kanske också äter tillsammans även diskutera våra matvanor så att de passar vår livssituation.

HÅKAN HELLBERG

HÅKANS HÖRNA

Matvanor och pensionering

www.valioravinto.fi

” Jag är tvungen att springa på WC hela tiden”

Jasså!Jag igen läste någonstans

att mjölksyrebakterier skulle vara bra.

Det låter bekant. Vet du om att man

brukar använda tranbär.

I naturkosta� ärer och på apotek.

Prova KarpaLact: tranbär och mjölk-syrebakterier i samma kapsel!Tranbärets proantocya-nidiner håller urinvägarna rena och förhindrar bakterierna att fästa sej vid dem. Mjölksyrebak-terierna både ökar slemhinnornas skydd och förhindrar bakteriernas tillväxt i urinvägarna och intimområdet.

Apotekare Bertil Pomoell grundade Vali-oravinto år 1960 för att befrämja hälsa och välmående med naturliga ämnen. Valiora-vinto är fortsättningsvis ett familjeföretag som utvecklar, tillverkar och säljer naturprodukter av hög kvalitet.”

Karis Fysioterapi......................................................................Köpmansgatan 13, Karis Tfn (019)278 2995

paivi.siren-laine@karisfysioterapi.fi

Salutorget 5, KristinestadTel. 06-221 2228

må-fre 9-17lö 9-14

BIOTEEKINALFA LIPON 120 TAB.

* Konsentration* Stärker minnet* Stress* Äldrediabetes34,90€ (38,70€)

w w w.sydankauppa.f i

GodTid_46x10.indd 1 11.9.2009 14.15

Hjärtförbundetsadresser till glädjensoch sorgens stund.

Till salu i blomsteraffärer,begravningsbyråer ochvaruhus samt ditt lokala

hjärtdistrikt eller -förening.Lyxtelegramtjänst

0200 44002

20 – GOD TID 2/2011

Jag stärkerbenstommenoch får bättrekvalitet på håroch naglar

Helena Loo, 51 år, har alltid gympat och joggat.Men när hon med stigande ålder och krävandejobb kände sig mindre rörlig, tvingades hon ta det lugnare. “Med Bone Supply känner jag mig stark igenoch kan träna varje dag. Dessutom har jag fåtttjockare hår och hårdare naglar.”

Helena bor i Korsholm i Finland och arbetar som sjukgymnastmed strokepatienter och äldre människor. Eftersom jobbetkan vara tungt, är det bra att vara i god fysisk form. – Bone Supply gör mig mjukare i kroppen och jag är rör-ligare när jag vaknar på morgnarna. Det är skönt att kännasig starkare, känna att man orkar mera. – Att håret blivit tjockare och naglarna starkare är ju barapositivt. Naglarna har blivit så blanka att det ser ut som omjag har nagellack, och magnesiumet i Bone Supply stärkermina muskler, det känner jag. – Jag började med tre tabletter om dagen, men gick sedanner till två. Jag kommer att rekommendera Bone Supply tillmånga av mina vänner.

Bone Supply – med lättupptagligt kalciumNya BONE SUPPLY består av dokumenterat* och naturligtkalcium från fiskben och korall, som tas upp lätt av kroppen.

Det innehåller också magnesiumcitrat som bidrar till ettbalanserat upptag, och D3-vitamin som hjälper kroppen attta upp kalcium genom att främja upptaget i tarmen. Dessutominnehåller BONE SUPPLY C-vitamin, B12 och kisel, som också är bra för hår, hud och naglar.

Bidrar till att stärka benstommenFör många av oss kan det vara viktigt att ta ett extra tillskottav kalcium för att stärka benstommen. För den som haft ettstillasittande jobb, tidig menopaus, tränat mycket, bantatofta, är äldre eller har rökt kan ett tillskott av kalcium göragott. Magnesium och D3-vitamin underlättar för kroppen attta upp kalcium.

Fakta om Bone Supply

Stärker benstomme och tänder.

Stärker hår, hud och naglar.

Innehåller dokumenterat* naturligt, lättupptagligt kalcium från fiskben och korall.

Magnesiumcitrat och D3-vitamin främjar kalciumupptaget.

Naturligt lättupptagligt C-vitamin, B12 och kisel.

Finns i hälsokostaffärer och vissa apotek, kan dessutom beställas fraktfrittpå tel. 06-3436 506 eller www.elexirpharma.fi. Direkt hem i din brevlådainom 3 vardagar.

Har du frågor om Bone supply kontakta: Elexir Pharma AB – Finland telefon 06-3436 506 www.elexirpharma.fiElexir är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden.De högkvalitativa produkterna tillverkas enligt läkemedelsstandard uteslutande i Norden

BS_helena_208x250.indd 1 2011-01-28 10:54:02

Köp din hälsokost på Internet

www.luontaiskulma.netHangö Hälsokosthörna Kb

Skvärgatan 5, Hangö Tel.019-248 4007

Längtar du efteravslappning och

välmående?◊ shiatsu

◊ zonterapi◊ aromaterapimassage

◊ reikiFråga även efter andra terapier.

Luontaishoitola Meritähti040-845 4186

Maija-Liisa Niemi, Europa 3, J:stad

MUSKEL-, LED-, RYGG- OCHIDROTTSKADEBEHANDLING

NAPRAPATH, Maria Nyby-KullmanVöråvägen 1266600 Vörå

Hovrättsespl. 14 vån. 465100 VasaGSM 050-517 8483

Nyhet! Djupgående örtliniment S101 förmuskelsträckningar och inflammationer

Kungsgatan 10, EkenäsKuninkaankatu 10, Tammisaari

tel./puh. 044 034 3464www.melleshalsoshop.fi

Jakobstads SyncenterStorgatan 15, Jakobstadtel. 06-781 1023fax 06-781 1024

Nykarleby SyncenterTopeliusespl. 12, Nykarlebytel 06-722 0770fax 06-722 1572

Malax SyncenterMagasinvägen 2B, Malaxtel/fax 06-365 1171

Bågar fr. 50€

Vasaesplanaden 14,Vasa

Ögonläkare* Erkki Alho* Tarja Linnola* Jaakko Leinonen* Kenneth Santala

* Reijo Linnola* Pirkko Lumme* Matti Paavola* Janne Järvenpää

06-319 9700

Tidbetällningen direkt till Promedi 06-3577 700

Asko Salmi MD, plastikkirurgISAPS medlem (international society of aesthetic plasticsurgery)

Ögonlocksoperation ............................. 961 €

Asematie 5, 66440 Tervajoki. Tel. (06) 478 5440

Vard. 9-17, lörd. 10-12

Kyrönmaan Näkö Oy

Solen bländar via snödrivorna

– skydda dina ögon

Kond. sköt. K. Byggnings

050-512 3185Närpesvägen 19

Närpes

GOD TID 2/2011 – 21

A

NaprapatOlav HagströmTopelius-espl. 12 ANykarleby

06-722 1090,0500-161 394

OmegaRed krilloljaEtt smart och naturligt Omega 3 val

bra för hjärnan

bra för hud

bra för hjärtat

bra för lederna

minskar infl ammationer

Smartare lösningar är en naturlig del av utvecklingen. Resan från fi skleverol-jan till krillolja kan lätt liknas vid tevens utveckling från den svart-vita burken till dagens plattteve. Det fi nns studier som tycker på att krillolja även har lätt-are för att tas upp av kroppen än fi skolja, att krilloljan dessutom är naturligt ren och stabil gör den till ett ypperligt tillskott. Antarktisk krill lever i ett av världens renaste vatten och möjligheten för upptag och lagring av miljögifter är därför nästan obefi ntlig. Alla oljor behöver skydd av antioxidanter för att inte härskna och speciellt utsatta är fettsyrorna EPA och DHA. Eftersom kril-len innehåller den starka antioxidanten astaxanthin skyddas fettsyrorna un-der hela produktionen vilket ger en stabil olja utan behov av tillsatser. Astax-anthin ger krilloljan den karaktäristiska röda färgen.

Omega-3 feffsyrorna i OmegaRed krillolja är till stor del bundna till fosfolipi-der. Fosfolipider har bl a den födelaktiga egenskapen att de kan blandas med vatten. Det kan påverka kroppens upptag och nyttjande av omega-3 positivt.

Marknadsföring:

www.omegared.fi

bra för hjärnan

vatten. Det kan påverka kroppens upptag och nyttjande av omega-3 positivt.

Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex.smärta, inflamation, hudproblem osv.* Med många års erfarenhet* Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar.Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex.* borttagning av nippor, vårtor, fibrom, pigment- fläckar osv.* borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAGMottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek),Helsingfors (Eira läkarstation)

Ge som presentwww.laser.se/chrisse

chrisse.backstrom@mobiili.netSjukskötare YH, inre med., kir., psyk.

Chrisse BäckströmTel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99

Betjänande apotek- nära Dig

Brändövägen 19, 65200Vasa

Tel. (06) 317 8923Vi betjänar

vardagar 9-18, lö 9-13

Tel.06-222 1110

Fax06-222 1599

Nagu ApotekNauvon Apteekki

(02)465 1414

Korpo ApotekKorppoon Apteekki

(02)463 1366

www.nauvonapteekki.com

MalaxApotek

Köpingsvägen 366100 Malax

Tel. 06-365 1209

Korsholms ApotekMarkandsv. 3, Korsholm

Tfn: 06-322 2941

Sampovägen 1 , 06150 BorgåTel 019-6615600.

Individuellapoteksservice för Dig

Vårberga apotekbetjänar Dig i

Vårberga köpcentrum

vardagar 8 – 20lördagar 9 - 16

Biljettförsäljningen avslutas 1 h 15 minuter före stängning.

MÅN, ONS, FRE 06:00 - 21:00TIS, TO 08:00 - 22:00LÖR 10:00 - 18:00SÖN 08:00 - 18:00

SIMHALLENÄR ÖPPEN

MÅN, ONS, FRE 06:00 - 09-00 MORGONSIM

Helgdagar ändrar öppethållningstiderna

se också folkhalsan.fi

Vattenjumppa för seniorerVi har ännu ströplatser kvar i våra vattenjumppagrupper på Topeliusgatan 20, Helsingfors

För mer information kontakta Sophie Romantschuk, 044 788 6021, sophie.romantschuk@folkhalsan.fi

Ett aktivt liv trots en svår diagnos

Folkhälsans Norrvalla rehab center är känt som ett centrum för hälsa och välmående. Vi ligger naturskönt på landsbygden i Vörå och i samarbete med FPA ordnar vi olika svenskspråkiga rehabiliteringskurser.

Du som har reuma, ryggradsreuma eller närbesläktade sjukdomar har egen reuma rehabiliteringskurs med kursstart 16.5.2011

För dig med � bromyalgi ordnas det två svenskspråkiga rehabili-teringskurser under 2011. Kursstarterna är 16.5 och 7.11.

Mera information tfn 06 383 1051 och tfn 06 383 1343 eller norrvalla.rehabilitering@folkhalsan.�

se också folkhalsan.�

22 – GOD TID 2/2011

Sjuka fötter, svårt att klippa naglarna själv ?Vi hjälper! Bra fotvård med närmare 20 års erfarenhet.

Välkommen!SKÖNHETSHÖRNANDen lilla salongen med det stora utbudet

Centralgatan 79, KARISTel. 019 -231 420

Senior Gymppa i Sportten EkenäsOnsdagar kl. 10.15-11.00

Käppgymppa, Zumba Gold, Stretching....

10 ggr 30€Engångsbiljett 5€

Fråga mera: 040-5267730 / Salla

För första gången i Svenskfinland ordnas en seminariedag för mor- och farföräldrar till handikappade barnbarn. Temadagen hålls i Åbo lördagen den 19 mars med start klockan 10 i Gillesgården, Au-ragatan 1.

Glädjen över att få ett barnbarn kan snabbt förbytas i rädsla och oro om allt inte är som det ska med den lilla. Chocken drabbar inte bara barnets föräldrar utan också de närmaste släktingarna. Vad kan man göra för den drabbade famil-

jen? Hur mycket kan man blanda sig i utan att verka påträngande? Vad kan mor- och farföräldrar rent praktiskt göra? Ska man hålla inne med sitt ”tycka synd om” och istället tillsammans med barnets föräldrar sätta sig in i vilka psykiska och fysiska möjligheter det finns att få via experter såsom läkare, psy-kologer och jurister. För barn som föds med funktionshinder, som inte ser, inte hör eller som saknar vissa inre organ i kroppen.

Äbo svenska pensionärsklubb

Att vara mor- eller farföräldrartill barnbarn med handikapp

Arbetsgruppen bakom temadagen fr.v. Carin Åminne, Yrsa Lindroos, Kenneth Nygrén och Aira Eklöf. Foto MARIA THÖLIX/ÅU

ordnar temadagen tillsammans med Finlands CP-förbund och Studiecentralen.

På förmiddagen berättar vice-häradshövding Ulrika Krook om handikappade barns rättigheter och psykolog Thomas Londén talar om handikappade barnbarn i familjen.

Efter lunchen delas deltagarna i grupper. Stina Wiik­Latvala leder gruppen med synskadade barn-barn. Birgitta Kronberg tar sig an ämnet barnbarn med hörselskada och ergoterapeut Karin Stengård leder diskussionen om barnbarn med funktionshinder.

Arbetsgruppen bakom den här temadagen är Yrsa Lindroos, som kom med idén, Kenneth Nygrén med eget handikappat barn, Aira Eklöf, som jobbar som distrikts-sekreterare inom Finlands CP-förbund och Carin Åminne från pensionärsföreningen i Åbo.

Anmälan och förfrågningar riktas till Aira Eklöf, tfn. 02-241 0170/040 545 7144 eller e-post: aira.eklof@cp-liitto.fi eller till Yrsa Lindroos tfn.050 351 7512 eller e-post: yrsa.lindroos@gmail.com. Anmälningstiden går ut runt l mars.

Var och en som anmäler sig betalar sin resa själv och lunchen bjuds till självkostnadspris, ca 10 euro.

CARIN ÅMINNE

Närpesvägen 14, 64200 Närpes (06)224 1138 www.nygardsoptik.fiVi betjänar må-to 9.30-17.30, fr 9.30-18.00 lö stängt

- Boka tid till oss så får Du Se!-Specialist i ögonsjukdomar Jaakko Leinonen

Optometrist Marica WesterbackOptiker Kerstin Westerback

SYNCENTERNÄRPES

önskar DIG välkommen till enserie på två temakvällar 28.3. och 11.4 kl. 18.00-21.00under rubriken: “Meningen med min ålderdom” .Medverkande: psykoterapeut Britt-Marie Perheentupaoch författarna Birgitta Boucht, Claes Andersson ochPer-Erik Lönnfors.Plats Lyceum klubben, Fredsgatan 7, Helsingfors.Anm.: 09 7562 2250, www.maria-akatemia.fi

MARIA AKADEMI

ettonetSENIOR-

PRODUKTER

www.ettonet.fiGräsvikskajen 5, H:fors

Rolf Therman0400-440 840

Stoppa smärtspiralen!

Tenalavägen 10, Helsingfors

Besvärar dig knäna, vristen eller fotbladet,höften eller ryggen? Har du ont i armbåge eller axel?

Om du har svårt att röra dig eller olika sysslor orsakar smärta är det dags att kontakta en specialist. Smärta är inget man måste uthärda.

Sjukhuset ORTON är Finlands ledande expert inom ortopedi. Där betjänas du av specialistläkare på området. Beställ bara tid till mottagningen så blir du undersökt och får vård genast. Remiss behövs inte. Om behandlingen kräver operation kan du själv bestämma tidpunkten. Stoppa smärtan.

Information och tidsbeställning:(09) 4748 2705 mån–tors 8–16, fre 9−15www.sairaalaorton.fi

Specialistläkare inom ortopediHand- och axelkirurgi Pekka Paavolainen, professor, Ilkka Sinisaari, MD, Jarkko Vasenius, docent, Martti Vastamäki, docent.Barnortopedi Dietrich Schlenzka, professor, Timo Yrjönen, docent. Ryggkirurgi Timo Laine, ML, Dietrich Schlenzka, professor, Seppo Seitsalo, professor, Timo Yrjönen, docent, Heikki Österman, ML. Höft- och knäkirurgi Arsi Harilainen, docent, Pekka Paavolainen, professor, Jerker Sandelin, docent, Seppo Seitsalo, professor, Jari Syrjänen, ML, Sauli Varjonen, ML,Pekka Ylinen, MD, Timo Yrjönen, docent. Vrist- och fotbladetkirurgi Arsi Harilainen, docent, Marko Mykkänen, ML, Jerker Sandelin, docent, Sauli Varjonen, ML, Pekka Ylinen, MD. Idrottsskador Arsi Harilainen, docent, Marko Mykkänen, ML, Jerker Sandelin, docent, Ilkka Sinisaari, MD, Jari Syrjänen, ML, Pekka Ylinen, MD

S J U K H U S E T

GOD TID 2/2011 – 23

Tel. 02900 92520 www.pinto.fi e-mail: info@pinto.fi

Prisbelönad!

D-vitamin!

D-vitamin då det är som bäst, vegetabilisk olja främjar absorptionen .

Bioteekki Lyko D-plusStark, 25 µg D3-vitamin och 5 mglykopen.

BioteekkiTeho D-plusStark, 25 µg D3-vitamin.

Bioteekki Teho D-dropparDryg, 10 µg /droppe D3-vitamin.

Säkra din tillförsel av

Försäljning: Hälso- och natur-kostaffärer, -avdelningar ochpå apotek.

Vill du också hanya fina tänder?

I så fall är du i gott sällskap.Över en miljon människor ihela världen har fått egnatänder igen med implantat-systemet Brånemark System.Tänder där vi ersatt dennaturliga tandroten medtandimplantat och som bådeser ut och känns som dinaegna tänder. Vi har långerfarenhet och arbetar förkvalitet. Därför har vi valtBrånemark System .Vi utför även sedvanligtandbehandling, tandregle-ring, kronor, broar, proteseroch estetisk tandvård.

R

R

implantatmetoden

Vill du veta mer om Dina möj-ligheter att få egna fasta tänder?

Ring oss tel. 06-312 7114 0400 669 434 Vasaespl. 15A, Vasa Leg.tandläkare Christel Jåfs

Leg.tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri Tandklinik

NyDentTandläkare

Mårten Nygårdtel. 06-357 7749

Glimmergränden 1Tidsbeställning må-fre

www.nydent.fi

• framställning av nya helproteser• påfyllningar och reparationer medan ni väntar• översyn av protes samt rådgivning gratis

Ring och beställ tid!VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

Tandproteser direkt frånSPECIALTANDTEKNIKER

Tandproteser frånspecialtandteknikerDan Backlund

Salutorget 2A68600 JakobstadTel. (06)724 5220

ULF BÄCKMANTel. 019-342 770

Virkby tandläkarcentralVirkbyv. 18A10.

PIRKKO GRÖNROOSANN HAGLUND

MAIJA SVEGINKöpmansgatan 11, KarisTfn 019-231 033

HAMMASTEKNIIKKA OYTANDTEKNIK ABTIMO NIEMINEN

Högsta kvalitet och pålitlighetmed dagens metoder.SPECIALTANDTEKNIKER- Helproteser, påfyllningar, reparationer- Alla förekommande arbeten inom branschen

Lab. Rådhusgatan 21BTel. (06) 322 6300 www.tendent.com

GUNILLA DAMÉN019-241 2630gunilla.damen@jedaj.fiRådhustorget, EKENÄS Specialtandtekniker

Johan Svahn

Tandtekniskt laboratorium

Södermalmsgatan 2 (Gatuplan)Jakobstad. Tfn 06-724 5582

- Nya helproteser

- Påfyllningar

- Protesreparationer

VI SKÖTER DINATÄNDER

Massörs-mottagning

SUNEEKSTRAND

SUNEEKSTRAND

★✰

★✰ ★✰★✰Fagernäsvägen 289,

68570 LARSMOGSM 0400-162 994

Fagernäsvägen 289,68570 LARSMO

GSM 0400-162 994

MEDI REHABSalutorget 2,68600 J:stad(06)723 5854

www.medirehab.fi* Vård av belastningsskador* Nack- rygg- samt ledvård* Konditionssal/ Ergonomi

* LPG-behandling*Rehabilitering efter ortopediska

operationerLinda Laihorinne

FysioterapeutErkki Laihorinne

FysioterapeutLinda Melender

Massör

FPA- ersättningdirekt hos oss.

Stockmann Helsingfors varuhus, 5. vån

Kan köpas på apotek utan resept

Effektivmen mild

bibehållerkroppenselektrolyt- ochvätskebalans

Chokladsmakande

För gravida och ammande samt för barn under12 år endast med läkarens ordination.

En modern medicin mot trög mage

NYHET!

24 – GOD TID 2/2011

För kvinnligt välmåendeKarpaLact StrongTranbärsextrakt - mjölksyre-bakterier för urinvägarna ochintimområdet.

HälsobodenGågatan, Tel. 06-7236824

JakobstadMå-Tors. 9-17, Fre. 9-18, Lö. 9-14

DAMPERUKER

Eleganta, naturtrogna och lättskötta peruker med hög kvalité.

Gratis broschyrer. Utökat sortiment. Många olika modeller och färgsättningar.

Nu även peruker med äkta hår.

GARANTIPRODUKTERGrevensbäcksg. 10, 852 38 SundsvallTel +46-60-631 11 65 Efter kl. 18.00

garantiprodukter@comhem.sewww.garantiprodukter-ja.se

NÄRPESFYSIOTERAPI

Jonny Wahlsberg

GSM 050-507 8760

Viveca NylundDipl.refl exolog

Gustav Adolfsgatan 18 A, Nykarleby

Välkommen att boka tid vard. kl 14-16

Tfn 050-541 2456

Z ONTERAPI och

AURA-SOMA färgterapi

Kom till Pyre´s och Må Bra!Cafe, Uthyrning, Festservice

Massage, Saltrum

Köpmansg. 11,10300 Karis

Pia 0400-720586,Kim 040-7508733

Tinas FothälsaFOTVÅRD

T. Sundkvist

- Medicinsk fotterapeut -Storgatan 13, II-vån.

JakobstadTfn 044-2810407

Även hembesök!

Dags att ansöka om RAY:s semesterbidrag 2011!

Du är kanske i behov av semester?Svenska pensionärsförbundet erbjuder detta år semesterverksamhet under 6–7 dagar i halv­ eller helpension med medel av Penningautomatföreningen RAY.Målet med semestern är att ge möjlighet till rekreation och avkoppling från vardagen. Semesterstödet är avsett för personer vars livssituation och livskvalitet har försämrats, på grund av sviktande hälsa, av sociala orsaker såsom ensamhet, makes/makas död, vård av sjuk anhörig i eget hem, på grund av annan avgörande förändring.

Vem kan ansöka?Semesterstöd kan sökas av var och en person, som kan anses, av sociala och ekonomiska orsaker samt av hälsoskäl vara berättigad till stödd semester i halv­ eller helpension (morgonmål och lunch eller middag).

Vad kostar semesterpaketet?Penningautomatföreningen RAY förutsätter att semesterfiraren betalar en självriskandel för semesterpaketet. Självriskandelen är 125 euro (cirka 25% av det verkliga priset) och betalas av semesterfiraren direkt till semesterstället. Semesterfiraren betalar själv resorna till och från semesterstället.

Hur ansöker man?Ansökningsblanketter fås från SPF:s kansli i Helsingfors, växel tfn 020 728 88 10 eller Åsa Laukonlinna tfn 020 728 88 19, från kansliet i Österbotten, Per Thomasfolk tfn 020 728 88 18 och Åboland, Mona Lehtonen tfn 020 728 88 16 eller Jan Holmberg tfn 020 728 88 13.

SPF:s medlemmar kan returnera ansökningarna via sina egna föreningar till förbundet, senast den 28 februari 2011 (poststämpel gäller). Ansökningarna kan även sändas direkt till förbundets kansli i Helsingfors, PB 129, 00101 Helsingfors.

Ansökningarna bör ifyllas noggrant på samtliga punkter och semesterbehovet motiveras, liksom en beskrivning över sökandes livssituation.

Svenska pensionärsförbundet samarbetar med Semesterförbundet under fyra veckor. Dessa veckor är 06.04­11.04 i Kaisankoti, 13.06­18.06. på Haiko Herrgård i Borgå, Härmän kuntokeskus i Ylihärmä, 01.05­06.05. och 09.10­14.10. Svenska pensionärsförbundet samarbetar även med MTLH, Maaseudun Terveys­ ja Lomahuolto ry under en vecka på Herrgårdsbad Kaisankoti i Esbo, 26.09­01.10.2011.

Ansökningarna behandlas konfidentiellt!

Observera att vid beviljandet av semesterstöd följs RAY:s bestämmelser. Det utgör inget hinder att man beviljats stöd tidigare, men de sökande som aldrig förut beviljats semestervecka beaktas i första hand. Semestern på Norrvalla Folkhälsan/Rehab Center, i Vörå är halvpension, Herrgårdsbad Kaisankoti i Esbo är helpension och på Haiko Herrgård i Borgå, halvpension. I samarbete med Svenska Semesterförbundet är semestern halvpension, såsom Herrgårdsbad Kaisankoti i Esbo och på Haiko Herrgård i Borgå och Härmän kuntokeskus i Ylihärmä. I samarbete med MTLH Maaseudun Terveys­ ja Lomahuolto ry är semestern halvpension, såsom Herrgårdsbad Kaisankoti i Esbo.

Semestern består av 6­7 dagar i halv­ eller helpension med ett mångsidigt program, såsom massage, bastu, vattengymnastik, örtbad, stavgång, fritids­ och hobbyledarens tjänster. Varje semesterplats har sitt eget program.

TIDPUNKT FÖR SEMESTERVECKORNA:Du kan välja mellan:

Sista ansökningsdag: 28.02.2011

Svenska pensionärsförbundet rf

När Du fyller i ansökningsblanketten, tänk på följande: Ansökningsblanketterna skall fyllas i noggrant och undertecknas egenhändigt eller av ombud. Ange ett andra alternativ för semestervecka ifall ditt första alternativ inte passar på grund av att semesterstället är fullbokat.Motivera din ansökan! Ansökan där motivering saknas beaktas inte.

LYCKA TILL!

– Norrvalla Folkhälsan/Rehab Center 30.10­05.11.2011 (halvpension) 11.12­17.12.2011 – Herrgårdsbad Kaisankoti i Esbo 17.10­23.10.2011 (helpension)

– Haiko Herrgård i Borgå 12.09­18.09.2011 (halvpension)

– Herrgårdsbad Kaisankoti i Esbo 06.04­11.04.2011 i samarbete med Svenska Semesterförbundet (halvpension)

– Haiko Herrgård i Borgå 13.06­18.06.2011 i samarbete med Svenska Semesterförbundet (halvpension)

– Härmän kuntokeskus i Ylihärmä 01.05­06.05.2011 i samarbete med Svenska 09.10­14.10.2011 Semesterförbundet (halvpension)

– Herrgårdsbad Kaisankoti i Esbo 26.09­01.10.2011 i samarbete med MTLH Maaseudun Terveys­ ja Lomahuolto ry, (halvpension)

Laget från Pensionärsföreningen VIPS i Vasa lade beslag på titeln österbottnisk mästare i den tra-ditionella, årligen återkommande regionala frågetävlingen mellan re-gionens pensionärsföreningar. De tre deltagarna i laget kvalificerade sig samtidigt till SPF-finalen i Åbo den 9 mars.

I Åbo representeras Österbot-ten också av laget från Korsholms pensionärsförening, som blev tvåa i den regionala tävlingen.

I det österbottniska mästerska-pet med uttagning till riksfinalen deltog lag från tio föreningar. I det segrande laget från VIPS deltog Kerstin Finnberg, Roger Mattbäck och Britta Lassander.

Med sina svar samlade de ihop 18 poäng.

Tre lag nådde upp till 16 poäng, nämligen lagen från Munsala, Kvevlax och Korsholm. Efter ut-slagningsfrågor lade Korsholms pensionärsförening beslag på andraplatsen. De tre som i och med det också representerar Öst-erbotten i riksfinalen är Britta Almén, Håkan Wikberg och Kaj Pått. Genom lottning utsågs deltagarna från Munsala till tredje lag i tävlingen.

De tre främsta lagen i tävlingen belönades med penningpris från andelsbanksföreningen i Öster-botten.

Text och foto ROGER LIND

Lag från Vasa och Korsholm finalister i frågefinalen

Laget från pensionärsföreningen VIPS i Vasa är ett av de två österbottniska lag som representerar Österbotten i frågetävlingens riksfinal. Laget består av fr.v. Kerstin Finnberg, Roger Mattbäck och Britta Lassander.

GOD TID 2/2011 – 25

Onsdagen den 2 mars kl.19–22

med Susann Sonntag´s

Onsdagen den 6 april kl.19–22

med e-BAND

På AV, Annegatan 26 Inträde: 10 €

Arr. Sams, samarbetsorgan för Helsingforsföreningarna och SPF Mellannyland

Danskvällen stöds av:Arbetets Vänner, Aktia, Folkhälsan, Helsingfors stad,

Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

Danskväll

Bakre raden från vänster

Gunilla Lindroos, f.d. bibliote­karie från Vasa

– Jag hade ryktesvägen hört att det fanns något sådant som seniordans, och i samma ögonblick jag gick i pension sökte jag upp en grupp. Jag märkte snart, att det här var det roligaste jag gjort i mitt liv. Att röra sig rytmiskt till musik ger en känsla av eufori, och som extra bonus träffar man trevliga männis-kor. I mina ögon har seniordansen verkligen levat upp till sitt motto ”ger glädje – gör glad”.

Ulla Ek

– Jag är hemma från Lovisa men numera Esbobo. Jag har arbetat som arbetshälsovårdare. Jag blev pensionär 1999 och då lockade en granne mej med på seniordans och jag fastnade direkt på danskroken. Jag dansar nu i Maritas grupp i Sökö. Det här är mitt första år i förbundets styrelse .

Maj­Britt Karhunen– Jag har betjänat kunder på

Stockmann i 30 år, och sjungit i kör som yngre. Jag gillar att röra på mig och att pyssla i trädgår-den, Jag leder en dansgrupp med vilken vi gör 7–10 besök i året till olika åldrings- och servicehem. Vi uppträder med seniordans dansar sittdans och sjunger tillsammans i ca. en timme. Jag är också hjälple-dare i 2 grupper.

Maria Berger – Jag sitter med i seniordans-

styrelsen för andra året. Jag har som tvååring börjat gymnastisera och är fortfarande på den vägen. Jag har studerat till idrottsinstruktör på Solvalla idrottsinstut och även jobbat där de senaste nio åren. Min första kontakt med seniordans var

när jag med elever från Solvalla och besökte en seniordansgrupp på arbis i Helsingfors. Jag tyckte det var en härlig stämning i gruppen och i framtiden har jag även in-tresse att leda grupper i seniordans. På min fritid håller jag på med skidning, simning och friluftsliv med min man och nio månader gammal son.

Else­Maj Holmström, kassör i FSDF:s styrelse sedan 2010

– Fröet till dans såddes redan i min barndom i slutet på 40- och början av 50-talet med ringlekar i Haga sv barnträdgård och folkdans i Haga sv förening. Fortsättning följde i skolan, Svenska flicklyceet. Idrotts- och motionsintresset har jag hemifrån. Under vuxenåren har motionen i olika former fun-nits med aktivt, jag har provat på både magdans, Bailatino och Line dance.

– År 2004 hittade jag Dansen, seniordansen. Tack till mina arbets-kamrater som gav mig möjlighet att prova på seniordans tillsammans med en grupp dansare från AV:s seniordansklubb.

– Idag dansar jag seniordans i Arbetets Vänner Huvudföreningen och Sörnäs. Round dans i Helsing-fors sv Marthaförenings regi är följande utmaning.

– Seniordansen kompletterar bra mina övriga motionsformer, främst promenader med eller utan stavar, konditionssal och simning. Seniordansen är en bra motions-form för både kropp och knopp oberoende av ålder, friskvård som bäst.

Inger Salo, född i Helsingfors, spec.sjukskötare

– Jag arbetade på Orto(då In-validstiftelsen), Tölö, Eira sjukhus och mina sista arbetsår som före-

ståndarinna på Hagaro, ett privat hem för ”friska”äldre pensionärer. Mina år,som sjukskötare inom ortopedin, fick mej att inse hur viktigt det är att hålla kroppen i maximal funktion,naturligtvis beroende av de egna resurserna. Allt,som jag lärt mej,av dessa mina tidiga erfarenheter, har varit gro-grund för mitt pensionärsintresse: Seniordans. Jag förstår hur viktigt det är att röra sej till musik,viktigt både till kropp och själ. Jag har lätt för att umgås med äldre personer, jag är van att leda och har fått undervisning i gruppdynamik. Dessutom har jag alltid tyckt om att dansa.

– Inom seniordansstyrelsen är jag värdinna, uppgiften motsvarar i mångt och mycket en av mina många sysslor på Hagaro. Jag kän-ner mitt ansvar och är stolt över, att få vara en liten kugge i denna utmärkta styrelse, som arbetar på frivillig basis, till nytta för våra ungdomliga pensionärer. Dans ger glädje och håller en själsligt ung!

Marita Granholm– Jag har alltid ända från barns-

ben tyckt om och dansa. Genast när jag blev pensionär anmälde jag mig till en grundkurs i seniordans. Nu är jag utbildad dansledare för två grupper och seniordansen har gett mig så mycket skratt, vänner, kon-takter och många livsminnen. Jag är vice ordförande och sekreterare i förbundet.

Sittande på bildenGunilla Cavonius f. Björk

– Fritidspedagog från Finns Folkhögskola 1978.Bosatt i Gran-kulla men gått i skola i H.fors och Gamlakarleby. Varit med och startat Skogsmulle verksamheten i Finland år 1979.Utbildar Skog-smulleledare för FSI och Suomen

Latu.Startade det första skosmul-ledaghemmet I Ur och Skur Ekebo i Grankulla 1998.

– Barn och natur har legat mej varmt om hjärtat i lekparken och Grankulla Skogsmulleskola. Nu har jag bytt vandringsskorna till dansskor. Just nu danssar jag i Grankulla pensionerers seni-ordansgrupp och Rondsdans i Ekenäs Mbi och Esbo Arbis. Som ordförande i förbundet vill jag vara med om att göra seniordansen med sittdans och rounds mer kännt även bland yngre dansare. Att vi skall bli flera ledare, som kan sprida dansglädje bland många fler dansare. Sittdans och seniordans kan dansas i alla åldrar, från lekis till äldrevården. Jag uppskattar det fina frivilligarbete alla de entusi-astiska ledarna har gjort under de 30 år som seniordansen funnits i Finland. Att kliva in i deras skor är inte lätt , men med entusiasm och iver vill jag ta mej an uppdraget.För mej är seniordansen en trevlig motionform för kropp och själ, där man får röra på sej till trevlig musik, lära sej nya danser, skapa nya kontakter och hålla hjärkon-toret aktivt.

Gun Svenlin– Jag arbetar som verksam-

hetsledare inom förbundet . Till vardags är jag konditionsskötare på vårdcentret Tallmo i Vörå. Jag har alltid tyckt om musik och dans. Seniordansen och sittdansen fångade mej helt. Min vision är att alla ska få möjlighet att dansa i sin förening. Jag vill att servicehem ska kunna erbjuda sittdans till sina invånare. Jag vill medverka till att nya ledare utbildas att infon om vårt förbund och vår verksamhet sprids. Dans är sinnenas stimule-ring. Dans är beröring på alla plan och utan beröring tynar vi bort.

– Håll utkik efter och våra prova på timmar i senior-, sitt-och roundsdans eller begär en egen dansdag till ditt område eller din förening. Ni når mej på tel 045-3520064 eller gun.svenlin@gmail.com.

SENIORDANS

Vem är vem i Seniordansförbundets styrelse?

Här är en presentation av Finlands Seniordansförbunds styrelse 2011.

26 – GOD TID 2/2011

FÖRENINGSNYTT

Drumsö tackarDrumsö Pensionärer rf firade sitt 35-årsjubileum den 19.1.2011. Vi framför vårt varma tack till festta-laren SPF:s ordförande Ole Norr­back, verksamhetsledare Veronica Fellman för förbundets standar samt Majlis Kvist från Sams och elva föreningar i Helsingfors för geten som betar troligtvis i Afrika med god aptit.

DRUMSÖ PENSIONÄRER

Mariehamns födelsedag firades den 21 februari med bl.a. utgivning av postens jubileumsfrimärke, prisutdelning av kulturpriset, bokutgivning och signering av Boken om Marieham skriven och ”ritad” av Folke Wickström och Jerker Örjans. Samma dag firades födelsedagen också i Idrottsparken/WHA med en vintersportdag för barn, ungdomar och föräldrar. Ja också ponnyridning kan deltagarna försöka sig på.

Söndagen den 27 februari hålls en jubileumsgudstjänst i St Görans kyrka.

Fattig byMariehamnhamn grundlades 1861 i en av Ålands fattigaste och minsta byar Övernäs. Byn omfattade 6045 tunnland jord, därav vid tiden för stadens uppkomst 30 tunnland åker, 87 tunnland äng samt resten

mer eller mindre oländig mark. Här fanns tätt invid varandra de fyra bondgårdarna, gamla och förfallna, omålade, grå och dys-tra. Men belägna på fasta Ålands sydkust på en höglänt udde, som skjuter ut mellan Slemmern och Svibyviken, två goda hamnvikar. Och i Övernäs/M:hamn bodde på 1850-talet bara mellan 40 och50 människor.

Midsommaraftonen 1858 be-sökte generalguvernören greve Berg Övernäs by och fann den bäst lämpad för en blivande ”hamn”. Ortsbefolkningen upplyste också att den här ”hamnen” aldrig till-frös – naturligtvis en överdrift. Kanske det var det här påståendet som blev det avgörande skälet för stadens anläggande just på Övernäs bys ägor.

Den 17 juli 1858 hemställde senaten i underdånighet hos Hans

Mariehamn fyller 150 år – firar hela åretSjöfartsstaden M:hamn skall firas under hela året 2011, med olika aktiviteter och evenemang. Början gjordes redan den 13 februari med en jubileumskon-sert i Alandica, som SPF:arna kunde bekanta sig med i fjol.

Majestät ”att å Övernäs bys mark inom Jomala socken invid Sviby vik en sjö- och handelsstad med oinskränkt stapelrätt finge anläg-gas, vilken stad tillika skulle bliva en ut- eller nödhamn för både in-hemska och utländska fartyg samt upplagsplats för all de handlande i landets övriga städer, som är berät-tigade att idka handel på utländskt ort samt från landet exportera och där importera varor”. Denna anhål-lan kompletterades av en flersidig redogörelse för varför denna anhål-

lan inlämnades.Den 21 februari 1861 utfärdas

äntligen detta fundationsbrev för ”en sjö och stapelstad i Jomala socken av Ålands härad och Åbo län, som kommer att benämnas Mariehamn”. Namnet fick staden av tsarens gemål Maria.

Miniatyrstaden MPF:s gåvaMariehamns Pensionärsförening kommer också att uppmärksamma 150-åringen. I många år har MPF:s kanske mest kända sektion byggt

Övernässtugan – det enda bevarade huset från byn Övernäs – finns med i miniatyrstaden Mariehamn på 1920­talet. Foto ULF WAHLSTRÖM

miniatyrstaden Mariehamn på 1920-talet. En fantastisk skapelse med Karl­Johan Edlund och Tor­björn Biskop som drivande krafter. Denna miniatyrstad skall nu ges som gåva till Mariehamn. Men var detta nästan otroliga byggnadsverk skall placeras är ännu oklart. Den blir en stor turistattraktion.

För turismen är Ålands viktigaste ”industri”. Och i stort sett alla besö-ker också Mariehamn, som i dag har ca 11 000 invånare. På hela Åland med sina 16 kommuner bor nästan 28 000 invånare, som representerar över 60 olika nationaliteter. Trots måttlig nativitet ökar Ålands och M:hamns befolkning varje år. Det är inflyttningen som står för be-folkningsökningen. Inflyttningen från fastlandet är i dag större än inflyttningen från Sverige.

Avslutningsvis ett gott råd – besök 150-åriga Mariehamn! Helst om våren för den blomprakt av vilda blommor som du kan be-undra finns inte på någon annan plats i Finland.

Välkomna till Mariehamn!RAINER JOHANSSON

Årets första månadsträff präglades av att Pargasiterna stod som ar-rangörer av semifinalen i Pensio-närsförbundets frågesporttävling. Den församlade publiken uppgick till cirka 180. Trepersoners delta-garlag från Tammerfors, Drags-fjärd, Korpo och värdföreningen bjöds på knepiga frågor under ledning av Mona Lehtonen och enväldiga domaren Harry Bon­das med assistent Eric Jansson. Pargaslaget Gunlög Söderman, Björn Eriks son och Bjarne Ny­lund gick segrande ut ur kampen och åker följaktligen till finalen i Åbo den 9 mars då också radio-programmet ”Kaffekvarnen Live” spelas in.

Månadsmötets arrangörsgrupp

hade ordnat ett uppskattat mu-sikuppträdande av Due Encore: sång av Jenny Anckar till pianoack-ompanjemang av Andreas Anckar. Van speaker för mötet var Ingeborg Spiik. Ordförande Jan-Erik Berg-quist informerade om verksam-heten bl a i smågrupperna. En ny danskurs börjar i mars – april och vattengymnastiken i Folkhälsanhu-set har kört i gång.

Till det sedvanliga programmet hörde också allsång, ett lotteri med fina vinster bl a en biljett donerad av firma Inter-Massage och sist men inte minst kaffeserveringen, denna gång sponsorerad av Axo. Garden Center stod för blomde-korationerna.

MAI LINDBLOM

Frågesport inleddevårterminen i Pargas

Pargaslaget Gunlög Söderman, Björn Eriksson och Bjarne Nylund vann se­mifinalen och åker följaktligen till frågesportsfinalen i Åbo den 9 mars. Foto ROBI LINDBLAD

Tenala-Bromarf pensionärer höll årets första månadsmöte/födelse-dagsfest på Bygdegården den 21 januari. Ordförande Stig Nyberg hälsade de ca 80 medlemmarna

Födelsedagsfest i Tenala-Bromarf

välkommen och konstaterade att det varit ett bra år för föreningen beträffande medlemsantalet med endast två avlidna medlemmar.

Före ljuständningen läste Carita Rosenqvist en hyllnings dikt till de avlidna skriven av Lilja Österlund. Assisterad av Else­Maj Lindholm tände ordföranden ljus för de bortgångna medlemmarna som hedrades med en tyst minut och sången Härlig är jorden.

Sedan följde uppvaktning av de inbjudna jubilarerna som fyllt jämna år under föregående år. Av 18 inbjudna hade 15 infunnit sig.

Carita Rosenqvist läste en hyll-nings dikt till jubilarerna som Lilja Österlund skrivit, varefter

Berit Randström och Christina Christiansen överräckte varsin ros till jubilarerna.

Ingmar Kihlström premiera-des med SPF:s förtjänstmärke i silver med diplom samt blomma för lång och trogen aktivitet inom föreningen. Elna Grönlund upp-vaktades med förbundets bords-standar och blomma för sina fyra år i styrelsen. Berit Randström som lämnat sekreteraruppdraget avtackades med blomma.

Efter födelsedagskaffet tackade Göran Wikström på jubilarernas vägnar för en fin fest och hoppades att traditionen skulle fortsätta. Festen avlutades med dans och lotteri. SN

Duon Pelkonen och Nyberg stod för musiken på Tenala­Bromarf pensionärers födelsedagsfest.

GOD TID 2/2011 – 27

FÖRENINGSNYTT

Många är de pensionärsföreningar inom vårt förbund som har körsång på sin verksamhetslista. En egen kör som övar, ställer upp på sin förenings fester och ställer upp i samlad tropp på åldringshem och i servicehus.

Körmedlemmarna är kanske litet till åren komna, rösten inte riktigt lika klar som förr, men sångarglädjen och entusiasmen att uppträda finns kvar. Många körer

har glädjen att ha utomordentliga dirigenter, som med kunnighet och djärva satsningar lockar fram stämmorna i harmoni.

60+ i Åbo I vår pensionärsförening i Åbo har vi lyckan att ha en eminent dirigent i Harry Dahlström, som på föreningens julfest 2006 ”sjöng in tårtan till kaffet” med kören – döpt till 60+.

Gemensam sång sprider glädje

Luciaföljet sprider ljus och glädje på Runosbackens ålderdomshem julen 2010.

Harry Dahlström leder kören 60+ på föreningens egen julfest.

Hedvig Sofiahemmetbyggdes år 1893 och ritades avAlfred Rosenbröjer, stiftandemedlem i Amatörfotoklubben,Nordens äldsta fotoklubb. Hantog detta foto redan år 1894. Vihoppas på ditt stöd till renove-ringen (konto: FI434055 0010119887). Mia Löflund (050-4391665) berättar gärna om stiftel-sen, Björn Sundqvist (010 6178202) om huset och JohannaBörman-Långström (0500-924948) om boendeplatser.Tack för ditt bidrag! HedvigSofiahemmet, ett servicehus föräldre. Se också vår hemsida:www.hedvigsofiahemmet.fi

Då Svenska pensionärsförbundet insåg vikten av att kunna ge sina medlemmar kunskaper i datatek-nik genom att anställa en projekt-ledare för detta ändamål förstod vi i Kyrkslätt att detta är något vi bör satsa på. Att få en duktig handledare var inte så lätt. Efter

vissa ansträngningar hittade vi ändå en handledare.

Handledare Margareta Helene-fors-Grönstrand har samlat en grupp intresserade medlemmar som velat lära sig grunderna. Nu kan alla skicka e-post, läsa internetsidor, sköta sina bankärenden med mera.

Deltagarna har träffats en gång i veckan och alla är övertygade om att detta är den rätta vägen att gå vidare och att bli verkligt goda dataexperter. Genom denna aktivitet kan föreningen snart ha flera handledare.

FREDRIK MALMSTEN

Kyrkslättpensionärer blir bättre på data

IKyrkslätt har man träffats en gång i veckan för att lära sig data.

Körens första dirigent var Ka­lervo Kantola som 2005 samlade sångare runt sin gitarr; han sjöng dråpliga visor, ledde allsången och fick kören att sjunga Små grodorna, små grodorna i fyra stämmor. Efter ett år flyttade han till Vasa och Harry Dahlström tog vid.

Att sprida glädjeDen som sjunger i kör blir själv

glad till sinnes och glädjen smittar av sig. Kören sjunger på egna fester, på service- och ålderdomshem och i början av sommaren i den vackra Gubbhemsparken – numera servi-cehuset Wilen.

Stor fest är det när boarna i Ru-nosbackens ålderdomshem samlas i festsalen. Från alla sex våningar söker sig åhörarna till festsalen; många kommer med rollatorer, andra i rullstolar, några klarar sig själva och en del har vårdare med sig. Höjdpunkten är den lilla lucian med följe som skrider in – kören sjunger luciasången i stämmor och sen följer de vitkläddas eget program. Många i publiken sjunger med – det finns de som tagit sig en liten tupplur emellanåt – men när lucia kommer piggnar alla till. Alla sitter andäktiga och lyssnar, ögonen får glans och tårar rinner längs kin-derna. Det som gläder oss sångare är att luciaflickorna – en stjärngosse hade vågat sig med – gärna övar in program med församlingens kan-tor Birgitta Forsman och tycker om att uppträda inför de gamla. Mången äldre kanske glömmer bort festen efter en stund – men just då, när lucia och kören sjunger, upplever de en stund av glädje.

CARIN ÅMINNE

Tidsfördriv med talböcker!

Celia-biblioteket lånar talböcker åt alla som har svårt att läsa vanligt tryckt text. Det är enkelt och kostnadsfritt att anmäla sig och låna.

Både privatpersoner och samfund såsom service-hem, vårdhem och bibliotek kan låna böcker från Celia. Det finns nästan 7 000 talböcker på svenska i Celias samlingar – romaner, facklitteratur, memoarer och dikter.

Ta kontakt!www.celia.fi

tfn 09-2295 2230tjanster@celia.fi

28 – GOD TID 2/2011

Hundra nya personligheter presen-teras av ett åttiotal författare i den tredje utgåvan av Vem är vem i Sydösterbotten som utkom lagom till julen. Det är tio år sedan den förra utgavs, varför en ny bok med nya profiler kan vara på sin plats.

Artiklarna är av varierande längd och utförande. Urvalet är väl gjort på det sättet att här ryms många ”vanliga” men intressanta männis-kor vid sidan om kändisarna. I flera fall lyfter man fram tidigare okända sidor hos personerna, medan andra har blivit helt vanliga porträtt.

I faktarutan anges förutom namn, ålder och position ock-så favoriträtt, -godis, -serie och -skådespelare, specialintresse och drömresemål, något som varierar högst betydligt.

Här presenteras de mest skilda personligheter som prosten Holger Andersson, åklagaren Knut von Alfthan, fullmäktigeordföranden Mikaela Björklund, Strömsö-snickaren Jim Björni, Årets Öst-

erbottning Håkan Enqvist, stads-direktör Hans-Erik Lindqvist, NTM-chefen Kurt-Erik Nordin, ministern och pensionärsordfö-randen Ole Norrback, sjukhems-direktör Patrick Ragnäs, läkarna Peter Riddar och Michael Slama, företagaren Raymond Wesander, riksdagsledamöterna Petri Pihlaja-niemi och Ulla-Maj Wideroos samt idrottsstjärnan Jonathan Åstrand, för att nu nämna några.

Överraskande dragMånga överraskande drag bland dessa avslöjas. K-E Nordin börjar dagen i fabriken med en bön, medan Ole Norrback håller hårt på Georg Backlund som favoritskå-despelare och Ulla-Maj Wideroos tycker om Folkets dagblad.

Raymond Wesander läser helst 91:an, medan Jim Björni håller sig till Tintin, Hans-Erik Lindqvist till Hagbard, Holger Andersson till Ferd’nand och Patrick Ragnäs till Kalle Anka.

Bland skribenterna finns allt från proffsskribenter till amatörer.

Bokkommittén har bestått av Kurt Håkans, Gunilla Nygård, Tomas Toivonen, Kimmo Weis-senberg, Sven-Erik Sund, Rebecca Skrifvars, Niclas Eriksson, Jennifer Virta, Mikael Snickars, Mona Göthelid och Anders Teir med den sistnämnda som redaktör.

Sammanlagt har det blivit 160 sidor. Det geografiska området sträcker sig från Pörtom i norr till Sideby i söder.

Den som vill veta mer om dessa hundra personer kan ta del av dem i boken som utges av Närpes skol-musikkår som stöd för dess arbete bland ungdomarna.

BÖRJE SIDBÄCK

Vem är vem i SydösterbottenNärpes skolmusikkårRedaktör Anders TeirKorsholms tryckeri, 2010

Hundra sydösterbottningarpresenteras i nytt bokverk

Biljettförsäljning tfn (09) 310 12000vuotalo.lipunmyynti@hel.fi och Biljettjänsten Nordhuset, Mosaiktorget 2, Nordsjö www.vuotalo.fi

Berättelse som med glimten i ögat och en nypa nostalgi skildrar krigets Helsingfors 1941-44. tis 1.3 kl. 14, 4 €

Seniortisdag:

ljuva drömmar?Var blev ni av

Unga Teatern

AURORA HELSINKI

VIIRUS

Boka nu din biljett till vårens m est aktuella pjä s nu!

Biljetter och sp eldatu m: v iir u s.f i

PREMIÄR 4.3.2011

Sjötullsg. 33, H:fors09-440224

Föreställningen är baserad på intervjuer med personer som lider av psykisk sjukdom eller beroende, anhöriga till dylika och personer som i sitt arbete har att göra med psykiska sjukdomshistorier.

Föreställningsspråket är både finska och svenska.

BOKHYLLAN

ödesdiger för ett litet barn. Som fadder ger du barnen möjlighet att få tillräckligt med mat och bättre hälsa. Samtidigt förbättrar du be-stående levnadsförhållandena i en hel by.

www.worldvision.fi /fadderskap

Maria 2 år, Peru.

“Mitt livs bästa investering.”– World Vision-fadder Helka.

I Peru får många fattiga barn mat först efter att föräld-rarna ätit. Föräldrarna förstår inte alltid att värna om sina barns välmående och barnen lider ofta av undernäring och anemi. Bara en snuva kan vara

Ge ett barn möjlighet till en bättre framtid.

Kom med och hjälpa – fatta ditt beslut redan idag.

KVEVLAX GILLE

Kontakta: Birger Enholm, tfn. 050 047 9172 eller Gustav Rönnqvist, tfn. 050 408 5808

Dansa till

GOD TID 2/2011 – 29

SUDOKU Lösningen finns på följande sida.

OPTIKER

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

Kungsg. 8, EkenäsTfn 019-246 2949

Köpmansg. 4, KarisTfn 019-230 161

Fullständig glasögonserviceÖgonläkartjänster

BESTÄLLNINGSBUSSAR

2 15 23 6 2 5 7

6 1 5 92 6 8

8 3 46 5

5 8 6 34 1 9

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Hedra minnet av din kära.Genom att använda Can-cerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

Kontakta oss:tel. (09) 1353 3256lahjoitukset@cancer.fiwww.cancer.fi

Tryggare kan ingen vara

kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

CHARTERBUS

R. LundströmTel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

BOKHYLLAN

En ung Pontus Nordling och Rundradions första reportagebil pryder pärmen på boken Röster. Rundradions veteraner berättar. En skatt av minnen väller fram i intervjuer med tjugotre tidigare redaktörer, välkända namn för oss äldre men de flesta föga bekanta för dem som är unga i dag.

Intervjuerna är gjorda av stude-rande vid Social- och kommunal-högskolan som en del av kursen i Mediehistoria, ledd av univer-sitetslektor Henrika Zilliacus­Tikkanen.

Uppgiften har uppenbart varit både inspirerande och lärorik för de tjugotre journalistfröna. Berät-telserna ger en insikt i hur hisnande utvecklingen har varit inom eter-medierna, från radions start då storsändaren i Lahtis stod klar 1928 och televisionen började sända levande bild trettio år senare.

För ungdomar uppfödda med dagens tekniska finesser måtte pionjärernas skrymmande grunkor och reportageresors besvärligheter te sig som från hedenhös. Då man i dag kan leva on-line med hela värl-den dygnet runt känns det förmod-ligen ofattbart att nystartade I dag, radions aktualiteter på svenska, år 1941 nådde lyssnarna hela tio minuter tre gånger i veckan!

Intervjuerna med våra radio- och tv-veteraner är gjorda åren 2006–09. Ett sammanfattande inledningskapitel ger en god över-blick av helheten inför de person-ligt färgade minnena.

Här har vi den legendariske reportern Pontus Nordling, den mångsidige frilansaren P­H. Ny­man, rymdfantasten Juhani West­man, barnradions stöttepelare Birgitta Löfgren, skolradions och Lilla Torgets Marita Lindquist, skolprogrammens klippa Martin Rehnberg, nyheternas och ak-tualiteternas starka namn Astrid

Gartz, Ralf Friberg, Rolf Kokkola och Geo Stenius, programchefen i vänsterradikalismens blåsväder Paul von Martens, kvinnan med den allsidigaste radiokarriären Ingeborg Gayer­Forsman, spel-mansmusikens och jazzens hän-givna förkämpe Åke Grandell, underhållningschefen Kristina Berg, featureprogrammens mång-faldigt prisbelönta Barbro Holm­berg, kulturredaktören Kristina Rotkirch, målmedvetna tv-pro-gramchefen Joan Edelmann (då känd under namnet Harms), tv-dokumentaristen Karl Sahlgren, nyhetsankaret Monica Welling, sportchefen Christer Bonn, Ra-diodoktorns Ulla­Maj Lindborg samt utlandskorrespondenterna Carita Blom och Kerstin Hanf.

Trevliga bilder bidrar till en givande nostalgitripp.

Boken kan för c. 14 euro rekvi-reras från Helsingfors universitet.

MAJ-BRITT PARO

Henrika Zilliacus-Tikkanen (red):Röster.Rundradions veteraner berättarSSKH Meddelanden 74ISSN 1235-3892

Nostalgisk kavalkadav rundradiominnen

Vem har inte upplevt den engelska gentlemannen med bowlerhatten och detrullade paraplyet som alltid bad om ursäkt hur mycket någon annan änpuffade till honom?Få länder har fascinerat oss genom sin kultur, sitt språk sina besynnerlighetersom Storbritannien. Kom med på upptäcktsfärd i Kerstin Lindman-Straffordspersonliga och högaktuella bok

“Analys som ger djup” (Hufvudstadsbladet)Skriv med adress och beställ från:R. Höglund,Aftonstjärnevägen 8, dörr 7, 20200 Åbo Specialpris:16€

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet!

Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten och ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp till för­fogande. Donationer till SFV är skattefria – din donation går oavkortat till det svenska bildningsarbetet.

Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm, 09­6844 570.

VILL DU

PRATA?

Svenskfinlands evangelisk-lutherska församlingar

Ring 01019 0072

Varje kväll

kl. 20-24!

30 – GOD TID 2/2011

SUDOKULÖSNING

9 2 4 5 7 1 3 6 8

7 6 5 4 3 8 2 1 9

1 8 3 6 9 2 4 5 7

6 4 1 7 8 5 9 2 3

3 5 9 2 4 6 8 7 1

2 7 8 9 1 3 5 4 6

8 3 7 1 2 4 6 9 5

5 9 2 8 6 7 1 3 4

4 1 6 3 5 9 7 8 2

4.-7.8.2011

Tilläggsinformation:Raseborgs stads kulturbyrå, (019) 289 2781

E-post: music@raseborg.fi

Konstnärlig ledare

JuKKa-PeKKa sarasteNathalie StutzmaNN • marko YlöNeN

emma SalokoSki & maria Ylipää petteri iivoNeN • marzi NYmaN

aNNa-mari kähärä • pertti Sveholm

www.ekenassommarkonserter.fi

biljeTTer

Kom till sommarstaden raseborgoch njut av högklassiga konserter!

Biljettförsäljning från den 15.3

www.sublime.fi

kuoro kör choir

Resonans 2/2011.indd 1 14.2.2011 13:53:31

Svenska folkskolans vänner utlyser Solveig von Schoultz-tävlingen 2011. Syftet med tävlingen är att främja intresset för skönlitterärt författarskap. Tävlingen är öppen för personer som vid tävlingstidens utgång har fyllt 30 år. Ett första pris om 5 000 euro, ett andra pris om 3 000 euro och ett tredje pris om 2 000 euro delas ut. Svenska folkskolans vänner tillsammans med Schildts Förlags Ab förbehåller sig publiceringsrätten till de prisbelönade tävlingsbidragen. 2011 års tävling gäller noveller.

Instruktion för deltagande:

Ämnesvalet är fritt och manuskriptet får omfatta högst 25 000 tecken (inklusive mellanslag). Novellen bör ha sidnumrering och vara skriven på enkel sida. En förutsättning för deltagande är att texten inte tidigare publicerats, att den är skriven på svenska och att skribenten inte tidigare har publicerat sig i skönlitterär bokform. Författaren ska vara finländsk medborgare och får sända in endast ett bidrag till tävlingen. Manuskripten returneras inte.

Manuskriptet ska vara försett med pseudonym och födelseår. Bifoga ett slutet kuvert med personuppgifter: namn, personbeteckning, adress, telefonnummer och e-postadress. Pseudonymen är viktig för att författaren ska hållas anonym.

Tävlingstiden utgår den 15 april 2011 (poststämpel godkänns).

Prisutdelningen sker den 5 september 2011.

Sänd tävlingsbidraget till: Svenska folkskolans vänner, PB 198, 00121 Helsingfors. Märk kuvertet ”Solveig von Schoultz”.

Närmare uppgifter om tävlingen ger SFV:s administrativa sekreterare Catharina Gripenberg, tel. 09-68445713, catharina.gripenberg@sfv.fi

Solveig von Schoultz- tävlingen 2011skönlitterär tävling för finlandssvenska vuxna

Boka musiken till sommarens fester! Tfn. 050 086 0076 - www.replay-music.fi

GOD TID 2/2011 – 31

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 18 mars 2011. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 1/2011Ull­Britt Gustafsson­Pensar, NykarlebyLisbeth Jansson, MariehamnBrita Källman, LarsmoPeter Slotte, KronobySverre Slotte, VasaVi fick in 273 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare!

S SO L U S T S E G

G L A T T A T R ÄA V S K E D O S SS Ö T A T F J Ä T

G A S T E R A TA R T I G A T Ö

A N A S T A SÅ M A R L E A S AB A R N B A R N N

Ä T S I S B O R R O R A K A DS P R U N D G N U K A N D E R A D E

L I R A O L Ö S T AE L I T T O F S N UT E S T A S A H A RI N T R O S L Å R N A

B A S U L L B A LL I A R T A R L E S S

S L O K A R O P T I KM A S A J A R L A RA B C T A N D A D E SS A H I B I N T E R NS M Y G L Ä S A S O

S A A R E G E R L A TI K O N B A R T

G L I D E R O R G O RE O L E R N S O U S AS T A L A L A R N A

32 – GOD TID 2/2011

GOD TID utkommer nästa gång den 1 april. Material till nummer 3/2011 bör finnas på redaktionen senast den 18 mars. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.Utgivningstidtabell för resten av 2011

Utgivningsdag DeadlineNr 3 1.4 18.3Nr 4 6.5 21.4Nr 5 10.6 27.5Nr 6 26.8 12.8Nr 7 30.9 16.9Nr 8 4.11 21.10Nr 9 9.12 25.11

I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut … heter det i en visa som hela världen sjunger till fredens lov. Vad vi alla har drömt och vad vi alla eventuellt kommer att drömma om, det vet vi inte, men ett är säkert, vi har alla drömt någon gång.

Om vad då? Ja, det kan man fråga sig, det är väl enklare att anta att det inte finns någonting som inte någon nångång skulle ha ägnat en drömslinga av något slag. Önskedrömmar eller mardrömmar, ljuva och njutningsfulla inbillningar eller onda och grymma föreställningar om elände och fanta-sifabricerade fasor.

Frånsett ynglingaårens normala pubertets-drömmar har jag genom livet fått sova mestadels ganska ostörd. Ända till nu på senare år. Någon gång har man väl tillfälligt sovit oroligt av pur nervositet inför någonting, ett framträdande, en anställningsintervju, en resa, en operation … Men sådär till vardags brukar man sova ganska gott om man har gjort sitt för dagen. Men nuförtiden som sagt, tidvis panik och ångest, stress och allmän utmattning.

Ibland förundrar jag mig storligen när det bland ens bekanta finns sådana som inte egentligen drömmer utan bara ligger och fantiserar utan att slumra in. Är det det som heter dagdrömmar? Nåja, där lig-ger i alla fall i sin ensamhet en av mina livslånga flickvänner och hittar på trevliga saker innan hon somnar. Vad som kan rubriceras som trevliga saker har jag däremot inte fått någon information om. Men trevligheten är urban, stadsbunden, antyder hon. På landet ligger hon däremot och funderar över vem som eventuellt smyger omkring utanför fönstren bland buskarna på strandslänten.

För stadsbor är det här med landet tydligen något av ett drömtema, stugmiljön återkommer ideligen också hos en mig anmärkningsvärt när-stående familjemedlem. Inte sådan verkligheten en gång var, men någonstans i ett drömlandskap, djupt inne i blomstrande grönska, frid och ro …

Mitt eget drömska liv handlar om att resa – jag har fått göra det ganska mycket i mina dar, så jag har egentligen inte mera några drömmar om att få se någonting unikt i världen, frånsett Paris, natur-ligtvis, som jag har lyckats undgå hela livet. Men i mina drömmar befinner jag mig i allmänhet på ett smått ruskigt hotell, där jag har glömt att packa väskan i tid och flygbussen just har startat och när jag har nått terminalen med en taxi som körde fel och kostade skjortan så har incheckningen stängt och någon som skulle ha förstått någon form av civiliserade språk fanns förstås inte att tillgå.

När det är som allra jävligast brukar jag vakna – tackochlov – och det första jag kollar är förstås på vilken flygstation jag har landat. Oftast är det rätt – hemma.

Nu hoppas jag bara på att jag en morgon ska märka att i natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut!

P-H. NYMAN

I natt jag drömde …PE-HÅ I BACKSPEGELN

�����������������������

�������������������������� ��������� ��� �������������������� ������������������

����� ­���

���� �����

����������������������

���������������� ������������������

��������������������������������������������������������

�� ���������������������������������������������������� ����������

1140,-852,-

615,-

169,-

567,-

Sittriktiga “Assens”

Seniorernas favorit

1196€893€

644€592€

180€

ww

w.a

land

ia.c

om

Teckna reseförsäkring

Ring oss på telefon 018 29000www.alandia.com

och få all service på SVENSKA

Årsreseförsäkringar utan övre åldersgäns

Personförsäkringen del av