Geologi

- 11 -

Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållan-devis homogen struktur av urberg, framför alltgnejs, men även med inslag av graniter i den cen-trala delen. Mindre vanligt är äldre berggrund avmera basisk karaktär, amfiboliter, som finns somsmå isolerade förekomster. Detta hänger sam-man med åsens ursprung, nämligen att den är endel av den skandinaviska urbergsplattan. Yngreberggrund finns runt åsen men även som avgrän-sade partier i kantområden och i den sydöstradelen. Det är i huvudsak berggrund bildad un-der tidsperioden Kambro-Silur, för ca 600 - 300milj år sedan, och som består av sandstenar, kalk-stenar och särskilt olika lerskiffrar. Ändå yngreberggrund i form av gångbergart, diabas, ärmycket frekvent som sprickfyllnader i åsenslängdriktning. I området från Kågeröd och väs-terut finns också en blandad sedimentberggrund,Kågerödsformationen, som består av en bland-ning av sand och lera. Detta är en mycket ovan-lig form och har, vilket framgår, namngivits ef-

ter trakten. Ett fåtal isolerade förekomster avbasalt, en ung vulkanisk bergart av basisk karak-tär, finns i den nordöstra kanten av åsen. Jällabjäroch Rallate är de mest kända exemplen på dennabasalt där man också kan se den karaktäristiskapelarförklyftningen.

En geologisk orientering

Basalt med sin karaktäristiska pelarförklyftning, vidRallate.

Foto Lennart Johansson

Skäralid från norr

Geologi

- 12 -

Morfologi - Landskapets formerSöderåsen karaktäriseras strukturgeologiskt somen urbergshorst. Ett avgörande moment i bil-dandet av åsens form har varit jordskorperörelsermellan den skandinaviska och den europeiskaplattan, där Söderåsen ligger i gränszonen. I pe-rioder har dessa jordskorperörelser bildat sprickoroch förskjutningar av dramatiska slag. Söderåsenbestår av samma urberg som i södra Småland.Denna berggrund har sjunkit längs förkastnings-linjer i Söderåsens omgivningar medan Söder-åsen har legat kvar på ungefär samma nivå.Huvudförkastningarnas riktning är från NV tillSO och har gett åsen dess huvudform. Norr omåsen har den vertikala rörelsen varit ca 100 mmedan i söder har mera dramatiska rörelser gettskillnader på mer än kilometern i den sk. Danskasänkan.

Jordskorperörelser har också inneburit attberggrunden spruckit upp i mindre sprickor medandra riktningar än den ovan beskrivna. Söder-åsen karaktäriseras just av detta förhållande ochkan beskrivas som en plan struktur med branta

kanter samt en mängd spricksystem av olika di-mensioner som bryter in i och genom åsen. Åsenär i stort sett en homogen långsträckt strukturmed undantag för �Kågerödsåsen� som bildaren parallell höjdsträckning längs den södra kan-ten. Det mest kända och mest spektakuläraspricksystemet bildar Skäralidsravinen med Deje-bäcken och Kvärkabäcken. Ett annat bildarKlövahallar. Ytterligare ett är Nackarpsdalen medUgglerödsdalen och Odensjön. Gemensamt fördessa spricksystem är att de mynnar i åskantenoch bildar markanta avbrott i topografin. Äveninne på platån finns avgränsade spricksystem somskapar variation i landskapet. Särskilt Vargadalenmed omgivningar är en god representant för ettsådant landskap.

Kvartära formerInlandsisens påverkan i södra Sverige under denkvartära perioden har som regel varit ett av deviktigaste formbildande elementen i landskapet.På Söderåsen har formerna präglats en del av

Dominerande sprickriktningar i berggrunden på Söderåsen.

Geologi

- 13 -

flera isars aktiviteter, med isrörelser från norr tillsydväst. I den östra delen av åsplatån finns opå-verkade isälvsavlagringar i form av delta-bildningar och åssystem kring Konga och Gillas-tig. Men det är mera längs åsens kanter som isti-den och isavsmältningen gör sig märkbar.

Särskilt längs den norra åskanten breder vid-sträckta isälvsavlagringar, i form av deltan ochsandurbildningar, ut sig. Kvidingefältet är ett avde större grusförsörjningsområdena i Skåne medflera pågående och avslutande täkter. Det gamlaexcercisfältet vid Bonarp är också beläget inomdessa sandområden. Även längs åsens sydsida,framför allt mellan Ask och Åvarp, finns störrepartier med isälvsmaterial nedanför åskanten ochsom mindre partier i åssluttningen. Även härfinns exempel på täktverksamhet men de flestaär avslutade och efterbehandlade.

Periglaciala former - när isen justlämnat SöderåsenDet mycket speciella klimat som rådde den kortaperiod som inlandsisen låg kvar strax norr omSkåne, vid isens tillbakadragande, har påtagligtpåverkat Söderåsens former. Trots att det var enkort period har åsen påverkats tydligt både i stortoch i smått. Kraftiga temperaturväxlingar kringnollgradersstrecket åstadkom en effektiv frost-sprängning samtidigt som permafrost-förhållanden skapade särskilda dränerings-förutsättningar. På Söderåsen är dalbranternas

rasmarker med kantiga block de mest påtagligatecknen från denna tid. Överst i dalkanten finnsoftast fast berg kvar som en vertikal bergyta, skhammare. På andra ställen har erosionen gåttnågot längre och endast lämnat en rest kvar iform av en stenpelare, en Torbildning. Sådanaunika strukturer finns på flera ställen i anslut-ning till de stora dalgångarna. Men även i min-dre dalgångar hittar man dessa stenpelare, ex-empelvis �skorstenen� i Skorstensdalen. Tösitua-tionen under den periglaciala tiden innebar attjordmassorna närmast blev övermättade medvatten ovanpå en tät frusen marknivå. Detta harskapat ett stort antal små, flacka dalsystem pååsplatån med mycket markerade sidor och ennärmast plan botten. Dessa små dalar mynnarhängande i de större dalsystemen och är särskiltpåtagliga kring Skäralidsravinen och Klöva hal-lar.

Även drivande snö har påverkat morfologin.Former som liknar den erosion som glaciärerskapar finns på Söderåsen men i mindre skala.Dessa anses bildade genom erosion av tätpackadsnö som hela tiden drivit in från närliggande in-landsis. Odensjön är det mest kända exempletpå en sådan nisch. Även i Skäralid och Klövahallar finns flera goda exempel på effekten avsnöerosion.

Söderåsens rikliga förekomster av dessaperiglaciala formstrukturer är unikt i Sverige ochframstår även internationellt som en mycket be-tydelsefull lokal. Viktiga områden är skyddadegenom förordnanden enligt naturvårdslagen el-ler genom markförvärv tillhörande staten. Stora

Områden där periglaciala formelement är särskilt påtagligainom Söderåsen. Det är viktigt att kunna bevarasammanhängande områden intakta för framtiden.

Rasbrant, talus, med kantiga block som lossnatfrån bergsidan genom frostsprängning, framförallt under den periglaciala perioden.

Geologi

- 14 -

arealer är emellertid inte inventerade så att denverkliga omfattningen och en rimlig värde-avvägning finns ej för åsen som helhet. Ett pro-blem i detta sammanhang är att modern skogs-bruksteknik i praktiken är helt oförenlig med ettlångsiktigt bevarande av dessa geologiska former.

Analyshot/möjligheterGeologin är en av de grunder som är avgörandeför Söderåsens värde som riksobjekt för natur-vård. Åsen är ett praktfullt exempel på horst-bildning genom den tydliga avgränsningen avformen i landskapet. I det avseendet förstärkskaraktären påtagligt genom att åssluttningarnagenomgående är skogklädda medan det omgi-vande landskapet som regel är öppet. Detta för-hållande är önskvärt att bibehålla i möjligaste

utsträckning på så sätt att igenplanteringar avöppen mark i anslutning till Söderåsen bör und-vikas.

Bland de unika formerna är särskilt sprick-dalarna och de periglaciala formerna viktiga attbibehålla. De stora sprickdalarna ägs till sin hu-vuddel av staten genom Naturvårdsverket ochinget hot mot de geologiska värdena bör därförfinnas i det avseendet. De värdefulla sprickdalar-na kring Vargadalen är också i allmänt ägo ge-nom O. D. Krooks donation, förvaltad av Re-gion Skåne. Det är också i dessa partier som demest kända sammanhängande periglacialaformelementen finns. Det är därför avgörandeatt skogsbruk och övrig markhantering anpassasså att dessa värden inte går förlorade. I national-parksområdet och Klöva hallar finns förslag tillskötselplaner som indikerar att inga ingrepp kom-

En av Söderåsens många stenpelare ellerTorbildningar.Sådan finner man särskilt i anslutning tillde stora sprickdalarna men deförekommer även spridda inom Söderåsen,som här i Skorstensdalen.

Geologi

- 15 -

mer att ske i de mest värdefulla arealerna. Däre-mot bedrivs ett normalt skogsbruk inom de cen-trala delarna av Söderåsen med bl a omfattandemarkberedning i samband med föryngrings-åtgärder. Markberedning kan allvarligt skadaperiglaciala former och bör därför inte ske i så-dana partier. Särskilt inom Vargadalsområdet bören inventering utföras för att klargöra omfatt-ningen och betydelsen av periglaciala former påplatån.

Sluttningarna är allmänt värdefulla för natur-miljön och även i ett geologiskt avseende. Det ärav värde att bibehålla den karaktär som finns idagmed skogklädda sluttningar. Av olika skäl är detockså av intresse att lövskogen dominerar slutt-ningarna. Ytterligare exploateringar bör undvi-kas helt.

Söderåsen domineras av skogsbruk som mark-användningsform. Utvecklingen inom skogsbru-ket går allt mer mot ett allmänt hänsynstagandenär det gäller naturvård. Detta kan innebära atthänsynen till de geologiska värdena skulle kunnasäkras inom ramen för normal markanvändning.Inom de arealer som ägs av allmänheten finnsförutsättningar att särskilt beakta de geologiskavärdena och även utveckla dessa på lång sikt.

Nationella miljökvalitetsmålDe geologiska värdena finns inte beskrivna påett tydligt sätt i de nationella miljökvalitetsmå-len. Det är emellertid uppenbart att Söderåsensspeciella geologi är värd att bevara och ta hän-syn till inom markanvändningen och resurs-utnyttjandet.

Söderåsen

Berggrund

paleocaen

danien

övre krita

nedre krita

jura

trias

kambrosilur

Berggrund

prekambrium

Söderåsen befinner sig i ett gränsland mellan ”gammal” och ”ung” berggrund.

Geologi

- 16 -

Ställningstagande• Ingen ytterligare exploatering, genom bebyggelse,

som påverkar Riksintresset negativt bör tillåtas inomSöderåsens sluttningszoner.

• Ingen kommersiell täktverksamhet som inverkarnegativt på riksintresset bör tillåtas inom riksobjektet.

• Det bör även utformas en skyddszon för att förhindranegativa effekter av grustäktsverksamhet i åsensomedelbara omgivning.

Förslag till åtgärder• De unika geologiska formerna är till sin huvuddel

säkerställda genom markförvärv för naturvårdsända-mål varför endast ett allmänt hänsynstagande ärtillräckligt i övrigt.

• Inriktningsplaner bör upprättas på allmän mark såatt bevarandet av geologiska värden belyses.

• Varje kommun bör utforma en skyddszon närmaståsen för att förhindra negativa effekter.

Periglaciala former i bokskog