Fysisk aktivitet i skolan

Intervjun skedde med rektor Jens Hagback vid Stenbackens skola i Närpes.

Skolans åtgärder för att aktivera sina elever

Stenbackens skola är en grundskola där många lärare utövar träning och idrott på sin

fritid, vilket ökar deras expertis inom området gymnastik och ämnesintegrering av det.

Åk. 3-6 har 3 veckotimmar gymnastik medan åk. 1-2 endast har 2 veckotimmar, och

utöver detta ordnas en ”eftisklubb” av den lokala tennisföreningen, dit eleverna får

komma och spela tennis efter skolan. De använder sig av ett varierande utbud där

eleverna ges en grundlig genomgång av olika sporter och hur man skall utöva dessa

korrekt. Till sin hjälp anlitar de utomstående utövare som undervisar bl.a. dans. Eleverna

motiveras av att ha en gäst som är expert på ämnet som lärs ut och därför är detta ett givet

inslag i undervisningen.

Genom att delta i olika evenemang som ordnas, t.ex. skidtävlingar, turneringar, ”mini-

maraton”, stafettkarnevalen, mini-karnevalen, osv. håller de eleverna motiverade och

sporrar dem till att delta i dessa och dylika evenemang. Utöver evenemang deltar skolan

även i bl.a. Folkhälsans kampanj där elever samlar kryss enligt raster de varit ute och rört

på sig minst 10 minuter. Skolan ser till att tillräckliga och mångsidiga redskap finns att

tillgå, både under lektioner samt vid rastaktiviteter.

Hagback anser att deras elever är mycket aktiva under sin skoldag och ser det som ett gott

tecken, eftersom det främjar all undervisning.

Framtida åtgärder för att öka elevers fysiska aktivitet

Elever behöver motiveras och lära sig vad de kan tjäna eller vinna på att röra på sig,

vilket är orsaken till att jag skulle under lektionerna kunna kort berätta vad övningen vi

gör tränar och hur ett gott behärskande av denna aktivitet kan direkt påverka elevens

vardagliga liv.

Tommy Räfsbäck , 37161

Integrera gymnastiken i andra ämnen, t.ex. genom att ordna ”spring-bingo” där

lappar med olika numror finns på olika platser i rummet och bakom dem finns

t.ex. en uppgift eller övning som skall lösas/göras innan eleven får återvända för

att kryssa för den nummern på sin bricka.

Pausgymnastik under dubbeltimmar. Eleverna står och gör samma rörelser som

läraren gör, vilket aktiverar kroppen och förbättrar elevernas hållning.

Kampanjer och evenemang. Elever sporras av mål och arbetar därför hårdare för

att uppnå dem. Klasskampanjer sammansvetsar klassen när de kollektivt skall

uppnå ett mål och allas prestationer räknas.

Utflykter och heldagsprojekt, t.ex. skiddag, skogsdag, cykelutflykt.

Rörelsekalender, en rörelse per dag som man kan tillsammans göra t.ex. innan

lektionen börjar.

Med klubbverksamhet i skolan efter skoldagens slut kan elever motiveras att

lämna kvar och idrotta/socialisera istället för att gå hem och ensam sitta på datorn.

Lärarledd rastaktivitet, där en lärare 1-2 raster om dagen startar igång lekar för

eleverna.

Rastlekledare, likt lärarledd rastaktivitet, men det är elever från åk.5-6 som får en

kort utbildning i lekar och kontinueligt får ta del av nya idéer som de kan leka

med de övriga eleverna. Genomförs 1-2 raster/ dag. Som motivering att bli

rastlekledare, kan man erbjuda t.ex. förtur i matkön eller dylik mindre belöning

utan egentligt värde.

Källor:

”Barn i rörelse , Sju skolexempel”, Moodle

”Folkhälsan – Utmaningen” , Moodle

Motion och lärande , utbildningsstyrelsen , 2008

Samt material/information som behandlats under kursens gång.

Tommy Räfsbäck , 37161