FVN nr 3 - 2012

PORTRÄTTMöt turist-

företagarenStig Strand

UMEÅStora

förhoppningarmed IKEA i stan

Nr 3 juni • 2012

LYCKSELE Bergasalen är hotellchefensdrömprojekt

Sidorna 18-21

Senaste nytt från

O C H T I L LVÄ X T I VÄ ST E R B OT T E N

Med fokus på turism

2

Premiär 26-27 maj sedan helgöppetfram till och med Midsommarhelgendärefter dagligen öppet 12.00–19.00Tel nr 0933-240 38

Omfattande meny med allt från plankstek till raggmunk. Fullständiga rättigheter. Välkommen!www.mardseleforsen.se

Mårdseleforsen – natur på riktigt...

Foto: Lutz Afflerbach

Mårdseleforsens Restaurang & Café

Konferera i VännäsRenoveringen är klar!

Välkommen till oss med dina konferenser och möten.Konferera i din egen takt och njut av god mat lagad

på de allra finaste av råvaror både från trakten och från resten av Sverige.

Varför inte boka ett av våra en- eller tvådagars konferenspaket med boende, mat och teambildande aktiviteter.

Hör av dig till oss så planerar vi ihop! Ring 0935-109 30.

Ring och boka bord0935-10930

Hjärtligt välkommen till oss!

www.hotelvannas.se

Vad gör du när dagen är slut?

Relax Pool & Spa Skellefteå 0910-210060 [email protected]

Avsluta din arbetsdag med att krypa ner i varmtströmmande vatten, låt jetsen massera dina ömma

muskler och leder. Återhämta dig för nya utmaningar.

Coast Spas "Worlds Best Built Spas" har allt somdu behöver, kolla in alla våra modeller på

www.coastspasnordic.se

Skelleftehamn • 070-691 20 47

Vi hjälper er med allt från

fönsterputsning tilltotal utstädning!

Städ, företagsstäd, flyttstäd, fönsterputs mm

L e d a r e 3

Innehåll

Nr 3 juni 2012

Företag Västerbottningen ges ut av:Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 UmeåTel: 090-711380Fax: 090-711390Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, Tidningar i Norr AB,073-818 00 06, [email protected]: 090-3493709

Epost: [email protected]: www.foretagstidningen.seTryckeri: Tryckmäklaren, Luleå

Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot alla redaktionella tips. Tidningar i Norr AB ger även ut tidningstitlarna: Nordsverige, Västerbottningen, Jord&Skog, Lokaltidningen, Västerbottens Mellanbygd, Bygdenmellan städerna, Resmål Västerbotten.

IKEA kan ge ketchupeffekt 4–5

IKEA kan ge centrum en rusch 6–8

Krönika: Lars Lundström 10

Vill få utländska företag till länet 11

Konkurrensen om turismen hårdnar 12-13

Krönika: Roland Norbäck 14

Bygge över gränserna 16-17

Lugnet finns i Granö 22-23

Krönika Erika Hjukström 24

Turiststrateg vill nå ut i världen 26-27Hotellchefens dröm 28

Stig Strand i närbild 30-31Expansiva Borgafjäll 34–37

Föräldrar tog över efter sonen 40

Krönika: Carina Andersson 42

LÄNET HAR SÅ MYCKET ATT ERBJUDA. Under 2011ökade länets besöksnäring mest i landet med 7,1procent. Ökningen motsvarade 2 000 gästnättervarje vecka och det är de internationella gästernasom ökar mest. Men konkurrensen är hård länetkonkurrerar inte bara med resmål i Sverige utanmed resmål i hela världen.

I den tuffa konkurrensen är det en utveckladkvalité som är den viktigaste framgångsfaktorn.Mycket god service och värdskap i världsklass, ärgrundläggande förutsättningar för att öka länetsattraktivitet. Sedan gäller det att kunna kommu-nicera våra erbjudanden till potentiella besökare.

Alla som någon gång arbetat med marknadsfö-ring vet att det inte är enkelt. Det är, särskilt inombesöksnäringen, ett omfattande och långsiktigtarbete. För att nå framgång såväl nationellt sominternationellt krävs att branschens aktörer oftauppträder mer som kollegor och samarbetspart-ners än konkurrenter. Allting hänger ihop, vilketman, med tanke på den kraftiga ökningen, fram-

gångsrikt förstått i Västerbotten. Besökaren behö-ver inte bara någonstans att bo och äta. Besökarenbehöver också besöksmål att besöka, affärer atthandla i och upplevelser och intryck att tamed sig hem.

Större händelser och enskilda etableringar som tillexempel Kulturhuvudstads-året 2014 och IKEAs kommandeetablering ger ringar på vattneti många år framåt. Då är det vik-tigt att strategierna är klara, attringarna kan förmeras, göras större,räcka längre och nå större områden t.ex. hela länet, hela Norrland eller varför inte hela Sveri-ge. I Jukkasjärvi har man på 20 år lyckats byggaen attraktivitet som sätter Sverige på kartan.Vad kan bli motsvarigheten i Västerbottens län?

Jonatan Hjort

090–711 382

[email protected]

Utvecklad kvalité viktigast

34–37

30–31

22-23

40

4

IKEA:s etablering kan lyftaUmeås position som handels-stad i Norrland.- Sällanköpshandeln i Umeåhar underpresterat i många,många år, säger Erik Sandemo,Svensk Handel Umeå.

L Handelns utredningsinstitut,HUI, har sedan början av 1990-ta-let jämfört sällanköpsvaruhan-delns omsättning i förhållandetill invånarantalen i svenska

kommuner, med index 100 somsnittvärde för landet.

Umeå har som mest haft 135vid mätningarnas början, sedandess har index fallit stadigt tillbottennoteringen 108 år 2006.

SENAST VAR index 117, år2010, vilket placerar Umeå påplats 16 bland landets 32 störrestäder med fler än 50 000 invåna-re, de tre storstäderna oräknade.

Umeås relativt stora andel

köpsvaga studenter kan inte för-klara stagnationen med tanke påatt andra studentstäder klararsig mycket bättre, menar ErikSandemo.

HAN ANFÖR utvecklingenmed tre separata handelsområ-den som främsta förklaring.

– Den splittrade externhan-deln har bidragit till en lågetablerings- och investerings-takt. Får man inga nyetablering-

Erik Sandemo, Svensk Handel, Umeå. ”Många som tidigare reste till Sundsvall kommer nu att vända näsan mot Umeå.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

”Att ha IKEA i staden, eller

som närmastegranne, är lika

med succé.”

U M E Å

5

Vinstrik möbeljätteL A N D E TLagom till julhandeln 2013väntas IKEA öppna dörrarnatill en ny filial i Umeå. Det ären sprängfylld kassako somslår sig ner på Röbäcksslätten.

Under våren påbörjade IKEAbygget av ett nytt varuhus på fö-delseorten Älmhult. Därefterföljer Borlänge, Uddevalla ochUmeå. Expansionen är ettsymptom på framgångsrik försäljning. 2011 ökade IKEA-koncernen sin omsättning med sju procent, till 218 miljar-

der kronor. Fjolårets vinst var rekords-

tora 26 miljarder kronor, en ökning med 10,3 procent.

–Vi är otroligt glada och ödmjuka inför det faktum attkunderna väljer oss. Vi säljermer och har fler besökare ännågonsin. Det roligaste är att vinu kan investera i framtiden iform av nyanställningar ochnya varuhus, säger Peter Agnefjäll, vd IKEA:s svenskaförsäljningsbolag, till Syd-svenskan.

FREDRIK BJÄRNESAND

Förändringar väntar

”De kommande åren räknar IKEA med att kunna anställa uppemot1 500 personer i Sverige.”

ar sjunker intresset för investe-ringar i befintliga verksamheterockså, det märker kunderna.

SANDEMO JÄMFÖR med Norr-lands handelsmetropol Sund-svall, som senast låg på tredjeplats i riket, med index 171, efterKalmar (203) och Karlstad (179).

– De har gjort en fantastiskresa från 128 vid mätningarnasbörjan. Schussen kom genometableringen av Birsta handels-område 2006.

Jämför man dagligvaruhan-delns omsättning i de båda kust-städerna skiljer dock bara cirka100 miljoner konor. Vilket tordeindikera Umeås potential när detgäller sällanköpsvaror.

IKEA:s ankomst har höjt tem-peraturen avsevärt. Närmare120 000 kvadratmeter nya han-delsytor, motsvarande 25 pro-cents ökning, aviseras de när-maste åren.

DET INNEBÄR en ökning medtvå miljarder kronor från dagensåtta miljarder för totalhandelninom Umeå. Enligt HUI:s kökp-

kraftsutredning har Umeå kom-mun förutsättningar att öka han-deln med fyra miljarder kronorde närmsta femton åren.

– Nu är det paybacktime, sä-ger Erik Sandemo.n

FREDRIK BJÄRNESAND

”Med IKEAkommer ketchup-effekten”

Sällanköpsvaruhandel,Västerbotten, 2010Kommun Index1 Umeå 1172 Lycksele 973 Skellefteå 894 Nordmaling 445 Vilhelmina 416 Norsjö 417 Malå 378 Storuman 369 Sorsele 3210 Dorotea 2511 Åsele 2412 Robertsfors 2313 Vännäs 1814 Bjurholm 1515 Vindeln 14

Fakta

U M E ÅIKEA kommer självklart attändra förutsättningarna för befintliga verksamheter. Hurär mera osäkert, menar ErikSandemo.

– Kom ihåg att IKEA intebara är möbler, de säljer äveninredningsprodukter, tyger,husgeråd och så vidare. IKEAkommer att bli riktigt kännbartför annan sällanköpshandelinom 15 mils radie.

– Detta gäller till exempelkranskommunerna Vindelnoch Robertsfors, som idag intenår högre än 15-25 i sällan -

köpsindex.Till skillnad från Sundsvall,

vars centrala delar utarmats efter Birstas etablering, har centrumhandeln i Umeå haften mycket gynnsammare utveckling till följd av den stadens splittrade extern -handel, menar Sandemo.

– Man får inte heller glöm-ma att Umeå har överlägsetstörre kvällsekonomi än Sund-svall. Centrum är inte bara enhandelsplats utan inte minst enmötesplats med kulturliv, restauranger och nöjesutbud.

FREDRIK BJÄRNESAND

U M E Å6 Re p o r t a g e

Närheten till IKEA är centIkeas etablering i Umeå, hot eller möjlighet för centrumhandeln? – Jag väljer att säga enmöjlighet, säger ThomasNilsson, vd för Umeå C som alternativ.

L Diskussionen om konsekven-sen för centrumhandeln av Ikeasetablering med ett varuhus ochett köpcentrum har pågått sedanhösten 2011.

Det var då representanterfrån Ikea och Ikano retail centres

på plats i Umeå presenteradeupplägget: ett Ikea-varhus och ettköpcentrum, ett handelsområdesom omfattar mellan 75 000 och 80 000 kvadratmeter som kallasEntré Syd.

– Vi är glada att Ikea valt att

etablera sig i Umeå. Jag skullesäga att möjligheterna för han-deln i centrum är större än hoten.

HANDEL FÖDER HANDEL. Vi kom-mer att få se nya kedjor etablerasig i Umeå, säger Thomas Nils-

7

t rumhandelns trumfkort

” Spännandebutiker, fylldagallerior, kvällsekonomimed pubar, restauranger,caféer, kultur-evenemang ochhotellpaket.

Viktigt att vi skapar spännande mötesplatseroch arenor icentrum som vi kan locka inIkea-resenärer-na till centrummed”.

son, vd för utvecklingsbolaget,Umeå C, en ägarkonstellation avdet kommunala parkeringsbola-get Upab AB, cirka 20 fastighets-ägare och Centrumgruppen avhandlare, omkring 280 företag.

Umeå C bildades 2001, då han-

deln i centrum såg en risk i attcentrum skulle förtvina när storanya handelsområden växte framoch planerades utanför stadskär-nan.

Årligen genomförs nu enmängd olika events, festivaler

och aktiviteter: Snöskulpturfesti-val, Kulturnatta, Bondens mark-nad, Julmarknaden för att näm-na några.

Inom Umeå C har man intemejslat ut någon gemensam stra-tegi eller handlingsplan hur han-

deln i centrum ska hanteraetableringen av Entré Syd.

Men Thomas Nilson, menaratt Ikeas etablering innebär att

L Fortsättning på nästa sida

– Vi är glada att Ikea valt att etablera sig iUmeå. Jag skulle säga att möjligheterna förhandeln i centrum är större än hoten. Han-del föder handel. Vi kommer att få se nyakedjor etablera sig i Umeå, säger ThomasNilsson, vd för utvecklingsbolaget, Umeå C.

FOTO: PETER KÄRR

U M E Å8 Re p o r t a g e

Umeå kommer att bli ett själv-klart besöksmål för resenärerfrån när och fjärran. Fördelen äratt Entré Syd bara ligger ett parkilometer från centrum, lätt attnå med kollektivtrafik eller cykel.

TILL SKILLNAD FRÅN många an-dra Ikea-varuhus som ligger betydligt längre bort från värds-taden, exempelvis Birsta köpcen-trum-Sundsvall. Konsekvensenav Birsta handelscentrum harblivit att centrumhandeln i Sund-svall påverkas negativt, menarThomas Nilsson.

Hur ska man då locka folk somshoppat loss på Ikea in till Umeåcentrum? Ja, Thomas Nilsson,menar att det handlar om att erbjuda ett levande och attraktivtcentrum, ett helt paket av aktivi-teter.

– SPÄNNANDE BUTIKER, fylldagallerior, kvällsekonomi med pubar, restauranger, caféer, kul-turevenemang och hotellpaket.Viktigt att vi skapar spännandemötesplatser och arenor i cen-trum som vi kan locka in Ikea-resenärerna till centrum med, säger han.

2011 en ny organisation dagens ljus: Visit Umeå, en konstellation bestående av Umeåkommun, Destination Umeå ekonomiska förening och UmeåC.

UPPDRAGET ÄR ATT UTVECKLAoch positionera Umeå som en at-traktiv region för besöks-, mötes-

och evenemangsturism.– Umeå har ett gyllene läge

med allt spännande som händerjust nu, det nya kulturhuset, Kul-turväven, Ikeas etablering, ochalla ombyggnationer i stan. MedIkea kommer Umeå att bli en in-tressant och spännande stad atträkna med, säger han. n

PETER KÄRR

Parkeringar i centrum är en viktig komponent för att locka shoppingturistertill centrum. FOTO: PETER KÄRR

Nischbutiker med unika sortiment är centrumhandelns vapen för attlocka till sig Ikea-kunderna, menar Thomas Nilsson, vd för Umeå C.

H A PA R A N D AIKEA-effekten är kanske somtydligast i fallet Haparanda.Men IKEA ensamt utför ingamirakler.

L Inför julhandeln 2006 öppnadeIKEA sitt nordligaste varuhus iHaparanda, ett stenkast frångamla tullstationen mot finskaTornio. Året därpå utsågs Hapa-randa till Årets tillväxtkommun iSverige, av Tidningen Affärs-världen.

TRE ÅR SENARE noterade Han-delns utredningsinstitut att säl-lanköpshandeln i kommunenökat med 840 procent sedanIKEA:s etablering, samtidigt somdagligvaruhandeln ökade med 50procentSammantaget bidrog handels-boomen till omkring 800 nya jobbinom handel och service. Meninte ens ett IKEA räcker för attvända utvecklingen på längresikt.

I BOKEN Haparanda efter IKEA(utgiven september 2010), har vetenskapsjournalisten JanNyberg kartlagt vad som händemed gränsstaden efter den inle-dande IKEA-euforin. Bilden av stärkt framtidstro ochsjälvkänsla är visserligen enty-

dig. Unga kvinnor stannar istäl-let för att flytta. Ändå fortsätterbefolkningen att minska. Ungdomsarbetslösheten är högtsi landet. Analysföretaget RYMConsulting, med fastighetsför-valtning i Haparanda som enkoncernverksamhet, påpekar attbefolkningsutvecklingen intebara är negativ. Enligt SCB harantalet barn i åldersgruppen 0-4år ökat med 8 procent efterIKEA:s etablering fram till ochmed 2009.

”VISSERLIGEN HAR staden införtgratis barntillsyn men föränd-ringen skall främst tolkas somom att ungdomarna väljeratt stanna kvar i staden för attderas framtidstro till stadenhar vuxit.”

PÅ SENARE ÅR har etableringenav en järnmalmsgruva i Pajala,knappt 20 mil norrut, tillfört re-gionen ytterligare framtidstro.Färdigställandet av Haparanda-banan, en helt ny kustjärnväg tillKalix med fortsättning tillBoden, beskrivs som början på enNorrbotniabana och inledningenpå Haparandatornios tillvarosom den viktigaste transport-knuten för gods i norra Skandi-navien. För en utomstående be-traktare är det omöjligt att inte

imponeras av handelsområdetstillväxt. Längs Torneälven växermoderna bostadshusen somsvampar ur jorden i attraktivastrandlägen. Kanske är det som förutvarande

kommunalrådet Sven-ErikBucht (S) sa:”IKEA är det bästa som häntHaparanda sedan freden medRyssland 1809.n

FREDRIK BJÄRNESAND

Re p o r t a g e 9

IKEA gav framtidstro

H A PA R A N D A

Två miljoner besökare, mot väntade en miljon besök. Redan efter ett år fickIKEA i Haparanda bygga ut. Idag har varje handelskedja med självaktningslagit upp en filial i området. FOTO: FREDRIK BJÄRNESTAM

10 K r ö n i k a

Nu har vi en härlig tid framföross, med mycket ljus, skönadagar och så småningom

semester. En tid som för många innebärtillfällen att ladda batterierna och ägnalite tid åt egen friskvård. Men hur kandu som arbetsgivare tillse god hälsa fördina anställda och dig själv underresten av året?

Kan du t ex bekosta sjuk- ochfriskvård för dina medarbetare? Ellermotion och friskvårdsaktiviteter?Svaret är givetvis ja, men det fårskattemässiga konsekvenser beroendepå vilken typ av vård du betalar. Om dusom arbetsgivare betalar för offentligvård räknas det som en löneförmån förden anställde och du får dra av kostna-den för vården.

Betalar du för privat vård räknas detdäremot inte som en löneförmåneftersom det inte påverkar den anställdeekonomiskt och företaget får heller intedra av dessa kostnader. Däremot ärföretagshälsovård avdragsgill.Kostnader för friskvård och motion, tillexempel årskort på gym eller annatträningskort, kan vara skattefri mendet beror på vad som erbjuds och hur duerbjuder den.

Huvudregeln säger att alla förmånersom en arbetsgivare ger sina anställdajämställs med lön och att de därmed ärskattepliktiga för den anställde. Fråndenna regel finns ett antal undantag,som innebär att vissa förmå¬ner är helteller delvis skattefria.

Den offentliga vården är skattefinan-sierad och till för alla. Om du somarbetsgivare betalar vårdavgiftenoch/eller mediciner för en anställdräknas detta en skattepliktig förmån.Du betalar även sociala avgifter, vilketär avdragsgillt som en kostnad iverksamheten. Även fri tandvårdräknas som skattepliktig förmån.

Den privata vården är däremotskattefri för den anställde. Kostnaden ärinte avdragsgill i företaget och dubetalar heller inte sociala avgifter.Samma sak gäller för privata sjukvårds-försäkringar för den anställde.

Fri företagshälsovård är också enskat¬tefri förmån då den inte påverkarden anställde ekonomiskt, och kostna-derna är därmed avdragsgilla förföretaget, likaså momsen.

Kostnader för motion ochfriskvård får du i regel dra avsom personalkostnad, men det

beror lite på vad som erbjuds och hur duerbjuder den till dina anställda. För attförmånen ska vara skat¬tefri ska denrikta sig till samtliga anställ¬da,oavsett anställningsform (däremotmåste inte alla använda erbjudandet).Vidare ska den vara av ”mindre värde”,som t ex ett årskort till ett gym (förut-satt rådande marknadspris).

Är du enskild näringsidkare ellerdelägare i ett handelsbolag gäller andraregler. Du får inte göra avdrag förkostnader för sjuk- och hälsovård,

tandvård och privata sjukvårdsförsäk-ringar. Däremot får du dra av kostnaderför företagshälsovård.

Hur ser det ut på ditt företag? Hardu sjukvårdsförsäkring tilldina anställda? Både du som

företagare och dina anställda gynnas aven privat sjukvårdsförsäkring somdelfinansieras av den anställde. Ettupplägg inför kommande löneförhand-lingar kanske?

Tills nästa gång, njut av ljuset ochlycka till med ditt företagande!

LARS LUNDSTRÖMLars Lundström är Försäljningschef,Företagsförsäkringar vid Länsförsäkringar Västerbotten.Lars nås på telefon: 0910-73 40 80 eller 070-653 30 86Mail: [email protected]

Sommar, sol och friskvård

11

Karolina Andersson, Inger E. Pedersen och Anders Wangby, tre av sex anställda på Västerbotten Investment Agency, som lockar utländska företag att inve-stera i länet. FOTO: ERIC NORDLUND

Vill locka utländska företag till länetVästerbotten är ett stort län med stora tillgångar. För att också få omvärlden att upptäcka det, och att fådensamma att investerapengar i länet, finns EU-projektet Via, VästerbottenInvestment Agency, med säte i Skellefteå.Nu satsar man också på att locka hit företag inomturismen.

L Avsikten med Via, som drivsav Region Västerbotten, länetskommuner samt Skellefteå Kraftoch Umeå Energi, är att jobba förtillväxt i länet.

– Och hur skapas tillväxt? Jo,det skapas genom att det kommerin pengar, säger Anders Wangby,Via:s chef.

Det kan, fortsätter han, ske påtvå sätt. Antingen den traditio-nella vägen, att företag i Väster-botten exporterar sina produkter.Eller genom att utländska företagväljer att etablera sig här och där-

med tillför pengar utifrån. Viajobbar med det senare.

VIA, SOM DROG IGÅNG 2009, job-bar med flera olika sektorer. Tillexempel gruvor, miljöteknik,energi, trä- och verkstadsindust-ri, life science (biomedicin, infek-tionsforskning, mikrobologi).

– Där måste jag nämna Bio-Tech i Umeå, som håller myckethög internationell klass, sägerhan.

Han lyfter också fram skogs-bioteknologi, där han menar attman på SLU i Umeå håller världs-klass.

En annan verksamhet somhan anser håller hög internatio-nell klass är det så kallade GIS-klustret (geografiska informa-tionssystem) i Lycksele.

NYLIGEN TOG SIG VIA AN ett nyttområde; turismen. Inger E. Pedersen har det på sitt bord. Enmarknadsanalys har visat på vil-ka styrkor och svagheter utländs-

ka turister upplever i Västerbot-ten. Som väntat får vildmark, natur och fiske höga poäng. Attregionen har sex flygplatser är enannan stor fördel. Mer oväntatvar det som upplevs som nega-tivt.

– Boendet, säger Inger E. Pedersen.

– Man vill gärna uppleva vild-mark, men man vill bo flott.

AV SÅDANT BOENDE finns det,konstaterar hon, alldeles för lite idag. Här öppnar sig en chans förutländska intressenter.

– Fler behövs för att ta handom alla som vill åka, säger Inger.Varför är det viktigt att

få in utländska företag?

– De kommer med nytt kapitaloch nytt kunnande, och till vissadelar med ett mer storskaligt tän-kande. Och det skadar inte, sägerhon.

Om man ser till hela Via:s om-råde har man, så här långt, lyck-ats locka hit utländska företag att

investera ungefär 100 miljonerkronor i länet. Konkret handlardet om 87 jobb.

– Man brukar säga att varjejobb skapat av ett utländskt före-tag är värt 330 000 kronor per årför samhället, med spinoffeffek-ter, säger Anders Wangby.

DET BLIR NÄRA 29 miljoner kro-nor. Med tanke på att Via-projek-tet kostar 9 miljoner kronor perår, varav hälften kommer frånEU, innebär det två miljoner plusför samhället på de första treåren.

Via visar upp sig en hel del påmässor utomlands, men använ-der också blogg, twitter och annan webbkommunikation.

– Vår uppgift är att ge en brabild av Västerbotten, att visa påett gott värdskap, för att utländs-ka företag ska förstå att det är attraktivt att investera här, sägerKarolina Andersson, marknads-ansvarig.

ERIC NORDLUND

S K E L L E F T E Å

L Ä N E T12 Re p o r t a g e

Konkurrensen om besök

Thomas Carlsson, länsturistchef, berättar att som ett led i kvalitetsarbetet genomförde Västerbottens turism i fjol försök med mystery shopping, där anonyma granskarevill utveckla sin verksamhet.”

Turismen är världens snabbastväxande industri. Men länet får se upp så det inte halkar på efterkälken.

L 2010 omsatte svensk turistnä-ring 255 miljarder kronor och ge-nererade 162 000 helårsarbeten.Det var en ökning för åttonde åreti rad, enligt Tillväxtverket.

– I LÄNET RÄKNAR VI MED att besöksnäringen omsätter sjumiljarder kronor och skapar cir-ka 5 000 helårsarbeten, säger Tho-

mas Carlsson, länsturistchefVästerbottens turism.

Även om antalet gästnätterökat i länet de två senaste åren(förra sommaren ökade länetmest i landet, +10,4 procent jäm-fört med rikssnittet –0,7 procent)så har länets andel av landetssamlade gästnätter minskat frånfyra till knappt tre procent de tvåföregående decennierna.

Sysselsättningsutvecklingeninom länsturismen har också varit svagare under 2000-taletjämfört med grannlänen Jämt-

land och Norrbotten (+16 procentjämfört med +42 respektive +22).

Till skillnad från kustområ-det, där länsturismen ökat med20 procent under 2000-talet, såuppvisar verksamheterna i fjäl-len en tillbakagång med –7 pro-cent. Att jämföras med en kraftigökning i Jämtlandsfjällen (+66)respektive Norrbottens fjällom-råde (+25).

– FÖR ATT HÄNGA MED handlardet inte längre om att göra sammasaker som vi alltid gjort. Det behö-

ver skapas något nytt både vadgäller attraktioner och sätt att arbeta. Vi har hamnat i ett lägenär det gäller att specialisera sigoch bli mycket bättre än andra.

THOMAS CARLSSON MENAR attinget annat län till lika stora ytorav omväxlande natur och orördvildmark.

– Vi har fem tillgängliga fjäll-dalar jämfört med bara två iNorrbotten.

Men destinationerna måsteutvecklas mer. Idag finns tio des-

13

en hårdnar

nskare betygsatte anläggningars kvalitet. ”Det viktigaste är att man är engagerad ochFOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

tinationsbolag i länet, varavLycksele och Umeåregionen arbetar på att bli exportmogna.

– Mycket handlar om att bliväldigt mycket mer professionel-la i mottagandet, med god serviceoch gott värdskap.

FLYGLINJERNA MELLAN UMEÅoch Zurich respektive Hamburgär en god värdemätare på länetskonkurrenskraft. Till den inter-nationella chartertrafiken ärknutet en rad framstående rese-arrangörer i respektive länder.

– De internationella resear-rangörerna besöker och väljer,utifrån mycket god kännedomom sina kunders behov och intressen, boenden och aktivite-ter inom destinationsområdena,för paketering och presentation ilockande resebroschyrer.

Researrangörerna tar inga ris-ker, varför ett godkännande är attbetrakta som en kvalitetsstämpel.

– Idag har 28 företag inom boende och aktiviteter uppfylltresearrangörernas krav. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

TURISM – omfattar människorskonsumtion när de reser till ochvistas på platser utanför sinvanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer ellerandra syften. Besöksnäringen – består av debranscher vars försäljning i olika utsträckning bidrar tillturismkonsumtionen.

Destinationer – avser geografiskaområden där olika aktörergemensamt bidrar till att göraområdet mer intressant ochkonkurrenskraftigt som resmål,och där man erbjuder enhelhetsupplevelse av att resa, bo,äta och göra.

Källa: Tillväxtverket

VÄSTERBOTTENS TURISM ärlänets regionala turistorganisationoch sorterar under RegionVästerbotten. Uppdraget är attsamordna den turistiskamarknadsföringen av länetnationellt och internationellt,analysera marknader, drivaprojekt, stimulera utvecklingen avföretag och produkter samtgenomföra insatser för kvalitets-och miljösäkring inom branschen.De närmsta två åren har Region

Västerbotten satt som mål – att länet ska erbjuda marknadentre exportmogna destinationer– att länets gäster ska uppleva attturistföretag och andra aktörererbjuder ett bättre värdskap änkonkurrenterna– att 20 turistföretag ska finnasmed i utländska researrangörersproduktutbud och därmed kunnavara goda exempel för andraföretag.

Källa: Västerbottens Turism

DESTINATIONSBOLAG I LÄNET:AmmarnäsGold of Lapland (Ekon fören)Hemavan/TärnabyLyckseleMalå Norsjö

SkellefteåSorseleSouth LaplandStoruman Umeåregionen

Källa: Västerbottens turism

14 K r ö n i k a

Idagens multikommunikativa världhar västerbottningen gått och blivitrejält långsynt. Var och varannan

kan ingående beskriva den globalavärldens alla sevärdheter, från Eiffeltor-net till Dubais skyskrapor. Frågar mansedan samma personer vad som finns attse i närheten möts man av uppsyner liktförvånade fågelholkar.

Varje år när man får besök avutomvästerbottniska gäster uppstårsamma problem. Vart ska vi ta dem. Ärman Lyckselebo blir det djurparken, iUmeå blir det Gammlia och i SkellefteåVitberget. Vill de se mer så börjarproblemen, vad finns egentligen.

Undertecknad är inget undantagfrån denna långsynthet. Dockhar arbetet låtit mig att stifta

bekantskap med Ume Älvdal. Ume Älvdalär samlingsbegreppet för alla desevärdheter som trängs längs Umeälvensnedre lopp. Det finns väl några styckenvar den första tanke som kom, likafelaktig som snabb skulle det visa sig.Presentationen av sevärdheterna påwebben skulle i tryckt form vara minstlika diger som Bibeln. När besökte du tillexempel en avrättningsplats senast?

Själv försöker jag skylla den dåligainsikten i närområdets alla möjligheterpå att jag är från Lycksele. En mycketdålig ursäkt, då kunskapen om Lapp-

lands egen pärla är minst lika dålig somden om residensstaden.

Vad kan då denna brist på närseendebero på? Förmodligen spelar sköna sofforoch stora tv-apparater en stor roll i detta.Via Discovery och andra program kan vibesöka Amazonas djungel eller vadalängs Nilens stränder utan att behöva taav oss mysbyxorna eller ta på stövlarna.Been there – seen that som amerikanensäger.

Samtidigt missar vi IRL-faktorn. Inreal life-upplevelserna är betydligtmer känslomässiga än de tv- eller

datorförmedlade. Dessutom ökar riskenför att möta trevligt folk betydligt.

Samma långsynthet återfinns inomsportens värld. Manchester Uniteds ochMilans laguppställning är för mångabetydligt mer välbekant än Umeå FC-s,Skellefteå FF-s eller tvärrändernas.Förvisso kan man vara bäst på plan även ihemmasoffan, men titeln känns betydligtmer välförtjänt på en blåsig träläktaremed en halvkall korv i näven. Dessutomkan du träffa de lokala fotbollshjältarnapå stan och delge dem dina strategiskatips. När mötte du Wayne Rooney påtorget senast?

Även kulturen drabbas av sammasynfel. Tänk så mycket bra musik det gåratt missa, bara för att man sparar tillresan och biljetten till Bruce Springste-

ens konsert. Den konserten kan du snartse på tv, utan att sitta 300 meter bort ochträngas med 20 000 andra.

Det är självklart inget fel att famnavärlden, men först bör man ge sinnärmaste omgivning en varm kram.Navelskåderi är inte i alla lägen enövervärderad handling!

Långsynta Västerbottningar missar mycket på kort sikt

ROLAND NORBÄCKRoland Norbäck är projektledare ochdelägare i kommunikationsbyrånKombi Marketing. Han är ocksågästlärare på Designhögskolan i Umeådär han undervisar i grafisk kommuni-kation. Du når honom lättast på telefon070-673 03 60 eller via mail,[email protected]

15

Information förprospekteringSveriges geologiska undersökning, SGU, under-söker, dokumenterar och informerar om berg, jordoch grundvatten i Sverige.

Vi är en statlig myndighet och har vårt huvudkon-tor i Uppsala samt filialer i Stockholm, Göteborg,Lund och Malå.

Vår filial i Malå i Västerbotten, Mineralinforma-tionskontoret, hjälper dig som är intresserad av Mineraljakten och prospektering i Sverige.

Här finns bland annat material från den statligaprospekteringen som upphörde 1992, samt materialfrån privata prospekteringsbolag. I våra arkiv finnstill exempel över 4,0 miljoner meter borrkärna frånöver 17 000 borrhål.

Våra kartor och databaser ger en bild av berggrundoch bergkvalitet, jordlager och markens innehållav metaller och andra ämnen.

Mer information om SGU och vår service finns på www.sgu.se

Vi finns på:Skolgatan 11, 930 70 Malå

Välkommen!

SGUs Mineralinformationskontor, tel: 0953-346 00 & e-post: [email protected]

VÄ R L D E NSvensk turismexport genererade 87 miljarder kronor år 2010. Det var mer än dubbelt så mycket som personbilsexporten.

Med turistiskt exportvärde me-nas utländska besökares kon-sumtion i Sverige. 87 miljarderkronor är mer än dubbelt såmycket som värdet av svensk per-sonbilsexport, och drygt 50 pro-cent mer än järn- och stålindust-rins exportvärde, enligtTillväxtverkets bedömning.

TURISMENS BETYDELSE visar siginte minst genom sysselsättning-ens utveckling. Sedan år 2000 harturismen skapat cirka 31 300 nyaarbetstillfällen i Sverige, vilketär en ökning med nästan 24 pro-cent, jämfört med Sveriges totalasysselsättning som endast ökatmed cirka fem procent undersamma period.

SEDAN ÅR 2000 HAR inhemskturistkonsumtion ökat med näs-tan 53 procent, samtidigt som ex-portvärdet ökat med nästan 115procent.

Mest pengar spenderades år2010 på varuhandel, drygt 102 mil-jarder kronor, medan boende ochrestaurangbesök stod för drygt 76miljarder kronor.

Rese- och transportsektorn,med intäkter från exempelvis

tågbiljetter, flygbiljetter och hyr-bilar, stod för drygt 53 miljarderkronor. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Besök på export

Fakta

Världsturistorganisationen WTOuppger att världens turism vuxitmed i genomsitt 6,5 procent åren1950-2005. Fram till 2020 väntasden globala turismen öka med 4,1procent per år. Kommandeårtionde spås turistindustrin stå för10,4 procent av världens BNP. Flest inresande turister väntas tillEuropa (717 miljoner turister),Sydostasien (379 miljoner turister)

samt Nord- och Sydamerika(282 miljoner turister). Sverige utpekas som världensfemte mest konkurrenskraftigaturistland. Tio-i-topplistan bestårav Schweiz, Tyskland, Frankrike,Österrike, Sverige, USA, Storbritan-nien, Spanien, Kanada ochSingapore.

Källa: Rese- och

turistnäringen i Sverige, RTS

Magnus Nilsson, styrelseordförandeSvensk Turism AB. 2010 lanseradebranschen en nationell strategi förbesöksnäringen. Visionen är attfram till år 2020 dubblera omsätt-ningen för svensk turismnäring till500 miljarder kronor, öka sysselsätt-ningen till 300 000 årsverken samtöka turismens exportvärde till 250miljarder kronor. FOTO: KOLMÅRDEN

L Ä N E T16 Re p o r t a g e

Magnus Hedberg och Sofie Jonsson, South Lapland, Åselekontoret. ”Grunden för projektet är samarbetet över kommun- och länsgränsen. Vad vi gör nu äratt bygga system och strukturer, detta är en chans att satsa stenhårt under två år.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Ett destinationsbygge

17

Fakta

Rese- och turismbranschen i SouthLaplandkommunerna Vilhelmina,Åsele, Dorotea och Strömsundberäknas investera cirka 1,5miljarder kronor de kommande 10åren. Målet med destinationsbo-laget är att till år 2015 medverkatill 25 000 nya besökare, 67 500nya gästnätter, 100 nya arbetstill-fällen och att attrahera offentligaoch privata investeringar iområdet. Åren 2013-2020 ärmålet att skapa 4 000-5 000 nyabäddar, nya och utbyggda hotell,samt nya aktiviteter, produkter,

skidområden och liftar i området.December 2011 bildadesflygplatsbolaget South LaplandEco Invest AB, med uppgift attverka för en utveckling avflygplatsen i Vilhelmina så attstörre plan från Sverige ochEuropa kan landa. Bolagsbildning-en signalerar till regionförbund,länsstyrelser och möjligafinansiärer att en flygplatsutbygg-nad är en starkt prioriterad åtgärdi området.

Källa: Förstudie samt

South Lapland.com

Sofie Jonsson, projektledareSouth Lapland, är frånStrömsund och har en bakgrund som näringslivs-utvecklare i kommunen.Dessförinnan har hon arbetat inom ALMI, Ung Företagsamhet samt varit butikschef och turistarbetare.

över gränsernaSouth Lapland är det senaste iraden av destinationsprojekt ilänet.– Det finns ett väldigt sug, nuhar vi chansen att satsastenhårt, säger Sofie Jonsson,projektledare.

L I februari drog South Laplandigång, sedan finansieringen bli-vit klar med Europeiska regiona-la utvecklingsfonden.

– Tillsammans med medelfrån Region Västerbotten ochVilhelmina, Åsele, Dorotea ochStrömsunds kommuner är bud-geten på drygt 11 miljoner kro-nor år 2012-13, säger Sofie Jons-son, projektledare och tidigarenäringslivsutvecklare i Ström-sund.

I VARJE destinationskommunfinns lokalkontor för utvecklingoch försäljning.

– Att få in fler sommarpaket ärnu prioriterat. Vi tittar särskiltpå norgemarknaden, där vi ingåri en kampanj med VästerbottensTurism och Visit Sweden.

Andra målområdet är Mälar-dalen, dit riktade kampanjer pla-neras.

– Utmaningen blir att skapafler och bättre attraktioner. Vårarepresentanter ska åka runt ochhjälpa till med att snickra ihoppaket. Tack vara samarbetet kanvi skapa paket över kommun- ochlänsgränserna.

Magnus Hedberg, destina-tionsrepresentant och boende iÅsele, har en bakgrund somwebföretagare och marknads-förare.

– Genom destinationsbolagetkan turistföretagarna koncentre-ra sig på det de är bra på, medanvi kan hjälpa till med paketering,marknadsföring och försäljning.

SOM ENSKILD ENTREPRENÖRkostar det inget att delta, berättarSofie.

– Det är jätteviktigt att det blirpå företagens villkor. Man väljersjälv hur mycket man vill delta,man tar inga risker, enda kostna-den är en liten procent vid bok-ningar, men då får man tillgångtill ett väldigt professionellt bok-ningssystem, med resegarantieroch säljorganisation.

Ett nationellt kvalitetssäk-ringssystem, samt utbildningar

och coachning, utreds också. Sofie Jonsson vill inte gärna

talar hinder, men medger att detfinns en risk att South Laplandinte blir självfinansierande efterprojekttidens utgång 2013.

– Vi har relativt kort tid på ossatt komma igång, målet är att hit-ta vår nisch som en vildmarks-destination och öka lönsamhetenbland turistföretagen. n

FREDRIK BJÄRNESAND

”Här finns allt från fjällvärld till skogoch rena vildmarken, det är ennisch som ännu inte är tagen.””Här finns ett mycket varierat utbudinom mindre än en timmes restid.””I och med det kommun- och läns-överskridande samarbetet kan vitillsammans arbeta för områdets utveckling.”

FOTO: SOUTH LAPLAND/DANKULLBERG/ANDERS STRÖM

18 – m e d l e m s s i d o r

Torbjörn HalvardssonRegionchef Företagarna i Västerbotten

Vi har i media under senasteveckorna tagit del av Jimmyoch Linda Fredrikssons situa-tion efter det att deras dotterMeja, 9 år, dog i cancer 22 okto-ber 2011. En livskris som ingenkan föreställa sig och självklarten katastrof för hela familjen.

L Att hantera en sådan kris ärmycket svårt. Båda föräldrarnahar haft det väldigt tufft efterdödsfallet och att återkommatill en någorlunda normal situa-tion efter en sådan händelse ärsjälvklart mycket svårt.

Jimmy är egen företagareoch Linda är anställd. Båda harvarit sjukskrivna, på heltid ibörjan och senaste tiden påhalvtid.

Efter 6 månader fick Jimmyett telefonsamtal från Försäk-ringskassan med meddelandetatt ”jag har tagit beslutet att ut-försäkra dig”.

Beskedet kom utan att någonfrån Försäkringskassan träffatJimmy, eller föreslagit någonplan för rehabilitering. Lindadäremot får fortsätta sin sjuk-skrivning.

VAD BEROR DET PÅ att Försäk-ringskassan gör skillnad på för-äldrarna?

Båda har drabbats av sammalivskris, men det som avgör äratt Jimmy är egen företagareoch Linda anställd.

Varför denna skillnad? Enmycket bra frågeställning somtyvärr är svårt att få förklaratfrån Försäkringskassan, mentyvärr allt för ofta förekomman-de och definitivt en diskrimine-

ring.Vi har även exempel på

kvinnliga företagare som när deskaffat barn, får besked frånFörsäkringskassan att ersätt-ning utgår endast om företagetavvecklas.

EGNA FÖRETAGARE behandlasannorlunda än anställda när detska avgöras rätten till ersätt-ning från trygghetssystemen.Även om en egen företagare be-talar själv sina egna avgifter tilltrygghetssystemet, medan enanställd får dessa avgifter betal-da av sin arbetsgivare, så skiljerdet i bedömning från Försäk-ringskassan.

Företagarna har drivit den-na fråga om diskriminering avföretagare i flera år. Vi behöverinte enbart en ökad trygghet förnystartade företagare, vi behö-ver även en jämlik bedömningav egna företagare från våramyndigheter.

VI BEHÖVER SNABBT förändraattityder till eget företagande.Hos många människor förknip-pas företagande med stora na-tionella eller internationella fö-retag som förutom att årligenredovisa miljardvinster, före-komma i artiklar om bonussys-tem och skatteplanering.

Den bilden är tyvärr allt förvanlig och utifrån vilken detdessutom ofta sätt lagar och re-gler.

Vad ett eget företagandeverkligen är framkommer sällan. I Sverige har vi 1 037 000privata företag. 99,2 procent av alla dessa företag är små

och under 50 anställda.

ÄGAREN AV FÖRETAGET ska satsa eget kapital vid startenoch även ställa säkerheter för delån som företaget behöver. Denegna arbetsinsatsen tillsam-mans med den egna kompeten-sen är det sedan som avgör hurframgångsrik företaget blir ochmöjligheten till att även anstäl-la medarbetare.

Det är dessa företagares insatser som skapar de nya ar-betstillfällena i landet. Det är

dessa företagare som våra politiker sätter sin förhoppningtill då de förväntar sig ekono-misk tillväxt och sänkta arbets-löshetssiffror.

Det är svårt att förstå kopp-lingen, att från samhället upp-mana personer till att startaeget företagande, inte minst ökaantalet kvinnligt ägda företag,till att samtidigt särbehandla fö-retagare då de behöver nyttja desociala trygghetssystemen. Är det så att företagare enbartses som ”nyttiga idioter”? n

FOTO

: JA

KOB

SJÖ

STRÖ

M

Trygghetssystemen ärdiskriminerande för företagare

19

FöreningsNYTT

LyckseleFöreningen genomförde ett välbesökt frukostmöte den 27 april därLappland Goldminers och Securitas berättade om sin verksamhet.Under april har också Företagarna i Lycksele engagerat sig i denkraftsamling som krävs för att exploateringen av kvarteret Köpmannenäntligen ska genomföras.Boka redan nu in nästa lunchmöte den 1 juni. Program är ännu intebestämt; det kommer att presenteras i Annonsbladet veckan innan.Notera också att årets stora företagardag, En Dag på Stan, blir lördagenden 18 augusti.

Burträsk LövångerDen 8-9 maj var det lunchmöte med Företagarna i Burträsk ochLövånger. Torbjörn Halvardsson informerade om medlemsnyttan iFöretagarna vid Lövångers Kyrkstad och Anna Jonsson, projektledareFöretagarna, informerade på Värdshuset i Burträsk.

VindelnFöretagarna Vindeln alternerar medlemsträffarna med olika företags-besök. Den 24 april besöktes Protab AB där VD Jan Hörnberg informe-rade medlemmarna om dess verksamhet och visade upp verksamhets-lokalerna. Bolaget är en viktig spelare i underleverantörsledetgentemot bolagen i Skogstekniska Klustret men även långt utanför.

StorumanDen 12 maj är det Företagsgala med utdelning av årets företagare. Den 24 maj så bjuder föreningen på lunch för alla nya medlemmar i Storumanområdet. På kvällen bjuder föreningen på middag iTärnaby/Hemavanområdet för medlemmarna i närområdet. Första uttagningen till projektstipendiet för Luspengymnasiets eleverär gjord. Nu väntar en duvning i presentationsteknik för de uttagnaprojektdeltagarna innan de får visa upp sina projekt för en jurybestående av lokala företagare, föreningens styrelse och lärare.Vinnare presenteras på skolavslutningen i juni och föräras med ettstipendium och diplom.

SkellefteåLördagen den 2 juni är det Cityfest i Skellefteå. Vi hälsar alla företagarevälkomna till kvällens festligheter med Företagarna på Skellefteåstadshotell kl. 19.00. Vi erbjuder en stor fin buffé med både kött ochfiskrätter tillsammans med härliga sallader. Under kvällen blir det ävenunderhållning med Kung Bore och dans till Rolaties. Bjud gärna in erakollegier tillsammans med respektive. Passa på att utöka ditt nätverk!Pris: 200 kr per person (inkl. moms). Vi önskar er anmälan senast den15 maj till Lars Forssell. E-post [email protected] Mobil 070-560 28 75Boendepaket; 425 kr per person.Önskar du boende har du möjlighet att boka till förmånliga priser bådepå Skellefteå Stadshotell samt Malmia Hotell. Ange koden "MITT I CITY"vid bokning så att du får rätt pris för logi (del i dubbelrum) och frukost.

NordmalingIndustriepoken har präglat framväxten av de moderna orternaNordmaling, Rundvik och Hörnefors.Den 16 april bjöds Företagare in till en mycket intressant berättaraftonom industriepoken på Norrbyskär med ca; 60-70 deltagare.

NorsjöLördagen den 28 april hölls en välbesökt företagsdag i Norsjö därföretagen på orten visade upp och informerade om sina verksam-heter. Parkeringen vid företagshotellet var välfylld av utställare och hoskringliggande företag hölls öppet hus.

ÅseleFöretagarna Åsele inbjuder till frukostmöte i Gafsele ServicecenterBygdegården onsdagen den 16 maj kl 07.30. Där kommer du blandannat att få information företagarna och medlemsnyttan samtinformation av Robert Borgen om Åsele näringslivsstiftelse och derasarbetssätt. Vi kommer även att göra ett företagsbesök hos Lappmarks-bonden i Gafsele. Kaffe/Te och smörgås serveras. Välkomna önskarFöretagarna Åsele.

Medlemsförmåner

BETALTERMINALERTellerNets

BILARVolvo Bilbolaget Nord ABForslunds Bil ABBMWToyota

DRIVMEDELOKQ8Shell

ENERGISkellefteå Kraft

FLYGMalmö AviationSAS

FRAKTERSchenker AB

FÖRSÄKRINGARGarantförsäkringarLänsförsäkringar Västerbotten

HOTELLScandic

HYRBILARAvis, OKQ8, Europcar, Mabibiluthyrning

HÄLSAS:t LukasProActive

JURIDISKA TJÄNSTERRedovisningstjänst ABDraftit

KONTORSMATERIALSvanström

MARKNADSFÖRINGLokaldelenGoogle

RESEBYRÅERFöretagsresor i Umeå

RÅDGIVNINGFri muntlig juridisk rådgivning

TELEFONI/TELEFONER/DATORER/VÄXLARTele2LTS Telekommunikation/Stjärnafyrkant

TELEFONPASSNINGTeleCenter i Bygdeå AB

KREDITUPPLYSNING(UC) Affärs- och Upplysnings-företaget

Som medlem hos oss får du del av följande förmåner och rabattavtal:

20 – m e d l e m s s i d o r

Företagarna i Västerbotten häl Liisa AnnimieMellanbygdens Kapellservice AB Näsåkersvägen 193010 LÖVÅNGER

Kim VictorinAgas Elektriska och HandelsAktiebolagParkvägen 891731 DOROTEA

Rolf PerssonHBL i Lappland ABArvid franklinsvägen 25 a92135 LYCKSELE

Maria LundhStructor VVS-konsulter i NorrAB Torget 392131 LYCKSELE

Johan RidderstråleHultdin System AB Skolagatan 1293070 MALÅ

Jan Erik PerssonJan Erik PerssonMo 10591492 LÖGDEÅ

Morgan AnderssonNorsjö Ytteknik AB Storgatan 4793532 NORSJÖ

Sanna BjörkSanna SaxStorgatan 3693532 NORSJÖ

Ernst Robert ÖmanByggmix i Skellefteå ABDrängsmark 2793496 KÅGE

Jörgen HellströmFrostkåge Fordonsservice AB Frostkåge 12093492 KÅGE

Maria OttossonÄlvsbacka Fastigheter ABÖstra Nygatan 10493135 SKELLEFTEÅ

Lotta LundgrenStaans Trafikskola i SkellefteåAB Södra Järnvägsgatan 4193132 SKELLEFTEÅ

Pontus LöfgrenSunnanå Åkeri AB Östra Grubbgatan 993164 SKELLEFTEÅ

Niklas LarssonNilaco AB Lasarettsvägen 2093132 SKELLEFTEÅ

Sabina JonssonBocamic Konferenser & MötenNygatan 52 A93130 SKELLEFTEÅ

Ann-Britt Carita HolmgrenCaredo Dyhringegatan 25931 44 SKELLEFTEÅ

Mattias MarkströmMattias Markström Entre-prenad AB Liden 15936 91 BOLIDEN

Tomas DahlgrenSäljhantverkarna ABSandvägen 493135 SKELLEFTEÅ

Lars ÖgrenArtvise ABNygatan 57931 30 SKELLEFTEÅ

Stig ForslundBroholmen Förvaltning AB Lasarettsvägen 1993132 SKELLEFTEÅ

Per-Erik HedströmKusmarks El AB Norra Brönet 141934 93 KUSMARK

Åsa LundgrenStradivarius HVB ABJörnsvägen 5993493 KUSMARK

Kim LundquistMary Assistans ABNorra Byske By 117930 47 BYSKE

Monica Annie KristinaLindgrenMonica Lindgren ABSommarstigen 16931 51 SKELLEFTEÅ

Bert-Olof JonssonJärnia Sorsele Strandvägen 1992070 SORSELE

Pia SjöbergPia Sjöberg i Sorsele AB Vindelvägen 592070 SORSELE

Stig StrandTrolltunet ABKvarnstensvägen 192066 HEMAVAN

Karl-Gunnar HenrikssonKalles Ur & Guld AB Järnvägsgatan 1692331 STORUMAN

Jan Sören LöfdahlKita's Krog 92331 STORUMAN

Jonny KristofferssonJonny Alexander Kristoffers-sonSkjutbanevägen 1092066 HEMAVAN

Torbjörn UtsiHemavan Tärnaby Airport ABÄlvstigen92066 HEMAVAN

Benkt SöderströmSÖDERSTRÖM, BENGT INGEBlå vägen 692066 HEMAVAN

Marie Monika Christin JonssonBA:s Klädbod i Storuman ABSkolgatan 1292331 STORUMAN

Birgitta CorinTärnaby Fjällhotell AB Östra Strandvägen 1692064 TÄRNABY

Elmars BorinsSånninggården Restaurang &Pensionat AB92066 HEMAVAN

Xiaohong JiEastern Palace i Umeå ABVasagatan 1290329 UMEÅ

Hans JanssonVäxtbyggarna i Sverige ABBox 1191020 HÖRNEFORS

Lena LundqvistShift Education ABStorgatan 43 1tr90326 UMEÅ

Agneta LampAgnetas KontorsbyråVojmån 491292 VILHELMINA

Per BlombergNorrbyskärs Wärdshus ABKungsvägen 1691020 HÖRNEFORS

21

Kontakt

Företagarna VästerbottenService ABMagasinsgatan 7, 3 tr903 27 Umeå

Regionchef

Torbjörn Halvardsson, Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95Epost [email protected]

Regionsamordnare,

projektledare Företagsjouren

i Övre Norrland

Camilla Sundling, Tel. 090-206 14 02Epost [email protected]

Ekonomi

Maud Sandberg–Forsgren, Tel. 090-206 14 04Epost [email protected]

Projektledare BAIT

Anna Isaksson, Umeå(föräldraledig)Tel. 090-206 14 03 Mobil 070-224 37 00Epost [email protected]

Projektledare: Företagarnas

JobbEtt

Anna Jonsson, Umeå Mobil 070-380 57 36E-post [email protected]

Projektledare: Handslaget

Inlandsutveckling

Peder Johansson, MalåTel. 0953-58 04 94Mobil 070-551 17 91E-post [email protected]


Inlandsutveckling

Kurt Lindgren, LyckseleMobil 070-693 73 01E-post [email protected]


Inlandsutveckling

Erika Hjukström, Sorsele -StorumanMobil 070-325 80 83

E-post [email protected]

Föreningsutvecklare/

medlemssäljare, Skellefteå

Lars ForssellMobil 070-560 28 75E-post [email protected]

Hemsida:

www.foretagarna.se/vasterbottenJuridiska rådgivningen

0771 – 45 45 45Medlemsservice

08 – 406 18 65Försäkringsservice

08 – 406 17 77

Aron LindgrenSpölands Trä ABSlagvägen 990582 UMEÅ

Mona PresteleAnemonaIstidsgatan 2790655 UMEÅ

Roger RoshedRoshed ByggserviceBox 20590105 UMEÅ

Birgit Pia Christina RenströmP Garn i Umeå ABRådhusesplanaden 1290328 UMEÅ

Mikael JakobssonEnlumi ABMarmorvägen 690742 UMEÅ

Tomas KallinAtlas Timber Merchants ABBox 306590303 UMEÅ

Rookie VestinOptimal Fitness Umeå ABBiologigränd 3390732 UMEÅ

Gabriella Hed VallBibliotekscafeét i Umeå ABSkolgatan 57 A90329 UMEÅ

Niklas SandströmNS Bygg Umeå ABKungsgårdsvägen 47903 55 UMEÅ

PerGunnar ErikssonSuncore ABVidevägen 6991232 VILHELMINA

Benny NilssonTegsnässkidan ABTegsnäset 24922 95 GRANÖ

Linda LidströmLinda LidströmKarlsgårdsvägen 53922 32 VINDELN

Örjan AxelssonNordic Transaktions ABStationsvägen 1092273 HÄLLNÄS

Anna-Clara FridénÖstra Spöland 4591192 VÄNNÄS

Lars-Bertil NäslundNäslunds Väg ABBox 12391060 ÅSELE

Camilla NilssonNilsson's Städ & Specialservicei Skelleftehamn ABHyttgatan 3932 31 SKELLEFTEHAMN

sar nya medlemmar välkomna

G R A N Ö22 Re p o r t a g e

Floßfahrt auf dem Fluss Umeälven. ”De utländska besökarna söker naturupplevelser, de uppskattar verkligen att få arbeta med händerna.” ”Vi ser oss gärna som och hoppas fler ska etablera sig.”

Ett fågelmausoleum tio miluppströms Umeälven?– Det är en förmån att få arbetamed ett genomdesignatkoncept, säger ChristopherStorm, projektutvecklare GranöBeckasin.

L Ännu har ingen jättebeckasinmed 58 meter mellan vingspetsar-na landat i Granö. Men konserva-torn Jan-Erik Sjöbloms donationpå nära 1 000 objekt lämnar inteentusiasterna bakom GranöBeckasin någon ro.

– Granö Beckasin tillkom ef-ter en tjänstedesigntävling och ärett av de första turistföretag somstartat utifrån en genomtänkt varumärkesplattform, sägerChristopher Storm.

CHRISTOPHER ANSTÄLLDES 2010efter att ha genomfört ett examensarbete vid Umeå univer-sitet, med Granö Beckasin somämne. Strax innan inköptes enbostad i Granö som besökscen-trum.

– Finanskrisen hade kommit

emellan, den tvingade oss att tän-ka om, men fortfarande bärs vi avvisionen om jättebeckasinen,drömmen driver på utveckling-en, nu handlar det om att utveck-la fler reseanledningar.

DEN TURISTISKA omsättningenhar hittills varit ”blygsam”, medflottfärder på egenbyggda farkos-ter som dragplåster.

– Det är egentligen först i årdet börjar hända något. I fjol blevvi godkända av två researran-görer från Schweiz och Tyskland.

Det börjar märkas, det är en väl-dig skillnad mot vad vi hittills varit vana vid, säger Christophersom har fördelen av tyska somandra modersmål.

– Universitetet är en annanstort bidragande faktor, det ärutan tvekan regionens bästa rese-byrå.

CHRISTOPHER BESKRIVER detsom en fenomenal känsla att fär-das på tre ton timmer genomströmmande vatten.

– Det är som en tidsresa, man

Sinnligt och rofyllt i GranöSinnligt och rofyllt i Granö

23

”Moderna människor behöver få hjälp attkomma över tröskeln. Idag efterfrågas vissabekvämligheter, det gäller att göra resantrygg och bekväm.

CHRISTOPHER STORM

ett nav för traktens livsstilsföretagare,FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Vision

”Granö ska bli ett unikt ochekologiskt upplevelsecentrumför naturturism.”

följer strömmen och kan inteutan vidare vända när man settnågot fint, då är det redan försent, det är som med tiden, den äroåterkallelig.

Flottfärderna är alltså inteframtagna av en nyck, utan an-knyter till den existentielladrömmen att kunna sväva som enfågel.

I ÅR FÅR FLOTTFÄRDERNA säll-skap av fem trekantiga träkojorsom vajar i träden nära bynscamping, som beckasinbolaget

arrenderar. Fågelnästena har hotellstandard, med wc, duschoch kök. Utsikten är vidunderligöver älven.

FÅGELNÄSTENA, med sin svind-lande avskildhet, representerarännu en dimension av svävandeoch tidlöshet.

– Det har börjat hända att researrangörer hör av sig och villvara med på tåget. Flottfärdernaär vår dörröppnare, fågelnästenablir en whao-upplevelse.

Det gäller att vara först, att

kunna erbjuda en helhetsupple-velse och inte göra bort sig, dåstängs dörren snabbt, menarChristopher.

– Det viktiga är att besökarnablir nöjda och säger att resan medderas arrangör var oförglömlig.

I HELHETSUPPLEVELSENS ingårsamhället Granö. Byborna ärviktiga som ambassadörer, me-nar Christopher som själv flyttattill platsen.

När jättebeckasinen ska byg-gas vågar han inte sia om.

– Att bygga ett fågelgalleri iJukkasjärvi hade kanske varitenklare, men inte lika spännan-de. Norrbotten har för övrigtkommit så mycket längre än vi,Västerbotten är obruten mark, vihar en väldigt unik position. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Christopher Storm, projektutvecklare Granö Beckasin.”Visionen bär oss. Vi är fortfarande i vår linda.”

Granö Beckasin bygger bo i träden, varje näste har sitteget fågeltema, standarden är toppen, med kök, toa-lett och dusch. I år har även flera campingstugor upp-rustats. ”Det har saknats riktig bra boende i trakten.”

24 K r ö n i k a

För en liten inlandskommun iVästerbotten där jag är bosatt,Sorsele kommun, som är

Sveriges näst minsta kommun om vimäter invånarantal men bland denstörsta om vi ser till ytan, är handelnoch dess utbud en fråga som diskuterasofta.

Sorsele kommun är inte alls unik pånågot sätt, många av dess kranskommu-ner har en handel där många företagarefår kämpa varje dag för att få ekonominatt gå ihop. Vi har inget överflöd avbutiker och de handlare vi idag har ivåra små kommuner är oerhört viktiga.

Viktiga för att vi som idag bor ochverkar i dessa små kommuner ska hanågot att köpa, tomma skyltfönster äringet som lockar när företagareförsöker rekrytera kompetens som intefinns lokalt och våra hemvändare somkommer och besöker oss ett par gångerper år funderar nog mer än en gång omde ska styra kosan hemåt igen då det ärdags att bilda familj.

Allt eftersom antalet invånare i vårakommuner minskar så blir vårabesökare, turister, allt viktigare. Underen kort period av året strömmar det tillmänniskor, istället för att vi byterpengar med varandra så kommer det innya friska pengar in i kommunen ochtill våra företag.

Bensinstationerna och livsmedels-

butikerna på våra orter påverkas direktoch blomstrar under dessa perioder omdet så är påsk, jakt eller sommarsäsong.Det är extra mycket folk på camping-platserna och många hemvändare borhos släkt och vänner eller i de fritidsstu-gor som de har valt att ha – för attbehålla en fot i hembygden.

Det syns att det finns liv i våra småinlandskommuner – vi lever upp liteextra under dessa perioder. Man kandiskutera om våra butiker i inlandetverkligen får en ökad försäljning underdessa tider av året och visst påverkasvissa butiker mer än andra men jag ärövertygad om att vi alla påverkaspositivt på ett eller annat sätt.

Turisterna ser ofta det vi bosattahar börjat ta för givet, man tarbilen ända fram till butiksen-

trén, korta eller oftast inga köer närman ska handla vilket gör handlingensnabb och enkel, otroligt bra service därbutiksinnehavaren ofta gör det där lillaextra för att kunden ska känna sig sett.

Visst, det är inte alltid handelnpåverkas direkt genom ökad försäljningoch det skiljer sig naturligtvis beroendepå vad butikerna säljer men det ärviktigt att det är folk i rörelse, att dethänder något i kommunerna, vi leverupp och får en ökad framtidstro. Det påsikt skapar en ökad handel.

För mig som har valt att bosättasig i denna del av landet är lugnetoch tystnaden ganska viktig.

Under turistsäsongerna är det mycketfolk i rörelse vilket är jättekul. Det ärviktigt för våra butikers överlevnadsom därmed ger ett bra utbud för migsom året runt boende så jag vill ha hitmassor massor av besökare men visst,när turistsäsongen är över så är detganska lugnt och skönt…

ERIKA HJUKSTRÖM Erika Hjukström är projektledare förHandslaget Inlandsutveckling och ärverksam i Sorsele och Storumanskommuner. Erika nas på telefon 070-3258083 [email protected]

Våra köpmän i inlandetär otroligt viktiga

25

Design lyfter upplevelsenL Ä N E TTjänstedesign och design-processer är ett sätt att förutsebesökarnas behov, överträffaförväntningarna och ökalönsamheten i turismföretagen.

Till sommaren avslutar ALMI-ägda Design Västerbotten programmet Design i besöksnä-ringen, som bland annat handlatom att hjälpa företagare och destinationsorter att utvecklaslagkraftiga turistupplevelser.

– Design handlar om att fångaupp kundens behov redan innande blivit medvetna hos kundenoch att skapa ett erbjudande somöverträffar förväntningarna, sä-ger Christina Friberg, projektle-dare Design Västerbotten.

TORBJÖRN EDVALL, affärsrådgi-vare ALMI Företagsparter medturismfrågor som ansvarsområ-de, menar att besöksnäringenkännetecknas av en ovanligbredd och representerar allt frånhotellkedjor i staden till ensam-

entreprenörer på landsbygden. Trots en stadig tillväxt är lön-

samheten inte alltid på topp.– Många turistföretagare är

lite grann av hobbyentreprenö-rer, säger Torbjörn.

FÅ BRANSCHER är lika kundnäraoch beroende av omedelbar respons.

– Många turistföretagarebrinner så starkt för det de gör attde kanske inte främst har kun-dens behov i centrum, säger Tor-björn.

Destinationsdesign handlarom att utveckla unika helhets-upplevelser och stärka varumär-ket knutet till bestämda platser.Här är samverkan mellan enskil-da företag och omgivande sam-hälle betydelsefullt, menar Tor-björn.

- Destinationsbyggande hand-lar mycket om samhällsutveck-ling, det är en fråga om att göraplatsen attraktiv för både boendeoch besökare.

FREDRIK BJÄRNESAND

Julia Berggren och Christina Friberg, Design Västerbotten, samt Torbjörn Edvall, ALMI Före-tagspartner. ”Design Västerbotten kan hjälpatill med att identifiera och ut-veckla guldkorn som skapar förutsättningar för en attraktivdestination.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

-ep mok akil rä iVtenta när det gäller industriportar.

Portbolaget i Umeå ABSpinnvägen 1Tel 090-12 06 20

www.garageportexperten.se

Garageportexperten.

Namnet till trots, så har vi

samma höga kompetens

och samma djupa sortiment

inom portar för industrier,

butiker, lant- och skogs-

bruk. Hos oss hittar du t.ex

vikporten RECO Duo som är mycket energisnål och

högisolerad med bruten köldbrygga. Porten är stabil

med fl exibel design som är smidig och enkel att

manövrera med hjälp av lyftande gångjärn som

standard. Porten går

givetvis att få motordriven.

LYC K S E L E26 Re p o r t a g e

Anna Larsson har tillträtt en ny tjänst somturiststrateg i Lycksele kommun.


Lycksele jobbar på att bli enexportmogen turistdestination.– Det ska bli intressant att sevilka marknader vi passar för,säger Anna Larsson, turiststra-teg Lycksele kommun.

L Lycksele har, tillsammansmed Umeåregionens destina-tionsbolag VisitUmeå, anslutit

sig till en tvåårig utvecklingspro-cess för att bli exportmogen somturistdestination.

– Vi är ett av tio pilotprojekt ilandet, säger Anna Larsson.

PROJEKTET HANDLAR bland annat om att utreda lyckseleom-rådets styrkor och svagheter medavseende på befintliga och möjli-

ga attraktioner och omvärlds-behov.

Arbetet ska pågå under två åroch följer en fastställt procedurmed träffar och workshops.

– 29 företag och organisatio-ner inom besöksnäringen harskrivit på en avsiktsförklaringom att de ställer upp med sin tidoch engagemang, även Svensk

Handel och Företagarna är med.Processen är en möjlighet att

träffas, diskutera och prioritera,menar Anna Larsson.

– Detta kommer att sätta inLycksele i ett större perspektivoch visa hur vi passar in, vad viska jobba med, och hur. Tankenär att inte sprida hagelsvärmenutan att prickskjuta, så att vi inte

27

Om det händer...Det är vi som är turen i oturen!

Klipp ut rutan och lägg i plånboken i bilen.

Ring dettanummer, såär Du i säkrahänder!

Omsättning branschvis Miljoner kronor ProcentShopping 74,3 29,0Restaurang 58,7 22,9Logi 45,5 17,7Transporter, inklusive bensin 33,7 13,1Livsmedel 23,6 9,2Aktiviteter 20,6 8,0

256,4

Turistekonomisk mätning, TEM, Lycksele 2009

bara gör som vi alltid gjort utansyr ihop en enad front.

Ett argument för internatio-naliseringen är att få till ett jäm-nare flöde av turister, även vin-tertid.

– Kvaliteten och tillgänglighe-ten är jätteviktig, att man hållervad man lovar och att besökarnakänner att det finns en helhet.

Det gäller att veta vad man stårför och tydligt visa upp sitt varu-märke.

DEN TURISTEKONOMISKA mät-ning från 2009 visade att turis-men i kommunen omsatte totalt256 miljoner kronor, varav shop-pingen stod för nästan en tredej-del (29 procent), alltså 74,3 miljo-

ner kronor, följt av restaurangbe-sök (23 procent), logi (18), trans-porter och bensin (13) samt livs-medel (9).

Turistaktiviteterna stod förendast 8 procent, knappt 11 miljo-ner kronor.

– Genom att lyfta företagandetfrån hobby- till mer professionellnivå ökar möjligheterna att driva

verksamhet på årsbasis.Exportmognadsprocessen

kommer att vända sig mot all-mänheten.

– Turismen är något som”drabbar” alla. Står det en ensamturist på torget så är det vi lyckse-lebor som ska gå fram och hjälpatill rätta. L

FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Exportmognad.se är en webbsidadär turistföretagare snabbt kankolla om deras företag lever upptill utländska turisters ochresearrangörers förväntningar, ochom deras hemsidor har vad somkrävs för att locka utlänningar. 44lärorika frågor, som tar 20 minuteratt besvara, handlar bland annat

om företaget kan erbjuda – något unikt?– lärande upplevelser?- aktiva upplevelser?– genuint svenska upplevelser?– andra företag i närområdet somockså representerar unika,lärande, aktiva upplevelser?

Källa: Exportmognad.se

Turist-strategen som vill ut i världen

Turist-strategen som vill ut i världen

LYC K S E L E28

Fakta

I sin nya ägarroll har Mattiasaviserat en modernisering avhotellets IT-teknik, med blandannat hotell-app och avanceradvideokonferensanläggning. Dennya onlinebokningen uppskattas

redan av gästerna för sinenkelhet. Annorlunda arrange-mang, typ rockweekend, är enannan nymodighet. ”Jag har varitmed så länge att mina idéer redanfinns i företaget.”

Mattias dröm är bergfastMattias Forsgren är HotellLapplands nye ägare från ochmed 1 mars. – Här ska Bergasalen ligga, detär en dröm att föreverkliga!

L Nöjes- och äventyrshotellet iLycksele är en av få anläggningari inlandet som har något att erbjuda året runt.

– I januari, juli och septemberunder älgjakten är det ganskadött. Då försöker vi se på den in-ternationella marknaden.

HOTELL LAPPLANDS omsättningvar i fjol rekordstor. Uppåt 20 pro-cent var utländska besök, varav95 procent norrmän. Lyckselesambitioner att etablera sig somett internationellt besöksmåltror Matias har all potential ivärlden.

– Destination Lycksele är beroende först och främst av sina

reseanledningar, där är hotellet isig en anledning till besök. Sedangäller det att samarbeta, vi erbju-der till exempel paket tillsam-mans med djurparken och bad-parken, men vi samarbetar gärnamed alla.

– I JANUARI GJORDE VI ett speci-alarrangemang med 100 skotrar,då vill det till att samarbeta.

Det gäller att tänka nytt, menar Mattias.

– Västerbotten som destina-tion är ganska splittrad, man vär-nar mycket om sitt och ser sigsom konkurrenter istället för kol-legor. Jantelagen och revirtän-kande, sådant är jättetråkigt ochkan få en att tappa sugen.

– VI ÄR OCKSÅ SÅ hemmablindaatt det är äckligt, vi har väldigtmycket som är unikt, alla orter iLappland är unika i sig. Ta Pota-

tisbacken, till exempel! Men infrastrukturen är det förstås si och så med.

VID ETT BESÖK PÅ världens stör-sta turismmässa i Barcelonakunde Mattias konstatera att medelhavsländerna brer på iegna mässhallar, medan svenskadestinationer som Åre och Göte-borg trängs i gemensam kur.

– Jämfört med andra länderkan man knappast säga att vi sat-sar på turismen i Sverige.

För att göra länet till en riktig

turistmagnet behövs något allde-les extra, tror Mattias.

– Vi är så splittrade i små pro-jekt, det skulle behövas satsa pånågot stort och konkret.

MATTIAS DRÖMOBJEKT liggerbara 20 meter från hotellets lobby,i bergknallen Korpberget, där enkonsertsal på 3 000 kvadratmetermed plats för 2 000- 3 000 personer,väntar på att sprängas fram.

– Bergasalen blir något heltunikt, i varje fall i Sverige! n

FREDRIK BJÄRNESAND

”Här är berget som vi ska in i!” Mattias Forsgren började karriären med extraknäck i serveringen på Hotell Lappland, sedan han hoppat av gymnasiet. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

29

MÖBLER & INREDNINGFÖR OFFENTLIG MILJÖ

Klädskåp - Vapenskåp - Skrivbord - SkrivstolPallställ - Lagerhyllor - Butikshyllor - VagnarBelysning - Godshantering - Fikabord - StolarVäntrumsmöblerPlåtskåp - TruckarHyllor m m.

Vännäs 0935 – 13140 www.galvpart.se

Kontakta oss så kan vi hjälpa er medkonstruktionstips inför Varmförzinkningen.

Utför markarbetenoch transporter

070-568 07 47 • Vilhelmina • Lövkullen

- Isolera med Miljövänlig Cellulosa lösull 30% högre Isolerförmåga

Isolera Tak, Vindar,Väggar och Golv

Läs mer på www.isohem.se Tfn. 070-374 89 65 Peter Henriksson

Vi sänker Era Uppvärmingskostnader!

Björnar bolagiserasLycksele djurpark är en av Norrlands största turistmagneter. Nu ska attraktionen bolagiseras.

L Lycksele djurpark grundades1959 och har sedan 1993 fram-gångsrikt drivits som resultaten-het inom Lycksele kommun, utankommunala tillskott. I decemberbeslutade politkerna att bolagise-ra verksamheten. Syftet är attkunna utveckla parken.

– Det innebär ingen större skill-nad men öppnar dörrarna till med-finansiering vid investeringar, sä-ger Iréne Sjögren, djurparkschef.

Lycksele Djurpark är idag Norr-lands kanske största besöksmål.

– Det beror lite på vad man räk-nar till Norrland, i länet är vi i allafall störst med mellan 80 000 och 100 000 besökare per år. Det är gans-

ka fantastiskt för en liten inlands-kommun med bara 12 000 invånare.

Omsättningen på 9-10 miljo-ner kronor gör dock parken till enliten aktör, ekonomiskt sett.

– Vi får bara sju öre av varjeturistkrona som spenderas iLycksele, det är andra som tjänarde stora pengarna.

AMBITIONEN ÄR ATT förlänga sä-songen med mer inomhusaktivi-teter.

– Det är rätt tungt att överlevapå tre månader per år, men vi haren produkt som inte finns påmånga andra ställen och våranordiska djur är som allra vack-rast på vintern. Egentligen är detdå de ska ses, när de är som mestaktiva och går runt fullpälsade,sommartid gömmer de sig oftabakom buskar eller i gropar. n

FREDRIK BJÄRNESANDLycksele djurparks björnkull är en riktig turistmagnet. Årets tre ungar nedkomi januari. Björnmammman heter Isis och är sju år. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

ST I G ST R A N D30 P o r t r ä t t

”Drömjobb!” Som driftansvarig på Fjälltunet f

Stig Strand var under uppväxten granne med en viss Ingemar Stenmark påSlalomvägen i Tärnaby. ”Både barndomen och när vi kom ut och tävlade internationellt var härliga tider.”

Stig Strand är1985 växlade han karriär frånutförsåkning till turism.– Jag trodde nog egentligen attjag skulle ha varit färdig meddet här, säger Stig Strand.

L Stig är född knappa halvåretefter en viss Ingemar Stenmark.Grabbarna från Slalomvägen,Tärnaby, bildade radarpar i tv-rutan fram till 1985, när Strandlade skidorna på hyllan.

Mer eller mindre direkt star-tade Stigs nya tillvaro inom tu-

ristnäringen hemma i Tärnafjäl-len.

DET BÖRJADE PÅ FjällvindensHus. Sedan blev han kompanjon iHemavans Wärdshus från 1991och cirka tio år framåt. Från 1 augusti 2005 är det Trolltunet iHemavan som gäller.

TROLLTUNET STARTADES för etttjugotal år sedan i norsk regi, därav namnet (tun betyder gårdpå norska).

Idag äger Stig anläggningentillsammans med företaget Kåge-läkar´n AB och är operativt ansvarig, med sex anställda. Mennågon vd-titel vill han inte höratalas om.

– Nej, men jag är på plats ochnog jobbar jag så att det räcker,men det är roligt, mycket roligt,annars skulle jag inte palla.

VERKSAMHETEN GÅR UPP ochner, men denna vinter har varithelt okej. Det finns framtidsvisio-

Fakta

Namn: Stig Ivar StrandFödd: 25 augusti 1956,TärnabyBor: HemavanFamilj: Fyra barn och särboFavoritintresse: Fiske, attvandra och läsa. Yrke: Entreprenör inomturistnäringen, driver och ärdelägare i Trolltunet,Hemavan.Bäst med Tärnafjällen: ”Direktfrån en parkering kan du göramycket, åka skidor och skoter,besöka affärer, fiska, iHemavan även besökasimhallen eller vad det nu är.”

Kuriosa II

De senaste 26(!) vintrarna harStig Strand varit alpinexpertkommentator åtSveriges Television, ettuppdrag som tar cirka 60arbetsdygn per år. ”Det är ettuppdrag som förlängs ett år itaget, jag trivs mycket bra meddet, skoj att hålla kontakt medsporten som betytt så mycketför mig.”

Kuriosa I

20 mars 1983 tog Stig Strandsin ena av två världscupsegrar,i japanska Furano. Pokalenfinns att beskåda i en monterpå Hemavans flygplats.

31

et får Stig Strand fritt utlopp för sina egna fritidsintressen, bland annat skidåkning. FOTO: GUNNAR ERIKSSON

trogen sin hembygdner, berättar Stig.

– Jag har under hela mitt livegentligen alltid haft mål somsträckt sig minst fem år fram i tiden.

AMBITIONEN ATT BYGGA UT bo-endet, ny matsal, större konfe-renslokaler och en lockande ba-stumiljö.

– Ritningarna finns, men bör-sen får styra när det kan bli aktu-ellt.

I Hemavan byggs det som ald-rig förr.

– Det är härligt att följa byg-dens pågående utveckling, mensen kan vi inte komma ifrån attdet haltar en del.

– Med tanke på hur det byggsskulle vi väl behöva fler restau-ranger, affärer, liftar och annat,men det är svårt att säga i vilkenordning det behövs.

STIG FUNDERAR.– Prioriteringen i mina ögon

är att få till en grundaktivitetsom sträcker sig precis hela året

om, och där är jag inne på ettäventyrsbad av något slag somgör att vi även mitt i sommarenkan vara en destination.

SOM DET ÄR IDAG passerar folkförbi Hemavan på sin resa frånNorge till Norrlandskusten, ellerandra vägen.

– I juli är det stiltje, för migsom har merparten av gäster i fö-retag och grupper händer det intemycket i semestertider.

Turistföretagaren Stig Strand

saknar inte tillfällen till eget fri-luftsliv annars heller.

– Det är en stor fördel. Vi anordnar ju fiske, skidåkningoch vandringar för grupper, menjag kan även under lediga helgerfiska eller gå ut och vandra. Finns det något som

skulle kunna få dig att lämna

hembygdens Tärnafjäll?

– Oj, en svår fråga som jag ald-rig tänkt på, men det är väl högsttveksamt. n

GUNNAR ERIKSSON

Fakta

Namn: Bengt StrömgrenAktuell: NäringslivschefDoroteaBor: Rådhusesplanaden,UmeåFamilj: Tre utflugna söner,sambo och två bonusbarnIntressen: Segling och naturStyrkor: ”Jag är ganska bra påledarskap, tämligen kreativoch bra på att hitta lösningar,jag ser inga problem och drivsav motgångar, uppförsbackartriggar mig.”Om veckopendling: ”Det ärinte uteslutet att jag flyttar tillDorotea. Jag och frun håller jupå med fotografering, härfinns hur mycket finanaturmotiv som helst.”

”Det viktiga är att företagarnakänner att de har ett stöd från kom-munen, jag ska vara ute mycket ochbesöka företagen och visa uppkommunens engagemang.”

D O R OT E A32

Klimatras – en utmaningDorotea har rasat i SvensktNäringslivs klimatranking. – Med ett sådant utgångslägeär det svårt att misslyckas,säger Bengt Strömgren, nynäringslivschef i Dorotea.

L Posten som näringslivschef iDorotea har länge varit vakant.Saknats har även en genomtänktnäringslivspolitik, i alla fall omman får tro Svenskt Näringslivssenaste klimatranking.

I år har Dorotea, Norrlands företagsvänligaste kommun 2008-2010, fallit över 100 procent frånplacering 71 till 149.

BAKOM LIGGER ETT uppslitandekommunbråk.

– Intressant att företagsklima-tet fått så dåligt betyg av kommu-nens egna politiker, det tyder påviss självinsikt, företagen kän-ner uppenbarligen att de tappatstödet från kommunen det sistaåret, säger Bengt Strömgren somhar en mångårig bakgrund på olika chefspositioner inom Telia-koncernen.

Bengt tillträdde tjänsten somnäringslivschef i mars.

– Jag sökte tjänsten för att jagtrivs bättre med att arbeta i småorganisationer och att det är enspännande utmaning.

– De närmaste månaderna skajag vara ute, lyssna, göra mig enbild och lägga upp en tydlig stra-tegi för arbete. Jag har blivit otro-ligt väl bemött, och känner enviss förväntan.

MÅLET PÅ SIKT ÄR ATT hinnamed minst tre företagsbesök iveckan, samt träffar med företa-garförening och handlare engång i månaden.

– Sedan måste man också harespekt för att egna företagare

ofta lider brist på tid och inte hartid att springa på möten så ofta.

NYLIGEN INBJÖDS ortens ungdo-mar till en förutsättningslös träffför att diskutera deras syn på Doroteas framtid.

– Det var inte så många somdök upp, det kanske kändes liteovant, men jag tycker det är oer-hört viktigt att fånga upp ungdo-mar med driv i och prata framtidoch entreprenörskap. Det är väl-digt viktigt att behålla ungdomar,och att de vill komma tillbaks efter att de utbildat sig.

PRIORITERAT FRAMÖVER ÄR attåteruppta samverkan med skolanoch Ung Företagsamhet.

– Det är viktigt att ungdomar-na får klart för sig att kommunenhar starka företag och fram-gångsrika industrier, och vilkaarbetsmöjligheter som erbjudsvia till exempel examensjobb, lär-lingsplatser eller mentorer.

BENGT AVSER ATT kartlägga före-tagen utifrån vilka generella behov som finns, till exempel lokala serviceföretag och besöks-näringen.

– Microföretagen, som bedrivssom hobby vid sidan om, är ocksåviktiga, för de kan utvecklas tillverksamheter som går att leva på.Enligt Bolagsverket finns över400 företag registrerade i kom-munen.

I BENGTS VÄRLD stavas framgångsamarbete.

– Det handlar inte bara om attförsöka få hit några stora företagutan om att lyfta delarna. Kanvarje företag i kommunen anstäl-la en person så blir det hundra-tals arbetstillfällen. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Bengt Strömgren, ny näringslivschef framför nya Näringslivskontoret i Dorotea, som samordnas med Turistbyrån.Han beskriver sig som observant och analytisk med goda ledaregenskaper. ”Jag är hyfsat strukturerad, även om detkanske inte ser så ut.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

33

Försäljning av takplåt, taksäkerhet, ventilationskanaler, hängrännor, stuprör mm

Industrivägen 37 • Vilhelmina • Tel 0940-150 21 • 070-657 75 50

Vi utför alla före-kommande arbeten inom ventilation och utvändiga

plåtslageriarbeten.

Vi utför även servicearbeten inom

bygg och betong samt kakelsättning.

Dialog med företagen, att lyssnapå dem och vara ute på före-tagsbesök är hemlighetenbakom de kommuner som klätt-rar i svenskt näringslivs kom-munranking, förklarar KarinaFolkesson, regionchef Svensktnäringsliv i Västerbotten.

Bjurholm är bäst i klassen ilänet och hela Norrland iSvenskt näringslivs kommun-ranking för 2012. Vindeln är årets uppstickare.Dorotea sjunker som en gråsteni rankingen.L Svenskt näringslivs årligaranking får kommuner som his-

sas att fira med tårta, dissadekommuner lovar bättring. I årblev det lite extra festligt i Bjur-holm som klättrar med elva pla-ceringar jämfört med fjolåret ochlandar på 49 plats.

BJURHOLM PLACERAR sig där-med som Norrlands företagsvän-ligaste kommun. Vindeln är årets raket och note-ras för 80 placeringar uppåt, plats124, jämfört med 2011.

– Jätteroligt, tycker Vindelns

kommunalråd Ewa-May Karls-son (C). Vi har fått bekräftelse påatt de insatser vi gjort under årethar gett resultat. Men nu gällerdet att inte luta sig tillbaka.

Hemligheten bakom kommu-ner som klättrar i rankinglistan?Ja, egentligen inga hemligheteralls.

– DET HANDLAR OM eialogmed företagen, de vill bli seddaoch lyssnade på, förklarar Karina

Bjurholm kommun bäst i länet

L Ä N E T

Fakta

Bjurholm 49 (60)Dorotea 149 (71)Lycksele 242 (71)Malå 120 (179)Nordmaling 252 (215)Norsjö 240 (209)Robertsfors 225 (230)Skellefteå 261 (247)Sorsele 163 (186)Storuman 238 (273)Umeå 190 (187)Vilhelmina 285 (281)Vindeln 124 (204)Vännäs 115 (138)Åsele 269 (240)

Källa: Svenskt näringsliv

Folkesson, regionchef Svensktnäringsliv i Västerbotten.

Solskenssidan i årets kom-munranking har sin motpol:Dorotea, som i fjolårets kom-munranking klättrade med 15placeringar till plats 71, sjun-ker i år som en gråsten och lan-dar på plats 149. Förklaringenstavas politisk turbulens ochtomrummet efter den förre nä-ringslivschefen, Bertil Wester-lund. n

PETER KÄRR

Vi utför allt inom• Vägbyggnader

• Restaureringar

• Försäljning av sand och grus m.m.

Box 123 • 919 21 Åsele0941-663 74

34 B o r g a f ä l l s p e c i a l

Borgafjäll – en expansiv ort

Anna-Karin Holmqvist driver lanthandeln i Borgafjäll och Eva Norlin flyttade efter 40 år som fritidsboende permanent till Borga för fyra år sedan. – Fjällvärl-den är mitt liv och fiske är mitt stora intresse, säger Eva. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Suget efter skidåkning ochorörd natur har gett ettuppsving i Borgafjäll. Byn somligger vid vägens ände.

L Tio mil väster om Dorotea, islutet av en slingrig väg där pott-hålen snabbt övergår i grytor, lig-ger en av länets minsta men snö-säkraste skiddestinationer. Närliftarna stannat och pubdörrar-na stängt för säsongen är detganska dött. Men framtidstronspirar i stugorna.

BIRGER ISAKSSON, barnfödd ibyn av fjärde generationen, harsom taxichaufför och lantbrevbä-rare sett flera epoker passera revy.Birger minns hur första liftbyggeti slutet av 1960-talet drog igång enfolkvandring mot fjället och arbe-tarrörelsens resebolag Reso skapa-de guldrusch på Hotell Borgafjäll,som arrenderades av kommunen.

– Det blev till att skjutsa en ochannan sossetopp och utrikesmi-

nistrarna stod på rad, säger Birger.På 1980-talet var det finnarna

som invaderar, vilket upphördemed Vasabåtarnas stagnering.På 2000-talet har fritidshusen ochturismen spätt på framtidstron.

Anna-Karin Holmqvist, lant-handlare, flyttade till Borgafjäll imitten av 1980-talet, sedan honfått jobb i butiken som hon över-tog 1999.

– Jag tycker framtiden serljus ut, vi har inflyttning av unga,säger Anna-Karin som bland annat kämpar för bevarandet avRisbäcks fjällskola sju mil bort.

IDAG HAR BORGA och Borgafjällknappt 100 bofasta. Turismen ochfritidsbebyggelsen bidrar till ak-tivitet och sysselsättning och Ho-tell Borgafjäll har satt platsen på

kartan. Alla i byn skulle jubla omvägförbindelserna blev bättre.

Kari Strandberg, Kvissleby,Sundsvall, lockades till platsenav kompisar för 20 år sedan ochköpte egen stuga år 2000.

– Så fort man sätter foten i bynblir man fast, säger Kari och gerett ganska typiskt vittnesmål.

– Det finns något för alla, mankan ge sig ut och vandra utan attträffa en människa, det är frihet istort format, helt unikt, sägerhon.

KARI STRANBERG, som ägnat helalivet åt resebranschen, säger:

– Jobben behövs men jag hop-pas samtidigt att man är rädd omdet här och bygger ut med för-stånd. n

FREDRIK BJÄRNESAND

”Storslagna vyer, orörd natur och enfenomenal tillgång på snö, skoterle-der, skidåkning och fiske lockar.”

B o r g a f j ä l l s p e c i a l 35

Nu ska hotellet byta regiB O R G A F J Ä L LTolv år med Hotell Borgafjäll.Nu tar hon sikte på väg-utbyggnader.– Vi har byggt för framtiden,det viktiga är att det blir rättpersoner som tar över driften,säger Yvonne Lif Lövbrand.

L Efter tolv år är ägarparetYvonne Lif Lövbrand och BrorLövbrand mogna att överlämnadriften av Hotell Borgafjäll i nyahänder.

– När vi köpte hotellet för tolvår sedan hade vi ingen aning omhur mycket jobb vi tog på oss, vitrodde allt skulle vara renoveratoch färdigt på tre fyra år, om vihade vetat hade vi nog aldrig vågat satsa, säger Yvonne.

KÖPET AV DEN kommunala för-lustanläggningen åtföljdes av investeringar i mångmiljonklas-sen. Den världsberömda arkitekt-konstruktionen är idag utrustad

med spaanläggning, moderna lägenhetssviter, skilodge och nyrenoverad tjänstebostad.

HOTELL BORGAFJÄLL abonnerarsedan flera år på en av restau-rangbranschens finaste utmär-kelser, White guide, för sin unikarestaurangmiljö och exklusivakök med lokalproducerade råva-ror.

Överlämnandet sker i ett lägenär Yvonne Lövbrand varit medoch startat upp ett destinations-samarbete mellan fyra kommu-ner i Södra Lappland. Samtidigthar hon och maken BrorLövbrand fört fram investerings-planer för fritidshus, lägenheteroch utbyggt liftsystem som värde-ras till en halv miljard kronor omallt faller på plats.

– MIN VIKTIGASTE uppgift blir atthjälpa till med att driva fram infrastruktursatsningar i områ-det, säger Yvonne.

För att få investerarna att öpp-na sina plånböcker behöver till-gängligheten öka, fortsätterYvonne.

EN FLYGPLATSUTBYGGNAD i Vil-helmina och en ny vägförbindel-sen till Saxnäs överträffas i bety-delse bara av en ny väg mellanStorjola och Ankarvattnet.

– Vägen skulle knyta sammanfjällen med norska kusten, detskulle bli helt unikt och utgöranorra Europas mest fantastiskabesökmål. Då skulle vi inte läng-re behöva titta österut mot våregen kust.

YVONNE LÖVBRAND befarar vadsom händer om inga besked ominfrastrukturen snart kommer.

– Ska vi stanna kvar och utveckla eller dra vidare? Närprivata företagare planerar inve-steringar behöver de få klara besked. Jag är livrädd om politi-kerna låter antalet röster styra

och överger inlandet. Vill manlägga ner inlandet får man bestämma sig och ge besked. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Hotell Borgafjäll ritades avvärldsberömde arkitektenRalph Erskine 1948 ochinvigdes 1955. Taket harmonie-rar med omgivande bergstop-par och fungerar som extraskidbacke. Byggnadsstommenbestår av telegrafstolpar,invändigt dominerar grovsågadfuru, natursten och tegel fråntrakten. Byggnaden utsågs till länetsmest omtyckta i Arkitekturting-et 2001 och gick samma år tillfinal som en av Sveriges mestbetydelsefulla byggnader.

Källa: Wikipedia

Else Erson, Hägland, har varit hotel-lets husmor under 8 år. ”Som pen-sionär ska jag ut och resa, jag harfått en och anna vän för livet undermin tid i Borgafjäll.”


36 B o r g a f j ä l l s p e c i a l

Magnus Nilsson och Veronika Norr-lander, turistföretagare Borgafjäll.”Det känns otroligt rikt att bo häruppe, med alla fjällvidder och sjöar”,säger han. ”Vi är båda uppvuxna pålandsbygden och är i grund och bot-ten naturmänniskor”, säger hon.



Pub med något gott att dricka, efter en dag i skidbacken.Catskiing.

Borgafjäll bjuder på härlig skidåkning. FOTO: PRIVAT

Servicehus. FOTO: PRIVAT

Unga satsar friskt69 Grader Nord är en färskturismetablering i Borgafjäll.– Utan spjutspetsaktiviteter bliturismen en återvändsgränd,säger Veronika Norrlander ochMagnus Nilsson.

L Veronika är från Edsele, Sol-lefteå, och Magnus är från Volgse-le, Vilhelmina. För två år sedanbosatte de sig i Borgafjäll, i fjolköpte de hus.

– Jag kom upp en höst som sly-röjare, det behövdes personal i lif-ten och sedan fortsatte jag att ar-beta med tursitaktiviteter påHotell Borgafjäll, säger Magnussom är snickare till yrket.

2007 BLEV MAGNUS sin egen.Året därpå fick han sällskap iverksamheten av Veronica.

– Jag har en bakgrund inomsälj och fritid, säger Veronika.

Ytterligare ett år senare inköptes en påbörjad camping-anläggning i anslutning tillBorgabacken, med tillhörandeservicehus och serveringsloka-ler.

Idag har byggnaderna byggtsom till fräscha lägenheter, smak-full pub och trendriktig sport-butik.

DET ÄR SOM ARRANGÖR AV cats-kiing som 69 Grader Nord hittatsin nisch. Catskiing innebär attturister transporteras upp påfjälltoppar i en ombyggd pist-maskin, försedd med personhytt,för att åka utför med guide i orördterräng.

– Vi är förhållandevis ensam-

ma i Scandinavien, det är intelika dyrt och stressande som medhelikopter. Vi har haft en spikrakkurva uppåt, säger Magnus.

TRIVSELN VERKAR DET inte varanågot fel på.

– Ärligt talat har vi inte rik-tigt hunnit smälta att vi bor härännu, det har varit så mycket attgöra, säger Veronika.

– Allt är mycket besvärligarehär uppe, med 15 mil till närmas-te bygghandel måste man tänkaigenom vad man behöver, sägerMagnus.

SOM INFLYTTARE OCH nyföreta-gare har Magnus och Veronikanya perspektiv att tillföra.

– Än så länge är Borgafjälloupptäckt på sommaren. Vi skul-

le gärna medverka i någon formav guidning kring jakt, fiske ellersvampplockning, säger hon.

– Det krävs engagemang ochprofessionalism. Om det intefinns någon spjutspetsaktivitetblir turismen inte heller någonhöjdare, säger han.

FÖR PERSONLIG DEL är inga pla-ner ännu spikade.

– Vi känner oss osäkra på attbilda familj i dagsläget, skolan ärhur som helst en viktig stötte-pelare, säger Veronika.

– Bygger de Båtasvägen tillSaxnäs så är skolan räddad, dåskulle man våga satsa på etthelt annat sätt, både på famil-jen och företaget, säger Mag-nus.n

FREDRIK BJÄRNESAND

38 B o r g a f j ä l l s p e c i a l

Ingen boom

Byggruschen har avtagit iBorgafjäll. Men bara konjunkturen vänder så stiger nog intresset, tror folk i byggsvängen.

L För fem år sedan styckade Dorotea kommun av ett tjugotalfritidshustomter i Västra Borga-liden.

Dessa, och dubbelt så mångaprivata fastigheter, har gått åt

som smör i solsken. Flertalet äridag bebyggda.

I vår håller ytterligare ett åttiotal tomter på att lotsas igenom planprocessen.

CARL-ERIK ISAKSSON ÄR sedanfyra år byggare och återförsäljareav fritidshus i Borgafjäll. Hanhar uppfört närmare tio hus iborgaområdet, och har god kollpå vad som händer i fjällvärlden.

– Det rullar på, vi får förfråg-ningar hela tiden, men avslutenhar blivit färre på grund av ban-kerna, det har blivit ett större ochsvårare beslut att bygga, sägerCarl-Erik.

SNICKAREN OCH FIXAREN Lars-Erik Sjöström menar också attnybyggandet avtagit de två sistaåren.

– För fem år sedan var det

grymt mycket. Blir bara kon-junkturen bättre så kommer detnog att fortsätta byggas, men någon byggboom som förut trorjag inte på.

FRITZ ROLANDSSON styckade förfyra år sedan av 20 tomter och harnu ytterligare 26 tomter på gång, idirekt anslutning till skidback-en.

– Jag räknar inte med att de

Utbyggnaden av reningsverket i Borgafjäll går enligt planerna. ”I sommar ska dykare lägga ner sista delen av överföringsledningen till Borgasjön.”

Ingen boom i


Vi utför allt inom• Vägbyggnader

• Restaureringar

• Försäljning av sand och grus m.m.

Box 123 • 919 21 Åsele0941-663 74

m i Borgafjäll

här ska sälja lika snabbt sägerFritz, som blivit erbjuden enklumpsumma men tackat nejmed hänsyn till att många tomterredan tingats och att han gärnaser en variation i ägandet förbyns skull.

– Om det inte varit för den sto-ra efterfrågan skulle jag aldrighaft en tanke på att stycka av frånbörjan.

Samtidigt som expanisonspla-

nerna brett välkomnas som enförutsättning för byns utveck-ling, skapar friluftsmänniskor-nas längtan efter orörd natur eko-nomiskt huvudbry förkommunen.

UNDER VÅREN GENOMFÖRS enrenovering av gamla reningsver-ket, för drygt 17 miljoner kronor,och framöver behöver även vat-tenförsörjningen ses över, för

uppskattningsvis 20 miljonerkronor.

Roger Pålsson, byggnadsin-spektör Dorotea, berättar att taket för reningsverkets kapaci-tet hade nåtts, särskilt under pås-kens anstormning, oavsett dagens byggplaner.

– Allt framtida byggande somvi nu kan överblicka klaras medgod marginal. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Carl-Erik Isaksson, återförsäljare avfritidshus i Borgafjäll. ”Köpen förmedlas ofta från mun till mun,det handlar mycket om var man vill förlägga sitt sociala liv.”


i BorgafjällAnnorlunda stavning.

N Ä STA N S J Ö40 Re p o r t a g e

Praktiska prylar för hemmet är affärsidén. Inför sommaren kan det passabra med en dryckeskylare.

Färgglada knivar är en storsäljare. Ser nästan ut som leksaker men är väl-digt vassa och funktionsdugliga. FOTO: KRISTINA SANDIN

Prylpunkten satsar praktisktDet vanligaste generations-skiftet bland företagare är attbarnen tar över firman. I familjen Mikaelsson blev dettvärtom. Föräldrarna Lena ochKent tog över efter sonen. Frånsin bostad i Nästansjö, två milutanför Vilhelmina, driver denu sitt internetbaserade företagPrylpunkten.

L Nästansjö måste vara en av devackraste byarna i Vilhelminakommun. Från den högt belägnabebyggelsen är det en milsvid utsikt över Nästansjösjön, bortmot fjällen.

HÄRIFRÅN PENDLAR Lena Mika-elsson varje dag till sitt arbetevid kommunens ekonomiavdel-ning medan Kent arbetar sombusschaufför. Företaget sköter

de på sin fritid.– Det är mest Lena, jag står för

markservicen, säger Kent medett skratt.

Företaget startades av sonenKristoffer och hans kompis Karl-Fredrik Almqvisti höstas. Dehade lämnat skolan och ville hanågot att göra.

– De fick stor hjälp med attstarta upp genom Entreprenör-scentrum. Pojkarna lade grun-den till alltsammans så det varlätt för oss att ta över.

DET BLEV INGEN STÖRRE lönsam-het för pojkarna och de vartvungna att avveckla eller säljaoch gå vidare i livet med jobb ochstudier. Lösningen blev att föräld-rarna tog över.

– Det kändes spännande. Föross handlar det inte om en för-

sörjning så här i ett inledandeskede. Vi har ju jobb båda två, säger lena. Vi arbetar på lång siktför att bygga upp någonting ochse vad som fungerar.

Deras affärsidé är att sälja prak-tiska prylar för hem och fritid.

– Vi håller på att ändra sorti-mentet. Pojkarna riktade sigmera mot skämt- och barartiklar.

DE HAR INRETT ETT RUM i husetför firman, där de har ett litet la-ger.

– Vi köper inte in så mycket,mest för att se vad som säljer. Vihar leverantörer i England, Dan-mark och Sverige. Kina har visneglat på men ännu inte tagitsteget eftersom det är lite krång-ligare.

För lenas del är det spännandeoch intressant att driva företaget

eftersom hon har en ekonomut-bildning bakom sig.

– Det är jättekul och praktisktfå göra det som jag bara har lästom. Nu får jag se hur det går till iverkligheten.

EFTERSOM DE TOG ÖVER ett före-tag som redan var etablerat harde inte stött på några större pro-blem.

– Den svåraste biten är att nåut. Det är så stor konkurrens därute på nätet. Men vi börjar försik-tigt och ser varthän det bär.

I dag har de ingen större lön-samhet i företaget. Det går jämtupp.

– Vi hade inte räknat med nå-got annat. Vi lär oss mycket av dethär. Det är intressant och deträcker långt. L

KRISTINA SANDIN

Företag i farten

AvverkningBrandredskap

Elinstallationer

EnergideklarationKonferens

Mobiltelefoner

Måleri &

Golv

RådgivningU

tbildning

41

Mer information på wwww.exergi.se ”Rådgivning” Marcel Berkelder 0935-209 96,070-606 33 06. [email protected] EXERGI

B(Y)RÅN

ENERGIKARTLÄGGNING!Företagare och fastighetsägare

Tel 070-542 19 64 • Per Granberg

Allt inom utbildning och rådgivning för transport och industrisektorn.

European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

Mittel EL ABFabriksgatan 9, 921 36 Lycksele

Tel: 0950-142 80, Fax: 0950 - 268 28 E-post: [email protected] • www.mittel.se

Tfn 090-426 [email protected]

Konferens StrömbäckFina lokaler upp till 240�pers.,

logi för 48 personer, härlig miljö.1-dagskonferens 250:- + moms

2-dagarskonferens 1265:- + moms

Vi averkar skog medegna maskinerSkördare och Skotare

Skogsvägen 25 • 918 31 Sävar • tel 070-338 40 76

UmegallrarnaUmegallrarna

Skellefteå 0910-71 13 65Umeå 090-18 85 18Malmberget 0970-222 64

www.brandservice.se nu även med web-shop

Rådhusespl 3 B • Box 260, 901 06 UmeåTelefon 090-18 07 00 • Fax 090-12 75 14

[email protected] • www.kpmg.se

Du utvecklar ditt företag.Vi utvecklar din ekonomi.

Vill ha samma sjukreglerL Ä N E TLandets småföreta-gare vill ha sammaförsäkringsskyddsom anställda närde blir sjuka. Enfärsk undersök-ning från program-varuföretaget Visma visar att sju av tioanser att en karensdag ska kosta likamycket oavsett om man är företagare el-ler anställd.

Idag har ungefär hälften av landetssmåföretagare privat sjukförsäkring föratt höja sin inkomsttrygghet.

– Det här är en absurd situation ochdet är inte en dag för tidigt om politikernanu skulle ta tag i frågan på allvar. Sjukdo-mar drabbar alla och virusen gör inteskillnad på företagare och anställda, sä-ger Rolf Dahlberg, vd för Visma Spcs.

Vismas enkät, som genomfördes 10-13maj, omfattar 800 småföretagare.

FREDRIK BJÄRNESAND

U M E ÅVenture Cup Nord är världens största täv-ling i att ta fram affärsplaner. Vid regionfi-nalen i Sundsvall nyligen kammade tvåUmeföretag hem båda förstaplatserna.Förstapristagaren Lunavation utvecklaren miljövänlig typ av belysning medan an-drapristagaren IQoro tagit fram ett själv-träningshjälpmedel för habilitering och re-

habilitering av olika dysfunktioner.– Vi har märkt en tydlig ökning av anta-

let idéer i år med 77 procent gentemot förraåret. Umeå och Västerbotten har de senas-te åren jobbat strategiskt och långsiktigtmed ett gott samarbete mellan olika aktö-rer i innovationssystemet, nu skördar vifrukt av detta hårda jobb, säger Kalle Har-dell, regionchef Venture Cup Nord.

Storslam för affärsplaner

Venture Cup ären tävling däroprövade företagare i enlång processfår stöd ochinspiration attomsätta sinaidéer till slag-kraftiga affärs-planer.Sverigefinalengår av stapeln14 juni i Göteborg.

w w w. s t jar n a f y r k a n t . s e

Umeå | Förrådsv 16 A | Västerslätt | 090 - 70 44 70Skellefteå | Hammarv 7 | 0910 - 70 12 20

Öppettider:Mån-tors 8.00-17.30 Fredag 8.00-16.30Lördag 9.00-13.00

Kågevägen 37,Skellefteå0910-702 455

42 K r ö n i k a

När jag jobbade som dekoratör ien klädesbutik fick jag en litennoteringsbok av ledningen . På

framsidan stod det med stora bokstä-ver – Att göra i morgon!

I den boken blev det inte noterat såmycket om morgondagen för en som äruppfostrad att göra i dag.I ställetanvände jag boken till att skriva omlustiga händelser.

Det sägs ju att kunden alltid har rättmen efter att ha läst detta så kanske duhåller med om att det inte stämmeralltid.

En dam kom in och frågade efteren blus som hon sett i en annons.Vi hade ingen annons i dagspres-

sen just då, så jag föreslog liknandebutiker som skulle tänkas ha varan.

Kunden gav sig inte för i hennestidning var det vi som annonserat. Surtvände hon på klacken, tog tag i sin manoch började gå mot utgången. Därstannade mannen till och sa till sin fru

– Kan det ha varit en bluffannons föratt få in kunder?

Vid kassan stod en kund och villebyta strumpbyxor. Expediten tog uppstrumporna ur förpackningen ochupptäckte att de var begagnade, till ochmed lagade med nagellack. Närexpediten påpekade det sa kunden

– Ja, det är väl klart, jag var ju

tvungen att laga strumporna så jagkunde använda dem.

Nu säger jag bara. ÅÅÅ! Som jaghar väntat! Äntligen kommerIKEA hit till Umeå, detta

gigantiska varuhus som förser alla medallt. IKEA är som en hatkärlek, hatadför de obegripliga svensköversattamonteringsanvisningarna som gör attdet oftast blir skruvar över vidmontering av möbel eller dylikt.

Älskad för att det är en upplevelse attgå i strosarunt i detta pryltempel, medallt ifrån praktiska brukssaker tilldesignad lyst.

Redan på 80-talet dök rykterna uppatt IKEA skulle etablera sig i Umeå. Jagarbetade som dekoratör på Åhléns vidden tiden och drömde om att jobba somdekoratör på IKEA.

Ryktena har varit många genomåren att IKEA skulle etablera sig iUmeå. Jag till och med kontaktadehuvudkontoret på IKEA för att höra omryktena var sanna.

Besvikelsen var stor då jag hörde attinget var bestämt.

När nästa rykte kom tog jag allt medro, men så kom ju IKEA flyttandes förbiUmeå och drog iväg ända upp tillnordliga Haparanda. Besvikelsen blevännu större.

Nu är i alla fall IKEA på ingåendeoch landar innan Umeå.Marken röjs upp vid södra

infarten. Det skissar, planeras och diskuteras

Umeå kommer inte att bli sig lik. För övrigt är ju hela staden under

upprustning, mycket ska vara klartinför kulturhuvudstadsåret 2014.

Det nya Umeå kommer att stiga uppur rådimman från den strömmandeUmeälven, likt ett Manhattan.

CARINA ANDERSSONCarina Anderssons företag heter Reklam-tjänst och finns i Hörnefors. Du når Carina påtelefonnummer 0930-215 77 eller 070-20693 33 och [email protected]: www.reklamtjanst.se

Har kunden alltid rätt?

43

Med vår hjälp får du företagets verksamhet att rulla lättare.Du och ditt företag är en del av det lokala näringslivet. Det är vi också. Med vår långa erfarenhet förstår vi

Du får personlig hjälp med lösningar som ökar tryggheten och bidrar till lönsamheten i ditt företag. Prata med oss så hjälper vi dig att få verksamheten att rulla lättare.

www.LFvasterbotten.se

Umeå 090-10 90 00Skellefteå 0910-73 40 00

Lycksele 0950-347 50

Med våra 75 fordon transporterar vi rundvirke, flis, spån, grus, styck-egods, m.m. Vinterväghållning med plogning och sandning utför vi i flera inlandskommuner. Entreprenader och försäljning av grusmaterial.

Proffs på reparationer av tunga fordon! Stort reservdelslager! Även begagnade lastbils- och släpvagnsdelar.

Alltid nära till hands!

Stor verkstad!

ÅSELE Industrivägen 7,Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29

VILHELMINA Terminalg 5, 912 32Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36

ÅSELE Industrivägen 7, 919 32

Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29

VILHELMINA Terminalg 5, 912 32

Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36

Vi hållerinlandetrullande

Vi hållerinlandetrullande

ÅMV Production AB • Norrstrand • ÅseleVxl: 0941 - 567 11 • Fax: 0941 - 567 17

www.aselemek.com

Vi utför alla plåtarbeten från korta operations-legon till kompletta systemleveranser.

Stansning, bockning, nibbling, laserskärning,svetsning, blästring, våt- och pulverlackering,

montering.

Kontakta oss:

Klassiskt järnbruk från 1703. Vackert och inspirerande. Modernt och flexibelt.

0612-71 75 [email protected]

Höstens Gourmethelger28 & 29 september: Tommy MyllymäkiÅrets Kock 2007 och Silver-medaljör på Kock-VM 2011

26 & 27 oktober: Tom Sjöstedt Årets Kock 2008

23 & 24 november: Klas Lindberg Årets Kock 2012

Fredagar: 5-rätters middag, musikunderhållning och del i dubbelrum med frukost: 1 545:-

Lördagar: Även Herrgårdskaffe och Vildmarksbad: 1 795:-

PRISEXEMPEL:3-dagars konferens från 1.895:- per person i dubbelrum

(Lunch-Lunch) Priset är exkl moms.

Konferens på järnbruk från 1703

Högklassig mat och varmt omhändertagande i storslagen bruksmiljö.

Skickas till:

––> ––> ––>Vd Marknadschef Säljchef Fikarummet

FVN nr 3 - 2012

Documents

Transcript of FVN nr 3 - 2012