FRÄLSNINGSARMÉNSÅRSBERÄTTELSE

2016

2

Frälsningsarméns Årsberättelse 2016

Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm

Telefon 08 562 282 00

Gåva till Frälsningsarméns arbetepg 900480-5Swish 9004805

Organisationsnummer80 20 06-1688

RedaktörerLars Beijer, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö

LayoutAnnette Emmoth

FotoJonas Nimmersjö, Lars Beijer, Teresia Jansson, Haparanda-bladet/Siv Spiik, Shutterstock

Utgivning Juni 2017

Tryck Trydells, Laholm. Trycks på miljövänligt papper.

04 Mäta resultat06 Frälsningsarméns uppdrag08 Ny kår med många nationaliteter10 Kåren växer i Örnsköldsvik12 Ökat engagemang för barn och unga14 Så har Frälsningsarmén påverkat16 Allt mer mat skänks till behövande18 Det mesta går mot digitalisering20 Återanvändning och hållbarhet22 Här har många lärt sig svenska26 Bättre hjälp på färre platser28 Sätter ned foten mot människohandel30 Ett hem att kalla sitt eget33 Hur läser jag årsredovisningen?

34 Årsredovisning50 Revisionsberättelse

INNEHÅLLÅrsberättelse

Årsredovisning

Sidorna 34-51 är reviderade av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

Frälsningsarmén är en internationell rörelse, ett evangeliskt trossamfund inom den universella kristna kyrkan. Vårt budskap har sin grund i Bibeln. Vår tjänst har sin källa i kärleken till Gud. Vårt uppdrag är att förkunna evangelium om Jesus Kristus och utan åtskillnad möta mänskliga behov i hans namn.

3

ledare

ATT REFLEKTERA ÖVER och försöka samman-fatta ett verksamhetsår för Frälsningsarmén i Sverige är både intressant och svårt. Vad sticker ut? Vad har kommit att bli avgörande och betydande? Mitt bland det tryggt vanliga finns allt det innovativa och ovanliga. Att beskriva Frälsningsarméns blandning av 135 års stabil erfarenhet och 2000-talets nytänkande är en spännande utmaning. Och det är också så som våra lokala verksamhe-ter fungerar rent praktiskt. Varje dag är en spännande utmaning! Vi befinner oss stän-digt i det svåra spänningsfältet mellan vår vedertagna stabilitet som inger förtroende hos allmänheten och den alerta, nyskapande Frälsningsarmén som föddes som en rörelse med fingertoppskänsla för verklighetens utmaningar. Med vår ålder, erfarenhet och kunskap riskerar vi att färgas av tröghet och bli betraktad som gammeldags eller rent av ”tantiga” medan vår självbild är att vi vill vara en flexibel rörelse som ständigt är på gång. Kanske är det just i den här spänning-en som vår styrka ligger, att Frälsningsarmén har både erfarenheten och bredden gör oss stabila samtidigt som vi vågar och har förmågan att fungera flexibelt.

Vårt samhälle präglas i dag av många och snabba förändringar och Frälsningsarmén ser som sin uppgift att vara närvarande i den verklighet där människor lever. Det gör att i stort sett ingen verksamhet är den andra lik. Inget samtal, gudstjänst eller planeringssam-manträde är en kopia av föregående. Det är så verkligheten ser ut. För ingen människa är en kopia. Det uppstår hela tiden nya

behov. Det krävs därför mycket kunskap, uthållighet, kärlek och energi för att räcka till. Varje situation kräver sin egen lösning och varje person sitt eget bemötande. Gud skapade varje människa unik och det är med den utgångpunkten Frälsningsarmén vill arbeta. Vi tror att det nära samtalet, det genuina bemötandet i att få vara sedd och delaktig i en gemenskap är avgörande för varje människa. Den realiteten har vi med i bagaget då vi formar våra verksamheter som också konstant befinner sig i spänningsfältet mellan trygg rutin och nya behov. San-ningen är att det är mycket resurskrävande då det kommer till personal, ekonomi och lokaliteter men både vår erfarenhet och vårt nytänkande säger oss att det är värt det!

Till dig som ger Frälsningsarmén ditt stöd och engagemang vill vi från hjärtat säga tack! Tack för ditt förtroende för oss och omsorg om de människor vi vill finnas till för. Tack för att du investerar tid, kärlek och pengar för att Frälsningsarmén ska kunna komplettera sin erfarenhet med ett modernt nytänkande!

Johnny KlemanKommendör och ledare för Frälsningsarmén i Sverige

MED VERKLIGHETEN I BAGAGET

INNEHÅLL

4

organisation

I Frälsningsarmén som internationell organisation riktas fokus mot styrning, effektmätning, ekonomi och trygga miljöer för barn.

5

organisation

MÄTA RESULTAT

D e 128 länderna är uppdelade i 51 ter-ritorier (större enheter), 8 commands (lite mindre enheter) och 3 regioner

(ännu lite mindre enheter). Frälsningsarmén i Sverige bildar tillsammans med Frälsnings-armén i Lettland (Pestisanas armija) ett territorium. Frälsningsarmén i varje land är en självstyrande juridisk enhet, men hänger ihop med den internationella delen genom att vi i stort sett delar samma grundstruk-tur, ser oss som en del av en internationell helhet i tro och uppdrag och där starkare territorier på olika sätt är med och finan-sierar och stöder med personal de delar av organisationen som inte är självförsörjande.

För mer information om The Salvation Army, se www.salvationarmy.org

Nuvarande världsledaren, general André Cox, sjösatte för ett par år sedan något som kallas The Accountability Movement, för att sätta fokus rakt igenom hela organisatio-nen och i varje land på fyra olika områden; styrning (governance), effektmätning (impact measurement), ekonomi (finance) och trygga

miljöer och verksamheter för barn som ofta far illa på många platser i värden (child protection).

I TRYGGA HÄNDERI Sverige är Frälsningsarmén ett registre-rat trossamfund med en tydlig styrning av hela verksamheten. Vi har god ordning och kontroll över organisationens ekonomi och vi har sedan många år arbetat aktivt med att skapa trygga och säkra miljöer för både barn och vuxna i alla våra verksamheter. Särskilt fokus har vi dock riktat mot trygga miljöer för barn där vi arbetar efter det material vi tagit fram som heter I Trygga Händer, och där varje ledare som arbetar med barn regel-bundet måste genomgå en utbildning i hur man säkerställer barns trygghet.

EFFEKTMÄTNINGDet område som vi har mest kvar att arbeta med är just effektmätning. Där har vi sedan 2016 satt igång ett arbete för att hitta sätt att mäta effekten av det arbete vi gör inom olika

Frälsningsarmén i Sverige är en del av den internationella rörelse som internationellt är känd som The Salvation Army, och som finns i för närvarande 128 länder. Rörelsen startade 1865 i London, Storbritannien och har fortfarande sitt internationella högkvarter där. Från det internationella högkvarteret tillsätts den högsta ledaren för Frälsningsarmén i de olika länderna över hela världen.

verksamhetsområden. Vi har traditionellt varit duktiga på att mäta antal personer som fått hjälp av de olika insatser vi gör, antal perso-ner som blivit medlemmar, antal scouter som funnits i olika grupper, och så vidare. Vi har naturligtvis också på olika sätt även tidigare utvärderat och justerat de verksamheter som bedrivs för att uppnå bättre resultat, men vi har inte varit systematiska i vårt sätt att mäta och bedöma den faktiska effekten av insatta resurser. Det arbetet är nu påbörjat och vi hoppas att vi ska kunna sjösätta det rakt igenom hela organisationen, så att vi kan få en samlad bild. En utmaning är att vi arbetar med lokalt ansvarstagande och med medlemmar och volontärer som lägger ner mycket arbete på sin fritid i olika aktiviteter. Statistik och administration är därför inte all-tid det som står högst på dagordningen. Det gäller därför att vi hittar enkla mätmetoder och nyckeltal så att det ska gå att följa upp effekt av insatta resurser och det arbete som görs utan att det i sin tur ska dra för stora resurser i sig själv.

6

frälsningsarmén

FRÄLSNINGSARMÉNS UPPDRAG

F rälsningsarméns verksamheter 2016 präglades av en stark inriktning på arbete bland barn och unga och var

av ledningen utnämnt till ett barn- och ungdomsår.

Frälsningsarmén bedriver sin verksamhet på kårer, som är benämningen på Fräls-ningsarméns kyrkor eller på olika sociala institutioner, som härbärgen, behandlings-hem och förskolor.

KYRKLIG VERKSAMHETPå kårerna finns verksamhet som gudstjäns-ter, musikgrupper, ungdomsverksamhet, dagledigträffar men även öppen social verksamhet. Vid årets slut fanns 88 kårer från Kiruna i norr till Ystad i söder. Sex kårer lades ner främst beroende på för litet medlemsantal med nästan obefintlig verksamhet. Två nya kårer startades. Dessa var Haparanda och Strängnäs. Totala antalet gudstjänster var 19 882. På kårerna finns också öppen social verksamhet, varav sär-skilt betydande på 30 kårer.

Under året fick Frälsningsarmén 181 nya medlemmar, men nettoförändringen blev svagt negativ, 2%, främst beroende på dödsfall av åldersskäl. Ett antal konferenser

för medlemmar och anställda hölls under året. Bland dessa var den årliga Ledarkon-ferensen i april i Örebro, Pionjärkonferensen i Helsingborg och de regionala Byggetkon-ferenserna i Örnsköldsvik, Halmstad och i Mälardalen. Under midsommarhelgen arrangerades Skandinavisk kongress och ungdomskongress i Oslo. I augusti installe-rades de nya territoriella ledarna kommen-dörerna Johnny och Eva Kleman på Templet i Stockholm Frälsningsarméns traditionella julkonsert ägde rum den 7 december i den fullsatta Eric Ericsonhallen. Året avslutades med Nyårsfestival för unga i Nässjö.

SOCIAL VERKSAMHETDen omfattande sociala verksamheten består av fyra förskolor, ett boende för mig-ranter, fem härbärgen och åtta stödboenden inom missbruksvården, tre kvinnoboenden, ett stödboende för unga, ett stödboende för ensamkommande flyktingungdomar, ett utredningsboende för föräldrar och barn, ett trygghetsboende för äldre, arbete bland döva och synskadade på fyra orter, en fritidsgård för skolbarn, två arbetsmarknads-projekt, tio social-, familje- och samtalscen-ter och en uppsökande nattpatrull som når

Frälsningsarmén är en kristen kyrka med omfattande social hjälpverksamhet. Vår tro leder till praktisk hand-ling. Vi hjälper den som har det svårt. Vi delar med oss av vår tro till alla människor. Vi erbjuder en öppen gemenskap utifrån människors intressen och dagliga behov. Detta är vårt uppdrag.

ensamkommande ungdomar och människor som utsatts för människohandel.

Sammanlagt utförde Frälsningsarmén 423 934 enskilda hjälpinsatser under året varav den största mängden gällde servering av mat och övernattningar.

Frälsningsarmén har under året utfört ett antal kommunikationsinsatser i syfte att öka kunskapen om verksamheten hos allmänhet-en och härigenom få fler givare.

Nytt för året var att julkampanjen presen-terades som reklamfilm i TV under december månad.

I föreliggande årsberättelse redogörs för vad som skett vid några valda verksamheter och platser under året.

faktaNya kårer och nya medlemmar år 2016

2 nya kårer; Haparanda och Strängnäs 34 nya soldater 147 nya civilmedlemmar

7

frälsningsarmen

I början av december hölls traditionsenligt en stor julkonsert med Frälsningsarmén, detta år i Eric Ericsonhallen.

8

utveckling

FOTO

: HAP

ARAN

DAB

LADET

/SIV

SPI

IK

Maud Fennvik är ledare för kåren i Haparanda, som har blivit en stor mötesplats för de många asylsökande som kom till orten i den stora flyktingvågen 2015.

utveckling

NY KÅR MED MÅNGA NATIONALITETER

År 2010 grundades en utpost i Hapar-anda till kåren i Luleå. Ett år senare flyttade utposten in i egna lokaler och

då blev verksamheten mer kontinuerlig. I augusti 2012 blev major Maud Fennvik ansvarig för arbetet som sedan i höstas har bedrivits som en självständig kår. Under 2015, när den stora flyktingvågen kom, hamnade många flyktingar i Haparanda. Främst kommer de från Afghanistan, Irak, Syrien och Eritrea. På gudstjänsterna deltar omkring 30 av dem. Dessutom har man haft flera asylsökande som praktikanter och en handfull har blivit medlemmar. Några har konverterat från islam till kristen tro.

— Det har blivit en stor mötesplats här och jag ser dessa människor som en tillgång både för kåren och för vårt samhälle, säger Maud Fennvik.

I lokalerna som till vardags utgör det sociala centret, kunde det när flyktingvågen var som störst komma upp till 200 gäster vissa dagar. På centret kan man fika, spela spel eller delta i undervisning i svenska eller matlagningstillfällen. Varannan vecka bjuder man även in till tisdagsträff då en känd profil från trakten kommer på besök. De som behöver kan även få presentkort på mat eller välja ut begagnade kläder som kåren har samlat in. Asylsökande kan

också få hjälp med att tolka blanketter och i kontakten med Migrationsverket.

— Vi möts av en väldig tacksamhet. De största behoven folk har när de kommer är att få kläder, omsorg och kärlek men det finns även en djup längtan när det kommer till det andliga planet och det är något vi kan bemöta på gudstjänsterna och genom samtal, säger Maud Fennvik.

En man från Syrien, Moukhtar Kanoungi, som nu är medlem i kåren, var förra året med och startade barnverksamhet.

— Jag känner mig hemma i kåren och älskar det stället och folket. De är min familj här, säger han.

UNGDOMSARBETETack vare de asylsökande har kåren också berikats av de yngre generationerna och i vår har man satsat på att få igång ungdoms-arbetet.

— Jag är väldigt glad över att vi har fått så många yngre besökare som är engage-rade i verksamheten. Det finns så mycket kapacitet i dem, säger Maud Fennvik.

Kåren i Haparanda samarbetar med kom-munen och flera olika aktörer på orten. Som exempel kan nämnas hur man gemensamt arrangerade ett julevent i stadens galleria och längs storgatan. Där kunde man äta och dricka

Efter att ha varit en utpost till kåren i Luleå blev verksamheten i Haparanda till en självständig kår i höstas. När flyktingvågen var som störst kom många besökare till dagcentret och kårens verksamheter. Några av dem har även blivit medlemmar.

faktaKåren i Haparanda

13 medlemmar 8 nationaliteter 30-40 gudstjänstbesökare 50-60 besökare på centret per dag

och lyssna på olika musikframträdanden.— I en liten stad är det lättare att hitta

varandra och att samarbeta. Sådana här tillfällen är bra för gemenskapen och ger också möjlighet att bjuda in människor till oss, säger Maud Fennvik.

I julas hade man räknat med 80 gäster på den årliga julfesten på kåren men det kom 120 och många av dem var flyktingar.

— Om man har kommit till ett nytt land och lämnat sin familj så tror jag att man behöver värme och gemenskap, så julkvällen betydde mycket för många, säger Maud Fennvik.

Varje måndag och tisdagmorgon är det bibel- och bönesamlingar på kåren.

— Vi har haft mycket bibelläsning och bön och det ger oss en grund som gör vårt arbete stabilt. Och att vi även har ”sväng-dörrar”, in till vår verksamhet och våra loka-ler gör det enkelt för människor att komma hit, säger Maud Fennvik.

9

10

kårverksamhet

Anita Allandotter och Henry Lindell är kårledare i Örnsköldsvik. En del av kårens tillväxt sker genom barn- och familjeverksamheten.

11

kårverksamhet

KÅREN VÄXER I ÖRNSKÖLDSVIK Kåren i Örnsköldsvik får allt fler mötesdeltagare på söndagarna och nyligen välkomnades elva nya medlemmar.— Det känns fantastiskt spännande och jag tror att orsaken till detta är att vi jobbar mer utåtriktat och att folk känner sig hemma här, säger Anita Allandotter, kårledare.

faktaKåren i Örnsköldsvik

88 medlemmar 50 år Medelålder 25-60 Gudstjänstbesökare

Nysatsningar som varit populära: caféverksamhet, bibelstudier, samtalsgrup-per, hemgrupper, barn- och familjeverksam-heter, läger, konferenser.

För några år sedan var man ibland endast tio personer på Örnsköldsvikskå-rens söndagsgudstjänster och det fanns

planer på att lägga ner verksamheten. Idag brukar besökarantalet vara det flerdubbla och medlemsantalet likaså. Tidigare var 60-åringarna bland de yngsta medan man idag gästas av ett antal barnfamiljer och 30-åringar. Enligt Anita Allandotter är de flesta nykomlingarna svenskfödda även om någon med utländsk härkomst också har välkomnats som medlem nyligen.

Den drastiska förändringen tror Anita Al-landotter har att göra med målmedvetenhet och satsningar av olika slag. Hon påpekar att de är måna om att vara en öppen kyrka med caféet öppet tre dagar i veckan och de har börjat med alphagrupper som sedan kan leda vidare till bibelstudier. Dessutom har man satt igång med hemgrupper där man på ett naturligt sätt får chansen att lära känna varandra och även be tillsammans.

— Vi har jobbat mycket på att bygga kåren. Det är viktigt att ha visioner och mål, gudstjänster och bön är första prioritet. Det vi gör ska vi göra bra, säger Anita Allandotter.

— Vi har också ett ansvar för att alla ska känna sig betydelsefulla, att de har en uppgift och att de trivs och känner sig hemma här och det tror jag att folk gör, fortsätter hon.

Hon delar kårledaransvaret med maken

Henry Lindell och båda predikar. Paret besökte tidigare flera församlingar men när de sökte upp Frälsningsarmén i Örnskölds-vik där de bodde kände de redan efter tre besök att de ville bli medlemmar där och det blev de för sex år sedan. Henry läser nu sitt tredje år vid officersskolan för att bli reservkapten.

— När vi kom till Frälsningsarmén så var det som att komma hem. Vi kände att här ska vi vara, här passar vi in! Samtidigt var de flesta i kåren pensionärer och det sjöngs mest gamla sånger, så det kändes lite dubbelt. Jag tror att det var Guds ledning som gav oss känslan att det är här vi ska vara, säger han.

Han är ansvarig för den sociala verk-samheten, såsom soppkök, utdelning av matkassar och stöttande av ekonomiskt utsatta och de som lider av psykisk ohälsa. Kåren samarbetar också med andra kyrkor och organisationer för att hjälpa ensamkom-mande ungdomar och flyktingar. Man driver även ett härbärge.

UTVECKLINGBarn- och ungdomsverksamheten har varit nedlagd en tid men nu har kåren satsat mer på barn- och familjeverksamheter, såsom söndagsskola, en orsak till att man numera attraherar fler barnfamiljer. I sommar kom-mer man även för första gången ha ett läger

för kårens medlemmar i syfte att de ska lära känna varandra bättre. Dessutom har man för fjärde gången en så kallad förnyelsekon-ferens som vänder sig till allmänheten. Då kommer man att inbjuda talare, ha semi-narier, gudstjänster och tid för gemenskap. Man har även satsat på en lite mer modern ton för verksamheten.

— Jag hoppas att det fortsätter som det gjort på sistone och att vi kommer att få ändå fler medlemmar. Jag tror att man måste utveckla eller avveckla, och vi vill utveckla, säger Henry Lindell.

— Gud vill använda oss människor för att det ska bli någon verksamhet och när vi gör något tillsammans med honom så får vi det optimala teamet, fortsätter han.

12

barn och unga

13

barn och unga

ÖKAT ENGAGEMANG FÖR BARN OCH UNGA

F örra året översattes kompendiet ”To serve” till ”Redo att tjäna”, om soldat-skap för ungdomar. För dem anordna-

des under hösten ett helgläger på tre ställen.— Unga behöver en fristad, bli sedda och

lyssnade på, känna sig älskade och delak-tiga och ha en trygg plattform i livet, säger Hanna Smedjegård, metodstödjare för barn och ungdom.

Under Almedalsveckan hölls i Frälsnings-arméns regi, varje dag seminarier som rörde barn och unga.

Frälsningsarméns initiativ ITH, I trygga händer, handlar om vilket förhållningssätt man bör ha till barn som deltar i Frälsnings-arméns verksamheter. I höstas tillsattes en ambassadör för ITH; artisten och låtskrivaren Terese Fredenwall som själv har drabbats av övergrepp och destruktiva inslag i sitt liv.

— Hon blir en stark röst i vår opinions-bildning kring barnets rätt till trygghet och de vuxnas ansvar, säger Madeleine Sundell, ansvarig för social rättvisa och tidigare sam-ordnare för ITH.

En box med tablettaskar, vimplar, ballong-er och serpentiner skickades förra året ut till alla kårer för att användas för utåtriktade syften. Halmstads kår anordnade i maj en grannfest med grillning lekar, tipspromenad och sång och musik.

— Det blev väldigt uppskattat och det kom tre, fyra familjer vi inte träffat förut. Vi

kommer att ta fler likande initiativ, säger Veronica Wahlström, kårledare.

Sedan i höstas arrangerar kåren familje-gudstjänster varje månad och man har även familjemiddagar regelbundet. Det startades en söndagsskolegrupp för dem i åldern 10-12 år och man gjorde barn och tonåringar mer delaktiga i att ansvara för fika och vara exempelvis mötesvärdar.

— Vi märker ett större engagemang hos barnen, särskilt bland dem i den nya söndagsskolegruppen, säger Veronica Wahlström.

I julas anordnade kåren en julvandring då eleverna i fem lågstadieklasser fick uppleva Jesu födelse i form av en dramatiserad tids-resa. Det blev så populärt att både lärare och elever har efterfrågat fler initiativ från kåren.

Hösten 2015 anställde kåren i Södertälje Julia Adolfsson som blev ansvarig för barn- och ungdomsarbetet som även Jonathan Mellbom är involverad i. Julia Adolfsson har startat barnkörer och gitarr- och pianogrup-per. Hon har anordnat tjejhelger och vid ett tillfälle kom 27 stycken till en sådan. Antalet ungdomar som kommer till fritidsgården Con Dios har ökat från tio till fyrtio.

— Vissa veckor möter jag 80 ungdomar, och då är kanske bara fyra av dem medlem-mar i kåren, säger Julia Adolfsson.

I höstas började man med familjemiddagar. Senast kom omkring 20 föräldrar och barn.

År 2016 var i Frälsningsarmén ett särskilt barn- och ungdomsår. Det togs fram nytt undervisningsmaterial, anordnades helgläger och i Almedalen lyftes barnperspektivet i flera frågor. I Halmstad bjöds det in till grannfest och i Södertälje har man fått se en blomstrande barn- och ungdomsverksamhet.

SATSNINGAR GER EFFEKTHanna Smedjegård tycker att satsningarna under barn- och ungdomsåret har gett effekt. I oktober hölls en barn- och ungdomsledarhelg i Norrköping. Senast man anordnade en sådan deltog omkring 35 personer men den här gången kom det 80.

— Jag upplever att jag har fått mer vind i seglen och att det blivit en skillnad när det kommer till prioriteringar när det gäller att lyfta frågor som rör barn och unga i olika arrange-mang, säger Hanna Smedjegård.

— Fler ledare för målgruppen hör av sig och vill vara med i planeringsgrupper och på kårer-na märks en glöd och passion och folk vågar förändra saker och tänka nytt, fortsätter hon.

faktaBarn och unga

101 juniorsoldater 668 medlemmar i Frälsningsarméns ungdomsförbund 179 scouter 36 205 sammanlagd närvaro i alla barn- och ungdomsarrangemang 82 grupper för åldern 0-14 år 19 grupper för åldern 15-30 58 läger/hajker 2038 deltagare på läger

14

Ett led i påverkansarbetet är att anordna hearings kring viktiga frågor med inbjudna talare. Vid ett seminarium mot människohandel på Scandic Klara medverkade bland andra Christian Frödén, kriminal-inspektör vid gränspolisen.

påverkansarbete

15

SÅ HAR FRÄLSNINGS-ARMÉN PÅVERKAT

I vanlig ordning fanns Frälsningsarmén på plats i Almedalen i juli inom samarbetet ”(G) som i Gud” med tidningen Dagen

och pingströrelsen. Där belystes aktuella frågor ur ett kristet perspektiv och i somras hade man omkring 17 arrangemang och två seminarier, varav ett handlade om männis-kohandel och ett om ITH, I trygga händer, som handlar om det förhållningssätt man bör ha i kontakten med barn och unga för att förebygga alla typer av övergrepp.

Kjell Karlsten, sektionschef, påpekar att arbetet i Almedalen är ett långsiktigt påverkansarbete där man sällan ser snabba resultat men en tydlig effekt är ändå den dramatiska ökningen av den kristna närva-ron där. För tio år sedan fanns ingen kyrka eller kristen organisation på plats men nu finns det ett flertal.

— En viktig målsättning är att stärka krist-nas engagemang och ansvarstagande i sam-hället, liksom att medvetandegöra och stärka kristnas självförtroende, säger Kjell Karlsten.

— Vi behöver arbeta för rättfärdighet och solidaritet med de små och svaga så att människor inte slås ut eller utsätts, fortsätter han.

I arbetet mot människohandel hölls under 2016 flera seminarier. Bland de inbjudna var företag vars verksamheter ofta är inblandade när det kommer till prostitution. Därmed skapades nya samarbeten med taxibolag och hotellkedjor. Frälsningsarmén tog även

fram ett nytt utbildningsmaterial om männis-kohandel och en broschyr som blivit mycket efterfrågad i skolor.

FÖREBYGGANDE VERKSAMHETERI förra vårens varumärkeskampanj ”Dagens ungdom behöver oss”, användes bilder med selfies av unga som en symbol för dagens ungdomars strävan efter att vara sedda och omtyckta. Några av kampanjens slogans var ”Dagens ungdomar behöver inte fler likes. De behöver kärlek” och ”Vi kämpar för att dagens ungdomar ska känna sig sedda, upp-skattade och älskade på riktigt.” Kampanjen riktade sig till vuxenvärlden.

— Ungdomar har alltid haft ett behov av att bli sedda men vi vill fokusera på att de behöver kärlek och omtanke. Vi anser att barn och ungdomar behöver en vuxen närvaro även utanför nätet, vuxna förebilder och kärlek för att kunna navigera rätt, säger Christine Samuelson, varumärkesansvarig.

Frälsningsarmén vill med sina förebyg-gande verksamheter motverka destruktiva mönster, utanförskap, kriminalitet och missbruk inom målgruppen. Ett sätt är att erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter och god gemenskap. Med anledning av kampan-jen blev Christine Samuelson kontakad av både Expressen och Dagens media, vilket mynnade ut i artiklar som ökade uppmärk-samheten kring kampanjen.

— Det är ju en del av vårt större mål att

Frälsningsarmén är en aktör som tar vid där samhället inte räcker till. Under 2016 belystes ämnen som människohandel och ungdomars behov av kärlek. Ledningen skrev under juluppropet i protest mot de nya asylreglerna och Myrorna kämpade för sin rätt att fortsätta samla in textil.

allmänheten bättre ska känna till vad Fräls-ningsarmén är och vad den gör, och den här gången valde vi att fokusera på ungdomars utsatthet, säger hon.

Naturvårdsverket presenterade i septem-ber ett förslag för regeringen kring regle-ringen av textilinsamling med syfte att öka återanvändningen. Två alternativ lades fram; att ansvaret ska ligga på kommunerna eller att de som tar in textil i Sverige måste se till att den tas om hand. Myrorna har varit mycket aktiv i remissarbetet kring detta.

— Vi tycker att det är bra med reglering men vi måste skapa förutsättningar för att de ideella aktörerna kan fortsätta samla in textil. Om inte går samhället miste om stora sociala värden eftersom det ekonomiska överskottet går till socialt arbete och vi ger människor värdefull arbetspraktik i våra verksamheter, säger Lotta Kökeritz, varumär-kes- och kommunikationschef på Myrorna.

Samtal kring frågan pågår fortfarande så re-sultatet av detta kan inte ses förrän längre fram.

Frälsningsarmén undertecknade också juluppropet som vänder sig mot den mer res-triktiva asyllagstiftningen som röstades fram i juni i fjol. Den nya lagen gör att unga tvingas återvända till konfliktdrabbade länder och gör det svårare för flyktingar att återförenas med sina familjer. Uppropet är en uppmaning till regeringen att ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro och att undanröja praktiska hinder mot familjeåterförening.

påverkansarbete

16

samarbeten

Frälsningsarmén tog emot drygt 118 ton mat som delades ut eller serverades till behövande.

17

samarbeten

ALLT MER MAT SKÄNKS TILL BEHÖVANDE

Varje år slängs mer än 600 000 ton mat i Sverige. Störst matsvinn uppstår i hushållen men även matbutiker slänger

väldigt mycket mat. Frälsningsarmén har två matbanker, i Stockholm och Göteborg. Där tar man emot tonvis med mat varje år. Fräls-ningsarmén Bistånd i Västerås, som fungerar som en uppsamlingscentral för mat som skänks, från ICA. Matbanken i Stockholm fördelar livsmedlen till Frälsningsarméns verksamheter i regionen. De får kolonial-varor från ICA, frys- och kolonialvaror från Linas Matkasse, bröd och bakverk från Saltå kvarn, frukt från Ryska posten och livsmedel från ytterligare några aktörer. I Göteborg samarbetar man med Willys, Hemköp och grossisten Dagab.

— Vi känner en stor tacksamhet till dem som skänker mat och som frälsningsofficer är det fantastiskt att få utöva min tjänst praktiskt, säger Sven-Inge Karlsson, verk-samhetschef på Matbanken i Göteborg.

ISTÄLLET FÖR ATT SLÄNGAI början av 2016 startade matbutikskedjan Willys ett samarbete då de donerar mat till flera hjälporganisationer, däribland Fräls-ningsarmén.

— Det är en nagel i ögat för oss att slänga mat. Vi tjänar inte på det här samar-betet ekonomiskt sett men det känns bra i magen, säger Johanna Eurén, kommunika-tionsansvarig på Willys.

Omfattningen ökade mycket förra året och

nu samarbetar ett 15-tal Willys-butiker med Frälsningsarmén på nästan lika många orter. De partners Willys letar efter är de som har en stabil verksamhet, är vana att hantera mat, är seriösa och har ett uttalat syfte att hjälpa andra utan egen vinning.

— Frälsningsarmén är en idealisk samar-betspartner för oss, den stämmer in på alla punkter, och vad jag känner till så har det fungerat väldigt bra, säger Joanna Eurén.

ICA har skänkt mat till Frälsningsarmén sedan år 2011 från sina lager i Helsingborg, Västerås och Kallhäll.

— ICA vill vara en god kraft i samhället och när vi letade efter organisationer som arbetar mot samma mål så kände vi att Frälsningsarmén gör det, säger Therese Lystedt, pressansvarig på ICA.

Linas Matkasse inledde för några år sedan ett samarbete med Frälsningsarméns sociala center vid Hornstull och sedan augusti 2016 stöttar de även Frälsningsarméns EU-center på Kungsholmen och Frälsningsarméns kvin-nocenter i Akalla. Matföretaget skänker varje vecka bort all överbliven mat, kolonialvaror, frukt och grönt och kyl- och frysvaror till dessa tre verksamheter.

— Samarbetet är och har varit fantastiskt. Det är en glädje att möta människor som vet vad kärlek och omsorg betyder för den som har det svårt, säger Paul Aronsson som an-svarar för biståndhjälpen på Linas Matkasse.

Flera mataffärer har även lokala sam-arbeten med kårer och verksamheter,

Allt fler matbutiker, butikskedjor och livsmedelsföretag skänker mat till Frälsningsarmén. Varorna är fullt ätbara men kan ha trasiga förpackningar eller kort tid till bäst-före-datum. Även företaget Linas Matkasse ger bort livsmedel men i samma skick som de deras kunder får.

såsom en Hemköpsbutik i Stockholm som i höstas kontaktade Söderkåren som ligger i närheten. Nu får kåren varje vecka hämta livsmedel från butiken.

— Det betyder mycket eftersom vi på det-ta vis kan ge bort matkassar med närings-rikt innehåll till dem som kommer till oss. Vi gör även soppa till vårt café och de som inte har råd bjuder vi så även där gör det stor skillnad, säger Anna-Lena Paulsson, kårledare.

I julas gav Willys även bort julpynt, luci-akläder och tomtedräkter som kåren kunde ge till familjer man hjälper.

faktaMat 2016

Antal kilo mat som togs emot 118 003 antal kilo

Värdet på mottagen mat i kronor3 934 395 kronor

Antal verksamheter som fick mat från Frälsningsarméns tre matbanker 35 stycken Antal serverad eller utdelad mat 221 779 mat/fikaserveringar på kårer, sociala center och öppenvård. 31 955 utdelade matkassar.

18

digitalisering

19

digitalisering

DET MESTA GÅR MOT DIGITALISERING

F rälsningsarmén kommunicerar via många olika kanaler. På Twitter är Frälsningsarmén aktiv vid speciella tillfällen och beroende på samman-

hang står olika personer för det som skrivs där. Instagram har en lite mer intern karak-tär där man använder sig av ett kyrkligare språk. Även på LinkedIn finns Frälsningsar-mén representerad. YouTube används för att visa exempelvis reklamfilmer. Under förra året startades en blogg med en handfull olika skribenter och ett inlägg per vecka. Nytt är även ett nyhetsbrev som mailas till både privatpersoner och företag.

Den största kanalen bland sociala medier är Frälsningsarméns Facebook-sida. Där postas det inlägg dagligen.

— Genom Facebook bygger vi relationer med dem som följer oss och när vi har kam-panjer kan vi nå väldigt många den vägen, säger Mikael Karhunen, under året ansvarig för sociala medier.

Han nämner att om 2015 var ett upp-startsår så var 2016 ett år då man fortsatte

att förvalta lärdomarna från föregående år. Stridsropet fick en egen Facebook-sida med syftet att nå en ny målgrupp. Artiklar på hemsidan länkas till Stridsropets Face-book-sida och liksom Instagram är språket där mer kyrkligt. Charlotte Ander är ansvarig för hemsidan som också är en kanal för Frälsningsarméns kampanjer.

— Vi har fått många nya besökare på hemsidan via Facebook och Instagram där det skapas intresse som gör att folk går vidare till hemsidan för att fördjupa sig, säger hon.

Förra året bildades en content-grupp som planerar och producerar innehåll för olika kanaler. Artiklarna publiceras sedan i passande kanal.

— Content marketing handlar om att skriva artiklar om Frälsningsarmén med emotionella berättelser och på ett sätt som tilltalar mottagaren och vårdar varumärket.

Det säger Leif Bergström, chef för kom-munikations- och insamlingsenheten, vid Frälsningsarméns högkvarter.

På senare år har Frälsningsarméns kommunikation gått alltmer mot digitalisering. År 2016 blev ett uppsving för sociala medier, gåvoshopen moderniserades och allt fler givare valde att ge sin gåva via Swish.

Den månad som vi når mest människor och har största räckvidd är under december. Under julen 2016 nåddes över 2 miljoner människor via Facebook och det blev om-kring 100 000 interaktioner i inläggen.

DIGITALA GÅVORUnder året pågick ett omfattande arbete med att förnya de digitala möjligheterna att skänka pengar till Frälsningsarmén. Bland annat utvecklades givandet via SMS och Swish och gåvoshopen har genomgått både kosmetiska och funktionella förändringar.

— Att vi nu kan skicka SMS handlar inte bara om att be om mer pengar. Det handlar också om att snabbare ge givare ett tack med en respons, säger Mats Wiberg, insam-lingsansvarig på Frälsningsarmén.

Enligt honom är Swish Frälsningsarméns snabbast växande kanal för insamling. Fräls-ningsarméns intranät, Pärleportalen, lansera-des år 2015 och 2016 blev den utsedd till ett av de bästa intranäten.

19

20

myrorna

Myrorna fyllde 120 år. Detta firades bland annat med denna färgsprakande kampanj.

myrorna

F ör första gången har Myrorna tagit fram en grafisk profil från grunden. Målet med den är att uppnå hög igenkänning, att

man ska bli inspirerad och känna köplust och samtidigt vill man signalera att Myrorna är en seriös och professionell aktör. Det är en grafisk profil som kan leva länge.

Initiativet ”Aktivera din garderob” lever vidare. Över 2000 personer gick de nylan-serade två microkurserna i hur man aktiverar sin garderob och hur man lär sig handla second hand.

Samarbetet med affärskedjan Lindex utökades under året. Lindex har skapat en miljövänlig sneakers av jeans som sorterats ut av Myrorna och säljs i Lindex butiker. Lin-dex har även utökat insamlingen och samlar nu in textil i alla sina butiker i Sverige. Samarbetet ger Myrorna möjlighet att nå nya givare och går hand i hand med ambitionen att öka återanvändningen och göra det lätt-are för givarna att skänka textil istället för att slänga den i hushållssoporna.

Naturvårdsverket presenterade i september ett förslag kring reglering av textilinsamling för regeringen. De lade fram två alternativ, att ansvaret ska ligga på kommunerna eller att det blir ett producentansvar. Myrorna har drivit påverkansarbetet i denna branschfråga och träffat politiker för att få dem att förstå vilka värden Myrorna tillför samhället.

Myrorna arrangerade under året semi-narier på temat ”Flyktingkrisen har med återanvändning att göra – hur samverkar vi

och fångar upp sociala värdet”, eftersom det är viktigt att sociala kriterier finns med när kommunerna börjar med upphandling av textilsinsamling.

Det strukturella arbetet för att säkra My-rornas operativa verksamhet i butik och pro-duktion, samt hitta synergier, fortsatte under 2016. Outletbutiken i Uppsala stängde och produktionsanläggningen i Göteborg flyttade till nya ändamålsenliga lokaler i Tagene, på Hisingen i Göteborg.

HÅLLBARHETSRAPPORTFör att skapa lönsamhet och utveckling över tid är verksamheten styrd utifrån långsiktiga mål och mätbara delmål som följs upp. Som ett led i detta lanserade Myrorna sin första hållbarhetsrapport 2016. Hållbarhet är en del i uppdraget och integrerat i allt. Rapporten redovisar Myrornas arbete på ett relevant och transparent sätt. Läs mer på www.myrorna.se/vart-arbete-med-hallbarhet

Ett ytterligare sätt att uppnå långsiktighet uppnår Myrorna genom att säkra de interna förutsättningarna, vilket innebär att ständigt arbeta med att optimera och professionalise-ra verksamheten och investera för framtiden. Under 2016 gjorde Myrorna en större samlad utbildningsinsats utifrån Arbetsmiljöverkets nya författningssamling (AFS) om organisato-risk och social arbetsmiljö. Alla enhetschefer gick en två dagar lång utbildning i arbets-miljö och stresshantering. Myrorna slutförde även ett ledarskapsprogram för biträdande

2016 fyllde Myrorna 120 år. Mycket har hänt sedan starten 1896, men grundtanken finns kvar; att genom åter-användning och arbetsträning aktivt verka för ett mer medmänskligt och hållbart samhälle. Jubiléet firades med en färgsprakande kampanj som mottogs fantastiskt bra, såväl i butik som i sociala media.

chefer och arbetsledare och lanserade det nya kassasystemet Extenda Xpress.

Det har under året visat sig oerhört tydligt att den marknad Myrorna verkar på genom-går stora förändringar. Det handlar om allt ifrån nya konsument- och givarbeteenden till att helt nya kommersiella aktörer etablerar sig på marknaden.

Försäljningen gick bra under årets fyra första månader, men därefter gick det trögt trots många olika insatser. Konkurrensen från omvärlden ökar och detaljhandeln har det generellt sett svårare. Extraordinära in-täkter såg emellertid till att även överskottet för 2016 blev 30 miljoner kronor. Myrorna är som alltid mycket stolta för det sociala arbete Frälsningsarmén utför med hjälp av dessa pengar.

fakta Myrorna

260 miljoner kronor i omsättning 36 miljoner kronor i överskott 33 butiker 7 produktionsanläggningar Cirka 350 anställda 600 samarbetare per månad 500 personer i samhällstjänst per år Cirka 26 000 besökare i butik varje dag 23 ton textil insamlade per dag 16 ton prylar insamlade per dag

ÅTERANVÄNDNING OCH HÅLLBARHET

22

integration

På Frälsningsarmén i Finspång sker en del av integrationen genom språkträning.

23

integration

HÄR HAR MÅNGA LÄRT SIG SVENSKA

R edan 2011 fick Sofia Wastesson, kårledare i Finspång, idén att starta en mötesplats för flyktingarna i staden

där de exempelvis skulle kunna umgås, spela spel och sjunga svenska sånger. Hon gick till SFI och bjöd in folk därifrån och till en början kom de flesta gästerna från Somalia, Afghanistan och Ryssland. Efter två, tre år bestod deltagarna i stort sett bara av asylsökande och de efterfrågade språkun-dervisning. Snart kunde man med hjälp av intresserade pedagoger erbjuda lektioner på fyra nivåer men också barnsamlingar.

— De här människorna saknar så mycket, bland annat sina familjer, men här har de varandra och man blir som en storasyster eller mamma för dem. Det känns otroligt att få skapa dessa band med dem men det finns även en frustration över att man inte kan hjälpa dem med allt, säger Sofia Wastesson.

SPRÅKVERKSTADENNär flyktingvågen kom i slutet av 2015 kunde det vara 60-70 gäster varje måndag, främst kom de från Syrien och många av dem har fått uppehållstillstånd och går nu istället på SFI. På sistone har det oftast varit 30-40 deltagare i ”Språkverkstaden”. De flesta är män från Afghanistan och många är ensamkommande flyktingar i åldern 20-25 år. Besökarna samlas i kyrkolokalen där

de får sjunga enkla sånger innan någon av frivilligarbetarna berättar om någon svensk företeelse. Sen blir det fika och därefter lektioner.

— Responsen är jättebra. Gästerna tycker att det är trevligt och roligt. Vi kan även erbjuda en kärleksfull atmosfär och via vårt sociala arbete kan vi fånga upp dem som har behov av presentkort på mat eller hjälp i kontakten med myndigheter, säger Sofia Wastesson.

Kåren har också möjlighet att dela ut skänkt mat från Ica i samband med ”Språkverkstaden”. De som är intressera-de av den kristna tron kan välja att delta i ”Bibelverkstaden”, med bibelstudier på lätt svenska och tolkning till persiska, varje torsdagseftermiddag. I vår har en grupp på 6-8 personer deltagit där och de flesta kom-mer på gudstjänsterna på söndagarna. Sofia Wastesson har på så vis under de senaste åren fått se 10-15 personer med muslimsk bakgrund konvertera.

— Flera av dem har blivit eller vill bli medlemmar hos oss. Det som håller på att hända i vår kår är spännande, säger Sofia.

En del av eleverna har flyttat och blivit medlemmar i andra kårer. Vissa har blivit tvungna att fly, bland annat till Tyskland, då de fått ett utvisningsbesked men Sofia Wastesson har kontakt med dem och kan se att de är bevarade i sin nyfunna tro. Hon

Kåren i Finspång var tidig med språkundervisning när den stora flyktingvågen kom hösten 2015 och har därefter fortsatt med att utveckla det arbetet. Vasakåren i Stockholm började förra våren lära nyanlända svenska och i Hällnäs blev den nedlagda kåren i höstas en träffpunkt för asylsökande.

påpekar den stora skillnaden mellan islam och kristendom.

— Någon har beskrivit det som en stor kedja runt halsen som man fått lägga av sig. Att exempelvis tillhöra den utsatta gruppen hazarer och bli bemött av kärlek, omsorg och respekt från oss i kåren öppnar upp tron, säger hon.

— Det är tråkigt att inte alla blir kvar i vår kår, men det viktigaste är att de fortsätter att ta emot evangeliet och ge det vidare. Vår kår är helt klart en växtplats för många människor, fortsätter Sofia.

I framtidsplanerna finns att ha ”Bibel-verkstaden” med undervisning och samtal på flera språk, bland annat persiska. Sofia Wastesson önskar också få kontakt med fler asylsökande kvinnor på orten och funderar på att genom det sociala arbetet starta nå-gon verksamhet riktad just till dem, kanske en hantverksgrupp eller liknande.

På Vasakåren i Stockholm har det bedri-vits undervisning i svenska för nyanlända sedan förra våren. Där har man haft elever från 27 länder. Initiativtagaren Ann-Cristine Holten har mött omkring 165 personer ge-nom detta arbete. Hon var den som startade Frälsningsarméns kvinnocenter i Akalla där invandrarkvinnor får hjälp att integreras i samhället. När hon frågade vad de ville ha hjälp med så stod undervisning i svenska högt upp på listan. När den stora flykting-

24

integration

strömmen kom fick hon en förfrågan från Stockholms stad om hon kunde anordna språkkurser även för de ensamkommande flyktingbarnen. Hon tog på sig det uppdra-get och till en början besökte hon några boenden för pojkar och många av dem fick efter en tid skolplats och slussades på så vis vidare.

Så småningom kom det så många att Ann-Cristine Holten fick frågan av Stockholms stad om inte Frälsningsarmén kunde öppna sina lokaler för de som behövde språkunder-visning. Förra våren startade man.

— Det här är otroligt berörande och berikande för mig och det känner även vo-

lontärerna som har en välvilja att se den lilla människan, säger Ann-Cristine Holten.

— En kvinna från Etiopien som fått under-visning hos oss har sagt att ”Det här är den bästa tiden när jag får komma till er för där träffar jag vänner”, fortsätter hon.

På kåren håller man öppet två dagar i veckan för ändamålet. Flera av deltagarna är i gymnasieåldern. Nu rör det sig inte lika mycket om ensamkommande barn utan andra asylsökande och nyanlända men även vissa som inte är flyktingar kommer. Det är nu ett 20-tal volontärer som är engagerade i detta och undervisningen är gratis för deltagarna. En del av dem som kommer har

gått kurser i svenska tidigare på ställen där man tagit mycket betalt. Ann-Cristine Holten nämner en kvinna från Sydkorea som gått en dyr intensivkurs på annat håll.

— Trots detta kunde hon inte konversera på svenska. Hon tyckte att våra lektioner är mycket bättre för på andra ställen är det så stora grupper och eleverna får inte tillfälle att kommunicera med varandra. Efter en tid här tackade hon oss för att hon nu kan konversera, säger Ann-Cristine Holten.

— Det är fantastiskt att se hur lätt eleverna lär sig och en del har sökt arbetstillstånd och fått jobb eller praktikplatser efter att de varit hos oss. För det krävs att man kan svenska,

I en trygg gemen-skap utvecklas det nya språket.

25

integration

Närhet, gemen-skap och samtal är viktiga delar av integrationsarbetet.

till språkcaféet när hon hörde att det skulle komma flyktingar till området. I början var det inga som nappade på idén men så kom det en önskan från dem som bodde på flyk-tingförläggningar i närheten om att de ville träffa svenskar. Idrottsföreningen lånade då ut lokaler där de kunde mötas och Elsas och Tommys dotter, Olivia, började gå dit. Där blev det bollspel och det stiftades nya bekantskaper.

— Vi frågade oss vad vi kunde göra och vilka behov som fanns och vi insåg att det behövdes en bra mötesplats, säger Elsa Hägglund.

När då kåren skulle läggas ner kom paret på tanken att använda de lokalerna till ändamålet. Tommy Hägglund har varit frälsningssoldat och som sådan engagerad i Frälsningsarmén så det var naturligt att bör-ja jobba i den regin. De asylsökande flyttar runt så det är inte lika många som bor kvar i Hällnäs nu men fortfarande är det en hel del som kommer till aktiviteterna i kårloka-

lerna. Paret har inga planer på att lägga ner verksamheten.

— Det känns som om vi haft Gud på vår sida och så länge vi har det och så länge det kommer folk så känns det bra att fortsätta med det vi gör, säger Tommy Hägglund.

Bland annat så löste det sig genast med möbler till caféet då det visade sig att Korskyr-kan i Umeå skulle renovera och därför sålde inredning till den som var intresserad. Elsa och Tommy Hägglund nämner att de vill nå alla bybor med evangeliet och i framtiden hoppas de kunna ha gudstjänster på söndagkvällar.

— Det här ger mig så otroligt mycket glädje med nya vänner och möten med här-liga människor, men det är också jobbigt att se hur de behandlas och det är tråkigt när de måste flytta, säger Elsa Hägglund.

— Vi vill det här och tror att Gud har lagt ner det i våra hjärtan men jag önskar att vi var många fler som delade på ansvaret, fortsätter hon.

vilket man ju lärt sig här, fortsätter hon.Hon nämner att de på kåren har en vo-

lontär på en till två elever, vilket underlättar inlärningen. Utöver språkundervisningen anordnar Vasakåren en sommarskola för ensamkommande och läxhjälp på deras boenden. Det har även blivit utflykter till ex-empelvis Kaknästornet då deltagarna också har fått se Djurgården.

— Det var en höjdare. Barnen var så fascinerade och ville inte åka hem. De tycker att Stockholm är så vackert, säger Ann-Cris-tine Holten.

INTRODUCERAS I SVENSKA SAMHÄLLETÄven i Hällnäs får flyktingar hjälp med språ-ket. I slutet av förra sommaren lades kåren där ner. Tommy och Elsa Hägglund som redan arbetat med integration bland de asyl-sökande i området, fick då möjligheten att fortsätta bedriva det arbetet i kårens lokaler och i Frälsningsarméns regi. Omkring 30 personer samlas varje onsdag till språkcafé där. En period var det upp till 80 gäster på träffarna. De flesta är från Afghanistan men även från Iran, Irak, Syrien och Eritrea. Ett fåtal kommer från Ryssland och är i blanda-de åldrar även om majoriteten av deltagarna är ganska unga.

— De är i behov av att ha sysselsättning, att få träffa andra bybor och att prata svens-ka med svenskar, säger Tommy Hägglund.

Gästerna bjuds på fika och ibland åker Tommy Hägglund till de närliggande flyktinganläggningarna för att påminna de boende om träffarna eller för att göra dem sällskap dit. De som träffas kan lösa korsord och introduceras i hur det svenska samhället fungerar. Det kan handla om samtal kring sopsortering och studiebesök på förskolan. Ibland anordnas musikcafé.

— Responsen är jättebra. En del onsdagar kan det kännas tungt efter en arbetsdag på SFI men eftersom det är så uppskattat det vi gör så åker jag alltid därifrån med energi, säger Tommy Hägglund.

— Alla behöver någon att prata med och vi försöker hjälpa till med det vi kan. Det kan gälla att följa med till Migrationsverket, barnmorskan eller vårdcentralen till exem-pel, fortsätter han.

Det var Elsa Hägglund som tog initiativer

26

internationell utveckling

Från Frälsningsarmén i Sverige vill man effektivi-sera internationellt hjälp-arbete för ett långsiktigt resultat.

27

internationell utveckling

E nheten internationell utveckling på Frälsningsarméns högkvarter i Stock-holm ansvarar för administreringen av

utvecklingsprojekt och fadderbarnsverksam-het i fattiga länder. Visionen är en rättvis och försonad värld. Tack vare att Frälsnings-armén finns i 128 länder finns ett mycket stort nätverk. Om det på några platser uppstår någon form av behov finns därför hjälp att tillgå.

— När ett projektförslag finns färdigt kopplas det samman med Frälsningsarmén i ett annat land, exempelvis Sverige, som kan bidra med resurser och stöd i genomför-andet av insatsen. På så sätt säkerställer vi att de projekt vi stödjer är relevanta för de människor som berörs och att idéerna och engagemanget ägs lokalt, säger Christi-an Lerne, enhetsledare för internationell utveckling.

År 2016 minskades antalet fokuslän-der man hjälper från sju till två stycken i syfte att höja kvaliteten och effektiviteten i samarbetet, att kunna göra större insat-ser och kunna arbeta mer långsiktigt med partners för gemensam kapacitetsutveckling. Geografiskt fokus från och med förra året är östra Kenya och Malawi där över 100 000 människor nås i de största insatserna.

Målet är att 80 procent av de nya projekten ska startas på dessa platser. Samtidigt får många andra länder också hjälp, om än i mindre utsträckning. Det gäller ett flertal länder i Afrika men också i Asien, Europa, Mellanamerika och Sydamerika.

ÅTERHÄMTNING OCH ANPASSNINGFörra året minskades även typen av insatser vilket bidragit till förenklat relationsbyggan-de och underlättat kapacitetsutveckling och uppföljning. Nu är fokus på vatten och sani-tet, matsäkerhet, katastrofriskreducering och resiliens, det vill säga motståndskraft och förmåga till återhämtning och anpassning vid ändrade förhållanden. Mellan augusti 2016 och februari 2017 genomförde interna-tionell utveckling en värdehöjande insats i syfte att utreda hur konceptet resiliens kan användas i utvecklingsarbetet. Man utarbeta-de en process i flera steg för detta.

— Vi såg att resiliens ger vårt arbete ökat fokus på systemtänkande och vi insåg vikten av att analysera sårbarhet i relation till chocker och stress i våra projekt. Vi insåg även behovet av katastrofriskreducering och sammanförande av humanitärt bistånd och långsiktiga utvecklingsinsatser, säger Christian Lerne.

Frälsningsarmén finns i 128 länder och från Sverige bedrivs det utvecklingsprojekt i fattiga delar av världen. Förra året koncentrerades krafterna till färre områden för att effektivisera insatserna och göra arbetet mer långsiktigt. Detta gäller även fadderverksamheten.

Han nämner även vikten av flexibilitet i arbetet och förmågan att anpassa sig efter snabba förändringar av projektsituationer, något som samarbetspartners har uttryckt tacksamhet för.

När det gäller fadderprogrammet så är målet att minska projekten från 36 till 7 de närmaste åren för att kunna ge ett större och mer omfattande och kvalitativt stöd till de områden där pengarna behövs mest. Under 2016 avslutades sju fadderbarnspro-jekt i Argentina och Ghana och på Sri Lanka. Dessa länder får än så länge fortfarande stöd på sina håll liksom Bolivia, Chile, Ecuador, Lettland, Peru, Zimbabwe, Ghana och Kenya. De projekt som kommer att finnas kvar i slutändan är skolor i Kenya och Zimbabwe och dagcenter i Lettland, Bolivia och Ecuador.

faktaInternationell utveckling

31 utvecklingsinsatser 18 länder som fick hjälp25 500 000 kronor i finansiellt stöd till länderna

BÄTTRE HJÄLP PÅ FÄRRE PLATSER

28

människohandel

Juristen Emma Cotterill är samordnare för Frälsningsarméns arbete mot människohandel i södra Sverige.

29

människohandel

D en som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människo-handeln. Så löd budskapet för Fräls-

ningsarméns kampanj mot människohandel förra sommaren.

— Vi agerar när samhället inte räcker till. Vi vill påvisa vår handlingskraft och pålit-lighet och motverka människohandel i alla former, säger juristen Madeleine Sundell.

Hon leder Frälsningsarméns arbete mot människohandel i Sverige och är ansvarig för social rättvisa. Frälsningsarmén samarbetar med myndigheter och olika organisationer. Länsstyrelsen är samordnande nationell myndighet och samverkar med civilsamhäl-let genom Plattformen Civila Sverige mot Människohandel där Frälsningsarmén ingår. Frälsningsarméns nationella arbetsgrupp heter Amos, efter den bibliska profeten som utmanade sociala orättvisor. Man arbetar förebyggande och ger skydd och stöd för ut-satta men gör även återintegrerande insatser. Under 2016 har även ett nytt utbildningsma-terial för inblandade aktörer tagits fram och den broschyren är väldigt efterfrågad i skolor.

— Ingen annan kyrka arbetar så målmed-vetet med grovjobbet i den här frågan, så vi behövs, säger Emma Cotterill, som fick uppdraget att ta fram utbildningsmaterialet.

Emma är jurist och samordnare för arbetet i södra Sverige. Förra sommaren höll Frälsnings-armén tre stora seminarier om människohan-del. I Helsingborg var polis, hotellägare och Socialtjänsten involverade. Under Almedals-veckan och ”G som i Gud” medverkade politis-

ka företrädare och utvalda experter från bland andra Länsstyrelsen och Stockholmspolisen. Organisationen ECPAT i Sverige, där Fräls-ningsarmén är med i styrelsen, arbetar mot barnsexhandel och lyfte därför barnperspekti-vet. Till Stockholmseminariet var gränspolisen, taxibolag och hotell inbjudna.

— Människohandeln här är ett svenskt pro-blem som kräver en svensk lösning. Vi behöver titta på hur problemen ser ut lokalt och upprätta lokala samarbeten, säger Madeleine Sundell.

Om sommarens kampanj mot människo-handel säger hon:

— Vi satte ner foten och för första gången lyfte vi frågan så externt. Det betydde hur mycket som helst då vi visade att Frälsnings-armén är att räkna med.

Kampanjen avslutades med en stor insam-ling. Frälsningsarméns årliga bönedag i höstas kallades ”Speak out” med fokus på människo-handeln. Man uppmanade till bön, insamlingar och lokala aktiviteter. Under 2016 började man mer aktivt att utrusta Frälsningsarméns lokala verksamheter och att lära personal och frivilliga att identifiera utsatta personer.

— Jag får nu fler samtal om möjliga offer för människohandeln och fler förfrågningar om utbildningar, säger Madeleine Sundell.

För offren finns en handlingsplan för att tillgodose deras rättigheter.

— Vi försöker ge dem trygghet här eller i sina hemländer. Hälften av dem vi möter gör ingen anmälan till myndigheter på grund av rädslor och hot och en del är papperslösa. Då är vi livsviktiga!, säger Madeleine Sundell.

Ett av Frälsningsarméns fokusområden inom den sociala verksamheten är människohandel. Det kan handla om prostitution eller annan form av tvångsarbete. Förra året anordnades det i Frälsningsarméns regi seminarier och en stor kampanj i syfte att sätta ner foten på området.

Frälsningsarmén driver tre boenden där bland annat människohandelns offer kan få en fristad. Ett av dem är för män och startades upp förra året. Man jobbar även återintegre-rande för att hjälpa offer att börja om på nytt. Frälsningsarmén arbetar även på europeisk och global nivå mot människohandel.

faktaMänniskohandel

• Exempel på branscher: Prostitution, hushållstjänster, bärplockning, byggarbete, städjobb, tiggeri.• Tillvägagångssätt: Våld, tvång, kidnapp-ning, bedrägeri, lurendrejeri, utnyttjande av maktposition/sårbarhet, kontroll och exploatering. • Omkring 38,5 miljoner människor globalt be-räknas idag vara offer men mörkertalet är stort.

SÄTTER NER FOTEN MOT MÄNNISKOHANDEL

Madeleine Sundell leder Frälsningsarméns arbete mot människohandel i Sverige.

30

hemlöshet

ETT HEM ATT KALLA SITT EGET

E tt av Frälsningsarméns viktigaste områ-den är att arbeta för de hemlösa. Arbe-tet för att hjälpa de utsatta grupperna,

de som redan är hemlösa och de som riskerar att bli det sker dels på Frälsningsarméns kårer runt om i landet men också på de olika insti-tutioner som Frälsningsarmén har.

NYLÖSEGÅRDENCarola Gårdare är verksamhetschef vid Fräls-ningsarméns stödboenden Nylösegården och Lilla Bommen i Göteborg. Tillsammans med sina medarbetare ser hon hemlöshetens oli-ka ansikten och försöker hjälpa de utsatta. Bland gästerna på Nylösegården har många egen bostad men klarar inte av att bo i den för tillfället. Man är fast i missbruk, kan inte sköta sin privata ekonomi eller sitt dagliga liv, man kanske är rädd att vara ensam eller väntar på ett annat boende.

— Vi vill försöka hjälpa gästerna att komma tillbaka till sitt hem och sin familj för den som är lycklig nog att ha en sådan, stötta i det vardagliga när det gäller hygien, sociala relationer och ekonomi och hjälpa dem att förhoppningsvis komma tillrätta med sitt missbruk, berättar Carola.

Hon menar att procenten av de hemlösa som har möjlighet att klara ett eget boende är skrämmande låg men från Frälsningsar-mén vill man erbjuda dem stöd i vardagen

och likaså uppmuntra enskilda individer att tro mer på sig själva.

— Sedan jag började mitt arbete här i Göteborg har jag reflekterat över hur många det är som kommer hit i tjugoårsåldern, fort-sätter hon men ser att de har en chans att komma tillrätta med sina problem just för att de är unga, till skillnad från äldre som kanske aldrig haft en egen bostad.

Frälsningsarméns främste samarbetspart-ner är kommunens socialtjänst. Man samar-betar även med anhöriga, aktörer som kan erbjuda arbetsträning och så önskar man att Frälsningsarméns secondhandkedja Myrorna skulle kunna erbjuda arbetstillfällen.

— Det drogförebyggande arbetet tror jag måste påbörjas redan i grundskolan medan vi ju kommer in när det redan gått för långt och vi kan också försöka fånga upp dem som bott hos oss men sedan misslyckats att klara ett boende på egen hand, säger Carola.

Det kvinnliga missbrukarna menar Carola är en grupp som inte syns så tydligt. På Ny-lösegården tar man emot kvinnor även om de och deras missbruk ofta göms undan och man också kan se hur män lättare hamnar i missbruk.

Carolas erfarenhet är att det andliga livet bland hemlösa ser ungefär likadant ut som hos de flesta andra.

— Man har funderingar, en inre längtan

Frälsningsarmén arbetar för att minska hemlöst. Det sker bland annat vid stödboendet i Göteborg, på behandlingshemmet Kurön och vid EU-centret i Stockholm.

det inte är lätt sätta ord på och en nyfi-kenhet märks exempelvis i andakterna där frågor av typen –Hur kan Gud tillåta...?, kommer upp, berättar Carola.

Ofta ger gästerna uttryck för igenkänning när man till exempel minns sin farfar som tillhörde en kyrka och sjöng andliga sånger. Behov av samtal utifrån ett andligt perspek-tiv och sådant som gäller livsåskådningsfrå-gor märks ofta.

— Just att erbjuda en andlig dimension är ju vad som förväntas av oss, avslutar Carola samtidigt som hon beskriver hur gästerna ofta berättar minnen från sin söndagsskole-tid och så bekräftar hon hur musiken kan bli dörren in till det goda samtalet.

Under hösten arrangeras en personalut-bildning som gäller mötet med andra natio-naliteter, kulturer och religioner, även detta för att motverka hemlöshet.

KURÖNKurön är ett av landets stora behandlings-hem enligt HVB (hem för vård och boende). Med Frälsningsarmén som huvudman och ägare har verksamheten bedrivits alltsedan 1912. Verksamheten är helt unik i sitt slag då den ligger på en av Målarens stora öar helt utan allmän förbindelse med fastlandet. Kurön vänder sig idag till en mycket blandad klient/patientgrupp med både kvinnor och

31

hemlöshet

män. Åldersgruppen är vuxna över 20 år. Problematiken är som regel mycket stor, ofta med samtidig hemlöshet. Huvudsaklig diagnos är alkohol- och drogberoende med åtföljande olika funktionshinder. Betalande uppdrags-givare är i huvudsak landets kommuner och dess socialtjänst. Syftet med verksamheten är att på ett allmännyttigt sätt utföra pro-fessionellt behandlingsarbete i enlighet med gällande lagstiftning, vetenskap, nationella riktlinjer och väl beprövad erfarenhet. Som helhet vilar verksamheten på en kristen värdegrund.

— Att få Kuröns HVB att uppfylla alla de krav som olika myndigheter ställer på ett stort HVB-hem har varit en av de stora utmaningarna under år 2016, säger Per-Johan Fernström, verksamhetschef på Kurön. Det gäller till exempel kvalitet och ledningssys-tem, brandskydd, certifiering av utbildningar med mera, samtidigt som man måste se

klienternas och personalgruppen behov av ett tydligt sammanhang.

Tack vare att personalen drog åt samma håll menar Per-Johan att man lyckades upp-nå de av styrelsen ställda målen för år 2016.

— Den största glädjen i arbetet är när nå-gon tidigare klient återkommer och berättar en positiv livshistoria, säger Per-Johan Fern-ström, eller när vi får hälsningar sända från någon som det gått bra för i livet efter vistel-sen på Kurön. Visionen för framtiden är att ytterligare förbättra våra behandlingsresultat. Det handlar om att på kristen grund kunna hjälpa fler människor till ett liv i nykterhet och drogfrihet. Vidare att vi skall få ett större internationellt utbyte med våra kollegor på andra av Frälsningsarméns behandlingshem med inriktning mot missbruk.

Något som Per-Johan önskar är att fler från Frälsningsarmén kommer på besök på Kurön.

— Det är otroligt viktigt för våra klienter att vi börjar bygga nätverk från Kurön ut över hela Sverige, säger han.

EU-CENTERFrälsningsarméns EU-Center på Kungsholmen är en stöd- och rådgivningsverksamhet för utsatta EU-medborgare och medborgare med EG/EU-uppehållstillstånd som befinner sig inom Stockholmsområdet. EU-centret har som huvudmål att bekämpa misären och utanförskapet bland de utsatta EU-medborg-are och tredjelandsmedborgare som vistas i Stockholm.

— Detta gör vi genom att möta människ-an som en helhet i livets alla dimensioner, berättar Larisa Lacatus, verksamhetschef. Psykiskt ska de kunna leva i balans och fysiskt genom att tillhandahålla basbehoven och socialt genom att vi verkar för sunda

32

hemlöshet

relationer och positiva sociala sammanhang och andlig, själslig balans.

EU-Centret startade i mars 2014 som en del av Frälsningsarméns Sociala Center vid Hornstull i Stockholm. Från och med 1 janua-ri 2016 har EU-centret varit en egen verksam-het och i augusti 2016 flyttades verksam-heten till Kungsholmskåren, i Stockholm.

— I vårt arbete använder vi oss av Fräls-ningsarméns princip ”omsorg om hela männ-iskan”, säger Larisa Lacatus. EU-Centrets verksamhet är byggd för att möta människan som en helhet och försöker möta EU-migran-ternas behov i livets alla dimensioner, med gästernas behov i centrum.

Många av EU-migranterna är hemlösa, arbetslösa, sjuka eller offer för människohan-del och exploatering av olika slag. En liten del av dem har missbruks- eller alkoholpro-blem. De har svårt att hantera sin ekonomi, de har ingen kunskap och lite information om det svenska samhället och de saknar kontaktnät i Sverige. De som kommer till EU-Centret har sitt hemland i olika länder, inte bara i EU. Om de inte är EU-medborg-are har de uppehållstillstånd i något annat EU-land.

På EU-Centret serveras frukost och enkel lunch varje dag mellan klockan 09.00 och 13.00, med undantag för måndagar då man stänger klockan 12.00. På tisdagar och fredagar erbjuds matkassar och rena kläder. Gästerna kan också tvätta sina egna kläder. Gästerna har även tillgång till dator och internet. Under centrets öppettider kan gäs-terna ta del av information om det svenska samhället. Man har en informatör på plats för samhällsvägledning och för att hjälpa till i kontakt med myndigheter.

— Man får också hjälp med kontakter med sjukvården samt viss hjälp med läke-medel, berättar Larisa. Man kan också få samlevnadsrådgivning, i frågor om sexualitet, könsidentitet, preventivmedel och gravidi-tet och information om könssjukdomar. På torsdagar erbjuds särskild hälsoinformation för kvinnor.

EU-centret har rådgivare och kuratorer som hjälper till med särskilt angelägna frågor. Besökarna kan boka tid för behand-

lingssamtal för att stärka sin självkänsla och egenmakt. De kan få individ- och familjeråd-givning, vilket kan vara allt från samhälls-vägledning, rådgivning kring migrationspro-cessen till stöd till offer för människohandel. Detta stöd kan exempelvis utgöras av någon som finns med vid samtal och kontakt med myndigheter. EU-centret kan även ge stöd och vägledning till familjer när det gäller födslar, adoptionsprocesser, barnrättsper-spektiv med mera. Även erbjuds anhörigstöd till familjer, stöd till de som har någon häk-tad eller dömd släkting och stöd och hjälp till de som efterlyser familjemedlemmar. På EU-centret ges även arbetsmarknads-coachning, det vill säga jobbcoachning och CV-coachning. Det kan finnas möjlighet för arbetsträning, praktik eller instegsjobb både internt och externt. Det ges även svenskun-dervisning och man har informationsträffar om exempelvis intervjuteknik och svenskt arbetsliv. På EU-centret försöker man också hjälpa utsatta EU-medborgare från Rumä-nien som tigger i Stockholm att återvända hem, hjälpa dem att skapa kontaktnät med näringslivet i Sverige eller andra intressanta aktörer för att hitta alternativ sysselsättning till tiggeri och svartjobb.

På Frälsningsarméns EU-center i Stock-holm har man andakter på engelska, romani chib, ryska, rumänska och spanska. På sön-dagar firar man gudstjänst. Varje dag finns det möjlighet till samtal om tro och det ges möjlighet till bön och förbön.

— Det går inte att säga vilken av våra insatser som är viktigast, menar Larisa Lacatus. Vår metod bygger på att möta människan som en helhet. Vi försöker möta EU-migranternas behov i livets olika situatio-ner och med gästernas behov i centrum.

— Jag vet inte om allt detta kommer att minska eller öka, men det är säkert att så länge vi har ekonomiska klyftor i EU och i världen så kommer människor att röra på sig, säger Larisa Lacatus. Migrationen kommer att öka och självklart kommer detta att leda till utsatthet och utanförskap för många av dem som migrerar. Migration är många gånger kopplat till fattigdom och utanförskap.

faktaHemlöshet

41 392 hjälpsökande (Presentkort, matkassar, kläder, rekvisitioner, annan ekonomisk hjälp) 131 606 vårddygn på institutioner och förskolor (på akutboende, stödboende, ungdomsboende, boende med mera för utsatta män, kvinnor och barn) en person per dygn. 221 779 servering (mat eller fika på sociala center, kårer och öppenvard)

På Kurön i Mälaren driver Frälsningsarmén behandlingshem för vård och boende.

33

personal

33

HUR LÄSER JAG ÅRSREDOVISNINGEN?F rälsningsarméns årsredovisning är en

sammanställning av all verksamhet som vi bedriver i Sverige, under ett

och samma organisationsnummer. Flertalet verksamheter är lokalt förankrade med en stor grad av självstyre på platsen och lokalt ansvarstagande. En del andra, lite större verksamheter, såsom exempelvis Ågesta folkhögskola, Myrorna, Frälsningsarméns behandlingshem på Kurön med flera, drivs mer separat med en egen styrelse. Samtliga verksamheter ingår dock fortfarande ytterst under samma organisationsnummer och lyder under Frälsningsarméns styrelse.

Vår organisationsstruktur gör att vår

den samlade årsredovisning är en sam-manställning av en lång rad resultat- och balansräkningar där alla interna transaktio-ner eliminerats. Det medför också att varje post i resultat- och balansräkningarna inte helt kan påverkas från centralt håll, då vi valt att lägga ut en stor del av ansvaret på lokala verksamheter. En särskild sådan post är ”fritt eget kapital i balansräkningen”, som kan tyckas vara en stor post som kan användas för olika ändamål. Det är också en stor post, men absoluta merparten av beloppet är fördelad på de lokala verksam-heternas fria egna kapital, som varje lokal verksamhet i stort sett förfogar över själva

för att utveckla och bedriva verksamheten på just sin plats i landet.

Eftersom vi får mycket testamentsintäk-ter till vår verksamhet av människor som väljer att stödja det arbete som utförs, varierar intäkternas storlek ofta över åren. Testamentsintäkter är till sin natur svåra att prognostisera och går inte att på kort sikt påverka i särskilt hög grad. Det medför också att årets resultat varierar rätt ofta över åren, där vissa år ser väldigt starka ut och andra lite svagare. Testamentsgå-vor är också ofta öronmärkta för specifika ändamål eller platser, och används då till angivet ändamål. »

34

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Frälsningsarméns territoriella ledare och Frälsningsarméns ledningsråd avger härmed följande årsredovisning.

Innehåll Sida

Förvaltningsberättelse 35Resultaträkning 38Balansräkning 39Kassaflödesanalys 41Noter 42

(Uppgifter inom parentes avser föregående år.)

Frälsningsarmén

Årsredovisning för räkenskapsåret 2016

35

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Frälsningsarmén är en internationell rörelse och ett evangeliskt tros-samfund inom den universella kyrkan. Vårt budskap har sin grund i Bibeln. Vår tjänst har sin källa i kärleken till Gud. Vårt uppdrag är att förkunna evangelium om Jesus Kristus och utan åtskillnad möta mänskliga behov i hans namn.

Frälsningsarmén är en del av The Salvation Army, en världsvid evangelisk rörelse med säte i London. Verksamhet bedrivs i 128 (127) länder. I den internationella organisationen utgör Frälsnings-armén i Sverige ett territorium tillsammans med Frälsningsarmén i Lettland, Pestisanas Armija. Arbetet i Lettland redovisas inte här då Pestisanas Armija är en egen juridisk person i Lettland.

Allmänt om verksamhetenFrälsningsarmén i Sverige vill vara känd som välkomnande, troende och hjälpande och bedriver verksamhet inom flera olika områden. Utifrån kåren (församlingen) har vi regelbundna gudstjänster och be-driver dag- och kvällsaktiviteter för barn, unga, vuxna och äldre. Vid många kårer bedrivs också en öppen social verksamhet med ekono-misk hjälp och rådgivning för personer som hamnat i olika typer av svårigheter samt sommarkolonier eller andra sommaraktiviteter för både barn och äldre. Vi har också startat språkcaféer på flera orter i landet där vi jobbar med integrering av nyanlända. Utöver detta bedrivs annan social verksamhet med behandlingshem och stödbo-enden för vuxna missbrukare, familjebehandlings-hem, stödboenden för ungdomar, mottagning av ensamkommande flyktingungdomar och verksamhet för invandrarkvinnor och barn.

Frälsningsarmén driver också fyra förskolor, en folkhögskola samt Myrorna secondhand, med insamling, sortering och försäljning.

De totala hjälpinsatser vi genomfört under 2016 har minskat något jämfört med föregående år, och uppgick totalt under året till 423 934 antal unika tillfällen (435 142). Antal unika tillfällen visar antal tillfäl-len en person fått hjälp, och inte antal unika personer. (En person kan alltså ha fått flera olika typer av hjälp; övernattat på härbärge, fått matkasse, fått stödsamtal osv.)

Vi har under året helt lagt ner två kårverksamheter (Hällnäs och Katrineholm) där det inte längre fanns förutsättningar att fortsät-ta verksamheten, samt fört samman fyra mindre kårverksamheter

(Centrumkåren i Stockholm, Värnamo, Boden och Limhamn) till andra befintliga kårer. Utöver det har vi också startat två nya kårer, en i Strängnäs och en i Haparanda.

Frälsningsarméns internationella arbete mot fattigdom har som yttersta mål en rättvis och försonad värld där människans unika värde och grundläggande rättigheter respekteras. Alla de projekt vi stödjer runt om i världen är baserade på lokala initiativ och drivs av Frälsningsarmén på plats i något av de 128 länder där vi finns och verkar. Geografiskt har fokus under året legat på Kenya och Malawi och tematiskt på vatten och sanitet samt matsäkerhet och jordbruk. Arbetet har också varit inriktat på att bygga kapacitet inom området resiliens, vilket handlar om att öka lokalsamhällens kapacitet att vara motståndskraftiga mot externa chocker och långvarig stress. Då klimatförändringar och ökad politisk oro gör världen osäkrare blir det också nödvändigt för utsatta lokalsamhällen att kunna hantera snab-ba förändringar som naturkatastrofer och mera långsiktiga negativa trender som torka.

MyrornaMyrorna utgör en stor del av Frälsningsarméns totala verksamhet i Sverige. Myrorna samlar in gåvor av begagnade varor, i huvudsak kläder, skor, husgeråd, prydnadssaker, böcker och möbler. Gåvorna tas om hand och förädlas genom utsortering, kvalitetsbedömning och prismärkning av varor för försäljning. Myrorna har 33 (34) butiker och 7 (7) sorteringsanläggningar. Verksamheten bedrivs från Luleå i norra Sverige till Malmö i söder, och huvudkontoret ligger i Årsta, Stockholm.

Myrorna har ett omfattande socialt engagemang genom ett flertal samarbeten med parter (t.ex. kommun, arbetsförmedling och privata aktörer) som arbetar med rehabilitering och övergångsarbetsmark-nad. Drygt 2 000 personer har under året aktiverats i Myrorna i sådana åtgärder.

Myrornas omsättning uppgick under året till 260 miljoner kronor (279 mkr) och utgjorde därmed cirka 36% (36%) av Frälsnings-arméns totala omsättning under 2016. Överskottet från Myrornas verksamhet 2016 uppgick till 35,6 miljoner kronor (30 mkr).

Förvaltningsberättelse för Frälsningsarmén 2016

36

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Ågesta folkhögskola och Frälsningsarméns OfficersskolaÅgesta Folkhögskola har under året flyttat över sin tidigare verksam-het i Älvsjö till huvudetableringen i Huddinge (Ågestagården) och har därmed kunnat samla merparten av verksamheten på ett ställe. Sko-lan anordnar också kurser bland annat på Kurön (Frälsningsarméns behandlingshem) samt på några andra platser i landet.

Totalt har 954 personer deltagit i skolans kort- och långkurs-verksamhet under året. De långa kurser som ges är bland annat allmänna linjer (med två olika inriktningar), musiklinje, bibelskola på distans, konst- och hantverkslinje, arbetsliv-/informationsutbildning för personer med Aspergers syndrom.

Som en del av folkhögskolans kursverksamhet bedrivs också verk-samhet vid Frälsningsarméns Officersskola, också i Ågesta. Under sommaren ordinerades fem nya officerare efter genomgången utbild-ning, och under höstterminen gick sju kadetter på skolan, varav två började sitt första år och fem kadetter fortsatte på sitt andra år.

KoncernförhållandenFrälsningsarmén äger 100% i Myrorna AB, org nr 556065-5887 (vi-lande bolag) och 100% i Sally Ann Sverige AB, org nr 556703-4706 (vilande bolag).

Väsentliga händelser under räkenskapsåretÄven under 2016 har fokus legat på att utveckla och utöka arbetet bland barn och unga. Det har vi dels gjort genom att ordna sommar-lovskollo på flera olika platser i landet samt genom ett antal andra aktiviteter under året. Vi ser att det är oerhört viktigt att erbjuda alkoholfria platser för barn och unga, samt att ge utrymme för barns rätt till en tro.

Arbetet mot människohandel har också fortsatt och fördjupats under 2016. Vi har tagit fram ett utbildningsmaterial som heter ”En säker hand”, som ger praktisk vägledning för att förebygga och mot-verka människohandel. Vi arbetar också på olika sätt och på olika platser i landet med att skydda kvinnor som utsatts för denna form av våld. Vi har hållit en offentlig hearing i Helsingborg runt män-niskohandelsfrågan, samt arrangerat ett seminarium inom samma område tillsammans med en hotellkedja i Stockholm.

Att vi kunnat öppna två nya kårverksamheter under året ser vi som en väsentlig händelse. Det är ut ifrån våra kårverksamheter som vi ser att vi kan nå ut till människor och erbjuda en värdefull gemen-skap både med varandra och med Gud.

Resultat och ställningEn stor del av verksamheten kan finansieras tack vare gåvor, testamentsintäkter och andra former av bidrag, samt genom det överskott som Myrornas verksamhet ger. Frälsningsarmén bedri-

ver insamlingsverksamhet via 90-konton som tilldelats av Svensk Insamlingskontroll. Givare rekryteras både genom direktutskick, via informationskampanjer i dagstidningar och via sociala medier, samt i mindre omfattning genom telefonkampanjer. Övriga intäktsslag är hyresintäkter och medlemsbidrag. Medlemmarnas egna bidrag och gåvor riktas till stor del till verksamheten i den lokala kåren/försam-lingen där man är medlem.

Omsättningen minskade under året med drygt sju procent jämfört med föregående år. Minskningen beror på några olika saker, bland annat att Värtahemmet (boende för missbrukare) lades ner vid års-skiftet 2015-2016 och därför inte finns med i siffrorna för 2016. Vi har också sett viss minskning i insamlade medel och testamentsintäkter.

Merparten av de testamentsmedel vi tar emot under ett år är öron-märkta av testator för olika ändamål. Det som under året inte har använts av öronmärkta testamentsmedel och övriga gåvor, reserve-ras längst ner på resultaträkningen och läggs som ändamålsbestäm-da medel under eget kapital. Tidigare erhållna öronmärkta medel som tagits i anspråk under året löses istället upp ur de ändamålsbe-stämda medlen och läggs till längst ner på resultaträkningen. Hela beloppet ändamålsbestämda medel under eget kapital är öronmärkt direkt av givare eller testator för olika ändamål. Tack vare detta inflöde av både öronmärkta och icke öronmärkta gåvor från givare kan vi tillsammans fortsätta att vara med och bygga ett bra samhälle och bidra till att hjälpa dem som av olika anledningar har behov av hjälp och stöd.

De totala kostnaderna har under året ökat med cirka en halv procent, där de största ökningarna ligger på personalkostnader och lämnade anslag och bidrag.

Antal anställda, omräknat till hela årsarbetstider, har under året minskat ner till 967 personer (997 personer).

Årets resultat före reservering och upplösning av ändamålsbestämda medel visade ett underskott uppgående till 19,8 miljoner kronor, att jämföras med förra årets överskott på 42,9 miljoner kronor. Den stora förändringen hänför sig till största delen till inkomstminskningar.

Finansiella instrumentDen finansiella placering Frälsningsarmén har förvaltas genom diskre-tionär förvaltning av extern part. Det placeringsdokument som ligger till grund för förvaltningen anger att kapitalet endast får placeras i tillgångar som klarat en etisk screening.

37

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

År 2012 i flerårsöversikten har inte räknats om med anledning av övergången till K3. Nyckeltalsdefinitioner framgår av redovisnings- och värderingsprinciperna.

Framtida utvecklingFrälsningsarmén fortsätter arbeta för att sprida evangelium om Jesus Kristus i Sverige, i både ord och handling. Vi vill också fortsätta ge möjlighet för människor att vara med och tjäna i det uppdraget både genom gåvor och egen delaktighet och arbetar för att utveckla vår verksamhet även på platser där vi idag inte finns.

Flerårsöversikt (tusentals kronor)

2016 2015 2014 2013 2012Omsättning 715 020 773 329 745 365 713 140 681 485Balansomslutning 974 984 1 004 072 983 786 940 914 947 396Kassalikviditet 2,01 2,41 2,12 2,68 2,86Soliditet 0,83 0,84 0,82 0,85 0,84

Eget Kapital

fastigheters ändamålsbest. fritt reservfonder a-fonder medel eget kapitalUtgående balans enligt fastställd årsredovisning 2014 775 724 218 806 698 402 901 391 217 796 897Årets förändring -8 935 330 -9 637 651 18 572 981 Justeringspost under året 1 209 109 Årets resultat -28 333 014 Belopp vid årets utgång 775 724 209 871 368 393 263 740 209 245 973

Summa eget kapital 813 156 805

SamarbetenFrälsningsarmén är som registrerat trossamfund medlem i, repre-senterad i eller samarbetar med bland annat Sveriges Kristna Råd, Frikyrkosamråd, Svenska Missionsrådet, Svenska Bibelsällskapet, Scouterna, Arbetsgivaralliansen, FRII, Svensk Insamlingskontroll, SST, Forum

för frivilligt socialt arbete, Studieförbundet Bilda, Swedbank Robur Humanfond med flera. Vi deltar tillsammans med andra kyrkor och samfund i olika arrangemang över landet.

Frälsningsarméns styrelse består av följande personer:Kommendör Johnny Kleman, territoriell ledare för Sverige och LettlandKommendör Eva KlemanÖverstelöjtnant Kjell Olausson Överstelöjtnant Gunilla OlaussonMajor Sonja BlombergMajor Kjell KarlstenKapten Elisabeth Beckman

www.fralsningsarmen.se

38

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Not 2016 2015

Intäkter Medlemsbidrag 10 504 157 10 491 414 Gåvor 1 111 417 691 207 881 116 Bidrag 2 51 238 932 79 245 205 Nettoomsättning 3 537 768 502 470 308 321 Övriga intäkter 4 091 167 5 402 616

Summa intäkter 715 020 449 773 328 672

Kostnader Verksamhetskostnader 4 -263 969 951 -261 338 145 Anslag och förmedlade bidrag -27 504 061 -23 284 131 Personalkostnader 5, 6 -448 597 362 -448 885 174 Avskrivningar -13 572 649 -14 770 953 Övriga kostnader -393 792 -1 869 806

Summa kostnader -754 037 815 -750 148 209

Resultat före finansiella poster -39 017 366 23 180 463

Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter och liknande finansiella poster 3 315 324 3 285 610 Resultat av värdepappersförvaltning 7 10 259 026 18 937 080 Återföring/nedskrivning av aktier och andelar -288 245 0 Övriga räntekostnader och liknande resultatposter -2 601 753 -2 507 166

Summa finansiella intäkter och kostnader 10 684 352 19 715 525

Årets resultat -28 333 014 42 895 988

Resultaträkning

Fördelning av årets resultat 2016 2015 Årets resultat enligt resultaträkningen -28 333 014 42 895 988Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats under året -37 944 905 -57 687 088Upplösning av tidigare reserverade ändamålsbestämda medel 56 517 886 34 777 083Kvarstående belopp för året -9 760 033 19 985 984

39

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Not 20161231 20151231 Tillgångar

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för programvara 8 1 051 000 0

Summa immateriella anläggningstillgångar 1 051 000 0

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 9, 10 128 365 757 125 255 391 Ombyggnad i annans fastighet 11 40 333 399 39 739 828 Pågående ombyggnader 217 444 579 688 Inventarier 12 16 680 754 15 555 990

Summa materiella anläggningstillgångar 185 597 354 181 130 897 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 13 193 509 325 186 238 341 Andelar i koncernföretag 14 900 000 900 000 Depositioner i Sv Stiftelsen för FA 15 323 782 174 328 442 686 Insatser i FA Förlags AB 16 13 881 323 13 881 323 Andelar i intresseföretag 17 931 000 931 000 Andelar i bostadsrättsföreningar 10 207 118 9 245 514 Andra långfristiga fordringar 329 595 387 131

Summa finansiella anläggningstillgångar 543 540 535 540 025 995

Summa anläggningstillgångar 730 188 889 721 156 891

Omsättningstillgångar Varulager 13 107 924 13 126 672

Fordringar Kundfordringar 19 135 758 17 629 037 Fordringar hos FA Förlags AB 109 068 549 151 Övriga fordringar 1 451 396 782 940 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 39 991 298 56 391 051

Summa fordringar 60 687 520 75 352 179 Kortfristiga placeringar 41 491 967 12 017 848 Kassa och bank 129 507 632 182 418 590 Summa omsättningstillgångar 244 795 043 282 915 289

Summa tillgångar 974 983 931 1 004 072 180

Balansräkning

40

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Not 20161231 20151231 Eget kapital och skulder

Eget kapital Reservfonder 775 724 775 724 Fastigheters a-fond 209 871 368 218 806 698 Ändamålsbestämda medel 393 263 740 402 901 391 Fritt eget kapital 209 245 973 217 796 897

Summa eget kapital 813 156 805 840 280 710

Långfristiga Skulder Skulder till Sv Stiftelsen för FA 19 46 655 582 52 030 539 Skulder till FA Förlags AB 0 0

Summa långfristiga skulder 46 655 582 52 030 539

Kortfristiga skulder LLeverantörsskulder 24 264 233 27 588 241 Skulder till Svenska Stiftelsen för FA 10 164 253 9 960 454 Skulder till koncernföretag 597 346 597 346 Aktuell skatteskuld 451 092 350 042 Övriga skulder 20 24 901 658 20 329 377 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 54 792 962 52 935 472

Summa kortfristiga skulder 115 171 544 111 760 931

Summa eget kapital och skulder 974 983 931 1 004 072 180

Balansräkning

41

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Kassaflödesanalys 2016 2015 indirekt metod tkr tkr

Den löpande verksamheten Årets resultat -28 333 42 896 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar 13 861 14 771 Andra poster som inte ingår i kassaflödet -3 304 -8 884

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet -17 776 48 783

Förändringar i rörelsekapitalet Ökning/minskning av varulager 19 -406 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 14 665 -26 638 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 3 411 -17 642

Kassaflöde från den löpande verksamheten 318 4 097

Investeringsverksamheten Investering i annans fastighet -4 391 -9 080Investering i fastigheter -5 502 -1 623Förändring pågående nyanläggningar 362 -580Investering inventarier -5 334 -5 391Nettoinvestering finansiella anläggningstillgångar -3 515 -21 235

Kassaflöde från investeringsverksamheten -18 379 -37 909

Finansieringsverksamheten Ökning/minskning av långfristiga skulder -5 375 2 415

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 375 2 415

Årets kassaflöde -23 436 -31 396 Likvida medel vid årets början 194 436 225 832 Likvida medel vid årets slut not nedan 171 000 194 436

Not: Kassa och bank 129 508 182 419 Kortfristiga placeringar 41 492 12 018

171 000 194 436

42

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bok-föringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Års- och koncernredo-visning (K3) samt FRIIs styrande riktlinjer för årsredovisning. Redovis-ningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år.

Intäkter Insamlade kontanta medel redovisas enligt kontantprincipen. Gåvor och testamenten som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärde. Aktier och andelar erhållna genom gåva eller tes-tamente värderas till marknadsvärde vid tidpunkten för mottagandet. Erhållna statliga bidrag har intäktsförts.

I vissa fall är gåvor förenade med villkor som betyder att de ska användas för ett bestämt ändamål. Det som under året inte har kunnat tas i anspråk för dessa bestämda ändamål, reserveras under rubriken Eget kapital som ändamålsbestämda medel. På liknande sätt upplöses ur posten ändamålsbestämda medel under rubriken Eget kapital, den del av tidigare reserverade ändamålsbestämda medel som har tagits i anspråk under året. Dessa justeringar görs i resultaträkningen under rubriken Fördelning av årets resultat.

En villkorad gåva som medför återbetalningsskyldighet om inte villkoret uppfylls ska enligt K3 klassificeras som erhållet bidrag och skuldföras till dess villkoren är uppfyllda. När villkoren är uppfyllda intäktsförs transaktionen som bidrag.

Hyresintäkter redovisas i den period hyresintäkten avser. Posten sålda vård- och utbildningsplatser samt övrig försäljning i not 1 utgörs till största delen av försäljning av vårdplatser inom den sociala verksamheten och intäktsförs vid tiden för fakturering, som oftast sker i efterskott. En del av summan härrör sig också från loppisförsäljningar och liknande som hållits ute på kårerna. Posten försäljning av insamlade varor i not 1 härrör sig helt och hållet från Myrornas verksamhet och redovi-sas vid leverans till kund. Medlemsbidrag, också not 1, är den del av medlemmarnas bidrag som registrerats. Dessa intäktsförs vid inbetal-ningstillfället. Ytterligare bidrag från medlemmar har också lämnats som kollekter och gåvor men ej registrerats som medlemsbidrag.

Leasingavtal Leasingavtal där Frälsningsarmén är leasetagare redovisas som ope-rationell leasing (hyresavtal), oavsett om avtalen är finansiella eller operationella. Leasingavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden.

Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar till anställda utgörs av lön, sociala avgifter, betald semester och betald sjukfrånvaro. Kortfristiga ersättningar kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in.

Tillgångar och skulderTillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten.

Utgifter för fastigheternas löpande reparation och underhåll redovi-sas som kostnader.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över till-gångens bedömda nyttjandeperiod. Mark har obegränsad nyttjande-period och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övri-ga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:

Stomme och grund 100 år Yttre skal 40 år Stammar, vvs, stigare 40 år Fastighetsteknik 25 år Inre komponenter 25 år Anpassningar lokaler 10-15 år inventarier 5 år bilar 5 år datorer 3 år

43

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Redovisnings- och värderingsprinciper, fortsättning

Ändamålsbestämda medel I posten ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel. Se även noten för eget kapital.

Andelar i koncernföretag Samfundet upprättar inte koncernredovisning då dotterbolagen be-döms vara av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild (ÅRL 7 kap § 5-6).

VarulagerVarulagret består till absolut övervägande del av second handkedjan Myrornas lager och utgörs i den delen av gåvor vilka har värderats till nettoförsäljningsvärdet.

FordringarFordringar upptas till det belopp varmed de beräknas inflyta.

Långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga innehav värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet minskat och denna värdenedgång kan antas vara varaktig, görs nedskrivning.

Kortfristiga placeringar Kortfristiga innehav av aktier och andelar värderas av det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde vid balansdagen.

AnsvarsförbindelserEn ansvarsförbindelse redovisas när det finns: a) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller

b) när det finns en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade hän-delser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristi-ga placeringar.

Nyckeltalsdefinitioner Soliditet - visar Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Kassalikviditet - visar Omsättningstillgångar exklusive lager, i förhål-lande till kortfristiga skulder.

Gåvor 2016 2015 Gåvor från närstående organisationer 16 000 000 32 133 632 Gåvor insamlade via 90-konto 50 039 959 56 780 467 Övriga gåvor, kollekter och testamenten 45 377 732 118 967 017

111 417 691 207 881 116

Not 1

44

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Bidrag 2016 2015 SIDA-bidrag 2 075 011 1 671 717 Statsbidrag för trossamfund 980 247 1 046 696 Övriga bidrag *) 17 892 667 37 772 049 Erhållet arbetsmarknadsstöd 30 291 007 38 754 743

Summa 51 238 932 79 245 205

*) Det övriga bidraget utgörs till största delen av statsbidrag som är utbetalat till organisation vars hjälpverksamhet blivit ekonomiskt lidande pga momsinbetalningarna från second handverksamheten under 2015.

Nettoomsättning 2016 2015 Försäljning av insamlade varor, netto 260 072 000 220 986 000 Erhållet från kommuner och andra org 88 815 176 66 760 010 Sålda vård- och utbildningsplatser samt övrig försäljning 165 119 750 162 918 854 Hyresintäkter 11 678 902 12 487 939 Övrigt 12 082 673 7 155 519

Summa 537 768 502 470 308 321

Operationella leasingavtal 2016 2015 - leasetagare

Framtida minimileaseavgifter som kommer att erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år 71 220 875 67 696 419 Förfaller till betalning senare än 1 år men inom 5 109 307 332 84 707 55 Under perioden kostnadsförda leasingavgifter 72 167 953 68 431 538

Löner, andra ersättningar och sociala avgifter 2016 2015 Ledningsråd och territoriell ledare 2 416 366 2 300 738 Övriga anställda 310 316 196 314 253 558

Summa 312 732 562 316 554 296

Soc.kostn. ledn.råd o terr.ledare 893 330 850 583 (varav pensionskostnader) (134 108) (127 691) Soc.kostnader, övriga anställda 120 822 201 118 767 935 (varav pensionskostnader) (20 019 263) (19 708 386)

Summa 121 715 531 119 618 518

Summa 434 448 093 436 172 814

Frälsningsarmén har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning.

Not 2

Not 3

Not 4

Not 5

45

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Antal anställda (föregående år inom parentes) Kvinnor Män Totalt Totalt 602 (632) 365 (365) 967 (997) Siffrorna ovan visar totalt antal anställda vid respektive års slut, omvandlat till heltidstjänster. Det faktiska antalet personer som har arbetat är större, då många arbetar deltid eller del av året.

Könsfördelning styrelse inklusive territoriell ledare Kvinnor Män Totalt

Not 6

Territoriell ledare (ingår i styrelsen) 0 (1) 1 (0) 1 (1) Övrig styrelse 4 (3) 2 (3) 6 (6)

Totalt 4 (4) 3 (3) 7 (7)

Not 7 Resultat av värdepappersförvaltning 2016 2015 Utdelningar 5 174 838 5 032 941 Räntor 17 800 3 000 Realisationsresultat vid försäljningar 5 066 388 13 901 139

Totalt 10 259 026 18 937 080

Immateriella anläggningstillgångar

2016 2015Programvara Anskaffning 1 071 000 -

Utgående ackumulerat anskaffn.värde 1 071 000 0

Årets avskrivning enligt plan -20 000 -

Utgående ackumulerade avskrivningar -20 000 0

Utgående restvärde enligt plan 1 051 000 0

Not 8

46

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Byggnader och mark 2016 2015

Byggnader Ingående anskaffningsvärde 91 915 684 90 292 644 Anskaffning 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Aktiveringar 5 502 254 1 623 040

Utgående ackumulerat anskaffn.värde 97 417 938 91 915 684

IIngående avskrivningar -6 010 293 -3 985 222 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Årets avskrivning enligt plan -2 391 888 -2 025 071

Utgående ackumulerade avskrivningar -8 402 181 -6 010 293

Mark Ingående anskaffningsvärde 39 350 000 39 350 000 Anskaffning 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0

Utgående ackumulerat anskaffn.värde 39 350 000 39 350 000

Utgående restvärde enligt plan 128 365 757 125 255 391

Fastigheternas taxeringsvärde uppgår till 52 677 000 (40 077 000) kronor. Frälsningsarmén äger fyra fastigheter, varav en är personalbostad. En fastighet ligger i Farsta, söder om Stockholm, och inrymmer Ågesta folkhögskola samt Frälsningsarméns Officersskola, en fastighet ligger på Östermalm i Stockholm och inrymmer Frälsningsarméns högkvarter, samt en hyresfastighet i Stockholm.

Förvaltningsfastigheter De fastigheter vars bostäder och lokaler till minst 85 % hyrs ut externt har vi bedömt som förvaltningsfastigheter. Förvalt-ningsfastigheternas bokförda värde uppgår till ca 47 053 000 kr (47 610 000 kr). För upplysningsändamål görs från och med 2014 en internvärdering för att bedöma förvaltningsfastigheternas verkliga värde. Det verkliga värdet utgörs av ett marknadsvärde baserat på priser på en aktiv marknad, justerade, om så krävs, för eventuella avvikelser avseende den aktuella tillgångens typ, läge eller skick. Vår värdering beaktade dels nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden, dels marknadens direktavkastningskrav. Vid beräkningen av fastigheternas nuvärde användes en kalkylperiod på 5 år och en kalkylränta uppgående till direktav-kastningskravet + 2 %, hyresutvecklingen antogs vara 2 % per år och fastigheterna förutsattes fortsatt vara uthyrda i sin helhet. Värdet av förvaltningsfastigheterna bedöms uppgå till ca 74 854 000 (71 728 000 kr).

Not 9

Not 10

47

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Ombyggnad i annans fastighet 2016 2015 Ingående anskaffningsvärde 65 714 638 57 038 814 Årets inköp 4 390 710 11 917 772 Försäljningar och utrangeringar 0 -3 241 948

Utgående ackumulerat anskaffn.värde 70 105 348 65 714 638

Ingående avskrivningar -25 974 810 -22 968 820 Försäljningar och utrangeringar 0 1 822 974 Årets avskrivning enligt plan -3 797 139 -4 828 964

Utgående ackumulerade avskrivningar -29 771 949 -25 974 810

Utgående restvärde enligt plan 40 333 399 39 739 828

Inventarier 2016 2015 IIngående anskaffningsvärde 97 637 595 95 731 875 Årets inköp 9 777 422 6 988 410 Försäljningar och utrangeringar -4 443 793 -5 082 690

Utgående ackumulerat anskaffn.värde 102 971 224 97 637 595

Ingående avskrivningar -82 081 605 -78 441 058 Försäljningar och utrangeringar 4 377 790 4 276 371 Årets avskrivningar -8 586 655 -7 916 918

Utgående ackumulerade avskrivningar -86 290 470 -82 081 605

Utgående restvärde enligt plan 16 680 754 15 555 990

Långfristiga värdepappersinnehav 2016 2015 Innehavet i långfristiga värdepapper förvaltas till största delen externt i diskretionär förvaltning. Ingående anskaffningsvärde 186 238 341 169 376 597 Totalt köpt under året 159 721 289 130 124 958 Totalt sålt under året -152 450 304 -113 263 214 Återfört/nedskrivet vid årsskiftet 0 0

Utgående anskaffningsvärde 193 509 325 186 238 341

Totalt marknadsvärde 31 december 204 484 573 187 781 296

Not 11

Not 12

Not 13

48

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Depositioner i Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmén 2016 2015

Not 15

Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmén förvaltar en stor del av Frälsningsarméns tillgångar.

Posten består av: Kårers reparationsfonder 11 509 530 12 144 085 Kårers extra rep.fonder 91 269 613 87 298 618 Kårers hyresfonder 2 966 505 3 620 321 A-fonder i fastigheter 195 675 709 204 099 143 Deponerat i övriga fonder 22 360 818 21 280 519

323 782 174 328 442 686

Insatser i FA Förlags AB 2016 2015 A-fonder i fastigheter 13 881 323 13 881 323

Posten avser insatser för lokaler i Frälsningsarméns Förlags AB:s fastigheter som lokala kårer inbetalt från tidigt 1900-tal till 1986. Insatsen är ej räntebärande och återbetalas när nyttjandet upphör.

Andelar i intresseföretag 2016 2015 Fretex International AS 931 000 931 000 Säte: Olso, Norge, org nr 983 982 433 Kapitalandel 49% 49% Rösträttsandel 49% 49%

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2016 2015 Förutbetalda hyror 14 915 609 13 126 570 Förutbetalda försäkringspremier 678 196 628 287 Upplupna bidrag 12 667 612 29 419 968 Övriga poster 11 729 881 13 216 226

Totalt 39 991 298 56 391 051

Not 16

Not 17

Not 18

Andelar i koncernföretag kapitalandel antal andelar bokfört värde Myrorna AB, org nr 556065-5887 100% 1 000 100 000 säte: Stockholm Sally Ann Sverige AB, org nr 556703-4706 100% 8 000 800 000säte: Stockholm

Båda dessa bolag är vilande och ingen verksamhet bedrivs i dem.

Not 14

49

årsredovisning frälsningsarmén

org nr 802006-1688

Skulder till Sv Stiftelsen för FA Posten består av lån som tagits i Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmén för gjorda reparationer i fastigheter som nyttjas av kårer och sociala institutioner. Amorteringsplan följs för flertalet av lånen. Ett lån har slutamorterats under året.

Övriga skulder Den främsta differensen mot föregående år beror på att fler testamentsärenden låg kvar i väntan på slutredovisning 2016 pga att alla poster ännu ej var redovisade från respektive dödsbo.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2016 2015

Semesterlöner 29 132 584 29 213 730 Upplupna sociala avgifter 11 067 298 11 069 686 Övriga poster 14 593 080 12 652 056

Totalt 54 792 962 52 935 472

Eventualförpliktelse 2016 2015 Ansvarsförbindelse för lån som Frälsningsarmén i Lettland har i Nordea Lettland 1 484 354 1 833 272 (EUR 155 155) (EUR 200 687)

Stockholm 2017-05-23 Johnny KlemanOrdförande

Eva Kleman

Elisabeth Beckman

Kjell Olausson

Kjell Karlsten

Sonja Blomberg

Gunilla Olausson

Vår revisionsberättelse har avgivits 2017-05-23 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Lena Svensson Auktoriserad revisor

Not 20

Not 19

Not 21

Not 22

50

51

52

historia