rapporten2013

Om mobbning och kränkningar i skolans värld

Innehåll3

10

8

12

14

16

18

20

22

4

5

6

7

Om Friends

Kapitel 3 - Trygghet i skolan

• Trivsel & trygghet

• Ensamhet

• Vuxennärvaro

Om rapporten och

Friends kartläggningar

Kapitel 4 - Skolans otrygga platser

• Toaletten - skolans otryggaste plats

• Elevröster

Generalsekreteraren har ordet

Kapitel 5 - Lärarna om mobbning

• Kännedom om mobbning

• Jargong bland elever & personal

Sammanfattning Kapitel 6 - Skolans ansvar

• Lagstiftning

• Kännedom och delaktighet

Ordlista - vad är vad?Friends rekommendationer

Kapitel 2 - Nätkränkningar

Kapitel 1 – Kränkningar i skolan

• Hur vanligt är det?

• Typ av kränkningar

• Kränkningar från vuxna

Vanliga frågor och svar om mobbning

3

”Friends vision är ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet”

Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars upp-

drag är att stoppa mobbning. Vi arbetar långsiktigt genom

utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka

kunskap och engagemang hos vuxna och barn.

Varje dag är vi ute i skolor, förskolor och idrottsföreningar

runt om i landet och utbildar vuxna i hur de kan förebygga

mobbning. Vi tror på ett helhetsperspektiv där alla är involv-

erade, från lärare och skolpersonal till föräldrar och barn.

Våra utbildningar är förankrade i aktuell forskning om

kränkningar, strukturer och normer samt den lagstiftning

som reglerar skolans uppdrag.

Friends startades 1997 och finns representerade i hela

landet genom regionskontor i Malmö, Göteborg, Umeå

och Stockholm. Verksamheten finansieras genom insam-

ling från privatpersoner och företag, samt via arvode från

utförda utbildningar. Friends har ett 90-konto och gran-

skas av Svensk Insamlingskontroll.

Om Friends

Om rapporten

Om Friends kartläggningar

Friendsrapporten är baserad på data från Friends kartläggningstjänst där

36 698 barn har svarat på frågor om mobbning och kränkningar. Datainsam-

lingen har gjorts under läsåret 2012/2013, mellan den 1 augusti 2012 och den

1 juni 2013.

Datainsamlingen har genomförts via webbaserade, åldersanpassade enkäter i

skolor. Detta innebär inte att alla skolor har haft en utbildning med Friends, men

samtliga har valt att kartlägga situationen i sin skola med hjälp av Friends. De

medverkande skolorna är spridda över hela Sverige och finns i såväl storstäder

som på landsbygden. Friends har inte valt ut vilka skolor som ska delta och de

medverkande respondenterna är helt anonyma.

Av eleverna som har besvarat enkäten går 15 957 elever i årskurs 3-6, 14 045

i årskurs 6-9 och 6696 på gymnasiet. Personalenkäten har besvarats av 4655

anställda i skolan. Av dessa är 3916 lärare, 146 skolledare och 593 annan

skolpersonal.

Kartläggningen mäter:

• Förekomst av kränkningar hos

elever och personal

• Trygghet och trivsel på skolan

bland elever och personal

• Elever och personals upplevelse

av skolans likabehandlingsarbete

Friends kartläggning innehåller en åldersanpassad elevenkät, en personal-

enkät samt ett presentationstillfälle då Friends ger rekommendationer av prio-

riterade åtgärder för skolor. Kartläggningen är grunden till Friends rekommend-

erade trygghetsarbete och en av de viktigaste insatserna mot mobbning.

Enkäterna utgår från rådande lagstiftning och behandlar såväl trivsel och trygg-

het som delaktighet och kännedom om likabehandlingsarbetet på skolan.

Varje skola är unik och därför måste alltid situationen på skolan kartläggas

innan det förebyggande och långsiktiga arbetet mot mobbning kan starta.

Att det förebyggande arbetet ska utgå från en kartläggning är fastställt både av

skollagen samt diskrimineringslagen.

Rapporten och kartläggningarna har

kvalitetssäkrats av Lundin Sveijer AB.

Friendsrapporten ges ut årligen i

samband med skolstart.

rapporten2013

Om mobbning och kränkningar i skolans värld

4

Inledning”Att ha ett barn som är mobbat är att bära på en sorg. En sorg

som krymper världen och gör den mindre vacker”. Så beskriv-

er en mamma att det känns att ha ett barn som är mobbat.

När ett barn är mobbat drabbas hela familjen. Det är inte bara

barnet som går till skolan med en stark oro utan även föräldrar

och syskon känner samma oro när de lämnar hemmet. Den här

oron är något som de flesta föräldrar känner av någon gång

oavsett om deras barn är mobbat eller inte. Man vill att sitt barn

ska må bra och vara lyckligt och där spelar skolan och den

gemenskap som finns där en stor roll.

Vår kartläggning visar att de allra flesta barn trivs i skolan och

mår bra. Men trots det så är det faktiskt så att nästan var femte

elev har blivit kränkt av en annan elev det senaste året. Och det

är inte bara barn som kränker barn. Vi vet att det finns tusentals

lärare som gör ett fantastiskt jobb ute i svenska skolor varje

dag, men det ändrar inte på det faktum att sju procent av bar-

nen i vår kartläggning svarar att de har blivit kränkt av någon i

skolpersonalen det senaste året.

Det känns tungt att ta del av barnens bild av deras vardag och

att det inte blivit bättre trots den medvetenhet som finns idag

kring problemet med mobbning. Samtidigt är det viktigt att på-

minnas om att det går att skapa förändring. Det vi på Friends

kan se hos de skolor som lyckas med sitt arbete mot mobb-

ning är att de jobbar engagerat och långsiktigt. Ledning och

personal prioriterar frågorna och engagerar barn och föräldrar.

”Freya” är ett av alla barn som har hört av sig till Friends genom

åren. Hon säger så här om mobbning: ”Jag fattar inte varför folk

behandlar vissa som skit när det är så lätt att låta bli”

Det hon säger är så enkelt, och samtidigt så svårt. Det krävs att

alla tar ställning, och inte bara i skolan. Det krävs att vi säger

ifrån när någon kränks, det krävs att vi inte skrattar med när någ-

on utsätts för en elak kommentar. Det krävs att vi agerar. Det

börjar med dig och mig - tillsammans kan vi stoppa mobbning.

Lars Arrhenius, Generalsekreterare, Friends

5

Sammanfattning & översiktKränkningar i skolan

• 17 % har blivit kränkta av en annan elev det senaste året

• 7 % har blivit kränkta av någon i personalen

Nätkränkningar

• 9 % har varit med om att en bild eller film på dem har spridits mot deras vilja

• 30 % har ingen vuxen att prata med om de skulle råka ut för något på nätet

Trygghet i skolan

• 85 % trivs i skolan

• 20 % känner sig ensamma ibland

• Varannan elev i årskurs 6-9 eller på gymnasiet tycker inte personalen säger till om de ser att en elev behandlas illa

Skolans otryggaste platser

1. Toaletter

2. Omklädningsrum

3. Korridor/matsal/skolgård (beroende på ålder)

Lärarna om mobbning

• Var tredje lärare känner inte till att någon elev på deras skola har blivit kränkt det senaste året

• 14 % av lärarna känner till att en elev har blivit kränkt av någon i personalen det senaste året

• Åtta av tio lärare är säkra på hur de ska agera om en elev utsätts för kränkningar

6

Ordlista - vad är vad?Kränkning är ett paraplybegrepp där mobbning, trakass-

erier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla

typer av dålig behandling som gör att någon känner sig

ledsen, sårad och mindre värd.

Mobbning är upprepade kränkningar av en person under

en tid. Engångshändelser och konflikter är inte mobbning.

Trakasserier är när någon blir kränkt utifrån någon av de

sju diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse

för att någon ska göra sig skyldig till trakasserier.

Diskriminering är när en vuxen i skolan, t.ex. en lärare,

behandlar en elev sämre än andra för att hon/han har en

viss religion eller kultur, kommer från ett visst land, är flicka/

pojke, har ett funktionshinder, en viss sexuell läggning eller

en viss ålder.

Plan mot kränkande behandling och diskriminering

är en plan som skolor ska upprätta varje år. Planen inne-

håller information om skolans arbete mot kränkningar och

diskriminering. Planen kallas ibland även för likabehand-

lingsplan. kolor ska varje år upprätta en plan mot kränk-

ande behandling och diskriminering. Denna

plan kallas ibland även för likabehandlingsplan.

Det är viktigt att komma ihåg att för den utsatte spel-

ar det inte någon roll vad man kallar det. Oavsett

vilka ord man använder är det olagligt att kränka

andra. I skolan råder det nolltolerans mot kränkningar.

7

8

”De säger att de skämtar men det är ju inte kul”Vart femte barn i grundskolan och vart tionde på gymnasiet

har blivit kränkta av en annan elev det senaste året.

Bland de elever som blivit kränkta är det vanligt att de

blivit det flera gånger. Just uttrycket mobbning används

inte i lagstiftningen och därför inte heller i våra enkäter,

men vanligtvis brukar mobbning definieras som upprep-

ade kränkningar. Vår kartläggning visar att de upprepade

kränkningarna är vanligast bland yngre barn i årskurs 3-6

där tio procent uppger att de blivit kränkta flera gånger

eller ofta.

Verbala kränkningar och psykiska kränkningar är den

vanligaste sortens kränkningar både i grundskolan och

på gymnasiet. Det kan handla om elaka ord, blickar eller

miner som skapar en känsla av utanförskap för den utsatte.

Men även fysiska kränkningar förekommer tyvärr i allt för

stor utsträckning. En tredjedel av de som blivit kränkta i

årskurs 3-6 har blivit det genom slag eller tafsningar från

andra elever på skolan. För årskurs 6-9 och gymnasiet är

motsvarande siffror 20 procent och 16 procent. Fysiska

kränkningar minskar med andra ord med åldern.

De vanligaste kränkningarna handlar t.ex. om sådant som

utseende, fritidsintresse eller vilken sport barnet håller på

med. Bland de äldre eleverna i årskurs 6-9 samt på gym-

nasiet handlar en stor del av kränkningarna om hur man

förväntas vara eller bete sig som tjej eller kille.

Det är inte bara barn som kränker eller mobbar andra

barn. Sju procent av barnen i kartläggningen upplever att

de har blivit kränkta av en vuxen anställd i skolan det sen-

aste året. Drygt en tredjedel av dessa uppger att de blivit

kränkta vid flera tillfällen och en sjättedel av kränkningarna

var fysiska.

KAPITEL 1 - KRäNKNINGAR I SKOLAN

1. Har du blivit utsatt för kränkningar av en annan elev senaste året? (ja)

23%

18%

11%

7 % har blivit kränkta av någon

i personalen det senaste året

Varför blir man kränkt?

1. Fritidsintressen, klädstil,

musiksmak, sport etc.

2. Kön*

3. Etnicitet

* Med kön menas både vilket kön man har eller hur man förväntas vara som tjej/kille.GymnÅk 6-9Åk 3-6

- elevcitat från kartläggningen

7%

9%

22%

4%2% 1%

24%

11% 10%7%

30%

6%4%

2%

6%

2. Hur ofta har du blivit kränkt?

Åk 3-6 Åk 6-9 Gymnasiet

Läs Friends rekommendationer mot mobbning på sidan 20

3. På vilket sätt har du blivit utsatt? Bas: kränkta elever.

Åk 3-6

1. Verbalt 82 %

2. Psykiskt 50 %

3. Fysiskt 32 %

Åk 6-9/Gymnasiet

1. Verbalt 69 %

2. Psykiskt 57 %

3. Fysiskt 18 %

5. Har du blivit kränkt av någon i personalen senaste året? (ja)

4. Har du kränkt någon det senaste året? (ja)

Gymn

Gymn

1-2 ggr

Åk 6-9

Åk 6-9

Flera ggr

Åk 3-6

Åk 3-6

Ofta

• Över 1/3 av de som blivit kränkta av någon i

personalen har blivit det upprepande gånger.

• 1/6 av kränkningarna var fysiska i form av

slag eller tafsningar.

9

”Folk har skrivit vilket stort misstag jag är”Nätkränkningar kan kännas som ett nytt fenomen men det

är det inte. Det här är något som har förekommit länge

även om det självklart har ökat i takt med att användandet

av sociala medier ökat bland unga. 98% av barn och

unga i Sverige använder regelbundet nätet

och 91% engagerar sig i sociala nätverk

(Svenskarna och Internet 2012). Medveten-

heten kring nätkränkningar har ökat kraftigt

bland vuxna de senaste åren, delvis på

grund av uppmärksammade händelser som

Instagramupploppet i Göteborg dec 2012*.

I årets Friendsrapport inkluderar vi nu för

första gånger frågor om kränkningar på nätet. Den vanlig-

aste formen av nätkränkningar är elaka kommentarer eller

bilder som sprids och delas. Många elever uppger även

att de läst obehagliga saker på nätet som fått dem att

känna sig illa till mods. Taskiga sms förekommer också,

framförallt bland elever på högstadiet och gymnasiet.

Nätet och sociala medier är en fantastisk plattform att

umgås på. Men precis som andra platser

kan nätet vara ett ställe där barn och unga

känner sig utanför. Kartläggningen visar att

sju procent har känt sig utanför på nätet.

En klar majoritet säger att de har någon

vuxen att vända sig till om de blivit utsatta

på något sätt på nätet. Känslan av att ha

en vuxen att prata med är större bland

unga i grundskolan där närmare åtta av tio har en vuxen

att prata med. Motsvarande siffra på gymnasiet är sex av

tio. De flesta vänder sig till en vuxen i hemmet om de skulle

råka ut för något på nätet.

”En kränkning på nätet eller via mobilen är lika allvarlig och gör lika ont som en kränkning i korridoren, på skolgården eller i matsalen. Det är nolltolerans mot kränkningar på nätet och det är ditt ansvar som vuxen att agera, oavsett på vilken

arena de sker.”

- Olle Cox, nätexpert Friends

1. Har du läst något som känts obehagligt på nätet? (ja)

13 %

29 %

20 %

KAPITEL 2 - NäTKRäNKNINGAR

på gymnasiet har ingen att vända sig till om de blivit utsatta för

något på nätet.

40 %

- elevcitat från kartläggningen

10

GymnÅk 6-9

Åk 3-6

* Instagramupploppen i Göteborg startade med att kränkande bilder på ungdomar spreds via fotodelningsappen Instagram.

2. Har någon skickat taskiga sms till dig? (ja)

3. Har du känt dig utanför på nätet? (ja)

5. Har du någon vuxen att vända dig till om något händer? (ja)

4. Har någon spridit en bild eller film på dig mot din vilja? (ja)

10 %

6 %

77 %

77%

14 %

7 %

60 %

9 %

17 %

8 %

76 %

4 %

13 %

GymnÅk 6-9

Åk 3-6

11

”Det finns så mycket vuxna inte ser och hör”Siffrorna i vår kartläggning visar att svenska elever överlag

trivs i skolan och känner sig trygga där. Det här är mycket

positivt och något vi ska glädjas över. Trygghet är en för-

utsättning för att kunna prestera bra och klara sig igenom

skolan.

De allra flesta har någon att leka med eller umgås med på

rasten (96 %). Men trots det är det många som känner sig

ensamma i skolan ibland eller ofta, var femte ung i årskurs

6-9 och på gymnasiet känner sig ensamma i skolan ibland

eller ofta. Så visst kan det vara så att man har någon att

umgås med på rasterna, men det betyder inte att man inte

känner sig ensam ibland.

Personal i skolan har handlingsplikt enligt skollagen om de

får kännedom om att ett barn upplever sig kränkt. Trots

det upplever bara vartannat barn i årskurs 6-9 och på

gymnasiet att vuxna ingriper om de får veta att någon be-

handlas illa. Känslan av att vuxna ingriper är större bland

yngre barn i årskurs 3-6 där åtta av tio tycker att personal-

en säger till om de ser någon behandlas illa.

En faktor som är viktig för tryggheten är att barnen känner

att de har en vuxen att vända sig till om det händer något.

På högstadiet känner vart tredje barn att de saknar en

vuxen att vända sig till om de behandlas illa, dessa barn är

även mer otrygga i skolan.

1. Trivs du i skolan? (ja)

83 %

89 %

87 %

Åk 6-9 Gymnasiet

76 %

18 %

2 % 2 %3 % 3 %

2. Känner du dig ensam i skolan?* Alltid OftaIblandAldrig

79 %

16 %

*Frågan ställs ej till årskurs 3-6

GymnÅk 6-9Åk 3-6

KAPITEL 3 - TRYGGHET I SKOLAN

12

- elevcitat från kartläggningen

3. Säger personal till om de får veta att någon behandlas illa? (ja)

4. Vet du någon du kan prata med om du behandlas illa? (ja)

77 % 87%

52 % 73%

54 % 68%

GymnÅk 6-9Åk 3-6

”Folk i klassen lyssnar när läraren säger något om att alla ska bli behandlade lika men när man går ut genom klassrumsdörren så är det som om de aldrig lyssnade”

13

Toaletten - skolans otryggaste plats

Upplevelsen av toaletter som otrygga varierar stort mellan

olika skolor. I vissa skolor har man inget problem alls med

toaletterna, på andra upplever nästan varannan elev dem

som otrygga. Faktorer som påverkar detta är toalettens

placering, ligger den avsides i slutet av en korridor långt

bort från vuxennärvaro påverkar det tryggheten. Ibland

kan en enkel sak som att ha ordentliga lås på toaletterna

så barnen inte behöver oroa sig för att någon ska rycka

upp dörren öka tryggheten kraftigt.

KAPITEL 4 - SKOLANS OTRYGGASTE PLATSER

Skolans otryggaste platser

Otrygga platser

14 %12 %

4 %4 %

8 % 7 %

4 %5 % 4 %

Åk 3-6 Åk 6-9 Gymnasiet

Toale

tter

Toale

tter

Toale

tter

Omklä

dning

srum

Omklä

dning

srum

Omklä

dning

srum

Skolgå

rd

Mats

al

Korrid

or

14

Barn känner sig trygga i skolan men det finns vissa platser

som upplevs som mindre trygga. Det dessa platser har

gemensamt är att de ofta saknar vuxennärvaro och barn-

en känner att de befinner sig i en utsatt situation. Toalett-

er, omklädningsrum och korridorer, skolans så kallade hot

spots, är de platser flest barn upplever som otrygga. Tjejer

känner sig överlag mer otrygga än killar. Tittar man till ex-

empel på årskurs 3-6 så visar resultatet att 18 procent

av tjejerna upplever skolans toaletter som otrygga medan

motsvarande siffra bland killar är tio.

1. Toaletter

2. Omklädningsrum

3. Korridorer/matsal/skolgård

”Folk kan låsa upp toaletten när man är där inne så jag går aldrig på toa i skolan”

”Det är jobbigt att folk går utanför och dunkar på dörren eller försöker låsa upp”

”I omklädningsrummet måste man klä av sig in för andra och då känner jag mig tjock”

15

”Det är mycket viktigt med stöd från ledningen”I årets Friendsrapport kan vi för första gången presentera

resultatet av skolpersonalens syn på mobbning och

kränkningar. 4655 personer anställda i

skolor har svarat på frågorna, av dessa

arbetar 84 procent som lärare och majorit-

eten är kvinnor.

Sju av tio lärare känner till att någon elev

har blivit kränkt det senaste året. Det här

kan låta som en hög siffra, men om man

vänder på det så säger med andra ord var

tredje lärare att de inte känner till att det

skett några kränkningar på sin skola det

senaste året. Tio procent av rektorerna uppger att de inte

har hört talas om någon kränkning alls det senaste året,

vilket är oroande med tanke på att skolpersonal har anmäl-

ningsplikt till skolledningen om de får kännedom om att

ett barn kränkts.

Fjorton procent av skolpersonalen uppger att de känner till

att någon elev har blivit kränkt av en vuxen på skolan det

senaste året. Anledningen till att vuxna

kränker barn upplevs vara samma som

mellan barn, dvs framförallt kränkningar

relaterade till utseende, fritidsintresse,

sport eller kön.

Över hälften av lärarna (64 %) säger att det

förekommer en jargong de inte uppskattar

bland eleverna. Drygt hälften säger

att denna jargong handlar om normer

gällande hur killar eller tjejer förväntas

vara. En negativ jargong utifrån sexuell läggning eller

etnicitet är även vanligt förekommande enligt lärarna.

Personalen upplever att samma jargong finns mellan vux-

na, fast i mindre utsträckning, och även då handlar det om

normer gällande hur tjejer och killar ska vara.

KAPITEL 5 - LäRARNA OM MOBBNING

”Jargong uppskattas sällan av alla, men få vågar gå emot och öppet säga ifrån. Här har lärare en unik chans att arbeta främ-jande och väva in kritiskt resonemang i undervisningen. Det går att koppla ihop alla ämnen i skolan med frågor kring normer, makt och identitet.”

- Carolina Engström, författare av I normens öga och chef Friends Utbildning & Utveckling

Förekommer det en jargong bland elever du inte uppskattar?

42 % Ja, om hur tjejer/killar ska vara

28 % Ja, om homo/bi/heterosexualitet

25 % Ja, om olika etniska grupper

Förekommer det en jargong bland personalen du inte uppskattar?

8 % Ja, om hur killar/tjejer ska vara

5 % Ja, om olika etniska grupper

4 % Ja, om olika religiösa grupper

av skolledarna uppger att de inte har hört talas om några kränkningar

på deras skola det senaste året.

10 %

16

- lärarcitat från kartläggningen

1. Känner du till att någon elev har blivit kränkt av en annan elev det senaste året?

3. Vet du hur du ska agera om en elev utsätts för kränkningar?

4. Upplever du att du har stöd från din chef att arbeta med lika-behandlingsfrågor?

2. Känner du till att någon elev har blivit kränkt av någon i personalen det senaste året?

Nej

Nej NejDelvis Delvis

NejJa

Ja Ja

Ja

28 %14 %

72 %

81 %

18 %

1 % 5 %

86 %

av kränkningarna är verbala

91 %

26 %

69 %

17

Skolans ansvarSkolan är skyldig enligt lag att agera vid mobbning och

kränkningar. Det innebär att all skolpersonal har hand-

lingsplikt och är skyldiga att agera genom att utreda och

åtgärda om de får kännedom om att en elev far illa.

Bland personalen är kännedomen om skolans plan mot

kränknande behandling och diskriminering generellt

sett mycket god. 98 procent känner helt eller delvis

till vad som står i den. I princip alla tycker även att per-

sonalen har en samsyn på likabehandlingsfrågor

vilket är mycket bra då detta givetvis är en grundpelare

för att kunna omsätta likabehandlingsarbetet i praktiken.

Synen på likabehandling är en källa för diskussion bland

personalen, 94 procent brukar diskutera likabehandlings-

frågor med sina kollegor.

Bland eleverna är kännedomen om skolans likabehand-

lingsplan något lägre. Sju av tio elever i årskurs 3-6 eller

6-9 känner helt eller delvis till vad som står i likabehand-

lingsplanen. Det är däremot bara var fjärde elev som upp-

ger att de är delaktiga i skolans likabehandlingsarbete.

Att eleverna är involverade i skolans likabehandlingsarbete

är mycket viktigt för att öka motivationen och medveten-

heten kring den här typen av frågor. Att elevinflytande ska

genomsyra skolans verksamhet är även inskrivet i lagstift-

ning och styrdokument.

I skollagen och diskrimineringslagen regler-

as vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever

och deras vårdnadshavare har. I skollagen fram-

går också de krav som ställs på huvudmannen

för verksamheten.

Lagen slår fast att om en anställd på skolan

får reda på att en elev känner sig kränkt eller

mobbad har den anställde så kallad handlings-

plikt. Handlingsplikten innebär att skolan måste

utreda och förhindra att kränkningarna fortsätter

så snart som möjligt.

Personal på skola eller förskola som får känn-

edom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt

för kränkande behandling är skyldig att anmäla

detta till rektorn eller förskolechefen. De måste i

sin tur ta detta vidare till huvudmannen.

Skollagen säger att skolan varje år måste kart-

lägga situationen för barnen och utifrån det

arbeta med förebyggande och främjande

åtgärder för att förhindra mobbning.

Plan mot kränkande behandling och diskriminering • Skolor ska varje år upprätta en plan mot kränk-

ande behandling och diskriminering. Denna

plan kallas ibland även för likabehandlingsplan.

• Planen ska beskriva vilka åtgärder som planeras

och hur dessa ska genomföras och följas upp.

• Dokumentet ska också innehålla beskrivningar

av hur skolans främjande och förebyggande

arbete ser ut samt vilka akuta rutiner skolan

har om en kränkning skulle uppstå. Detta ska

utgå från en kartläggning av barnens situation.

• Skolans elever ska engageras i arbetet med att

ta fram, följa upp och utvärdera planen och det

är viktigt att det framgår hur det har gått till.

• Utöver det ska planen innehålla beskrivningar

av vem som har ansvar för vad samt hur barn,

elever och föräldrar har fått kännedom om

innehållet.

KAPITEL 5 - SKOLANS ANSVAR

18

•

Lagstiftning

•

•

•

1. Känner du till vad det står i likabehandlingsplanen?

Frågor till lärare

Frågor till elever

2. Har du tillräckliga kunskaper i likabehandlingsfrågor?

21 %

47 %

2 %

8 %

77 %

45 %

Nej

Nej

Delvis

Delvis

Ja

Ja

3. Känner du till vad som står i likabehandlingsplanen? (ja, helt eller delvis)

78 %

71 %

69 % GymnÅk 6-9

Åk 3-6

• Sju av tio säger att läraren har

pratat om planen eller att de

känner till vad som står i den.

• Var fjärde högstadie eller

gymnasieelev säger att eleverna

inte är inblanade i planeringen av

skolans likabehandlingsarbete.

19

Friends rekommendationerVad kan skolan göra för att förebygga mobbning? För att förhindra mobbning är det viktigt att man i skolan

utgår ifrån sin egen situation och vilka risker som finns i

ens egen verksamhet. En annan viktig framgångsfaktor är

att involvera eleverna, vårdnadshavare och hela personal-

gruppen i arbetet. Skolan behöver även arbeta långsiktigt

och prioritera det förebyggande arbetet för att lyckas med

att förhindra mobbning.

Steg för steg

1. Kartlägg verksamheten

2. Involvera all personal och alla elever i arbetet och ta gemensamt fram åtgärder utifrån de utmaningar

som finns på skolan

3. Följ upp och utvärdera åtgärderna samt ta fram nya

åtgärder där det behövs

Vad kan man göra som elev för att förhindra mobbning? Om du som elev har blivit kränkt eller ser någon annan

bli illa behandlad bör du prata med en vuxen. Det är inte

barns ansvar att stoppa mobbning - det är vuxnas.

Vad kan man göra som förälder om man är rädd för att ens barn är mobbat?Det kan många gånger vara svårt att berätta för sina för-

äldrar att man är utsatt så därför är det viktigt att prata

med sitt barn och visa att man finns där. Visa ett intresse

för hur ditt barn har det i skolan och vilka kompisar som

finns där. Framkommer det att ditt barn kan vara utsatt så

tala om för ditt barn att det är de som mobbar och kränker

som uppträder felaktigt. Betona att det inte är barnets fel –

vem som helst kan råka ut för mobbning eller kränkningar.

Var tydlig med att det kan förändras. Försök sedan att

komma överens med ditt barn hur ni ska ta kontakt med

skolan och vem ni ska prata med.

Steg för steg

1. Prata med barnet om det som händer

2. Prata med ansvarig klasslärare eller mentor

3. Kontakta rektor på skolan

4. Om du inte får hjälp av skolan så gå vidare till

kommun eller huvudman

5. Om du inte tycker skolan gör tillräckligt – kontakta

BEO eller DO

”Oavsett om du jobbar i skolan, är förälder eller bara med- människa så är du en förebild för barn i din närhet. Föregå med gott exempel och visa hur man är schysst mot andra”

- Mats Olsson, rådgivare Friends

20

Tips till skolor för att öka elev-delaktigheten i trygghetsarbetet • Involvera eleverna i arbetet med likabehandlings-

planen genom referensgrupper eller workshops.

Resultaten kan sedan presenteras genom t.ex. en

utställning.

• Arbeta med trygghetsprojekt på skolan som

temadagar, föreläsningar, gruppstärkande aktiviteter

och studiebesök.

• Bilda referensgrupper till skolledning och

trygghetsteam.

• Låt eleverna arbeta med kontinuerliga skolanalyser

som fotokartläggningar av trygga och otrygga platser.

• Organisera arbetet genom att ha representanter för

trygghet och jämlikhet i varje klass.

Tecken på att ditt barn kan vara utsatt för mobbning

1. Du känner ditt barn bäst. Fundera på om

det har skett en förändring i barnets

beteende på sista tiden.

2. Ditt barn tar inte med sig kompisar hem och

vill inte heller gå hem till någon kompis.

3. Ovilja att prata om skolan. Barnet drar sig

undan och vill inte gå till skolan.

21

Vanliga frågor & svar om mobbningHur många barn är mobbade i Sverige? Mobbning brukar definieras som upprepade kränkningar. Enligt Skolverket är cirka 7-8 procent av barn och unga utsatta

för upprepade kränkningar, de är med andra ord mobbade. Det motsvarar drygt 50.000 barn och unga i Sverige, men

siffran varierar beroende på hur stora barnkullarna är. Procentsiffan för hur många barn som är mobbade har legat relativt

konstant sedan 1990-talet.

Hur vanligt är det med nätkränkningar?Enligt Nätrapporten som Friends lanserade tidigare i år har 45 procent av unga i åldern 12-16 blivit kränkta på nätet. De

vanligaste formerna av kränkningar är elaka kommentarer eller bilder i sociala medier samt kränkningar via sms. Känslan

av utanförskap finns även på nätet, årets Friendsrapport visar att sju procent har känt sig utanför på nätet.

I vilken ålder är mobbning vanligast?Enligt vår kartläggning så är upprepade kränkningar, det som vanligen brukar klassas som mobbning, vanligast i årskurs

3-6. Tio procent av barnen i årskurs 3-6 har blivit kränkta vid flera tillfällen av andra elever i skolan.

Vad är det för skillnad på mobbning och kränkningar?Ofta brukar man prata om att mobbning är upprepade kränkningar. En person som kränkts vid flera tillfällen kan med andra

ord definieras som mobbad. Men det finns ingen gräns för när kränkningarna övergår i mobbning utan det är individens

uppfattning och känsla som definierar om personen är mobbad eller inte. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om

en elev bara blir kränkt vid ett enskilt tillfälle så är det allvarligt.

Varför uppstår mobbning? Det finns inget enkelt svar på den frågan utan det rör sig om komplexa processer i relationer mellan människor. Olika

mobbningsfall har olika orsaker. Däremot är det aldrig den utsattes fel att man blir mobbad. För att förstå varför mobbning

uppstår behöver man titta både med ett individ-, grupp-, organisations- och samhällsperspektiv och se vad det är som

kan ha orsakat just det mobbningsfallet.

Går det att stoppa mobbning?Ja, Friends är övertygade om att det går att stoppa mobbning. Ute på förskolor, skolor och idrottsföreningar ser vi vad det

är som fungerar och som gör att mobbningen minskar. Vi tror på ett helhetsperspektiv där både skola eller idrottsförening,

föräldrar och barn engagerar sig. Detta finns det även stöd för i forskningen. Det är viktigt att trygghetsfrågan prioriteras

i skolor och idrottsföreningar och det är något som möjliggörs när kommuner och huvudmän väljer att frigöra resurser

för detta.

22

23

PRODUKTION Johanna Wilkens GRAFISK FORM Isak Arvidsson TRYCK Nilsson & Bergholm Söder AB

KONTAKT Johanna Wilkens, pressansvarig, johanna.wilkens@friends.se

info@friends.se www.friends.se

Vill du ha information om Friends utbildningar i skolor, förskolor

och idrottsföreningar?

Kontakta oss på info@friends.se

eller ring 08-545 519 90