Framtidens redovisningskonsulterKarlstad, 20 januari 2014 Örebro, 21 januari 2014 Skövde, 22...

Skatteexpert som värnar om de små

Samverkansprojektet med Skatteverket – så fungerar det

Varför Auktoriserad Redovisningskonsult?

Fastigheter – K2 eller K3 en jämförelse, del 3

Hur ser egentligen framtiden ut för redovisningsbranschen? SRFs för-bundsordförande Steve Ribbestam har funderat på frågan och har en hel del idéer på hur yrkesrollen kommer att utvecklas.

Hur ser egentligen framtiden ut för redovisningsbranschen? SRFs för-bundsordförande Steve Ribbestam har funderat på frågan och har en hel del idéer på hur yrkesrollen kommer att utvecklas.

Framtidens redovisningskonsulterFramtidens redovisningskonsulter

Tidningen Redovisningskonsulten från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund

Nr 7 – 2013Pris 56 kr

Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se

Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisnings-byrån hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror, byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisnings information, dokumentmallar och personlig frågeservice. Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att ni får tillgång till ständigt uppdaterad program vara, support samt aktuell skatte- och redovis-

ningsinformation. Allt från samma pålitliga leverantör. Många kunder har undrat om det finns någon hake med upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst? Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både du som kund och vi på.

Scanna koden med din Smartphone så får du mer information om vår helhetslösning.

Hyr en helhetslösningDetta ingår när du hyr en helhetslösning:

Ekonomisystemet BL Administration

Skatte- och deklarations-programmet BL Skatt (WinSkatt)

BL Bokslut – för bokslut och årsredovisning

Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd

e-bokpaket med 26 e-böcker

Nyhetstjänst med personlig frågeservice

Dokumentmallar med juridiska hjälptexter

Antal användare/anställda:1–2 799 kr/mån/pers3–6 599 kr/mån/pers7–14 499 kr/mån/pers

Fler än 15, begär offert!Moms tillkommer på alla priser.

Ulf Bokelund Svenssonvd Björn Lundén Information

eBibliotekBL Klient Mallar & dokumentBL BokslutBL SkattBL Administration BL Info

Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om vår hyreslösning.

– program, nyheter, e-böcker, mm

UR INNEHÅLLET NUMMER 7 2013

– Aktivt strategiarbete leder framåt

På senare tid har det pratats mycket om redovisnings-konsultens roll, att man ska vara mer proaktiv och rådgivande i relationen med sina kunder. Framtidens redovisningskonsult. Men hur ser framtiden egentligen ut? Förbundsordförande Steve Ribbestam ger i den här tidningen sin bild på hur utvecklingen kan komma att bli.

Vi har också fått en pratstund med Företagarnas skatte-expert Annika Fritsch. I sin yrkesroll jobbar hon stenhårt för att få till förändringar i regelverket som ska gynna de små företagen. Högaktuellt och intressant.

För många är hösten den tid då utbildning står i fokus. Kurser som just nu efterfrågas mest är lönekurser och kurser i K-regelverket. På sidan 32 kan du läsa om vilka som är aktuella just nu, var och när de genomförs.

Trevlig höstläsning önskar vi på redaktionen!

Redaktionen har ordet...

38

5 För - ändring

12 Samverkansprojektet med Skatteverket – så fungerar det Vi har ställt några aktuella frågor till Andreas Voxberg som är ansvarig för den tekniska lösningen hos Skatteverket.

14 Varför Auktoriserad Redovisningskonsult?

17 Utförandeansvaret

20 Framtidens redovisningskonsulter Hur ser framtiden ut för redovisningsbranschen? SRFs förbundsordförande Steve Ribbestam har en hel del idéer på hur yrkesrollen kommer att utvecklas.

26 Skatteexpert som värnar om de små

43 Skattetillägg när underlag för särskild löneskatt saknas i deklarationen

44 Viktigt med introduktion av nyanställda – särskilt för unga

49 Personligt ansvar för aktiebolagets skulder

På Företagstjänst Olinder Redovisning AB i Göteborg har man tagit fasta på att eget strategiarbete leder till bättre affärer. – Jag valde redovisningsjobbet eftersom jag vill jobba framåt, stå mitt i händelsernas centrum, säger VD Joakim Olinder.

”Fastigheter – K2 eller K3 en jämförelse.

34

Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, E-post: [email protected] • Projektledare: Lena Iredahl, E-post: [email protected] Redaktionsgrupp: Nadia Granqvist, Karolina Gunnarsson, Lena Iredahl, Petra Lagnehag Zars, Fredrik Lantz, Olle Larsson & Tina Sjöström Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00, Fax: 023-637 88 • Layout: SRF Servicebyrå AB, Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson • Tryck: TMG Tabergs • Prenumerations- och medlemsärenden: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00, E-post: [email protected] • Annonser: Olle Larsson, Tel: 010-483 80 00, E-post: [email protected] Utgivning och distribution: Redovisningskonsulten utkommer med 8 nummer per år • Eftertryck av: Redovisningskonsulten medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen • Förbehåll: Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs. Omslagsfoto: Mats Åsman

I mitten av oktober inledde vi årets turné för SRFs Nyhetsdag, kursen där vi går igenom nyheter inom redovisning och Reko och som genomförs på ett 15-tal orter i Sverige.

SRFs Nyhetsdag, kursen där vi kombinerar nyheter inom redovisning och Reko, är en av de populäraste kurserna i vårt utbud. Den genomförs varje år på ett flertal orter, från Skåne till landets norra delar, vilket gör att den är enkel att ta sig till. I år kan det vara extra bra att uppdatera sig på kommande nyheter. Reko kommer inom kort ut i en ny version och från 2014 är det dags att välja rätt K-regelverk för dina kunder.

SRFs Nyhetsdag – kursen alla borde gå

srfekonomiutbildning.se

SRFs Nyhetsdag är en av de bästa utbildningarna som SRF erbjuder. Om man har en begränsad utbildningsbudget tycker jag absolut att man ska prioritera den här kursen. Det är ett sätt att hålla sig uppdaterad i branschen och det är ju där vi jobbar. Det borde vara en självklarhet för alla.

– Tina Vestman, ordförande för SRF GävleDala kretsen.

Att gå SRFs Nyhetsdag är det snabbaste och mest lättillgängliga sättet för en redovisningskonsult att hålla sig uppdaterad på Reko och redovisning. Att gå den borde vara lika naturligt som att gå en årlig skattedag, ett mycket bra sätt att göra sig redo inför de nyheter som kommer.

– Fredrik Dahlberg, SRFs förbundsdirektör.

KurstillfällenGöteborg, 29 november 2013

Stockholm, 2 december 2013

Luleå, 11 december 2013

Östersund, 12 december 2013

Karlstad, 20 januari 2014

Örebro, 21 januari 2014

Skövde, 22 januari 2014

Uppsala, 29 januari 2014

Västerås, 30 januari 2014

Malmö, 18 februari 2014

Stockholm, 19 februari 2014

5Redovisningskonsulten nr 7 2013

Fredrik Dahlberg

Förbundsdirektör, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

För - ändring

Förändring är ett ord som används allt oftare, särskilt i vår bransch där det händer mycket nu som påverkar vår yrkesroll. Det löpande arbetet förändras gradvis genom nya regelverk, effektivare arbetsmetoder och ökad digitalise-ring av samarbetsformerna mellan kund och redovisningskonsult, till exempel via scanning. Men förändringen påverkar även arbetets innehåll genom att kundens behov i framtiden också förändras. Detta bekräftas också av en ny framtidsstudie som gjorts i branschen. Där framgår att rådgivning baserat på en kvalitativ redovisning kommer att bli den mest efterfrå-gade och mest lönsamma tjänsten i framtiden. Trenden är att en allt större andel av intäkterna i framtiden kommer att komma från rådgivning, vilket kommer att öka inte bara lönsamheten utan även statusen för yrkesrollen. En sådan utveckling är viktig för både studieinriktning, yrkesval och förnyelsen av arbetsinnehållet för framtidens konsulter och rådgivare. Morgonda-gens tjänster kommer därför att fokusera mer på affärsnytta än administration och därmed skapas även starkare kundrelationer.

Reko-standarden förändras också löpande och utgåva 2014 är snart klar, vilket vi har börjat informera om på våra nyhetsdagar som pågår för fullt ute i landet. Förändringarna är små på ytan, men innebär stora praktiska anpassningar som underlättar tillämpningen, så att många fler företag ska kunna få en Bokslutsrapport. Även om kreditupplysningsföretag har noterat över 10 000 Bokslutsrapporter så hanterar våra medlemmar över 300 000 kundföretag som kan dra nytta av den kvalitetsstämpel som det inne-bär att få en Bokslutsrapport av en Auktoriserad Redovisningskonsult.

SRFs Nyhetsdagar har flera syften, och det är inte bara att förmedla vad som händer inom Reko och nyheter inom redovisning. Ett annat viktigt syfte är att möta dig som är medlem och få diskutera dina problem och möjligheter i verksamheten. Dessa möten är viktig input till hur vi ska leverera sådan medlemsnytta som kan bli till kundnytta i dina egna möten med dina kundföretag. För ett litet tag sedan berättade en medlem att den tagit fasta på att vara proaktiv enligt Reko och föreslagit en prisförändring hos

ett kundföretag. Det resulterade i en justering av prisstrukturen och företaget har nu en acceptabel vinstnivå. Här har vår medlem blivit en intäkt istället för en kostnad för sin kund, genom att vara proaktiv och föreslå en förbättring genom att arbeta enligt Reko.

År 2015 kommer de nuvarande gränserna för revisionsplikt att utredas, så att flera företag kan omfattas av reformen från 2010. Det skapar ytterligare möjligheter för vår yrkeskår och de tjänster vi levererar. Framtiden ser mycket ljus ut och vi arbetar därför aktivt för att ta vara på alla möjligheter!

Beställ dina Rätt-böcker för 2014 redan nu

Läs mer, köp dina böcker och

onlinetjänster på

6 Redovisningskonsulten nr 7 2013

Ibland uppstår differenser på lönesidan. Det kan gälla såväl för skattekontot, avstämning mot bokföring som vid hanteringen av kontrollupp-gifter. För att undvika detta gäller ett välkänt motto, gör rätt från början.

Egentligen så ska inte årsavstämningar inom lön behöva vara så betungande som det är på flera håll. Arbetsgivare bör redan idag göra månatliga avstämningar för att inte eventuella behov av korrigeringsåtgärder ackumuleras till december månad. En stor del av kontrollarbetet är redan på det sättet utfört innan arbetsinsatsen koncentreras i januari månad.

RimlighetVad är det då som bör kontrolleras? Rimlighet är ett viktigt ord. Ser månadsutbetalningarna rimliga ut? Avviker beloppen på ett udda sätt från föregående månad, och i sådana fall varför?

Orsaken till nödvändig korrigering kan vara bristande rutiner och avstämningar under året, men det finns givetvis fall där detta inte har varit möjligt att stävja, och där en hantering krävs i efterhand. När det är en lönekostnad som ska korrigeras är det med största sannolikhet en hantering i lönesystemet som krävs. Varje lö-nehändelse är ett slags verifikat och då ska även rättningen göras på korrekt sätt.

UppföljningNär det gäller redovisningen av lönekostnader är uppföljning viktig. Stämmer uppgifterna som ligger i lönesystemet (ofta fristående från

redovisningssystemet) mot det som finns på lönekontona? Lönehändelserna måste ses om en process, upptäcks en felaktighet så är det viktigt att korrigera på rätt ställe. Om eventuella juste-ringar behöver göras för den anställdes utbetalda lön och den ska rättas upp för att hamna på rätt sida årsskiftet på grund av kontantprincipen (beskattning görs på det inkomstår beloppet erhålls eller är tillgängligt för lyftning) så görs ibland en så kallad trettonde lönekörning i de-cember. Detta undviks i regel om korrigering görs under pågående år.

KontrolluppgifterVarje månads lönehändelser ska resultera i en årlig rapportering, kontrolluppgifter. En av an-ledningarna till att dagens hantering av kontroll-uppgifter är så resurskrävande är att eventuella korrigeringar som måste göras härrörs bakåt i tiden och med längre utredningstid som påföljd. Denna arbetsbörda minskar om underlagen för rapporteringen stäms av efter kortare period, eftersom uppgifterna då är relativt aktuella och eventuella oklarheter snabbare kan redas ut. En annan anledning är att rapporteringen endast görs en gång per år, och det inte finns samma regelbundna vana att ta fram och kontrollera uppgifterna som för till exempel arbetsgivarde-klaration. Om det finns rutiner för att stämma av även underlagen för kontrolluppgifter må-natligen, så minskar arbetsbelastningen kring årsskiftet. Utveckling som har skett gör att mer än 95 procent av kontrolluppgifterna lämnas

elektroniskt, vilket i sig underlättar både ur tids- och administrationsperspektiv.

ArbetsgivardeklarationUtöver kontrolluppgifter och redovisning så kan inrapporteringen av arbetsgivardeklarationer vara en felkälla. Enligt Skatteverket är det inte helt ovanligt med misstämningar kring inbetalda arbetsgivaravgifter. Framförallt gäller det han-teringen av differentierade arbetsgivaravgifter, och rapporteringen av ungdomar. Eftersom arbetsgivarna rapporterar de sociala avgifterna på övergripande nivå och inte per individ, så upptäcks ofta inte felrapporteringar förrän året är slut. Skatteverket får idag en månatlig rappor-tering från arbetsgivarna i form av arbetsgivar-deklarationer, vilka fortfarande till stor del rap-porteras via utskickade blanketter (jämför med skattedeklarationen, då arbetsgivardeklarationen ingick, där 54 procent rapporterades manuellt) och inte elektroniskt som kontrolluppgifterna. En kontrollrutin att rätt arbetsgivaravgifter rap-porteras minskar risken för retroaktiv hantering.

Det är inte alltid möjligt eller lätt att få allt korrekt från början. Men med rutiner för kontinuerlig avstämning mellan skattekonto, redovisning och löneuppgifter blir årsrutiner mer lätthanterliga och då gör man rätt från början.

Lön inför årsskiftetÅrets lönehändelser hanteras kontinuerligt i samband med månadernas utbetalningar. För många lönehanterare kommer sedan kvittot på att hanteringen har gjorts korrekt när årsavstämningar görs.TExT: ZENNIE SjÖLUND, BRANSchANSVARIG LÖN FOTO: FREDRIK PERSSON

Zennie Sjölund


Nytt & Aktuellt

Reglerna i den delen slopades nu när det slutliga förslaget lades fram. Nu återstår krav på viss kapitalandel för att få tillgodoräkna sig ett löne-underlag. Kravet är att man måste äga minst fyra procent av aktierna i företaget för att få räkna ett löneunderlag.

Livlig diskussion i media och i riksdagenDiskussionen har varit livlig om det rättvisa och lämpliga i ett sådant förslag. Det har till och med gått så långt att riksdagen beslutade om en hearing med anledning av förslaget. Efter att ha lyssnat på debatten framstår kanske inte det förslag som riksdagen ska besluta om som det skarpaste som regeringen lagt fram.

Träffar förslaget målgruppen?Det är ju tveksamt om förslaget ens träffar den målgrupp som figurerat i tidningarna som vin-nare i de nuvarande 3:12-reglerna. Har man redan över fyra procent av aktierna går det även i fortsättningen att ta ut miljonutdelningar låg-beskattat till 20 procent beskattning och bara ta ut lön med schablonen 566 000 kronor. Någon begränsning av möjligheterna att ta ut lågbeskat-tad utdelningen genom att koppla en multipel mellan lön och utdelning som föreslagits av många föreslås inte.

Det finns också andra nackdelar med för-slaget. Det tar inte hänsyn till det kapital som faktiskt investeras. Köper en anställd in sig som delägare i ett bolag för 1 Mkr men bara får tre

procent av aktierna får bara ett kapitalunderlag beräknas. Ingen möjlighet till räkna på ett löneunderlag.

Översyn behövsÄven om löneunderlaget ökar till fördel för del-ägarna i de mindre företagen börjar 3:12-regel-verket att knaka i fogarna. Det finns anledning att fråga sig om rätt företag omfattas av reglerna. Enligt vad som upplystes i riksdagen så finns det företag med över tusen delägare som behandlas som fåmansföretag. Det borde kunna gå att hitta en bättre definition samtidigt som reglerna ses över även i materiellt avseende.

Det utvidgade näringsbegreppetSkatteverket har utvärderat effekterna av det utvidgade begreppet för näringsverksamhet som infördes i inkomstskattelagen den 1 januari 2009. Den slutsats som kan dras är att lagänd-ringen var närmast onödig. Praxis och Skat-teverkets egen tillämpning hade redan innan, vid tilldelningen av F-skatt, anpassats till den utveckling som skett inom näringslivet och på arbetsmarknaden, och som innebar att fler fick möjlighet att få F-skattsedel. Själva lagändringen var av liten betydelse.

Oavsett detta så kan man nog konstatera att det är bra om lagtexten står i samklang med det praktiska rättslivet och den administrativa hanteringen. Det blir bättre då.TExT: BERTIL BÅVALL

Nya 3:12 regler

Ändrad deklarationstid-punktRegeringen har överlämnat propositionen Änd-rad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen att tidpunkten för att lämna mervärdesskattedekla-ration som avser ett beskattningsår samordnas med deklarationstidpunkten för inkomstskatt. Möjligheten att redovisa mervärdesskatten senare begränsas dock för företag som bedriver handel med andra EU-länder. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.Källa: Finansdepartementet

I Konsulten nr 4 2013 redovisades regeringens förslag till nya regler för fåmansföretagarna. Regeringen föreslog i våras radikala regeländringar i första hand när det gällde uttaget av lön för att tillgodoföra sig ett löneunderlag.

Rot- och rutavdrag kvittasFrån och med den 30 oktober kvittar Skatte-verket utbetalningar av rot- och rutavdrag mot skulder på skattekontot eller återkrav i rot- och rutsystemet hos utförarna innan utbetalningarna genomförs.Källa: Skatteverket

KoncernbidragRegeringen föreslår i propositionen regler för att hindra viss typ av skatteplanering med hjälp av koncernbidrag mellan företag som beskattas med olika skattesatser under övergången från den tidigare bolagsskattesatsen till den längre skat-tesats som gäller från och med 2013. Förslaget innebär att ett företags möjlighet att göra avdrag för ett koncernbidrag begränsas på visst sätt. Reglerna föreslås få effekt från och med den 19 april 2013, det vill säga dagen efter den dag då regeringen i en skrivelse till riksdagen aviserade att ett förslag var att vänta.Källa: Finansdepartementet


Nytt & Aktuellt

Förändringar på kort sikt – Säsongrensade dataAntalet sysselsatta i åldern 15-74 år uppgick sä-songrensat till 4 712 000 i september 2013, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad på 65,8 procent. Av männen var 68,4 procent sysselsatta och för kvinnorna var motsvarande siffra 63,1 procent. Trenden är fortsatt positiv för antalet sysselsatta.

Säsongrensat uppgick de arbetade timmarna i genomsnitt till 143,5 miljoner timmar per vecka. Arbetade timmar visar på en fortsatt positiv trend.

Enligt säsongrensade data uppgick antalet arbetslösa till 409 000. Arbetslösheten, det vill säga andelen arbetslösa av arbetskraften, var 8,0 procent. Arbetslösheten för män var 7,7 procent och för kvinnor 8,3 procent. Trenden visar på en svag minskning av både antalet och andelen arbetslösa.

Antalet personer i arbetskraften var enligt säsongrensade data 5 121 000 i september 2013. Av dessa var 2 684 000 män och 2 437 000 kvinnor. Andelen personer i arbetskraften var 71,5 procent. Motsvarande tal för männen var 74,0 procent och för kvinnorna 68,8 procent. Säsongrensade data visar på en fortsatt positiv trend för antalet personer i arbetskraften.

Förändringar jämfört med september 2012 – OriginaldataAntalet heltidsarbetande ökadeI september 2013 var antalet sysselsatta i åldern 15-74 år 4 708 000 vilket är en ökning med

41 000 jämfört med september 2012. Antalet sysselsatta män var 2 483 000 och antalet sys-selsatta kvinnor var 2 224 000. Sysselsättnings-graden för befolkningen i åldern 15-74 år var 65,7 procent. Motsvarande tal för männen var 68,5 procent och för kvinnorna 62,8 procent.

Antalet fast anställda uppgick till 3 504 000 i september 2013. Antalet tidsbegränsat anställda var 697 000, en ökning med 51 000 jämfört med september 2012.

Antalet heltidsarbetande, det vill säga personer som arbetar mer än 35 timmar per vecka, var 3 628 000 vilket är en ökning med 50 000 jäm-fört med samma period föregående år.

160,1 miljoner arbetade timmar per veckaDet totala antalet arbetade timmar uppgick i september 2013 i genomsnitt till 160,1 miljoner per vecka. Det är ingen statistiskt säkerställd förändring jämfört med september 2012.

Av de arbetade timmarna utfördes 1,6 miljo-ner timmar av personer som var folkbokförda i Sverige men sysselsatta utomlands.

Arbetslösheten 7,5 procentI september 2013 var antalet arbetslösa i ål-dern 15-74 år 382 000, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,5 procent. Av de arbetslösa var 183 000 män och 199 000 kvinnor. För männen motsvarar detta en arbetslöshet på 6,9 procent och för kvinnorna 8,2 procent.

Bland ungdomar i åldern 15-24 år var 130 000 arbetslösa och av dessa var 54 000 hel-

tidsstuderande. Andelen arbetslösa ungdomar var 20,8 procent av arbetskraften.

Personer utanför arbetskraftenAntalet personer i åldern 15-74 år som var ut-anför arbetskraften uppgick i september 2013 till 2 077 000 vilket motsvarar 29,0 procent av befolkningen.

Antalet personer utanför arbetskraften som var heltidsstuderande minskade med 38 000 jämfört med motsvarande period föregående år och uppgick till 620 000. Antalet pensionärer uppgick till 911 000, en ökning med 34 000 jämfört med september 2012.

Det outnyttjade arbetskraftsutbudetArbetslösa, undersysselsatta och latent arbets-sökande utgör tillsammans det outnyttjade arbetskraftsutbudet. I september 2013 uppgick det outnyttjade arbetskraftsutbudet i genomsnitt till 19,8 miljoner timmar per vecka. Det mot-svarar 495 000 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka.Källa: Statistiska Centralbyrån

Antalet tidsbegränsat anställda fortsätter att ökaI september 2013 var 4 708 000 sysselsatta i åldern 15-74 år, vilket är en ökning med 41 000 jämfört med samma period före-gående år. Antalet arbetslösa uppgick till 382 000, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,5 procent. Antalet arbetade timmar var i genomsnitt 160,1 miljoner per vecka. Säsongrensade data visar på en fortsatt positiv trend för antalet sysselsatta och en svag minskning av antalet arbetslösa.


Aktuell LitteraturBöckerna kan beställas via Mina sidor/Med-lemssidor/Litteratur på SRFs hemsida www.srfkonsult.se under litteratur. Inloggning krävs.

Helén Holmgren: Case i bokföring, 233 kr Denna bok ger dig möjlighet att växa i dina ny-vunna bokföringskunskaper, både teoretiskt och praktiskt. Det enda du behöver för att komma igång är en grund kunskap i redovisningens struktur över kontoklasser, samt ett bokförings-program. Boken hjälper dig att långsamt öka din kunskapsnivå till att förstå grundläggande bokföring och grundläggande bokslut. Du får löpande teoretisk vägledning samtidigt som du själv funderar och testar praktiskt.

Stefan Sundgren: Internationell redovisning: teori och praxis, 400 kr IFRS-standarderna är obligatoriska för börsbolag i EU sedan januari 2005. I denna bok presenteras dessa standarder både ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. I denna tredje upplaga har de standarder som antagits av EU före utgången av år 2012 tagits i beaktande, bland annat IFRS 13 om värdering till verkligt värde och de förändringar som gjorts i IAS 19 om redovisning av pensioner.

Rickard Carlsson/Lennart Matikainen: vägar till samverkan mellan chefer och anställda, 288 kr Framtidens ledare sitter inte längre bakom ma-hognyskrivbord och pekar med hela handen. Framtidens ledarskap handlar om att kombinera de ekonomiska och tekniska perspektiven i ett företag, med utveckling av både sig själv som chef och av personalen. Framtidens ledare låter medarbetarna lysa!

Fredrik Nilsson/Lars-Göran Olve: Controller-handboken, 711 kr Tionde upplagan! Under mer än 25 år har Controllerhandboken erbjudit oumbärlig vägled-ning för yrkesutövande controllers, chefer och studerande.

Den marginella nedgången innebar andra måna-den i följd av nästintill stillastående utveckling för industrins orderingång. Bland industrins delbranscher var majoritetens utveckling negativ med några få positiva undantag. Störst nedgång i augusti hade motorfordonsindustrin medan övrig maskinindustri visade störst ökning. Under den senaste tremånadersperioden, juni-augusti, minskade totala industrins orderingång med 3,1 procent jämfört med föregående tremånaderspe-riod, mars-maj, i säsongrensade tal.

Uppdelat på hemma- och exportmarknaden gick utvecklingen på månadsbasis åt olika håll. Hemmamarknaden redovisade en nedgång på 3,0 procent medan exportmarknaden redovisade en uppgång på 1,5 procent. Hemma- och ex-portmarknadens tremånadersjämförelser visade

dock båda negativ utveckling på 6,9 respektive 0,4 procent.

På årsbasis minskade orderingången i augusti med 1,2 procent jämfört med motsvarande må-nad föregående år. Uppdelat på hemma- och exportmarknaden visade båda negativ utveck-ling på 1,7 respektive 0,8 procent jämfört med augusti föregående år.

Uppgifterna för augusti är preliminära. Sedan föregående publicering har förändringen i totala orderingången i juli jämfört med juni reviderats upp med 0,7 procentenheter till en uppgång på 1,0 procent. Förändringen av orderingång i juli jämfört med samma månad föregående år har reviderats upp med 0,4 procentenheter till en uppgång på 1,0 procent.Källa: Statistiska Centralbyrån

Orderingången minskade marginelltIndustrins orderingång redovisade en marginell nedgång på 0,2 procent i augusti jämfört med juli, i säsongrensade tal. Vid en jämförelse mellan augusti i år och motsvarande månad föregående år var även där utvecklingen negativ, med en nedgång på 1,2 procent i kalenderkorrigerade tal.

Mellan de två senaste kvartalen redovisas sti-gande priser i 14 av 21 län, medan det i 5 län redovisas sjunkande priser. Den största prisök-ningen på länsnivå återfinns i Västerbottens och Kronobergs län med 4 procent. Det län där priserna på småhus sjönk mest var Jämtlands län med 5 procent, följt av Värmlands län med 2 procent.

I storstadsregionerna Stor-Malmö, Stor-Stock-holm och Stor-Göteborg steg priserna mellan 1 och 3 procent.

På årsbasis, tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, har priserna stigit med 3 procent. I 18 av 21 län steg priserna på småhus. Den största prisuppgången redovi-sas i Norrbottens län med 7 procent, följt av Gotlands, Kalmar och Södermanlands län med 5 procent. Endast i Gävleborgs län återfinns sjunkande priser på årsbasis. Småhuspriserna

i länet sjönk med 1 procent. I storstadsregio-nerna Stor-Malmö, Stor-Stockholm och Stor-Göteborg steg priserna mellan 1 och 5 procent.

Det genomsnittliga priset för ett småhus i landet var drygt 2,1 miljoner kronor under tredje kvartalet i år. I storstadsregionerna spän-ner det genomsnittliga priset från 2,8 miljoner kronor i Stor-Malmö till nästan 4 miljoner i Stor-Stockholm.Källa: Statistiska Centralbyrån

Stigande småhuspriserPriserna på småhus har stigit med drygt 1 procent under årets tredje kvartal jämfört med det andra. På årsbasis, senaste kvartalet jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, har priserna stigit med 3 procent.


Nytt & Aktuellt

Det är viktigt att tydliggöra detta för konsu-menten, till exempel genom skyltar i butikens entré och vid kassan. (Andra regler gäller för den offentliga sektorn).

En handlare kan själv bestämma:• attintetaemotkontanter• attintetaemot1000-kronorssedlar• attdetmaximalabeloppetförkontantköp

kan vara till exempel 15 000 kronor• attenkonsumentmåstehandlaförtillex-

empel minst 300 kronor vid köp med en tusenkronorssedel

• attintetaemotsedlarnärmaninteärsäkerpå äktheten eller om sedeln är nedsmutsad av färg

Öppet köp/bytesrättDet finns ingen lag som gör en handlare skyldig att erbjuda öppet köp när konsumenter hand-lar i butiken. Det finns alltså ingen laglig rätt för konsumenter att ångra ett köp som skett i en butik. (Det är annorlunda vid distans-

och hemförsäljning inom Sverige. Då gäller 14 dagars ångerrätt). Däremot är det många varuhus, affärskedjor och enskilda handlare som erbjuder öppet köp som en service till konsumenterna.

Under bytet av mynt och sedlar finns det en risk att privatpersoner, genom att utnyttja buti-kernas erbjudande om öppet köp, kommer att försöka använda butikerna som växlingskontor/bank.

Exempel: En betalning i snart utgående tu-senlappar görs i en butik i slutet av december 2013. Kunden återkommer efter årsskiftet och vill återlämna varan och få pengarna tillbaka i nya giltiga sedlar.

Bytesrätt är ett erbjudande från handlaren till en konsument om att denne inom en bestämd tid kan lämna tillbaka en vara och i stället få en annan vara eller ett tillgodokvitto. Konsument-verket och Svensk Handel rekommenderar att tillgodokvitton ska vara giltiga i minst tre år. Om information om giltighetstid saknas är tillgodo-kvittot giltigt i tio år.

Information och rekommendationer inför sedelutbytetÄven om sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel, har handeln ingen skyldighet att ta emot kontanter. Avtalsfrihet råder och en handlare kan alltså själv bestämma om denne endast vill göra affärer genom kortköp.

Av tillgodokvittot ska framgå• säljarensnamn,firma,adressochorganisa-

tionsnummer• hurlängetillgodokvittotgäller• atttillgodokvittotintekanbytasmotpengar

utan endast mot annan vara i butiken

RekommendationSe över erbjudanden om öppet köp. Brukar ni erbjuda öppet köp måste ni tydliggöra att ni inte längre gör det alternativt har förändrade villkor under en övergångsperiod. Observera att erbju-dandet/villkoren ofta står förtryckt på kvittot.• Erbjud endast begränsad möjlighet till öppet

köp vid kontantköp, till exempel upp till 3 000 kronor.

• Som alternativ till öppet köp kan en handlare lämna ett erbjudande om bytesrätt/tillgodo-kvitto i stället för återbetalning i kontanter. Handlaren kan själv bestämma om erbjudan-det om tillgodokvitto ska gälla vid alla köp eller endast vid köp för höga belopp.

Källa: Svensk Handel


Tusentals restaurang-jobb i hela landetSedan momsen på restaurangmat sänktes 2012 har cirka 10 000 nya jobb skapats i restaurang-branschen i Sverige. Flest nya arbetstillfällen (helårsanställningar) har skapats i Stockholm (3 824). Men den största procentuella tillväxten har man haft i Västmanland (+ 23,6 %), Jönkö-ping (+20,3 %) och Gävleborg (+18,6 %). Det visar en ny rapport från Visita som bygger på Sta-tistiska Centralbyråns senaste sammanställning över utbetalda löner på svensk arbetsmarknad.Källa: Visita

Stora lån gör hushållen sårbara och kan innebä-ra risker för samhällsekonomin i stort. Sedan FI införde bolånetaket amorterar de flesta hushåll ned sina lån till 75 procent av bostadens värde. Det är positivt, men allt för få hushåll amorterar på lån med belåningsgrader under 75 procent.

– Vi tror att amorteringsplaner kan ge hus-hållen en knuff i rätt riktning. Vi behöver bli bättre på att amortera i Sverige. Det är hög tid att vända trenden, säger Martin Andersson, generaldirektör på FI.

FI föreslår att bankerna ska diskutera alter-nativa amorteringsplaner med kunden. De ska med hjälp av tydliga räkneexempel visa hur amortering påverkar hushållets ekonomi. Ban-ken ska till sist föreslå en amorteringsplan och motivera på vilket sätt denna ligger i kundens intresse på lång sikt.

Finansinspektionen vill stärka amorteringskulturenFinansinspektionen, FI, vill att bankerna ska erbjuda hushållen individuella amorteringsplaner. Syftet är att hushållen ska ta ställning till amortering genom att bankerna tydligt visar hur amortering påverkar hushållens ekonomi på lång sikt. FI lämnar i dag över förslaget till regeringen.

FI fick i våras i uppdrag av regeringen att komma med förslag om att stärka grunden för en sund amorteringskultur hos hushållen. Förslaget kräver en lagändring, vilket tar tid att få på plats.

För att skynda på införandet har FI varit i kontakt med Svenska Bankföreningen som meddelar att de ställer sig bakom förslaget.

– Vi är glada över att Bankföreningen delar vår syn. Det här betyder att bankerna ganska snart kommer att erbjuda kunder som tar nya lån individuella amorteringsplaner, säger Martin Andersson.Källa: Finansinspektionen

Efter en stark uppgång i juli minskade indu-striproduktionen betydligt i augusti. Inom industrins delbranscher var utvecklingen fortsatt skiftande. Elektronikvaruindustrin, motorfor-donsindustrin samt aggregatet kemisk industri och läkemedelsindustrin redovisade alla bety-dande nedgångar.

För första gången sedan februari i år var tre-månadersutvecklingen positiv och ökade med 0,7 procent under perioden juni-augusti jämfört med mars-maj. Störst var uppgången inom motorfor-donsindustrin medan elektronikvaruindustrin utvecklades svagast.

På årsbasis var produktionen fortsatt nega-tiv vilket den varit sedan augusti förra året. I augusti minskade produktionen med 6,9 pro-cent jämfört med samma månad föregående år. Elektronikvaruindustrin utvecklades även svagast på årsbasis.

Uppgifterna för augusti är preliminära. Sedan publiceringen den 20 september har förändring-en i industriproduktionen i juli, jämfört med juni, reviderats upp med 1,1 procentenheter till en uppgång på 1,8 procent. Förändringen i produktionen i juli jämfört med samma må-nad föregående år har reviderats upp med 0,9 procentenheter till en nedgång på 2,8 procent.Källa: Statistiska Centralbyrån

Minskad industriproduktionProduktionen inom industrin minskade med 2,3 procent i augusti jämfört med juli, korrigerat för säsongseffekter. jämfört med augusti 2012 minskade produktionen med 6,9 procent, i kalenderkorrigerade tal.

Martin Andersson

Foto

: Fin

ansi

nspe

ktio

nen


Hur jobbar Skatteverket med SRF och FAR för att öka kvaliteten i redovisningen?Skatteverket har tillsammans med SRF och FAR tagit fram ett system för att kunna ta emot och registrera uppgifter från branschorganisationer-nas medlemmar. Målet är att förbättra kvaliteten på redovisningen och deklarationerna. Via detta arbete kommer Skatteverket att få fram vilka medlemmar som har vilka kunder och vilka deklarationer de har varit med och säkerställt kvaliteten på. När de första deklarationerna kommer in där vi har en registrerad samverkan kan vi börja analysera resultaten.

Skatteverket kommer att analysera kvaliteten på deklarationerna för att avgöra om de som in-går i samverkan håller en högre kvalitet än övriga deklarationer. Om vi med statistisk säkerställdhet kan konstatera bättre kvalitet genom SRFs och FARs medlemmar kommer detta att påverka Skatteverkets riskvärderingsarbete och urval. Snabbast resultat kommer vi troligtvis att se inom moms och arbetsgivaravgifter som i många fall lämnas tolv gånger per år.

Hur kommer det här att fungera?I stora drag så börjar processen med att upp-dragsanmälan skapas, det vill säga att medlem-men fyller i ett elektroniskt formulär där man anger vilka uppgifter man har kvalitetssäkrat för varje kund. Flera kunder kan finnas med i en uppdragsanmälan. Medlemmarna kan antingen skicka in sina anmälningar i programvaruleve-rantörsföretagens lösning (CRM-hantering) eller genom Skatteverkets webbformulär. Upp-dragsanmälan ska sedan skickas in till Skatte-verket via tjänsten för filöverföring som finns på Skatteverkets webbplats. I samband med att filöverföringstjänsten går igång kommer infor-mation och instruktioner att finnas tillgängligt på Skatteverkets webbplats.

Vad för typer av uppgifter handlar det om?En uppgiftstyp kan vara en deklaration eller annan typ av handling som inkommer till Skatteverket. När en medlem i SRF eller FAR skickar in en så kallad uppdragsanmälan inom samverkan anger medlemmen de uppgifter där

kvaliteten i redovisningen har säkerställts. De uppgiftstyper som är aktuella inom samverkan är deklarationer som rör moms, arbetsgivar-avgifter, inkomstskatt och punktskatter samt kontrolluppgifter och periodiska samman-ställningar.

Hur långt har man kommit i projektet? För närvarande så arbetar Skatteverket med att utveckla systemet för att ta emot uppdragsan-mälningarna. Under vecka 44-46 så kommer vi att testa lösningen tillsammans med represen-tanter från SRF, FAR och några programvaru-leverantörsföretag.

När kommer systemet att vara färdigt?Vi kommer att kunna ta emot de första upp-dragsanmälningarna den 10 december i år.

Hur vet Skatteverket att uppdragsanmälan kommer från en medlem hos SRF/FAR, kom-mer ni att lagra medlemsregistret? Skatteverket har inte tillgång till några register över medlemmar. Verifieringen går till så att Skatteverket skickar en elektronisk fråga till SRF/FAR och får svar om medlemsstatus.

Får medlemmen någon återkoppling på upp-dragsanmälan?Ja, det kommer att skickas ut en kvittens till den eller de medlemmar som finns angivna på uppdragsanmälan. Vi rekommenderar att med-lemmarna ansluter till Mina meddelanden. De kommer då att få kvittenser elektroniskt istället för på papper.

Kommer Skatteverket att granska alla inläm-ningsuppgifter i samverkan mer noggrant?Nej, Skatteverkets granskningsarbete kom-mer att genomföras enligt deras egna normala rutiner precis som tidigare. Enda skillnaden är att när de i sitt arbete granskar uppgifter som är inlämnade av godkända uppgiftslämnare i samverkansarbetet, så mäts kvaliteten i dessa separerat från övriga, för att kunna utgöra underlag för Skatteverkets framtida planering av granskningen.

Vem kan göra uppdragsanmälan?Det kan på en byrå finnas en uppgiftslämnare och en Medialämnare. För att som SRF-medlem vara uppgiftslämnare ska du vara Auktoriserad Redovisningskonsult. En Medielämnare kan vara annan anställd som skickar uppdragsan-mälan åt godkända uppgiftslämnare på byrån.

Vilka kunder kan jag ta in i samverkan?Samverkan vänder sig främst till små och medelstora företag och organisationer med en nettoomsättning på max 80 mkr, balansom-slutning om max 40 mkr och max 50 anställda – 80/40/50. Se definition i ÅRL. Uppgiftsläm-naren kan välja att ta med endast de kunder där uppgifterna bedöms hålla tillräckligt hög kvalitet. Att skicka in uppgifter är helt frivilligt och bygger på att både uppgiftslämnaren och kunden är överens om att göra det.

Kommer Skatteverket att kontrollera storleken på uppdragsanmält företag?Nej, det kommer inte att göras några sådana kontroller. Uppgiftslämnaren avgör vilka kunder som anmäls att ingå i samverkan.

Samverkansprojektet med Skatteverket – så fungerar detVi har tidigare skrivit om det samverkansprojekt vi har tillsammans med Skatteverket och FAR för att nå en ökad kvalitet i redovisningen. Det är många som funderar på hur det här i praktiken ska gå till. Vi har ställt några aktuella frågor till Andreas Voxberg som är ansvarig för den tekniska lösningen hos Skatteverket. Så här svarar han.TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO:SKATTEVERKET

Andreas Voxberg


Om jag är ensam Auktoriserad Redovisnings-konsult på byrå med 10 anställda som har egna kunduppdrag. Kan jag vara uppgifts-lämnare åt samtliga kunduppdrag på byrån?Ja, men enbart för kunduppdrag där du som Auktoriserad Redovisningskonsult är uppdrags-ansvarig kan registrering i samverkan göras via uppdragsanmälan. Du har då ansvaret att göra löpande kvalitetsuppföljning av samtliga upp-drag som registrerats i samverkan med dig som uppgiftslämnare

Hur länge är en uppdragsanmälan giltig?Uppdragsanmälan gäller tolv månader från det datum den har lämnats. Det gäller att man förnyar den inom den perioden, annars kommer

Samverkan SkatteverketDen 10 december kan du som är Auk-toriserad Redovisningskonsult börja skicka in dina uppdragsanmälningar till Skatteverket. Hanteringen kommer att ske digitalt.

Om du inte redan gjort det: Registrera dig för Skatteverkets Mina meddelan-den redan nu!

Läs mer på www.minameddelanden.se

den att avregistreras. Det är viktigt att tänka på att när man skickar in uppdragsanmälan för en kund så ersätts alla tidigare uppgifter som redan finns för kunden. Det innebär att om det finns uppgifter om moms och man vill komplettera med arbetsgivaravgifter så måste man ange båda uppgifterna en gång till. En ny uppdragsan-mälan ersätter den tidigare och gäller då tolv månader framåt från den nya tidpunkten.

Är det något som medlemmarna behöver tänka på nu innan filöverföringen öppnar?Det skulle vara bra om de påbörjade dialogen med kunderna så att de är förberedda och så finns ju möjligheten att redan idag anmäla sig till Mina meddelanden.

Vi hjälper dig att göra rätt direktMed Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du skapa och ombilda lager-bolag, skapa privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Du slipper pappers hantering och det blir rätt från början. Dessutom blir handläggningstiden upp till en vecka kortare än när du gör ärendena på traditionellt sätt.– Tjänsten har fördelar för både större byråer och enskilda ombud. Verksamheten blir effektivare, det går snabbare och blir dessutom billigare.

Camilla Kruse Produktansvarig Företagsärenden för ombud www.bolagsverket.se/ffo


Det finns många redovisningskonsulter på marknaden. Men utan auktorisationen har en företagare svårt att göra någon bedömning om vilken kvalitet och yrkesskicklighet som finns hos olika redovisningsbyråer. Att köpa in hjälp med företagets redovisning är en kostnad som ska generera något värdeskapande tillbaka till verksamheten. Det är därför viktigt att välja rätt redovisningskonsult. Genom auktorisationen och den kvalitetssäkring som görs av medlem-marna, kan vi garantera att företaget får hög kvalitet i redovisningen och värdefull rådgivning.

I rollen som redovisningskonsult blir du företagarens högra hand och ett välbehövligt bollplank kring frågor som rör ekonomi och företagande. En Auktoriserad Redovisningskon-sult borgar för trygghet, kvalitet och kompetens och titeln är idag, sju år efter införandet, en stark kvalitetsstämpel på marknaden.

Stort förtroendeAuktorisationen ger stort förtroende hos myn-digheter, banker och andra kreditinstitut. Tack vare auktorisationen har SRF även kunnat ta

Varför Auktoriserad Redovisningskonsult?Vet du om att vem som helst kan starta ett företag i redovisningskonsultbranschen och ta in uppdrag från företag? Det är en av anledningarna till varför SRF 2006 tog steget och införde en auktorisation av redovisningskonsulter på marknaden. Syftet med auktorisationen är att ge svenskt näringsliv trygghet och kvalitet när man behöver hjälp med redovisning och ekonomiska rådgivning. TExT: PETRA LAGNEhAG ZARS

fram en branschanpassad försäkringslösning som du som är medlem kan teckna. Genom den får du en garanti för att eventuella fel som uppstår i ditt arbete inte drabbar kunderna. Vi har också ett nytt samverkansarbete med Skatteverket som startar den 10 december 2013. Genom denna samverkan kan du som är Auktoriserad Redovisningskonsult registrera vilka företag som du har upprättat deklarationer och andra inlämningsuppgifter för. Skatteverket har stort förtroende för auktorisationen och kvaliteten i vårt arbete. Förtroendet medför att man kan sor-tera våra uppgifter separat och frigöra resurser för att granska deklarationer med större risk för fel.

När nu den slopade revisionsplikten börjat nyttjas av allt fler företag så behöver banker

När nu den slopade revisionsplikten börjat nyttjas av allt fler företag så behöver banker och andra kreditinstitut Bokslutsrapporten, ett kvalitetskvitto som utgör mycket bra underlag för kreditbedömning.

och andra kreditinstitut Bokslutsrapporten, ett kvalitetskvitto som utgör mycket bra underlag för kreditbedömning. Enligt UCs mätningar får också de företag som haft hjälp av en Auk-toriserad Redovisningskonsult som lämnat en Bokslutsrapport det högsta kreditbetyget. På SRFs landsomfattande informationsturné som nu pågår, där banker och starta-eget-organisa-tioner lokalt bjuds in till frukostmöten, får vi mycket positiv respons till Bokslutsrapporten. Som Auktoriserad Redovisningskonsult skapar du förtroende åt dina kunder till nytta vid deras kontakter med myndigheter, banker och andra kreditinstitut.


En SRF-byrå har minst en Auktoriserad Redovisningskonsult. Övriga anställda på byrån ska registreras hos SRF och får därmed tillgång till flera av medlemmarnas förmåner.

Rådgivning av experterGenom SRF Frågeservice har du tillgång till kvalificerad rådgivning av experter inom redo-visning, skatt och Reko. Hit kan du vända dig med både enklare och mer komplicerade frågor.

Information som ligger ett steg föreSRFs tidning Konsulten, SRF Nyhetsbevak-ning, SRF Nyhetsbrev och SRFs hemsida ger dig yrkesinformation anpassad till ditt arbete. Som remissinstans ligger vi i framkant med branschinformation, vilket betyder att du ligger ett steg före.

Verktyg för en enklare vardagVi arbetar ständigt för att din vardag ska bli enklare. SRF Dokumentmallar, SRF Byråstöd, SRFs Rådgivningsverktyg (SRF Analys, SRF Ränteanalys, SRF Simulator) och SRF-böckerna inklusive Reko-boken är exempel på produkter framtagna för att underlätta ditt arbete.

Ett stort kontaktnät En SRF-medlem står aldrig ensam. Genom den lokala SRF-kretsen skapar du kontakter med kollegor inom ditt närområde och med hjälp av medlemsförteckningen på SRFs hemsida hittar du kollegor över hela landet.

KompetensutvecklingGenom SRFs utbildningsverksamhet får du till-gång till anpassade branschutbildningar. Givetvis

med SRFs medlemsrabatter. I kursutbudet hittar du allt från endagskurser till kompletta yrkesut-bildningar. Alla med praktisk förankring. När du genomfört utbildning hos SRF får du dina tim-mar registrerade och godkända med automatik.

SRFs branschanpassade försäkringar SRFs försäkringar är utformade speciellt för branschen. Innehåll och pris gör att du får mycket för pengarna. Exempel på försäkringar är ansvarsförsäkring mot förmögenhetsskada (konsultförsäkring), egendoms-, tjänsterese-, avbrotts- och sjukförsäkring. SRFs försäkringar är en mycket konkurrenskraftig lösning.

För dina kunderDu har möjlighet att erbjuda tidningen Före-tagsaktuellt till dina kunder. Tidningens innehåll riktar sig till små och medelstora företag. Här samlar vi de senaste och viktigaste nyheterna inom ekonomi och företagande. Du kan få ditt företagsnamn som avsändare och vi erbjuder även distributionsservice. Tidningen utkommer med sex nummer per år.

SRF-rabatterMed SRFs rabattavtal kan du spara pengar. Vi har avtal med ett stort antal av branschens ledande leverantörer. Här hittar du allt från kontorsma-terial och ekonomiprogram till bilar.

Möjlighet att påverka branschens framtidSom medlem i SRF kan du vara med och utveckla den svenska redovisningsbranschen. Genom engagemang i den lokala SRF-kretsen samt med din rösträtt vid den årliga kongressen kan du göra din röst hörd och påverka bran-schens framtid.

Kostnadsfritt kvalitetsbesökSom medlem och Auktoriserad Redovisnings-konsult är första kvalitetsbesöket kostnadsfritt.

Auktorisationen och medlemskapetstatus åt en viktig yrkesroll. Främsta målgrupper är politiker, myndigheter, banker, försäkrings-bolag, näringslivsorganisationer, branschorgan, advokater med flera.

Fördelar för dig och dina kunderMedlemskapet och auktorisationen ger många fördelar. SRFs bevakning och påverkan för bran-schen garanterar att du alltid ligger i framkant med information och kunskap. Vi skapar breda kontaktnät och tar fram anpassade hjälpmedel för att underlätta ditt arbete. Genom utvecklings-arbete, service, produkter och medlemsförmåner stärks nyttan för både dig och dina kunder.

Som den ledande branschorganisationen går SRF i täten för att utveckla och stärka yrkesrollen Auktoriserad Redovisningskonsult. Den Aukto-riserade Redovisningskonsulten är företagarens naturliga rådgivare och samarbetspartner. SRF

arbetar också aktivt med att påverka myndigheter och beslutsfattare att förenkla genom minskad byråkrati och väl fungerande regelverk till nytta för både redovisningsbranschen och företagen.

En kraftfull yrkesidentitetAuktorisationen och SRFs varumärke ger en kraft-full yrkesidentitet som professionell redovisnings-konsult. En Auktoriserad Redovisningskonsult arbetar enligt Svensk standard för redovisnings-

tjänster, Reko och kan då avge en Bokslutsrapport som är ett kvitto på att redovisningen håller hög kvalitet. Genom information, samarbete med organisationer och aktiv marknadsföring skapas

Som Auktoriserad Redovisningskonsult och medlem hos SRF kan du ta del av flera värdefulla branschanpassade verktyg! Här är några exempel på vad medlemskapet innehåller:

På Mina sidor hittar du som är medlem hos SRF information och många av de verktyg som vi berättar om här.

Välj din egen Skattedag!

srfekonomiutbildning.se

Information och förhandsbokning: www.srfekonomiutbildning.se eller kontakta Anna Tallavaara, e-post: [email protected]

Kursinnehåll: Allt nytt inom före-tags- och personbeskattning. Analys av nyheter, förändringar, förslag och beslut för både 2013 och 2014. Räkna med mängder av råd och tips.

Föreläsare: Robert Selvaag, skatte-jurist på Norstedts juridik.

Pris: 1 700 SEK per deltagare inklusive dokumentation. Är ni fem eller fler från samma företag som vill gå kursen, kontakta oss för offert.

Precis som den lärarledda Skattedagen ger e-kursen dig 6 aktualitetstimmar skatt.

Nu kan du själv bestämma vilken dag som ska vara just din Skattedag. För första gången erbjuder vi nämligen Nyhetsdag i Beskattning som internetbaserad e-kurs.

Glöm missade bokningar, almanackor utan hål, restid och hotell räkningar och ta din Skattedag när du har tid. Dela upp den i mindre portioner, backa och repetera. Om telefonen ringer är det bara att pausa. Allt du behöver är en uppkopplad dator, och du har tillgång till kursen från början av december fram till den 31 augusti 2014. Inloggningsuppgifter får du när du bokar kursen.

Skattedagen nu som e-kurs! I samarbete med:


Samtal från verklighetenJag fick häromdagen ett telefonsamtal från en advokat. Advokaten företrädde en kund, egen företagare. Denne kund hade gett i uppdrag till en redovisningskonsult att sköta företagets bokföring. Kunden kunde inte själv tolka rap-porterna, möjligtvis till viss del men vi disku-terade aldrig hur mycket.

Scenariot sammanfattat:Aktiebolaget hade hamnat i en kontrollbalans-situation. Situationen ledde till en konkurs.

Innan konkursen skickade redovisningskon-sulten kundens obetalda fakturor till Krono-fogden.

Då advokaten kontaktade redovisningskonsul-ten för att fråga varför ingen upplysning lämnats till kunden om rådande situation svarade redo-visningskonsulten att det inte var dennes ansvar.

Jag hänvisade advokaten till SRFs och FARs hemsidor och denne kunde konstatera att redovisningskonsulten inte var auktoriserad. På advokatens fråga om hur en Auktoriserad Redovisningskonsult arbetar hänvisade jag till SRFs etiska regler, som finns tillgänglig för alla på SRFs hemsida. Jag var även noga med att tala om, vid telefonsamtalet, att det vid en tvist alltid finns två parter och att jag endast hört den ena.

Reko säkerställerMed anledning av ovanstående vill jag i sam-manhanget lyfta fram berörda delar i Reko.

Utförandeansvaret innebär att de arbetsupp-gifter som redovisningskonsulten har påtagit sig enligt uppdragsavtalet ska planeras och utföras enligt Reko, utförandeansvaret ska följas upp enligt uppdragsavtalet, enligt Reko 330.

Reko 515 anger att, en redovisningskonsult ska utföra uppdraget enligt tillämpliga lagar och regler, såsom bokföringslagen och årsre-dovisningslagen samt med beaktande av god redovisningssed.

Reko 620 anger att, en redovisningskonsult ska vid behov bifoga skriftliga kommentarer till de löpande rapporterna.

Auktoriserad Redovisningskonsult och utförandetSom Auktoriserade Redovisningskonsulter ska vi följa lagar och regler, där upprättande av Kontrollbalansräkning anges i Aktiebolagslagen. I ovan beskrivna situation skulle kunden ha informerats, så snart förhållandet upptäcktes.

En Auktoriserad Redovisningskonsult infor-merar kunden och bifogar en skriftlig kom-mentar i den löpande rapporteringen då en kontrollbalanssituation upptäckts.

En Auktoriserad Redovisningskonsult bör i en sådan situation misstänka att aktiebolaget förmodligen även hamnat på obestånd, då det är en sannolik följd av en kontrollbalanssituation.

Samtalet från advokaten gjorde mig bekym-rad för alla de kunder som anlitar en redovis-ningskonsult som inte är auktoriserad. Jag tror dock inte att en redovisningskonsult som inte är auktoriserad måste vara förknippad med brister i utförandet och/eller ansvar, det kan

finnas många andra skäl till att man inte väljer att auktorisera sig som redovisningskonsult.

Jag känner ändå en stor trygghet i SRFs med-lemmars auktorisation och det kvalitetssäkrade arbetet som utförs då Reko följs i det dagliga utförandet.

Jag är glad över att våra medlemmar arbetar på ett sätt som gör att de undviker att hamna i ovanstående situation.

En redovisningskonsult ska – inom ramen för lagar, normgivning, god redovisningssed samt Reko – utföra erhållna uppdrag omsorgsfullt och utifrån sin uppdragsgivares intressen. just så står det i SRFs etiska regler under § 1 Yrkesroll. De etiska reglerna hänvisar även till Reko, vilket då gör det tydligt för alla medlemmar vad utförandeansvaret innebär och det blir en självklarhet i det dagliga arbetet.TExT: hELEN BÄcKqVIST, REKOANSVARIG FOTO: FREDRIK PERSSON

Utförandeansvaret

”Jag känner en stor trygghet i SRFs medlemmars auktorisation och det kvalitetssäkrade arbetet som ut-förs då Reko följs i det dagliga utförandet.

SRF finns på Facebook! www.facebook.com/srfkonsult och www.facebook.com/srf lon

helen Bäckqvist


Christoffer Lewinowitz har agerat ombud för det aktuella företaget gentemot Nummerupp-lysningen och genom seger vid tingsrättsför-handlingen påvisat att det inte är omöjligt att vinna mot etablerade bluffaktureringsbolag även i knepiga situationer.

Christoffer, berätta om fallet, hur kom det till Företagarnas rådgivning? – Klienten som är medlem i Företagarna sedan 2006 kontaktade rådgivningen första gången i mars 2013 i samband med att han fått en faktura från Nummerupplysningen OÜ. I maj 2013 återkommer han och berättar att samma bolag stämt honom i tingsrätten. Företagarna erbjuder klienten att agera ombud för honom. Nummerupplysningen gjorde gällande att kli-enten, genom att signera en blankett sänd till honom, därmed ingått avtal om ett införande på deras hemsida.

Företagaren som blev utsatt för bluffen hade skrivit under beställningen. Går det verkligen att hävda bluff när man skrivit på? – Den lag som reglerar avtals ingående i Sve-rige är stiftad 1915, det är ganska otroligt att lagstiftaren redan på den tiden skapade säker-hetsventiler som än idag syftar till att skydda en godtroende avtalspart som blivit lurad att skriva på vilseledande blanketter. Så ja, fast ett företag skrivit på en beställning så ska den rättshandlingen inte göras gällande om företaget blivit vilseledda att företa den.

Tycker du generellt att det finns lagstiftning som stödjer företagare som blir utsatta för bluff? – Både ja och nej, den här domen belyser att det civilrättsligt faktiskt finns ett skydd. Det civilrättsliga skyddet får dock inte ett vilselett företag per automatik i en eventuell domstols-process. Det krävs att företaget också åberopar sina civilrättsliga rättigheter inför domstolen, den så kallade åberopsbördan. Man kan likna det vid ett schackspel där spelaren måste veta vilket drag som ska göras för att vinna. Bak-grunden till det är att domstolen i civilrättsliga tvister ska förhålla sig passiva och opartiska inför parternas åberopsbörda, de får så att säga inte materiellt leda förhandlingarna utan den bördan ligger på parterna. Så ja, det finns ett potentiellt civilrättsligt skydd, men det finns också processrättsliga regler som gör det väl-digt svårt för ett företag utan juridiskt ombud att påtala och lägga upp sitt försvar. Det som skulle behövas är straffrättsliga regler som detta problem faller under, detta i kombination med ett mer effektivt polisväsende. På det viset skulle staten få ansvaret att hjälpa företaget.

Vad är ditt råd till andra företagare som hamnar i samma situation och känner sig bluffade? – Kontakta oss på Företagarna om du blivit drabbad, vi kan ofta på ett eller annat sätt hjälpa den som blivit drabbad. Det finns dock tre saker som är elementära:

1 Betala inte! Om ingen skulle betala bluffak-turor skulle det heller inte finnas några. En betalning kan också uppfattas som ett accep-terande, vilket är en försvårande omständig-het för företaget.

2 Den andra är att bestrida fakturan med en motivering. Till exempel ”bestrider betal-ningsansvar då något avtal ej föreligger mellan oss” eller ”bestrider betalningsansvar då vi blivit vilseledda”.

3 Det tredje är att sedan skicka bestridan-det på ett sätt så att du i efterhand för en domstol eller för Kronofogden kan visa att bestridandet är skickat. Här finns det flera sätt, ett är att skicka rekommenderade brev med mottagningsbevis, kom dock ihåg att inte öppna brevet om de inte hämtar ut det, ta med en kollega till brevlådan eller låta en kollega bevittna när du mailar bestridandet. Det finns flera juridiska anledningar bakom detta bland annat regler kring god inkassosed och betalningsanmärkningar.

Kan du säga något om motparten? – Nummerupplysningen är enligt Svensk Han-del den i särklass största aktören inom detta segment av företag, de skickar varje år ut närmare en miljon talonger till Svenska företag.

Tre enkla tips om du drabbas av bluffakturor 1 Förebygg Upprätta en förteckning över de leverantörer du brukar göra affärer med. Lägg in förteckningen

Företagare vann strid om bluffakturaFöretagarnas rådgivning har hjälpt en medlem i tvist med Nummerupplysningen i fråga om bluffaktura. – Man kan se det som Davids seger mot Goliat. Ett mindre företag har vunnit mot ett av Sveriges största blufföretag med säte i Estland, säger christoffer Lewinowitz, Företagarnas juridiska rådgivning.TExT: FÖRETAGARNA


MOMSFÄLLOR FEL MOMS MOMSAVDRAG VARUHANDEL ELEKTRONISK HANDEL APPAR MOMSFRITT SKATTESATSER UNDANTAG EXPORT IMPORT UTTAGSMOMS FASTIGHETSMOMS LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET RESTAURANGTJÄNST

HOTELLTJÄNSTER REPRESENTATION UTBILDNING KULTURMOMS IDROTT IDEELLA FÖRENINGAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTARTAD VERKSAMHET FARTYGSMOMS

PERSONBILAR LEASINGBILAR MOTORCYKLAR PERSONALFÖRMÅNER RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR KUNDFÖRLUSTER ACKORD RÖRELSEARRENDE BOSTÄDER REKLAM & SPONSRING JÄMKNINGSREGLER INVESTERINGSVAROR

BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG BEGAGNADE VAROR RESEBYRÅMOMS BOKFÖRING PERIODISERINGAR REDOVISNINGSTIDPUNKT MOMSDEKLARATION PERIODRAPPORT INTRASTAT MOMSREGISTRERING EU-DOMAR VIDAREFAKTURERING OMVÄND MOMS

BYGGMOMS TJÄNSTEHANDEL FÖRPACKNINGAR RESTAURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL HANDEL FRIVILLIG SKATTSKYLDIGHET OMVÄND BETALNINGSSKYLDIGHET VINSTMARGINALBESKATTNING SJÄLVFAKTURA

FÖRENKLAD FAKTURA KREDITFAKTURA VIDAREFAKTURERING ENFUNKTIONSVOUCHER FLERFUNKTIONSVOUCHER FELPRISREGLER FAST ETABLERING MOMSFÄLLOR FEL MOMS MOMSAVDRAG VARUHANDEL ELEKTRONISK HANDEL APPAR MOMSFRITT SKATTESATSER UNDANTAG EXPORT IMPORT UTTAGSMOMS FASTIGHETSMOMS LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET

RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER REPRESENTATION UTBILDNING KULTURMOMS IDROTT IDEELLA FÖRENINGAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTARTAD VERKSAMHET

FARTYGSMOMS PERSONBILAR LEASINGBILAR MOTORCYKLAR PERSONALFÖRMÅNER RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR KUNDFÖRLUSTER ACKORD RÖRELSEARRENDE BOSTÄDER REKLAM & SPONSRING JÄMKNINGSREGLER

INVESTERINGSVAROR BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG BEGAGNADE VAROR RESEBYRÅMOMS BOKFÖRING PERIODISERINGAR REDOVISNINGSTIDPUNKT MOMSDEKLARATION PERIODRAPPORT INTRASTAT MOMSREGISTRERING EU-DOMAR

VIDAREFAKTURERING OMVÄND MOMS BYGGMOMS TJÄNSTEHANDEL FÖRPACKNINGAR RESTAURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL HANDEL FRIVILLIG SKATTSKYLDIGHET OMVÄND BETALNINGSSKYLDIGHET

VINSTMARGINALBESKATTNING SJÄLVFAKTURA FÖRENKLAD FAKTURA KREDITFAKTURA VIDAREFAKTURERING ENFUNKTIONSVOUCHER FLERFUNKTIONSVOUCHER FELPRISREGLER FAST ETABLERING MOMSFÄLLOR FEL MOMS MOMSAVDRAG

VARUHANDEL ELEKTRONISK HANDEL APPAR MOMSFRITT SKATTESATSER UNDANTAG EXPORT IMPORT UTTAGSMOMS FASTIGHETSMOMS LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER REPRESENTATION UTBILDNING

KULTURMOMS IDROTT IDEELLA FÖRENINGAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTARTAD VERKSAMHET FARTYGSMOMS PERSONBILAR LEASINGBILAR MOTORCYKLAR PERSONALFÖRMÅNER

RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR KUNDFÖRLUSTER ACKORD RÖRELSEARRENDE BOSTÄDER REKLAM & SPONSRING JÄMKNINGSREGLER INVESTERINGSVAROR BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG BEGAGNADE VAROR

RESEBYRÅMOMS BOKFÖRING PERIODISERINGAR REDOVISNINGSTIDPUNKT MOMSDEKLARATION PERIODRAPPORT INTRASTAT MOMSREGISTRERING EU-DOMAR VIDAREFAKTURERING OMVÄND MOMS BYGGMOMS TJÄNSTEHANDEL FÖRPACKNINGAR

RESTAURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL HANDEL FRIVILLIG SKATTSKYLDIGHET OMVÄND BETALNINGSSKYLDIGHET VINSTMARGINALBESKATTNING SJÄLVFAKTURA FÖRENKLAD FAKTURA KREDITFAKTURA

VIDAREFAKTURERING ENFUNKTIONSVOUCHER FLERFUNKTIONSVOUCHER FELPRISREGLER FAST ETABLERING MOMSFÄLLOR FEL MOMS MOMSAVDRAG VARUHANDEL ELEKTRONISK HANDEL APPAR MOMSFRITT SKATTESATSER UNDANTAG EXPORT IMPORT UTTAGSMOMS FASTIGHETSMOMS LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER

REPRESENTATION UTBILDNING KULTURMOMS IDROTT IDEELLA FÖRENINGAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTARTAD VERKSAMHET FARTYGSMOMS PERSONBILAR LEASINGBILAR

MOTORCYKLAR PERSONALFÖRMÅNER RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR KUNDFÖRLUSTER ACKORD RÖRELSEARRENDE BOSTÄDER REKLAM & SPONSRING JÄMKNINGSREGLER INVESTERINGSVAROR BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG

BEGAGNADE VAROR RESEBYRÅMOMS BOKFÖRING PERIODISERINGAR REDOVISNINGSTIDPUNKT MOMSDEKLARATION PERIODRAPPORT INTRASTAT MOMSREGISTRERING EU-DOMAR VIDAREFAKTURERING OMVÄND MOMS BYGGMOMS

TJÄNSTEHANDEL FÖRPACKNINGAR RESTAURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL HANDEL FRIVILLIG SKATTSKYLDIGHET OMVÄND BETALNINGSSKYLDIGHET VINSTMARGINALBESKATTNING SJÄLVFAKTURA

FÖRENKLAD FAKTURA KREDITFAKTURA VIDAREFAKTURERING ENFUNKTIONSVOUCHER FLERFUNKTIONSVOUCHER FELPRISREGLER FAST ETABLERING MOMSFÄLLOR FEL MOMS MOMSAVDRAG VARUHANDEL ELEKTRONISK HANDEL APPAR MOMSFRITT SKATTESATSER UNDANTAG EXPORT IMPORT UTTAGSMOMS FASTIGHETSMOMS LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET

RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER REPRESENTATION UTBILDNING KULTURMOMS IDROTT IDEELLA FÖRENINGAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER

NYSTARTAD VERKSAMHET FARTYGSMOMS PERSONBILAR LEASINGBILAR MOTORCYKLAR PERSONALFÖRMÅNER RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR KUNDFÖRLUSTER ACKORD RÖRELSEARRENDE BOSTÄDER

REKLAM & SPONSRING JÄMKNINGSREGLER INVESTERINGSVAROR BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG BEGAGNADE VAROR RESEBYRÅMOMS BOKFÖRING PERIODISERINGAR REDOVISNINGSTIDPUNKT

MOMSDEKLARATION PERIODRAPPORT INTRASTAT MOMSREGISTRERING EU-DOMAR VIDAREFAKTURERING OMVÄND MOMS BYGGMOMS TJÄNSTEHANDEL FÖRPACKNINGAR RESTAURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL

HANDEL FRIVILLIG SKATTSKYLDIGHET OMVÄND BETALNINGSSKYLDIGHET VINSTMARGINALBESKATTNING SJÄLVFAKTURA FÖRENKLAD FAKTURA KREDITFAKTURA VIDAREFAKTURERING ENFUNKTIONSVOUCHER FLERFUNKTIONSVOUCHER FELPRISREGLER

FAST ETABLERING MOMSFÄLLOR FEL MOMS MOMSAVDRAG VARUHANDEL ELEKTRONISK HANDEL APPAR MOMSFRITT SKATTESATSER UNDANTAG EXPORT IMPORT UTTAGSMOMS FASTIGHETSMOMS LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET

BARA MOMS.Ny service hos Tholin & Larsson.Du får svar direkt. Heltäckande

tjänst för dig som hanterar moms.

Läs mer och teckna abonnemang på www.tholin.se

Just nu introduktionserbjudande som ger minst 2.500 kr rabatt.

Hela moms- området.

Lättläst om alla reglerna. Enkelt att söka.

Fördjupnings material på detaljnivå när det behövs.

Gedigen nyhetsservice.

Nyhetsbevakning i särklass. Kommentarer

och förklaringar från momsexperterna.

Direktlinje till folk som KAN.

Exklusiv direktlinje till Tholin & Larssons moms-

grupp. Ring och få svar direkt. Unik kompetens.

Riktigt bra stöd.

Interaktiva tjänster. Lathundar. Blanketter.

Tabeller. Särskild Moms-TV. Smart e-utbildning.

Moms Komplett är ett nytt, gediget servicepaket för dig som handskas med moms.Din egen momssajt med alla regler, nyhetsbevakning, verktyg och hjälpmedel, fördjupningsmaterial m m.

”Appig” – fungerar utmärkt även på smartphone eller platta.Översiktligt eller på djupet. Den lättlästa, allmänna informationen om momsreglerna och nyheterna kompletteras med fördjupningsmaterial. Lätt att söka.Exklusiv direktlinje till Tholin & Larssons momsgrupp, där flera av landets bästa momsexperter ger dig svar direkt. Ring och fråga. Eller skicka in dina frågor.

Tholin & Larsson · Box 17103, 402 61 Göteborg · 031-84 01 80 · [email protected] · www.tholin.se

Svar direkt. Unik service.– Det är bara att ringa. Personlig telefonservice med direktlinje till oss

i Tholin & Larssons momsgrupp ingår i Moms Komplett. Vi har jobbat med alla typer av problem, såväl teoretiskt som praktiskt. Gruppens sam-lade kompetens är nog unik i Sverige, och du får enkelt tillgång till den.Kristina Andreasson är huvudansvarig för Moms Komplett. Har gedigen bakgrund från Skatteverket och som momskonsult vid Ernst & Young.

i ekonomisystemet. På så sätt upptäcker du lättare nya aktörer som i värsta fall kan ha ett ont uppsåt. Se över rutinerna för hantering av inkommande telefoni och inkommande mejl. Underskatta inte möjligheten att lägga på luren om du har en egendomlig telefonförsäljare på tråden.

2 Agera Om du väl drabbas av en så kallad bluffaktura måste du agera oavsett om bluffaren förekom-mer på någon varningslista eller inte. Bestrid betalningsansvar och ange en saklig grund för bestridandet, exempelvis att någon beställning inte gjorts eller att avtalet är ogiltigt då de ingåtts under vilseledande former. Skicka bestridandet till motparten och förvissa dig om att du kan bevisa att bestridandet de facto är skickat. Bra alternativ är därför mejl, fax eller rekommen-derat brev. Sist men inte minst ska du göra en polisanmälan!

3 Be om hjälp Viktigt är givetvis att informera andra företagare om vad som är ”aktuellt” på området och djung-eltrumman i sammanhanget är Företagarnas facebookgrupp www.facebook.com/bestrid. Är du medlems hos Företagarna står Företagarnas jurister redo att biträda de som drabbas. Du når dem enklast på telefon 0771-45 45 45.


Jag har nyligen tagit del av en rapport* som Kairos Future, på initiativ av FAR, tagit fram. En framtidsstudie för redovisnings- och revi-sionsbranschen. Den är mycket intressant ur många aspekter och öppnar upp ett antal tankar och idéer för vår framtid. Den vill jag uppmana alla våra medlemmar att läsa. Rapporten säger bland annat att yrkesgruppen redovisningskon-sulter är mer intresserade av sin och branschens utveckling än andra yrkesgrupper. En motvikt till de som anser att vi i redovisningsbranschen är lite gammalmodiga och traditionella.

En fråga jag ställt mig själv är, inte om utan när, revisorer konverterar till att bli Auktorise-rade Redovisningskonsulter. Jag tror att många revisorer inser att det jobb de gör, och oftast vill göra i de mindre och medelstora företagen, egentligen inte är revision utan helt enkelt ett kvalificerat redovisningskonsultjobb. Ju mer vi som förbund, och även våra medlemmar, kan tydliggöra rollerna, desto fler Auktoriserade Redovisningskonsulter får vi. Kairos Futures rapport är också entydig i att revisionen är på nedgång och rådgivningstjänster på uppgång.

Digitaliseringen kommer fortsatt att ha en stor påverkan på vår bransch. Det är inte bara de rutinartade registreringsuppgifterna som automatiseras, även rådgivning kommer till viss del att automatiseras och digitaliseras. I vårt grannland Norge har de kommit längre än i Sve-rige inom detta område. Realtidsinformation är det som efterfrågas och det talar för vår bransch. En årsredovisning är ju historia redan när den publiceras. Som ett exempel kan jag nämna att Handelsbanken startat en egen TV-kanal som idag har fler tittare än TV4 Play. Det här är lite

av vad vi som branschorganisation har att förhålla oss till. Kommer även den dagliga rapporteringen av räkenskaperna att vara webbaserad och till-gänglig i realtid framöver?

En annan liknelse jag vill nämna för att be-skriva den digitala framtiden är denna. Vi vet redan att en dator kunde slå världsmästaren i schack. Det är ganska lätt att förstå eftersom ett drag i schack leder till ett antal förutbestämda drag för att man ska vinna. Nu har man kom-mit längre när en dator också kan slå mästaren i Jeopardy. I Jeopardy handlar det om både

sakfrågor och en rejäl allmänbildning blandat med mycket faktakunskaper. Det går alltså att skapa digitala hjärnor som samlar information som ingen mänsklig hjärna kan. Tänk om vi kan utnyttja detta i vår rådgivning?

Uppgifterna framöver för redovisningskon-sulter i allmänhet och i synnerhet Auktoriserade Redovisningskonsulter blir något helt annat än att prata om resultat- och balansräkningar med kunderna. Det dyker upp andra frågor som uppföljning och mätandet av exempelvis miljöfrågor, jämställdhet, företagets förmåga att lösa frågan om balans i livspusslet, etik och moral och andra sociala frågor vid sidan av rena benchmarkingsfrågor i olika branscher med såväl den egna som konkurrenters situation. Kanske har våra kunder inte en enda anställd utan job-bar enbart med underkonsulter? Hemifrån och i gemensamma ”mysrum” i stället för kontor? Vilken påverkan får detta på vår bransch? Det enda vi med säkerhet kan veta är att i framti-den kommer helt andra rapporter att förväntas av oss och det måste vi börja förhålla oss till redan nu. Utvecklingen i kundföretaget, med beaktande av den tvärvetenskap som inte minst företagsekonomin är, kommer att bli viktigare än den enkelriktade redovisningsinformation vi i dagsläget ägnar så mycket tid åt att ta fram men inte i lika stor utsträckning kommunicerar och påvisar effekterna av.

Jag vill också beröra det här med revisionsplik-ten. Effekterna av denna har marknaden gett sitt svar på genom att 75 procent av alla nystartade aktiebolag inte väljer revision. Hälften av de bo-lag som kan välja bort revision har gjort det. Det är ett uttryck för att marknaden i dessa företag föredrar värdet av rådgivningen framför värdet av revision. I synnerhet är det de företag som tidigare haft både redovisningskonsult och revi-sor som väljer att ha sin rådgivare kvar. Ibland är den tidigare revisorn kvar som rådgivare (och är då självfallet inte revisor i bolaget utan ska kalla sig redovisningskonsult/rådgivare i denna funk-tion) och ibland är det redovisningskonsulten som tar hand om rådgivningsarbetet.

Inför 2015, när regeringen ska göra sin ut-värdering, gäller det för oss att agera och visa på de positiva effekter som reformen fört med sig. De relativt få negativa erfarenheterna som Bolagsverket fått efter reformen kan härledas till de bolag som valt att inte ta någon kvalificerad

Framtidens redovisningskonsulterhur ser egentligen framtiden ut för redovisningsbranschen? SRFs förbundsordförande Steve Ribbestam har funderat på frågan och har en hel del idéer på hur yrkesrollen kommer att utvecklas.TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN

”En viktig fråga för oss som förbund är hur vi framöver ska styra vår verksamhet så att vi kan hjälpa våra medlemmar på bästa sätt.


hjälp alls. Varken revisor eller redovisningskon-sult. I de allra flesta exemplen som är graverande så hade en Bokslutsrapport löst problemet. Med andra ord – vi har redan idag verktyget för att lösa flera av de uppkomna problemen. Det är bara att använda det. För såväl marknaden som Bolagsverket. Jag är ganska övertygad om att gränserna för kravet på revision kommer att höjas så att de stämmer bättre överens med marknadens behov. Det är entydigt så att frivillig revision gynnar hela samhället och i synnerhet både revisions- och redovisningsbranschen. Ett tydliggörande av de olika rollerna tar dessutom också bort konkurrerandet om arbetsuppgif-terna mellan yrkesgrupperna. Därmed kan de bli varandras bästa säljare, kompletterande yrkesgrupper till gagn för svenskt näringsliv. Låt oss slå fast att båda yrkesgrupperna är nyttiga för samhället och att marknaden vet när de ska användas. Låt oss tydliggöra rollerna till gagn för svenskt näringsliv och skilja på den rådgivande och den kontrollerande rollen.

En viktig fråga för oss som förbund är hur vi framöver ska styra vår verksamhet så att vi kan hjälpa våra medlemmar på bästa sätt. Under de strategidagar vi hade i slutet av oktober träffade SRFs styrelse också styrelserna för våra nordiska grannländers organisationer. Vi diskuterade flertalet frågor och belyste olika områden där vi kunde se att vi hade en hel del gemensamt och fann en samsyn för att kunna dra mer nytta av varandra. Detta gav en hel del intressanta tankar inför framtiden. Vi måste vara mer visionära i våra aktiviteter för att inte hamna på efterkälken. Det finns en hel del saker att ta tag i för att göra SRF ännu bättre, så att vi kan ge våra medlemmar bättre service. En fördel för oss som organisation är att vi endast har en yrkesgrupp att fokusera på. Våra två ka-tegorier, redovisningskonsult och lönekonsult, är i samma härad och kompletterar varandra. De är inte konkurrenter. Det finns flera sådana kategorier. Det kan vi dra fördel av.

Vid vårt strategimöte var vi också ense med våra grannländer att vi är i en tillväxtbransch, utmaningarna och möjligheterna har aldrig varit större än nu. Det är upp till oss att ta dem tillvara!

*Rapporten om framtidens redovisning och revision hittar du på kairosfuture.com. Steve Ribbestam

Anders Bernåker, Vice ordförande Tommy Nilsson

Madeleine hansson

helena Larsson

Presentation styrelsen

Peter Nilsson Fredrik Waker

Steve Ribbestam, Förbundsordförande


Steve Ribbestam, förbundsordförandeFödd: 1949Inträde i SRF: 2009Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2009, förbundsordförande 2011Övrig styrelseerfarenhet: Matrisen Redovisning och Rådgivning AB, AcobiaFLUX AB, Ernst & Young Global Executive Board, Ernst & Young Nordic, Ernst & Young Sverige, Tjänsteförbunden svenskt NäringslivVerksam i: Matrisen Redovisning och Rådgivning AB, StockholmKretstillhörighet: Stockholmskretsen

Anders Bernåker, vice förbundsordförandeFödd: 1954 Inträde i SRF: 1981 (uppehåll 2001-2004)Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2006, vice förbundsordförande 2010Verksam i: Ernst & Young AB, GöteborgKretstillhörighet: Västra kretsen

Tommy Nilsson, styrelseledamotFödd: 1965Inträde i SRF: 2001Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2010Övrig styrelseerfarenhet: M-Tec Dental AB, Bluebox Gifts ABVerksam i: FöretagsEkonomerna Sverige AB Kretstillhörighet: Södra kretsen

Madeleine Hansson, styrelseledamotFödd: 1965Inträde i SRF: 2006Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2010Övrig styrelseerfarenhet: Ladies CircleVerksam i: PwC, MalmöKretstillhörighet: Södra kretsen

Peter Nilsson, styrelseledamotFödd: 1965Inträde i SRF: 2006Styrelsehistorik SRF: 2012Övrig styrelseerfarenhet: BAS-kontogruppen, BokföringsnämndenVerksam i: LRF Konsults Skattebyrå, MalmöKretstillhörighet: Södra kretsen

Fredrik Waker, styrelseledamotFödd: 1966Inträde i SRF: 2001Styrelsehistorik SRF: Styrelsesuppleant StockholmskretsenÖvrig styrelseerfarenhet: Partor AB, DDM Treasure Sweden AB, Nick Söderblom AB, Wakers Consulting ABVerksam i: Wakers Consulting AB, StockholmKretstillhörighet: Stockholmskretsen

Helena Larsson, styrelseledamotFödd: 1966Inträde i SRF: 2012Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot SRF Lön ABÖvrig styrelseerfarenhet: Löneföreningen i Sverige, adjungerande Visma Agda ABVerksam i: Lyft- & byggmaskiner AB


Södra kretsen – Christer AnderssonVem är du? – Jag driver Myllenbergs Redovisnings och Revi-sionsbyrå AB. Vi är för närvarande 12 personer. När jag inte jobbar försöker jag njuta av livet och spenderar en viss tid med att spela golf.

Vilken nytta gör kretsen? – Vi är den förlängda armen mellan förbundet och den lilla byrån. Vi försöker informera och stärka våra medlemmar inom områden som är aktuella. Våra aktiviteter ska ju inte konkurrera med SRFs utbildningsbolag utan vi försöker anordna träffar för erfarenhetsutbyte där vi kan diskutera aktuella ämnen. Vi brukar vara runt 50-60 medlemmar på våra aktiviteter.

Varför tackade du ja till posten som ord-förande? – Efter många års arbete inom SRF var det för mig ett naturligt steg att ta. Jag vill fortsätta förmedla vad yrkesrollen innebär även i fort-sättningen.

Varför kommer du att bli en bra kretsord-förande? – Ja, det får nog tiden utvisa. Jag ska fortsätta driva det arbete vi påbörjat och ordna träffar och aktiviteter som stärker den Auktoriserade Redovisningskonsultens roll, speciellt inom rådgivningsområdet. Med enkla medel ska vi i styrelsen försöka belysa vilket ansvar man får i samband med auktorisationen.

Händer något speciellt nästa år?– I början av nästa år kommer vi att ordna en tvådagars-aktivitet som belyser två väsentliga områden för en Auktoriserad Redovisnings-konsult, nämligen rådgivning och ansvar. Vi kommer att ordna tre till fyra aktiviteter under året, mer hinner vi inte.

Östra kretsen – Björn SvenssonVem är du?– Jag driver Aktiv Redovisning AB. En liten byrå, vi är bara två stycken. Vårt motto är ”Småföretagen är storkunder”.

Vilken nytta gör kretsen? – Vi har en stor roll att spela men jag är rädd att kretsverksamheten kommer lite i skymundan

när organisationen växer. Om vi sneglar på FAR så har ju de avskaffat sina kretsar. Vi måste hitta aktiviteter som inte klampar in på utbildnings-bolagets område men som ändå är givande för våra medlemmar.

Varför tackade du ja till posten som ord-förande? – Jag ville helt enkelt få lite mer fart på den här kretsens verksamhet. Jag var tidigare kassör i styrelsen och vet att vi kan göra mycket mer.

Varför kommer du att bli en bra kretsord-förande? – Det finns det ingen garanti för men jag har upplevt det här förut. Jag var tidigare verksam i Svenska Revisorsamfundet SRS och lyckades bedriva ett lyckat kretsarbete där. När valbered-ningen ställde frågan krävde jag att vår styrelse skulle utökas från tre personer till fem så nu har vi fått ihop ett bra gäng med engagerade ledamöter.

Händer något speciellt nästa år? – Vi har ännu inte hunnit jobba fram någon aktivitetsplan. Troligen blir det en första aktivitet i februari nästa år. Vi ska också försöka göra ett samarrangemang med någon av de närliggande kretsarna för att få till en lite större aktivitet.

Norrlandskretsen – Roland HyvingVem är du? – Jag är ensam ägare till Ekorola AB och vi är fyra som jobbar där. Utöver det så driver jag en liten hobbyfirma som säljer cyklar. Fritiden ägnar jag åt att jaga, jag är med i en kyrka och så har jag just blivit morfar.

Vilken nytta gör kretsen? – Den viktigaste uppgiften är att lära känna varandra och få igång ett bra nätverk, både lokalt och regionalt. I vår krets är de flesta byråer små, vi har många enmansbyråer, och då behöver man ett nätverk för att lyfta frågor. Vi har också satsat en hel del på utbildning, vi anordnar några kurser i egen regi varje år.

Varför tackade du ja till posten som ord-förande?– Jag har varit med i styrelsen i några år och vill fortsätta vara med och utveckla, jag tycker kretsarbetet är intressant. Vi har en mycket bra styrelse så jag behöver inte dra hela lasset själv.

Varför kommer du att bli en bra kretsord-förande?– Jag är ganska duktig på att lyssna till andras åsikter, det är nog min största tillgång.

Händer något speciellt nästa år? – Under februari kommer vi att ordna en ut-bildning, att upprätta årsredovisning enligt K2. Dessutom smyger vi in en bantad version av REKOmmunikation. Vi har som vanligt vårt årsmöte i augusti/september. Utöver det ska vi försöka få igång en lokal verksamhet med nät-verksträffar på flera olika orter. Hur det ska se ut vet vi inte riktigt än. Eftersom vår krets är så pass stor tror jag det kan vara en bra idé.

Nya kretsordförandenI flera av våra kretsar har nya ordföranden valts vid årets årsmöte. Det gäller Södra-, Östra- och Norrlandskretsen. här får du en kort presentation av dessa nya, men i organisationen ändå välkända, profiler.TExT: TINA SjÖSTRÖM


Auktorisationsprocessen för lönekonsulter är i full gång. För att bli Auktoriserad Lönekonsult krävs av Auktorisationsrådet godkänd ansökan som har validerats av referenspersoner. Fram-till oktober har 80 ansökningar godkänts av Auktorisationsrådet, och i november kommer nästa omgång att behandlas som innefattar minst lika många till. Steget efter detta är att en digitalexamen ska genomgås, bestående av kortsvarsfrågor, kontrollfrågor och essäfrågor. Den digitala examen sker via en webblösning. I första skedet kommer den att genomföras av en pilotgrupp bestående av de personer vars ansökningar har blivit godkända i Auktorisa-tionsrådet. När den digitala examen är avklarad väntar ett Auktorisationsseminarium, därefter erhålls ett certifikat. Den största andelen an-sökningar avser personer med lång erfarenhet inom löneyrket, och medelåldern på de sökande ligger på 44 år.

Nytt filformat för överföring av löneuppgifter, kommer att färdigställas kring årsskiftet och innebära stora möjligheter för överföring och hantering av data från lönesystem såväl som andra administrativa system. I framtagandet av version 3.0 har representanter från flera system-leverantörer deltagit och intresset är stort även från andra leverantörer. Det medför att olika leverantörer, utifrån olika språk och format kan använda samma filformat. Det blir en standard som medför att inga kopplingar är unika, istället är det samma format för samma information.

På sikt blir det enklare att byta delsystem, och det medför mindre kostnader för så väl kund som leverantör.

Arbetet med att ta fram en gemensam lö-neartsplan, motsvarande redovisningens BAS-kontoplan går framåt. Grundstrukturen är satt, och löneartsplanen finns snart i version 1.0. Arbetsgruppen har enats om att inte ha uppdel-ning i grundstrukturen på avtalsbasis (exempelvis arbetare och tjänstemän). Retroaktiv hantering sker på egen löneart, såväl lagstadgade som av-

talsberoende lönehändelser finns, med förklaring i respektive kategorisering.

För att utveckla och tydliggöra kraven på fortbildning har SRF bildat en arbetsgrupp för hantering av utbildningsfrågor. Syftet är att gruppen ska ge input och vara bollplank för utbildningsfrågor samt utgöra referensgrupp för validering av utbildningar. Arbetet kommer att fortgå i nära samarbete med Auktorisationsrådet för att stämma av utbildningsbehov. TExT: ZENNIE SjÖLUND, BRANSchANSVARIG LÖN

På gång inom SRF Lön

”För att utveckla och tydliggöra kraven på fortbildning har SRF bildat en arbetsgrupp för hantering av utbildningsfrågor.

Skattehuset i Göteborg AB • Tel 031-711 68 98 • Fax 031-711 45 90 • [email protected] • www.skattehuset.com

SkattedagenSkattehusets årliga skattedagar ger digsenaste nytt inom person- och företags-beskattning - årets viktigaste uppdatering

• Förslag och beslut inför 2014 • Nya löneunderlagsregler• Skatteförfarandelagen i praktiken

Samt mycket mera…

29 tillfällen från Luleå till Malmö

FördjupningsdagenRiktar sig till dig som vill ha enfördjupad kunskap inom avgränsade delar av skattesystemet.

• Skattefrågor utifrån K – regelverken• Sambandet redovisning – skatt med S-I Danielsson, Tirfing Education AB• Fördjupning i aktuella skattefrågor

Stockholm, Göteborg, Malmö

Skattehusets Skattedagar 2013-2014Grupprabatt – från 4 personer 200 kr/person

p r o f i l e n

Annika Fritsch


w w w. b r i l j a n t . s e

Sköter du ekonomin åt bostadsrättsföreningar eller fastighetsförvaltare?

Vill du ha ett enkelt och rationellt hyressystem med full integration

med bokföringen?

I Briljant läser du in filer från bland annat autogiro och BG-max.

Rutiner finns för kontrolluppgifter och påminnelser. Du kan maila

avier, snabbare, billigare och mer miljövänligt.

Blir du nyfiken? Gå in på www.briljant.se

och läs mer. Där finns också telefon-

nummer till våra återförsäljare.

Tack vare Företagarnas opinionsarbete har det i många avseenden blivit enklare att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Skattereglerna är föråldrade och i många avseenden utvecklade för storföretag, något som ofta missgynnar små och medelstora företag trots att det är där tillväx-ten sker idag. Företagarna har i flera fall lyckats påverka regeringens förslag så att de bättre ska passa landets många små ägarledda företag.

Vilken fråga är mest aktuell just nu?– Det är absolut investeraravdraget. Det är något vi ser kan komma att smörja maskineriet och underlätta att både starta och få tillväxt i sitt företag. Kort sagt handlar det om att privat-personer får skatteavdrag när de satsar pengar i

mindre bolag. När man köper aktier i ett nytt bolag eller vid en nyemission får man satsa upp till 1,3 miljoner kronor och få skatterabatt för detta i sin egen deklaration. 15 procent av det investerade beloppet är avdraget värt och högst 195 000 kronor per år.

– Små företag vill växa men har ofta svårt att hitta finansiering. De får inga banklån utan säkerheter och man är för liten för att nå risk-

kapitalmarknaden. Placeringarna i ett litet bolag är också ett riskprojekt, vare sig ägare eller ledare kan ju vara säkra på att satsningen ska vara vinst-givande. För att få en rimlig fördelning av risken införs alltså investeraravdraget. De senaste 20 åren har fyra av fem jobb skapats i små företag

och jag anser att vi måste ha regler som under-lättar så att de kan fortsätta att skapa nya jobb. För att komma över den första tröskeln behövs tillgång till kapital.

Investeraravdraget får användas när man satsar pengar i bolag med färre än 50 anställda och en omsättning på 80 miljoner kronor, alltså EUs gränsvärde för mindre bolag. Bolaget måste vara rörelsedrivande och ha en lönesumma på minst 300 000 kronor. Det börjar gälla från 1 december vilket betyder att en expansion kan vara möjlig redan i år om både emission och betalning är utförd före årsskiftet.

Du har reagerat på regeringens förslag till nya 3:12-regler, varför?– Det senaste förslaget, att man måste äga minst fyra procent för att kunna använda den så kall-lade lönesummeregeln, gynnar verkligen inte de små företagen. Det gör det snarare svårare att knyta medarbetare till sig. För småföretagare kan ett erbjudande till personalen om aktieköp

Skatteexpert som värnar om de småAnnika Fritsch är skatteexpert hos Företagarna, Sveriges största organisation för företagare. Tack vare ett väl genomtänkt opinionsarbete vinner Företagarna ofta politisk framgång i frågor som ska underlätta för landets företagare, speciellt de mindre. – just nu är jag speciellt nöjd med det nya investeraravdraget som börjar gälla från 1 december, säger Annika Fritsch.TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO: FREDRIK hjERLING

”Små företag vill växa men har ofta svårt att hitta finansiering. De får inga banklån utan säkerheter och man är för liten för att nå riskkapitalmarknaden.

fortsättning på nästa sida


Snabbt och smidigt med e-tjänster Hos Bolagsverket hittar du som företagare eller ombud flera e-tjänster som förenklar ditt dagliga arbete. Du kan till exempel ändra styrelse, söka ett ärende eller kolla om en årsredovisning kommit in. Du kan även få den senaste informationen om Sveriges företag. Snabbt och enkelt.— Genom bolagsverket.se får jag tillgång till mycket av det underlag jag behöver i mitt jobb som konsult. Webbsidan är smidig och arbetet går snabbt, jag slipper printa och tänka på att hinna till brevlådan.

Helene MårtenssonAuktoriserad redovisningskonsult, Halmstad

www.bolagsverket.se

i bolaget vara en kompensation för att man inte klarar att betala ut marknadsmässiga löner. Många har inte ekonomisk möjlighet att köpa mer än fyra procent. Man får också ta i beak-tande att en företagsledare vill fortsätta behålla kontrollen över sitt bolag. Är det då till exempel

ett tiotal nyckelmedarbetare man vill knyta till sig med delägarskap blir totala ägarandelen för dessa för stor.

Hur väl kan ni som organisation påverka förslag som läggs?– Både beslutet att införa investeraravdrag och stoppet för skärpta krav på ägarens löneuttag i 3:12-reglerna ser vi som effekter av intensivt arbete från vår sida. Där ligger det helt klart ett opinionsbildande arbete bakom. Företagsskat-tekommittén hade i uppdrag att ta fram förslag till riskkapitalavdrag. Förslaget som presentera-des var mycket svagt och gick ut på att när en

investerare sålde sina aktier så skulle de skat-telättnader man fått betalas tillbaka. Det skulle inte öka tillgången till riskvilligt kapital vilket var avsikten och förslaget fick mycket stark kritik. Företagarna tog därför fram ett eget förslag som regeringen har utgått ifrån i sitt investeraravdrag.

En annan fråga regeringen backat på är kravet på månadsuppgifter. Det var ett dåligt genom-tänkt förslag där man inte alls tog hänsyn till vad man begärde av företagarna. Det skulle öka den administrativa bördan för alla och främst drabba små företag som inte har resurser i samma utsträckning som större företag.

Du har också efterfrågat att vi behöver ett enkelt och stabilt regelverk, inte fortsätta att lappa och laga det nu gällande. Är det möjligt?– Vi skulle behöva göra om skattereglerna från början. Den senaste stora skattereformen var förra århundradets lösning, mycket har hänt

sedan dess. Den genomfördes 1991 vilket be-tyder att den togs fram under 1980-talet. Då hade vi en helt annan atmosfär av misstroende mot företagare och marginalskatter på upp till 80 procent. Det var en helt annan värld med koncentration på stordriftsfördelar. Eftersom det skulle ta lång tid att göra om skattesystemet, man får räkna med att det tar 10 år innan det är på plats, är det viktig att börja så snart som möjligt. Vi måste se över helheten och inte minst 3:12-reglerna. Jag tycker att det är ett stort underkännande av regelverket när det är så komplicerat att nästan ingen företagsledare klarar att själv göra sin K10-blankett. Den det berör förstår inte utgångspunkterna och hur re-gelverken samverkar. Nuvarande regler behöver bli betydligt enklare inte innehålla så många särlösningar. Tyvärr ser regeringen fortfarande på företagande med myndighetsögon och med stora företag i fokus. De utgår inte från den situation småföretagare lever i och vad dessa krångliga regler betyder för dem.

Hur ser du på den slopade revisionsplikten? Är det dags att höja gränsvärdena?– Regeringen har ju aviserat att de ska utvärdera den reformen under 2015. Det tycker vi är lite sent, vi ser gärna att man börjar redan nu. Med

”Vi skulle behöva göra om skattereglerna från början. Den senaste stora skattereformen var förra århundradets lösning, mycket har hänt sedan dess.


sikte på att höja gränserna. I det här fallet tror jag att redovisningskonsulterna kan göra mer för att marknadsföra sina tjänster. Vad behöver egentligen företagen? Utgå från deras behov och de effekter man kan åstadkomma, erbjud olika typer av servicepaket. Det kanske inte alltid är ett redovisningsuppdrag enligt Reko som efterfrågas, det kan kanske vara en genomgång att formalia stämmer. Det ena servicepaketet hindrar ju inte ett annat.

Vilken är den viktigaste frågan att driva just nu för att förenkla för företagen? – Det är en minskning av arbetsgivaravgifterna, som jag anser vara det största hotet mot att företagen ska våga anställa fler. Bolagsskatten som nu minskas till 22 procent är inte en lika stor kostnad som arbetsgivaravgifterna. Vårt förslag är att ta bort den allmänna löneavgiften på ungefär 10 procent och göra det upp till en lönesumma om 3,2 miljoner kronor för alla fö-retag. Det är en reform som kan införas stegvis. Vi får se om det tas av regeringen.

Det spelar ingen roll vilken typ av kunder du har. Det finns alltid en lösning med e-conomics byråmodul.

Fler än 167 000 företag och 5200 byråer använder e-conomic idag. Systemet är enkelt och flexibelt och som bokföringskonsult eller revisor får du gratis åtkomst till e-conomic om din kund använder e-conomic.

Ring Lotta på e-conomic på 08-562 766 93 för mer information eller läs mer på e-conomic.se

Bokföring av verifikat i marknadens kanske snabbaste gränssnitt

Smarta och enkla integrationer till bl.a. Webbshop, CRM- och Kassasystem

Oavsett behov slipper du startavgifter, installering och backup. Det gör vi åt dig.

Kom igång med e-conomic idag

Snabb fakturering - Enkel bokföring

Fakta FöretagarnaFöretagarna, Sveriges största organisation för företagare, finns över hela landet med 18 regionkontor och cirka 260 lokalföreningar och mötesplatser. De företräder cirka 75 000 företagare, vilket ger en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Företagarna är medlemsägda, medlemsstyrda och partipolitiskt obundna.

Företagarna arbetar politiskt för att förbättra villkoren för ägarledda företag. Idag skapas fyra av fem jobb i små företag och det är ett viktigt samhällsmål att dessa företag kan fortsätta att växa och anställa. Organisationen driver företagarpolitiska frågor genom att presentera analyser, fakta och egna undersökningar.

Till Företagarnas juridiska rådgivning ringer cirka 120 företagare varje dag.

Lön Ort Kursdatum

Lön I Stockholm 17-19/2 2014

Lön II Stockholm 27-28/3 2014

Semesterlagen Stockholm 2/12 2013

Ekonomistyrning Ort Kursdatum

Ekonomistyrning i EF och HB Stockholm 5/2 2014

Aktuella kursstarter

Redovisning Ort Kursdatum

Bokföring – bokföringens grunder Solna 17-20/3 2014

Intäktsredovisning enligt K-regelverken Göteborg 10/12 2013

Intäktsredovisning enligt K-regelverken Stockholm 27/1 2014

K2 – Upprätta årsredovisning enligt K2 reglerna

Göteborg 21/11 2013


Malmö 13/1 2014


Stockholm 3/2 2014


Umeå 20/2 2014

K2 eller K3 – att välja rätt regelverk Stockholm 16/1 2014

K3 i mindre företag Stockholm 15/1 2013

K3 – Upprätta årsredovisning enligt K3 Malmö 14/1 2014

K3 – Upprätta årsredovisning enligt K3 Stockholm 4/2 2014

K3 – Upprätta årsredovisning enligt K3 Umeå 21/2 2014

K3 – Kvalificerade Redovisningsfrågor – i ägarledda företag

Stockholm 28-29/1 2014

Redovisning I – löpande redovisning Solna 24-28/3 2014

Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Solna 17-20/2 2014

Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Malmö 24-27/3 2014

Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Solna 21-24/4 2014

Redovisning II fördjupning, med skatter Stockholm 15-16/4 2014

Redovisning III – bokslutsfrågor enligt K2 och K3

Göteborg 20-22/1 2014

Redovisning III – bokslutsfrågor enligt K2 och K3

Stockholm 17-19/2 2014

SRFs Redovisningsdagar Malmö 27-28/11 2013

SRFs Redovisningsdagar Stockholm 3-4/12 2013

SRFs Redovisningsdagar Stockholm 13-14/2 2014

SRFs Nyhetsdag Flertal orter 2013/2014

Skatt Ort Kursdatum

Dags att deklarera Malmö 4/3 2014

Dags att deklarera Göteborg 5/3 2014

Dags att deklarera Stockholm 13/3 2014

Deklaration I Sollentuna 14-16/1 2014

Deklaration I Göteborg 18-20/2 2014

Deklaration I Stockholm 18-20/3 2014

Deklaration II Göteborg 17-19/2 2014

Förmåner & representation – skattereglerna i praktiken

Stockholm 11/12 2013

Högre skattekurs, dag 1 – Aktuell Företags-beskattning

Stockholm 5/2 2014

Högre skattekurs, dag 2 – Beskattning av fåmansftg.

Stockholm 6/2 2014

Högre skattekurs, dag 3 – Beskattning av HB/EF

Stockholm 7/2 2014

Jord- och skogsbruksbeskattning – grundkurs Stockholm 5-6/3 2014

Jord- och skogsbruksbeskattning – fortsättning Stockholm 18-19/3 2014

Nyhetsdag i Beskattning Flertal orter 2013/2014

Skatteplanering i ägarledda företag Stockholm 16-17/1 2014

SRFs Skattedagar Malmö 25-26/11 2013

SRFs Skattedagar Göteborg 27-28/11 2013

SRFs Skattedagar Stockholm 5-6/12 2013

Reko Ort Kursdatum

Reko 2013 e-kurs Internet Valfritt

Auktorisation Ort Kursdatum

Steg 1 – 6 månader Beskattningsrätt Stockholm 2-3/12 2013

Steg 2, Block 1 – Ekonomistyrning Stockholm 28-30/1 2014

Steg 2, Block 2 – Ekonomistyrning Stockholm 11-13/3 2014

E-kurser

Reko 2013K2 årsredovisningFlera kurser under uppdatering. För mer information se srfekonomiutbildning.se

Special Ort Kursdatum

Affärsrådgivning för redovisningskonsulter Göteborg 28/11 2013

Affärsrådgivning för redovisningskonsulter Stockholm 3/12 2013

Affärsrådgivning för redovisningskonsulter Stockholm 27/3 2014

Excel – grundkurs för ekonomer Stockholm 27/2 2014

Kassaflödesanalys Stockholm 4/2 2014

Likvidation av aktiebolag Göteborg 27/2 2014

Pensionsplanering för företagare Stockholm 10/12 2013

För hela vårt kursutbud sesrfekonomiutbildning.se

www.srfekonomiutbildning.se


På gång med SRF Ekonomiutbildning

Högaktuella kurserDe kurser som just nu efterfrågas mest är löne-kurser och kurser gällande K-regelverken. Här kan du se vilka som är aktuella just nu. För mer information, ytterligare kursutbud och anmälan, besök srfekonomiutbildning.se.

Intäktsredovisning enligt K-regelverkenDen viktigaste enskilda posten i ett bokslut och en årsredovisning torde vara nettoomsättningen. Om vi inte återspeglar företagets intäkter på ett korrekt sätt i redovisningen kommer resten av informationen väsentligt minska i värde. Tid-punkten för när en inkomst ska redovisas som en intäkt och till vilket värde är en av de vanligast förekommande tvistefrågorna kopplad till redo-visning mellan företag och Skatteverket. Under den här kursen går vi igenom de olika regelver-ken som styr värderings- och upplysningsfrågor i samband med bokslutsarbetet. Reglerna för intäktsredovisning enligt K2 respektive K3 är likartade men vi belyser de skillnader som finns.Lärare: Sven-Inge Danielsson och Per LindblomKursomgångar: Göteborg 10 december och Stockholm 27 januari.

K2 – Upprätta årsredovisning enligt K2-reglernaUnder kursen upprättar vi tillsammans en årsredovisning utifrån K2-reglerna. Du väljer själv om du vill arbeta i ditt ordinarie boksluts-program eller upprätta årsredovisningen med fler manuella inslag. Kursen bygger till stor del på praktisk tillämpning vid upprättande av en årsredovisning för mindre företag. Speciell för-djupning kommer att ske inom vissa områden så som materiella anläggningstillgångar, varulager, avsättningar och intäkter.Lärare: Sven-Inge Danielsson och Per LindblomKursomgångar: Stockholm 5 december och 3 februari, Malmö den 13 januari och Umeå den 20 februari.

K2 eller K3 – att välja rätt regelverkFrån och med 2014 blir det obligatoriskt för mindre aktiebolag och mindre ekonomiska föreningar att följa ett K-regelverk, K2 eller K3. K3 är det principbaserade huvudregelverket för upprättande av årsredovisning och K2 är ett regelbaserat förenklingsregelverk. Det är viktigt att du som är redovisningskonsult eller revisor kan vägleda dina kunder till rätt K-regelverk.

På den här kursen får du en genomgång av de viktigaste skillnaderna mellan de allmänna reg-lerna och K-regelverken så att du kan hjälpa dina kunder att välja det mest lämpliga tillvägagångs-sättet. Vi går också igenom K-regelverkens upp-byggnad och vilka övergångsregler som gäller. Lärare: Per Lindblom och Claes ErikssonKursomgångar: Stockholm den 16 januari.

K3 – Upprätta årsredovisning enligt K3-reglernaPå denna kurs upprättar vi tillsammans en årsredovisning utifrån K3-reglerna. Du väljer själv om du vill arbeta i ditt ordinarie boksluts-program eller upprätta årsredovisningen med fler manuella inslag. Under kursen tar vi fram exempel och förslag till formuleringar i till-läggsupplysningarna till årsredovisningen. Vi upprättar tillsammans en årsredovisning enligt K3-reglerna för ett företag som för första gången ska tillämpa detta regelverk och analyserar vilka skillnader som uppkommer jämfört med tidi-gare normering. Vi arbetar också med exempel som lär oss undvika de fäller och fel som finns vid upprättande av årsredovisning.Lärare: Sven-Inge Danielsson och Per LindblomKursomgångar: Malmö den 14 januari, Stock-holm den 4 februari och Umeå den 21 februari.

K3 i mindre företagUnder kursen får du en genomgång av K3-reglerna ur ett mindre företags perspektiv och får se skillnaderna jämfört med hur årsredovis-ningarna ser ut idag. Du kommer också att få lära dig vilka övergångsregler som gäller och vad du bör tänka på inför valet mellan K2 och K3. Kursen förutsätter goda kunskaper inom bok-slutsarbete och upprättande av årsredovisningar.Lärare: Catharina Pramhäll och Claes ErikssonKursomgångar: Stockholm den 15 januari.

Lön I – praktisk nybörjarkurs i lönehanteringMånga redovisningskonsulter får även i uppdrag att ta hand om kundernas lönehantering eller svara på frågor från den som utför arbetet på kundföretaget. Lön I vänder sig till dig som behöver grundläggande och goda kunskaper i löneberäkning och löneadministration. Den här tredagarskursen bygger på praktiskt arbete där svårighetsgraden ökas successivt. Vi kommer att arbeta med anställnings- och löneformer,

sjuklön, tjänstledighet, traktamenten, skatte-deklaration, representationer och mycket mer. Lön är ett omfattande uppdrag som kräver noggrannhet och goda kunskaper.Lärare: Marianne Maupoix-WedbergKursomgångar: Stockholm 17-19 februari.

Lön II – praktisk fortsättningskurs i lönehanteringFör dig som redan arbetar med löneadministra-tion och har grundläggande kunskaper i ämnet kan vi rekommendera denna påbyggnadskurs. I lön II får du fördjupade kunskaper som stärker dig i rollen som löneadministratör. Bland annat går vi igenom uträkning av lön vid deltidssjuk-skrivning, semesterberäkning vid oregelbunden arbetstid och vad som är semestergrundande frånvaro. Under kursen arbetar vi med praktiska övningsuppgifter av olika svårighetsgrad.Lärare: Marianne Maupoix-WedbergKursomgångar: Stockholm den 27-28 mars.

Lönesättning, lönerevision och lönekartläggningDet här är en kurs för dig som administrerar lönerevision och retroaktiva löner. Kursen behandlar till exempel hur ett kollektivavtalat löneavtal genomförs och beräknas i praktiken. Du får ingående kunskaper om arbetsgivarens ansvar och skyldigheter när det gäller lönesätt-ning. Kursen syftar också till att ge en bred kompetens kring de metoder och tekniker som används i näringslivet för arbetsvärdering och prestationsbedömning samt lite råd och tips för lönesamtal och förhandling.Lärare: Mikael HasselborgKursomgångar: Stockholm den 11 december.

SemesterlagenRegelverket som semesterlagen innefattar kan vara komplicerat och för att underlätta ditt lönearbete kan kunskaper om olika begrepp vara värdefullt. Under kursen går vi bland annat igenom beräkningar av semesterdagar, semesterår-intjänandeår, semestergrundande frånvaro, semesterförmåner vid sjukfrånvaro och föräldraledighet, förskottssemester och sparade dagar. Teori varvas med praktik genom exempel och övningsuppgifter.Lärare: Marianne Maupoix-WedbergKursomgångar: Stockholm den 2 december.


– Kursen var bra med mycket duktiga och in-tressanta föreläsare, säger Per-Erik Pettersson. Nu kan vi rekommendera rätt regelverk åt våra kunder. För vår del är det ändå ganska enkelt, ungefär 80 procent av dem ska utan tvekan an-vända sig av K2. Vi har många mindre företag, mestadels åkerier och entreprenörer, och få av våra kunder har egna upparbetade tillgångar eller fastigheter.

Inte krångligtPå frågan om övergången till ett K-regelverk upplevts som krångligt hos Åfa AB svarar Per-Erik Pettersson bestämt nej.

– Själv övergången har ingen av oss upplevt som krånglig eller svår. Snarare för sen. Vi borde naturligtvis ha gjort det här valet tidigare eftersom möjligheten har funnits. Det har varit en viss process att förklara för kunderna så att de förstår vad det är som pågår, de är ju oftast helt oinsatta. Inte heller i den dialogen har vi stött på problem, de litar på sin konsult och det val man rekommenderar.

– Nu vet vi precis hur vi ska väljaRedovisningskonsulterna hos Åfa AB – Åkeriernas Försäljnings AB – har gått kursen ”K2 eller K3- att välja rätt regelverk”. – Vi har fått hjälp att identifiera våra kunder så nu har vi inga problem med att välja, säger redovisningschef Per-Erik Pettersson.TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO: GUNNAR GUDMUNDSSON

Flera verksamheterHos Åfa AB har man flera olika verksamheter förutom redovisningsdelen.

– Vi har en yrkesbutik där vi säljer reservdelar och arbetskläder för företagare, i huvudsak sådan som åkeriägare kan behöva, berättar Per-Erik Pettersson. Vi har också en enhet som förmedlar drivmedel i samarbete med Preem Såifa och OK/Q8. Vi erbjuder dessutom finansiering till våra kunder, både i samarbete med en extern finansiär, DNB, och i egen regi.

Åfa AB startade för över 60 år sedan och var då tänkt som en prispressare för branschen så

att även mindre åkerier skulle kunna få fördel av lägre priser.

– Tack vare vår historik har vi därför mest redovisningskunder i åkerinäringen, fortsätter Per-Erik. Jag upplever att det blir viktigare med specialistkompetens och att det för oss är en konkurrensfördel att vi är så pass duktiga på en specifik bransch. Naturligtvis är vi även öppna för kunder i andra branscher under förutsätt-ning att vi har rätt kompetens för uppdraget

Rekommenderar SRF-kurserKursen som personalen hos Åfa gick senast var alltså ”K2 eller K3-att välja rätt regelverk”.

– Vi lärde oss mycket under kursdagen men om jag ska vara något kritiskt så var det en lite för lång startsträcka, säger Per-Erik. När vi väl kom in på det konkreta så blev det aningen tidspressat att hinna med allt. Annars är jag och mina medarbetare mycket nöjda med SRFs kurser. Kvaliteten är hög, det känns tryggt efter-som man vet vad man får. Kommande kurser kommer till största del att genomföras hos SRF.

Per-Erik Pettersson

Norstedts Juridik åker varje höst ut på en lands-omfattande turné med sin populära Skattedag. Trots att man täcker upp många orter runt om i landet finns det ändå en stor skara som inte har möjlighet att ta sig dit. Därför beslutade man att, i samarbete med SRF, även erbjuda skattedagen som e-kurs.

– Några från oss på Norstedts Juridik och före-trädare för SRF träffades i våras för att diskutera ett gemensamt upplägg, berättar Håkan Friberg. E-kursen är baserad på vårt material och det är en av våra föreläsare som håller kursen. Man får Skattedagen i en annan form helt enkelt.

Rent praktiskt får kunden en inloggning till e-kursen och kan sedan välja att genomföra den på det sätt som passar bäst.

– Det är stor flexibilitet i e-kursen, berättar Håkan. Man kan dela upp kursen i mindre av-snitt, backa och repetera. Man behöver inte gå igenom hela kursen vid ett och samma tillfälle utan väljer själv när det passar.

Kursen, som beräknas komma ut i början av december, kommer att ligga öppen till 31:a augusti 2014.

– Skatt är färskvara, säger Håkan. Vi anser att den här kursen klarar en deklarationssäsong inn-

an den behöver uppdateras med nya skatteregler.Att samarbeta med SRF vid den här typen av

kurser tycker Håkan är en tillgång.– Vi sitter på en mycket hög kompetens när

det handlar om skatter. För oss är det viktigt att nå SRFs medlemmar som är en stor målgrupp för oss. Samtidigt vill SRF tillhandahålla bra material till sina medlemmar. Jag tror att vi båda vinner på ett sådant här samarbete.

Skattedag som e-kursI vinter kommer det att bli möjligt att ta del av Norstedts juridiks populära skattedag som e-kurs. – Det här blir ett bra komplement för dem som inte har möjlighet att ta sig till något av våra ordinarie kurstillfällen, säger håkan Friberg, sälj- och marknadschef på Norstedts juridik AB.TExT: TINA SjÖSTRÖM


b y r å p o r t r ä t t

Lena Olinder startade Olinder Redovisning i början av 1990-talet. Sonen Joakim anslöt till verksamheten 2008 efter avslutade högskolestu-dier. För två år sedan tog han över rollen som VD i företaget.

– Mamma är styrelseordförande så rent tek-niskt är hon fortfarande min chef, säger han och skrattar.

– Mina planer var egentligen att jobba med event och marknadsföring när jag började på Handels här i Göteborg, fortsätter Joakim. Efter hand blev redovisning mer och mer intres-sant, kurserna i marknadsföring var dessutom riktigt tråkiga. Jag vägde lite mellan revision och redovisning, kunde inte riktigt bestämma

Aktivt strategiarbete leder framåtPå Företagstjänst Olinder Redovisning AB i Göteborg har man tagit fasta på att eget strategiarbete leder till bättre affärer. Tillväxtplanerna är långsiktiga och utvecklingen sker i en bekväm takt. – jag valde redovisningsjobbet eftersom jag vill jobba framåt, stå mitt i händelsernas centrum, säger VD joakim Olinder.TExT: TINA SjÖSTRÖM FOTO: jERKER ANDERSSON

mig. Jag fick ett erbjudande om jobb på en revisionsbyrå och diskuterade då med min mamma om skillnaderna mellan de två yr-kena. Det landade i att redovisningskonsult verkade bra mycket roligare. Att jobba med entreprenörer och kunna se effekterna av de råd man ger. Jag vill hellre jobba framåt, i händelsernas centrum. Inte blicka bakåt som revisionen innebär.

Strategiska planerPå Olinder Redovisning är man i dagsläget sju personer plus en praktikant.

– När jag kom in i företaget var vi fyra stycken så vi har växt i lagom takt, anställt när kund-

stocken ökat, säger Joakim. Vi har aldrig haft någon aktiv marknadsföring utan vår tillväxt har tillkommit tack vare nöjda kunder. Apropå marknadsföring, häromdagen fick jag ett brev från PwC med en undran om de fick ta över redovisningen av vår ekonomi. Jag skrattade gott, de kan inte ha någon vidare koll på vilken typ av företag de skickar till. Jag funderar på att ringa upp dem och fråga vad de kan erbjuda.

Tillväxtplanerna för Olinder Redovisning är att öka omsättningen med 10-20 procent per år fram till 2016. Detta leder i sin tur till en rekrytering per år.

– Just nu står vi inför ett vägskäl. Jag tror näm-ligen att 8-10 personer är en optimal storlek på


en grupp. Antingen ska vi stanna vid 10 personer och inte bli fler. Vi kan också skapa flera grupper, antingen på ett och samma kontor eller vid ett nytt. Om vi ska etablera ännu ett kontor blir det någonstans i östra Göteborg eller i någon krans-kommun. Vi har jobbat aktivt med vår strategi och affärsplan de senaste åren. Jag vill vara säker på vad vi vill med bolaget innan vi springer iväg åt något håll. Med en genomtänkt affärsplan är det också mycket lättare att fatta strategiska beslut.

Utvecklas med teknikenPå min fråga om Olinder Redovisning har någon specialitet som redovisningsbyrå svarar Joakim: fortsättning på nästa sida


Äntligen är det möjligt att arbeta med alla Vismas program via webben.

Arbeta med det ni vill, var ni vill och när ni vill. IT-Stöd tar hand om drift, backup och uppdateringar så ni kan lägga fokus på det som är viktigt – er verksamhet.

Stor byrå eller litet konsultbolag – oavsett storlek på företag och system så har vi en lösning åt er!

Visma som molntjänst!

IT-Stöd Skaraborg AB • Kungsgatan 7, Mariestad • 0501-39 53 00 • [email protected] • www.itstod.se

”Tack vare IT-Stödfick vi den

trygghet vi behöverför att kunna ge våra

kunder maximal service.”Lars Göran Palmér, VD

www.lgpalmer.se

L-G Palmér Redovisning AB använder Visma Byråstöd, Microsoft Office & Microsoft Exchange via IT-Stöds molntjänst.

– Vi jobbar mycket med webbaserade lös-ningar. Vi samarbetar mest med Fortnox efter-som de har ett öppet api som tillåter att man kopplar på andra moduler än deras egna till redovisningsprogrammen. Vi strävar efter att få så mycket som möjligt i redovisningsprocessen automatiserat för då har vi möjlighet att istället fokusera på analyser och rådgivning, att förädla verksamheten åt våra kunder.

Olinder Redovisning har i sitt nätverk pro-grammerare med god kännedom om Fortnox

system. Om kunden till exempel har en webshop eller ett ordersystem som är utvecklat av någon annan kan denna programmerare lösa integra-tionen så att systemen ”pratar” med varandra.

– Vi försöker ligga i framkant när det gäller tekniska lösningar, berättar Joakim. Jag pratar regelbundet med programvaruleverantörerna. Än så länge har vi inte hittat någon nätbaserad lösning för bokslut, skatt eller koncernredovis-ning. Även den delen skulle jag vilja kunna sköta online för att enklare kunna diskutera

med kunderna och kunna jobba på plats hos dem. Den leverantör som blir först att släppa just bokslut, skatt och koncernredovisning som webbaserade lösningar kommer att ta stora marknadsandelar. Jag har en känsla av att ingen riktigt vågar vara först.

Gärna praktikanterMerparten av de personer som anställts hos Olinder Redovisning har börjat sin karriär som praktikanter via en YH-utbildning.

Lena och joakim Olinder


– Att ta in en person som praktikant är ett ypperligt sätt att lära känna personen innan en eventuell anställning, säger Joakim. De som gått en YH-utbildning kommer till oss utan att redan ha ett speciellt arbetssätt i ryggen. Då är det också lättare för dem att anamma våra rutiner och vårt sätt att jobba.

– Självständighet är ett av våra riktmärken, fortsätter Joakim. Den som börjar sin praktikpe-riod här hos oss får börja med att skuggbokföra enligt våra rutiner. När det dyker upp saker de inte kan, vilket det gör väldigt ofta i början, vill vi att de först söker i dokumentation efter lös-ningar. Sen får de sätta post-it lappar med frågor där de stött på patrull. I början är det många lappar, sen blir de färre och färre. På det viset lär de sig att spara frågor till ett tillfälle istället för att springa och fråga vid varje fundering. I slutändan spar det tid och energi för alla. Klarar man inte av att vara självständig kan vi bryta praktikperioden.

Joakim tycker att kandidater som kommer från en YH-utbildning har lättare att komma in i det praktiska arbetet än de som tagit en civilekonomexamen.

– Min erfarenhet är att studenter från univer-sitet och högskola har haft fler abstrakta delar i sin utbildning, det är svårare för dem att knyta an till det löpande hantverket. När det sen kommer till rådgivning, analyser och den typen av uppdrag har istället universitetsutbildade en fördel. De har en större kännedom om olika modeller, lagar och bolagsstrukturer.

Information om yrkesrollenNågot Joakim Olinder märkt, och också har egen erfarenhet ifrån, är att högskolestudenter oftare väljer att bli revisorer än redovisningskonsulter.

– På Handels i Göteborg är det i alla fall så, säger han. Där pratar man enbart om revision. Det är inte många som under studietiden är intresserade av att komma till en redovisnings-byrå, eller ens vet vad det är. Här anser jag att SRF kan göra att större jobb genom att infor-mera om yrkesrollen. Får man fler studenter att börja prata om yrket redovisningskonsult under studietiden höjer man automatiskt statusen på yrket. Det skulle vi absolut behöva.

Joakim Olinder var under hösten på sin första SRF Kongress, ett forum han tycker var utmärkt för att få insyn i verksamheten med möjlighet att tycka till och ifrågasätta.

– Kongressen var intressant och gav också möjlighet att prata med kollegor i branschen, säger han. Dock är jag förvånad att inte fler nyttjar möjligheten att skicka in motioner eller ta sig dit. Kanske måste man ordna något mer som lockar, till exempel en byråledarkonferens, så att dagarna ger ännu mer. Jag ser fram emot en utveckling till nästa år.


Utgångspunkten (något justerad) från förra artikeln återges i nedanstående tabell.

Under de senaste åren har stora förbättringar gjorts runt fastigheterna. Ett köpcenter har byggts upp, allmänna kommunikationer har förbättrats och en stor idrottsanläggning har byggts. Företagen får under år 11 konkreta bud på fastigheterna. Utan att fastigheterna varit ute till försäljning erhåller ändå företagen två konkreta bud. Det ena uppgår till 15 Mkr och det andra till 14 Mkr.

Båda företagen beslutar sig för att fortsätta äga sina fastigheter och avvakta utvecklingen. De finner däremot att det skulle vara intressant att göra en uppskrivning, bland annat för att visa upp ett starkare eget kapital. I sammanhanget noteras däremot att taxeringsvärdet inte har ökat i samma omfattning som det verkliga värdet har stigit. Taxeringsvärdet uppgår numer till 9 Mkr, varav 3 Mkr avser mark.

I företaget som redovisar enligt K2 konstate-ras att uppskrivning endast är tillåten max till taxeringsvärdet. Det totala redovisade värdet för byggnad och mark uppgår per balansdagen år 10 till 9 547 095 kronor (se föregående artikel), va-rav mark utgör 2 606 250 kronor. Eftersom det totala taxeringsvärdet är lägre än det bokförda värdet gör bolaget ingen uppskrivning. Det kon-stateras i sig att delar man upp taxeringsvärdet på byggnad respektive mark är det 3 Mkr som avser marken och det är högre än det bokförda värdet för marken. En argumentation för att det skulle vara möjligt att skriva upp marken skulle kunna föras. Bolaget tolkar däremot för det första inte regel 10.38 i K2 som att det är möjligt och dess-

utom bedömer det att effekten (en uppskrivning med knappa 400 Tkr) blir för liten.

I företaget som redovisar enligt K3 konstate-ras att uppskrivning är tillåten och att taxerings-värdet inte är begränsande. Med stöd av att företaget fått ett bud på fastigheten uppgående till 15 Mkr väljer företaget att, i bokslutet år 11, skriva upp fastigheten till detta värde. Det re-dovisade värdet uppgår före uppskrivningen per bokslutsdagen år 11 till 6 508 364 kronor för byggnaden och 2 606 250 kronor för marken, det vill säga totalt 9 114 614 kronor. Bolaget bedömer därför att en uppskrivning om knappa 5,9 Mkr kan göras. Bolaget beslutar att göra en uppskrivning om 6 Mkr.

En fråga som inte behandlas i K3 är hur uppskrivningen ska fördelas och vilken nytt-jandeperiod som ska användas. Bolaget menar att uppskrivningen i första hand baseras på att området kring fastigheten har blivit attraktivare. Det är därmed inte byggnaden i sig som har ökat i värde, utan marken. Bolaget är inne på att föra hela uppskrivningen till marken. De konstaterar däremot att om de själva hade förvärvat fastig-heten hade de med stor sannolikhet fördelat priset (15 Mkr) mellan byggnad och mark utifrån relationen på taxeringsvärdet (1/3 som mark och 2/3 som byggnad). Då hade 10 Mkr hänförts till byggnad och 5 Mkr till mark. Med det resonemanget skulle marken skrivas upp med ca 2,4 Mkr och byggnaden med ca 3,6 Mkr.

Enligt bolagets uppfattning är det inte rimligt att själva byggnaden ska skrivas upp med 3,6 Mkr. Inga åtgärder har gjorts som motiverar att byggnaden kan skrivas upp så mycket. Att

priserna ökat beror på det som skett i närom-rådet. Bolaget är väl medvetet om att priset på fastigheter många gånger stiger även om inget görs i närområdet. Viss del av ökningen av det verkliga värdet måste därför hänföras till byggnaden. Bolaget dokumenterar sitt resonemang enligt ovan och kommer fram till att av uppskrivningen kan 5 Mkr hänföras till mark och 1 Mkr till byggnaden. Detta är inte självklart utan vad bolaget bedömer utifrån sitt väl dokumenterade resonemang.

Uppskrivningen har sin grund i att det finns köpare som är beredda att betala ett högt pris på fastigheten. Bolaget antar att det beror på de kassaflödesberäkningar som kan göras med framtida hyresökningar som grund. Teoretiskt borde då uppskrivningen fördelas över de olika komponenterna. Bolaget överväger att av för-enklingsskäl istället lägga uppskrivningen av byggnaden som en egen komponent. Det kan däremot diskuteras dels om det är tillåtet dels hur företaget ska hantera byte av framtida kom-ponenter. Eftersom en del av uppskrivningen teoretiskt hör till den komponent som byts ut borde en del av uppskrivningen bokas bort vid framtida byten av komponenter.

Företaget anser att det inte är rimligt att skriva upp vissa komponenter i fastigheten. Att hänföra del av uppskrivningen till komponenter som kommer att skrivas av inom relativt kort tid synes dessutom tveksamt med tanke på att årsredovisningslagen kräver att värdet ska vara bestående för att uppskrivning ska vara tillåten. Företaget bedömer istället att det är rimligt att hänföra hela uppskrivningen till stommen.

I anläggningsregistret lägger ändå bolaget upp uppskrivningen som en egen komponent. Detta för att kunna skilja på avskrivningarna kopplade till uppskrivningen och för att underlätta om uppskrivningen skulle behöva återföras. Efter-som uppskrivningen ändå anses tillhöra stom-men blir nyttjandeperioden på uppskrivningen den tid som det återstår att skriva av stommen på, 53,5 år. Avskrivning görs därför med 18 692 kronor per år med start år 12.

Uppskrivningen har ingen påverkan på den aktuella skatten. Det måste däremot beräknas uppskjuten skatt på uppskrivningen. Upp-skrivningen måste redovisas mot uppskriv-ningsfonden. Företaget gör den uppbokningen

Fastigheter – K2 eller K3 en jämförelse, del 3Denna artikel är en fortsättning på två artiklar i de två senaste numren av Konsulten. Exemplet bygger med andra ord på de förut-sättningar och händelser som beskrivs där. I likhet med vad som tidigare framförts vill vi återigen påtala att dessa artiklar innehåller ett antal antaganden. Det är viktigt att företag gör egna bedömningar baserade på de förutsättningar som gäller i det enskilda fallet. TExT: cLAES ERIKSSON, REDOVISNINGSExPERT SRF FOTO: MATS ÅSMAN

År 6 K3 År 6 K2 År 10 K3 År 10 K2

Redovisat i BR

Anskaffningsvärde byggnad 10 179 269 7 958 750 10 179 269 7 958 750

Ackumelerad avskrivning byggnad -1 737 722 -1 017 905 -3 284 269 -1 654 604

Redovisat värde 8 441 547 6 940 845 6 895 000 6 304 146

Uppskjuten skatt i BR (- = skuld) -330 154 0 -129 988 0

Ackumelerad resultateffekt i EK -2 902 357 -4 072 905 -4 248 737 -4 709 604

Skattemässigt inklusive skillnad

Skattemässig värde byggnaden 6 940 845 6 940 845 6 304 146 6 304 146

Skillnad mellan redovisat och skatte-mässigt värde på byggnaden

1 500 702 0 590 854 0


separat (det vill säga skild från beräkningen av uppskjuten skatt i övrigt) år 11. En anledning är att förändringen av den uppskjutna skatten som är kopplad till uppskrivningsfonden ska bokas direkt mot eget kapital eftersom förändringen till denna del är hänförlig till en post som bokas direkt mot eget kapital. Bolagets kontering ser ut som följer.

Avskrivningar och förändring av uppskjuten skatt i övrigt under år 11 har bokförts enligt följande:

I den utgående balansen år 11 uppgår den uppskjutna skatteskulden till 1,4 Mkr.

Under åren 12-14 genomförs normalt under-håll i de båda fastigheterna. I K2-bolaget skrivs det årligen av redovisningsmässigt och skat-temässigt med samma belopp, 159 175 kronor.

I K3-bolaget skrivs det redovisningsmässigt av 405 329 kronor varje år, men skattemäs-sigt samma som i K2-bolaget, det vill säga 159 175 kronor. I den bokföringsmässiga avskrivningen ingår avskrivning på uppskriv-ningen av byggnaden med 18 692 kronor varje år. Uppskrivningsfonden ska till den del den hör till uppskrivningen på byggnaden minskas med motsvarande del. Netto ligger i uppskrivningsfonden från början 780 Tkr (1 Mkr kopplat till byggnaden minskat med 22 % skatt). Detta belopp ska årligen minskas

med 14 580 kronor (18 692 * 78 %). Juste-ringen sker via en omföring från uppskrivnings-fonden mot balanserade vinstmedel.

Köpare hör återigen av sig. De är intresserade av att bygga på en våning och göra restaurang på översta plan med utsikt mot idrottsarenan. Företagen överväger att själva genomföra detta. Då mycket annat också ska genomföras i fast-igheterna (värme, sanitet och ventilation måste åtgärdas/bytas och de fönster som inte byttes då fönstren på sydfasaden byttes måste bytas) väljer båda bolagen att sälja fastigheterna. Kontrakt tecknas den 30 december år 14 med tillträde och, enligt särskild klausul, äganderättens över-gång den 1 juli år 15. Fastigheterna säljs för 16 Mkr vardera.

Då kontraktet skrivs på är det redovisade värdet på fastigheten i K2-bolaget 8 273 696 kronor både skattemässigt och redovisnings-mässigt. Skattemässigt ska gjorda värdeminsk-ningsavdrag återföras. Dessa uppgår totalt till 2 291 304 kronor. Därefter dras det ursprung-liga anskaffningsvärdet av. Skatt ska då betalas på 7 726 304 (16 000 000 + 2 291 304 – 10 425 000-140 000) kronor. Redovisnings-mässigt kommer vinsten också att uppgå till 7 726 304 (16 000 000 – 8 273 696) kronor.

Skattemässigt ska en försäljning av en fastig-het som är anläggningstillgång deklareras per kontraktsdagen. Det innebär att, även om till-trädet är första juli nästa år, vinsten ska beskattas i deklarationen för år 14. I K2 finns en regel som anger att realisationsresultatet vid försäljning av en fastighet får redovisas på kontraktsdagen även om väsentliga risker och förmåner övergår först per tillträdesdagen. Företaget väljer att använda den möjligheten för att inte få en stor skillnad mellan det skattemässiga och det redovisade

resultatet. Per bokslutet bokas därför fastighe-ten bort och en realisationsvinst om 7 726 304 kronor redovisas. Beloppsmässigt behöver detta inte justeras i inkomstdeklarationen.

I K3-företaget görs samma skatteberäkning som i K2-företaget. Fastigheten kan däremot inte bokas bort och realisationsresultatet bokas in eftersom väsentliga risker och förmåner inte övergår före första juli 15. Det gör att bolaget kommer att få göra beloppsmässiga justeringar i deklarationen om totalt 7 726 304 kronor. I och med att fastigheten är helt skattad per sista december år 14 kommer de intäkter från återvinningen som redovisas i bokföringen år 15 inte att vara skattepliktiga. Enligt regel 29.17 är då tillgångens skattemässiga värde lika med dess redovisade värde och ingen uppskjuten skatt ska redovisas. Hela den uppskjutna skatten ska då bokas bort, men det kommer till stor del att svara mot den aktuella skattekostnad som ska redovisas. Under året har avskrivning och uppskjuten skatt bokats enligt följande.

I samband med försäljningen i bokslutet görs följande bokning. Bokningen av aktuell skatt avser bara den del som är kopplad till försäljningen av fastigheten. Ökningen av upp-

Konto Debet Kredit

1110 Byggnader 1 000 000

1130 Mark 5 000 000

2085 Uppskrivningsfond 6 000 000

2240 Avsättning för upp-skjutna skatteskulder

1 320 000

2085 Uppskrivningsfond 1 320 000

Konto Debet Kredit

1119 Ackumulerad avskrivning byggnad

386 637

7820 Avskrivning på byggnader

386 637


50 042

8940 Uppskjuten skatt 50 042

Konto Debet Kredit

1119 Ackumulerad avskrivning byggnad

405 329

7820 Avskrivning på byggnader

405 329


54 154

8940 Uppskjuten skatt 54 154

fortsättning på nästa sida


claes Eriksson

skrivningsfonden beror på att den uppskjutna skatten har bokats bort. Den del av uppskriv-ningsfonden som avser byggnaden uppgår (efter årets förändring) precis före bortbokningen netto till 736 260 kronor. Brutto uppgår då beloppet till 943 923 kronor (736 260 / 78 %) varför skatt ingår med 207 663 kronor (943 923 – 736 260).

År 15 kommer det fortfarande att finnas ett kassaflöde till båda bolagen fram till sista juni. Detta till trots att det inte finns någon tillgång bokad i K2-bolaget.

I K3-företaget kommer redovisningsmässiga avskrivningar att bokas med 202 664 kronor och fastighetens redovisade värde, inklusive mark och uppskrivning, kommer per sista juni år 15 att uppgå till 13 695 963 kronor. Försäljningen till 16 Mkr ger en redovisad vinst i K3-företaget uppgående till 2 304 037. Denna vinst kommer att redovisas år 15 utan att den är skattepliktig.

En jämförelse mellan bolagen år 11, 14 och 15 ser ut enligt nedan.

Som noterades i förra artikeln är en skillnad mellan systemen att avskrivningarna löpande är högre i K3 än i K2. Det leder löpande till en större påverkan på det egna kapitalet i K3. Däremot, då en större insats görs, kommer en större del att behöva kostnadsföras i K2, medan det i K3 till övervägande del kommer att aktiveras i komponentansatsen. Det gör att ett företag som redovisar enligt K2 riskerar att få enskilda år med stor resultatpåverkan. Hur det egna kapitalet klarar det beror på hur stor insats det är som ska göras.

Efter hand minskar den stora påverkan på eget kapital som uppstår vid större insatser vid en jämförelse med ett företag som redovisar enligt K3. Detta i och med att K3-företaget gör högre avskrivningar löpande. I det exempel vi följt kan man se att påverkan på eget kapital inledningsvis är högre för K3-företaget. Då

sedan större insatser görs i fastigheterna blir direkt den totala påverkan på eget kapital högre i K2-företaget. Sedan minskas denna skillnad löpande och år 13 är den totala eget kapitalpå-verkan större i K3-företaget än i K2-företaget. Att det sedan slår tillbaka år 14 i exemplet beror på att den uppskjutna skatteskulden bokas bort i samband med försäljningen.

Inför valet mellan K2 och K3 kan det vara bra att göra en översiktlig analys enligt exem-plets modell för att se vilka effekter som kan uppstå. Företaget måste då ha klart för sig vad som måste åtgärdas i fastigheten under de kom-mande åren. Företag med stora reparationsbe-hov på kort sikt kan se en fördel med att gå in i K3. Men som exemplet visar jämnar det ut sig med tiden. Då kan enkelheten i K2 väga över.

Att det jämnar ut sig med tiden visar också den ackumulerade effekten på eget kapital som

År 11 K3 År 11 K2 År 14 K3 År 14 K2 År 15 K3 År 15 K2

Redovisat i BR

Anskaffningsvärde byggnad 10 179 269 7 958 750 10 179 269 0 0 0

Uppskrivning byggnad 1 000 000 0 1 000 000 0 0 0

Anskaffningsvärde mark 2 606 250 2 606 250 2 606 250 0 0 0

Uppskrivning mark 5 000 000 0 5 000 000 0 0 0

Ackumulerad avskrivning byggnad -3 670 905 -1 813 779 -4 886 892 0 0 0

Redovisat värde 15 114 614 8 751 221 13 898 627 0 0 0

Uppskjuten skatt i BR (+ = fordran) -1 399 946 0 0 0 0 0

Ackumulerad resultateffekt i EK -4 585 333 -4 868 779 -4 401 372 -5 346 304 -4 604 036 0

Realisationsresultat 0 7 726 304 2 304 036 0

Omföring uppskrivningsfond mot fritt EK 0 0 -100 000 0 4 780 000 0

Uppskrivningsfond netto 4 680 000 0 4 780 000 0 0 0

Redovisat i RR

Avskrivning byggnad i RR -386 637 -159 175 -405 329 -159 175 -202 664 0

Uppskjuten skatt i RR 50 042 0 1 291 639 0 0 0

Skattemässigt inklusive skillnad

Skattemässigt värde fastighet 8 751 221 8 751 221 13 834 704 0 0 0

Skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på fastigheten

6 363 393 0 0 0 0 0

Konto Debet Kredit

8910 Skatt som belastar årets resultat

1 699 787

2510 Skatteskulder 1 699 787


1 237 485

8940 Uppskjuten skatt 1 237 485

2091 Balanserad vinst eller förlust

207 663

2085 Uppskrivningsfond 207 663


vi följt i exemplet. Tittar man på K3-företaget så har den ackumulerade påverkan på fritt eget kapital (där vi enbart tagit hänsyn till olika hantering mellan K2 och K3) via resultaträk-ningen under innehavstiden av fastigheten uppgått till -4 604 036 kronor. Det är utan den realisationsvinst om 2 304 036 kronor som företaget redovisar år 15 samt den påverkan som omföringen av uppskrivningsfonden får på eget kapital, totalt 4 680 000 kronor. Total påverkan på fritt eget kapital i K3 blir alltså 2 380 000 kronor (-4 604 036 + 2 304 036 + 4 680 000). Det ska jämföras med den totala påverkan i K2 som uppgår till -5 346 304 kronor plus reali-sationsresultatet om 7 726 304 kronor, det vill säga totalt 2 380 000 kronor.

SRFs redovisningsgruppGruppens uppgift är att proaktivt bidra till kompe-tenshöjning hos medlemmarna i redovisningsfrågor och bidra till att stärka SRFs varumärke.

Redovisningsgruppen består av:• Sven-Inge Danielsson (ordförande)• Claes Eriksson (sekreterare) • Peter Nilsson • Håkan Ohlson • Catharina Pramhäll

Exempel på redovisningsgruppens arbetsuppgifter är:• Medlemsservice i redovisningsfrågor • Svara på remisser • Lobbyverksamhet • Ställningstagande i redovisningsfrågor • Stöd till utbildningsverksamheten

Artikeln ingår i redovisningsgruppens artikelserie om K-regelverken

Tidigare artiklar i serien:• Konsulten nr 5 2012 – K-regelverket, målbilden,

tidplanen och reglernas grund

• Konsulten nr 6 2012 – Kval för K-val, generella skillnader mellan systemen

• Konsulten nr 7 2012 – Några specifika skillnader mellan K2 och K3

• Konsulten nr 8 2012 – Ingångsregler K2, vad gäller då K2 tillämpas första gången

• Konsulten nr 1 2013 – Ingångsregler K3

• Konsulten nr 2 2013 – Inkomstskatteeffekter av K2 och K3

• Konsulten nr 3 2013 – Hur planeras K-projektet framöver?

• Konsulten nr 4 2013 – Fastigheter – K2 eller K3?

• Konsulten nr 5 2013 – Fastigheter – K2 eller K3 en jämförelse

• Konsulten nr 6 2013 – Fastigheter – K2 eller K3 en jämförelse, del 2

Norstedts Skatt är det allra första svenska skatteprogrammet.

Och fortfarande det bästa. Ett stabilt, kraftfullt och beprövat verktyg för

beräkning, deklaration och analys. Programmet är pedagogiskt uppbyggt

med en arbetsgång och översikt över blanketter och beräkningar. Du impor-

terar enkelt redovisningsdata och exporterar deklarationer till Skatteverket.

Om du dessutom jobbar parallellt med Norstedts Bokslut har du dekla-

ration och bokslut klara i princip samtidigt. Läs mer på nj.se/programvaror

Norstedts Juridik – främst för de främsta.

Johnny Lundgren, produktchef för Norstedts Skatt.

FÖR DIG SOM VILLHA DET BÄSTA.

HELA TIDEN.

NORSTEDTS SKATT.


Turnén är redan igång och under oktober och november dukade vi upp i Falun, Jönköping, Norrköping, Umeå och Sundsvall. Nu fortsät-ter vi med möten under december och januari.

Inbjudan har redan skickats eller kommer att skickas ut centralt från SRF.

Kom till mötet och tag med dina egna kontakter!Du är välkommen till något av mötena och gärna då tillsammans med dina egna bank- och affärskontakter. Under mötet får du även ta del av ett material som du själv kan använda vid information till olika intressenter.

Det är viktigt att vi hjälps åt att föra ut bud-skapet om yrkesrollen och hur auktorisationen kan utveckla svenskt näringsliv. Vi hoppas att du

har möjlighet att komma till något av mötena och då, som sagt, gärna tillsammans med en eller flera gäster.

Mötet är kostnadsfritt och vi bjuder på frukost klockan 07.30. Mötet avslutas klockan 08.45.

Aktuella orter under december och januariLuleå 11/12, Östersund 12/12, Karlstad 20/1, Örebro 21/1, Skövde 22/1, Uppsala 29/1, Västersås 30/1.

Flera orter tillkommer under senvintern och våren.

Anmälan – orter och datumAnmäl dig genom att gå in på www.srfkonsult.se/frukostmote där du väljer ort och datum. OBS! Gör en separat anmälan för eventuella gäster.

God morgon. SRF dukar upp till frukost! Välkommen på frukostmöte tillsammans med dina bank- och affärskontakterSRF arrangerar frukostmöten på en rad orter under hösten och vintern 2013 – 2014. Informationen är riktad till banker, starta-eget-organisationer och andra intressenter. Vi informerar om yrkesrollen Auktoriserad Redovisningskonsult och de nya verktygen för att säkerställa företagens ekonomiska status genom bland annat Reko och Bokslutstrapporten.

Som Auktoriserad Redovisningskonsult är du SRFs och yrkesrollens viktigaste ambassa-dör och därför vill vi hälsa dig speciellt varmt välkommen!

Smart nyhet. Kombinera frukostmötet med SRFs Nyhetsdag!Passa på och delta i årets Nyhetsdag, som arrangeras samma dag och på samma ställe som frukostmötet. Nyhets-dagen startar klockan 09.00, direkt efter frukostmötet. Den innehåller rykande färsk information inom bland annat re-dovisning, Reko och K-regelverket och ger dig dessutom sju aktualitetstimmar inom redovisning. Priset för Nyhetsdagen är 2 495 kronor för medlemmar. Ordinarie pris är 2 995 kronor. Priserna är exklusive moms.

Nyhetsdagen bokar du på www.srfekonomiutbildning.se


Skattetillägg när underlag för särskild löneskatt saknas i deklarationenSkatteverket har lämnat ett ställningstagande om skattetillägg då underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader saknas på Inkomstdeklaration 2 vid taxeringar 2012 och 2013. Skattetillägget ska då genom befrielse sättas ner till en fjärdedel av fullt belopp, om inget talar emot att det rör sig om ett enstaka misstag. Om det inte rör sig om ett enstaka misstag bör skattetillägget sättas ner till hälften om det i deklarationen finns uppgifter om personalkostnader.TExT: ROBERT SELVAAG, NORSTEDTS jURIDIK AB

Särskild löneskatt på pensionskostnaderDen som har utfäst en tjänstepension ska betala särskild löneskatt på pensionskostnader, SLP, med 24,26 procent på kostnaden för pen-sionsutfästelsen. För att SLP ska debiteras vid taxeringen krävs dock att underlaget för SLP har fyllts i på inkomstdeklarationen, ruta 1.4 på Inkomstdeklaration 2, INK 2. Det är inte ovanligt att den som deklarerar av förbiseende inte fyller i något underlag.

Skattetillägg när underlag inte har redovisatsEn förutsättning för att ta ut skattetillägg är att Skatteverket kan visa att det har lämnats en oriktig uppgift till ledning för taxeringen. Om någon inte har deklarerat underlag för SLP kan det ändå finnas andra uppgifter i deklarationen som gör att Skatteverket vid en normal gransk-ning borde ha kunnat se att underlag för SLP rimligen borde ha deklarerats.

I sådana fall väcks Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet, och någon oriktig uppgift anses inte ha lämnats. Det är bara sådana uppgif-ter som har lämnats till ledning för årets taxering som kan väcka denna utredningsskyldighet.

Deklarationsblanketternas utformningHur personal- och pensionskostnader har re-dovisats på INK 2 har varierat över åren. Från och med taxeringsåret 2012 finns det inte längre några krav på att pensionskostnader ska särre-dovisas, vilket får konsekvenser för möjligheten att anse utredningsskyldigheten väckt.

Enbart den uppgiften att det finns personal-kostnader innebär nämligen inte att Skatteverket direkt kan dra slutsatsen att det också finns pensionskostnader. Skulle det finnas pensions-

kostnader kan det dessutom vara sådana för vilka SLP inte ska betalas. Det är därför Skatteverkets uppfattning att förekomsten av personalkostna-der i räkenskapsschemat inte räcker för att väcka utredningsskyldigheten.

Finns det skäl för befrielse från skattetillägg?Underlåtenheten att fylla i underlag för SLP kan enligt Skatteverket antas bero på ett för-biseende. Det måste dock vara fråga om ett enstaka misstag för att befrielse från skattetillägg ska kunna komma ifråga. Om motsvarande fel har förekommit vid tidigare års taxering eller taxeringar kan det enligt verket inte anses vara fråga om ett fel av misstagskaraktär.

Även om deklarationsuppgifterna i sig inte väcker Skatteverkets utredningsskyldighet är det ändå så att uppgifter om personalkostnader väcker en stark misstanke om att det kan finnas ett fel i deklarationen. Detta i sin tur minskar risken för ett skatteundandragande.

Skatteverkets anser därför att det i dessa fall finns anledning att sätta ner skattetillägget till en fjärdedel av helt belopp. Det förutsätter emeller-tid att det inte finns något som motsäger att det rör sig om ett enstaka misstag och att det i dekla-rationen finns uppgifter om personalkostnader.

Skulle det vara så att samma fel har gjorts vid tidigare års taxering eller taxeringar bör skatte-tillägget normalt sättas ner till hälften, om det samtidigt av deklarationen framgår att det finns personalkostnader.

Ytterligare befrielse kan i enskilda fall med-ges om den oriktiga uppgiften skulle leda till ett mycket högt skattetillägg som inte står i proportion till felets karaktär och övriga om-ständigheter i ärendet.

Vilket ställningstagande ska gälla?Skatteverket publicerade 2012 ett ställnings-tagande som fortfarande gäller, och som berör befrielse från skattetillägg bland annat i de fall då underlag för SLP saknas. Enligt det ställ-ningstagandet ska skattetillägget sättas ner till tre fjärdedelar när rättelsen av underlaget för SLP samtidigt medför avdragsrätt för löneskatten vid inkomsttaxeringen.

Om underlag för SLP saknas är dock Skatte-verkets utgångspunkt att prövningen av befrielse först ska ske med stöd av det nu lämnade ställ-ningstagandet. Om befrielse inte kan medges med stöd av detta, så ska en prövning istället ske med stöd av det år 2012 lämnade ställningstagandet.

KommentarStällningstagandet som kom 2012 innebar en skärpning jämfört med tidigare, då befrielse ner till halvt skattetillägg normalt skulle ske bland annat då underlag för SLP saknades. I och med det nu lämnade ställningstagandet är dock ord-ningen återställd vad avser SLP.

Det nya ställningstagandet gäller även 2012 års taxering samt INK 2 som lämnades i maj 2013. De aktiebolag och ekonomiska föreningar som vid dessa taxeringar har påförts skattetillägg enligt det tidigare ställningstagandet bör därför kunna begära omprövning av skattetillägget, om det enligt det nya ställningstagandet finns utrymme för större nedsättning än tidigare.

SRF finns på Facebook! www.facebook.com/srfkonsult och www.facebook.com/srf lon


För personer som är minderåriga, alltså under 18 år, finns särskilda regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga, AFS 2012:03. Reglerna är olika beroende på hur gammal personen är. Det är till exempel olika regler för hur länge en minderårig beroende på ålder får arbeta kvällstid eller vilka arbetsuppgifter som får utföras.

Rätt till introduktionNär en ung person börjar ett nytt jobb är det mycket som är nytt och ovant. Ofta saknar unga arbetslivserfarenhet och sådant som är självklart för oss äldre är inte lika givet. Det är därför mycket viktigt att det ordnas en ordentlig introduktion där information ges om arbets-uppgifterna och vilka risker som finns i arbetet.

Man måste förvissa sig om att han eller hon har förstått innebörden i informationen och eventuella risker. Detta kan göras genom att exempelvis ställa frågor eller repetera informatio-nen. Det är viktigt att även lämna informationen skriftligt till den anställde.

I introduktionen kan följande delar ingå• Vilkaarbetsuppgifternaär• Vaddenanställdeintefårgöra• Hurverktygochmaskinerfungerar• Vilkaarbetsmiljöreglersomgäller• Vilkariskersomfinns• Vilkaskyddsanordningarsomfinns

Rätt till handledningÄr personen under 18 ska det dessutom finnas en handledare som han eller hon kan vända sig till. Lämpligen är det handledaren som informe-rar om arbetsuppgifterna och vilka risker som kan finnas på arbetsplatsen.

Handledaren ska alltid finnas tillgänglig för frågor och stöd för den minderårige eller ny-anställde. Ytterst är det chefen på arbetsplatsen som har ansvaret för att arbetsmiljön är bra.

Företagets interna regler Förutom information om arbetsuppgifter och risker bör man se till att de anställda får veta

Viktigt med introduktion av nyanställda – särskilt för ungaAtt nyanställda får en bra introduktion är viktigt både för personalen själv, för trivseln på arbetsplatsen och ur arbetsmiljösynpunkt. Varje år råkar 3 000 unga ut för olyckor på sina jobb. Det är därför väldigt viktigt att som arbetsgivare tänka på att informera om risker i arbetsmiljön och att alltid ha en handledare för de unga.TExT: ThOMAS ENGLUND

vilka företagets interna regler är. Det kan till exempel handla om arbetstider, hur frånvaro ska rapporteras med mera. Andra saker som kanske särskilt unga personer är ovana är föl-jande punkter:

Tystnadsplikt Informera vad som gäller i fråga om tystnads-plikt och sekretess. Det är bra att förtydliga sådant som kanske inte upplevs som självklart. Det kan till exempel gälla att kunduppgifter, rabattsatser för kunder, tillverkningsmetoder med mera inte får lämnas ut.

Klädpolicy Ungdomar kanske inte har samma uppfatt-ning om vilken klädstil som är lämplig på en arbetsplats som äldre har. Varje nyanställd bör få information om den klädkod som eventuellt finns på företaget. Om det inte finns någon

uttalad policy kan det ändå vara lämpligt att informera om hur de anställda bör klä sig.

IT-policyOm den nyanställde ska använda dator på arbetsplatsen bör det tydligt framgå hur den får användas. Företaget bör informera om de anställda får skicka privat e-post eller om det finns begränsningar i att skicka roliga historier, Internetklipp med mera till kollegor eller andra från arbetsplatsens datorer.

Både Facebook, Twitter, bloggar och andra sociala medier används idag av många som en naturlig del i kontakten med andra. Arbetsgi-varen bör vara tydlig med om, och i så fall på vilket sätt, dessa får användas på arbetsplatsen.

Läs mer om arbetsmiljöreglerna för unga på Arbetsmiljöverkets temasidor (av.se).


Fråga: En anställd har i samband med ett tjänste-uppdrag parkerat fel med sin förmånsbil.

Ska den anställde förmånsbeskattas om arbetsgi-varen betalar parkeringsboten?

Svar: Ja. P-böter är en personlig sanktion mot föraren av fordonet och en sådan privat levnads-kostnad som inte är avdragsgill. Den ingår inte heller i bilförmånsvärdet.

Betalar arbetsgivaren avgiften ska den behand-las som lön oavsett om avgiften avser ett fel som gjorts i tjänsten eller inte.

••• Fråga: De anställda hävdar att de har rätt att arbeta endast halv dag på dagen före julafton. Stämmer detta?

Svar: Nej. Det finns inga regler i arbetstidslagen om arbetstidens förläggning i samband med helg- och klämdagar. Detta kan istället regleras i kollektivavtal eller i företagets interna regler.

••• Fråga: En medarbetare ska börja hos en ny arbets-givare den 1 november. På grund av en operation har hon varit sjukskriven hos sin tidigare arbetsgi-vare och kommer att vara sjukskriven i ytterligare två veckor. Börjar en ny sjuklöneperiod hos den nya arbetsgivaren?

Svar: Ja. Om en arbetstagare får en ny anställ-ning under en pågående sjukperiod blir den nya arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön i 14 kalenderdagar. Detta gäller även om den anställde har fått en sjuklön i 14 kalenderdagar hos den tidigare arbetsgivaren. En arbetstagare som byter anställning kan alltså i vissa fall få sjuklön flera gånger under en och samma sjukperiod.

För att ha rätt till sjuklön måste dock vissa kva-lifikationskrav vara uppfyllda. Bland annat gäller att anställningen ska pågå i mer än en månad. För kortare anställningstid gäller särskilda regler.

Fråga: har en studieledig rätt till sjuklön?

Svar: Nej. Om en anställd är tjänstledig, till exempel för studier, och blir sjuk börjar ingen sjuklöneperiod hos arbetsgivaren. Den anställde har alltså inte rätt till sjuklön från arbetsgivaren. Han kan istället vända sig till Försäkringskassan som prövar rätten till sjukpenning.

Om den anställde är fortsatt sjuk när tjänstle-digheten tar slut påbörjas en sjulöneperiod hos arbetsgivaren.

Detta är dock inte fallet om han var sjuk innan tjänstledigheten påbörjades. Då krävs att han arbetat minst en dag för att arbetsgivaren ska behöva betala sjuklön.

••• Fråga: En av våra anställda är föräldraledig till och med december månad, hon har då varit hemma i ett och ett halvt år. Nu vill hon vara fortsatt för-äldraledig på heltid ytterligare ett halvår i direkt anslutning till den tidigare ledigheten. Måste arbetsgivaren gå med på detta?

Svar: Den anställde kan vara fortsatt föräldrale-dig under förutsättning att hon tar ut föräldra-penning som motsvarar ledigheten. Dessutom måste hon ansöka om en ny ledighet två månader i förväg.

••• Fråga: Vi har flera anställda som har önskemål om att ta ut föräldraledighet under jul och nyår. har de rätt till det?

Svar: Enligt bestämmelser i föräldraledighetsla-gen ska en anställd ansöka om föräldraledighet minst två månader i förväg. Varje förälder får vidare dela upp sin ledighet i högst tre perioder varje kalenderår.

Om den anställde uppfyller dessa krav har han alltså rätt att vara föräldraledig på heltid. Detta alltså även om föräldraledigheten skulle infalla mellan jul och nyår.

En anställd har även rätt att avbryta sin för-äldraledighet för att arbeta. Arbetsgivaren kan då skjuta på återgången i högst en månad.

En anställd som vill avbryta sin pågående föräldraledighet inför julhelgen har alltså rätt att göra detta. Det går däremot inte att kräva att få ut semester under just dessa dagar.

••• Fråga: En nyanställd fick fyra veckors förskotts-semester när han anställdes. han har endast tagit ut tre av dessa veckor. Kan han spara den fjärde veckan till nästa semesterår?

Svar: Nej. Endast intjänade och betalda dagar får sparas. Eftersom förskottsemester inte är intjänade får dessa dagar inte sparas till kom-mande semesterår.

Frågor & SvarThomas Englund vid Tholin & Larsson svarar på frågor om löne- och personaladministration och arbetsrätt. Mejla dina frågor till [email protected]


Fråga: Ett företag som upprättar årsredovisning enligt K2 köper en maskin och betalar i Euro. En del andra inköp görs också från andra länder och de betalas i Euro. Måste företaget upplysa om till vilken kurs dessa transaktioner är bokförda?

Svar: Inte direkt till vilken kurs de är bokförda, men principerna för hur omräkning till redovis-ningsvalutan har gjorts avseende balansposterna ska anges.

I kapitel 19 i K2 finns kraven för tilläggsupp-lysning samlade i form av såväl lagtext som till denna kopplade allmänna råd. Kapitlet inleds med 5 kap. 2 § ÅRL:

”Principerna för värdering av tillgångar, avsätt-ningar eller skulder skall anges.

För poster i årsredovisningen som avser till-gångar, avsättningar eller skulder i annan valuta än redovisningsvalutan skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till redovis-ningsvalutan.”

Efter detta finns ett allmänt råd som kopplar till kraven i det första stycket. Det finns inget all-mänt råd kopplat till kraven i stycke två. Det är däremot ett uttryckt lagkrav som mindre företag inte undantas från. Principerna för omräkning av balansposterna ska med andra ord framgå.

••• Fråga: En kund inom detaljhandeln har under bokslutsåret implementerat ett nytt affärssystem och den setup som är gjord i systemet vid inköp och försäljning är annorlunda mot vad jag sett. Vid inköp bokas direkt mot varulager (exklusive momsen som bokas på konto 2641) istället för på konto 4010 Inköp varor. När varan säljs krediteras försäljning och moms som vanligt, men utöver det sker en kreditering av varulagret med konto 4010 Inköp varor som motkonto. Varan bokförs alltså i resultaträkningen på ett konto för inköp först när den säljs. Inköpet av varorna genererar ingen kostnad. Kan man göra så här?

Svar: Enligt min uppfattning gör de rätt. Då en vara köps in byts egentligen tillgången Pengar

mot en annan tillgång Varulager. Det finns egentligen inget skäl att kostnadsföra detta. Sedan sker det i stor utsträckning av praktiska skäl och för att bland andra Bokföringsnämnden godtar att varuinköpet kostnadsförs direkt. Men sett strikt från vad som faktiskt sker anser jag att det är riktigt att boka upp inköpet som varulager.

Det som brukar anföras som argument mot metoden är att det är svårt att hålla ordning på kostnaden då varan säljs. Nu verkar din kund ha en setup som löser det, vilket är bra.

Begreppet ”kostnad såld vara” innebär att kostnaden uppstår först då varan säljs. Sedan kan det tyckas märkligt att kontot benämns ”Inköp varor”. Det antyder ju att inköpet ska bokas där direkt. Jag tror också att det är det vanligaste sättet, men om så sker bör företaget löpande fundera över om lagervärdet är rimligt korrekt. Är lagervärdet fel blir den löpande resultatredo-visningen fel.

Sammanfattningsvis anser jag att det är det teoretiskt mest korrekt att göra som du beskri-ver. Det är däremot tillåtet att redovisa inköpen i kontoklass fyra, men bevaka i så fall svängningar i varulagret.

••• Fråga: jag undrar vad som gäller när man har en liten koncern med bara aktiebolag. Måste alla företag upprätta årsredovisning enligt samma K-regelverk?

Svar: Alla bolag i koncernen fattar sina egna beslut utifrån deras egna förutsättningar. Det går bra att några redovisar enligt K2 och andra enligt K3, eller för den delen än så länge enligt övriga regler från Bokföringsnämnden och Re-dovisningsrådet.

Om koncernen är stor måste koncernredovis-ning upprättas. Moderbolaget måste då, oavsett egen storlek, använda samma redovisningsregler som koncernen (vilket blir K3 eftersom kon-cernen är stor). Övriga bolag väljer på egna meriter, men måste rapportera siffror internt till moderbolaget om det finns (väsentliga) av-

vikelser mellan dotterbolagets redovisning och principerna i koncernen.

••• Fråga: Första året som ett aktiebolag upprättar årsredovisning enligt K2 använder de sig av regeln om att inte periodisera återkommande poster. I not framgår att eftersom det är första året K2 tilläm-pas kan det innebära en bristande jämförbarhet. jämförelsetalen har inte räknats om. Ska man då ta bort jämförelseåret och skicka med föregående års årsredovisning som bilaga eller går det bra att ha kvar jämförelseåret och inte skicka med föregående års årsredovisning?

Svar: Det är om regel 21.8 ska tillämpas som årsredovisningen för närmast föregående år ska lämnas som bilaga. Så som du beskriver ditt fall är min bedömning att den regeln inte träder ikraft. Du korrigerar visserligen inte jämförel-setalen, men inte med anledning av det som beskrivs i punkt 21.7 (som 21.8 hänvisar till).

Den regel du tillämpar finns inte särskilt reglerad i inträdeskapitlet. Jag tycker då, med ledning av vad som står i punkt 2.3, att du inte behöver ändra jämförelseåret. Det är med andra ord ok att skicka in med ett inte omräknat jäm-förelseår och utan föregående års årsredovisning som bilaga.

Frågor & SvarClaes Eriksson, redovisningsexpert på SRF, svarar på frågor som rör redovisning. Ställ din redovisningsfråga under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Fråga: Ett företag ska köpa in en förmånsbil som ska vara utrustad med alkolås. Kommer detta att öka förmånsvärdet för den anställde?

Svar: Nej. Alkolås räknas numera inte som så-dan extrautrustning som höjer bilförmånsvärdet. lagändringen skedde den 1 juli 2011 men till-lämpningen kom att gälla för hela 2011.

•••Fråga: En redovisningsbyrå i Malmö har anställt en person som de senaste åren varit bosatt i Danmark men nu ska flytta hem till Sverige. Kan denna person få en skattefri flyttningsersätt-ning från den nye arbetsgivaren motsvarande kostnaden för flytten från Danmark till Sverige?

Svar: Ja. Det svenska företaget kan betala kost-naderna för emballering, packning, transport och uppackning av den nyanställdes och hans familjs bohag och övrigt lösöre. Även utgifterna för transport av den anställde och hans familj från Danmark till Sverige, samt liknande utgif-ter för själva flyttningen kan ersättas skattefritt. Någon begränsning mellan vilka orter eller länder flyttningen sker finns inte.

•••Fråga: M bedriver snickeriverksamhet som en-skild näringsidkare. M har problem med sin rygg och behöver behandling av naprapat för att kunna fortsätta arbeta som snickare. Kan M få avdrag för kostnaderna i sin näringsverksamhet?

Svar: Ja. En enskild näringsidkare kan få avdrag för kostnader för arbetslivsinriktad rehabilite-ring – som syftar till att han ska kunna fortsätta sitt förvärvsarbete – i näringsverksamheten. Samma regler gäller för delägare i handelsbolag.

•••Fråga: Ett bolag har avverkat skog och lagt upp timret intill en angränsande skogsfastighet.

Timret visade sig vara angripet av skadeinsekter. Insekterna ha även orsakat skador på den an-gränsande fastighetens skog. Bolaget och ägaren till den angränsande fastigheten har gjort upp om en viss ersättning. Ska det tas ut någon moms på denna ersättning?

Svar: Nej. Beloppet utgör inte ersättning för någon tillhandahållen vara eller tjänst. Skogs-ägarens kompensation är ett skadestånd. Ett skadestånd ses inte som en omsättning i moms-lagens mening.

•••Fråga: Ett momsskyldigt företag i Sverige har haft representationskostnader i Frankrike. Får avdragsramen för representationsutgifter avse-ende måltider ökas med den franska momsen?

Svar: Nej. Eftersom företaget är skattskyldigt till moms är avdragsramen för lunch och mid-dag 90 kronor per person och representations-tillfälle. Om en lunch har kostat 85 kronor per person (inkl fransk moms) får den franska momsen dock ingå i avdraget på max 90 kronor, eftersom den utgör en kostnad som ryms inom avdragsramen.

•••Fråga: A äger ett bolag där hans 25-årige fos-terson arbetar. Kan bolaget lämna ett lån till fostersonen utan risk för att det betraktas som ett förbjudet lån?

Svar: Nej. Ett bolag kan inte lämna lån varken till delägare eller deras närstående. Närstående-begreppet gäller även fosterbarn och styvbarn. Fostersonen ska därför beskattas i inkomstslaget tjänst för lånebeloppet.

•••Fråga: Ett aktiebolag – som har kalenderår som räkenskapsår – kommer att återföra samtliga

periodiseringsfonder till beskattning 2014 av-seende beskattningsåret 2013. Kan företaget därmed undgå att bli beskattad för en schablon-intäkt på periodiseringsfonderna?

Svar: Nej. En schablonintäkt på de avsättningar som gjorts till periodiseringsfond baseras på de fonder som finns vid årets början. Beskattning sker även om aktiebolaget under det aktuella året återför periodiseringsfonderna till beskattning.

•••Fråga: A äger samtliga aktier i ett fåmansföretag. han tänker nu ge bort samtliga aktier i gåva till sina två döttrar.

Vad händer med A:s sparade utdelningsutrymme?

Svar: Döttrarna övertar det sparade utdelnings-utrymmet eftersom det är fråga om gåva det vill säga en benefik överlåtelse (arv, gåva, testamente eller bodelning). Vid köp, byte eller annan så kallad onerös överlåtelse får sparat utdelnings-utrymme inte tas över.

•••Fråga: B avled i februari 2013 och lämnade efter sig en enskild firma som sonen får ärva. Vad hän-der med de avsättningar till expansionsfond och periodiseringsfond som B gjort sedan tidigare?

Svar: Sonen kan ta över både expansionsfonder och periodiseringsfonder. Det gäller vid benefika överlåtelser (arv, testamente, gåva eller bodel-ning) av en näringsverksamhet. Vid arv eller testamente måste mottagaren skriftligt förklara att han övertar fonderna eller delar av dem. Vid gåva eller bodelning måste parterna skriftligt avtala om övertagandet.

Frågor & SvarBertil Båvall på B Båvall Skattekonsult AB svarar på dina frågor om beskattning. Mejla dina frågor till [email protected]

Redovisnings- dagen 2013

Har du koll på skillnaden mellan K2 och K3? Vilken effekt har regelverken på redovisningen och vilka blir

skattekonsekvenserna?

Anmäl dig till Redovisningsdagen 2013 så får du en bra bild över utvecklingen på redovisningsområdet. Vi ger också praktiska exempel på övergångsproble-matiken.

farakademi.se

När och var Göteborg 19 novemberMalmö 20 novemberStockholm 21 november Luleå, Umeå och Östersund 21 november (streamas från Stockholm)

Gå in på www.farakademi.se och anmäl dig!

Vi ger dig svaren på

dina frågor!

Caisa Drefeldt, auktoriserad revisor och redovisnings-specialist, KPMG

Eva Törning, redovisningsspecialist och huvudansvarig för redovisnings-frågor på Grant Thornton.

Jenny Falk, auktoriserad revisor, Ernst & Young


Juristen har ordetJonas Sjulgård, SRFs skattejurist skriver om allmän juridik

Personligt ansvar för aktiebolagets skulder

Vad som skiljer aktiebolaget från andra företags-former är framför allt att aktieägare och styrelse inte har något personligt ansvar för aktiebolagets skulder. För att balansera denna avsaknad av personligt betalningsansvar finns det regler som garanterar att bolaget alltid har tillgångar som svarar mot bolagets förpliktelser.

KontrollbalansräkningNär det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen agera. Den ska då genast upprätta, underteckna och låta revi-sorsgranska en kontrollbalansräkning (KB1). Revisorsgranskningen är dock obligatorisk bara för bolag som har en vald revisor. Motsvarande agerande krävs när det har genomförts ett re-sultatlöst utmätningsförsök hos ett aktiebolag.

Kontrollbalansräkningen (KB1) ska upprät-tas genast. Det betyder att det är bråttom. Hur lång tid som styrelsen har på sig får bedömas från fall till fall. För ett bolag som driver en omfattande rörelse torde en tidsfrist om två månader vara rimlig. För ett mindre företag är tiden kortare. Det innebär att du som redovis-ningskonsult måste vara uppmärksam på vad som händer i dina kundföretag under året. Ett agerande enligt dessa regler kan komma för sent om det först i samband med upprättande av årsredovisningen uppmärksammas att mer än hälften av aktiekapitalet förbrukats.

I en kontrollbalansräkning får tillgångar tas upp till ett högre värde och skulder till ett lägre värde än i ordinarie bokslut, om det är förenligt med god redovisningssed. Bland annat behöver den allmänna försiktighet som kommer till uttryck i flera av årsredovisningslagens redovis-ningsregler inte beaktas. Gör styrelsen en be-dömning utifrån dessa värderingsregler att någon kontrollbalansräkning inte behöver upprättas, är det viktigt att denna slutsats dokumenteras.

Första kontrollstämmaVisar kontrollbalansräkningen (KB1) att bo-lagets kapital understiger hälften av det regist-rerade kapitalet, ska styrelsen snarast möjligt

utfärda kallelse till en kontrollstämma (KS1) som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation.

Om kontrollbalansräkningen (KB1) inte visar att det egna kapitalet vid tiden för kontrollstäm-man (KS1) uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet, har stämman två val. Antingen beslutar den att bolaget ska gå i likvidation eller att bolaget ska fortsätta att bedriva verksamheten.

Väljer man att fortsätta verksamheten ska, inom åtta månader från den första stämman (KS1), en ny kontrollstämma (KS2) på nytt pröva om bolaget ska gå i likvidation.

En läkning av kapitalbristen kan före och under åttamånadersperioden ske genom att • bolagetgenomvinstdrivandeverksamhet

avhjälper kapitalbristen,• bolagetminskaraktiekapitaletföratttäcka

förlusten,• bolagetgenomförennyemissiontillöverkurs,

där överkursen motsvarar förlusten, • aktieägarnatillskjutermedelgenomaktieägar-

tillskott.

Andra kontrollstämmaStyrelsen ska inför kontrollstämman (KS2), upprätta en ny kontrollbalansräkning (KB2). Visar den att det finns full täckning för det egna kapitalet behöver kontrollstämman (KS2) inte göra något ytterligare utöver att fastställa balansräkningen (KB2). Bolagets verksamhet kan då drivas vidare.

Finns inte full täckning för det registrerade aktiekapitalet, är stämman skyldig att besluta att bolaget ska gå i likvidation. Styrelsen ska då hos tingsrätten ansöka om beslut om likvidation. Ansökan ska göras inom två veckor från kon-trollstämman (KS2) eller, om en sådan inte har hållits, från den tidpunkt då den senast skulle ha hållits inom åttamånadersfristen. Frågan om likvidation kan även prövas på ansökan av en styrelseledamot, VD, revisor eller aktieägare i bolaget.

Personligt ansvarOm styrelsen i något avseende underlåter att uppfylla någon av de nämnda skyldigheterna

svarar styrelsen personligen och solidariskt för de nya förpliktelser som uppkommer för bolaget efter det att styrelsen senast skulle ha vidtagit den åtgärd som den inte har vidtagit.

För att bryta detta ansvar krävs antingen en ansökan och beslut om likvidation eller att en ny kontrollbalansräkning (KB3) upprättas som vi-sar att hela det egna kapitalet är återställt och att den fastställs på en kontrollstämma (KS3). Men ansvarsperioden kan även brytas vid en ordinarie bolagsstämma om balansräkningen, som är en del av den årsredovisning som fastställs, visar full täckning av aktiekapitalet. Det personliga och solidariska ansvaret för förpliktelser som uppstått innan denna brytpunkt försvinner dock inte utan kvarstår oförändrat.

PreskriptionTalan om personligt betalningsansvar ska väckas inom tre år från det att bolagets förpliktelse uppkom, men får alltid väckas inom ett år från det att förpliktelsen senast skulle ha betalats. Om talan inte väcks inom dessa tidsfrister, upphör det personliga betalningsansvaret för förpliktelsen.

För förpliktelser som uppkommit före den 1 maj 2013 gäller äldre bestämmelser till och med den 30 april 2014. Då är preskriptionsti-den tio år.

Reglerna om kontrollbalansräkning hittar du i 25 kapitlet 13-20 §§ aktiebolagslagen.

Som Auktoriserad Redovisningskonsult ska du omedelbart upplysa din kund och skriftligt kommentera väsentliga händelser som kan äventyra kundföretagets fortsatta drift, Reko 640 (2013). Ett exempel på sådan händelse är när det finns anledning att anta att mer än halva aktiekapitalet i ett aktiebolag är förbrukat.


Nya auktoriserade medlemmar

Borgholm Helen KarpAddition på Öland AB

GöteborgKatarina BorschMatrisen Redovisning & Rådgivning AB

LinköpingEric EsbjörnssonCENT Företagsutveckling ABErica GermundssonCENT Företagsutveckling AB

MalmöPeter BengtssonPRAMO Ekonomi & Data ABMarianne OlssonPRAMO Ekonomi & Data AB

MoraLena LassisLR Redovisning Revision Mora ABAgneta TomthLR Redovisning Revision Mora AB

NorrköpingGunnar Feucht Tjärna Revisionsbyrå AB

OdensbackenJonna TärnquistLRF Konsult AB

Skene Ola AnderssonEkonomipoolen i Mark ABMicael CarlssonEkonomipoolen i Mark ABLena HenningEkonomipoolen i Mark AB

SollentunaSusanne CarlssonLR Revision Sollentuna ABBengt LignellLR Revision Sollentuna ABHans OlinLR Revision Sollentuna AB

StockholmSusanne OdelvallPayday Löner & Redovisning ABViviann Skoglund-SmewVisma Services AB

SundsvallJessica ÅkerlundFöretagsliv i Sundsvall AB

Trelleborg Ullabritt LandénAdditio Redovisning AB

VästeråsAnnica LejonbergAdmiral Ekonomi AB

VäxjöLisa LundgrenWint AB

SRFs Nyhetsdag I mitten av oktober inledde vi årets turné för SRFs Nyhetsdag, kursen där vi går igenom nyheter inom redovisning och Reko och som genomförs på ett 15-tal orter i Sverige.

SRFs Nyhetsdag, kursen där vi kombinerar nyheter inom redovisning och Reko, är en av de populäraste kurserna i vårt utbud. Den genomförs varje år på ett flertal orter, från Skåne till landets norra delar, vilket gör att den är enkel att ta sig till. I år kan det vara extra bra att uppdatera sig på kommande nyheter. Reko kommer inom kort ut i en ny version och från 2014 är det dags att välja rätt K-regelverk för dina kunder.

Kurstillfällen• Göteborg, 29 november 2013 • Stockholm, 2 december 2013 • Luleå, 11 december 2013• Östersund, 12 december 2013 • Karlstad, 20 januari 2014 • Örebro, 21 januari 2014• Skövde, 22 januari 2014 • Uppsala, 29 januari 2014 • Västerås, 30 januari 2014• Malmö, 18 februari 2014 • Stockholm, 19 februari 2014

Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se

www.blinfo.se

Följande eKurser ingår i Stora eKurspaketet:

Bokföring, grundkurs Bostadsrättsföreningar Byte från enskild firma till aktiebolag Deklaration i aktiebolag Deklaration i enskild firma Deklarationsnyheter 2014 Deklarera K10:an (3:12-reglerna) Enskild firma eller aktiebolag Fåmansföretag Fällor och fel i praktiken – Moms Fällor och fel i praktiken – Skatt Företagets ekonomi Förmåner K2 eller K3 – dags att välja! K2 i praktiken – nu är det dags! Lön I Lön II Moms i praktiken Momsnyheter 2014 Pensionsplanering för företagare Personalnyheter 2014 Redovisningsnyheter 2014 Representation Samfälligheter Semester Skatteförfarandet Skattenyheter 2014 Skatteplanering i enskild firma Traktamente Utlandsmoms

Vi tar löpande fram nya eKurser – se www.blinfo.se

Pris per användare

1–2: 799:-/månad per person



15 eller fler: begär offert

Med Stora eKurspaketet får du som redovisningskonsult eller revisor tillgång till alla våra onlinekurser inom skatt, personal och redovisning. Till en låg månatlig kostnad har du ständig tillgång till den utbildning du behöver. Du går kurserna var du vill, när du vill och i din egen takt. Du hittar dels återkommande nyhetsbaserade kurser – t ex Skattenyheter, Momsnyheter och Deklarationsnyheter – dels mer permanenta kurser som Fåmansföretag, Semester och Fällor och fel i deklarationen. I och med att nyhets-kurserna kommer nya för varje inkomstår och att utbudet i övrigt utökas kan vi garantera din löpande kompetensutveckling. Du som behöver utbildningstimmar för att upprätthålla din kompetens och din auktorisation kan på ett tids- och kostnads effektivt sätt uppfylla utbildningskraven. Det gäller inte minst dig som är auktoriserad genom SRF eller FAR.

För mer information eller beställning av Stora eKurspaketet, kontakta någon av våra säljare på 0650-54 14 00 eller [email protected].

Stora eKurspaketet – säkra dina utbildningstimmar!

Olle! Det här är väl nåt för oss?!

ES

Förmånligt paket med alla våra onlinekurser

– eKurserna är ett hypereffektivt sätt att skaffa nya kunskaper.Björn Lundén

Scanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om våra ekurser.

Tillgänglighet har aldrig varit viktigare, särskilt när det gäller information. Nya Visma eEkonomi är ett helt webbaserat program, där du och dina kunder har tillgång till aktuella uppgifter dygnet runt; i datorn, surfplattan och smartphonen. Båda får bättre överblick och kontroll. Det underlättar samarbetet och gör det enklare för dina kunder att driva eget. Du väljer själv om du vill jobba med den automatiska bokföringen eller med vanliga verifikationer som i ett klassiskt bokföringsprogram.

Gå in och prova nya Visma eEkonomi på vismaspcs.se/byra. Om du sedan har några frågor eller funderingar är du välkommen att ringa Hanna eller någon av hennes kollegor på 0470-70 61 60. Det spelar nämligen ingen roll hur digitala vi blir, hos oss kommer du alltid att mötas av människor.

Vill du jobba nära kunderna Var du än är?

då föreslår Hanna nya Visma eekonomi.

HANNA KJELLBERG, VISMA SPCS

Vi tar ditt företagande personligt

nu med traditionell bokföring

3380

Framtidens redovisningskonsulterKarlstad, 20 januari 2014 Örebro, 21 januari 2014 Skövde, 22...

Documents

Transcript of Framtidens redovisningskonsulterKarlstad, 20 januari 2014 Örebro, 21 januari 2014 Skövde, 22...