Framgång Genom CleanTech Tabloid (Swe)

Solljus till salu

Klart spår till en grönare värld16

Med biodrivmedel i tanken8

26

Vakna nu,Sverige!Krönika av Lars LingSidan 2

Med biodrivmedel i tanken | Potential för tillväxt | Efokus – en träffpunkt för förnybar energi | Grön rappakalja eller trovärdig reklam | Med säljande design | Klart spår till en grönare värld | Från kalla Sverige till heta Spanien Kretsloppsanpassat byggande | Grönare skogsbruk med El-forest | Sänkta boendekostnader med SplitboxFortare framåt med Jegrelius forskningscenter | Solljus till salu | Allt om Konferensen | Lyckad satsning på biogas Fördel Norrland | CleanTech Roadmap 2009-2010 | Länet har många företag med fantastisk utvecklingspotentialGrå kaj blir knallgrön stadsdel | Framtidens Bioraffinaderi tar form | Långsiktighet är inte sexigtSvensk miljöteknik på export – målet för länsövergripande EU-projekt | CleanTech i världen

Framgånggenom

CleanTech

ENLIGT VÅR OMVÄRLD ÄR SVERIGE världsledande inom miljöteknik och hållbart miljöarbete.Det är smickrande, men dessvärre inte sant. Den dystra sanningen är nämligen att svenska företag tappade marknadsandelar under 2008. Även vi själva tror fortfarande att svenska företag är världsledande inom miljöteknik. Glöm det!Valet står mellan att fortsätta tro att vi driver utvecklingen eller att vakna, kavla upp ärmarna och bygga substans bakom orden. Svenska företag är fortfarande världsledande i bemärkelsen att Sverige ligger i framkant och att våra företag har smarta produkter anpassade för hållbart miljöarbete. Men att bara prata om att vi är världsledande räcker inte. Tiden är mogen att sluta snacka och börjar sälja.

Ny utgångspunkt:VI KAN INTE LÄNGRE LEVA PÅ GAMLA MERITER. VI MÅSTE VÅGA VISA VÄRLDEN VAD VI KAN PÅ MILJÖOMRÅDET. SVERIGE MÅSTE VÅGA VAKNA.

Om vi backar bandet till 1870 var Sverige det fattigaste landet i Europa. 100 år senare var Sverige Europas fjärde rikaste nation. Vägen mot toppen var fantastisk och resan präglades av innovativ anda med fokus på utveckling. Då hela världens industrier stod i ruiner pumpade Team Sverige på till max - och så fortsatte det fram till mitten av 70-talet. Sedan hände någonting….Nu har fl era länder kommit ikapp och i vissa fall till och med kört förbi. Vi blev bortskämda av den kunskap och innovationskraft som så länge sålde sig själv. Vi förlorade drivkraften och därmed också tempot. Nu är det nya tider och tuffare konkurrens. Vi måste börja paketera, profi lera och marknadsföra våra produkter. Det nya marknadsklimatet kräver en mer aktiv försäljning.

Inom områdena hållbarhet och miljöteknik var vi tidigt ute och positionerade oss i spets, men det räcker inte länge till. Det är nu dags för en verklighetscheck och nulägesanalys på AB Sverige.

produktionsland där vi korrekt och ordentligt utför bra arbete (med utveckling, forskning och drivkraft på

NEJ TACK!

VAKNA NU, SVERIGE! Vi har ett berg av kunskaper och svårslagna erfarenheter av miljötekniskt hållbara lösningar. Unik kompetens fi nns hos privata företag samt inom kommuner och offentliga organisationer. Vilka systemlösningar, produkter och tjänster vi har! Sverige kan bli bäst igen och våra miljöteknikföretag kan snabbt plocka marknadsandelar. Allt som krävs är att vi bestämmer oss.Klimathotet är ett faktum. Hållbarhet och en bättre miljö står högst på agendan här och i övriga världen.Varför inte ta denna möjlighet att säkra

Varför inte ta tillbaka den världsledande

Varför inte hjälpa resten av världen att utveckla miljövänliga lösningar så att klimatmål nås och miljöhot minskas. Sverige måste våga vakna!

Lars Ling, projektledare på Handelskammaren MittSverige

Vakna nu, Sverige!

2 | Framgång genom CleanTech

Innehåll

2 KRÖNIKA – Lars Ling

4 KRÖNIKA – Bo Källstrand

6 KRÖNIKA – Britt Bohlin

8-9 BIOFUEL REGION

9 SWENTEC

10-11 EFOKUS

12 KRÖNIKA – Kjell Lundberg

14-15 THERMOTECH

16-17 FLEXIWAGGON

16-17 DICK JANSSON – Tajmingen kunde inte vara bättre

18 ABSOLICON

20-21 AN ARKITEKTER

22-23 EL-FOREST

23 SPLITBOX

24 AIR STAR - NOTISER

26 SOLLJUS AB

28-29 ALLT OM KONFERENSEN

30 BIOGAS I ÖSTERSUND

31 ALMI FÖRETAGSPARTNER

32 KRÖNIKA – Catharina Ottander

34-35 CLEANTECH ROADMAP 09-10

36 ARENA MILJÖLÄNET VÄSTERNORRLAND

38-39 NORRA KAJEN

40 PROCESSUM

42 KRÖNIKA – Carl Mossfeldt

44 ENERGI- OCH MILJÖTEKNIK PÅ EXPORT

46 JEGRELIUS FORSKNINGSCENTER

47 CLEANTECH I VÄRLDEN

ANSVARIG UTGIVARE:Lars Ling Handelskammaren Mittsverige,[email protected]

PRODUKTION:ADC Media, [email protected], 0620-68 33 00

FRÅGORNA kring världens energiförsörjning kom-mer att behålla sin aktualitet långt efter det att den nuvarande konjunktursvackan passerats. Den allt snabbare förbrukningen av fossila resurser leder till ökad knapphet och därmed ökande priser. Teknik för att utvinna förnybar energi kommer därigenom suc-cessivt att öka sin konkurrenskraft. Teknik som ökar energieffektiviteten och minskar energibehovet likaså.Den fossila förbränningen leder till utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet. Världens politiska beslutsfattare tar i allt större utsträckning hotet på allvar och inför successivt nya styrmedel för att minska utsläppen. Även detta leder till ökad konkurrenskraft för energieffektiv och koldioxidsnål teknik – och det är ingen djärv gissning att trenden kommer att hålla i sig.

FÖR VÅR DEL av landet har dessa frågor hög aktu-alitet. Västernorrlands län ligger i topp i Sverige vad gäller energiförbrukning per capita, och vi har därför större anledning än de flesta att tillämpa det senaste vad gäller effektiv energianvändning och energiutvin-ning. Så är också fallet. På ett antal områden har före-tag, kommuner och hushåll i vår landsända installerat lösningar som ligger i den internationella frontlinjen, och som väckt berättigat intresse i vår omvärld.Som ett län med en lång industritradition lever vi också med spår av äldre tiders mindre miljövänliga teknik. Omfattande resurser har lagts ner på sanering av gammal förorenad industrimark, återställande av vattendrag m.m. Även här finns rikliga exempel på tillämpning av spetsteknik.

KUNNANDET OM dessa tillämpningar finns i stor utsträckning hos regionens lokala företag. Många av dessa är idag relativt små, och tills nyligen väsentli-gen inriktade på den lokala marknaden. Initiativet

Sveriges Handelskammare tillsammans med stöd från Länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland,

kommuner m.fl. syftar till att lyfta fram och synliggöra den samlade kompetens som finns inom miljöteknik i regionen.Efterfrågan på vårt kunnande inom dessa områden ökar nu kraftigt världen över. Den krävande miljö- och klimatpolitik som tillämpats hos oss har drivit fram lösningar som nu behövs på många håll, inte minst inom EU. I dessa tider när konjunkturnedgången sätter djupa spår gäller det att välja rätt och satsa resurserna på sådant som har framtiden för sig. Att satsningar på miljöteknik har framtiden för sig är ingen djärv giss-

-lar nu för att föra ut sitt kunnande. Genom att vida-reutveckla samarbetet kan kompletta systemlösningar erbjudas. Genom samarbete inom marknadsföringen kan vårt kunnande föras ut effektivare och leda till fler affärer.Detta arbete kommer att leda till en bättre miljö, globalt och lokalt, och till en positiv utveckling av näringslivet i Mellannorrland.

JAG TROR PÅ FRAMGÅNG GENOM CLEANTECH!

Härnösandi mars 2009

Bo KällstrandLandshövding Västernorrland

Foto: Örjan Leek

Jag tror på Framgång

genom

CleanTech!

Krönika – Bo Källstrand


Efokus – en viktig resurs för utveckling, information, kunskap och forskning inom förnybar energi och energieffektivisering i regionen.

Efokus – en betydande brobyggareoch en viktig mötesplats.

Efokus finns på den lokala, regionala och den internationella arenan.

Regionensenergiforum

ADC

Med

ia

DET REGIONALA struktur-fondsprogrammet för

mellan Jämtlands län och Västernorrlands län i utvecklingsfrågor. Dessutom erbjuder programmet finansiering av angelägna initiativ från såväl näringsliv som forskning och utveckling. En stor del av den finansiering som står till buds går till utveckling av ny miljöteknik – d.v.s. CleanTech-området. Min erfarenhet från arbetet i det partnerskap som prioriterar hur strukturfondsmedlen ska användas, är att det finns en samsyn om att dessa frågor är viktiga.

GENOM SAMARBETET I strukturfondsprogrammet täcks alla de olika förutsättningar in som ryms

agerande mellan länen större kraft och bättre förutsättningar för våra företag att lyckas på en exportmarknad. Jag tror nämligen att de miljöteknikprodukter och lösningar vi utvecklar här i vår region inte bara kommer att vara till hjälp i vår egen omställning till ett fossilsnålt samhälle – de kommer dessutom i allt större utsträckning att efterfrågas på en internationell marknad!

MITTUNIVERSITETET är en gemensam tillgång för Jämtlands och Västernorrlands län som måste spela, och spelar, en central roll för utvecklingen i de båda länen, inte minst för att utveckla ny miljöteknik som baseras på länens erfarenheter och förutsättningar. För Jämtlands läns del är t.ex. forskningsområden som Skog och Vintersport viktiga.

REN LUFT, rent vatten och en attraktiv och hälsosam miljö är kännetecken för Jämtlands län. Samtidigt är länet befolkningsmässigt litet och har få stora industrier. För mig är därför samarbete med andra och utveckling av ny miljövänlig teknik (CleanTech) två nyckelfaktorer för att säkra en god utveckling

och en god tillväxt i länet samtidigt som länets grundläggande värden behålls och utvecklas.

JAG MENAR att utgångsläget är gott trots den nu rådande konjunkturen. Utvecklingen inom energiområdet är lovande med stora satsningar inom vindkraftsindustrin och en målmedveten satsning på att ta tillvara länets tillgångar inom bioenergiområdet. Dessa satsningar är glädjande även av det skälet att de genomförs i alla delar av länet – i Östersund förstås men även på landsbygden och i tätorter långt ifrån länets enda stad.

FÖR VÅR DEL GÄLLER det nu att ta vara på det kunnande som byggs upp om förnybar energi och andra miljötekniklösningar för att gå vidare i utvecklingen och skapa förutsättningar för ytterligare företagande och nya jobb. Det är min bestämda uppfattning att det behövs ett väl utvecklat samarbete och ett gemensamt agerande mellan flera olika parter om vi ska lyckas. Detta har också kommit till uttryck i det nya regionala tillväxt-programmet för Jämtlands län.

Britt BohlinLandshövding i Jämtlands län

Foto: Tina Stafrén

Samarbeteoch

miljöteknik viktigt för utvecklingen

i Jämtlands län

Krönika – Britt Bohlin


www.lvn.se

Foto: Håkan Kvam

Ny teknik kyler Sundsvalls sjukhus med snöLands&nget Västernorrland har i mer än 10 år gjort stora bespa‐ringar av energi genom effek&visering av ven&la&on, belysning, uppvärmning och kylning.

En väl fungerande och klimatsmart snökyleanläggning som är den enda i världen i siD slag har utvecklats i Sundsvall. Med den nya metoden har köldmedia fasats ut och elanvändningen för kylning sommar&d har minskat med över 90 procent.

Lands&nget Västernorrland har genom eD offensivt klimatarbete minskat koldioxidutsläppen i fas&gheter med mer än 50 procent mellan 1995 och 2009. Åtgärderna ger även stora ekonomiska fördelar. Den årliga besparingen beräknas &ll 40 miljoner kronor,

jämfört med om inga energieffek&viseringar hade gjorts. Använd‐ningen av fossila bränslen har ersaDs med Oärrvärme, biobränslen och solenergi.

Energieffek&visering, effek&vare transporter, kemikalier/läkemedel och lustgas är prioriterade områden för miljöarbetet. I kampanjen Klimatsmart i norr samverkar 4 norrlands&ng för aD få med 28 000 anställda i omställningen &ll en effek&vare elanvändning

Miljöanpassad upphandling är också en vik&g del i arbetet lika så aD stöDa regionala ini&a&v inom miljö‐ och energiområdet. Lands‐&nget deltar även i interna&onellt energisamarbete inom projektet MORE 4NRG.

Utmaning ochutveckling

FÖR LIV OCH HÄLSA

Fakta om anläggningen för snökyla

En bassäng på 10 000 kvadratmeter, motsvaran‐de en fotbollsplan, fylls under vintern med 70 000 kubikmeter snö. I slutet av vintersäsongen täcks snön med eD lager flis. Under sommarhalvåret leds smältvaDnet &ll en värmeväxlare som för

över kylan &ll sjukhusets kylsystem.


Med biodrivmedel i tankenBiofuel Region

Trots lågkonjunktur och finansiell oro så sjuder det av satsningar på bioenergi och transporter i regionen. Såväl universiteten, industrin och samhället är på gång. Så hade det inte sett ut om det inte fanns en medveten vilja att samarbeta för att utveckla vår råvara och industri i regionen. Den viljan och kraften vill BioFuel Region förstärka.

UMEÅ

BIOFUEL REGION ÄR ETT samarbete i Västerbottens och Västernorrlands län som består av 13 kommuner, 7 företag, region-förbund, länsstyrelser, landsting och universitet. Den gemensamma visionen är att vara en världsle-dande region i omställningen till biodrivmedel och produkter från förnybara råvaror. – Vårt nätverk är inte den enda drivkraften, men har ändå betytt en hel del för etableringen av biodriv-medel i norra Sverige, säger Eva Fridman, processledare för BioFuel Region. Samarbete mellan indus-trin, universiteten och samhället är avgörande och även om debatten kring biodrivmedel varit het så har vår region faktiskt samlats för en gemensam vision och utvecklingen går sakta men säkert framåt.

IDAG FINNS DET

i regionen. Utvecklingen av andra generations cellulosabaserade eta-nol vid universitetens pilotanläggn-ing avancerar med flera patent på gång. Det finns en stark satsning på framtidens bioraffinaderier i regionen och en mobilisering för biogas är på gång. Dessutom inled-er BioFuel Region nu ett samarbete med Norrbotten och de biodriv-

medelssatsningar på DME i form av svartlutsförgasning som finns där. Men inget av allt detta hade varit möjligt om det inte fanns en medvetenhet och vilja till samhand-ling från alla parter för att ställa om våra transporter och utveckla vår råvara och industri till detta. Insikten att det inte går att göra det ensam har varit avgörande. Därför har BioFuel Region arbetat fram en gemensam vär-degrund som går ut på att skapa

förutsättningar för människor och organisationer att engagera sig i utvecklingen av biodrivmedel och gröna produkter genom att bjuda in öppet och brett till samverkan.– Vår drivkraft är den globala klimatförändringen och nödvän-digheten att snabbt utveckla och använda hållbara lösningar för den oljeberoende transportsektorn, säger Eva Fridman. Det kräver en helhetssyn och en ödmjuk inställn-ing till uppgiften och en insikt att

det behövs en mångfald av lösnin-gar och en bredd av kompetens om vi ska klara den utmaningen.

I SINA PROJEKT fokuserar BioFuel Region i huvudsak på tre områden: Råvarufrågan, industri-ell och regional utveckling men framförallt på samhällsomställning, det vill säga att skapa ett långsiktigt engagemang och handlingskraft i regionen.– Att övergå till biodrivmedel han-dlar inte bara om teknik, säger Eva Fridman. Vi behöver människorna och beslutsfattarna med oss. Deras förståelse och engagemang är avgörande drivkrafter i energiom-ställningen.

HUVUDDELEN av BioFuel Regions projekt går ut på att få människor att inse möjligheterna till tillväxt och utveckling som finns kopplat till energiomställningen, men också att kommunicera orsaker och drivkrafter bakom nödvändigheten att ställa om till biodrivmedel, som klimatförändringarna och vikten att säkra energiförsörjningen när oljan tar slut. Projektarbeten för gymnasieelever, det vill säga nästa generation som ska ta över och vidareutbildning av lärare och politiker är några konkreta projekt

Eva Fridman, Processledare för BioFuel Region.

Miljöteknik

I JÄMTLAND och Väster-norrland finns tre EU-projekt som alla syftar till att stimulera före-

tag att mer offensivt investera i produktutveckling och försäljning. Med en grov förenkling anses

nämnda EU-projekt och Almi till--

joner kronor. Ovanpå detta finns ytterlig-are drygt en miljard som är öronmärkta för ändamålet hos näringsdepartementet och Energimyndigheten.– Hur ska vi i vår del av landet få

den stora utmaningen, men även här är jag optimistisk. Länets sam-

tliga kommuner är ju på och har anslutit sig som Ekokommuner, säger företagaren Joakim Byström från Härnösand.

BYSTRÖM, som driver ett av pro-jekten (CleanTech Demonstration Arena), vill lyfta fram och marknadsföra regionens dem-onstrationsanläggningar inom miljöteknik. Det internationella intresset för

Aldrig tidigare har det funnits så mycket offentliga pengar för att skapa regional utveckling och affärer inom miljöteknik – branschen som internationellt går under samlingsnamnet CleanTech.

Framgång genom CleanTech | 9

Med biodrivmedel i tanken

SWENTEC, Sveriges miljöteknik-råd, har regeringens uppdrag att på nationell nivå utveckla en effektiv struktur som ökar till-växten för svensk miljöteknik.

KONKRET - VAD INNEBÄR DET? – Vi har tagit fram en strategi och planerar ett arbete med en handlingsplan för att till-växten och exporten av svensk miljöteknik ska öka. Tillsammans med flera andra aktörer arbetar vi utifrån områdena Politisk styrning, Kompetens för hållbar utveck-ling, Samverkan, Kommers-ialisering och Affärs-modeller. I december överlämnar vi handlingsplanen till regeringen. Denna är en del på vägen mot en effektiv struktur.

SVENSKA miljöteknikföretag hade 2007 en försäljning på 114 miljarder kronor och cirka 30 procent av siffran avsåg export. Försäljningen väntas ha ökat kraftigt under 2008 och potentialen framöver bedöms vara mycket stor. – Vi har ännu inga siffor för 2008 men investeringar i miljöteknik ökar snabbt och

svenska företag har goda möjligheter att ta för sig på en växande marknad.

ÄR DET ETT HOT ELLER EN MÖJLIGHET ATT FYRA AV FEM FÖRETAG HAR FÄRRE ÄN TIO ANSTÄLLDA? – Det är en möjlighet i bemärkelsen att flera små företag i samverkan kan konkurrera om anbud på hem-maplan och/eller diskutera gemensamma satsningar på export. Små företag kan växa genom att samarbeta och vi ser betydande möjligheter till nya jobb och snabbt ökande försäljning. Omvänt är det naturligtvis besvärande att så många av våra miljöteknikföretag idag är för små för att ens kunna planera för export.

BERIT GULLBRANSSON konstaterar att affärer görs av företag och att till exem-pel kommuner bör ha rol-len som ”dörr-öppnare”. För internationell draghjälp hop-pas Gullbransson mycket på de exportorienterade svenska storföretag som redan är etablerade på världs-

Potentialför tillväxt

som hela tiden varit grundstenar i verksamheten.När det gäller industriell utveckling och råvara så är ambitionen att bli något av en test- och demon-strationsregion för ny teknik och energieffektiv användning av råvara. BioFuel Region är både involverade i storskaliga projekt som att utveckla bioraffinaderier såväl som i mindre projekt, som exempelvis att bygga om skotrar till drift på biodrivme-del. En utmaning är att ta steget till att det blir affärslösningar av detta. – Med regionens industri, univers-itetssatsningar och råvara finns en enorm möjlighet att utveckla för-nybara drivmedel, energilösningar och gröna kemikalier, säger Eva Fridman. BioFuel Regions roll är bland annat att hjälpa innovatörer att testa sina idéer och knyta kontakter med industrin. Men även att hjälpa industriella aktörer att hitta part-ners för t.ex. råvaruleveranser och intresserade kommuner.

– Under 2009 ska vi försöka få regionens universitet och de tunga industriella aktörerna att medverka i en testpanel för nya affärsidéer och innovationer.

FÖR ATT SÄKRA en hållbar och maximal resursanvändning av skogen är BioFuel Region också engagerade i två större forskning-sprojekt kopplat till detta. Projektet Future Forests går ut på att ta fram scenarier för hur vi kan bruka sko-gen på ett hållbart och acceptabelt sätt och samtidigt ta hänsyn till klimatförändringar, globaliser-ing och framtida behov i form av energi, produkter och rekreation-smöjligheter. Projektet Ökat utnyt-tjande av skoglig biomassa handlar om hur vi kan öka användningen och uttaget av biomassa från sko-gen för bioenergi, bland annat uttag av grot och stubbar, skör-demetoder och förbränningsegen-skaper hos olika material.

Camilla Dopson

“Vår drivkraft är den globala klimat-förändringen och nödvändigheten att snabbt utveckla och använda hållbara lösningar för den oljeberoende transportsektorn

STOCKHOLM

Berit Gullbransson, verksamhetschef på Swentec, poängterar vikten av samarbete för att lyfta svensk miljöteknik.– Fyra av fem svenska miljöteknikföretag har färre än tio anställda. Samverkan blir då extra viktigt eftersom företag i den storleken sällan har tid, kunnande och finansiella muskler att göra en genomtänkt exportsatsning.

Berit Gullbransson, SwentecFoto: Olle Melkerhed

Swentec

Miljöteknikmiljöteknik växer snabbt och Byström framhåller vikten av att visa för omvärlden att Sverige ligger i framkant – och det av flera skäl.FÖRUTOM ökade möjligheter för tillväxt inom svensk miljöteknik tror Byström att ökad tillgänglighet för demonstrationsanläggningar ska generera en vitamininjektion även för turismen. – Min vision är att CleanTech ska bli så stort att internationella före-

tag bestämmer sig för att lägga en av sina demonstrationsanläg-gningar i Västernorrland eftersom vi här blir så duktiga på visa upp CleanTech, sa en entusiastisk Joakim Byström i samband med Framgång för CleanTech-konfer-ensen på Södra Berget i januari.

Lasse Sjöberg


REGIONEN HAR MYCKET GODA förutsättningar att bli en stark zon i den energiomställning från fossil till förnybar energi. Genom bra kommunikation, relevant information och god samordning mellan projekt och näringsliv är Efokus en betydande brobyggare och en viktig mötesplats. – Vi är en gemensam och transparant spelplan för bioenergisektorn, säger Maria Wennberg, informationschef på Efokus. Tanken är också att Efokus ska bidra till att regionens företag inom miljöteknik når en ökad grad av kommersialisering så att företagen kan sälja mer på en internationell marknad. – Många företag som jobbar med förnybar energi är små och drivs av hängivna uppfinnare som tekniskt ligger i framkant. Många säljer bara i Sverige eller möjligen inom Norden. Med ökad samordning av kunskap och pengar kan företagen även nå en snabbt växande global marknad, säger Tord Fjällström i Sollefteå, VD för Efokus.

SVERIGE anses vara världsledande inom miljöteknik, men ledartröjan gäller i första hand kunskap. Försäljningen av svensk miljöteknik är fortfarande på låg nivå. Privata och offentliga aktörer, därav några med stora finansiella resurser, vill nu att Sverige mer offensivt ska göra anspråk på den internationella kaka för miljöteknik som initierade

bedömare tror kan växa snabbt. Motiven att snabbt utveckla miljömässigt hållbara lösningar förstärks alltså av potentialen för ny sysselsättning.I syfte att skapa större regional samverkan kring förnybar energi har Energidalen i Sollefteå och

Fokusera i Sundsvall bildat nya och gemensamt ägda bolaget Efokus. Företaget har nio anställda, sex i Sollefteå och tre i Sundsvall.

företrädesvis Västernorrland och Jämtland, men definitionen kan

långsiktigt komma att vidgas.Med fokus på teknikutveckling inom bioenergi har Energidalen

upp gedigen kunskap och ett internationellt nätverk av rang. Kunskaperna införlivas nu i Efokus och kontaktnätet ska underlätta

Utvecklingsbolaget Efokus ska samordna regionens aktiviteter inom förnybar energi. Längs vägen ska Efokus också hitta en bredare bas för ägandet än nuvarande Sollefteå och Sundsvalls kommuner.

Efokus – en träffpunkt för förnybar energi

Lars-Erik Persson, Tord Fjällström, Maria Wennberg, Tomas Widenfalk, Anna Borg, Torsten Berglund och Bertil Carlsson – sju av nio anställda i Efokus. Bolaget jobbar med förnybar energi och energieffektivisering.Foto: Michael Engman

Efokus

SOLLEFTEÅ/SUNDSVALL


Efokus – en träffpunkt för förnybar energi

bolagets ambitioner att bidra till ökad global kommers för regionens branschföretag. Efokus ska i sammanhanget bli ett

Efokus ska vara en arena för kunskap, debatt och information. Som ett led i kunskapsspridningen

har Efokus via mål 2-projektet EnergYZer bidragit till en pågående förstärkning av de lokala energikontorens organisation. – Det krävs en samlad bild i omställningsfrågan och vi ska vara navet kring vilket kompetensfrågorna snurrar.

Hos Efokus ska det vara lätt för branschens aktörer att snabbt få svar på frågor. Energikontoren ska serva allmänheten och vi ska jobba för samordning inom branschen och för intensifierad forskning, säger Fjällström.I Västernorrland och Jämtland

pågår för närvarande sex offentligt finansierade utvecklingsprojekt, bland annat i nära samverkan med Mitt Universitetet. JilU och LRF. Enkelt uttryckt kretsar

förnybar energi av gemensamt ägda resurser. Projekten fokuserar på grot, biogas, barr- och lövträd, förgasningsteknik, energieffektivisering och förnybar energi.

EFOKUS, som utgör projektens samlingsplats, ska via hemsida, nyhetsbrev, pressreleaser, temadagar, med mera sprida information och kunskap om projektens landvinningar.– De sex regionala projekten drivs av kunniga människor och en uppgift för oss är att omvandla kunskaperna på forskarnivå så det blir begripligt för allmänheten. Vi står inför en gigantisk omställning i energifrågorna och kunskaperna måste byggas från grunden. Ju fler som förstår behoven av omställning och den kommersiella potentialen för miljöteknik, desto större acceptans för ett miljöanpassat samhälle, säger Maria Wennberg.

Lasse Sjöberg

“ Efokus ska i sammanhanget bli ett ”handelshus för förnybar energi”.Efokus ska vara en arena för kunskap,debatt och information.

!Fakta Ägs till lika delar av Sollefteå och Sundsvalls kommuner. Startade 2008 Vd. Tord Fjällström Nio anställda varav sex i Sollefteå och tre i Sundsvall

Jobbar med kunskapsspridning, samordning, utbildning och for-skning om energi effektivisering, energiomställning, förnybar energi och ny energiteknik lokalt, region-alt, nationellt och internationellt

Finns i Energihuset, Nipanområdet SollefteåTel. 0620-68 27 72

Lars-Erik Persson, Tord Fjällström, Maria Wennberg, Tomas Widenfalk, Anna Borg, Torsten Berglund och Bertil Carlsson – sju av nio anställda i Efokus. Bolaget jobbar med förnybar energi och energieffektivisering.Foto: Michael Engman

Efokus

VI HAR HÖRT DEN OTROLIGA men sanna historien om hur korkat det kan vara: Laxen odlas i Norge, fryses in och åker 1 800 mil båt till Thailand där den fileas, förpackas och lastas för hemtransport via Suezkanalen till butikerna i norden. Generalknas!!! och man tar sig för pannan. För visst är det orimligt att transportera laxen nästan ett helt varv runt jorden innan den äts. Men känn på den här! Du står hemma och lagar mat och upptäcker att du glömt köpa till exempel lax,

bort. Visserligen slarvigt men fullt acceptabelt.Omvandlat till miljöbelastning kostar bilturen hela 2 kg koldioxid medan en t o r till Thailand för ett

Det ska givetvis inte tas som intäkt för att okritiskt köpa långtransporterad mat utan som exempel på hur svårt det är agera miljömässigt rätt. De flesta vill verkligen göra sitt bästa för klimat och växthuseffekt. Det syns t ex vid pappersåtervinning, tomglasinsamling och i de kommuner där kladdiga matrester blir finaste matjord genom kompostering. Den goda viljan är en bra start men för att göra skillnad så måste vi göra mycket mer än så.

I ETT ANTAL ÅR HAR VI OFTA kunnat se

produkter är miljövänliga i mening att de inte alls belastar miljön. Motivet att felaktigt kalla en produkt miljövänlig är givetvis att det säljer och att det bara är i flagranta fall någon orkar bry sig om denna överdrift. Därför har vi fått se riktiga miljöbovar som utombordsmotorer beskrivas som miljövänliga där det enda innehållet bestått i något lägre bränsleförbrukning jämfört med den bensinslukande årsmodellen innan. Grön rappakalja alltså! På 60-talet upptäckte Leon Nordin att människor i hans omgivning plötsligt tänkte på ett annat sätt än tidigare. De deltog inte längre i någon statusjakt. Många tog avstånd och ville istället visa upp en sansad och klok attityd helt fri från statussymboler. Det bäddade för att världens fulaste bil blev en succé. Renault 4 såldes långt mer än den förtjänade men ägarna var nöjda när de belåtet sände sina signaler till omvärlden. Så var andan då.

EN FÖRÄNDRING i människors sätt att tänka och agera kan vi se även idag. Hela 49,6

miljövänliga produkter. Ett rejält kundsegment där både sunda företag och skojare kan finna sina glatt betalande kunder.Vad kan reklambranschen göra för vårt framtida

inte medverka till att vilseföra med påhitt och gröna lögner! Och dels kan vi använda reklamen som påverkan till kloka val byggda på ärliga argument. Ett tecken i tiden hos oss är att en helt ny kompetens gjort entré på byrån – en teknisk doktor i miljöanalys som är vår guide i djungeln när vi söker miljömässiga styrkor för ärlig och trovärdig reklam med miljöargument.

Kjell LundbergProjektledare på Syre AB

i Östersund och Stockholm

!Fakta Se även: www.greenwashingindex.com

Krönika – Kjell Lundberg

Grön rappakalja eller trovärdig reklam

Att tillskriva en produkt eller ett företag miljömässiga styrkor som den inte har kallas greenwashing.

Riktlinjer för hållbar utvecklingORGANISATIONEN Det naturliga steget (www.thenaturalstep.org) har tagit fram riktlinjer för hållbar utveckling och resonemanget återges nedan.

DE TEORETISKA möjligheterna att skapa ett hållbart samhälle med en ökande välfärd är goda. Och vi människor är fantastiska. Så vad är problemet? Jo - kom-plexiteten. Vi behöver därför en gemensam överblick och spelre-gler för att kunna skapa ett håll-bart samhälle.Det Naturliga Stegets riktlinjer för en hållbar samhällsutveckling

VI BEHÖVER:1...utgå från en principiell och väg-ledande definition av hållbarhet.2 …med hjälp av definitionen analysera potentialen för framtida lösningar, snarare än låta begrän-sningarna i dagens teknik och kul-tur hämma våra framtidsbilder.3 ...ha överblick över de delsys-tem som berörs när lösningar på väg mot hållbarhet diskuteras.4 ...analysera vart och ett av de del-systemen mot definitionen av hållbarhet för att dels finna de mest kritiska flödena och aktiv-iteterna i dagens situation – och dels föreslå en steg-för-steg utveckling i riktning mot hållbar-het.5 ...se till att delsystemens grad-visa utveckling sker på ett sam-ordnat sätt, så att utvecklingen inom delsystemen kan stödja varandra, eller i vart fall inte bli motverkande.6 …se till att trade-offs och målkonflikter i första hand dis-kuteras efter sina förutsättningar att vara smarta steg i förhållande till kommande steg mot hållbar-het, inte efter ett pest-eller kolera-perspek-tiv just nu.7 ...använda en gemensam meto-dik som stöder punkt 1-6 när vi som olika aktörer samverkar i utvecklingsprocesser.8 ...använda metodiken för att se hur långt man kan komma i dialog och samverkan med hjälp av ren logik och strategisk kompetens för att hantera målkonflikter, och först därefter hantera värderings-


Grön rappakalja eller trovärdig reklam

Jämtlands län är ett fantastiskt län på många sätt. Länets höga natur- och kulturvärden lägger grunden för våra företag. Vi har till exempel stora resurser för att skapa hållbara energilösningar genom fi ber från skog och åker. Vi har stora ytor för vindkraftutbyggnad. Vi producerar mycket vattenkraft. Vi har bra förutsättningar att produ-cera mat av hög kvalitet med liten miljöpåverkan.

Även om vi för tillfället är inne i en djup lågkon-junktur är drivkrafterna för utveckling i länet många och det råder en övervägande positiv framtidstro. Samarbetet är omfattande när det gäller insatser i länet för att kraftsamla inför kommande högkonjunktur.

Just nu arbetar vi tillsammans med länets kom-muner för att skapa en gemensam bild av den framtida arbetsmarknaden. Många anställda behöver ersättas i framtiden med anledning av stora pensionsavgångar.

Länet har nyligen antagit ett nytt tillväxtprogram. Det lägger tonvikt på innovation och förnyelse. Vi arbetar för att skapa utrymme och möjligheter för länets näringsliv att utvecklas i vad som för-väntas bli framtidsbranscher. Turismen har stora utvecklingsmöjligheter och vindkraftutbyggnaden genererar en stor marknad de närmaste åren.

De gröna näringarna spelar en viktig roll för sys-selsättningen i hela länet och i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Länsstyrelsen stödjer därför en hållbar tillväxt i vårt län.

Under maj månad kommer Länsstyrelsen tillsam-mans med Almi och Arena för Entreprenörskap, Arbetsförmedlingen och Skatteverket att besöka samtliga kommuner i Jämtlands län. Syftet är att informera om de olika fi nansieringsmöjligheterna för att överbrygga lågkonjunkturen.

Länsstyrelsen har möjligheter att ge stöd till utbildning i företag. Arbetsförmedlingen infor-merar om olika stödmöjligheter vid rekrytering. Skatteverket berättar om nya skatteregler och uppskovsmöjligheter och Almi informerar om olika fi nansieringsformer. Den 11 maj genom-för Arbetsförmedlingen en rekryteringsmässa i Östersund där länets näringsliv har möjlighet att marknadsföra sig som arbetsgivare.

Länsstyrelserna och landstingen i Jämtland och Västernorrland arrangerar tillsammans en stor, europeisk konferens med temat Regionalt klimat- och energiarbete i Östersund den 20–21 juli som hävstång för näringslivsutvecklingen.

För mer information besök:www.lansstyrelsen.se/jamtland

Länsstyrelsen ser framåt och arbetar för hållbar tillväxt

ww

w.s

yre.

se F

oto:

Per

Tro

stem

o

CleanTech.indd 1 09-04-30 13.06.41


Thermotech

Framgång genom CleanTech |

ANDERS, SOM SENASTE ÅREN hållit många föredrag på temat

brukar berätta hur han till slut kapitulerade för den outtröttlige marknadschefens ständiga äskande av pengar till framtagande av en designmanual.

INITIALT var nämligen Anders djupt skeptisk.-– Jag tyckte det luktade bortkastade pengar och motvilligt gav jag klartecken till en första insats på 10 000 kronor för en designgenomgång av en industridesigner. Tre år senare kändes ökad medvetenhet kring design som vår bästa investering någonsin. Idag hävdar jag att den VD som inte involverar hela företaget i designresan i princip begår tjänstefel.

THERMOTECH I SOLLEFTEÅ startade 1993 som ett kommunalt energiprojekt och blev kommersiellt bolag 1996. Bolaget

har vuxit med i genomsnitt 30 procent per år och det är klart snabbare än marknaden. Thermotech omsatte ifjol

lågkonjunkturen ett resultat på fem miljoner kronor.Thermotech är Sveriges tredje största tillverkare av vattenburen golvvärme och enligt Anders Andersson är det bara en tidsfråga innan ytterligare kliv mot toppen tas. Thermotechs strategi har alltid stuckit ut i bemärkelsen att företaget från start skippade grossistledet för att istället kommunicera direkt med installatörerna.

SENASTE ÅRENS DESIGNPROJEKT har inte bara omfattat jakten på utseendemässigt vassare produkter. Installatörerna disponerar numera tydliga monteringsanvisningar och mycket krut har lagts på presentationsmaterial som visar kunden hur rumstermostaten

kan gestalta sig i hemmamiljö. All produktutveckling utgår från ledorden kvalitet, enkelhet och design.Thermotechs framtidsvision representerar en avsevärd breddning av konceptet och företaget gör nu anspråk på att bli en komplett leverantör av lågenergisystem och branschledande på system för värme- och vattendistribution. – Våra lågenergisystem kan tillämpas bredare än hittills. Från att länge ha varit ett renodlat golvvärmeföretag ska vi i framtiden erbjuda kombinationslösningar för bland annat värmepumpar och solfångare. Redan i vår lanseras ett helt komplett

system för tappvatten- och radiatoranslutning.

I MILJÖPOLICYN FASTSLÅS att Thermotech tar ansvar för att svenska och globala miljömål uppnås. Policyn innehåller även direktiv och tips på hur hela organisationen kan bidra. Delmålen för 2009 avser allt från hur energi kan sparas på kontoret och inköp av mobiltelefoner med lägre strålningsrisk till minskade utsläpp vid transporter och framtagande av folder om miljöarbetet.– Vi vill bli förknippade med aktivt miljöarbete och ambitionen genomsyrar såväl designpolicy som varumärkes- och miljömål, säger Anders Andersson.

Lasse Sjöberg

Med säljande designThermotech är golvvärmeföretaget som kraftigt ökade försäljning och marginaler via design av produkter som branschen länge försökt gömma.– Rörmokarporr, sa en installatör när han första gången såg vår integrerade shunt och golvvärmefördelare i rostfritt, berättar Anders Andersson, Thermotechs VD.

“ Från att länge ha varit ett renodlat golv-värmeföretag ska vi i framtiden erbjuda kombinationslösningar för bland annat värmepumpar och solfångare.

Foto: Michael Engman

SOLLEFTEÅ

Thermotech

Klart spår till engrönare världEnorma miljövinster, billigare transporter och busenkelt att lasta och lossa. Den helautomatiska järnvägsvagnen som gör det möjligt fi nns redan, men var fi nns investerarna?

GENOM EN ENKEL knapp-tryckning lösgörs järnvägsvagnens ena ände från tågsetet och vagnen vrids utåt. En brygga fälls ner och den fullastade långtradaren kör sakta upp på vagnen. Lika enkelt får automatiken järnvägsvagnen på plats igen. Utan att släppa ifrån sig ett uns koldioxid, utan att vare sig slita däck eller väg, färdas nu lastbilen alla de långa milen till Luleå, Malmö, Krylbo eller vilken järnvägsstation som nu ligger närmast lastens slutliga mål. Väl framme upprepas proceduren med den vridbara järnvägsvagnen,

fast nu i andra änden av vagnen, så att lastbilen kan köra av framåt och fortsätta den sista korta biten fram till kunden. Detta är Flexiwaggon, en genialisk och miljövänlig innovation skapad av jämtlänningen och konstruktören Janne Eriksson. Idén fi ck han

varför vi inte ser hundratals Flexiwaggons susa förbi på Sveriges järnvägsrälsar i dessa klimathotens tider.! När jag först presenterade min idé var klimatfrågan inte lika het som nu. Världen var helt enkelt

inte redo, säger Janne som under många år kämpat för att få med sig kapitalstarka supportrar på tåget.

IDAG SER DET annorlunda ut. Al Gore skakade om världen med

allmänhetens miljömedvetande vaknade och klimatfrågan ligger numera på var mans bord. När Icas ledning hörde talas om Jannes uppfi nning fann de den så

som delägare i Flexiwaggon.! Uppfi nningen passar väldigt väl

ihop med de miljömål och tankar om långsiktig transportutveckling som Ica har. Vi ser fram emot den dag då vagnen blir produktionsfärdig så att vi kan prova den, säger Eddie Hansson, transportchef på Ica i Sverige.I november 2008 genomfördes en omfattande testkörning av den senaste prototypen med en fullastad lastbil ombord. Den helautomatiska järnvägsvagnen uppförde sig som den skulle på rälsen och nu återstår endast ett bromsprov innan den kan få godkänt av myndigheterna.

KONFERENSEN på Södra Berget i januari och denna tidning är två av fl era exempel på initiativ från Handelskammaren som syftar till att stärka framtidstron och långsiktigt öka kommersen för regionens CleanTech-företag. – Vi vill lyfta fram de gigantiska möjligheter som branschen står inför. Vi ser stora

marknadsmässiga möjligheter och vi framhåller gärna de regionala och nationella stöd som tillväxtorienterade miljöteknikföretag kan ansöka om. Det behövs dock en mera tydlig och långsiktig politisk vision som gynnar svenska miljöteknikföretag. Det gäller att hitta sätt att få ny svensk teknik

i praktiskt bruk som kan växa i större skala och och därmed skapa nya exportföretag.

DICK JANSSON tror alltså att tajmingen är perfekt och hävdar att det nu är hög tid att agera för de företag som vill växa snabbare än marknaden.– Miljöteknik tog rejäl fart

under 2008, men Sveriges marknadsandelar krympte. Det betyder att konkurrenterna var bättre, mer aktiva och sprang fortare. Svensk miljöteknik betraktas ofta som världsledande och det råder ingen tvekan om att här fi nns många goda företag med innovativa produkter, men


Nu eller aldrig.Så drastiskt tycker Dick Jansson, VD för Handelskammaren Mittsverige, att regionens miljöteknikföretag ska resonera.– Tidpunkten för att satsa och ta för sig på en snabbt växande marknad har aldrig varit bättre, säger Dick.

Dick Jansson apropå marknaden för CleanTech:

– Tajmingen kan inte vara bättre!

ÖSTERSUND

Flexiwaggon

VAD SOM FATTAS är kapital och investerare som vågar satsa. Här kom fi nanskrisen olägligt och företagen tvingades dra i nödbromsen. Flera intressenter, bland annat Energimyndigheten och Länsstyrelsen, har redan tidigare gått in med pengar, men att tillverka järnvägsvagnar kostar.

kronor för att möjliggöra nästa steg i utvecklingen. För att få företaget Flexiwaggon att lyfta ordentligt tror Janne Eriksson att

Trots att det går långsamt hyser

Janne gott hopp om framtiden, bara folk förstår vilka vinster det kan innebära för både samhället och den enskilda åkaren att låta lastbilen åka tåg. Olycksrisken minskar på vägarna som också slits mindre. Åkaren slipper dieselförbrukning, slitage och andra transportbundna kostnader och sparar – beroende på om föraren följer med tåget eller inte

med körning på väg. Sist men inte minst bidrar Flexiwaggon till minskade koldioxidutsläpp, något som också kan ge de företag

som använder sig av vagnen marknadsföringspoäng i form av en tydlig miljöprofi l.! Det kommer att blir allt mer bråttom att få ner koldioxidutsläppen och de miljövinster man kan göra med hjälp av Flexiwaggon är verkligen

stora. En lastbil släpper ut 2,7 kilo koldioxid per liter förbrukad diesel. Resten är enkel matematik, säger Janne Eriksson.

Mi Edvinsson

“Uppfi nningen passar väldigt väl ihop med de miljömål och tankar om långsiktig transportutveckling som Ica har.


faktum är att vi nu måste gå från ord till handling. Nu är det dags att fokusera på marknadsföring och försäljning!

KONKRET - HUR KAN HANDELSKAMMAREN HJÄLPA MIG SOM ENSKILD FÖRETAGARE?– Många små energi- och miljöteknikföretag riskerar att förlora sitt försprång om inte tekniken kommer till användning i stor skala. Det Handelskammaren nu vill göra är att få fl era mindre företag

att samverka i ännu större utsträckning och att denna samverkan ska leda till att man tillsammans ska kunna leverera systemlösningar. Vi har nu för detta ändamål anställt Lars Ling vars huvuduppgift är att identifi era, marknadsföra och hjälpa till att sälja de system som det fi nns en efterfrågan på. Just nu verkar det som om området hållbart byggande är mest intressant. Här har vi i regionen närmare dussinet företag som är villiga att satsa. •

Lasse Sjöberg

“ Svensk miljöteknik betraktas ofta som världsledande och det råder ingen tvekan om att här fi nns många goda företag med innovativa produkter.

Jan Eriksson, konstruktören bakom Flexiwaggon, har kämpat länge för att fåmed sig kapitalstarka supportrar på tåget. Foto: Tommy Andersson

Dick Jansson, VD för Handelskammaren Mittsverige, efterlyser en tydlig, långsiktig politik som gynnar svenska miljöteknikföretag.

Foto: Olle Melkerhed

Flexiwaggon

APROPÅ VALET AV SPANIEN som marknad att börja på säger Joakim Byström:– Vi var tvungna att sätta ned foten någonstans och Exportrådet hjälpte oss att bestämma var. Exportrådet identifierade tio intressanta företag i Spanien och alla ville glädjande nog sälja vår produkt. Av dessa har vi valt ut och skrivit distribution-savtal med vad vi och Exportrådet tror vara Spaniens tre bästa åter-försäljare. Försäljningen går igång under våren och självklart har vi höga förhoppningar. Solfångarna är upp till 18 meter långa, de koncentrerar ljuset tio gånger och är därmed väldigt effek-tiva. Spanien erbjuder många sol-timmar och i landet finns numera även ett beslut att alla nya hus måste utrustas med solvärme. En fördel mot många av konkur-renterna är att Absolicons solfång-are omvandlar energin från solens strålar till både ström och värme. Systemet erbjuder en möjlighet att bli självförsörjande och att dessu-tom sälja eventuell överskottsenergi till elleverantörerna.

UTVECKLINGSPROJEKTET som nu utmynnat i en säljklar produkt har pågått sedan 2002 och ett 20-tal forskare har bidragit till resultatet. Projektet har kantats av löpande framgångar i mer eller mindre prestigefyllda innovationstävlingar. Utöver statliga stöd och initial sponsring från familjeföretaget Logosol har forskning och utveck-ling i hög grad finansierats av fina penningpriser. Att utmärkelserna dessutom kryddats med stor mass-medial uppmärksamhet har varit en angenäm bonus. Företaget bildades 2007 och drivs med fyra anställda i cirka

300 kvadratmeter stora lokaler vid havet i centrala Härnösand.

av Logosol/Joakim Byström och till

Våren 2008 investerade riskkapital-bolaget Exoro Capital fyra miljoner kronor mot en femtedel av ägan-det i Absolicon. Exoro är en aktiv ägare som i Absolicon har såväl ordförandeposten som det yttersta marknadsansvaret.

JOAKIM BYSTRÖM har en opti-mistisk utgångspunkt och som VD och delägare har han bestämt att Absolicon redan nu ska betraktas som det företag Absolicon förvän-tas vara om två år.– Våra produkter har en jätte-marknad. Även om det idag saknas täckning i orderböckerna ser vi Absolicon som ett företag med en årlig försäljning runt 40 miljoner kronor och sju-åtta anställda. Ska vi vara med och förändra världens energiförsörjning måste vi våga tro på oss själva och våra produkter.Joakim anser att Absolicons produkt är revolutionerande i minst två avseenden.– Mottagaren sitter i tråget bakom härdat glas och genererar el och värme. Ljuset fokuseras på solcel-lerna i trågets centrum och till skillnad mot många konkurrenters solfångare riskerar vår produkt inte att drabbas av överhettning. Vårt motordrivna solföljningssys-tem innebär att solcellerna följer ljuset, men det inkluderar också ett program som automatiskt skyddar solcellerna mot överhettning. Vår solfångare intar nämligen ett hor-isontellt säkerhetsläge så fort tem-peraturen riskerar bli för hög.

Lasse Sjöberg

Hotell och sjukhus i Spanien är den för dagen hetaste målgruppen, men marknaden för solenergiföretaget Absolicon i Härnösand kan snart komma att bli avsevärt bredare. – På sikt kommer solvärme att svara för en ansenlig del av Sveriges och världens energiförsörjning. För stora fastigheter hoppas vi i framtiden kunna konkurrera även på hemmaplan, säger Joakim Byström, VD för Absolicon Solar Concentrator i Härnösand.

Från kalla Sverige till heta Spanien HÄRNÖSAND

Joakim Byström, Absolicon Solar Concentrator

Foto: Anders Eliasson

Absolicon Solar Concentrator


VI VILL UTVECKLA SUNDSVALL FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID Som kund till oss bidrar du till en minskad klimatpåverkan. Vår !ärrvärme produceras vid Korsta-verket med avfallsbränslen och spillvärme från industrin som bas i energiproduktionen. Vi köper ursprungsmärkt el från nordisk vind- och vattenkraft till dig när du tecknar elavtal med oss. Fjärrkyla är bättre för miljön än småskaliga eldrivna kylanläggningar och vi ser !ärrkyla som ett utmärkt komplement till !ärrvärme.

Allt "er väljer !ärrvärme, !ärrkyla eller el från oss. Bli en av dem du också!

Sundsvall Energi producerar och distribuerar !ärrvärme till ca 70.000 sundsvallsbor i bostäder, kontor, a#ärer, skolor, industrier och sjukhus. Vi erbjuder !ärrkyla till företag och säljer el till hus-håll och företag. Vid Blåbergets avfallsanläggning sker mottag-ning och sortering av avfall för material- och energiåtervinning samt deponering. Vi bidrar till hållbar utveckling och förbätt-rad livsmiljö i Sundsvall genom att erbjuda produkter och tjäns-ter som minskar miljö- och kli-matpåverkan.

Sundsvall Energi ABNorra Järnvägsgatan 1Box 823, 851 23 SundsvallTelefon 060-19 22 [email protected]

Påverkarklimat- ochmiljöfrågordina affärer?Sundsvalls Affärsnätverk för Miljödriven Tillväxt, SAMT, visar vägar för att möta nya utmaningar. Vi hjälper dig att utveckla ditt företag med dina behov i centrum. Vi hjälper dig att hitta affärsvinsterna i att satsa på miljö för just ditt företag och vi hjälper dig att undvika onödiga risker.

www.sundsvall.se/samt

[email protected] [email protected] [email protected] 87 85 060-19 19 74 060-162 162

Mer info: www.sundsvall.se/samtKontakt: [email protected], [email protected], Företagslotsen: tfn: 162 162, [email protected]

SAMT, projektet som visar vägen

SAMTför Miljödriven Tillväxt

Sundsvalls Affärsnätverk

Påverkarklimat- ochmiljöfrågordina affärer?

Var står du idag? Satsa rätt! Vinst för din verksamhet!Vi hjälper dig hitta var miljösatsning er störst

affärsnytta.

Med stöd av experter får företaget råd och stöd att

genomföra förändringVinst för klimatet

och miljön!

Behovsanalys Miljöcoach Hållbart företag

Sundsvalls Affärsnätverk för Miljödriven Tillväxt, SAMT, visar vägar för att möta nya utmaningar.

Vi hjälper dig att hitta affärsvinsterna i att satsa på miljö för just ditt företag och vi hjälper dig att undvika onödiga risker.

Vi hjälper dig att utveckla ditt företag med dina behov i centrum.

Stig

Abraham

Isak

Israel, Moses

Tomas

Natanael, Jonatan

Adam

Eva

Stefan, Staffan

Johannes, Johan

Benjamin

Natalia, Natalie

Abel, Set

Sylvester

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag 4 i advent

Måndag Vintersolståndet

Tisdag

Onsdag Drottningens födelsedag

Torsdag Julafton

Fredag Juldagen

Lördag Annandag jul

Söndag

Måndag Värnlösa barns dag

Tisdag

Onsdag

Torsdag Nyårsafton

53

52

17181920212223

2425

262728293031

Komihåg i december

och på Kretsloppsparken

Mer info: www.sundsvall.se/samtKontakt: [email protected], [email protected], Företagslotsen: tfn: 162 162, [email protected]

SAMT, projektet som visar vägen

SAMTför Miljödriven Tillväxt

Sundsvalls Affärsnätverk

Påverkarklimat- ochmiljöfrågordina affärer?

Var står du idag? Satsa rätt! Vinst för din verksamhet!Vi hjälper dig hitta var miljösatsning er störst

affärsnytta.

Med stöd av experter får företaget råd och stöd att

genomföra förändringVinst för klimatet

och miljön!

Behovsanalys Miljöcoach Hållbart företag

Sundsvalls Affärsnätverk för Miljödriven Tillväxt, SAMT, visar vägar för att möta nya utmaningar.

Vi hjälper dig att hitta affärsvinsterna i att satsa på miljö för just ditt företag och vi hjälper dig att undvika onödiga risker.

Vi hjälper dig att utveckla ditt företag med dina behov i centrum.

Stig

Abraham

Isak

Israel, Moses

Tomas

Natanael, Jonatan

Adam

Eva

Stefan, Staffan

Johannes, Johan

Benjamin

Natalia, Natalie

Abel, Set

Sylvester

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag 4 i advent

Måndag Vintersolståndet

Tisdag

Onsdag Drottningens födelsedag

Torsdag Julafton

Fredag Juldagen

Lördag Annandag jul

Söndag

Måndag Värnlösa barns dag

Tisdag

Onsdag

Torsdag Nyårsafton

53

52

17181920212223

2425

262728293031

Komihåg i december

och på KretsloppsparkenSAMT, projektet som visar vägen


ANDERS NYQUIST Arkitektkontor är inrymt i ett kretsloppsanpassat kontor i Rumpans by, cirka tre mil utanför Sundsvall. Sedan 1991 driver Anders och hustru Ingrid en rörelse helt inriktad på miljö- och kretsloppsanpassade projekt. Med dottern Karin i Göteborg, som också är arkitekt, har de utvecklat Eco Cycle Design – projektarbete inriktat på kretsloppsanpassat byggande.

ECO CYCLE DESIGN växer fram via nära samarbete med beställaren och bygger bland annat på:

(beskriver livet i huset eller staden)

(hur minskas påverkan på

tillgängliga teknik)

(investerings-, års-, livscykel- och samhällskostnad)

VISIONERNA och information om platsen utgör grunden för det slutliga programmet. Studier av fl ödena genom byggnaden/staden ger underlag för systemlösningar avseende energi, vatten, luft, material och husets design. – Beställaren är en nyckelperson för att lyckas med ett kretsloppsanpassat projekt. Projektet ska ha en tydlig affärsidé det ska fi nnas en klar uppfattning vad man vill uppnå. Ett kretsloppsprojekt är en spännande utbildning för alla inblandade i byggprocessen, säger Anders Nyquist.

ANDERS KONSTATERAR att ekonomiska incitament stimulerar till nytänkande och att anpassning av normer och lagar underlättar förändringsarbetet.– Att lyfta fram goda exempel är

enklaste sättet att visa vad Eco Cycle Design innebär och även bästa metoden att sälja in idén. Uppföljning och dokumentation av genomförda projekt bidrar alltså till att sprida erfarenheter och kunskap.En god början är att beställaren

han eller hon vill uppnå med huset, hur det ska användas, husets innehåll, vilka tekniska system som ska användas, storlek, etc. De ekonomiska ramarna ska givetvis också tydligt defi nieras. – Förutsättningarna ligger sedan till grund för utformningen av huset. För att kvalitetssäkra projektet får inga kompromisser eller ändringar göras när bygget väl är igång.

GODA EXEMPEL INSPIRERAR. Erfarenheter byggs upp och sprids. Ny teknik och nya systemlösningar kan prövas och utvärderas. – Vi borde alla hjälpas åt att sprida information och kunskap om goda exempel så att man inte behöver uppfi nna hjulet varje gång ett kretsloppsanpassat projekt skall initieras. Av samma skäl bör fl er byggprojekt noggrant följas upp så att man för framtiden kan dra lärdom av både lyckade och mindre lyckade projekt, säger Anders Nyquist.

FUKT OCH FLÖDEN borde mätas på ett antal utvalda byggnader för att öka kunskapen om hur man på bästa sätt bygger sunt, energisnålt och kretsloppsanpassat.

materialen och vilken livslängd

– Vi skulle lära oss massor om vi inför varje rivning noggrant dokumenterar byggdelarnas skick, eventuell mögelpåväxt, slitage, sättningar och övriga skador.

Lasse Sjöberg

Kretsloppsanpassat byggandeMiljöanpassat byggande och sambandet mellan människan och naturen blev tidigt självklara ledstjärnor för Anders Nyquist arbete som arkitekt och planerare.

NJURUNDA

AN Arkitekter


Kretsloppsanpassat byggande!Fakta Det optimala kretsloppsanpas-sade huset:

• Skall bygga på en ekologisk, ekonomisk, teknisk och social vision.

• Skall bedrivas med en projekt-ledning från idé till förverkli-gande.

• Skall anpassas till lokala förutsättningar och lokalt klimat.

• Skall verka för att den biolo-giska mångfalden bevaras.

• Kombinerar god design med System Design.

• Har slutna fl öden/kretslopp.• Har mätbara fl öden.• Får sin tillförda energi från

förnyelsebara energikällor.• Har lågt energibehov • Har ett miljöanpassat och energismart elsystem.• Har ett miljöanpassat och energismart ventilationssystem.• Har låg vattenförbrukning.• Renar avloppsvattnet lokalt.• Tar hand om dagvatten lokalt,

LOD.• Är uppbyggt av sunda, emi-

ssionsfria och förnyelsebara lokala material och ytskikt.

• Innehåller sunda och enkla tekniska lösningar.

• Skall underlätta för kompost-ering, källsortering och åter-användning.

• Skall underlätta för drift, förvalt-ning och underhåll

• Bidrar till en god social miljö.

Det kretsloppsanpassade boendet i Nydala, Umeå - som ritats av arkitektAnders Nyquist - är ett av fl era referensobjektet för hållbart byggande.

!Fakta Ledord för Eco Cycle Design

Reduce - Minska Reuse - Återanvänd Recycle - Återvinn Renewables - FörnyelsebartRethinking - Nytänkande

Läs mer om kretslopps-teknik på sidan23

AN Arkitekter

22 | Framgång genom CleanTech22 | Framgång genom CleanTech

EL-FOREST är en skogsmaskin sprungen direkt ur det miljö– tänkande som fi nns i CleanTech Region. Skotaren ska sänka för-brukningen av drivmedel och minska markskadorna i skogen. Idén till maskinen kläcktes av innovatören Lennart Lundström, bosatt i byn Drömme utanför Örnsköldsvik.– Jag växte upp på en bondgård medan hästar ännu användes i skogsbruket. När tunga och klum-piga maskiner gjorde intrång i

skogarna och rev upp markerna tyckte jag inte om utvecklingen. Sakta mognade en idé fram hur transporter skulle kunna ske skon-samt men ändå modernt, säger Lennart Lundström som innan han blev pensionär var elingenjör inom ABB.När Lennart Lundström fi ck kontakt med verkstadsföretaget Thordab i Örnsköldsvik tog utveck-lingen fart och arbetet har bed-rivits sida vid sida. 2006 bildades bolaget El-forest med industriman-

nen Gunnar Bäck från Sundsvall som vd. Ett viktigt steg var då risk-kapitalbolaget Volvo Technology Transfer köpte 36 procent av aktierna i bolaget. Per Wassén, Investment Director på Volvo Technology Transfer är styrelsens ordförande.– Vi är delägare i 24 bolag, men det här är det första och hittills enda inom skogsmaskinsektorn. Skogsmaskiner är också ett område som Volvo inte verkat inom sedan 1970-talet i någon stor omfattning

och för oss ett intressant strategiskt kundsegment med stor potential. Drivtekniken som utvecklas här är vi mycket intresserade av, säger Per Wassén.

FÖR SNART TVÅ ÅR SEDAN rådde osäkerhet inom projektet, som tappat fart och en del av frågetecknen var svåra att räta ut. I det läget gick det statliga skogs-bolaget Sveaskog, som följt utveck-lingen på avstånd, in och lade en order på en maskin.

I Örnsköldsvik utvecklas en elhybrid för skogsbruk som kunder med offensiva miljömål fått upp ögonen för. Enligt tidsplanen är det dags att skriva exportavtal i början av 2010.

Grönareskogsbruk med El-forest

SMIDIG I SKOGEN: En skotare har till uppgift att transportera timmer från avverkningsplats till väg. I Sverige fi nns uppskattningsvis 2 000 skotare, i hela världen 7 000 maskiner. Jämfört med konventionella skotare har El-forest en rad nya innovationer.

Foto: Michael Engman

ÖRNSKÖLDSVIK

El-forest


– Vi hade haft svårt att reda ut läget om inte Sveaskog kommit in i bilden. En order gjorde att vi fi ck rätsida på många bitar i tillverknin-gen och har kunnat fortsätta utvecklingen tillsammans med bolaget, menar Gunnar Bäck.Under fjolåret och det här året provkörs El-forest före leverans till Sveaskog– Vi tror att produktiviteten kan öka med den här maskinen, och därmed lönsamheten. Vi kan sänka bränsleförbrukningen med upp

förbättras ordentligt. Dessutom har vi sett hur samarbete med små och medelstora företag ofta är utvecklande och fortsätter gärna hitta partners, säger Sveaskogs kon-cernchef Gunnar Olofsson.En viss försening, orsakad av olika omständigheter, har El-forest fått dras med. Men det behöver inte vara bara negativt. För under den tiden har olika förbättringar gjorts

som i sin tur öppnat upp för nya patentsökningar.– Jag tror skogsbolagen kommer att se många helt nya möjligheter efter våra modifi eringar. Kundnyttan har ökat, säger Gunnar Bäck. Det fi nns fl er som är intresserade av skotaren. Några av bolagen SCA, Stora Enso, Södra, Korsnäs och Holmen kan stå på tur för att införskaffa en El-forest under det kommande året. Av bolagen har Holmen även backat upp projektet som sponsor och har spelat en vik-tig roll.Om El-forest gör bra ifrån sig i skarpt läge kan Thordab med

verkning av fl er maskiner. – Vi har vid sidan av de svenska bolagen kontakter med kunder i främst Finland, Tyskland och Storbritannien som med intresse följer vårt arbete, säger Gunnar Bäck.

Anders Lövgren

!Fakta Så fungerar El-forest:• Drivningen sker via seriehybrid, vid vart och ett av de sex hjulen sitter

elmotorer. Den relativt lätta dieselmotorn på 60 kW från Deutz, delägt av Volvo, laddar batterierna.

• Batterierna laddas också när maskinen kör i utförsbackar, tack vare att elmotorerna då fungerar som generatorer.

• Alla tre hjulparen styr, vilket gör att par två och tre går i samma spår som det första paret.

• Marktrycket är mindre än på traditionella skotare eftersom hjulen kunnat göras större.

• Teleskopiska hjulaxlar gör att spårvidden kan förändras med 80 cm och lastutrymmet med 40 procent.

• Olika tekniska lösningar gör att hjulen kan hålla individuell fart. Markslitaget minskar.

• Vändradien är sex meter. En konventionell skotare behöver tolv meter. • Vikt: 13,5 ton. Längd: 8,9 m. Tillåten last: 14 ton. • Hytten kan snurra 360° och har fjädring och nivellering.• El-forest ägs av Thordab, Lennart Lundström och Volvo Technology

Transfer. Bolagets ambition är att starta serietillverkning 2010.

“ EL-FOREST är en skogsmaskin sprungen direkt ur det miljötänkande som fi nns iCleanTech Region

SYSTEMET reducerar energibehovet och därmed också belastningen på miljön. Det sker genom teknik för ventilation, värmeåtervinning och hantering av vatten och avlopp. SplitBox kan i många fall halvera driftskostnaderna för energi och avlopp.Dessutom är det möjligt att använda den torra restprodukten till gödsling av trädgård eftersom den är källsorterad och har högt näringsvärde. SPLITBOX fi nns för fritidshus, villor och fl erfamiljshus och bostaden behöver inte vara ansluten till det kommunala avloppsnätet. Energiproduktion kan ske

med värmepump, biobränsle, el, solfångare eller annat beroende på hur SplitBox ska användas och var den kommer att placeras. Själva boxen levereras i en enhet för placering i till exempel grovkök eller tillbyggt förråd.

FÖRDELARNA med SplitBox uppges bland annat vara: • Kort återbetalningstid. • Låg driftskostnad för

köpt energi genom energiåtervinning.

• Låg driftskostnad för avlopp och sophantering.

• Låg miljöbelastning på grund av minimerade utsläpp av närsalter, virus, bakterier och läkemedelsrester.

• Låg vattenförbrukning.

Sänkta boende-kostnader medSplitBoxSplitBox är ett energi- och miljösystem som genom modern kretsloppsteknik klarar bostadens totala värmebehov.

SOLLEFTEÅ

!Fakta SPLITBOX LEVERERAS som en komplett enhet med tre funktionsdelar. 1 Avloppshantering med torkprocess som

behandlar avloppsfraktioner från wc, organiskt avfall från kök samt bad-, disk- och tvättvatten (BDT).

2 Energiåtervinning från torkprocess, BDT-vatten och ventilation.

3 Energiproduktion för process, värme, ventila-tion och varmvatten.

Splitbox

Air Star från Sundsvall har fått två viktiga order till Finland och Estland.

AFFÄRERNA är konkreta resultat av Air Stars

samt CleanTech Region.

PETER BJÖRS, VD för Air Star som levererar produkter för bättre inomhusklimat och sänkta energikostnader, är inte oväntat både entusiastisk och förhoppningsfull.– Vi ska leverera till en ny spännande distributör i Finland och har fått en initial order till Estland. Den senare ordern har goda möjligheter att svälla redan när vi i mitten av maj träffar distributören i Estland, säger Peter Björs.

DICK JANSSON, vd för Handelskammaren Mittsverige, konstaterar att företag i i Norrland hittills legat ganska lågt i kommunikationen med marknaden. Enligt Jansson ska det nu bli ändring på den punkten.– Projektet CleanTech Region, som organiseras av Handelskammaren Mittsverige

och medverkande företag, ska flytta fram positionerna och aktivt bidra till ökad export av miljöteknik från Norrlandslänen. Flera företag som deltagit i våra satsningar mot olika marknader gör fler affärer och det är oerhört

stimulerande. Att våra miljöteknikföretag ska göra fler och större affärer är ju för övrigt också det självklara syftet med projektet, säger Dick Jansson.

Miljöteknikprojektet

skapar affärer för Air Star

Peter Björs, VD för Air Star, har höga förhoppningar på ökad export.Foto: Julia Andersson/Dagbladet

HÄRNÖSANDOffentlig sektor i Sverige köper årligen varor och tjänster för 500 miljarder kronor. Kommunförbundets miljöhandläggare Anna Hillström, som stöttar länets kommuner och landstinget med miljöanpassade upphandlingar, berättar att deras samlade inköp överstiger fyra miljarder per år.

MED SÅ STOR KÖPKRAFT har länets offentliga sektor givetvis möjlighet till marknadspåverkan. – Miljöanpassade inköp ger miljöteknikföretagen en möjlighet till regionala affärer så att de kan växa. Miljöanpassade inköp uppmuntrar även andra företag att bli grönare, säger Anna Hillström.

OFFENTLIGA inköpsstrategier kan alltså hjälpa nya miljöinnovationer in på marknaden. Som en angenäm bonuseffekt kan upphandlingen ge den miljöanpassade produkten ökade marknadsandelar även på den privata marknaden.

Många tror att det är dyrare att köpa ”grönt”, men enligt Anna Hillström är antagandet felaktigt.– Det finns mycket miljöteknik som är bra för både plånboken och miljön. Det är också viktigt att titta på totalkostnaden vid inköpet, alltså investeringskostnad och driftskostnad. Om samma förvaltning både köper lampor och betalar elräkningen, då har de sannolikt redan ställt om till energisnålare teknik. FÖR ATT OFFENTLIG SEKTOR ska lyckas miljöanpassa inköpen krävs god kännedom om den miljöteknik som finns. Anna Hillström efterlyser en arena där miljöteknikföretagen kan visa upp sig för potentiella köpare. – Dessutom krävs en tydlig politisk ambition att köpa grönt och att hela organisationen är med på tåget. Upphandlarna i länet är sedan årtionden vana att ställa miljökrav, men inköpen görs av förvaltningarna så här behövs bra interna stöd och riktlinjer. För att få riktig fart krävs siffror på hur miljö och plånbok har påverkats och påverkas av våra inköp.

Offentlig sektor påverkar miljöteknikutvecklingen

ÖSTERSUND

Anna Hillström, miljöhandläggare på Kommunförbundet i Härnösand, förordar miljöanpassade inköp.


Notiser

Handelskammaren skapar affärer

för Ditt företag!

Bli medlem Du också! www.midchamber.se

!!!"#$%&'(#)*+",*-- !!!"&.*(/0*&'+*1$2/"&2#-

ARMATURERNA med keramisk metallhalogenlampa, som det färska Östersundsföretaget Solljus AB säljer, lyser med ett ljus som påminner väldigt mycket om solens. Solljusarmaturernas sken får alla färger att se ut precis som i dagsljus och är dessutom mycket vilsamt för ögat. Till skillnad från vanligt lysrörsljus är det nämligen helt fl immerfritt.! Människor mår bra i det här ljuset, det är vetenskapligt bevisat säger vd:n Sten Wennerklev som gärna har en Solljuslampa tänd på sitt kontor.

ATT MAN BLIR HARMONISK och mindre trött i ögonen av det här ljuset är egentligen bara extra bonus, för den största poängen med Solljusarmaturerna är miljövinsterna. Den som byter till Solljus kan också på sikt räkna med att få mer över i plånboken.Genom att byta ut sina vanliga lysrör mot Solljus kan man ledig halvera antalet watt och ändå

få lika bra ljus, om inte bättre. Hemligheten är en specialslipad

av ströljus som försvinner ut i periferin. Detta gör att nästan 100 procent av lampans lyskraft kan utnyttjas effektivt. ! Med byte till Solljus kan man spara 30 – 90 procent elektricitet. Om man i motsvarande mängd drar ner på energi producerad av fossila bränslen hindrar man åtskilliga kilon koldioxid från att slippa ut i atmosfären och minskar dessutom företagets kostnader för utsläppsrätter, säger Sten Wennerklev.

EN SOLLJUSARMATUR är något dyrare i inköp än i vanlig lysrörsarmatur, men i gengäld behövs bara hälften så många. Därmed har man också färre lampor att montera och underhålla. Armaturerna, som sedan 2008 tillverkas i Boschs gamla cykelgeneratorfabrik i Linköping, består sånär som på

linsen endast av svenskt material. Förutom själva glödlampan går allt material i armaturerna att återvinna. Miljötänket är med från start till mål.

SOLLJUS passar inte bara i stora industrilokaler och på utomhusarenor. Armaturerna ger också klädbutiker ett lyft genom att de visar klädernas färger som de verkligen ser ut. Företaget har även sålt lampor till norska fi skodlingar eftersom det visat sig att laxyngel äter och växer bättre om en Solljusarmatur lyser ner i vattnet. Kontorsbelysning och byggarbetsplatsbelysning är under utveckling, men mest spännande är kanske experimentet som pågår i samarbete med ett norskt

lantbruksuniversitet.! Vi har en teori om att plantor i växthus växer bättre med Solljus jämfört med annan belysning. Testodlingar av sallad genomförs nu, och om vi har rätt kan det bli en jättemarknad.

VIDDEN av möjligheter är enligt Wennerklev enorm, men först måste Solljus AB förstås bli ordentligt känt på hemmaplan och se till att hålla sig framme när det är dags för företag och anläggningar att byta armaturer.! Nu gäller det – fi nanskris eller inte – att jobba stenhårt för att skapa oss en plats på marknaden, säger Sten Wennerklev.

Mi Edvinsson

Kan man köpa solljus? Ja, nästan. Solljusarmaturernas ljus ligger mycket nära solens. Det får människor såväl som fi skyngel att må förträffl igt samtidigt som det sparar massor av energi.

Solljus till salu

– De nya Solljusarmaturerna innebär stora energivinster, vilket passar bra ihop med vårt koncept.Ljuset ger också större rättvisa åt klädernas färger, säger Henrik Westling på Naturkompaniet i Östersund. Foto: Tommy Andersson

ÖSTERSUND

“Genom att byta ut sina vanliga lysrör mot Solljus kan man ledigt halvera antalet watt och ändå få lika bra ljus, om inte bättre.

Solljus AB


PL

AN

2.N

U

AlmiNäringsliv210x275Ny:Almi 2009-04-29 14.46 Sida 1


Konferensen

“ 80 procent av våra miljöteknikföretag har färre än tio anställda. Våra stora företag ute i världen måste agera draglok och hjälpa våra små miljöteknikföretag att växa.

Berit Gullbransson, Swentec

“Hållbart ekologiskt byggande kan bli en världsattraktion. Vi har kompetens och ekonomi. Personellt har många med mig passerat bäst före-datum, men nya entusiaster står redo att ta vid.

Anders Nyquist, AN Arkitekter

Foto: Olle Melkerhed

GUNTER PAULI var det stora dragplåstret på ”Framgång genom CleanTech-konferensen” i Sundsvall – och han gjorde ingen besviken.– Varför har zebran svart-vitt mönster? Vi måste våga tänka fritt för svaren kommer att leda utvecklingen framåt. Vi vet att zebrans mönster sänker hudens temperatur. Med svart och vitrandiga hus i varma län-der skulle alltså behovet av air condition minska avsevärt och därmed också energiförbrukningen. Nya utgångspunkter och annorlunda perspektiv är enligt Pauli ett krav för utveckling och han förordar en arbetsmodell där framtagandet av en vision utgör första steg. Att fi nna lösningar och nå målen är ett senare bekymmer. – I den kreativa processen gäller det att tänka positivt och att våga göra saker på nya sätt. I det här sam-manhanget är erfarenhet faktiskt en nackdel. Slutligen gäller det att se till att något händer. Att prata räcker inte.

Gunter Pauli är djupt imponerad av det kunnande svenska miljöteknikföretag representerar. – Utgå från det ni gör, det ni har och det ni kan. Berätta inte för internationella konkurrenter utan ta istäl-let för er själva på en jättemarknad som fortsätter att växa. Miljöteknik är den nya ekonomin.

Berit Gullbransson, Swentec

Framgång genom CleanTech – Konferensen

Edith Andresen, Mittuniversitetet, till höger och Eva-Marie Thyberg, Sundsvalls Kommun till vänster i bild, var två glada besökare under konferensen.

Miljövisionären Gunter Pauli, en av världens mest aktade miljödebattörer, framhåller att vi för att åstadkomma utveckling måste våga utmana och ställa frågor vi ännu inte har svaren på.


Vad gav konferensen

ANNIKA BELLANDER, BELLANDER KOMMUNIKATIONI SUNDSVALL:– Mycket intressant och kul att se att det fi nns så starka drivkrafter och bra lösningar. Nu gäller det att samverka och få till affärerna. Det enda negativa är den höga medelåldern på de som arbetar inom området. Det är jätteviktigt att göra området attraktivt och fokusera på affärsut-vecklingen för att säkra rekryter-ingen av yngre förmågor som kan utveckla och driva tekniken vidare.

GÖRAN NORDIN, JÄRVEN HEALTCARE I ÖRNSKÖLDSVIK:– Konferensen överraskade verk-ligen positivt. Den var en stor inspi-rationskälla, som gav dels ny kun-skap och nya vik-tiga kontakter och även ytterligare idéer hur vi skall utveckla vårt affärsområde inom vattenrening. Bara övergödningen av Östersjön och våra stora sven-ska insjöar, ger oss en tillräckligt stor marknad, men om vi betänker det skrämmande perspektivet att hela världen kanske har nått “ fresh water peak” dvs. att det kommer att råda ännu större brist på rent vatten i framtiden, då vet vi att måste satsa ännu hårdare.

MARIA WALLNER, ALMI FÖRETAGSPARTNER:– Stor inspiration. Det var en fröjd att lyssna till allt från stora inspiratörer till våra mindre företa-gare som alla är väldigt duktiga på sina områden. Jag tror att det fi nns stora möjligheter för våra företag inom CleanTech. Man ser också att det händer väldigt mycket på området både nationellt och internationellt. Det är viktigt för oss att försöka samordna detta så att vi kan hjäl-pa företagen på bästa sätt.

“Obama, klanta inte till det!Du representerar en möjlighet till förändring.

Carl Mossfeldt om möjligheterna till globalt genombrott för aktivt miljöarbete och därmed även miljöteknik.

“Vi vill vara kunskapsledande i samhällsomställning. Vi vill att MittSverige ska bli världsledande som test- och demonstrationsregion.

Eva Fridman, BioFuel Region

Framgång genom CleanTech, konferensen på Södra Berget i januari, genererade en inspirationskick till cirka 300 deltagare. Framgång genom CleanTech blevockså startskottet för ambitionen att mer målmedvetet lyfta miljöteknikföretageni Jämtland och Västernorrland.

Framgång genom CleanTech – Konferensen

STATSBIDRAG och en väl förankrad miljöpolicy gjorde att Östersunds kommun satsade på en egen biogasanläggning. Slam från reningsverket blir till fordonsbränsle för sopbilar, andra kommunala fordon, tjänstebilar och privata bilar. Och trots att

till närmaste tankställe både i norr och i söder har alltså många Östersundsbor valt att köpa bilar som går på biogas. Kommunen hade räknat med att det skulle finnas 170 lätta fordon och fyra sopbilar fyra år efter invigningen.

räkna till 160 lätta fordon och två sopbilar som tankar biogas. Att förvandla slam från reningsverk och annat organiskt material till

biogas kräver rötkammare och uppgraderingsanläggning. När slammet rötas bildas metangas, koldioxid och vatten. Det renas i uppgraderingsanläggningen och först därefter kan man prata om miljövänligt fordonsbränsle.

I ÖSTERSUND tar man också emot en liten del vassle från mejeriet och glykol som används när flygplanen rengörs från is.

000 m3 biogas per år. Av det blir i dagsläget ungefär 40 procent fordonsbränsle, resten utnyttjas till fjärrvärme. Men totalt skulle gasen

och fem sopbilar. I framtidsdiskussionerna finns dock planer på att utöka

verksamheten. Med ytterligare en anläggning skulle systemet inte bli så sårbart. Dessutom finns det stora mängder kompostmaterial på avfallsanläggningen som kan utnyttjas.

FRÅN IDÉ TILL INVIGNING av den första anläggningen har det tagit omkring fem år. Sammanlagt kostade bygget 20 miljoner kronor, varav staten bidrog med 7,8 miljoner kronor. Ingen affär man räknar hem snabbt, först 2011 ger

kronor.För bilisterna är det billigare att tanka gas, priset har legat stadigt på 9 kronor/m3 vilket kan översättas till ett bensinpris på 8,10 kr/litern. På det tillkommer

de miljömässiga fördelarna. Att byta från bensin till biogas minskar bilens miljöpåverkan

Naturvårdsverket och Vägverket. Sara Adelhult

!Fakta Vill du veta mer om miljöbilar och biogas i Östersund? Kolla in på www.ostersund.se/biogasÄr du nyfiken på andra lösningar inom energi- och miljöteknik? Turist- och Kongressbyrån i Östersund arrangerar studiebesök över hela Jämtland. www.turist.ostersund.se

Organisationen Gröna Bilister ger tummen upp för biogasen i Östersund. Bland annat för det låga gaspriset, en mack som sällan krånglar och gratis parkering i stan.

Sopåkare, taxichaufförer och småbarnsföräldrar – det är många som kör med biogas i Östersund. Faktum är att kommunens egna uträkningar inte alls stämmer, det är fler än väntat som hakat på och köpt sig en miljöbil sedan tankstationen öppnade 2007.

ÖSTERSUND

Lyckad satsning på biogas

Biogas i Östersund



ALMI Företagspartner

Pia Edblad, affärsutvecklingsansvarig på Almi Mitt.

Strategisk order för AbsoliconHÄRNÖSANDABSOLICON har mottagit sin största order hittills och den kommer från soliga Spanien. Beställningen gjordes av hotell-et Centro Forestal Sueco (CFS) i Marbella.

Installationen kommer att äga rum inom den närmaste fram-tiden och kommer att bestå av 120m2 Absolicon X10. – Med X10:an installerad blir hotellet producent av elektricitet som säljs till nätet. Samtidigt ska X10:an producera tillräckligt med värme för att ersätta majoriteten av de fossila bränslen som hotel-let förbrukar i dagsläget. Energin som produceras av denna instal-lation kommer att minska hotel-lets CO2 utsläpp med 930 ton, detta är likvärdigt till en fyra miljoner kilometer lång bilfärd, summerar Joakim Byström, Absolicons VD.

Beställningen från CFS är enviktig milstolpe för Absolicon. – Med installationen hoppas vi kunna bevisa för hela världen överlägsenheten med vår produkt jämfört med konvention-ella solenergisystem.

Absolicon förutser en stark volymökning av orders tack vare denna beställning. – Vi ser verkligen fram emot att slutföra denna installation och således revolutionera sättet folk ser på solenergi, kommenterar Joakim Byström.

FÖR ATT hjälpa småföretagen att öka sina kunskaper om nya marknader och knyta internationella kontakter, samverkar ALMI Företagspartner, Exportrådet, Handelskammaren och Enterprise Europe Network i det treåriga projektet Globala rummet. Genom att lyssna på företagen i regionen har man tagit reda på vilka behov som finns. Att stödet som ges är hands-on har visat sig vara viktigt.– Vi kommer att erbjuda ett antal tjänster och aktiviteter för att förbereda företagen på en internationalisering, såsom seminarier, studieresor, workshops, mässdeltagande, match-making, analys och rådgivning, säger Pia Edblad, affärsutvecklingsansvarig på Almi Mitt.

FÖRETAGET analyseras först för att se om det är moget att ta plats på den globala arenan. Är det inte redo, erbjuds stöd på hemmaplan. Annars är nästa steg en djupare analys av företaget och coachning av Almis och Exportrådets konsulter. Därefter är det dags för företaget att samla på sig kunskaper genom studieresor, mässor och omvärldsbevakning.

MÖJLIGHET till finansiellt stöd finns också.– Projektet är öppet för alla, men vi satsar i första hand på företag som är verksamma i regionens nyckelbranscher; miljö och energi, besöksnäringen, kris och räddning samt tjänstesektorn är några av dom, säger Pia Edblad.

Att lyfta fram goda exempel och framgångshistorier är också en viktig del i projektet. Och de återanvänds även i olika aktiviteter i en lärande process.– Ett delmål i sig är att ett fyrtiotal av företagen ska kunna förmedlas vidare till privata konsulter,

INRIKTADE PÅ internatio-nalisering, för att stödja även den verksamheten i regionen, säger Pia Edblad. Läs mer om Globala Rummet påwww.almi.se/mitt. Malin Gottfarb

Det ska bli lättare för företagen i mellersta Norrland att göra affärer utomlands, tack vare projektet Globala Rummet. Målet är att fler än tusen företag ska få stöd och hundra företag vara igång med internationella affärer när projektet avslutas.

Enklare Utlandsaffärer

Joakim Byström, VD AbsoliconFoto: Anders Eliasson


I NORRLAND har vi rejäla årstider och stora avstånd som påverkar både energiförbrukning och odling. Här finns väldiga naturresurser – rent vatten, bär, svamp, skog och mineraler. Norrbotten, Västerbotten, Jämtland,

av Sveriges yta. Näringslivet består av stora industrianläggningar och många entreprenörer med egna företag.

ENERGI OCH MILJÖKUNNANDEIdag bidrar Norrland med cirka 66 procent av

procent av landets totala elproduktion. Hotet från klimatförändringar gör det nödvändigt att utveckla förnybara och långsiktigt hållbara energikällor. Vindkraften är en ren kraft – den är här för att stanna och utvecklas i Norrland. Vi har utrymmet som fordras för att göra kloka avvägningar mellan olika intressen. Och vi har goda vindförhållanden.Omvärldens uppfattning i Europa är att vi i norra Sverige är världsledande inom miljöteknik och hållbart miljöarbete. Exemplen är många – energisnåla kretsloppshus, marksanering och

miljötekniska företag. Att denna miljökompetens nu klassificeras för att underlätta export i ett samlat grepp är ovärderligt.

RÅVAROR, NATUR OCH TURISMGuld, silver, järnmalm, koppar, bly och zink. Nästan 90 procent av all järnmalmsutvinning sker i Norrbotten. Och Norrlands gruvor står för merparten av EU:s totala malmproduktion. Norrland bidrar dessutom till att Sverige ligger på första plats i Europa vad avser utvinning av guld och på andra plats avseende bly, zink, silver

finns i Norrland. Av den malm som årligen bryts i Sverige med ett värde av 23 miljarder kronor kommer 70 procent från Norrbotten och Västerbotten.I Sverige finns 28 nationalparker och 13 av dessa ligger i Norrland. Men räknar vi på den totala arealen avsatt som nationalparker ligger 90 procent i Norrland. De som upplevt exempelvis världsarvet Höga Kusten vet att det är hänförande och sagolikt vackert.Besöksnäringen i norrlandslänen omsätter närmare 30 miljarder kronor. Åre/Duved

utgör den största vinterdestinationen och ishotellet i Jukkasjärvi är en internationell besöksattraktion. Turistsatsningarna bör givetvis samordnas i än högre grad för bästa möjliga genomslagskraft och långsiktig effekt. Turismen är den näring som av många anses ha den största utvecklingspotentialen – mycket tack vare att Norrland har det som kallas Europas sista vildmark.

SAMLAD KRAFTI samverkan med andra aktörer vill Norrlandsförbundet skapa goda relationer med de människor som påverkar eller berörs av Norrlands framtida utveckling. Vår verksamhet präglas av positiva insatser som ska ge långsiktig nytta och tydliga resultat. Vi utgör en samlad kraft för norrländska angelägenheter och som sådan vill vi främja Norrlands ekonomiska, kulturella och sociala utveckling.Tillsammans ska vi värna Norrland genom stark samverkan inom energi, miljöteknik, turism, näringsliv och kultur – då har vi stora möjligheter att ta täten och lägga grunden för ett positivt uppsving. Ett starkt och synligt Norrland som utstrålar långsiktighet och rejäl lönsamhet borgar för vår gemensamma framgång.

Catharina OttanderVD Norrlandsförbundet

FördelNorrland

Med vindsom drivRAGUNDAStatkraft SCA Vind står för en betydande del av den planerade produktionen av vindkraft i Jämtland och Västernorrland.Sex vindparker planeras i Sollefteå, Bräcke, Strömsund och Ragunda kommuner. Investeringen är beräknad till cirka 20 miljarder kronor.

ETABLERINGEN avser 455 vindkraftverk som beräknas generera 2.425 GWh producerad energi. Förnybar energi som anses kunna ersätta fossila bränslen och minska koldioxidutsläppet med över två miljoner ton per år.

Utbildning som ger

STRÖMSUNDFunderat på att bli vindkrafts-tekniker?Hjalmar Strömerskolan i Strömsund erbjuder en tvåårig KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning) där du som elev får kunskaper om allt från projektering till service och underhåll av vindkraftsanläggningar.

UTBILDNINGEN, som har 20 platser och snabbt blivit väldigt eftertraktad, drivs i samarbete med vindkraftsbranschen, KTH och högskolan på Gotland.

Apropå drivmedelSVERIGE HAR IDAG cirka 4,5 miljoner fordon varav 71.400 – knappt två procent - är klassade som miljöfordon. I landet finns 3.700 tankställen för bensin, cirka 1.000 etanolpumpar och cirka 90 tankställen för fordonsgas.

Krönika – Catharina Ottander

!

853 50060-15 39 10

Arena Miljölänet Västernorrland

arbetar för framgång genom cleantech! www.miljolanet.se

LänsstyrelsenJämtlands län

Renewable Energy and Clean Tech– Tools for Regional Development

En europeisk konferensi Östersund 20–21 juli, 2009Länsstyrelserna och landstingen i Jämtlands och Västernorrlands

län arrangerar, tillsammans med andra parter, en konferens under

temat “Regionalt klimat- och energiarbete som hävstång för

näringslivet” i Östersund 20-21 juli.

Förhoppningen är att konferensen ska bidra med konkreta

förslag till regionalt, nationellt och europeiskt tillväxtarbete

med innovationer för förnybar energi och miljöteknik

(CleanTech) som bas.

Besök www.rdc2009.se för anmälan och vidare information

kring konferensen.

Vi går på varma djup med gränsöverskridande regionsamarbete

FramgånggenomCleanTechwww.cleantechregion.se


CleanTech

Roadmap

2009-2010

CleanTech Roadmap

Juni 2009Upptaktsmöte för bildande av ett Norrländskt miljötekniknätverk i Gideå. För mer info och detaljer kontakta: [email protected] 070-299 40 41

10 Juni 2009Framgång genom CleanTech eftermiddagInformations och utbildningsdag för politiker och beslutfattare samt journalister. Vad är CleanTech eller den nya gröna ekonomin och vad betyder den för mig och vår region. Landshövding Bo Källstrand deltar. 10 juni på Gålsjöbruk kl 12.00 – 16.30, start med lunch

Framgång genom CleanTech |

CleanTech

Roadmap

2009-2010

CleanTech Roadmap

23-26 Juni 2009 Green Weekhttp://ec.europa.eu/environment/greenweek/home.html

2-4 Juli 2009Sweden Green Tech Building Opening Green Business CenterDitt fönster mot världen i Stockholmwww.sgtb.se

20-21 Juli 2009Regional Development Conference, Renewable Energy and CleanTech – Tools for regional developmentFolkets Hus , Östersund www.rdc2009.se

21-22 jan. 2010Konferensen ”Framgång genom CleanTech”Åre på Holiday club. www.cleantechregion.com

UTGÅNGSPUNKTEN är att miljöfrågor med bl.a. miljöteknik som ett område kan utveckla Västernorrland till att bli en ännu mer attraktiv region. Och att län-ets miljöteknik- och energiföretag – direkt och indirekt – kan bidra till att skapa många nya jobb i Västernorrland. Stödprogrammen för export av miljöteknik och energilösningar har aldrig varit bättre och projek-tet vill sprida kunskap om verkty-gen som kan hjälpa till att snabba upp processen.

LIDIA SUOKKO:– Vi vill stödja företag i deras miljöarbete genom att bl.a. skapa möjligheter till att i samverkan mellan företagsgrupper och nät-verk lära sig mer och utveckla sina verksamheter. Ett av fl era exempel är att göra en energianalys av ett utvalt företag. Anförda av en ener-giexpert får representanter från andra företag analysera det utval-da företagets energiförbrukning vid olika produkt-, tjänste- och processval samt räkna på möjliga miljö- och energivinster. Jag har själv gått utbildningen och jag häpnade över den besparingspo-tential som verkar fi nnas på de fl esta arbetsplatser!

ARENA MILJÖLÄNET VÄSTERNORRLAND VILL:

skapsnivån i miljö- och energi-frågor.

samman aktörer för ökad miljö-driven utveckling.

som Sveriges första hållbara region.

AKTIV SAMVERKAN mellan offentlig och privat sektor är återkommande ledord i program-förklaringen och Lidia Suokko konstaterar att fokus i hög grad är

inriktat på att bygga, utveckla och sälja hela system.– Många arbetar redan idag med den lilla skruven, men utmanin-gen är nu att bygga ihop de små beståndsdelarna, nyckelkompo-nenterna, till ett helt system. I ett internationellt perspektiv är den svenska fjärrvärmen ett unikt uppvärmningssystem och våra vatten- och avloppssystem repre-senterar ny kunskap för många snabbt växande utvecklingsländer. Genom att globalt marknadsföra svenska helhetslösningar lockar vi fl era internationella beslutsfattare

och branschmänniskor att komma hit och upptäcka produkter, tjän-ster, processer och system som säljs av svenska miljöteknik- och energiföretag. I sammanhanget talas det ofta om att bygga nya städer snarare än enstaka vil-lor och ett ökat internationellt intresse för våra teknisklösningar kan alltså generera dramatiska försäljningslyft för landets och länets miljöteknik- och energiföre-tag.Västernorrland markerade tidigt ett intresse att ligga i framkant av utvecklingen och gör anspråk

på att vara Sveriges första miljölän. Av svenska län med fl er än en kommun blev nämligen Västernorrland det första ekolän-et, alltså ett län där samtliga kom-muner anslutit sig till föreningen Sekom (Sveriges Ekokommuner).

INLANDSDELEGATIONEN gjorde 2002 en kartläggning av olika näringar i Norrland och fann att Västernorrland, vid sidan av storstadsregion-erna, var länet med högst andel miljöteknikföretag. Begreppet cleantech, som länge bara använ-des i fi nanskretsar, är numera ett etablerat begrepp i Sverige och Västernorrland anses bra position-erat. – Vårt län har unika förutsättnin-gar att profi lera oss och skapa nya jobb inom cleantech. Vi i projektet Arena Miljölänet Västernorrland vill bidra till miljödriven utveckling av länet genom att skapa en neutral och affärsdriven mötesplats för att bl.a. fånga upp bra idéer, förmedla kontakter och bygga upp nätverk för länets miljöteknik- och ener-giföretag, säger projektledaren Lidia Suokko.

Lasse Sjöberg

Små och medelstora företag är en prioriterad målgrupp inom projekt Arena Miljölänet Västernorrland. – Länet har många intressanta men, för det mesta, små och medelstora miljöinriktade företag med en fantastisk utvecklingspotential, säger projektledaren Lidia Suokko.

Lidia Suokko:Länet har många företag medfantastisk utvecklingspotential!HÄRNÖSAND

!Fakta Arena Miljölänet Västernorrland utgör en neutral och affärsinriktad mötesplats för att främja miljödriven hållbar utveckling av Västernorrland genom att:• Arrangera möten, seminarier och workshops där politiker, beslutsfattare och allmänhet ska få

information och inspireras att diskutera frågor som rör miljö och energi.• Sprida kunskap om och bidra till nya demonstrationsanläggningar. Flera av länets framgångsrika

miljö- och energiprojekt intresserar redan en internationell publik, men det fi nns fl er produkter, tjänster, processer och system som utvecklas och tillverkas i länet.

• Utveckla och stärka befi ntliga nätverk och, vid behov, skapa nya nätverk för privat och offentlig sektor inom miljö- och energiområdet.

• Verka för kompetensutveckling och skapa miljöer för korsbefruktning mellan samhälle och näringsliv.

Mer information fi nns på www.miljolanet.se

Många nya jobb kan skapas i länets miljöteknik- och energiföretag.

Arena Miljölänet Västernorrland


Lidia Suokko:Länet har många företag medfantastisk utvecklingspotential!

Ta steget ut på den europeiska marknaden

Enterprise Europe Network erbjuder företag:– Information och rådgivning om EU-regler, internationalisering och EU-!nansiering

– Förmedling av internationella a"ärskontakter, främst inom Europa. – Service och hjälp vid teknik- och forskningssamarbete

Vill du veta mer? Välkommen att besöka oss på www.Enterprise Europe.se

Eller kontakta något av våra kontor:Lars Holmberg, LänsTekniskt Centrum Kramfors, 0612- 139 00 Maria Wallner, Almi Företagspartner Mitt AB, 060-16 35 64Anders Karlsson, Almi Företagspartner Mitt AB, 063-57 11 11

Enterprise Europe Network hjälper små och medelstora företag att dra nytta av möjligheterna på EU:s inre marknad. Vi !nns över hela Sverige och ger kostnadsfri rådgivning och information. EU-kommissionen är initiativtagare till Enterprise Europe Network. Tillväxtverket koordinerar nätverket i Sverige och är huvud!nansiär för verksamheten.

enterprise europe

www.cleantechregion.se


NORRA KAJEN Exploatering AB har sitt kontor i västra änden av det dryga kilometern långa hamnområde som ska göras om. Utanför dundrar trafi ken på E4:an förbi. En grå senvinterdag 2009 får man använda en hel del fantasi för att se bolagets vision framför sig, men tanken är att en ny stadsdel med Sveriges bästa söderläge och det mest offensiva miljötänkandet ska ta form.

havsutsikt, ska byggas där det nu mest står plåtschabrak. Inne i området ska det vara gott om gröna oaser, bryggor och båtplatser.

ska bestå av gräs, träd och parker. En mycket hög siffra för att vara i stadsmiljö, säger bolagets vd Christer Ersson.Det är inte bara markytor som ska vara gröna, gräs och växter ska också täcka hustaken vilket isolerar och gör att regnvatten tas om hand på ett bra sätt.

PROJEKTET befi nner sig ännu i startblocket, såtillvida att inget av det gamla ännu är rivet och inget nytt har byggts. Under våren får bygg- och fastighetsbolag komma in med anbud för byggrätter till den första etappen.– För att vi ska få en så grön stads-del som möjligt är de bitarna integrerade i våra upphandlingar. För att få bygga gäller det alltså att också ha lösningar som rimmar med visionen. Ett ekologiskt tänk-ande ska genomsyra val av energi-lösningar och material. Vi pratar om att försöka skapa ett helt slutet energisystem, säger Christer Ersson.

NÅGRA EXEMPEL UR DE VISIONÄRA TANKARNA:

miljövänliga och återvinnings-bara.

möjligt ske med miljövänlig fjär-rvärme, solfångare och vindkraft.

terna ska levereras ska utredas, samt hur avloppsvatten från det närliggande reningsverket kan utnyttjas, liksom hur kyla och värme från Sundsvallsfjärden kan tas tillvara.

från varje lägenhet tar hand om

hushållsavfall om hamnar i en rötgasanläggning där biogas kan produceras.

cykelvägar och kollektivtrafi k pri-oriteras.

skede för att många olika sort-

området. Utöver fasadmålningar och konstverk kan det handla om att använda ljud och ljus på ett kreativt sätt.

Ambitionen är högt satt. Men det går heller inte att resonera annor-lunda, menar Christer Ersson:

Grå kaj blir knallgrön stadsdel När industriområdet Norra Kajen i Sundsvall ska bli en ny stadsdel går förvandlingen helt i grönt.SUNDSVALL

Norra Kajen Exploatering AB


Grå kaj blir knallgrön stadsdel – Utvecklingen går så oerhört snabbt nu. När vi är på bran-schmässor är alla numer mycket medvetna om hållbarhetstanken i bostadsbyggandet. Vi skulle ha svårt att få med byggherrar med en defensiv vision. Vi vill ligga längst fram.

En viktig faktor för att Norra Kajen ska få en grön prägel är att E4 dras om i samband med att en bro byggs över fjärden. Därmed hamnar inte Norra Kajen – som nu – i kläm mellan motorvägen och vattnet.– Det beskedet var mycket viktigt

för oss. Nu återstår också att se om det blir ett nytt teaterhus, något som naturligtvis också skulle vara positivt för oss, säger Christer Ersson.Om ett nytt teaterhus blir verk-lighet så skapas ett område kring Selångeråns mynning som länkar

samman stenstan med Norra Kajen.En annan önskan från exploat-eringsbolagets sida är att det nu trångbodda kasinot väljer att fl ytta till andra sidan av hamnen. Kaféer, hotell, kallbadhus och restaurang-er ska också få plats.

NORRA KAJEN Exploatering AB ägs av Sundsvalls kommun och fas-tighetsbolaget Norrlandspojkarna, vars tidigare vd Lars Bäckvall är starkt engagerad i projektet och har presenterat idén att bygga ett slags utställningshus i områ-det. I huset som kallas lat. 62,3° (Sundsvall ligger på den bred-dgraden) ska företrädesvis grön teknik kunna visas upp, men konst och kreativa näringar ska också få plats.– Huset ska vara en arena och mötesplats för spetskompetens inom kultur, ekologi, teknik och klimat. Den här regionen har väl-digt många duktiga företag inom exempelvis ekologiskt hållbart byg-gande. De skulle kunna få en plats där de gemensamt kan visa sina lösningar, och jag tror vi skulle få hit besök från hela världen, säger Lars Bäckvall.

HUR MYCKET av de visioner som fi nns för Norra Kajen som kommer att kunna förverkligas går inte att veta. Exploateringsbolaget har till uppgift att göra projektet attraktivt och sälja byggrätter. Men hur det ska gå i en tid då hela världsekono-min dragit i handbromsen, måste man undra.– Vi vet att våra tankar är rätt och att intresset fi nns från marknaden. Det är också så att prisnivåerna

procent under lågkonjunkturen och det kan stimulera. Vi hoppas på byggstart 2010, säger Christer Ersson.

Anders Lövgren

VISIONEN: Här är ett utkast till hur Norra Kajen kan se ut i framtiden.

Perspektivskiss: White arkitekter

“ Ett ekologiskt tänkande ska genomsyra val av energilösningar och material. Vi pratar om att försöka skapa ett helt slutet energisystem.

Norra Kajen Exploatering AB

PROCESSUM fokuserar på forsk-ningssamordning, affärsutveckling och marknadsföring av nya råvaru-system och nya produkter med skogsråvara och energigrödor som

--

företag. Inom klustret Framtidens Bioraffinaderi – som i blomstrande samverkan drivs av anslutna företag, universitet och samhälle - jobbar mellan totalt ca 2000 personer varav ca 400 aktivt med bioraffina-derifrågor.– Målet är att bioraffinaderiklus-tret i Örnsköldsvik och Umeå ska vara internationellt känt och skapa stora industriella och miljömässiga värden. Jag vill vara med och skapa ett innovativt idéforum och en arena i samarbete med andra, både inom och utanför landets gränser, säger Clas Engström.

ETT BIORAFFINADERI förädlar alltså biologisk råvara, till exempel ved och bark som i Processums fall, precis som ett oljeraffinaderi förädlar råolja. Men där slutar likheterna. Bioraffinaderi är en omfattande och komplex processindustri. Konstruerad för att få ut så mycket som möjligt ur det råmaterial som tillförs. Men det handlar inte bara om att bygga nya bioraffinaderier. Lika viktigt är att ta tillvara rest-strömmar och avfall från pappers- och massaindustrin och förvandla dessa till värdefulla produkter.

råolja inte till mycket mer än som bränsle i fotogenlampor. Idag raf-fineras mer än två tusen produkter

ur råoljan, varav de viktigaste är bensin och plaster. Precis som råoljan visade sig ha fantastiska mervärden har biologisk råvara häpnadsväckande och i stort sett likvärdiga möjligheter till förädling och förändring. Senaste 30 åren har behovet av specialisering och koncentration inom processindus-trin resulterat i framväxten av nya spännande bolagskonstellationer. Processums klustersamverkan har utvecklats från den traditionella bruksstrukturen till att nu omfatta företag inom processindustri, kon-sult- och energiverksamhet, samt kommun, länsstyrelse och uni-versitet i regionen Örnsköldsvik/Umeå. Kunskapen inom pro-cessteknik, processkemi och proces-styrning hos medlemsföretagen är unik och internationellt känd, men

det krävs en drivande kraft om alla utvecklingsmöjligheter ska tas till vara.Processum har därför utsetts till värdföretag för initiativet Framtidens Bioraffinaderi som val-des ut bland 86 sökande i Vinnovas Vinnväxt-utlysning att få statlig finansiering i upp till åtta år. Det utgör en stark bas för en fortsatt positiv utveckling. Målsättningen är att utvidga verksamheten med fler projekt och ytterligare finansiering, bland annat med EU-medel.

CLAS ENGSTRÖM, som tillträdde VD-jobbet i februari, kommer när-mast från en tjänst som konsult inom Sweco EuroFutures och har lång erfarenhet av samhällsfrågor och samverkan mellan företag och akademi.

– Clas erfarenheter är mycket värdefulla för vår fortsatta utveck-ling. Framför allt inom samverkan, regional utveckling och finansier-ing, säger Sune Wännström, ord-förande i Processum Biorefinery Initiative AB. Clas Engström, som även job-bat med finansiering inom Swedbank Markets och Näringsdepartementet, känner starkt för utmaningen att tillsam-mans med klustrets medlemmar utveckla framtidens bioraffinaderi.– Det är viktigt att tro på det man gör och det här vår tids stora utmaning. Vi i Processumklustret vill vara med och bidra i övergån-gen från ett oljeberoende till ett hållbart samhälle.

Lasse Sjöberg

Produktutveckling, ny teknik och trimmade system anses kunna fördubbla förädlingsvärdet inom processindustrin.Bioraffinaderier, vars grundsyfte är att skapa nya produkter från skogen och göra det miljömässigt effektivare, ligger alltså i tiden. – Vi måste göra mer med förnyelsebara råvaror som bas i stället för med olja, säger Clas Engström,VD för Processum i Örnsköldsvik.

ÖRNSKÖLDSVIK/UMEÅ

Framtidens Bioraffinaderi tar form

Framtidens Bioraffinaderi, som drivs av anslutna företag, universitet och samhälle, jobbar närmare 2.000 personer.

Processum


I tillståndsärenden är vi din personliga byråkratilots både inom och utom kommunen. Vi stöttar din företagsutveckling från affärsidé till framgångsrikt företag. Behöver du hjälp med lokalsökning har vi kontakterna så att ditt företag hittar rätt läge, lokaler och mark. Vi arbetar med information om kommunala upphandlingar och funderar du på att starta företag kan du vända dig till oss för första hjälpen. Dessutom arrangerar vi eller tillsammans med andra frukostträffar, seminarier och föreläsningar där du och ditt företag får nyttig information och nya kunskaper.

Vi arbetar med att lotsa dig rätt som företagare. För oss är ingen fråga för liten eller för stor.

Vad kan vi hjälpa dig med?

DET FIXAR VI...INGA PROBLEM

Agneta Lindén 070-549 95 41 Thomas Engholm 073-274 59 83 Företagslotsen i Sundsvalls kommun 060-162 162. Besöksadress: Sjögatan 13, 3 trappor (Sundsvall Business Region)

PL

AN

2.N

U

HÅLLBARHETSKRISEN har hamnat i skuggan av en plötsligt uppflammande finanskris. Finanskrisen, i sin tur, har övergått i den sannolikt djupaste ekonomiska kris vår generation har upplevt. Vi är på väg mot en arbetsmarknad som är väsensskild från den situation vår nuvarande

Men att en kris tar medieutrymmet från en annan innebär inte att de gamla problemen försvinner. De överskuggar bara varandra – åtminstone för ett tag. I själva verket läggs de på hög där de samverkar och förstärks. I förlängningen väntar personliga tragedier: pensionsbesparingar som dunstat, arbetslöshet, eller torka och svält. Sällan tidigare har därför behoven av nya svar på gamla frågor varit så stor. Detta är också en möjlighet, om vi kan lära oss av tidigare kriser för att ställa de centrala frågorna. Inte minst kräver detta att vi vågar hålla emot trycket efter de enkla, snygga lösningarna. När svåra problem verkar enkla skall man alltid dra öronen åt sig. Långsiktig samhällsutveckling är tyvärr ofta varken enkel eller snygg.

VI HAR TACKLAT FINANSKRISER FÖRUT, både regionalt och globalt. När bubblan väl spricker kan nedgången vara i flera år – ibland i decennier. Kostnaderna blir snabbt enorma,

ekonomiskt men framförallt socialt. Men ur askan byggs nya institutioner. Så kommer också nu ske – ett nytt IMF, en ny slags finansinspektion och nya affärsmodeller för banker, försäkrings- och fondbolag.Nya arbetsmarknadsmodeller har vi också skapat tidigare. Socialförsäkringssystem som tar hand om

för att jämna ut konjunktursvängningar. Återigen har nya institutioner och regelverk byggts upp för att ta hand om de konsekvenser som vuxit ur tidigare modellers tillkortakommanden.

NU STÅR VI SAMTIDIGT inför en ny utmaning, som är djupare än de tidigare. Stabiliteten inte bara på finans- och arbetsmarknaden är hotade. Stabiliteten i självaste natursystemen är nu på allvar under hot: regnmönster, havsytan, vattentillgångar, havsmiljöer, etc. Här är vi otestade. Aldrig tidigare har stabiliteten i våra samhällsmodeller hotats på ett sådant fundamentalt sätt. Kanske verkar inte detta hot lika akut eller reellt som skenande arbetslöshet och kredittorka. Men det är värt att minnas att inte heller obalanserna i de finansiella systemen verkade så akuta – tills det plötsligt brast.

VI HAR NU TRE KRISER som sammanfaller: en finansiell, en ekonomisk och en ekosystemkris. Detta är en möjlighet. Det öppnar upp för ett mer grundläggande ifrågasättande av den samhällsmodell vi har byggt. Men det är förstås en möjlighet bara om vi ser det så; om vi inser problemets djup och ställer rätt frågor. Allt för ofta fastnar hållbarhetsdebatten i frågan om ny teknik. På sikt är ny teknik nödvändigt, men det är långt ifrån tillräckligt. Likt tidigare kriser på finans- och arbetsmarknaden måste vi nu istället ställa oss frågan om hur vi säkrar långsiktig stabilitet i natursystemen. I grund och botten handlar detta om hur vi organiserar våra samhällen – balanserar olika intressen mot varandra för att hitta en hygglig jämvikt.

HISTORISKT SETT har vi varit ganska duktiga på detta i Sverige. Så kanske kommer Sveriges stora bidrag till hållbarhetsutmaningen inte komma i form av ny teknik. Kanske kommer det istället

djupaste problemet av alla just det: långsiktighet är inte så säljande.

Carl Mossfeldt, Tällberg FoundationFoto: Olle Melkerhed

Långsiktighetär inte sexigt

Max vann hållbarhets-testTIDNINGEN MILJÖAKTUELLT utvärderade i slutet av 2008 de tre stora Hamburgarkedjornas arbete för ekologisk och social hållbarhet. Max fick 13 poäng av 13 möjliga och blev testets segrare.

MCDONALDS hamnade på en andraplats med 11,5 poäng medan Burger King fick 6 poäng. Samarbetet mellan Max och Det Naturliga Steget är inriktat på effektiva strategier och handling-splaner för ett hållbart Max.– Jag vill gratulera Max till deras välförtjänt goda resultat. Trots att de fått maximala poäng i utvärderingen så vet jag att de inte nöjer sig med det utan fortsätter framåt mot ett tydligt mål: inga fossila bränslen alls, och ingen annan åverkan heller i eko-system eller sociala system. Det är när dagens åtgärder är tydliga steg på väg mot verklig hållbar-het, som arbetet får tyngd och blir trovärdigt. Jag gläds också över vår tidigare samarbetspartner McDonalds fina resultat, säger professor Karl-Henrik Robèrt, grundare av Det Naturliga Steget.

Hållbar HolmgångBJÖRKÅBRUKKlimatsmarta produkter, Louise Hoffsten, Tommy Körberg, Norrdans och Rickard Wolff.Mixen serveras under Holmgång i Björkåbruk 4-6 juni. Holmgång torde vara ett av de mer udda kul-turarrangemangen i Norrland. För saliga blandningens skull - och för valet av miljö. Holmgång genom-förs nämligen på Holms lantbruks tjurskulle!Här finns läktare som tar 400 per-soner och en scen där ljuset silas genom brädväggen. Under scenen idisslar gårdens djur och såväl råmanden som dofter kan tränga sig upp genom golvet.Nytt i konceptet är att det utöver kultur arrangeras en konferens om klimatsmarta produkter och ekolo-giska lösningar.

Krönika – Carl Mossfeldt


Vill du vetamer om

FÖR ATT INSPIRERA fl era att lära sig mer om CleanTech och branschens kommersiella potential arrangerar Handelskammaren Mittsverige med samarbetspartners 10 juni en utbildnings- och informationsdag på Gålsjö Bruk. Politiker och andra beslutsfattare är prioriterade målgrupper och landshövding Bo Källstrand ska förmedla sin bild av hur intensifi erade satsningar på CleanTech kan bidra till att lyfta regionen MittSverige.

KONCEPTET

Anmäl dig till [email protected]

BEGREPPET CleanTech växer som internationell benämning på lösningar och produkter som bidrar till ett hållbarare samhälle och bättre miljö.

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION, KONTAKTA;Lars Ling, projektledare CleanTech Region, Handelskammaren Tel.070-299 40 41 | [email protected]

Foto: Örjan Leek

www.cleantechregion.se

– VI SKA VARA MED och rulla ut röda mattan, säger Thure Mårtenson som leder ett EU-projekt där just samverkan och export är målet. Det regnar EU-bidrag över Östeuropa som bygger nya klimatsmarta anläggningar på löpande band. Till exempel Polen ska investera 20 miljarder euro på sju år. – Bara i regionen Podkarpaterna har de haft 2 000 EU-projekt från 2002 och fram till nu, säger Thure Mårtenson. – På två miljoner invånare.Thure som har ett förfl utet som miljö- och hälsoskyddsinspektör i Östersund har jobbat fl era år med olika Interreg projekt där målet har varit att skapa en tydlig miljöprofi l på Jämtland och Tröndelag. Det nuvarande projektet är så att säga en fortsättning, men nu med internationell inriktning. Tanken är att utnyttja de kontakter som kommun och landsting redan har med sina vänorter, bland annat i

Polen, Tjeckien och Estland. – Det offentliga fi nansierar och är med och agerar dörröppnare för företagen mot den internationella marknaden. Dessutom fi nns en förhoppning att kommunerna själva ska börja sälja sina kunskaper inom till exempel renhållning, energisparande och fjärrvärme.

SEDAN kommunallagen ändrades för tio år sedan är det inga problem att sälja tjänster så länge det inte blir för stor del av verksamheten. Men det är svårt menar Thure.– Den kulturen fi nns inte i kommunerna här. Projektet startade för ett år sedan har två anställda. Thure Mårtenson som är knuten till landstinget i Jämtland och Lars Ling som sitter på Mittsveriges Handelskammare i Sundsvall. Och medan Lars bland annat jobbar med att realisera projektets affärsplan och söker företagare som är

villiga att starta ett gemensamt försäljningsbolag så jobbar Thure mycket med kontakterna i de andra länderna. Hittills har två grupper med estländare och polacker varit på studiebesök i Jämtland och Västernorrland. Biogasanläggningen och stora återvinningsstationen i Östersund var två av besöksmålen.

PROJEKTET kommer att lyfta fram minst 30 intressanta anläggningar i de båda länen. Energisnåla hus, soptippar, biogasanläggningar och kraftvärmeverk till exempel. I Jämtland kommer Turist- och kongressbyrån i Östersund vara med och marknadsföra anläggningarna på sin hemsida

och i Västernorrland kommer bland annat entré Höga Kusten att vara samarbetspartner. Här fi nns utbildade guider, kunskaper om värdskap och möjligheter att paketera intressanta studieresor som både lyfter fram regionen och tekniken.

THURE MÅRTENSON hoppas också mycket på ett samarbete med Mittuniversitetets design-utbildning. För även om det fi nns goda kunskaper i miljö- och energiteknik så är inte alla anläggningar i toppklass när det kommer till presentation. – Designstudenterna kan hjälpa till att på pedagogiskt sätt visa upp vår spjutspetsteknologi.

Sara Adelhult

Köparna fi nns, säljarna likaså. Nu gäller det att knyta ihop de rätta kontakterna för att göra Jämtland och Västernorrland till två framgångsrika län inom export av energi- och miljöteknik.

Svensk miljöteknik på export – målet för länsövergripande EU-projektÖSTERSUND

!Fakta Energi- och miljöteknik på export

Projektnamn: Offentlig och privat samverkan för export av energi- och miljöteknikTidsperiod: Mars 2008 – december 2010Projektledare: Thure MårtensonProjektägare: Jämtlands läns landstingFinansiärer: Europeiska Unionen, regionala utvecklingsfonden, Jämtlands läns landsting, Handelskammaren Mittsverige, Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland, kommunerna Sundsvall och Östersund. Medel: 7, 4 miljoner kronor

“ Projektet kommer att lyfta fram minst 30 intressanta anläggningar i de båda länen. Energisnåla hus, soptippar, biogasanlägg-ningar och kraftvärmeverk till exempel.

Jämtland och Västernorrlands kommuner har många intressanta anläggningar att visa upp. Lösningar för smutsigt vatten på industriom-rådena och återvinningsstationer till exempel. – Vi är duktiga på systemlösningar, menar Thure Mårtenson

Foto: Sara Adelhult

Energi- och miljöteknik på export


www.cleantechregion.com www.midchamber.se

Vill du vara en del i kommande framgångar ochhjälpa till att sälja världsledande norrländsk

miljöteknik på exportmarknader?

Kontakta Lars LingTel: 070-299 40 41, e-post: [email protected]

Framgång genom

CleanTech

annons_230x325mm.indd 1 09-04-30 10.48.16


JEGRELIUS forskningscenter är en grön uppstickare inom Jämtlands läns landsting som äger unika specialkunskaper om miljöfarliga ämnen och dess inverkan på omvärlden. Grunden till forskningscentret är arkivet som kemiingenjören Gunnar Jegrelius (1921-1981) lämnade åt eftervärlden. Arkivet innehåller enorma mängder tvärvetenskaplig kunskap vad gäller analytisk kemi och giftiga ämnen inom olika områden. Här finns också idéer till nya giftfria produkter som nutida och framtida uppfinnare med fördel kan vidareutveckla för att ersätta de mindre miljövänliga som ännu finns på marknaden. På forskningscentret jobbar idag tre duktiga kemister i samma anda. De samlar kunskap, gör avancerade riskbedömningar och stöttar före-tag i deras produktutveckling.Jegrelius jobbar för att skapa eft-erfrågan bland upphandlare och privatkonsumenter för giftfria produkter. Med ljus och lykta scan-

nar de av marknaden efter produk-ter som har högre miljöprestanda än andra. Produkterna vill Jegrelius sedan testa i verklig miljö, företrädesvis inom landstinget. Jegrelius verifi-erar resultaten och hjälper till att göra produkterna kända och aktu-ella för offentliga upphandlingar.

MED DETTA SLÅR MAN två flu-gor i en smäll. Det lilla företaget får en knuff ut på en större marknad och marknaden får en miljövänligare produkt. ! För ett litet företag som har svårt att nå ut till den stora massan kan det här göra en enorm skillnad. Just att produkten är verifierad och testad på en verklig arbetsplats väger tyngre än enbart laborato-rietester, säger Ida Sjölund som arbetar med konceptet Smartare produktval på Jegrelius.Inom ramen för Smartare produk-tval kommer inom kort en work-

få berätta om sina erfarenheter och behov för att hitta områden att samarbeta kring när det gäller miljöanpassning av produkter. Jegrelius roll är att försöka fånga upp behoven för att kunna ge rätt stöd i kommande projekt. Under 2009 kommer också ett konsumentinriktat projekt att starta som syftar till att fasa ut vissa giftiga kemikalier som förekom-mer i tandkräm, kläder och andra produkter som dagligen köps av länets hushåll.

DET ANDRA konceptet som Jegrelius arbetar med är Innovationsupphandling. Det innebär i korthet att en beställar-grupp efterfrågar något som ännu inte finns på marknaden. Denna

metod har tidigare tvingat fram både kylskåp och värmepumpar med lägre energiförbrukning på marknaden. Genom en kommande pilotupphandling vill Jegrelius nu testa om man på liknande sätt kan stimulera fram giftfria produkter. Beställargruppen består i detta fall av flera landsting och den efter-frågade produkten är en blodpåse som till skillnad från dagens inte avger något oönskat ämne som följer med in patientens blodom-lopp.! Slår det väl ut, kan det bana väg för fler innovationsupphandlingar. Det i sin tur innebär att miljöin-novationer når marknaden snab-bare, säger Lena Stigh som håller i upphandlingsprojektet.

Mi Edvinsson

Utvecklingen mot giftfria och mer miljöanpassade produkter får gärna gå snabbare. Jegrelius gör vad de kan för att elda under produktutvecklingen och tvinga fram gröna innovationer inom den offentliga sektorn.

Fortare framåt med Jegrelius forskningscenter

“Med ljus och lykta scannar de avmarknaden efter produkter som harhögre miljöprestanda än andra.

Lena Stigh leder projektet som ska fastställa om innovations-upphandlding är ett bra sätt att stimulera fram giftfria produkter.

ÅS, ÖSTERSUND

Jegrelius forskningscenter

Foto: Tommy Andersson

– För ett litet företag kan Jegrelius arbetebetyda väldigt mycket, säger Ida Sjölund.

i världen CleanTech

Sveriges ordförandeskap i EUSveriges ordförandeskap i EUTisdag den 8 september, BrysselDe svenska Regionernas dag i Bryssel Tema “Energy Efficiency”. http://www.swedishtrade.se/eu/aspxMain aspx?objectID=10052

Open Days i Bryssel

Tema “Renewable Energy” and ”Barents Co-operation”. http://ec.europa.eu/regional_policy/conferences/od2009/index.cfm

United nations climate change conference7-18 december.Climate Change Conference in Copenhagenhttp://en.cop15.dk/

Mer bra Länkar till CleanTech Event hittar du härExportrådet: http://www.swedishtrade.se/sv/CalendarPage/

Swentec: http://www.swentec.se/templates/Calendar____2691.aspx?epslanguage=SV

I spåren avkonferensenCLEANTECH REGION har efter konferensen i januari varit aktiva och bland annat besökt Estland, Grekland, Finland och Polen.En tydlig profilering och marknadsföring har gjorts av vår regions systemlösningar.

Eco-Cycle Design och energieffektivt byggande har under turnén fått mycket stor uppmärksam-het. Kommersiellt intresse för våra företags produkter och systemlösningar finns tveklöst på dessa marknader.

I Estland är intresset för energieffektiviser-ing mycket stort, särkskilt inom hållbara hus. Intresset omfattar allt från byggnadernas kon-struktion, planering och materialval till det

Design.

Motsvarande entusiasm har visats i Grekland och då inte minst för Splitbox avloppslösningar.

Umeå som något av en förebild.

Polen söker lösningar inom energieffektiviser-ing och marksanering. På det senare området har vi en genuin styrka efter att skitat ner och rensat upp i vår egen region.

Även USA har aviserat snabbt växande intresse för svensk miljöteknik. CleanTech Region har till exempel haft besök av delegationer från Kalifornien som söker samarbete kring ekolo-giska och hållbara avfall samt avloppslösningar.

I samanhanget är det värt att notera att skåde-spelaren Will Smith nyligen har beställt den

Nyquist Arkitektkontor i Njurunda.

Framgång genom

CleanTechVälkommen till en dag om affärsmöjligheter och

lösningar för företag och näringslivsfrämjare i samarbete!

Framgång genom CleanTech är ett initiativ av Handelskammaren Mittsverige i samverkan med Almi Företagspartner Mitt, Exportrådet, Länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland,

Östersunds kommun, Sundsvalls kommun, Jämtlands Läns Landsting, Landstinget i Västernorrlandoch projektet Arena Miljölänet Västernorrland samt partners.

www.cleantechregion.com | [email protected]

Arrangörer:

Partners:

Kreativ partner:

Mediapartner:

Medarrangörer:

Sponsor:

TACK alla ni deltagare som

gjorde konferensen till

den succé det blev.

.com

BOKA redan nästa

Framgång genomClean Tech konferens,21-22 januari 2010på Holiday Club i Åre.

annons_baksida_230x325mm.indd 1 09-04-30 10.53.55

Framgång Genom CleanTech Tabloid (Swe)

Documents

Transcript of Framgång Genom CleanTech Tabloid (Swe)