Frågor att besvara….
-
Upload
sheila-eaton -
Category
Documents
-
view
104 -
download
11
description
Transcript of Frågor att besvara….
Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige
Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige 2008-02-13
Frågor att besvara….
1. Varför startade projektet och av vem?
2. Hur länge och var har det pågått?
3. Vilket arbetssätt har vi haft?
4. Vilka förändringar har skett på gårdarna?
5. Hur har miljön påverkats?
6. Varför bör vi fortsätta ytterligare år?
ÖvergödningÖvergödning- vilken roll spelar jordbruket?- vilken roll spelar jordbruket?
I Sverige kommer en tredjedel av allt kväve som når haven
via vattendragen från jordbruksmark.
(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
I Sverige kommer en fjärdedel av all fosfor som når haven
via vattendragen från jordbruksmark.
ÖvergödningÖvergödning- vilken roll spelar jordbruket?- vilken roll spelar jordbruket?
(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)
Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
• Lagstiftning
• Forskning och utveckling
• Avgifter och miljöersättningar
• Rådgivning
Tidsaxel för det svenska lantbrukets arbetet mot övergödning
1988 Riksdagen
beslutar om plan
för åtgärder
mot närings-förluster
1995 EU
medlemsskap nya stöd för
fånggrödor och skyddszoner
EU:s Nitratdirektiv
införs
2001
Start av projektet Greppa
Näringen
1997
Start av kampanjen
Säkert växtskydd
1980s
Regler för lagrings-kapacitet
för stallgödsel
1995
Regler för täckning
av gödsel-behållare
1980s
Regler för spridnings
areal
1992
Regler om vinter-grön mark
1984
Miljöavgift på
mineral-gödsel
1994 Regler för spridning
av gödsel
1996
Regler om snabb
nedbrukning av
stallgödsel
2003 Nya nitratkänsligta områden införs
2005
Nya djurtäthets-regler
1990 Utbildningkrav för den som hanterar växtskyddmedel
Utsläpp av kväve och fosfor från Sverige 1860-2000
Källa: Havsmiljökommissionen och Naturvårdsverkets rapport 5364
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1860-talet 1940-talet 1970-1980 2000
kton
/ å
r
Övrigt
Atm. Dep.Sjöar
Enskilda avlopp
Avlopp
Industri
Jordbruk
KVÄVE
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
14000
1860 1950 1970 1985 – 90 2000
ton
/ år
FOSFOR
Fördelning av jordbruksstöden i Sverige år
2006, totalt 1073 milj Euro
56%
11%
9%
24%
GårdsstödDjurbidragRegionala stödMiljöstöd
Miljöersättningar i det svenska landsbygdsprogrammet
• Minskat kväveläckage– Fånggrödor
– Utebliven höstbearbetning
• Våtmarker, anläggning och skötsel• Skyddszoner längs vattendrag• Miljöskyddsåtgärder• Ekologisk produktion
Organisation för Greppa Näringen
ReferensgruppA lla in tressen ter
Arbetsgrupp 1M odu lu tveck ling
m .m .
Arbetsgrupp 2S am ordna re länsstyre lse rna
M arknadsföringlänsvisa projekt
ProjektledningP ro jektleda re ,S JV , Lst K , M , N , I, H , O , D -län , LRF
In fo rm ationsansva rig , W ebb redaktö r
StyrgruppS JV , LR F , Lst, Fö re tagen
Jordbruksverket
Informationsmaterial
• Medlemsblad
• Goda Råd från Greppa Näringen
• Hemsida www.greppa.nu– Nyheter inom miljöområdet för växtnäring och
växtskydd– Stallgödselvärdering– Växtnäringsbalans på nätet
Medlemmar i Greppa Näringen 2001-2007
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007År
An
tal
våtmark
rådgivning
Åkerareal på gårdar i Greppa Näringen, 31 dec 2006Län Antal
brukareMedel-areal, ha
S:a ansluten areal, ha
Länets åker- areal, ha
Ansluten areal, %
Blekinge 205 67 13 700 32 300 42
Skåne 2593 115 299 200 457 300 65
Halland 686 83 57 000 114 900 50
Kalmar 455 99 45 000 126 100 36
Gotland 152 118 18 000 86 900 21
Västra Götaland 1036 116 120 100 477 800 25
Stockholm 56 196 11 000 86 700 13
Uppsala 58 160 9 300 154 000 6
Södermanland 75 204 15 300 128 100 12
Östergötland 218 180 39 300 207 700 19
Örebro 41 182 7 500 108 200 7
Västmanland 88 187 16 500 125 200 13
Summa 5664 115 651 900 2 105 200 31
Under 6 år har 25 000 gårdar besökts
200 rådgivare gör årligen i medeltal ca 25 rådgivningar
var i projektet
Miljörådgivning i Sverige 2006allmänt finansierad
23%
4%
18%
23%
18%
7%7%
Greppa Näringen
Övrig växtnäring
Växtskydd
Ekologisk produktion
Biologisk mångfald
Djurskydd
Tvärvillkorsrådgivning
Greppa Näringens rådgivning
32%
25%
14%
18%
4%7% Växtnäringsbalanser
Planering ochuppföljningUtfodring ochstallmiljöGödslings- ochfältstrategier
Säkert växtskydd
Våtmarksplanering
Greppa Näringens rådgivning
48%
28%
13%
7%5%
Kväveutlakning
Ammoniakförluster
Fosforförluster
Växtskyddsmedels-förlusterInformation motövriga lantbrukare
Greppa Näringens databas
• Beskriva vilka gårdar som ingår i Greppa• Sammanställa växtnäringsbalanser• Beräkna effekter av rådgivningen
– Förändringar i överskottsvärden i växtnäringsbalanser
– Se förändringar exempelvis spridningstidpunkter
– Beräknade förändring av utlakning av kväve
Förändringar av gårdarnas överskott av fosfor i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen
-4
-2
0
2
4
6
8
mjölk (701 gårdar) gris (109 gårdar) växtodling (563gårdar)
Gårdstyper
kg
/ha
Första balans
Senaste balans
In- och utförsel av fosfor på 109 grisgårdar efter ca 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen:
In- och utförsel av fosfor i gårdsbalansen med:
1:a balans
kg/ha
Sista balans
kg/ha
Förändring kg/ha
Införsel:
Foder 23,8 21,7 -2,1
Mineralgödsel 3,7 3,9 +0,2Utförsel:
Organisk gödsel 1,1 1,7 +0,6
Animalier 7,7 8,5 +0,8
Vegetabilier 12,1 12,9 +0,8
in-ut= överskott +6,6 +2,5 -4,1
Förändring av gårdarnas överskott av kväve i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års
rådgivning i Greppa Näringen
0
20
40
60
80
100
120
140
mjölk (701 gårdar) gris (109 gårdar) växtodling (563 gårdar) Gårdstyper
kg
/ha
Första balans
Senaste balans
Kväveöverskott på575 mjölkgårdar (2004)
Överskott vid olika djurtäthet
0
50
100
150
200
250
300
350
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3
Djurtäthet (de/ha)
kg N
/ha
Överskott
Linjär (Överskott)
Kväveöverskott på 35 mjölkgårdar 1997 – 2004
6000 kg mjölk/ha, 1,0 de/ha, 50 % vall, 35 % spannmål
0,0
20,0
40,0
60,0
80,0
100,0
120,0
140,0
160,0
180,0
200,0
1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004
kg N
/ha
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
Män
gd
mjö
lk p
er h
a
Överskott
Producerad mjölk per ha
Använda medel i Greppa Näringen, 1000 euro
År Rådgivning/kurser
Övrigt Totalt (avrundat)
Därav miljöskatt
2000 0 540 5402001 652 685 13402002 1380 739 21202003 2696 989 3690 410
2004 3022 859 3880 330
2005 2967 750 3720 390
2006 3054 652 3710 310
Miljöeffekter och samhällets kostnader för rådgivning i Greppa Näringen 2001-2006
Miljöeffekter Beräknad årlig minskning uppnådd 2006
Årlig kostnad för sparad växtnäring
Kväveutlakning 805 ton kväve 31 kr/kg
Ammoniak-avgång
560 ton kväve 28 kr/kg
Fosforförluster 19 ton fosfor 309 kr/kg
Exempel på resultat av lantbrukarnas arbete för Östersjön hittills
Tidsperiod Uppnådd minskning
Källa
Kväveläckage rotzonsläckage,ton
1985-1995 -20 000 ton Naturvårdsverket
1995-2003 -5 000 ton Naturvårdsverket*
2003-2005 -2 000 ton De Facto,
Miljömålsrådet
Fosforförluster, % 1995-2000 -19% Naturvårdsverket
Ammoniakavgång till luften %
1995-2005 -18% SCB
*Reviderade siffror jämfört med tidigare beräkningar publicerade av Jordbruksverket
Orsaker till minskat kväveläckage 1995-2003Johnsson och Mårtensson SLU, 2005
-1500
-1000
-500
0
500
Kattegatt,Skagerack
Öresund Egentliga Östersjön
Havsområde
ton N per år
arealminskning
kväveeffektivitet
fånggröda,vårbearbetn.
gödselspridning,vår
grödfördelning
P-tillförsel med mineralgödselSverige, tusental ton fosfor
0
10
20
30
40
50
60
70
70/7
1
72/7
3
74/7
5
76/7
7
78/7
9
80/8
1
82/8
3
84/8
5
86/8
7
88/8
9
90/9
1
92/9
3
94/9
5
96/9
7
98/9
9
00/0
1
NPKNPPKP
Motivera
23%
61%
22%
71%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Nej
Ja
2005
1999
Fråga 3: Är Du beredd att vidta ytterligare åtgärder på Din gård för att minska växtnäringsläckaget? Bas: SHB
Man är beredd att själv vidta åtgärder i större utsträckning än 1999. Detta gäller även i övriga Götaland och Mälardalen. Icke-medlemmar i GN är mindre benägna att själva göra något. (Landja , 2006)
21%
65%
11%
2%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Ja, ganskastora - storaförändringar
Nej, intealls
Stora förändringar
Fråga 7: Du som är medlem i Greppa Näringen, har detta lett till förändringar på Din gård? Bas: Medlemmar
¼ av medlemmarna anser sig ha genomfört större förändringar, medan 2/3 menar att de endast gjort mindre förändringar. Var tionde medlem har inte gjort något. Vi vet dock inte om detta är från en nivå där man redan hade minimerat växtnäringsläckaget eller om det var från en mindre sofistikerad nivå. (Landja, 2006)
49%
77%
59%
56%
60%
63%
41%
69%
78%
72%
60%
64%
78%
40%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Odling av fånggrödor
Spridning av flygödsel på våreneller i växande gröda
Snabbare nedbrukning avstallgödsel efter spridning
Bandspridning av flytgödsel
Senareläggning av vallbrott
Senarelagd jordbearbetning till senhöst eller vårplöjning
Anpassad utfodring
2005
1999
Fråga 15: Vilka åtgärder skulle vara mest effektiva mot växtnäringsförluster i Ditt område? Bas: SHB
En påtaglig ökning har skett för senarelagd jordbearbetning, snabbare nedbrukning och odling av fånggrödor. 2/3 av djurägande medlemmar anger anpassad utfodring som en effektiv åtgärd. (Landja, 2006)
26%
33%
56%
65%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Jag anpassar proteinhalten ifoderstaten mycket noggrannare
än tidigare
Jag analyserar min gödsel imycket högre utsträckning än
tidigare
Jag har kraftigt minskat andelengödsel som sprids när det är
varmt och blåsigt
Jag har kraftigt minskat tidenmellan spridning och
nedbrukning av stallgödsel
Fråga 20: Hur stämmer nedanstående åtgärder för att minska ammoniakavgången med vad Du har gjort de senaste fem åren? Bas: SHB
Förändringarna är påtagliga enligt lantbrukarnas uppfattning. 2/3 har t ex kraftigt minskat tiden mellan spridning och nedbrukning på hösten. Skillnaderna mellan medlemmar och icke-medlemmar är ibland stora, ibland av mindre omfattning (Landja, 2006)
Framgångsfaktorer för Greppa Näringen
• Samverkan och delaktighet
• Bondenytta
• Aktuell fråga som berör hela samhället
• Budskap som går att kommunicera
• Kunskapsuppbyggnad hos rådgivarna
• Verktyg för lantbrukaren
• Uppföljning och återkoppling