Fotograf Maja Brand

FOTOGRAF MAJA BRAND0735 91 65 56 // [email protected] U

handelsnytt.seMedleMstidning för handelsanställdas förbundnummer 7/8 juli 2012

boktips ⁄⁄ kryss ⁄⁄ profilen

mikael strömberg: ... var snälla mot er själva, gör det som känns bra och var nöjda. s 9

Deltidares framtid avgörs av AD-domar s 8

Aktuellt

Jenny och Tamara bäst på unga mötenfACkets iDÉstipenDiUM gick till bus och flitigt skolbesökande. s 10

. Bristfällig närvaro, ringa ansträngningar eller stenhårt pluggan-de, botten - eller toppbetyg avgör inte vilka ni är som personer.

Aktuellt

proCent i provision för frisörer s 6

selecta vill inte löneförhandla s 7

lätt bli lUrAD soM inhyrD s 4

lugna dagar på facklig pärla s 14

17

glAD sommar!

medlemsmagasin nr x/2007

rubrik 2 xxxxxxx18

Sektionspuff i bottenbalk xxxxxxxx

månad

rubrik 3 a xxxxxxxxx rubrik 3b

dokument

Vinjettrubrik 1 xxxxxxxxxxxxxxxjobbakuten

Vinjettrubrik 2 xxxxxxxxxxxxkrönika

Vinjettrubrik 3 xxxxxxxxxxxxxx

bildreportage

Vinjettrubrik 1dokument

Vinjettrubrik 2vinjetrubrik 3

Rubrik 4arubrik 4b

Rubrik 4a

rubrik 2 xxxxxxxxx

13

xxxxx rubrik 1b

xxxxxxHär är BÄSTA skiftnycklarna

Så funkar ditt nya avtal

Vinn! Digitalkamera, biljetter till Peace & love- festivalen

da granskar

Det omöjliga BILSTÖDET

tips för bilsemester

Våga Vägra motorVäg!

Tillbaka till dåtiden i Lesjöforsjan kördes ihjäl första dagen på jobbet

Susanna Alakoski Ingen vinner på våldtäkt

tV-hjältei familjen annorlunda

Jörgen Johansson blev

5

DITT FACKLIGA MEDLEMSMAGASIN NR 5/2010

Travtränaren UlrikaKOMMUNALARBETAREN

26 27KOMMUNALARBETAREN l 9/12 KOMMUNALARBETAREN l 9/12

På jobbet

"Ibland skulle jag vilja vara van-lig, sätta på mig fina kläder och skor och åka och handla."

ULLRIKA KLANG, HÄSTSKÖTARE

››

Hon är ingen ridskoletjej. Men första gången hon gick in i ett travstall fick hon en varm känsla och blev kvar. Efter två skallfrakturer, en krossad näsa och en punk-terad lunga är det ändå i stallet och i sulkyn bakom hästen som hästskötaren Ulrika Klang vill vara.

– Redan när jag låg på intens iven sa jag att jag måste till stallet.

Det var inte plikten gente-mot hennes fyra passhästar som fick Ulrika Klang, eller Ul-lis, att säga så efter en skallbas-fraktur. Hon ville tillbaka.

– Här vill man inte vara sjuk-skriven, här vill vi jobba.

Ullis har aldrig varit rädd, men efter att hon slagit i huvu-det så illa använder alla häst-skötarna hjälm när de kör sina hästar.

På den berömda travtränarens Stig H Johanssons Alby gård i Upplands Väsby är Ullis en av 20 hästskötare. Hon har fyra hästar att ta hand om, så kallade passhästar, vilket är ovanligt få. Ägaren till de hästarna betalar mer för att skötaren ska kunna ge dem extra omsorg. De flesta hos Stig har sex passhästar. Enligt Svensk travsport är det vanligt med åtta passhästar, men enligt kollektivavtalet bör man inte ha fler än sex.

En glad häst presterar bra på travbanan och kan dra in peng-ar till ägaren. Ullis uppgift är att hålla hästarna glada, friska och snygga. Hon sätter sulkyn bakom sin favorithäst Joyland Park och kör några varv på rundbanan. Det är en solig vår-dag och idag har ”Jojje” bomull i öronen för att han ska ta det lite lugnare.

Två gånger i veckan är sche-mat späckat för både hästar och skötare då de ska träna fortkör-ning. Stig lägger upp träningen för de 130 hästarna. Sådana da-gar är stressiga och Ullis kom-mer till stallet kvart över fem på morgonen i stället för klockan sju, utan att få mer betalt.

Ulrika Klang har två barn. Det är ovanligt i hennes yrke efter-som det blir många och sena resor till tävlingar.

– Många skaffar sambo och barn, men det är nog ovanligt att de kommer tillbaka, säger Ullis.

Hennes sambo är oftast den som vabbar. Annars tycker Ul-lis att arbetstiderna är mycket bra, ordinarie tid är sju till fyra. Hon jobbar sex dagar i veckan, två av dem är halvdagar. För tio år sedan jobbade Ullis i många år hos en liten travträ-nare, där hon var den enda an-ställda. Hon jobbade sju dagar i veckan, hade knappt någon se-mester och skötte 15-20 hästar. Nu förstår hon inte hur hon orkade, men då var det inget konstigt.

– Jag skulle inte säga till mina barn att de inte får job-ba med hästar, men jag skulle hellre se att de valde något an-nat. Jag har inte ångrat mig, det är ett jätteroligt jobb, men det är jättetungt.

Ullis har hela tiden varit med i facket, kanske för att hon började sin karriär i barnom-sorgen, men hon vet inte var-för hon egentligen ska vara med. Här är bara tre hästskö-tare med i Kommunal.

– Jag har inte råd, säger kollegan Pernilla Burkhard i lunchrummet. Jag lägger hellre de pengarna på annat.

Kuskar och travtränare är of-tast män. Däremot är de flesta hästskötare kvinnor.

– Det är svårt att slå sig fram om man inte har en pappa som är tränare. Särskilt som tjej, man måste vara ganska tuff, säger Carina Söderlund, en an-nan kollega.

I sin egen del av stallet tar Ul-lis ut hästarna en efter en och borstar dem noggrant. Hon stannar upp, tänker efter, och säger:

– Ibland skulle jag vilja vara vanlig, sätta på mig fina kläder och skor och åka och handla. Eller ha lösnaglar. Här är man aldrig fin. Man åker hit i jeans och blir smutsig.

– Men man får tillbaka så mycket också. Hästarna blir som ens barn, säger Ullis och drar borsten genom varmblo-det Joyland Parks svarta man.

Ulrika: ”Hästarna blir som ens barn”

l Cirka 20 000 aktiva trav-hästar tränas i Sverige. Tillsam-mans med Frankrike och USA är Sverige störst inom travsport.l Det finns runt 400 professio-nella travtränare i Sverige.l Hos proffstränarna jobbar runt 1 000 anställda hästskötare.l Bland A-tränare inom trav och galopp är 85 procent män. Men i hela hästbranchen är två av tre hästhållare kvinnor.Källa: Svensk travsport.

FAKTA. Travsport

FAKTA. Hästjobb l 24 100 personer i Sverige arbetar i näringsverksamhet med häst. l Det motsvarar 10 500 års-arbeten. Personer som arbetar ideellt är inte medräknade. l Var fjärde A-tränare har planer på att anställa fler de närmaste åren.l Kommunal har 1 190 medlem-mar inom hästsport. Man vet inte hur många av dem som job-bar hos travtränare. l Kommunalare i hästsport finns också på travbanor, ridsko-lor och hos tävlingsryttare inom galopp, hoppning och dressyr.l Kommunal har kollektivavtal med Almega och Arbetsgivar- alliansen. Källor: Jordbruksverkets rapport Hästhållning i Sverige 2010 och Kommunal.

HÄSTAR HELA LIVET. Det har alltid varit hästar för Ulrika Klang. Som barn gick hon i ridskola, och i högstadiet följde hon med en kompis till ett travstall. Först var det en hobby att hjälpa till med häs-tarna, sedan blev det hennes yrke.

FOTO: MAJA BRAND

Fokus: Hästskötare i trav

Cecilia [email protected]

Ålder: 39. Bor: I Märsta.Familj: Två döttrar och en sambo. Lön: Nästan 21 000 i grundlön. År i yrket: 18.

ID. Ulrika Klang

740…miljoner kronor delades ut i prispengar från travet 2010, vilket var nytt rekord.

l Han har vunnit åtskilliga lopp och betraktas som en av de största travtränare och kuskar.l Har 24 anställda hästskö-tare (efter uppsägningarna). 20 av dem är på Alby gård. Två hästskötare är män, resten är kvinnor.l År 2011 körde hans hästar in 22 126 590 kr. 2010 omsatte företaget drygt 30 milj kr och gick med 1,2 milj i förlust.

FAKTA. Arbetsgivaren Stig H Johansson

STOCKHOLM

UPPLANDS VÄSBY

Vänsterpartiets partiledare Jonas SjöstedtLÄRARNAS TIDNING

14 Lärarnas tidning. Nr 10—11/12

Han hade dyslexi och utreddes för särskola. Nu vill Jonas Sjöstedt (V) avskaffa det fria skolvalet. »Skolan ska vara en mötesplats för alla elever.«

I det spartanskt inredda rummet under taket i riksdagens östra hus pryds väggar-na av en anslagstavla med antikärnkrafts-märken på olika språk, tvillingarnas

första sparkdräkter bakom glas och ram och en amerikansk flagga.

Jonas Sjöstedt beskriver sig som en grön feministisk reformsocialist. Han ser snäll ut, kallpratar inte i onödan och verkar nästan blyg. Men orden och skärpan bryter fram när vi börjar prata om Skolverkets rapport »Lik-värdig utbildning i svensk grundskola« och forskningsprojektet »Den svenska skolans nya geografi«. Båda drar slutsatsen att det fria skolvalet minskat likvärdigheten. Framför allt i storstadsområdena har vi fått skolor med högpresterare och flickor å ena sidan, pojkar och lågpresterare å den andra.

Varför vill inte Vänsterpartiet att folk ska få välja skola åt sina barn?

— Vi tycker att det finns ett egenvärde i att sko-lan är en mötesplats för elever med olika eko-nomisk bakgrund, med olika utbildningsnivå på föräldrarna och svensk respektive utländsk bakgrund. Därför ska det normala vara att man går i den skola som ligger närmast ens bostad. Ett barn som har särskilda behov eller som absolut vill gå en speciell inriktning måste dock kunna söka sig någon annanstans.

Så ni vill avskaffa det fria skolvalet?

— Ja, vi är emot det som det ser ut i dag. Hela synen att man gick i skolan i kvarteret och förväntade sig att den skulle vara bra är upp-bruten till följd av skolval, privatiseringar och ökande kvalitetsskillnader. Lite grann är vi på väg mot hur det är i USA, där jag bodde i några år.

Men vad säger du till valfrihetens försvarare som anser att skolvalet är en möjlighet att bryta boendesegregationens grepp?

— De kan naturligtvis ha rätt på individnivå ibland, det bestrider jag inte. Men vi har ansvar för utbildningen som ett system och där visar forskningen att de har fel. Den huvudsakliga trenden är att elever från pri-viligierade hem väljer bort andra elever som klasskamrater, och det är motsatsen till att bryta upp social segregering.

— Dessutom pekar forskningen på att elevblandning gör att de bättre drar med de svagare vilket leder till högre kunskaper generellt.

Det är du själv ett exempel på?— Ja, jag var en väldigt medioker elev, hade dyslexi och fick göra speciella test för att man skulle avgöra om jag skulle gå i särskola eller vanlig skola. Det blev vanlig och när jag var nio lossnade det och jag lärde mig läsa. Jag tror att det var bra för mig att gå i en klass där det både fanns de som hade svårigheter och de som var jätteframåt som jag kunde inspi-reras av.

Många hävdar att föräldrar har vant sig vid att välja och att det därför inte går att backa utvecklingen. Vad tänker du om det?

— Jag förstår logiken, det handlar ju om ens roll som förälder och även jag har trycket på mig att se till att mitt barn hamnar i en bra förskola och skola. Ju längre det fria skolvalet pågår, desto mer präglas vi av det här sättet att tänka.

— Man ska också veta att det finns mycket stora kommersiella intressen i branschen. Det är klart att riskkapitalbolagen sänder ut sina anhängare för att argumentera för sin sak.

Ni var med och genomdrev kommunalise-ringen. Nu vill ni återförstatliga skolan. Hur då?

— Vi är inte exakt säkra på hur det ska gå till, det ska vi fundera på väldigt noga. Men det handlar om finansieringen och ansvaret för kvaliteten.

Är det verkligen någon garanti för höjd kvalitet att staten går in?

— Näe, men ett möjligt verktyg. Man kan skaffa ett fastare grepp om resursfrågor och personalpolitik, fördela utbildningsplatser och sånt.

Enligt Lärarförbundet skulle ett återför- statligande bli väldigt dyrt och ta mycket tid och kraft i anspråk. Vad säger du om det?

— Jag kan förstå att det finns en trötthet på stora skolreformer men vi måste få instru-ment för att garantera likvärdigheten. Detta ska göras långsiktigt, väl genomtänkt och i dialog med fackliga organisationer. Det ska inte bli som med lärarlegitimationen som trummats igenom så snabbt att det inte fun-kar som det var tänkt.

Ni är ensamma om att helt vilja förbjuda vinster i den skattefinansierade skolan. Hur ska ett förbud se ut?

— Vi tittar på flera modeller, bland annat

Norges. Man kan till exempel lagstifta om att en skola inte får skolpengen om den har vinstuttag. Det drabbar framför allt stora skolkoncerner. Väljer de att vara kvar och återinvestera alla pengar får de göra det. Men sannolikt kommer de inte att vara så intresse-rade av detta och många skolor återgår då till kommunen/staten.

Så det är inte så att friskolor ska förbjudas helt och hållet?

— Nej, de som driver skolor för att de har en pedagogisk idé, personalkooperativ och bya-skolor kommer inte att beröras av detta.

Men hur ska ni kunna enas med Socialdemo-kraterna och Miljöpartiet som anser att det räcker att villkora vinstuttagen med kvalitet och skrivningar om att vinst inte får vara syf-tet med verksamheten?

— Vi vet att det finns en debatt inom S och MP och jag är övertygad om att vår åsikt har gehör långt utanför vårt parti, till och med på den borgerliga sidan. Vi kommer att göra vinstförbud i välfärden till en valfråga och ju starkare vi blir desto större chans har vi att driva igenom det.

Vad anser du om lärarfackens krav på att lärarnas löner måste upp i förhållande till andra gruppers?

— Jag ställer upp på det resonemanget. En orsak till att vi ger lite mer till skolan är att vi tycker det är viktigt med bra och motiverade lärare. Det är rimligt att de får mer betalt.

Men tycker Vänsterpartiet verkligen att lärare är värda mer än exempelvis Kom-munals barnskötare?

— Man kan säga så här: stora grupper, framför allt bland kvinnodominerade yrken, släpar efter — sjuksköterskor, undersköterskor, bibliotekarier och lärare. Man kan se det som en feministisk fråga där lärarna är en grupp, men inte den enda. †

KariN [email protected]

»Vi går till val på förbud mot vinster«

Vänster- partiet Vill …

Intervjun.

aktuell Partiledare för Vänster-partiet sedan januari.Ålder 47.Bakgrund Tvåårig social linje på gymnasiet. Montör på Volvo. Gick med i Kommunistisk ungdom vid 13, i VPK vid 18. Ledamot i Europa- parlamentet 1995–2006. Hemma-

man och deckarförfattare i New York i några år. I riksdagen sedan 2010 för Västerbottens län.Familj Fru som är diplomat. En pojke och en flicka på fyra år. 23-årig dotter i ett tidigare äktenskap.Bor Lägenhet på Östermalm i Stock- holm. Stuga i Umeå.

pÅ Fritiden Åker längdskidor, reser, lagar mat.personlig pryl Financial Times. »Jag e-prenume-rerar och läser den med stor behållning. Tidningen speglar hur

in pÅ liVet jonas sjöstedt

ta bort alla R graderade betyg och ersätta dem med ett intyg/om-döme i slutet av årskurs nio.

ge kommuner- Rna ett veto vid etablering av nya friskolor.

låta eleverna Rpåverka de beslut som skolan fattar.

i höst Börjar partiet revidera sitt utbildningspoli-tiska program. I det nya program-met, som ska vara klart i god tid före nästa val, ska man presentera hur ett återförstatligande av skolan ska gå till och hur ett vinstförbud ska se ut.

Lärarnas tidning. Nr 10—11/12 15

bILd: MaJa braNd

den ekonomiska makten tänker och vilken information den behöver med en befriande avsaknad av hyckleri och poli-

tik. det är viktigt att veta som marxist.«

»Vår åsikt om vinster har gehör till och med på den borgerliga sidan.«

Mikaela Valtersson, vice VD på KunskapsskolanLÄRARNAS TIDNING

12 Lärarnas tidning. Nr 20/11

Efter 13 år som MP-politiker är Mikaela Valtersson nu vice vd för Kunskaps-skolan. Hon ser ingen anledning att förbjuda vinst i friskolor.

Det är bara några veckor sedan Mika-ela Valtersson flyttade in i sitt glasa-de kontorsrum i Hammarby sjöstad strax söder om Söder i Stockholm.

Inredning är ett stort intresse och hon har redan satt sin prägel i form av en vackert de-korerad orkidé på fönsterbrädan och prydligt märkta dokumentsamlare i bokhyllan.

Gymnasielärare, skolpolitiker — både i hemkommunen Upplands Väsby och i riksdagen — och i flera år ledamot i styrelsen för lärarutbildningen i Stockholm. Mikaela Valtersson kan skolfrågor. Men sedan avhop-pet från politiken i somras, efter en förlorad kamp om språkrörsposten inom Miljöpartiet, befinner hon sig nu på en annan planhalva — i näringslivet. Och hon medger att jobbet som vice vd för ett av Sveriges största friskole-företag känns omtumlande.

— Men kul. Jag är sugen på att lära något nytt, det här är en helt annan värld, säger hon.

Något som diskuterats flitigt inom Miljöpar-tiet är frågan om vinster i fristående skolor. I maj gick kongressen emot partistyrelsen och drev igenom ett förslag som innebär att skol-verksamhet inte ska få drivas i vinstsyfte. Soci-aldemokraterna tycks nu vara inne på samma linje och frågan kommer med stor sannolikhet att beröras i den parlamentariska utredning om fristående skolor som just tillsatts.

Dina gamla kolleger i Miljöpartiet diskuterar just nu hur kongressbeslutet ska tolkas. Vad tror du att de kommer fram till?

— Jag hoppas att man fortsätter att stå upp som försvarare av en stor mångfald.

Vad tycker du, ska fristående förskolor och skolor få ta ut vinst?

— Ja, jag tycker inte att man ska ha några restriktioner för det. För mig är inte vinsten huvudfrågan. Det viktigaste är att skolan drivs med ett stort engagemang och att det finns en vilja att skapa en bra skola. Om det finns ser jag inga problem varken med att gå med vinst eller att ta ut vinst.

Är det rimligt att man kan göra vinster i skattefinansierade verksamheter?

— Jag tycker inte att man ska utgå från att kostnaden per elev i den kommunala skolan är någon slags norm och allt annat är avvikel-ser. Jag tycker att vi ska fokusera mycket mer på att hitta bra kvalitetskriterier och följa upp med sanktioner om man inte följer dem.

Kan inte skolan bli ännu bättre om man åter-investerar vinsterna?— Absolut. Det finns ett stort värde i att åter-investera i verksamheten och jag tycker att det också ska vara gynnsamt att göra det och att tänka långsiktigt. Men det betyder inte att man måste förbjuda vinster helt. Att stoppa vinstuttag och att reglera vilka typer av bolag som får äga skolor och hur de skaffar sitt kapi-tal gynnar inte skolutvecklingen.

De senaste åren har vinstdrivna friskolor ökat i antal jämfört med idéburna. Hur ser du på att stora koncerner köper upp mindre skolor i allt högre utsträckning?

— Vad är problemet med stora koncerner? Jag har inte sett några studier som visar att stora koncerner är lika med dålig kvalitet. Tvärtom finns det många fördelar med att vara stor och det är ett av skälen till att jag tackade ja till att jobba här. Vi kan ha ett bättre kvalitets-arbete och program för fortbildning.

— I förra veckan var jag med när Kunskaps-skolan samlade alla rektorer för att borra i bedömning och betygsättning till exempel. Vi hade externa föreläsare och gemensamma diskussioner. Sådant har man inte samma möjligheter till om man är en liten enhet.

Kan samhället ha något att vinna på att stötta de idéburna skolorna där motiven är andra än rent ekonomiska?

— Det beror på vad man menar med att stötta. Jag tycker att det ska finnas en stor mångfald och min utgångspunkt är att det ska finnas förutsättningar att verka på lika villkor, oav-sett huvudman.

Hur ser du på att riskkapitalbolag äger skolor?

— Än ser jag ingen anledning att begränsa det, men jag har inte helt tagit ställning än. På ett sätt är det bra att de som har kapital vill inves-tera i välfärdssektorn i Sverige. Hellre det än i någon annan mer suspekt bransch. Ägande-formen ska inte begränsas. Däremot möjlighe-ten till skatteplanering men det gäller oavsett om det är ett riskkapitalbolag eller inte.

— Det blir ofta förenklat i debatten, riskkapitalbolag är ju inte de som tar ut vinst i störst utsträckning. De driver fram ett bra företag som de sedan säljer, det är då de gör sin vinst.

Ska man kunna handla med elever och sko-lor som med vilken annan vara som helst?

— Nej, det är inte vilken annan vara som helst,

det är därför vi ska ha väldigt ordentliga kva-litetskrav. Man kan inte konkurrera med dålig kvalitet i skolvärlden. Det kanske funkar nå-got år men är skolan dålig är det faktiskt ingen som väljer att gå där. Med bra och tuffa kvali-tetskrav rensar man ut de dåliga skolorna.

Ett år är en lång tid för en elev. Vad säger du till dem som valde den dåliga skolan och kanske gick ett förlorat år?

— Jag menar inte att det ska få finnas dåliga skolor. Redan när en skola får sitt tillstånd ska den vara ordentligt kontrollerad. Här kan både Skolinspektionen och kvalitetskriteri-erna bli bättre. Med det inte sagt att det aldrig kommer att finnas dåliga skolor, det kommer det tyvärr att göra, både friskolor och kom-munala.

Vad säger du om regeringens skolpolitik?

— Även om jag ofta har varit motståndare till Jan Björklund politiskt ska han ha cred för att så konsekvent ha drivit skolfrågor. Ordning och reda och nationella prov är bra. Men de-larna som rör katederundervisning är mind-re bra. Jag tycker inte man ska detaljsyra un-dervisningen och börja prata om hur man lär ut och hur klassrumsituationen ska se ut.

Vad skulle du göra som utbildningsminister?

— Oj vad svårt. Ha ha ha, det borde jag ju ha tänkt mycket på, jag hade gärna blivit skol-minister om vi vunnit valet.

— Jag skulle satsa ännu mer på kunskaps-uppföljningen. Dels genom att hitta bra sätt att jobba med elever som inte ligger så bra till och dels genom att stötta skolorna även från statligt håll, även om det i grunden är en kommunal uppgift. Jag skulle också fokusera på att hitta sätt att mäta kvalitet som inte styr för mycket men som gör att man kan rensa bort det som inte är bra. †

UlriKa SUnDStrö[email protected]

Vinst inget hinder i Valterssons värld

kuNskaps-skolaN

Intervjun.

ålder 44 år.Familj Man och tre vuxna barn: 18, 21 och 25 år.aktuell Har precis tillträtt som vice vd för Kunskapsskolan där hon ska jobba med nyetableringar i Sverige och samhällskontakter. BakgruNd Gymnasielärare i

samhällskunskap och historia. Aktiv inom Miljöpartiet, i riksdagen 2002—2011 bland annat som skol-politisk talesperson, gruppledare och ekonomisk talesperson. gör på FritideN Konsthantverk, till exempel lera, akvarellmålning och scrapbooking. Just nu är det

smycken som gäller. Släktforskar i perioder.persoNlig pryl »Valet står mellan en runsten som visar mitt stora intresse för historia och de här armbanden som symboliserar min este-

iN på livet mikaela valterssoN

Startade de Rförsta skolorna år 2000. Driver i dag 24 grundskolor, åtta gymnasiesko-lor, en resursskola och två kunskaps-gårdar. Har 800 medarbetare och cirka 10 000 elever.

Kunskaps- Rskolan i Sverige AB ägs i sin tur av moderbolaget Kunskapsskolan Education Sweden AB. Största ägare av moderbolaget är Peje Emilsson (63 procent) och Inves-tor (33 procent).

Moderbolaget Räger också företag som driver två sko-lor i England och en nystartad skola i USA.

Enligt företagets Rhemsida återin-vesteras bolagets vinster i verksam-heten.

BIlD: MAJA BrAnD

»Vad är problemet med stora koncerner?

tiska sida. Jag väljer armban-den.«

lÄS MEr k

Miljöpartiet och Social-demokraterna säger nej till uttag av vinster. Sid 6—7

Lärarnas tidning. Nr 20/11 13

Den kyliga kvällen till trots svärmar turisterna kring Stockholms stads-hus. Pelle Friman kommer ut ur byggnaden, direkt från ett möte

med tjänstemännen på arbetsmarknadsför-valtningen. Det var ytterligare ett försök att ragga finansiering till hans förening Inter-nationella Bekantskaper, som syftar till att främja kontakter mellan sfi-elever och perso-ner med svenska som modersmål.

— Föreningen lever på allmosor för till-fället, säger han och slår sig ned på en bänk vid kajen.

En av huvudverksamheterna är de så kal-lade medpratarna, volontärer med svenska som modersmål som träffar sfi-eleverna en gång i veckan och helt enkelt talar vardags-svenska med dem.

— Vi välkomnar volontärer i alla åldrar. De enda kraven är att man har vettiga värde-ringar och talar »normal« svenska, som ska vara en motvikt till den rinkebysvenska som många annars oftast stöter på.

Pelle Friman startade Internationella Be-kantskaper 2007, när han arbetade som sfi-lärare i Stockholmsförorten Tensta. Nu har föreningen drygt 100 volontärer, närmare 1 000 följare på Facebook och förra året fick Pelle Friman Nelson Mandelapriset för sitt arbete. Trots det är det inte lätt att få verk-samheten att gå runt.

— Allt hänger på ekonomin. På längre sikt skulle vi behöva 1,5 heltidstjänster för att hålla i gång verksamheten. Vi välkomnar alla sponsorer förutom vapenindustrin, säger han och skrattar.

Det som Driver honom framåt är en genuin oro över utvecklingen i de invandrartäta ytter- stadsområdena kring Sveriges storstäder.

— Vi ser en växande alienation och fientlig-het gentemot majoritetssamhället. Den vikti-gaste förklaringen är att många har en mycket bristfällig kontakt med svenskar och det svenska språket. Som sfi-lärare har jag mött människor som kan ha bott tio år i Sverige och talat svenska endast med eventuella sfi-lärare och handläggare på olika myndigheter.

Han menar att många, inte minst politiker-na, inte vet hur svår uppgiften som sfi-lärare ofta är.

— Det kan vara en lärare på 25 elever, som

inte kan delas in i smågrupper. Och som dess-utom inte delar de västerländska referens- ramarna. Många svenskar träffar aldrig vux-na människor som inte har en aning om vilka The Beatles var.

en annan viktig poäng med föreningen är att de kör på för fullt när det mesta av ordina-rie sfi-undervisning håller stängt under fyra veckor på sommaren.

— Som sfi-lärare kan man annars vara med om att eleverna har gått bakåt i språkutveck-lingen under sommaruppehållet.

Verksamheten är svår att utvärdera, men Pelle Frimans kolleger på bland annat sfi i Västerort säger att de ser stora framsteg bland sina elever. Även eleverna är mycket nöjda, enligt de utvärderingar som gjorts, trots att en del kan vara skeptiska i början.

— Inledningsvis verkar en del av dem tänka: »Vad är de här svenskarna ute efter nu då?« De har svårt att förstå att vi gör detta frivilligt, utan att ta betalt. Några har trott att vi varit ute efter att omvända dem. †

Niklas [email protected]»vi välkomnar alla

sponsorer förutom vapeninDustrin.«

tidning

LärarnasreturaDressPressgrannar AB581 89 Linköpingbilaga 2 selekt

Sfi-läraren Pelle Friman ordnar möten mellan invandrare och svenskar

Förmedlar medpratare

bil

d: m

aja

br

an

d

Pelle Friman har sagt upp sig från lärartjänsten för att arbeta med projektet på heltid — i stort sett utan lön.

bakgrunD Språk-vetare, sfi-lärare och universitets- lärare i svenska som främmande språk. ÅlDer 42. familj Sambo och två små döttrar. beskriv Dig själv

»En småkärv jämte som vinner i läng-den.« peDagogisk före-

bilD »ari nouri, mångspråkig sfi- lärare i Tensta.«

personligt pelle friman

läs mer k

Kortare sfi oroar. sid 18—21.

Pelle FrimanLÄRARNAS TIDNING

Enkät om tandvårdsförsäkring på Kvarsnsvedens pappersbrukDAGENS ARBETE

Hur kan det komma sig att unga spelledare i onlinespelet World of warcraft handplockas till chefs-positioner på stora IT-företag som

Google, Apple och Microsoft trots på sin höjd halvdana betyg?

Om man frågar den prisbelönta SO- läraren och IT-pedagogen Stina Ekmark är svaret ganska enkelt. Dessa företag värde-sätter kompetenser som skolan traditionellt inte har uppmuntrat.

— Arbetsmarknaden efterfrågar elever med ledarskapsförmågor, simultankapacitet, uthållighet, med fallenhet för problem-lösning och samarbete och som kan hantera språk på ett effektivt och kommunikativt sätt, säger hon och slår sig ned i soffgruppen med två koppar ljummet kaffe i det rymliga personalrummet på Myrsjöskolan i Nacka.

Nyligen genomförde Stina Ekmark ett pro-jekt där hon lät elever i år 8 inom ramen för ordinarie undervisning skapa egna dataspel som appar till mobiltelefoner. Projektet, som

enligt Stina Ekmark är världsunikt, stärkte henne i uppfattningen om vikten av relevant IT-undervisning. Elever som varit svaga i tra-ditionella ämnen blommade upp när de för en gångs skull fick vara duktigast.

— Det gäller att utnyttja deras starka sidor, och fråga sig varför vissa elever kan sitta hemma och spela i timtal när de tappar koncentrationen efter 15 minuters arbete med franska revolutionen i skolan.

EvEntuElla kritikEr som menar att skolan ska fokusera på sin kärnverksamhet med traditionella ämnen ska veta att samtliga elever i klassen utom två höjde sitt betyg i matematik under den tid projektet pågick, trots att ämnet inte var integrerat.

— Jag funderade mycket på vad det kunde bero på. Eftersom jag inte är mattelärare ska jag vara försiktig med att uttala mig generellt, men personligen är jag övertygad om att elev-erna genom sitt arbete med programmering blev marinerade i ett logiskt tänkande som de hade stor nytta av i andra ämnen. Det är synd att problemlösning inom skolan ofta är begränsat till matematikundervisningen.

Stina Ekmark vill ha betydligt högre krav på skolorna i fråga om ny teknik än vad många kan uppfylla i dag. Hon anser att man

från högstadiet och uppåt måste börja priori-tera datorer framför traditionella läromedel.

— Vissa skolor har så dålig kapacitet att det är ett skämt. Att alla elever får samma förutsättningar med tillgång till datorer är en demokratisk fråga.

MEn dEt handlar också om inställning, anser hon. Bland såväl lärare som skolledning.

— Rektorer måste ge lärarna de tekniska förutsättningarna och tillåta dem att miss-lyckas för att de ska våga försöka. Och lärarna kan å sin sida inte hävda datorbrist som ursäkt för att inte sätta i gång. Det är inte nöd-vändigt med en dator per elev, även om det naturligtvis underlättar.

Det ljumna kaffet har kallnat och personal-rummet har tömts på lärare, som brukligt är en fredagseftermiddag efter klockan fyra. Stina Ekmark avslutar med en uppmaning till sina kolleger.

— Gräv där du står, börja med de förutsätt-ningar du har. Och framför allt: Våga pröva, det gör inget om du misslyckas. †

niklas arevik [email protected]»vissa skolor har så

dålig kapacitEt att dEt är Ett skäMt.«

tidning

LärarnasrEturadrEssPressgrannar AB601 83 Norrköpingbilaga 1 selekterad

gör Lärare på Myr-sjöskolan i Nacka.aktuEll Föreläser om sitt dataspels-projekt. Resultatet finns att ladda ner gratis på appstore: »Tyras world«, »World of Vikings eller »Pork Hunt«.utMärkElsEr Har vunnit Nacka kom-muns kvalitetspris »Fjädern«. Nomine-rats till den natio-nella utmärkelsen »Guldäpplet«.FaMilj Gift, har två barn och två fosterbarn mellan 16 och 25 år.

pErsonligt stina EkMark

Hon lär klassen göra dataspel — och ser svaga elever blomma upp.»IT en demokratifråga«

biL

d: M

aja

bR

aN

d

Programmering marinerar eleverna i logiskt tänkande. Det anser läraren stina ekmark.

HBT-förskolan Nicolaigården i Gamla StanKOMMUNALARBETAREN

26 27KOMMUNALARBETAREN l 5/12 KOMMUNALARBETAREN l 5/12

Skola: Åsö Vuxengymnasium.Kursstart: Årets kurs har redan börjat, nästa kursstart är våren 2013.Utbildningens utformning: Halvtidsstudier under två år. Undervisning en dag i veckan på Åsö gymnasium + själv-studier. Tre praktikperioder på vardera fyra veckor ingår i studierna.Behörighetskrav: Omvård-nadsprogrammet + ett års arbetslivserfarenhet, eller an-nan undersköterskeutbildning + två års arbetslivserfarenhet.

FAKTA. Äldrespecialist-undersköterskor

"De aktiviteter vi lär ut är till för att skapa en mening för äldre."

SOLVEIG HALLGREN, UTBILDNINGSANSVARIG

Tema / UTBILDNING 34323028

Framtiden ligger i att satsa på upplevelser och investera i varandra. Så besök Park Inn i Malmö och njut av den vackra havsnära delen av Malmö.

DU FÅR:· 2 övernattningar med frukostbuffé· 1 x 2-rätters middag

Ankomst under hela 2012 i mån av plats

PARK INN MALMÖ BY RADISSON

HAVSUTSIKT I MALMÖ

Beställ på www.bellevuetours.se Annonskod KAEller ring ti ll kundservice på 031 - 18 00 12

Stunder av lycka

2 NÄTTER

ENDAST 999:- PRIS PER PERSON

SPARA MINST

1000:-HAVSUTSIKT

En åldrande befolkning med nya vanor ökar kraven på äldrevårdens personal. En ny utbildning på Åsö vuxengymnasium ska möta de kraven.

– Vår utbildning ligger helt rätt i tiden, säger Ann-Britt Lundberg, student på utbildningen.

Utbildningen av äldrespecia-listundersköterskor, eller äskor som de kallar sig själva, start-ades förra våren. Det är den

första av sitt slag i Stockholms-området. Ann-Britt Lundberg är nöjd med utbildningen.

– Föreläsningarna är jätte-bra. Det är kul att man kan lära sig så mycket nytt efter över 20 år i yrket, säger hon.

Äskorna får en ökad kunskap om sjukdomar som är vanliga bland äldre, men fokus ligger inte bara på sjukdomar. En viktig del av utbildningen är kunskapen om att bibehålla

det friska. Studenterna utbildas bland annat i hur aktiviteter ut-formas för att passa de äldres individuella behov.

– För att trivas med livet, måste man ha en mening med det. De aktiviteter vi lär ut är till för att skapa en mening för äldre, sjuka personer, säger Solveig Hallgren som är ansva-rig för utbildningen.

Ann-Britt Lundberg arbetar på ett kommunalt vårdhem och anser att hennes arbetsgivare vi-

sat ett bristande intresse för de möjligheter hennes nya kunska-per öppnar upp. Hon är också

Äskor ligger helt rätt i tiden

LÄS MERMer om utbildningen hittar du påwww.asovux.se

››

Marianne Söderholm, undersköt-erska på Edsby slott:– De som blir pensionärer nu stäl-ler högre krav än tidigare gene-rationer. De kommer inte nöja sig med att de enda aktiviteterna som finns på äldreboenden är bingo. Vår utbildning är anpassad efter de nya kraven.

Mirva Tolonen, undersköterska på Hornstulls servicehus:– Vi som går utbildningen brinner för att jobba med äldre. Den nya kunskapen vi får på utbildningen gör jobbet ännu roligare.

Albertina Garcia, undersköterska på Huddinge sjukhus:– Vi har ett viktigt yrke som kräver kunskap. Efter utbildningen kom-mer vi bidra med att höja kompe-tensen på våra arbetsplatser.

Rita Viinikka, undersköterska som jobbar som personlig assistent:– Det är lite tufft att studera samtidigt som man arbetar. Man jobbar på nätterna och pluggar på dagarna. Men det är det värt. Alla som jobbar med äldre skulle be-höva den här typen av utbildning.

kritisk till att de flesta av äskorna inte får någon ersättning av ar-betsgivarna för studierna.

– Alla vill höja kompetensen bland vårdpersonalen, men ingen vill betala för det, säger Ann-Britt Lundberg.

Erik Jerdé[email protected]

Fyra studenter om utbildningen:

Undersköterskorna Ann-Britt Lundberg, Marianne Söderholm, Mirva Tolonen, Rita Viinikka och Albertina Garcia trivs med utbild-ningen till äskor. FOTO: MAJA BRAND

››13sidor!

Caroline tar fram det friska hos den sjuka.

Omsorgs-pedagoger en unik utbildning.

Här finns utbildningarna.

Frågor och svar om pengar och ledighet.

s

16 KOMMUNALARBETAREN l 10/12

Nyheter

l Yrket djursjukvårdare har delats upp i djurvårdare, som inte får utföra behandlingar, och legi-timerad djursjukskötare, som har eget ansvar och kan bli anmäld. l För att bli legitimerad går man en numera treårig utbild-

ning på SLU. Men de djursjuk-vårdare som jobbat minst sex år och som klarar en praktisk och en teoretisk examination, kan bli legitimerade utan utbildningen. l Till och med 2014 jobbar dessa djursjukvårdare på dispens.

FAKTA. Djursjukvårdarens framtid

Djursjukvårdare rasar mot tentaEn tenta avgör om de får behålla sina arbeten. Efter senaste provet rasar djur-sjukvårdare över hela lan-det: frågorna var krångliga, svåra och inte helt relevanta för det jobb de gör på djur-sjukhusen.

På Veterinärboden i Åkers styckebruk sitter Pia Salmela och tar bort tandsten på en hund, medan Elin Hedrén hål-ler koll på narkosen. Det är ar-betsuppgifter som de inte läng-re får utföra om de inte klarar en tenta (se faktaruta). Pia har fått gå dyra kurser för att spe-cialisera sig på tänder.

– Det blir bortkastat om vi inte får legitimationen. Då har de ingen nytta av oss på den här kliniken.

Anna Lilja är arbetsplatsombud på djursjukhuset i Bagarmoss-en utanför Stockholm. Hon är redan legitimerad eftersom hon klarade tentan i höstas, men hon är upprörd.

– Det här är omänskligt. Vi betalar tentorna själva, vi plug-gar och har studiecirklar på vår fritid, för annars har vi inga jobb. Djursjukhusen får lägga ner om vi inte får våra legiti-mationer.

På Veterinärboden jobbar tre djursjukvårdare. Pia Salmela och Eleonor Sjögren skrev ten-tan den 14 april. För dem och många andra blev den en stor besvikelse.

– Det känns som att de inte vill att vi ska få våra legitima-tioner, säger Pia, som var fyra poäng från godkänt.

Många som KA talat med sä-ger att frågorna var svårare än

vid tidigare tentor, att det var många ”kuggfrågor” och frågor som inte är relevanta för djur-sjukvårdarens jobb.

– Många som skrev har job-bat med detta i 20 år, de tycker att detta är förnedrande, säger Eleonor.

Elin Hedrén ska skriva vid nästa tillfälle, i oktober.

– Man undrar om de höjer ribban ytterligare. Det är klart man är nervös för att inte klara det. Vi jobbar heltid och försö-ker plugga på alla lediga stunder.

Tentan kostar 2 000 plus moms, från nästa tillfälle 2 400, böcker kostar och legitimationen kos-tar. Många har betalat för öv-ningsfrågor på internet, men är besvikna eftersom tentan inte påminde om dem. På SLU,

ÄLSKAR JOBBET. Eleonor Sjögren, Pia Salmela och Elin Hedrén vill inte förlora sina arbetsuppgifter.

(Sveriges lantbruksuniversitet), som gör tentan på uppdrag av Jordbruksverket, förnekar man att tentan blivit svårare. Det som är ändrat är att alla frågor var nya, tidigare har man känt igen fler övningsfrågor, säger Emma Andersson vid SLU. I oktober förra året var det 87 procent som klarade tentan.

Om det inte blivit svårare, varför protesterar så många nu?

– Det vet jag inte. Jag tror att de har väldigt stor press på sig att klara det här.

Kommunal har skickat pro-testbrev till SLU. Och bransch-organisationen Svensk djursjuk-vård menar att SLU misskött uppdraget.

120 av de 350 som skrev ten-tan den 14 april erbjuds omten-ta i juni eftersom det var fel på datorprogrammet på förmidda-gen. Innan omtentan är gjord berättar inte SLU hur många som klarade senaste tentan.

Cecilia Alstermark [email protected]

LÄS MEREn längre artikel finns på www.ka.se

››

FOTO

: MAJ

A BR

AND

Linda Holgers-son, Bagarmos-sen– Jag skrev i oktober också. Det var svårt då också, men frå-gorna var kortare och mer relevan-ta. Vi får betala alla prov själva, och nu ska de höja kostnaden, det är orättvist! De tycker nog att för många klarade sig i oktober, men är det inte det som är meningen, att vi ska klara detta?

Christian Eger, Strömsholm– Det var långa och svårformu-lerade frågor. Många frågor handlade om häst. De har också gjort frågorna svårare än tidigare tentor. Det kommer inte att fin-nas tillräckligt med legitimerade djursjukskötare 2014, antingen får de förlänga dispensen för oss eller så kommer många djursjuk-hus stå utan behörig personal.

2 röster om tentan

Djurvårdare i SigtunaKOMMUNALARBETAREN

Undersköterskan Najia.KOMMUNALARBETAREN

32 33

Kumari Raveendran, sitter i valbered-ningen för sektion 23 Österåker:

– Jag själv hade rest mig upp på en del årsmöten och det ledde till att jag blev föreslagen till den här pos-ten. Det handlar mycket om att se de människor som finns och som är in-tresserade. Man behöver inte kunna allt från början. Jag kan inte allt men är jätteintresserad av att lära mig.

Helen Wallén, sitter i valberedningen för sektion 22 Lidingö:

– Det viktiga är inte var man kom-mer ifrån eller hur man ser ut. Det viktiga är att man vill jobba fackligt. Vi har jättemånga arbetsplatsombud med utländsk bakgrund, men det är inte alltid de kommer när vi har möten och då blir man ju inte heller nominerad.

Krister Andersson, ansvarig för utbild-ningen för valberedarna i Stockholms län:

– Vi ska alltid spegla medlemskå-ren, men det måste alltid koka ner till kompetensen. Samtidigt ska det påpekas att en bra och kompetent styrelse klarar av någon som inte är så erfaren. Man kanske också ska fundera över om alla möten måste vara på kvällstid. Sådana ändringar kan göra det lättare för till exempel ensamstående föräldrar.

KOMMUNALARBETAREN l 13/12 KOMMUNALARBETAREN l 13/12

Liv hälsa&

l Enligt Kommunals riktlinjer ska de förtroendevalda spegla hela medlemskåren.l Valberedningarna har en nyckelposition för att förbättra representationen i förbundet, menar Kommunal.l Runt 26 procent av Kommu-nals medlemmar beräknas ha

utländsk bakgrund.l Kommunal har 13 avdelningar. l Endast 3 har någon styrel-seledamot med utomnordisk bakgrund.l Antalet ledamöter i avdel-ningsstyrelserna är 135. Fem av dem har utomnordisk bak-grund.

FAKTA. Representation

ARBETSLIV– Många invandrare vill vara med i facket just för att det är en trygghet och en möjlighet man ofta saknat i hemlandet. Dessutom vet man att man riskerar att råka ut för direkt eller indirekt diskriminering i arbetslivet någon gång, säger Temitope Hassan.

Hennes skjuts in i Kom-munals fackliga arbete är en lycklig kombination av ett stort eget engagemang och att de redan fackligt aktiva på stock-holmsavdelningen såg hennes potential och gav henne den första avgörande chansen.

Det är få kommunalare födda utanför Norden som har för-troendeuppdrag högre än ar-betsplatsombud. Ju högre upp i hierarkin, desto färre utrikes födda (se KA 10/2012).

För tio år sedan kom Temi-tope Hassan till Sverige från Nigeria. Sedan dess har hon läst svenska för invandrare, en undersköterskeutbildning, fått tre barn och läst arbetsrätt på universitetet.

I dag har hon förhandlings-ansvar för några avtalsområden i sin sektion i västra Stockholm, hon är sekreterare i sin sek-

tionsstyrelse och suppleant i avdelningsstyrelsen.

Efter två månader på första jobbet i Sverige 2006 var Temi-tope på arbetsplatsmöte. Och gjorde sin stämma hörd.

– Jag tog upp sådant som vi pratat om bland personalen.

Det tog inte lång tid innan hon blev tillfrågad att vara ar-betsplatsombud:

– Både arbetskamraterna och arbetsgivaren sa att det skulle passa mig som hade så mycket åsikter om saker. Det var först efteråt som jag re-flekterade över att arbetsgiv-aren kunde tycka att jag var obekväm och att jag bara hade en provanställning på sex må-nader. Jag tyckte att det var så självklart att vi skulle represen-tera varandra och att jag var en del av det.

Temitope Hassan skrattar när hon berättar att hon såg en an-nons om att avdelningen sökte en ombudsmannapraktikant och att hon sökte praktiken. När hon kom på intervju för-stod hon att man skulle ha flera års förhandlingserfarenhet från lokal nivå:

– Jag hade ju bara varit ar-betsplatsombud i fem år även om jag då läste juridik och ar-betsrätt på distans.

Men veckan efter ringde de och sa att de ville ge henne en chans att få praktisera på sin sektion. En möjlighet som hon är oerhört tacksam för.

– Jag tänkte ”de gör väl inte så mycket” – men det är hur mycket arbete som helst på sektionerna. Jag njuter av att ha mycket att göra. Jag kan längta tills dagen ska börja och

jag kan börja bocka av dagens punkter.

Under praktiken gick Temitope flera utbildningar, satt med un-der förhandlingar och var ute med huvudskyddsombuden. När praktiken var slut för un-gefär ett år sedan fick hon hop-pa in och arbeta på sektionen tre dagar i veckan.

Temitope Hassan vet att dis-kriminering finns. Hon pratar om rädslan för det främmande som handlar om var man kom-mer ifrån, hur man ser ut, att man inte talar perfekt svenska och att man kanske inte förstår allt i det fackliga arbetet.

– Jag kan fortfarande vara tyst på möten för att jag inte pratar perfekt. Och jag pratar alltid annars! Men det finns ett problem med att släppa in an-dra i Sverige, en osäkerhet för det främmande är lindad runt hela systemet. Samtidigt mär-ker jag att jag blir en förebild. Nu jobbar jag varje dag för det förtroende som jag har fått ge-nom att medlemmarna valt mig.

Catarina [email protected]

Temitope Hassan fick chans på KommunalAtt få den där första möjligheten, det är helt avgörande när man är ny i ett land. Det säger Temitope Hassan som gjort kometkarriär inom Kommunal. – Jag är undantaget. Jag känner mig nästan alltid som undantaget.

”Man behöver inte kunna allt från början”

Yrke: Undersköterska.Familj: Man och tre barn.Gör på fritiden: Tid med barnen, lyssna på musik, matlagning, läsa, promenader i skogen.Boktips: Att tänka sociologiskt av Tim May.Gör under sommarsemestern: Resa utomlands med familjenRoligast med fackligt arbete: Förtroendet, lärandet, utveck-landet och medmänskliga mötet med medlemmarna.

ID. Temitope Hassan

"En osäkerhet för det främ-mande är lin-dad runt hela systemet."

TEMITOPE HASSAN, UNDERSKÖTERSKA

AKTIV I FACKET. – Många kommenterar att just jag har en position och säger att jag ska kämpa på, säger Temitope Hassan, som idag har flera fackliga förtroende- uppdrag för Kom-munal i västra Stockholm.FOTO: MAJA BRAND

ENKÄ

TBIL

DER:

MAJ

A BR

AND

TYCKER. Hur viktig är frågan om representation?3

18 rep ortage · Handelsnytt · juni 2011

7.40: Camilla Gustafsson äter frukost på jobbet, hennes buss kommer in tidigt. 20 minuter senare börjar arbetspasset på Gina Tri-cot i Kista galleria i Stockholm. Dagen började lite halvtas-kigt med att hon försov sig och fick stressa hemifrån. Så här tidigt brukar hon inte börja, men så ser schemat ut när hon går in som butiksdekoratör. Den ordinarie är på semester.

Det är grå måndagsmorgon, och i galleriagången utanför stressar kontorspersonal och städare förbi. Före öppning klockan 10 ska Camilla Gustafsson och butikschefen Carmen-cita Acuna Rojas röja upp efter söndagens köpfest.

– Det är bara att kavla upp ärmarna och städa upp inför da-gen, säger Camilla Gustafsson och tar med en kopp kaffe från lunchrummet.

Vika. Vika. Vika ihop allt som kunderna slängt i högar. Plocka från golvet. Lägga upp efter färger, i raka rader. Camil-la Gustafsson blir 22 år i sommar och har jobbat här i nästan fyra år. Allt började med gymnasiepraktik när hon gick han-del- och administrationsprogrammet. Det var bara på Gina Tricot eller H&M hon ville vara. Praktiken ledde till extra-jobb. Extrajobb ledde till fler timmar. Nu kombinerar hon psykologistudier med jobb 20 timmar i veckan. Till somma-ren hoppar hon av plugget och går upp till 30 timmar.

– Jag är mer en jobbperson, tycker om att ha en arbetsplats

att gå till. Vad som är roligast i jobbet? Jag tycker om att vara pillig, att få allt att hänga och ligga perfekt.

9.00: En till anställd börjar sin arbetsdag och tar emot 46 kartonger nya varor. Camilla Gustafsson blir besviken över att shortsen i vårkampanjen inte kom. Hon tar en stärkande klunk kaffe på stående fot.

– Jag kan ju gå och ta en frukt, men rast är inget jag känner att jag har tid med. Jag tycker vi är för få.

Totalt kommer fem personer att jobba under dagen.

10.03: – Kan du öppna butiken och sätta på musiken? La musica, sä-ger Carmencita Acuna Rojas.

Hittills har bara suset från ventilationen låtit. Personalen låter gärna öronen vila så länge som möjligt. Nu sätts musi-

Vika, säljaKänd som en uppstickarkedja, och för musiken i butikerna. Vi följer Camilla Gustafsson på Gina Tricot i butiksvardagen från frukost till lunch.text: linnéa klint · foto: maja brand

Camilla Gustafssons dag börjar med frukost på jobbet och butiksröjning.

• Butiken i Kista har 19 anställda, varav två har heltid. 16 har mel-lan 10-35 timmar i veckan. En hoppar in vid behov.• Två har vikariat, resten har fast.

• Lönerna sätts efter kollektiv-avtalets minimilöner, ålder och branschvana. • Personalen jobbar i princip var-annan helg, lördag och söndag.

• Kistabutiken är bland de tio Gina Tricot i Sverige med högst omsättning.• Butiken är den enda hittills som har fackklubb.

Första Gina Tricot-butiken med fackklubb

HN-0527-1821.indd 18 2011-05-24 10:39:55

19Handelsnytt · juni 2011 · rep ortage

ken på. Detaljstyrd från huvudkontoret i Borås.– När jag ringer till andra butiker hör jag att de spelar från

precis samma ställe i samma låt, skrattar Camilla Gustafsson.Vardagar spelas lite lugnare musik. Framåt torsdagen fest-

musik. Volymen reglerar de själva. Högsta nivån är den gräns Arbetsmiljöverket satt. Musiken faller inte alla i smaken. Gina Tricot i Örebro fick nyss bakläxa av verket för att de pumpade på för högt. Och på Facebook finns gruppen ”Vi som tycker att det är jobbig musik på Gina Tricot!”

– Jag vill jobba med hög musik. Såklart ska man kunna kommunicera med sina kunder, men det blir lite mer tryck, jag blir gladare och jobbar snabbare. Men hade man varit van vid annat hade man säkert tyckt det var jättejobbigt att kom-ma till Gina, säger Camilla Gustafsson.

10.11:Dagens första kund i kassan. En maska på strumpbyxan gör att

kunden köper nya. När de är betalda trär hon på dem mitt i butiken.

– Har du en papperskorg möjligtvis?Camilla Gustafsson slänger de uttjänade strumporna. För-

utom att vara i kassan jobbar de anställda mest med påfyllning. Gina Tricots plagg säljs på re-kordkort tid i jämförelse med andra butiker, en-ligt företaget.

11.45:– Rasmus, tjejerna som jobbar här kommer slänga ut dig, ropar en kund till sitt barn som inte ger henne något shop-pinglugn.

Camilla Gustafsson ser oberörd ut, hon står och ska

” Jag tycker om att vara pillig, att få allt att hänga och ligga perfekt.”

}

Innan butiken öppnar hinner Camilla Gustafsson och butikschefen Carmencita Acuna Rojas reka vad som behöver göras för att jeansväggen ska få sig ett lyft.

HN-0527-1821.indd 19 2011-05-24 10:40:08

20 rep ortage · Handelsnytt · juni 2011

• Gina Tricot är en framgångs-historia. Familjeföretaget star-tade 1997, som en sorts sorge-hantering efter att en av grun-darnas son dog i en bilolycka. I dag finns över 185 butiker i Sve-rige, Danmark, Finland, Norge och Tyskland.

• Namnet Gina tog man för att det helt enkelt lät bra. Tricot kommer av att man ville göra toppar i trikå.

• Kläderna transporteras direkt från fabrik till butik.

försöka få rätsida på jeansavdelningen längre bort. Hyllor tas ner, klädhängare sätts upp. Galgar åker av, galgar på. Hon hänger upp en blå väska och ett blått linne. Fluffar till väs-kan, hänger en sjal runt linnet. Tar ett steg tillbaka, begrun-dar.

– Jag tror på det.Än så länge har hon bara hoppat in som dekoratör några

dagar här och där. Mest jobbar hon som butikssäljare och på lagret. Nyss har hon varit med och startat en fackklubb ock-så. Det är hon hyfsat ensam om inom kedjan. Det är bara bu-tiken i Kista som har klubb.

– Många har en förvrängd bild av vad en fackklubb är, man tror att det är ett uppror mot företaget. Så är det definitivt inte. Jag ser det som en avlastning för min chef.

– Vi startade inte klubben för att vi hade problem, utan för att få koll på saker som scheman, semestrar och fler timmar. Bara att vi finns, att folk kan komma och prata är bra.

De flesta anställda är under 30 år och pluggar. En anled-ning är de långa öppettiderna. Butikerna i gallerian har öppet till 21, varje dag. Tider som för vissa skulle göra livspusslet omöjligt, är för Camilla Gustafsson en fördel, trots att hon har en dryg timmas resväg enkel väg och hunden Taison att ta hand om.

– Jag har varit inne på att söka till en annan butik, men tycker att öppettiderna ger flexibilitet. Min syster och hennes dotter bor tack och lov porten bredvid mig och kan gå ut med hunden.

}

Startades som sorgearbete

Information från Handelsanställdas förbund handels.se

Med Handelskortet får du rabatt när

du köper sommarens festivalbiljetter.

Då får du pengar över till annat.

Beställ biljetterna på

www.goatbridge.se/handels

Bättrefestival-sommar

handels.se

Hultsfredsfestivalen - 14-16 juliOrdinarie pris: Rabatten gäller 3-dagars festivalpass med eller utan cam-ping. Biljettpriset höjs successivt. Pris med Handelskortet: 160 kronors rabatt på båda kategorierna. Säljs: Under juni månad.Artister: Oskar Linnros, The Prodigy, Armand Van Helden, Bob Hund, Cut Copy, Erasure, Hoffmaestro, Johnossi, Melissa Horn, Primal Scream med flera.

Getaway Rock Festival - 7-9 juliOrdinarie pris: 1760 kronor (med camping) / 1560 kronor (utan).Pris med Handelskortet: 1600 kronor / 1400 kronor. Säljs: Under juni månad.Artister: Darkness, Alice Cooper, Hammerfall, Opeth, Accept, Danzig, Bullet for my Valentine, Monster Magnet, Amorphis, Corrosion of Conformity med flera.

STHLM Jazz Festival - 17-19 juniOrdinarie pris: 595 kronor (1-dags) / 840 kronor (3-dagars). Pris med Handelskortet: 400 kronor / 795 kronor.Säljs: 1-16 juni.Artister: Cassandra Wilson, Lagaylia Frazier & Jan Lund-gren Trio, Lekverk, Angie Stone, David Sandborn Trio, Goran Kajfes Subtropic Arkestra med flera.

Handelsnytt nr 6 2011 annons 1.indd 1 2011-05-09 14:51:15

Carmencita Acuna Rojas som jobbat i butiker på flera an-dra platser tycker att det är ett rätt tufft klimat i Kista. Lite som en fritidsgård.

– Det är en av de tuffaste Gina-butikerna. Högljutt och stö-kiga tonåringar på kvällarna, speciellt på lov. Klimatet är lite av charmen också, men alla klarar inte av att jobba här. Vi är alltid minst två som stänger.

12.47:En lunchavlösare finns på plats och Camilla Gustafsson går på rast. Tar hissen upp till personalrummet och värmer matlå-dan. Pasta, kyckling och broccoli.

– Något jag fick från killens morsa, säger hon och tar en tugga med ena handen och sms:ar med andra.

Hon sitter kvar hela den timslånga lunchen. Hon går helst inte runt i gallerian på raster eller när hon slutat. Då vill hon slippa allt som har med kommers att göra. Hon diskar matlå-dan, sätter på kaffe och tar en cigg innan hon går ut i butiken igen. I dag slutar hon klockan fem. Innan dess ska hon hänga ut nya kläder, kanske klä om skyltdockorna och se till att den färgglada butiken ser enhetligt ut.

– Sen ska jag hem. Det är rena lyxen när man kommer hem klockan sex.

Och sen då. Framtiden?– Jag har inte tänkt så långt, men som det ser ut nu har jag

inga planer på att sluta här. Jag är så spontan och nöjd med tillvaron. l

11.45: Hyllor tas ner, och klädhäng-are sätts upp. Camilla Gustafsson försöker fräscha upp jeansväggen med en randig topp, knyter den i midjan. Till sist en sväng på lagret.

11.07: Carmencita Acuna Rojas (ovan till vänster) och Camilla Gustafsson samarbetar med skyltningen. 12.47: Lunchrast, matlåda och sms-skrivande. Camilla Gustafsson sitter kvar hela timmen. ”Jag går ogärna runt i gal - lerian när jag har rast”.

HN-0527-1821.indd 20 2011-05-24 10:40:24

42 DAGENS ARBETE MAJ 2010

Varje historia har en början.� Men tänk dig att vi startar med slutet.� Närmar oss upplösningen, förstår att den allra sista scenen är nära.� Föreställ dig CNC-operatören Jörgen Johansson så här:

Trettiosju år gammal.� Sittande med påsar under ögonen i ett kaotiskt förlossningsrum på BB.� Framför honom står en plast-bytta på hjul och han har händerna i den.� Ynkliga små pip stiger från knytena där nere.� De vevar och hittar varsitt lillfinger.� Suger tag i sin pappa som om det gällde livet.�

Förstå hur känslorna drar i Jörgen.� Ömheten, ensamheten och oron.� Tina ligger sövd på akuten.� Hemma väntar åtta andra som in-går i deras familj.� Tänk om han skulle mista sin livskamrat, han som för några ögonblick sedan blivit tiobarnsfar.�

Att de varit försiktiga vore lögn att säga.� Tina tål inte hormonerna i preventivmedel och de har knappt behövt titta på varandra så har det smällt till.� Hon har fött tio barn inom loppet av tretton år.� Alla välkomna men oplanerade.� Efter nummer åtta bestämde de att Jör-gen skulle sterilisera sig.� Inget han såg fram emot.� Snarare drog ut på, ”om man säger så”.� Ett halvår senare visade hon åter de vanliga

tecknen, och han tog till de vanliga skämten: ”Du får fan i mig ingen mat om du ska spy upp allt.�”

Hon ringde honom på jobbet efter ultraljudet och sa ”sätt dig ner”.� Och han satte sig på en pall mellan fräsarna i verkstan.�

– Två är det också.�

” Visst fan är det jobbigt”

BARN

Livet tog en dramatisk vändning när knegaren Jörgen Johansson blev tiobarnsfarsa. Nu har Älvdalsbon stulit hela svenska folkets hjärta i tv-programmet Familjen annorlunda.Text: AnnA Tiberg Foto: MAJA brAnd

Jörgens råd till nyblivna papporª Ta för dig. Den där tiden försvinner så fort. Plötsligt är de elva år och tycker att du är pin-sam.

ª Var pappaledig. Ju bättre kontakt du har med barnen, desto bättre blir hela familjens liv.

ª Ge närhet. Krama dem, pussa dem och tala om för dem att de är underbarast i hela världen och att du älskar dem. Hela tiden och så fort du får chansen.

ª Till sist, köp en motorcykel nu. Sen kommer du inte att ha råd .

Sångerskan Sara VargaHANDELSNYTT

28 nr 9 september 2012 handelsnytt

efter jobbet

Vi träffas på hennes favorit-restaurang på Södermalm i Stockholm. När jag kommer sitter hon redan bänkad vid ett av de höga små runda bar-

borden. – Jag är alltid tidig, vilket kan göra

folk nervösa för de tror att de kommit försent, säger hon lite urskuldande.

I dagarna släpps hennes tredje al-bum, Ett år av tystnad. Och i samma veva även boken Min inre röst. Sara Var-ga förklarar att idén till boken kom från förlaget som hörde av sig och ville att hon skulle skriva om sig själv, sina dikter, låttexter och tavlor.

– De hade följt mig flera år och var nyfikna på vem jag var. Efter några mö-ten kände jag att det var en bra idé.

I princip hela sitt liv har hon dansat, sjungit, målat och skrivit. Genombrot-tet kom med låten Spring för livet som hon tävlade med i Melodifestivalen 2011. Även om den inte tog hem segern i tävlingen har den vunnit en särskild plats i mångas hjärtan. Kanske framför allt på grund av budskapet i texten – du kan inte alltid rädda kärleken, däre-mot ditt eget liv genom att gå.

Sara Varga berättar att hon skrev lå-ten efter en jobbig relation, men vill inte gå närmare in på det nu.

– Alla har vi haft perioder i våra liv som inte har varit så bra, även jag. Jag har förstått att många har hittat ett stöd i låten och det känns jättefint, sä-ger hon.

Precis som de flesta barn var även Sara Varga väldigt kreativ när hon liten. Skillnaden mellan henne och många av oss andra är att hon fortsatt vara det och även trott på sig själv. Några utbild-ningar har det däremot inte blivit. Det hon kan har hon lärt sig själv.

Förutom sångkarriären, och böck-erna målar hon tavlor. Till en början var det enbart för hemmabruk, men så

småningom började hon få förfråg-ningar och anbud. Ett av dem kom från Electrolux som vill använda en av hen-nes målningar till tryck på bord, brick-or och fondvägg i ett kök.

– Jag tycker ju att mina tavlor är väl-digt fina så det var ju jättekul. Nu finns det ett Sara Varga-kök.

Det finns ju de som pluggar i flera år för att bli designers, men som aldrig fått den frågan. Vad skiljer dem från dig?

– Jag tror att många lyssnar för mycket på vad andra säger och tycker. Jag har några personer som jag litar på och som jag vänder mig till om jag vill

”Det finns alltid de som stör sig” Köp en gitarr. Eller gör nåt annat som du vill och tror på. – Att bestämma över sig själv och tillåta sig att tycka att man är bra, tror jag är jätteviktigt, säger Sara Varga

Sångerskan och författaren Sara Varga läser mycket själv. ”Paulo Coelho är min favoritförfattare. Sen läser jag gärna historieböcker och tidningar som Vetenskapens värld och Allt om historia.”

Redaktör: Lisa Berthelson 08-412 68 34, [email protected]

Foto

: he

nr

ik m

on

go

me

ry

/sc

an

pix

TExT: lena Wredee foTo: maja brand

HYA32-20120904-2829.indd 28 2012-08-31 15:34:30

handelsnytt nr 9 september 2012 29

ha en annan åsikt om det jag gör. – Det finns alltid dem som stör sig på

en. Folk som säger typ ”gud vad du är dålig och ful”. Jag brukar tänka att det är synd att de intresserar sig så mycket för mig, vad jag gör och vill få mig att må sämre, i stället för att lägga fokus på sig själva.

Var självförtroendet kommer ifrån vet hon inte riktigt. Antagligen är det en blandning av allt möjligt – som att hon vuxit upp med två familjer, aldrig in-gått i en kärnfamilj, att hon har sex systrar och att hon tidigt fick ta egna beslut och ta ansvar för sitt liv.

– Dessutom har mina föräldrar alltid stöttat mig, även min låtsasmamma och låtsaspappa, trots att de inte visste vart jag var på väg.

Jantelagen har hon alltid trotsat. Sara Varga berättar om en lektion i sko-lan när hon var runt tio år. Den hand-lade om författaren Aksel Sandemoses tio budord, där det första lyder ”Du

skall icke tro att du är något”.– Jag kände bara – usch vad hemskt,

så tycker inte jag. Klart man måste få tro på sig själv och tycka att man är bra. Sedan dess har det varit min röda tråd i livet. Jag lyssnar mycket på min mag-känsla och vågar säga ifrån när det inte känns rätt.

Hon berättar också att hon tidigt hade en önskan om att bli chef – mest i meningen att få bestämma över sig själv.

Det finns många jobb där det inte är möjligt, hur känner du inför det?

– Även om man har en chef på job-bet kan han eller hon inte bestämma allt. Vad man ska äta, göra på fritiden eller hur man ska må.

Har du några råd att ge?– Våga måla. Köp en gitarr. Börja

springa. Vad det än är du går och dröm-mer om så går det att ta tag i. Och fram-för allt – tro på dig själv.

”Det finns alltid de som stör sig”

efter jobbet

Kort och gott om sara vargaNamN: Sara Varga.

Ålder: 30 år.

familj: Sambon och musikern Lars Hägglund och chihuahuan Molly.

bor: På Södermalm i Stockholm.

aktuell: Med tredje albumet Ett år av tystnad och boken Min inre röst på förlaget Syneidos.

GeNombrott: Slog igenom med låten Spring för livet som hon tävlade med i Melodifestivalen 2011.

bakGruNd: Gick IT-linjen på Åsö Gymnasieskola 1998–2001. Upptäcktes av Woodstock-producenten Steven Dwire som resulterade i albumet Faith, Hope and Love (2008). Kom på en niondeplats i Melodifestivalen 2011, gav samma år ut albumet Spring för livet. Debuterade som författare 2007 med boken Från groda till prins.

Om livet som politiken skaparFöreningen arbetarskrivare har kommit med sin åttonde antologi. Denna gång skriver 35 författare om arbetslivet i dag. En del är kända, som Jenny Wrangborg, andra inte.

Kvalitén varierar. En del är för klichéartat för att beröra. annat sätter sig. som när Kristian Lundberg skriver om en mamma som vädjar till sin son att gå till skolan: Där finns det mat. Eller hur Kalle holmqvist blandar text ur ett ansökningsbrev med beskrivningar av olika läkemedels effekter eller med lagtexter.

I Landet som sprängdes finns konsekvenserna av samhällspolitiken och antolo-gin visar hur otroligt viktigt det är att göra det privata politiskt. Lb

Bok

Uraval av höstens filmpremiärer8 september. Hamilton 2– Men inte om det gäller din dotter. Dottern till hamiltons bästa vän kidnappas sedan hennes mamma gjort uttalanden i media om muslimska separatistgrupper.14 september. Palme. Familjen och politiska motstån-dare och partikollegor ger sin bild av Palme. 5 oktober. Äta sova dö. om att stanna kvar i byn trots jobbrist och kravet på att leta jobb i hela landet.26 oktober. Bond- skyfallet. Bonds lojalitet mot m sätts på prov. 14 november. Breaking Dawn. sista delen i twilightsagan.12 december. Hobbit: En oväntad resa. Ett nytt äventyr med Bilbo Bagger.25 december. Sune i Grekland. All inclusive. hela familjen drar till grekland och alla familjemedlemmar drabbas av större eller mindre katastrofer. Lb

Känslor i dansbandsnattenFotografen elis hoffman har rest runt i dansbands-sverige.

– Jag började fundera kring vad som gör oss lyckliga. Jag kom in på kärlek och ömhet och mindes en fotografering jag gjort på en dansbana..

Från början skulle dansbanden stå i fokus. men det var på och runt dansbanan det hände.

– Jag såg människor som vågade visa sin sårbar-het, sitt sökande efter bekräftelse, ömhet. En öppenhet som jag tycker saknas i samhället. Lb

UTSTäLLnInGen tonight på arbetets museum pågår till 6 januari 2013. Elis hoffman frilansar även för handelsnytt.

Film

Fotografi

herman lindqvist nya memoarbok Mitt i allt dras in innan den ens nått bokhandeln. Det är andra gången som Lindqvist får sin bok in-dragen. Även denna gång för att historikern Karl-gustaf hildebrand framstås som nazistsympatisör. hildebrand är känd som antinazist. det har gått över 4 00 dagar sedan journalisten martin schibbye och fotografen Johan Persson sattes i etiopiskt fängelse. Över 4 000 dagar har gått sedan journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea. Way out West körde vegetariskt, eller i alla fall nästan. På de spel-ningar som hölls på klubbar i stan fanns enligt svt både anklever och varmkorv. låna skor på biblioteket. På biblioteket i Jordbro utanför stockholm ska du framö-ver kunna låna skor i en månad. I dag går det redan att låna kikare, energimätare, och konst på landets bibliotek. 1,4 miljoner såg nypremiären av tv-serien Dallas. Lb

Noterat

Sara Varga, Melodifestivalen 2011.

Foto

: hE

nr

IK m

on

go

mE

ry

/sc

an

PIx

herman lindqvist.

Foto

: nIK

oLa

I Ja

KoB

sE

n

Ur filmen Äta sova dö

HYA32-20120904-2829.indd 29 2012-08-31 15:35:20

4 nr 5 maj 2012 handelsnytt

Tommy Axebrink, 37 år, butikschef Willys Jönkö-ping:– Jag har inte hunnit sätta mig in i vad avtalet innebär, men det landade väl där man trodde. Framförallt är det skönt att det inte blev konflikt, så att vi kan fokusera på försäljning. Handels har kommit hit och bjudit på tårta också.

Daniel Tesfay, 24 år, ÖoB Kungens Kurva:– Jättebra att vi får mer i lön. Jag läste om avtalet på Aftonbladet, inga på jobbet pratar om det. En viktig fråga är att se till att folk får fler timmar om de vill. Butiker kör hårt på deltid, då kan man inte leva på lönen.

aktuellt avtal 2012

Joonas och Navruz på Rusta i Kungens kurva var redo att strejka, men slapp. De är glada för

En bit på väg mot jämställt i plånboken

På kvällen den 12 april, några timmar innan

5 600 handelsanställda skulle ha gått ut i strejk, sa Handels och Svensk Han-del ja till medlarnas avtalsförslag. Någ-ra dagar senare fick kooperationens anställda näst intill identiska avtal.

De butiksanställdas löneökningar på 710 kronor motsvarar 3,3 procent, medan lagerarbetarnas 665 kronor motsvarar 2,8 procent. Det innebär ett genombrott för Handels krav på jäm-ställda löner som backats upp av tio andra LO-förbund.

– Det är vi mycket stolta och nöjda över. Men också att vi har lyckats be-gränsa de otrygga anställningarna och

öka fackets inflytande vid inhyrning, säger Handels ordförande Lars-Anders Häggström.

Arbetsgivarna pekar för sin del på besparingar som gör att lönekostna-derna enligt dem trots allt håller sig inom industrins ram 2,6 procent.

– Det handlar främst om att minimi-lönerna inte höjs i samma takt som övriga löner men också att arbetsgi-varna får större frihet att lägga schema mer flexibelt, säger Svensk Handels vd Dag Klackenberg.

Handels ledning lov-ordar medlarna som bi-drog till att de länge så kärva avtalsförhand-lingarna kunde resulte-ra i en konstruktiv upp-görelse.

– Utan dem hade det aldrig gått, säger Han-dels förhandlingsledare Tommy Till-gren.

För första gången på länge är han-delns avtal ettåriga. Nästa kraftmät-ning med arbetsgivarna stundar med andra ord redan nästa vår.

staffan julius [email protected]

jämställda löner, tryggare anställningar och större fackligt inflytande vid inhyrning. det nya avtalet inne-håller flera förbättringar som handels kämpat för.

ett avtal vi är stolta och nöjda över.

kollektiv-avtal

lars-anders häggström.

Foto

: ha

nd

els

vi frågar

Vad tycker du om det nya kollektivavtalet?

Foto

: ma

ja b

ra

nd

Foto

: pr

ivat Maria HaMMarlund,

Ica Supermarket, Söderhamn och Handels förhandlingsdelegation:– Jag är jättenöjd med att vi fick igenom satsningen på jämställda löner och att vi fortsätter jobba med heltidsfrågan. Medlemmar har ropat hurra för begrän-sad visstid.

Foto

: sta

FFa

n j

uli

us

ols

so

n

Anette Aronsson, Nilson Groups lager, Varberg:– Vi är rätt så nöjda. Förhandling om inhyrning är ett steg framåt, nu får vi vara med och ha koll. Men de begränsade visstiderna borde gälla lager också.

Johnny Ahlgren, Dagabs lager, Jordbro:– Sisådär. Förhandla om inhyrning kan vi göra redan i dag. Vi hade behövt 90-procentgränsen eller en skrivning om att inhyrning bara får ske tillfälligt, inte permanent.

Foto

: sta

FFa

n j

luiu

s o

lss

on

Foto

: le

nn

ar

t b

en

so

n Michael Sjörén, Axfood Närlivs och förhandlingsdelegationen för lager:– Jag tyckte länge att vi skulle driva 90-procentkra-vet i inhyrningsfrågan. Vårt mjukare sätt är ett steg framåt som jag hoppas ger samma resultat inom några år.

Foto

: sta

FFa

n j

uli

us

ols

so

n

▶ läs mer om avtalen handelsnytt.se/avtal2012

Maria Vängbo, 42 år, Coop Nära Umeå och fack-lig samordnare Coop Nord:– Jag var med och för-handlade fram avtalet och försökte få något öre mer i löneökning, men det var inte aktuellt. Det känns bra att man nu kan få fast anställning fortare.

Foto

: pr

ivat

4 nr 5 maj 2012 handelsnytt

Tommy Axebrink, 37 år, butikschef Willys Jönkö-ping:– Jag har inte hunnit sätta mig in i vad avtalet innebär, men det landade väl där man trodde. Framförallt är det skönt att det inte blev konflikt, så att vi kan fokusera på försäljning. Handels har kommit hit och bjudit på tårta också.

Daniel Tesfay, 24 år, ÖoB Kungens Kurva:– Jättebra att vi får mer i lön. Jag läste om avtalet på Aftonbladet, inga på jobbet pratar om det. En viktig fråga är att se till att folk får fler timmar om de vill. Butiker kör hårt på deltid, då kan man inte leva på lönen.

aktuellt avtal 2012


En bit på väg mot jämställt i plånboken

På kvällen den 12 april, några timmar innan

5 600 handelsanställda skulle ha gått ut i strejk, sa Handels och Svensk Han-del ja till medlarnas avtalsförslag. Någ-ra dagar senare fick kooperationens anställda näst intill identiska avtal.

De butiksanställdas löneökningar på 710 kronor motsvarar 3,3 procent, medan lagerarbetarnas 665 kronor motsvarar 2,8 procent. Det innebär ett genombrott för Handels krav på jäm-ställda löner som backats upp av tio andra LO-förbund.

– Det är vi mycket stolta och nöjda över. Men också att vi har lyckats be-gränsa de otrygga anställningarna och

öka fackets inflytande vid inhyrning, säger Handels ordförande Lars-Anders Häggström.

Arbetsgivarna pekar för sin del på besparingar som gör att lönekostna-derna enligt dem trots allt håller sig inom industrins ram 2,6 procent.

– Det handlar främst om att minimi-lönerna inte höjs i samma takt som övriga löner men också att arbetsgi-varna får större frihet att lägga schema mer flexibelt, säger Svensk Handels vd Dag Klackenberg.

Handels ledning lov-ordar medlarna som bi-drog till att de länge så kärva avtalsförhand-lingarna kunde resulte-ra i en konstruktiv upp-görelse.

– Utan dem hade det aldrig gått, säger Han-dels förhandlingsledare Tommy Till-gren.

För första gången på länge är han-delns avtal ettåriga. Nästa kraftmät-ning med arbetsgivarna stundar med andra ord redan nästa vår.

staffan julius [email protected]

jämställda löner, tryggare anställningar och större fackligt inflytande vid inhyrning. det nya avtalet inne-håller flera förbättringar som handels kämpat för.

ett avtal vi är stolta och nöjda över.

kollektiv-avtal

lars-anders häggström.

Foto

: ha

nd

els

vi frågar

Vad tycker du om det nya kollektivavtalet?

Foto

: ma

ja b

ra

nd

Foto

: pr

ivat Maria HaMMarlund,

Ica Supermarket, Söderhamn och Handels förhandlingsdelegation:– Jag är jättenöjd med att vi fick igenom satsningen på jämställda löner och att vi fortsätter jobba med heltidsfrågan. Medlemmar har ropat hurra för begrän-sad visstid.

Foto

: sta

FFa

n j

uli

us

ols

so

n

Anette Aronsson, Nilson Groups lager, Varberg:– Vi är rätt så nöjda. Förhandling om inhyrning är ett steg framåt, nu får vi vara med och ha koll. Men de begränsade visstiderna borde gälla lager också.

Johnny Ahlgren, Dagabs lager, Jordbro:– Sisådär. Förhandla om inhyrning kan vi göra redan i dag. Vi hade behövt 90-procentgränsen eller en skrivning om att inhyrning bara får ske tillfälligt, inte permanent.

Foto

: sta

FFa

n j

luiu

s o

lss

on

Foto

: le

nn

ar

t b

en

so

n Michael Sjörén, Axfood Närlivs och förhandlingsdelegationen för lager:– Jag tyckte länge att vi skulle driva 90-procentkra-vet i inhyrningsfrågan. Vårt mjukare sätt är ett steg framåt som jag hoppas ger samma resultat inom några år.

Foto

: sta

FFa

n j

uli

us

ols

so

n

▶ läs mer om avtalen handelsnytt.se/avtal2012

Maria Vängbo, 42 år, Coop Nära Umeå och fack-lig samordnare Coop Nord:– Jag var med och för-handlade fram avtalet och försökte få något öre mer i löneökning, men det var inte aktuellt. Det känns bra att man nu kan få fast anställning fortare.

Foto

: pr

ivat

handelsnytt nr 5 maj 2012 5

mer om avtal 2012 ▶

På Rusta i Kungens Kurva är de glada över 710 kronor mer i månaden. Och att de slapp strejka.

Strejken var nära för det tiotalet fack-medlemmarna på varuhuset utanför Stockholm, de fanns med bland de ut-tagna. Men den blåstes av, och dagen efter kollektivavtalet blev klart prata-de de mest om löneökningen.

– 710 kronor i månaden, det är bra, det räcker, säger Navruz Cömert.

– Det kunde blivit bättre. Facket kunde stått på sig en dag till, säger Anna Eriksson som var mer sugen på en höjning uppåt 800 kronor.

– Handeln har rätt höga ingångslöner, så har man jobbat ett par år blir skillna-derna inte så jättestora. De som jobbat länge borde premieras, säger Joonas.

Joonas gör tummen upp till att en viss-tidsanställning nu ska övergå i en fast anställning efter ett år.

– När jag började i handeln blev jag tämligen chockad över hur fult den an-ställningsformen utnyttjades, säger han.

De anställda är lättade över att det inte blev strejk.

– Det är som vanligt nu. Bara lite hö-gre lön, säger Onur Cakmak.

linnéa [email protected]


”skönt att slippa strejk”

Hur mycket får du i det nya avtalet?Avtalet gäller 1 april 2012 till 31 mars 2013.

▶ I butiker höjs lönen med 710 kr/mån och heltidsanställd. alla får 390 kronor, resten fördelas i lokal pott.

▶ På lager höjs lönerna med 665 kr/mån och

heltidsanställd. 366 kr får alla, resten fördelas i lokal pott.

▶ Lägstalönerna i butik för anställda över 18 år höjs 568 kr/mån.

▶ Lägstalönerna på privata lager högs 532 kr/

mån. På kooperativa lager högs lägstalönerna med 599 kr/mån.

▶ Föräldralön utökas från två till tre månader i butik och lager. Föräldralön är 10 procen av snittlöner per månad vid föräldraledighet.

Foto

: ma

ja b

ra

nd

Arbetsgivare måste förhandla om be-manningsföretag, och en arbetsgrupp ska granska inhyrningen. Men vad hände med kravet om 90 procent egna anställda?

Lageravtalen fick en ny paragraf som enligt Handels ledning ökar fackets in-flytande vid inhyrning (se sidan 6).

– Klubben får bland mycket annat vara med och fastställa snittlönen GFL, vilket förhindrar lönedumpning. För-handlingarna kommer att visa vilka problemen som finns, och vår arbets-grupp ska följa upp dem, säger Han-dels förhandlingsledare Tommy Till-gren.

Han försvarar valet att inte driva det krav som många lagerklubbar önskat, att 90 procent av jobbet ska utföras av arbetsgivarens egna fast anställda.

– Det finns i Coops företagsavtal som gäller tre-fyra enheter, men passar inte för de 2 000 lager som har Svensk Han-dels avtal. Dessutom är det svårt att förhandla om en siffra: om vi säger 90 procent och arbetsgivarna 30 kanske det slutar med 50.

stAffAn julius [email protected]

Inflytande vid inhyrning

Privata lager Månadslön Timlön 16 13 731:– 79,3717 14 769:– 85,3718 20 938:– 121,0319 20 999:– 121,3820 21 154:– 122,28 +6 mån 21 310:– 123,18

Privat butik Månadslön Timlön16 år 12 247:– 73,7817 år 12 658:– 76,2518 år 17 974:– 108,2819 år 18 295:– 110,21

18 år och arbetat...1 år 18 879:– 113,732 år 19 215:– 115,753 år 20 504:– 123,52

Kooperativ butik Månadslön Timlön16 år 12 252:– 73,8117 år 12 658:– 76,2518 år 18 009:– 108,4919 år 18 489:– 111,38

18 år och arbetat...1 år 19 215:– 115,752 år 20 504:– 123,52

Kooperativa lager Månadslön Timlön 16 14 677:– 84,8417 15 011:– 86,7718 21 173:– 122,3919 21 315:– 123,21 +6 mån 21 338:– 123,34+6 mån 21 459:– 124,04

Nya lägstalöner:

lönehöjningen och att det ska gå snabbare att få fast jobb.

Pappers förbundsordförande Jan-Henrik SandbergDAGENS ARBETE

Stella GrimbergHANDELSNYTT

FOTOGRAF MAJA BRAND19850313-0323

Foto: Gustav Gräll

U

KontaktJag bor och arbetar mestadels i Stockholm med omnejd, men har alltid ett färskt pass i bakfickan!

+46 735 91 65 [email protected]

KunderGreenpeace, SOS Barnbyar, Sydsvenskan, Aftonbladet, Kommunalarbetaren, Stockholm Filmfestival, Magasinet NOVELL, Lokaltidningen Mitt-i, SPOON Publishing, Huddinge Kommun, Lärarförbundets tidningar, Dagens Arbete, m.fl.

Fotograf Maja Brand

Documents

Transcript of Fotograf Maja Brand