Forsvarets Forum 6 2013

7/22/2019 Forsvarets Forum 6 2013

1/15

FRSVARETSnr 6 2013

Frsvarsmaktens personaltidning

Hon vaktade presidenten sommarens smutsigaste dopp Horace engdaHl minn

FREBILDERNA mt kollegorna somfostrar blivande kollego

Ett skrare Afghanistan tack vare specialfrbanden

Dubbla trettioriga kriget 60 r med svenskar i Korea

Har du sprkra?

p Tolkskolan rcker det inte


2/15

FRSVARETS FORUM #6 SEPTEMBER 2013 FRSVARETS FORUM #6

REDAKTIONENFrsvarsmaktenspersonaltidningfinnsvenp www.forsvarsmakten.seochemilia.kontakt:[email protected]:08-78888 88(Informationsstaben)

ansvarigutgivareERIKLAGERSTEN,informationsdirektr

Nstamanusstopp:1 oktober2013Berknadutgivningsdag:22 oktober2013

redaktrDAG ENANDERFrsvarsmaktensinformationsstab

grafiskformgivareINGELA BERGSTRMFMV,Grafisk produktion,Stockholm

Tryckthos LenandersGrafiskaAB

Redaktionenfrbehllersigrtten attbearbetainkommetmaterial.Enskildaartiklarger intendvndigtvisuttryck frFrsvarsmaktensofficiellastndpunkt.Frej bestlltmaterielansvaras ej.ISSN 1100-8245

NNEHLL

tuellt:Ny medarbetarunderskning ............3

kel nytt radiosystem fr flyget ...................... 4

n var Obamas hedersvakt .............................6

kus:GMU-rekryternas frsta dag .............7-10

p 14 p Norrlandsturn ..........................14-15

j: Sommarens smutsigaste dyk ................18

jbb: Hon basar ver FMHRC ............22-23

:ME 03 sammanfattar sin insats .........26

RSTASIDAN

F:A N/

CC

Sverker Gransonverbeflhavare

kade anslagmen frgor kvarstrI skrivande stund r det dagen efter att regeringen presenterat att de avser kaFrsvarsmaktens anslag kommande r. Nr den hr tidningen landar i brevldanhar man ven presenterat hela budgetpropositionen och det r egentligen frstd som vi kan dra alla slutsatser. Men det vi vet just i dag r att frbandsanslagetkar stegvis fram till 2017 i syfte att strka rekryteringen av tidvis tjnstgrandepersonal och fr att ge bttre f rutsttningar fr vningar i hela Frsvarsmakten.

Reformutrymmet i statsfinanserna r begrnsat. Drfr ska vi varaglada ver att regeringen funnit en mjlighet att frstrka fr-

bandsanslaget. Jag r vertygad om att det hr sammantagetkommer att strka, inte minst, den nationella frsvarsfrmgan.

Samtidigt ska vi inte blunda fr att ett anta l lngsiktiga frgorkring Frsvarsmaktens ekonomi och uppgifter kvarstr, inteminst vad gller kostnader fr materiel. De frgorna mste nu fort-

satt behandlas inom ramen fr frsvarsberedningens arbeteoch inom nsta frsvarsbeslut fr att lngsiktigt skerstllaSveriges frsvar.

Vi r, med raska steg, p vg in i oktober mnad och deallra flesta av oss har jobbat en period nu efter den vlbehv-liga semestern.

Fr min del inleddes arbetsret med att jag gick ellersnarare dansade - i tten fr Frsvarsmaktens deltagande iPrideparaden. Jag gjorde det fr att manifestera alla mn-niskors lika vrde. En grundbult i den demokrati som vi iFrsvarsmakten ytterst med vapenmakt ska frsvara.

I slutet av augusti kom HMS Carlskrona hem efter avslu-tat uppdrag i Adenviken. Ungefr samtidigt var personal ur

ngermanlands hemvrnsbataljon med i skandet efter enfrsvunnen kvinna i trakterna av Omsj och i brjan av sep-tember lmnade Frsvarsmakten std till polisen i samband medpresident Obamas Sverigebesk. re tydliga exempel p attFrsvarsmaktens frmgor r efterfrgade och att vi levererar medkvalit utomlands och hr hemma. Br med er det bde i med-och motgng.

7-10

16-17

9-21Vid rsskiftet r det dags attnnu en gng fra ver uppgifteroch personal inom frsvarslogis-tiken till Frsvarets materiel-verk, FMV. Omkring 250 perso-ner ska i nrtid svara p om devill flja med till den nya arbets-givaren. Militr personal somtackar nej kommer att erbjudastjnstgring p FMV med FM-uppdrag. Verksamhetsvergng-en r en del i arbetet med att fr-verkliga den omdaning av fr-svarslogistiken som regeringen

bestllt. Ytterst handlar det omatt 760 miljoner frn logistikst-det ska frigras till fortsatt upp-byggnad av vra frband, v-ningar och insatser. En sam-manhllen process fr materiel-och logistikfrsrjning ska tasfram dr Frsvarsmakten ochFMV:s roller som bestllare ochleverantr renodlas.

Vid den frra verksamhets-vergngen till FMV berrdespersonal inom frrd, serviceoch verkstder. Nu har turen

kommit till lednings- och be-stllarfunktioner. Personal vidteknikkontoren, delar av FMLOGsamt produktionsavdelningarp Hgkvarteret har ftt nya pla-ceringar. Drygt 300 planerasvara kvar i Frsvarsmakten ochrunt 250 verfras till FMV.Omstruktureringsledaren BengtSvensson sger att alla behvs.

Fr vra frband r det likaviktigt att verksamheten fung-erar inom FMV som hos oss.

Text: Kristina strand Bohman/InfoS

Inom ramen fr den EuropeiskaFrsvarsbyrn (EDA) deltog isomras ett tjugotal medarbeta-re frn Ing 2 och LG i vningenBison Counter, en tvveckorsC-IED-vning tillsammans medhollndska, belgiska, tjeckiskaoch ungerska kollegor. v-ningens fokus lg p att vaolika fall dr motstndaren an-vnder sig av IED, ett hot somhar accelererat i till exempelAfghanistan.

vningstillfllen av denhr karaktren mste tas tillva-ra. Det r svrt att kontinuerligtskapa motsvarande vningar iSverige och att f ta del av andra

lnders erfarenheterr vrdefullt, sgerJonny Nilsson, an-svarig fr Frsvars-maktens deltagande.

Jag r mycketimponerad ver desvenska soldaterna,specialistofficerarna och office-rarna. Frutom att upptrdaprofessionellt var de ett fred-me i att utbyta erfarenhetermed andra lnder, sger v-ningsledaren verste BernardWulfse.

Nsta steg fr Sverige kanvara att st som vrdnation fren motsvarande vning under

2015 dr ven polisen och andramyndigheter kan delta.

IED = Improvised ExplosiveDeviceC-IED = Counter ImprovisedExplosive Device; alla tgrdersom vidtas fr att bekmpaIED.IEDD = Improvised ExplosiveDevice Disposal; rjning av IED

Hollndsk bombvning

Nsta steg i frsvarslogistikens frndring

Svenskt hundekipage

och en nederlndsk

skledare sker efter

explosivmnen.

Namnet FM Vind str fr Fr-svarsmaktens verksamhetsindi-kator, men namnet ska ockstolkas som att verksamhet ochindivid str i fokus. Det r med-arbetarna som bidrar till att ut-veckla verksamheten och FMVind ger en fingervisning omhur vindarna blser.

Precis som frra ret kommer

underskningen besvaras digi-talt fr de flesta men nytt r attden finns tillgnglig p intran-tet emilia.

Huvudpongen med allamedarbetarunderskningar ratt peka p eventuella gap mellanorganisationens vision, ml ochvrderingar och hur vi faktisktarbetar i praktiken, sger verste-

ljtnant Tomas Niclason, HKVLEDS INRI.

Frra ret besvarade 72 pro-cent av medarbetarna undersk-ningen.

Omsttning av resultatenpgr bde centralt och lokaltmen att det r mycket viktigt attvi fr mnga svar i r s att vi kanskerstlla att omsttningen rp rtt vg.

Kartlggningen lokalt haromsatts i olika tgrdsplanermed bland annat ett betydligt

kat fokus p arbetsmiljBetydelsen av fregngsskap som metod och grunbra ledarskap framhlls frband.

rets underskning bcirka 90 frgor och tar etimme att besvara. skningen r frivillig ochmiserad, inga individueredovisas i resultatet. Refrn FM Vind berknas varunt i mitten av decembe

Dags att vara uppriktigt rligNu genomfrs rets medarbetarunderskning din mjlighet att ge

din syn p Frsvarsmakten som arbetsplats och kunna pverka arbets-

givaren att gra den bttre.

Hemvrnets nyfordon levereraDe fyra frsta av Grusportfordon-Hv, ven bePersonbil 8 (PB 8) rulladein p Hemvrnets strsom r frst att ta emotbilarna. otalt kommevrnet f drygt 400 fordode kommande tre ren.

Fordonet r baseMercedesSprint 316men harkraftfulltmodifieratsfr Hem-vrnets

behov.Personbil 8 r en robu

hjulsdriven minibuss mfr tta soldater plusLastutrymmet rymmerternas stridsutrustning osonliga vapen. Hr finnsrskilda ldor och ftunga vapen, ammunitiokeringsnt, vattendunk, och en ventilerad hundsrskild, utfllbar lanunderlttar fr hundar aombord det hga fordonvarje bil levereras ven ekrra fr att vid behov yttka transportfrmgan.

TextNemo Stjrnstr


3/15


ELLT

Varfr jag gr i Prideparaden? Jag gr som alla andra, jag visar att det r viktigt med mnniskors lika vrde.

Vi sker mnniskor med kompetens i jobbet, inte ngon speciell hudfrg, religion eller sexuell lggning.

B Sverker Granson till AB

CITATET

P NY POSBrigadgeneral Roland Ekenuvarande befattning somRikshemvrnschef tillsvidaintill 30 juni 2015.

verste Hans Granlundpsvensk representant vid USCommand TransformationJoint Staff US JCS J6/J7 (f.dNorfolk, Virginia preliminjuli 2016.

Frsvarsmakten konstituerChrister Olssontill verstringen som frsvarsattachBrasilien, under tiden 1 augjuli 2016.

Frsvarsmakten placerar vAnderssonsom projektledadministrativt dubbelbemPERSPLAN/HKV till och me2013.

Frsvarsmakten placerar koHkan Rugelandtill frfoC PROD MTRL vid HKV tillslngst till den 31 septembe

Kommendr Fredrik NorrFrsvarsdepartementets frdgivare frn 1 oktober 20dock lngst till 31 decemb

Kommendr Anders Jrnfogande som militrsakkuber 2013 tillsvidare, dock ltember 2016.

Frsvarsmakten placerar vsom chef vid K 3 tillsvidareoch med 31 december 201

Frsvarsmakten placerar vFahlsom chef vid MSS tillslngst till och med 31 dece

Frsvarsmakten placerar vAhlgrensom chef vid ING lngst till och med 31 dece

verste Ola TruedssonplaC PROD MARIN, tillika Frsvre tillsvidare, dock lngst tildecember 2017. Vid tilltrdbefordras Ola Truedsson til

verste Lars TrffplaceraINFRA, frn 1 oktober 2013

lngst till 31 december 201Frsvarsmakten placerar Jens Ribestrandsom tjnschef fr Amf 1 och garnisoHaninge garnison under ti2013 till 23 januari 2014.

Frsvarsmakten placerar vGunnar Perssonsom logisFMLOG till C FMLOG frfotill och med 30 april 2016.

I somras ersattes flygvapnets 30r gamla analoga lokala bas-radiosystem med det IP-

baserade nationella kommuni-kationssystemet Rakel, be-nmnt Markradio flygvapnet.

vergngen underlttarsvl kommunikation mellanflygplatser som samarbete mel-lan olika samhllsviktiga funk-tioner, sger Peter Forslund, pro-jektledare fr infrandet.

Infrandet har drivits gemen-samt av Frsvarsmakten ochFrsvarets materielverk och r ettresultat av ett lngtgende sam-arbete mellan ett antal myndig-heter och industrin. I utredning-en infr val av systemlsninganalyserades ett flertal olika al-ternativ dr bde teknisk lsningoch gandeskap av systemet varviktiga aspekter. Valet fll till slutp det nationella krishanterings-systemet Rakel som gs avMyndigheten fr Samhllsskyddoch Beredskap, MSB.

Anledningen till detta var,frutom att systemet uppfyllde

Frsvarsmaktens hgt stlldatekniska krav, att det ven gav enmjlighet till enkel samverkanmellan flygstridskrafterna ochandra samhllsviktiga funktio-ner ssom rddningstjnst, polisoch sjukvrd. Rakelsystemetmedger ven en effektivarekommunikation genom att i

strre utstrckning kunnaskrddarsy nt efter anvndar-nas behov. I samarbete med MSB

och industrin utarbetades ensystemlsning med en funktio-nell tillgnglighet p 99,998 %som klarar gllande flygsker-hetskrav. Systemet har driftgod-knts av ransportstyrelsen.

I infrandet ingr ocksdriftsttning av hand- och for-donsmonterade radioapparater.otalt omfattar infrandet cirka3 000 radioapparater. Den nyasystemlsningen med Mark-radio flygvapnet infrs p samt-liga militra flygplatser.

Det r unikt att Frsvars-makten vljer att g in i ettsystem som vi sjlva inte gereller opererar men tack vareden avancerade systemlsning-en som garanterar uppfylldkravbild kan detta gras utanproblem. idigare kunde ingensamverkan ske mellan de olikaflygplatserna via markradio.Med det nya systemet kan fr-utom detta ven samordning

med andra samhllsviktigafunktioner uppns. Dessutomerbjuds ett brett spektra avfunktioner som positionering,statusmeddelanden och priori-tering mellan samtal, sgerPeter Forslund.

Text: Dag Enander/InfoSFoto: Hans Bjrkman/Hkpflj

Har du legat smnls ver Prio och funderat p hur det ryktbara

affrssystemet ftt sitt namn? Frn brjan skulle det heta Eskil, d Bbeslutade starta projektet den 12 juni 2003 och d har Eskil namns-

dag. Inte helt lyckatansg dock projektets kommunikationsguru d

namnet lt som en manver, med definierat start och slut. Istllet

skulle namnet signalera angelgenhet, viktighet allts ngot priori-terat. Nu har Prio hetat som det gjort i snart tio r och lr fortstta

heta som det gr.

I brjan av juni hlls ett inter-nationellt symposium omskydd mot kemiska och biolo-giska stridsmedel i Stockholm.Syftet: att skapa ett grnsver-skridande forum fr msesidigtutbyte av information i mnet.

Fr mig som jobbar medmnet dagligdags var det envldigt bra konferens, sgerfanjunkare Erik Springer potalfrsvarets skyddscentrumi Ume.

Fr elfte gngen hlls sympo-siet om skydd mot kemiska ochbiologiska stridsmedel, vilket ge-nomfrs vart tredje r. Den hrgngen stod nio svenska myn-

digheter och Utrikesdeparte-mentet som vrdar under ordf-randeskap av Lena Norlanderfrn Frsvarets forskningsinsti-tut, FOI. P plats fr att ta del avdet allra senaste inom mnes-

omrdet fanns cirka 700 delega-ter frn drygt 30 lnder och drygt55 kommersiella utstllare.

Och en av Frsvarsmaktenstalare var Erik Springer.

Att f se utrustning som r ikommande och hra bra fre-drag som r aktuella ocks frmig p gruppniv gjorde det tillngra vldigt bra dagar.

Eriks fredrag handlade

frmst om hans upplevelser frnAfghanistan, dr han ingick i ettWeapons Intelligence eam ocharbetet med att kunna skrabevis vid en CBRN-hndelse.

Text och foto:Wilhelm Guldbrand/Info SkyddC

Lyckat CBRN-symposium i Stockholm

Rakel nytt radiosystemfr flygstridskrafterna

Miljontals vapen p driftP 1990-talet sgs den i Bosnien.De senaste ren har den varitverksam i Afghanistan och snartkan den vara p vg till Mali enav miljoner okontrollerade AK-47:or. Men det r inte bara vrl-dens vanligaste eldhandvapensom r problemet. Uppskatt-ningsvis finns det 650 miljonerokontrollerade SALW (SmallArms and Light Weapons) i vrl-den, vapen som utgr ett hot frbland annat Frsvarsmaktensanstllda i internationell tjnst.

I FN har sakomrdet SALWfunnits p agendan de senaste 15ren. illgngen p SALW r en

central faktor fre, under ochefter en konflikt, sger ErikLindmark, sakkunnig fr SALW-frgor vid Frsvarsmaktensrustningskontrollfunktion.

Drfr bedriver Frsvars-makten viss operativ verksam-het inom omrdet, bland annats har instruktrer de senastetv ren beskt lnder i stafrikafr att bist med kunskap. Eriksjlv beskte i vras Moldavien

fr att se hur de frvararoch kontrollerar sittvapen- och ammunitions-innehav vid olika frrds-platser.

Vi kan aktivt upp -muntra eller mer passivtstdja lnder med begrn-sad frmga att kontrollera sittinnehav. P s stt minskar ris-ken fr illegala transfereringarsamtidigt som vi bidrar till kapa-citetsuppbyggnad av kontrolleni andra lnder.

ren efter Sovjetunionenskollaps innebar att stora mng-der vapen och ammunition

spreds okontrollerat. Bara iUkraina efterlmnade RdaArmn tv miljoner eldhand-vapen och sju miljoner ton am-munition.

Hur mycket av det s omfinns kvar r svrt att veta.Sannolikt har stora mngderhamnat i konflikthrdar runtom i vrlden. versikt r ett stortproblem. Vi vet egentligen inteheller vad som hnt med de

60 000 AK-4:or som vi sknktetill baltstaterna p 1990-talet.Bara att de egentligen aldrig an-vnts, sger Erik Lindmark.

Text: Dag Enander/InfoSFoto: Wikicommons

FAKTA SALW Definitionen omfattar alla typer

av eldhandvapen, alla vapen-

system som krver servis pupp till tre man och eldrrssys-

tem p upp till 100 millimeter.

Varje dag ddas 1 500

mnniskor av SALW.

Ungefr 75 miljoner AK-47:orhar tillverkats. Priset p en

AK-47:a i Afrika har sedan

1980-talet legat p 200 dollar.

I Mellanstern kan sammavapen kosta fem gnger s

mycket.

Sedan flera r tillbaka medverkar

Frsvarsmakten p Pride.

Varfr r det viktigt att du r hr

som representant fr ditt frband?

Som chef och ledare fr en re-lativt stor personell organisa-tion vill jag ihandling stdjaFrsvarsmaktensarbete i frgan.JanDemarkesse,

hf syc

v skl. Jag ochmin HR-chef villlra oss mer omHBQ-frgor. Detandra sklet r att

jag har medarbe-tare som i flera r engagerat sigoch arbetat med Pride. Drfrville jag trffa dem i den miljnoch dela deras kunskap. I minroll som arbetsgivarfretrdaremste jag veta hur vi attraherarden hr gruppen av mnniskor.th n,hf lr

Vill vi visa f-remannaskap,borde alla rege-mentschefereller deras fre-

trdare vara hr.Det ger efterfl-jarskap ute p frbanden.yvrr r allt fr mnga frbandinte representerade hr i dag.

gmz,hhf lss

Frsvarsmakten numed klimatintygGodstgsfretaget GreenCargo har sedan 2003delat ut intyg till fretagsom vill ha ett kvitto patt de valt transportls-ningar med lg miljp-verkan. Nyligen fick Frsvars-makten ett intyg, d de trans-portlsningar som Frsvars-makten vljer hos Green Cargounderstiger ett utslpp medmaximalt 10 gram koldioxid pernettotonkilometer.

Det r e tt kvitto p att

Frsvarsmakten prioriterar kli-matsmarta transporter, sa GreenCargos vd Jan Kilstrm som de-lade ut intyget till HkanLundgren p Frsvarsmaktensransportkontor och Frsvars-maktens miljchef Arne Wess-ner.

S BLEV ESKIL PRIO

TRE SVARAR


4/15


ELLTELLT FOKUS:

P lmpligaste stt, p ett led. Flj mig!.I otakt och i civila klder fljer det som ska

bli tredje GMU-pluton p Amfibie-regementet sitt befl ner mot logementet.

re minuters avlastning, sedan lunch

i 30 minuter. Just nu r allt nytt och frmmande

fr dem. En av vra strsta utmaningarr att ge dem en bra bild av Frsvars-makten och vrt uppdrag. Mnga vetinte ett dugg om Frsvarsmakten, derasuppfattning baseras delvis p amerikan-ska krigsfilmer och gamla lumpenhisto-rier. I dag tar de frsta stegen in i ett

yrke. Hur lngt de kan g kommer vi till-sammans upptcka, sger ljtnantMichael Brosved.

Det r hans frsta GMU-kull menjag har klmt ngra vrnpliktskullar

och han ser fram emot att f utbildarekryterna.

Den stora skillnaden frn vrn-pliktstiden r att de som r hr nu r hrfrivilligt. De kan sluta precis nr somhelst. Vi mste coacha dem, inte curladem. Mlet r att ha en grupp sjlvtn-kare som jobbar tillsammans.

Vid frrdet hmtar rekryterna ut all

sin utrustning packat i tre brpersedelpse och stridssck. Nr a

bras ner till logementet mrks vilka som fjllvandrat eller backpaoch drmed burit bde smart och

Andra frlitar sig p armarnas rUnder promenaden hamnar ngrater efter. Andra har redan stllt uutanfr logementet, synligt stoltatt just de lst frsta uppgiften. Dstigen tar en instruktr snabbt ur

Spring och hjlp era kamrahar inte lst en uppgift frrn allapen har lst den!

Frbereddafredmen

Frvirrade och helt utan koll p lget.Det r 122 GMU-rekryters frsta dag i Frsvarsmakten, men de r igoda hnder. Mt kollegorna som ska forma blivande kollegor.

Hall dr korpral Annika Mickelsson,Livkompaniets fjrde pluton pLivgardet. Du ingick i hedersvaktenvid Stockholms slott nr presidentBarack Obama var p Sverigebesk.Hur var det? Det hr r det strsta jag har varit medom under min tid p Livkompaniet ochdet var ett riktigt hedersuppdrag. Det rvrldens mktigaste man och vi fick stoch vlkomna honom nr han kom tillslottet. Srskilt kul r det ju fr att vi rkungens frband och att det var vi somfick vara p plats.

Hur lnge innan fick du vetaatt du skulle vara med? Vi fick reda p det vldigtsnabbt inp men vi arbetar jumed dessa saker hela tiden. Vir drillade i exercis och vi lig-ger redan p en hg niv.Nervst? Nervs r fel ord, jag sg

bara fram emot det vldigtmycket. Visst var jag lite spndmen det var bara gldje heladagen och jag knner migstolt ver att ha ftt vara med.Hur nra vrldens mkti-gaste man var du?

Ungefr en halvmeter. Hanpasserade frbi oss tillsam-mans med kungen nr vi stodi trappan upp till representa-tionsvningen p inre borg-grden.Pratade han med er? Nej men han kollade nog-

grant p var och en av oss och han sgvldigt njd ut, bde nr han passeradeuppfr trappan och nr han gick nedfrden. ven kungen och drottningen sgglada ut och det tog nog ngra minuterinnan hela det stora fljet hade hunnitpassera frbi oss dr p trappan.Ngot annat kul att bertta frn erfa-renheten? Vi pratade om hndelsen eftert. Vrplutonchef och chefen fr Livgardet var

jttenjda och det var ven all a soldater.Jag knde att vi fick positiv respons frncheferna fr att vi har gjort ett bra jobb.

Hur ska det hr kunnatoppas? Jag var med p bdekronprinsessans och prin-

sessans brllop s det rvl om det skulle bli etttredje kungligt brllop. I sfall har jag varit med psamtliga kungabarnens

brllop.

: A G/LG

F: U-L A/H

FRSVARSMAKTENS BIDRAG

VID PRESIDENTBESKETVid president Barack Obamas besk lmnade

Frsvarsmakten std till Polisen. Stdet omfatta-

de enheter frn 1:a CBRN-kompaniet frn

SkyddC i Ume som placerade ut sensorer fr

att kunna detektera eventuellt farliga mnen.

Vidare genomfrdes luftrumsvervakning

med fasta radarstationer samt enheter frn 61:a

luftvrnsbataljonen frn LV 6 i Halmstad, som

grupperade mobila radarstationer. Ett tredje

omrde dr std gavs var bombsk p Arlanda.

Bombsksverksamheten utfrdes av enheter

frn 21:a Ingenjrsbataljonen frn Ing 2 i Eksj.

Samtliga dessa enheter utgr resurser av unikt

slag som Polisen inte sjlva frfogar ver. En

stabsenhet frn Militrregion Mitt ledde de mili-

tra markoperativa frbanden samt var Polisens

samverkanspart. 7:e Ltta Skyttebataljonen frn

Livgardet avdelade resurser fr att bevaka de

grupperade enheterna. De stdjande enheterna

upptckte inte ngra hot mot president Obamas

besk.

Under perioden har Frsvarsmakten ven

haft en utkad nrvaro i luftrummet samt p

svenskt sjterritorium. Luftoperationen skedde i

nra samverkan med ansvariga myndigheter.

Frsvarsmakten anvnde stridsflyg, radarver-

vakningsflygplan och helikoptrar samt hade en

utkat ledning av dessa enheter. Vidare frstrk-

tes vervakningen av sjterritoriet. Ingripande

mot flyg som felaktigt befunnit sig i restriktions-

omrdet har skett vid ett ftal tillfllen och p

ett fr alla parter lugnt och kontrollerat stt.

Frsvarsmakten identifierade inte ngon sr-

skilt kad militr aktivitet under perioden.

Han kollade in oss och sg njd ut

Presidentlimousinen 'The Beast'anlnder till Stockholms slott.

Fot o

:Ande

rsS

jd

n


5/15


FOKUS:

Andreas Martis r stllfretrdandekompanichef och menar att det finns enmentalitetsskillnad mellan dagensrekryter och de som ryckte in fr tio rsedan.

I dag r de mycket strre individua-lister och mer fokuserade p sig sjlvaoch vad de ska bli. Det r en spegling avsamhllet i stort, sger han.

En annan skillnad r att betydligt fler

kvinnor sker och antas till GMU n pvrnpliktstiden: i rets GMU omgng 4r 20 procent kvinnor. Och flera av rekry-ternas instruktrer r kvinnor.

En av dem r frste sergeant MajaAxelsson, som tar sig an sin frsta GMU-kull.

Vi har snackat mycket infr inryck-ningen om hur vi ska jobba. Mlet r att

vara hrda men rttvisa. Och det ska intevara som nr jag gjorde vrnplikten, dfanns det tid att dumva in saker. Nuhar vi bara 12 veckor p oss r lra demdet de mste kunna.

Det ska bli kul att f utbilda de somska bli blivande kollegor under grund-kurs Amfibie, sger instruktren ochvicekorpralen Gabriella Dannberg.

Vit socka ver stlgr. Knga modell

90 sommar, som ser ut shr. id till fr-fogande 15 minuter. Utg!. Frsta upp-stllningen i uniform minns de flesta.

Likas den totala frvirringen verhur man stter p sig en uniform.

Chansen att alla p plutonen stllerupp igen korrekt kldda? Hgst 50 pro-cent. De har troligen ftt p sig rtt sakermen glmt att knppa fickor, slejfar och

jackor, sger en instruktr medan rekry-terna ter stller upp.

Redan frsta dagen finns det skertngra som funderar p att hoppa avGMU. Frra ret slutade 18 procent avalla rekryter sjlvmant under GMU, ensiffra som Frsvarsmakten stndigt job-

bar med att f ner. Bland annat ska allarekryter ha ett enskilt samtal med sinchef under frsta veckan, dr rekrytens

tankar kring utbildningen ventileras.Utanfr logementet str Michael

Brosved och diskuterar avhoppsproble-matiken med frste sergeant Erik Lindh,

bde stllfretrdande plutonchefer frvarsin GMU-pluton.

Jag tror vi kommer se frre avhoppn 18 procent bland de hr rekryterna. Der bttre informerade om vad GMU inne-

br n sina fregngare och har skt sighit. Jag hoppas p maximalt tio procentavhopp, sger Michael Brosved.

Nej, jag t ror tyvrr att avhoppenkommer bli strre, sger kollegan Erik.

En sak r de dock verens om: Det grinte att vnda den som bestmt sig fratt hoppa av GMU.

Den som ligger och grter p nt-terna r p fel stlle. Men vi kan kanske

vnda den som vacklar, som tvivlar. Detr en av mnga utmaningar de kom-mande veckorna, sger Michael Brosved.

: D E/IS

F: A N/CC

FOTNOT: En av rekryterna somFrida Ahlin, som gjorde GMU-forum nummer 3, 2013. Hon fningen av medicinska skl. I sdes ocks Carl Ask och Jeffreyantagen men valde ett civilt joskickade in sina gymnasiebetyfyllde kraven.

LNGA, KORTA, YNGRE, LDRE. Oavsett vilket s r den frstadagen under grundlggande militr utbildning en dag fylldav intryck, frvirring och svett.

JVLARANAMMA. Att bra all utrustntill logementet klarar en del med hjlmuskelkraft. Andra behver pannben


6/15

FRSVARETS FORUM #6

S: GMU-INRYCK

Har du ngra konkreta frbttringsfrslag p GMU-utbildningen ochvad vet rekryterna egentligen om Frsvarsmakten innan de rycker in?

Vi skulle behva omfrdela tid frn grupputveckling till soldatkunskap, tillexempel hur man anvnder karta och kompass. Grupputvecklingen kan vifokusera p senare. Nr det gller kunskap om Frsvarsmakten och samhl-let i vrigt saknar i vissa fall rekryterna grundlggande kunskaper. De beh-ver mer samhllskunskap helt enkelt.dr, 22.fyb,F 7

Motsvarar GMU-utbildningen dina frvntningar n s lnge?

Helheten knns bra, men det kunde vara tuffare rent fysiskt.ao,F 7

Jag trodde det skulle vara m er fysiskt krvande. Men uppdelningen r braoch det r ltt att flja med i utbildningen.m H,F 7

Foto: John Lidman/F7

Vad har varit roligast den frsta GMU-tiden?

Vapentjnsten, att skjuta med AK5:an. En upplevelse som man inte har varitmed om innan.of p,Fmc

Det intressanta i att hamna i en situation med nya mnniskor dr d et stllshga psykiska och fysiska krav. Roligt att vi kan ta oss igenom det tillsam-mans.a Wh,Fmc

Har du ngra konkreta frbttringsfrslag p GMU-utbildningen?

Utbildningen skulle inte spreta s mycket, nu r det fr m nga olikamoment. Istllet skulle man fokusera p soldats frdigheter och grupps frdig-heter.Och vad br rekryterna veta om Frsvarsmakten innan de rycker in?

Om vad det innebr att gra GMU, att det r belastande och jobbigt. Sedanbehvs kad kunskap i beflslagen om vad GMU innebr.Fo B,Fmc

Foto: Ali Ravan/MMedC

Vad har varit svrast att vnja sig vid den frsta GMU-tiden?Och vad har varit tuffast?

Sjlva disciplinen, hur man str, klr sig och allt annat. Tuffastvar nr vi i 30 graders vrme skulle genomfra olika momentmed full utrustning och stridsvsten p.eB,i2

Hela det militriska tnket, disciplinen och att hlla reda pallt, allas grejer ser ju likadana ut. Sedan r det lite svrt att ta inatt ngon annan ska bestmma vad och hur jag ska gra saker,man har ju vant sig vid att klara sig sjlv i och med att det var etttag sedan man flyttade hemifrn. Tuffast? Jag hller med Edvin.lz n,i 2

Hur str sig den hr GMU-kullen mot tidigare kullar?

Mnga r vl frberedda och fast beslutna att genomfraGMU. Mnga har en god uppfattning om vad Frsvarsmaktenstr fr men f vet vad de ger sig in p. Att vi fr ytterligare enutbildningsvecka frn och med nsta r r ett steg t rtt rikt-ning d den hga utbildningstakten r en belastning p bdeplutonsbefl och p rekryterna.km g, hf gmu,i 2

Foto: Maddelena Lago/Ing2

Rster frn leden

FRSVARETS FORUM #6 JULI 2013

GNING.

STAD.

NG.

Memorera 250 glosor p sprket zulu s snabbt sommjligt.

terge sedan 50 av glosorna, slumpvist utvalda med alla rtt.

D har du klarat det frsta anlagstestet i antagningen tillolkskolan vid Frsvarsmaktens underrttelse- och skerhets-centrum i Uppsala.

Men det r inte alltid zulu. Ibland r det ett phittat sprk,testet r till fr att se hur snabbt personen kan lra sig ngotfrn noll, sger lektorn och tjnstefrrttande chef fr sprk-sektionen Ablahad Lahdo.

Fr hr gller det att skaffa sig kunskap s snabbt som mett frmmande sprk. Frn vrnpliktstidens mjlighet a

stora kullar med potentiella tolkar dr upp emot hlfteklarade kraven till dagens specialistofficersutbildnireservofficerare. Hstens kull bestr av 13 personer och dr varje elev vrdefull fr Frsvarsmakten. Utbildningshar dock inte snkts utan cirka 20 procent av elevernainte utbildningen.

Om det r en myt att studiekraven hr r hrda smer den myten, sger Richard Boman, som ofta ser lampa lysa i klassrummen sena kvllar och helger.

Vrsta plugge bakom myterna p Tolksko

Brutalt studietempo, grddfil fr internatskoleelever och hemliga uppdrag.Kring Frsvarets Tolkskola i Uppsala finns det en rad rykten.S vilka stmmer? En stor del r sgner men det finns sanningar, sger skolchefen Richard Boman.

TOLKNING I INDISKA OCEANEN.Ablahad Ladho p plats underME 03.

Daniel

Anton

Magnus

Olof

Anna

Ola

Edvin Lizette

Mattias


7/15

Jag minns det rasande tempot i utbildnskulle vara kapabla att hlla fngfrhr efter ett halvr. Detta hpnadsvckandestadkoms med lderdomliga pedametoder, byggda p skrck. Skolan tog ins mnga varje r som man egentligen vda och stllde rekryterna, bortskmda frn landets gymnasier, mot varandra iningsls utslagningstvlan. Den som trefljd hamnade under det rda strecket pkallade hetslistan ver provresultaten i rsluta och sndes till sin andrahandsutvanligen I 19 i Boden, en fruktad adress.kungjordes inte fr eleverna p annat sman en morgon fann olyckliges sng ukorridoren med blodgruppskortet ovanp

D visste man att man aldrig skullhonom.

Jag minns frhrsvningarna, dr viom att spela den snlle och den stygge fdaren (den snlle bjd p cigaretter) amatrskdespelare p en sommarteatvarierande talang uppfrde vra hastigfngroller. Vi fick lra oss att aldrig stlla frgor och att behlla initiativet i samtaletkomma med tomma hot. Jag minns destandardreplikerna Kriget r slut fr Ivanov!och Ingen krver av er att ni skaert fosterland.

Vad jag har fr nytta av lrdomar

Tolkskolan idag? Frhrstekniken r vl ividare tillmpbar i det mnskliga umgnryskan var en ervring av bestende vrdemig fortfarande till hjlp i min lsNobelkandidater. Under mina r sommiens stndige sekreterare hade jag ocks nytta av kunskaperna i underrttskerhetsarbete nr jag skulle skrpa sekoch tta besvrande lckor i organisation

Horace Engdahl, frfattare och led

Svenska Akademien. Vrnpliktig 1

Kriget r ver f

er del, Ivanov!


Och det rcker inte alltid, berttar kolle-gan och sprklektorn Liza Noor.

Frra ret hade vi en elev som inteknde att han hade tid att ka hem ver

jul, s jag bjd in honom p middag pjulafton. Sen kte han tillbaks tillolkskolan p kvllen fr att plugga,sger hon.

olk eller tolk?I Frsvarsmaktenskiljer man p treolika kategorier avtolkar: lokaltolk,sprktolk och mili-trtolk. Lokaltolkaranstlls i insatsom-rdet och skerhets-

prvas p plats, men oskerheten kanvara betydande kring om de ocks harandra uppdragsgivare. Sprktolkar rsvenska medborgare och bor i Sverige,talar det aktuella efterfrgade sprket,skerhetskontrolleras hr och fr enutbildning p fyra till sex veckor fre

insats. nd kanderas vid frstaanblicken godasprkkunskaperha stora brister.

Ofta talar deen vad vi kallaren kksversionav det aktuellasprket. De pra-

tar det flytande men med ett grunt ord-frrd och drmed begrnsad frstelse.Det kan f betydande konsekvenser pplats, sger Ablahad Lahdo.

Utbildningen till Militrtolk SOU/R(Specialistofficersutbildning med inrikt-ning mot reservofficer) lper ver treterminer och fljer i stort en ordinrspecialistofficersutbildning. De sker-hetskontrolleras och kvalitetsskras, rutbildade i tolkningsteknik och haromfattande trning i kulturell frstelse.

Drfr r det stor skillnad mellantolkkategorierna, deras kompetenser ochskerhetsniver, sger Richard Boman.

Sprkkompetensen hos tolkarna mtsmed Natostandarden Stanag 6001 p en

femgradig skala, dr ett ungefrmotsvarar basal turistniv medan nivfem r expertkunskaper p akademiskniv, nrmast omjligt att lra sig somandra sprk.

Frdigutbildade militrtolkar skahamna p mellan 2,5 till 3 enligt Stanag,sger Richard Boman.

Men sprket r inte allt. Nstan likaviktig r den kulturella frstelsen fr deomrden dr sprken talas. Drfr utbil-das militrtolkarna i familjens struktur,sociala freteelser i samhllet med mera.Och det finns ett kuddrum polkskolan, mblerat fr att i strstamjliga mn pminna om hur det kan seut hos en byldste i Afghanistan ellerngonstans i Mellanstern. Hr dricks te

och frs samtal med inhyrdafiguranter med dari ellerarabiska som modersml.Och figuranterna har ofta enfr militrtolkarna hemligagenda, till exempel att varamer fysiska n vad svenskarkanske r vana vid ngotsom blev tydligt nr en figu-rant hela tiden la handen pen militrtolkelevs benunder samtalet.

ill slut halvstod eleven upptrngd iett hrn av rummet, mrkbart obekvmmed situationen. Eftert pratade vi sklartom hur man br upptrda, sger AblahadLahdo med ett skratt.

Under sista terminen ker eleverna pstudieresor till exempel Kairo ochMoskva fr att va p att leva i den mil-

jn man ska verka i.idigare kom en representativt sett stor

del av eleverna frn internatskolor. S serdet inte ut i dag. Istllet r det en annangrupp potentiella elever som man vill n.

Alla sprkintresserade svenskamedborgare r intressanta fr oss, menalla har vi inte riktigt ntt ut till n.Intresset fr att lsa vid olkskolan rfortfarande stort men urvalet r mindrenu n under vrnpliktstiden. Och detfinns inte ngon ldersgrns fr att skatill militrtolk. Det finns en kravprofiloch alla som klarar den r vlkomna attska, sger Richard Boman.

: D E/IS

F: A K A N/CC

Mnga ett tusental eleverhar passerat igenom

Tolkskolan. Hr r fem fornaelever och deras strsta minnefrn tiden vid Tolkskolan.

Det viktigaste jag lrde mig var att detfinns mnga som r mycket snabbare ihuvudet n jag. Det hade jag inte trottinnan, och det var ganska bra att f detklart fr sig och lra sig att acceptera det.I dag r ryskan knackig, men i somrasreste jag och min fru med bil i Ukraina.Och d var ven den knackigaste ryskavldigt bra att ha.

Gran Lambertz, justitierd i HD.

Vrnpliktig 1971-72.

Frsta morgonen konstaterade huvud-lraren i ryska Jan Erik Walter att retskulle bli tufft men att vi skulle veta attni klarar 10 gnger mer n vad ni sjlvatror och 100 gnger mer n vad eramammor tror. Det har jag burit medmig sedan dess, speciellt nr jag stlltsinfr svra situationer.

Mikael Sthr, vd och koncernchef Coor

Service Management.

Vrnpliktig 1989-90.

Frmsta minnet r naturligtvisAdjunkten med stort A, Sigvard Sigge

Lindqvist. Hans frustande sprkgldjeparad med en pedagogik frn AttilaHunnerkungens dagar r ngot somman inte kan frtrnga. Det har gett migstor nytta genom livet, eftersom jag komatt se framtida utmaningar intellektu-ella svl som arbetsmssiga som

bagateller i frhllande till Sigges drill.Klas Eklund, seniorekonom SEB.

Vrnpliktig 1971-72.

Dagen vi gick till marketenteriet ochsg att olkskolan var p lpsedlarna. De

omtalade frhrsvningarna hade stlltsin och nu kunde hela Sverige lsa varfr.En av tolkeleverna som skulle ha frhrtmig om vningarna fortsatt som nor-malt - frstarskullen blev frhrda av detolkar som lg inne andra sommaren -

blev fr vrigt sedan chefredaktr pExpressen, Otto Sjberg.

Mats Larsson, utrikesredaktr Expressen.

Vrnpliktig 1986-87.

Vi var 52 som ryckte in. 29 gick ut.

TUFFT TEMPO.Tretton nya elever har justbrjat p Tolkskolan och studierna bedrivsstenhrt frn frsta stund.

Liza Noor Richard Boman

LDNING

Samtal medsomaliska fiskare.


8/15

Skvadronerna i Lule och Ronnebysom frn och med nsta r brjarta emot en ny version av NH90-helikoptrarna, i Sverige kallad HKP14,fick under tv veckor vardera turas om

att operera de helikoptrar som sedanngra r r baserade i Linkping.

Basvxlingen hade tv huvudsyften.Dels att personalen i Lule och Ronnebyskulle f en knsla fr vad som behvergras fr att kunna ta emot heli-koptrarna permanent, dels att debesttningar drifrn somhar ftt flyga HKP 14 iLinkping skulle f kommahem, om n tillflligt. I tv veck-or beskte tv HKP 14 Kallax flygplatsoch Frsta helikopterskvadronen.

P tv veckor hann vi med 38vningspass. Vi har vat formations-flygning i rote, konturflygning (lgflyg-ning), fjllflygning och landning p till-flliga platser, sger piloten MagnusCarlsson.

Ett exempel p det sistnmnda varnr man beskte I 19/Kirunagruppen,I 19 i Boden, F 21 i Lule och Jgar-bataljonen i Arvidsjaur. Samtliga r fr-band som man i framtiden ska stdjaoch intresset var stort nr framtidenkom p ovntat besk.

Fr oss p Bergsplutonen skulle enhelikopter med mjlighet att fira fastro-pe, genomfra vinschning, rddning,trupptransport samt materieltransportverkligen underltta vrt arbete.Eftersom terrngen ofta r svrfram-komlig s r helikoptern oerhrt viktig

fr oss kopplat till skerhet, frflyttningsamt underhll, sger Martin Erks.

Han har erfarenhet av ett antal heli-koptrar, bde militra och civila.

Jag hade hrt mnga konstiga ryk-

ten om Helikopter 14. Bland annat attden skulle ha svrt att landa p annat nplan hrdgjord yta. Nu fick jag alla minafrgor besvarade och tror att det kan bliett mycket bra tillskott och std till vrverksamhet p Bergsplutonen ochJgarbataljonen.

Sedan 2011 r det fyra helikoptrar i

den grundlg-gande versionen,Basic, som flugitp Helikopter-flottiljen iLinkping.Frra retpassera-des ver500 flyg-timmar medsystemet och ir berknas densiffran ka medytterligare ett par

hundra timmar, med sammaantal helikoptrar. kningen beror patt HKP 14 fungerar bra och antaletutbildade besttningar kar.

Senare i r levereras den frstamaskinen i nsta generation HKP 14kallad IM, som str fr International

Mission. De har bland annat mjukvaru-uppdateringar med en vderradar ochkartdataunderlag. Bland hrdvara finnsvinschen nu monterad och den bakrelastrampen kan ppnas. Fr att kunna

anvndas utomlands om s behvs rocks egenskyddet frbttrat i jmf-relse med den tidigare versionen. Frstut att f den nya versionen r Tredjehelikopterskvadronen i Ronneby. Av detotalt arton bestllda helikoptrarnakommer Frsta och Tredje skvadronenatt f nio vardera.

: L J/H

F: M C/H

Ny helikopter p NorrlandsturnNyligen fick helikopterskvadronerna i Lule och Ronneby ocks knna vinddragetfrn Helikopter 14. Dessutom besktes I 19, F 21 och Jgarbataljonen i Arvidsjaur.Jag har hrt mycket konstigt om Helikopter 14. Nu tror jag att den kan bli ettmycket bra tillskott till vr verksamhet, sger ljtnant Martin Erks, chef fr 32:aBergsjgarplutonen.

FAKTA HKP 14

Maxhastighet: 175 knop (320km/h)

Marschhastighet: 158 knop (290km/h)

Max flygtid:3,5 timmar

Motor: 2 st RTM322

Hjlpaggregat: 1st APU

Passagerare:upp till 20 sittande eller ca 10 soldater med utrust

Max startvikt:11 000 kg

Tomvikt: 6 600-7 900 kg

Tillverkare/Civilt namn:NH-Industries Eurocopter NH90 2 x 2 4

Utrustning: Fly-by-wirestyrsystem, helikopterskrov helt i kompFull Glass-cockpit, AIS-transponder, IFF-mode 4, digital karta som

integrerad med helikopter- och ledningssystem, integrerad GSM

telefon, positionssystem med DGPS, GPS och IRS (lasergyron), m

het till inspelning av talkommunikation, sensorinformation, ledn

konsoll (taktisk, ubtsjakt)

Besttning:2 st piloter och 1-2 st frdmekaniker/lastmstare

Ljtnant Martin Erks hoppas p att i strre utstrckning n tidigare f samva med Helikopteflottiljen och den nya HKP 14. Hr tillsammans med tekniker Lars Nilsson ur besttningen.



9/15


D

en 27 juli var det sextio r sedanvapenstillestndet efter Korea-kriget skrevs under i byn

Panmunjom, ngot som hgtidlighllsmed olika ceremonier p bda sidorna.En som deltog var Anders Grenstad, somocks har sin arbetsplats i dr, i den 24mil lnga de-militriserade zonen mel-lan lnderna.

Zonen utgrs av tv kilometer norroch syd om grnslin-

jen och r vrldensmest upprustade de-militriserade omr-de. Och precis utanfrzonen str flera hund-ratusen soldater p

bda sidor i hgstastridsberedskap, sger

Anders.Han leder den fem

man starka svenskadelegationen i NNSC,vars andra halva pplats utgrs av Schweiz. Dessutom ingrPolen ett minne av hur NNSC bildades.1953 fick bda koreanska nationerna vljatv lnder var som skulle vervakavapenstillestndets regler. Sydkorea

valde Sverige och Schweiz medanNordkorea valde jeckoslovakien ochPolen. D lnderna blev Natomedlemmarsparkade Nordkorea ut dem.

Brevldan som inte tmts p 18 r

Ungefr samtidigt slutade Nordkoreaocks att kommunicera med NNSC. Varjetisdag lmnar NNSC sin veckorapport

ver hur mnga amerikanska soldaterdet finns i Sydkorea i det nordkoreanskapostfacket i den ljusbla baracken p

grnslinjen som aldrig hmtas utanarkiveras av NNSC veckan efter. S hardet sett ut sedan 1995.

Men drren till Nordkorea r alltidppen. Vill de prata r de vlkomna. Ochvi kommer inte frga var de hllit hus,sger Anders.

Sedan 2010 har NNSCftt utkade arbetsupp-gifter, vilket gr attarbetsdagarna r bdelnga och varierande.Bland annat medverkar

Anders och kollegornavid intervjuer av avhop-pare och informerar de2 000 VIP-beskarna somrligen besker Panmun-

jom. Dessutom besksbde amerikanska baseroch sydkoreanska mili-

trhgskolor fr att informera om vadvapenstillestndet verkligen faststller.

Den stenhrda retoriken mellanlnderna r svr att frst fr oss i vst.Det finns ingen win-win-situation anser

man, If you win, I lose tycker man.

Menliga mten i mrkret

I vras skickade Nordkorea skrmsel-hicka genom vrlden genom att klippaalla kommunikations- och samarbetska-naler med sin sdra granne. Underaugusti genomfrde USA och Sydkoreaen strre militrvning, ngot som

Anders utgr ifrn kommer ses som enprovokation av Nordkorea.

nd tror han inte att ett fullskaligtkrig r nra.

Dock kan saker g fel, antingenmedvetet eller av misstag. Det finns enanspnning frmst hos syd, kanske fratt de provoceras hrdast. Det r bara 92sekunders frvarning om nordkoreanskaartilleripjser beskjuter Seoul. Och bdenord och syd gr nattliga patruller i DMZoch dr riskerar de att springa p varan-dra. Det kan snabbt eskalera hr, sger

Anders Grenstad.

T: D E/IS

F: A G W

Vrldsrekord iVAPENVILASedan sextio r rder ett brckligt vapenstillestnd pKoreahalvn.Lika lnge har Sverige haft militr nrvaro i form avNeutral Nations Supervisory Commission (NNSC). Lget r spnt. Ett av misstag avlossat skott kan blidesdigert, sger konteramiral Anders Grenstad, cheffr den svenska delegationen i NNSC.

KOREAKRIGET P 60 SEKUNDER

Efter andra vrldskriget delades Koreahalvn upp vid 38:e bredd-

graden; nord styrdes av Sovjetunionen, syd av USA. Nr nord och

syd blev sjlvstndiga stater i slutet p 1940-talet hrdnade

tonen. Den 25 juni 1950 gick nordkoreanska trupper ver grn-

sen. Anfallet kom som en verraskning fr de amerikanska trup-

perna som retirerade. Den 7 juli antog FN en resolution om att

med trupp stdja USA och Sydkorea. I september stod de av USA

ledda FN-styrkorna ter vid 38:e breddgraden. Istllet fr att

stanna dr fortsatte anfallet, vilket ledde till att kinesiska styrkor

ingrep p Nordkoreas sida. De kommande tv ren skedde stri-

derna i huvudsak kring 38:e breddgraden och den 27 juli 1953

skrevs ett vapenstillestnd under i byn Panmunjom. Ungefr 2,5

miljoner civila koreaner och cirka 600 000 stridande p bda sidor

berknas ha dtt under Koreakriget.

FAKTA NORDKOREA

Storlek:120 540 km2(tre gnger s sto

Huvudstad: Pyongyang.

Befolkning: 24 miljoner.

Frsvar:1,1 miljoner soldater i aktiv tj

soldater i reserven.

FAKTA SYDKOREA

Storlek:98 480 km2(ungefr lika stort

Huvudstad: Seoul.

Befolkning: 50 miljoner.

Frsvar: 640 000 soldater i aktiv tjnst

soldater i reserven.

Grnsen vid DMZ. Den exakta grnslinjen utgrs av betongblocket mellan sanden och gruset, stndigt bevakad av soldater frn bda sidor.

De sydkoreanska soldaterna p bilden str till hlften dolda, dels fr att utgra mindre mltavla men ocks fr att kunna ge handsignaler bakt.

Postiljon Grenstad levererar nnu en rapport

som aldrig blir lst.

Nordkoreanska sspanar in mot Syoch DMZ, dit bdderna skickar natpatruller.

RAGET


10/15

FRSVARETS FORUM #6 SEPTEMBER 2013

Nr en norsk Herkules tragiskt kraschade pKebnekaise frra vren var vissa miljorganisa-tioner snabbt ute och anklagade Frsvarsmaktenfr att ha vllat en miljkatastrof.

Ett samarbete inleddes snabbt mellan berr-

da myndigheter och organisationer fr att inte

bara rensa terrngen p vrakdelar utan ocks tavattenprover p hur brnslet pverkar miljn.Det kommer vi fortstta gra under lng tidframver. Nu r cirka 30 av 34 ton vrakdelar ned-plockade frn Sveriges kanske mest otillgngligaplats, sger Arne Wessner.

Han pekar p vikten av att Frsvarsmaktensmedarbetare fr ett nytt tankestt kring hur mil-jarbete och operativ verksamhet hnger ihop.Ett exempel kan vara hur djupt man borrar enfrskvattensbrunn.

Djupborrning i Afgha nistan eller Mali kan

resultera i att de omkringboendes brunnar sinar.D har vi vatten men har sjlva skapat nya fien-der. Det handlar om att se helheten.

Vad har Frsvarsmakten egentligen fr ansvarfr gamla frsyndelser som luftvrnsgranats-dumpningen i Ala Lompolo?

Det sls fast i miljbalken att den som stad-kommit en miljpverkan ocks ska st fr tgr-derna. Beroende p de resurser vi har s ska vi taansvar fr det vi en gng i tiden stadkommit.

Du kanske har sett succserienDdlig fngst om fiskarna ut-anfr Alaskas kust, som skerefter rikedomarna som den korta kungs-krabbfiskessongen kan ge, trots allafaror?

Erstt kungskrabborna med 17 300 ex-tremt instabila 20 mm-granater i en sjfull med gifter och tungmetaller dr sik-ten r noll. a sedan bort chansen att blifrmgen, s har du sommaren fr dettjugotalet man starka insatsgruppen vid

Ala Lompolos myggiga strand. Vi brjade dykningarna i juni och har

hllit p i tv mnader. io dykdagar i st-

ten, frn tta p morgo-nen till nio p kvllen,sger Johan Widerberg.

Arbetet med att fupp ldorna brjaderedan 2009, d brg-ningsbeslutet togs.Frra sommaren inled-des sjlva dykningarnaoch d lokaliserades 110

av 173 ldor. Ngra kar-tor ver det 22 000 kva-dratmeter stora omr-det fanns inte utan detvar bara att plocka frammetalldetektorerna.

En frsvarsmakt, flera kompetenser

I dag kan man tycka att det r vansinnigtatt dumpa ammunition i sjar, men 1954var det helt normalt. Det skedde efter re-geringsbeslut och liknande dumpningarskedde p ett 100-tal platser. AttFrsvarsmakten nu kallats in fr att rjaupp i just Ala Lompolo beror p statligagruvjtten LKAB:s verksamhet: De villfortstta malmletningen under sjn, menvill inte f ner vattnet i gruvgngarna.

S lnge ingen rr ammunitionendr den ligger r den sker, s det normalar att man lter den ligga. Nu ska docksjn saneras s drfr mste granaterna

bort. Det gr det hela till en extrem miljfr rjdykarna att arbeta i, sger MarkusHammarberg, sonarofficer p Rjdykar-divisionen.

Han menar att den personellt lilla in-satsen r ett gott exempel p frsvars-maktsgemensam verksamhet.

Exempelvis bistr rngregementetmed ambulans och sjukvrdare, medanIng 2 str fr de splitterskyddade grvsko-

porna och maskinisten som lyfter i och urldorna.

Nra men inte klara

Lyckligtvis har inte ngra incidenter in-trffat med den extremt instabila ammu-nitionen, som redan 1954 ansgs varaohanterlig. I dag har tester visat att detrcker med en stt motsvarande 10 centi-meters fall fr att f granaterna att detone-ra, s rjdykarna arbetar ytterst frsiktigt.

Med tv dagars dykning kvar hade manhittat 167 ldor. Sedan kom flytet femldor hittades nst sista dagen, men fort-farande finns det en enda lda luftvrns-granater kvar i Ala Lompolos gyttja.

Vi har redan planerat fr att kommatillbaka sommaren 2014 fr vi ska hittaoch f upp alla 173 ldor. Inte frrn det rgjort s r vi klara med vr uppgift och vrtansvar, sger Johan Widerberg.

: D E/IS

Ddlig fngst1954 dumpades 173 ldor med instabil luftvrnsammunition i myrsjnAla Lompolo utanfr Kiruna. 60 r senare tar Rjdykardivisionen pFjrde sjstridsflottiljen upp dem fr destruktion. Ett farligt men ndvndigt arbete, sger insatschefen Johan Widerberg.

Miljfrgan r viktig ur militr synpunktDumpad ammunition, borrade brunnar och

en havererad Herkules. Allt handlar omFrsvarsmaktens miljarbete. Det r ett arbete med fler dimensioner nman frst kanske ser, sger Arne Wessner,Frsvarsmaktens miljchef.

S bidrogspecialfrbanden till

Den svenska operatren Eddy kastar en blick genom helikopterns

akterramp. Mrkret r kompakt men genom sin bildfrstrkare ser

han akterskytten sitta bjd ver kulsprutan. Han vet att det ngon-stans i natten finns attackhelikoptrar som ska stdja honom och

hans afghanska kamrater. De r p vg till ett hus fr att gripa en

person, misstnkt fr att frse insurgenter med vapen och hemma-gjorda sprngladdningar. Operationen sker p uppdrag av en

afghansk klagare som sjlv deltar i operationen fr att se till

att poliserna fljer gllande regelverk.

De kvinnliga sp

lever ett hemlig

vnner och slk

de sysslar med,

nrmsta familj

frn jobbet kl

Ldorna frn 1937 r fortfarande

i frvnansvrt gott skick, beroende

p att sjns bottenslam r s giftigt.

nnu en dykning avklarad frJohan Widerberg och hans team.

FRSVARETS FORUM #6

ETT SKRARE AFGHANISTA


11/15


Specialfrbanden har nyligen avslu-tat en tre r lng utbildningsinsatsi Afghanistan som en del i en avspecialfrbandens huvuduppgifter, rd-givnings- och utbildningsstd till inter-nationella partners. Bakgrunden var attinsatschefen 2009 insg att skerhetsl-get i Afghanistan frsmrats, vilket vendrabbat det svenska ansvarsomrdet.Drfr beslutade han efter godknnandeav regeringen att skicka en frstrk-ningsenhet ur specialfrbanden dit.

Samtidigt kom Isafs befl havaresnya operationsplan, som sa att Isaf skulleminska jakten p terrorister och insur-genter. Istllet skulle en fungerandeafghansk militr och ett polisvsende

brja byggas upp, sger Magnus somvarit chef fr utbildningsinsatsen.

Isaf startade d ett samarbete medafghanska inrikesministeriet och Sverigefick en frfrgan om att utbilda enafghansk specialpolisenhet i Balkh-provinsen en kombination av piketpo-lis och militr specialstyrka med frm-ga att bekmpa bde grov kriminalitetoch terrorism.

Helikopterns lastmstare signalerar en

minut till landning. Nr hjulen tar mark

rusar alla ut i hgsta fart, ett tjugotal afgha-

ner och ett par svenska operatrer. Ingen i

byn har hunnit reagera och polisstyrkan

springer till ingngen i den mur som omger

de aktuella husen. Det afghanska beflet

bankar p porten och ropar att det r polisen.

Efter trettio sekunder har ingen ppnat och

porten sls upp med en slgga. Innanfr

muren r det mrkt och tyst, men i det frsta

huset man kommer till r ljusen tnda.

De afghanska poliser som deltar i ope-rationen har alla genomgtt den svensk-ledda utbildningen. Frst har de genom-frt tioveckorskurser som av svenskarnakallats fr grundlggande soldat-utbildning. De har sedan kunnat delta ienklare operationer. Under tiden harnsta omgng utbildats. Nr de i sin tur

blivit klara s har den frsta gruppen fttmer avancerad utbildning, medan denandra gjort enklare operationer och entredje har ftt pbrja sin utbildning.Utbilda, vidareutbilda och stdja opera-tioner, det har varit den svenska enhe-tens uppgift de hr tre ren. otalt har

utbildningsinsatsen resulterat i trepolisenheter med frmga att genomf-ra kvalificerade operationer och en led-ning som planerar och styr verksam-heten.

Den afghanska polisen har rykte omsig att vara korrumperad och har lgtfrtroende hos befolkningen i allmn-het. Drfr har det svenska frbandetsjlva tagit ut, testat och kontrolleratlmpligheten hos poliserna som ingtt iprogrammet och samtidigt lrt ut hurman gr.

En korrupt polis har haft sm mj-ligheter att ta sig in i och genom utbild-ningen. En del klarar inte utbildningen,andra har vi avskilt fr att de inte varittillrckligt engagerade eller missktt sig,sger Magnus.

Man kan frga sig varfr militrerutbildar poliser, men sett till situationeni Afghanistan r det r inte s konstigt:

just specialfrbanden har en rad kompe-tenser och frmgor som behvs i detaktuella omrdet.

Det r ju inga vskryckare som skagripas, det r bombtillverkare. Vi har

dessutom haft svenska poliser med i fr-bandet som brygga till vrt militra tan-kestt. De har sttt fr den del somhandlar om juridiska processer och rtts-skerhet. Samarbetet har fungeratmycket bra, sger Magnus.

Vl inne i huset mts polisstyrkan av upp-

rrda rster frn tv kvinnor som stllt sig

framfr en man fr att skydda honom. Eddy

ser sig om och konstaterar att ingen i rum-

met r bevpnad. Poliserna sorterar mnnis-

korna i huset - kvinnor och barn i ett rum,

mnnen i ett annat. I polisstyrkan ingr det

flera kvinnliga poliser och de visiterar kvin-

norna, ngot som inte skulle varit mjligt

annars. Insurgenterna har tidigare utnyttjat

detta faktum och gmt bevismaterial i barn-

bljor eller till och med ikltt sig burka och

dolt sig bland kvinnorna. Men det fungerar

inte nu. De kvinnliga poliserna hittar en

mobiltelefon ombyggd till utlsare fr hem-

magjorda bomber.

En av de stora framgngarna meddet hr uppdraget r att vi har utbildatett antal kvinnliga specialpoliser, sgeroperatren Jennifer.

Det har resulterat i en mngd viktiginformation som inte skulle ha fram-kommit utan dem. ven p andra hll i

Afghanistan har man frskt f in kvin-nor inom specialpolisen, men inte medden framgng som den svenska enhetenhaft.

Jennifer var med frn brjan i Femcopsom projektet kallas, och tillstr att detfanns kulturella barrirer men genomatt frankra det frst p hg niv ochsedan hos lgre befl, lyckades de till slutf alla poliser att se nyttan med kvinnor ioperationerna.

Mnga utgr frn att det inte ska gatt blanda kvinnor och mn, men menaratt bara man frgar afghanerna sjlva rdet inga problem, menar Jennifer

Det var skert en frdel att jag somkvinna varit med frn start, men jaggjorde klart att jag inte kunde vara pplats hela tiden och det accepterades av

bde tjejerna och killarna. Andra lnderhar haft problem med det hr konceptetfr de tror att det behvs kvinnliga men-torer ver tid, men vi har visat att detnd fungerar. jejerna har inte haftngot emot att trnas av manligainstruktrer. De kvinnliga poliserna harhaft samma utbildningsplan som devriga specialpoliserna och har trnatgemensamt med mnnen bde p skjut-fltet och p hinderbanan, sger hon.

Den afghanske klagaren, som alltid fl-

jer med vid tillslag, diskuterar med polisbe-

flet och de jmfr bilder p den efterlyste

med mannen de trffat p i huset. Det r rtt

person. Under tiden har den andra polispa-

trullen skt igenom de vriga husen innanfr

muren och omhndertagit tv personer. En

av de svenska poliserna visar hur m

hand om bevisen p rtt stt - med ha

p och dokumentation med kamera

beflet frhr de tre mnnen fr at

solitt underlag fr ett gripande och

ren tar drefter beslutet att gripa

mnnen och slppa den tredje. De grip

ses med handfngsel och gonbindel o

bort mot landningsplatsen.

Magnus berttar att svenskarntiden fljt med p operationer mderas roll blev alltmer rent rdgiNu klarar afghanerna att genodem p egen hand eller i samarbeIsaf.

I brjan sprang vi i princip varje gubbe. I slutskedet har det fusom det var tnkt, med en mentchef.

Nu r det svenska tagandet avden lngsta insatsen som Sfrbanden genomfrt.

Afghanerna har haft hgt fde fr oss. De har lyssnat och tagitven av kritik. Kanske har det msvenska attityd att gra. Insatsevarit framgngrik och det knns ha lmnat ngot efter sig, att ha btill lag och ordning, sger Magnus

Fotnot: Namnen p operatrerna r av skefingerade.

: J L

F: F

Frsvarets Forum publicerar hr en artikebeskriver Frsvarsmaktens specialfrbanen av dess insatsverksamheter.

Frsvarsmakten kommenterar normaspecialfrbandens planerade och pgeoperationer frmst av hnsyn till personskerhet och av sekretesskl. Insatsen sredovisas r sedan en tid avslutad. Dengenomfrd inom ramen fr pgende obeslutad insats och p begran av deafghanska myndigheterna och kommeneftersom den p ett konkret stt beskrivi mnga avseende lyckat svenskt std tAfghan National Special Police.

Den sekretess som r beslutad rrandFrsvarsmaktens specialfrband, glleralltjmt. Nr s r mjligt r dock viljaninternt och fr media frklara och beskrverksamheten, med bibehllen sekreteett stt s att Frsvarsmaktens personalallmnheten har grundlggande knneom frbandet. Beslut om sdan publicetas i varje enskilt fall dr hnsyn tas till faspekter och r inget generellt stllningtagande om ppenhet.

Operationerna och vningarna sker med

mn och kvinnor sida vid sida - i det hr

fallet afghanska kvinnliga poliser och

svenska operatrer.

Skjutvningar r en viktig del av

utbildningen av specialpoliserna.


12/15


13/15


FEMETTA- tt mlng o ldmrn Frrmtlng. D hr gng r deknirtr Hln Htts r r. H fic 10 ng r ng r ?

ssvar:ENUPPFINNING?Radarptrepong.TnktepMASHochRadarOReillypfyra.Hanalltidliggerstegetfresinchefivadchefengrahrnst,tnkap,hafrunderlagprecissomAnnetteRunstengrfrmigmedflerapLEDSPLANEK.ETTLANDSKAP?HallandptreRamsanleddemigprttspr.ENSNGERSKA?EdithPiafpfyrapong.Jagsgfilmenganskanyligen.

en uppFinniing5 pong: Ungefr 110 r gammal uppfinning,utvecklad av skotten Robert Watson-Watt.4 pong: TV-figuren Walter Eugene OReillyhade detta smeknamn.3 pong: Britterna utvecklade de frsta land-baserade stationernaunder andra vrldskri-get.2 pong: P land, i flyg-

plan, p fartyg... I dagfinns uppfinningenverallt och ser nstanallt.1 pong: Akronym frnengelskans RadioDetection and Ranging.

ett landskap5 pong: Hgsta punkteni landskapet?Hgalteknall. Strsta n?Balg.4 pong: Hr hittar duHks, Himle och Fjrehrader. Och ungefr7 700 knda forn-lmningar.

3 pong: Vi ska ta, niska lagalyder ramsan rknar upp landskapetsfyra floder. Norrifrn.2 pong: Tre fartyg i svenska flottan har haftnamn efter landskapet. Och numera en ubt.1 pong: Varberg, Halmstad, Falkenberg ochKungsbacka ligger hr.

en sngerska5 pong: Dotter till en gatuakrobat. tersynen som sjuring. Populr hos tyskarna4 pong: Dog i levercancer 47 r gamma1963. Alkoholist och morfinist.3 pong: Hennes Non, Je Ne Regrette Rtillgnade hon den franska Frmlingslegi2 pong:Oscarsvinnande LaVie En Rosefrn 2007

handlar om hennesstormiga liv.1 pong: Det tagnaefternamnet betydersparv. Frnamnetfick hon efter brittiskaEdith Cavell.

I slutet av 1950-talet insg Flygvapnet attman behvde erstta sina skolplan, det

jetdrivna J 28C Vampire och propellerpla-net SK 50 Safir. Ersttaren mste vara

jetdrivet, fr J 35 Draken brjade levere-ras till flottiljerna och piloteleverna skul-le skolas in p jetflygplan direkt.

SAAB fick uppdraget att ta fram detnya planet och redan den 29 juni 1963provflgs den frsta prototypen. Planetsutformning var ovanlig, elev och lraresatt nmligen sida vid sida. Under dekommande femtio ren har tusentals

piloter flugit sina frstaflygtimmar i SK 60 ochfler lr det bli.

Vi har ett serviceavtalmed SAAB som lper uthalvrsskiftet 2017, dref-ter en option p tre r. Vad som hnderefter r 2020 r inte klart men visst harvi brjat titta p en ersttare till SK 60,sger or Eriksson, materielsystemsan-svarig SK 60.

: D E/IS

F: U N

FAKTA SK 60Lngd: 10,8 meterSpnnvidd:9,5 meterHjd: 2,7 meter

Vingyta:16,3 kvm

Vikt, tom: 2 850 kilo

Maxstartvikt: 4 000 kiloMaxhastighet: 890 km/h

Maxstigfrmga:18 m/s

Maxflyghjd: 10 000 meterRckvidd: 1 900 kmBevpning: RaketerAntal SK 60 byggda: 150 (130 bestlld

1964, 20 bestllda 1965)

Frsta flygning SAAB 105:29 juni 196

flygfrare Karl-Erik FernbergFrsta flygning SK 60: 27 augusti 1965

frare Lars hrberg och Karl-Erik Fernbe

Frsta leverans SK 60: Brjan 1966

Haverier: 11 stycken, varav 5 stycken SK

3 stycken SK 60B och 3 stycken SK 60C.

Habilt halvsekel fr trotjnareFr 50 r sedan flg prototypen SAAB 105 frsta gngen.

I dag heter det tvsitsiga skolplanen SK 60 och det r fortfarande i luften.

Kommer faktiskt inte p ngotsom r bra med SK 60, jag flg jubara det under utbildningen. Defrsta skjutningarna med raketermot markml var kul men ingetspeciellt, inte jmfrt medDraken som jag var krigsplaceradp och flg mycket mer med.a sw,c i

Det kanske strsta SK 60-min-net var under min grundlggan-de flygutbildning vidKrigsflygskolan i Ljungbyhed.Under ett navigeringspass passa-de flyglraren, en fre dettaattackpilot p att frevisa lgflyg-ning. Vid passage ver en sj kom jag p migsjlv att jag mer eller mindre lyfte upp ftternad knslan av att bli vt om flygkngornavarverhngande.mBy, fy

Vilket r ditt bsta minne med SK 60?

Hll koll p handlingarnaSjlvklart fr du inte lmna ver handlingar som innehller sekretessbelagda uppgiftertill en journalist. Men fr du som Frsvarsmaktsanstlld ens prata med pressen omsekretessbelagda uppgifter? Du omfattas av meddelarfrihet men det r inte en absolut frihet, sger FatimaThelander von Ahn, frsvarsjurist p Frsvarsmaktens juridiska stab.Fotnot: Den hr artikelns syfte r att ge en viss grundlggande kunskap, inte att till fullo redogra fr gllande rtt.

: D E/IS F A/JS

OFFENTLIGHETSPRINCIPENDen svenska offentlighetsprincipen regleras i grundlag och skafrmja demokratin genom att ge allmnheten insyn i den offent-liga verksamheten.

Nr man talar om offentlighetsprincipen tnker man oftastp allmnna handlingars offentlighet, det

vill sga svenska och utlndska medbor-gares rtt att ta del av myndighetershandlingar. I en vid bemrkelse innebroffentlighetsprincipen ven yttrandefri-het, informationsfrihet och beslutandefrsamlingars offentliga sammantrden.

SEKRETESSI syfte att ta hnsyn till viktigaskyddsintressen fr offentlighets-principen begrnsas av sekretess.Sekretess fr endast glla om det tyd-ligt anges i offentlighets- och sekretess-lagen (OSL).

Vilken uppgift som ska belggas medsekretess mste bedmas i varje enskiltfall. Frgan man ska stlla sig r; vad rskadan om uppgiften offentliggrs?

MEDDELARFRIHETSekretess fr i sin tur ibland ge vika fr meddelarfriheten.Meddelarfrihet innebr en rtt fr var och en att i publice-ringssyfte lmna uppgifter om i princip vad som helst till

massmedia. Meddelarfriheten gller ven statligatjnstemn, undantaget r vissa hgre

befattningshavare som p grund avsin stllning i praktiken harbegrnsad meddelarfrihet efter-som det r svrt att avgra nrbefattningshavaren uttalar sigp myndighetens vgnar.

nk p att meddelarfrihe-ten r en rttighet, ingen skyl-

dighet. Ingen r allts skyldigatt p en begran frn tillexempel en journalist vidare-befordra sekretessbelagdauppgifter.

Meddelarfriheten kom-pletteras av efterforsknings-

frbudet, allts ett frbud frmyndigheten att efterforska vem

som lmnat uppgifter med std avmeddelarfriheten.

Undantaget r om en efter-forskning behvs fr att utredaom ett brott begtts.

Fr att skerstlla att medde-larfrihet gller fr en viss sekre-

tessbelagd uppgift mste man titta p vadsom anges i OSL. I de olika bestmmelser-

na anges inte bara om en uppgift omfat-tas av sekretess, i slutet av varje kapitel

anges ven om sekretessen fr brytas medanvndande av meddelarfriheten.

Frsvarssekretess r en typ av sekretess dr med-delarfriheten r starkt begrnsad. Fr det fall en tjnste-man vid en myndighet lmnar frsvarssekreta uppgiftertill media fr publicering kan det allts vara frga om ett

brott.

TRYCKFRIHETSBROTTjnstemannen begr ett brott om han ellerhon lmnar ver sjlva handlingen som innehllersekretessbelagda uppgifter, till massmedia fr publi-

cering. Sjlva grningen att lmna en uppgift till publi-

cering kan ocks utgra ett brott om det innebr menfr rikets skerhet. Det kan bli frga om exempelvis spio-neri eller grov obehrig befattning med hemlig uppgift.

Det kan dessutom vara ett brott om man nd lmnar ensekretessbelagd uppgift till massmedia fr publicering, trots attdet i OSL inte medges fretrde fr meddelarfriheten framfrsekretessen.


14/15

FRSVARETS FORUM #6 SEPTEMBER 2013

Blixtsnabb

befordran

GMU-rekrytPihlstenpmorgonenoch

versteljtnantPihlstenilunchkn?

Nej,ssnabbakarrirvgarfinnsdetin

temenvlettsynligtbevispattflt-

jackansomenversteljtnantiinterna

tionelltjnstlmnadeintillfrrdetnu

t e r b r u k a s a v m o r g o n d a g e n s s o l d a t e r

O c h r e d a n s a m m a k v l l s o m f o t o t t o g sImars kastade frbandet loss och iaugusti frtjde man igen i hemma-hamnen Karlskrona.

Men vad utrttade egentligen ME 03?Ganska mycket visade det sig vid insat-sens slutrapport och den strsta faktorntill framgng var du och dina kollegor.

Vr personal har varit vr viktigasteresurs. Det var deras vilja och kompetenssom har gjort att ME 03 lyckades. 172personer deltog totalt i ME 03 och vi

hade inga avgngar, sger MattiasJansson.I slutrapporten sls fast att de pirat-

relaterade hndelserna minskat i omr-det och att rederier nu drar ner p sina

skerhetstgrder. Men pirathotet r inteborta tv av de tre strre hndelsernahandlade om piratincidenter: dels lycka-des helikopterns intresse fr en misstnktmindre motorbt f denna att vnda till-

baka till land, dels avbrts en fullbordadkapning av ett indiskt transportfartyggenom att man frhandlade med och flj-de efter fartyget tills att piraterna lmna-de det och tervnde till Somalia.

Carlskrona med helikopter och

bordningsstyrka r en mycket vl anpas-sad enhet fr deltagande i operationAtalanta och br ing i ett framtida styr-kebidrag, ven i ledningsfrmga, avslu-tade Mattias Jansson.

*Mafiish Mushkila r arabiska och anvndes flitigtunder ME 03. Det betyder ungefr inga konstigheter.

: D E/IS

F: N E/CC

ME03 I SIFFROR DET HR GICK T

Dieselbrnnolja: 2990 kubikmeter

Kaffe: 130 560 koppar

Dricksvatten: 2 885 kubikmeterLingonsylt: 300 kilo

Juice: 7 600 liter

Ammunition, 12,7 mm: 9 000 patroner

Mjl: 5 tonSaffran: 80 gramSmrjolja: 22 kubikmeter

Sololja: oklart

Mottot fr ME 03: Mafiish Mushkila*2 232 gngtimmar i ett insatsomrde strre n hela Europa.nd lyckades HMS Carlskrona och ME 03 vara p rtt plats, i rtt tid. Det var en bra resa, sammanfattar frbands- och fartygschefen Mattias Jansson.

SIST

TEN "Jag ogillar dina sikter, men jag r beredd att g i dden fr din rttighet att uttala dem",skrev Evelyn Beatrice Hall.Just drfr har Frsvarets forum en insndarsida, dr medarbetarna kan fra fram sina sikter, synpunkter, tankar ochfunderingar samt f svar frn den som r ansvarig i frgan.Men d krvs det ocks att just du skriver ner vad du tycker och tnker - och mejlar till [email protected] visst har du sikter?

Hela besttningen p 137 personer samlad ven fotografen, som sitter lngst ner tillvnster och ter pple.


15/15

Posttidning B

FRSVARETS FORUM, SE107 85 STOCKHOLM

FRSVARSMAKTENS NYA WEBBPLATSR HRNytt utseende, ny struktur och ny teknisk plattform Frsvarsmakten har i dagarna lanserat sinnya myndighetswebbplats. Hr hittar du de senaste nyheterna, de bsta bilderna och allt annat.Nytt r att adressen mil.se leder till den engelsksprkiga versionen medan du fortfarande hittarden kompletta svenska versionen p forsvarsmakten.se

Forsvarets Forum 6 2013

Documents

Transcript of Forsvarets Forum 6 2013