Åsas forskning tog henne till ParisÅsa Ehlén tänkte som så många andra forska vidare i USA. Men så läste hon om ett projekt som passade henne perfekt – och kom då i stället till Paris och berömda Institut Curie. Sid 10

Åsa Ehléns tid i Paris fördelar sig så här: Forska, forska, forska, forska och så ibland dansa salsa.

FORSKARNAS NYHETER 2 0 1 4 - 1 5 S V E N S K A S Ä L L S K A P E T F Ö R M E D I C I N S K F O R S K N I N G • G R U N D A T 1 9 1 9 S S M F . S E

SSMF har givit många berömda forskare stöd

Efter sina år hos John Gurdon i Cambridge hoppas Munender Vodnala komma tillbaka till Umeå.

Scenen räckte nästan inte till vid årets utdelning av SSMF:s olika stipendier och forskningsanslag. Här är mottagarna av SSMF:s postdoktorala stipendier 2014 samlade.

Blir forskare hos Nobelpristagare2014 har varit ett omtumlande år för Munender Vodnala. Först hälsade John Gurdon, Nobelpristagare 2012, honom välkommen till Cambridge. Sedan fick han SSMF:s stipendium för sina studier kring cellers omprogrammering. Sid 11

Vad har världsberömda medicinska pionjärer som Herbert Olivecrona och Clarence Crafoord gemensamt? Och vad förenar de svenska Nobelpristagarna i medicin Hugo Theorell och Torsten Wiesel? Jo, de har alla fått en liten extra skjuts i sin forskning genom stöd från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, i dagligt tal SSMF.

25 september kunde Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) dela ut ett rekordbelopp till unga svenska forskare. 35 nya SSMF-stipendiater, sex nya SSMF-forskare och åtta mottagare av nyinrättade SSMF:s Stora Anslag fick anslag på totalt 63 miljoner kronor.

En av de första att få nytt stort anslag

Michael Hultström vid Uppsala uni-versitet är en av de första motta-garna av SSMF:s Stora Anslag. Läs på sidan 12 om Michaels forskning och på sidan 15

om SSMF:s Stora Anslag.

Michael Hultström forskar om njurarnas svåra roll vid stora blödningar.

Eftersom statens anslag är otillräckli-ga, ägnar medicinska forskare tidvis lika mycket energi till att försöka finansiera sin forskning som till att försöka göra de stora genombrott som de brinner för. Därför har Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) ända

sedan 1919 stöttat forskarna, särskilt de unga forskarna. För en sak är säker – man blir inte en framgångsrik äldre forskare om man inte tidigt i karriären får möjlighet att testa sina idéer och sin förmåga. När vi på SSMF blickar tillbaka är

vi stolta att vi varit med på ett hörn och sporrat lovande forskare att fortsätta utvecklas och göra avtryck i den svenska medicinska historien. Nu är det bara att hoppas att årets SSMF-stipendiater och SSMF-forskare en vacker dag ska göra detsamma.

SSMF ökar anslagen – delar ut 63 miljoner till 49 forskare

(SSMF) år 1919 och här var man nu tillbaka för att för 94:e gången premiera lovande unga svenska forskare. I år var det fler forskare än någonsin som belönades och en större summa än tidigare år som delades ut. Enbart de

När klockan slog 15 i Klara kyrka i centrala Stockholm den 25 september var det nästan fullsatt i aulan i Svens-ka Läkaresällskapets anrika lokaler intill kyrkan. Här föddes Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

åtta mottagarna av nya SSMF:s Stora Anslag får tillsammans dela på 23 miljoner kronor för två års forsknings- verksamhet och kan därefter se fram mot att få dela på ytterligare 23 miljoner. Läs mer på sidan 3!

Clarence Crafoord utförde denförsta stora hjärtoperationen.

Herbert Olivecrona var en avEuropas främsta hjärnkirurger.

Hugo Theorell fick Nobelpris i fysiologi/medicin 1955.

Torsten Wiesel fick Nobelprisi fysiologi/medicin 1981.

FOTO

: CLA

ES L

ÖFG

REN

/TT

FOTO

: OW

E SJ

ÖBL

OM

OS/

TT

Här är några av de många tidigare SSMF:are som senaste året fått extra uppmärksamhet i media.

SIGRID CARLSSON, SSMF-stipendi-at 2011, i dag vid Harvard School of Public Health, får en miljon kronor från AFA Försäkring för sin forskning kring PSA-screening.

MALIN LAGER-STRÖM, Uppsala universitet, SSMF- stipendiat 2009, får åtta miljoner kronor över fem år av Ragnar Söderbergs stiftelse och ett nyinstiftat

personligt pris från Jeanssons stiftelse.

MARCUS JÄRÅS, SSMF-forskare 2011 och GÖRAN KARLSSON, SSMF:s Stora Anslag 2013, får Cancerfondens Young Investigator Award.

KRISTIAN PIETRAS, SSMF-stipendiat 2005, Institutionen för laboratoriemedi-cin, Lunds universi-tet, tilldelas en tjänst vid Cancerfondens forskarskola.

JONAS AXELSSON, SSMF-stipendiat 2008, är en av fem som delar på 22 miljoner från Wal-lenbergstiftelserna till läkare som vill förena sin tjänst med klinisk forskning.

PERNILLA WIK-STRÖM, Umeå universitet, SSMF-stipendiat 2000, får Cancer- fondens Senior In-vestigator Award.

Tipsa gärna om aktuella stipendier, intressanta publiceringar etc för kommande Forskarnas Nyheter. info@ssmf.se

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) är inne på sitt nittiofemte verksamhetsår. Sedan starten 1919 har världen förändrats men SSMF:s idé - att ge stöd till unga medicinska forskare så att de får möjlighet att bidra till Sveriges framtid - har förblivit densamma. Under året fick vi en påminnelse om detta när vår kanslichef i en gömma återfann SSMF:s räkenskaper från starten och fram till 1965. Första verksamhetsåret, 1920, delades 30 000 kronor ut. Tio unga och en lite äldre forskare fick anslag.

FRÅN OERFAREN TILL VÄRLDSBERÖMDDet visar sig att SSMF gjorde ett klokt val eftersom flertalet av anslagsmottagarna senare nådde framstående positioner inom svensk medicin. En av dem var den unge läkaren Herbert Olivecrona som fick 500 kronor till en Amerika-resa för att bland annat lära sig mer om hjärnkirurgiska tekniker. En annan var en 31-årig laborator (skulle idag kallats professor), Einar Hammarsten, som fick 1 000 kronor för att bedriva forskning inom medicinsk kemi. Olivecrona och Hammarsten – och en lång rad andra unga forskare (se sidorna 8-9) – kom under sina liv att få mycket stor betydelse inom svensk medicin. Många av mottagarna av anslag (eller ”understödsmedel” som det länge hette) har vittnat om hur viktig den hjälp på vägen var, som de tidigt i sina karriärer fick från SSMF – och hur denna i sin tur bidrog till att ge dem – och Sverige – en framskjuten ställning inom internationell forskning.

FRIVILLIGA BIDRAG LIVSVIKTIGADet är ingen överdrift att påstå att bidragen från enskilda ideella organisationer ända fram till 1950-talet var helt av-görande för medicinsk forskning i Sverige – och fortfarande spelar en mycket väsentlig roll. När svenska staten på 1950-talet tog ett ökat ansvar för forskningsfinansieringen gavs förutsättningar för en kraftig utbyggnad av universiteten, men fortfarande är bidrag från SSMF och andra organisationer av kritisk betydelse för både omfattningen av och kvaliteten på den medicinska forskningen i Sverige. Att finna finansiering för forskningen är fortfarande många unga forskares största stötesten. Utan hjälp av allt från små bidrag till stora donationer skulle lamporna snart slockna i många laboratorier. Därför är det extra glädjande att kunna konstatera att SSMF under 2014 delar ut 63 miljoner kronor till unga fors-kare. Det är 120 gånger mer än vad som delades ut 1920 om man justerar beloppen för ändringen av konsumentprisindex.

Låt oss hoppas och tro att det inte bara leder till 120 gånger mer bra forskning, utan också till att grunden läggs för nya stora upptäckter. Den som om 25 år hittar Forskarnas Nyheter för 2014 och läser om årets mottagare av SSMF:s anslag nickar förhoppningsvis igenkännande åt namnen på forskare som gjort avgörande insatser inom medicin och hälsa.

INTERNATIONELL STIMULANSAtt få ett stipendium för postdoktorala studier från SSMF ger möjlighet att under två år skaffa sig erfarenheter från en ny forskningsmiljö – både inom Sverige och vid universitet utomlands. Det är en chans som många SSMF-stipendiater utnyttjar. Det är viktigt för deras egen utveckling och för svensk forskning som lider av alltför låg rörlighet mellan univer-siteten. Det är en paradox att unga människor i allmänhet byter arbetsplats mycket oftare än förr, medan man på svenska lärosäten i allt högre grad tenderar att stanna kvar där man utbildades. För forskare som också arbetar inom sjukvården är denna tendens särskilt tydlig och utgör ett hot mot klinisk medi-cinsk forskning i Sverige. De kliniska forskarnas låga rörlighet har många orsa-ker, bland annat är de ofta något äldre än de som bedriver grundforskning och har hunnit bli mer socialt etablerade. För att underlätta för SSMF-stipendiaterna att ta med sina familjer till främmande ort under upp till två år, ger SSMF bidrag för resor och ökade levnadsomkostnader för både forskarna själva och deras familjer.

SVERIGES GODA ANSEENDESvensk forskarutbildning har internationellt ett gott anse-ende och våra unga doktorer är därför som regel välkomna som gästforskare vid världens främsta forskningslaboratori-er och sjukhus, särskilt som de redan har anslag för sin egen försörjning. Att utnyttja denna möjlighet är betydelsefullt i flera avse-enden. Dels är det för den unga forskaren en stimulerande utmaning att verka i en omgivning där konkurrens och informationsflöde är mycket högre än hemma. Dels skapar det stor tillfredsställelse och självförtroende att uppleva att ens egen kompetens ofta väcker respekt i den nya miljön. Dessutom är det nätverk av vänner och bekanta, som man skapar, till stor nytta både för den egna framtida forsk-ningen och för Sveriges roll i forskarvärlden. Även om några universitet i Sverige är bland de högst rankade i världen, ligger ju vårt land inte vid den interna-tionella vetenskapens allfarvägar. Det gör att personliga kontakter är extra viktiga för oss.

STORT TACK TILL ALLA SSMF:S VÄNNERSSMF:s stöd till medicinsk forskning har nästan helt och hållet sitt ursprung i bidrag från privatpersoner. Att allt fler av filantropiska skäl väljer att stödja forskning, kultur och andra ändamål som de anser angelägna, märker inte minst vi på SSMF. Nya generösa donationer och gåvor gör, till-sammans med en ansvarsfull förvaltning av tidigare bidrag, att vi kan stödja allt fler lovande unga forskare på en nivå som ger dem tillfälle att uträtta något väsentligt. Ett stort och varmt tack för detta!

Göran Magnusson, professor och ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.goran.magnusson@imbim.uu.se

2 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015

SSMF, en viktig startför många forskare

LEDARE

GÖRAN MAGNUSSON

FOTO

: RAG

NA

R SÖ

DER

BERG

S ST

IFTE

LSE

MARCUS JÄRÅS GÖRAN KARLSSON

SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015 3

I en strid stöm klev den ena unga kvinnan och mannen efter den andra upp på scenen och hämtade de eleganta diplom som visade att de just blivit medlemmar av 2014 års årgång av nya SSMF-stipendiater, SSMF-forskare eller mottagare av SSMF:s Stora Anslag.

Ny generation svenska toppforskare

ALLA DIPLOMMOTTAGARNA DEN 25 SEPTEMBER, från vänster per rad. Främsta raden: Marie Rubér, Helín Vakifahmetoglu Norberg, Anna Martner. Andra raden: José Caballero, Ola Andersson, Jana de Boniface, Carolyn Marks, Jenny Theorell-Haglöw, Munender Vodnala. Tredje raden: Helena Carén, Johanna Dahlqvist, Anna Eriksson, Petter Ljungman, Gabriela Spulber, Åsa Johansson, Cosimo Ducani. Fjärde raden: Jenny Johansson, Carolina Hagberg, Paulina Wanrooij, Cecilia Andersson, Tomas Friman, Stefan Nilsson, Katarzyna Rogoz, Fatima Memic. Femte raden: Jessica Mwinyi, Ljubica Perisic, Jens Gertow, Michael Hultström, Anna Bergström, Vaibhav Agarwal, Niklas Björkström. Bakre raden: Göran Karlsson, Jonathan Cedernaes, Roland Schmitt, Lars Hagander, Tomas Waldén.

ledamöter i SSMF, styrelsen och gransk-ningsnämnden. Viktigaste gästerna, vid sidan av pristagarna, var förstås de donatorer som genom sina gåvor gör det möjligt för SSMF att stödja så många lovande unga, medicinska forskare.

EN INSPIRERANDE EFTERMIDDAGSå löd titeln på dagens program och SSMF:s ordförande, professor Göran Magnusson, stod själv för första dosen inspiration. I sitt hälsningsanförande påminde han om att många stora fors-

sina diplom av SSMF:s ordförande Göran Magnusson och SSMF:s veten-skaplige sekreterare Fredrik Piehl. Inramningen kunde inte varit mer passande. Det var här i Svenska Läka-resällskapets vackra, gamla lokaler vid Klara kyrka mitt i Stockholms city som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsk-ning grundades 1919.

ALLT STÖRRE INTRESSE De senaste åren har SSMF:s prisceremo-ni både lockat allt fler anslagsmottagare och deras familjer – dessutom många

När Svenska Sällskapet för MedicinskForskning den 25 september premieradeSveriges mest lovande unga medicin-ska forskare var det resultatet av en nog-grann urvalsprocess. Bland närmare 400 sökande hade nuSSMF:s gransknings kommitté utsett 35nya SSMF-stipendiater, sex nya SSMF-forskare och åtta mottagare av nyinrätta-de SSMF:s Stora Anslag.

DE FLESTA VAR PÅ PLATSMerparten av de utvalda var på plats den 25 september för att personligen motta

karkarriärer fått extra skjuts av anslag från SSMF. Redan under SSMF:s första år belönades bland annat svensk hjärn-kirurgis grundare, Herbert Olivecrona. ”Från ångest, via sprit och cigaretter, till ett nytt läkemedel mot alkoholism” var professor Bo Söderpalms intressanta titel på sitt anförande – en fascineran-de redogörelse för den framgångsrika forskning kring läkemedel mot alko-holism som Bo Söderpalm och hans kollegor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg länge sysslat med.

Niklas Björkström. en av de första mottagarna av SSMF:s Stora Anslag.

Professor Bo Söderpalm var eftermiddagens huvudtalare.Göran Magnusson, ordförande i SSMF,

betonade SSMF:s roll för forskningen.Helín Vakifametoglu Norberg var en av årets sex nya SSMF-forskare.

Inte mindre än 35 nya SSMF-stipendia-

ter belönades den 25 september.

Sedan SSMF började med stipendieutdel-ningar har Ernst Brodin bara missat en.

Munender Vodnala passade på att hälsa på Paulina Wanrooij.

Carolyn Marks, SSMF-stipendiat, med

sin mor och professor Bo Söderpalm.

”Tänk att det ska ta så lång tid innan

pappa får hämta sitt diplom”.SSMF:s Fredrik Piehl och nyblivne stipendi-aten Ola Andersson, på väg till Nepal.

blodfetter vid hälsa och sjukdom. Det är viktigt för att kunna utveckla nya behandlingar, sammanfattar Stefan.

MIKROSKOPET FINNS I HAMBURG Under ett års tid kommer Stefan att veckopendla till Hamburg i Tyskland. Där finns mikroskopet och expertisen som han behöver för sina experiment.

– Det är ett bra labb, jag känner gruppen sedan tidigare. Det är alltid berikande att besöka andra forsknings-miljöer, det ger möjlighet till ett utbyte av kunskap och nya tekniker – åt båda hållen, säger Stefan. Planen är att vara i Tyskland från måndag till torsdag och i Umeå från

4 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015

Fett som samlas i hjärtat leder till en sämre hjärtfunktion med risk för hjärtstopp. Men vad är det som egentligen händer? För att titta in i hjärtat utvecklar Stefan K. Nilsson ett mikroskopiskt verktyg.

– Seeing is believing – att se är att tro, säger Stefan K. Nilsson som forskar vid institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet. Han vill förstå när, var och hur blod-fetter samlas i hjärtan samt hur hjärtat hanterar situationen. Han lutar sig tillbaka och sprutar ur sig många frågor kring det egna projektet. Hur utveck-las insulinresistens i hjärtat? Finns det immunceller som påverkar ämnesom-sättningen i hjärtat? Eller rekryteras de dit efter en måltid? – Det handlar om många faktorer och snabba förändringar och det är det jag vill studera, poängterar Stefan.

ATT SE SAKER NÄR DE HÄNDERStefan ska utveckla en mikroskopisk metod för att undersöka vad som hän-der i hjärtat på levande försöksdjur. Det han kommer att se i mikroskopet är lipoproteiner, cirkulerande fettdrop-par, som är märkta med nanokristaller. De lyser i mikroskopet och Stefan kan då studera vad som händer i hjärtat under olika förhållanden, till exempel före och efter en måltid, vid insulin-resistens och hur olika typer av fett påverkar. – På det stora hela handlar mitt pro-jekt om att förstå hjärtats hantering av

fredag till söndag. På fredagarna ska Stefan bland annat träffa och handleda sina doktorander som håller ställning-arna medan han är borta. En annan anledning för uppdelningen av veckan och tiden är familjen som finns i Umeå. – Det är en tuff bransch man har gett sig in i. Jag ser det här som ett viktigt steg för att meritera mig och öka möj-ligheterna att fortsätta forska.

STÖD FRÅN EURedan ett halvt år innan disputationen visste Stefan att han skulle få regionala EU-medel för att leda ett tillämpat forskningsprojekt i syfte att hitta aktiva-torer till ett protein som heter lipopro-teinlipas och som finns framförallt i fettvävnad och muskulatur. – Det har varit en bra tid men jag har inte hunnit iväg någon annanstans. Det är också knepigt att publicera vetenskapliga fynd när man arbetar i ett kommersiellt projekt. Det känns bra att jag kan ägna mig helt åt den akademis-ka forskningen nu och får visa framföt-terna som forskare, säger Stefan.

NYA IDÉER OCH PROJEKT Som så många andra forskare drivs Stefan av sin nyfikenhet och känslan av tillfredställelse när alla bitar faller på plats. Han sprudlar av idéer och projekt. – Jag älskar att sitta och spinna på nya idéer, att lägga ihop olika delar. Därför gillar jag också att samarbeta med andra, då kan man ta sig an större frågeställningar och får en bild som täcker helheten och inte bara detaljerna.Han har redan tänkt ut olika kliniska tillämpningar av sin avancerade mikro-skopiska teknik. I förbifarten nämner

Stefan K. Nilssons entusiasm för nya projekt och samarbeten återspeglas i röran på hans skrivbord. – Det är typiskt för min forskning att det inte bara finns en huvudlinje. Det är alldeles för roligt att hoppa på nya frågeställningar och projekt som bidrar till att förstå den synbara stora bilden, säger han.

han att han började på läkarutbildning-en under sin tid som doktorand för att öka sin egen förståelse för fysiologi. – Jag kände att jag saknade den kunskapen, speciellt eftersom jag vill orientera mig mot humana studier. Efter tiden som postdoktoral forskare i både Umeå och Hamburg vill Stefan bygga upp en egen forskargrupp. Han har sneglat på SSMF:s Stora Anslag. – Just nu är stipendiet från SSMF avgörande för mig. Det betyder att jag kan meritera mig och bli docent. Sedan kommer jag att söka tjänster för att kunna fortsätta forska. – Det finns alldeles för många roliga projekt som jag vill ägna mig åt.

NAMN: Stefan K. NilssonÅLDER: 35 årFAMILJ: Gift, 2 barn.DOLD TALANG: Under Umeås kulturhuvudstadsår arrangerade Stefan ett event om Bröderna Landby, två kraftkarlar och poeter från staden.ARBETAR: Vid Umeå universitet och Universitetskliniken i Hamburg, Tyskland.FORSKNINGSOMRÅDE: Hjärt- och kärlsjukdomar.FRITID: Träna på gymmet, vara med familjen, fiska och bygga på sommar-stugan fyra mil norr om Umeå.

Stefan vill titta in i hjärtat

’’ Seeing is believing’’

Stefan på labbet vid Umeå universitet.

Finns det ett samband till signaleringen av smärta? – Jag vill förstå hur immunsystemet och nervsystemet interagerar och om dessa autoantikroppar har någon bety-delse i utvecklingen av kronisk smärta. Om vi kan förstå vilka signalsubstan-ser och receptorer som är involverade kan vi fokusera på dessa, både inom behandlingen och inom utveckling av nya läkemedel, påpekar hon.

För att kunna göra det jobbar Katarzy-na med möss där hon slår ut de gener som kan vara av betydelse i reaktions-kedjan. Sedan studerar hon hur mössen reagerar på smärta och studerar deras nervsystem i detalj.

Katarzyna vill hjälpa människor som lider av kronisk smärtaEn femtedel av befolkningen i Sverige lever med kronisk smärta. Smärta som både påverkar den egna livskvalitén och samhället. Katarzyna Rogoz har bestämt sig för att försöka hjälpa de som drabbas av kronisk smärta till ett bättre liv.

– Akut smärta är nödvändig, den får oss att reagera när vi bränner oss eller när någonting är fel, förklarar Katarzyna Rogoz som forskar vid institutionen för neurobiologi vid Uppsala universitet. För att förklara kedjereaktionen som uppstår pekar hon på sin kropp. Först på fingrarna, där man kan bränna sig. Sedan hela vägen upp till hjärnan som signalerar att man ska dra bort handen. – Vid kronisk smärta fortsätter nerv-cellerna att signalera till hjärnan fastän det saknas yttre stimuli.

SMÄRTA PÅ MOLEKYLNIVÅTack vare ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) kan Katarzyna Rogoz nu fortsätta sin forskning på Karolinska institutet. I sitt forskningsprojekt kom-mer hon att forska kring de molekylära detaljerna bakom smärta. Katarzyna är speciellt intresserad av ledgångsreumatism som är en autoim-mun sjukdom, en sjukdom där immun-systemet angriper den egna kroppen. Sjukdomen leder ofta till kronisk smärta. Tidigare studier har visat att en speci-ell typ av antikropp, så kallade autoanti-kroppar, förekommer hos patienter även innan sjukdomen har brutit ut.

SOM ETT GIGANTISKT PUSSEL– Jag tror verkligen på grundforskning-en, det jag får fram är små pusselbitar av information som jag sedan lägger ihop med annan forskning och större pusselbitar som kommer från kliniken, betonar Katarzyna. Passionen att forska fram någonting nytt blandas med livets allvar när hon tänker på patienterna. Det ger fokus bland alla små detaljer. Katarzyna kommer speciellt ihåg ett tillfälle under hennes tid som doktorand när projektet gick lite trögt. – På en fest berättade jag om min forskning för en kille intill. Jag fick då veta att han hade varit med om en olycka och led av kronisk smärta sedan dess. Han tyckte att min forskning lät mycket intressant och pratade även mycket varmt om smärtkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vi har ett samarbete med den kliniken på institutionen för neurobiologi och helt plötsligt kändes det som om min forsk-ning kan göra skillnad. – En femtedel av alla människor lider av kronisk smärta. De finns mitt bland oss och för mig har det blivit viktigt att kunna hjälpa till, att vara en del av en förändring. Det är nog

Forskning är min passion, säger Katarzyna Rogoz, en av de unga forskare som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) just utsett till en av 2014 års stipendiater. Katarzyna tillägger: Att forska är ofta slitsamt men bra resultat ger en fantastisk adrenalinkick.

Katarzyna Rogoz på sitt jobb på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

min drivkraft i forskningen.

FRÅN POLEN TILL SVERIGEDet var en slump att det blev just Sverige och smärtforskning för Katar-zyna. I slutet av Mastersutbildningen i Polen föreslog hennes handledare att hon skulle delta i ett utbytesprogram med Uppsala. Katarzyna ville gärna se någonting annat och åkte norrut. Nu har det gått sju år och hon planerar att stanna kvar. – Här finns bra möjligheter för forsk-ning och framförallt finns det bra möj-ligheter till finansiering av forskningen.

KATARZYNA BLEV SSMF-STIPENDIATStipendiet från SSMF underlättar nästa steg på vägen mot att bli en oberoende forskare. Vid slutet av året ska Katarzyna flytta från Uppsala till Karolinska insti-tutet i Stockholm där hon kommer att fortsätta inom smärtforskningen. – Jag har alltid velat jobba med just den forskargruppen. Det känns bra att jag kan komma med mina egna peng-ar och även har finansiering för extra utgifter som till exempel kurser och konferenser. Det är mycket viktigt att bygga upp ett nätverk för min framtida karriär, påpekar Katarzyna.

BYGGA UPP NÅGONTING NYTTEfter tiden vid Karolinska institutet kan Katarzyna tänka sig att forska utomlands i några år. Det är speciellt Kanada som lockar. – Jag skulle vilja se ett av de stora labben som har mycket pengar för smärtforskning. Jag vill se hur det ser ut och hur man bygger upp en sådan verk-samhet, säger hon med lysande ögon. Framtidsplanen är att etablera en egen forskargrupp som fokuserar på smärtforskning. Just det forskningsfältet är fortfarande relativt litet i Sverige och det finns ett utrymme att växa i. Men viktigast av allt är ändå att hitta alla pusselbitar. – Forskning är min passion, det är ofta slitsamt men bra resultat är en adrenalinkick. Jag vet varför jag gör detta – jag vill hjälpa patienter.

NAMN: Katarzyna RogozÅLDER: 29 årFAMILJ: Pojkvän (som är sjukgymnast – det blir en del diskussioner kring smärta hemma).DOLD TALANG: Spelade basketboll i gymnasiet – tar fortfarande gärna fram en boll och gör några mål, bara för att känna att hon fortfarande kan. ARBETAR: Nu på Uppsala universitet, från årsskiftet som postdoktor vid Institutionen för Fysiologi och Farma- kologi på Karolinska Institutet.FORSKNINGSOMRÅDE: Kronisk smärta i reumatiska sjukdomar. FRITID: Resor – vill besöka alla konti-nenter. Favoritresmålet är Guatemala.

SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015 5

Nya SSMF-stipendiater 2014Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har ända sedan starten 1919 prioriterat de unga forskarna. Tiden efter doktorsexamen är kritisk – äldre, mer seniora forskare får ofta företräde till forskningsanslag.

Samtidigt är det ofta unga, oberoende forskare som står bakom stora medicinska genombrott. Här är årets mottagare av SSMF:s tvååriga hel- och halvtidsstipendier för postdoktorala studier för docentkompetens.

6 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015

CHARLOTTE BJÖRKENSTAMKAROLINSKA INSTITUTETCharlotte studerar självkänsla, psykisk ohälsa och dödlighet bland homo- och bisexuella samt samkönade par. Hon ska även göra en jämförande studie mellan Sverige och Kalifornien för att öka kunskapen om hälsan och ohälsa.

MEI FONG PANGKAROLINSKA INSTITUTETMei studerar betydelsen av så kallad vävnadsstyvhet, som kan uppstå i tumörens mikro-miljö, för cancerstamcellernas beteende. Målsättningen är att identifiera proteiner som regle-rar cancerstamceller genom att påverka vävnadens styvhet.

LARS HAGANDERLUNDS UNIVERSITETLars vill förbättra utvecklings-länders hälso-och sjukvårds-system för kirurgi, anestesi och obstetrik. Han kommer att fokusera på den globala bristen på kirurgisk hälso-och sjuk-vårdspersonal, samt på gravida kvinnors begränsade tillgång till akut sjukvård.

CECILIA ANDERSSONLUNDS UNIVERSITETCecilia undersöker hur virusin-fektioner påverkar utveckling av astma och aktivering av immunförsvaret hos barn. Ökad kunskap om samspelet mellan slemhinnans celler och immunförsvaret kan leda till en bättre behandling av astma.

NIKLAS MEJHERTKAROLINSKA INSTITUTETNiklas identifierar mekanismer som reglerar produktion och lagring av fett och studerar hur denna process kan leda till rub- bad vävnadsfunktion (så kallad lipotoxicitet). Han kommer särskilt att studera lipotoxicitet vid fetma och typ 2 diabetes.

GUSTAF CHRISTOFFERSSONUPPSALA UNIVERSITETGustaf studerar hur immuncel-lerna angriper den egna kroppen vid diabetes typ 1. Han kommer att använda sig av en avance-rad mikroskopisk teknik för att synliggöra destruktionen av de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.

JENS GERTOWKAROLINSKA INSTITUTETJens vill förstå hur influensa A-virus påverkar dendritiska celler som sätter igång kroppens immunförsvar. Han studerar vävnadsprover från friska givare och infekterade patienter för att undersöka dessa dendritiska cellers funktion.

PERISIC LJUBICAKAROLINSKA INSTITUTETPerisic analyserar prover från patienter som har opererats för halspulsåderförträngning. Hon vill hitta de processer och mo-lekyler som orsakar instabilitet i åderförkalkningsplack och kan orsaka hjärtinfarkt och stroke.

JOSÉ CABALLEROUPPSALA UNIVERSITETJosé utforskar möjligheten att bromsa utvecklingen av diabetes typ 1 vid insjuknande genom att behandla patienterna med sina egna bindvävsstamceller tagna från benmärgen. Förhoppningen är att hitta en enkel och effektiv behandlingsform.

CAROLINA HAGBERGKAROLINSKA INSTITUTETCarolina undersöker en nyupp-täckt typ av fettceller som är av betydelse för fettvävnadens funktion och förnyelseförmåga. Den nya kunskapen kommer att bidra till en ökad förståelse av utvecklingen av övervikt och dess följdsjukdomar.

JONATHAN CEDERNAESUPPSALA UNIVERSITETJonathan studerar hur en rubbad dygnsrytm kan orsaka hälsoproblem som diabetes och neurodegenerativa sjukdomar. Han kartlägger särskilt mole-kylära mekanismer genom vilka störning av så kallade klockge-ner kan skada nervceller.

TOMAS FRIMANKAROLINSKA INSTITUTETTomas undersöker hur så kallad cellpolaritet gör att olika delar av cellen har olika funktioner och påverkar utvecklingen av invasiva tumörer. Han är särskilt intresserad av att veta hur förändringar i proteiner AmotL2 påverkar tumörbildning.

JENNY JOHANSSONLUNDS UNIVERSITETJenny undersöker i detalj hur viktigt nervsystemet är för bildningen av fungerande insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Hon vill veta vilka gener som är inblandade för att öka förståelsen för hur diabetes typ 2 utvecklas.

OLA ANDERSSONUPPSALA UNIVERSITETOla undersöker om en senare avnavling av nyfödda barn som har varit utsatta för syrebrist, kan bidra till en ökad överlevnad och bättre hälsa. Han kommer att utföra sin forskning i samarbete med ett sjukhus i Nepal.

FATIMA MEMICKAROLINSKA INSTITUTETFatima forskar om hur de enteriska nervcellerna, som kontrollerar tarmrörelserna, sekretionen och blodflödet i mag- och tarmkanalen, bildas och organiserar sig till nätverk. Kunskapen har betydelse för framtida behandling av tarm- sjukdomar.

COSIMO DUCANIKAROLINSKA INSTITUTETCosimo utvecklar en ny teknolo-gi för att upptäcka exakt var och hur muskelsjukdomen Duchennes muskeldystrofi uppstår. Förutom den ökade kunskapen om sjukdomsutveck-lingen kan resultaten bidra till nya behandlingar.

ANNA BERGSTRÖMUPPSALA UNIVERSITETAnna vill öka kunskapen om vilka åtgärder i hälso- och sjukvården som förbättrar hälsa och överlevnad hos nyfödda. Genom att undersöka stora befolkningsgrupper ska hon svara på frågan ”varför vad fungerar var”.

JESSICA MWINYIUPPSALA UNIVERSITETJessica undersöker hur interak-tionen mellan gallsyror påverkar omsättningen av fett och glukos i kroppen. De nyupptäckta mekanismerna kan användas för riskbedömning och uppföljning av patienter med fetma och diabetes.

ANNA ERIKSSONUPPSALA UNIVERSITETAnna ska öka kunskaperna om och förbättra behandlingen av sjukdomen akut myeloisk leukemi (AML), en typ av blodcancer. Hon ska identifiera nya ämnen som är effektiva mot de cancerstamceller som bidrar till utvecklingen av AML.

CAROLYN MARKSKAROLINSKA INSTITUTETCarolyn kartlägger vilken roll så kallade DUB-enzymer har i den friska och sjuka hjärnan. Avsik-ten är att kunna utveckla nya läkemedel genom att identifiera hämmare eller aktivatorer av dessa enzymer.

PATRIK ENGSTRÖMUMEÅ UNIVERSITETPatrik utvecklar genetiska stra-tegier för att studera hur den intracellulära bakterien Rickettsia orsakar sjukdom. Han kommer att fokusera på hur Rickettsia infek-terar sin värdcell. Förhoppningen är att kunna bidra till utveckling-en av nya antibiotika.

Nya SSMF-stipendiater 2014

Nya SSMF-forskare 2014För tidigare SSMF-stipendiater som presterat extra berömvärda forsk-ningsresultat och ofta är på väg att etablera egna forskargrupper är SSMF:s forskartjänster ett värdefullt nästa steg. Svenska Sällskapet för Medicinsk

Forskning ser dessa forskartjänster som ett viktigt sätt att säkerställa att begåvade forskare inte tvingas ge upp på grund av anslagsbrist. Här är årets mottagare av dessa treåriga tjänster.

SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015 7

ROLAND SCHMITTLUNDS UNIVERSITETRoland kartlägger hur vissa mutationer kan leda till utveck-ling av en ärftlig njursjukdom, renalt Fanconi syndrom (FS). En ökad kunskap kan även bidra till en förbättrad förståelse för mekanismer bakom andra njursjukdomar.

HELIN VAKIFAMETOGLU NORBERGKAROLINSKA INSTITUTETHelin utvecklar nya strategier för en förbättrad cellgiftsbehand-ling genom att studera autofagi. Denna process reglerar omsätt-ning av proteiner och organeller i cancercellerna och bidrar till tumörtillväxt och resistens mot cellgiftsbehandling och strålning.

PAULINA WANROOIJUMEÅ UNIVERSITETPaulina studerar hur förändringar och skador i den mitokondriella arvsmassan kan orsaka olika genetiska sjukdomar. Hon är sär-skilt intresserad av att identifiera de mekanismer som normalt upptäcker och reparerar dessa skador.

STEFAN NILSSONUMEÅ UNIVERSITETStefan utvecklar en mikrosko-pisk teknik för att synliggöra fettupptaget i hjärtat. Med hjälp av nanopartiklar kommer han att reda ut vilka meka-nismer som bidrar till hjärtats fettupptag hos friska och sjuka individer.

KATARINA TIKLOVAKAROLINSKA INSTITUTETKatarina vill förstå hur de nerv- celler som producera dopamin mognar och utvecklas till olika subtyper. En större kunskap om dessa subtyper behövs för att utveckla så kallad cellterapi vid till exempel Parkinsons sjukdom.

SANDRA NILSSONKAROLINSKA INSTITUTETSandra vill bidra till att utrota malaria genom att studera vilka molekylära faktorer som möjlig-gör att malariaparasiter kan mogna i människans benmärg innan den återvänder till blodet och därifrån kan tas upp av myggor.

VAIBHAV AGARWALLUNDS UNIVERSITET Vaibhav studerar viktiga mole-kylära mekanismer för interak-tionen mellan pneumokocker, som orsakar luftvägsinfektioner, och den drabbade individens immunsystem. Målet är att ut-veckla nya diagnostiska metoder och behandlingar.

MARTIN THELINLUNDS UNIVERSITETMartin har utvecklat ett im-plantat som fångar in de celler i immunförsvaret som förstör bukspottkörtelns insulinprodu-cerande celler vid diabetes typ 1. Analys av dessa celler och deras verkan kan leda till nya behand-lingar för att hindra uppkomst av diabetes.

TOMAS WALDÉNUPPSALA UNIVERSITETTomas vill med hjälp av mole-kylära analyser förstå hur aktiviteten av en viss typ av fettceller påverkas av tarmbak-teriefloran eller ett kirurgiskt begränsat matintag. Förhopp-ningen är att kunna utveckla nya behandlingar för fetma och diabetes.

ÅSA JOHANSSONUPPSALA UNIVERSITETÅsa studerar hur arvsmassan på- verkar vår hälsa samt hur miljö-faktorer förändrar arvsmassan. Hon studerar särskild så kallade epigenetiska förändringar som kan uppkomma på grund av olika faktorer som till exempel rökning, svält och sömnbrist.

JENNY THEORELL-HAGLÖWUPPSALA UNIVERSITETJenny vill veta hur skiftarbete påverkar risken för hjärt kärlsjukdom och om detta kan påverkas. Därför undersöker hon om tidiga markörer för hjärt- kärlsjukdom ökar under simulerat skiftarbete och om en högpro-teindiet kan ge en skyddande effekt.

JOHANNA WANNGRENKAROLINSKA INSTITUTETJohanna vill veta om läkemedel som riktas mot proteinet BACE1 fungerar i behandlingen av patienter med Alzheimers sjukdom. Hon undersöker även potentiella bieffekter av dessa medel som kan påverka nervcel-lernas utveckling och formering.

KATARZYNA ROGOZKAROLINSKA INSTITUTETKatarzyna studerar de sjukdoms-mekanismer som orsakar smärta hos reumatiker. Hon kommer att undersöka betydelsen av så kallade autoantikroppar som är vanliga hos patienter med reumatism även innan sjukdomen har upptäckts.

PETTER LJUNGMANKAROLINSKA INSTITUTET Petter undersöker sambandet mellan förekomsten av luftför-oreningar och förmaksflimmer i hjärtat. Han jämför luftförore-ningshalter innan uppkomsten av förmaksflimmer som regist-reras med apparater som fångar upp EKG via tummarna.

JANA DE BONIFACE KAROLINSKA INSTITUTETJana vill förbättra möjligheterna att upptäcka och behandla bröst-cancer. Hon kommer att undersö-ka den medicinska nyttan av bort-tagning av närliggande lymfknutor och om immuncellernas utseende och funktion i knutorna kan an-vändas i diagnostiskt syfte.

MARIE RUBÉRLINKÖPINGS UNIVERSITETMaria studerar hur bestånds- delar i mannens sperma kan påverka immunförsvaret i kvinnans livmoderslemhinna vid befruktning. Därmed vill hon förbättra diagnostiken och behandlingsutfallet vid prov- rörsbefruktning.

HENRIK AHLENIUSLUNDS UNIVERSITETHenrik utvecklar nya metoder för att studera åldrande och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom. Han använder sig av stamceller som kan utvecklas till nervceller och där han kan styra gener som är inblandade i åldrande.

MUNENDER VODNALAUMEÅ UNIVERSITETMunender vill förbättra stam- cellsbaserade terapier och möjligheten att tillverka organ för transplantation. Han kommer att studera hur DNA:t från en utvecklad cell kan omprogram-meras till att ge upphov till andra celltyper.

Vill du veta mer om årets SSMF- stipendiater, SSMF–forskare och mottagarna av SSMF:s Stora Anslag (se sidan 15) Gå då in på vår hemsida: ssmf.se.

GABRIELA SPULBERKAROLINSKA INSTITUTETGabriela utreder sambandet mellan kärlskador och Alz-heimers sjukdom i dess olika stadier. Hon använder sig av magnetkamerateknik för att visualisera kärlfunktion och förändringar i hjärnan. Syftet är att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom.

DARIUSH NESHELIKAROLINSKA INSTITUTETDariush undersöker sambandet mellan kontakt med djur och utveckling av cancer i matstru-pen. Han kommer att använda modern sekvenseringsteknologi för att identifiera virus i den subgrupp som smittar mellan djur och människa.

Herbert Olive-crona och Einar Hammarsten är bland de första som får ”under-stödsmedel ” från SSMF. Bland övriga mottagare under 20-talet

märks bl.a. Gunnar Blix, Axel Höjer, Robin Fåhraeus,

Sven Ingvar, John Reenstierna, Yngve Zotterman och SE Henschen.

8 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015

1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

Sverige i början av 1900-talet var ett land där difteri och andra smittsamma sjukdomar skörda-de tusentals offer. Epidemi- sjukhusen var fullbelagda och bristen på botemedel mot infektionssjukdomar var stor. Den medicinska ut- bildningen prioriterade beho- vet av läkare och forskningen var satt på undantag. Sverige var dessutom smit- tat av ekonomisk depression i första världskrigets spår.

Göran Liljestrand och Rune Elmqvist beviljas ett gemen- samt anslag från SSMF. Ernst Bárány får flera nya anslag för sin forskning.

Clarence Cra-foord får stöd från SSMF både 1929 och 1930. Under 30-talet får även många andra, senare namnkunniga forskare stöd, bl.a. Nils Alwall, Ernst Bárány, Erik Jorpes och Torgny Sjöstrand.

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) bildas för att vitalisera svensk medicinsk forskning

Herbert Olivercrona

Salomon Eberhard Henschen

Einar Hammarsten

Rune Elmqvist

Göran Liljestrand

Ernst Bárány Erik Jorpes

Clarence Crafoord

1919

SYD

SVEN

SKA

MED

ICIN

HIS

TORI

SKA

SÄLL

SKAP

ET

FOTO

: OW

E SJ

ÖBL

OM

OS/

TT

Robin Fåhraeus upptäcker blodsänkans betydelse

I början av 1900-talet upptäcker Salomon Eberhard Henschen dyskalkyli, oförmåga att räkna.

1900

Robert Bárány får Nobelpris för sin forskning kring balansorganen – sitter i ryskt krigsfångeläger och kan hämta priset först 1916. Återförenas med sin familj i Sverige och gör här, liksom sönerna Ernst och Franz, framgångsrik forskarkarriär.

Gösta Forsell upptäcker att cancerpatienter kan behandlas med röntgenstrålning.

1908 1915

Allvar Gullstrand får Nobel-pris i medicin för forskning om ögats dioptrik.

John Reenstierna, en av våra framstående venerologer, upptäcker ett serum mot könssjukdomen mjuk schanker.

The Svedberg utvecklar ultracentrifugen för mätning av stora molekylers vikt.

Ulf von Euler upptäcker substans P, en neurotransmittor.

Hugo Theorell lyckas isolera myoglobinkristaller.

Under 30-talet upptäcker Ulf von Euler och Göran Liljestrand den s.k. Euler- Liljestrand - mekanismen, en reflex som styr blodflödet till lungorna.

Hans von Euler får Nobelpris för upptäckten av en- zymer verksamma vid jäsning av sockerarter.

1929

1945

Lars Leksell upp-finner den första stereotaktiska utrustningen för ”strålkirurgi”

Herbert Olivecrona, svensk pionjär inom neurokirurgi, genomför den för-sta operationen i Sverige på en patient med hjärntumör. Totalt genomförde Olivecrona över 8000 operationer.

Nils Alwalls artificella njure används första gången för dialys på en människa. Upp-finningen lade så småningom grunden till läkemedels- företaget Gambro.

1946

Nanna Svartz, framstående forskare om reumatiska sjuk- domar, blir Sveriges första kvinnliga professor i medicin.

Yngve Zotterman, framstående neurofysiolog, genomför under- sökningar av energi- förbrukning och ämnesomsättning hos skogshuggare – första forskningen kring grovarbete.

Fritiof Sjöstrand, svensk pionjär för användning av elektronmikroskop i cellbiologi, tar fram första högupplösta närbilderna på mitokondrierna, cellernas energifabrik.

1938

1942

1943

1948

1923

Svante Arrhenius får Nobelpris för disas-sociationsteorin. En kemisk upptäckt med stor betydelse också inom medicin.

1903

SSMF har i snart hundra år varit med på ett litet hörn när många stora svenska medicinforskare startat sina karriärer

1914

Erik Jorpes publice-rar banbrytande resultat om heparinets effekt på blodko-agulationen vilket året därpå resulterar i att heparin lanseras som läkemedel mot blodpropps-sjukdomar.

1935

1932

SYD

SVEN

SKA

MED

ICIN

HIS

TORI

SKA

SÄ

LLSK

APE

T

1911

1919

1922

1931

FOTO

: LEN

NA

RT N

ILSS

ON

/TT

Clarence Crafoord genomför den för-sta lyckade större hjärtoperationen.

SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015 9

1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

1955 får Torsten Wiesel SSMF- bidrag för ”en undersök-ning över experimentell epilepsi”. Åren efter får Birger och Margareta Blombäck bidrag till sitt pro-jekt om ”fibrinogenus och dess

omvandling till fibrin”. Även Peter Reichard och Lennart Philipsson finns bland 1950-talets

mottagare av stöd från SSMF.

Flera SSMF- stipendiater gör senare i sina liv värde-fulla insatser inom SSMF. Hugo Theorell

var SSMF-ord-förande 1956-1968 och Börje Uvnäs 1969-2000. Även dagens ordförande Göran Magnusson var en gång SSMF- stipendiat. Hugo Theorell var vetenskap- lig sekreterare i SSMF 1941-50 och efterträddes av Göran Lilje- strand och sedan Sune Rosell, alla tidigt stödda av SSMF.

I intervjun på sidan 13 här i Forskarnas Nyheter säger den framgångs-rike hjärt-/kärlforskaren Erik Ingelsson: ”Det stipendium som jag fick från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) var viktigt. Det gav mig en tidig karriärskjuts, både i form av finansiering och som en fin merit att visa upp.” Generationer av framgångsrika forskare har känt likadant – ett stöd från SSMF är en viktig uppmuntran , kanske till och med en förutsätt-ning, för en ung lovande forskare att komma vidare med sin forskning. I kommande årgångar av Forskarnas Nyheter hoppas vi kunna berät-ta hur nya generationer SSMF-stödda forskare gjort nya avgörande medicinska genombrott. Men för det behövs inte bara nyfikna, hårt satsande forskare utan också generösa givare som stödjer deras forskning – läs mer på tid-ningens baksida hur du kan bidra till forskningens framsteg.

Torsten Wiesel Hugo Theorell

Börje Uvnäs

FOTO

: CLA

ES L

ÖFG

REN

/TT

FOTO

: LEN

NAR

T N

ILSS

ON

Birger och Margareta Blombäck

Första pacemakern opereras in efter långt samarbete mellan läkaren/uppfinnaren Rune Elmqvist och hjärtkirurgen Åke Senning.

Bengt Samuelsson upptäcker betydelsen av endoperoxider för bildning av prostaglandiner.

Peter Reichard upptäcker ett enzym som deltar i uppbyggnaden av DNA.

Lars Leksell, professor i neurokirurgi, opererarmed världens första strålkniv för behandling av hjärntumörer.

Lars Terenius och hans team visar att små peptider som produceras i hjärnan kan bindas till särskilda receptorer och framkalla samma effekt som opiater (t.ex. morfin).

FOTO

: ULF

SIR

BORN

FOTO

: ULF

SIR

BORN

FOTO

: CH

RIST

OFE

R D

RAC

KE.

Tomas Hökfelt finner att de flesta neuroner innehåller flera olika neurotransmittorer, varav många är korta proteiner.

Sune Bergström isolerar prostaglandiner från får.

Ulf von Euler får Nobelpris för upptäckten av noradrenalin.

1970

SSMF har i snart hundra år varit med på ett litet hörn när många stora svenska medicinforskare startat sina karriärer

1958 1965

1961

1975

1972

Bengt Samuelsson och Sune Bergström får Nobelpris för upptäckten av prostaglandiner.

Kerstin Hall gör de första kliniska försöken med tillväxthormon på barn och isolerar tillväxtfaktorn IGF.

När mikrobiologen och gen-forskaren Lennart Philipson får Erik K Fernströms Nordiska Pris är det ”för pionjärinsat-ser inom virologi, särskilt vad gäller virusreceptorer, viral replikation och bildandet av mRNA genom splicing”.

Curt Franksson, den svenska transplantationskirurgins fader, utför Sveriges första njurtrans-plantation.

1964

Arvid Carlsson får Nobelpris för sina upptäckter rörande signal-substanser i nervsystemet.

2000

2003

1957

Koagulationsforskarna Birger och Margareta Blombäck renar fram fibrinogen och Faktor VIII vilket gjorde det möjligt att operera blödarsjuka.

1958

1982

2000

Hugo Theorell får Nobelpris för studier av oxiderande enzymer.

1955

FOTO

: TT

FOTO

: JAN

CO

LLSI

ÖÖ

/ TT

FOTO

: PER

LIN

DST

RÖM

/TT

FOTO

: OLL

E W

ESTE

R/TT

FOTO

: LEN

NAR

T N

ILSS

ON

/TT

1965

FOTO

: LEN

NAR

T N

ILSS

ON

/TT

FOTO

: JAQ

UES

BRI

NO

N/A

P/TT

1977

Torsten Wiesel får Nobelpris för upptäckten av hur synintryck behandlas i hjärnbarken.

Hans G Boman beskriver hur insekter försvarar sig mot bakterieinfektioner med hjälp av peptider. Senare visas det sig att samma system finns hos människan.

1981

10 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015

Rätt projekt blev en biljett till Paris

Åsa Ehlén var egentligen inställd på att forska en tid i USA efter sin doktorsexamen. Men när hon hittade det perfekta forskningspro-jektet vid Institut Curie i Paris var saken klar.

Marie och Pierre Curie – kan en miljö varamer inspirerande för en medicinforskare?

NAMN: Åsa EhlénÅLDER: 36 årFAMILJ: Singel (föräldrar, syster och nyfött syskonbarn i Skåne).DOLD TALANG: Har alltid simmat och trivs som fisken i vattnet i simbassäng-en nära labbet. ARBETAR: Postdoktor vid Institut Curie, Paris-Orsay.FORSKNINGSOMRÅDE: Biomarkörer för ärftlig bröstcancer.FRITID: Dansar salsa och umgås med vänner.

i USA för att komplettera utbildningen med kurser i biokemi och cellbiologi. Det var under den tiden hennes passion för cancerforskning väcktes. – Jag gillar kombinationen av grund-forskning och forskning som omsätter

grundforskning till behandling. Mitt projekt handlar både om att få fram grundläggande kunskap om hur skadat DNA repareras och om hur man med hjälp av biomarkörer kan förbättra cancerbehandlingen. Inom cancerforskningen kan en bio-markör till exempel vara en gen eller ett protein som talar om hur långt gången en tumör är. Markören ska vara lätt att detektera och informationen kan sedan användas för att välja eller anpassa behandlingsmetod. Åsas nuvarande forskningsprojekt går ut på att studera genetiska förändringar i bröstcancerge-nen BRCA2 med målet att hitta en eller flera biomarkörer. – Det skulle vara av värde inom diag-nostiken och behandlingen, säger Åsa.

FORSKNING FÖRST, FRITID SENÅsa trivs bra i Paris, hon är själv lite förvånad över att hon gillar att bo i en storstad. Det är alltid mycket som händer och det känns skönt att utbudet finns där när hon någon gång kan slita sig från labbarbetet eller får besök. Den del av Institut Curie, där Åsa tillbring-ar dagarna, ligger en bra bit utanför staden. Resan med regionaltåget tar 45 minuter – om det inte är strejk, vilket det ju är då och då i Frankrike. – Här är det tyst, det är bra luft – till skillnad från i Paris och på tåget, säger Åsa när hon sitter på en bänk utanför labbet. Det har blivit måndag och hon har precis satt igång veckans experiment. Hennes cellkulturer får för det mesta bestämma över hennes tid. Hon jobbar nästan alltid sena kvällar och det är inte ovanligt att hon åker till labbet på helgen också. – Jag är i första hand här för att forska. Jag har begränsad tid på mig att åstadkomma någonting och vill verkligen utnyttja den på bästa sätt. Att få resultat som går att publicera är ett viktigt steg för den framtida karriären.

INSPIRATION FRÅN CURIEVad som väntar efter Institut Curie vet Åsa inte än. SSMF:s Stora Anslag lockar för att kunna starta en egen forskargrupp i Sverige. Lunds universitet ligger när-mast till hands men det är inte uteslutet att det blir något annat svenskt lärosäte. Oavsett var Åsa kommer att hamna så kommer hon att ta med sig värdefulla lärdomar från Institut Curie. – Främst gillar jag att alla i forskar-gruppen jobbar mot ett gemensamt mål. Vi har våra egna projekt, men är öppna

chef och dessutom är det såklart en be-kräftelse på min förmåga som forskare att ha fått ett eget anslag. Tre år behövs när man ska starta upp ett nytt projekt på ett nytt ställe, påpekar Åsa.

FASCINATION FÖR CANCER Efter grundutbildningen som civilingen- jör i kemi vid Lunds Tekniska Hög- skola tillbringade Åsa ett år i San Diego

– Vad fint med vattnet, säger Åsa och slår sig ner på en av de många uteserve-ringarna i Paris en söndagkväll. Förutom fontänen porlar konversa- tioner på franska och underhållning erbjuds i form av ett dragspel. Trafiken bidrar till ljudbilden. – Vattnet är en av de saker som jag saknar mest från Skåne, jag upptäckte först när jag hade flyttat hit hur mycket jag uppskattar närheten till havet.

PARIS ISTÄLLET FÖR USADet är mer än två år sedan Åsa flyttade till Paris. Hon disputerade vid Lunds universitet och var inställd på att forska vidare i USA. Men en annons för ett projekt vid Institut Curie i Paris fånga-de hennes uppmärksamhet. – Projektet kändes helt rätt. Att det blev just Paris och Institut Curie var mer någonting som följde med på köpet. Åsa fick först ett stipendium från Tegger-stiftelsen i ett år, sedan kunde hon förlänga vistelsen med två år med hjälp av forskningsmedel från SSMF. – Det är väldigt bra att ha egna peng-ar, jag är finansiellt oberoende av min

med vad vi håller på med och det går alltid att fråga någon eller be om hjälp, säger Åsa. Dessutom tycker hon om den interna-tionella miljön och att det finns en dialog mellan olika ämnesområden. Dörren till forskargruppens chef är alltid öppen och alla är välkomna med egna förslag. Så vill Åsa också arbeta, om och när hon blir gruppledare i framtiden. Åsa har en kvinnlig chef, något som är vanligt vid Institut Curie.

– Det finns många unga kvinnor i ledande positioner och det sporrar lite. Det är kul att ha kvinnliga förebilder inom vetenskapen, säger hon. I Åsas korridor hänger ett svartvitt fotografi på en allvarlig Marie Curie. Hon ägnade sitt liv åt forskning, belönades med två Nobelpris och grundade Institut Curie. – Hon var en stark och intelligent kvinna. Ibland när jag är stressad eller när experimenten inte går så bra tänker jag på henne. Hon är så inspirerande.

Åsas projekt sträcker sig från biokemi och teknikutveckling till klinisk anknytning.

– Det är lite jobbigt att komma till ett ställe där man inte kan språket. Men jag är glad att jag inte blev avskräckt, parisarna är mycket bättre än sitt rykte, säger Åsa om flytten till Paris.

’’ Det är kul att ha kvinnliga förebilder inom vetenskapen ’’

hans fru och hans son. För egen del är han övertygad om att han valde rätt. – Gurdon verkar vara en jordnära och trevlig forskare och forskningsom-rådet är precis det jag vill hålla på med.

EGNA FYND ATT TA HEMI sitt forskningsprojekt ska Munender studera omprogrammering av celler mer i detalj. Fyra så kallade trans-kriptionsfaktorer räcker i princip för själva omprogrammeringen. Trans-

Munender ska forska hos NobelpristagareNär John Gurdon och Shima Yamanaka 2012 fick Nobelpriset för att ha upptäckt hur man omprogrammerar utvecklade celler till stamceller, bestämde sig Munender Vodnala: De forskarna ville han jobba med.

Nu i dagarna flyttar Munender Vodnala in i Nobelpristagaren John Gurdons labb i Cambridge – men han hoppas återvända till Umeå efter perioden där.

SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015 11

– Jag skrev ett brev till Gurdon och frågade om jag kunde få bli postdokto-ral forskare i hans grupp. Till min stora glädje sa han ja, berättar Munender. Munender sökte sedan ett stipen-dium från SSMF för att finansiera vistelsen hos den internationella fors-karstjärnan. Även det gick i lås och nu i dagarna reser han till Cambridge. Det känns lite nervöst, han tar famil-jen med sig och har många fundering-ar över hur livet kommer att bli för

kriptionsfaktorer är proteiner som styr vilka gener som är aktiva i cellen.Munender tror att det även kan finnas fler än dessa fyra faktorer som bidrar till specificitet och effektivitet och vill hitta dessa.

– Förhoppningsvis hittar jag någon-ting som jag kan fortsätta att under-söka när jag sedan etablerar min egen forskargrupp i Sverige, säger han. Munender kommer ursprungligen från Hyderabad i södra Indien men vill återvända till Umeå universitet ef-ter tiden i Cambridge. Han uppskattar lugnet och naturen i Umeå och trivs bra vid universitetet där det finns en bra blandning av olika olika ämnes-områden och forskningsfält. – Jag tror att jag kan etablera en egen nisch inom stamcellsforskningen genom min kunskap om omprogram-mering av celler från Gurdons labb, spekulerar Munender.

UTOMLANDS MEN ÄNDÅ EUROPA Munender är medveten om att det är bra och många gånger nödvändigt att flytta på sig inom forskningen. För honom och familjen känns det bra att stanna i Europa, andrahandsvalet hade varit USA.

– Det är viktigt att gilla projektet och forskningsfältet. Då är det lätt att lägga ner det arbete som forskningen kräver. För mig är det en dröm som går i uppfyllelse.

OLA RESER TILL BARN I NEPAL

Varför just Nepal?– Jag har tidigare visat att en senare avnavling efter förlossning gynnar spädbarns hälsa. Nu vill jag undersöka om en senare avnavling hjälper barn, som varit utsatta för syrebrist under förlossningen, att överleva och må bra. Ju fler fall, desto bättre för mitt projekt. Och då är sjukhuset där jag ska vara i Nepal perfekt – här föds väldigt många barn. Här kan dessutom jag och mina kollegor hjälpa till och göra skillnad där det behövs som allra mest.

Hur går senare avnavling till i praktiken? – Man ger barnet konstgjord andning i några minuter innan det avnavlas och tas till neonatal vård. Då går barnet inte miste om blodet som finns i navel-strängen och moderkakan. I blodet finns bland annat syre, socker och röda blodkroppar som kan hjälpa barnet att återhämta sig.

Hur länge ska du vara i Nepal? – Tanken var att jag och familjen skulle flytta dit i ett halvår. Men skolavgiften för mina tre barn skulle bli alltför dyr, så nu åker jag dit själv flera gånger om året och tar hjälp av en blivande dok-torand som också åker ner. Samarbets-partners på plats samordnar studien.

Vad gör du efter tiden som postdoktor? – Jag vill fortsätta att hjälpa barn genom min forskning. Många gånger förlitar vi oss på gammal kunskap i stället för att pröva nya vägar. Det i sin tur kräver bra finansiering – där är SSMF en bra hjälp på vägen.

SSMF-forskare importerar allt mer kunskapMånga av SSMF:s stipendiater passar på att forska utomlands ef-ter att de har disputerat. Resultatet blir en import av nya intryck, nya kontakter och framförallt ny kunskap.

Henrik Ahlenius, Stanford University, USA

Cecilia Andersson, Imperial College London, Storbritannien

Charlotte Björkenstam, University of California, USA

Mei Fong Pang, Princeton University, USA

Roland Schmitt, Universität Regensburg, Tyskland

Martin Thelin, Harvard Medical School, Boston, USA

Jenny Theorell-Haglöw, University of Sydney, Australien

Johanna Wanngren, Technische Universität München, Tyskland

”SSMF-filialen”. New York och Kalifor-nien är andra populära resmål. Andra väljer att stanna i Europa, till ex-empel Åsa Ehlén och Munender Vodnala som porträtteras här intill. De som inte är rädda för att ha långt hem forskar i Australien, Nya Zeeland, Kanada, Japan…

FÖR FORSKNINGENS SKULLDen gemensamma faktorn för valet av

lands för att inspireras av nya forsknings-miljöer och projekt – och kanske ta med sig spännande forskningsresultat hem.

USA ÄR STÖRSTEn titt i SSMF:s arkiv visar att USA har varit och är populärast. Boston är rena

För att etablera en egen forskningsverk-samhet i Sverige är det viktigt att visa att man är självständig och har egna idéer som kan resultera i ny kunskap som för medicinsk forskning framåt. Efter doktorsexamen väljer många postdoktorer att forska några år utom-

resmål är forskningen. Stipendiaterna väljer den forsknings-grupp/det universitet som passar dem bäst. Var i världen det råkar vara är inte så viktigt. Väl på plats gör de det som SSMF-sti-pendiater brukar vara kända för: att fors-ka hårt, få nya kunskaper och etablera kontakter. Med sig i resväskan hem har de ofta det som krävs för att bli en ny stjärna på forskningshimlen.

Nyblivne SSMF-stipendiaten Ola Andersson ska forska i Nepal kring vården av nyfödda barn.

’’ För mig är det en dröm som går i uppfyllelse ’’

kan allt det andra livräddningsarbetet bli förgäves. Tre av fyra som drabbas av akut njursvikt avlider.

SVÅR NÖT ATT KNÄCKA– Vi måste få njurarna att tagga ner och få dem att spara på krafterna vid blödningschock, säger Michael. – Det är det som jag arbetar med att försöka lösa. Först ser det ut som Michael Hult-ström har en T-shirt med Hello Kitty, den japanska tecknade figuren. Men tittar man närmare ser man vad det står: Hello Kidney. – Jag fick den av min sambo som hittade den på nätet. Inför en fest be-ställde alla kollegor likadana.

’’ Vi måste få njurarna att tagga ner och spara på krafterna vid blödningschock. ’’

12 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015

NÄSTA STEG: EGEN FORSKARGRUPP

Det är inte lätt att få Michael Hultström att sluta prata om sin forskning men den här gången är det inte själva forskningen som är ämnet – utan formerna för den. Michael står just inför nästa steg i karriären: Att bilda en egen grupp.

– Just nu känns det som om allting fallit på plats. Jag ska registrera två doktorander, berättar han entusias-tiskt. Doktoranderna har tidigare gjort mindre forskningsprojekt hos honom och passar bra in i gruppen. En av Michaels kollegor gav ho-nom rådet att dessutom anställa en postdoktor. – Jag tyckte det var en bra idé, jag kommer att vara i kliniken i perioder och då är det bra att ha en mer erfa-ren forskare på plats. Det är viktigt att alla kan hjälpa varandra. Projekten går in i varandra, vissa försök kräver mycket jobb och många händer, då är det en styrka att vara flera. – En grupp på fyra personer känns lagom nu, jag vill kunna hålla mig à jour med allas projekt.

MER PENGAR OCH STÖRRE NÄTVERKEn av Michaels främsta uppgifter blir att få fram mer pengar för att kunna erbjuda doktoranderna en bra forskningsmiljö och säkerställa att de får spännande resultat. – SSMF:s Stora Anslag är en bra grundbult och ger min forskning stor trovärdighet, sedan krävs ytter- ligare resurser. Som gruppledare är det också viktigt att etablera samarbeten. – Som ung forskare är det viktigt att vara oberoende och visa att man har egna idéer som man kan genom- föra. Det är egentligen först nu jag kan bygga upp samarbeten med andra, det är ett litet märkligt system. Trevliga människor på trevliga ställen - så beskriver Michael sitt val av samarbeten på den egna institu-tionen samt i Berlin och Glasgow.

Michael Hultström är en av de första mottagarna av nyinrättade SSMF:s Stora Anslag. Läs mer på sidan 15 om SSMF:s Stora Anslag!

För att rädda liv vid olyckor riskerar njurarna själva att dö

NAMN: Michael HultströmÅLDER: 36 årFAMILJ: Fru och hund.DOLD TALANG: Tränar och tävlar i Judo.ARBETAR: Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.FORSKNINGSOMRÅDE: Njursjukdomar och intensivvård.FRITID: Umgås med familjen.

En korridor på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det är här de allra svårast skadade i hela Mellansverige hamnar, utrullade ur ambulanser och helikoptrar. Olyckor. Trauman. Människor som svävar mellan liv och död. Sjukvården är i dag bra på att rädda flera vitala organ. Ett hjärta kan få nitroglycerin, en hjärna kan sövas ned. Däremot vet vi väldigt lite om är hur man räddar de organ som kan drabbas värst vid stora blödningar – njurarna.

NJURARNAS SVÅRA UPPGIFTLäkaren och forskaren Michael Hult-ström, med intensivt nyfiken blick, gestikulerar med händerna när han förklarar. – I krislägen kompenserar kroppen. Hjärnan och hjärtat prioriteras. Kvar lämnas njurarna som får en omöjlig uppgift. De får order att spara vätska samtidigt som de blir tillsagda att jobba dubbelt så hårt som möjligt. Det blir ohållbart. Redan under normala omständig-heter arbetar njurarna mycket hårt. Njurarna filtrerar svindlande 200 liter vätska om dagen. När njurarna vid trauma måste jobba ännu hårdare så

SSMF:S VIKTIGA ROLLTack var ett nytt stort anslag från Svens-ka Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) kan Michael Hultström de närmaste fyra åren fördjupa ansträng-ningarna att ta fram ett läkemedel som vid akuta njurskador kan öka blodflödet till njurarna. Och därmed rädda liv. Många av de skadade skulle kunna räddas och ha långa liv framför sig om vi hade bättre kunskaper om hur nju-rarna fungerar. Inom sjukvårdsstatistik talar man om QALY, ”quality-adjusted life years”, kvalitetsjusterade levnadsår, ett mått med vilket man ur ett samhällsekono-miskt perspektiv kan väga olika medi-cinska insatser mot varandra.

MÅNGA QUALY I POTTENEtt år i full hälsa motsvarar 1 QALY. Unga som vid akut njursvikt kan räddas från att dö eller bli invalidiserade inne-bär många QALY. Michael Hultströms dagar och kvällar i laboratoriet är långa men han klagar inte. Det är detta han brinner för. När han i sin Hello Kidney-tröja står med ögat i mikroskopet vet han att många, många QALY ligger i potten.

Eriks dataskärmar – han har två stycken – kommer från patienter över hela Sverige. Genom att samtidigt analysera en enorm mängd patientdata kan man upptäcka förändringar som tidigare förblev osynliga. –Vad vi försöker hitta är genvaria-tioner, säger Erik. Vi mäter proteiner. Därefter kan vi se vad som skiljer de som drabbas av hjärtinfarkt och de som inte gör det. Kan det vara så att de som drabbas har mycket mer av en viss genvariant än de som inte har det? Det är det vi letar efter.

FÖLJER UTVECKLINGEN ÖVER TIDENMaterialet kommer från biologiska pro-ver från människor som tackat ja till att vara med i en undersökning och lämnat blodprov. Därefter kan dessa människ-ors utveckling följas genom hela livet. – Om någon får en hjärtinfarkt fem år senare registreras det. Sverige är ett bra land för denna typ av forskning. I USA, som annars är ledande, går mycket tid åt till att de måste kontakta individerna om och om igen varje år för att kunna följa dem.

FRÅN HIGHTECH TILL ZOOBUTIKNär Erik cyklat från dataskärmarna till arbetsplats 2 så kliver han in i en miljö som påminner om en akvarieaffär. Stora akvarier där stim av små zebrafiskar simmar omkring. – Med hjälp av zebrafiskarna tar vi nästa steg. På fiskarna kan vi göra

Redan i skolan var han klar över att han skulle bli läkare eller forskare – han blev bäggedera. Redan vid 35 års ålder blev han professor i medicin. Redan vid 37 års ålder blev han gästprofessor i Oxford. Vid sidan av att vara eftertraktad i hjärt-/kärlforskningsprojekt över hela världen hinner han dessutom leda Sveriges mest berömda sångkör, Orphei Drängar. Erik Ingelsson ligger sannerligen inte på latsidan – läs det personliga porträtt av Erik Ingelsson som DI Weekends krönikör Jan Gradvall här tecknar.

Två kilometer från Uppsala centrum ligger Professorsstaden. Egentligen heter området Kåbo men kallas i folkmun för Professorsstaden sedan den tid då profes-sorer var så aktade i samhället att de hade råd att bo i de finaste husen. Så är det inte i dag. Det närmaste professor Erik Ingelsson kommer dessa ståtliga villor är att han cyklar genom området när han rör sig mellan sina två arbetsplatser.

ALLTID STEGET FÖREErik Ingelsson är 39 år. När han blev professor var han endast 35 år gammal och därmed en av de yngsta i Sverige som fått den titeln. När Erik Ingelsson nu svischar fram på sin cykel mellan arbetsplats 1 och arbetsplats 2 – det tar bara fem mi-nuter – så är han mitt uppe i ännu en arbetsdag med att forska om hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärt- och kärlsjukdomar är tillsam-mans med cancer de sjukdomar som tar flest liv i Sverige, men Erik Ingelsson och hans kollegor kommer allt närmare möjligheten att förutse vilka som löper störst risk att drabbas och därmed möj-ligheten att kunna förhindra det.

VILKA DRABBAS OCHVILKA DRABBAS INTE?Arbetsplats 1 ser ut ungefär som vilket kontorslandskap som helst. Det skulle lika gärna kunna vara en tidning eller en fondmäklarfirma. Men den stati- stik och de siffror som dyker upp på

genvariationer och se vad effekten blir om vi slår bort en gen. Skillnaden i gener mellan zebrafiskar och människor är inte så stor som man kan tro. Att zebrafiskar används myck-et i modern forskning beror på att de förökar sig snabbt och blir könsmogna redan efter tre-fyra månader.

BESTÄMDE SIG TIDIGTErik Ingelsson visste tidigt vad han ville ägna sitt liv åt. – Jag hittade nyligen en gammal upp-sats från nian på ämnet: ’Vad jag gör om tio år’. Jag hade skrivit att då kommer jag att vara läkare eller forskare. Erik började med att läsa på läkar-programmet. Han jobbar fortfarande tio procent av sin tid som läkare och träffar patienter. Resterande tid ägnar han åt sin forskning. Att Erik Ingelsson kunde satsa på forskningen har Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) en del i. – Det stipendium som jag fick från SSMF 2007 var viktigt. Det gav mig en tidig karriärskjuts, både i form av finansiering och som en fin merit. OFTA PÅ RESANDE FOTNär Erik Ingelsson inte är i Uppsala reser han mycket och utbyter erfaren-heter med kollegor i främst USA och i England. I Oxford har han 37 år gammal fått en gästprofessur. – Detta är precis detta jag vill hålla på med. De senaste fem åren har varit väldigt dramatiska. Det har gjorts

stora genombrott, avgörande genetiska fynd. Den stora utmaningen är nu att överföra detta kliniskt. Det är där vi står nu, en början till att jobba fram nya läkemedel baserat på forskningen. FÖRSTEBAS I ORPHEI DRÄNGARNär Erik pratar blänker en liten knapp-nål på hans kavajslag. När man tittar närmare ser man att det är en lyra. Det är en symbol för OD, Orphei Drängar, Sveriges kanske allra främsta manskör, grundad redan 1853.

Att Erik är en av världens mest efter-frågade forskare på sitt område hindrar honom inte att samtidigt vara så aktiv i kören att han inte bara sjunger första bas utan även är dess ordförande. Finns det en koppling mellan väl- mående och körsång? – Ja, jag tror faktiskt det. Sången och kören hjälper mig också i forskningen på så sätt att det är viktigt att ha något vid sidan av arbetet som är lustfyllt. – Jag är också en passionerad mat- älskare, en foodie. Jag drivs av det som är roligt.

Uppsalaprofessorn Erik Ingelsson är en av världens i dag mest omskrivna hjärt-/kärlforskare – och expert på att kombinera arbetet med lustfylld avkoppling som körsång och god mat.

Erik Ingelsson är både förstebas och ordförande i Orphei Drängar.

Erik delar sina stressiga veckor mellan att vara forskare och dräng

SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015 13

FOTO

: MIK

AEL

WA

LLER

STED

TFO

TO: M

ATS

BÄ

CK

ER

lätt att utföra genetiska förändringar för att sedan kunna studera effekten på hela organismen. – Flugorna är supercoola. Vi kan följa hela processen och bokstavligen se vad som händer, förklarar Ruth.

Efter ett tag visade det sig att Ruths upptäckter har en tydlig koppling till utveckling av cancer hos barn och en typ av lungcancer. Olika typer av genetiska förändringar av ALK-receptorn kan leda till mer eller mindre aggressiva varianter av sjukdomarna. Dessutom visade det sig att kemiska substanser som inhiberar ALK kan användas som behandling. – Efter dessa upptäckter hände det ganska mycket, ALK blev ett hett forskningsområde. Det blev stressigt, intensivt och väldigt roligt. Hela min forskning lyfte när det plötsligt fanns en koppling till kliniken.

ALLT ÄR MÖJLIGTRuth ångrar inte flytten till Sverige och att hon vågade satsa på en forskarkarriär. – De enda begränsningarna ligger i hur mycket tid man är villig att lägga ner och vem man jobbar med. Det finns egentligen ingenting som är omöjligt.

14 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015

På motorcykel genom 17 länder – samlade in 15 miljoner

På väg igen: Nu i dagarna är det dags för Ruth Palmer, hennes forskargrupp och, inte minst, alla bananflugorna att flytta från Umeå till Göteborg. Ruth kom till Sverige för 15 år sedan, närmast från Kalifornien och innan dess från London.

Mikael Hartman såg 17 länder, här Kazakstan, på sin resa Singapore – Sverige på mc.Läs Michaels och hans kollega Philip laus blogg på http://longridess.com/

NAMN: Ruth PalmerÅLDER: 44 årFAMILJ: Man och två barn.DOLD TALANG: Duktig simmerska.ARBETAR: Nu Göteborgs universitet, tidigare Umeå universitet.FORSKNINGSOMRÅDE: Utvecklings- biologi, lungcancer, neuroblastom.FRITID: Familj och vänner, friluftsliv, cykling och simning.

Lyckligtvis lyssnade Ruth Palmer inte på varningsorden från forskningschefen i Kalifornien när hon berättat att hon tänkte flytta till Sverige. 15 år senare har Ruth en egen forskargrupp vid Umeå universitet och räknas bland toppforskarna inom sitt forskningsområde.

Den 18 juni 2014 gjorde forskarna Mikael Hartman och Philip lau storstilad entré vid Karolinska Institutet – tre månader efter att de startat från Singapore på sina motorcyklar.

Ruth, it will be tough to be a world class scientist in Umeå”

ERFARENHETER OCH KUNSKAPDe olika forskningsmiljöerna – Dun-dee, London och La Jolla - har fram-förallt gett Ruth många kontakter som hon har nytta av än idag. Dessutom har hon fått insyn i olika forsknings-verksamheter. – Man ser vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det som fung-erar tar man med sig, det som inte fungerar lämnar man, säger Ruth och berättar att det snart är dags för nästa flytt.

NÄSTA STOPP: GÖTEBORG Ruth, hennes doktorander och post-doktorander, samt alla bananflugor ska flytta söderut till Göteborg. Det blir nästan som en omstart för gruppen. – När jag startade forskargruppen var det lite mer slumpmässigt. Nu vet jag vad som är viktigt och har mer erfaren-

Medan många unga svenska forskare flyttar utomlands finns det också en del forskare från utlandet som väljer att forska vidare i Sverige. Ruth Palmer är ett bra exempel.

MÅNGA FLYTTLASSRuth kommer från Skottland och där läste hon också grundutbildningen. Hon disputerade i London där hon mötte en svensk som blev hennes man. Efter några års distansförhållande medan Ruth bedrev postdoktorala stu-dier i Kalifornien bestämde sig paret för att bosätta sig i Sverige. – Trots att min chef i Kalifornien avrådde mig hade jag bestämt mig för att etablera mig i Sverige. – Med finansiering från SSMF var det möjligt att i Umeå göra det som intresserade mig, man ska inte behöva passa in i ett visst koncept, säger Ruth.

het av att få gruppen att fungera på ett bra sätt. Varje flytt och ny miljö medför nya möjligheter och nya utmaningar.

FRÅN GRUNDFORSKNING TILL BEHANDLINGI Göteborg finns närheten till kliniken, någonting som har blivit viktigt i hen-nes forskning. I början av karriären höll Ruth enbart på med grundforskning. – Jag vill veta hur saker fungerar. Bra vetenskap drivs av nyfikenheten, det är så det borde vara i alla fall, säger Ruth och menar att det tyvärr händer alldeles för ofta att forskningen styrs av vilka forskningsområden som för tillfäl-let gynnas med anslag. Det hon ville veta var hur en specifik receptor, ALK, och dess signalerings-kedja, bidrar till utvecklingen av rygg-radsdjur och insekter. Hon använder sig av bananflugor för sina studier, det är

’’ Flugorna är supercoola’’

”

Poängen med resan var inte att ta sig från Singapore till Stockholm utan att öka medvetenheten om bröstcancer i de länder som passerades. Samtidigt passade Mikael och Philip på att samla in pengar till forskning – totalt 15 miljoner kronor. Idén till resan föddes när Mikael Hartman, läkare och tidigare SSMF- stipendiat, flyttade till Singapore 2009 och på ett halvår såg fler fall av långt framskriden bröstcancer än under tio yrkesverksamma år i Sverige. – Det finns preventiva screenings-program som i Sverige, men kvinnorna kommer inte dit. När de väl kommer

har de ofta väldigt stora tumörer, påpekar han. LYSSNA PÅ PATIENTERNAUnder resan besökte forskarna många cancercentra och lyssnade på olika kvinnors erfarenheter. Informationen når inte de kvinnor som behöver den mest och det tas sällan hänsyn till kul-turella och ekonomiska faktorer. I samarbete med antropologer från Köpenhamns universitet görs nu djup-gående patientintervjuer för att ta reda på varför kvinnorna inte tar del av den förebyggande vården säger Mikael Hartman.

Åtta forskare från universiteten i Göteborg, Lund och Uppsala samt Karolinska institutet belönades när Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) den 25 september 2014 delade ut SSMF:s Stora Anslag. Det nya anslaget, som är ett av landets största för yngre forskare, ska täcka både lön och forsknings- kostnader och underlätta självständiga forskningsprojekt.

Övre raden: Göran Karlsson, Niklas Björkström, Helena Carén och Michael Hultström. Undre raden: Anna Martner, Göran Magnusson (ordförande SSMF) och Johanna Dahlqvist.

De var först att ta emot SSMF:s nya stora anslag för unga forskare

MICHAEL HULTSTRÖMUPPSALA UNIVERSITETVid svåra olyckor och stora operatio-ner förlorar man ofta mycket blod. Då kan njurarna kan ta skada och kräver behandling med dialys eller till och med transplantation. Michael utveck-lar en ny strategi som förhoppnings-vis leder till en ny behandling som förebygger akut njurskada vid stora blodförluster.

PHILIPP JUNGEBLUTHKAROLINSKA INSTITUTETOrgan för transplantation är en bristvara, dessutom kompliceras transplantation av att kroppen kan stöta bort det nya orga-net. Forskarteamet där Philipp ingår har utvecklat en strategi för att av patientens egna stamceller framställa nya organ med en 3D-mall. Målet är att genom ännu säkrare teknik kunna erbjuda fler patienter denna avancerade behandling.

NIKLAS BJÖRKSTRÖMKAROLINSKA INSTITUTETCancer i lever-/tarmsystemet står för en tredjedel av dödsfallen i can-cer i Sverige. Trots att immunförsva-ret har som en funktion att bekämpa just uppkomst av cancer får många ändå cancer. Genom att studera hur immunförsvaret motverkar cancer hoppas Niklas hitta ny diagnostik och bättre behandlingsmetoder.

HELENA CARÉNGÖTEBORGS UNIVERSITETVarje år diagnosticeras cirka 1 300 hjärntumörer i Sverige. För den vanligaste elakartade hjärntumören, glioblastom , är medianöverlev-naden ett år. Helena ska studera cancerstamceller från hjärntumö-rer för att öka förståelsen för hur hjärntumörer uppstår för att kunna förbättra behandlingen.

JENNY MJÖSBERG KAROLINSKA INSTITUTETJennys forskargrupp har tidigare upptäckt en ny typ av celler i im-munsystemet som kallas för medföd-da lymfoida celler. Nu vill Jenny lära sig mer om dessa celler och deras roll vid inflammatoriska tarmsjuk- domar. Hon hoppas på sikt kunna hitta nya terapimål för att förhindra eller behandla sådana sjukdomar.

GÖRAN KARLSSONLUNDS UNIVERSITETDagens behandlingar mot leukemi, blodcancer, slår främst ut de snabbt delande cancercellerna medan åter-fallsframkallande blodcancerstam-celler kan finnas kvar. Göran hoppas kunna skilja cancerstamceller från de livsviktiga normala stamcellerna och förbättra diagnos och behandling.

ANNA MARTNERGÖTEBORGS UNIVERSITET Anna studerar en typ av blodcancer, akut myeloisk leukemi (AML). Ome-delbar cellgiftsbehandling, där snabbt delande celler angrips, är avgörande för patientens överlevnad. Anna vill lära sig mer om interaktioner mellan blodcancerceller och immunceller för att förstå hur nuvarande leukemi- behandling kan förbättras.

JOHANNA DAHLQVISTUPPSALA UNIVERSITETDen grundläggande orsaken till de autoimmuna sjukdomar där immun-försvaret angriper den egna krop-pens beståndsdelar är fortfarande till stor del okänd. Johanna forskar kring tre reumatologiska auto- immuna sjukdomar: ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom), SLE och s.k. ANCA-vaskulit.

Ansvarig utgivare: Professor Göran Magnusson, SSMF. Idé: Björn Garenberg.Text: Vetenskapsjournalist Natalie von der Lehr, Björn Garenberg och Jan Gradvall.Layout: Lena Hellström Sparring.Foto: Hans Ericksson där inte annat anges. Sidorna 6-7 och 15: stipendiaternas egna bilder. Sidan 8-9: arkivbilder samt respektive angiven fotograf. Tack TT!Tryck: Kroonpress/Stream Nordic.

FORSKARNAS NYHETERKungligt beskydd ända sedan 1919

SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015 15

Kungahuset har sedan SSMF bildades 1919 hela tiden engagerat sig i den medicinska forskningens framsteg genom att vara SSMF:s beskyddare.

Drottning Victoria 1919-1930

FOTO

: IM

S

Drottning Louise1930-1965

FOTO

: IM

S

Kung Gustav VI Adolf1965-1973

FOTO

:J A

N D

ELD

EN/P

RESS

ENS

BILD

Drottning Silvia1973-

FOTO

: ALE

XIS

DA

FLO

SGenom SSMF:s Stora Anslag ökar SSMF kraftigt stödet till medicinsk forskning. Det nya anslaget kommer varje år att ge några av landets mest framstående unga medicinska forskare förbättrade möjligheter att starta en egen forskningsgrupp och utveckla en egen vetenskaplig linje.

46 MILJONER UNDER FYRA ÅRDe åtta forskare, som valdes ut av SSMF:s granskningsnämnd bland över 250 sökande, får tillsammans dela på 23 miljoner kronor för två års forskningsverksamhet. Därefter finns möjlighet till två års förlängning, det vill säga totalt 46 miljoner kronor.

HEL- RESPEKTIVE HALVTIDFyra av forskarna fick SSMF:s Stora Anslag för heltids forskningsarbete medan fyra kliniskt verksammaforskare fick halvtids anslag.

EFFEKTIVARE FORSKNINGDe åtta forskare, som tilldelades det nya etableringsbidraget är överens: stödet från SSMF betyder främst arbetsro. Nu kan de fokusera helt på forskning istället för att lägga mycket tid och möda på att söka finansiering. De kan dessutom planera mer långsiktigt än ett år i taget. Och extra ögon och händer i form av nyanställda doktorander ser till att det blir fler och snabbare forskningsresultat.

Läs mer utförliga presentationer av mottagarna av SSMF:s Stora Anslag, på ssmf.seNästa års mottagare presenteras i ett extranummer av Forskarnas Nyheter i början av 2015.

Stöd SSMF som du själv vill!

Läs mer om alla vägar att stödja den medicinska forskningen på ssmf.se eller ring SSMF på 08-33 50 61.

Ge en gåva då och då. Sätt in ett bidrag på SSMF:s bank- eller plusgirokonto. Eller varför inte bli månadsgivare och ge ett fast belopp via autogiro?

Ge en minnesgåva. Hylla minnet av en god vän med en minnesgåva på valfritt belopp via ssmf.se. Vill du gratulera med forskning i stället för blommor, beställ en gratulationsgåva.

Ge 6 000:-, få 1500:- tillbaka! Vet du att du kan göra avdrag för gåvor till SSMF? Ger du 2 000 – 6 000 kr under ett år får du dra av 25 procent.

Tänk på SSMF i ditt testamente. Den vanligaste gåvan till SSMF är testamenten. Då kan du säkerställa forskning på hög nivå, till exempel kring en sjukdom som drabbat dig själv.

Donera ett större belopp och starta en egen fond. Starta en egen forskningsfond kring en sjukdom där du tycker att det är angeläget med mer forskning. Ge fonden ditt eget namn eller namnet på en anhörig som drabbats av just den sjukdom där du gärna skulle se mer forskning.

En gåva till SSMF kan se ut nästan hur som helst. Stödet till SSMF behöver inte vara i pengar. SSMF får ofta gåvor i de mest skiftande former: bostäder, konst, smycken, antikviteter, veteranbilar och andra tillgångar som auktionshusen hjälper till att förvandla till pengar till forskning.

Dela med dig av aktieutdelningen. Äger du aktier i börsbolag kan du skänka bort hela eller delar av aktieutdelningen till SSMF – utan att varken du eller SSMF behöver betala någon skatt. Hela beloppet går till medicinsk forskning. Se ssmf.se

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). www.ssmf.se Telefon 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.Postadress: SSMF, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Besöksadress: Fogdevreten 2 A, Solna.

Vill du veta mer om SSMF? Vill du följa forskningens framsteg? Vill du veta mer om hur du kan stödja SSMF? Fyll i talongen, lägg den i ett kuvert och posta till: Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, 171 20 Stockholm. Skriv FRISVAR 20355461 på kuvertet så slipper du betala porto. Eller ring 08-33 50 61 och anmäl ditt intresse. POSTNR POSTADRESS

NAMN

ADRESS

Tänk gärna på Svenska Sällskapet för Medicinsk ForskningHedra den bortgångna med en gåva till medicinsk forskning! Läs mer på www.ssmf.se