Fonetik & FonologiTDDC89/info/3-fonetik.pdf2 7 Fonem Fonem = minsta betydelseskiljande enhet i...
Transcript of Fonetik & FonologiTDDC89/info/3-fonetik.pdf2 7 Fonem Fonem = minsta betydelseskiljande enhet i...
1
1
Fonetik & Fonologi
Föreläsning 3 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2009-09-03
2
Fonetik & Fonologi
Alla naturliga språk baseras på ljud (när talarna kunnat uppfatta sådana)
Effektivt (få byggstenar oändligt antal meddelanden)
Svårt, många organ inkopplade Vi fyller i det som ”fattas”
3
Talorganet
4
Skrift
Yngre än talet Skild från talet Kodar inte allt som hörs, sägs, förstås
Vi tolkar texter
Olika principer för skrift Representation av olika enheter: talljud, stavelse,
betydelse
Svensk stavning: En bokstav/ett ljud + undantag Olika principer för betonade och obetonade stavelser
5
Fonetik och Fonologi
Studerar språkets ljudstruktur Fonetiken studerar, bl.a., hur talet bildas
och uppfattas, hur barnet tillägnar sig det Fonologin studerar talljudens språkliga
funktion och hur ljuden används i det enskilda språket
6
Fonologi
Analys av talljuden som system Vilka är de minsta byggstenarna i ett visst
språk? Hur kan de kombineras? Vilka kombinationer får inte finnas?
2
7
Fonem
Fonem = minsta betydelseskiljande enhet i språket
Allofon = variant av ett fonem Ex:
bakre och främre uttal av sje-ljudet på svenska är två varianter av samma fonem
Skånskt och uppsvenskt /r/ är dialektala allofoner
8
Fonemförråd
Fonemen i ett språk utgör dess fonemförråd
Olika ljud är fonem i olika språk Två talljud kan vara allofoner i ett språk
och två olika fonem i ett annat Ett språks fonemförråd kan ändras med
tiden Antal fonem i språken kan variera
mycket Hawaiiskan 15 fonem, svenskan 27(?),
abchasiskan 68
9
Fonologi, fonem flödesschema
Kan de förekomma i samma kontext?
Fonetisk likhet? Betydelseskillnad?
samma fonem
(allofoner) olika
fonem olika
fonem
samma fonem
(allofoner i fri variation)
Nej Ja
Nej Nej Ja Ja
10
Enheter???
11
Betonad stavelse: K*V:, K*V:K Ex. vi, vit K*VK:, K*VKKK* Ex. Vitt, vits, bitskt
Obetonad stavelse: K*VKK* Ex. Vital, mystisk
Svenskans stavelsestruktur
12
Svenskans konsonantkluster
I början av stavelsen: Högst 3 konsonanter: str, spr, skv
men inte: *sdr, *sbr, *sgv, *mb I slutet av stavelsen:
Högst 3 konsonanter + ändelser: rst, rsk, stskt (ett västkustskt kvastskaft)
men inte: *str, *spr, *skv Sveriges huvudstad på andra språk:
Fi. T’ukholma, Sp. Estoc’olmo, Fr. Stock’holm , It. Stocc’olma
3
13
Kommunikationskedjan
14
Ljud består av variationer i lufttrycket
Talljuden uppstår genom vibrationer i stämbandet eller brus som uppstår vid förträngningar i talröret
Talljuden påverkas av talrörets form
Talproduktion
15
Talljuden delas in i: Vokaler
stämbandston variationer i käköppningen, tungans läge och läpparnas form
skapar de olika ljuden Konsonanter
luftströmmen hindras och brus uppstår artikulationsstället, artikulationssättet samt närvaro eller frånvaro
av stämbandston skapar de olika ljuden
Talljud
16
Vokaler
Alla vokaler är tonande Tungans läge i två dimensioner:
horisontellt: främre/bakre vertikalt: öppen/sluten
Läpparnas utformning: orundad/rundad
17
Vokalfyrsidingen
18
De svenska vokalerna
Grafem
Ljud Traditionell beteckning
Särdrag Exempel
a [ɑ:] [a]
Långt A Kort A
Orundad, bakre, öppen Orundad, främre, öppen
Tak, dag Katt, hamn
e [e:] [ɛ] [ә]
Långt E Kort E
Orundad, främre, halvsluten Orundad, främre, halvöppen Orundad, central, halvsluten
Deg, lera Sett, den Pojke, dille
i [i:] [ɪ]
Långt I Kort I
Orundad, främre, sluten Orundad, främre, sluten
Fin, sik Mitt, titt
o [u:] [ʊ]
Långt O Kort O
Rundad, bakre, sluten Rundad, bakre, sluten
Bro, ko, stor Bott, trott
4
19
De svenska vokalerna
Grafem Ljud Traditionell beteckning
Särdrag Exempel
u [ʉ:] [θ]
Långt U Kort U
Rundad, främre, halvsluten Rundad, central, halvsluten
Ful, gul, sur Full, guld, russ
y [y:] [ʏ]
Långt Y Kort Y
Rundad, främre, sluten Rundad, främre, sluten
Mys, myra Hyss, sytt
å [o:] [ɔ]
Långt Å Kort Å
Rundad, bakre, halvsluten Rundad, bakre, sluten
Låg, måne, bås Mått, fond, boss
ä [ɛ:] [æ:] [ɛ]
Långt Ä
Kort Ä
Orundad, främre, halvöppen Orundad, främre, öppen Orundad, främre, halvöppen
Häl, lät, nät Här, kär, näring Häll, fäll, nätt
ö [ø:] [œ:] [œ]
Långt Ö
Kort Ö
Rundad, främre, halvsluten Rundad, främre, halvöppen Rundad, främre halvöppen
Föl, lös, lön För, kör, skör Föll, löss, lönn
20
Konsonanterna
Skapas genom en förträngning i talorganet bruskälla: när luften passerar förträngningen
uppstår brus Variationerna som gör att vi uppfattar olika
ljud ges av: 1. stämbandstonen: vibration i stämbanden eller ej 2. artikulationsstället: var i munnen ljudet skapas 3. artikulationssättet: hur ljudet skapas
21
Tonande /m/, /v/, /d/, ...
Tonlösa /p/, /f/, /t/, ...
Konsonanter: Stämbandston
22
frikativ (f, v, s, j…)
klusil (p, b, t, d, k, g)
lateral (l)
tremulant (r)
nasal (m, n, …)
Konsonanter: Artikulationssätt
23
Konsonanter: Artikulationsställen
Läpparna: labial Underläpp mot tänderna: labiodental Tänderna: dental Tandvallens bakre del: retroflex
(alveolar) Hårda gommen: palatal Mjuka gommen: velar Struphuvudet: laryngal
24
Fonetik - Talorganet
5
25
Sje-ljudet []: tonlös, frikativ, men var?
Vid artikulationen av bakre sje-ljudet uppstår bruset i mjuka gommen (velar) men läpparna tenderar att vara något rundade. Därför kallas det av vissa fonetiker för ”labio-velar” för att skilja det från [x] som också är tonlös, frikativ, velar.
Främre sje-ljudet uttalas oftast som det retroflexa s-et, dvs [ʂ].
26
IPA
27
I flytande tal
Uttalas inte alla ljud, sk. reduktioner vi fyller i med vår kunskap
Ett fonem låter (och skapas) inte alltid precis på samma sätt, det beror på kontexten ljud ”assimileras”, anpassar sig till omgivningen uttalet av det ena börjas ”i förtid”
28
Förmedlar: betydelseskillnader informationsstruktur personliga egenskaper
grupptillhörighet, känslor, mm
Behandlar företeelser som påverkar mer än ett ljud längd betoning (ord-, fras- och satsnivå) intonation (ord- och satsnivå)
Prosodi
29
Betonade stavelser i svenska har längdskillnad kort vokal - lång konsonant lång vokal - kort
Jmf finska: tuli, tuuli, tulli, tuulli
Längd
30
Betoningen framhäver en stavelse i ordet I svenskan är betoningen fri och kan då
användas för att åstadkomma betydelseskillnader ’formel – for’mell ’massiv – ma’ssiv
Betoning på ordnivå
6
31
Betoningen kan också påverka betydelsen av flera ord. Jmf. Jag drog en historia, allt var lögn, men han gick ’på den
i alla fall. Jag sa att isen inte höll, men han ’gick på den i alla fall.
Betoning på frasnivå
32
Betoning på satsnivå
Betoning tar fram de ord som är viktiga i ett yttrande - vanligen innehållsord
Vilket ord som har betoning påverkar tolkningen, t.ex. genom olika presuppositioner ”Först kallade han mig smålänning, sedan förolämpade
jag honom”
33
Intonation
”Språkets melodi” Åstadkoms med variationer i grundtonen Svenskan har:
ordintonation, s.k. tonaccent satsintonation
34
Svenskan har två tonaccenter, akut (accent I) och grav (accent II) För att kunna göra skillnad mellan accent I och accent II
måste ordet ha minst en stavelse efter den betonade
Olika realisering i olika dialekter Vissa dialekter (t.ex. finlandssvenskan) gör ingen
skillnad mellan accenterna
Tonaccent
35
Akut och grav accent
36
Intonation kan också ge satser olika betydelse Jmf uttalet av:
Då kommer han. Då kommer han?
Satsintonationen kan också uttrycka talarens attityd gentemot det sagda, som t.ex. tvekan, ironi, säkerhet eller osäkerhet.
Satsintonation
7
37
Fonetik - användningsområden
Lingvistik, psykologi Språkpedagogik Taligenkänning / talarigenkänning
röststyrning säkerhetssystem
Talsyntes talad kommunikation från datorsystem uppläsning av text
Informationssystem - in/utmatning
38
Länkar
Swedia, aktuellt dialektprojekt: swedia.ling.umu.se/
En resa i fonetikens marker: www.ling.su.se/staff/hartmut/tur.htm
Sven Öhman, Svenska dialekter (SVD): www.svd.se/statiskt/multimedia/dialekt/index.asp
IPAtecken + ljud hctv.humnet.ucla.edu/departments/linguistics/
VowelsandConsonants/course/chapter1/chapter1.html
WaveSurfer, fri programvara: www.speech.kth.se/wavesurfer (för tal- och ljudanalys och
annotering/transkribering)