Empati lyssnande

kommunikation

motivatio grupp krav demokrati

erfaren het humor förståelsE

kamr a tskap r

el-

tions

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

OLKHÖGSKOLANGÖSTA VESTLUND:»Människornas sociala kraft ändrade rummet«

2014

sedan 1920

Den tänkande

lärarenNY FORSKNING OM

FOLKHÖGSKOLANS PEDAGOGIK

nr 5 2014

»Det handlar om valet att bli lärare och om de utmaningar som ständigt � nns inom lärar-yrket. För läraryrket är både lätt, underbart, svårt, ansvars-fullt och meningsskapande. Också för läraren inom mig. Jag vill öppna dina sinnen för det inre arbetet, att släppa fram och våga prata om käns-lor av såväl skam som stolthet, om att lyckas och misslyckas och känslan av frihet att undervisa då man är med eleverna – inte emot.«

Lärarförlaget, Box 12239, 102 26 Stockholm

Lärarförlaget ger ut böcker för lärares kompetens-utveckling, fortbildning och inspiration. Våra böcker vänder sig till förskollärare, fritidspedagoger, grund-skollärare, special pedagoger, gymnasielärare, skol-ledare och inte minst lärarstudenter.

Läs mer ochbeställ pålararforlaget.se

195:-*

Läraren inom mig – pedagogiska berättelser Anne-Marie KörlingMjuka pärmar, 232 sidor, ISBN 978-91-9808-497-9*Pris inkl moms. Frakt tillkommer. Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

Läraren inom mig-210x265.indd 1 2014-10-07 12:43

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 3

När man tar del av undersökningar och utred-ningar om folkhögskolan är det genomgå-ende att deltagarna är mycket nöjda med

sin tid på folkhögskola. Inom folkhögskolan har man också talat om sin särskilda pedagogik som nyckeln till framgången med ord som särart, folk-högskoleanda och folkhögskolemässighet. Men exakt vad det är folkhögskolläraren gör och som fungerar så bra har man inte riktigt kunnat svara på. En del har till och med ifrågasatt att särarten finns. I ett tiotal år har Sam Paldanius, universitetslek-tor vid Örebro universitet, forskat om särarten för att ta reda på vad det är i folkhögskolan som ger så nöjda deltagare. Förra året presenterade han sina senaste rapport. I två år satt han med i klassrum-met på två folkhögskolor och studerade deltagarna och folkhögskollärarens arbetssätt för att ta reda på vad som händer i klassrummet. Svaret på varför det fungerar så bra är att folkhögskolläraren är otydlig och luddig, både i undervisningssituationen och i relationen till deltagarna. Det låter konstigare än vad det är. Vi har talat med Sam Paldanius och följt folkhögskolläraren Alva Uddenberg under en dag.

En stor fråga inför valet gällde om det var rätt att utesluta Sverigedemokraterna från skolvalsdebat-terna. I en insändare i detta nummer skriver Inga-Lill Junedahl att demokratin innebär att vi ”måste stå ut med åsikter som vi själva inte har men träna på att bemöta dem”. I detta nummer har vi träffat folkhögskollärare i Skåne, där Sverigedemokraterna skördade störst sina största framgångar, och talat om hur vi ska bemöta Sverigedemokraterna och möta rädsla, främlingsfientlighet, och fördomar.

Hemligheten bakom folkhögskolans pedagogik

REDAKTÖRENF

oto

Håk

an E

lofs

son

»Svaret på varför det fungerar så bra är att folkhögskolläraren är otydlig och luddig, «

På många folkhögskolor studerar deltagar e för att kunna söka in på Polishögskolan. I våras beslöt Rikspolisstyrelsen, utan förvarning, att enbart elever från gymnasiet och komvux ska kunna söka till Polishögskolan. I ett slag krossades deltagares framtidsplaner. De hade tagit dyra lån för att kunna studera – till ingen nytta. Nu ska frågan utredas igen men det är inte säkert att folkhögskolans delta-gare ska få söka Polishögskolan. Rikspolisstyrelsen ger besked i november.

Till slut vill vi säga grattis till Gösta Vestlund som välförtjänt är en av tre som har nominerats till Årets krönikör av branschorganisationen Sveriges Tidskrif-ter. Med nyfiken ödmjukhet och ett långt perspektiv som idag blir allt mer sällsynt, bjuder Gösta Vestlund på en klokhet och eftertänksamhet i sina krönikor som lämnar en del av frågan till läsaren att tänka vidare kring. Så arbetar en sann folkbildare, lyder motiveringen. I nästa nummer får ni veta vem som vann.

Staffan Myrbäck

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare och gillar att titta på Downton Abbey och läser just nu Arthur Koestlers memoarer.

»Det handlar om valet att bli lärare och om de utmaningar som ständigt � nns inom lärar-yrket. För läraryrket är både lätt, underbart, svårt, ansvars-fullt och meningsskapande. Också för läraren inom mig. Jag vill öppna dina sinnen för det inre arbetet, att släppa fram och våga prata om käns-lor av såväl skam som stolthet, om att lyckas och misslyckas och känslan av frihet att undervisa då man är med eleverna – inte emot.«

Lärarförlaget, Box 12239, 102 26 Stockholm

Lärarförlaget ger ut böcker för lärares kompetens-utveckling, fortbildning och inspiration. Våra böcker vänder sig till förskollärare, fritidspedagoger, grund-skollärare, special pedagoger, gymnasielärare, skol-ledare och inte minst lärarstudenter.

Läs mer ochbeställ pålararforlaget.se

195:-*

Läraren inom mig – pedagogiska berättelser Anne-Marie KörlingMjuka pärmar, 232 sidor, ISBN 978-91-9808-497-9*Pris inkl moms. Frakt tillkommer. Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

Läraren inom mig-210x265.indd 1 2014-10-07 12:43

Portad av PolisenUtan förvarning beslöt Rikspolisstyrelsen att enbart betyg från gymnasiet och komvux ska räknas för att komma in på Polishögskolan. Efter protester ska frågan utredas igen.

Så tänker en folkhögskollärareLuddiga och otydliga. Så beskrivs folkhögskollärarna i ny forskning som förklaring till att deltagarna är så nöjda med folkhögskolans lärare.

Vill satsa en miljardDen förste folkhögskollärare som utnämnts till utbildnings - minister vill satsa ytterligare en miljard på folk högskolan. Vi har ställt tio frågor till Gustav Fridolin. Sid 6

10

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 StockholmTelefon: 08-737 67 00

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHLBox 12 229, 102 26 Stockholm

OLKHÖGSKOLANF 14Omslag:Peter Jönsson

ANNONSER, BILAGOR & WEBB: ConMedia Konsult ABinfo@conmedia.sewww.conmedia.se 08–601 25 20 Bokningsstopp Folkhögskolan nr 6 2014: 24 november

PRENUMERATION: prenumeration@larartidningar.se08-7376680

REDAKTION:Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@larartidningar.se070-324973

Svante IsakssonReporter (frilans)svante@svanteisaksson.com 070-6241024

Jonna Olsson Art direction & grafisk design

Sista manusdag för

nr 6 2014: 24 NOVEMBER

Utgivning: 9 december

4 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

Månadens linje: På Mora folkhögskola sätter man sig i höst framför brasan i prästgårdenför att samtala om människans plats i helheten. ........................................................................................ 8

Skåne: Här blev Sverigedemokraterna störst i landet. Hur ska folkhögskolan möta Sverige-demokraterna och främlingsfientligheten ........... 20

Insänt: Inga-Lill Junedahl på Klarälvdalens folk-högskola upprörs över Åsa folkhögskola och tycker det är självklart att bjuda in Sverigedemo-kraterna på partidebatt. ......................................... 27

Författarporträtt: Författaren Stewe Claeson har skrivit två romaner som är ett koncentrat av två av folkhögskolans grundstenar. .......................... 28

Ingela: SFHLs ordförande förväntar sig ett Lärarlyft för folkhögskollärare av vår nye utbildningsminister. ................................................ 33

INNEHÅLL

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 5

F olkhögskolan är fantastisk! Vi är fria att utforma våra olika kurser med meningsfulla innehåll och metoder, tillsammans med våra deltagare. Fritt forma folkhögskolan till en plats

där vuxna människor kan (åter)erövra lusten att lära, utvecklas och aktivt kliva in i demokratin för att (åter)erövra och utveckla den. Tillsammans bidra till en hållbar utveckling i vid mening. Plane-tens överlevnad och varje människas meningsfulla liv där vi får vara friska, behövas, bidra, utvecklas, erövra vardagsmakt, skapa och uppleva glädje tillsammans med andra.

Men är folkhögskolan så fri som vi tror eller vill att den ska vara?Länge har folkhögskolans allmänna kurser levt i ett korstryck där

de behörighetsgivande kurserna, de som ska ge människor en ”andra chans” i utbildningssystemet, pressats hårt.

Europeisk utbildningspolitik a la Bryssel, den kända Bolognapro-cessen, nya betygssystem som påverkat folkhögskolans omdömen – numera en sjugradig skala. Knappast en slump. Ungdomsskolans nya nationella kursplaner (Gy11), kraven på överflexibilitet där vi alltid förväntas ta emot långtidsarbetslösa, långtidssjuka, nyanlända – men alltid på andras villkor. Här gäller arbetsförmedlingens, försäkrings-kassans och csn:s regelverk. Kostnadseffektivitet och kvantitetsre-sultat. Ett annat exempel: ”sfi i folkhögskola fick till sist inte bli sfi på folkhögskolevis – trots vackra utredningsord”.

Allt detta påverkar och styr oss. Hur går det då med den fria folkbildningen, våra långsamma processer och små studiegrupper? Trygghet och utveckling kräver tid. Den lilla studiegruppen kostar. Hur går det med folkhögskollärarnas hållbara arbetsliv? Nämns vi när riksdagen beslutar om lärarlyft?

Har vi ett existensberättigande om vi inte utvecklar folkhögsko-lans unika möjligheter att just vara en annorlunda (ut)bildningsform

– och det underbara ordet ”motsvarande”.Visst vågar och kan folkhögskolan vara

en nutida motståndsrörelse. Visst orkar vi stå emot alla krav på snabba fix – också på de all-männa kurserna. Visst kan vi bidra till hållbar utveckling där vi småskaligt arbetar för män-niskovärde och demokratiutveckling – där en människa inte mäts i kraft av hennes ”anställ-ningsbarhet”. Men klarar vi att ekonomiskt överleva i vår tid? Kan vår nya regering ge oss de möjligheterna?

Bengt Göransson har sagt: ”Valfrihet är rätten att välja från ett sortiment som andra tillhandahåller. Friheten däremot är oändlig. Den förutsätter hänsynstagande till andra. Friheten förutsätter också jämlikhet.” Hur fri får folkhögskolan lov att vara?

Anette Lydén

Fri, friare, friast?

KRÖNIKA

•Anette Lydén arbetar som lärare på Södra Stockholms folk hög skola i Skärholmen. Hon är född i Jämtland och gillar att gå i skogen.

Kort om …bokmässa, dans, ljusmanifestation, boksläpp, stipendium, kulturcaféer…• På bokmässan i Göteborg deltog flera folkhögskolor. Västra Göta­landsregionen visade upp sina sex folkhögskolor. Leksands folkhögskola visade hur man binder böcker. Folk-högskolor utan gränser deltog med föreläsningar om bilder av Ryssland, dess utbyte inom utbildning och handi-kappområdet, och samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor.

• I september var det premiär för hös-tens Spel- och danskvällar på Hemse folkhögskola. Musiklinjens folkmusik-profil spelade till dans i Gullinsalen på Folkan i Hemse och välkomnade även publiken att ta med egna instrument – och dansskor.

• 1 oktober anordnade några elever från Sommenbygdens Folkhögskola en ljusmanifestation mot rasism i Skåne. Flera av eleverna som organi-serade demonstrationen är nyinflyt-tade i Tranås och studerar på folkhög-skolans musiklinje.

• Författaren Anders Rydell har till-delats bokförlaget Natur & Kulturs arbetsstipendium på 100 000 kr för att skriva en bok hur nazisterna stal tusen-tals bibliotek över hela Europa. Rydell utbildade sig till journalist på Södera Vätterbygdens folkhögskola.

• Tidskriften Folkhögskolans egen journalist Svante Isaksson har också tilldelats ett arbetsstipendium på 100 000 kr av Natur & kultur för att skriva en bok om Brunnsviks folkhög-skolas uppgång och fall.

• Ida Linde, lärare på Biskops-Arnö Nordens folkhögskola, har släppt en ny bok: Norrut åker man för att dö, som beskrivs som en roman om Västerbot-ten och vad vi ärver eller som en bok om en plats där skräcken och rädslan får husera fritt.

6 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

10 FRÅGOR

1 Du är den första folkhög-skollärare som utsetts till utbildningsminister.

Hur kommer folkhögskolorna att märka det?

– Övertygelsen som finns i folkbildningsidén att bildningen har ett egenvärde kommer att märkas i mitt arbete. Inom mitt arbetsområde med förskolan och grundskolan handlar det om att inte bara fokusera på det mätbara som betygen utan också på ska-pandet, det ämnesövergripande arbetet och inte minst tid för möten mellan lärare och elev. Det är där bildningsögonblicket upp-står. Synen på bildning kommer att bli tydlig inom regeringen, där vi nu är tre ministrar som är inrik-tade på utbildningen.

– Att både Miljöpartiet och Socialdemokraterna är represen-terade i utbildningsdepartemen-tet är en styrka, som också visar hur viktig skolan är för oss. Båda partierna delar tydligt på ansva-ret. Det är inte som tidigare under Alliansen, när mest Folkpartiet och Jan Björklund drev frågorna.

2 Miljöpartiet svarade i Tidskriftens Folkhögsko-lans enkät att de vill se ett

särskilt tillägg för internaten på folkhögskolor. Får vi se det nu?

– I Miljöpartiets budget finns tillägget med men nu är vi två par-tier som ska diskutera detta. Ännu vet vi inte var vi hamnar i frågan.

3 Många folkhögskollärare har reagerat negativt på Socialdemokraternas för-

slag att låta 16-åringar gå på folk-högskola. Hur ser du själv på det?

– Som folkhögskollärare tycker jag att det fungerar bra både med 16- och 17-åringar på folkhögsko-lan. På vår skola tycker vi om blandningen av äldre och yngre kursdeltagare. Miljöpartiets linje är att folkhögskolorna själva ska få avgöra frågan. Socialdemokra-terna har en lite annan modell. Nu får vi samtala om det.

» Det behövs nya folkhögskolor«

Han är den förste folkhögskollärare någonsin som utnämnts till utbildningsminister. Det känns som ett stort ansvar, säger miljöpartisten Gustav Fridolin. Han har fått många SMS från rektorer, kollegor och kurs-deltagare. Alla hoppas att den nye utbildningsministern ska betyda mycket för folkhögskolornas framtid. Men frågan är om han som utbildningsminister kan fortsätta att arbeta som folkhögskollärare en halv dag i veckan? text: holger nilén

Miljöpartiets linje är att folkhög-skolorna själva ska få avgöra frågan om 16-åringar på folkhögskola.

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 7

4 Miljöpartiet har sagt att man vill satsa ytterligare en miljard på 10 000 fler

utbildningsplatser på folkhög-skolornas allmänna linjer. Blir det så nu?

– Det här handlar om budget-förhandlingarna, så jag kan inget säga i nuläget.

5 Om satsningen går ige-nom, hur ska kursdel-tagarna få plats rent

fysiskt? Folkhögskolorna räcker inte till. Det skulle kräva en kraftig utbyggnad av alla folkhögskolor. Och det medför extra kostnader till byggnader och hyra av lokaler.

– Vi kräver utbyggnad i vårt partiprogram och räknar då också med att det behövs nya folkhögskolor. Där påtalar vi också att hela utbyggnaden inte kan ske på en gång utan under hela mandatperioden på fyra år. Allt ingår i vårt budgetförslag, så det här blir också en fråga i bud-getförhandlingarna.

6 Folkhögskolan ska vara en fri skolform samtidigt som den fått och får allt

fler uppdrag av staten. Hur tän-ker du kring det?

– Detta kräver att folkhögsko-lorna har ett starkt självförtroende, så att de kan hävda sin särart. De har lyckats genomföra många upp-drag på allra bästa sätt, som kun-skapslyftet och sfi. Det känns viktigt att fler får ta del av folkbild-ningen, så folkhögskolorna får inte vara rädda för nya uppgifter.

7 Ditt eget fack SFHL vill att folkhögskollärare ska få lärarlegitimation på

samma sätt som andra lärare och att de ska kunna arbeta inom ung-domsskolan. Hur ser du på det?

– Alla oklarheter som finns

Konkurrensverket utreder Vindeln• Konkurrensverket har beslutat att utreda om Vindelns folkhögskola snedvrider kon-kurrensen i Vindeln. Det är lokala företagare som anmält att skolan begränsar konkur-rensen på ett otillbörligt sätt när man säljer luncher, logi och konferenstjänster, eftersom den landstingsägda skolan slipper debitera moms. Konkurrensverket har gjort en förstudie som leddde till att ärendet blev ”prioriterat.” Utredningen blir klar någon gång under nästa år.

Avstängd för narkotika försäljning• En elev på Stensunds folkhögskola stängdes av efter att denne sålt ecstacy på skolområdet. Skolans deltagare ställer sig bakom beslutet och anser att ledningen gör rätt. Stensund är känt för sin nolltolerans mot droger och arbete med att få med och göra deltagarna medvetna om konsekven-serna av droger och drogmissbruk. Där finns deltagare som själva har haft problem med missbruk och ser skolan som en möjlighet att komma vidare i livet.

Studieförbund ger konstnärer jobb• Studieförbunden är troligen den enskilt största uppdragsgivaren för svenska konstnä-rer. Under 2013 rapporterade studieförbunden 1 315 200 uppdrag för kulturutövare i sina kulturprogram, varav 529 200 för professio-nella konstnärer. Det framgår i en ny rapport från Folkbildningsrådet om studieförbundens betydelse för professionella kulturutövare.

Vill lägga ned Åsa folkhögskola• Sverigedemokraterna i Sörmland vill lägga ned Åsa folkhögskola. Partiets gruppledare i landstinget, Adam Marttinen, säger att SD vill prioritera vården. Landstinget i Sörmland har två folkhögskolor. Förutom Åsa, Eskilstuna folkhögskola. Partiet har dock inget stöd av de andra partierna i landstingsfullmäktige. Inte ens det nya partiet som blev vågmästare i Lands-

tinget, Vård för pengarna, vill lägga ner någon folkhögskola.

med behörighetsreformen måste klaras ut. Just folkhögskolornas del i detta ligger på min kollega Aida Hadzialics bord.

8 Det pågår en generations-växling i folkhögskolan. Många lärare pensione-

ras och många av de nya lärarna kommer från gymnasiet. Hur ska folkhögskolorna ha råd att fortbilda dem i folkbildning och folkhögskolans praktik?

– Alla lärare oavsett skolform har rätt till kontinuerlig fortbild-ning och skolorna ska stå för detta. Vi i regeringen kommer att föreslå mer pengar för just fort-bildning av lärare. Sedan är det parterna som slutgiltigt förhand-lar om detta.

9 Alla partier vill att folk-högskollärarutbildningen ska finnas kvar. Socialde-

mokraterna vill dessutom öppna för att också andra lärosäten ska kunna utbilda folkhögskol-lärare. Hur ser du på det?

– Den frågan passar jag på. Återigen hänvisar jag till Aida Hadzialic.

10 Du har undervisat en halv dag i veckan på Lidingö folkhög-

skola, samtidigt som du varit språkrör och riksdagsman. Ska du fortsätta med det som utbild-ningsminister?

– Natten innan jag tillträdde som utbildningsminister fick jag bekräftat på sms från min rektor att jag sagt upp mig från min tjänst som folkhögskollärare. I grundla-gen står att ett statsråd inte får ha någon annan anställning (Reger-ingsformen 6 kap. 2 §). Men det är klart att jag ska vara på min folk-högskola en del och inte tappa kon-takten med deltagarna och snacket i lärarrummet.

Jan Björklunds skolpolitik enligt Fridolin…

60 miljonerFolkbildningsrådet har fördelat platser till etableringskurser för nyanlända invandrare. 41 folkhögskolor får ta del av regeringens nya satsning. Folkbildningsrådet har hittills i år fördelat 1 180 platser till 73 folkhög skolor. Satsningen görs på uppdrag av regeringen och är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Totalt omfattar satsningen60 miljoner per år 2014 och 2015 samt 80 miljoner per år 2016 och 2017.

6 450

35

OBS! I förra numret hamnade några siffror fel om kvinnors representation i politiken. Kvinnor är under-representerarde bland politikerna i jämförelse med män-nen: 43 procent kvinnor jämfört med 57 procent män. Men delar man in dem i olika åldrersgrupper sker något intressant. Ju yngre, desto fler blir kvinnorna: 18–19 år: 9 procent kvinnor och 7 procent män. 30–49 år: 35 pro-

cent kvinnor och 30 procent män. 50–64 år: 37 procent kvinnor och 38 procent män. 65 år och äldre: 19 procent kvinnor och 25 procent män.

MÅNADENS LINJE

Bara namnet fångade intresset och gav en känsla av klassisk folk-bildning: Kura skymning – samtal om människans plats i hel heten, ett namn som ger känslan av en mörk afton framför brasan.

– Kura Skymning är en gam-mal tradition där man sitter och språkar i lugn och ro. Nu börjar ju hösten tätna och det inbjuder till att samlas och sitta framför brasan, vilket vi faktiskt kommer att göra i prästgården i Skattung-byn där Mora Folkhögskola har en filial, säger Olavi Hemmilä ansvarig för föreläsningserien.

Olavi Hemmilä kom till Mora folkhögskola förra hösten. Han är universitetslektor i litteratur och har jobbat på högskolan i 14 år. Under hösten blir det sex före-läsningar med bland annat teman som Lita på din intuition, Natu-ren i litteraturen, Dan Anderssons intresse för indisk filosofi.

– Jag var en sån här Visiting Fulbright Professor i Seattle.

Jag hade forskat om ett ämnesområde som kallas för Eco Criti-cism, som är stort i usa och England. Det handlar om hur vår syn på naturen speglas i film och litteratur och annan konst. När Shakes-peare skrev sina tra-gedier var det väldigt kallt på de brittiska öarna. Det kallas för den lilla istiden. Det var missväxt och oroligt på kontinenten och en del forskare har menat att Shakespeare led av ekofobi. Han skrev om det han såg omkring sig. Då speglar litte-raturen människans vånda över klimatet vid den tiden.

Din avhandling handlar om Dan Andersson och hans intresse för indiska religioner.

– Det stora lyftet för Dan Andersson var när han läste vinterkursen på Brunnsvik

1914–1915. Där fick han en lärare som hette Niklas

Bergius, som hade varit munk i Belgien i åtta år. Hans favoritämne var indisk filosofi. Dan Andersson blev intres-serad och läste Bhaga-

vad Gita och så vidare. Han var ganska modern

på det sättet.Och så avslutar ni hös-

ten med post modernismen och en fråga som anknyter till valrö-relsen, frågan om de övergivna ideologierna.

– Jag har lagt det seminariet sist. Dessförinnan har vi diskute-rat människans förankring i natu-ren och vikten av att lyssna på sin intuition. Då vill jag förmedla en känsla av att om vi är riktigt grun-dade i ett större sammanhang tar inte den här existentiella vilsen-heten lika hårt. Det är där vi lan-dar i den här seminarieserien

Staffan Myrbäck

Att kura skym-ning betyder att ha en lugn stund då det skymmer och sitta och filosofera – kanske framför en knastrande brasa.

Kura skymning i prästgården

8 F O L K H Ö G S K O L A N 5 .����

Folkhögskolorna får höga betyg i årets undersökning om nöjdhe-ten bland deltagarna. 85 procent av de studerande på landets folk-högskolor är nöjda med sin utbildning, skriver Folkhögskolornas informationstjänst i ett pressmeddelande. Våren 2014 deltog 6 450 studerande vid 71 folkhögskolor i en gemensam mätning av skolor-nas verksamhet. Närmare 80 procent säger att de kan påverka sina studier, att skolan arbetar demokratiskt och att lärarna är bra.

»Man språkar i lugn och ro«

AVLYSSNAT

Christina Zedell (S):”Herr talman! I de syften för folkbildningen som föreslås vill vi se en komplettering av det första syftet som lyder: Stödja verksam-heter som bidrar till att stärka och utveckla demokratin – och här kommer vår komplettering – och som utgår från alla människors lika värde och rättigheter. Detta syftar till att säkerställa att främ-lingsfientliga organisationer inte kan komma i fråga för statsbidrag för folkbildningsverksamhet.”

Statsrådet Maria Arnholm (FP):”Folkbildningsorganisationerna lever i en dubbel roll. De är skat-tefinansierade och förväntas samtidigt bevara oberoende och självständighet i förhållande till statsmakten. Vi i den här kam-maren har lite samma dubbla roll. Vi finansierar med skatte-betalarnas pengar huvuddelen av folkbildningens verksamhet sam-tidigt som vi önskar slå fast en inriktning där man hela tiden hål-ler en armlängds avstånd till en fri och fristående folkbildning.”

»Statligt stöd till mångkulturellaverksamheter ska dras in«

… I RIKSDAGEN

Nobels fredspris 2014 tilldelas 17-åriga Malala Youfsafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien, som får priset för deras kamp mot förtryck av barn och unga människor och för rätten till utbildning för alla. Malala Yousafzain sköts i huvudet av talibaner när hon kämpade för flickors rätt till skolgång. 60-årige Kailash Satyarthi är en indisk barnrättsaktivist som har lyckats befria mer än 80 000 barn från barnarbete.

Först för 25 år sedan fick Sverige allmän rösträtt, då även personer

med intellektuell funktionsned-sättning fick rätt att rösta. Lite har hänt. Senaste mätningen visade att i gruppen valde åtta av tio att inte rösta. Än vet vi inte hur många fler eller färre i gruppen som valde att använda sin valsedel i riksdagsvalet för två veckor sedan.”Niklas Lundgren, förbundschef studieförbundet Vuxenskolan, 15 oktober 2014 i Norrtälje Tidning

Herr talman, Karin Boye har skri-vit – och jag cite-rar: ’Det finns få

saker som säger mer om en män-niska än hennes bild av livet. Om hon ser det som en väg, ett fältslag, ett växande träd eller ett rullande hav.’ Slut citat. Alla ska ha möjlig-het att utöva kultur, oavsett deras bild av livet. Ett samhälle behöver inte bara ekonomisk tillväxt, utan också demokratisk tillväxt. För det behövs en fri och frispråkig kultur, fria konstnärer, poeter, public ser-vice. Det behövs folkbildning, folkrö-relser, bibliotek, jämlik och kostnads-fri tillgång till platser där kulturella och mänskliga möten kan ske.”Stefan Lövfen, Statsminister i Regeringsförklaringen 3 oktober 2014

Ett gott samtal är ingen tävling. Argumentation och diskussion

kan ha sin plats i cirkeln, men om du vill nå fram till de nära samtalen, är det bra att undvika värderande uttryck som ’dum’, ’fel’, ’dålig’ eller ’rätt’. Det finns ingen som kan ’vinna’ ett samtal. Det här är egent-ligen en tanke som sträcker sig ända tillbaka till Platon. För honom var dialogen, samtalet, en källa till att nå större kunskap och insikt.”Ur Studiefrämjandets samtalsguide: 10 tips för dig som vill vässa samtalen i cirkeln

… I PRESSEN

Tina Ehn (MP):”Sverigedemokraterna… säger att de vill ha en politik där det centrala är ’att skattemedel ska användas för att stärka vårt lands interna sammanhållning och natio-nella gemenskap, inte för att stödja samhällssplittrande projekt eller idéer som leder till motsättningar och utanförskap’. Så står det i Sverigedemokraternas motion. Det uppfattar jag som att man vill stänga ute människor, splittra människor och ställa grupper av människor mot varandra.”

Margareta Larsson (SD):”Med begreppet ’mångkultur-alistisk’ menar vi i första hand sådana verksamheter som syftar till att bejaka och förstärka kul-turella, religiösa och identitets-mässiga skillnader mellan Sveri-ges invånare. Det är då vi får ett vi-och-de-samhälle, Tina Ehn, en sorts klicksamhälle där vissa bor för sig och lever för sig och vissa lever på andra ställen. Mot bak-grund av det anser Sverigedemo-kraterna att statligt stöd till mång-kulturalistiska verksamheter, även inom ramen för folkbildningen, ska dras in.

Redigerat urval från riksdagsdebatten 4 juni 2014 om folkbildningspropositionen.

Malala Youfsafzaifortsätter kampen för flickors rätt till

utbildning.

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 9

AVSPÄRRAT! Polisen portar deltagare

Vi kallar hen Chris som måste vara anonym. Chris har arbe-tat flera år som civilanställd hos polisen. Chris är i trettioårsål-dern och ville för några år sedan läsa vidare och ta examen på polishögskolan, men det fattades behörighet i några ämnen och fick rådet av en studievägledare att gå en polisförberedande all-män kurs på en folkhögskola.

Det gjorde Chris och klarade studierna bra. Men i våras, tre veckor innan hen skulle söka till polishögskolan, ändrade Rikspo-lisstyrelsen antagningsreglerna Utan förvarning sades att endast gymnasiebetyg får användas som grund för antagning. Folkhög-skolans omdöme blev värdelöst

– Det är helt bisarrt, säger Chris. Jag gick på folkhögskola enbart för att kunna söka till polishögskolan. Nu har jag har bränt alla sparpengar och dess-utom tog jag studielån för att kunna studera.

När Rikspolisstyrelsens beslut blev känt reagerade Folk-bildningsrådet skarpt.

– Vi anser att studerande på folkhögskola ska ha samma möjlighet att söka polisutbild-ningen som man har till högsko-leutbildningar enligt högskole-förordningen. Folkhögskolans

deltagare kan också bidra till en bredare rekrytering till polis-yrket, säger Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare på Folkbildningsrådet i ett press-meddelande.

Folkbildningsrådet skrev till Rikspolisstyrelsen i somras och begärde att beslutet skulle omprövas. Folkbildningsrådet hade därefter haft möte med ansvariga på Rikspolisstyrelsen och med den förra regeringen. Den 17 september skrev Folk-bildningsrådets styrelse också till rikspolischefen Bengt Sven-son och bad honom att ompröva beslutet och vid kommande antagningsomgång godkänna folkhögskolestuderande som sökande.

hr-strategen Håkan Sterner arbetar på Rikspolisstyrelsens hr-avdelning som utformar antagningsvillkoren till polis-högskolan. Han har ansvarat för den nya antagningsprocessen. Han säger att anledningen till att enbart gymnasiebetyg ska räknas in i de sökandes meritvärdering är att “alla ska behandlas lika”. Hos Rikspolisstyrelsen betyder det att det enda som räknas är att ha betyg från gymnasiet eller Komvux. Det är helt unikt, hos alla andra högskolor ger folkhög-

skolans allmänna linje behörig-het.

– De andra högskolorna behö-ver inte räkna med en framtida anställning vid antagningen. Vi kan inte ha kvotgrupper. Inom staten är det “förtjänst och skicklighet” som räknas vid anställningar och alla måste bedömas på samma sätt, säger Håkan Sterner.

Således leder ett enda studie-spår till polishögskolan: Gym-nasiet. Samtidigt påstår Rikspo-lisstyrelsen att de strävar efter mångfald, respekt för mänsk-

liga rättigheter och liknande begrepp. Bara i dokumentet Poli-sens plan för likabehandling nämns sentensen ”allas lika värde” hela 18 gånger. Målsättningen 2016 är att ”polisen har säkerställt en rätt-säker och enhetlig rekryteringspro-

»…helt bisarrt, jag gick på folk högskola enbart för att kunna söka till polishög skolan. Nu har jag har bränt alla sparpengar«

AVSPÄRRAT! Polisen portar deltagare

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 11

I ett slag grusades framtidsplanerna. Alla sparpengar och studielån till ingen nytta. Utan förvarning beslöt Rikspolisstyrelsen att enbart betyg från gymnasiet och komvux ska räknas för att komma in på Polishögskolan. Omdöme ska inte räknas. Efter stark kritik och protester ska frågan utredas igen. Men det är inte säkert att det blir någon ändring. text: svante isaksson foto: tt

cess genom tydliga kompetenskrav och förväntningar”.

I regeringens regleringsbrev står att ”respekt för allas lika värde ska prägla polisens agerande, såväl i mötet med allmänheten som inom polisen”.

Och vidare: ”Utveckla kompe-tensförsörjningen i syfte att säker-ställa en effektiv och fungerande verksamhet som bland annat beak-tar jämställdhetsintegrering, främ-jar mångfald och ökar samsynen inom organisationen kring värde-grund och likabehandling”.

De nya antagningsreglerna visar att den mångfald, de mänsk-liga rättigheter, den likabehand-ling och antirasism som genomsy-rar folkhögskolan inte räknas.

– Min viktigaste reflektion är den diskriminering av alla invandrarelever som kommit hit och som inte hunnit läsa på något svensk gymnasieskola. De blir omedelbar diskvalificerade, säger Darko Mari, klassförestån-dare på Polisförberedande profil vid Hjo folkhögskola.

Polishögskolan är, namnet till trots, inte en högskola i vanlig

mening eftersom polishögskolan är en arbetsenhet i Rikspolissty-relsens organisation och det gör att Rikspolisstyrelsen själv kan besluta om vilka antagningsreg-ler som gäller.

– Den svenska poliskåren slår sig för bröstet över att vilja vara vägledande i mångfald och mång-kulturalitet men i dessa SD-tider blir de den första myndighet som på ett smidigt sätt kommer att rensa poliskåren på första generationens invandrare, säger Darko Marić

Beslutet kom som en chock för många folkhögskolor. De hade inte en chans att med så kort varsel ställa om undervisning och kurser. Samma sak gällde många kursdeltagare som sökt och kom-mit in. Andra hoppade snabbt av. Enbart Stensunds polisförbere-dande linje tappade direkt fyra, fem kursdeltagare.

De kursdeltagarna som ändå valde att gå Stensunds polisförbe-redande linje skräder inte orden.

– Det är chockerande, jag tror att man blir en bättre polis om man gått här, säger kursdeltaga-

ren Andrej Rehn.– Det är så dumt, man kom-

mer ju in på allt annat via folk-högskolan, säger kursdeltagaren Pontus Fredrikssson.

– Man kan bli hjärnkirurg – men inte polis, säger hans klass-kamrat Angelica Lindqvist.

Hon gick gymnasiet för fem-ton år sedan och jämför med vad hon fick lära sig där som tonåring.

– Här lär man sig mer än i gymnasiet eftersom linjen är inriktad mot att bli polis. Jag har lärt mig mycket om fördomar och värderingar, vi pratar om det hela tiden. Det jag fått här på en månad är mer än jag fick under hela gymnasiet.

De är mellan 22 och 32 år gamla och har hunnit med att jobba i olika yrken under flera år. Andrej har kört lastbil, Pontus har jobbat på häktet och Angelica har bott många år i Grekland och jobbat på restaurang.

– Det är bra att det går vuxna människor här, att det inte är ett gymnasium. Vi har valt själva och det förbereder mig bättre för polisjobbet, säger Pontus Fre-driksson.

Men det är inte bara inom folk-högskolan som protesterna haglat mot de nya antagningsreglerna.

– Vi har fått ett starkt stöd från polismyndigheten på lokal och regional nivå. De vill fort-sätta samarbetet med oss och bidrar med resurser i form av personal som föreläser och tar emot studiebesök. Det bety-der mycket och ger ett kvitto på att vår utbildning har ett gott renommé, även inom polisens

Rikspolisstyrel-sen beslut drabbar alla kursdeltagare på alla allmänna linjer i hela Sverige – retroaktivt, säger kursföreståndare Per Andersson

»I dessa SD-tider blir de den första myndighet som på ett smidigt sätt kommer att rensa poliskåren på första generatio-nens invandrare«

»Det är så dumt, man kan bli hjärn-kirurg – men inte polis… «

–Vi lär oss mer här än på gymnasiet ”säger deltagare på Sten-sund folkhögskola. Andrej Rehn, Angelica Lindqvist, Pontus Fredriksson,

12 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

Tror du att Rikspolisstyrelsens beslut kan påverka högskolornas syn på folkhögskolan?Diskutera på Facebook:facebook.com/TidskriftenFolkhogskolan

T änk om väggar kunde tala, då skulle man få höra märk-liga saker. Hemliga avtal, skvaller eller något annat nerv-pirrande. Nu är det faktiskt så att väggar kan tala. Men det

gäller inte skvaller utan viktiga fakta. Har du någon gång tänkt på skillnaden mellan ett golv med kakelplattor och ett golv av furuträ? Likaså om du ser ett rum med kala väggar och ett med glad färg, konstverk och textilier. En del rum dikterar eller till och med befal-ler medan andra samtalar.

För en tid sedan deltog jag i ett seminarium om frågor, som i hög grad gällde känslor och hänsyn. Det började bra. Allt verkade öppet. Väggen vid entrén, svängdörren och innerväggarna, allt var genom-skinligt men för att komma till olika korridorer och rum behövde man en kod. Och det var inte den enda begränsningen. Plötsligt hörde jag ett mummel från glasväggarna: ”Vi står för en viss stil. Hövlighet och väl kontrollerade rörelser och leenden. Korrekt upp-trädande och klädsel. Mörk kostym och långa klänningar. Glasväg-gar och folklig kultur hör inte ihop.”

Jag kände hur jag rätade på ryggen. Högt i tak, vita väggar med stora fönster. Ett långt, smalt rum som dominerades av ett tjugo meter långt bord med moderna, mörka stolar. Det var som om rummet hade läst mina tankar: ”Här är värdighet a och o! Respekt, särskilt för den som sitter vid bordsändan längst upp. Väl genomtänkta argument och välkontrollerade kommentarer.”

Jag tänkte på mitt anförande. Jag borde ha skrivit det. Och de små skämtsamma historierna kunde jag glömma. Här fanns ingen plats för en studiecirkel. Så långsmala cirklar fungerar inte. Något rum för utveckling av social förmåga var det inte. Så kom mötesdeltagarna. Herrarna i svart kostym men utan slips! Kvinnorna i jeans och blusar i glada färger. Väggarna teg men jag tyckte att de mulnade. Den kvinn-liga ordföranden hälsade välkommen informellt och i vänlig ton. Det kändes nästan som om väggarna pryddes av konstverk och glada texti-lier, och att det kom blommor på bordet. Ja, blev inte själva bordet kor-

tare och lite rundare! Mitt anförande gick

lättare och samtalet s timulerande. Sannerli-gen, människornas soci-ala kraft ändrade det majestätiska rummet. Det blev riktigt folkligt. Väggar har mycket att säga oss människor, inte minst om vår sociala kompetens och dess för-måga att övervinna både glas väggar och långa konferensbord.

Om väggar kunde tala

• Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhög-skola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögsko-lorna. Förra året fyllde han 100 år. I år är han nominerad till Årets krönikör av Sveriges Tidskrifter.

organisation, säger Jonas Lund-berg, profilansvarig för Polisför-beredande profilen, Hjälmared folkhögskola.

Frågan har också varit uppe till diskussion i Rikspolis-styrelsen. De starka protesterna har lett till att hr-strateg Håkan Sterner fått i uppdrag att utreda saken en gång till och se om beslutet kan ändras.

– Men det blir utan att införa ett kvotsystem och utan att ändra antagningskraven, säger han och räknar med att kunna presen-tera ett nytt förslag i början av november.

Det finns också en oro att polishögskolans beslut ska under-gräva folkhögskolans ställning som en betrodd och trovärdig skolform i ett vidare perspektiv.

– Rikspolisstyrelsens beslut drabbar alla kursdeltagare på alla allmänna linjer i hela Sverige – retroaktivt, säger kursförestån-dare Per Andersson vid Sten-sunds folkhögskola. Beslutet är ett ifrågasättande av folkhögsko-lans ställning. Vi vill inte ha fler spikar i kistan.

Chris arbetar idag vidare som civilanställd inom polisen. Pla-nen är nu att samtidigt jobba och plugga på gymnasiet på dis-tans för att senare kunna söka till polishögskolan. Det är enda chansen, sparpengarna gick ju åt under året på folkhögskola. Chris räknar med att det kommer att ta tre år. Skälet till att Chris vill vara anonym i artikeln är att hen har fått rådet av äldre och erfarna kollegor, som vet hur det fungerar, att inte kritisera poli-sen offentligt. Det kan påverka chanserna att komma in på polis-högskolan i framtiden.

– Polisen är ju en liten värld, säger Chris.

KRÖNIKA

Fot

o R

ober

t Blo

mbä

ck

Gösta Vestlund

2014

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 13

14 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

Vänskap krav respekt motivation medkänsla empati kommunikation gruppdynamik demokrati förståelse inlärning kamratskap nytt frågor med känsla

»Det verkar som att läraren och folkhögskolan skapar någonform av klimat där RESPEKT är huvudordet«

Vänskap krav respekt motivation medkänsla empati kommunikation gruppdynamik demokrati förståelse inlärning kamratskap nytt frågor med känsla

Den tänkande läraren

NY FORSKNING!

Pedagogikbortom

läroplanen

Luddiga och taktiskt otydliga. Så beskrivs folkhögskollärarna i ny forskning om folkhögskollärarnas pedagogik. Det är bland annat det som förklarar varför deltagarna är så nöjda med folkhögskolan. text: staffan myrbäck foto: peter jönsson

Redan från början inser Alva Uddenberg att hon får ändra inriktning på lektionen. I korridoren hade del-tagare frågat henne om ett förestående studiebesök på en tidningsredaktion. Och hur blir det med kompensa-

tionsledighet för teaterbesöket? Och vad är det för teater?Alva Uddenberg vill veta vilka frågor deltagarna har till

studiebesöket. Plötsligt säger en av dem att hon inte är så intresserad av något studiebesök. Alva Uddenberg lyssnar men försöker inte övertala henne att se mer positivt på besöket utan tittar ut över klassrummet och frågar en annan deltagare som hon vet inte är rädd för att ställa frågor. När hon frågar är det fler som kommer med nya frågor.

– Hade jag inte haft nästan tjugo år av folkhögskollärarerfa-renhet i ryggen hade jag kanske blivit osäker när hon sa att hon inte var intresserad men det som händer i mig är: Hur ska jag få med henne på tåget? Jag vänder mig till gruppen, vad har den för frågor? Det kanske kan väcka hennes intresse. När jag tit-tar ut i klassrummet ser jag att det finns de som har frågor men som är osäkra på om det är okej att ställa dem. Då vet jag att det finns andra som vågar ställa frågor och tar hjälp av dem.

– När jag börjar en lektion händer det ofta att jag byter spår, därför att gruppen har andra behov, säger Alva Uddenberg, skrivlä-rare på Sundbybergs folkhögskola.

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 15

16 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

Platsen är Sundbybergs folkhögskola. Det är svenskalektion i allmän kurs med inriktningen Psy-kologi och samhälle, en påbyggnadskurs på gym-nasienivå som förbereder deltagarna för högsko-lan. Alva Uddenberg är lärare på skrivarlinjen och undervisar i svenska i allmän kurs. I regel har hon en idé om vilken riktning hon vill ta under lektio-nen och hur klassen ska komma dit. Men när hon börjar lektionerna händer det ofta att hon byter spår, därför att gruppen har andra behov.

Idag hade Alva Uddenberg tänkt gå igenom tex-ter med deltagarna. De hade fått i uppgift att skriva porträtt på varandra. Men en stor del av lektio-nen diskuterar deltagarna om studiebesöket och teatern. Alva Uddenberg lyssnar mest. Om delta-garna är oeniga låter hon diskussionen löpa på utan att lägga sig i, möjligen kan hon puffa på i en eller annan riktning och bidra med sakupplysningar. Det påminner mer om ett samtal än om en lektion. Alva Uddenberg skriver upp på tavlan för att alla ska få översikt av det de talar om och få inspiration att ställa fler frågor.

I en studie som publicerades förra året i boken Nyttan med bildning redovisar forskaren och universitetslektorn vid Örebro universitet, Sam

Paldanius, två års forskning om folkhögskollära-rens arbetssätt och vad som sker i klassrummet i allmän kurs. När han beskriver situationen i klass-rummet skriver han att såväl pedagogiken som rela-tionen till deltagarna är ”luddig.” Men han använder det inte som en negativ beskrivning utan menar att här ligger förmodligen en del av förklaringen till det som skiljer folkhögskolan från andra skolformer och är skälet till att så många deltagare är nöjda med sin tid på folkhögskola.

–Det finns en tydlig närhet mellan lärare och del-tagare, säger Sam Paldanius. Här handlar det mer om kamratskap och ett slags ömsesidig respekt. På

grund av att folkhögskolan, i jämförelse med gym-nasieskolorna, är så lite reglerad kan det här vara någonting som är en del av en tradition som har växt fram över årtionden, alltså en form av egen pedagogik inom folkhögskolorna. I klassrummet väljer man att närma sig sina deltagare både som kamrat och som undervisningsledare.

Eftersom lärare på folkhögskola inte är bundna av läroplaner har de stor handlingsfrihet och kan växla mellan rollerna som lärare och som kamrat, samti-digt som de också avväpnar den negativa laddning skolan har för dem med dåliga erfarenheter av skola.

Den lärare som kommer från gym-nasiet lyssnar med tiden allt mer på kollegornas synpunkter. Folk-högskolans praktik och historia kommer att sätta sig i de flesta, säger Sam Paldanius.

» Alva Uddenberg berättar om deltagare som plötsligt kan lämna klassrummet eller någon som är rastlös och vill sätta sig och jobba någon annanstans«

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 17

– Det går naturligtvis inte att säga att det gäller alla lärare. Det är upp till individerna i varje klass-rum. Jag har sett gymnasielärare som försökt ha en liknande relation men då har kanske systemet inte backat upp läraren lika tydligt som på folkhögskola, säger Sam Paldanius

Men han menar att ”luddigheten” också finns i undervisningssituationen. Han beskriver det som att folkhögskollärare är ”taktiskt otydliga” för att göra undervisningen tillgänglig för alla. När han på före-läsningar har beskrivit arbetssättet för folkhögskol-lärare har han fått igenkännande leenden och skratt.

– Jag har noterat att lärarna har ett lite luddigt förhållningssätt i till exempel ämnen som historia, geografi eller samhällskunskap. Det verkar som att deltagarna har möjlighet att uttrycka sig lite hur som helst kring de frågor man diskuterar gemen-samt. Läraren var inte så noga med att hitta en bild alla ska vara överens om, att det här är rätt och det där är fel utan svarade ofta: ”Det där är ett utmärkt sätt att tänka.” Eller: ”Det där var en bra idé.”

Ibland försökte de mer kunniga deltagarna pro-vocera fram det rätta svaret från läraren, i regel utan att lyckas. Poängen med det luddiga förhållnings-

18 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

sättet är att läraren försöker skapa ett utrymme att bjuda in alla deltagare att vara med i samtalet, så att även de med dåliga erfarenheter av skola och mindre kunskaper känner att de kan delta. Efterhand brukar de mer kunniga deltagarna förstå vad läraren håller på med och accepterar och understödjer lärarens för-hållningssätt.

När Paldanius satt med och observerade vad som skedde i klassrummet blev han ibland konfunderad över att deltagarna kunde

komma och gå under lektionerna, de gick på toalet-ten eller reste sig plötsligt och lämnade klassrum-met utan förklaring och utan att vare sig lärare eller andra deltagare reagerade. Ibland förstod han inte vad som hände framför hans ögon. Vid ett tillfälle redovisade två deltagare en uppgift framme vid katedern. När redovisningen närmade sig slutet och det var dags för frågor reste sig plötslig den ene av dem och lämnade klassrummet. Ingen reagerade. Inte läraren och inte deltagarna. Paldanius begrep ingenting.

– Efteråt var jag tvungen att fråga läraren vad det här gick ut på. Det visade sig vara speciella omständigheter för den här deltagaren. Att över-huvudtaget få honom att läsa på och sitta framför hela klassen och prata lite var i sig en stor vinst. Det

hade man inte sett tidigare under kursen.Men det förhållningssättet är inte ovanligt. Alva

Uddenberg berättar om deltagare som plötsligt kan lämna klassrummet eller någon som är rastlös och vill sätta sig och jobba någon annanstans.

– Då låter jag dem gå och så söker jag upp dem senare för att stämma av, säger hon.

Även om Alva Uddenbergs svenskagrupp är en jämförelsevis stark grupp med siktet inställt på hög-skolan är det ingen homogen grupp.

– Det är flera som har dyslexi. Flera har svenska som andraspråk. Det finns de som är tysta eller inte säger så mycket och andra som säger desto mer. Där finns de som är tydliga och säger till när de har fast-nat och behöver hjälp medan andra gör något annat, säger hon och försvinner iväg för att se hur arbetet framskrider i de olika grupperna.

Man kan också tro att alla olikheterna i en folk-högskoleklass borde skapa mycket konflikter men Sam Paldanius menar att av någon anledning blir det inte så på folkhögskola.

–Det verkar finnas någon form av gemensamt ideal som alla blir del i, en självklar respekt för den andre. Man är noga med att ge individen utrymme och bekräftelse. Även om det finns alla möjligheter att hamna i konflikt med varandra verkar det som att läraren och folkhögskolan skapar någon form

Även om Alva Uddenbergs deltagare är en jämförelsevis stark grupp deltagare är det ingen honogen grupp. Här finns dyslektiker, de som har svenska som andraspråk och de som är tysta.

»En grupp som Paldanius var särskilt intresserad av var den tysta gruppen. Vad betyder folkhögskolan för dem?«

Utvecklingens drivkrafter av Stefan de Vylder

Världen förändras! Men blir den rättvisare?

Ny omarbetad upplaga med färsk statistik och nya kapitel som fångar upp den pågående debatten om de hisnande ekonomiska och politiska förändringar som sker i världen.

Beställ boken från www.forumsyd.org

” ….gnistrar i kunskap, personligt tilltal, fakta, bilder och begripliga scenarior..” (ur recension av Claes Hemberg, Avanza)

av klimat där Respekt är huvudordet. Och det är någonting deltagarna sakta tar till sig.

Även om lärarna på folkhögskola är olika och har olika bakgrunder får de med tiden ett liknande arbetssätt och förhållningssätt i klassrummen och gentemot deltagarna. Den taktiska otydligheten är ett återkommande inslag och lärarna växlar mellan sina roller som lärare och kamrat.

– Det är faktiskt något som anknyter till det vi skrev 2009 i boken Folkhögskolans praktiker i föränd-ring. Över tid tar en nyanställd lärare till sig de hand-lingsrutiner som finns i en viss miljö, samtidigt som de försöker bevara något av sitt eget. Den lärare som kommer från gymnasiet och till en början noga läser i gymnasiets läroplan för att genomföra sin undervis-ning blir med tiden allt mindre noga och lyssnar mer på kollegornas synpunkter. Folkhögskolans praktik och historia kommer att sätta sig i de flesta.

E n grupp som Paldanius var särskilt intresse-rad av var den tysta gruppen. Vad betyder folkhögskolan för dem? Många deltagare

har olika typer av misslyckanden i den reguljära skolan. Men när de kommer till folkhögskolan får de ett erkännande bara genom att vara närvarande, att de hälsar på varandra och får en tillhörighet. De får uppmärksamhet och ett erkännande av en lärare som både är en auktoritet och representant för samhället men också är medmänniska och kam-rat, vilket så småningom kan bilda grunden till stu-diemotivation och vidare studier. När Paldanius intervjuade dem handlade det inte främst om betyg och goda kunskaper utan om personlig utveckling, stärkt självförtroende, nya vänner och ny chans till ett bättre liv och karriär.

En annan utveckling han ser är att folkhögsko-lan riskerar att bli en rehabiliteringsinstitution för en ökande mängd deltagare och att man idag har en väsentligt mycket större deltagargrupp som på något sätt har misslyckats i det ordinarie utbild-ningssystemet.

– Det behöver inte finnas en motsättning mellan rehabilitering och bildning men mängden deltagare med en rehaborientering kan påverka klimatet så att folkhögskoleandan och pedagogiken inte räcker till.

Frågan är hur detta påverkar deltagare som har sik-tet inställt på högskolan och som är där för att plugga?

– Å ena sidan betyder det att kurserna går lång-sammare fram, å andra sidan får de en chans att glänsa, alltså de blir nästan hjälplärare. Det är nån-ting som flera deltagare uppfattar som något posi-tivt. Även de som har mer utbildningskapital med sig har ganska ofta varit med om bekymmer och kan ha ett ganska stort behov av att bli bekräftade.

Men det är också en utveckling han menar att folkhögskolan måste ta ställning till. Är det detta som ska vara framtidens klasser i allmän linje?

– I så fall är frågan: Hur kommer skolorna att till-godose en kompetensutveckling hos lärarna så att de får en möjlighet att hantera de nya frågor som dyker upp med nya deltagargrupper?

Alva Uddenberg är tillbaka i klassrummet. Hon har varit runt och tittat till i grupperna. Hon sitter på huk framför en deltagare som behöver få tala om en text hon har skrivit om existentialismen, skriven som en krönika. Är det rätt angreppssätt? De pratar fram och tillbaka om texten och för ett samtal om form och innehåll. Man kan uppfatta samtalet som mellan lärare och elev. Men där pågår också något mer.

– Det är ett relationsbyggande, säger Alva Uddenberg. Det är fortfarande tidigit på läsåret och jag ägnar en stund åt att lära känna deltagarna och var de befinner sig i sitt skrivande.

ANNONS

»Det behöver inte finnas en motsättning mellan rehabilitering och bildning«

– Hur blev det så här?

20 F O L K H Ö G S K O L A N � ����

Mitt i den skånska myllan finns folkhögskollärare på 20 folkhögskolor som ska stå upp för jämställdhet, jämlikhet och mångfald. Vi for dit för att samtala om hur folkhögskolan ska möta främlingsfientlighet och fördomar i ett län där Sverigedemokraterma skördade störst framgångar i Sverige.

text & foto: svante isaksson

– Hur blev det så här?

Slaget om Skåne, så ska folkhögskolorna möta Sverigedemokraterna

22 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

De bruna högarna med sockerbe-tor reser sig som pyramider på en åker, det är skördetid i Skåne. En stor gul lastmaskin med stor skopa fyller skäppan på en lång-tradare som snirklat sig in på den

smala vägen som slingrar sig som en mask över det svagt böljande landskapet där silhuetten av ett kyrk-torn kan skönjas genom diset vid horisonten. Över sockerbetshögen svävar en röd glada på spaning efter hemlösa sorkar som förlorade sitt skydd när skördemaskinen drog fram. Det är stilla och lugnt bortsett från lastmaskinens dova motormuller.

Inget vittnar om den oro och de starka konflik-ter som är en del av Skånes historia. På denna åker stod kampen mellan fattiga statare och storbönder, på denna åker stod striden mellan Sverige och Dan-mark och här stod också striderna mellan stad och land, Malmö och Lund ligger bara ett par mil bort.

Skåne är paradoxernas landskap. Här har dörren stått öppen för människor som rest ut och återvänt med nya idéer om reformation och socialism, med tek-niska innovationer och industrialism, med filosofi och nytänkande på livets alla områden. Men här har också trångsynt misstänksamhet mot andra kulturer och tänkesätt länge haft sitt starkaste fäste i Sverige.

Denna dag på åkern är det nio dagar sedan Sve-rigedemokraterna blev Sveriges tredje största parti med 12,9 procent av rösterna. I Skåne fick de 17,9 procent vilket var högst i landet.

– Våra kursdeltagare är i chock, säger Cecilia Lövgren som är lärare vid Eslövs folkhögskola.

Hon sitter tillsammans med fem andra sfhl-fackligt aktiva lärare runt ett ovalt bord i ett konfe-rensrum på Lärarförbundets regionkontor i Malmö. De har just avslutat ett fackmöte och tar sig nu tid att samtala med mig om varför det gick som det gick i valet och hur det kan hanteras inom folkhögskolan. sd:s värdegrunder är ju i stort sett motsatsen till de som folkhögskollärarnas fackförening vilar på: solidaritet, jämställdhet, jämlikhet och mångfald samt alla människors lika värde SFHL motverkar alla former av diskriminering och godtycke”. De värderingarna ligger också helt i linje med de syfte som staten har med statsbidragen till folkhögskolorna.

Redan före valet var meningarna delade inom folkhögskolan om hur sd skulle hanteras. En del skolor bjöd in dem till informtion och debatt och andra inte. Så var det även på de fem skolor som lärarna runt bordet kommer ifrån, men nu är de överens om att öppna kort vinner i långa loppet.

– Ju mer de särbehandlas, desto värre blir det.

– Ju mer man kan föra vanliga samtal, desto mer vinner demokration tycker (från vänster)Jonny Nilsson, Cecilia Lövgren, Ingemar Johnn, Carin Larsson, Johannes Dahlén, Mats Tängermar.

»Vi är bra på är att skapa integration genom våra miljöer«

»Efter valet var flera förvånade,hur gick det här till?«

»Det är inte konstruktivtatt säga ”du är rasist, dig pratar jag inte med«

Jonny Nilsson:

Cecilia Lövgren:

johannes Dahlén:

Mats Tängermar:

»Genom dialog ska vi möta SD i sakfrågorna«

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 23

Folket blir då ett chokladbrunt blandfolk som talar olika språk, huller om buller”.

Det finns alltså en klar historisk koppling mellan sd och nazism, fascism och Skåne. Bakom Sveri-gedemokraternas kritik av invandringen finns ett medvetet taktiskt val som ursprungligen formu-lerades av den svenska fascismens förgrundsfigur Per Engdahl. Vad de egentligen vill i framtiden blir tydligt när man tittar tillbaka.

Lärarna runt konferensbordet säger alltihop att de inte märker av sd:s framgångar på sina skolor.

Snarare tvärtom. Många kursdeltagare reage-rade mot vad Sverigedemokraterna sa när de var på skolan, de var till och med burop från publiken. – Efter valet var flera förvånade: Hur gick det här till? säger Johannes Dahlén, lärare vid Glimåkra folkhögskola.

De konstaterar självkritiskt att folkhögskolan måste bli bättre på att vara en mötesplats för de samhällen som omger skolorna. Det räcker inte med att skapa goda möten inom skolans väggar för de som redan är där. Men hur det ska gå till förblir en obesvarad fråga som blir hängande i luften.

Ett annat och konkret förslag som diskuteras är att SHFL bör arbeta för att bredda rekry-teringen av lärare så att fler med nysvensk

bakgrund kommer in.– Vår lärarkår måste spegla samhället i stort.

Vi måste också få in fler med invandrarbakgrund i det fackliga arbetet, säger Cecilia Lövgren och de andra instämmer.

– Många skolor håller etableringskurser och SFI, så vi bjuder ju verkligen in de med utländsk bakgrund till våra skolor. Där finns kanske de som senare vill bli folkhögskolelärare? Vi kanske ska börja där någonstans, säger Johannes Dahlén.

En annan viktig fråga är varför sd ökade så mycket. Massmedierna är fulla av gissningar och antaganden; det pratas om hög arbetslöshet, ökade klyftor mellan fattig och rik och mellan stad och land, antimuslimska stämningar, rasism och politi-kerförakt. I sinom tid kommer valforskarna att ge mer exakta svar men tills vidare är det ett pussel av åsikter.

En pusselbit till sds framgångar, baserad på egen erfarenhet, kommer från andra änden av Sverige. För drygt femton år sedan pågick en strid om älg-jakten i fjällkommunerna. Det fanns uppenbara orättvisor kring jakten. Till exempel tilldelade läns-styrelsen renägarna i samebyarna upp till tio gånger så många älgar per person som alla andra fjällbor. Tjänstemännen på länsstyrelsen kallade de som

»Det är nio dagar sedan Sverigedemokraterna blev Sveriges tredje största parti. I Skåne fick de 17,9 procent – högst i landet«

Jag tror inte att det är konstruktivt att säga ”du är rasist, dig pratar jag inte med”. Ju mer man kan föra vanliga samtal, ju mer vinner samhället och demo-kratin och ju mer förlorar sd, säger Cecilia Lövgren och får medhåll av sina kollegor.

– De synliggörs ju, säger Jonny Nilsson, lärare vid Albins folkhögskola.

– Vi är bra på är att skapa integration genom våra miljöer. Det får mer genomslag än om vi talar om vad som är rätt och fel, säger Mats Tängermark, verk-samhetsledare vid Hyllie Park folkhögskola.

–Dialog och att möta sd i sakfrågorna, det är så de ska bemötas.

T vå veckor senare blir jag inbjuden till ver-nissage på Litografiska museet i Huddinge. lo:s förre kulturombudsman Bertil Jans-

son har lånat ut verk av arbetarmålaren Albin Ame-lin och han öppnar utställningen med att berätta om tavlorna och om konstnären. Han tar fram ett exemplar av tidskriften Kulturfront från 1936, där Amelin var redaktör, och berättar kort om dåtidens antinazim. I tidskriften finns artikeln Koncentra-tionslägret i Dachau av Bertil Malmberg som varit utsänd till Tyskland av Dagens Nyheter.

– Redan 1936 visste man, säger Bertil Jansson och viftar med tidskriften.

Under sin tid på Brunnsviks folkhögskola 1960 skrev Bertil Jansson en uppsats om nynazismens framväxt. Han kartlade bland annat den Europe-iska sociala rörelsen, även kallad Malmörörelsen. Dess chef var Per Engdahl som redan på 1920-talet gick med i Sveriges Fascistiska Kamporganisation. Han hyllade sedermera Hitler och nazismen och Mussolini, men bytte efter andra världskriget fot och tog avstånd från antisemitismen och nazismen, dock utan att överge sina fascistiska ideal.

I slutet av 1970-talet kritiserade Per Engdahl fascisternas taktik och föreslog en nedtoning av rasbegreppet och att kritiken istället skulle riktas mot invandringen. Inspirerade av Engdahl bildades Bevara Sverige Svenskt (bss) som 1988 ombilda-des till Sverigedemokraterna. I bss första flygblad skrev de ”För varje år blir svenskarna allt färre. Om fyra år finns inget svenskarnas Sverige. Med kanske en turk som diktator och en neger som utrikesminister.

LO:s förre kulturombudsman, Bertil Jansson, skrev under sin tid på Brunnsvik 1960 om nynazismens framväxt, bland annat Malmörörel-sen i Skåne.

»Vi är bra på är att skapa integration genom våra miljöer«

24 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

protesterade för ”knäppgökar” och ”rättshaveris-ter”. Men fjällborna organiserade sig, drev stu-diecirklar, forskade i sin lokala historia och läste på om juridik och lantmäteri. En folkrörelse upp-stod som engagerade tusentals och professionella historiker hakade på och bekräftade att amatö-rerna i studiecirklarna hade rätt: Staten hade bru-tit mot lagar och förordningar, stulit land och fört en rasistisk politik som ställt granne mot granne. Bakom älgarna stod människor som kränkts under århundranden av en fjärran överhet.

Jag skrev två böcker om detta (Ingen frid i fjällen, 1999 och När staten stal marken, 2001). Missförhål-landena låg i öppen dager. Många var hoppfulla. Änt-ligen skulle rättvisan segra. Men det hände inte ett dugg. Regeringen begravde hela saken i utredningar och förtroendet för Sverige som demokrati och rätts-stat sviktade hos många fjällbor.

För tio år sedan blev några av de jag mött sveri-gedemokrater. De började åka runt och prata med folk i fjällbyarna. Men i valet 2010 var Västerbot-ten det län där sd fick minst stöd i landet och allra svagast var det i fjällkommunerna.

I vintras for Jimmie Åkesson på valturné i Norr-land. På Jokkmokks marknad sa han det som en bred folklig opinion krävde redan för femton år sedan. Nu hade sd gjort det breda folkliga missnöjet till sin poli-tik. I riksdagsvalet 2014 fick Sverigedemokraterna större stöd i fjällkommunerna än i övriga norrlands-kommuner. En fjällbo sa: ”Jag är ju egentligen mest vänster.” Men han röstade ändå på sd. Han sa också att sd nu är deras enda hopp.

I Malmö är lärarna i konferensrummet ledsna över att Skåne i så hög grad förknippas med rasism och främlingsfientlighet, det finns ju

också ett annat Skåne, en fantastisk mötesplats och ett sammelsurium av människor. Och nu är sd:s stöd i Sverige nästan lika stort som här i syd.

– Det går inte längre att skylla på Skåne, säger Cecilia Lövgren och de andra lärarna runt borden skrattar instämmande.

Samtalet runt bordet böljar fram och tillbaka, det är många associationer och tankar om vad som ligger bakom sd:s framgång. Carin Larsson, Eslövs folkhögskola, kommer in på ämnet rädsla

och berättar om hur rädd hon blivit när hon mötte två svarta män, ensam utomhus, en mörk kväll.

– De såg hur rädd jag blev och sa: ”Det är lugnt, vi ska inte göra dig något”. Men jag kände efteråt en viss rädsla just för att de var svarta. Det var helt omotiverat. Jag hade nog blivit lika rädd för vem som helst men det fanns ändå lite rädsla bara för att de var svarta. Och jag tänkte: Vad hände? Varför blev jag mer rädd för dem? Och det kändes nog inte bra alls för dem om de upplevde att de blev tolkade som farliga på grund av sin hudfärg.

– Är det inte rädslan för det okända vi talar om? En mörkhyad kvinna hade kanske reagerat likadant inför en ljushyad man? undrar Johannes Dahlén.

– Vi har kanske ett uppdrag att problematisera de kategoriseringar vi gör? Hur upptäcker vi män-niskans komplexitet? frågar Mats Tängermark.

Samtalet lider mot sitt slut. Några absoluta och heltäckande svar på varför SD går framåt fick vi inte och inte heller på hur det ska hanteras inom folkhögskolan. Det var inte heller att vänta. Sam-talet lär fortsätta på deras och alla andra folkhög-skolor liksom debatterna i massmedierna samtidigt som valforskarna sliter med sitt.

På åkern brummar lastmaskinen vidare med sockerbetorna. Det är en fin dag för beteskörd, högen på åkern minskar skopa för skopa och snart bär det av till fabriken för raffinering till strö och bit. Resterna förvandlas till foder åt kor, och kor-nas gödsel plöjs ner i åkern.

Det tycks vara med politik som med åkrar, ett slags dialektiskt kretslopp där allt kommer tillbaka i nya former. Det vi ser är kanske inte vad vi tror.

»En fjällbo sa ’jag är ju egentligen mest vänster’ men röstade ändå på SD«

Jimmie Åkesson for på valturné i Norrland och knöt an till motsätt-ningarna i fjällen och sa det som en folklig opinion krävt i decennier.

Priserna avser helårsprenumeration inkl moms och porto inom Sverige och gäller t o m 2014-12-31.

Är du medlem i Lärarförbundet betalar du bara 19 kr/mån för en helårsprenumeration. Lärarnas tidning och Pedagogiska magasinet ingår i medlemsskapet utan extra kostnad.

Förskolan 10 nr/år 420:-/år

Chef & Ledarskap

6 nr/år360:-/år

Ledare inom

skola och förskola

Folk-högskolan

6 nr/år320:-/år

OLKHÖGSKOLAN

Litteraturen blev Henriks väg tillbaka

sedan 1920

nr 4• 2014

»Ser vi våra deltagare som problem då har vi problem«

FORNBYS REKTOR:

HELLRE FERLIN ÄN FAS �

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Är det okej utan anställda lärare?

REPORTAGE:

Idrott och hälsa,hem- och

konsu-ment-

kunskap

miVIDA4 nr/år

250:-/år

Pedagogiska magasinet

4 nr/år 300:-/år

Pedagogiska

Yrkes-lärare

Yrke 4 nr/år

250:-/år

Lärarnas tidning20 nr/år 695:-/år

Fritids-pedagogik

6 nr/år 300:-/år

tidning NUMMER 1420 SEPTEMBER — 3 OKTOBER 2013 ÅRGÅNG 24

Lärarnas

Möt Luiza — en av många lärarstudenter i detta nummer

BIL

D: C

OLO

UR

BO

X, D

AN

HA

NS

SO

N

Tema: LärarutbildningVÄGEN TILL YRKET

Alfa 6 nr/år

360:-/år

Origo 6 nr/år

360:-/år

Special-pedagogik

6 nr/år 360:-/år

Matematik, naturveten-

skap, teknik

Uttryck6 nr/år

360:-/år

Bild, dans,

drama, media, musik, slöjd, teater

Svenska, SO-

ämnen, språk

Lärarförbundets tidningar Kunskap, lust &

inspiration

Prenumerera på:

www.larartidningar.se/prenumerera

Pren alla-utan talong 210x265.indd 1 2014-10-07 12:48

Folkbildningsrådet har i uppdrag att

företräda staten i förhållande till folk-

bildningen, att fördela statsbidrag till

studieförbund och folkhögskolor samt

att utvärdera och följa upp att verk-

samheten uppfyller statens syfte med

statsbidraget.

Folkbildningsrådet är en ideell

förening med tre medlemmar:

Folkbildningsförbundet, Sveriges

Kommuner och Landsting och Rörelse-

folkhögskolornas intresseorganisation.

Läs mer på folkbildning.se.

Handläggare för etik &gränsdragningFör att säkra kvaliteten i studieförbunds-verksamheten söker vi en handläggare avetik och gränsdragningsfrågor. Tjänsteninnebär att svara för frågor om stats-bidragsvillkor och tillämpningen i studie-förbundens verksamhet.

Vi söker dig som har ett stort engagemangoch ledningserfarenhet från studieför-bund.

För mer information kontakta Petra Fryxellpå 08-555 652 25. Läs mer och sök tjänstenvia referensnummer 36893 på poolia.se.

REKRYTERING OCH UTHYRNING AV KVALIFICERADE TJÄNSTEMÄN

REKRYTERING OCH UTHYRNING AV KVALIFICERADE TJÄNSTEMÄN

Handläggare med folkhögskolekompetens Folkbildningsrådet söker en handläggare med uppdrag att följa upp och analysera folk-högskolors och studieförbundskvalitetsarbete. Det är en mångfacetterad roll som bland annat innebär att samla in och sammanställa statistik, göra uppföljningsbesök, genomföra undersökningar och skriva rapporter, samt att fungera som projektledare för externa utvärderingar. Vi söker dig

med fl era års erfarenhet av att planera och leda verksamhet och kvalitetsarbete vid folkhög-skola. Det är meriterande om du har erfarenhet av uppfölj-ningsarbete, utredningsmeto-dik och statistisk analys.

För mer information kontakta Petra Fryxell på 072-741 15 79. Läs mer och sök tjänsten via referensnummer 38978 på poolia.se.

Folkbildningsrådet följer upp och utvärderar den

statsbidragsberättigade verksamheten vid landets

150 folkhögskolor och 10 studieförbund. Tjänsten

har en särskild inriktning mot uppföljning av folk-

högskolornas och studieförbundens kvalitetsarbete,

men du kommer även att medverka i andra delar av

uppföljnings- och utvärderingsarbetet.

Läs gärna mer på folkbildning.se.

I Värmland ska Ingesunds Folk-högskola tillsammans med Arvika kommun få hela Arvika att läsa.

Det ska man göra med Tove Jansson som spjutspets.

– Tove Jansson passar bra när man ska inspirera alla åldrar att läsa, säger Hans Hellström som leder projektet för Ingesunds del och pre-senterade projektet i Värmlands-montern på bokmässan i Göteborg. Tove skriver både vuxen- och barn-litteratur och barnböckerna har ofta flera bottnar så även vuxna har stor glädje av dem.

Ingesund och Arvika bibliotek har samarbetat på olika sätt tidigare. När Mickael Johansson på Arvika Bib-liotek föreslog storsatsning för att

Tove Jansson ska inspirera Arvika till läsning!

BOKMÄSSAN

uppmuntra läsandet sa skolan och Hans Hellström självklart ja.

Att en folkhögskola och ett bibli-otek satsar på läsinspiration behöver knappast någon närmare motive-ring – rapporter om minskat läsande har länge påkallat behovet av lik-nande satsningar.

– Förutom läsandet jobbar vi även med konst, musik och teater för att få så många infalls-vinklar som möjligt. Vi invigde projektet på Toves 100-årsdag den 8 augusti och under året är det fritt fram för krea-tiviteten och fantasin att hitta olika lässtimulerande projekt.

Några exempel är att Ingesunds musiklinje gör en musikal på Tove

Janssontema med en grundskola, att allmän linje läser Sommarbo-ken och utifrån den jobbar med

eget skrivande, att hantverkslin-jen hittat sin egen ingång till

läsprojektet och att syster-skolan Kyrkerud med sin konstprofil presenterar utställningar både på

galleri och digitalt.– Projektet pågår till

sommaren 2015 och finansie-ras till stor del av Kulturrådet, säger Hans Hellström. vi hop-pas också på fortsatt stöd för nya satsningar, kanske hela Värmland läser nästa gång.

Birgitta Tingdal

Jag blir upprörd över den argumentation i senaste numret av Folkhögskolan och som företräds av lärare på Åsa folkhög-skola. Det tyder på klen tilltro till deltagarnas egen drivkraft. Om man menar att en del av dem som har sådana åsikter har en begränsad förmåga att ta till sig argument så säger det mer om inställningen hos ansvariga än hos deltagarna.

Redan år 2000 när Sverigedemokraterna första gången dök upp med en lista till kommunfullmäktige var jag angelägen om att de skulle bjudas in till Klarälvdalens folkhögskola i Sunne. Resultat? Här frodas inga sd-sympatier, skolvalen under alla år har visat på 0 röster, vid detta skolval toppade man med 1 röst av 61 röstberättigade. Jag vänder mig mot det resonemang som menar att man ska stänga dörren helt därför att det kan bli kaotiskt och bjuda in till ännu mörkare åsikter. En variant som vi sett under valrörelsen är att skrika och skräna, kasta ägg och hindra torgmöten. Sen förfasar man sig över valresultatet! Vi stigmatiserar ett parti och ger dem anledning att ta på sig en offerroll när vi istället ska locka ut dem. Argumentera och detronisera! Mörka krafter ska man bekämpa med ljus!

Inför valrörelsen delade vi in våra deltagare i mindre grup-per som genom handledning fick möjlighet att gå till bot-ten med partiernas program. Vi diskuterade sakfrågor som kändes aktuella. Det finns ingen av våra nysvenskar som har uttryckt rädsla eller blivit arga när de mött företrädare för exempelvis Sverigedemo-

kraterna. Alla partier bjuds därefter in till Politik till lunch , ett program på ca två timmar varje dag under 14 dagar innan valet.

Under den första timmen fick vi en presentation av person-erna och det personliga engagemanget i partiets politik. Där efter fick deltagarna ställa sina frågor. Sedan bjöd vi på lunch och de deltagare som önskade fick ställa de frågor de ville på tu man hand. Konsekvensen blev att flertalet deltagare såg slutdebatten inför valet, vilket bidrog till en otroligt givande diskussion kring argumentationen.

Om vi inte ställer upp på kraven i våra grundlagar, där ytt-randerätt och åsiktsfrihet har stort utrymme hur ska vi då kunna verka i demokratisk anda? Allt detta har våra deltagare klart för sig och det största problemet har de redan definierat: Att vi måste stå ut med åsikter som vi själva inte har men träna på att bemöta dem.

Inga-Lill JunedahlKursansvarig, allmän kurs

Klarälvdalens folkhögskola i Sunne

»Om vi inte ställer upp på kraven i våra grundlagar hur ska vi då kunna verka i

demokratisk anda?«

INSÄNT

»Vi valde att bjuda in Sverigedemokraterna«

Folkhögskolan besökte bokmässan i Göteborg frågade fyra förläggare: Vilken bok rekommenderar ni en folkhögskolelärare att läsa förbildning, nytta och nöje?

Natur & Kultur, Pontus Kipovski:– Stoner av John Williams. Det är

en bildningsroman om hans livs- och klassresa till universitetsmiljön i det tidiga 1900-talet. Det är en mycket stark historia som berättas.

Norstedts, Pernilla Karlsson:– Expeditionen – min kärleksresa av

Bea Uusmaa som handlar om Andrés ballongresa till Nordpolen. Hon blev besatt av att ta reda på vad som fak-tiskt hände och levandegör skeen-det på ett mycket bra sätt. Det är en besatthet som smittar. Boken fick Augustpriset ifjol.

Carlssons, Trygve Carlsson:– Ekot från Vietnam – återbesök 40 år

senare av diplomaten Kaj Falkman som var handläggare på UD av Vietnam-frågan 1968–1973. Han förklarar hur det gick till när en nation av risbönder kunde besegra först Frankrike och sedan USA.

Gidlunds, Sara Gidlund:– Att göra sin egen bok av Krister

Gidlund. SvD skrev att den var en "kulturdemokratisk uppmaning till skapande och delaktighet". Man kan alltså klara sig själv utan att behöva krångla med bokförlag som vi, haha.

Hej Bokmässan, rekommenderaen bok till våra folkhögskollärare!

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 27

Skriv till oss! Mail: staffan.myrback@lararforbundet.seAdress: FolkhögskolanBox 12239, 102 26 StockholmEller hör av dig via Facebook:facebook.com/TidskriftenFolkhogskolan

28 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

»Man blir mer människa«

LÄSNING

S tewe Claesons två senaste romaner är kon-centrat av två av folkhögskolans grundste-nar. Dels att kunskapens och personens väx-

ande sker parallellt genom det goda samtalet, dels att insikten om den egna identiteten växer fram genom berättandet om sig själv för någon annan.

På bokmässan i Göteborg i september berättade Stewe på olika seminarier om sin nya roman Komma nära, där Pontus, en duktig, målmedveten, orädd miljökonsult i början på en lovande karriär hamnar i konflikt med byggherrar och kommunalpolitiker angående ett strandrättsärende. Pontus analys är helt korrekt men den stöter på patrull i mötet med kom-munens tradition av korruption i den mindre skalan.

För Pontus del medför det sjukskrivning på ett vilohem i glesbygdens Småland vilket ger honom möjlighet att möta sig själv genom nya helt ovän-tade samtalspartners. Långsamt får han kontakt med sin egen inre identitet som han inte mött på länge, om överhuvudtaget, i sitt vuxna liv.

– Jag har fortsatt tankarna som Bengt Nerman uttryckt i flera av sina böcker, säger Stewe. Jag tror som han att identiteten växer och utvecklas endast genom att man ges tillfälle att berätta vem man är, genom att göra tydligt för sig själv och andra vad man står för och vad man vill.

I sådana samtal kan man få kontakt med sin kärna eller sin klangbotten som växt fram som ett ständigt föränderligt resultat av erfarenheter och relationer under barndomen.

– Pontus är en duktig och egentligen rätt snäll och hygglig kille men han har inte brytt sig om att upptäcka sitt inre landskap. Det tvingas han till av omständigheterna och då genom kontakter med människor han säkert inte skulle trott kunde hjälpa honom med det. Just det är en av poängerna – man vet aldrig vem det som kommer att hjälpa en på vägen.

När Stewe pratar om sin nya bok i hemmet i Nödinge, snett över Göta Älv och Nordiska Folk-högskolan i Kungälv där han var folkhögskolerek-

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 29

»Man blir mer människa«text:birgitta tingdal foto: christer ehrling

– Det goda samtalet är folkhögskola när det är som bäst, säger Stewe Claeson, som i sina senaste böcker gett gestalt åt två av folkhögskolans grundstenar.

tor, glider han hela tiden in på sin föregående bok Den tjugotredje dikten.

– Komma nära är egentligen en fortsättning på den boken som även den är en beskrivning av och en hyllning till folkhögskolevärldens kraft.

I Den tjugotredje dikten möter vi Krister, en femti plussare i ett litet samhälle i Väster-dalarna, som jobbat som tjänsteman på posten

och nu står inför uppsägning eller erbjudande om nytt jobb i en ny stad. Han är, som en äldre variant av Pontus, duktig yrkesman men personligen lite avstängd i sitt halvmonotona inte särskilt intres-santa liv i ett tryggt och varmt men ganska ointres-sant äktenskap. Av en tillfällighet träffar han Erik, tidigare i skinnbranschen men nu i bygden sedd som lite av en kuf. Platsen de träffas på är den gamla nedlagda sågen i skogen. Det blir början till en lång-samt framväxande vänskap som överraskar dem båda. Erik presenterar sin forskning om en för Kris-ter okänd norsk poet och i samtal som berör både dikten och hans och Kristers egna tankar och per-sonligheter förändras de båda gradvis, i början näs-tan omärkligt. Deras nyvunna varma vänskap visar vägen för dem båda till ett rikare inre liv som också återspeglar sig i relationerna till omvärlden. Krister blir en mer uppmärksam partner i äktenskapet och som vän och ser också klarare vad som är viktigt i det livsval han står inför.

– Det är just det som är folkhögskola när den är som bäst, säger Stewe. I det pågående goda samta-let, oberoende av vilket ämne det handlar om, kom-mer personerna var för sig, nästan utan att märka det, närma sig sin inre person och lära känna den de egentligen är eller håller på att bli. Man blir mer människa – och även mer medmänniska.

Och detta sker just genom det levande samtalet i levande växelverka, några av Grundtvigs huvudteser.

– Inte genom det levande ordet, med det menade Grundtvig Guds ord. Det är det levande samtalet

som får oss att växa.Ett levande samtal kan man inte beställa, det

växer fram av sig själv på ett nästan magiskt sätt.– Det goda samtalet kännetecknas av nyfikenhet

och intresse för den man samtalar med. Där finns ingen prestige eller behov att dominera. Inget tjänar något på det, det har sitt eget syfte.

Stewes bok om folkhögskoletankens magiska kraft utspelar sig alltså i Dalarnas glesbygd, där han för övrigt också varit folkhögskolerek-

tor men handlingen utspelar sig inte på folkhögskola.– Det skulle ha blivit lite väl pekpinneaktigt,

konstaterar han. Då skulle läsaren lockas att foku-sera på den yttre folkhögskolevärlden. När jag pla-cerar huvudpersonerna i en helt annan miljö syns den inre utvecklingen tydligare.

Dessutom ger valet av spelplats Stewe utrymme för att tala om en av sina största sor-ger vad gäller samhällsutvecklingen. Det är utarmningen av glesbygden, en fråga som han kommit tillbaka till i flera av sina böcker, även den senaste Komma nära. Den utsatta glesbygden beskrivs med lika stor del varm kärlek och som djup tragik.

– Det är en katastrof och nog den största tragiken jag upplevt i livet. Folkhemmet har gradvis monterats ner och girigheten vinner mark.

Den som inte läst Den tjugotredje dikten kan börja med den och sedan ge sig på Komma nära.

Böckerna fungerar båda som en inbjudan till ett samtal för läsaren

som nog svårligen kan värja sig mot att lockas in i ett grundtvigskt levande samtal i levande växelverkan. Men vem kan man aldrig veta, det är ju just det som är vitsen – kanske med boken, kanske med sig själv kanske med någon helt oväntad Erik.

»Ett levande samtal kan man inte beställa, det växer fram av sig själv på ett nästan magiskt sätt«

Kort om …Mäktiga män och kvinnliga klassresenärerHÖVDINGENOlle Svenning•I sin biografi över Hjalmar Branting teck-nar Olle Svenning ett porträtt över en man vars arbete att på fredlig väg driva igenom sociala reformer och lika röstrött för män och kvinnor skedde under starkt motstånd från

högern. Men Brantings vilja till samarbete med liberalerna gjorde honom impopulär i de radikalare kretsarna i sitt eget parti under sin livstid, något som skulle färga omdömet om honom i generationer.

TYSTNADENS TRIUMFGabriel Byström• När konservativa Fidesz erövrade makten i Ungern vid valet 2010 tog partiet makten över de statliga medierna, och där framväxten av ett nytt feodalt samhälle kunnat ske trots med-lemskap i EU. I Tystnadens triumf tecknar journalisten Gabriel Byström bakgrunden till det som händer i Ungern.

VETA SIN KLASSLena Sohl•Varför funderade inte Jenny ens över ”det här med klass” innan hon började på universitetet? Varför säger Ebba att ”det fanns inga andra alternativ” än att läsa

vidare på grund av att hon var så duktig i skolan? Genom intervjuer med kvinnor som har klassrest undersöker Lena Sohl i sin doktorsavhandling vad före-ställningar om klass, kön, ras, svenskhet och sexualitet betyder för deras klassmäs-siga förflyttningar.

LÄSNING

YARDENKristian Lundberg• Det är i december år 2008 som författaren Kristian Lundberg arbetar på Yarden i Malmö fri-hamn med att flytta fabriksnya bilar från ett fartyg till ett annat, dag ut och dag in. Ett slitsamt och dåligt betalt jobb. Och varje mor-gon tar han sig en stund att skriva den här berättelsen.Den som likt undertecknad till-bringat flera år i Malmö märker genast att detta är lokalhistoria. En biografisk arbetarskildring. Inte undra på att den fick Ivar Lo-Johanssons personliga pris år 2010. Kristian Lundberg, som är den ende svenskfödde i ett hunsat arbetslag på Yarden, förmedlar vreden över de så kallade beman-ningsföretagens möjligheter att utnyttja rättslösa invandrare. Han ger röst åt de osäkra, fattiga, utan utbildning och organisationstill-hörighet i dagens Sverige men

Förnyade den svenska arbetarromanen

visar också stolthet över solidari-teten mellan gruppens medlem-mar.Efter hand tecknas också bilden av hans egen barndom med fem syskon, en schizofren mamma och en osynlig pappa som erbju-der barnen jobb som påklädare och serveringspersonal på sin femtioårsdag, bara de inte uppger släktskapen. Vid 12 års ålder slu-tar Kristian Lundberg att gå till skolan och provar diverse jobb. Vid 22 blir han intagen på sjukhus som kronisk alkoholist.

Nu i september 2014 recen-seras hans diktsamling positivt i dagspressen. Men även prosa-boken Yarden är skriven på ett förtätat, nästan poetiskt språk. Det är en förnyelse av den tra-ditionella svenska arbetarroma-nen. Läs den!

Björn Höjer

•Kristian Lundberg blev omtalad när han recenserade en bok, som fanns i en bokkatalog, men aldrig gavs ut. Efter den händelsen började han arbeta som timanställd i Malmö Hamn, vilket blev upptakten till att han skrev boken Yarden.

30 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014 31

Eva Svensson på Eskilstuna folkhögskola får årets miljöpris på 10 000 kr av Eskilstuna kommun för sitt stora miljöengagemang och

arbete med utbildningen ”Recycle Design” som lockar deltagare från hela Sverige. ”Eva Svensson har som kursföreståndare under sex år drivit och byggt upp utbild-ningen med stor kunskap, kreativitet och en brinnande entusiasm”, skriver juryn i sin motivering.

Gertrud Hellbrand, skrivlärare på Bona folkhögskola, får Studieförbundet Vuxenskolans förfat-tarpris på 50 000 kr för

Veterinären, en familjehistoria ur ett lands-ortsperspektiv om det moderna Sveriges framväxt, från ett småskaligt jordbruk mot stora hästgårdar med de stora världshän-delserna som bakgrund. ”En berättelse som uppmuntrar till samtal, bland unga vuxna såväl som de som var med under de åren.”

Helene Hellmark Knuts-son är högre utbild-nings- och forsknings-minister. Hon har varit finanslandstingsråd i opposition och grupple-

dare för Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting. Hon har också ett förflutet som folkhögskollärare. År 1995 arbetade hon som folkhögskollärare på Långhol-mens folkhögskola. Det innebär att Sve-rige idag har två ministrar som har en bak-grund som folkhögskollärare.

• En afton år 1823 ger sig fyra män ut i en båt i Göteborgs skär-gård för att fiska. Vid tolvtiden nästa dag får de syn på en segel-jakt lastad med styckegods. Män-nen attackerar segeljakten, dödar männen och tar med sig godset. Men det är inte de fyra männen som står i centrum för Marianne Kind-gren och Birgitta Tingdals bok Johanna Hård – en sjörövarhistoria. Som titeln antyder är huvudpersonen Johanna Hård, änka efter en sal-terihandlare, som anklagas för att ha planerat och varit ytterst ansva-rig för kapningen av segeljakten, morden, stölden, smugglingen och försäljning av styckegodset.

Men det är ingen historia om en piratdrottning. Inte heller är det enbart en kvinnohistoria, även om vi får en bild av hur utsatt Johanna Hård och andra kvinnor är vid

denna tid. Lika mycket som för-fattarna gräver i skuldfrågan, lika mycket är det ett tidsdokument över dåtidens grymma rättssam-hälle och en lokalhistoria om hur Göteborgs öbor påverkas av stor-

politiken mellan Ryss-land, Frankrike och Storbritannien. I några kapitel dramatiserar författarna hur Johanna Hård känner, tänker och upplever. Men det är när de presenterar torra men levande fakta kring de arma fiskarsönernas livshistorier som berät-telsen griper mest tag.

Författarna har gjort en omfattande

research, läst alltifrån rätte-gångsprotokoll till enskilda per-soners släktträd, vilket gör att läsaren ibland måste skärpa till sig för att inte förlora Johanna och brottet ur sikte. Och trots det tunna omfånget får läsaren med sig en historia som skulle räcka till det dubbla antalet sidor.

Staffan Myrbäck

Tidsdokument över grymt rättssamhälle

PERSONER

Fler folkhög-skollärare på ministerposter…

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

JOHANNA HÅRD – EN SJÖRÖVARHISTORIAMarianne Kindgren, Birgitta Tingdal Starkt om

Pussy RiotORD SOM KROSSAR BETONG Masha Gessen• Den rysk-amerikanske journalis-ten Masha Gessen berättar historien om den ryska punkgruppen Pussy Riot och deras uppror mot Vladimir Putins inskränkning av demokratiska fri- och rättigheter. I februari 2012 framförde fem unga kvinnor en bön i den ortodoxa kyrkan om att frälsa det ryska folket från Vladimir Putin. Tre av dem fängslades och ankla-gades för huliganism och dömdes till tre års fängelse. Det här är unga medvetna kvinnor som är väl bevan-drade i både den ryska och väster-ländska filosofin. Metoden för deras protester bygger på en Helig dåre-estetik med ryska rötter. Många av dem som i väst kallar sig vänster skulle kunna nicka igenkännande i deras tankar och protester. Med Rysslands långa historia av förtryck under en kommunistisk regim är det inte konstigt att Pussy Riot kämpar för demokratiska fri- och rättigheter som den ser ut i väst. Det är kanske här många inom vänstern tycks få problem att förhålla sig till gruppen och att det är därför den förbigår gruppen med tystnad. En av årets viktigaste böcker.

Staffan Myrbäck

VILLKOR:Uppsägningstid för lärare vid egen uppsägning ändras till, 1 månad vid högst 2 års anställningstid hos arbetsgivaren, 2 månader vid 2–4 års anställningstid och 3 månader vid mer än 4 års anställningstid.

Avtal om timanställning för viss tid får träffas med lärare, om anställ-ningen uppgår till högst 20 procent av en heltidstjänst.

Sparade semesterdagar får uppgå till högst 30. Sparade semesterdagar över 30 ska i samråd förläggas innan utgången av 2016. Överenskommelse om senare utläggning kan träffas. Om utläggning ej är möjlig, betalas dagarna ut som semesterersättning.

2016–2017 utan centralt angiven nivå

•Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

•Efter långvariga förhandlingar har Lärarförbundets och Lärarnas Riks-förbunds Samverkansråd och SFHL tecknat nya avtal med Arbetsgivaral-liansen. Avtalen möjliggör en fort-satt uppvärdering av lärarnas löner. Avtalen är fyraåriga med centralt angivna, garanterade nivåer per 1 maj 2014 och 2015. Löneöversynerna den 1 maj 2016 och 2017, som saknar centralt angivna nivåer, sker genom lokal lönebildning. För att säker-ställa kvaliteten i den lokala löne-bildningen, kommer utbildningar att genomföras under 2015.

Här är huvudförändringarna och förklaringar:

LÖN: Avtalsperiod 2014-05-01– 2018-04-30, lägsta garanterade utfall per arbetstagarorganisation: 5,4 % till och med 2015, varav lägst 2,4 % 2014. Utfall 2016 och 2017 fastställs genom lokal lönebildning. Löneöversynstidpunkter: 1 maj res-pektive år.AVSTEG FRÅN AVTALET:Avvikelser från avtalen kan göras, där så anges, genom lokalt kollektiv-avtal. Skriftlig, enskild överenskom-melse får endast göras på nedanstå-ende delar.

Enskild överenskommelse kan träf-fas om utbyte av semestertillägg mot lediga dagar. Överenskommelse träf-fas två månader före semester årets början och gäller för ett semesterår.

Växlade dagar kan inte sparas. Vär-det är 5 lediga dagar för arbets tagare med 25 semesterdagar och 6 lediga dagar för arbetstagare med 31 eller 32 semesterdagar. Lediga dagar som inte kan läggas ut, betalas som semesterer-sättning vid semesterårets slut.

Om enskild arbetstagare har kom-mit överens om växling av semester-tillägg (ca 7600 kr/år vid 30000kr i månadslön) mot extra semesterdagar kan pensionen påverkas. (Detta gäl-ler vid ITP 1, född 1979 eller senare.) ITP 2 påverkas inte.

Möjlighet att teckna enskild över-enskommelse om annan kompensa-tion för övertidsarbete, till exempel genom högre lön, ett fast lönetillägg och/eller 5 dagars extra semester.

Att avtalsperiodens båda sista år saknar garanterade utfall avser bara den centrala nivån. Diskussionen om behovet av löne-ökningar och uppvärderingen av lärare är fortfarande viktig och behöver föras lokalt på varje skola. Lönesättningen ska bidra till att behålla och rekrytera de lärare som är verksamhetens viktigaste resurs. Föränd-ringen innebär snarare en betoning av att det är fråga om ett lönebildningsavtal som ger ett större ansvar för lönebildning och löneut-veckling till de lokala parterna. Vår uppgift på arbetsplatserna blir att vara med och påverka, analysera och planera kommande års löneöversyn. Innan budge-ten läggs för skolan behöver vi i god tid föra

samtal med skolans ledning så att tillräckliga medel sätts av för att kommande löneö-versyner ska kunna fylla såväl en strategisk funktion som att spegla det arbete skolans lärare utför.

Det är avgörande att det finns en tillit mellan arbetsgivare, medarbetare och fack-liga organisationer. Arbetsgivaren måste stå för ett tydligt ledarskap och visa att man ser sina medarbetare och att resultat belönas. De fackliga organisationerna finns hela tiden med, men chefen bär huvudansvaret. Varje medarbetare ska vara informerad om på vilka grunder lönen sätts och hur man själv kan påverka lönen.

Nytt kollektivavtal förArbetsgivaralliansen folkhögskola

SFHL

Vi lever i en ny värld!

INGELA HAR ORDET

»Hoppet kom-mer tillbaka

att vi äntligen kan få del av det som alla

lärare har haft möjlighet till «

Dags attboka in SFHL-veckan! Med anledning av det nya avtalet och dess konstruktioner kan nästa års utbildningsvecka komma väl till pass. Vi kommer under vecka 12, den 16–18 mars att genomföra utbild-ningar på Djurönäset på Värmdö. Vi kommer att ha olika typer av fackliga utbildningar till skolformsankutna utbildningar. Boka upp kalendrarna redan nu för att inte vara uppbokade när vi börjar närma oss. Inbjudan kommer under december.

SKL-avtaletLandstingsfolkhögskolorna har rapporterat in siffror för 2014. Dessa siffror gäller det tredje året i avtalet, men det första året i avtalet ”utan angiven nivå”. Siffrorna vi fått in ligger mellan 2,7–3,5 %. Avtals-området har i sin helhet ett snitt på ca 3,2 %. De tidigare utfallen var för år 2012; 4,3 % och för 2013; 2,9 %.

KONTAKTA KANSLIETORDFÖRANDE:Ingela Zetterberg08-737 68 97 OMBUDSMÄN:Cyrene Martinsson Waern 08-441 32 10cyrene.waern@lararforbundet.se

Jonas Bergman 08-737 68 96jonas.bergman@folkbildning.net

När jag skriver detta har Sverige precis fått en ny regering och en ny utbildningsminister – Gustav Fridolin, folkhögskolelärare och vår medlem! Roligt för Gustav och för hela folkhögskollärarkåren och folkhögskolan. En riktig ljusglimt och hoppet kommer tillbaka att vi folkhögskollärare äntligen kan få del av det som alla lärare har haft möjlighet till – lärarlyft med en kompetensutveckling. En sak till som vi nu har goda förhoppningar att få: För drygt tre år sedan, våren 2011, startade en process och en förberedelse för en ny folkhögskol-lärarutbildning. En utredning tillsattes 2012 och sedan blev det tyst. Med en ny regering och utbildningsminister borde det hända något ….

Ibland blir det mycket nytt samtidigt! Oftast sker det gradvis men för mig blev årets valresultat en stor omvälvande händelse. På valnat-

ten såg jag många spöken och faror som kan drabba samhället jag lever i och folkhögskolans verklighet.

Under flera år som lärare på Hagabergs folkhög-skola (är tjänstledig) och även långt innan dess, hade jag förmånen att få jobba med mod, Mångfald och Dialog-kurser. Under två tre dagar fick delta-garna tillsammans med oss lärare (vi var alltid två) arbeta med mångfalds och diskrimineringsfrågor. Vi använde värderingsövningar för att upptäcka den egna och den andras världsuppfattning. Genom att vända och vrida på sin egen syn upptäcker man den andre. mod-kurserna utgår från folkbildningens ideal om lärande och delaktighet, där grunden är deltaga-rens erfarenheter och upplevelser och reflektioner får stort utrymme. Tillsammans upptäckte vi att vi hade fördomar och försökte hitta förhållningssätt att han-

tera dessa. Se människan som den är! En egen tänkande individ med erfarenheter, kunskap och kulturbärare och inte ett hot.

mod-kurser borde alla gå för att upptäcka sig själv! Framförallt idag då vi ständigt möts av ifrågasättande av alla människors lika värde! Det är så upprörande att det finns i våra beslutande organ personer som inte förstår att mångfalden berikar vårt samhälle! Därför måste vi fort-sätta göra allas röst hörd. Vi får inte låta tystnade ta över utan låta samtalet om mångfald och mot diskriminering fortsätta!

Till sist vill jag påminna er om att sfhl är en medlemsstyrd, partipo-litiskt och religiöst obunden organisation som bygger på de grundläg-gande principerna om solidaritet, jämställdhet, jämlikhet och mångfald samt alla människors lika värde.sfhl motverkar alla former av diskri-minering och godtycke. sfhl motverkar antidemokratiska och rasis-tiska krafter i samhället.

Er ordförande, Ingela Zetterberg

34 F O L K H Ö G S K O L A N 5 2014

När anställda på Amez kvinnocenter i Halabja steg in genom porten en morgon nyligen, möttes de av en svart flagga fastsatt på insidan av porten med en kniv. Den

svarta flaggan känner numera alla till. Verksamheten som Awaz Daleni driver på centret är i sanning samhällsomvandlande och de flesta i Halabja stödjer den. Det är simskola, körskola, hantverk, alfabetisering, idrott och teater för kvinnor. Verklig folkbildning, och Awaz dröm är att kunna starta en kvinnofolkhög-skola. Flaggan var således en illustration av nobelpristagaren Malala Yousafzais ord: ”Extremisterna har visat vad som skrämmer dem mest – en flicka med en bok”.

Föreningen Tornseglarna startade Aso folkhögskola i staden Slémani i Kurdistanregionen, norra Irak, en och en halv timmes bilväg från Halabja. Skolan har välkomnat deltagare till en allmän kurs i fyra år. Under denna tid har åtskilliga lärare och deltagare från Aso och svenska folkhögskolor gjort studieresor till varandra och haft många utbyten.

Men nu har Aso tvingats stänga. Det beror inte i första hand på det närliggande kriget. Däremot har rektorn under de senaste två åren, Henrik Göthberg, outtröttligt utkämpat dagliga strider med myn-digheterna. När så den nytillsatte utbildningsministern i Kurdistan-regionen i våras meddelade att han inte längre skulle tilldela skolan pengar, var det ett slutgiltigt slag mot Aso folkhögskolas överlevnad. I just den skepnaden.

I Sverige och i Kurdistan har arbetet med Aso folkhögskola väckt lusten att fortsätta utbyta erfarenheter och utveckla folk-bildningen tillsammans. En grupp från Aso jobbar hårt för att hitta nya vägar för skolan där man inte är lika beroende av myn-digheterna. Nya idéer föds. Skeppsholmens folkhögskola planerar

ett samarbete med Amez center. Och när Pia Grübb från S:ta Birgitta folkhögskola och jag besöker folkhög-

skolor i Tanzania i november, gör vi det tillsam-mans med Awaz och hennes medarbetare Maram från Amez center.

Det finns stunder när medierapporte-ringen från områdena runt Kurdistanre-gionen gör att de samarbeten vi försöker

uppnå känns futtiga. Vad betyder små folkbildningsprojekt när folk mördas?

I den stund jag skriver dessa rader ris-kerar staden Kobane att falla i Isis

händer. Men i de stunderna är det gruppen som kämpar för Aso och

kvinnorna i Halabja som får mig att vända blicken åter mot det

möjliga. Det är tillsammans

Extremisterna skräms av en flicka med bok

•Katarina Korp är lärare på Skepps-holmens folkhög-skola, och var med och startade Aso folkhögskola i kurdis-tanregionen i norra Irak.

KRÖNIKA

Folkhögskolans deltagare röstar röd-grönt, åtminstone de skolor som delat med sig av valresultatet på nätet. Men där fanns också deltagare som röstade på SD.

Molkom i Värmland röstade 90 procent rödgrönt (65 procent på S).

Vid Jönköpings folkhögskola fick de rödgröna 80 procent, Alliansen 14, 3 (varav M fick 11,4).

På Ljungskile fick de rödgrönaa 68,2 procent, Alliansen 10,05 procent och Feministisk initiativ fick 17,93 pro-cent av rösterna.

Glokala röstade rödgrönt, 70 pro-cent, Fi fick 8 procent, SD 2 procent och Alliansen 5 procent.

På Södra Vätterbygden var det lite jämnare. Alliansen fick 32,6 pro-cent (med KD som största parti på 14,5 procent), SD 3,7 och rödgröna 57 procent.

På Glimåkra fick rödgrönt 48 pro-cent, Fi 6, och Alliansen 30 procent.

Vid Vindelns folkhögskola fick de rödgröna 77 procent och Alliansen 12, 5 procent.

På Strömbäck röstade varannan deltagare på V. Tillsammans fick de rödgröna 77 procent. Alliansen 12,2 procent

Härnösands folkhögskola röstade också rödgrönt, 49,2. Fi fick 14,5 pro-cent. och Alliansen 13,2 procent .

På Forsa var det också rödgrönt men där skiljde man på personal och deltagare. 52 procent av deltagarna röstade på S och V, medan 35 procent av personalen röstade på MP.

Folkhögskolorna röstade rödgrönt

AKTUELLT

Katarina Korp

MEDLEMSSERVICE: 0770–33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

DITT MEDLEMSKAP

VÄRVA EN KOLLEGA

... OCH GÅ PÅ BIOVi bjuder dig och en kollega på varsin biobiljett. Du som blir ny medlem får dessutom medlemskap utan avgift i 3 månader. Ju fler vi är desto mer kan vi påverka. Lärarförbundet vill påverka politikerna att:

→ Höja lärarlönerna→ Rensa bort onödig administration→ Se till att varje barn och elev får det stöd de behöver

Du som redan är medlem ser till att du och din kollega får biocheckarna via nedanstående länk. Här framgår även hur du som ska bli medlem går till väga:

lararforbundet.se/varvakollega

Erbjudandet gäller 1-31 oktober

DM_Folkhogskolan_2014.indd 4 2014-10-06 11:10

– Det tog mig knappt en dag som vikarie på Malmö Folkhög-skola för att inse att detta var ett jobb för mig, säger Ambika Hansell Ek, som idag arbetar på Läs och Skriv/Dyslexilinjen på Sundsgårdens Folkhögskola

Planen var egentligen att bli forskare inom teologiska sfären men en puff från mamma, f.d. folkhögskoleelev, förde henne till folkhögskolan och sedan var hon fast.

– Under ett vikariat på S:ta Maria var jag så övertygad att jag sökte till f-linjen på distans. När tjänsten till Läs och Skriv/Dys-lexi på Sundsgården utlystes pas-sade det perfekt.

Det var helhetssynen på sam-hälle och människa som passade Ambika som hand i handske.

– På vår linje jobbar vi med heterogena grupper och erbjuder

få stort utrymme.Ambika är också ordförande i

skolans sfhl-avdelning och även pedagogisk sekreterare i

sfhl:s södra distrikt.– Att träffa kollegor i grann-

skolorna på våra pedagogdagar leder till intressanta samtal och nyttiga kontakter. Det är en här-lig öppen stämning både i distrik-tet och i vår egen lokalavdelning och vi har stor bredd på våra dis-kussioner.

Just nu gläder hon sig särskilt att två av hennes kollegor inom folkhögskolevärlden, Gustav Fri-dolin och Helene Hellmark Knuts-son, har hamnat i regeringen.

– Jag hoppas verkligen att de kommer att lyfta fram folkhög-skolan som utbildningsalternativ, att vår skolform blir mer känd och att möjligheterna att skapa nya folkhögskolor förbättras.

Glad åt att två kollegor hamnat i regeringenindividuella utbildningsplaner. Vårt kollegium har jobbat fram en mycket flexibel men samti-digt strukturerad pedagogisk stil och det passar mig utmärkt. Där ingår också samarbete med sam-hället utanför och informatörs-utbildningar för personer som vill berätta om sina erfarenheter i skolor och andra sammanhang.

Det är roligt men ingen dans på rosor som alla folkhögskolelä-rare vet.

– Just vår flexibilitet och vilja att använda de pedagogiska modeller som passar respektive deltagare bäst innebär ju också att det ibland blir slitigt. Kanske det är en viss typ människor som passar för jobbet. De egenskaper hos mig som gör att jag trivs är att jag är anpasslig, nyfiken, tyd-lig, strukturerad och rättvis men också att jag tycker att humor ska

PORTRÄTTET:

»Jag tycker humorn ska få stort utrymme«

Vår vilja att använda pedagogiska modeller som passar varje deltasgare innebär ju att det ibland blir ganska slitigt, säger Ambika Hansell Ek som tycker att jobbet passar henne som hand i handske. text: brgitta tingdal

Ambika Hansell E k

– Jag hoppas våra nya ministrar lyfter fram folk–högskolan som utbildnings–alternativ.