Fokus Gymnasievalet 151119
-
Upload
smart-media -
Category
Documents
-
view
220 -
download
1
description
Transcript of Fokus Gymnasievalet 151119
ÖPPET HUS STOCKHOLM:
26nov17.30–19.30
2 1JAN17.30–19.30
04FEB17.30–19.30
28 apr17.30–19.30
KUNSKAPEN I CENTRUM
ÖPPET HUS Välkommen till den centrala gymnasieskolan med fokus på ditt lärande och trivsel. Vi syns. www.cybergymnasiet.seEL- & ENERGI HANTVERK ESTETISKA EKONOMISKA HUMANISTISKA SAMHÄLLS
VETENSKAPNATUR
VETENSKAPTEKNIK Vanadisvägen 9
ANNONS ANNONSHELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
JOHN GUIDETTI
Läs intervjun i mobilen! FOKUSGYMNASIEVALET.SE
SATSA HELHJÄRTAT PÅ FRAMTIDENNå hela vägen s.6
SPETSUTBILDNING PROFILERINGFör vetgiriga s. 16
KRÖNIKAN JENS LAPIDUSGe drömmen en chans s. 18DEN KOMPLETTA GUIDEN NOVEMBER 2015
FOKUSGYMNASIEVALET
”VAR INTE LAT – INGEN KOMMER ATT GÖRA JOBBET ÅT DIG.”
Ett viktigt val– men inte hugget i sten s. 4
GuideVilket program passar dig? s. 8
Utlandsstudier– testar dina vingar s. 12
2HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SELEDARE AIDA HADZIALIC
Utveckla dina förmågor!
På Kunskapsgymnasiet fokuserar vi på att utveckla dina förmågor. Vi tror att kombinationen av kunskap
och vässade egenskaper gör dig till en vinnare på framtidens arbetsmarknad. För Öppet hus-tider besök kunskapsgymnasiet.se
KunsKapsgymnasiet globenVåra program:
• Ekonomiprogrammet• Naturvetenskapsprogrammet• Samhällsvetenskapsprogrammet
• Vård- och omsorgsprogrammet i samarbete med Aleris
internationella KunsKapsgymnasietVåra program:• Humanistiska programmet• Naturvetenskapsprogrammet • Samhällsvetenskapsprogrammet• Teknikprogrammet i samarbete med NCC
NYHET 2016
»Om fler känner att de väljer rätt från början, ökar också chanserna att fler klarar sina studier.
Valet till gymnasiet är ett vik-tigt val, ett stort val, och det finns mycket som spelar in.
Därför har jag egentligen bara ett råd att ge till den som nu står inför att välja program i gymnasieskolan, och det är att tänka igenom det noggrant.
Jag minns själv hur det var när jag skulle välja vad jag skulle läsa på gymnasiet. Det är mycket som spelar in och det är många människor som har en uppfattning om vad man ska välja. Det kan vara en studie- och yrkesvägledare som tycker att det tekniska programmet är bra för att man har ett intresse för teknik eller en förälder som tycker att vård- och omsorgsprogrammet är bra för att det leder till jobb.
ÄVEN KOMPISAR SPELAR stor roll i hur man väljer. En av anledningarna till att jag valde att läsa International Baccalaureate på gymnasiet, var att en av mina allra bästa vänner också ville gå det. Jag visste att det var en väldigt bra utbildning, men det är klart att det spelade roll att jag skulle kunna läsa den tillsammans med henne.
Så om ens bästa kompis går el- och energiprogrammet på en viss skola och att man därför vill läsa på samma skola, förstår jag precis hur
Att välja till gymnasiet
Trevlig läsning!Fredrik Lagergren
Projektledare
FOKUS GYMNASIEVALETProjektledare
Fredrik Lagergren
Vd
Marcus Carloni
Redaktionschef
Cindy Ahrnewald
Text
Fredrik Söderlund, Pontus Fall, Cindy Ahrnewald
Omslagsbild
Sanna Dahlén
Grafisk formgivning
Smart Media Publishing AB
Layout och repro
Johan Umenius
Distribution
Svenska Dagbladet, november 2015
Tryck
V-TAB Södertälje
Webb
www.fokusgymnasievalet.se
Smart Media Publishing Sverige AB
Riddargatan 17, 114 57 Stockholm
Telefon 08-122 03 221
E-mail [email protected]
www.smartmediapublishing.com
DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distri-bueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa media- lösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvali-tativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.
04 Aktuellt SYV och rektorerna har ordet
06 Aktuellt Drömmen i fokus
08 Överblick Program och inriktningar
10 Profilen John Guidetti
12 Fördjupning Utlandsstudier
14 Studentpanelen
16 Fördjupning Riksrekryterande utbildning
18 Krönikan Jens Lapidus
LÄS MER OM...
04 10
Läs ledaren i mobilen! FOKUSGYMNASIEVALET.SE
det kan kännas. Men i slutändan är det var och en som är den viktigaste personen i gymnasievalet och därför vill jag betona vikten av att tänka igenom sitt val noga.
Att noga tänka igenom gymna-sievalet gör att det är större chans att man avslutar utbildningen och tar studenten. För mig som minister är bland det viktigaste att fler klarar gymnasiet då vi vet att det är avgö-rande för hur man klarar sig i resten av livet.
EN SAK ATT tänka på när man ska välja program, är möjligheterna att få jobb efteråt. I Arbetsförmedlingens analys av vilka yrken det finns stora brister, är många av dem yrken som kräver gymnasial yrkesutbildning. Det kan till exempel vara lastbilsme-kaniker, undersköterska eller många jobb inom byggsektorn. Därför kan det vara smart att välja ett yrkespro-gram som har en inriktning där det finns stora chanser att få jobb. Vi ska inte utbilda till arbetslöshet och vi har ett gemensamt ansvar för att det inte ska bli så.
Om man däremot tror att man vill läsa på universitetet efter studenten är det bättre att välja ett högskoleförberedande program.
Tanken med de programmen är just att förbereda inför högre studier. Vilket av programmen man ska välja beror, såklart, på vad man vill läsa efteråt. Vill man bli läkare? Ja, då ska man förmodligen läsa det naturve-tenskapliga programmet. Vill man bli socionom? Då ska man förmod-ligen läsa det samhällsvetenskapliga programmet.
I REGERINGEN ÄR det jag som ansvarar för gymnasieskolan och mitt mål med politiken är att alla ska kunna klara en gymnasieutbildning. Därför är det viktigt att alla får så bra information som möjligt, för att kunna göra så bra val som möjligt. Därför har vi i budgeten satsat pengar på att förbättra studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Om fler känner att de väljer rätt från början, ökar också chanserna att fler klarar sina studier.
Sammanfattningsvis vill jag upp-mana att ta till sig av den informa-tion som finns, att verkligen tänka igenom sitt val och att diskutera igenom det med människor i sin närhet. Men framförallt vill jag önska alla stort lycka till. För mig var gym-nasietiden alldeles fantastisk och det önskar jag att den blir för alla. n
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister.
Hermods GymnasiumDIN KVALITETSSKOLA I INNERSTADEN
Hermods GymnasiumDIN KVALITETSSKOLA I INNERSTADEN
PROGRAM
EKONOMIPROGRAMMET
NATURVETENSKAPSPROGRAMMET
SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET
HERMODS GYMNASIUM I GÖTEBORG är till för dig som tar din utbildning på allvar och söker en skola med bra lärare, stark gemenskap och en inspirerande miljö. För oss är det lika viktigt med höga kunskaps-mål som att våra elever utvecklas som människor och går ut i livet med själv- förtroende, social kompetens och förmåga att ta personligt ansvar.
VÄLKOMMEN PÅ ÖPPET HUS
LYCKANS VÄG 2A, GÖTEBORGhermodsgymnasium.se
facebook.com/HermodsGymnasiumGoteborg
instagram.com/hggoteborg
Lördag 24 okt kl. 12 - 14Onsdag 25 nov kl. 18 - 20Lördag 16 jan kl. 12 - 14Lördag 30 jan kl. 12 - 14
AKTUELLTPROGRAM ÖPPET HUSEKONOMIESTET NATURVETENSKAPSAMHÄLLSVETENSKAPTEKNIK
LÖRDAG 28/11 kl. 13 - 15ONSDAG 9/12 kl. 18 - 20LÖRDAG 23/1 kl. 13-15LÖRDAG 6/2 kl. 13-15
MIKAEL ELIAS GYMNASIUMSTOCKHOLM & SOLLENTUNA
Skicka MEG till 72 660 för mer information www.mikaelelias.se
Öppet hus25 november kl. 17-1919 januari kl. 17-19
DCC På Design & Construction College får du själv vara med och forma din utbildning; en utbildning som ger kunskap, självför-troende och en god förmåga att möta kommande utmaningar. Vi blir din första, viktiga anhalt på väg mot dina mål.
ÖPPET HUS25 NOV. 18-2028 NOV 13-15
UNDERVISNING I VERKLIGHETENTEKNIK . ESTET . SAMHÄLLEHOTELL & TURISM . HANDEL
www.dccgymnasium.se
EkonomiprogrammetNaturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Öppet hus
www.sjolinsgymnasium.se
Sjölins Södermalm 26 nov. kl.18-2016 jan. kl.12-154 feb. kl.18-20
Sjölins Nacka25 nov. kl.18-2113 jan. kl.18-2023 jan. kl.13-15
4HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SEAKTUELLT SYV OCH REKTORERNA HAR ORDET
Det är många faktorer som påverkar valet av gymnasieprogram och skola, både medvetna och omedvetna. För att få en komplett bild av dina valmöjligheter så gäller det att både kritiskt granska och analysera det komplexa utbud av utbildningar som erbjuds. I den processen kan föräldrar, lärare, vägledare samt andra vuxna och kompisar stödja och inspirera dig. Till syvende som sist är det dock du som ska göra din gymnasieansökan, så lägg tid på att ta reda på vad du vill och vad som intresserar dig. Idag och imorgon.TEXT CINDY AHRNEWALD, FREDRIK SÖDERLUND, PONTUS FALL
Att välja rätt program och inriktning på gymnasiet är inte lätt, det finns många vägar till ett och samma mål.
– Börja med en inventering av dig själv; dina intressen, egenskaper och förmågor, ämnen du gillar, even-tuella drömyrken, vad du är bra på och vad du tycker är roligt. Det finns olika intressetest du kan göra som ett
komplement för att öka förståelsen om dig själv. Därutöver är det bra att ta del av aktuella arbetsmark-nadsprognoser och lönestatistik för olika yrkeskategorier. Dock med viss reservation, prognoser är kvalifi-cerade gissningar som ändras över tid, säger Heini Lindsal, studie- och yrkesvägledare på Lilla Akademiens Musikgymnasium.
Åsa Stoltz, studie- och yrkesvägle-dare på Kista Gymnasium, tycker att det är viktigt att göra ett eget val och inte enbart följa råd från föräldrar och kompisar.
– Valet bör utgå från självkän-nedom, vilket i och för sig kan vara svårt att ha koll på när man är ung och fortfarande lär känna sig själv. Utgå från vad som intresserar dig och vad du är bra på!
– Gymnasiet innebär så många möjligheter. Du måste följa ditt hjärta och känna efter. Fråga dig själv vad som triggar dig, vad du tycker är kul och inspirerande, säger Patrick Vestberg, rektor på Stockholm Sci-ence & Innovation School.
Vad väntar runt hörnet?Om självkännedom är en bristvara finns en uppsjö av information om de olika skolorna och program-men att inhämta. Tänk över vilket
program och vilken inriktning som intresserar dig och hitta de skolor som erbjuder de bästa förutsättning-arna för just dig.
Kunskap är makt – men magkänslan är viktigast
»Börja med en inventering av dig själv; dina intressen, egenskaper och förmågor, ämnen du gillar, eventuella drömyrken, vad du är bra på och vad du tycker är roligt.
Heini Lindsal
Heini Lindsal, studie- och yrkesvägledare Lilla Akademiens Musikgymnasium
Åsa Stoltz, studie- och yrkes vägledare Kista Gymnasium
»Gymnasievalet är upphaussat, det är inte så livsavgörande som folk tror. Tänk igenom det och gör ett noggrant val, men det finns möjlighet att börja om.
Åsa Stoltz
FO
TO
JO
HA
N H
EL
ME
R
Vi erbjuder:NA – NaturvetenskapSA – SamhälleSA – BeteendevetenskapSA – Beteendevetenskap profil LedarskapBF – Pedagogiskt arbeteHA – Administrativ service, profil Näthandel och digital service
Möjlighet att läsa Nationell idrottsutbildning på samtliga program
Alla ska växa på Midsommarkransens gymnasiumMotivation, lust och engagemang kännetecknar vår skola. Här får du möjlighet att utvecklas och växa med nya perspektiv. Vår bredd på utbildningar och spännande aktiviteter gör Midsommarkransens gymnasium till en skola med många möjligheter. Vi jobbar för att just dina kompetenser tas tillvara. Besök oss i vår monter (CO6:21) på Gymnasiemässan.
5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SE SYV OCH REKTORERNA HAR ORDET AKTUELLT
NORDISKA MUSIKGYMNASIETSolistutbildning med tvärvetenskaplig profil
Nordiska Musikgymnasiet är en fristående gymnasieskola inriktad på klassisk musik. Skolan erbjuder fullständig gymnasiekompetens (riksrekryterande estetisk spetsutbildning) i kombination med professionell utbildning i klassisk musik. Nordiska Musikgymnasiet är en liten och personlig skola med plats för ca 60 elever. Nordiska Musikgymnasiet har riksintag och välkomnar elever från hela Sverige, Norden samt övriga Europa. Intagning sker på samtliga akustiska instrument, sång, komposition och dirigering.
Välkomna på Öppet Hus!
Torsdag 26/11 kl 19.00Fredag 18/12 kl 19.00Måndag 18/1 kl 19.00Måndag 8/2 kl 19.00
www.musikgymnasiet.se
Åsa Stoltz understryker att det är viktigt att bilda sig en uppfattning om vad som väntar runt hörnet. Upplägget på utbildningen – eller yrkeslivet – bör inte komma som en total överraskning.
– Det är stor skillnad på arbets-platserna idag om man jämför med tidigare. Det är till exempel mycket större fokus på bred kompetens vid en anställning, instämmer Patrick Vestberg.
– Att besöka gymnasiemässan och skolornas informationskvällar är ett bra sätt att skaffa sig information om utbildningar, kurser, arbetsplats-förlagt lärande och vad de kan leda till, tycker Heini Lindsal.
– Med tanke på att gymnasiet kom-mer fungera som din arbetsplats kan det också vara bra att tänka på kringliggande saker. Till exempel hur smidigt det är att ta sig till och från skolan, hur möjligheterna ser ut när det kommer till gäller läxhjälp, skolmat, gym eller andra aktiviteter, säger Homar Kadir, som är rektor på Cybergymnasiet.
– Ett annat tips är att du besöker de skolor du prioriterar när de har öp-pet hus, dels får du en känsla av både miljö och stämning, dels får du svar på det du undrar över. Genom att ställa frågor till skolledningen, lärare och elever får du veta mer om till ex-empel lärarledd undervisning kontra självstudier, arbetssätt, poängplanen, hur ett schema kan se ut, samverkan med näringslivet, om skolan har elevhälsoteam och så vidare, inflikar Heini Lindsal.
Yrkesförberedande program ger behörighetInför valet till gymnasiet så väljer man mellan högskoleförberedande program, även kallat studieförbere-dande program, och yrkesförbere-dande program. Många tror att ett yrkesförberedande program inte kan leda vidare till högskolestudier men det stämmer inte.
Med ett yrkesförberedande pro-gram så genomförs en del av utbild-ningen, minst 15 veckor, på en eller flera arbetsplatser, vilket öppnar upp
för ett verklighetsbaserat lärande och skapande av nätverk. Programmen ger också möjlighet att välja kurser som ger grundläggande behörighet till högre studier.
– De yrkesförberedande program-men är skyldiga att ge eleverna grundläggande högskolebehörig-het och jag rekommenderar alla på yrkesprogrammen att läsa till de kärnämnen som behövs, om de orkar och har förmåga, säger Åsa Stoltz.
Vill man istället komplettera i efterhand är möjligheterna goda. I regel ges elever på de yrkesför-beredande programmen förtur till grundläggande teoretiska kurserna på Komvux eftersom de inte läst dem tidigare. Det kan jämföras med elever som söker sig till Komvux för att läsa upp sina kurser. De måste betala ur egen ficka.
– Att välja en gymnasial yrkes-utbildning som förbereder dig för ett yrke som du är intresserad av är positivt. Möjligheten till ett arbete ef-ter avslutade studier är oftast väldigt goda. Om du senare vill fördjupa dig inom ditt yrkesområde kan du söka till yrkeshögskolan alternativt högskolan eller universitetet om du
vill byta yrkesområde, säger Heini Lindsal.
Åsa Stoltz och Heini Lindsal får medhåll av Johan Lundström, biträdande rektor på Nacka gymnasium, som vill se höjd status för de yrkesförbere-dande programmen. Att ett stort antal elever i Sverige går ut med ofullständiga betyg eller avbryter sina studier beror på att allt för många väljer teoretiska linjer utan att vara tillräckligt motiverade, menar han.– De teoretiska kunskaperna kan de hämta in när tiden är mogen. Istället för att lämna gymnasiet med en yrkeskompetens går många ut i ett stort ingenting. Och man ska inte glömma bort att det finns goda karriärsmöjligheter efter de yrkesför-beredande programmen. Många får inkomster som är på minst samma nivå som dem som gått längre hög-skoleutbildningar.
Ett livsavgörande val?Oavsett om man väljer ett studie- elle r yrkesförberedande program så kan man med fördel avdramatisera valet: Det aldrig är för sent att ta sig en funderare till, det finns möjlighet att välja om.
– Självklart blir det lättare för dig om du gör en bra utvärdering innan du väljer program och skola och att
»Gymnasiet innebär så många möjligheter. Du måste följa ditt hjärta och känna efter.
Patrick Vestberg
»Att ett stort antal elever i Sverige går ut med ofullständiga betyg eller avbryter sina studier beror på att allt för många väljer teoretiska linjer utan att vara tillräckligt motiverade.
Johan Lundström
» Ibland kan det ändå vara svårt att välja rätt och då är det bra att veta att nästan inget är hugget i sten.
Homar Kadir
Homar Kadir, rektor Cybergymnasiet
du därmed hamnar rätt direkt. Men ibland kan det ändå vara svårt att välja rätt och då är det bra att veta att nästan inget är hugget i sten, säger Homar Kadir.
– Gymnasievalet är upphaussat, det är inte så livsavgörande som folk tror. Tänk igenom det och gör ett noggrant val, men det finns möjlig-het att börja om. I värsta fall förlorar du ett år, säger Åsa Stoltz.
– Valet till gymnasiet är frivilligt, vissa upplever sig vilsna och stres-sade över att ta ett eget beslut om sin närmaste framtid. Man vet inte riktigt vad man vill, ändrar sig och blir lätt påverkad av andra personer i sin omgivning. För andra kan det innebära att man ser nya intressanta möjligheter genom sitt val. Tenden-sen är att ju mer vi närmar oss sista ansökningsdag, 15 februari 2016, kan det av många elever upplevas som ett livsavgörande val och ibland förstärks det av den närmaste om-givningen och media. Personligen tycker jag att det är ett viktigt val men definitivt inte livsavgörande. Det är möjligt att ändra och kom-plettera sina tidigare val, det kanske tar det lite längre tid att uppnå sitt mål men karriärutveckling består av att möta nya situationer och att se nya valmöjligheter, avslutar Heini Lindsal.
Patrick Vestberg, rektor Stockholm Science & Innovation School
Johan Lundström, rektor Nacka Gymnasium
FO
TO
JO
HA
N H
EL
ME
R
FOTO STOCKHOLM SCIENCE &
INNOVATION SCHOOL
6HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SEAKTUELLT DRÖMMEN I FOKUS
”Drömmen är nära det vi gör”TEXT CINDY AHRNEWALD
Ett program där drömmar ofta ligger väldigt nära den dagliga verksamheten är det estetiska programmet.
– Drömmen är nära det vi gör. Att välja ett estetiskt program är att välja en framtid med musik, kultur och kom-munikation, vilket är en nyckel till att förstå sin omvärld, säger Emelia Gardemar, rektor på Lilla Akademiens Musik-gymnasium, som erbjuder en spetsutbildning inom musik.
Ibland får man höra att det estetiska programmet är ett val som baseras mer på hjärta än hjärna. Men att framtids-utsikterna för elever som går det estetiska programmet skulle vara sämre, det anser inte Emelia Gardemar.
– Även om hjärtat i vår utbild-ning är den enskilda instru-mentundervisningen så arbetar vi med högt uppställda mål i utbildningen som helhet. 75-80 procent av våra elever går vidare till högre musikutbildning och övriga elever fortsätter sina studier inom andra områ-den. Vårt uppdrag är lika viktigt för de som inte går vidare till ett professionellt musikliv.
– Våra elever är inte bara duktiga på ett instrument utan de har också en förståelse för musiken; historiskt, idag och i framtiden. De har motivation, en god kännedom om sina inre förmågor och erfarenhet av mångfald, såväl som att göra goda val för framtiden. Jag skulle säga att de är väl rustade för ett yrkesliv oavsett vilket de väljer, säger Emelia Gardemar.
Inför valet till gymnasiet så väljer man mellan arton olika program, alla indelade i grupperna yrkesförbere-dande program eller högskoleförbe-redande program. Många tror att ett yrkesförberedande program inte kan leda vidare till högskolestudier och att de redan nu måste bestämma sig för vad de ska bli, men det behöver inte vara så.
Tvärvetenskaplig inriktning ökar möjligheternaDagens gymnasieskola är utformad så att du både kan satsa på din dröm och få en gedigen allmän utbildning. Även ett estetiskt program ger dig högskolebehörighet.
Om du brinner lite extra för ett ämne är det första steget att verkligen helhjärtat våga satsa på det. Samtidigt är det viktigt att ha en allmän och grundläggande utbildning i bagaget.
Skräddarsyr du dina gymnasie-studier är det därför bra att komplet-tera med en fördjupning i ämnen
Våga satsa på din dröm
Idag finns sex högskoleförbe redande program och tolv yrkesförberedande program att välja på i valet till gymnasiet. Programmen skiljer sig åt vad gäller kurser och ämnen, men man kan alltid komplettera med de kurser som krävs för högskolestudier under gymnasietiden såväl som efteråt. Därmed kan även yrkesprogram leda vidare till högskolestudier.
Källa: gymnasiemässan.nu
Smart fakta
som till exempel naturvetenskap, ekonomi eller humaniora. Ta reda på om finns möjlighet att lägga till extra kurser inom ramen för ett utökat studieprogram på den skola du vill gå på, innan du gör ditt val.
– Se också till att få svar på viktiga frågor som exempelvis programmet s utformning eller möjligheter till fördjupning i de kurser som intres-serar dig extra mycket, säger Monika Kowalska, rektor för Nordiska Musik-gymnasiet i Stockholm, och fortsätter:
– Med en tvärvetenskaplig inrikt-ning ökar chanserna att nå dit du vill. Med tanke på hur pass eftertraktat det idag är på arbetsplatser att vara duktig inom flera områden är det ett plus att ha en bred kompetens.
Fatta strategiska beslut för framtidenDu ska också känna att skolan är vil-lig att hjälpa dig och att de vill satsa på dig som elev. Att rekommendera stipendier eller utvecklande resor för vidare studier är två exempel på att
skolan månar om din utbildning. Att erbjuda mentorskap eller yrkesväg-ledning är ytterligare exempel.
Du tjänar på att vara en strateg redan under gymnasietiden – att noggrant sy ihop din studieplan och utnyttja möjligheterna till meritpoäng på bästa möjliga sätt. Kan du kombinera en skräddarsydd studieplan med människor som aktivt engagerar sig i sin egen framtid och som har ett lika brinnande intresse som du och en dröm att uppnå, så är du på god väg mot ett intressant och sporrande
Alla har vi drömmar som vi vill uppnå. Gymnasiet är ett viktigt steg på vägen. En noggrann research av dina alternativ gör det möjligt att nå hela vägen.TEXT FREDRIK SÖDERLUND
FOTO WHITEBOX STUDIOS
»Med en tvärvetenskaplig inriktning ökar chanserna att nå dit du vill.
Monika Kowalska
Monika Kowalska, rektor Nordiska Musikgymnasiet
yrkesliv. Inspirerande personer måste inte nödvändigtvis dela just ditt intresse, det kan vara närstående el-ler vänner som har erfarenhet av att göra aktiva karriärsval.
– Då blir sammanhanget rätt – en kontext där du växer som människa och sporras att ta de stora kliven ut i livet, säger Monika Kowalska.
Aktuellt
Liten fräsch skola med brett programutbud.
Skickliga lärare, gemenskap och närhet till ”det mesta”.
Läs mer om våra program på www.malung-salen.se
Emelia Gardemar, rektor Lilla Akademiens Musikgymnasium
Enskilda GymnasietVi finns på Tegnérlunden 5, 111 61 Stockholm
www.enskildagymnasiet.se samt [email protected]
Naturvetenskapligt program Samhällsvetenskapligt program
Kärlek som grund . Ordning som stöd . Framsteg som mål
Vi söker de elever som vill göra sitt bästa!
__________________Hos oss får du
. hög bildningsnivå . stimulans till goda prestationer . möjlighet att delta i olika aktiviteter som främjar
din personliga utveckling . en solid grund för vidare studier i Sverige eller utomlands
Enskilda Gymnasiet är en skola med hög bildningsnivå som ger stimulans till goda prestationer i en miljö med god gemenskap.
Välkommen till öppet hus!26 november kl 18:00
14 januari kl 18:00
Möt oss på Gymnasiemässan 19-21 november, vår monter C05:18
ÖPPET HUS
PÅ ARLANDA
2/12 kl 19–21
O S A 26/11
VILL DU VETA MER ELLER ANMÄLA DIG TILL ÖPPET HUS?Kontakta Tomas Nyström, produktionschef Mail: [email protected] Tel: +46 (0)76 129 7561Aircraft Academy of SwedenHangar 1, Pilotvägen 20190 60 Stockholm – Arlandawww.aircraftacademy.se
Aircraft Academy of Sweden, AAS, bedriver sin rikstäckande utbildning i flygbran-schens centrum på Sveriges största flygplats. Eleverna utbildar sig till flygmekani-ker och helikoptermekaniker och lägger grunden för en karriär inom flygbranschen.
Utbildningen är rikstäckande, bred och öppnar dörren även för andra karriärer som exempelvis medicintekniker samt arbete inom kärnkra� och utgör en nödvändig grund för dem som vill fortsätta sin karriär inom flygbranschen.
En unik utbildning– som öppnar dörrarna för en internationell karriär
STUDERA TILL HELIKOPTER- OCH FLYGMEKANIKER PÅ
ARLANDA
Thorildsplans gymnasiumEtt av Stockholms populäraste gymnasier
--
08-508 43 500 [email protected]
www.thg.se
Öppet hus 23/1 2016 kl 12–16
Kunskap, kreativitet, kvalitet, trygghet och studiero genomsyrar utbildningarna på Thorildsplans gymnasium.Som elev på skolan blir du en del av en gemenskap som präglas av sammanhåll-ning och öppenhet.Skolans lärare utvecklar fortlöpande sin kompetens för att ge eleverna en utbild-ning med bredd, djup och spets.
En viktig del av det dagliga skolarbetet, som stimulerar eleverna till att ständigt vara aktiva, nyfikna och motiverade, sker genom en varierad undervisning och att eleverna erbjuds tillfällen till studiebesök, föreläsningar, arbete i projekt, seminarier och studieresor. Skolan erbjuder anpassade lärmiljöer för elever med hörselnedsättning.
På gymnasiemässan är du välkommen att besöka oss i monter C08:36
• Bild & Form – Animation
• Film/TV • Foto
• Radio & Ljuddesign
ES ES
ES
ES
Foto
: A
rmia
s M
amo
Spetsutbildningar på
Estetiska programmetmed riksintag – utsedda av Skolverket
Öppet Hus25 nov & 3 febkl.18:00-20:00
8HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SE
Barn- och fritidsprogrammetProgrammet är den naturliga vägen för den som vill bli väktare, så en brinnande vilja för att arbeta med barn är inget krav. Däremot är det helt nödvändigt att ha ett intresse för människor. Du bör även trivas med att vara aktiv och röra på dig.
Bygg- och anläggningsprogrammetHär får du lära dig arbeta med bygg-nation och anläggning. Programmet passar dig som gillar att jobba prak-tiskt i team och är en problemlösare.
El- och energiprogrammetProgrammet för dig som vill arbeta med elinstallationer, energiteknik och datorer. Teknik- och matema-tikintresse är en fördel. Den sociala kompetensen är också ett plus ef-tersom en del av jobben kan utföras hemma hos människor.
Fordons- och transportprogrammetNågot för den teknikintresserade. Beroende på hur du plockar ihop dina kurser finns det flera möjliga yrkesutgångar: lagerarbetare, termi-nalarbetare, billackerare, maskin-mekaniker, MC-mekaniker och bussförare, för att nämna några.
Handels- och administrations programmetEn bred utbildning för dig som vill jobba i servicesektorn. Uppskattar du att träffa människor och ge ser-vice kan det här vara något för dig.
HantverksprogrammetEtt samlingsnamn för ett program med inriktningar för praktiska yr-ken så som finsnickeri, florist, frisör och textil design. Det inriktningarna har gemensamt är ett starkt fokus på entreprenörskap.
Hotell- och turismprogrammetFör dig som vill arbeta inom turism, en bransch som har stort behov av nya förmågor. En förutsättning är ett intresse av resebranschen. En annan att inte ha något emot att arbeta udda tider.
Industritekniska programmetFör dig som vill arbeta inom indu-strin. Programmet erbjuder fyra inriktningar: driftsäkerhet och un-derhåll, processteknik, produkt- och maskinteknik samt svetsteknik.
NaturbruksprogrammetFör dig som är intresserad av djur-hållning och lantbruk. Med största sannolikhet är du fri från djural-lergier och uppskattar friluftsliv. Möjliga inriktningar är djur, skog, lantbruk och trädgård.
Restaurang- och livsmedelsprogrammetFör gourmander med matintresse. Vänder sig till dig som vill produ-cera och förädla råvaror, alternativt arbeta med att ge service och guida människor igenom smakupplevelser.
VVS- och fastighetsprogrammetFör dig som gillar att arbeta prak-tiskt och har ett intresse av de olika tekniksystemen som finns i våra hus/byggnader. Möjliga yrkesut-gångar är exempelvis fastighetsskö-tare, kylmontör och VVS-montör.
Vård- och omsorgsprogrammetFör dig som vill arbeta inom hälsa och omvårdnad på en ar-betsmarknad som ser ljus ut under överskådlig tid. Vård- och omsorg-sprogrammet har inte några inrikt-ningar men ger skolorna möjlighet till egna specialiseringar.
Yrkesförberedande program Högskoleförberedande program
ÖVERBLICK PROGRAM OCH INRIKTNINGAR
Dags att välja gymnasieskola? Här följer kortast möjliga guide till de olika programmen. TEXT PONTUS FALL
Vi vill förändra världen. Vad vill du?Våra elever är inte bara elever. Våra lärare är inte bara lärare. Och vår skola är inte bara en skola. Vi vill förändra världen. Vi är Young Business Creatives. YBC är en kommunal gymnasieskola i Sickla.
ÖPPET HUSonsdag 25 november kl 18 –21Kunskapsgallerian, Experimentgatan 7, Sickla köpkvarter
www.ybc.se
Young Business Creatives
Våra programEkonomiprogrammetSamhällsvetenskapligt program
Ekonomiprogrammet Sedan gymnasiereformen GY11 är programmet mer inriktat mot högre studier, men ger även grundläg-gande kompetens i enklare eko-nomihantering. För dig som gillar ekonomi, organisation, juridik, samt ordning och reda.
Estetiska programmetEtt brett program som ger skolorna möjlighet att profilera sig inom bland annat spelutveckling vid sidan av mer traditionella estetiska grenar som musik och skådespeleri.
Humanistiska programmetFör dig som är intresserad av histo-ria och kultur. I programmet med mest språktimmar på schemat är det i princip ett måste att gilla språk.
SamhällsvetenskapsprogrammetBrett program för dig som vill fördjupa dig i samhällsvetenskapliga ämnen och har ett samhällsintresse. Med avstamp här kan du bli allt från statsvetare till psykolog.
TeknikprogrammetDu har ett intresse för teknik, kemi, matematik och fysik. Teknikpro-grammet är det enda programmet där du har möjlighet att förlänga och fördjupa utbildningen med ett fjärde år.
Riksrekryterande utbildningarEn skola kan bli riksrekryterande om det finns en nationell efterfrågan på utbildningens kunskaper och om det finns ett nationellt intresse av att kunna rekrytera elever från hela landet till utbildningen. Till den här kategorin hör spetsutbildningar. Här är utbildningen mer nischad än på andra program och bedrivs vanligt-vis i samarbete med universiteten.
Alla ungdomar i Sverige som har avslutat
grundskolan har rätt till en treårig
gymnasieutbildning. Till gymnasieutbildningen
räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
där den senare vänder sig till ungdomar med en
utvecklingsstörning. Gymnasieskolan består av
olika program: arton nationella program som
pågår under tre år, fem introduktionsprogram
för elever som inte är behöriga till ett nationellt
program, samt utbildningar som avviker från den
nationella programstrukturen, som till exempel
riksrekryterande utbildningar. Du kan läsa mer om
riksrekryterande utbildningar på sidan 16.
Källa: skolverket.se
Smart fakta
*Sommarkurser i svenska och engelska *Introduktionsprogram för utlandssvensk ungdom......................................................................................................................................................*IB Diploma Programme *Naturvetenskap *Samhällsvetenskap
Grennaskolan erbjuder en trygg, idyllisk och internationell miljö med undervisning i toppklass kombinerat med en aktiv fritid.Här når du som elev utmärkta studieresultat och bygger bestående nätverk över världens alla hörn - ovärderliga för din framtid!
Grennaskolan Riksinternat, Box 95, 56322 Grännatel: +46(0)390-33208 / fax: +46(0)390-33201 / mail: [email protected]
www.grennaskolan.se
INTERNATIONAL BOARDING SCHOOL OF SWEDEN
Vi har alltid öppet hus! Välkommen att kontakta oss för att boka ett besök eller provboende på skolan.
Internationella utbyten, gemenskap och näringslivs samverkan på Blackebergs gymnasiumBlackebergs gymnasium rankas som ett av de bästa gymnasierna i Stockholm, skolan är känd för en lugn, trygg och studiemotiverad miljö med goda studieresultat, aktiva elevföreningar och nära samarbete med näringsliv och akademi.
Trivselfaktorn är hög, ”Blackebergsandan” står för trivsel och gemenskap. Här finns mycket roligt att hitta på även utanför lektionstid i form av föreningar och evenemang.
Du kan välja mellan samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet och språkintroduktion.
– Våra samarbeten med universitet, högskolor och näringsliv ger en god grund för högskolestudier och framtida yrkesval, säger Magnus Silfverstolpe, rektor på Blackebergs gymnasium.
Ekonomiprogrammet har ett långsiktigt samarbete med Ernst & Young, som för många studenter resulterar i konkreta jobberbjudanden. På ekonomiprogrammet får eleverna också möjlighet att starta egna företag inom ramen för UF, Ung företagsamhet, ofta med mycket goda resultat.
Forskarskolor och naturvetenskapliga fältstudierDet naturvetenskapliga programmet samverkar bland annat med Karolinska institutet, Stockholms universitet (SU) och KTH. En nyhet är att Naturvetenskapsprogrammet kommer utökas inför höstterminen 2016 med två särskilda varianter mot Arkitektur och mot Musik.
– Vi är glada att vi kan erbjuda blivande naturelever med estetiskt intresse ett valalternativ, säger rektor Elisabet Sandborgh. Genom samarbetet med Karolinska institutet och SU erbjuds forskarskolor på somrarna. Via Institutionen för geologiska vetenskaper vid SU får eleverna genomföra fältstudier på institutionens forsknings stationer.
– Vi profilerar oss med många internationella kontakter. Eleverna erbjuds att åka utomlands minst en gång under sin gymnasietid. Samarbete med skolor i andra länder skapar förutsättningar för utbyten. Inom ramen för kurser har våra elever bland annat åkt till Bryssel, Berlin, Uganda och på språkresor till olika europeiska länder, säger Jenny Rångeb y, rektor på Blackebergs gymnasium.
BLACKEBERGS GYMNASIUMWergelandsgatan 22, Bromma
[email protected] blackebergsgymnasium.stockholm.se
ANNONS
Lunaskolan Östra Gymnasium är en fristående gymnasieskola med tillhörande LSS-boende/internat där en del av eleverna får möjlighet att bo under studietiden. Vi vill att elever med Aspergers syndrom, ADHD och liknande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få samma möjligheter som andra ungdomar att tillgodogöra sig erfarenheter - kunskaper inom gymnasieskolans uppdrag. Genom en god utbildning ges förutsättningar till individen att kunna påverka sitt liv och utvecklas i det samhälle man lever i. Vår vision är att ge eleverna den bästa nåbara pedagogik som finns genom en anpassad miljö, små undervisningsgrupper och individuella anpassningar.
Kontaktuppgifter [email protected]
072-585 35 98 Kottlavägen 116C
181 41 Lidingö
Varmt välkomna till Öppet Hus! Den 8 december bjuder vi in samtliga intresserade till en informationskväll. Vi berättar då mer om verksamheten
och visar våra nya, fina lokaler.
Plats: Kottlavägen 116C Tid: Drop-in mellan kl 16-19
10HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SEPROFILEN JOHN GUIDETTI
John, John – John Gui-dett-i!
STOCKHOLM SCIENCE & INNOVATION SCHOOL
👉👉👉👉 ssis.stockholm.se 👈👈👈👈
Stockholm Science & Innovation School (SSIS) erbjuder en gymnasieutbildning i världsklass i samverkan med våra partners. Eleverna utvecklar ett entreprenöriellt perspektiv på lärande och blir väl rustade inför högskolestudier.
SSIS är en naturlig samlingsplats för motiverade elever som är öppna för nya idéer och har modet att våga testa nytt och att våga lyckas.
Du möts av en högteknologisk miljö, där lärande, forskning, kultur och näringsliv sammanförs för att skapa en öppen, kreativ och dynamisk mötesplats.
Öppet hus1/12 kl 18-2027/1 kl 18-20
jag gick i lågstadiet och min syster i mellanstadiet. Kenya och Stockholm skiljer sig mycket åt men vi sög i oss alla nya upplevelser och älskade varenda sekund. På helgerna upp-täckte vi Afrikas savanner med sitt fantastiska djurliv och på vardagarna bodde vi på skolan.
– Skolan i Kenya var avslappnad. På morgonen klädde man sig i t-shirt och samma shorts som dagen innan, sprang in i matsalen tog en macka och spelade sen fotboll barfota innan klasserna började. Fotbollen var viktig. Varje ledig stund så letade man efter folk att spela med och vi hittade duktiga spelare över gatan, i Kibera-slummen, där det fanns lokala klubbar och nedslitna gräsfält som var öppna för alla. Tillsammans på fotbollsplanen så blev vi ett lag, vi hjälptes åt och det fungerade bra trots språket.
– Visst var man ung, men det var ändå så lätt att få vänner, man ska-pade en kontakt direkt via fotbollen – vänskap som lever kvar än idag. Jag kommer fortfarande ihåg hur min kenyanska tränare, Ouch, höll ihop laget på träningarna och de gånger vi spelade match. Han är en person jag alltid hör av mig till när jag är i Kenya.
– Summa summarum, min skol-
miljö i Kenya var fantastisk: Det var fotboll varje dag, ett varmt klimat och man fick så mycket glädje från alla man träffade. Det var en speciell period i mitt liv som gav mig vänner för livet och en inställning att vilja hjälpa till.
”Vad är problemet?”Låt oss prata om att hjälpa till, du verkar ha ett stort intresse i dina med-människor och har flertalet gånger tagit ställning i brännpunktsfrågor offentligt, något som inte är så vanligt för en ung elitidrottare i Sverige. Hur kommer det sig?– För mig blev det bara så uppenbart efter tiden i Kenya. Ena dagen var man mitt i Nairobis levande puls med mycket rörelse, hetta, fotboll, glädje och vänskap, men även stor fattigdom. Den andra dagen sitter man i skolbänk med all världens möjligheter och folk klagar. Jag fick vassa kommentarer från svenska skolkamrater när jag åt hela äpplet, inklusive äppelskruttet. I Sverige har vi bra mat, fina lägenheter och en säkerställd välfärd och trots detta hittar man alltid saker att beklaga. Jag förstår det inte och därför kan jag inte låta bli att kommentera det.
– När vi flyttade tillbaka till Ke-nya och jag skulle avsluta mellansta-
diet blev detta ännu mer obegripligt. Efter att jag inrättat mig någorlunda i skolan gick jag som vanligt över till fotbollsplanen och märkte att flera lagkamrater saknades, så jag frågade Ouch: ”Var e dom?”. Jag fick till svar att de hade blivit dödade.
– Det var fruktansvärt tungt. Ofattbart. Men något som ändå gladde mig var att de andra fortfa-rande var kvar och kämpade. De var så tacksamma att de hade fått chansen att fortsätta spela fotboll med hjälp av min stiftelse och där fick jag ett kvitto på om bara mina kompisar fick lite hjälp med att spela fotboll och undvika problem, så gör den hjälpen en stor skillnad. Det där tog jag med mig till Sverige när jag skulle börja högstadiet. Och det tar jag fortfarande med mig överallt.
”Är du inte redo för succé ska du inte heller försöka vinna” Du har flertalet gånger kritiserat Jante – att alla måste få sin chans även om de inte är redo att ta den, och menar att en anledning till att vi saknar en volym av stora spelare och talanger i Sverige är på grund av att det anses vara fult att glänsa. Att du är en vinnarskalle är uppenbart, men fick du glänsa? – Jag älskade verkligen att vinna
– Fram tills jag var femton år gam-mal så hade jag nästan bara fotboll på hjärnan. Därför speglade väl inte mina skolresultat min fulla potential. Jag hade en tro sedan mycket tidig ålder att jag skulle bli världens bästa fotbollsspelare, kosta vad det kosta vill. Därför fick mina studier lida lite, trots att jag egentligen hade lätt för mig i skolan.
– Att greja nya kompisar i skolan var dock aldrig ett problem, det var ju bara att springa ut till fotbolls-planen på rasten så fick man tjugo nya vänner direkt. Så var det varje gång jag började en ny klass och det är något jag verkligen älskar med fotbollen – den binder folk samman. Sen hjälper det ju till att jag inte är den blygaste personen i omkläd-ningsrummet, men det är ju så man är när man får göra det man gillar mest. Och jag gillar verkligen fotboll.
”Glädjen när vi gjorde mål eller vann en match var helt oslagbar”I ditt sommarprat från 2012 så berät tar du att du blev afrikan när ni flyttade till Kenya? – Ja, det stämmer. Kenya. Energin, doften, värmen. Jag älskar allt. Där vill jag tillbringa delar av mitt liv efter fotbollen. Första gången jag kom till Kenya var jag inte gammal,
Du har hört det, du har sett det och säkerligen har du drömt det. Fast i din dröm ropar nog publiken ditt namn. Alla har vi en dröm och den kan stå alldeles bakom knuten eller vara ljusår bort. När du nu står inför ett val som kan utgöra ett viktigt steg på vägen mot din dröm, så ville vi på Fokus Gymnasievalet ge dig den bästa inspiratören vi kunde hitta. Någon som sliter hund, men också njuter av sin framgång. Någon som tar ställning offentligt, men även arbetat för en förändring på gräsrotsnivå. Någon som precis som du, tagit viktiga beslut om sin framtid, John Guidetti.TEXT CINDY AHRNEWALD
Det var bara ett måste att vi skulle fortsätta hjälpa till, även efter vi flyttat från Kenya. I början skickade vi fotbollskläder och skor, men senare så gjorde vi det även möjligt att stötta tränarna så att barnen i fotbolls laget kunde få fortsatt regelbunden träning, säger John Guidetti.
»När allt går bra är livet ganska enkelt, men det är när det är motgång som de riktiga vinnarna visar sig. De som lyckas i slutändan är de som klarar motgångar allra bäst.
när jag var liten, även i läxläsning. Jag behövde tävlingen för att bli intresserad. Ett viktigt minne och ett exempel på detta är från skolgången i Sverige. Vi hade fått hemläxa i matte och jag hade gjort klart hela matteboken, så jag gick stolt fram till läraren och sa att jag hade vunnit. Då fick jag en tillsägning, man fick inte göra extra och det var helt fel att tävla på lektionerna. Där tappade jag en ganska stor del av mitt, faktiskt
11HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SE
Läs intervjun i mobilen! FOKUSGYMNASIEVALET.SE
JOHN GUIDETTI PROFILEN
VÅRA UTBILDNINGARBygg- och anläggnings programmet
Husbyggnad
EkonomiprogrammetEkonomi
Juridik
El- och energiprogrammetDator- och kommunikationsteknik
Elteknik
HantverksprogrammetFrisör
Hotell- och turismprogrammetTurism och resor
NaturvetenskapsprogrammetBiomedicin
NaturvetenskapNaturvetenskap och samhälle
Utland
SamhällsvetenskapsprogrammetBeteendevetenskap
NY* Konst och designMedier, information och kommunikation
NY* Musikproduktion Samhällsvetenskap
InternationellUtland
TeknikprogrammetDesign och produktutveckling
Informations- och mediateknikNY* Teknik och musik
Teknikvetenskap
Gymnasiesärskolan
MER OM OSS PÅ GYMNASIEMÄSSAN
NACKAGYMNASIUM
ÖPPET
HUS23JANUARI
SKOLA MED ENGAGERADE LÄRARE,GODA RESULTAT OCH GOTT RYKTE.TRE NYA HELT UNIKA UTBILDNINGAR*.
”STUDIERNA I ENGLANDÄR DET BÄSTA JAG GJORT”
då ganska så brinnande, intresse för skolan och gjorde därefter i princip bara det som behövdes göras.
Luis Silva – en av dina bästa kompi-sars pappa, var en av dem som gjorde det möjligt för dig och dina kompisar att spela fotboll i Rissnehallen när ni var unga, trots att ni inte kunde betala lokalhyra. Det låter som en bra förebild, någon som skapar plats istäl-let för att ta motivation. Är det viktigt med förebilder?– Du har rätt i att ”Generalen” (Luis Silva) var en stor förebild för mina kompisar och mig. Han ställde alltid upp för oss ungdomar och såg till att vi var upptagna med fotboll eller någon annan aktivitet, istället för att springa runt på stan på kvällarna och göra annan skit. När man är ung och kanske inte alltid till etthundra pro-cent är i zonen, då är det extra viktigt med bra, vuxna förebilder.
– Det har alltid funnits goda före-bilder i mitt liv och de har gjort mig till den person jag är idag. Det har speciellt varit min starka familj och min sambo som är otroligt viktiga för mig. Där hämtar jag kraft, styrka
och trygghet. De är basen för allt jag gör. Och jag älskar att hänga med mina vänner, ”boysen”. Men också alla bra fotbollsledare och mina egna fotbollsidoler. Det är därför jag vill ha en positiv inverkan på unga fans.
”Lätt att säga. Tufft att testa. Men alltid värt ditt bästa försök”På tal om familjen, det är många föräldrar som engagerar sig starkt i sina barns passion. Ett engagemang som kanske inte alltid är helt enkelt, framförallt inte om man ställs inför frågan; talang eller utbildning? – Trots allt mitt hoppande mellan olika skolor, länder och fotbollsklub-bar, så har faktiskt både jag och min syster alltid följt en svensk skolplan. Det var liksom en del av överens-kommelsen – att vi skulle kunna anpassa oss oavsett var vi befann oss. Lyckligtvis så fungerade det relativt bra för oss och tillsammans var vi lyckliga som ”la Famiglia Guidetti”.
– Att min fotboll tog mycket tid föll sig också naturligt och även om flytten till Kenya med anledning av mina föräldrars arbete gjorde det svårt till en början, var vi alla
beredda att göra uppoffringar för det kändes rätt.
Mike Guidetti, din pappa, är också din tränare och rådgivare. Hur hante-rar ni den balansgången?– Fördelen är att vi bägge vet vad vi vill och vad vi kan, både när det gäller fotboll och som människor. Det blir på något sätt självklart och faktiskt väldigt enkelt när man tydliggör i vilken roll man agerar: far-son, tränare-spelare, eller bara som medmänniska. Vi har ett mycket bra fungerande system som tydliggör när man är vad.
– Med tiden blir man också allt mer sammansvetsade. Tidigare använde vi ”triggers” – laddade ord och meningar som sporrar mig inför och under varje träning eller till exempelvis före en match. Nu kan vi varandra så pass bra att de mycket sällan behövs. Det räcker oftast med en enda blick eller ett ändrat tonläge, så vet vi båda två direkt vad det hela handlar om. Det funkar fantastiskt bra för oss, men de klart att det är många år av träning som gör det lätt.
– Egentligen är det precis som
med skolan; som min rektor i Afrika, PJ, brukade säga: "Repetition är all kunskaps moder". Kloka ord av en mycket vis man.
”Jag vill inte ha mycket – jag vill ha mest”Om vi nu pratar val, det verkar som om ditt gymnasieval var enkelt. Att du visste vad du skulle göra?– Det stämmer. Min skolgång bestod i och för sig av ett ständigt hoppande mellan skolor och klasser i Bromma, Nybohov i Liljeholmen, Nairobi och Aspudden, tills jag valde att avsluta mina studier på distans på Stock-holms Idrottsgymnasium. Men efter grundskoleexamen blev det tydligt att det inte skulle finnas tid till att pussla in studierna i mitt stenhårda träningsschema, så jag läste förlängd gymnasiegång.
– Jag menar, försök pussla ihop en vanlig studietakt på gymnasiet med teknikträning innan frukost, följt av isbad för att väcka kroppen, för att sedan jobba för en perfekt formtopp inför dagens första klubbträning, innan mina lagkamrater skulle börja sitt första pass för dagen. Det går ju inte. Till saken hör väl också att jag alltid vill vara bäst. Men att ha samma höga ambition i skolan fanns
Smart faktaStiftelsen johnguidettifoundation.org är en välgörenhetsorganisation etablerad av John Guidetti. Målet är att erbjuda talangfulla barn och ungdomar som går i Johns fotspår rätt träningsmöjligheter och möjligheten till en internationell fotbollskarriär. John Guidetti hoppas även kunna etablera ett samarbete med Sundbybergs kommun och i synnerhet stadsdelen Rissne där han har en stor del av sina svenska "gatufotbolls"rötter.
Det var bara ett måste att vi skulle fortsätta hjälpa till, även efter vi flyttat från Kenya. I början skickade vi fotbollskläder och skor, men senare så gjorde vi det även möjligt att stötta tränarna så att barnen i fotbolls laget kunde få fortsatt regelbunden träning, säger John Guidetti.
inte på kartan, så jag fick välja och skolan fick bli nästa fas i mitt liv.
Har du någon gång tvivlat på fotbolle n?– Fotboll är ju det bästa jag vet. Det jag vill ägna mig åt resten av mitt liv. Man blir beroende av fotboll. Nu ligger mitt lag Celta Vigo i topp i världens bästa (La) Liga och jag har vunnit över och gjort mål på Barcelona. Jag är med i Sveriges A-landslag, men så har inte alltid verkligheten sett ut. När allt går bra är livet ganska enkelt, men det är när det är motgång som de riktiga vinnarna visar sig. De som lyckas i slutändan är de som klarar mot-gångar allra bäst. Motgångar bygger framgång.
– Idag finns ingen plan B. Jag har en dröm, att bli bäst i världen. Och min dröm ska inte vara en dröm, min dröm ska bli verklighet. Min dröm är inte schack. Min dröm är fotboll.
Om du fick säga en sak till Sveriges niondeklassare, vad skulle det vara?– Satsa på dig själv, på dina drömmar och låt ingen sticka ett finger i ögat på dig och sätta gränser för vad du kan. Sen så gäller det att verkligen göra jobbet också, så var inte lat – ingen kommer att göra jobbet åt dig. n
»Satsa på dig själv, på dina drömmar och låt ingen sticka ett finger i ögat på dig och sätta gränser för vad du kan.
FO
TO
LA
RS
PE
HR
SO
N
12HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SEFÖRDJUPNING UTLANDSSTUDIER
Det finns många fördelar med att studera utomlands. Du lär känna andra kulturer, kan skräddarsy din utbildning, samt skapa kontakter och skaffa dig erfarenheter som du inte skulle kunna få i Sverige. Det är även betydelsefullt att inse att du klarar av den omställning en flytt till ett annat land innebär.
– Den stora vinningen tror jag just handlar om att du tidigt i ditt liv får testa dina vingar och klara dig själv. Den erfarenheten ska man inte underskatta, säger Emil Gustavsson, ordförande i Sveriges Elevkårer.
Goda språkkunskaper är ett stort plus och en ovärderlig färdighet i det privata såväl som det professionella livet. Allt fler företag arbetar interna-tionellt varför åtminstone ett språk förutom modersmålet är till stor hjälp och i synnerhet engelska.
– Ja, i och med att landsgränser suddas ut mer och mer så ställs det också ökade krav på språkkunskaper. Exempelvis kräver allt fler arbetsplat-ser goda språkkunskaper i just eng-elska. Så givetvis är det en stor fördel att få med sig ordentliga språkkun-skaper från det land som du studerar i, säger Emil Gustavsson.
Utlandsstudier ökar den sociala kompetensenSocial kompetens utgör idag en
För många är utlandsstudier ett perfekt sätt att hitta ett nytt sammanhang. Goda språkkunskaper, interna-tionell erfarenhet och en ökad tilltro till sig själv, gör vägen till intressanta jobb lättare. Med en internationell examen kan du dessutom studera på universitet och högskolor världen över.TEXT FREDRIK SÖDERLUND
FOTO SVERIGES ELEVKÅRER
Smart faktaIBprogrammet är egentligen ett tvåårigt program men har gjorts om till ett treårigt program för att passa svenska regler. Det första året är ett så kallat Prediploma program, ett förberedande program som innehåller vanliga svenska gymnasiekurser och är en introduktion till att studera på engelska. Under år två och tre, det verkliga IBdiplomaprogrammet, väljer man sex ämnen där tre ämnen läses på en högre nivå och tre på en standard nivå. Utöver dessa finns ytterligare tre ämnen som alla IBelever i världen läser och som ingår i examinationen.
Källa: allastudier.se
väsentlig del av yrkeslivet och studier utomlands är en bra skola när det kommer till att öva upp just den färdigheten. Men det passar inte alla. När du har bestämt dig för att plugga utomlands bör du därför tänka igenom hur stor din vilja är att interagera och hur starkt du känner för att bredda dina sociala nätverk.
– Jag tror att social kompetens formas i ett sammanhang där man möter olika typer av människor, vilka du behöver socialisera dig med. Om du får möjlighet att träffa människor med olika bakgrund så kommer din förmåga att kommuni-cera med främmande människor öka på ett naturligt sätt. Då stärks även
din sociala kompeten s.– Just målen tror jag är det vikti-
gaste att sätta upp. Fråga dig själv vad du vill få ut av dina utlandsstudier. I och med att det innebär så många möjligheter behöver man konkreti-sera vad det viktigaste är, fortsätter Emil Gustavsson.
Att studera utomlands handlar inte bara om studierna eller att socialisera, utan även om viljan att upptäcka landet där man bor.
– Glöm inte bort att ha kul och fundera på vad du kan göra när du inte studerar. Utnyttja stadens eller landets möjligheter. Ju mer världsva-na, desto mer får du ut av vistelsen. Det är nog så viktigt, säger Emil Gustavsson.
Studera över hela världen med IB-programmetEtt alternativ till att studera hela gymnasietiden utomlands och om man är intresserad av att prova internationella studier för en kortare tid, är International Baccalaureate, IB-programmet.
IB-programmet är ett internatio-nellt program med en internationellt erkänd examen, ett IB diploma. Studerar man på ett IB-program kan man förflytta sig från en IB-skola till en annan, eftersom programmet ser likadant ut överallt. Undervisningen
»Goda språkkunskaper är ett stort plus och en ovärderlig färdighet i det privata såväl som det professionella livet.
Emil Gustavsson, ordförande Sveriges Elevkårer
www.teknikgymnasiet.se
sker alltid på engelska.– IB-programmet kan vara en
god start för dem som funderar på att studera utomlands då det i många fall finns möjlighet till utbyten. Med IB-programmet kan man besöka ett land en kortare period än en termin. Det kan vara bra att överväga om man inte är sugen på att ta det stora klivet med en gång, säger Emil Gustavsson.
Att ta klivet utomlands
Fler alternativa skolor behövs
Ungdomar med diagnos inom autismspektrumet, ASD (Au-tism Spectrum Disorder), har ofta dåliga erfarenheter av att gå i en vanlig skola. Ju äldre man blir, desto tydligare blir utanförskapet. För gymnasie-elever med ASD kan det därför vara en lättnad att gå ett anpassat program.
– Med ASD har man gene-rellt svårt att plocka ut det viktigaste av vad en lärare säger och har ett större behov av lugn och ro för att kunna koncentrera sig. Man kan också behöva support med det sociala samspelet, säger Anton Gustavsson, biträdande rektor på Ingridskolan – en skola inriktad på elever med särskilda behov.
Dagens skola ställer högre kravMånga skolor erbjuder en specialklass för elever som behöver extra stöd. Men för elever med ASD så krävs ofta även en annan typ av miljö.
– Dagens skolmiljö är lite mer komplicerad än för säg femton år sedan. Idag måste eleven ta ett mycket större ansvar och aktivt söka kun-skap. Det ställs också högre krav på ett abstrakt tänkande vilket är bra, men om du inte klarar av det så slås du lätt ut och kommer efter i undervis-ningen.
– På våra lektioner är det tyst och lugnt, men framförallt så arbetar våra specialpedagoger på en individnivå. Vi försöker möta eleverna och föra dem framåt utifrån deras individu-ella förutsättningar. Vi är mer flexibla i vår undervisning och skapar lugn och ro, så att elev-erna kan fokusera på skola n istället för störmomenten, fortsätter Anton Gustavsson.
Gymnasieutbildningen på Ingridskolan är en av få som erbjuder den här undervis-ningen. Målet är att eleverna ska kunna söka en högre ut-bildning.
– Vi behöver definitivt fler alternativa skolor i Sverige och inte enbart för ungdomar med diagnosen ASD. Vi ser en tydlig och generell ökning av barn och ungdomar som behöver ett ökat stöd i sin undervisning, avslutar Anton Gustavsson.
TEXT CINDY AHRNEWALD
Anton Gustavsson, biträdande rektor Ingridskolan
Aktuellt
Mer än en skola – en upptäcktsvärld!
www.katedral.se
International Baccalaureate, riksrekrytering
Här utmanas din kreativitet, ditt intellekt och dina åsikter. Nya upplevelser, insikter och vänner öppnar dig för
större sammanhang.
ALLT BÖRJAR MED EN UTBILDNING.
ALLT.
MAGNUS ÅBERGBIRGER SJÖBERGNILS ERICSONGYMNASIESKOLOR
Gör vårt gymnasievalstest på www.hittaprogrammet.se
Gymnasie-valet!
14HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SESTUDENTPANELEN
• En svensk skola i Bryssel för närmare 300 elever i åldrarna 2-19 år.
• Förskola, grundskola, gymnasieskola, IB-program och inter-nat inhyst i ett slott.
• En mångkulturell miljö där du kan läsa engelska, franska, spanska och tyska.
• , studie-besök, rollspel och gästföreläsare.
• Ambitiösa och kunniga lärare som sätter eleven och lärandet i fokus.
• Eleven kan vid hemkomst till Sverige gå direkt in i det sven-ska skolsystemet.
• Fantastiska lokaler med den senaste tekniken. • En trygg och stödjande inlärningsmiljö omgiven av en vacker slottspark.
• Ett brett utbud av fritidsaktiviteter; musik,bild och sport. Besök oss på: www.ssb.be
THE BEST OF
BOTH WORLDS
We prepare students
for success back home
and abroad
SCANDINAVIAN SCHOOL OF BRUSSELS
Studenterna har ordet
Hur tänkte du när du skulle söka till gymnasiet?– Jag flyttade till Sverige från Japan för fyra år sedan, eftersom min pappas släkt bor här. I Japan spelade jag piano som barn, men gillade aldrig min stränga pianolärare så jag slutade spela när jag var tolv år gammal. Jag visade min musiklärare på Kärrtorps gymnasium att jag kunde spela och han uppmuntrade mig till att söka till Nordiska Musikgymnasiet.
Vad är bäst med ditt program?– Jag får läsa klassisk musik och har utvecklats mycket genom att spela med bra pianolärare. Sen gillar jag också att det är en liten skola där alla känner alla.
Vad är största skillnaden mellan skolan i Sverige och Japan?– Det är friare här, mindre press. Här är lärarna mer som vänner. Jag trivs bättre i den svenska skolan.
Vad vill du göra efter studenten?– Jag arbetar på ett äldreboende vid sidan av sko-lan och vill läsa till sjuksköterska. Jag vill fortsätta att spela piano och ta privatlektioner. Jag ångrar att jag slutade spela – det gör jag inte om.
Vad vill du ge för tips till den som ska välja gymnasium?– Sätt upp ett mål om vad du vill göra i fram-tiden. Sedan får du fråga dig om du trivs bäst i en stor eller liten skola.
Hur tänkte du när du skulle söka till gymnasiet?– Jag hade lite olika kriterier. Jag bor innanför tullarna och ville ta mig till områden jag inte varit i tidigare. Inriktningen utland ger fördelen att kunna studera tre månader i England. Att få prova något nytt lockade mig. Sedan hade jag även läst att det var ett bra gymnasium.
Vad är bäst med ditt program?– Höga intagningspoäng gör att man går i en skola med andra som också är ambitiösa och intresserade. Men det som lockade mest var så klart Englandsresan – att få chansen att läsa engelska, matematik och internationella relationer på Canterbury College i Kent, England.
Vad vill du göra efter studenten?– Jag planerar att läsa till läkare i Lund. Kommer jag inte in på läkarlinjen så får det bli en sabbatstermin eller så läser jag läkarprogrammet utomlands.
Vad vill du ge för tips till den som ska välja gymnasium?– Välj inte ett gymnasium bara för att kompi-sarna går där. Följ dina egna ambitioner och att våga prova något nytt. Sedan är det bra att satsa på att gå ut med bra slutbetyg så att du har fler valmöjligheter. Jag lyckades höja mina betyg under slutterminen.
Hur tänkte du när du skulle söka till gymnasiet?– Jag sökte efter en så bred utbildning som möjligt så jag kan göra mycket i framtiden. Sen ville jag undvika att läsa allför mycket biologi. Det är viktigt att kunna datorer, så den här linjen kändes rätt.
Vad är bäst med ditt program?– Jag får möjlighet att syssla med saker som är kul. Det är stor variation och mycket matte och fysik, vilka är ämnen jag gillar.
Vad vill du göra efter studenten?– Plugga vidare på KTH eller Stockholms universitet. Förmodligen inom data eller IT-säkerhet.
Vad vill du ge för tips till den som ska välja gymnasium?– Kolla in flera olika skolor och gå på många öppna hus. Jag valde en liten skola, eftersom jag inte tycker om stora folkmassor. Andra gil-lar att ha mycket människor runt sig.
»Kolla in flera olika skolor och gå på många öppna hus.
Maya Lann
Hur går tankarna när man söker till gymnasiet, varför väljer man ett visst program och vilka kriterier kan vara direkt avgörande? Vi frågade några experter – studenterna.TEXT PONTUS FALL
Hur tänkte du när du skulle söka till gymnasiet?– Man får jobb direkt efter skolan och jag har alltid varit intresserad av frisöryrket.
Vad är bäst med ditt program?– Avslappnade och trevliga människor. Vi lär oss mycket och det är ganska fritt.
Vad vill du göra efter studenten?– Då vill jag jobba som frisör på en praktikplats. På längre sikt vill jag kanske plugga vidare, även om jag inte har bestämt mig för vad jag vill läsa.
Vad vill du ge för tips till den som ska välja gymnasium?– Hör dig för med kompisar om vilken skola de rekommenderar.
»På längre sikt vill jag kanske plugga vidare, även om jag inte har bestämt mig för vad …
Izabela Mitanoska
Namn: Erik WilkingÅlder: 18 årSkola: Nacka gymnasiumProgram: Naturvetenskapsprogrammet, inriktning utland
Namn: Helya YamamotoÅlder: 21 årSkola Nordiska MusikgymnasietLinje: Estetiska programmet, inriktning klassisk musik
Namn: Maya LannÅlder: 17 årSkola: Stockholm Science and Innovation SchoolProgram: Teknikprogrammet, inriktning informations och medieteknik
Namn: Izabela MitanoskaÅlder: 18 år Gymnasium: CybergymnasietProgram: Hantverksprogrammet, inriktning frisör
FO
TO
LII
DA
LA
NN
KUNGÖRELSEGÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier för teoretisk
eller praktisk utbildning under läsåret 2016/2017.
Stipendierna kan tidigast sökas av elever i årskurs sju och kan beviljas för heltidsstudier från och med årskurs åtta till dess sökande avlägger en akademisk grundexamen, dock längst till och med det läsår då den sökande fyller 24 år. För sökande på gymnasienivå gäller studier på
nationellt program.
Stipendier kan i särskilda fall beviljas för studier under sommarferien 2016.
Sökande skall vara folkbokförd i Storstockholm (Stockholms län utom Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn och Södertäljes kommuner).
Till stipendium kan ifrågakomma begåvade ungdomar med god karaktär, vilkas ekonomiska förutsättningar (innefattar även
föräldrarnas inkomster) är begränsade.
Ansökningsblankett finns tillgänglig på Gålöstiftelsens hemsidawww.galostiftelsen.se från 16 november 2015!
Ansökan skall vara Gålöstiftelsen tillhanda senast den 1 februari 2016.
Gålöstiftelsens kansli, telefon 08 651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar.
Var ute i god tid med din ansökan!
Stockholm i oktober 2015STYRELSEN
Ingridskolan i Bergshamra är en grund- och gymnasieskola anpassad för elever med ASD (Autism Spectrum Disorder) / Asperger Syndrom men öppen för alla. Grundskolan bedriver undervisning från årskurs 1 till årskurs 9. Gymnasiet erbjuder Naturvetenskaps- programmet, Estetiska programmet och Introduktionsprogrammet.
• Kunnig och lyhörd personal • Hög personaltäthet• Individanpassad undervisning • Små klasser • Trivsam och lugn miljö
www.ingridskolan.se - 08-27 26 23 - 08-26 88 20
EN SPECIELL SKOLA
ÖPPET HUS 2-3 DEC & 3-4 FEB
KL 16:30-19:00. VÄLKOMNA
orebro.se/riksgymnasiet
Riksgymnasiet för döva och hörselskadadeI Örebro finns Sveriges enda riksgymnasium för döva och hörselskadade. Vi erbjuder 17 nationella program och alla introduktionsprogram.
Hos oss går elever med:• dövhet• hörselnedsättning• kombinerad syn- och hörselnedsättning• grav eller generell språkstörning
Lev och lär på Riksgymnasiet
16HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SEFÖRDJUPNING RIKSREKRYTERANDE UTBILDNING
När skolan blir hemmaTEXT CINDY AHRNEWALD
Internat är vanligt för elever med föräldrar bosatta utom-lands. Men internat kan även vara ett alternativ för de som föredrar en skola med små klasser och hög lärartäthet.
– Jag har bott utomlands i hela mitt liv. Men mina för-äldrar ville att jag skulle få en svensk skolgång. Att det blev Grennaskolan beror på att jag hört mycket gott om skolan, sä-ger Carolina Wester, som läser samhällsprogrammet.
– Små klasser och en tät relation med lärarna var viktigt för mig. Skolan erbjöd också många olika aktiviteter, säger Sebastian Franzén, som började IB-programmet i Geneve innan flytten gick till Grennaskolan.
Kontakter över hela världenInternatskolor har ofta en tydlig internationell prägel och Grennaskolans IB-program gör det enklare för elever som flyt-tar mycket att följa en kursplan.
– För mig var det en självklar-het att läsa IB-programmet på Grennaskolan då det möjliggör högre studier vid bra univer-sitet världen över, förklarar Sebastian Franzén.
– Jag läser visserligen Gren-naskolans nationella program, men även det ger möjlighet till utbyte och en individualiserad studieplan, säger Carolina Wester och fortsätter:
– Det bästa är ändå sam-hörigheten. Vi kommer från hela världen och med olika bakgrund, vi har alla lämnat våra familjer och vårt hem. Det skapar ett band, när vänner blir ens familj och skolan hemma.
Har du ett brinnande intresse för ett specifikt yrke, en estetisk verksamhet eller en idrott och kan du tänka dig att flytta hemifrån? Då kan en riksrekryterande utbild-ning vara ett alternativ för dig.TEXT FREDRIK SÖDERLUND
En riksrekryterande utbildning är en gymnasieutbildning som elever kan söka från hela landet på samma vill-kor. En elev som vill söka en riksre-kryterande utbildning ska emellertid alltid söka via sin egen kommun.
Riksrekryterande utbildningar finns i hela Sverige. Utbildningarn a återfinns inom yrkesförberedande program, estetisk spetsutbildning och som idrottsutbildning. Dessutom är utbildningar med egna examens-mål riksrekryterande.
En stor fördel med en riksrekryte-rande utbildning är att du får gå pre-cis den utbildning du är intresserad av, plus att du får en unik erfarenhet och kompetens.
– Det är utvecklande att träffa ungdomar från andra delar av landet. Om det är en idrottsutbildning får man möjlighet att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar. Men det ställer också krav på att man är självständig och kan ta egna initiativ eftersom du kan befinna dig långt ifrån din familjs trygghet, säger Lisa Tönus, studie- och yrkesvägledare på Skolverket.
Utbildning för vetgiriga med spetskompetensSpetsutbildningar är gymnasie-utbildningar med en tydligare profil koncentrerade kring vissa områden. Spetsutbildningar erbjuder möjlighe-ten till så kallad försöksverksamhet,
en tvärvetenskaplig eller inom-vetenskaplig specialisering inom utbildningens område. Till exem-pel kan man bredda och fördjupa sina kunskaper i teoretiska ämnen som matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, ekonomi eller humaniora. Det vill säga språk, his-toria och filosofi. Delar av ämnet kan dessutom anpassas med hänsyn till skolans samverkan med universitet och högskola.
– Eftersom spetsutbildningarna är riksrekryterande kan alla söka till dem. De är ett bra val om du har ett starkt intresse för ett ämne, men också om du känner att du inte kom-mer tillräckligt långt med ett vanligt gymnasieprogram, säger Lisa Tönus.
Under en spetsutbildning ges möjlighet att läsa kurser på univer-sitetsnivå vid sidan om gymnasie-studierna och därmed fördjupa sig inom ett ämne tillsammans med andra som delar ens intresse.
– Utbildningen ställer höga krav men är också utvecklande, säger Lisa Tönus.
Flytt till annan ort kräver viss logistikInnan man flyttar till en annan ort för att påbörja en riksrekryte-rande utbildning så finns det olika praktiska saker man behöver tänka på. Till exempel om skolan bistår med boende eller om det finns andra
Smart faktaEn skola kan bli riksrekryterand e om det finns en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger och om det anses vara en nationellt angelägen utbildning. Med nationellt angelägen utbildning menas en utbildning som ger kunskaper och färdigheter som efterfrågas i landet, men som inte erbjuds i tillräcklig omfattning och som leder mot kvantitativt små och samhälleligt angelägna yrken. Det är inte alltid nödvändigt att bli riksrekryterande för att få ta emot elever från andra kommuner.
Källa: skolverket.se
Lisa Tönus, studie- och yrkesvägledare Skolverket
Bli specialist inom ditt område
möjligheter till inneboende eller elevbostäder. Att ta kontakt med sko-lan i ett tidigt skede rekommenderas.
Via Centrala studiestödsnämnden (CSN) kan man även söka olika finansieringslösningar. Du kan till exempel få inackorderingstillägg till och med vårterminen det år som du fyller tjugo år, om du bor på en an-nan adress under den tid du studerar.
Mer information om riksrekryte-rande utbildningar hittas på Skolver-ket och skolornas egna webbplatser.
– Har man möjlighet, så är gym-nasiemässor och öppna hus bra att besöka för att prata med företrädare för skolorna och elever, säger Lisa Tönus.
»Eftersom spetsutbildningarna är riksrekryterande kan alla söka till dem. De är ett bra val om du har ett starkt intresse för ett ämne …
Lisa Tönus
FO
TO
AN
NIK
A M
EL
LB
ER
G
FOTO GRENNASKOLAN
BrinellgymnasietFörverkligar dina ambitioner
Bli järnvägstekniker! Vi har riksintag på inriktningar, som leder till järnvägstekniker, inom el- och energi- programmet samt bygg- och anläggningsprogrammet.
www.brinellgymnasiet.se
Aktuellt
Skolan med marin profil. Marina läroverket är en skola där lärande sker med världen som klassrum och våra
segelfartyg som verktyg. Den marina miljön används som inspirationskälla. Havet och segelfartyg möjliggör en
miljöupplevelse, kulturutbyte och kunskapsinhämtande utöver det vanliga.
Våra gymnasieutbildningar:
Ledarskap och kommunikation - SA * Beteendevetenskap
Marinbiologi - NB * Marinbiolog
Marinbiologi - NB * Vatten och miljö
Marinteknik - RX * Service och reparation
Företagande och entreprenörskap - EK * Ekonomi
MARINA LÄROVERKET
Öppet hus
Söndag den 29 november 2015
kl. 12.00 – 15.00
För mer information
www.marinalaroverket.se
Öppet hus
Onsdag den 27 januari 2016
kl. 17.00 – 19.30
18HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
FOKUSGYMNASIEVALET.SEKRÖNIKA JENS LAPIDUS
"Om du har en dröm så kan det vara värt att satsa på den"
»Jag var högst osäker på i princip alla parametrar förutom möjligen mina betyg, så jag tillämpade följande princip: Håll många vägar öppna.
Som jag minns det var det inte bara svårt att välja gymnasieut-bildning, det var också förvir-
rande. Först och främst försökte jag klura ut vem jag själv var, vad jag var bra på, vad jag tyckte var kul och vad jag ville göra i framtiden. Sen skulle det som jag kommit fram till anpassas till verkligheten – vilken utbildning fanns på orten, vilken linje gav möjligheter till jobb eller att studera vidare, och vilket program hade jag ens tillräckligt bra betyg för att komma in på.
JAG VAR HÖGST OSÄKER på i princip alla parametrar förutom möjligen mina betyg, så jag till-lämpade följande princip: Håll många vägar öppna. På något sätt är utbildningsval som en tratt. Om man börjar med en bred inriktning går det alltid att smalna av senare, och då välja mer speciella grejer. Men omvänt kan vara svårare.
Å andra sidan finns det mycket som inte går att utbilda sig till. Jag hade aldrig försökt skriva böcker innan jag började. Men en dag job-bade jag på en rättegång som föränd-rade allt. Tre killar stod åtalade för ett rån i en lägenhet. De hade stormat in och misshandlat flera personer och tagit deras pengar och busskort. Sista dagen på rättegången stannade
Läs krönikan i mobilen! FOKUSGYMNASIEVALET.SE
domaren upp och ställde frågan till männen: ”Vilka är ni om fem år? Vad gör ni om fem år?”. Killarna blev upp-rörda, de reste sig upp från stolarna och skrek på domaren: ”Du fattar ingenting. Du förstår inte hur vi lever våra liv. Du förstår inte, att det vi gör är naturligt för oss att göra.” .
När jag kom hem den kvällen slog jag på datorn och skrev mina första rader någonsin. För jag tänkte att om det i Sverige finns människor för vilka det är naturligt att begå brott, så måste det vara intressant att skriva om brott ur deras perspektiv för en gångs skull. Det blev startskottet för min första bok, Snabba cash.
JAG HADE INTE GÅTT någon skrivskola och inte lärt mig att skriva kriminalromaner på gymnasiet. Men när jag väl börjat, kunde jag bara inte sluta skriva. Jag skrev och skrev, som om en osynlig kraft drev mig till datorn varje kväll och natt.
Gymnasiet är viktigt. Och för mig hjälpte det att börja på ett brett program, bland annat hade jag haft mycket svenska. Men sen vet du aldrig vad som händer. Om du har en dröm så kan det vara värt att satsa på den, skulle det senare visa sig att det var något annat du ville göra går det alltid att omskola sig. Ingenting är hugget i sten. Allt är möjligt. n
Jens Lapidus, advokat och författare
FO
TO
PIE
RR
E B
JÖ
RK
Grund och Gymnasieskola för elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i Helsingborg och Örnsköldsvik.Skolorna har möjlighet för internat eller annat boende.
www.impius.se
Välkommen till
Vi utvecklar framtidens stjärnorinom Business!
praktik på alla våra program. Helt unikt i Sverige!
jobba med case - riktiga utmaningar och uppdrag från företag.
möjlighet att starta eget företag.
åka på Business Trip (internationell a�ärsresa).
Där drömmar blir framgång!
A�ärs-gymnasiet
Hos oss får du:
rr
rr
UMEÅ, SUNDSVALL, GÄVLE, UPPSALA, LINKÖPING, ÖREBRO, KARLSTAD, STOCKHOLM, VÄSTERÅS, HELSINGBORG, MALMÖ