Förnybar energi nummer 3, 2014

Nummer 3/2014

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

2 förnybar energi 3/2014

Kalla faKta omett varmare liv

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör

det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det

via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligarebanor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus.

Goda hydrauliska egenskaper

Enkel montering

Korrosionsfria

Lång livslängd

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverks byggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.aps-sales.noEtt företag i Group

ww

w.consilio.no

3/2014 förnybar energi 3

Göran Bryntse, ordförande SERO:

Kräv rörliga nätavgifterOfta får vi betala höga fasta avgifter för elnätet. De dominerar re-gelbundet kostnaderna för elnätet. Det gör att motiven för att spa-ra energi minskar. Ingenting hindrar dock kraftbolagen att införa helt rörliga nätavgifter. Sådana finns t ex hos Sala-Heby Energi AB. De har som komplement en liten effektavgift, vilket kan motiveras.

LED

ARE

När jag satt i Energimyndighetens styrelse för drygt tio år sen förde jag en dis-kussion med Nätmyndighetens chef, Håkan Heden, om vinsterna för elnätsmo-nopolen. Enligt lagen är de berättigade till ”en skälig vinst” på sina monopol. Vi var överens om att en skälig vinst i lagens bemärkelse var ca 1 öre/kWh. Nu tar emellertid elnätsbolagen ut mångdubbelt högre vinster. Energimarknadsin-spektionen, som ersatt dåvarande Nätmyndigheten, verkar inte bry sig tyvärr.

Mitt förslag är att lagstifta om att de fasta avgifterna högst får utgöra 25 % av elnätsavgifterna. Detta kombinerat med att ingen ska betala mer än 30 öre/kWh för elnätet skulle spara mångmiljardbelopp åt elkonsumenterna och dessutom stimulera energieffektiviteten. Det skulle särskilt gynna de som förbrukar gan-ska lite el, t ex sommarstugeägare och solelproducenter. Det kommer då att löna sig bättre att hushålla med elen än vad det gör nu med i huvudsak fasta avgifter.

Datatekniken och belysning allt energisnålare

Ur energieffektivitetssynvinkel finns det regelbundet glada nyheter. Inom IT-sektorn blir processorerna allt energisnålare. Så har det varit i flera år och ut-vecklingen fortsätter. Sedan Intel presenterade sina Xeon-processorer 2006 har företaget gradvis minskat effektförbrukningen varje år, bland annat genom krympta komponenter. Den nya Atom-processorn med ledningsbredd på 22 na-nometer drar bara en tredjedel av vad motsvarande Xeon-processor gör. I år har Intel presenterat de första Broadwell-processorerna med blott 14 nanometers ledningsbredd. Resultatet är en sänkning av energiförbrukningen med ca 60 % , i vila. En sådan energisnålhet möjliggör att både surfplattor och bärbara datorer ska kunna byggas fläktlösa och därmed också ljudlösa.

Fläktenergin är som bekant en betydande del av datorernas och serverhallar-nas energianvändning. ↪

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96E.mail: [email protected]

REDAKTÖR: Carl Olov Persson (tf)Tel. 0221-146 81E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseBirgit EkChrister SöderbergOlof KarlssonSten Malmström

ANNONSBOKNING: Jörgen Ek Tel. 0708 144 455 E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2014Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD:Foto: Dreamstime

I DETTA NUMMER bl.a:

8 Charlotte Kullander Hedbom på SERO årsmöte 2014

10 Ett hållbart samhälle - ABB har lösningarna!

15 Säker strömförsörjning med 100% förnybar energi är möjligt i Tyskland

16 Samverkan är ledordet

18 Brevens Bruk – anrikt vattenkraftverk hotat

20 Dörte Fouquet – SERO:s kontaktyta till EU

24 Utveckling av kommunala fjärrvärmeverk till kraftvärmeverk

26 Vem snodde 500 miljarder Euro?

28 Tusentals jobb i glesbygd i fara

34 Våga värna våra vackra vattendrag!

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING


Foto: www.fotoakuten.se

LED

ARE

Den 2 oktober informerar nystartade Branschföreningen Biokol Sverige om vad biokol är för något och vad det kan använda till.

Samlingen sker i Västerfärnebo Bygde-gård, nära det brandhärjade området i nordöstra Västmanland. Föreningen väl-komnar till en eftermiddag fullspäckad

av föreläsningar, demonstrationer och de-batt kring biokol. En fråga som ska disku-teras är möjligheten att använda pyrolys för att ta hand om brandskadat virke och

tillverka biokol. För mer information om mötet och anmälan gå in på föreningens hemsida biokolsverige.se www.biokolsverige.se .

Biokol ökar växtkraft

Värst är dock Intels konkurrent AMD som vid CISIS-konferensen i Kina i somras ut-lovade att AMDs apu-kretsar blir 25 gånger energieffektivare år 2020 (apu=accelerated processor unit). Det finns därför anledning att tro att IT-sektorn trots den ökade inter-nettrafiken inte kommer att öka sin energi-användning framöver.

Även belysningen blir allt effektivare, främst tack vare lysdioder,LED. Samsung har i år börjat sälja LED-komponenter med förbättrad färgåtergivning, CRI-fak-tor över 90 (CRI = Colour Rendering In-dex), och med ett ljusutbyte på 143 lumen/watt. Det är dubbelt så mycket som de vanligaste LED-lamporna och kompakt-lysrören har idag. Leder gör dock företa-get CREE, som i somras presenterade En vit högeffekts LED med hela 303 lumen/watt. Världsrekord!

Som avslutning kan nämnas att EU inför ett ekodesigndirektiv för transfor-matorer 2015. De nya transformatorerna kommer att spara ca 1 TWh i Sverige och ca 16 TWh i hela EU enligt beräkningar.

Göran Bryntse, ansvarig utgivare och ordfö-rande SERO


I den här tidningen - Läs artiklarna ”Bre-vens bruk”, och ”1000-tals jobb i fara”, fort-sätt läs om vattenverksamheten, Christers öppna brev till politiker och beslutsfattare och Olofs inlägg om förtvivlade vattenkraft-sägare - En tragedi rullas upp inför våra ögon. Hävdsrätten som gällt i århundra-den duger inte längre. Nu tvingas upp-skattningsvis 3600, kanske 4000 ägare till fallrättigheter begära tillstånd för att få fortsätta producera miljövänlig el. De fles-ta av de små kraftleverantörerna tvingas lägga ner. De har inte råd att driva en pro-cess som kostar hundratusentals kronor för att sedan få nej till fortsatt drift.

Till alla tjänstemän i Länsstyrelser, kammarkollegiet etc. – kom ihåg - Riksda-gen beslutar, regeringen verkställer, läns-styrelsen ser till att beslut som skall verk-ställas på regional nivå följs upp och kom ihåg - Det handlar inte om att verkställa olika förslag till beslut, som flera länssty-relser verkar uppfatta det. Förslag till be-slut får vara hur bra eller galna som helst. Ett gediget svenskt remissförfarande sli-par förhoppningsvis av galenskaper så att beslut som fattas blir ok. Efter att ha läst inläggen, ovan, frågade vi statssekreteraren i Näringsdepartementet, Marita Ljung, om riksdagen verkligen beslutat att helt överge gammal hävd och kräva att alla gamla dammbyggen skall omprövas – nej blev sva-ret. Vissa länsstyrelser verkar ha övergett den demokratiska ordningen och tror att de inte behöver invänta beslut utan själva är beslutande organ. En bov i dramat ver-kar vara Kammarkollegiet, som tror att de kan ersätta riksdagen som beslutsfattare, så mycket allvarligare när de dessutom uppenbart strävar efter att ställa till med problem för svenska medborgare, svensk miljö och svensk ekonomi.

Kärnkraften i fokus igen -Läs Roland Da-vidssons och Olof Karlssons artikel ”Kärn-avfallsavgiften” som visar att de medel som fonderats för att täcka kostnaderna för rivning av de gamla kärnkraftverken

Roligt att vara redaktör för en tidning där så många vill medverka. Nästa tidning kan bli ändå bättre om fler lä-sare även blir skribenter. sänd förslag till [email protected]. Bra inlägg ges plats i något kommande nummer!

Redaktionen har ordet

och slutförvaring av avfallet inte räcker och läs Olof Karlssons artikel ”Om alter-nativen får växa behövs varken kärnkraft eller fossilgas”. Om förnyelsebar energi får chansen och om beslutsfattarna sätter rätt pris på energi från kärnkraftverken klarar vi energimålen utan att behöva späka oss samtidigt som vi öppnar vägar som leder till att nå miljömålen.

Ett viktigt budskap i dagens tidning är att möjligheterna att energieffektivisera underskattats. Om vi läser intervjun med Eva Kvist Östgren ”ABB” kan vi konstatera att energieffektivisering har förutsättning-ar att minska behovet av ny el så mycket att nyinvesteringar i kärnkraft är onödiga och oekonomiska.

Charlotte Kullander Hedboms artikel med rubriken ”Faktor 3” spinner på samma tema. Det går att minska energiförbruk-ningen och samtidigt få bättre boende. Förnyelsebar energi vinner terräng. Sats-ningarna på egen el som sol och vind och lagring av energi tränger undan behovet av fossilt bränsle och kärnenergi.

Att El, från att ha varit en bristvara blir en överskottsvara betyder lägre priser och lägre priser innebär minskade incitament till satsningar på ny elproduktion. En na-turlig följd blir uteblivna satsningar på ny kärnenergi, på kol- gas- och oljeeldade anläggningar etc. men även satsningar på förnybar energi bromsas upp. Man kan säga att SERO arbete för förnybar energi hotas av det egna engagemanget. Det vi-sar sig till exempel i att satsningarna på vindkraft under året minskat väsentligt. Att arbeta för nerläggning av minst två kärnkraftverk under innevarande man-datperiod ser ut att vara ett onödigt en-gagemang, det händer i all fall eftersom kärnkraften är en så urusel affär.

Så har frågan om nya kärnkraftverk, som tar till vara utbränt kärnbränsle hamnat på tapeten. Läs Göran Bryntses artikel om ”Bridreaktorn” där det konsta-teras att bridreaktorn i själva verket bara

är en fantasiprodukt och även om det kan verka förnuftigt att använda bränslet en gång till och samtidigt eliminera en del av det farliga avfallet så skapar man nya ändå farligare rester, som måste hanteras i hundratals år framåt.

En policyfråga – Vi är öppna för debatt, vill inte dölja sanningar därför välkomna med andra infallsvinklar på energifrågor än de du finner hos skribenter i tidningen. Jag hoppas att vi kan föra debatt i sakfrå-gor utan att angripa varandra personligt. Givetvis väljer jag som redaktör vad som får stå i ”Förnybar Energi och Energieffek-tivisering.”

Ljuset i tunneln är förnybar energi och energieffektivisering – under för-utsättning att den riksdag och regering som skall styra Sverige de närmsta 4 åren för en vettig energipolitik!

Carl Olov Perssont.f. redaktör

SERO vill visa på vägar som leder till en bra framtid för livet på jorden. Många är väldigt bra på att beskriva katastroferna som väntar, det är vi också. Att producera avfall som våra efterlevande tvingas ta ansvar för i minst 500 år framåt i tiden är oerhört oansvarigt och ligger naturligtvis i botten för vårt engagemang, men vi vill visa på alternativen som finns och som leder till ett ansvarsfullt nyttjande av jordens resurser och som dessutom kan kombineras med ett bra liv. Vi kanske måste ändra livsstil men jobbar vi rätt behöver vi inte späka oss. Bli med Du också, kanske genom att bli medlem i SERO, kanske genom att höra av dig till redaktionen med artikelförslag. Välkommen med!

Carl Olov Persson.


Pengar att hämta för elproducenter som blir godkända för LEC

För dig som elproducent är elaffären inklusive elcertifikat helt avgörande för lönsamheten. Om du dessutom blir godkänd för att sälja LEC (Levy Exemption Certificates) kan du öka intäkterna från din elproduktion. LEC är en form av engelsk ursprungsgaranti som är mer värda än den svenska motsvarigheten. Självklart kan vi på DinEl hjälpa till med ansökningsförfarandet så att du snabbt kommer igång med din LEC-handel.

Välkommen att kontakta oss – Anders Torberntsson, 031 – 34 64 181, [email protected] eller Rolf Idehall, 031 – 34 64 178, [email protected]

Vill du veta mer om hur du kan öka dina intäkter gå in på dinel.se/foretag/elproducenter

010-199 88 00 | [email protected] | www.eolusvind.com

Intresserad av vindkraft?Just nu erbjuder Eolus investering i vindpark

Stenkulla. Vi säljer sextondelar i vindparken som

ligger mitt på den blåsiga Varaslätten, känt för sina

många välproducerande verk.

För mer information kontakta oss!

Henric Karlsson 010-199 88 72

[email protected]

Katarina Tideman

010-199 88 25

[email protected]


Vi köpte ett hus på 210 kvadratmeter med en biyta på 100 kvadrat som värmdes upp till 5 grader under vintern. Den tidigare familjen bestod av tre personer och de gjorde av med 33 000 – 35 000 kWh el och 2-3 kubikmeter ved beroende på hur vin-tern var. Både hus och garage med verk-stad var byggda under 1980-talet och med

bra isolering i väggar och vind samt bra tre-glasfönster. Men det som var mindre bra var uppvärmning huset värmdes med en elpanna och garaget med direktver-kande el.

Den stora nackdelen med att bo på lan-det är de många resorna och eftersom både jag och min man har möjlighet att

jobba hemifrån ibland så har vi valt att bygga om verkstaden till hemmakontor och musikstudio som hålls helvarmt. På det här sättet får vi ner resorna lite och kan ofta jobba halvdagar även de dagar som barnen bara är småsjuka. Så nu stod vi där med 270 kvadratmeter uppvärmd yta och tredje barnet på väg. Med ett då-

Charlotte Kullander Hedbom på SERO årsmöte 2014Exemplets makt – om fler gör som Charlotte behövs inget fossilt bränsle och ingen kärnkraft…

I slutet på 1990-talet lyssnade jag på Stefan Edman som menade att en villaägare ganska lätt kan minska energiåtgången med två tredjedelar utan att för den skull sänka levnadsstandarden. Stefan kallade det Faktor 3. När jag några år senare gifte mig, fick vårt första barn och köpte hus föddes tanken på att omsätta faktor 3 i praktiken. Efter sju år i huset var vi i hamn med projektet.

POR

TRÄT

T


morgondagens sopor byte jag till minsta möjliga tunna. Jag och min man hävdar nu bestämt när barnen önskar sig nya sa-ker att vi måste tänka oss för innan vi kö-per nytt eftersom vi har så liten soptunna.

Tillsammans med fyra andra famil-jer köpte vi tidigare ekologisk mat i stor-pack och fi ck på så sätt tillgång till mer ekologisk mat och fi ck ner förpacknings-volymerna. Något som retar mig är att ekologiska alternativen oftast fi nns i små förpackningar och det räcker inte långt i en familj med många barn. Vi håller just nu på att se om vi kan hitta en ny leveran-tör efter att vår tidigare leverantör tycker att vi köper för lite per år.

[email protected]

POR

TRÄT

T

ligt samvete över att ta så mycket kilowat-timmar i anspråk.

Visst hade jag driftoptimerat och bytt ut mycket av belysningen till eff ektivare alternativ samt bytt till snålspolande vat-tenutrustning. Men nu var det dags att göra något åt värmesystemet. Vi valde att sätta in vattenburet system i garaget, studion och kontoret samt att bygga en kulvert mellan husen och att gräva ner ett antal hundra meter jordvärme längst ner i trädgården. Garagets dörrar var inte he-lisolerade och byttes ut till bättre begag-nade helisolerade. Som värmekälla blev det en 7 kWs värmepump.

Jag är som miljövän lite skeptisk till värmepumpar med tanke på att mycket av elen i Europa produceras fossilt med låga verkningsgrader. Men med tanke på att vi i Sverige har ett antal villor med direktel eller vattenburen elvärme så fi nns här en stor besparingspotential.

I och med att huset är relativt nybyggt och välisolerat och att radiatorerna är väl tilltagna så har det möjliggjort att vi kan hålla låga temperaturer ut på radiato-rerna. För varje grad minskad tempera-tur ut på radiatorerna blir värmepumpen 2-3 % eff ektivare och med extra meter kollektorslag i trädgården så ska jag inte ha några problem att få ut 400 % ur min värmepump. Elspetsen i värmepumpen är urkopplad hela tiden. Jag har braska-min i vardagsrummet och i den eldar jag en gång per dag när utetemperaturen går under -10 grader och inte värmepum-pen räcker till att värme hela huset. De få tillfällen per år då det är – 20 grader och blåsigt får jag lägga in ved en extra gång i kaminen.

Med dessa åtgärder hade vi lyckats minska köpta kWh el ner till ca 13 000 kWh trots att vi nu värmer ytterligare 60 kvadrat och numera är fem i familjen som tycker om att ha 21 grader inomhus. . De sista kWhs minskning fi ck vi genom att sätta upp en liten solelanläggning på strax över 500 W. Den levererar ca 500 kWh per år. En bonus med solelanläggningen är att den har möjliggjort för oss att med två dygns eftersläpning se vår elförbrukning på timnivå. Med hjälp av timmätningen har vi lyckats att spara lika många kWh som anläggningen ger per år genom att få ett bra verktyg att driftoptimera och felsö-ka med. Med dettas åtgärder var vi i hamn med faktor 3 projektet.

De återstående ca 12 000 kWh har vi för att köpa oss fria från tanken att det kan

Charlotte Kullander Hedbom

vara dansk kolkondens köpt 10 andelar i Vindkraft Gässlingen Ekonomisk fören-ing. Vindkraft Gässlingen är en del av en vindpark som ligger i norra Vänern inte så långt från där vi bor. En andel ska på årsbasis ge ca 900-1000 kWh och börjar närma sig det efter några års problem.

Det fi nns mer att göra för att ytterligare minska vår förbrukning. Vår kyl och frys är mer än 15 år. Den dag de måste bytas kommer vi att spara några hundra kWh per år. Både tvättmaskinen och diskma-skinen är energieff ektiva alternativ men lite retar det mig att det sitter elvärmare i dem och värmer vattnet när jag har vär-mepumpsvärmt vatten någon decimeter från maskinerna. Och den dagen som det är dags att byta värmepump så kommer de extra 100 metrarna med jordvärmeslag möjliggöra att vi kan nyttja de nya ännu ef-fektivare värmepumparna. Så faktor fyra är kanske inte helt omöjligt om några år.

Men nu är ju en hållbar livsstil mer än bara boende. Konsumtion är en stor del av vår miljöpåverkan. När vi fl yttade in i vårt hus så stod där en stor soptunna på närmare 300 liter som tömdes var annan vecka. Med devisen att dagens fynd är

SÅ HÄR SER VÅRT BOENDE UT

DÅ: 3 person, boyta 210 m2 + biyta 100 m2, 33 000 – 35 000 kWh el + 2-3 m3 ved

NU: 5 person, boyta 270 m2 + biyta 40 m2, 12 000 - 13 000 kwh el + 1-2 m3 ved

”Den stora nackdelen med att bo på landet är de många resorna...


ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG

”Förnybar Energi och Energieffektivisering frågar - kan du ge några praktiska exempel?”

”ABB:s energisnåla motorer tycker jag är ett bra exempel. Med hjälp av ABB:s frek-vensomriktare spar man upp till 80 % en-ergi, inte illa eftersom motorerna står för 30 % av all energiförbrukning på vår jord och eftersom bara 10 % av alla motorer är utrustade med frekvensomriktare. Att installera tekniken är otroligt lönsamt. Inom ett år är installationen betald. Nu satsar både stora och små företag på att in-stallera frekvensomriktare. – Uppenbart en lönsam affär för ABB, företagen som köper utrustningen och för miljön.”

”Norra Djurgårdsstaden är ett annat exempel på ABB:s satsningar på energi-effektivitet. Norra Djurgårdsstaden som skall stå färdigt år 2030 kommer att vara helt självförsörjt på energisidan. En helt nybyggd stadsdel med bra lösningar tar form. Solpaneler, vindkraft, energisnål teknik som lagring energi timerstyrd el-teknisk utrustning m.m. ingår i projektet, som är fullt med nytänkande. En särskild labblägenhet där all ny teknik kommer att prövas ingår i bygget. ABB:s satsning på forskning och utveckling kommer att fin-nas på plats. För att bo där krävs kunskap om allt nytt som möter. Bygget kommer att kosta mer än normalt byggande med det betalas med energieffektivitet.”

”ABB satsar på lagring av energi. I de-cember 2011 invigdes Sveriges första en-ergilager i Falköping. Energilagret har utvecklats av ABB. För att jämna ut effekt-toppar lagras el från lokala vindkraftverk. Lagringen sker i 20 sammankopplade liti-umjonbatterier med en effekt på 75kW i perioder på upp till en timme. – Allt har fungerat helt perfekt från första dagen. Anläggningen kommer att lära ABB och

Falbygdens Energi mycket för att utveckla en effektivare användning av el från vind-kraft och andra förnybara energikällor. Lars Ohlsson, vd för Falbygdens Energi säger - om några år räknar vi med att hälf-ten av elen i det lokala nätet ska komma från vindkraftverk i regionen. Därför un-dersöker vi möjligheterna att bygga ett betydligt större energilager i anslutning till en vindkraftpark som planeras utanför Falköping. Totalt är ett hundratal abon-nenter i centrala Falköping anslutna till testanläggning. En liknande anläggning är under uppförande på Gotland. Det här är storskaliga projekt man kommer säkert till användning för många olika typer av energilager i framtidens smarta elnät. Ett hållbart hus med solceller på taket kan exempelvis behöva mellanlagra egen-producerad el i ett litet energilager. Och ett något större lager, mer av vår typ, kan fungera som reservkraft för ett mindre villakvarter.”

”Ladda elbilar - ABB tillverkar och säl-jer snabbladdningsanläggningar. nu sätts snabbladdningsstationer upp i städer runt om i landet, utanför handelscentrum som Marieberg i Örebro, vid viktiga trafikknu-tar som Arboga där E-18 och E 22 möts, Karlstad Uddevalla med flera platser, ja det går att tanka el på ABB:s parkering i Västerås säger Eva. Än så länge kan man tanke el gratis på laddstationerna. Nu handlar det i första hand om att testa hur infrastrukturen skall se ut men i framti-den kanske vi tankar el för 2 kronor per mil. (under hösten inför Fortum och Vat-tenfall avgifter vid sina snabbladdare, troligen ungefär som i Norge, där minut-priset är 2,50 norska kronor. Sedan våren 2012 prövas anläggningen i Falköping som effektreserv vid laddning av elbilar. ABB använder anläggningen för fortsatta

tester – både av tekniken och av hur elen används av konsumenterna.”

”Mångfald - ABB finns i de flesta länder över hela vår värld. Det betyder att ABB är mångkulturellt. På ABB arbetar männ-iskor från i princip alla världens hörn. Det innebär att vi har lätt att nå ut och göra affärer på olika håll. Vi har anställda som kan de olika språken, de olika kulturerna, känner folk i sina gamla hemländer och har kunskaper inhämtade på teknikföre-taget ABB.

”ABB:s satsningar kommer när de får fullt genomslag på marknaden att bidra till en betydande minskning av energibe-hovet, något samhällsplanerarna inte ver-kar riktigt förstå än.”

Carl Olov Persson

Ett hållbart samhälle - ABB har lösningarna!

Eva Kvist Östgren Västerås, Försäljningschef ABB svenska marknaden

ABB är världsledande inom energieffektivisering och förnybar energi. Det är vi tack vare att ABB vågar ligga i framkant på utvecklingen säger Eva Kvist Östgren på ABB i Västerås. Det kostar att ligga i framkant, men den kostnaden tar vi för att vara långsiktigt lönsamt.

”Med hjälp av ABB:s frekvensomriktare spar man upp till 80 % energi”


Ingen hävdar att kärnkraften skall ersät-tas med enbart vindkraft. Det skulle vara mycket dumt. I stället kommer ersätt-ningen att ske på olika sätt. Minskad elan-vändning genom effektivare utrustning kan minska elanvändningen med minst 20 TWh som inte behöver ersättas. ABB är mycket skickliga på att spara el – se arti-kel i denna tidning. Sverige har tagit på sig att uppfylla EU:s krav på att effektivisera elanvändningen med 20 %, vilket innebär en minskad elanvändning med 28 TWh. Tyvärr ligger vi långt från målet.

Solelen kommer

Tyskland har satsat hårt på solceller. År 2013 gick solelen förbi både kärnkraft och vindkraft i installerad effekt. Här i Sverige går det sakta på grund av problem med EU:s regelverk för statsstöd, som hindrat regeringen att först fatta beslut om netto-debitering och nu om skattereduktion för bl.a solceller. Priset på solceller sjunker snabbt och om några år väntas det sjunka till vindkraftens nivå på 60-70 öre/kWh. Ganska snart kan svensk solel byggas ut till 5-10 TWh och någon effektgräns uppåt finns inte.

El från biokraft har potential att öka kraftigt från 15 till 30 TWh. Den elproduk-tionen kan styras och ta bort det mesta av Franks effektproblem. Så en kommen-

tar till Franks räkneexempel där 1 TWh kärnkraftsel skulle ersättas med 5,7 TWh vindel, varav 4,7 TWh skulle spillas. Hur tokig får man vara för att komma fram till sådana värden. Frank oroar sig för ef-fektbrist då kärnkraften avvecklas. Den frågan är grundligt utredd av Tekniska Högskolan under Prof. Lennart Söder, som skrivit rapporten ”På väg mot en el-försörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige”. I den rapporten antar man att kärnkraften är helt urfasad och 55 TWh av den (10 TWh bortsparade) ersätts med 45 TWh vindel och 10 TWh solel. En liten volym biogas kommer att behövas som spetslast men ingen naturgas som balans-kraft. Potentialen för vindkraft är över 90 TWh och för solel mycket stor. Inmatning-en av solel till nätet minskar också beho-vet av balanskraft.

Prof. Harry Frank från KVA, Kungl. Ve-tenskapsakademins Energiutskott är en av vindkraftens största fiender. Tidigare har KVA hävdat att det svenska kraftnä-tet högst skulle kunna balansera 10 TWh vindkraft. Redan är vindkraften uppe i 11 TWh el på årsbasis och Svenska Kraftnät ser inga problem vid inmatning av 20 TWh. Problemet för kärnkraftsvänliga KVA och Frank är att alternativens framväxt mins-kar behovet av ny kärnkraft. Därför be-kämpar man vindkraften helt skrupelfritt.

Från 5 GW år 2005 till nästan 200 GW i slutet av detta år, och det är bara början.

Inför höstens val bredde kärnkraftskramarna ut sig i tidningarna – här fick Olof Karlsson ordet:

Om alternativen får växa behövs varken kärnkraft eller fossilgasI en insändare i Västmanlands Läns Tidning, hävdade kärnkraftsvännen Professor Harry Frank, Kungliga Vetenskapsakademin att kärnkraften bara kan ersättas med rysk gas. Så illa är det inte, säger Olof Karlsson, SERO, i ett svar publicerat i Vlt och Bbl/At, - förutsatt att vi låter de för-nybara energiformerna växa till i god jordmån.

Sol-boom!

Den globala solcellsindustrin (PV) hade bara en installerad effekt på 5 gigawatt under 2005 - och kom ihåg, solpaneler har funnits i decennier, så det tog lång tid att ens komma till den 5 GW - och in-stallerade effekten väntas vara nära 200 GW i slutet på 2014. Tillväxten tros öka ytterligare under nästa årtionde efter-som sol blir betydligt billigare än andra källor av el, inklusive förorenande fos-sila bränslen som kol och naturgas

Jag får många samtal från förtvivlade vattenkraftsägare!3600 vattenverksamheter ska tvingas till att ha miljötillstånd enligt senaste Miljöbalken som kom 1998. Bara ett litet antal an-läggningar har det och de flesta skulle tvingas söka nya tillstånd, vilket skulle blockera domstolarna under många år.

Kostnaden för att få ett nytt miljötill-stånd kan uppgå till flera hundra tusen kronor, ett orimligt belopp för små kraft-verk som i stället tvingas lägga ner. Våra politiker måste inse det orimliga i utred-ningens förslag och förändra det.

För det första skulle man kunna mins-ka antalet domstolsärenden genom att överföra alla kraftverk upp till 250 kW till prövning i de kommunala miljönämnder-na i respektive kommun. I dag sker alla prövningar av tjänstemän som kan agera hur de vill utan ansvar. En övergång till politiska beslut grundat på lokal känne-dom har många fördelar.

Olof Karlsson


SOLE

NER

GI

Nu har ett företag i Australien tagit fram en isolator som tacklar problemet. An-ordningen kan kopplas till och från sol-panelerna via omkopplare eller fjärrma-növreras från närmaste understation. Den kan anslutas till alla befintliga solpa-nelsanläggningar, såväl nya som gamla. Isolatorn (RSI) bryter strömmen vid den enskilda panelen, dvs innan panelerna kopplas ihop och anläggningen uppnår livsfarliga spänningsnivåer. Företaget bakom RSI har vunnit utmärkelser som “the Master Electricians and Electrical contractors associations "Innovative pro-duct of the year 2012" samt “the 2GB small business of the month award”, 2014.

Enligt företagets VD Joe Hudson, söker

Säker bortkoppling av solpanelerUnder våren rapporterade Fredrik Eriksson, brandingenjör vid Mälardalens Brand och Räddningsförbund i TV4 om problem med brand-släckning av hus med solpaneler. ” Det går inte att bryta strömmen” vilket gör det extra riskfyllt för brandmännen vid brand i hus för-sedda med solpaneler. I t.ex. Tyskland har det gått så långt att man i vissa fall avstått från att släcka bränder i hus med solpaneler på grund av risken för livsfarliga stötar.

Eftermontering av brytare till 6 solpaneler. Inkopplingsdiagram

Remote Solar Isolator distributörer over hela Europa. Ett exempel på eftermonte-ring av RSI I befintlig anläggning visas i ovanstående diagram. Informativ video

finns att se på nätet, http://remotesolari-solator.com/

Jörgen Ek [email protected]

EGEN EL + ELCERTIFIKAT = SANT1�900:-

inkl moms.

PRIS

VARUHUSET.ETC.SE www.egenel.se

Elcerti� katsmätare från Egen El FUNKTION: Mäter och rapporterar bruttoproduktionen, alltså innan det som används i fastigheten dragits av. Det ingår även en online-tjänst där produktionen visas. Anläggningar som producerar elektricitet från förnyelsebar resurs (t ex sol och vind) kan få ut elcertifi kat under de första 15 åren av driften. INSTALLATION: Egen Els-mätaren består av en MID-certifi erad trefaselmätare samt en liten dator som loggar data och kommunicerar med omvärlden. Hela installationen får plats i en kapsling på 250x200x120 mm. PRIS: 1 900 kr om man har köpt solceller från EgenEl och/eller köper/säljer el från ETC Elhandel. Annars är priset 2 900 kr.

Solcellspaket5 000Wca 34m2, 4 500kWh

Komponenter:20 st solcellspaneler, á 250W1 st 3-fas växelriktare, Froniuskablage och kontaktermontagefästen tegeltak

Montagekostnad tillkommer

69 300:-inkl moms.

FRÅN


En kärnavfallsfond har byggts upp som skall täcka kostnaderna för rivning av de svenska kärnkraftverken, slutförvaret av radioaktivt ”utbränt” bränsle, rivning och hantering restprodukter från kärnkraft-verken. Ägarna till verken avsätter årligen medel för att täcka de framtida kostnader-na. Avgiften till fonden ligger för närva-rande på 2,2 öre/kWh, vilket konstaterats vara för lågt för att täcka sammanlagda kostnader.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har gjort ett antal beräkningar. Den sista december 2011 var den samlade fondför-mögenhet exklusive det redan nerlagda Barsebäck 40,263 miljarder kronor. För nerlagda Barsebäck tillkommer 6,385 mil-jarder, ett belopp återstår och som inte fi nns reserverat i fonden.

Skuld i systemet

Beräkningarna sker med två tidshorisonter;• kort drifttid, 40 år eller i de fall en reak-tor blir 40 år under avgiftsperioden (2012-

Kärnavfallsavgiften höjs från 2,2 öre per kWh till 3,8 öre

2014) ytterligare 6 år. Enligt dessa förut-sättningar stängs de sista reaktorerna (O3 och F3) i augusti 2025.• lång drifttid som bygger på 50 års drift för FKG och Ringhals AB, för OKG är drift-tiden 60 år. Detta innebär att den sista re-aktorn, i detta fall O3 stängs i augusti 2045.

Skillnaden mellan scenarierna är den tillkommande mängden använt bränsle;

För Barsebäck krävs inbetalningar om 1 300 mkr/år under 6 år för att nå balans i alla scenarier.

Vid beräkningen av avgiften görs olika antaganden om återstående drifttid och produktion. SKB är mycket optimistiska och tror att reaktorerna skall ge 76 TWh per år trots att medeltalet de 10 senaste åren bara varit 61,4 TWh. Vidare kan man anta olika återstående drifttid på reakto-rerna. Den varierar mellan 40, 50 och 60 års total drifttid. Höga kostnader för un-derhåll och låga energipriser gör det tro-ligt att fl era verk måste läggas ner betyd-ligt snabbare än planerat.

Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, gemensamägt av ägarna till de svenska kärnkraftverken ansvarar för slutförvars-processen. Till Kärnavfallsfonden betalar ägarna in en avgift som är baserad på hur mycket el man levererar ut på nätet. Vi den årlig produktion av 60 TWh betyder varje ettöring i avgift 600 miljon. Den av strålsäkerhetsmyndigheten föreslagna höjningen från 2,2 öre till 3,8 öre räcker inte. En så liten höjning innebär fortsatt kraftig subvention av kärnkraften. Dess-utom, om fonden töms innan uppgiften slutförts, tvingas staten dvs vi skattebeta-lare stå för resterande kostnader.

SERO uppskattar att avgiften bör vara omkring 10 öre/kWh. I Tyskland har hit-tills 32 miljarder Euro avsatts. Ett svenskt scenario med samma beräkningsgrunder som det tyska beslutet utgår från visar att en totalkostnad på 200 miljarder SEK ver-kar realistiskt.

Olof Karlsson/Roland Davidsson

Beräkningar kostnader per kWh vid olika scenarier 40 års drift eller ytterligare 6 år

ElproduktionIndustrins bedömning -76 TWh/år

Genomsnitt senaste 10 åren - 61,4 TWh/år

Återståendekostnader

Industrins bedömning totala kostnader 129 mdkr

ca 5 öre/kWh ca 7 öre/kWh

Scenario 150 mdkr ca 7 öre/kWh ca 10 öre/kWhScenario 200 mdkr ca 13 öre/kWh ca 17 öre/kWh

50/60 års driftElproduktion

Industrins bedömning -76 TWh/år

Genomsnitt senaste 10 åren - 61,4 TWh/år

Återståendekostnader

Industrins bedömning totala kostnader 147 mdkr

ca 3 öre/kWh ca 4 öre/kWh

Scenario 171 mdkr ca 4 öre/kWh ca 6 öre/kWhScenario 200 mdkr ca 5 öre/kWh ca 7 öre/kWh

KÄR

NKR

AFT

SERO säger: Det räcker inte!


VATTENKRAFT- ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERAToRER upp till 20 000 kVA • egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTomATIKUTRUSTNINGAR • inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering• ger optimal energiproduktion

• hög- och låg- spännings- maskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

KÄRN

KRA

FT

Bridreaktorer dyra och farligaDet har inkommit en ansökan till svenska regeringen om att få ett stöd på 1,5 Miljarder för att bygga en experimentreaktor med s k bridreaktorteknik i Oskarshamn. Det blir ett enormt slöseri med pengar som hellre borde satsas på förnybar energi och energief-fektiviseringar.

Bridreaktorer utnyttjar snabba neutroner för att omvandla uran-238 till Plutonium,Pu-239, ett av världens farligaste ämnen. In-andning av en miljondels gram Plutonium kan orsaka lungcancer, 5 kg räcker till en atombomb av Nagasakimodell. Plutonium, rätt hanterat, kan i kontrollerade former alstra energi precis som i en atombomb. Tekniken förutsätter dock upparbetning av kärnav-fall, en mycket dyr och farlig process som genererar stora mäng-der radioaktivt avfall. Det är ekonomiskt orimligt att Sverige skulle ha råd att bygga en sådan anläggning för minst 100 miljar-der.

Det har sedan 1950-talet satsats inemot tusen miljarder hittills i världen på bridraktortekniken utan att den fungerar på ett rim-ligt sätt. Bland annat USA, Frankrike, England och Tyskland har avbrutit sina försök att få bridreaktorerna att fungera tekniskt. Även Japan har, åtminstone tills vidare, avbrutit utvecklingen av bridreaktorer.

Bridreaktortekniken blir med all säkerhet också mycket dyrare än konventionell kärnkraft, som ju i sig nu är minst dubbelt så dyr som förnybar energi och effektiviseringar. Slutsatsen är att det är ekonomiskt och miljömässigt vansinne att slänga bort 1,5 Miljar-der på en svindyr, livsfarlig teknik som troligen inte kommer att kunna fungera.

Göran Bryntse

SÄLJES ASEA asynkron motor/generator

132 kW, 380 V, 1000 rpm med remskiva, stativ, varvtals-vakt med relä. Begagnad i mycket bra skick. Telefon: 0150-300 08 med vidarekoppling till mobiltelefon eller e-post: broby_ [email protected]


Nytt ramavtal om kraft-försäljningFörnybar Energi Sverige AB, FEAB, ägs gemensamt av SERO, SVIF och SVAF. Bolaget har i uppgift att hantera ge-mensamma intressen för föreningarna, ett sådant är att teckna förmånliga ramavtal för medlemmarnas försäljning av elkraft.

För två år sedan tecknade FEAB ett 2-årigt ramavtal med NEAS-Energy från Danmark, NEAS var redan då kö-pare av el från de flesta vindkraftverk i Danmark. Samarbetet med NEAS har fungerat bra, NEAS har givit goda er-sättningsvillkor och har visat stor öp-penhet i samarbetet. Speciellt goda er-sättningsvillkor har gällt ersättningen för ursprungsgarantier eller Gröna Ele-ment som NEAS kallar dem.

Balanskostnaderna för vindkraft i el-område 4 (södra Sverige) har emellertid i våra ögon varit något för höga och ver-kat hämmande för att få medlemmar i södra Sverige att ansluta till avtalet.

Nyligen förlängde NEAS och FEAB ramavtalet att gälla 2015 och 2016 med förbättrade villkor. Bland annat kom-mer balanskostnaderna att sänkas och ersättningarna för Gröna Element att höjas. Sammanlagt kommer det nya ramavtalet att bli mycket förmånligt och svårt att konkurrera ut.

Ramavtalet är förbehållet medlem-mar i våra föreningar som betalar servi-ceavgift under åren 2015 och 2016.

Den som önskar mer information kan kontakta Sten Lillienau, NEAS, 072-5605895 eller Jan-Åke Jacobson, SVAF, 070-6405759

Christer Söderberg

Scenariet har körts i ett dataprogram för varje timme under året för att kunna under-söka det exakta tillståndet i försörjnings-systemet. De viktigaste energikällorna i detta framtidsscenario är vind och sol, vilka med 53 och 20 % gemensamt bidrar med knappt tre fjärdedelar av den gemen-samma eltillförseln. Ytterligare producen-ter är bioenergi med 10 procent, vatten och geotermiska kraftverk liksom batterier som lager och gaskraftverk matade med metan framställd av överskotts vind- och solel och biometan. Online simulationer på projek-tets hemsida visar behovet av systemtjäns-ter och beräkningar av systemstabilitet samt exempelvis nödvändig nätutbyggnad.

brunkol

svartkol

fossilgas

vind

sol

biom

assavatten

kärn

ener

gi

12,068 GW

21,247 26,340 28,241 33,668 36,858

7,537 5,607

Säker strömförsörjning med 100% förnybar energi är möjligt i TysklandRedan 2007 visar en första studie att det är möjligt. Nyligen redovisar en tysk rapport efter tre års detaljerade simuleringar hur ett framtida elsystem kan se ut utan fossila energikäl-lor. Frekvens- och spänningsstabilitet har studerats. Studien har gjorts av ett konsortium under ledning av Institutet Frauenhofer IWES. Institutet forskar inom området vindkraft och energisystem och har mer än 500 medarbetare. Det grundades 2009 och omsätt-ningen var 280 miljoner kronor. I konsortiet ingick bl.a. Cube Engineering, Tyska väder-tjänsten, vindkraftstillverkaren Enercon, Siemens, Leibniz Universität Hannover SMA Solar Technology, Byrån för den förnybara energin. Projektet är sponsrat av Tyska För-bundsministeriet för miljö, naturskydd och kärnsäkerhet Construction.

Undersökningen visar att dagens för-sörjningskvalitet kan nås också med en intelligent kombination av förnybara en-ergikällor, lager och backup- kraftverk med förnybarenergi och att vi långsiktigt kan avstå fossila och kärnkraftkällor för elproduktion. Men systemet måste tek-niskt och reglermässigt vidareutvecklas. På www.kombikraftverk.de visas anima-tion av projektresultat på en karta över alla Bundesländer i Tyskland och effekt-flödesanimationer.

Gunnar [email protected]

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


Samverkan är ledordet

I år är det valår och inte vilket valår som helst, utan supervalår. Stundtals känns energifrågan överskuggad av övriga poli-tiska frågor och utmaningar, trots att det är det en mycket viktig fråga. Energin är navet i samhället, som får allt i rörelse. Energin ger oss möjlighet att färdas, bo varmt och knappa på datorn eller klara omvårdnadens behov av teknik eller det mest basala – att laga en måltid…och mycket, mycket mer. Och all denna ener-gianvändning som vi företar oss påverkar miljön och klimatet, på ett eller annat sätt. I det korta perspektivet utgör det också en stor del av vår dagliga hushållsbudget. För att inte tala om hur kostnaderna kommer att påverka oss i det längre perspektivet, i generationer framåt.

Det är med den här bakgrunden som tankarna far runt och frågorna hopar sig. Varför bromsas utvecklingen av förnybar energi när den bevisligen är betydligt skonsammare mot miljön och klimatet och i längden det absolut mest konkur-renskraftiga vi kan erbjudas? Varför ser vi ingen större samverkan politiskt, med en tydlig och långsiktig agenda för den förnybara energitekniken? Och var är vi-sionerna?

Vi fi ck ett exempel på den politiska snuttifi eringen den gångna veckan. Re-geringen med Energiministern i spetsen aviserade att solcellsstödet skulle tilldelas ytterligare 50 miljoner för 2015. Bra i sig

och välkommet för alla de som sökt stöd för sina solcellsanläggningar under 2014 men i sammanhanget en droppe i havet. Enligt Energimyndigheten ligger det redan nu ansökningar till ett motsvarande värde av 600 miljoner kronor. Med de anslagna 50 miljonerna byggs det ingen marknad, det ger ingen signal till industrin att solener-gin är ett prioriterat teknikområde. Var-ken riskkapitalister, industrialister eller andra stimuleras till investeringar i forsk-ning, tillverkning och marknadsnära akti-viteter. Det behövs helt andra signaler för att skapa dynamiska drivkrafter!

Ibland känns det som att vi behöver en politisk Steve Jobs. Någon som tänker ut-anför boxen och ser möjligheter i det som fi nns men också en begåvning att blicka bortom horisonten. Att ha förmågan att se hur det genom samverkan, politiskt men också med alla andra krafter som arbetar i energisektorn, kan skapas ett helt nytt systemtänk. Att kunna integrera system i varandra, att kunna låta olika energislag samverka för att på det sättet få en större utväxling av resurserna men också få fart på utvecklingen, med syfte att nå uppsat-ta mål.

Den utveckling som kan konstateras inom en rad olika teknikområden, inte minst när vi talar om datorer, telefoni och liknande elektronik, skulle vi även kunna skapa inom energisektorn. Och det fi nns många exempel där entreprenörer

tänker som Steve Jobs – utanför boxen. Elon Musk på Tesla Motors är en lysande stjärna av det slaget. Teslas el-bilar är skapelser som hela tiden strävar efter det speciella, det utmanande och det som kan kännas omöjligt. Bilens design, räckvidd, acceleration och inte minst logistiken för tankstationerna överträff ar det som för några år sedan ansågs omöjligt. Det är den här typen av entreprenörsanda som skulle genomsyra hela energisektorn, då hade det sannolikt blivit lite drag på om-ställningen!

Så nu sitter jag här i skrivande stund med lite valångest. Valdebatterna duggar tätt, vallöftena överträff ar varandra och det är ingen större svårighet att bli för-virrad. Visst fi nns det skillnader i energi-politiken mellan de olika partierna men frågan är om det gör skillnad. Det vi behö-ver är en målmedveten energipolitik med en blocköverskridande färdplan. Med en långsiktig och tydlig politik skulle signa-len till entreprenörer, riskkapitalister och industrialster vara tydlig. Då skulle det nog inte dröja länge förrän vi fi ck se inno-vativa aktörer bana nya vägar. Eller varför inte befi ntliga företag som utvecklar nya aff ärsmetoder så att vi till exempel kunde köpa solcellsanläggningar på IKEA, på samma sätt som görs i England idag. Lars Andrénwww.drivkraft.nu

SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

Samverkan är ett viktigt ledord för att uppnå förändring, förnyelse och utveckling av än det ena och än det andra.Här skiljer sig inte energisektorn från andra sektorer. Det fi nns många spännande utvecklingsprojekt som nått sina resultat genom samverkan av olika resurser och konstellationer. Men märkligt nog tycks den politiska samverkan, i frågor som rör energiomställningen och möjligheten att uppnå en 100 % förnybar energiförsörjning, lysa med sin frånvaro.

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG

Foto Tom Bengtsson


Jens Nordberg, handelschef DinEl.


- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar


Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

Terminspriserna rörde sig under somma-ren svagt uppåt med stöd av geopolitisk oro (Ukraina) och svagt stigande mar-ginalkostnader för kolkraftproduktion. Inför vintern tyder dock det mesta på att prisuppgången stannar av och att priser-na kommer fortsätta i samma prisinter-vall som vi sett under större delen av året.

Även spotpriserna ser just nu ut hålla sig förhållandevis stabila över höst- och vinterperioden. Hösten är dock en känslig period där mer eller mindre nederbörd än normalt kommer avgöra hur hydrologin ser ut när vi går in i vintern. Andra fakto-rer som blir väldigt avgörande för spotpri-serna under vintern är vilken tillgänglig-het kärnkraften klarar av i samband med vinterns kallaste perioder samt hur kalla dessa perioder verkligen blir.

Marknadsläget just nuNu lämnar vi det fina sommarvädret bakom oss och blickar fram mot höst och vinter. Det fundamentala läget är ganska odramatiskt med ett mindre underskott i den hydrologiska balansen och fortsatt låga rörliga kostnader för kraftproduktion med fossila bränslen.

Vattenfall överväger att köpa kärnbränslestavar från Ryssland

Bolaget vill konkurrensutsätta inköpen och har kontakter med ryska statliga energijätten Rosatom. 2020 kan kärn-bränslestavar i svenska kärnkraftverk komma från Ryssland.

Riksdagsledamoten Lars Eriksson (S) har reagerat på detta och tycker att det är anmärkningsvärt att Vattenfall går vi-dare med planerna. – Jag förvånades, ef-ter händelseutvecklingen i Ukraina har inte Vattenfall eller regeringen känt det som angeläget att stämma av med varan-dra om det är rimligt att fortsätta att öka Sveriges beroende av rysk energi.

Saxat ur Vlt - Magnus Ö[email protected]


VATT

ENKR

AFT

Men anläggningen är gammal och bru-ket har därför ansökt om att ersätta den med en ny. Man ansökte därför om ett nytt tillstånd och det var då eländet bör-jade, ingående beskrivet i ett dubbelsidigt uppslag i Svenska Dagbladet i mitten av augusti.

Ansökningshandlingarna var utförda efter konstens alla regler, men det blev nej i Mark- och Miljödomstolen, man överkla-gade till Mark- och Miljö-överdomstolen, nej även där och Högsta Domstolen väg-rade ta upp målet.

Ett krav från motstående intressen har varit en fiskvandringsväg som skulle kosta mångmiljonbelopp, vilket inte kan bäras av elproduktionen. Trots att det

Brevens Bruk –anrikt vattenkraftverk hotat

Brevens Bruk i södra Närke är ett välskött äldre bruk med vackra gamla byggnader beläget vid sjön Botaren. Bruket har under mer än 300 år utnyttjat vattenkraften i fallet efter sjön och i Breven tillverkades år 1845 de första kommersiella vattenturbinerna i Sverige.Nuvarande kraftverk anlades 1935, självfallet med turbiner från Brevens Bruk, och har en årsproduktion på ca 700 000 kWh. Sedan starten för snart 80 år sedan har man således producerat nära 60 GWh ren och koldioxidfri el som ersatt motsvarande kolproduktion och därmed minskat koldioxidutsläppen med ca 50 000 ton.

finns ett naturligt vandringshinder 7 km nedströms, en vertikal klippavsats på 4 m, krävde domstolen en vandringsväg vid Brevens Bruk.

Även om den sökande påvisade den mycket begränsade nyttan av en sådan vandringsväg ville inte rättsväsendet lyssna. Det förefaller som man i dagens miljödomstolar inte gör kostnads/nytto-bedömningar, något som anses viktigt i andra samhällssektorer.

Ett argument som framförts av Vatten-verksamhetsutredningen är att äldre till-stånd, inklusive urminnes hävd, tillkom när andra miljöförhållanden rådde och därför är de äldre tillstånden omoderna och behöver omprövas.

Det är riktigt att miljösituationen har ändrats genom samhällets utveckling de senaste 50-100 åren. Då kände man knappt till växthuseffekten, försurning-en, övergödningen och att de fossila ener-gikällorna är en ändlig resurs. Varför tar man inte mer hänsyn till dessa ”moderna” miljöhot i nuvarande miljöpolitik och de förnybara energikällornas överlägsna för-måga att minska dessa allvarliga problem. Detta måste ges större vikt vid lagstift-ningen och rättsprövningar.

Har det blivit så att vandringsfisk har blivit vår tids heliga ko och inte får ifråga-sättas?

Christer Söderberg


BIO

ENER

GI

Förslagen bygger på en underlagsrapport från Energimyndigheten som i sin tur ar-betat på direktiv från Finansdepartemen-tet. Rapporten har flera fel i beräkningen av produktionskostnaden för FAME/RME. Genom att uppge för låga produktions-kostnader ökar överkompensationen och därmed behovet att med höjd energiskatt minska överkompensationen. Om Finans-departementet dessutom lägger till en marginal utöver vad som skulle krävas för att eliminera ev. överkompensation blir skattehöjningen onödigt hög. För B100, 100 % ren biodiesel, blir prishöjningen minst 2,11 kr per liter vid pump. En så stor prishöjning på B100 kommer att minska efterfrågan på B100 och andra lägre in-blandningar så att volymerna minskar. Den minskade efterfrågan kommer att slå hårt mot produktionen av svensk rapsolja som kommer att ersättas av importerad fossil diesel. Svenskt jordbruk drabbas därmed dubbelt dels genom minskat pro-duktionsutrymme och dels kraftig höjning av sina kostnader för drivmedel.

I förslaget föreslås att avdraget på en-ergiskatten, jämförd med energiskatten på fossil diesel ändras från nuvarande 84 % till 8 % för låginblandad FAME och från 100 % till 8 % för höginblandad.

SERO hävdar att en så kraftig prishöj-ning slår hårt mot lantbruket, åkeribran-schen och bussbranschen, som kommit i gång med byte av fossil diesel till biodie-sel. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det också galet. Det slår ut inhemsk pro-duktion med goda miljöegenskaper som ersätts med importerat fossilt bränsle. Åt-gärden bryter mot förnybarhetsdirektivet.

Inför ett planerat nytt direktiv på om-rådet har EU-kommissionen öppnat en

SERO:s remissvar på

Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel Fi 2014/2485

SERO sågar förslagen. Det har så stora brister att de inte kan ligga till grund för beslut i Riksdagen. Underlaget behöver göras om och ersättas av ett nytt förslag.En anledning till förslaget är att biodrivmedlet FAME/RME anses vara överkompenserat med nuvarande avdrag på energiskatten. Den första fråga man då ställer sig är: Måste Sverige underordna sig EU-direktiv i denna fråga? Regeringen borde inte bara acceptera direktivet utan i stället inleda förhandlingar med EU om undantag. Sverige borde begära att återfå rätten att själv bestämma skattenivåer och undantag.

dialog med nationerna om vilka regler som bör gälla i fråga om statsstöd och energiskatter. Nationernas svar skall ha inkommit senast den 1 september. SERO förväntar sig att svenska regeringen med kraft framför kravet, att nationerna själva får beslutsrätt över uttag av energiskatter. Om ett sådant regelverk gällt i dag, skulle problem med överkompensation minskat och nettodebitering varit möjlig. Utgångs-punkten i Sveriges argumentering bör vara att EU-regler på energiskatteområ-det inte skall hindra och motarbeta över-gången till mer förnybar energi. Klimat-effekter bör få vara styrande.

När det gäller borttagning av volym-gränsen, högst 15 % inblandning av HVO i diesel, anser SERO att det är ett bra för-slag, som gynnar utvecklingen av förnybar energi. HVC är samlingsnamnet för hydre-rade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter. Jämfört med RME, Rapsmety-lester, handlar det om små volymer i Sve-rige, men dessa kan öka genom industri-satsningar, t ex PREEM. Ett hinder för den satsningen har hittills varit att regeringen inte gett några besked om vilka regler som skall gälla fr.o.m. 2016. Den osäkerheten minskas nu. Förslaget att ändringen skall tillämpas från den 1 maj 2014 är utmärkt.

SERO föreslår, att Finansdepartementet ger nya direktiv till Energimyndigheten som får i uppgift att omarbeta rapporten och då ta med alla produktionskostnader vid svensk produktion av FAME/RME. Därefter bör regeringen återkomma med ett nytt förslag som korrigera eventuell överkompensation utan sänkning av pro-duktionskostnader. Varje öre i sänkt ener-giskatt är viktig. Satsa hellre på justering-ar efter behov vid de årliga översynerna.

Kap 7 Konsekvensanalys; Vid oföränd-rad användning av FAME 2015, skulle sta-tens skatteintäkter på låginblandad FAME öka med 0,36 miljarder kr och från högin-blandad med 0,07 miljarder tillsammans 0,43 miljarder. En kraftig skatthöjning en-ligt förslaget kan leda till en kraftigt mins-kad användning av FAME. Då minskar ock-så de direkta skatteintäkterna men också antalet arbetstillfällen i produktionen, för-ädlingen samt beskattade överskott från odling, transporter m.m. Totalt kan skat-tehöjningen leda till en nationalekonomisk förlust samt bortfall av klimatnyttan.

SERO föreslår att regeringen återkom-mer med ett reviderat förslag med sänkta energiskattehöjningar på FAME

På uppdrag av SEROOlof Karlsson, styrelseledamot och handläggare

FAME = Fatty Acid Methyl Ester som innefattar RME. Rapsmetylester samt bl a fettsyror från djurriket.

HVO = Hydrogenerated Vegetable Oils, vät-gasbehandlade biooljor t ex tallolja som ingår i Preems biodiesel

Olof Karlsson.


Förnybar Energi och ENERGIEFFEKTIVSE-RING ställer några frågor till Dörte;

”Hur arbetar du när du vill påverka och vad är aktuellt nu”?”EU fungerar, som alla demokratiskt valda parlament, frågorna behandlas i utskott. Jag har i första hand kontakt med de utskott som arbetar med energi-frågor bl.a. med Claude Turmes där som har hand om frågor som rör förnyelsebar energi. Samarbetar med honom fungerar bra. Han är för förnyelsebar energi och är bra att ha att göra med.”

”En aktuell fråga är de nya mål för en-ergipolitiken, som skall fastställas i ok-tober. Målen som föreslagits att gälla för hela EU är 27 % förnybart till år 2030. Vi arbetar för en högre målsättning och vi vill dessutom att alla länder i EU skall ha bindande mål, men där stöter vi på pa-trull. Beslutet om de nya energimålen tas av ministerrådet och där ser det ut som om ministrarna inte kan enas i frågan. För bindande beslut krävs att alla mi-nistrar är överens, om inte faller frågan. Vi hoppas att en ny sammansättning av parlamentet och ändrade majoriteter i de olika länderna kan leda till ett större an-svarstagande. I parlamentet finns en ma-joritet för våra idéer”.

”Har du exempel på frågor där du lyck-ats eller misslyckats?””Ett misslyckande är att EREC, paraply-organisationen för förnybar energi i EU, tvingades ställa in betalningarna. Som representanter för EREC kunde vi i EREF vara mer frispråkiga där eftersom våra medlemmar där är oberoende av stora elbolag vilket inte var fallet för EREC. Nu arbetar vi för att få igång en ny organisa-tion, som kan axla ansvaret för de frågor EREC ansvarade för. Tyvärr finns det starka motkrafter, som inte vill se små-skalig förnybar energi ta marknad. Flera stora företag vill se satsningar på storska-liga projekt. De hoppas t.ex. att solenergin från Sahara skall bli ett framtida storska-ligt alternativ. Väljs ett sånt alternativ kan oligopolet upprätthållas och flera stora företag får möjlighet att sälja stora mäng-der kabel. Vi för vår del vill se en snabbare utveckling av närproducerad förnybar energi och hoppas kunna påverka poli-

Intervju med

Dörte Fouquet – SERO:s kontaktyta till EU

Dörte Fouguet. Foto: Jörgen Ek

”När SERO vill påverka EU-politikerna i energifrågor, vänd er till mig” säger Dörte Fouguet, EREF. Dörte är som director för EREF, en mycket kompetent och samarbetspartner intygar Göran Bryntse ordförande för SERO och numera ledamot i EREF styrelse och får medhåll av Peter Da-nielsson, ledamot i SERO styrelse och tidigare ordförande och vice ordfö-rande i EREF styrelse.

Intervjuare: Carl Olov Persson/Peter Danielsson

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


tikerna så att de inser att det vore en bra utveckling för alla länder i EU.”

”Nu när EREC försvinner från plan och vi försöker finna nya former för samarbe-tet sätter sig motkrafter emot. Alternati-vet kan bli en lösare allians, där parterna inte alltid behöver vara överens, ett exem-pel på komplexiteten i vårt arbete. Vi får se hur vi lyckas.”

”Har du några relationer till svenska EU-parlamentariker?””Som jag sagt tidigare, vi söker samarbete med parlamentariker som arbetar med energifrågor och då handlar det inte så

mycket om vilket land de kommer från. Parlamentariker som vill se en energipoli-tik i vår linje är alltid välkomna”.

”Det finns en enorm skaparkraft i frivil-ligorganisationer i alla de olika länderna, hur får man föreningarna att hitta varandra för ett fruktbart gemensamt utvecklingsar-bete och möjligheter att påverka beslutsfat-tarna, kan jag få några ord från dig?”

”EREF har medlemsorganisation typ SERO i de flesta EU medlemsstaterna och den kretsen vidgas årligen. Försök pågår nu att i ett större nätverk organisera alla intressenter i förnybar energi”.

Dörte föddes i Krefeld, en stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen belägen omkring 30 kilometer från gränsen mot Nederländerna, år 1957 - för 57 år sedan. Hon bodde och arbetade tidigare i Hamburg men sedan 1993 är postadressen Bryssel. Familjen har fritidshus 5 km från Flensburg, om inte krig och folkomröstningar flyttat gränserna hade Dörte kunnat vara danska i dag.

Hon är bra på språk, talar tyska, engelska, franska, spanska och lite nordiskt danska och svenska. (behöver ingen översättning för att kunna kontrollera att uppgifterna i den här intervjun är riktiga)

Dörte är doktor i juridik och är ansluten till BBH, en kedja med 21 juristföretag anslutna.

Fritid, ja i morgon bär det av till Flensburg - men vill vi något så är det bara att höra av sig, den lilla tid som skulle vara fritid är fritid med inskränkningar, arbetet rår över möjligheten till riktig avkoppling.

Familjen består av Dörte med make och en son som de har tillsammans plus ytterligare 2 söner från makens tidigare äktenskap.

E R E F European Renewable Energies Federation

EREF is a federation of national renewable energy associations from EU Member States, such as wind, solar, small hydro, bio-energy, tidal, wave, and geothermal sources. EREF is striving to defend the interests of independent power, fuel and heat production from renewable sources and to promote non discriminatory access to the energy market.

EREF asbl – Brussels Representative Office – Avenue Marnix 28, B-1000 Brussels, Tel.: + 32 2 204 44 00 Fax: +32 2 204 44 99

www.eref-europe.org

PRESS DECLARATION

1 July 2014 Åland judgement in favor of national support schemes:

The Swedish support scheme promoting green energy production in the national territory is compatible with EU law

Great News for the renewable energy sector: Member States are not required to support the production of renewable energy in other EU States. This is the outcome of the European Court of Justice (EJC) judgement in the much discussed case C-573/12 “Ålands Vindkraft AB v. Energimyndigheten” which was published today. Finnish Ålands Vindkraft company applied to the Swedish authorities for electricity certificates in respect of its wind farm production on the Finnish Åland archipelago. The application was refused by the Swedish Energy Agency on the grounds that only green electricity production installations located in Sweden may be awarded. The Swedish Court of Linköping had requested a preliminary ruling by the ECJ asking if the no authorisation for outside Renewable production to benefit from the Swedish mechanism is discriminatory and violating the free movement of goods principle. And if the latter would be the case if there are grounds to declare this scheme compatible with EU law. In today’s judgment, the Court finds, first of all, that the Swedish green certificates scheme is a support scheme which falls within the scope of the Renewable Energy Directive in so far as it supports the production of green electricity. The Court notes that the directive does not require Member States which have opted for a support scheme to extend that scheme to cover green electricity produced on the territory of another Member State. Accordingly, the Swedish support scheme is compatible with the directive. Secondly, the Court notes that the support scheme at issue is capable of hindering imports of electricity from other Member States, especially green electricity and that the scheme constitutes a restriction of the free movement of goods. However, the Court finds that the restriction is justified by the public interest objective of promoting the use of renewable energy sources in order to protect the environment and combat climate change. The Court notes in particular that the support scheme is necessary in order to foster, from a long-term perspective, investments in green energy production, Sweden was legitimately able to reserve the national support scheme to the national production of green electricity. EREF President Savvas Seimanidis: This is great news for the renewable energy sector and a fair and wise decision of the European Court overall. An opening to generators outside national territories would have affected the functioning and the affordability of national support schemes! But the decision makes it crystal clear that Europe will for the sake of legal stability and security of sustainable energy system change need new and strong national binding targets for RES for 2030. No new national targets will directly weaken the ability of Member States to achieve a bigger share of production of energy from renewable sources.

Nästan allt politiker i Sverige beslutar om kräver anpassning till beslut som redan fat-tats i EU-parlamentet. När man hamnar på en nivå där man vill påverka en beslutande församling som representerar 28 länder, fungerar det inte som hemma i Sverige. I Sverige kan man ringa en riksdagsledamot och säga vad man tycker. Skall man lyckas nå fram med synpunkter på EU-nivå krävs andra upplägg. Enskilda och föreningar som arbetar för förnyelsebar energi och energieffektivisering måste söka kontakter och uppvakta tillsammans.

SERO har som medlem i EREF möjlig-het till kontakter med beslutande organ i EU Dörte Fouquet är director för EREF (EUROPEAN RENEWABLE ENERGIES FEDERATION) och är den som sköter de huvudsakliga kontakterna med EU kom-missionen och EU parlamentet. Dörtes huvuduppgift är att verka för medlemmar-nas intressen genom påverkan på besluten i Kommission och Parlament. Information till medlemmar om pågående frågor i EU-parlamentet och EU-kommissionen är en viktig del av hennes arbete.

”Vi för vår del vill se en snabbare utveckling av närproducerad förnybar energi och hoppas kunna påverka politikerna så att de inser att det vore en bra utveckling för alla länder i EU.”

EREF representerar omkring 40 organi-sationer i 17 av EU:s 28 länder. Medlem från Sverige är Sveriges Energiföreningars Riksorganisation.

EREF bevakar också konkurrenssituationen och ingriper när otillåtna subventioner ges till fossila och nukleära energikällor. Till exempel erhåller tyska kolgruvor fortfa-rande statliga subventioner. Det pågående finska kärnkraftbygget är också i fokus om otillåtna subventioner som snedvrider konkurrensen.

SERO finns med i ledningen för EREF ge-nom att SERO:s ordförande Göran Bryntse sitter med I EREF:s styrelse. Peter Daniels-son, ledamot i SERO styrelse, var tidigare ordförande i styrelsen för EREF.

Paraplyorganisationen EREC som gick i konkurs i år hade som medlemmar många av de europeiska organisationerna för förnybar energi som vind, sol , vatten , biomassa osv. Dörte Fouquet försöker nu genom EREF bilda ett nytt nätverk för detta då vissa stora intressenter inte vill ha en upprepning av EREC.

Kort beskrivning av SERO:s samarbetspartner - EREF

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


Avsikten var att få in synpunkter (”snabbremiss”) inför Ministerrådets behandling i slutet av oktober av Kommissionens förslag till ramverk för 2030. Ramverket ska bli en fortsättning på nuvarande ramverk samt vara ett led till kommande ramverk för 2050.

Även om det finns likheter mellan direktiven 2020 och förslaget 2030 är olikheterna tydligt märkbara.

Förslaget för 2020 togs fram 2007, därefter har Europa upplevt en finansiell kris, politiska oroligheter i norra Afrika och mellanöstern samt på senare tid ett hot mot energiförsörjningen mest kopplat till Ukrainakrisen.

Satsningen på mer förnybar energi, vilket uppfattas som dyrbart, har fått stå tillbaka för ökad konkurrenskraft och för effektivare an-vändning av energi liksom förstärkning av den inhemska energiutvin-ningen, vilken ej behöver komma från förnybara energikällor. Man kan här ana att EU vill bana väg för fossil skiffergas och skifferolja. Denna riktningsändring är inte positiv för förnybar energi.

Vid mötet gavs en omfattande information och det ställde även många frågor av ett intresserat auditorium.

Snabbremissen innebar att varje deltagare under kort tid fick yttra sig över det presenterade. Mitt yttrande blev att jag ansåg att förnybar-hetsmålet 27 procent var för lågt ställt och borde vara 40 procent samt att det skulle tas fram bindande mål för varje medlemsland, precis som för 2020 målet. Vidare ansåg jag att den ökade satsningen på en-ergieffektivisering var positiv, men att nuvarande utveckling i Sverige med hot om sänkt vattenkraftproduktion stred mot målet om ökad in-hemsk energiförsörjning.

De deltagande organisationerna utlovades fortlöpande information om utvecklingen av ramverket för 2020.

Christer Söderberg

EU:s klimat- och energiramverk 2030Den 2 september inbjöd Näringsdepartementet och Miljödepartemen-tet organisationer och företag till ett informations- och samrådsmöte om det pågående arbetet med att ta fram ett nytt Ramverk för 2030 att ersätta de EU-direktiv som löper ut 2020.Vid mötet representerades SERO av undertecknad.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

ANEBY Ø 1600 mmPassa på - begränsat antal

Extrapris på böcker!

Beställ direkt från författaren Lars Andrén

www.drivkraft.nu


• Systemet med elcertifikat fungerar inte alltid så bra. Ett exempel är för vindkraft-verk byggda före 2003, som åkte ut ur systemet den 31 december 2012. Konstiga krav för en ny tilldelningsperiod, såsom utbyte av styrutrustning, gör att kapital-förstöring riskerar ske. En uppdatering av kraven för ny tilldelningsperiod för vind-kraftverk bör ske i samråd med branschen företrädda av Svensk Vindkraftförening och SERO.• Industrin är nu befriad från att köpa el-certifikat. SERO framförde att på sikt bor-de även industrin ha full kvotplikt genom stegvis ökning.• En annan nackdel med certifikatsyste-met är att det inte riktigt fungerar för den mest småskaliga el genereringen. Därför finns ett speciellt stöd för solceller. För-hållandena gör det dock mycket svårt för svenska företag som tillverkar små vind-kraftverk (upp till 100 kW märkeffekt), när de nästan inte har någon hemma-marknad. De riskerar slås ut innan de har

SERO möter riksdagspartiernaSERO möter de politiska partierna, först i kön var Centerpartiet. Marita Ljung t.h., statssekreterare hos Annie Lööf på näringsdeparte-mentet och ordförande för Centerpartiet i Västmanlands län Birgitta Andersson mötte SERO, som redogjorde för en del missförhållan-den på energiområdet, som behöver rättas till, bland annat följande;

hunnit nå ut på exportmarknader, där det finns en stor efterfrågan.• För småskalig el generering (ofta kallad mikroproduktion) skulle det vara mycket enklare med en ren nettodebitering än med skattereduktion.• Uttagsskatten hämmar kooperativt ägande, av exempelvis vindkraftverk, på ett olyckligt sätt. Tillsammans med det faktum att det är svårt för små företag att klara certifikatsystemets ”berg och dalba-na” leder det till att ägandet av vindkraft ofta hamnar långt från vanliga människ-or.• Det händer att bygglov för existerande vindkraftverk överklagas i efterhand av Försvarsmakten och att regeringen sedan drar tillbaka dessa bygglov, trots att För-svarsmakten i tidigare remissvar inte haft något att erinra då ursprungligt beslut om bygglov togs, en katastrof för ägarna.• I de fall EUs regler innebär hinder för en vettig miljöpolitik borde Sverige försöka utmana och förändra dessa regler av mil-

jöskäl. Senast gäller detta beskattningen av biodiesel.• Ekonomin för småskalig vattenkraft drab-bas av utfasning från certifikatsystemet och en förhållandevis hög fastighetsskatt. Lik-som för vindkraften är tröskeln för hög för att få en ny tilldelningsperiod för certifikat.• Omprövning av miljötillstånd för små-skalig vattenkraft får absurda konsekven-ser. Utredningsförslag som är orimliga har redan börjat tillämpas av ansvarslösa tjänstemän. Istället för domstolsförfaran-de borde alla vattenkraftverk på upp till 250 kW överlämnas till prövning hos mil-jönämnden i respektive kommun.• Satsningen på miljöbilar som aviserats är välkommen och borde kompletteras av stöd till konvertering av befintliga bilar.

Sven Ruin, [email protected]

SEROs förhoppning är att snart få träffa fler partier för att få framföra våra syn-punkter för en konstruktiv dialog.

NYH

ETER


Utveckling av kommunala fjärrvärmeverk till kraftvärmeverkFjärrvärme ger möjligheter att bygga ett hållbart samhälle, spara energi och minska miljöbelastningen. Det är en fl exibel teknik som kan drivas av olika energikällor, inklusive utnyttjande av spillenergi, förnybar energi och framför allt, den tillämpar kombinerad produktion av kraft och värme. Med hjälp av denna integrerade lösning, uppnås målen inom energi- och klimatpolitiken, uppsatta i t.ex. Kyotoprotokollet.

I motsats till fjärrvärmeverk, utnyttjar kraftvärmeverk en större del av den till-förda energin. Med hjälp av den bästa möjliga tekniken, uppnår kraftvärme en verkningsgrad på 80-90 % medan i ett fjärrvärmeverk, som endast producerar varmvatten, blir verkningsgraden cirka 50 %. Med andra ord, tack vare kraftvär-me är det möjligt att använda bränsle på ett eff ektivare sätt och samtidigt minska överföringsförluster och utsläpp.

Det fi nns en stor potential för expansion av kraftvärme i Sverige. Utbyggnad och drift av fjärrvärmeverksamhet är fortfa-rande dominerade av off entliga aktörer. Teknikens utveckling beror på nödvändig reinvestering inom det befi ntliga fjärr-värmenätet, utbyggnad av dessa och även kostnadsstabilitet. Kraftvärmesystem mö-ter förhinder för att komma in i fjärrvärme-näten eftersom fjärrvärmeverken redan är intecknade. Den totala produktionskost-naden och investeringen borde därför bli lägre genom en ny investering. Detta kan åstadkommas genom att konvertera till

obeskattade bränslen. Höga elpriser moti-verar också till att bygga kombinerad kraft- och värmeanläggningar därför att ett

sådant system utnyttjar bränslets energiin-nehåll till nästan 100 %. Ändliga naturre-surser räcker längre och miljöbelastningen

11Kraftvärmeutbyggnad till 2020

kommentar: Diagrammet visar att produktionen av el från kraftvärme fortsätter att öka fram till 2016, men i något avtagande grad jämfört med den snabba ökningen 2001 – 2010. En viktig förklaring till avmattningen är att produktionen av förnybar el (biokraft) minskar med cirka 1,5 TWh vid befintliga anläggningar mellan 2012 och 2015. Förklaringen är att ett antal anläggningar fasas ur elcertifikatsystemet och avvecklas eller används enbart som reserv och spetslast. Avvecklingen av redan installerad produktion fortsätter sedan även efter 2015 och fram till 2020 anges totalt 3,1 TWh bortfall. Samtidigt ökar produktionen från nya anläggningar med 4,6 TWh, både från anläggningar för förnybart bränsle (biobränsle) och avfallsbränsle.

2.2.3 planerat energitillsKott från Kraftvärmen

Figur 4 visar att tillkommande elproduktionen från planerade nya anläggningar blir 4,6 TWh fram till 2020. Den snabbaste ökningen sker 2014 och 2015. Därefter planar ökningen ut. Samtidigt bortfaller 3,1 TWh fram till 2020, d.v.s netto ökar produktionen med 1,5 TWh. Man ska tolka utvecklingen från 2016 med försiktighet.

kommentar: En möjlig förklaring till att kurvan planar ut efter 2016 är att utbyggnaden av kraftvärme nått en mättnad, dvs att det inte finns mycket mer att bygga ut med god ekonomi och befintlig teknik baserat på tillgängliga värmeunderlag.

En annan förklaring kan vara att företagens konkreta planer sträcker sig fyra – fem år fram i tiden och att un-dersökningen därför endast registrerar planer för dessa år. Om detta är riktigt kan det tillkomma ytterligare projekt efter 2016.

En tredje förklaring kan vara att det under åren 2016 – 2020 bara är ett fåtal biokraftanläggningar som fasas ur elcertifikatsystemet, och att företagen därför inte har samma anledning att överväga nybyggnation under denna period som under de närmaste åren.

2.2.4 Bränslefördelning

Vi ser att det dels sker en ökad användning under perioden av biobränslen och av avfallsbränslen. Använd-ningen av torv för elproduktion minskar efter 2012, vilket säkert har samband med att företagen då måste köpa utsläppsrätter för den elproduktionen. Även användningen av fossila bränslen minskar: användningen av olja minskar mest, men även användningen av kol. Användningen av naturgas minskar något.

Figur 4. Tillkommande och bortfallande elproduktion, GWh el

tillkommande elproduktion inom färr-

värmesystem uppdelat på olika bränslen

samt bortfall av elproduktion.

tillkommande elproduktion inom färr

värmesystem uppdelat på olika bränslen

samt bortfall av elproduktion.-4000

-3000

-2000

-1000

0

1000

2000

3000

4000

5000

2010 2012 2014 2016 2018 2020

AVFALL

TORV

FOSSILT, NYTT

BIOBRÄNSLE, NYTT

MINSKAD BEFINTLIG

Tillkommande elproduktion inom fjärrvärmesystem, uppdelat på olika bränslen samt bortfall av elproduktion.

[1]. Tillkommande och bortfallande elproduktion, GWh, el.http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%20Fj%C3%A4rrsyn/Ovriga_rapporter/Kraftvarme/Kraftvarmeprognos_2020.pdf

Text: Adriana Skaba

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


AKT

UEL

LT

Adriana Skaba: arbetar som värmeingenjör på Tekniska kontoret i Köpings kommun som är miljöcertifierad. Hon arbetar med fjärrvärmefrågor i Köping och Kolsvas tätorter.

1 David Knutsson, doktorand vid Chalmers Tekniska Högskolan i Göteborghttp://books.google.se/books?id=PVZ9HVv80d8C&pg=PA113&lpg=PA113&dq=verkningsgrad+i+ett+v%C3%A4rmeverk+%C3%A4r+mindre+kraftv%C3%A4rmeverk&source=bl&ots=nAHUmLZ32n&sig=yxBEVhMmQrdTc-xXTUtF6Kba1Ec&hl=en&sa=X&ei=hL3wU8HkDofMyAO-s4DoBA&redir_esc=y#v=onepage&q=verkningsgrad%20i%20ett%20v%C3%A4rmeverk%20%C3%A4r%20mindre%20kraftv%C3%A4rmeverk&f=false

[2]. Bioenergikombinat på Hedensbyn i Skellef-teå. http://www.skekraft.se/hedensbyn

minskar. Även ekonomiska styrmedel, som elcertifi kat, hjälper till att satsa på den kombinerade el- och värmeproduktionen.

Undersökningen Sveriges Utbyggnad av Kraftvärme till 2020, analyserar hur kraftvärmeproduktion kommer att ut-vecklas till och med år 2020. 29 aktörer tänker bygga en helt ny kraftvärmean-läggning, 9 vill bygga ut befi ntlig an-läggning. En del energi kommer att bort-falla fram till 2020, men elproduktionen från de planerade nya anläggningarna blir 4,6 TWh enligt diagrammet till vän-ster.

Kraftvärmes potential är mycket hö-gre än 4,6 TWh. Om fjärrvärme kommer att byggas ut på mindre orter och indu-strier samt fl er småhus byter till denna uppvärmningsform, blir elproduktion högre. Chalmers Tekniska Högskola1 har bedömt att produktionen uppnår 28 TWh om naturgas utnyttjas i största möjliga ut-sträckningen eller 18 TWh om biobränsle utnyttjas maximalt. I de fallen beräknas avfallförbränning vara 12 TWh. Kraftvär-

me baserad på naturgas bidrar däremot till mycket högre utsläpp av koldioxid än vid användning av biobränsle.

Ett exempel på kraftvärmeinvestering, är Hedensbyn, Skellefteå. Fjärrvärmenät hade successivt byggts ut i Skellefteå och behovet av att bygga ytterligare en an-läggning fanns. En eff ektiv kraftvärme-anläggning blev en lösning. Den gamla hetvattenpannan stannade kvar som

”Kraftvärmens framtid beror på många faktorer, men utan tvekan ger den en bättre ekonomi och fl exibilitet för anläggningen.

reservkraft och den används även vid spetslast. Bränslet som använts är biopel-lets.

Kraftvärmens framtid beror på många faktorer, men utan tvekan ger den en bättre ekonomi och fl exibilitet för anlägg-ningen. Potentialen som kan utnyttjas i tekniken är stor men det krävs tid innan investeringen kommer att ge det önskade resultatet. Detta långsiktiga projekt kom-mer däremot att ge en enorm miljönytta om fjärrvärmen lyckas konkurrera mot en annan uppvärmningsform.

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG


På den gamla goda tiden

I det gamla energisystemet var allting ganska enkelt. I princip hade man två ty-per av anläggningar. Dels de som hade låga rörliga driftkostnader, men fordrade höga investeringar (fasta kostnader). Vat-tenkraft det mest typiska. Å andra sidan hade man de med höga rörliga kostnader men fordrade mindre investeringar, typ gasturbiner.

De dyra anläggningarna med låga rör-liga kostnader användes med lång utnyttj-ningstid och kom att benämnas baskraft. De billigare med höga rörliga kostnader kördes mera sällan, när belastningarna ökade, och dessa kallades spetslastan-läggningar.

Priset sattes på marginalen av den an-läggning som hade för tillfället högst rörlig kostnad. Stundtals översteg belast-ningen den tillgängliga kapaciteten och priset steg högre än kostnaden.

Eftersom priset för all levererad kraft sattes på marginalen så fi ck även anlägg-ningarna med låg rörlig kostnad under lång tid betalning som översteg drifts-kostnaderna, men det behövdes för att betala de höga investeringar man haft. De fl esta anläggningarna ägdes av några få ägare som i allt väsentligt samarbetade. Det hela var i grunden enkelt och över-blickbart. Systemet höll ihop.

Men plötsligt hände något

Intresset för förnybar energi ökade, dels därför att tekniken gjorde det möjligt att använda vindkraft och solceller i en skala som var lite mera än enbart ren hobby, dels därför att några ansåg att just förnybar en-ergi var att föredra ur miljösynpunkt.

Ur systemsynpunkt var det fortfarande inte särskilt problematiskt eftersom ande-len förnybar energi var obetydlig och inte sällan användes för lokala egna ändamål snarare än var avsedda att kopplas in i sys-temet. Oron bland dem som hade intressen i det gamla energisystemet var måttlig.

Ända tills man i några länder började satsa på förnybar energi från sol och vind. Det var i Danmark och Tyskland som det

Vem snodde 500 miljarder Euro?Tidningen The Economist befarar att det saknas en del pengar i kassan! Men stämmer det och är det inte egentligen så att kunderna (äntligen) fått igen lite av det de betalar för energin? Och är det inte tack vare satsningen på förnybart som marknaden hyfsat till sig?

tog fart. I hög grad motiverat av att man i dessa båda länder hade besvär med sitt kolberoende.

I Danmark där man i den första oljekri-sen råkade hoppa i galen tunna med en satsning på kolkraft och i Tyskland där kol-brytningen länge utgjort ett problem som man försökt minska både av miljö- och av sociala skäl. Nu satsade dessa båda länder massivt på att vind och sol skulle bli allvar-liga komplement och så småningom domi-nerande delar av energitillförseln.

Vad händer med systemet nu då?

Det som nu börjar hända är att den förny-bara energi tränger sig in i systemet och på-verkar körordningen, det som på engelska kallas ”merit order”, och därmed priset.

Det här skulle väl inte vara något pro-blem kan man tycka. Om det inte vore för det att de nya anläggningarna i stor utsträckning ägs av andra än de traditio-nella energiföretagen. Det har blivit svå-rare att kontrollera spelet. Många av de nya anläggningarna har också kommit till med hjälp av stödpengar, vilket leder till påståenden om snedvriden konkurrens.

Stöd har ju motiverats av att de varit dyra och inte har kunnat försvaras på eko-nomisk grund i konkurrens med de redan etablerade anläggningarna. I Tyskland fi ck de stöd av en så kallad inmatningsta-riff , i Danmark av statsstöd och i Sverige också med elcertifi kat. Och stödet har givits för att dessa nya resurser skulle ut-

vecklas och bli konkurrenskraftiga till följd av marknadens lärande.

Inom parantes sagt har mycket av den teknik vi idag upplever som självklar haft denna typ av stöd någonstans i utveck-lingskedjan. Ja även mobiltelefoner! Det är snarare att se som samhällets investe-ringar i ”lärande” än som subventioner som belackarna vill hävda.

Tankarna bakom stödmotiven har bland annat visats av International En-ergy Agency, IEA, i en publikation skriven av professor Clas-Otto Wene, Experience Curves for Energy Technology Policy. I dagens läge kan man avläsa dessa teoriers hållbarhet just genom att både sol och vind nått ner till investeringsnivåer som gör dessa tekniker konkurrenskraftiga

Figur 1: Energisystemet förr (A) och nu (B)

Hans Nilsson.

NYH

ETER


010-199 88 00 | [email protected] | www.eolusvind.com

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid etableringen av nästan 450 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare. Bolaget är listat på First North.

Vill du ha ett problemfritt ägande?- Låt Eolus sköta din anläggning!

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning?

Kontakta mig för genomgång av ditt behov.

THOMAS [email protected] 88 56

Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar. - Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

även i en traditionell kalkyl och i konkur-rens med den gamla tekniken.

Och energipriset då?

Jo det är dramatiska förändringar. The Economist redovisade hur priset sjunkit på den tyska marknaden.

Det märkliga med artikeln i The Econo-mist är att man mest tycks ömma för hur detta förhållande påverkar de traditionel-

Figur 23: Prisutveckling på den tyska marknaden (Källa: The Economist)

la energiföretagen, rubriken lyder nämli-gen ”How to lose half a trillion euros” och syftar på värderingen av energiföretagen på börsen.

Det är klart att när de gamla företagen möter ny konkurrens och när den aff ärs-modell man opererar med som innebär att all ersättning sker på grund av kortsiktig marginalkostand (det som kallas ”energy only”), då blir det konvulsioner.

Man undrar lite varför inte The Econo-mist fokuserat på kunderna mera än på de gamla leverantörerna. I Tyskland har till exempel industrin kunnat njuta av markna-dens prisförändringar som diagramet visar under det att hushållen fått stå för fi olerna och betala stödet via inmatningstariff erna.

Skriften på väggen

Inom Europa har de gamla energiföreta-gen jämrat sig i högan sky. Oklart varför eftersom förändringen har varit på väg ett bra tag. Den som har velat har kunnat läsa skriften på väggen. Den Europeiska vindkraftorganisationen EWEA har i två utredningar visat vad som är på gång. Yt-

redningar från Fraunhoferinsitutet i Tysk-land har bedömt volymen av ”The merit order eff ect”, dvs följden av att ny förny-bar energi tränger sig in i körordningen, till fl era miljarder euro per år.

Så egentligen borde ingen vara överras-kad och ingen borde hänga läpp utan snara-re hälsa utvecklingen med tacksamhet och försöka lära sig hur man skall hantera det nya systemet istället för att sörja det gamla.

Frid och fröjd?

Men i detta nya fi nns också problem. Det fi nns anledning att vara observant på oönskade konsekvenser. Förhållandet kan ha negativ inverkan på fi nansieringsmöj-ligheterna både för nät och produktion. Prispressen kan bli så hård att det inte genrereas medel för att betala de investe-ringar som behövs för den produktion som har låga rörliga kostnader men betydande fasta. Här fi nns en uppgift för SERO att fundera över och att komma med förslag.

Hans [email protected]


700 i största Volvoverkstaden får bättre arbetsklimat

Vi har inte tid att vänta med riktig klimatpolitik

Bergkylan och värme ger T-verkstadens 55 000 m2 ett mer behagligt arbetsklimat och skyddar den värmekänsliga maskin-parken som kommer att fungera bättre. och beräknas minska fabrikens förbruk-

ning av el och fjärrvärme med 5000 MWh per år. Det motsvarar årsförbrukningen av 300 villor uppvärmda med fjärrvärme. Källa: AB Volvo pressrelease.

Ett dussintal fläktar på taket ökar elför-

brukningen. (skulle kunna kompenseras med solceller på taket.)

Ur Bbl/At – Ulf Eneroth

Volvofabriken i Köping borrar sig genom leran för att ta vara på kylan i berget. Miljösatsning för 40 miljoner kronor förvän-tas betala sig på två år. Intill Volvos stora T-verkstad borras 120 borrhål ner till 260 meter i berget. - Vi ska ta upp kyla i berget och samtidigt leda ner egen överskottsvärme säger Rickard Lundberg, chef för Volvo i Köping. - Bergkylan är en mil-jösatsning som även blir en rejäl energibesparing för oss fyller han i.

En enad forskningsvärld visar på att jor-dens resurser förbrukas i en högre takt än de kan återskapas. Trots vetskapen om att mänskligheten är på fel väg minskar inte överutnyttjandet. FN:s klimatpanel och andra forskare säger tydligt att det är hög tid att förändra vårt sätt att leva tillsam-mans på jorden.

Klimatfrågan är en etisk och andlig utmaning lika mycket som en veten-skaplig och politisk fråga. Vi behöver ett nytt sätt att tänka om utveckling än det mycket trubbiga måttet BNP som är så styrande för investeringar och besluts-fattande.

Vi vänder oss mot att välstånd definie-ras så entydigt utifrån tillväxt i form av BNP. Vi behöver ett annat fokus och ett djupt engagemang i att skapa förutsätt-ningar för blomstrande samhällen som fungerar för alla, med ett minskande ut-tag av naturresurser.

Klimatkrisen utmanar vårt nuvarande sätt att se på samhället, världen och hur vi lever, säger bland andra Antje Jackelén och Svante Axelsson. Aldrig tidigare har människan haft en så stor kapacitet att påverka ekosystemen, basen för våra liv på jorden, och aldrig tidi-gare har vi vetat så mycket om globala processer.

Tiden är inne för kraftfull handling!

NYH

ETER

Antje Jackelén. Fotograf: Jan Nordén

Anders Arborelius, biskop Stockholms katolska stift.Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop Syrisk-ortodoxa kyrkan.Svante Axelsson, generalsekreterare Natur-skyddsföreningen.Andreas Jildestad, Naturskyddsföreningen i Lindesberg.Martha Thernsjö, Naturskyddsföreningens länsförbund i Örebro.Bo Forsberg, generalsekreterare Diakonia.Pelle Hörnmark, föreståndare Pingst – fria församlingar i samverkan.Antje Jackelén, ärkebiskop Svenska kyrkan.Tomas Söderberg, biskop Västerås stift.Hans-Erik Nordin, biskop Strängnäs stift.Sören Trygg, kyrkoherde Svenska kyrkan Lindesberg.Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd.Kent Kaufeldt, ordförande Länsbygderådet Örebro län, Hela Sverige ska Leva.Jens Råberg, omställning Lindesberg.Ankie Rauséus, omställning Nora.


– Det är märkligt att vissa grupper av mil-jövänner kämpar så hårt för att få bort den småskaliga vattenkraften. Varför vill de slå ihjäl en ren, utsläppsfri och långsiktigt hållbar energikälla, som dessutom är ett utmärkt komplement till vindkraft? säger Peter Hed, Hedemora.

Han är delägare i Säter Energi AB som äger vattenrättigheterna i Ljusterån och kraftverket i Säterdalen samt kraftverk i Rättvik. Peter Hed driver också Vatten-kraftbolaget som utvecklar och tillverkar vattenturbiner med en verkningsgrad på 91 procent av det fallande vattnets energi.

I september förra året lade hovrätts-rådet och enmansutredaren Henrik Löv, Stockholm, fram sina förslag till ändrade vattenrättsliga regler. Förslagen har fått mycket liten uppmärksamhet med tanke på de förödande konsekvenser det skulle få för jobb i glesbygd och Sveriges omställ-ning till en klimatneutral elproduktion om de genomförs.

Kort handlar det om att Löv föreslår att samtliga tillstånd som gäller dammar och kraftverk utfärdade före 1989 ska prövas på nytt enligt miljöbalkens regler som trädde i kraft det året.

– Det betyder att massor av småska-liga vattenkraftverk i Sverige tvingas slå igen. I förlängningen måste byggnader och dammar som ofta är k-märkta och har stått där sedan 1600-talet rivas. Tanken är att återställa vattendragen i ursprungligt skick och låta vattnet flöda fritt som i för-historisk tid, säger Peter Hed.

Orsaken till den väntande kraftverks-döden är att tillståndsprövningen är en så omfattande och kostsam juridisk pro-cess. – Ingen privat kraftverksägare har råd att låta konsulter ta fram de miljökon-sekvensbeskrivningar som kommer att krävas för dammar som i många fall har stått här i 400 år. Skulle länsstyrelserna till äventyrs ge klartecken vet vi av erfa-renhet att Kammarkollegiet, som bara består av företrädare för miljöintressen, konsekvent överklagar till högre instans.

Peter Hed, Vattenkraftbolaget, har konstruerat en ny betydligt effektivare vattenturbin som han låter tillverka på små verkstadsföretag i Bergslagen. Nu hotar nya miljökrav att slå ut merparten av landets nära 1900 småskaliga vattenkraftverk. Går de hårda kraven igenom kommer flera tusen jobb i glesbygd, i synnerhet i Dalarna, att försvinna.

Tusentals jobb i glesbygd i fara

Peter Hed. Foto Jörgen Ek

Peter Hed har räknat ut att söka till-stånd för ett enda kraftverk skulle kosta honom minst en årslön i konsult- och ad-vokatarvoden och ta flera år att driva.

– Kraftverksägare som ger sig in i den leken kommer garanterat att gå i konkurs. Vem som sedan ska ta över och riva dam-marna verkar de som driver det här inte ha tänkt på.

I slutet av 50-talet fanns det 4 000 små-skaliga kraftverk i Sverige som syssel-

satte tiotusentals personer i glesbygd. I dag finns knappt hälften kvar men, enligt Peter Hed, producerar de i stort sett lika mycket el som vindkraften. Det finns en stor potential för utbyggnad.

Hittills är det bara Miljöpartiet som med entusiasm har tagit ställning för de nya reglerna. KD är delvis emot medan övriga partier passar till efter valet.

Rolf Sundblad - hämtat från Dalarnas Tidning

”Det är märkligt att vissa grupper av miljövänner kämpar så hårt för att få bort den småskaliga vattenkraften.

VATT

ENKR

AFT


KÄR

NKR

AFT

Beställaren, energiföretaget TVO (industrins kraft) och leverantö-ren ligger i fejd med varandra om orsaken till förseningarna och har riktat skadestånd mot varandra. Ärendet behandlas i ett skilje-domsförfarande i internationella handelskammaren i Paris och ett beslut väntas under 2015. Areva kräver TVO på 2,7 miljarder euro för att ha försenat olika tillståndsgivanden. TVO tillbakavisar kra-ven och kräver 1,8 miljarder euro i förseningsavgifter från Areva.

Reaktionerna från TVO på beskedet om driftsstart är att man inte förstår varför den måste dröja till 2018. Jouni Silvennoinen som leder bygget från TVOs sida säger till Hufvudstadsbladet att man vet vilka arbeten som är nästan klara och vilka som är ogjor-da. TVO ska nu utvärdera Arevas uppgifter. För Areva-Siemens är bygget en förlustaffär. Siemens har under tiden dragit sig ur verk-samheten inom kärnkraft, men är bundet av kontrakt att slutföra bygget i Finland. Förlusten anges till 3,9 miljarder euro.

FAKTA OLKILUOTO 3Tryckvattenreaktor med effekten 1600 MWe. Energiproduktionen uppskattas till 13 TWh/år. Skall de få ut sådana energimängder till den "lurade" finska indu-strin verkar de tro på att kunna köra 8125 timmar/år i full fart - eller har jag räknat fel?

Insänt av Lejf Göransson

Nu har det hänt igen – kärnkraften i Finland försenadKonsortiet bakom bygget, Areva-Siemens, meddelar att det kraftigt försenade reaktorbygget ska vara klart 2016, men att kommersiell drift inte kan inledas förrän 2018.


Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60

Jag köper din el

Med målet att ställa om till ett hållbart samhälle är Bixia ett av de elbolag som köper in mest närproducerad el från sol, vind och vatten. Därför gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss.

Vill du veta mer?Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller e-posta [email protected]. Du kan också läsa mer om oss på bixia.se/producent.

Välkommen till Bixia.

Lars Andrén, skribent i Förnybar Energi och Energieffektivisering satsar på nytt klimatsmart värmesystemDet norska företaget Free Energy AS startar i Sverige. Lars An-drén, skribent i Förnybar Energi och Energieffektivisering, blir delägare och VD för det svenska bolaget.

Lars är ordförande för Svensk Solenergi sedan 1995 och har mer än 30 års erfarenhet av solenergibranschen. Han har va-rit ordförande i Föreningen Sveriges Energirådgivare och Etik&Energi. Lars är delägare i företaget Green Guitars och har varit med och arrangerat världens kanske första klimatneutrala rockfestival, Rockfesten i Varberg. Han är författare och har skrivit flera böcker på temat miljö och energi.

Free Energys HYSS-system bygger på beprövad teknik och har optimerats för att maximera utnyttjandet av solvärmen till-sammans med en värmepump. Med en väl tilltagen solfånga-rarea, en effektiv varvtalsreglerad värmepump och integrerat styrsystem kan värmepumpens värmefaktor i många fall för-dubblas. Systemet kan klara hela hushållets värme- och varm-vattenbehov utan elpatron eller andra kompletterande värme-källor. Detta skapar en god driftsekonomi samtidigt som det ger en stor miljö- och klimatnytta.

Läs mer på www.free-energy.com


En grupp intresserade hade samlats hos Peter Lameksson på Energicentrum i Jön-köping. Initiativtagaren, Sten Malmström från Visingsö, presenterade förslag till stadgar och föreningens syfte och mena-de att medlemmarna kan medverka efter egen förmåga och intresse alltifrån passiv stödmedlem till drivande motor.

SERO:s ordförande Göran Bryntse pre-senterade riksorganisationen och gav många exempel på projekt som förening-en arbetar med. Peter Lameksson på Ener-gicentrum i Jönköping tog emot och visa-

Ny energiförening i SmålandMåndagen den 18 augusti fick SERO (Sveriges Energiföreningars Riksorganisation) ett nytillskott.Smålands Energiförening bildades i Jönköping. Föreningen skall verka för en snabbare övergång till förnybar en-ergi samt för ett effektivare sätt att använda våra resurser.

de utställningen för de som kom i god tid. Arne Tervonen, en av de inbjudna kunde visa en egen utställning där.

Sten, som var initiativtagare var lite orolig när det kom till att välja funktio-närer men till lycka ställde samtliga när-varande upp för styrelseuppdrag. Inte för att man slogs om de tunga posterna, men det blev ingen långbänk, tvärtom. Det var tydligt att alla ville få igång föreningen.

Smålands Energiförening är igång, ännu så länge utan kvinnor och krono-bergare i medlemsskaran. Något det blir

ändring på framöver. För mer informa-tion vänligen kontakta: Sten Malmström tfn 0390-405 03 eller 073-571 8519, [email protected]

Styrelsen fick följande utformning; Ordförande Sten Malmström - Visingsö, vice ordförande Torgny Kindh - Loft-hammar, sekreterare Magnus Carlsson- Jönköping, Kassör Peter Lameksson - Jönköping, Ledamot Arne Tervonen - Pauliström, ersättare Sören Dahl Nässjö, Ersättare Lars Forsberg - Visingsö.

Från v. Sören Dahl, Magnus Carlsson, Torgny Kindh, Sten Malmström, Peter Lameksson, Lars Forsberg och Arne Tervonen

NYH

ETER


I nästa budget syns om omställningen av Sverige är på allvar eller på låtsas. Ett ex-empel: även kärnkraftsförespråkare har börjat tala om hur bra det är med vind och sol. Man bara påstår att den energin inte är jämn nog för landets behov. Problemet med svensk elproduktion är dock histo-riskt kärnkraften. När den ställs av höjs priser och brist uppstår. Den enda pro-duktion som borde skapa oro i basin-dustrin är alltså den som plötsligt kan tvingas till snabbstopp på grund av sä-kerhetsproblem eller politisk oro. Att kärnkraft inte kan samverka med stor satsning på förnybar energi handlar om att den är dålig som reglerkraft. Då är vattenkraften mycket bättre.

Men även finansiellt är kärnkraften ett stort problem. Om ett land satsar på kärn-kraft kommer man att låsa upp energisys-temet till den lösningen femtio år framåt. Vindkraften kan bytas bort på tjugo år om annan teknik visar sig bättre. Solceller är också enkla att byta mot ännu effekti-vare lösning allt eftersom. Det gäller inte ett kärnkraftverk för 50 miljarder. Men framförallt kommer kärnkraften att låsa hela energisystemet till tre stora aktörer. Det vind och sol innebär, är att systemet istället blir demokratiskt uppbyggt. Vi får ett ”energynet” med miljoner deltagande medborgare istället för ett kartellstyrt sys-tem där politiken blir väldigt svag. Kärn-kraften går helt enkelt inte att kombinera med ett modernt energisystem. Och kom-mer – vad man än säger – betyda ett stopp för ny förnybar hållbar energiproduktion.

Det är ju ofta såhär. Vill man förstå en-ergipolitiken måste man följa pengarna. Vem vinner på vad?

Det gäller även den senaste snabba om-kastningen i bilfrågan. Plötsligt pratar alla partier om elbilar och laddningsinfra-struktur som en självklarhet. Men vad är det då som bromsat fram till nu?

Vi som kört elbil i några år slår nog dövörat till för alla fina påståenden om ”satsningar”. För snabbladdare (som är en

Förnybart längs vägenFörst händer inget, sen inget, sen inget. Och sen ska plötsligt allt hända på en gång. Alla som jobbar med förnybar energi måste ha höjt på ögonen de sista veckorna före valet. Plötsligt var allt det man argumenterat för självklarheter i partiernas löften. Förnybart ska växa, solelen spridas, utsläppen minska och alla verkar ense fast ingen är överens. Men som vanligt är det i detaljerna politiken syns.

förutsättning för elbilen som ersättare av bensin/diesel) har funnits i flera år men aldrig kommit upp. Jo, Fortum fick några miljoner av Energimyndigheten och fick upp en (1) laddare vid McDonalds. Efter hård kritik har man masat upp några till. Vattenfall har bromsat så mycket man kan och när man idag lovar ”satsa” ska man veta att de för reklambudgeten i princip skulle kunnat elektrifiera vägarna för länge sen. En snabbladdare uppsatt i se-rie kostar bara runt 300 000. Vad tror du energibolagens helsidor för sina ”gröna elsatsning” kostar? OKQ8 har stoppat snabbladdare, Statoil är inte ens på banan och listan över kommunala samarbetspla-ner med energiföretag som inte genom-förts är längre än listan på framtidslöften. Alla skyller på varann. Eller på staten.

Liksom i solcells utvecklingen blir det små aktörer som fått pressa på. Nån en-staka kommun som går före. Nått lokalt elbolag. En enstaka Preem laddare för att få lite gratis marknadsföring i lokalpress. Snabbladdnings infrastrukturen är ingen infrastruktur alls, det är bara ren slump om man råkar bo så nära att man kan ut-nyttja den.

Men vad är det då som bromsar?

Att elbilen hotar bensinbolagen är själv-klart. Men en kraftig tillväxt av elbilar betyder inte automatiskt bättre ekonomi för elhandelsbolag och elproducenter hel-ler. Orsaken är elbilens unika förmåga att lagra mycket el. För en privatperson betyder det att man med en elbil och en solcellsanläggning på 60 000 kr i prakti-ken är eloberoende resten av livet. Ett ga-ragetak med solceller gör mer el än elbilen nånsin kommer använda, Har man större anläggning kan elbilen dessutom fung-era som batterilager soliga dagar så egen els producenten kan använda sin egen el på kvällar och molniga dagar. Elbilens 24 kWh är mer än nog för att balansera den egna produktionen. Elbilen är helt enkelt inte bara en bil. Den är en förändring av

energimakten i landet, när den kombine-ras med egen el.

Energibranschen styrs av affärsmodel-ler som är föråldrade. Politiken styrs av en ideologi att inte ”lägga sig i marknaden” och därmed skapas låsningen mellan det som är möjligt och det som varit lönsamt.

Det är avslöjande

Det finns aktörer som tänker annorlunda. Öresundskraft har beslutat elektrifiera Helsingborgs trafik men inser att man samtidigt behöver elektrifiera sisådär 160 mil stora vägar långt utanför det egna om-råden för att Helsingborgaren ska kunna använda elbilen fullt ut. EU pengar och kanske statliga laddstolpestöd kan skynda på. När kraftindustri och marknadsideo-loger då klagar på ”bidragsberoende” är det viktigt att komma ihåg att det är de själva som bromsat och förstört för att skydda sin energimakt. Förhalning fung-erar kanske några år. Men förr eller se-nare bryter tidvattnet igenom vallen.

Johan Ehrenberg

Johan Ehrenberg.

FÖR

NYB

AR

ENER

GI

Johan [email protected] @johanehrenbergNu finns Dagstidningen ETC, med utgivning måndag-fredag. Beställ här: http://www.etc.se

1 sep 2014 kl. 13:57 skrev Carl Olov Persson <[email protected]>:


ELFÖ

RB

RU

KNIN

G

Elpriset

Under den senaste tiden har priserna på kort sikt rört sig rätt mycket upp och ned. En av de viktigaste orsakerna till detta är att de svenska vattenmagasinen ligger på relativt låga nivåer. Det innebär att pri-serna påverkas i hög grad av hur mycket nederbörd som fi nns med i långtidsprog-noserna. I skrivandes stund pekar prog-noserna på torrt väder och det trycker upp priserna. Men detta kan förändras fort. Något som också påverkar priserna för kommande år är läget i Ukraina. Gas och kolmarknaderna är väl försörjda men samtidigt nervösa på grund av den osäkra situationen. Det ger en situation där god tillgång pressar ned priserna medan ris-ken för leveransstörningar trycker upp priserna. Gasen påverkas av transporten genom Ukraina, medan kolet påverkas av eventuella handelssanktioner mot Ryssland (som står för ca 1/3 av behovet i Europa). Det har kommit besked om att driftsättningsdatum för den nya fi nska kärnreaktorn Olkiluoto 3 (1600MW) yt-terligare har fl yttats framåt till ”senare delen av 2018”, vilket ger ett visst tryck uppåt på priserna för 2017 och 2018. Re-aktorn är nu försenad med nio år och med tanke på historiken så skulle ytterligare förseningar inte vara en överraskning.

Ett positivt tillskott på elpriset är att svenska kronan (SEK) faller i förhållande till euron (EUR). Eftersom el handlas euro blir det mer betalt i kronor. Euron kostade så sent som våren 2013 knappt 8,40 medan den nu ligger på ungefär 9,20.

Elcertifikat

Under sommaren var det mycket liten ak-tivetet på marknaden och priserna låg re-lativt stabilt en bit under 180 SEK/MWh. I det sista har det dock tagit fart och det är en stigande tendens vilket istället gett priser en bit över 180 SEK/MWh. Det fi nns både kortsiktiga och långsiktiga faktorer som ger ett något minskat utbud vilket i sig ger tryck uppåt på priserna. Dels har det blåst mindre än normalt under som-maren vilket gett mindre vindkraftspro-

Möjligheter på kort sikt, men osäkerheter på lång sikt

vi att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt som innehåller europeisk certifi ering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som ursprungsgarantier.

Observera: Analysen är skriven den sep-tember och är baserad på då tillgänglig fakta.

Jakob Vive MunkSten LillienauNeas Energy

duktion och därmed färre tilldelade el-certifi kat. Dels börjar det också komma signaler på att vindkraftsutbyggnaden bromsar in. I mitten av juli presenterade till exempel Svensk Vindenergi siff or som visade på en kraftig inbromsning i förhål-lande till föregående år.

Rekommendation

Med låga nivåer i de svenska vattenmaga-sinen och en fortsatt osäker utveckling i Ukraina kan det uppenbara sig ytterligare möjligheter under den närmsta tiden. Det fi nns därför all anled-ning att följa dessa två faktorer nära och vid lämpligt tillfälle göra säkringar på elpriset i spannet kommande kvartal och upp till helår 2015. Elcertifi -katen kommer san-nolikt ha en långsamt stigande tendens och därmed är rekom-mendationen just nu att inte binda. Slutli-gen rekommenderar Jakob Vive Munk Sten Lillienau


Jag har hela mitt liv bott vid mindre rinnande vattendrag, tidigare Vindån och nu ett biflöde till Emån. Detta har medfört att jag har intresserat mig av djur och vattenmiljön. De erfarenheter jag har från Vindån är följande. Året 1959 med torksommaren var vattenstån-det katastrofalt lågt, beroende på den låga regnmängden och de utrivna dammar som tidigare fanns i ån. När höstregnen kom blev vattnet helt klart i ån, ett siktdjup på 5 meter. Fisken började dö och låg flytande med buken i vädret.

Alla såg ju vilken katastrof som vattendra-get drabbats av. Betesdjuren som gick vid ån, kunde inte dricka vattnet. Vi ställde oss då frågan vad som hänt med våran äls-kade å. En vandring uppströms i ån visade att ån var frisk uppströms några kärrtorv-mossar. Vilken var då förklaringen till det som hänt. Det visade sig att svavlet i mossarna hade oxiderat när syret trängde ner, när det åter blev vatten i mossen, bil-dades svavelsyra. Syran medförde att sy-rehalten sjönk i ån, till en så låg nivå att fiskarna dog av syrebrist. Vi lärde oss att man måste vara rädd om de dämmen som finns i våra rinnande vattendrag.

Min nästa lärdom om vattendrag fick jag när vi startade miljöprojektet runt ån, till-sammans med SMHI, KTH, LRF och SLU. Vi träffades några bönder till en diskussion om våran å och vad vi kunde göra för den. Det grundläggande för att få en bättre vat-tenmiljö är en anpassad växtodling. Vi be-stämde oss då för att starta ett arbete med att markartera all åkerjord som underlag för en riktig växtodling. Det hela tog for-men av ett liderprojekt, där det gällde att få med så många som möjligt. SMHI var mycket intresserade och stödde vårat ar-bete, vi hjälpte till med att ta vattenprover i ån. Dom ville ha prover längs hela ån vid en och samma tidpunkt. Då lantbrukarna längs ån ställer upp, kan man ta upp till 75vattenprover inom samma timme, vilket är världsunikt. Vi lärde oss också att gödsla rätt, med markkarteringen som underlag.

Man kan kraftigt minska fosforutsläp-pen till Östersjön, genom rätt gödsling och vård av våra dämmen. Dämmena blir en fälla för fosforn och lerpartiklar som svävar, då vatten-hastigheten sänks. Man får inte ha för mycket skugga vid däm-mena, för det minskar den biologiska akti-viteten. Det gäller också att ha tillräckligt med kvävegödsel för att binda tillgänglig fosfor, alternativet är att fosforn läcker ut i vattendragen och vidare till Östersjön. Där binds luftens kväve med hjälp av bakterier, så vi får en grön syrefri Östersjö. Detta medför också att djurlivet i sjön dör ut.

Vid vårt senaste möte om Östersjön hos lantbruksakademin, fick vi bekräftat av forskare vid SLU- Uppsala att vi hade rätt när det gäller fosforn. Man berättade att det bara kan vara aktuellt att riva ut de nedre dämmena i våra vattendrag, för att gynna vandringsfiskar. Jag undrade var-för man kommit till denna slutsats. Den ökade näringsbelastningen medför att vi

Våga värna våra vackra vattendrag!

får en död sjö, och ingen vandringsfisk, så varför riva ut bra näringsfällor. Vi måste ha kvar dämmena, för att fosforn skall bli kvar, och inte komma ut i havet. Det som hänt i Emån bekräftar utvecklingen. Det är dom ökade fosforutsläppen, som för-giftat vattnet. Det nu fullskaliga försöket måste vara nog och få oss att tänka rätt. De naturvetenskapliga gränserna för-

Foto: www.fotoakuten.se

VATT

ENKR

AFT


el, gott dricksvatten av hög kvalitet. Många dämmen har funnits så lång tid att det bil-dats lokala och unika biologiska miljöer både av växter och djur. Dessa har ett skydd inom EU, genom artspridningsderiktivet. Dämmena kan också nyttjas till högkvali-tativ elproduktion och vara en hjälp att be-gränsa översvämningar, om resursen nytt-jas på rätt sätt. Vattenkraft är våran bästa möjlighet att lagra energier och få en god reglerkraft, detta är nödvändigt då elen nyttjas för att driva avancerade maskiner.

Hur kan vi driva en miljö- och energipo-litik som hävdar att världens effektivaste och renaste energiproduktion är ett mil-jöhot när vi vet att vi i dag måste ersätta bortfallet med smutsig kolkraft, för att få en stabil elförsörjning?

Tankar och idéer från en, autodidakt djurmiljötekniker, som levt nära och i samklang med miljön vid rinnande vatten hela sitt liv.

Christer Malmberg [email protected]

Christer Söderberg skriver öppet brev till politiker och beslutsfattareI brevet ställer han frågan: Småskalig vattenkraft – kommer den att försvinna?

I brevet redogör Christer för den småska-liga vattenkraftens bekymmersamma nuläge. Utredningen om vattenverksam-het föreslår kraftigt höjda miljökrav med liten hänsyn till vad som är ekonomiskt rimligt för kraftverksägarna att bära. Nedläggning blir då följden. Utredning-en har lämnat ett förslag till beslut av riksdagen. Nu gäller det för kraftverksä-garna att upplysa våra politiker om vad som håller på att hända så att de modifie-rar utredningens förslag så att kraftver-ken kan överleva.

Christers öppna brev finns på SERO:s hemsida www.sero.se

Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

Har du behov av ett intagsgaller/intagsgrind lämnar jag gärnakostnadsförslag.Gör även måttanpassadegallerkrattor för manuellrensning.

Kontakta mig för mera information.

Siw HolmquistStrömsfors 210662 98 Tösse

Tel. +46532 - 20383+4670 - 240 35 34Fax. +46532 - 20204

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

svinner inte, även om vi förtränger dessa i ord och handling. Tiden tänker, men den handlar inte. Det måste människor göra, och arbeta med dagens förutsättningar.

Våra vattendrag innehåller ett stort kulturarv, dricksvatten reserver, biolo-gisk mångfald, vattenrenande dämmen och värdens renaste energier av högsta kvalitet. Det vilar ett stort ansvar på vår generation, att förvalta och utveckla våra rinnande vattendrag. Vi måste skydda de kulturmiljöer som våra förfäder byggt och varit vaggan för vår industriella välfärd. Dessa miljöer har funnits i många hundra år och blivit en viktig del av vattenmiljön som flödesbroms och därmed fått en abso-lut nödvändig renande effekt, för att haven skall tåla det moderna samhället. Runt våra dämmen har byggts upp en kultur-miljö som är av sådant värde att den måste få ett skydd, dessa har också en mycket stor betydelse för grundvattennivån upp-ströms, Vi måste slå vakt om dessa reserver som är världsunika och en förutsättning för god tillgång på vårt viktigaste livsmed-


SERO var även i år representerad vid Almedalsveckan, denna gång genom Göran Bryntse, Roland Davidson och Christer Söderberg.

Almedalen 2014

NYH

ETER

Man blir lika imponerad varje år man del-tar i Almedalsveckan i Visby. Hur har man i drygt 40 år lyckats samla toppolitiker, näringslivstoppar, företag, föreningar och samhällsengagerade i lilla Visby? I år var det 25 000 deltagare som besökte infor-mationstälten och de nära 3 000 seminari-erna med de mest skiftande innehåll, eller bara minglade på stadens gator och torg.

En liknande företeelse finns inte i något annat land, och någon avmattning i Al-medalsintresset syns inte till. Sverige är bara att gratulera till att ha skapat något så unikt.

SERO-deltagarna koncentrerade sig på energiutbudet, som bara det krävde god planering för att man inte skulle tappa fokus. Jag valde tre seminarier per dag, under de tre dagar jag deltog, för att även hinna med företagsbesök och samtal med energikollegor.

Årets Almdalsvecka präglades av att det var valår, de politiska partierna ansträng-de sig givetvis för att fånga röster med drygt två månader kvar till valet. Men en-ergifrågorna stod inte överst i deras prio-

riteringar. Vi har för närvarande överskott i tillförsel av energi och därför är energi-priserna låga och några reella hot syns inte till, om man inte försöker blåsa upp kärnkraftsfrågan förstås.

Men andra organisationer och företag tog ofta upp klimatfrågorna, energieffek-tivisering, omställningen till 100 procent förnybar energi.

En omvärldsanalys ger vid handen att EU är alltför beroende av import av en-ergi och därmed känslig för konflikter i exportländerna. En ökad tillförsel från de nordiska länderna, främst genom ökad produktion i Sverige och Norge, skulle ge EU en tryggare energiframtid.

Ett annat område som tilldrog sig in-tresse är framtiden för vattenkraften i Sverige med hot från både Vattenverk-samhetsutredningen och från implemen-teringen av Ramdirektivet för vatten.

Gotland är omgivet av Östersjön och Östersjöns miljöproblem var också en vanlig rubrik på seminarier, ofta var det Länsstyrelsen på Gotland som stod som arrangör. Många företag och organisatio-

ner hade utställningstält, på energisidan var solenergileverantörerna starkt repre-senterade.

100 procent förnybart i Sverige (och även EU) har blivit ett vanligt förekom-mande uttryck, bara årtalet när det kan uppnås som skiljer. Det finns en del som anser att det är möjligt till 2030, men de flesta initierade tvivlar på detta, främst beroende på fordonssidan och kvarva-rande kärnkraft. Man menar att 2050 är mer realistiskt, men även då krävs att po-litiken blir tydligare och kraftfullt främ-jar det förnybara. Mycket riktigt påpekar många debattörer att en förutsättning för att lyckas är effektivare energianvänd-ning, förnybart skulle idag inte kunna er-sätta den energis om produceras av kärn-kraft och fossil energi.

Svensk Energi och andra föreningar, bl. a. SERO. SVIF och SVAF, arrangerade för andra året seminariet Energispektrum. Programmet hade arbetats fram under flera möten och handlade mycket om vat-tenkraft och kärnkraft samt 100 procent förnybart.


VIN

DKR

AFT

Om producenterna i Sverige då aviserar höga utbud av el så att man närmar sig överskott påverkas priserna nedåt. Stora producenter kan ju, om de vill, med hjälp av prognoser balansera detta. En ögon-blicksbild visar: Se tabell till höger.

Trots att vindkraften gick på relativt hög nivå låg elpriset på 30 öre/kWh den 19.8 och vi importerade energi från Tysk-land och Danmark där det blåste. Import från Norge och export till Finland pågick som vanligt.

I Tyskland där det finns mycket både vind- och solenergi blir motsättningarna mellan de gamla tunga elleverantörerna och de nya flexibla tydlig. Kolkraftverken och kärnkraftverken har varit vana att leverera under stabila förhållanden där användningen varit högst under dagtid måndag till fredag med medföljande hö-gre priser. Nu är denna ordning störd och priserna dagtid kan ibland bli väldigt låga. Detta hänger naturligtvis ihop med att vid stor tillförsel av vind- och solel ligger pro-ducenterna kvar med höga utbud vilket

Vindkraftens inverkan på elpriset

Den panel som utfrågades av mode-ratorn Willy Silberstein bestod av riks-dagspartiernas energitalespersoner. Kärnkraftfrågan kommer alltid upp på seminarier av detta slag och de flesta i pa-nelen, med undantag av Mats Odell, KD, var tveksamma till möjligheten att bygga ny kärnkraft i Sverige, huvudsakligen av ekonomiska skäl eftersom det inte ska lämnas subventioner till ny kärnkraft.

Många oroades av att vattenkraften kan komma att reduceras om Vattenverksam-hetsutredningens förslag röstas igenom i riksdagen samt över den svenska över-tolkningen av EU:s Ramdirektiv om vat-ten. Vattenkraften är vår verkliga baskraft i Sverige samt det energislag som står för balansering av tillgång och efterfrågan av el på marknaden, något som blivit mer ak-tuellt med ökad andel intermittent elpro-duktion från vind och sol.

Det fanns många organisationer och företag som oroade sig för vattenkraftens framtid. De kommunala elverken med vattenkraft har tagit denna fråga på all-var. På ett seminarium med titeln ”Vattnet och kraften – inte enbart energibolagens ensak” visade man på hur utrivningen av dammar skulle påverka landskapsbilden, lugnvattenfisket, bryggor som står ”på land” m m. Det var en intressant presen-tation och man kan tillägga att dammut-rivningar skulle öka övergödningen av bl a Östersjön samt ge fritt fram för främ-mande fiskarter och andra vattenlevande djur som inte hör hemma i våra sjöar och vattendrag. Ett nyligen uppmärksammat fall är vandringsmusslan som tränger ut de befintliga musslorna.

Övergödningen och algblomningen i Östersjön är ett ständigt återkommande samtalsämne. På Almedalsveckan pre-

senterades en möjlig ekonomisk väg att minska problemet med stark algblom-ning. Den upp till decimetertjocka ”grö-ten” skulle samlas in och användas som en energiresurs som kan bli lönsam samti-digt som man renar Östersjön. Problemet är bara att tekniken för insamling ännu ej är utvecklad och kostnaderna för insam-lingen är heller ej känd.

Som sammanfattning kan konstateras att Almedalsveckan har väldigt mycket att ge, många intressanta seminarier och man kan fånga upp samhällstrender samt träffa människor man normalt ej får kon-takt med. Men det gäller att förbereda sig, välja ut de seminarier man verkligen vill delta i samt att vara beredd på att vandra mycket.

Christer Söderberg [email protected]

19 augusti kl12.35 är läget följande: Totalt installerad effekt i Sverige MW MWKärnkraft 5707 9531Vattenkraft 6381 16150Värmekraft 248 8122 (innehåller även Övrig kraft)Vindkraft 1988 4470Övrig kraft 205Totalt 14827 38273Användning 15231Import/export netto 405

Källa Svenska Kraftnät Svensk Energi

påverkar priset neråt. I viss mån kan pro-blemet reduceras genom att elnätet byggs ut men det kommer att krävas mer.

Man kan nog säga att vi lever i en bryt-ningstid där det gamla sättet att leverera energi bryts mot det nya mer varierade sättet. Flexibilitet i både produktions- och konsumtionsled är nyckeln till framtidens energimarknad.

För Sveriges del har producenterna möjlighet att genom produktionsreduk-tion se till att priset blir rimligt. Frågan är om viljan finns. Överkapacitet behöver inte nödvändigtvis innebära låga elpri-ser.

Peter Danielsson

Helt klart inverkar vindkraften på elpriset och givetvis gör övriga energikällorna det också. Summan av elkällornas produktion minskat med användningen är en av grundfaktorerna. En annan är tillgången av el på angränsande marknader. Föreligger överskott där är möjligheten att få rimlig ersättning för export osäker.


Blir du medlem nu så betalar du 350 kr för hela 2015. Familjemedlem betalar 50 kr och studerande betalar 150 kr. Du kan gå in på www.sero.se och registrera dina uppgifter så skickar vi en medlemsfaktura, eller så ringer eller e-postar du vårt kansli för att lämna dina uppgifter. (Tel. 0221-824 22 eller [email protected] ). Du kan också betala in dina medlemsavgift till SERO:s BG 829-8481. Glöm då inte att ange fullständig adress och om möjligt även e-postadress och telefonnummer

Välkommen med!

BBLI MEDLEM LI MEDLEM NU!NU! VI BJUDER PÅ RESTEN AV ÅRET!

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

NÄSTA NUMMER KOMMER 20 DECEMBER Manusstopp 1 december Vårt mål är att bli Sveriges viktigaste informationskälla om förnybar energi Bli med - sänd idéer och tankar till redaktionen! ANNONSBOKNING Jörgen Ek Tel. 0708-144 455 [email protected]


ADRESSER

SERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseDalby 201, 24794 DalbyTel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481

SERO Service ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SERO

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • PG 434 43-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Smålands Energiförening: Sten MalmströmTel. 0390-405 03 • E-post: [email protected]: 250 kr

Södermanlands Energiförening: Lars BestermanTel. 070-333 80 48 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 200 kr • BG 449-4290

Västmanlands Energiförening: Stefan SpringmannTel. 0220– 173 01 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO

Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94E-post: [email protected] Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

Elbil SverigeSven ForsbergMalmö • Tel. 0704-67 08 82E-post: [email protected]

Branschföreningen Biokol SverigeMattias GustafssonE-post: [email protected]

AD

RESS

ER

Svensk VattenkraftföreningBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksä-gare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast service-avgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningGunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122E –post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

Svensk VindkraftföreningKvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERGTel. 076-716 05 50 • E-post: [email protected]: Ulla Hedman Andrén • E-post: [email protected]ör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: [email protected]: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per instal-lerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Förnybar Energi Sverige ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

ReturadressSero, Box 57731 22 KÖPING

Höj ditt rörliga elpris

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat

erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier.

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – [email protected]

Sten Lillienau: 072 560 58 95 – [email protected]

NEASENERGY.COM

Svensk Vattenkraftförening tillsammansmed Neas Energy erbjuder möjligheter atthöja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, såberättar vi mer.

Förnybar energi nummer 3, 2014

Documents

Transcript of Förnybar energi nummer 3, 2014