FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR
-
Upload
leo-dorsey -
Category
Documents
-
view
44 -
download
1
description
Transcript of FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR
![Page 1: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/1.jpg)
FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR
AH1010 Fysik för den byggda miljön , 2008-04-24 Hans Bergh, [email protected]
Mark och vattenteknik
![Page 2: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/2.jpg)
2
VATTEN (globalt)
RESURS
Dricksvatten (10 %) Industri (20 %) Bevattning (70 %) Vattenkraft Transporter Rekreation Recipient .............
![Page 3: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/3.jpg)
3
Size and numbers
• Inland lakes comprise about 0.02 percent of the water in the hydrosphere
• Rivers comprise 0.00008 percent• 1.6 percent immobilized as ice• Volume:
– Total of all lakes: 280 000 km3
– Freshwater lakes: 150 000 km3 (53.6%)– Salt lakes: 125 000 km3 (44.6%)
– Reservoirs: 500 km3 (1.8%)
![Page 4: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/4.jpg)
4
RISKFAKTOR
Höga flöden översvämningar: naturliga resp orsakade av dammras
Transporterar föroreningar (Konkurrens om tillgång till vatten,
orsak till konflikter)
![Page 5: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/5.jpg)
5
JORDENS VATTENTILLGÅNGAR
Ytvatten sötvattensjöar 0,009* vattendrag 0,000 saltvattensjöar 0,008
Grundvatten 0,614* Markvatten 0,005 Istäcke och glaciärer 2,147 Atmosfären 0,000 Världshaven 97,217 Totalt 100,000 % av
totalvolym
![Page 6: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/6.jpg)
6
VATTENANVÄNDNING I SAMHÄLLET
VATTNETS KRETSLOPP
![Page 7: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/7.jpg)
7
Vattenbalansekvationen
![Page 8: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/8.jpg)
8
Vattenbalansekvationen
P = R + E + S (L 3 L -2 T -1 = L/T) P = nederbörd (mm/år) R = avrinning (mm/år) E =avdunstning + transpiration från växter (mm/år) S = förändring av den vattenmängd som magasineras i
sjöar, som grundvatten eller som snö (mm/år)
Exempel: Östra Svealand Svenska fjällen P = 600 mm/år P = 1 200 mm/år E = 400 mm/år E = 200 mm/år R = 200 mm/år R = 1 000 mm/år
![Page 9: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/9.jpg)
9
HÖGA FLÖDEN - ÖVERSVÄMNINGAR
Vattenföringen i ett vattendrag varierar under året. De högsta vattenföringarna uppträder i större delen av Sverige i samband med snösmältningen (april - juni), vårflod. Genom frekvensanalys av de årliga högsta värdena kan man beräkna
Återkomsttiden = den tid det i genomsnitt tar för att en viss vattenföring ska överskridas = inverterade värdet av sannolikheten för att en viss vattenföring ska överskridas under ett år
Vattenföringar med återkomsttiden 100 resp 1 000 år, dvs varje år så är sannolikheten 1 resp 0,1 % att de ska överskridas, kallas 100- resp1 000-årsfloden.
![Page 10: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/10.jpg)
10
![Page 11: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/11.jpg)
11
![Page 12: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/12.jpg)
12
SVERIGES ELPRODUKTION
Vattenkraft: 45 - 50 % Kärnkraft: 45 - 50 % Fossila bränslen: 5 - 10 % Vindkraft: 0,5 %
![Page 13: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/13.jpg)
13
PRINCIPER FÖR VATTENKRAFT
Vattenkraft = potentiella energin hos vattnet utnyttjas genom omvandling till elektricitet då vattnet passerar en turbin som driver en generator
Genererad effekt P = η ρ g Q H (kW)
![Page 14: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/14.jpg)
14
P = effekt (kW) η = turbinens verkningsgrad (-) ρ = vattnets densitet (t/m 3) g = tyngdaccelerationen (m/s 2) Q = vattenföring (m 3/s) H = fallhöjd = nivåskillnad mellan
övre och nedre vattenyta (m)
![Page 15: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/15.jpg)
15
Tvärsektion genom vattenkraftstaion
![Page 16: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/16.jpg)
16
![Page 17: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/17.jpg)
17
VATTENKRAFT
Några egenskaper
Lagring av energi (vatten) för användning under vinterhalvåret
Lättreglerbar, kompletterar kärnkraften (och vindkraften)
Förnybar Inga emissioner
Överdämning av stora omr den ovanför dammarna, stora vattenst ndsvariationer
Torrläggning av vissa älvsträckor
![Page 18: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/18.jpg)
18
VATTENKRAFT - Sverige
ENERGIPRODUKTION (TWh/år) Teoretiskt tillgänglig vattenkraft: 200
Praktiskt och tekniskt utbyggbar vattenkraft: 130 Ekonomiskt utbyggbar vattenkraft: 1930: 33
1945: 41
1960: 87
1975: 95
2005: ca 100
Utbyggd vattenkraft (2004): ca 60
![Page 19: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/19.jpg)
19
BAKGRUND TILL ÖVNINGSUPPGIFT
BEVARANDE(KONSERVERINGS) LAGARNA FÖR FLUIDERBEVARANDE AV
Massa: Kontinuitetsekvationen (Kap 15.6)
Q = V1 A1 = V2 A2 (L 3 T -1 = L T -1 L2)
Q = flöde, vattenföring (m 3/s)V = medelhastighet (m/s)A = tvärsnitssarea (m 2)
![Page 20: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/20.jpg)
20
Energi: Bernoullis ekvation (Kap 15.7)
y = nivå i ett höjdsystem (m)p = tryck (Pa)V = medelhastighet (m/s)ρ = densitet (kg/m 3)
)(tan22
222
2
211
1 Ltkonsg
V
g
Py
g
V
g
Py
![Page 21: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/21.jpg)
21
Rörelsemängd: Impulssatsen
F m a ρ A LΔVΔt
F m a ρ A LΔVΔt
F = kraft (N)m = massa (kg)a = acceleration (m/s2)Utöver ovanstående finns: KONSTITUTIVA SAMBAND
t ex Hookes lag (deformationen = konstant x kraften)
![Page 22: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/22.jpg)
22
TILLÄMPNINGAR
Kontinuitetsekvationen
Flödesutjämning, magasinering, reglering sjöar och floder för bevattning eller vattenkraft, vattenförsörjningssystem, hantering av
avloppsvatten mm Tillrinning = Avrinning + Magasinering (L3)
Saltvattenutbytet i Östersjön genom Öresund Födesmätning genom mätning av salthalter
(utspädningsmätning)
![Page 23: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/23.jpg)
23
Tillförd mängd i sektion 1 = mängd som passerar sektion 2
C0 Q0 = C2 (Q + Q0) ≈ C2 Q (Q>>Q0 ) (M L-3 L3 T-1 = M T-1)
Q = flöde som ska mätas (m 3/s)Q0 = tillfört flöde i sektion 1 med hög koncentration av
något spårämne (salt) (m3/s)C0 = saltkoncentration i det tillförda flödet ( kg/m3)C2 = uppmätt saltkoncentration längre nedströms (kg/m3)
![Page 24: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/24.jpg)
24
Bernoullis ekvation
Dimensionen L kan tolkas som energi per tyngdenhet vätska
“Acceleration = trycksänkning”. Kan orsaka lyftkrafter (rörledning p flod- eller havsbotten, hustak mm) eller sidokrafter.
I praktiken måste man i allmänhet ta hänsyn till friktionsförluster, Energiekvationen. En term tillkommer d i högra ledet och uttrycker att en viss del av den mekaniska energin omvandlats till värme som inte kan återvinnas i de processer som vi studerar i denna kurs.
![Page 25: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/25.jpg)
25
Impulssatsen
Tillämpning förutsätter inte kännedom om strömningsmönstret i detalj
Snabb stängning av ventil i ledning: tryckslag, “vattenhammare
F ρALΔVΔt
F ρALΔVΔt
Δp FA
ρLΔVΔT
Δp FA
ρLΔVΔT
dvs tryckökningen blir
![Page 26: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/26.jpg)
26
ΔV =hastighetsminskningen = vattnets hastighet före stängning om ventilen stängs helt (m/s)
Δt =tid för stängningen (s)L =ledningens längd (m)A =ledningens/ventilens tvärsnittsarea (m2)Δp =tryckökning på grund av vattenmassans
uppbromsning (Pa)ρ =vattnets densitet (kg/m3)
![Page 27: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/27.jpg)
27
Tryckökningen varierar under uppbromsningsförloppet. Det beräknade värdet är ett medelvärde, det maximala är 1,5 à 2ggr större. Detta kan inte beräknas på teoretisk väg utan måste bestämmas genom mätningar.
Ovanstående ansats förutsätter att vattnet uppträder som en stel kropp. Vid “momentan” stängning (Δt → 0) måste vattnets kompressibilitet och ledningsväggens elasticitet beaktas.
![Page 28: FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062314/56813138550346895d97ab5d/html5/thumbnails/28.jpg)
28
HYDROSTATIK
Stillastående vätska:
Inga skjuvspänningar existerar trycket verkar vinkelrätt mot ytor och tänkta snitt genom vätskan
Vattentrycket i en punkt är lika stort i alla riktningar
Tryckets storlek är (hydrostatisk tryckfördelning), p = ρ g h (M L-3 L T-2 = M L-2 T-2)
p = tryck (övertryck i förhållande till atmosfärstrycket = relativa trycket) (Pa)
ρ =vätskans densitet (kg/m3)g =tyngdaccelerationen (9,8 m/s2)h=avstånd under vattenytan (m)