Fältsekreterare i samverkan - DiVA portal589555/FULLTEXT01.pdfatt samverkan mellan socialtjänst...
Transcript of Fältsekreterare i samverkan - DiVA portal589555/FULLTEXT01.pdfatt samverkan mellan socialtjänst...
Uppsala Universitet
Sociologiska institutionen
Socionomprogrammet
Självständigt arbete i sociologi
med inriktning mot socialt arbete, 15 hp
C-uppsats HT 2012
Fältsekreterare i samverkan
En studie av hur polis och socialsekreterare samverkar med
fältsekreterare
Clara Jacobsson
Kerstin Smedborn Nyström
Handledare: Christina Nehlin Gordh
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
2
Abstract The aim of this study has been to illustrate the collaboration between out-reach workers,
police and social workers. The purpose of the study has also been to explore the impact out-
reach workers has on the work of the police and social services. Out- reach workers are social
workers whose main work is to locate and help youth in their own environment. The basis has
been a project in Uppsala, Lokal operativ samverkan. By adding the out- reach workers to the
already existing collaboration between police and social workers the conditions changes.
Research on the subject has shown that the collaboration is dependent on a joint vision. Out-
reach workers exist in the middle, they must meet expectations from the social workers but
their main task is to work for the youth in the community. They often meet youth in
vulnerable situations. The work includes creating a functional relationship between the youths
and the societies agencies. The applied theories have been system theory and symbolic
interactionism.
The study has a qualitative approach. Six persons have been interviewed using semi-
structured interviews, including police, out- reach workers and social workers. Over all the
result confirms earlier research on the subject. An agreement about the task is essential for the
participants. It’s important to have different roles and to complement each other, to appreciate
the different functions. The participants describe how different perspectives further the
collaboration. The out- reach workers aim to strengthen the relationship between the youth
and the authorities. They function as a preventive and observing agent in the community. The
police, the social workers and the out- reach workers function as a system that works against a
common vision, but with different tasks. Finally the study shows that it’s vital to take
advantage and to esteem the differences in assignments in the collaboration. By doing this the
agents can meet the need of the community. The out- reach workers can broaden the
knowledge about the youths in the collaboration with the police and the social workers.
Key words: Collaboration, Out-reach worker, Police, Social worker, Social services
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
3
Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och
socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i
deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ
samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa
område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur
yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat
att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition
och samsyn. Fältsekreterarna verkar i en mittenposition där de förväntas arbeta både utifrån
socialtjänstens formulerade önskemål och utifrån ungdomens behov. Fältarbetet kretsar ofta
kring att skapa relationer till en grupp som har en negativ bild av myndigheter och att förmå
dessa att ta emot samhällets stöd. De teoretiska perspektiv som appliceras för att förstå och
tolka samverkan och de interaktioner som sker inom den är systemteori och symbolisk
interaktionism.
Det är en kvalitativ studie som har genomförts i form utav semi- strukturerade intervjuer. Sex
personer har intervjuats; fältsekreterare, polis och socialsekreterare. Intervjuerna analyserades
genom en innehållanalys, där skillnader och likheter mellan uttalandena kartlades. Resultatet
bekräftar en del av den tidigare forskningen. Respondenterna i studien lyfter fram vikten av
en gemensam samsyn. I en samverkan är det viktigt att samverkansparterna fyller skilda
funktioner och kompletterar varandra. Respondenterna beskriver att de har skilda perspektiv
som kan gynna samverkan. De verifierar att det finns en myndighetsskepsis hos målgruppen,
därför strävar fältsekreterarna efter att skapa ett förtroende hos ungdomarna. Fältsekreterarna
fungerar för polis och socialsekreterare som en förebyggande aktör. De är myndigheternas
ögon utåt.
De tre undersökta yrkesgrupperna kan betraktas som ett system, där de fyller olika funktioner
men tillsammans arbetar de mot ett gemensamt mål. Samverkan i sig bidrar till en ökad
förståelse för varandras arbeten. Den slutsats som kan dras av studien är att det i samverkan är
viktigt att ta tillvara på varandras kompetenser och funktioner. Genom att göra detta kan man
på bästa sätt möta omvärldens behov. Fältsekreterarna är ytterligare en aktör som verkar i
området, de kan skapa en bredare kunskap hos polis och socialsekreterare.
Nyckelord: Samverkan, Fältsekreterare, Polis, Socialsekreterare, Socialtjänst
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
4
Innehållsförteckning
Abstract ................................................................................................................................................. 2
Sammanfattning .................................................................................................................................. 3
1 Inledning ............................................................................................................................................ 6
1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................... 6
1.1.1 Lokal operativ samverkan ............................................................................................................................ 6
1.1.2 Fältarbete ........................................................................................................................................................... 6
1.1.3 Samverkan ........................................................................................................................................................ 7
1.2 Problemformulering ............................................................................................................................... 7
1.3 Syfte och frågeställning .......................................................................................................................... 8
1.3.1 Avgränsningar ................................................................................................................................................. 8
1.4 Uppsatsens disposition ........................................................................................................................... 8
2 Tidigare forskning ........................................................................................................................ 10
2.1 Samverkan ............................................................................................................................................. 10
2.2 Fältarbete och samverkan .................................................................................................................. 11
2.3 Ungdomars möten med myndigheter .............................................................................................. 12
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ........................................................................................... 13
3 Teori och begreppsdefinitioner ................................................................................................. 14
3.1 Begreppsdefinitioner ........................................................................................................................... 14
3.1.1 Samverkan ...................................................................................................................................................... 14
3.1.2 Ungdomar ....................................................................................................................................................... 15
3.2 Teori ........................................................................................................................................................ 15
3.2.1 Systemteori ..................................................................................................................................................... 15
3.2.2 Symbolisk interaktionism .......................................................................................................................... 17
4 Metod............................................................................................................................................... 18
4.1 Val av metod .......................................................................................................................................... 18
4.2 Genomförande ...................................................................................................................................... 18
4.2.1 Urval ................................................................................................................................................................. 19
4.2.2 Praktiska aspekter ......................................................................................................................................... 19
4.3 Analysmetod .......................................................................................................................................... 19
4.4 Reliabilitet och validitet ...................................................................................................................... 20
4.5 Etiska aspekter...................................................................................................................................... 21
4.5.1 Förförståelse ................................................................................................................................................... 22
4.6 Respondenter ......................................................................................................................................... 23
5 Resultat ........................................................................................................................................... 24
5.1 Ungdomsarbete ..................................................................................................................................... 24
5.1.1 Målgrupp och arbetsområde ...................................................................................................................... 24
5.1.2 Relationsskapande ........................................................................................................................................ 25
5.2 Samverkan i allmänhet ....................................................................................................................... 26
5.2.1 Samverkansbegreppet ................................................................................................................................. 26
5.2.2 Arbetsgruppen ............................................................................................................................................... 26
5.3 Samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare ............................................... 27
5.3.1 Kontakt ............................................................................................................................................................ 27
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
5
5.3.2 Syn på varandras arbete .............................................................................................................................. 27
5.3.3 Attityder och relationer ............................................................................................................................... 29
5.3.4 Syn på ungdomar .......................................................................................................................................... 30
5.3.5 Organisatoriskt .............................................................................................................................................. 30
5.3.6 Fältsekreterarnas påverkan på samverkan ............................................................................................ 30
6 Diskussion ....................................................................................................................................... 32
6.1 Summering av resultat ........................................................................................................................ 32
6.2 Diskussion .............................................................................................................................................. 33
6.2.1 Viktigt i samverkan ...................................................................................................................................... 33
6.2.2 Samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare ...................................................... 34
6.3 Begränsningar ....................................................................................................................................... 37
6.4 Slutsats .................................................................................................................................................... 37
6.5 Implikationer för framtida forskning ............................................................................................. 38
6.6 Implikationer för praktik ................................................................................................................... 39
Källhänvisning ............................................................................................................................................. 40
Böcker ......................................................................................................................................................................... 40
Artiklar och forskningsrapporter ........................................................................................................................ 40
Avhandlingar ............................................................................................................................................................ 41
Offentligt tryck ......................................................................................................................................................... 41
Elektronisk resurs .................................................................................................................................................... 41
Bilaga 1: Informationsbrev ............................................................................................................. 43
Bilaga 2: Intervjuguide .................................................................................................................... 44
Bilaga 3: Exempel på kodning ....................................................................................................... 46
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
6
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Sensommaren 2009 pågick det oroligheter i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Dessa
oroligheter bestod av bilbränder, skadegörelse och stenkastning mot polis. Myndigheter,
särskilt polisen, fick kritik kring hur de hade agerat i området. Det stod att läsa om detta i
såväl lokaltidning som rikstäckande tidningar. Socialnämnden för barn och unga i Uppsala
beslutade i slutet av 2010 att starta projektet Lokal operativ samverkan i Gottsunda/Valsätra
för att stödja barn och ungdomar i området (Socialnämnden för barn och unga 2010). Vårt
intresse ligger i att se hur det ser ut nu när fältarbetet och projektet har pågått en tid. Vi vill få
en närmare insyn i hur de professionellt verksamma i området ser på den nya samverkan och
sin nya samverkanspart, fältsekreterarna.
1.1.1 Lokal operativ samverkan
Uppsatsens fokus ligger på fältarbetet i Gottsunda/Valsätra i Uppsala och projektet Lokal
operativ samverkan. Projektet startade i mitten av 2011. I Socialnämnden för barn och ungas
beslut av projektet beskrivs det som ett utåtriktat operativt fältarbete. Representanter från
socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet, socialtjänstens råd- och stödverksamhet,
polis och skola ska tillsammans ingå i en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har i uppgift att arbeta
uppsökande för att upptäcka barn och ungdomar i behov av stöd (Socialnämnden för barn och
unga 2010). Projektet ska utöver detta syfta till att samordna insatser kring barn och unga i
Gottsunda/Valsätra (Uppsala kommuns hemsida, Nyheter, 12 december 2012). För det
uppsökande arbetet anställdes två fältsekreterare, med socialtjänstens råd- och stödverksamhet
som organisatorisk tillhörighet. Den lokala operativa gruppen möts inom ramen för SSP.
Detta står för skola, socialtjänst och polis och är en samverkansform som även bedrivs i andra
delar av Uppsala (Uppsala kommuns hemsida, Lokala Brå Uppsala 12 december 2012).
1.1.2 Fältarbete
I Socialtjänstlagen (2001:453)(SoL) framgår att socialnämnden har till uppdrag att arbeta
såväl uppsökande som förebyggande. I 3 kap. 4§ SoL lyfts det fram att socialnämnden ska
arbeta uppsökande för att kunna besvara enskilda och/eller gruppers behov av hjälp.
Fältarbete är ett sätt från socialnämndens sida att arbeta för att uppfylla de juridiska krav som
finns på förebyggande arbete (Ander 2005). Riksförbundet för fältarbete (RiF) definierar
fältarbete på följande sätt:
vid-
, grupp- eller samhällsnivå (RiF 2010:8)
Att arbeta uppsökande är en central del av fältarbetet. I praktiken innebär det att fältarbetarna
uppehåller sig i de offentliga miljöer där ungdomar finns, i syfte att skapa en relation till
ungdomar och ge dem det stöd som de kan vara i behov av. Andersson, M. (2005) beskriver
att ”[…]det uppsökande arbetet bedrivs i mellanrummet mellan de världar där de vuxna har
kontrollen – skolan och föräldrahemmet” (Andersson, M. 2005:48). Den professionella
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
7
fältarbetaren har ofta en utbildning i socialt arbete. I det uppsökande arbetet arbetar
fältarbetare bland annat med ungdomar som är utsatta för någon form av risk, exempelvis
ungdomar som befinner sig i en riskmiljö eller som har ett riskbeteende (Andersson, M.
2005). Riskbegreppet innebär att det föreligger ett samband mellan vissa företeelser och ett
negativt utfall. Exempel på sådana riskfaktorer kan vara impulsivitet, psykosociala problem,
missbruk och boende i ett socioekonomiskt missgynnat område (Lagerberg & Sundelin 2000).
En central del av fältarbetet blir således att identifiera de ungdomar som har sociala problem
och att förmå dessa att komma i kontakt med andra myndigheter för att erhålla stöd. En viktig
del av fältarbetet är att skapa relationer och ett förtroende hos ungdomar, eftersom att mötet
med fältarbetaren bygger på frivillighet. Att upptäcka problem hos ungdomar och slussa dem
vidare till andra samhällaktörer är ett sätt att arbeta för att ungdomar ska få den stöd och hjälp
de behöver. För vissa ungdomar kan kontakt med fältarbetare vara ett tillräckligt stöd.
Fältarbetarnas uppgift är utöver detta att ha en god kännedom om området och bidra med
lägesrapporter till samhället i stort (Andersson, M. 2005).
1.1.3 Samverkan
Då fältarbetarna arbetar för att skapa en kännedom om ungdomar och området är de också
beroende av information från andra samhällaktörer. För fältarbetet blir det därför av vikt att
samverka med dessa aktörer (Jordevik & Hällgren 2005). Fältarbetarna behöver förhålla sig
till såväl ungdomarna som till sina samverkanspartners. Detta är inte alltid oproblematiskt.
Dels behöver de bibehålla en god relation till ungdomarna och dels behöver de rapportera
ungdomars problem till andra myndigheter, även när ungdomarna inte önskar någon kontakt
med dessa (Andersson, B. 2005).
Att myndigheter ska samverka finns reglerat i lagen. I såväl Polislagen (1984:387)(PL) som i
Socialtjänstlagen beskrivs att polisen och socialnämnden ska samverka med andra
samhällsinstitutioner när det bedöms som lämpligt. I 3 § PL framkommer att polisen ska
samverka ” y
”. Där står även särskilt skrivet att polisen ska samverkan med
socialtjänstens myndighet om det är nödvändigt. I 3 kap. 4 § SoL står att socialnämnden ska
samverka med andra samhällsinstitutioner när det är behövligt.
1.2 Problemformulering
Fältarbete och uppsökande arbete i sig är ett område som det har bedrivits en del forskning
om, även om det kan ses som motiverat med ytterligare studier inom området (RiF 2010).
Likaså finns det forskning som behandlar samverkan mellan samhällsaktörer. Ett mer
specifikt område som inte är lika framträdande inom forskningen är fältarbetares funktion i
samverkanssammanhang. Här finns en kunskapslucka att fylla. I ljuset av det som nämnts i
studiens bakgrund tycks fältarbetarna var en profession som till stor del är beroende av
samverkan med andra samhällsaktörer. Det framstår även som att andra professioner, såsom
polis och socialtjänst har ett utbyte av fältarbetare i sitt arbete.
Studien har som tidigare nämnt sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan, där
socialtjänst, polis och fältsekreterare ingår. Utifrån projektets ramar förväntas dessa tre
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
8
yrkesgrupper, med skilda uppgifter, mötas och arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål.
Det finns redan ett i lagtext formulerat krav på att socialtjänsten och polisen ska samverka,
således är samverkan inte någon ny företeelse för dessa två aktörer. Vad händer när
fältsekreterarna blir delaktiga i denna samverkan? Det är intressant att belysa denna
samverkan, i och med att det är en pågående satsning som görs i ett omtalat område. Arbetet
handlar om ungdomar som har kommit i konflikt med myndigheter, vilket gör det
relationsskapande arbetet särskilt viktigt för att skapa ett förtroende för myndigheter.
Fältarbetet handlar till stor del om att knyta kontakter till och skapa ett förtroende hos
ungdomar. Vilka nya förutsättningar innebär detta för polisen och socialtjänsten?
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att belysa hur fältsekreterare, polis och socialsekreterare ser på den
samverkan som de ingår i. Syftet är även att undersöka vilken funktion fältsekreterarna fyller i
enskilda polisers och socialsekreterares ungdomsinriktade arbete.
Frågeställningarna är:
1) Vad upplever de olika professionerna som viktigt i samverkan?
2) Vilka erfarenheter har poliser och socialsekreterare av fältsekreterarna i sitt
ungdomsinriktade arbete?
1.3.1 Avgränsningar
Även om Lokal operativ samverkan berör socialtjänst, fältsekreterare, polis och skola har vi
valt att endast fokusera på polisens och socialsekreterarnas samverkan med fältsekreterarna.
Valet har gjorts utifrån att omfattningen av studien annars hade blivit för stor. Innan studien
genomfördes hade vi en tanke om att polisen, socialsekreterarna och fältsekreterarna arbetade
mot en liknande målgrupp, nämligen ungdomar som befinner sig i riskmiljöer. Då skolan
riktar sig till alla ungdomar är vår uppfattning att de i detta avseende skiljer sig från de andra
yrkesgrupperna. Polisen är en samverkanspart för socionomer och vi anser att det är viktigt att
lyfta fram deras betydelse för socialt arbete.
1.4 Uppsatsens disposition
Följande avsnitt om Tidigare forskning (2) innehåller en redogörelse över samverkan mellan
myndigheter överlag, fältarbete och samverkan samt ungdomars relationer till myndigheter.
Detta har gjorts för att läsaren ska få en övergripande bild av forskningsläget samt hur vår
studie förhåller sig till det. Avslutningsvis görs en sammanställning av väsentliga teman som
framkommit i tidigare forskning.
I avsnittet om Teori och begrepp (3) definieras inledningsvis några för uppsatsen viktiga
begrepp. Systemteori och symbolisk interaktionism presenteras och förklaras i förhållande till
studien.
Avsnittet Metod (4) innehåller en beskrivning av hur den empiriska undersökningen har
genomförts. Fördelar och nackdelar med kvalitativ metod och semi- strukturerade intervjuer
beskrivs. Genomförandet av intervjuerna och vald analysmetod presenteras. Validitet och
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
9
reliabilitet samt etiska aspekter behandlas också i detta avsnitt. Slutligen görs en presentation
av studiens respondenter.
Resultat (5) är indelat i följande tre teman som har framkommit i innehållsanalysen:
ungdomsarbete, samverkan i allmänhet samt samverkan mellan fältsekreterare, polis och
socialsekreterare.
Diskussionen (6) inleds med en summering av resultatet för att ge en övergripande bild av
framstående teman. Därefter förs en diskussion av resultatet utifrån tidigare forskning och
teori, och studiens begränsningar lyfts fram. Detta leder till att slutsatsen, svaren på
frågeställningarna, kan behandlas. Avslutningsvis presenteras implikationer för framtida
forskning och praktik.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
10
2 Tidigare forskning Det har bedrivits en del forskning om fältarbete, men det finns ett behov av att forska mer i
ämnet och att utvärdera fältarbetet som sådant (Andersson 2011; RiF 2010). Det finns
däremot mycket forskning kring samverkan mellan professionella. Vårt mål är inte att studera
samverkan i sig, utan vad samverkan medför i det yrkesspecifika arbetet och vilken
användning olika yrkesgrupper har av varandra. Genom att det är ett så pass specifikt ämne
har vi stött på svårigheter i vår litteratursökning. För att överbrygga denna kunskapslucka har
vi därför valt att inkludera forskning om samverkan mellan andra aktörer än de vi studerar i
vår forskningsöversikt. Litteratursökningen över forskning på området har till största del skett
med hjälp av databaser via Uppsala Universitet, för att hitta artiklar och avhandlingar. I dessa
verk har vi sedan granskat referenslistorna för att hitta vidare litteratur. Tidigare kurslitteratur
har använts i viss utsträckning.
Inledningsvis presenteras tidigare forskning kring samverkan mellan organisationer. Detta då
det ger en övergripande bild av samverkan. Därefter redogörs mer specifikt för tidigare
forskning som behandlar fältarbete och samverkan. Slutligen redogörs för tidigare forskning
om ungdomars möten med myndigheter. Vi ser det som viktigt att lyfta fram dessa möten, då
det relationsskapande arbetet kan ses som ett mål i ungdomsarbetet.
2.1 Samverkan
I SOU 2003:99 Sekretessen mellan och inom myndigheter utarbetades nya förslag till
sekretesslagstiftning mellan myndigheter. Detta till följd av att myndighetsstrukturen
förändrats, vilket skapade nya förutsättningar för myndigheters samverkan med varandra. I
denna kartläggning genomfördes ett antal intervjuer och enkätundersökningar. Intervjuerna
genomfördes med poliser och socialsekreterare gällande samverkan i ungdomsbrottsarbete.
Enkäterna riktade sig till polis, socialtjänst och skolpersonal. Sammantaget visade
undersökningen att polisen uppskattar samverkan och anser att detta är en förutsättning för
arbetet med ungdomsbrottslighet. Skolan var även de positivt inställda till samverkan mellan
myndigheter. Socialsekreterarna var något mindre positivt inställda till samverkan. De
fördelar som lyfts fram gällande samverkan är att detta leder till en helhetssyn och en ökad
förståelse för de olika professionernas arbete. Samverkan kan även innebära en mindre
arbetsbörda för de inblandade verksamheterna, då informationsutbytet innebär en ökad
effektivitet (SOU 2003:99) (jmf. Jordevik & Hällgren 2005). Några av de nackdelar som
samverkan kan föra med sig är att det är tids- och resurskrävande. Socialtjänsten och polisen
framförde att sekretesslagstiftningen kunde vara ett hinder i samverkan. Det kunde vara svårt
att skapa en samsyn mellan myndigheter, vilket medförde att samarbetet försvårades.
Socialsekreterarna ansåg även att genom en tät samverkan med polisen så riskerade
klienternas förtroende för dem att försvagas. Detta då det finns en risk för att klienterna
uppfattar det som att socialtjänsten springer polisens ärende. Överlag var polisen mer positivt
inställda till en samverkan med socialtjänsten än vice versa. Socialsekreterarna förklarade
detta genom att de hade information som de på grund av sekretesslagstiftningen inte alltid
kunde lämna ut till polisen (SOU 2003:99).
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
11
Forkby & Larsen (2005) har gjort en utvärdering av projektet Ung och trygg. Det är ett
projekt som syftar till att minska kriminaliteten och arbeta med ungdomar som befinner sig i
sociala risksituationer i några socialt belastade områden i Göteborg. Satsningen bygger på ett
samarbete mellan flera parter; såsom Göteborgs stad och Polismyndigheten i Västra Götaland.
Utvärderingen handlar om projektets implementeringsprocess under dess första år.
Utvärderingen genomfördes i form utav intervjuer med berörda aktörer. Hos de inblandade
parterna fanns en dubbel bild av implementeringen av projektet, vissa var positivt och andra
var negativt inställda till projektets relevans. Forkby & Larsen menar att en möjlig förklaring
till en tveksam attityd till projektet är att professionella i vissa fall är skeptiska till huruvida
andra professionella har tillräcklig kunskap eller ”rätt” kunskap om problemområdet. Detta
leder till att man ogärna vill att andra grupper av professionella ska ha någon större inverkan
på eller styra ens eget arbete. Horwath & Morrison (2007) belyser även de att det kan uppstå
svårigheter i målformuleringen då de berörda organisationerna kan ha skilda kunskapsbaser
och kulturer. En annan viktig aspekt som lyfts fram är att det i vissa fall fanns en maktobalans
mellan parterna. Bland annat hade polisen ett stort utrymme att styra arbetets riktning i flera
fall, vilket skapade hinder i arbetet (Forkby & Larsen 2005) (jmf Jordevik & Hällgren 2005;
SOU 2003). Horwath & Morrison (2007) beskriver även de att en statusskillnad mellan
organisationerna riskerar att skada samverkan.
Bringing together agencies with different cultural norms, value systems, and
approaches to practice based on different professional training can lead to tensions
regarding conflicting priorities and pathways for achieving goals. (Horwath &
Morrison 2007:64)
2.2 Fältarbete och samverkan
Edvall Malm (2012) har gjort en avhandling gällande samverkan mellan polis och
socialtjänst. Den är av vikt att belysa då den har likheter med vår studie. Genom analyser av
offentliga dokument, kvalitativa intervjuer med tjänstemän inom området samt en kvantitativ
kartläggning av aktuella ungdomar inom området har Edvall Malm studerat hur samverkan
kring barn och ungdomar ser ut. Hennes studie syftar i huvudsak till att studera samverkan på
ett organisatoriskt plan. Edvall Malm har i sin analys en utgångspunkt i nyinstitutionell
organisationsteori och beskriver samverkan som ett socio- polisiärt handlingsnät. Denna syn
innebär att organisationer förändras utifrån vilka sammanhang de verkar i. Hon använder
Horwath & Morrisons (2007) nivåer av samverkan för att beskriva vilken grad av samverkan
det rör sig om (Edvall Malm 2012).
De intervjuer som genomfördes med polis, socialtjänstens myndighetssida och socialtjänstens
fältverksamhet visar på att inställningen till samverkan var positiv. Vid närmare granskning
kunde det dock konstateras att samverkan inte förekom i så stor utsträckning gällande
enskilda ungdomar. Erfarenheterna av samverkan mellan professionerna skiljde sig något åt.
Samverkan mellan polis och socialtjänstens myndighetssida beskrivs stundtals som
svårarbetad. Det uppsökande arbetet som poliserna och fältarbetarna genomförde var ett
positivt exempel på samverkan. Detta samarbete beskrevs som nätverksorienterat. Edvall
Malm menar att den goda samverkan mellan polisens ungdomsgrupp/poliser i yttre tjänst och
fältarbetarna skapas genom att dessa har en liknande arbetsmiljö. Detta då de kommer i en
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
12
direktkontakt med ungdomar, inte sällan i ungdomars egna miljöer. Socialsekreterarna
uppfattade fältarbetarna som viktiga för sitt eget arbete. Fältverksamheten uppgavs fylla två
syften; dels att rapportera ungdomars levnadsförhållande till socialtjänsten, dels att iaktta
ungdomar som är aktuella hos socialtjänsten. Edvall Malm beskriver att det finns en risk att
dessa dubbla arbetsuppgifter leder till att fältarbetarnas arbete som stödjande vuxna hamnar i
skymundan (Edvall Malm 2012). Detta belyser även Andersson (2010) som menar ”… att
delar av det uppsökande arbetet sker utifrån socialtjänstens behov, snarare än
”(Andersson 2010:27). Fältarbetarna i Edvall Malms studie beskriver att det kan
uppstå problem i situationer där de behöver medla mellan socialtjänsten och poliser och
förklara yrkesgruppernas skilda arbetsprocesser. Såväl polisens som socialtjänstens ledning
belyser att socialtjänstens fältverksamhet är av betydelse för att polisen och socialtjänsten ska
samverka (Edvall Malm 2012).
Andersson (2010) har studerat fem studiecirklar med fältarbetare i Sverige. Huvudfokus i
studien ligger på unga vuxna och vuxna, men kan till viss del appliceras på arbetet med
ungdomar. I studien beskrivs fältarbetare som beroende av ett stort nätverk för att kunna
förmedla kontakter mellan ungdomar och samhällsaktörer. Resultatet från studiecirklarna
visar att den målgrupp som fältarbetarna vänder sig till ofta har en dysfunktionell relation till
offentliga verksamheter, så som socialtjänsten. Ett syfte med deras uppsökande arbete blir
således att försöka att skapa eller återskapa en fungerande relation till myndigheter
(Andersson 2010).
Henningsen, Gotaas & Feiring (2008) har gjort en studie över uppsökande ungdomsarbete i
fyra norska kommuner. Studien består utav intervjuer, deltagande observationer samt analyser
av dokument. De har bland annat undersökt samarbete mellan fältarbetare och andra
offentliga verksamheter såsom polis och socialtjänst/barnevern. Författarna framhåller att nya
krav på samarbete innebär att gränserna mellan professioner delvis suddas ut. För att detta
inte ska få en negativ inverkan måste samarbetsparterna enas om en gemensam
problemdefinition (jmf. Horwath & Morrison 2007; Jordevik & Hällgren 2005; SOU 2003).
Fältarbetarna kan då fylla en samordnande funktion. Det ökade samarbetet och den nya
funktion som fältarbetaren har i och med detta innebär även vissa nackdelar. Genom att
fältarbetare har en ny position tillsammans med polis och socialtjänst så kan det bli
problematiskt att verka utifrån ungdomens perspektiv (Henningsen m.fl. 2008).
2.3 Ungdomars möten med myndigheter
Stigsdotter Ekberg (2010) har i sin avhandling studerat hur mötet mellan unga och
myndigheter ser ut och vad unga tar med sig från dessa möten. I studien har poliser,
socialsekreterare, lärare och ungdomar intervjuats. Stigsdotter Ekberg använder sig bland
annat av begreppet governmentality, för att förklara hur samhället utövar kontroll över de
unga för att få dem att anpassa sig till rådande normer och värderingar. Stigsdotter Ekberg
använder ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för att förklara hur ungdomar formas och
påverkas.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
13
Ett resultat av studien är att enskilda professionella har olika syn på ungdomars problem.
Denna syn formas utifrån den enskildas kunskap och erfarenheter. Studien visar även på att
synen på ungdomarnas problem är beroende av vilken organisationskultur de professionella
befinner sig i. Genom den skilda problemförståelsen försvåras samverkan mellan
myndigheter, då dessa inte kan enas om hur problemen kan avhjälpas (jmf. Jordevik &
Hällgren 2005). I slutändan resulterar detta i att ungdomar inte kan skapa sig en tydlig och
enhetlig bild av det arbetet som myndigheter utför gällande ungdomar. Stigsdotter Ekberg
förespråkar ett relationellt perspektiv i mötet med ungdomar. Relationen påverkas av att det
råder en maktobalans mellan professionella och ungdomar, där den professionella har
tolkningsföreträde. Detta leder till att ungdomarna får svårare att ge sin bild av sina problem
och att påverka sin livssituation utifrån sina egna förutsättningar. Ungdomarna i studien vill
ges möjlighet att kunna beskriva sin situation och sina handlingar, ge sitt perspektiv i
förhoppningen om att myndighetspersonen vill ta del av detta (Stigsdotter Ekberg 2010).
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Något som återkommande tas upp i tidigare forskning är vikten av att samverkansparterna
enas om en gemensam problemdefinition. För det första krävs en samsyn på det arbete som
görs inom samverkansgruppen för att parterna ska kunna arbeta utifrån en liknande
utgångspunkt. För det andra gynnas den målgrupp arbetet riktas mot av att få ett enhetligt
bemötande. Det framkommer även ett tema kring maktobalans mellan yrkesgrupperna och
vilka konsekvenser detta kan leda till. Detta kan kopplas till den gemensamma
problemdefinitionen, då maktobalansen kan resultera i att vissa yrkesgrupper får ett
tolkningsföreträde. Ett annat tema är att yrkesrollerna kan komma att ändras i och med ett tätt
arbete med en annan yrkesgrupp. Gränserna mellan de olika arbetsuppgifterna suddas ut och
det blir i vissa fall oklart vem som ska göra vad. Den traditionella yrkesrollen tar intryck av de
andra yrkeskategorier som ingår i samverkan.
Ett hinder som kan förekomma i samverkan är den sekretess som råder mellan myndigheter.
Det är ibland oklart vilken information som får lämnas ut till andra parter, varför samverkan i
enskilda fall inte alltid kan ske på önskvärt sätt.
Ytterligare ett tema som förekommer är att fältarbetarna får en samordnande funktion. Detta
faller sig naturligt då deras yrkesroll till stor del kretsar kring samverkan (jmf. Jordevik &
Hällgren 2005). En konsekvens av detta är att de hamnar i en mittenposition. De arbetar med
polisen och socialtjänsten, vilket kräver att de skapar goda relationer med dessa
yrkesgrupper. Samtidigt ska de öka kommunikationen mellan socialtjänsten och polisen. Det
kan leda till att fältarbetare intar en medlande roll, för att överbrygga skillnaden i yrkesroller
mellan socialsekreterare och polis. I slutändan resulterar detta eventuellt i att fokus flyttas från
deras primära arbetsuppgifter, nämligen att verka på fältet för ungdomars skull. För andra
aktörer kan fältarbetarna få en informationslämnande funktion.
En slutsats som kan dras av tidigare presenterad forskning är att samverkan är avgörande för
att fältarbetarna ska kunna påverka polisen och socialsekreterarna. I samverkan skapas det
relationer, problemdefinitioner och målsättningar som de enskilda yrkesgrupperna tar med sig
ut i ungdomsarbetet.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
14
3 Teori och begreppsdefinitioner I detta avsnitt beskrivs uppsatsens teoretiska perspektiv. Inledningsvis klargörs ett antal, för
studien, viktiga begrepp. Därefter redogörs för systemteori, som är den övergripande teorin i
studien. Slutligen presenteras symbolisk interaktionism, som är det teoretiska instrument som
används i tolkningen av interaktionens handlingsförlopp.
3.1 Begreppsdefinitioner
Hädanefter kommer fältarbetarna i studien att benämnas fältsekreterare, då detta är den
officiella titeln de har i Gottsunda/Valsätra.
3.1.1 Samverkan
Då det är samverkan som ska studeras i denna studie krävs det att begreppet definieras. För att
definiera begreppet samverkan har vi till stor del utgått ifrån texter knutna till uppsökande
arbete, då samverkan kan återfinnas inom många områden och där ha en annan innebörd.
Samverkan och samarbete är liknande ord, vilket gör det relevant att lyfta upp vissa sidor av
begreppet samarbete (jmf. Edvall Malm 2012).
Nationalencyklopedin (NE) (NE:s hemsida 7 november 2012) definierar samverkan som att:
” y ”, vilket skiljer sig från definitionen av
samarbete som lyder: ” ( ) ”. Det synes
vara en diskrepans i hur stark den faktiska interaktionen är mellan parterna, där samarbete
kräver ett gemensamt arbete. Definitionen av samverkan återfinnas även i Anders,
Anderssons, Jordeviks & Leistis (2005) antologi om fältarbete där det står att: ”M
samverkan menas här något gemensamt mellan professionella som arbetar med ungdomar
och ” (Jordevik & Hällgren
2005:165). Samverkans omfattning definieras inte närmare, utan citatet visar på att det
handlar om att verka inom samma fält utifrån en gemensam tanke. Denna definition av
samverkan knyter an till frågor kring gemensamma problemformuleringar som tidigare
nämnts under avsnittet Tidigare forskning (2.). En definition som visar på att samarbete
gynnar berörda parter kan läsas i Henningsen m.fl. (2008) rapport kring uppsökande
ungdomsarbete:
… defineres som etablering og vedlikehold av relasjoner hvor det foregår
et konkret bytte til nytte for begge parter. Samarbeidsrelasjoner forutsetter en viss
grad av tillit og gjensidighet mellom partene. Vi vil anta at samarbeid – til forskjell
fra samordning - ikke trenger å initieres ovenifra, men i større grad vil gro frem
nedenifra. (Henningsen m.fl. 2008:107).
Den första delen av definitionen är även viktigt att tänka på när det gäller samverkan, då det
lyfts fram att relationer och specifika kvalitéer är förutsättningar för samarbete. Horwath och
Morrison (2007) har i sin litteraturstudie även de tagit upp vikten av tillit i frågan om
samverkan. Definitionen av samverkan som Henningsen m.fl. (2008) tar upp beskriver att
samarbete uppstår mellan parterna och att det inte bygger på direktiv ovanifrån, till skillnad
från samverkan. Det kan dock argumenteras för att såväl samarbete som samverkan i många
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
15
fall är kopplat till en högre beslutandeinstans. Detta kan ses i samverkan mellan myndigheter,
då det finns krav på samverkan formulerade i lagtext.
Horwath & Morrison (2007) har studerat hur samverkan kring barn som far illa kan se ut, och
vilka utmaningar professionella kan möta. Genom att applicera de begrepp som Horwath &
Morrison använder kan vi redogöra för och analysera hur den studerade samverkan ser ut. De
anser att det finns fem nivåer av samverkan, dessa benämns communication, co-operation, co-
ordination, coalition och integration. Varje nivå innebär en högre grad av samverkan, vilket
också minskar autonomin. Communication innebär att det sker en kommunikation mellan
organisationerna. Co- operation innebär att det finns en låg grad av samarbete och att denna
sker i enskilda fall. Co- ordination är en mer formaliserad form av samarbete, men samarbetet
måste inte efterlevas i alla fall. Coalition innebär att det finns gemensamma strukturer, men de
olika organisationerna är till stor del självständiga. I det översta steget, integration,
sammanfogas organisationerna till en egen ny identitet. Det är inte längre två organisationer
som möts utan en egen enhet (Horwath & Morrison 2007).
Med utgångspunkt i de presenterade definitionerna har vi valt att definiera samverkan som en
reglerad arbetsform, där parterna arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Vi använder
oss också av Horwath & Morrisons nivåer av samverkan, då vår utgångspunkt är att graden av
samverkan kan skilja sig åt i olika sammanhang.
3.1.2 Ungdomar
Det är viktigt att förklara vad som avses med ordet ungdomar i denna studie, då det finns
skillnader i hur de tre yrkeskategoriernas officiella målgrupp ser ut. Lokal operativ samverkan
arbetar med ungdomar i åldrarna 13-20, vilket är fältsekreterarnas officiella målgrupp.
Socialtjänstens barn- och ungdomsarbete riktas till barn och unga som är 0-20 år. I
förarbetena till socialtjänstlagen (prop. 1979:80:1) anges inte en gräns för när barn blir
ungdom, men den övre gränsen på 20 år beskrivs. Det kan även göras undantag från denna
åldersgräns, om det exempelvis finns insatser som pågår till efter att personen har fyllt 20 år.
Polisen har dock en snävare definition av ungdomar, då det i Polislagen (1984:387) finns
särskilda lagar kring barn upp till arton år. Utifrån ovan nämnda skillnad i hur parterna
definierar ungdomar, ser vi det inte som möjligt att definiera ungdomar utifrån en viss
åldersgrupp.
3.2 Teori
3.2.1 Systemteori
Systemteorin kan användas för att tolka interaktioner mellan människor och hur människor
uppfattar världen (Andresen & Jensen 2002). Inom systemteorin betraktar man människan
som en del av olika system, mellan vilka det råder ett ömsesidigt samspel (Payne 2005). Då
studien syftar till att belysa hur samverkan ser ut mellan fältsekreterare, polis och
socialsekreterare har vi anammat ett systemteoretiskt perspektiv. Detta för att undersöka hur
samspelet mellan dem byggs upp och fungerar i förhållande till sin omvärld.
Sociala system är ett centralt begrepp inom systemteorin. Moe definierar system som ”… ett
enhetligt sammanhang av element, som genom sina relationer uppnår effekter som avgränsar
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
16
” (Moe 1996:176). Dessa system existerar i förhållande till
sin omvärld. I och med detta måste alla system upprätta gränser till sin omvärld, för att kunna
existera som ett eget system. Detta system bestämmer sedan hur systemet ska förhålla sig till
omvärlden. Systemet skapar sina egna gränser och funktioner, samtidigt som det egna
systemet är beroende av hur omvärlden agerar i förhållande till systemet. De gränser som
systemet skapar i förhållande till sin omvärld syftar till att avskilja systemet från omvärlden
samtidigt som det också ska binda samman systemet med sin omvärld. System måste alltid
hantera den komplexitet som råder i omvärlden för att det ska kunna vara funktionellt. Genom
att anpassa sig efter en komplex omvärld blir också systemet i sig komplext. Systemisk
ekologi är ett begrepp som förklarar hur systemet förhåller sig till sig självt och omvärlden.
Systemet måste utifrån sin förmåga och vilja anpassa sig till såväl sig själv som till omvärlden
(Moe 1996).
Inom sociala system kan subsystem uppstå. Detta innebär att det skapas nya system inom
systemet. Dessa subsystem har specifika funktioner och de förhåller sig i sin tur på ett
speciellt sätt till omvärlden. Detta bidrar till att systemet blir mindre enhetligt, men hålls ändå
samman genom sitt övergripande syfte (Moe 1996).
Systemet i sig bygger på relationer mellan de individer som finns i systemet. Moe använder
begreppet element om de individer som ingår i systemet. Det är relationerna mellan dessa
element som skapar systemets karaktär. ”Gruppen består egentligen inte av individer utan av
relationer, och på grundval av relationer kan det bildas nya relationer” (Moe 1996:43). De
relationer som finns är unika för just det systemet. Relationerna är inte slumpvisa, utan formas
utefter en struktur. Relationerna måste vara tydligt definierade, de bygger på villkorlighet. Det
finns gränser för hur man kan agera och vilken roll man har i förhållande till den andra (Moe
1996).
Genom kommunikation byggs system upp. Genom denna kommunikation och interaktion
bestäms systemets funktion. Begreppet systemförnuft beskriver hur systemet betraktar sig
självt och sin omvärld. Systemet måste betrakta sig som meningsfullt, även här har omvärlden
en avgörande roll. Systemförnuftet och meningen med systemet är också föränderligt -
” y – något
som är problematiskt för varje system” (Moe 1996:63).
Vi betraktar de olika yrkeskategoriernas samspel med varandra som processer inom ett socialt
system. Dessa processer kan bestå av hur aktörerna tillsammans bidrar med olika
utgångspunkter för att skapa ett gemensamt angreppssätt. Det sociala systemet bygger på de
inbördes relationerna och innehåller ett mått av differentiering. Varje yrkeskategori som vi
studerar har en specifik roll och olika ansvar, men inom det avgränsade systemet har de
samma mål. Utifrån systemteorin vill vi studera vilka faktorer som gör att de professionella
enas om ett mål, hur ser dessa processer ut? Inom systemet kan det skapas en kultur för hur
man förhåller sig till ungdomar i sin yrkesroll. Samverkan innebär att yrkesgrupperna
förväntas behålla sin egen identitet, men samtidigt verka gemensamt. Den tidigare
forskningen visade att samverkan kunde leda till att gränser mellan yrkesroller suddas ut. Hur
kan systemet binda samman professionerna?
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
17
3.2.2 Symbolisk interaktionism
För att närmare kunna studera relationerna inom systemet vill vi komplettera systemteorin
med perspektiv hämtade från symbolisk interaktionism. Då systemteorin kan förklara hur
systemet skapar och upprätthåller sig själv, kommer symbolisk interaktionism att användas
för att beskriva vad som sker mellan samverkansparterna inom systemet. Symbolisk
interaktionism är en omfattande teori som förklarar hur människan utvecklas och verkar som
en social varelse. Således är det svårt att täcka in alla delar av teorin inom ramen för denna
studie. De begrepp som används har valts ut utifrån att de kan förklara hur interaktionen
mellan aktörerna sker inom systemet. Vi har använt oss av Trost & Levins (2004) översikt
över symbolisk interaktionism. Symbolisk interaktionism är en väl applicerbar teori för syftet
i studien, då teorin handlar om hur människor interagerar och tolkar varandras handlingar.
En viktig term är definitionen av situationen. Det innebär att människan hela tiden uppfattar
och tolkar sin omvärld och agerar utifrån denna tolkning. Det är vår tolkning av situationen
som styr vårt handlande och inte det som faktiskt händer. Hur vi använder symboler,
exempelvis ord, i våra samtal är centralt för att kunna förstå varandra. Symboler skapas
genom att man når en samstämmighet kring symbolens definition. Symbolisk interaktionism
bygger på att människan är föränderlig, att vi kan påverka varandra. Detta sammanfattas i
begreppet tonvikt på aktivitet. Människan är i en ständig process och inte en statisk person.
Den man är är beroende av den situation man befinner sig i (Trost & Levin 2004).
Hur vi uppfattar vår omvärld, vår föreställningsvärld, skapas genom att vi intar olika
positioner i en ständig förändringsprocess. Genom detta kan vi skapa oss en förståelse för
andras situation och deras perspektiv. Föreställningsvärlden och definitionen av situationen är
tätt sammanlänkade. Vår föreställningsvärld anpassas efter hur omgivningen ter sig. I och
med detta delas den med andra som befinner sig i samma kontext. Detta är en förutsättning
för vår interaktion med varandra (Trost & Levin 2004).
I avsnittet om Tidigare forskning (2) belystes vikten av att samverkansparter skapar en
samsyn i sitt gemensamma arbete. Vår utgångspunkt i denna studie är att då man arbetar tätt
tillsammans i en samverkan finns det utrymme för att skapa liknande föreställningsvärldar
och gemensamma symboler. Det finns en möjlighet att skapa konsensus kring vad som är
viktigt att fokusera på. Som en konsekvens av samverkan kan även definitionen av situationen
komma att ha gemensamma drag hos parterna i studien.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
18
4 Metod I detta avsnitt görs inledningsvis en beskrivning av hur empirin har samlats in och vilka
metodologiska överväganden som har gjorts. Detta följs av ett avsnitt om validitet och
reliabilitet samt en slutlig redogörelse för de etiska aspekter som har beaktats.
4.1 Val av metod
Undersökningen bygger på en kvalitativ metod. Grundläggande för den kvalitativa metoden är
att den medför öppenhet och flexibilitet. Varje respondent kan genom denna metod ge sin
egna nyanserade bild och det skapas en unik situation under varje möte (Jacobsen 2007). Den
kvalitativa metoden är behjälplig då man söker en mer djupgående förståelse av de
mekanismer som verkar i vissa sammanhang, vilket är lämpligt med tanke på studiens syfte.
Den flexibilitet som en kvalitativ metod medför kan dock innebära att materialet blir
svårhanterligt (Jacobsen 2007). Valet av kvalitativ metod medför en lägre grad av
generaliserbarhet, än vad en kvantitativ metod möjliggör (Bryman 2002). Studien avser ett
begränsat område, med ett begränsat antal aktörer, vilket gör det svårt att få fram tillräckligt
med material för att kunna generalisera resultatet. Syftet med studien är dock inte att
generalisera samverkan och fältsekreterarnas funktion överlag, utan snarare att studera
aktörernas upplevelser av samverkan och erfarenheter av att arbeta med fältsekreterarna.
En kvalitativ metod öppnar upp för och följer deltagarens tankar (Bryman 2002). Det finns
dock de som riktar kritik mot att kvalitativ metod även innehåller intervjuarens personliga
åsikter, vilket kan komma att spela stor roll i genomförandet och analysen av materialet
(Bryman 2002). Under processens gång har vi varit medvetna om vårt tolkningsföreträde.
Däremot är det vår uppgift att tolka och presentera det insamlade materialet, därav är det svårt
att bortse från personliga åsikter och uppfattningar.
En variant av en kvalitativ metod är den helt öppna intervjun, vilket dock ställer stora krav på
forskaren. Forskaren har alltid en förutbestämd uppfattning om vad denne vill ha svar på. Ett
alternativ till helt öppna intervjuer är semi- strukturerade intervjuer, som vi har använt i
studien. Då är du uttryckligen tydlig med målet med dina frågor men öppenheten minskar
med denna intervjuform (Jacobsen 2007). Som namnet antyder är semi- strukturerade
intervjuer en intervjuform som innebär en viss grad av struktur. I metoden utgår man ifrån
specifika frågor eller teman, men svarsalternativen är öppna. Möjligheten att ändra frågorna
under intervjuns gång är stor. Det finns utrymme för att följa med i respondentens berättelse
(Bryman 2002). De semi- strukturerade intervjuerna har genomförts i form av individuella
intervjuer. I individuella intervjuer klargörs vad den enskilde respondenten känner och tänker.
(Jacobsen 2007). Dessa intervjuformer har valts utifrån att vi ville att ett flertal teman skulle
diskuteras, men samtidigt ville vi att respondenterna skulle ha utrymme att utrycka sig fritt.
4.2 Genomförande
Vi har genomfört sammanlagt sex intervjuer. Det har deltagit två fältsekreterare, två poliser
och två socialsekreterare. Majoriteten av respondenterna har kopplingar till projektet Lokal
operativ samverkan. Intervjuerna har ägt rum i Uppsala hösten/vintern 2012.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
19
Inledningsvis utformades en intervjuguide (se Bilaga 2), vilket innebär att det på förhand
skapas en lista över de teman som intervjun ska handla om (Jacobsen 2007; Bryman 2002).
Intervjuguiden byggdes upp utifrån syfte och frågeställningar, samt viktiga teman från
tidigare forskning. Intervjuguiden innehöll såväl tematiska som dynamiska element.
Tematiskt innebär att frågorna är knutna till frågeställningen. Dynamiska frågor syftar till att
hålla en god relation mellan samtalspartnerna. Det dynamiska medför att samtalet hålls
levande och frågorna är inte för komplicerade att besvara (Kvale 1997). Intervjun inleddes
med frågor som berörde respondenternas arbetserfarenhet, arbetsuppgifter och position i
organisationen. Detta gjorde att intervjun startades på ett lugnt och bekvämt sätt. Därefter
följde frågor om samverkan i sig. Efterföljande del behandlade frågor om samverkan mellan
fältsekreterare, socialsekreterare och polis. Intervjun avslutades med frågor kring relationerna
till samverkansparterna.
4.2.1 Urval
Urvalet av respondenter kan beskrivas som ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att
intervjuer har genomförts med de personer som finns tillgängliga (Bryman 2002).
Fältsekreterarna rekommenderade lämpliga respondenter hos polis och socialtjänst som de
kom i kontakt med i sitt arbete. En risk som detta skulle kunna medföra var att vi inte skulle
komma i kontakt med personer som fältsekreteraren inte bedömer som relevanta, men som
kunde ha bidragit till undersökningen. Det fanns också en risk för att fältsekreterarna endast
rekommenderade de som framställer deras arbete i en positiv dager. Vi bedömer dock valet av
respondenter som relevant för vår frågeställning, då vi har en viss insyn i de professionellas
relation till varandra.
4.2.2 Praktiska aspekter
Intervjuerna genomfördes i ett av kommunen tillhandahållet samtalsrum. Valet av lokal
påverkade inte intervjusituationen nämnvärt, då det var en lokal som var lättillgänglig och
relativt neutral för samtliga. Då det är önskvärt att en intervju pågår i en till en och en halv
timme (Jacobsen 2007), förebereddes respondenterna på en timmes intervju. Den kortaste
intervjun varade i en halvtimme och den längsta i en timme. Intervjuerna spelades in digitalt
och vi förde även anteckningar. Samtliga respondenter samtyckte till att spelas in. Vi var båda
delaktiga i samtliga intervjuer och turades om att leda intervjun.
4.3 Analysmetod
Analysen inleddes med att vi transkriberade intervjuerna strax efter intervjutillfällena. Detta
för att inte gå miste om viktiga intryck (Bryman 2002). Som analysmetod användes
innehållsanalys. I en innehållsanalys kvantifieras likheter och skillnader mellan
intervjudeltagarnas utsagor för att nå en syntes. Varje intervju bearbetas för sig, sedan jämförs
samtliga intervjuer med varandra. Analysen inleds med att det skapas teman utifrån
intervjutexten. Därefter skapas underliggande kategorier till dessa, för att förtydliga vad som
framkommit samt för att det ska vara möjligt att jämföra intervjuerna med varandra.
Kategorierna exemplifieras med citat från intervjuerna (Jacobsson 2007). Valet av
analysmetod bygger på att vi vill studera det som sägs i intervjuerna, dess utmärkande
innehåll.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
20
När vi hade de färdiga utskrifterna av intervjuerna lyssnade vi på och läste igenom dessa, för
att med ett öppet sinne hitta utmärkande innehåll (Bryman 2002). Vid bearbetningen av det
transkriberade materialet användes marginalmetoden. Denna metod bygger på att man för
hand gör anteckningar direkt i marginalen på det utskrivna materialet. Materialet analyseras,
utifrån ett specifikt schema, genom kodning och kategorisering av teman som förekommer
under intervjun (Aspers 2011). Dessa kategorier jämfördes med varandra. Intervjuguiden
fungerade som ett schema i kodningsprocessen. I presentationen av resultatet används citat för
att belysa väsentliga teman (Jacobsen 2007). Analysen utmynnade i tre teman, med
underliggande kategorier. Innehållet i dessa behandlas i avsnittet Resultat (5).
4.4 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är svårapplicerade begrepp inom den kvalitativa forskningsmetoden
(Bryman 2002). Validitet behandlar huruvida undersökningen mäter det den är avsedd att
göra och kan delas in i intern och extern validitet. Intern validitet innebär att resultaten har
framkommit på ett riktigt sätt. Detta kan bland annat kontrolleras genom att jämföra resultatet
med andra undersökningar i liknande kontexter (Jacobsen 2007). I diskussionen av resultatet
jämför vi löpande resultatet med tidigare forskning på området, för att finna likheter och
skillnader. I förhållande till intern validitet spelar urvalet en central roll. Användandet av
förstahandskällor bland respondenterna bidrar till en högre intern validitet, då respondenterna
kan utgå ifrån egna erfarenheter och kunskap (Jacobsen 2007). I studien intervjuades personer
som har en direktkontakt med det fält som studeras. Således bygger resultatet på dessa
personers erfarenheter av det område som de är yrkesverksamma inom. Om flera oberoende
personer ger samma bild av fenomenet, så ger det hög validitet, det är en stor chans att
resultatet är riktigt (Jacobsen 2007). I studien har det dock inte varit möjligt att intervjua
personer utan kopplingar till varandra, då det är samverkan mellan respondenterna som
studeras.
Extern validitet handlar om huruvida resultatet kan appliceras i liknande kontexter (Bryman
2002). Ett inbyggt problem i kvalitativ forskning är att det ofta är svårt att urskilja
generaliserbarhet (Jacobsen 2007). Urvalet av respondenter har här en betydelse. När urvalet
inte är slumpmässigt baserat kan det vara svårt att generalisera resultatet till andra kontexter
(Kvale 1997). I studien har det gjorts ett bekvämlighetsurval, vilket gör det svårt att
kontrollera för variationen bland respondenterna. Det är dessutom ett relativt litet urval.
Således är resultatet från studien troligen svårt att generalisera till andra kontexter (Jacobsen
2007). Däremot har vi inte ambitionen att generalisera resultatet, utan vill snarare undersöka
betydelsefulla aspekter i fältet. Vi har gjort ett aktivt val att använda de respondenter som vi
tror har mycket att bidra med till en djupare förståelse för de frågor vi vill studera. Vårt
resultat kommer möjligtvis att kunna replikeras med samma individer, men inte i en annan
kontext.
Även vid analysarbetet måste man beakta frågor om validitet, för att få fram ett riktigt
resultat. I bearbetningen av materialet är det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till de
kategoriseringar som skapas i innehållsanalysen. Under processens gång ändrade vi
kategorierna för att på så sätt se om de fick en annan betydelse i sammanhanget (Jacobsen
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
21
2007). Det är svårt att helt fånga det talade språket i skriftlig form (Kvale 1997), därav kan
det vara svårt att få en fullt riktig bild av vad som sagts under intervjuerna.
Reliabilitet handlar om hur resultatet återspeglar verkligheten, att undersökningen genomförts
på ett trovärdigt sätt. Företeelser som kan påverka reliabiliteten är bland annat
intervjuareffekten, vilket innebär att intervjuaren med sitt specifika förhållningssätt kan
påverka respondenten i olika riktning (Jacobsen 2007). Därför var det av stor vikt att vi
förhöll oss neutrala under intervjun och behandlade varje respondent likvärdigt. Även den
kontext som undersökningen genomförs i har effekter för resultatet, så kallad kontexteffekt
(Jacobsen 2007). Den miljö som intervjuerna genomförts i kan betraktas som naturlig för
respondenterna, då de kommer i kontakt med den i sitt arbete. Vid analysarbetet är det av vikt
att man strävar efter att återspegla verkligheten som den är, för att på så sätt uppnå ett pålitligt
och reliabelt resultat, som till exempel vid användning av citat (Jacobsen 2007). Detta har vi
varit medvetna om under processens gång. I redovisningen av resultatet har vi exempelvis
strävat efter att inte bryta upp citat så att dessa ändrar mening.
4.5 Etiska aspekter
Under hela processens gång är det betydelsefullt att reflektera kring etiska aspekter (Kvale
1997). Innan en studie påbörjas ska studiens konsekvenser kartläggas, exempelvis om någon
kan ta skada av den (Bryman 2002). Det är sannolikt att det inte uppkommer någon skada av
vår studie, men en tänkbar negativ konsekvens är en förändrad syn på relationen mellan de
professionella. En utgångspunkt är att fördelarna alltid ska väga tyngre än nackdelarna för
deltagarna (Kvale 1997). Vi har gått in i studien med förhoppningen om att denna kommer att
gynna de deltagandes relationer till varandra och samverkan mellan dem.
Det finns ett antal överväganden som man måste ha i beaktande vid genomförandet av studier
där individer är inblandade. Ett av dem är informerat samtycke. Detta innebär att deltagaren
ska ges all information som krävs för att denna ska kunna ta ett tydligt ställningstagande till
sitt deltagande i studien. Deltagandet ska vara frivilligt och deltagarna ska kunna avbryta sitt
deltagande när som helst (Jacobsen 2007; Kvale 1997). Vid den första kontakten med
respondenterna informerades de om studiens syfte och frågeställning. Detta för att de skulle få
en möjlighet att reflektera kring ämnet innan intervjusituationen. En nackdel med att lämna ut
information innan studien genomförs är att respondentens svar inte blir fullt naturliga och
ärliga (Jacobsen 2007).
I samband med intervjun överlämnades ett informationsbrev där syftet med underökningen
presenterades och frågor rörande konfidentialitet och frivillighet behandlades (Se Bilaga 1).
Respondenterna informerades muntligt om att deras deltagande var frivilligt och att de när
som helst kunde avbryta samt att de inte behövde svara på alla frågor. Vår bedömning var att
respondenterna själva hade makten att avgöra om de ville delta i studien och att de kunde
formulera fördelar och nackdelar med sitt deltagande. Vi frågade respondenterna direkt om de
ville delta och gick inte genom någon högre chef, som skulle kunna utöva påtryckningar på
dem.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
22
En annan etisk aspekt som ska beaktas inom all forskning är den enskildes rätt till sitt
privatliv (Jacobsen 2007). Studien berör, enligt vår mening, inte en privat angelägenhet för
respondenterna. Uppfattningar av vad som är privat skiljer sig dock åt mellan personer
(Jacobsen 2007). Det är en personlig upplevelse inom yrkeslivet som är fokus för
undersökningen, vilket för den enskilda kan uppfattas som något känsligt.
Inom forskning är konfidentialitet ett annat viktigt begrepp. Detta innebär att man ska
anonymisera deltagarna och förvara forskningsmaterialet på ett sätt så att obehöriga inte kan
komma åt det (Bryman 2002). För att trygga personens rätt till sitt privatliv är det viktigt att
inte kunna spåra information tillbaka till källan. Urvalets storlek är högst relevant i detta
avseende. Vid ett litet urval ökar risken för att kunna utläsa vem som står bakom ett visst
uttalande (Jacobsen 2007). Genom det begränsade antalet respondenter, är detta ett centralt
problem i studien. Risken kan minimeras genom att avidentifiera personerna, exempelvis
genom att ta bort namn och/eller ålder (Jacobsen 2007). Därför har vi refererat till
respondenterna utifrån deras yrkeskategorier. Respondenterna gav sitt samtycke till detta och
de informerades om hur detta skulle komma att påverka anonymiteten. Respondenterna gav
även sitt samtycke till att nämna Gottsunda/Valsätra vid namn. Även vid bearbetning av
materialet, som vid utskrift, är det av vikt att bevara anonymiteten (Kvale 1997) därför har vi
förvarat materialet så att otillbörliga inte kan komma åt det.
Vi som genomför studien bör kontinuerligt fundera på vår roll som undersökare. Det är av
vikt att reflektera kring det ansvar vi har för att undersökningen frambringar ny kunskap och
att den är av god kvalitet. Mellan intervjuaren och intervjupersonen finns det en ständigt
närvarande maktasymmetri. Intervjuaren formulerar syftet och styr samtalets riktning (Kvale
1997). För att kringgå problemet med att vi som intervjuare befinner oss i en position där vi
har ett tolkningsföreträde, så gavs respondenterna ett utrymme att uttrycka vad som är
betydelsefullt för dem. Med hjälp av semi- strukturerade intervjuer har respondenterna haft ett
utrymme att fylla ut intervjuerna med det som de anser är väsentligt att belysa.
4.5.1 Förförståelse
En av författarna har tidigare genomfört sin verksamhetsförlagda utbildning med bland annat
fältsekreterarna. Detta gör att denna person redan har en kunskap om området. Denna
förförståelse kan påverka undersökning genom att en av författarna redan innan har en
uppfattning och detta kan återspeglas både i själva inriktningen av studien, intervjutillfället,
vilka resultat man söker och hur de tolkas. Vi tror att vi kan väga upp detta genom att en av
oss saknar tidigare erfarenhet av området och fältsekreterarnas arbete. Vi måste dock vara
vaksamma för hur denna förförståelse kan påverka studien.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
23
4.6 Respondenter
I studien ingår som nämnt sex respondenter. Här följer en kort presentation av dessa.
Fältsekreterare 1 & 2:
Arbetar uppsökande
Arbetar kartläggande
Arbetar samverkande
Stöttar ungdomar i deras kontakt med andra samhällsaktörer
En av fältsekreterarna hade slutat arbeta med fältarbete ett par månader innan
intervjun genomfördes
Polis 1:
Har en arbetsledande funktion
Arbetar till stor del administrativt
Arbetar med samverkan med interna och externa kontakter
Har tidigare erfarenhet av att arbeta i yttre tjänst i området
Har ansvar för ungdomsutredare och poliser/närpoliser i yttre tjänst
Arbetar mycket ungdomsrelaterat
Polis 2:
Arbetar i yttre tjänst som närpolis
Polisens representant i samverkansgrupper i området
Socialsekreterare 1:
Har en arbetsledande funktion inom barn- och ungdomsenheten
Arbetar med myndighetsutövning
Arbetar med administrativa uppgifter
Har ett ärendeansvar
Har en beslutsfattande funktion
Företräder nämnden i domstolar
Socialsekreterare 2:
Arbetar med myndighetsutövning
Har utredande arbetsuppgifter.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
24
5 Resultat I detta avsnitt presenteras resultatet från intervjuerna. Vi har valt att föra samman uttalanden
från respondenterna, för att kunna se likheter och skillnader. Resultatet är indelat i tre
övergripande teman, med underliggande kategorier. Dessa framkom i innehållsanalysen.
Inledningsvis presenteras respondenternas ungdomsarbete. Därefter följer ett tema kring hur
respondenterna förhåller sig till samverkan i allmänhet. Avslutningsvis presenteras ett tema
som berör hur samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare ser ut.
Tabell 1: Innehållsanalys
Tema:
Ungdomsarbete
Samverkan i
allmänhet
Samverkan mellan
fältsekreterare,
polis och
socialsekreterare
Kategorier:
Målgrupp och
arbetsområde
Samverkansbegreppet
Kontakt
Relationsskapande
Arbetsgruppen
Syn på varandras
arbete
Attityder och relationer
Syn på ungdomar
Organisatoriskt
Fältsekreterarnas
påverkan på
samverkan
5.1 Ungdomsarbete
För att få en förståelse för hur respondenterna arbetar och med vilka, krävs en kartläggning av
ungdomsarbetet. Respondenterna beskriver vilka arbetet riktar sig till och vilka utmaningar de
möter i arbetet samt hur arbetet går till.
5.1.1 Målgrupp och arbetsområde
Fältsekreterarnas officiella målgrupp är ungdomar 13-20 år, men de möter också barn och
ungdomar i yngre åldrar. Polisen vänder sig i sitt arbete till människor i alla åldrar.
Socialsekreterare 1 arbetar med ungdomar som är 13-20 år och Socialsekreterare 2:s primära
målgrupp är barn 0-12 år.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
25
Fältsekreterarna beskriver att deras målgrupp är alla ungdomar i området, både de som vill
och inte vill ha kontakt. Polis 2 kan komma i kontakt med alla i området. Polis 1:s arbete
riktas mot alla ungdomar. Dessa fyra personer kommer i kontakt med en liknande målgrupp,
det finns en bredd i målgruppen. När det gäller socialsekreterarna så skiljer sig deras
målgrupp något från de övriga respondenternas. Socialsekreterare 1 uppger att han arbetar
med ungdomar med någon form av social problematik som ofta har en brist i motivationen.
Socialsekreterare 2 beskriver att hon arbetar med barn, ungdomar och familjer som har
aktualiserats hos socialtjänsten utifrån att deras behov av stöd behöver utredas.
Även om fältsekreterarnas arbete vänder sig till alla ungdomar i området så ligger fokus ofta
på ungdomar med riskbeteenden och som befinner sig i riskmiljöer. Arbetet är i många fall
riktat till ungdomar med social problematik. Exempel på en sådan problematik är ungdomar
som vistas i ” ” miljöer och är ute om nätterna. En utmaning som nämns är att
erbjuda stöd och hjälp till ungdomar och familjer i riskmiljöer.
Det finns en mindre grupp ungdomar i området som har mer bekymmer än andra
som har, det är en marginaliserad grupp liksom, som begår.. till viss del brott.. men
har ett beteende som är önskvärt att jobba med. (Fältsekreterare 1)
Fältsekreterarna, Polis 2 och Socialsekreterare 2 har en direktkontakt med ungdomar i sina
arbeten. Fältsekreterarna och Polis 2 arbetar ute i ungdomarnas miljöer. Polis 1:s och
Socialsekreterare 1:s ungdomsarbete skiljer sig från de övriga. Polis 1:s arbete kretsar mycket
kring samverkan med andra aktörer. Hans kontakt med ungdomar är att han har ansvar för
personal som arbetar med ungdomar, det är alltså ett indirekt ungdomsarbete. Även
Socialsekreterare 1 har en indirekt kontakt med ungdomar genom sin arbetsledande funktion.
5.1.2 Relationsskapande
Ett återkommande ämne gällande ungdomsarbete är vikten av att skapa relationer till
ungdomar och att ha ett gott bemötande. Fältsekreterarnas arbete kretsar till stor del kring att
skapa relationer och kontakter till ungdomar. För att åstadkomma detta kan det ofta räcka med
en första kontakt. Det är viktigt att vara synlig och finnas till hands för ungdomar. Att vara
nyfiken, våga gå fram och ha ett gott bemötande är andra betydelsefulla egenskaper. Polis 2
beskriver att basen i arbetet är kontaktskapande, även om han har andra arbetsuppgifter.
Sen viss lagföring också, […] det kanske inte är våran huvuduppgift att försöka hitta
brott på dom hela tiden … U …
förändra d […]det är svårt att ha en relation när man ska
hela tiden lagföra dom. (Polis 2)
För att skapa en god relation till ungdomar krävs det tid och att man har en kontinuerlig
kontakt. Polis 1 beskriver att det är viktigt att skapa relationer till ungdomar i området och
tidigt förmedla en bra bild av polisen. Han berättar att det är viktigt att arbeta med föräldrar
och skapa en relation till dessa.
Socialsekreterarna har i förhållande till varandra olika förhållningssätt kring behovet av en
god relation till en ungdom. Socialsekreterare 2 beskriver att i mötet med ungdomar är det
viktigt att inte vara för formell och att kunna skämta lite för att på så sätt komma dem nära.
Socialsekreterare 1 ser å sin sida fördelar med en formell relation. Hans arbete är inte
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
26
relationsskapande och genom den tvingande karaktären som ofta råder kan det som
socialsekreterare vara svårt att bygga en god relation. Detta krävs inte heller ur ett rättsäkert
perspektiv.
Respondenterna uppfattar att det hos vissa ungdomarna i området finns en negativ attityd till
vuxna och auktoriteter, till såväl polis som socialtjänst. Fältsekreterare 1 uttrycker att detta
kan medföra en dålig utgångspunkt i det relationsskapade arbetet, då en del ungdomar har
förutfattade meningar om honom. Ungdomar missuppfattar hans yrkesroll och han blir
misstagen för att vara väktare, polis eller socialsekreterare.
Polis 1 förklarar den negativa attityden som en reaktion på tidigare negativa erfarenheter av
polisen. Polis 2 framhåller att även poliser kan ha fördomar gentemot ungdomar.
5.2 Samverkan i allmänhet
Respondenterna ombads att svara på frågor om samverkan i stort, vad de ser på som viktigt i
samverkan och hur de skulle vilja att samverkan såg ut.
5.2.1 Samverkansbegreppet
Överlag framstår samverkan som en typ av samarbete för respondenterna. Ett exempel som
belyser detta är Fältsekreterare 1:s sammanfattning av samverkan som ”
”. Han säger att samverkan handlar om att parterna träffas
tillsammans med den som det rör för att kunna erbjuda ungdomen adekvat stöd.
Polis 1 och Fältsekreterare 2 beskriver att det i samverkan är viktigt att ha en förståelse för de
man arbetar för. Polis 1 framhåller att det krävs samverkan för att hitta den grundläggande
orsaken till de problem som individer har, då det ofta handlar om komplexa livsöden som
sträcker sig en lång tid tillbaka. Samverkan är ett sätt att skapa sig en bred bild av
problematiken i samhället tillsammans med andra aktörer. Fältsekreterare 2 säger att det
handlar om tidiga upptäckter och tidiga insatser samt att ha ett helhetsperspektiv. I samverkan
kring ungdomar krävs en förståelse för vad det innebär att vara ung och växa upp i det
specifika området.
Socialsekreterare 1 problematiserar begreppet samverkan och ställer sig frågande till huruvida
det är eftersträvansvärt att samverka i alla situationer. Samverkan kan ge en ökad effektivitet,
men det kan också stå i konflikt med personers integritet. Den som samverkan berör bör vara
den som har makten i samverkan. En annan syn på detta sammanhang framför
Socialsekreterare 2 som säger att samverkan kan medföra att man minskar risken för att
ungdomar och deras familjer vänder myndigheter mot varandra.
5.2.2 Arbetsgruppen
I samverkan är det viktigt att olika aktörer fyller skilda funktioner och arbetar på olika sätt
med individer. I en samverkansgrupp beskriver poliserna att det är viktigt att arbeta
tillsammans, utifrån ett gemensamt mål men utifrån olika arbetsuppgifter.
… så finns det olika nivåer av problem bland ungdomar och samhället. [...]polisen,
vi tar ju den som är längst upp, den som är högsta problematiken. Men det som är
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
27
mellan, med olika steg, så ser jag att fältsekreterare, sociala och skolan har också
en väldigt stor bit att göra i sin roll. (Polis 1)
Citatet belyser de olika funktionerna som aktörerna fyller. Det är även av vikt att de enskilda
aktörerna fungerar självständigt. Det är viktigt att hjälpa varandra och driva varandra framåt
samt ha en god kommunikation.
Goda arbetsrelationer och förtroende mellan parterna ses på som viktigt hos respondenterna.
Enligt Socialsekreterare 1 handlar samverkan om att ta tillvara på varandras resurser och att
alla bidrar. Polis 1 beskriver att samverkansarbetet ofta blir knutet till en specifik person och
inte till en funktion, att det i många fall handlar om att ha rätt person på rätt plats.
Väsentligt för samverkansarbetet är att det finns en hög tillgänglighet, kontinuitet och täta
kontakter i samverkansgruppen. Fältsekreterare 1 framför vikten av tydliga strukturer och att
man konkretiserar arbetet när det gäller samverkan kring ungdomar.
5.3 Samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare
Inom detta tema presenteras hur polis och socialsekreterare samverkar med fältsekreterarna
och vice versa.
5.3.1 Kontakt
Fältsekreterarna, Polis 2 och Socialsekreterare 1 möts under SSP- möten (samverkan mellan
socialtjänst, skola och polis). Fältsekreterarna, Polis 2 och Socialsekreterare 2 möts i
sammanhang, exempelvis nätverksmöten, där myndigheter ses för att tillsammans med
ungdomen diskutera en oro utifrån ungdomens situation.
Fältsekreterarna möter polisen i sitt vardagliga uppsökande arbete. De har även egna träffar
och gör hembesök tillsammans.
Socialsekreterare 1 uppger att fältsekreterarna inte är en del av hans dagliga arbete. Han
beskriver att fältsekreterarna till viss del har en annan målgrupp, vilket gör att de inte kommer
i kontakt så ofta. Polis 1 möter inte heller han fältsekreterarna i sitt dagliga arbete, även om
han har en kontinuerlig kontakt med dem.
5.3.2 Syn på varandras arbete
För poliserna innebär fältsekreterarna en kunskapsbreddning i deras arbete. Polis 1 beskriver
fältsekreterarna som en länk i samhället mellan polis och socialtjänst. De kan observera
området och skapa kontakt och relationer till de som bor där. Socialsekreterarna beskriver en
liknande funktion. De kan använda fältsekreterarna för att få information om området.
Socialsekreterare 1 ger som exempel att fältsekreterarna kan vara referenspersoner gällande
ungdomar och de är en resurs som han föreslår att handläggarna kan använda sig av. En
socialsekreterare anser att det skulle vara till nytta för arbetet om socialsekreterarna gavs
möjlighet att vara med i det uppsökande arbetet, för att skapa en egen bild av området.
Fältsekreterarna beskrivs som en förbyggande aktör i området. Socialsekreterare 2 menar att
fältsekreterarna ger socialtjänsten insyn i området, så att de kan agera i tid och förhindra
utvecklingen av problem.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
28
För poliserna fyller fältsekreterarna en annan funktion än vad polisen gör.
För vem ska annars prata till exempel med en kille eller tjej som är tio elva år som
man känner är lite på fel väg eller rör sig i fel sällskap, det känns lite för mycket att
polisen ska göra ett hembesök. Det kanske är rätt nivå att en fältsekreterare gör
något. (Polis 1)
Dom kan ju nå hem, nå fram hemma, på ett bättre sätt... och det är inte lika laddat
när han ringer på som att polisen gör det. Ibland kan det vara bättre att polisen gör
det för då får det verkligen en effekt men ibland kan det till och med bli sämre av
det.. eller i alla fall inte bättre. (Polis 2)
Fältsekreterarna kan ha en mjukare framtoning än polisen. De kan få kontakt med familjer
hemma på ett annat sätt än vad polisen kan få. Poliserna uppger att det är viktigt att
fältsekreterarna kan agera både självständigt och tillsammans med dem. Polis 2 anser att
fältsekreterarna innebär en avlastning i hans arbete.
För fältsekreterarna möjliggör samverkan en god relation till polisen, vilket medför ett nära
samarbete. Polisen kan ge lägesbeskrivningar.
… har hittat drogspår här, fimpar från haschrökning till exempel... då kan vi tala
om det för dom och dom kan åka dit. Det kan vara som ett tips till dom, eller
tvärtom. Att här uppehåller det sig mycket ungdomar, dom är ute och det verkar
lugnt och schysst men ni kanske vill g [… ] ” ”. […
]det är ett ge och ta. (Fältsekreterare 1)
Citatet visar hur polisen och fältsekreterarna fungerar som informationslämnare till varandra,
och hur detta påverkar ungdomsarbetet. Vid hembesök kan det ge en starkare effekt om
polisen närvarar, istället för att det endast är fältsekreterare. Fältsekreterare 2 anser att polisen
kan bidra med en annorlunda kännedom om ungdomar.
När fältsekreterarna är ute i området är det en trygghet för dem att veta att även polisen är ute.
Så vi är väl medvetna om att vi kan möta en del och vi kan inte, vad ska jag säga,
alltså dom eventuella hotfulla situationer som kan uppstå kan inte vi på nått vis gå
in i, utan vi måste ju alltid backa. Och det tycker jag är helt rätt, men då måste jag
veta att det finns en profession ute som faktiskt kan gå in när jag måste kliva ur.
(Fältsekreterare 2)
Fältsekreterarna kan känna sig fria i sin yrkesutövning när de vet att polisen är ute. En
bristande bemanning hos polisen medför en sårbarhet i deras arbete.
Socialsekreterarna är för fältsekreterarna aktörer som de kan rådgöra med och anmäla till. De
kan råda ungdomar som är i behov av stöd till att ta kontakt med socialtjänsten. Genom att
medverka i möten med socialtjänsten uppger Fältsekreterare 1 att han kan komma i kontakt
med ungdomar som han annars inte kunnat nå. Fältsekreterare 2 beskriver samverkan med
socialsekreterare som ett forum där respektive profession kan få en förståelse för varandras
arbete.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
29
5.3.3 Attityder och relationer
Polisen upplever inte att fältsekreterarna har en direkt påverkan på relationen mellan polis och
ungdom. Polis 2 tror att relationen kan förbättras om fältsekreterarna och polisen träffar en
ungdom tillsammans, men i det egna arbetet ser han ingen påverkan. Fältsekreterarna kan
påverka hur och om han ska närma sig en ungdom, genom att han tidigare kan ha fått en
lägesbeskrivning gällande denna. Polisen kan ha en inverkan på hur fältsekreterarna skapar
relationer till ungdomar.
Jo, för ser man att fältsekreterarna och polisen jobbar väldigt tajt tillsammans... har
man en dålig attityd till polisen kan det också slå på fältsekreterarna... för då ser
man dom som såhär... att de är ett. (Polis 1)
Citatet visar på uppfattningen att en dålig attityd mot polisen kan påverka ungdomarnas
inställning till fältsekreterarna. Den risk som Polis 1 beskriver i att fältsekreterarna blir för
starkt förknippade med poliserna är även något som fältsekreterarna tar upp. Fältsekreterare 2
vill minimera risken för att ungdomar tror att de berättar allt för polisen. Fältsekreterare 1
berättar att det är en teoretisk risk som inte har realiserats. Han tror att risken kan motarbetas
om fältsekreterarna är synliga tillsammans med polisen. Det blir då tydligare för ungdomarna
vilka olika organisationer de tillhör. Samtidigt anser han att de inte får bli för starkt
förknippade med polisen. Han har en förhoppning om att han har en påverkan på polisens
relation till ungdomarna i arbetet.
Socialsekreterare 1 tror att fältsekreterarna kan fungera som socialtjänstens representant ute i
området. De kan skapa förtroende för myndigheten och fungera som en länk mellan individer
och myndigheten. Han upplever dock att gemene man tror att fältsekreterarna tillhör
socialtjänstens myndighet. Därför tror han att fältsekreterarna inte har någon direkt påverkan
på relationen mellan ungdom och socialtjänstens myndighet.
Socialsekreterare 2 berättar att fältsekreterarna kan ha en positiv inverkan på relationen
mellan socialsekreterare och ungdom.
... alltså fältarna är ju väldigt tjenis med ungdomarna och så får vi vara den här
myndighetspersonen inräknat, men om dom ser oss tillsammans då blir vi ju lite
enklare för ungdomarna. (Socialsekreterare 2)
När socialsekreterare möter ungdomar tillsammans med fältsekreterarna kan detta påverka
relationen. Detta görs möjligt då ungdomarna kopplar ihop fältsekreterarna och
socialsekreterarna.
Fältsekreterarna känner ett ansvar för att förmedla en god bild av socialtjänsten till
ungdomarna. Fältsekreterare 2 hyser en förhoppning om att då hon ger ungdomarna ett gott
bemötande får ungdomarna en positiv upplevelse som även påverkar hur de ser på
socialtjänsten i stort. Fältsekreterare 1 beskriver ansvaret på följande sätt:
… personer söker sig till varandra och då är dom helt plötsligt en
marginaliserad grupp. […]Är man marginaliserad ja då är man ju utanför
samhället och då är det ju på nått sätt samhället man ställer sig också emot, som
blir fienden om man säger så. Så visst är det så, det är ju ett sätt att jobba mot
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
30
marginalisering, att inkludera i samhället och att man faktiskt förstår vad samhället
är till för och vad man kan ha för nytta utav det[…]Och det kan ju förhoppningsvis
leda till att man vill vara en del utav det också. (Fältsekreterare 1)
Citatet belyser att en viktig del av fältsekreterarnas arbeta är att arbeta med att förbättra
förtroendet gentemot samhället i stort. Detta är ett led i arbetet med att förmå individer att ta
del av det stöd och den hjälp som de är i behov av och som samhället kan erbjuda dem.
5.3.4 Syn på ungdomar
Polis 1 och Socialsekreterare 2 upplever att polis, socialsekreterare och fältsekreterare
använder samma språk när de beskriver de ungdomar som de arbetar med. Det finns dock
skillnader i vilka förklaringar som ges till de problem som uppstår. Fältsekreterarna upplever
att synen på ungdomar skiljer sig åt mellan parterna, då de har skilda fokus i sitt arbete.
Om vi målar upp ett scenario där en ungdom har begått ett brott, då är det
självklart att polisen har ju ett intresse av att beivra brottet. Socialtjänsten har ett
…
beteendeutveckling så att säga. Och jag har ett intresse av att ungdomen ska må bra
…
självklart socialtjänste … (Fältsekreterare 1)
Polis 2 beskriver även han att samverkanparterna har något skiftande perspektiv på
ungdomarna och att man lägger vikt vid olika företeelser. Fältsekreterare 2 berättar att polisen
i de flesta fall har störst fokus på de som löper risk för att hamna i kriminalitet och de som
redan befinner sig i kriminella sammanhang. Socialtjänsten har en bredare syn på ungdomen
då fokus ligger på familjen. Parterna använder ibland olika språk. Socialtjänsten refererar till
ungdomar som ärenden, medan Fältsekreterare 2 snarare vill benämna dem som ungdomar
och personer. Fältsekreterare 2 och Polis 2 framhåller vikten av att ha en samsyn kring de
ungdomar de arbetar med. Polis 1 betonar vikten av en gemensam målbild, att aktörerna har
nått en överenskommelse gällande hur arbetet ska utföras.
Den respondent som inte delade fältsekreterarnas målgrupp i så stor utsträckning, menar att de
inte alltid har så många gemensamma beröringspunkter. Åsikter gällande enskilda individer
kan skilja sig åt, men detta upplevs inte som något bekymmer.
5.3.5 Organisatoriskt
Det föreligger ett organisatoriskt hinder för samverkan i och med att fältsekreterarna och
barn- och ungdomsenheten tillhör olika delar av socialtjänsten. Merparten av respondenterna
uppger att sekretessen kan bli ett hinder i samverkansarbetet. Samverkan medför en risk för
att det inte kommer in anmälningar och att dokumentation inte sker på ett önskvärt sätt.
Fältsekreterarna känner en frustration över att sekretessen leder till att de inte kan få respons
på en anmälan. En annan risk som sekretessen kan innebära är att aktörerna arbetar från olika
håll med en och samma individ, det drivs parallella arbeten.
5.3.6 Fältsekreterarnas påverkan på samverkan
Ingen av respondenterna tror att fältsekreterarna har någon större roll i hur relationen och
samverkan mellan polis och socialtjänst ser ut. Det är allas ansvar att skapa goda relationer
och en god samverkan i en samverkansgrupp. En anledning till att fältsekreterarna inte har en
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
31
påverkan på samverkan är att det redan finns en etablerad samverkan mellan polis och
socialtjänst. Båda fältsekreterarna anser att de ibland kan förklara arbetet som
socialsekreterarna gör för polisen, hur arbetsförloppet ser ut hos socialtjänsten.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
32
6 Diskussion Denna avslutande del inleds med en summering av resultatet. I diskussionen appliceras
tidigare forskning löpande för att göra en jämförelse med denna studies resultat. De valda
teoretiska perspektiven, systemteori och symbolisk interaktionism, används för att förklara
hur aktörerna fungerar som ett system och hur interaktionen mellan dem sker.
Frågeställningarna besvaras utifrån vad som framkommit i resultatet och diskussionen.
Kapitlet avslutas med en genomgång över studiens begränsningar och implikationer för
framtida forskning och praktik.
6.1 Summering av resultat
Syftet med uppsatsen var att belysa hur fältsekreterare, polis och socialsekreterare ser på den
samverkan som de ingår i. Syftet var även att undersöka vilken funktion fältsekreterarna fyller
i enskilda polisers och socialsekreterares ungdomsinriktade arbete. Frågeställningarna var:
1) Vad upplever de olika professionerna som viktigt i samverkan?
2) Vilka erfarenheter har poliser och socialsekreterare av fältsekreterarna i sitt
ungdomsinriktade arbete?
Resultatet behandlar tre övergripande teman; ungdomsarbete, samverkan i allmänhet och
samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare.
Vad gäller respondenternas målgrupp har fyra av dem ett arbete som riktar sig till alla
ungdomar som bor i området och två av dem arbetar mot en mer specifik målgrupp. Fyra av
respondenterna har en direktkontakt med ungdomarna i området i sitt arbete. Ungdomsarbetet
handlar till stor del om att skapa relationer till ungdomar. Arbetet är i varierad grad beroende
av en god relation till den unge. Respondenterna berättar om en myndighetsskepsis i området,
som kan bli en utmaning i arbetet.
Respondenterna beskrev återkommande samverkan som en typ av samarbete.
Informationsutbyte mellan aktörerna beskrivs som en viktig del av samverkan. Samverkan
kan ge en bred bild av problematiken i samhället. En respondent problematiserade dock
samverkan och menar att det är viktigt att alltid beakta personens integritet. Det fanns en
uppfattning hos respondenterna om att samverkan handlar om att dela upp ansvarsområden,
men ändå arbeta mot ett gemensamt mål. Samverkansparter bör visa förtroende för varandra
och goda arbetsrelationer är av vikt.
Respondenterna beskriver fältsekreterarna som en förebyggande aktör. Fältsekreterarna
skildras som den aktör som observerar området och som kan bidra med viktig information.
Fältsekreterarna kan även ha en annan framtoning och de fyller andra funktioner än vad polis
och socialsekreterare gör. Överlag finns en förhoppning om att fältsekreterarna ska ha en
positiv inverkan på relationerna mellan ungdomar och andra myndigheter, men det råder
delade meningar kring att det skulle vara så. Kopplat till den myndighetsskepsis som finns i
området så framhålls det risker med att fältsekreterarna skulle bli allt för förknippade med
polisen. Fältsekreterarna uppgav att polisen medför en trygghet för dem i deras arbete och att
socialsekreterarna är aktörer som de kan slussa vidare till.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
33
Flera av respondenterna uppger att det för ungdomar ibland kan vara oklart vilken
organisation som fältsekreterarna tillhör. Respondenterna ger skilda beskrivningar av vilken
syn man har på ungdomar, de har olika perspektiv. Organisatoriskt föreligger hinder genom
den sekretess som råder mellan myndigheterna. Ingen av respondenterna tror att
fältsekreterarna har någon påverkan på själva samverkansrelationen mellan polis och
socialsekreterare. Det är allas ansvar att samverkan fungerar. Däremot kan fältsekreterarna,
enligt dem själva, ha en informerande funktion mellan socialtjänst och polis.
6.2 Diskussion
6.2.1 Viktigt i samverkan
Vikten av samsyn och gemensamma mål lyfts fram av respondenterna. Detta ses som centrala
förutsättningar för att samverkan ska kunna ske. Professionerna har olika perspektiv och
förklaringar till ungdomars utsatthet och hur man bäst bör arbeta med detta. I Forkby &
Larsens (2005) undersökning belyses att det kan uppstå konflikter i samverkansgrupper då
parterna har allt för skilda perspektiv. En slutsats som Stigsdotter Ekberg (2010) drar i sin
studie är att samverkanparterna har skilda problemförståelse, som försvårar samverkan. Att
det kan finnas skillnader i målformuleringar och perspektiv kan ha flera anledningar. I den
tidigare forskningen framkommer att en maktobalans mellan de berörda parterna kan påverka
hur den gemensamma samsynen skapas, en part kan få ett tolkningsföreträde (Forkby &
Larsen 2005; Jordevik & Hällgren 2005; SOU 2003). Stigsdotter Ekberg (2010) och Horwath
& Morrison (2007) beskriver att parternas olika organisationskulturer kan påverka
målformuleringar och samsyn i samverkansgrupper. I vår studie har vi inte kunnat utläsa
några tendenser till en maktobalans mellan professionerna. Respondenterna beskriver att de
har olika perspektiv, men detta ses snarare som en tillgång än ett problem i processen att
skapa en samsyn. Detta kan tolkas som att respondenterna inte ser samsyn som beroende av
ett gemensamt perspektiv. En samsyn är något som skapas tillsammans, där alla bidrar med
olika delar. Utifrån sin profession ser de på problem på skilda sätt. Vi tolkar det som att polis,
socialsekreterare och fältsekreterare har olika organisationskulturer, vilket ger skilda
utgångspunkter.
Då de professionella till viss del har skilda målgrupper kan det uppstå problem i definitionen
av målgruppen. Den samsyn som ofta beskrivs som gynnsam för samverkansgrupper kan
försvåras av att de inblandade aktörerna inte arbetar mot samma målgrupp. Skillnader i
målgrupper skapar en högre komplexitet i förhållande till omvärlden. Detta påverkar i sin tur
systemets enhetlighet. De professionella som inte arbetar med samma målgrupp intygar också
att de inte har så många beröringspunkter. I dessa avseenden kanske det inte handlar om ett
och samma system?
Systemisk ekologi är ett begrepp som presenterats i teoridelen. Även om respondenterna har
olika utgångspunkter måste de förhålla sig till varandra och verka tillsammans. De måste
betrakta det system som de alla ingår i som meningsfullt. Samsynen skapas genom
kommunikation, som i sin tur kan bygga ett gemensamt system. Utifrån ett systemteoretiskt
perspektiv ska systemets komplexitet motsvara omvärldens komplexitet. De olika
perspektiven aktörerna bidrar med återspeglar den komplexa målgrupp de arbetar med. För att
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
34
något ska definieras som ett system, måste man dock komma överens om vad som särskiljer
systemet från omvärlden. Respondenternas tydligt definierade samverkansgrupp SSP är det
system med tydligast gränser. Här spelar även deras gemensamma målformulering roll för hur
de förhåller sig till omvärlden och andra system. Samsynen är ur ett symboliskt
interaktionistiskt perspektiv ett uttryck för hur parterna interagerar med och förstår varandra.
När parterna arbetar tillsammans så kommer de att använda liknande definitioner av
situationen. De skapar gemensamma symboler genom att de når en samstämmighet kring hur
de ska arbeta tillsammans och vilken målgrupp de ska möta. Svårigheter med att skapa
gemensamma symboler kan dock uppstå i och med att de har olika perspektiv. Sammantaget
handlar samverkan om att förstå, tolka och inkorporera andras perspektiv i sitt eget handlande
och verka utifrån en samsyn.
I studien beskrivs samverkan återkommande som en form av samarbete. I avsnittet Teori (3)
belystes definitionen av begreppet samverkan ur flera perspektiv. Det visade sig att
samverkan och samarbete är närbesläktade ord, som inte sällan har en liknande innebörd.
Henningsen m.fl. (2008) menar att samarbete i många fall är något som ryms inom
definitionen för samverkan. Vi upplever att respondenternas definition av samverkan har
likheter med vår definition. Att samarbeta har för respondenterna blivit en symbol för att
samverka. Enligt Henningsen m.fl. (2008) kräver samarbete att man kan komma överens och
verka tillsammans. Att samarbeta tycks vara en god grund för en samverkan. Trots att det i en
språklig mening finns en skillnad mellan begreppen, är det möjligtvis så att de i realiteten inte
kan uteslutas från varandra.
Goda relationer i samverkansgruppen framstår som viktigt för respondenterna. Kopplat till
systemteori är detta ett uttryck för att det är relationerna som skapar systemets karaktär.
Henningsen m.fl. (2008) samt flera av respondenterna nämner vikten av tillit och förtroende
som väsentliga förutsättningar för samverkan.
6.2.2 Samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare
Utifrån Horwath & Morrisons (2007) nivåer kring samverkan placerar vi samverkansgruppen
mellan co- operation (i enskilda fall) och co- ordination (formaliserad). SSP är ett mycket
formaliserat forum för samverkan, där de förväntas samarbeta. Det finns tydliga uppdrag
mellan polisen och fältsekreterarna i form utav exempelvis de hembesök de gör tillsammans.
Detta tyder på att mellan dessa aktörer ligger samverkan på co- ordination- nivå. I praktiken
genomförs arbetet dock i många fall på co- operation- nivå. Fältsekreterarna samverkar
exempelvis främst med socialsekreterarna i enskilda fall.
Henningsen m.fl. (2008) lyfter fram att med de krav som ställs på samverkan så suddas
gränserna mellan samverkanparterna ut, det blir inte lika tydligt vem som ska göra vad. Det
blir av vikt att de inblandade parterna har en gemensam problemdefinition. I vår studie
framstår det däremot inte som att samverkan skulle innebära att gränserna mellan
professionerna suddas ut. Tvärtom beskriver flera av respondenterna att det är viktigt att olika
individer och professioner fyller olika funktioner. Detta är inte något som inskränker på
samverkan, utan parterna kan istället komplettera varandra. Genom att anpassa sitt eget arbete
efter andras, i syfte att skapa en gemensam målbild, finns en risk för att det yrkesspecifika
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
35
hamnar i skymundan. Här anser vi att det finns en paradox. Hur upprätthåller man sin
yrkesidentitet samtidigt som man har en tät samverkan med andra yrkeskategorier?
Respondenternas beskrivningar tyder på att då man ser nyttan med samverkansparternas olika
funktioner ser man även vikten av sitt eget arbete.
Resultatet visar att samverkansparterna har en positiv syn på att de fyller olika funktioner
(jmf. Edvall Malm 2012). Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv kan detta ses som ett uttryck
för att vardera parts roll är tydligt definierad inom systemet. Vi tolkar det som att den roll som
vardera part fyller i systemet har formats utifrån vad de andra parterna kan tillföra. Detta kan
man till exempel se i Polis 2:s uttalande om att fältsekreterarnas arbete innebär en avlastning
för honom. Genom att verka inom ett system kan de täcka av hela det område de vill arbete
med, en person kan inte göra detta själv. Fältsekreterarna, polisen och socialsekreterarna kan
beskrivas som olika subsystem med olika funktioner med skilda förhållningssätt till
omvärlden. Genom att de inbördes parterna differentierar sina roller gentemot varandra, så
framstår systemet som mindre enhetligt för omvärlden. Respondenterna uppger dock att
fältsekreterarnas roll är otydlig för ungdomen. Således blir det, trots differentieringen, i vissa
fall inte tydligt för omvärlden vilka skilda funktioner de har. Samverkansgruppen blir ett
forum där parterna kan få en förståelse för varandras situation och perspektiv, som i sin tur
blir en del av föreställningsvärlden. Genom den interaktion som sker i samverkan skapas
likheter i föreställningsvärlden. Människor förändras utifrån situation, det ligger en tonvikt på
aktivitet. Vardera samverkanspart förändras utifrån vilken samverkan den befinner sig i. I den
studerade samverkan har de en funktion som ska fungera i detta sammanhang. I andra
sammanhang kan deras roll te sig annorlunda.
Respondenterna har en föreställning om att ungdomarna i det aktuella området ibland har en
negativ attityd gentemot vuxna och myndigheter. Fältsekreterarna upplever att det finns en
risk för att de genom en tät samverkan kan bli för starkt förknippade med framför allt polisen.
I SOU 2003:99 beskriver socialsekreterare på liknande sätt att ett samarbete med polisen
riskerade att försvåra det relationsskapande arbetet med ungdomar. Det verkar som att om
omvärlden har en avig syn på någon del av systemet, så påverkar detta hela systemet. I
Anderssons (2010) undersökning av studiecirklar kring fältarbete framkommer det att
fältarbetarna i många fall arbetar med en grupp som har dåliga erfarenheter och en dålig bild
av myndigheter. Anderssons studie visar att fältarbetarnas arbete till stor del handlar om att
förmedla ett förtroende för myndigheter. Detta är även något som framkommer i vår studie.
Fältsekreterarna beskriver att de tar ett ansvar för att förmedla en positiv bild av andra
samhällsaktörer. Detta i syfte att ungdomarna i området ska få en fungerande relation till polis
och socialtjänst samt för att deras stöd ska bli mer tillgängligt för ungdomarna.
Fältsekreterarna arbetar för att skapa en positiv inställning till hela systemet. Om en del av
systemet har en svårarbetad relation till ungdomarna, så skapas det hinder för de andra
parterna i systemet och systemet blir inte heller fullt funktionellt om de inte kan möta sin
målgrupp. En tolkning är att detta hör samman med systemförnuftet, det vill säga vilka
processer som leder fram till att systemet kan betrakta sig självt som meningsfullt.
Fältsekreterarna kan själva dra nytta av att de arbetar med att minska myndighetsskepsisen.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
36
I studien framkommer att fältsekreterarnas funktion för polisen och socialtjänsten ofta är att
ge lägesrapporter och informera dem om vad som händer i området. Fältsekreterarna kan även
ha användning av ett informationsutbyte med polisen och socialtjänsten i sitt arbete. En av
fältsekreterarna beskriver detta som ” ”. Ingen av respondenterna uppger att
informationsutbytet skulle vara något negativt. Fältsekreterarna nämner inte att deras arbete
direkt begränsas av att de är informationsutlämnare till polis och socialtjänst. Såväl
Andersson (2010) som Edvall Malm (2012) menar att fältarbetare förväntas lämna
lägesrapporter till socialtjänsten. Detta riskerar att inskränka på fältarbetarnas huvudsakliga
syfte, att vara ett vuxet stöd för ungdomar. Den studerade fältverksamheten är en del av ett
samverkansprojekt. Respondenterna uppger att en del av samverkan är lägesrapporter.
Därmed uppfattar vi det som att informationsutbytet är en förutsättning för samverkan och att
det har varit så från start. Om informationsutbytet inte var en del av fältsekreterarnas arbete
skulle vi ställa oss frågande till i vilken utsträckning de skulle kunna tillföra något till de
andra samverkanspartnerna. Fältsekreterarna skulle ha en begränsad funktion för systemet och
därmed skulle de inte kunna vara en del av det. Å andra sidan ser vi i enlighet med
Andersson, B. (2005) risker med att informationsutbytet leder till att ungdomen tror att
fältsekreterarna delar all information med andra myndigheter, vilket skulle kunna påverka
relationen negativt. En fältsekreterare tar även upp risken med att ungdomar tror att
fältsekreterarna berättar allt för polisen.
Vår tolkning är att fältsekreterarna och polisen i yttre tjänst (Polis 2) har en välutvecklad
samverkan. I Edvall Malms (2012) studie framkommer att en god samverkan mellan polis i
yttre tjänst och fältsekreterare kan bero på att de arbetar i liknande miljöer. Vi tror att detta
även gäller för vår studie. Fältsekreterarna och Polis 2 arbetar i liknande miljöer och kommer
i många fall i kontakt med ungdomar genom ett uppsökande arbete. Det finns ett utrymme för
att skapa en förståelse för varandras arbete. Genom att vistas i samma kontext kommer deras
föreställningsvärld att likna varandra. För att applicera en systemteoretisk syn på denna
samverkan skulle man kunna betrakta polisen och fältsekreterarna som ett subsystem inom
samverkanssystemet. Genom den täta kontakten de har kan de bygga upp ett system som
delvis är avskilt från de andra och med en annan funktion.
Såväl Edvall Malm (2012) som Henningsen m.fl. (2008) beskriver att fältarbetare kan få en
roll som samordnare eller som medlare mellan samverkansparter. I vår studie framkommer
inte någon sådan bild av fältsekreterarna. Fältsekreterarna nämner visserligen att de ibland
kan informera polisen om socialtjänstens verksamhet. I övrigt beskrivs fältsekretererana som
en likvärdig aktör och det framhålls att alla parter har ett lika stort ansvar för att en samverkan
ska fungera. Vi ser detta som ett uttryck för att polisen och socialsekreterarna ser på
fältsekreterarna som en del utav ett av de system som de ingår i. Det lyfts även fram att
socialtjänsten och polisen redan har en väletablerad samverkan, som i många fall redan
fungerar bra. Vi tror att det är möjligt att fältsekreterare kan få en samordnande funktion i mer
ostabila organisationer, där samverkan mellan polis och socialtjänst inte är lika etablerad som
den tycks vara i Gottsunda/Valsätra.
Resultatet visar att sekretessen framstår som ett hinder för samverkan, då den hindrar
informationsutbytet. I SOU 2003:99 beskrivs en liknande bild när polis och socialtjänst
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
37
intervjuas (SOU 2003:99). Enligt 8 kap. 1§ Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
(OSL) får sekretessbelagda uppgifter i regel inte röjas för andra myndigheter eller enskilda.
Ett undantag från sekretessbestämmelserna kan göras om den enskilde har gett sitt samtycke,
vilket framgår i 10 kap. 1§ OSL. När en ungdom är aktuell i SSP så kan parterna samverka
och utbyta information om samtycke har inhämtats. I annat fall råder sekretess mellan
myndigheterna. Genom att sekretessen upplevs som ett hinder anser vi att det är synnerligen
angeläget att samverkansparterna inhämtar samtycke för att kunna möta ungdomens behov av
stöd.
6.3 Begränsningar
Metodvalet ledde till att frågeställningarna kunde besvaras. För att säkerställa att resultaten
var riktiga kunde intervjuerna ha kompletterats med exempelvis enkäter besvarade av andra
respondenter, en metodtriangulering kunde ha gjorts om vi hade haft mer tid (Jacobsen 2007).
Studiens resultat är bundet till en specifik kontext och personer, därav kan vi inte uttala oss
om huruvida dessa resultat även är giltiga i andra sammanhang.
Med bakgrund i valet av teorier, systemteori och symbolisk interaktionism, kunde
gruppintervjuer ha genomförts då vi betraktar respondenterna som ett gemensamt system.
Genom detta hade vi kunnat få flera perspektiv på samverkan som vi kan ha missat då vi
använde individuella intervjuer. Gruppintervjuer medför dock en del nackdelar. Bland annat
spelar grupprocessen en avgörande roll för utfallet och det finns en risk för att det uppstår
maktasymmetrier mellan intervjudeltagarna (Jacobsen 2007).
Det finns ett antal begränsningar med urvalet. En begränsning finns i att samverkan mellan
samtliga aktörer har pågått under en kort tid. Den positiva bild de ger av varandra kan vara en
effekt av att de ingår i ett nystartat projekt och ännu inte hunnit få så många negativa
erfarenheter. Flera av respondenterna har haft ett intresse av just denna specifika samverkan,
vilket kan ha påverkat vad de valde att berätta.
Genom vår utbildning och erfarenhet har vi en relativt bra bild av socialtjänstens och
fältsekreterarnas arbete. Däremot har vi en begränsad kunskap kring polisens arbete. Detta
kan ha medfört att vi haft svårigheter med att se helheten i polisens arbete, till exempel kan vi
ha missat att ställa vissa uppföljande frågor under intervjuerna.
6.4 Slutsats
Sammanfattningsvis visar resultatet att:
Vad respondenterna upplever som viktigt i samverkan:
Gemensam samsyn, det vill säga att det finns en konsensus i synen på det arbete som
utförs. Samsyn kan skapas utifrån skilda perspektiv som kompletterar varandra
Samverkansaktörerna bör fylla olika funktioner i arbetsgruppen och komplettera
varandra när det behövs
Goda relationer gynnar samverkansgruppen
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
38
Polisernas och socialsekreterarnas erfarenheter av fältsekreterarna i sitt ungdomsinriktade
arbete:
Fältsekreterarna bidrar genom att ha ett informationsutbyte med de professionella. De
betraktas som myndigheternas ögon utåt, som kan observera området och på så sätt
bidra med viktig information
Fältsekreterarna arbetar med att skapa ett förtroende mellan ungdomar och
myndigheter
Fältsekreterarna kan fylla andra funktioner än vad polisen och socialsekreterarna kan
Fältsekreterarna är en förebyggande aktör i området
Även om delar av studiens resultat bekräftar tidigare forskning på området, skiljer det sig
även i vissa avseenden. Tidigare undersökningar har visat att det kan uppstå hinder i
samverkan när berörda parter verkar utifrån skilda perspektiv (Stigsdotter Ekberg 2010). I
denna studie tycks skilda perspektiv snarare medföra fördelar i form av ett mer nyanserat
arbete. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv kan detta ses som ett uttryck för att det är av
vikt att fylla olika funktioner. Genom detta skapas möjligheter att möta omvärldens komplexa
behov. I samverkan skapas även en grund för att förstå varandras arbeten.
Forskning visar att det kan uppstå en maktasymmetri mellan yrkesgrupper (Forkby & Larsen
2005; Jordevik & Hällgren 2005; SOU 2003). Detta framkommer dock inte i vår studie. Det
är möjligt att andra representanter från polis och socialtjänst, som inte vi har intervjuat,
upplever en maktasymmetri mellan yrkesgrupperna. Särskilt intressant att lyfta fram är att vi
uppfattade det som att fältsekreterarna och polisen i yttre tjänst hade ett välfungerande
samarbete. I realiteten är det kanske inte organisationstillhörighet som förenar parterna? Det
handlar kanske snarare om att man har funnit ett gemensamt mål och tillvägagångssätt att
arbeta utifrån.
Det som framkommit i studien är att fältsekreterarna främst kompletterar poliserna och
socialsekreterarna i deras ungdomsinriktade arbete. Detta kan de göra genom sitt
informationsutbyte med dessa aktörer och genom att de arbetar förtroendeskapande gentemot
ungdomarna. Vår uppfattning är att fältsekreterarnas funktion inte kan ersättas av poliserna
och socialsekreterarna. Fältsekreterarna kan få tillträde till miljöer och bli mottagna på ett
annat sätt än vad de andra aktörerna skulle bli.
6.5 Implikationer för framtida forskning
Studien har klargjort ett antal frågor inom kunskapsfältet, men den har också väckt nya frågor.
Något som inte framkommit i denna studie är vad fältsekreterarna har för betydelse för andra
aktörer än polis och socialtjänst, som exempelvis skola. Fältsekreterarnas verksamhet riktar
sig även till skolan, därav skulle det vara intressant att undersöka vad de har för funktion för
denna aktör.
Något som inte har rymts inom denna uppsats är ett brukarperspektiv på fältsekreterarnas
funktion. Detta är något som de professionella i studien har efterfrågat. Ett brukarperspektiv
skulle innebära att man får en förstahandskälla ur en annan synvinkel (Jacobsen 2007) Ur ett
ungdomsperspektiv skulle det vara intressant att veta om de ser någon nytta med att flera
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
39
professionella arbetar tätt tillsammans i en samverkan. I Stigsdotter Ekbergs (2010)
avhandling framkommer att ungdomarna vill mötas av en samsyn från de professionella som
är inblandade. I vår studie beskriver respondenterna samverkan mellan myndigheter som
något positivt och att samverkan ofta kan vara till nytta för de ungdomar och familjer som
deras arbete riktas mot. Märker ungdomar och familjer av att flera aktörer samverkar? Blir
samhällets stöd och hjälp mer tillgängligt för dem när centrala samhällsaktörer samverkar?
Som tidigare nämnts om metodens begränsningar i avsnittet Metod (4.1) är resultatet svårt att
generalisera. Detta kan överbryggas genom att göra flera jämförande studier inom området
(Jacobsen 2007). Genom en komparativ studie skulle man kunna urskilja fler perspektiv på
vad fältsekreterare spelare för roll för andra yrkeskategorier samt vad som är väsentligt i en
samverkansgrupp. Det hade varit intressant att studera organisationernas struktur och
applicera ett organisationsteoretiskt perspektiv. Hur påverkas samverkan av parternas
respektive organisationer?
6.6 Implikationer för praktik
Vår förhoppning är att denna studie har varit till gagn för respondenterna. Vi vill att de som
läser denna studie får en förståelse för de komplexa samverkanssystem som krävs för att möta
omvärldens behov. Det framstår som viktigt att ta till vara på vardera samverkansparts
funktion. Att arbeta i liknande miljöer tillsammans tycks stärka samverkan. Vi håller med
socialsekreteraren som uttryckte att det vore till nytta för dem som yrkespersoner och för
ungdomarna om de gavs tillfälle att utföra uppsökande arbete. Detta är dock en fråga som kan
handla om resurser och organisationsstruktur.
Problemet med att fältsekreterarnas yrkesroll missförstås kan minskas. Vi tror att det vore bra
om fältsekreterarna, förutom att informera om sin yrkesroll, även informerade om hur denna
skiljer sig från andras. Genom att informera om hur samverkan med andra aktörer ser ut, och i
vilken utsträckning denna sker, skulle de kunna minska risken för att ungdomen mister sitt
förtroende för fältsekreterarna.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
40
Källhänvisning
Böcker
Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Liber: Malmö.
Ander, B. (2005) ”Att komma för tidigt – förebyggande ungdomsarbete” i Ander, B.,
Andersson, M., Jordevik, K. & Leisti, A. (red.) (2005) Möten i mellanrummet – socialt
förebyggande arbete med ungdomar. Förlagshuset Gothia AB: Stockholm.
Andersson, B. (2005) ” Fältarbetet – en brokig kontinuitet” i Ander, B., Andersson, M.,
Jordevik, K. & Leisti, A. (red.) (2005) Möten i mellanrummet – socialt förebyggande arbete
med ungdomar. Förlagshuset Gothia AB: Stockholm.
Andersson, M. (2005) ”Trötta fötter och svåra frågor – uppsökande arbete bland ungdomar” i
Ander, B., Andersson, M., Jordevik, K. & Leisti, A. (red.) (2005) Möten i mellanrummet –
socialt förebyggande arbete med ungdomar. Förlagshuset Gothia AB: Stockholm.
Andresen, R. och Jensen, S,E. (2002) ”Från individfokusering till systemfokusering på
problembeteende i skolan” i Andresen, R. (red) (2002) Sociala nätverk, grupper och
organisationer – praktiskt arbete och teoretisk reflexion. Natur och kultur: Stockholm.
Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö.
Jacobsen, D. I. (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Studentlitteratur: Lund.
Jordevik, K. & Hällgren, C. (2005) ”Samverkan för ungdomars skull – bra, men inte helt
enkelt!” i Ander, B., Andersson, M., Jordevik, K. & Leisti, A. (red) (2005) Möten i
mellanrummet – socialt förebyggande arbete med ungdomar. Förlagshuset Gothia AB:
Stockholm.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund.
Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn.
Forskningsmetoder och resultat. Centrum för utvärdering av socialt arbete och Gothia Förlag:
Stockholm.
Moe, S. (1996) Sociologisk betraktelse. En introduktion till systemteori. Studentlitteratur:
Lund.
Payne, M. (2005) Modern teoribildning i socialt arbete. Natur och kultur: Stockholm.
Trost, J. & Levin, I. (2004) Att förstå vardagen – med ett symboliskt interaktionistiskt
perspektiv. Studentlitteratur: Lund.
Artiklar och forskningsrapporter
Andersson, B. (2011) Finding ways to the hard to reach - considerations on the content and
concept of outreach work. European Journal of Social Work 2011; 1-16.
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
41
Andersson, B. (2010) Erfarenheter av uppsökande arbete med vuxna och unga vuxna. En
rapport baserad på fem forskningscirklar om uppsökande arbete. Rapport 6:2010. FoU i
Väst/GR: Göteborg.
Forby, T. & Larsen, T. (2005) Katalysatormodellen i brottspreventiv samverkan.
Utvärderingar av Ung och Trygg i Göteborgs första fas. FoU i Väst: Göteborg.
Henningsen, E., Gotaas, N. & Feiring, M. (2008) Møter med ungdom i velferdsstatens
frontlinje. Arbeidsmetoder, samarbeid og dokumentasjonspraksis i oppsøkende
ungdomsarbeid. Norsk institutt for by- og regionforskning: Oslo.
Horwath, J. & Morrison, T. (2007) C ’
services: Critical issues and key ingredients. Child Abuse & Neglect 2007;31: 55-69.
Riksförbundet för fältarbete (2010) Fältarbete och Forskning – En sammanställning av
forskning som gjorts på fältarbete i Sverige. RiF Rapport 2010:1. Riksförbundet för
fältarbete.
Avhandlingar
Edvall Malm, D. (2012) Det socio-polisiära handlingsnätet: Om kopplingar mellan polis och
socialtjänst kring ungdomars kriminalitet och missbruk. Institutionen för socialt arbete, Umeå
Universitet: Umeå.
Stigsdotter Ekberg, M. (2010) Dom kallar oss värstingar - e i mötet med
skola, socialtjänst och polis. Linnaeus University Dissertations Nr 25/2010: Kalmar/Växjö.
Offentligt tryck
Polislag (1984:387).
Regeringens proposition 1979/80:1 om socialtjänsten.
Statens offentliga utredningar (2003) Sekretessen mellan och inom myndigheter. SOU
2003:99.
Socialnämnden för barn och unga i Uppsala (2010) Sammanträdesprotokoll 2010-12-15.
Socialtjänstlag (2001:453).
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).
Elektronisk resurs
Nationalencyklopedin 7 november 2012.
http://www.ne.se/sve/samverka?i_h_word=samverka
Nationalencyklopedin 7 november 2012.
http://www.ne.se/sve/samarbeta?i_h_word=samarbeta
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
42
Uppsala kommun Lokala Brottsförebyggande rådet (Brå) Uppsala 12 december 2012.
http://www.uppsala.se/Kommunpolitik/Trygghet-sakerhet--
kris/Brottsforebyggande/Brottsforebyggande-rad/
Uppsala kommun Nyheter, Socialtjänst, polis och skola bildar lokal grupp i Gottsunda, 12
december 2012.
http://www.uppsala.se/Nyhetsarkiv/Nyheter-Boende-miljo-trafik/Socialtjanst-polis-och-skola-
bildar-lokal-grupp-i-Gottsunda/
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
43
Bilaga 1: Informationsbrev
Informationsbrev
Du har tidigare tillfrågats om att delta i denna studie. Ditt deltagande är frivilligt och du kan
avbryta när som helst utan närmare motiveringar. Det är frivilligt att svara på de frågor vi
ställer, därmed kan du välja att hoppa över att svara på vissa frågor eller ångra dina svar.
Syftet med denna studie är att undersöka hur fältsekreterarnas närvaro i området påverkar
polisen och socialtjänsten i det ungdomsinriktade arbetet. Ett led i detta är att även undersöka
hur samverkan mellan dessa olika aktörer ser ut. Vi vill genomföra denna studie då vi är
intresserade av samverkan kring ungdomsfrågor och vi tycker att detta är ett viktigt ämne att
belysa. I undersökningen deltar fem respondenter; polis, socialtjänst och fältsekreterare. Du
har valts ut då du har anknytning till fältverksamheten.
Materialet behandlas konfidentiellt. Endast vi som genomför intervjuerna och vår handledare
har tillgång till det insamlade materialet. Detta material kommer sedan att bearbetas och vi
kommer att försöka hålla deltagarna anonyma i den mån det går. Vi kan dock inte garantera
full anonymitet då vi skriver om ett specifikt område. Du kommer att benämnas utifrån din
yrkestitel, och inte utifrån ditt namn. När uppsatsen är färdig kommer allt analysmaterial att
förstöras.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en C-uppsats vid Uppsala Universitet. Du
har rätt att ta del av den färdiga uppsatsen, om du vill kan vi skicka den till dig.
Intervjun kommer att ta ungefär en timme.
Har du några synpunkter eller funderingar så hör gärna av dig till oss!
Uppsala 2012-11-22/23/27
Studenter:
Clara Jacobsson Kerstin Smedborn Nyström
070 57 85 367 073 81 67 211
[email protected] [email protected]
………………………………. ……………………………….
Clara Jacobsson Kerstin Smedborn Nyström
Handledare:
Christina Nehlin Gordh
018 - 611 20 34
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
44
Bilaga 2: Intervjuguide
Intervjuguide
Syfte
(Presentation av uppsatsens syfte och frågeställning)
De som kommer att intervjuas är polis, fältsekreterare och socialsekreterare.
Intervjun kommer att ta upp till en timme.
Konfidentialitet
I rapporten kommer du att vara anonym, men vi kan inte garantera fullständig anonymitet då det är ett
specifikt ämne vi skriver om. Vi kommer dock inte nämna området vid namn.
Rätt att avbryta
Du kan när som helst avbryta intervjun, och om det är någon fråga du inte vill svara på hoppar vi
självklart över den.
Samtycke till bandupptagning
Är det okej om vi spelar in intervjun?
Vi kommer att föra lite anteckningar som ett stöd under intervjun, men i rapporten kommer vi använda
det inspelade materialet.
Frågor till polis/socialsekreterare
Arbetsuppgifter
- Vilken är din position i organisationen?
- Vilka är dina övergripande arbetsuppgifter?
- Hur länge har du arbetat i området?
- Hur arbetar du med ungdomar?
- Hur skulle du beskriva de ungdomar du arbetar med?
- Hur arbetar du för att skapa en god relation till ungdomar?
- Är det något du upplever som särskilt utmanande i ungdomsarbetet?
Samverkan
- Vad är samverkan för dig?
- Vad uppfattar du som viktigt i samverkansarbete gällande ungdomar?
- Uppfattar du att olika yrkesgrupper pratar om de ungdomar ni arbetar med på lika eller olika sätt?
- Hur skulle du vilja att samverkan såg ut?
Samverkan med fältsekreterare
- I vilka sammanhang möter du fältsekreterarna? Kan du ge exempel?
- Vad har fältsekreterarna för funktion i ditt arbete?
- Påverkar fältsekreterarna ditt ungdomsinriktade arbete?
- Påverkar fältsekreterarna din relation till ungdomar i området?
- Vilka fördelar medför samverkan med fältsekreterarna i ditt ungdomsinriktade arbete?
- Vilka begränsningar medför samverkan med fältsekreterarna i ditt ungdomsinriktade arbete?
- Har ditt arbete med ungdomar ändrats sedan fältprojektet startade?
Samverkansrelationer
- Hur tycker du att samverkan/relationen med fältsekreterare fungerar?
- Hur tycker du att samverkan/relationen med polis/socialsekreterarna fungerar?
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
45
- Har fältsekreterarnas arbete inverkan på hur du samverkar/relationen med andra myndigheter?
Hur?
I mån av tid - Sammanfattning av intervjun
Några frågor/Övrigt att tillägga?
Frågor till Fältsekreterare
Arbetsuppgifter
- Vilken är din position i organisationen?
- Vilka är dina övergripande arbetsuppgifter?
- Hur länge har du arbetat i området?
- Hur arbetar du med ungdomar?
- Hur skulle du beskriva de ungdomar du arbetar med?
- Hur arbetar du för att skapa en god relation till ungdomar?
- Är det något du upplever som särskilt utmanande i ungdomsarbetet?
Samverkan
- Vad är samverkan för dig?
- Vad uppfattar du som viktigt i samverkansarbete gällande ungdomar?
- Uppfattar du att olika yrkesgrupper pratar om de ungdomar ni arbetar med på lika eller olika sätt?
- Hur skulle du vilja att samverkan såg ut?
Samverkan med polis
- I vilka sammanhang möter du polisen? Kan du ge exempel?
- Vad har polisen för funktion i ditt arbete?
- Påverkar polisen ditt ungdomsinriktade arbete?
- Påverkar polisen din relation till ungdomar i området?
- Vilka fördelar medför samverkan med polisen i ditt ungdomsinriktade arbete?
- Vilka begränsningar medför samverkan med polisen i ditt ungdomsinriktade arbete?
Samverkan med socialtjänst
- I vilka sammanhang möter du socialtjänsten? Kan du ge exempel?
- Vad har socialtjänsten för funktion i ditt arbete?
- Påverkar socialsekreterarna ditt ungdomsinriktade arbete?
- Påverkar socialsekreterarna din relation till ungdomar i området?
- Vilka fördelar medför samverkan med socialsekreterarna i ditt ungdomsinriktade arbete?
- Vilka begränsningar medför samverkan med socialsekreterarna i ditt ungdomsinriktade arbete?
Samverkansrelationer
- Hur tycker du att samverkan/relationen med polisen fungerar?
- Hur tycker du att samverkan/relationen med socialsekreterarna fungerar?
- Tror du att du påverkar samverkan/relationen mellan polisen och socialsekreterarna? Hur?
I mån av tid - Sammanfattning av intervjun
Några frågor/Övrigt att tillägga?
Clara Jacobsson Uppsala Universitet
Kerstin Smedborn Nyström Socionomprogrammet HT 2012
46
Bilaga 3: Exempel på kodning
Transkription Kod Kategori Tema
”När det blir lite
verkstad kring
ungdomar”
Faktiskt handlande Samverkansbegreppet Samverkan i
allmänhet
”D vara vem som
helst”
Vem som helst Målgrupp Ungdomsarbete
”J
”
Allas ansvar Fältsekreterarnas
påverkan på
samverkan
Samverkan mellan
fältsekreterare, polis
och socialsekreterare
”M vi
har givit dom ett gott
…”
Bemötande Relationsskapande Ungdomsarbete
”S
väldigt sårbart och
”
Resurser Organisatoriskt Samverkan mellan
fältsekreterare, polis
och socialsekreterare