Finanspolitiska rådets rapport 2014

–

Arbetsmarknaden

10 september 2014

1

• ”Jämfört med 2006 har mer än 300 000 fler personer ett

jobb att gå till.” ”Vi har idag högst sysselsättningsgrad

och högst arbetskraftsdeltagande i hela EU.”

Alliansens valmanifest

• ”Arbetslösheten har de senaste åtta åren ökat till

400 000 människor. Ungdomsarbetslösheten är nästan

25 procent.”

Socialdemokraternas valmanifest

• Finanspolitiska rådet: Leder finanspolitiken till varaktigt

hög sysselsättning?

2

Upplägg

• Kort om Finanspolitiska rådet

• Utvecklingen på arbetsmarknaden

• Vilken roll har regeringens reformer spelat?

• Hur ser förutsättningarna att väsentligt minska

arbetslösheten ut?

• Arbetsmarknaden för de unga

• Rådets sammanfattning om arbetsmarknaden

3

Finanspolitiska rådet

• Inrättades 2007

• Uppdraget: utvärdera regeringens finanspolitik

och övriga ekonomiska politik

• Därmed bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring

den ekonomiska politikens syften och effektivitet

• Huvudprodukten är den årliga rapporten ”Svensk

finanspolitik” som överlämnas till regeringen i maj

• Ett flertal underlagsrapporter per år

• Arrangerar minst två konferenser per år

• Utfrågning i finansutskottet varje år

4

Finanspolitiska rådet

Ledamöter

John Hassler (ordf.)

Irma Rosenberg (vice ordf.)

Anders Björklund

Hilde C. Bjørnland

Yvonne Gustafsson

Oskar Nordström Skans

5

Uppdraget

Rådet ska särskilt:

• Granska om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga

finanser, överskottsmålet och utgiftstaket

Rådet ska även:

• Bedöma hur finanspolitiken förhåller sig till konjunkturutvecklingen

• Bedöma om utvecklingen är i linje med långsiktigt uthållig tillväxt och

långsiktigt hållbar hög sysselsättning

• Granska tydligheten i regeringens ekonomiska propositioner och kvaliteten i

regeringens analysunderlag

• Analysera effekterna av finanspolitiken på välfärdens fördelning

• Verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska

politiken

6

Arbetsmarknaden

• Utvecklingen på arbetsmarknaden under senare år

• Vilken roll har regeringens reformer spelat?

• Hur har arbetslösheten utvecklats? Hur ser

förutsättningarna att väsentligt minska arbetslösheten

under kommande år ut?

• Hur ser arbetsmarknaden för de unga ut?

• Sammanfattning

7

Arbetsmarknaden 2006–2013 Tusental personer

8

Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Arbetskraftsdeltagande

Sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen 15–74 år Procent av befolkningen 15–74 år

9

Finanskrisen jämfört med 1990-talskrisen

80

85

90

95

100

105

80

85

90

95

100

105

0 4 8 12 16 20

Arbetskraftsdeltagande 2008 kv1 = 100

Sysselsättningsgrad 2008 kv1 = 100

Arbetskraftsdeltagande 1990 kv1 = 100

Sysselsättningsgrad 1990 kv1 = 100

Index Index

10

Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad Förändring sedan 2006

11

Befolkningens ålderssammansättning

5

10

15

20

5

10

15

20

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

15–19 år 20–24 år 25–34 år 35–44 år

45–54 år 55–64 år 65–74 år

Procent av befolkningen Procent av befolkningen

12

Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad

13

63

65

67

69

71

73

63

65

67

69

71

73

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Faktiskt arbetskraftsdeltagande

Faktisk sysselsättningsgrad

Justerat arbetskraftsdeltagande

Justerad sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen 15–74 år Procent av befolkningen 15–74 år

Arbetade timmar per person 2006kv1–2013kv4

1,3

5,4

-1,8

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

Befolkningen 15–74 år Kvinnor Män

Procentuell förändring

14

Arbetsmarknaden

• Utvecklingen på arbetsmarknaden under senare år

• Vilken roll har regeringens reformer spelat?

• Hur har arbetslösheten utvecklats? Hur ser

förutsättningarna att väsentligt minska arbetslösheten

under kommande år ut?

• Hur ser arbetsmarknaden för de unga ut?

• Sammanfattning

15

Effekter av regeringens reformer?

• Svårt att särskilja konjunkturella mönster från strukturella

faktorer.

• Studier av några av regeringens reformer visar på små

effekter.

• Jobbskatteavdraget har troligen bidragit.

• Goda offentliga finanser → Anställda i offentliga sektor

behövde inte sägas upp i samband med finanskrisen.

16

Arbetsmarknaden

• Utvecklingen på arbetsmarknaden under senare år

• Vilken roll har regeringens reformer spelat?

• Hur har arbetslösheten utvecklats? Hur ser

förutsättningarna att väsentligt minska arbetslösheten

under kommande år ut?

• Hur ser arbetsmarknaden för de unga ut?

• Sammanfattning

17

Arbetslöshet och långtidsarbetslöshet

18

0

10

20

30

40

50

60

0

2

4

6

8

10

12

14

1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014

Arbetslöshet (vä)

Långtidsarbetslöshet (hö)

Procent av arbetskraften 16–64 år Procent av arbetslösa 16–64 år

Arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen

19

Fler av de arbetslösa som tillhör utsatta grupper

20

40

42

44

46

48

50

52

54

56

58

40

42

44

46

48

50

52

54

56

58

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

AKU

Arbetsförmedlingen

Procent av arbetslösa Procent av arbetslösa

Arbetsmarknaden

• Utvecklingen på arbetsmarknaden under senare år

• Vilken roll har regeringens reformer spelat?

• Hur har arbetslösheten utvecklats? Hur ser

förutsättningarna att väsentligt minska arbetslösheten

under kommande år ut?

• Hur ser arbetsmarknaden för de unga ut?

• Sammanfattning

21

Unga 15–19 år efter arbetsmarknadsstatus

0

100

200

300

400

500

600

700

2006 (exkl.sommarmånaderna)

2006 (juni–aug) 2013 (exkl.sommarmånaderna)

2013 (juni–aug)

Utanför arbetskraften, heltidsstuderandeUtanför arbetskraften, ej heltidsstuderandeArbetslösa, heltidsstuderandeArbetslösa, ej heltidsstuderandeSysselsatta, heltidsstuderande

Tusental

22

Unga 20–24 år efter arbetsmarknadsstatus

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2006 (exkl.sommarmånaderna)

2006 (juni–aug) 2013 (exkl.sommarmånaderna)

2013 (juni–aug)

Utanför arbetskraften, heltidsstuderandeUtanför arbetskraften, ej heltidsstuderandeArbetslösa, heltidsstuderandeArbetslösa, ej heltidsstuderandeSysselsatta, heltidsstuderande

Tusental

23

Unga efter arbetsmarknadsstatus och ålder, män

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

Utanför arbetskraften, ej heltidsstuderandeArbetslösa, ej heltidsstuderandeSysselsatta, ej heltidsstuderandeHeltidsstuderande

Procent

Ålder

24

Unga efter arbetsmarknadsstatus och ålder, kvinnor

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

Utanför arbetskraften, ej heltidsstuderandeArbetslösa, ej heltidsstuderandeSysselsatta, ej heltidsstuderandeHeltidsstuderande

Procent

Ålder

25

Inaktivitet bland unga 18–24 år

26

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Norge Danmark Sverige Finland Euro-18 EU-28

2013

2006

Procent Procent

Sammanfattning I

• Arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och arbetade timmar

har utvecklats väl sedan 2006.

• Bedömningar av jobbskatteavdraget tyder på att denna reform

stått för en betydande del av de positiva effekterna.

• Goda offentliga finanser har också bidragit.

• Arbetslösheten högre än före krisen.

• Det finns anledning att vara oroad över långtidsarbetslösheten

och en ökad andel arbetslösa som tillhör utsatta grupper.

Regeringens prognos för jämviktsarbetslösheten kan visa sig

för optimistisk.

27

Sammanfattning II

• Arbetslöshetsmåttet olämpligt för att fånga ungdomars

etableringsproblem.

• Inaktivitet bland unga i regel ett bättre mått på

etableringsproblem.

• Inaktivitet bland unga är särskilt vanligt i åldrarna 19–20

år.

• Talar för att stöd till yrkesintroduktionsanställningar är ett

steg i rätt riktning för att underlätta ungdomars etablering

på arbetsmarknaden.

28