U T A N A T T S J Ä L V F A L L A D I T

7 steg för att hantera barnens gnäll, tjat & bråk

2 F Ö R O R D

Hej, vad glad jag är att du har hittat hit. För i den här e-boken har jag samlat superviktig information som borde sitta i

ryggraden hos alla föräldrar. Det du kommer att läsa vet du förstås redan, det handlar om vanligt sunt förnuft. Men i

vardagsstressen är det så lätt att ta till den där trista tonen, hitta kortsiktiga lösningar och sedan få dåligt samvete.

Därför denna påminnelse som kanske även ger några aha-upplevelser.

Så varsågod, här är sju steg för att inte bara hantera barnens gnäll, tjat och bråk – utan framförallt få en mer harmonisk

vardag där vi får en ökad förståelse för våra barn så att vi kan stötta dem genom livets villervalla.

Ulrika

D E N N A E - B O K Ä R F R A M T A G E N A V G L O W B Y U© 2 0 1 6 U L R I K A FA L L E N I U S / G L O W B Y U

W W W. G L O W B Y U . C O M

U T A N A T T S J Ä L V F A L L A D I T

7 steg för att hantera barnens gnäll, tjat & bråk

3D E S J U S T E G E N

1“ P U H , N U Ä R D E T Ä N T L I G E N L I T E L U G N T ”

Backa bandet

5“ D E T D Ä R Ä R V Ä L I N G E T AT T G R ÅTA Ö V E R ”

Konsten att lyssna

2“ B L I R T O K I G P Å A L LT S L A R V ” M E N . . .

Vad försöker barnet säga, egentligen?

6“ V A D Ä R D E T N U D Å ? ”

Coacha barnet att själv hitta en lösning

3“ D E T Ä R A L LT I D S A M M A V I S A ”

Förbered dig för det värsta

7“ D U Ä R S Å Å Å D U K T I G ”

Uppmärksamma allt de gör bra. På rätt sätt.

4“ S N A R T TA P P A R J A G D E T ”

Så behåller du lugnet de 7 magiska stegen

4 I N T R O D U K T I O N

D Ä R F Ö R S T R U L A R B A R N

Vi vuxna har våra idéer och önskemål om hur saker ska vara. Barn har ofta helt andra planer. Att fortsätta leka till exempel. Även om det serveras mat nu. Barn “strular” för att de vill ha uppmärksamhet, för att de inte känner sig förstådda eller så har de bara ett annat fokus för stunden.

Dumma dej!

5I N T R O D U K T I O N

INTRODUKTION När vi är utvilade, mätta, på glatt humör

och har gott om tid, då är det lätt att vara

de föräldrar vi vill vara. Att hjälpa till att

lösa syskongnabb, att leka med en sällskaps-

sjuk eller uttråkad 8-åring, att vänta ut en

långsam, pillig 3-åring eller att lyssna och

prata lugnt med en tokfrustrerad 5-åring.

Men vi tappar lätt tålamodet. För vi vill att våra barn ska komma direkt när vi ropar på dem. Vi vill att de ska leka fint utan en massa bråk. Vi vill att de ska plocka undan efter sig och hålla ordning på sina pryttlar. Vi vill gärna att de ska sitta fint vid mat-bordet utan att pilla i maten. Och de får gärna klä på sig täckisar, vantar och mössa utan strul, helst innan vi ens ber dem.

Men de är barn, med en helt annan agenda än den vi har och vad vi tycker är viktigt där och då. Men varför lyssnar de inte?

Maja är kanske inte hungrig och sugen på middag precis när vi har den klar. För hon är helt inne i någon lek, och mätt efter för många riskakor för en halvtimme sedan. Carl kanske inte alls är intresserad av att dela med sig av sina leksaker med lilla Elsa, utan vill ha sina saker i fred (och visar det genom att puttas eller rivas). Och Anton ser inte alls vinsten med att ha ett städat rum, han har ju tänkt fortsätta leka med Lego-brandstationen (som numera är i tusen bitar) direkt när han vaknar i morgon bitti, varför städa liksom?

Ja, du fattar. När vi tar oss tiden att sätta oss in i våra barns värld och vad deras fokus och önskemål är just nu, så får vi lite perspektiv på situationen och kan lättare behålla lugnet.

Det är vad den här lilla boken kommer att ge dig: smarta och egentligen självklara tips på hur vi kan hantera struliga vardagssituationer utan att koka över eller ens höja rösten. Varmt lycka till!

Dumma dej!

6 S T E G 1 – B A C K A B A N D E T

1D A G S F Ö R D I G !

Använd frågorna här intill och skriv ner vilka situationer med barnen som du önskar vore lite smidigare, trevligare och mer harmoniska?

B A C K A B A N D E T

Det är svårt att i stundens hetta tänka klart och vara superpedagogisk. När vi skulle ha suttit i bilen på väg till skolan för 10 minuter sedan. Frys istället ögon-blicket och plocka fram det vid ett annat tillfälle, när barnen (äntligen) somnat. Ställ dig dessa frågor:

• Vid vilka tillfällen brukar det brista – både för mina barn och mig?

• Någon särskild tidpunkt på dagen?• Finns det några uppenbara anled-

ningar till varför det tjatas, gnälls eller att jag har noll tålamod?

Det är smart att ställa sig bredvid och titta krasst på verkligheten för att se mönster, för ofta är det ju samma saker som upprepar sig. Gång på gång på gång.

Barnen är trötta och hungriga. Vi är stressade (och troligen också trötta och hungriga). Vi kanske är irriterade över något som hände på jobbet eller på någon tjatig svärmor och låter det gå ut över resten av familjen. Svart på vitt – hur ser det i regel ut hemma hos er och vad trig-gar den trista stämningen?

7S T E G 2 – VA D F Ö R S Ö K E R D I T T B A R N S Ä G A D I G

Bakom varje jacka kastad på golvet, varje tjuvnyp och varje Jag VILL ha en glass

finns en känsla. Det är beteendet vi inte gillar eller accepterar alla gånger, men känslan bakom beteendet är jätteviktig att se och försöka förstå. Och acceptera. När vi kan läsa av våra barn och visa att vi förstår vad de känner – oavsett det rör sig om frustration, avundsjuka eller godis-sug – först då kan barnet lugna ner sig och lära sig något viktigt av situationen. Och relationen oss emellan stärks, för vårt barn känner sig sedd.

Det är vårt ansvar som föräldrar att väg-leda våra barn och visa hur man kan

2bete sig istället. Det gäller att se objek-tivt på situationen och beteendet utan att hamna i samma hål som dem, där vi beter oss både barnsligt och respektlöst. För vi tjatar lika mycket som de, fast om andra saker. Vi skriker på dem, fast vi blir tokiga när de gör detsamma. Och vi tar tag i armen och svär, något vi såklart ogillar att se och höra våra barn göra.

Om vi tittar lite noggrannare på vårt eget beteende är det rätt glasklart att vi titt som tätt både kritiserar, hotar, straffar och gör oss roliga på deras bekostnad. Vi pratar över deras huvuden eller himlar med ögonen och visar vårt missnöje med

hela vårt kroppsspråk. Men ...

...vi menar inget illa förstås. Vi älskar ju våra barn och vill dem inget ont i världen. Men ibland tappar vi det och tar till metoder vi tror kommer bita på dem, för vi vet inte bättre just då.

Men nu är du här, och redan några steg närmare den förälder du vill vara – och som våra barn mår allra bäst av att ha.

Så se bortom varje (oönskat) beteende och försök förstå vad som döljer sig under ytan. Vad försöker ditt barn säga dig, egentligen?

N U Ä R D E T D I N T U R !

• Fundera på vad som kan döljas bakom de beteenden hos dina barn som verkligen triggar dig.• Vad försöker ditt barn säga dig, egentligen?• Och vilka beteenden hos dig själv ogillar du? Vad känner du i dessa stunder?

Snälla... VA D F Ö R S Ö K E R D I T T B A R N

S Ä G A , E G E N T L I G E N ?

8 S T E G 3 – F Ö R B E R E D D I G F Ö R D E T VÄ R S TA

Here we go again...

9S T E G 3 – F Ö R B E R E D D I G F Ö R D E T VÄ R S TA

När du nu har skapat en tydligare bild av vad som brukar vara tjafsigt hemma och vad som triggar ditt och dina barns ”dåliga” beteenden, blir det lättare att vara förut-seende. Titta på en situation i taget.

Vi tar ett exempel: gnället efter dagis och skolan, timmarna innan middagen.

Säg att tiden mellan dagis eller skola och middagen är lite rörig hemma hos er. Barnen är trötta och hungriga – eller så är de fulla av energi och vill hitta på en MASSA roliga saker med dig, och du som inte alls är sugen på att varken lägga pärl-plattor eller hoppa studsmatta. Det hade ju varit skönt att bara få softa med en tid-ning en stund, men det ska tvättas, lagas mat och kanske köras till någon aktivitet. Kanske det till och med finns något litet spädbarn som du behöver fokusera på, så storasyskonet måste snällt roa sig själv. Alla vill ha en del av dig, nu på en gång. Det tar inte lång stund innan det blir gnälligt och tjatigt. Och du blir den där mamman du svor på att aldrig bli, hon som lite för högt säger Snälla lugna ner er, medan det i själva verket kanske är du som behöver lugna ner dig.

Okej, du fattar scenariot, en helt vanlig eftermiddag i många hem med små barn.

3(Med lite större barn, kan det vara minst lika tjafsigt när man måste tjata om läx-läsning etc.)

Lösningen är att vara förutseende, som med det mesta här i livet om man vill att något ska falla väl ut. Hur hade man kunnat minimera tjafset i eftermiddags-exemplet? Hur kan du planera annorlunda för att ni inte ska hamna där om och om igen?

Här är några exempel från min egen vardag som med lite god planering (och självinsikt) gjort eftermiddagarna och kvällarna lite mindre kaosiga.

• Se till att ha maten klar innan. Alltså, man kan gärna laga storkok på söndagar, ha en stående matkasse-leverans etc. Då behöver man inte stå i grytorna med barnen runt benen.

• Om man ändå måste tillaga någon slags mat, serverar jag barnen något att äta så länge, typ grönsaksdipp. Och så involverar jag dem i dukningen.

• Jag lägger bort mobilen så att den inte pockar på min (eller barnens) uppmärksamhet. Den där är svår, supersvår, men så värt det.

• Jag ser till att ha avslutat viktiga grejer innan jag hämtar barnen så att jag kan fokusera på dem och inte smiter iväg till datorn – då blir det också lättare och roligare att göra något tillsammans, helst något vi alla tycker är kul. Typ spela spel.

• Det är viktigt att vara tydlig och berätta för barnen vad jag vill och behöver göra, men ge dem gärna en dos av dig först. Till exempel: När vi har

spelat klart Yatzy så vill jag förbereda

maten. Vill någon av er hjälpa mig då? På så vis förbereder jag barnen på att jag inte kommer leka hela eftermid-dagen. Jag bjuder in barnen att vara nära mig och ber om deras hjälp. Alla barn vill känna sig behövda.

Så, nyckeln är att ligga steget före. Det funkar i nästan alla situationer, allt från bilresan till Sälen till tandläkarbesöket. Tänk igenom scenariet innan och preppa för att det ska gå så smärtfritt som möjligt, istället för att bara hoppas på det bästa.

D A G S F Ö R D I G !

Fundera igenom och planera i förväg hur en vanlig vardagssituation kan underlättas genom att du är bättre förberedd.

Here we go again...

F Ö R B E R E D D I G F Ö R D E T VÄ R S TA

– O C H P L A N E R A F Ö R D E T B Ä S TA

1 0 S T E G 4 – I S T U N D E N S H E T TA

I STUNDENS HETTA –

SÅ HÅLLER DU DIG LUGN

Om du nu hoppat över steg 3 eller ändå hamnar i en virvelvind av bråk, tjafs, tids-press och irritation, så finns det förstås saker du kan göra ändå. Utan att falla ner i det där hålet jag beskrev tidigare. Säg att ni spelat klart Yatzy och barnen följer dig till köket och du börjar förbereda maten. De börjar strax bråka om vem som ska hjälpa till att duka, eller båda vill absolut duka fram den blå tallriken.

Det bästa du kan göra i det läget är att ta ett djupt andetag. Titta på situationen och berätta för barnen vad du ser: Jag ser

att båda vill hjälpa mig att duka, toppen.

Men båda vill ha den blå tallriken. Hur gör

vi nu? Är barnen hyfsat små har de tro-ligen inga bra lösningar själva, då får du hjälpa dem genom att bestämma åt dem vad var och en får duka fram och att ni gör tvärtom imorgon. Eller distrahera: Titta, vilken konstig fågel där ute!

Vid värre gräl, kanske man måste dela på barnen – utan att sätta någon i skamvrån eller vråla Nu går du in på ditt rum.

Det som är helt avgörande, oavsett vilken situation det gäller, är att du behåller lugnet. Kan du inte det, kan du behöva lämna rummet ett ögonblick för att samla dig. Hellre det än att du freakar ut. Försök att se de långsiktiga vinsterna med ett positivt föräldraskap, där du fokuserar på att se allt bra dina barn faktiskt gör, istäl-let för att påpeka och ge dem för myck-et uppmärksamhet kring alla ”rackartyg” eller allt strul (läs mer på steg 7).

Vet du med dig att du har lite svårt att vara lugn kan det såklart vara smart att planera in mer egentid. Och planera in sådant som du vet gör dig lugn och avslappnad. Ta en långpromenad eller springrunda i skogen, börja yoga och meditera – det gör verkligen susen. Och nu tänker du: Jo jag vet, men när ska jag hinna det? Ta myrsteg! Börja med en 5-minuterspaus. För vi har faktiskt alltid tid för det som är allra viktigast för oss. Och vad kan vara

viktigare än att ta hand om oss själva (syrgasmasken på flyget, du vet)? Så att vi kan vara de förstående, närvarande och trevliga föräldrar vi vill vara. Din egentid gynnar alla!

D A G S F Ö R D I G !

Vid det här laget börjar det nog bli tydligt att det börjar med oss – inte med barnen. Och hur vi väljer att hantera situationer.

Vad tror du skulle funka för dig för att minska risken för att “tappa det”?

4

1 1S T E G 4 – I S T U N D E N S H E T TA

NÄR DET BRISTER Vi halkar alla dit ibland. Får det där utbrottet. Vår frustration, stress eller vårt dåliga tålamod går tyvärr nästan alltid ut över dem vi älskar mest. Men det finns sätt att bli mer kontrollerad, och lugn.

Jag tror jag blir galen

1 2 S T E G 5 – K O N S T E N AT T V E R K L I G E N LY S S N A

K O N S T E N AT T LY S S N A O C H V E R K L I G E N F Ö R S TÅ

5Eller hur?

1 3S T E G 5 – K O N S T E N AT T V E R K L I G E N LY S S N A

Eller hur? Har du tänkt på om du är en god lyssnare? Någon som låter den du

talar med prata till punkt? Eller är du typen (eller känner någon) som gärna tar över konversationen och pratar mest själv? Kanske snabbt drar egna slutsatser eller som gärna vill komma med snabba lösningar? I all välmening förstås.

När det gäller våra barn vill vi ju sällan att de ska behöva vara kvar i tillstånd av ledsamhet, frustration, avundsjuka, oro eller hjälplöshet. Vi vill snabbt hjälpa dem ur dessa känslor, ibland till och med genom att förneka vad barnet känner för vi önskar att de borde känna på annat vis: Det där är väl inget att vara ledsen över, Nej

du är inte alls arg eller Men du älskar ju visst din syster.

Vi kan tycka att det är jobbigt att se våra barn ledsna eller besvikna.Vi gillar inte att se dem avundsjuka, vi förstår inte hur de kan agera så starkt för någon liten skitgrej. Och vi vill snabbt försäkra dem om att det inte är något farligt – vi tar bort känslan för dem. Eller så har vi för mycket omkring oss att vi inte riktigt orkar med – vi ignorerar dem helt enkelt.

För att lära ditt barn att hantera sina känslor och slippa utbrott eller oönskat beteende, så är det mest effektiva och medmänskliga sättet att försöka förstå känslan bakom beteendet (se steg 2), och att lyssna på ditt barn. Vad säger han eller hon, egentligen? Så här lyssnar man (och ja, vi alla behöver påminnas om hur man lyssnar på andra, oavsett om vi pratar med barn eller andra vuxna):

• Stanna upp med vad du gör och släpp allt du håller på med.

• Gå till barnet. Var nära, i barnets höjd.

• Lyssna utan att avbryta. Nicka och visa att du är intresserad. Låt barnet prata till punkt.

• Föreställ dig vad barnet känner, sätt dig in i hennes värld. Återge med ord vad du tror att hon känner: Du ser väldigt arg

ut, Jag tror att du är avundsjuk på Casper för att Casper fick följa

med mig och handla och inte du eller Kanske kände du dig utanför

när Maja och Lisa sa att du inte fick vara med.

• Beskriv barnets eventuella motstånd: Du vill verkligen inte bada

nu utan helst fortsätta leka eller Du önskar att du inte behövde gå

till skolan idag.

• Sympatisera med barnets känsla, visa att du förstår utan att lösa eller vara förnuftig. Bara bekräfta.

När vi stannar upp, lyssnar och verkligen ser våra barn brukar de oftast lugna ner sig och mjukna. Vi når in i deras värld – oavsett om de reagerat med att stänga in sig (fysiskt såväl som mentalt) eller är utåtagerande och slår eller skriker. Genom att aktivt lyssna stärker vi relationen med vårt barn och bäddar för en fin dialog även under trotsiga perioder eller tonåren.

1 4 S T E G 6 – L ÅT D I T T B A R N K O M M A M E D E G N A L Ö S N I N G A R

Du är min

L ÅT D I T T B A R N K O M M A M E D E G N A L Ö S N I N G A R

6

LÄMNA BARNET I FRED Ibland behöver vi bara lämna barnen att lösa sina egna konflikter. Eller låta dem söka tröst hos en trofast vän...

bästa vän

1 5S T E G 6 – L ÅT D I T T B A R N K O M M A M E D E G N A L Ö S N I N G A R

I de tidigare stegen beskriver jag vikten av att se och acceptera barnets känsla. Varför ska vi göra det? Kommer vi inte bara spä på känslan – add more fule to the fire, liksom? Snarare tvärtom. När vi tar upp stämningen till ytan visar vi att varje känsla (glad som obekväm) är okej. Däremot inte sagt att beteendet, vad det nu kan ha varit, är okej. Beteendet är bara toppen av ett isberg, och där under finns ett myller av känslor.

Vi kikar lite på beteendet. Här är ett vardagsexempel:

1 Två syskon bråkar. En av dem skriker Jag hade den först, den ena slår den andre, den andre ger igen. Det blir bråkigare och bråkigare och de ropar på dig. (Du tänker vad är det nu då, men undvik att säga det. Använd lärdomarna från steg 4.) Behåll lugnet!

2 Plocka fram dina coachande egen-skaper för att stoppa bråket men också låta barnen lära sig något, långsiktigt. Du går igenom punkterna från tidigare steg: lyssnar på vart och ett av barnen och sätter dig in i vad som hänt och hur de troligen känner: Det ser ut som om ni är

osams, båda vill ha ipad:en. Kalle, du säger att

du hade den först, och du Julia tycker att det är

din tur för Kalle har haft den länge.

3 Efter att ha benat ut vad som hänt och hur respektive barn upplever situationen ska du fortsätta hålla dig lugn och inte lösa situationen åt dem. Jag vet att det är lätt att man vill göra det, genom att ta den enes parti, typ Men Kalle ge Julia ipad:en nu,

se vad ledsen hon blev. Men undvik detta.

4 Ge barnen en chans att själva, med ditt stöd om det behövs, lösa situationen. Du kan säga: Två barn och en ipad, hur gör

vi nu? eller Har ni någon smart idé på hur

ni kan lösa det här? Jag finns i köket om ni

behöver min hjälp.

5A Vänta in barnen och se om de själva kan hitta en lösning. Vi tränar dem på att ta ansvar och vi visar att vi tror på våra barn. De blir inte så beroende av att vi som föräldrar konstant ska komma till deras undsättning. Detta förhållningssätt fostrar självständiga, kapabla, trygga och säkra barn.

5B I de fall barnen inte har några egna idéer kring hur de ska lösa situationen eller hantera sina känslor, får vi förstås hjälpa dem på traven eller ta beslutet i egna händer.

Här nedan finns några exempel på vanliga känslor och förslag på lösningar vi kan föreslå för barnen.

K Ä N S L A

Om barnet ofta är frustrerat

Om barnet är ledset

Om barnet känner sig ängsligt

F Ö R S L A G P Å L Ö S N I N G *

Ge barnet en egen arg-kudde som hon kan slå eller bita på, eller ett papper att riva sönder eller be barnet rita en arg teckning.

Lyssna på favoritmusik, titta i fotoalbum och prata om roliga minnen eller titta på något kul på tv.

Få vara tillsammans med någon eller att ha en lyckosten eller någon liten figur att ha i fickan att fingra på och som kan ge barnet ett lugn.

* V I K T I G T ! D e t ä r f ö r s t å s s u p e r v i k t i g t a t t h i t t a o r s a k e n b a k o m v a r f ö r b a r n e t k ä n n e r s i g f r u s t r e r a t ,

l e d s e t e l l e r ä n s g l i g t o c h s t ö t t a d i t t b a r n i d e t o c h h i t t a e n l å n g s i k t i g l ö s n i n g .

bästa vän

1 6 S T E G 7 – U P P M Ä R K S A M M A A L LT D E G Ö R B R A

Tack för at t du är du

1 7S T E G 7 – U P P M Ä R K S A M M A A L LT D E G Ö R B R A

så kommer vi också att få ser mer av det. Och barnen mår bättre också. Hela till-varon blir på riktigt mer harmonisk.

En viktig grej jag måste poängtera är att jag inte pratar om värderande beröm, där vi lite halvhjärtat eller alldeles för överväldigande säger Wow vad fint, Du är

så duktig eller Du är bäst, älskling i tid och otid. Nej, det är bra mycket mer givande att utveckla dessa superlativ och genom så kallat beskrivande beröm förklara lite mer i detalj vad som är så fantastiskt bra. Gör det ofta, även i sådana situationer som du kanske tar ett beteende för givet, eller tänker att detta borde ju ditt barn göra utan en massa beröm. Ös på!

• Tack för att du inte avbröt mig när jag

pratade i telefon.

• Vad fint att du sitter stilla på stolen.

• Du skrev Sverige med stort S, det visar

att du vet att man stavar länder och

städer med stora bokstäver.

• Jag vet att du hade bråttom i morse, så

jag uppskattar verkligen att du tog dig

tid att bädda din säng (motstå här att nämna något om att resten av rummet var rörigt).

För ju mer du uppmärksammar och visar uppskattning för bra saker, desto mer av dessa beteenden kommer du att se.

Detta förhållningssätt ska man förstås så ofta det går även använda vid tjafsiga situationer – för jag lovar att det finns något litet positivt i varje situation:

• Jag kan se att du blev arg när din syster

tog din leksak, men du slog henne inte.

• Vad bra att du ställde in mjölken i

kylen, så att den inte blir dålig.

• Det är så mysigt att äta middag med er

när ni inte tjafsar.

En riktig mind blower för mig var denna: att se något litet bra i varje situation. Hur bråkigt, stressigt, regnigt, tjatigt eller ir-riterat det än är, så finns det alltid något som är bra i varje stund.

Jag menar inte att man ska gå omkring och le och tycka att allt är fantastiskt hela tiden, för så är inte livet. Men det behöver inte vara så vansinnigt jobbigt heller.

Det som barn får uppmärksamhet kring, gör de mer av. I vanliga fall får de vår omedelbara uppmärksamhet när de gör något rackartyg, skriker eller krånglar i största allmänhet. Då är vi blixtsnabbt där, och hytter med fingret eller snäser åt dem att Sluuuuuta. Bingo, de har fått vår uppmärksamhet. Perfekt, då vet de vad de ska göra nästa gång också. Trots att vi sagt att så gör man inte.

Om vi vänder på steken och istället ger dem mindre uppmärksamhet när de gör något ”dåligt” och istället visar upp-skattning och boostar varje tillfälle de gör något bra, eller när de tar ett litet, litet steg i rätt riktning – så kommer de göra mer av det önskvärda beteendet. För barn vill vara till lags, de vill ha uppmärksamhet och de vill få bekräftelse. Så när vi ser och poängterar ett beteende vi vill se mer av,

7U P P M Ä R K S A M M A & B O O S TA A L L A T I L L FÄ L L E N D I T T B A R N

I N T E S T R U L A R

D A G S F Ö R D I G !

Öva på att hitta något litet positivt –något självklart eller något du får vaska fram i varje situation. Vad hittar du?

1 8 V I N S T E R N A M E D E T T P O S I T I V T F Ö R Ä L D R A S K A P

Vilka är då vinsterna med ett så kallat positivt föräldraskap (rakt av översatt från engels-kans Positive Parenting från vilken jag plockat det mesta av det jag förespråkar)?

Tänk att du nu kommer kunna sätta dig in i deras situation bättre och börja prata med dina barn på ett ett nytt sätt – det kommer leda till en mängd fantastiska förändringar. Det är i vardagen, hur vi pratar med dem dagligdags och hur vi tacklar vardagssituationer, som främst kommer prägla dina barn och er relation. Inte de dagar ni har tillsammans när ni är lediga, helt avkopplade.

V I L K A F Ö R Ä N D R I N G A R K O M M E R D U S E H E M M A ?

P U R E H A P P I N E S SE L L E R ?

Nu har du läst igenom de sju stegen och förhoppningsvis börjat applicera delar av mina

klokskaper. Eller, det är ju förstås inte mina påhitt. Föräldraskapet handlar ju till stor del

om sunt förnuft, eller hur? Och då vet du lika väl som jag att vardagen inte alltid kommer

vara genomharmonisk. Men med dessa tips kommer den bli bra mycket smidigare.

De främsta vinsterna med att anamma denna typ av föräldraskapsapproach är:

• du kommer få en mycket

bättre dialog med dina barn,

där de vill öppna sig för dig

• självförtroendet och egen-

värdet kommer stärkas,

likaså dina barns samar-

betsvilja och självständighet

• hela familjen kommer bli

tajtare och gladare, och ni

kommer visa större respekt

för varandra

• barnen kommer vilja göra

sitt allra bästa och inte ge

upp vid minsta motgång

V I N S T E R N A

1 9V I N S T E R N A M E D E T T P O S I T I V T F Ö R Ä L D R A S K A P

Bonus Innan vi tackar för den här gången, så vill

jag slutligen dela med mig av ett par smarta,

roliga aktiviteter att göra tillsammans med

barnen.

P A S TA B U R K E N

Om du vill främja syskonsämja eller i största allmänhet belöna gott beteende, så är Pastaburken en kul grej att testa.

Så här funkar det: Se till att ha penne (eller små kulor eller vad som helst) hemma och någon form av burk eller skål. Varje gång barnen håller sig till regeln (typ att bädda sängen varje morgon eller hjälpa till i köket) så får de lägga en penne i burken. Målet är att burken ska bli full och belöningen är något som ni bestämt tillsammans innan själva aktiviteten drar igång. Det kan vara allt från att bygga värsta stora kojan i vardagsrummet till-sammans, till att gå på bio.

Det här är en grym grej att göra för att skapa lite teamwork mellan syskonen.

R O S E N & T I S T E L N

En annan himla smart grej att göra till-sammans är Rosen & tisteln. Den syftar till att lyfta det som varit bra och det som varit mindre bra under dagen.

Så här kan ni göra: Vid middagen eller när ni ska natta barnen är det mysigt att ha en lugn stund tillsammans. Gör Rosen & tisteln genom att fråga ditt barn vad som var det bästa idag och det som var mindre bra. Även ni vuxna ska givetvis dela med er av er dag.

Att ge barnen och er själva tid att tänka igenom dagen och lyfta både det bra och mindre bra, stärker er relation. Använd lär-domarna från steg 5, att verkligen lyssna. Du kommer bli överraskad över vilken värdefull stund detta kommer bli, varje dag.

EN VERKTYGSLÅDA FÖR FÖRÄLDRAR

www.familyflow.se

EN KOPP TE OCH

ET T BL ÄNDVIT T LEENDE

Jag som är photoshoppad heter Ulrika Fallenius och bor utanför Stockholm med man och två barn. Vardagen är superhärlig. Och urjobbig. Ibland.

Men med en massa ess i rockärmen att plocka fram vid behov, är livet med barn nu så mycket

enklare och roligare.

Dagligdags jobbar jag med att inspirera, peppa och vägleda kvinnor/mammor att skapa en så

kul, skön & meningsfull tillvaro som möjligt. Min business har följt mina egna livsval – för allt jag

mått bra av vill jag sprida vidare till andra, förpackat på ett tilltalande sätt, utan trista pekpinnar.

På FAMILY FLOW hittar du tips & tankar för ett sunt och positivt förhållningssätt till familjelivet.

För vem vill inte ha en vardag med ännu mer flow?