SW EDIS H ENVI RO NM ENTAL PR OTEC TI ON AGEN CY

1(60)

Ek, AnnemayTel: 010-698 13 90Annemay.ek@naturvardsverket.se

PM2015-12-02 Ärendenr:

NV-

Grundvatten av god kvalitet - Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2015

Blekinge län

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

I större grundvattentäkter är det vanligt med förekomst av bekämpningsmedelsrester. För enskilda brunnar är kvalitetsproblem mycket vanligt, men mer analysdata behövs för att förstå problemens storlek och art. Kunskapen om grundvatten måste höjas och arbetet med vattenskyddsområden måste stärkas.

ResultatUtifrån tillgängliga data går det inte att se några generella förändringar av grundvattenkvaliteten. Grundvattenbildning är också en långsam process och kvalitetsförändringar i regel sker långsamt. Samtidigt är osäkerheten stor eftersom analysdata ofta saknas och kunskapen om påverkansrisker är bristfällig. Trots att arbetet med vattenskyddsområden har prioriterats under 2015 har inget nytt vattenskyddsområde fastställts under det senaste året, vilket gör att många vattentäkter fortfarande saknar skydd mot verksamheter och åtgärder som kan medföra förorening. En ny förordning och nya föreskrifter med skärpta regler för spridning och hantering av bekämpningsmedel har trätt ikraft. På sikt kan det minska förekomsten av bekämpningsmedelsrester i grundvattnet.

Kvalitetsproblem i Blekinges grundvattenDe vanligaste kvalitetsproblemen i Blekinges drygt 40 kommunala grundvattentäkter är förekomst av bekämpningsmedelsrester samt förhöjda klorid- och nitrathalter. Utifrån de vattenanalyser som finns inlagda i det nationella Vattentäktsarkivet [1] finns bekämpningsmedelsrester i 29 procent av täkterna. Halterna av klorid [2] och nitrat är förhöjda i 20 respektive 15 procent

BE SÖK : STO CK HOLM – VALH ALLAV ÄGEN 195ÖS TERS UN D – FO RS KAR ENS VÄG 5 , HUS UB

PO ST : 106 48 STO CK HOLM

TEL : 010-698 10 00FA X : 010-698 10 99E-PO ST : RE GIS TRA TOR @NATU RV ARD SV ERK ET .SE

INTE RNE T : WW W .NATU RV ARD SV ERK ET .SE

NATURVÅRDSVERKET 2(60)

av täkterna. Men eftersom mycket analysdata saknas och många ämnen inte är analyserade är osäkerheten stor. I några täkter har utökad provtagning visat påverkan av andra miljögifter än bekämpningsmedel. Mest omfattande är förekomsten av PFAS i Bredåkradeltat i Kallinge. Fynden av dessa föroreningar tydliggör att det behövs förbättrade riskbedömningar och analys av fler ämnen vid dricksvattenproduktion. I länet finns cirka 10 000 hushåll som tar vatten från egen brunn. Enligt de analysresultat som finns tillgängliga i nationell databas är det mycket vanligt med kvalitetsproblem. Tillgången på analysdata är mycket begränsad både vad gäller antal prov och analyserade ämnen.

Många täkter saknar vattenskyddsområdenBara hälften av länets grundvattentäkter har ett vattenskyddsområde [3]. De skyddade vattentäkterna står för knappt 80 procent av vattenuttaget i Blekinge. Många av de vattenskyddsområden som finns behöver uppdateras för att kunna ge ett bra skydd mot föroreningsrisker. Endast en femtedel av täkterna har ett vattenskyddsområde med föreskrifter enligt miljöbalken.

Grundvattennivåer – påverkan och skyddÖveruttag kan leda till ihållande låga grundvattennivåer som är negativt för vattenförsörjning, markstabilitet samt djur- och växtliv i angränsande ekosystem. I kustnära lägen kan problem uppstå med inträngning av salt vatten till grundvattnet. Ett större område med risk för överuttag finns på Listerlandet i västra Blekinge. Sedan 2008 pågår omfattande tillståndsprövning av befintliga vattentäkter där.

NaturgrusavlagringarBlekinge ligger i ett område med relativt få sand- och grusavlagringar. Uttaget av naturgrus är mycket lågt och andelen naturgrus är bara två procent av den totala grusanvändningen i Blekinge 2014, vilket är lägst i landet [4].

Analys och bedömning

Som tidigare är bedömningen att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är otydlig, kunskapsnivån om grundvattenkvaliteten och påverkansrisker är låg och kunskaperna förbättras inte tillräckligt fort. Nationella Vattentäktsarkivet är för ofullständigt för att ge en bra överblick över vattenkvaliteten i länets kommunala grundvattentäkter. Kunskapen om vattenkvaliteten i brunnar hos enskilda hushåll är mycket låg, samtidigt som kvalitetsproblem verkar vara vanligt. För att hindra förorening av grundvatten krävs förebyggande åtgärder. Eftersom grundvattenbildning är en långsam process tar det lång tid innan åtgärder ger effekt. Arbetet med vattenförsörjningsplaner [5] har påbörjats i länet och arbetet med vattenskyddsområden måste fortsatt prioriteras. De nya skärpta reglerna för spridning av bekämpningsmedel kan på sikt minska förekomsten av bekämpningsmedelsrester i grundvattnet.

NATURVÅRDSVERKET 3(60)

Stort kunskapsbehov om grundvattnets kvalitetFör att bedöma behovet av åtgärder krävs god kunskap om både påverkansrisker och vattenkvaliteten. Påverkansanalyser och riskbedömningar är viktiga underlag för planeringen som kräver samverkan mellan myndigheter för att bli bra. Övervakning prioriteras i riskområden och i dricksvattentäkter men bristen på lämpliga provtagningsplatser är ett stort problem. På sikt kommer övervakningen att ge en tydligare bild av förekomst av miljögifter i grundvattnet. Det finns ett behov av krav på råvattenkontroll vid vattenverk för att höja kunskapsnivån om grundvattenkvaliteten. Fler ämnen behöver analyseras och tillgängligheten till analysresultat från de kommunala vattentäkterna behöver förbättras. För Blekinge är Vattentäktsarkivet långt ifrån komplett. Enskilda brunnsägare behöver informeras om behovet av att, ur hälsosynpunkt, provta sitt vatten minst vart tredje år. I samband med detta bör de uppmuntras att godkänna överföring av analysresultaten till den nationella databasen som ligger till grund för analyser av vanliga kvalitetsproblem i olika områden.

Arbete med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplanerVattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentäkter mot föroreningar. Blekinges kommuner arbetar löpande med att utarbeta och föreslå vattenskyddsområden för fastställande av Länsstyrelsen. Det finns också möjlighet för kommunerna att själva fastställa vattenskyddsområden, vilket ibland kan vara ett bra alternativ. För att fler av Blekinges vattentäkter ska få ett bra skydd måste arbetet med vattenskyddsområden prioriteras även i fortsättningen.Genom regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner kan man ta hänsyn till vattenförsörjning i samhällsplaneringen på ett bra sätt. Olofströms kommun är den enda kommunen i Blekinge som har en fastställd vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan som beräknas bli klar under 2016. Detta kommer underlätta kommunernas fortsatta arbete med vattenförsörjningsplaner.

Indikatorer som följer upp målet

Klorid i grundvattnet Vattenskyddsområden Växtskyddsmedel Grusanvändning Grustäkt i grundvattenområden

Referenser

1. Information om Vattentäktsarkivet, Sveriges Geologiska undersökning.2. Indikatorn Klorid i grundvatten, Miljömålsportalen.3. Indikatorn Vattenskyddsområden, Miljömålsportalen.4. Indikatorn Grusanvändning, Miljömålsportalen.

NATURVÅRDSVERKET 4(60)

5. Information om vattenförsörjningsplaner, Sveriges Geologiska undersökning,rapport 2009:24.

6. Olofströms kommuns vattenförsörjningsplan

NATURVÅRDSVERKET 5(60)

Dalarnas län

9. Grundvatten av god kvalitet Bedömning: Nära Utveckling i miljön: Positiv

TablåtextMiljökvalitetsmålet är nära att nås. Bedömningen är mer positiv än den nationella 2014. Länet är gynnat när det gäller tillgången och kvaliteten på grundvatten. Regional planering har ökat förutsättningarna för ett bättre skydd av grundvattnet. Uttaget av naturgrus har minskat.

Resultat

Grundvattnets kvalitet nu och i framtidenDalarna har god tillgång till grundvatten av bra kvalitet. Analyser från cirka 160 provtagningsstationer längs grusåsar i länet visar att grundvattnet i övervägande fall har god kemisk status (1, 2, 3, 4, 5, 6). Länsstyrelsen har genomfört undersökningarna under perioden 2007–2013. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har utfärdat föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU-FS 2013:2). I en bilaga till föreskrifterna finns riktvärden för ett trettiotal olika ämnen som kan användas vid klassificeringen. Vid undersökningarna av grundvattnet i Dalarna har dessa ämnen samt ett sextiotal organiska miljögifter analyserats. Resultatet av arbetet med statusklassificering visar att åtta grundvattenförekomster i Dalarna riskerar att inte nå god status till 2021. Inom dessa områden kan grundvattnet ha påverkats negativt av mänskliga aktiviteter såsom avfallsdeponier, gruvavfall, jordbruk, avlopp och vägtrafik. Delprogrammet regional miljöövervakning för grundvatten (7) startade 2015 och löper till 2020. Tanken är att två analyser årligen från 39 provtagningsstationer ska ge kunskap om länets grundvattenkvantitet och kvalitet, samt hur dessa förändras över tid. Provtagningsstationerna är fokuserade på grundvattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjning.Under perioden 2010–2011 utarbetade Länsstyrelsen en regional vattenförsörjningsplan där varje kommun i länet behandlas (8). Planen innehåller en beskrivning av nuvarande förhållanden och en bedömning av grundvattenförekomsternas betydelse för nutida och framtida vattenförsörjning.

NATURVÅRDSVERKET 6(60)

Skydd i form av vattenskyddsområden och kommunala lokala föreskrifter kan bidra till att motverka förorening av grundvatten som används eller kommer att användas för dricksvattenförsörjningen. Omkring 30 allmänna vattentäkter i Dalarna saknar dricksvattenskydd och 70 vattentäkter har behov av uppdaterade föreskrifter.Bevarande av naturgrusavlagringarSett över en tjugoårsperiod har det årliga uttaget av naturgrus minskat till mindre än en tredjedel. Det är en positiv utveckling eftersom dricksvattenförsörjningen i länet till helt dominerande del baseras på grundvattenuttag och vattentäkterna ligger i anslutning till isälvsavlagringar med naturgrus. År 2014 användes 412 700 ton naturgrus vilket var 20 % av den totala ballastproduktionen. Andelen naturgrus har successivt minskat de senaste åren, från en tredjedel år 2011 till en femtedel av den totala ballasten 2014 (www.miljömål.se). Höjd skatt på naturgrus och en förändring i lagstiftningen har sannolikt bidragit till detta. Under 2012 färdigställde Länsstyrelsen en materialförsörjningsplan för Dalarnas län (9). Planen redovisar nuvarande förhållanden och alternativ för den framtida materialförsörjningen. I planen ingår en klassning av sand- och grusförekomsterna efter geovetenskapligt värde och intresset för naturvård, kulturmiljö och vattenförsörjning.

Analys och bedömningLänsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet är nära att nås i Dalarna. Länets grundvatten är av god kvalitet med några få undantag. Det som återstår för att målet ska uppnås är att vidta förebyggande åtgärder så att vattenkvaliteten kan bibehållas på lång sikt. Utvecklingen är positiv men grundvattenfrågorna behöver uppmärksammas mer i samhällsplaneringen och dricksvattenskyddet behöver stärkas. Skydd i form av vattenskyddsområden och kommunala lokala föreskrifter kan bidra till att motverka förorening av grundvatten som används eller kommer att användas för dricksvattenförsörjningen. I Dalarna finns omkring 100 vattenskyddsområden för allmänna vattentäkter. Av dessa är 70 vattenskyddsområden beslutade med stöd av tidigare lagstiftning än miljöbalken och kan vara i behov av uppdaterade föreskrifter och geografisk avgränsningar. Hösten 2014 saknade 31 allmänna vattentäkter vattenskyddsområde.I den regionala vattenförsörjningsplanen för Dalarnas län beskrivs områden som är av intresse för vattenförsörjningen. Dessa områden bör läggas in i kommunernas översiktsplaner.

NATURVÅRDSVERKET 7(60)

I vattenförvaltningsarbetet används en indelning av länets grundvattenförekomster som SGU har fastställt. SGU behöver omarbeta den nuvarande indelningen och avgränsningen för att grundvattenförekomsterna ska kunna användas praktiskt, bland annat i kommunal planering. Det är nödvändigt att varje grundvattenförekomst får en hydrogeologisk beskrivning och att avgränsningen omfattar ett mindre område så att förhållandena för en provtagningspunkt kan anses vara representativa, bland annat med avseende på risken för förorening. Ökad information behövs om att alla behöver hushålla med de grustillgångar vi har i Dalarna. Trafikverket och kommunerna är stora beställare av bygg- och anläggningsentreprenader. De behöver aktivt välja krossat bergmaterial eller återvunnet material vid sina upphandlingar. Referenser1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Organiska miljögifter i grundvatten. Rapport 2008:13.2. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Borlänge, Säters och Hedemora kommuner. Rapport 2010:05.3. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Avesta kommun. Rapport 2010:06.4 Länsstyrelsen i Dalarnas län. Grundvattenundersökningar i Dalarna 2010-2011. Rapport 2012:175. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Grundvattenundersökningar i Malung-Sälens kommun 2012. PM 2013:096. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Utvärdering av grundvattenundersökningar samt förslag till regional miljöövervakning av grundvatten i Dalarna. PM 2014:017. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Regionalt miljöövervakningsprogram för Dalarna 2015-20208. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Vattenförsörjningsplan – Dalarnas län. Rapport 2012:029. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Materialförsörjningsplan – Dalarnas län. Rapport 2012:03

Gotlands län

Grundvatten av god kvalitet

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet. Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren, men enligt de undersökningar av grundvattnet som görs kan man dock inte se någon tydlig förändring i positiv riktning.

NATURVÅRDSVERKET 8(60)

Resultat

Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet på Gotland under de senaste åren. Problem finns dock fortfarande med kvaliteten i allmänna och enskilda vattentäkter, samt med tillräcklig mängd grundvatten inom vissa områden. Stora uttag av grundvatten kan orsaka försämrad vattentillgång och försämrad vattenkvalitet, till exempel genom att salt grundvatten riskerar att tränga upp i det söta grundvattnet.För de fastigheter som tar vatten från egen brunn är problem med vattenkvaliteten vanligt. Under 2015 har vattnet i 200 enskilda brunnar analyserats, genom ett samarbete mellan Region Gotland, SGU och Länsstyrelsen. En rapport förväntas komma i början av 20161. Tidiga resultat visar att så många som 35 procent av de enskilda vattentäkterna i länet periodvis är otjänliga med avseende på bakterier och att cirka 25 procent av vattentäkterna har för höga kloridhalter. Problem med förhöjda kloridhalter har tidigare visat sig främst återfinnas i kustområdena samt i områden med knappt om grundvatten. Det finns också ofta hittar förhöjda halter av bor i det gotländska grundvattnet. Anledningen till detta är oklar, likaså riskerna. Flera kommunala grundvattentäkter är påverkade av bekämpningsmedelsrester. Under 2013–2014 analyserades läkemedel och klororganiska pesticider (det vill säga äldre bekämpningsmedel till exempel DDT) i flera stora grundvattenförekomster. Inga återfynd gjordes2.

Under 2015 har det viktiga och tidskrävande arbetet med vattenskyddsområden tagit ny fart i länet. Arbetet med fyra ytterligare områden har påbörjats, samtidigt som revideringen har fortsatt för de större vattenuttagen runt Visby. Region Gotland och Länsstyrelsen arbetar även inom projektet Dialogprocess för vattenskyddsområden, med syfte att få en effektivare hantering av bildandeprocessen, och en bättre och tydligare dialog mellan olika aktörer. Under 2016 kommer projektet att ta fram en checklista för hur man inom arbetet med vattenskyddsområden kan hantera olika intressen och perspektiv. Projektet är ett av fem åtgärdsprojekt för bättre vatten som finansieras av Havs- och vattenmyndigheten3. Ytterligare ett projekt handlar om grundvatten; framtagandet av ett informationsmaterial kring enskild vattenförsörjning som särskilt skall belysa Gotlands grundvattensituation, samt problematiken med relikt saltvatten.

Arbetet med att åtgärda enskilda avlopp inom Region Gotlands framgångsrika projekt Klart Vatten har fortsatt under året. Sedan 2010 har man inom projektet beslutat om förbättringsåtgärder av befintliga avlopp rörande cirka 2900 fastigheter.

En revidering av statusklassningarna av våra vatten har genomförts. Bedömningarna på Gotland är svåra att göra på grund av de gotländska 1 www.gotland.se/imcms/207632 www.lansstyrelsen.se/gotland/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/Pages/grundvattenprovtagning.aspx

3 Vatten på Gotland: www.vattenpagotland.se

NATURVÅRDSVERKET 9(60)

grundvattenförekomsternas stora utbredning. Fyra av Gotlands totalt 15 grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status, främst på grund av saltvatteninträngning och bekämpningsmedelsrester. Fem grundvattenförekomster bedömts ha otillfredsställande kvantitativ status.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Grundvattenfrågor har fått en ökad uppmärksamhet, men genomförandet och effekten av åtgärder tar lång tid. Utvecklingen i miljön är neutral. Under de senaste åren har flera betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men utvecklingen är inte tydlig.

På Gotland finns en stor säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Jordtäcket är inom stora områden tunt och det finns då ofta snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem. Grundvattnet har där ett dåligt skydd mot föroreningar och är därför högst sårbart. Genom det arbete som pågår inom vattenförvaltningen har grundvattenfrågor fått ökad uppmärksamhet. Åtgärdsprogram upprättas i syfte att allt vårt grundvatten skall uppnå god status. Undersökningar av grundvattnet som görs visar dock ingen tydlig förändring i positiv riktning.

Inom samhällsplaneringen fortsätter Region Gotland att arbeta för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. Under 2015 har diskussionerna fortsatt på vilket sätt avsaltningsverk kan komplettera den kommunala dricksvattenförsörjningen. I arbetet med fördjupade översiktsplaner samt vid nyexploateringar är vattenfrågan central, då det ställs krav på att redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns4.

Vid miljöprövning av verksamheter som till exempel grus- och bergtäkter läggs stor vikt vid eventuell påverkan på grundvattennivån, men etablering av nya verksamheter har ändå tillåtits. Ett ökande bebyggelsetryck i attraktiva områden kan också orsaka lokal negativ påverkan på grundvattennivåer eller vattenkvaliteten. Kännedomen om befintliga grundvattenuttags storlek och deras långsiktiga påverkan på grundvattennivåerna behöver förbättras.

Vid prövning av olika typer av verksamheter bör man tydligare redovisa uttag samt områdespåverkan av grundvattenuttag. Flera större prövningar av bergtäkter har genom åren genomförts på Gotland med nedprioriterat skydd av grundvatten som slutligt utfall. För att underlätta ärendehanteringen skulle det vara önskvärt att även grundvattenuttag omfattas av anmälningspliktiga vattenverksamheter i miljöbalken. Idag är enda möjligheten att söka tillstånd, vilket är en tidskrävande process som många aktörer avstår ifrån.

4 www.gotland.se/imcms/41879

NATURVÅRDSVERKET 10(60)

För att i framtiden kunna nå miljökvalitetsmålet krävs att förståelsen för Gotlands känsliga grundvatten ökar, att arbetet med vattenskyddsområden intensifieras samt att arbete och rådgivning kring större vattenuttag prioriteras. Vidare måste stödet till kommunerna för arbetet med enskilda vattentäkter utökas. För att nå vattenförvaltningens mål krävs stärkt samarbete mellan Länsstyrelsen och kommunerna, och även med HaV, SGU och vattenmyndigheterna.

DET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL.

DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.

Gävleborgs län

Grundvatten av god kvalitet

En regional vattenförsörjningsplan tas fram och kommunerna inrättar och reviderar fler vattenskyddsområden, men arbetstakten bör öka. Genom vattenförvaltningsarbetet har medvetandet om grundvattnets betydelse och sårbarhet ökat.

Resultat

Gävleborg har relativt goda grundvattentillgångar och grundvattnet har generellt god kvalitet. Det finns dock problem med miljögifter i ett antal grundvattenförekomster. Infrastruktur, skogs- och jordbruk samt spridning av miljögifter från förorenade områden utgör hot mot grundvattnet i Gävleborg.

Grundvattnets kvalitet I länet finns 137 grundvattenförekomster och 32 (23 procent) av dessa riskerar att inte uppnå god kemisk status. Sju (5 procent) av alla förekomster har en

NATURVÅRDSVERKET 11(60)

otillfredsställande kemisk status1. I huvudsak är det råvattenkontrollen som sköts av vattenproducenterna som utgör bas för kunskapsläget. Utöver råvattenkontroll insamlas årligen data från ett regionalt provtagningsprogram tillsammans med övriga länsstyrelser i Norrland och från ett nationellt provtagningsprogram som sköts av SGU.

Grundvattnet har generellt en god kvalitet men det finns en del problem med miljögifter. Föroreningar som överskridit miljökvalitetsnormerna är främst bekämpningsmedelsrester (BAM, 2,6-diklorbensamid) och klorid från vägsalt. Det har även detekterats andra föroreningar som nitrat, bly och arsenik men i mängder som inte överstiger miljökvalitetsnormerna2. Under 2015 har en större nationell inventering av högfluorerade ämnen gjorts i ett 20-tal grundvatten i länet, inga resultat är dock klara.

Utgående dricksvatten håller en bra kvalitet från de allmänna vattenverken, dock krävs viss form av beredning för att uppnå Livsmedelverkets normer för dricksvatten. Relativt många invånare i länet tar dricksvatten från egen brunn. Kunskapen om den kemiska statusen för enskilda brunnar i länet är bristfällig. De största problemen för den enskilda vattenförsörjningen i länet är radon, uran samt bakterier från avlopp.

Kunskapen är bristfällig om utströmmande grundvatten har en negativ påverkan på ytvatten eller växt- och djurliv.

Grundvattennivåer och kvantitativ statusTillgången till grundvatten i länet bedöms generellt vara god. Alla grundvattenförekomster har god kvantitativ status, två förekomster bedöms riskera att inte uppnå god kvantitav status. Mätningar av grundvattennivåer i stora magasin i länets östra delar, speciellt i Gävletrakten, har visat på nivåer under normal grundvattennivå under hela året. Nivåerna har lokalt legat lågt under sommar-höst i små grundvattenmagasin i kustområden, vilket drabbar enskilda brunnsägare3.

Större uttag än den naturlig grundvattenbildning görs på vissa håll vilket ibland kan orsaka saltvatteninträngning. För stora uttag i större magasin sker också men kompenseras oftast av naturlig eller konstgjord infiltrering från ytvatten. Grundvattenberoende ekosystem kan påverkas negativt ifall det sker grundvattensänkningar, men det saknas kunskap i frågan.

NATURVÅRDSVERKET 12(60)

NaturgrusanvändningNaturgrusavlagringar är av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelsen är restriktiv med att ge tillstånd till nya eller utökade grustäkter i grusåsar med dricksvattenuttag. Vad gäller uttag av naturgrus är trenden nedåtgående i länet. Det förekommer dock uttag i en stor andel av de åsar som är viktiga för dricksvattenförsörjningen. Statistik från SGU (Sveriges geologiska undersökning) visar att naturgrus används i högre grad än i övriga Sverige trots att ersättningsmaterial skulle kunna användas4.

Analys och bedömningLänsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år 2020. De styrmedel som finns idag bedöms dock inte vara tillräckliga för att förbättra och bibehålla länets grundvattenkvalitet där brister finns samt bevara grundvattentillgången på lång sikt. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Skydd av grundvattenArbetet med att inrätta och revidera vattenskyddsområden pågår i länets kommuner och arbete med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan pågår. Cirka 25 procent av länets befintliga vattentäkter saknar idag skyddsområde och nära 60 procent behöver revideras.

Många vägar löper på viktiga åsar för vattenförsörjningen. Dessa saltas ofta och är huvudleder för miljöfarligt gods och risken är stor för förorening till grundvattnet. Trafikverket behöver arbeta med översyn av saltanvändning samt grundvattenskydd på dessa vägar.

Arbetet med att inrätta skydd av reservtäkter och potentiella dricksvattentäkter är viktigt att prioritera. Som underlag bör kommunala vattenförsörjningsplaner och vatten- och avloppsplaner tas fram.

Förbättrat kunskapslägeKunskapsläget om grundvattnet har ökat i och med vattenförvaltningsarbetet, det regionala miljöövervakningsprogrammet samt på grund av att råvattenkontrollen ökat i de allmänna vattentäkterna. Dock behövs en utökad övervakning för att höja kunskapen och utvecklingen om den kemiska och kvantitativa statusen.

Länsstyrelsen ser behov av att upprätta en materialförsörjningsplan för att nå en hållbar utvinning av ballastprodukter. Nationell vägledning behövs för hantering av och samsyn i materialförsörjningsplaneringen.

NATURVÅRDSVERKET 13(60)

Länsstyrelsen har tagit fram en riskbedömning av klimateffekter på några kommunala vattentäkter i länet. En riskbedömning behöver göras för alla kommunala vattentäkter.

Åtgärder för god kvalitetI några kommunala vattentäkter förekommer kvalitetsproblem i form av rester av bekämpningsmedel. Åtgärder har satts in för att komma till rätta med problemen. I några täkter har förhöjda halter av klorid och kväve uppmätts. En viss översyn pågår av vägsaltsanvändning och Trafikverket arbetar med anläggande av grundvattenskydd samtidigt som en kartläggning av behovet pågår. Det sker också ett arbete med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp. Rådgivning till lantbrukare pågår om förbättrad hantering av bekämpningsmedel och gödselmedel5.

Behov av satsningarDet finns ett stort antal nedlagda verksamheter med förorenade områden som löper hög risk att läcka föroreningar till grundvattnet. En ökad satsning på undersökningar och sanering av dessa områden behövs.

Insatserna bör öka från Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, nya Folkhälsomyndigheten och kommunerna vad gäller att informera enskilda brunnsägare om att undersöka kvaliteten av sitt dricksvatten och eventuellt sätta in åtgärder. Krav angående råvattenprovtagning behöver även ställas på vattenproducenter för att kunna sätta in åtgärder och följa trender.

Mer resurser behöver tillsättas för att arbeta med både framtagandet och fastställandet av vattenskyddsområden hos kommuner och länsstyrelsen.

Användningen av naturgrus minskar, men fortfarande sker uttag av naturgrus i viktiga grundvattenområden. Ökade krav bör ställas på att ersättningsmaterial ska användas där det är möjligt. Grusåsarna har fortfarande inte ett tillräckligt skydd för att säkra den långsiktiga dricksvattenförsörjningen.

Referenser:

1 http://www.viss.lst.se/2 Regionalt miljöövervakningsprogram i Gävleborgs län, 2009-2015, Databasarkivet hos Sveriges Geologiska Undersökningar.3 Grundvattennätet, Sveriges geologiska undersökning (SGU).4 http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/nyheter/index.html5 www.jordbruksverket.se/

NATURVÅRDSVERKET 14(60)

Hallands län

Grundvatten av god kvalitet

Tillräckligt med data saknas för att påvisa om det skett någon förändring av grundvattnets kvalitet eller kvantitet men bekämpningsmedel, förhöjda nitrathalter och höga halter av PFAS har påvisats i källor och brunnar. Arbetet med vattenskyddsområden samt framtagandet av en regional vattenförsörjningsplan fortskrider.

Resultat

Den regionala miljöövervakningen visar inte på någon större förändring av grundvattnets kvalitet, varken kemiskt eller kvantitativt under det senaste året. Kunskapsbristen är fortfarande stor och därför behövs ytterligare övervakning för att kunna göra säkra bedömningar av hur mänsklig verksamhet påverkar grundvattnet. Resultat från Naturvårdsverkets nationella screening av PFAS visar på betydelsen av att fortsätta utveckla övervakningen så att ämnen som tidigare inte provtagits kan fångas upp.

Arbetet med bildande av eller revidering av befintliga vattenskyddsområden pågår i länet och alla större allmänna vattentäkter har vattenskyddsområden enligt miljöbalken. En regional vattenförsörjningsplan beräknas vara färdig i början av nästa år.

Grundvattnets kvalitet och Grundvattennivåer Regional miljöövervakning av källor och enskilda brunnar visar inte på någon signifikant förändring av grundvattnets kvalitet jämfört med tidigare år. Bekämpningsmedelsrester, både tillåtna och avregistrerade, samt förhöjda nitrathalter från växtnäringsläckage har hittats i källor och enskilda brunnar i framför allt jordbruksintensiva områden. De uppmätta bekämpningsmedelshalterna har varit under gränsvärdet för otjänligt i egenskap av dricksvatten1.

Resultat från Naturvårdsverkets nationella screening av PFAS påvisar halter som överstiger Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för dricksvatten2 vid två lokaler i länet.På regional nivå görs inga grundvattennivåmätningar, men nivåmätningar av Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar att grundvattentillgången har varit över till mycket över det normala i större grundvattenmagasin merparten av året och i små grundvattenmagasin har grundvattentillgången varierat både geografiskt, med något större tillgång i Hallands norra delar, och under året, med tillgångar under det normala under sensommarmånaderna3.

God kemisk grundvattenstatus och God kvantitativ grundvattenstatus

NATURVÅRDSVERKET 15(60)

En av länets 61 grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status med avseende på förhöjda nitrathalter. Övriga förekomster uppnår god kemisk status, men drygt 60 procent av de här förekomsterna saknar helt kemisk underlagsdata och ska därför enligt riktlinjer betraktas uppnå god kemisk status. Ca 2/3 av förekomsterna har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kemisk status år 2021 med avseende på bland annat bekämpningsmedel, nitrat samt nationell påverkansanalys4. Alla grundvattenförekomster har god kvantitativ status och inga har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status år 20215. Dessa siffror baseras på den senaste uppdaterade klassificeringen (beslutas av vattendelegationen i december 2015).

Bevarande av naturgrusavlagringarUttaget av naturgrus i Halland uppgår till ca 0,50 miljoner ton/år och utgör ca 18 procent av den totala användningen av ballast. De senaste åren har en långsiktig trend med minskat naturgrusuttag konstaterats, men det saknas beslut om framtagande av en regional materialförsörjningsplan.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i grundvattnet.

Det saknas i många fall underlag för att kunna utvärdera tillståndet i grundvatten och det är inte otänkbart att hittills okända ämnen påträffas med ökad kunskap och med förbättrad övervakning. Tröghet i mark- och grundvattensystem gör att det behövs lång tid för förbättrad grundvattenkvalitet och det kommer att ta tid innan insatta åtgärder får effekt.

Generellt är det mycket svårt att genomföra konkreta fysiska åtgärder för att få en bättre grundvattenkvalitet. Insatser måste ske förebyggande redan i planeringsstadiet, såsom material- och vattenförsörjningsplaner. Grundvatten behöver även beaktas i större utsträckning än vad det gör i dag i tillstånd och tillsyn enligt kap 9 och kap 11 i miljöbalken.

Vattenskyddsområden och regionala vatten- och materialförsörjningsplanerI Halland finns i dag 55 allmänna grundvattentäkter varav 30 har vattenskyddsområden enligt 7:21 § Miljöbalken. Alla större allmänna grundvattentäkter har vattenskyddsområden enligt miljöbalken och översyn pågår för ett flertal. De flesta allmänna vattentäkterna bör ha fått ett fullgott skydd till år 2020, men för enskild dricksvattenförsörjning och viktiga områden för framtida dricksvattenförsörjning saknas oftast skydd. För att peka ut områden och geologiska formationer som är av stor betydelse för länets nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning tar länsstyrelsen fram en regional vattenförsörjningsplan som ska vara klar år 2016. Länsstyrelsen behöver även ta fram en regional materialförsörjningsplan för att öka kunskapen om och bedömningen av

NATURVÅRDSVERKET 16(60)

vilka naturgrusavlagringar som måste sparas för vattenförsörjningen. Det är också angeläget att grundvatten i högre grad än i dag beaktas i länens och kommunernas planarbete.

MiljöövervakningFör att kunna göra säkra bedömningar av kemisk och kvantitativ status samt för att kunna prioritera åtgärder och följa upp effekter av insatta åtgärder krävs att grundvattenövervakningen utvecklas. Antalet provtagningslokaler måste öka, men också kunskapen om vilka ämnen som finns grundvattnet. Med återkommande screening kan kända ämnen samt eventuella ämnen som vi idag inte har vetskap om fångas upp. I vattenförekomster som utnyttjas för dricksvattenförsörjning bör mikrobiologiska parameterar provtas. Kvantitativa mätningar görs enbart på nationell nivå och då på ett fåtal platser i länet.

BekämpningsmedelsresterKontinuerlig utbildning och råd till sprutförare och brukare, i form av bland annat obligatoriska sprutförarutbildningar och Greppa näringens frivilliga rådgivning, är betydelsefulla insatser i arbetet med att anpassa jordbruksdriften för att minska växtnäringsläckage och bekämpningsmedelsanvändning. En annan viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd, skyddsområden och skyddszoner som enligt föreskrifter och rekommendationer finns för grund- och ytvatten.

Referenser

1. LIVSFS 2001:30, SOSFS 2003:172. Åtgärdsgräns för dricksvatten är PFAS (summan PFBS, PFHxS,

PFOS, PFPeA, PFHpA, PFOA) >90 nanogram/liter, SLVs vägledning för dricksvatten, 2014, http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/vagledningar-kontrollhandbocker/vagledning-dricksvatten.pdf

3. http://www.viss.lst.se/ 4. Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, Sweco, 2013 5. http://www.viss.lst.se/

NATURVÅRDSVERKET 17(60)

Jämtlands län

9 Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Bedömning: NÄRATrend: Positiv

Länet är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet. För att ge en säker dricksvattenförsörjning behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen. Kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet samt påverkan på angränsande ekosystem behöver öka.

Resultat Skydd av dricksvattentäkterEtt stort hot mot måluppfyllelse är en för låg takt i skyddsarbetet av de kommunala dricksvattentäkterna i länet. Endast 7 procent har vattenskyddsområden fastställda enligt miljöbalken. Ett omfattande arbete med att inrätta nya och revidera gamla vattenskyddsområden pågår i kommunerna, vilket är en positiv utveckling. Hos Länsstyrelsen finns omkring 15 ansökningar inne för fastställande och enligt kommunernas planering kommer flera ansökningar lämnas in 2015–2018.

Planera för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjningDen regionala vattenförsörjningsplanen fastställdes av Länsstyrelsen i december 2014. Planen pekar ut regionalt betydelsefulla vattenresurser för dricksvattenförsörjningen. Arbete med vatten- och avloppsplanering har påbörjats eller fortgår i flera kommuner.

Medvetenheten om dricksvattnets sårbarhet och grundvattnets betydelse har ökat. Kommuner med ytvattentäkter ser över möjligheterna att etablera nya grundvattentäkter. Ett flertal samråd kring förslag till nya grundvattentäkter har hållits med Länsstyrelsen. Arbete med framtagande av reservvattentäkter för ett par kommuner har också inletts. Möjligheterna till en säkrare vattenförsörjning i Östersundstrakten ses över, bland annat genom kartläggning av grundvattenresurser. I november 2015 hålls ett seminarium riktat till länets kommuner om dricksvatten av god kvalitet även i ett förändrat klimat.

Grundvattnets kvalitet och kvantitetAv länets cirka 230 grundvattenförekomster bedöms fyra ha otillfredsställande kemisk status. Alla bedöms ha god kvantitativ status. Tillräckligt underlag saknas dock för att göra säkra bedömningar. Resultat från grundvattenövervakning och råvattenkontroll i de fem Norrlandslänen har

NATURVÅRDSVERKET 18(60)

sammanställts i en gemensam rapport under året. Undersökningar som gjorts i kommunala vattentäkter, samt i områden med risk för påverkan, har visat på grundvatten av god kvalitet, men också på förekomst av rester av bekämpningsmedel från tidigare användning av ogräsbekämpningsmedel och klorid från vägsalt. Lokalt finns problem med höga halter av radon och uran. Medverkan i den nationella screeningen av PFAS sommaren 2015 kommer att förbättra kunskapen om dessa ämnens förekomst i dricksvattentäkter.

Länsstyrelsen arbetar vidare med att ta fram åtgärdsplaner fram för länets 21 vattensystem. I planerna beskrivs tillstånd och förutsättningar samt prioritering av viktiga åtgärder, inklusive tillsyn och behov av kunskapsuppbyggnad.

Länsstyrelsen planerar för ett tillsynsprojekt riktat mot husbehovstäkter som ligger inom utpekade grundvattenförekomster. Arbetet fortgår 2015–2017. Under hösten 2014 hölls ett seminarium och en tillsvägledningsdag för kommunernas inspektörer och handläggare på Länsstyrelsen för att öka kunskapen kring hur grundvatten uppträder i berg.

Analys och bedömning Den tidigare bedömningen om att länet är nära att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 kvarstår. Miljökvalitetsmålet kommer delvis att kunna nås med de i dag beslutade styrmedlen. Utvecklingen är positiv då vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har bidragit till en ökad takt i vattenskyddsarbetet och till att flera kommuner kommit i gång med va-planering. Kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet behöver öka och ytterligare styrmedel kan behövas för att klara detta. Tillämpningen av de befintliga styrmedlen inom samhällsplanering, vattenförvaltning samt tillsyn och tillståndsprövning behöver också förbättras för att nå måluppfyllelse.

Skydd av dricksvattentäkterKommunernas arbete med att ta fram nya och revidera gamla vattenskyddsområden ökar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. För att öka skyddet av dricksvattentäkterna behöver detta arbete prioriteras, inte bara av kommunerna, utan även av Länsstyrelsen och nationella myndigheter.

Många av länets grundvattentäkter tar vatten från berggrunden och för att kunna göra relevanta skyddsområden för dessa efterfrågas mer kunskap om och kartunderlag kring berggrunden i länet.

Planera för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjningFörebyggande arbete är viktigt vid planering av nya bostads- och fritidhusområden och därtill hörande avloppsanläggningar. Grundvattenfrågor behöver komma in i ett tidigt skede i den kommunala planeringen och är en förutsättning för att nå målet. Genom att upprätta vattenförsörjningsplaner och förbättra kunskapsunderlaget om länets grundvattentillgångar förbättras planeringsunderlagen till kommunerna. Det är angeläget att arbetet med va-planering får en fortsatt hög prioritet i kommunerna och inte stannar av. Det finns ett behov av ökad samverkan på alla nivåer – inom kommunen, mellan kommuner och mellan kommuner och Länsstyrelsen för att nå en effektiv

NATURVÅRDSVERKET 19(60)

planering för vatten och genomföra åtgärder. Hur dessa åtgärder ska finansieras behöver klargöras för att åtgärdsplaneringen ska bli verksam.

Grundvattnets kvalitet och kvantitetGrundvattnets kvalitet och kvantitet är generellt sett god i länet. Flera kommunala dricksvattentäkter har grundvattnet av sådan kvalitet att det inte behöver behandlas. Vattenförvaltningsarbetet har bidragit till en ökad kännedom om grundvattnets kvalitet men det finns fortfarande ett stort behov av att förbättra kunskapen. Dagens övervakning av grundvatten måste öka. Kommunernas råvattenkontroll behöver förbättras och här kan ytterligare styrmedel vara nödvändiga.

MaterialförsörjningLänsstyrelsen bedömer att behovet av materialförsörjningsplan är litet i länet. Materialförsörjningen behöver däremot beaktas i samhällsplaneringen på samma sätt som vattenförsörjningen.

Länsstyrelsen tillstyrker inte tillstånd för täkt av naturgrus om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida drickvattenförsörjning och om täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning.

Jönköpings län

Grundvatten av god kvalitet

Generellt sett är kvaliteten på grundvattnet bra i länet. Men på sina håll förekommer det problem med förorenat grundvatten. Att sanera dessa grundvattenförekomster är dyrt och komplicerat. Förebyggande arbete genom till exempel bildande av vattenskyddsområden är därför viktigt.

ResultatDet finns ett antal förorenade grundvattenmagasin i länet. I ett par pågår det sanering, vilket är en dyr och komplicerad process. Under de senaste åren har grundvattenfrågan lyfts, inte minst på grund av EU:s ramdirektiv för vatten. Det minskar risken för att nya grundvattenförekomster förorenas, men resurser saknas för att arbetet ska ske effektivt.

Grundvatten är en viktig resurs för vår vattenförsörjning. I Jönköpings län fanns det 98 allmänna grundvattentäkter under år 2014, varav 20 saknar fastställda vattenskyddsområden. De grundvattentäkter som saknar vattenskyddsområden försörjer dock få personer. Skyddade grundvattentäkter i Jönköpings län står för 99 procent av allt grundvattenuttag1. Trots detta bör alla allmänna grundvattentäkter ha vattenskyddsområde. Vattenskyddsområden är områden med specialbestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena vattnet på kort och lång sikt. Det innebär till exempel särskilda regler om kemikaliehantering och spridning av bekämpningsmedel. Arbete pågår med

NATURVÅRDSVERKET 20(60)

bildande/revidering av 20 vattenskyddsområden i länet. Fyra av dessa vattenskyddsområden har varit ute på remiss under år 2015. Inga områden fastställdes dock under året men ett område upphävdes. De flesta av länets vattenskyddsområden är gamla och bildades enligt den gamla vattenlagen. Det finns därför ett stort behov av att se över och uppdatera dem.

Länet bedöms i dagsläget inte ha några större problem med tillgången på grundvatten. Fyra nivåmätare har placerats ut under år 2014 för att ge en tydligare bild över grundvattennivåernas variation i länet. För att utöka nätet placeras ytterligare fyra mätare ut under hösten 2015. Arbetet ingår i Länsstyrelsens nya miljöövervakningsprogram2.

I åtgärdsprogrammet för Anpassning till ett förändrat klimat3, som började gälla vid årsskiftet 2014/2015 ingår det tre åtgärder med koppling till grundvatten och dricksvattenförsörjning.

Grundvattnets kvalitet och god kemisk vattenstatusDe föroreningar som har uppmätts i grundvattnet i Jönköpings län är främst rester av bekämpningsmedel och nitrat. Fem av länets 209 grundvattenförekomster bedöms ej uppnå god kemisk status enligt EUs vattendirektiv. De fem har bland annat problem med halter av PAH, arsenik, trikloretylen, trikloreten, nitrat eller bekämpningsmedel. Jämfört med den förra bedömningen från år 2010 är det fyra grundvattenförekomster som vid bedömningen år 2014 bedöms ha en högre status. Orsakerna är sanering av ett förorenat område, att ett förorenat område visat sig inte påverka en grundvattenförekomst samt förändringar i expertbedömningar. Det finns idag stora kunskapsluckor om hur läget ser ut i länet eftersom provtagningarna är få. För att bedöma riskerna för att grundvattnet inte kommer klara gränsvärdena i vattendirektivet utgår man därför från om det finns kända föroreningsrisker i nära anslutning till grundvattenförekomsterna, till exempel industrier som använder mycket kemikalier. Inom vattenförvaltningen har man bedömt att 52 grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status till år 20214. Miljökvalitetsmålet omfattar allt grundvatten och inte bara det som man jobbar med i vattenförvaltningen.

Det pågår eller har genomförts flera saneringar av områden med förorenat grundvatten i länet. Bland annat i Grimstorp, i Nässjö kommun, där arsenik och PAH från en impregneringsanläggning har förorenat grundvattnet. Genom grundvattnet har sedan föroreningarna spridit sig vidare ner mot Lillesjön och vidare ut i Emån. Saneringen av området slutfördes år 2013 och uppföljningen av effekten av saneringen pågår.

AnalysViktiga lagar som styr skyddet av grundvattnet finns inom miljöbalken och plan- och bygglagen. Flera av de befintliga lagarna och reglerna används inte i tillräckligt stor utsträckning. De största anledningarna till detta är att kunskap och resurser saknas.

NATURVÅRDSVERKET 21(60)

En regional vattenförsörjningsplan blev klar under hösten 20155. Alla länets kommuner har varit delaktiga i framtagandet av planen. Länsstyrelsens förhoppning är att den regionala planen ska vara ett stöd för kommunerna när de tar fram lokala vattenförsörjningsplaner. Tre kommuner i länet har aktuella lokala vattenförsörjningsplaner i dagsläget. En del kommuner tar in frågan i sina vatten- och avloppsplaner. Det finns ingen aktuell materialförsörjningsplan för länet. Ett problem för målets uppfyllande är att det tar mycket lång tid innan vattenskyddsområden tas fram och fastställs. Vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa en säker vattenförsörjning.

Under året har arbete påbörjats med att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för vattnets miljömål, däribland Grundvatten av god kvalitet. Åtgärdsprogrammet kommer att börja gälla från år 2017.

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. En anledning till det är att endast ett fåtal av grundvattenmagasinen i länet är provtagna. Det är därför svårt att få en klar bild av hur stort problemet med förorenat grundvatten är. Den information som finns kommer ofta från vattentäkter, medan situationen i övriga grundvattenmagasin ofta är okänd. En viktig del av arbetet med EUs vattendirektiv (vattenförvaltningen) är att kartlägga situationen i länet. Det pågår därför provtagning för att täcka kunskapsluckorna. Under år 2015 har sex källor provtagits som en del i kunskapsinsamlingen. Två källor är trendstationer, två omdrevsstationer och två är källor som inte har provtagits tidigare.

Målet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Generellt sett är kvaliteten och tillgången på grundvatten god i länet. Det finns dock problem med förorenat grundvatten på sina håll. Eftersom omsättningstiden är lång och sanering är en dyr och tidsödande process kommer dessa problem finnas kvar under lång tid. Det finns även en risk att förorenade områden och pågående verksamheter fortsätter att förorena grundvattnet.

Referenser1. Miljömålsportalen, indikatorn ”Vattenskyddsområden” (under Grundvatten av god kvalitet)2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:23. Regionalt miljöövervakningsprogram för Jönköpings län 2015-2020. Programområde Sötvatten, delprogram Källor3. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:27. Anpassning till ett förändrat klimat. Åtgärdsprogram 2015-2019 Jönköpings län.4. www.viss.lansstyrelsen.se5. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 2015:31. Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län 

NATURVÅRDSVERKET 22(60)

Kalmar län

Grundvatten av god kvalitet Utvecklingstakten i det nuvarande förebyggande arbetet med att skydda vårt dricksvatten går för långsamt.

ResultatI början av 2015 slutfördes ett arbete med att stödja kommunerna i deras arbete med risk- och sårbarhetsanalyser kopplat till dricksvatten. Risk och sårbarhetsanalyserna ska ligga till grund för kommunernas beredskapsplanering och arbetet med att skydda vattenresurser som är viktiga för dricksvattenproduktion.Flera av länets kommuner har eller är på väg att avsluta arbetet med sin VA-planering. I samband med detta har flera beslutat sig för att ta fram kommunala vattenförsörjningsplaner. Ölands kommuner, Borgholm och Mörbylånga har gemensamt tagit fram planen ”Ölands vattenförsörjning”. Det är en sammanställning av Ölands samlade dricksvattenproduktion i kommunala anläggningar, grundvattenresurser och dess potential för nuvarande och framtida dricksvattenproduktion. Projektet ”Vattenförsörjning Öland” har tillsammans med Länsstyrelsen startats upp med fokus på att långsiktigt trygga en hållbar vattenförsörjning. Arbetet med att revidera och skapa nya vattenskyddsområden fortsätter. Under året har Mörbylånga kommun beslutat om fem nya vattenskyddsområden som samtliga har vunnit laga kraft. Många vattenskyddsområden i länet är gamla och avgränsningen av områdena behöver revideras och föreskrifterna skärpas. Enbart cirka åtta procent av täkterna har vattenskyddsområden som är fastställda enligt miljöbalken.Arbete pågår med att ta fram en strategi för uttag av vatten från vattendrag och sjöar för bevattning i enlighet med förslag hämtat ur den regionala vattenförsörjningsplanen. Strategin planeras bli klar under 2016.Den regionala miljöövervakningen av grundvatten med avseende på bekämpningsmedel har fortsatt under 2015 enligt det program som togs fram 2014. Det har även genomförts en provtagningsinsats av ytvatten i länets kommuner, med fokus på bekämpningsmedel. Provtagningen har varit riktad dels till förekomster där det tidigare har analyserats bekämpningsmedelsrester och dels till vattenresurser som är utpekade i vattenförsörjningsplanen. Sammanlagt har vatten från 75 provpunkter analyserats, varav 52 i grundvatten och 23 i ytvatten.

Analys och bedömningMiljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel.Det behövs generellt mer kunskapsunderlag för att kunna bedöma hur stort avståndet är till måluppfyllelse. Det behövs bland annat en mer heltäckande övervakning av grundvattnet såväl kvalitativt som kvantitativt. Tillgängliga styrmedel behöver också tillämpas bättre. Det saknas resurser för att arbeta förebyggande och med egeninitierad tillsynsverksamhet och omprövningar av verksamheter i den utsträckning som skulle behövas.I flera kommuner pågår ett arbete med att ta fram kommunala vattenförsörjningsplaner. I den regionala vattenförsörjningsplanen har en

NATURVÅRDSVERKET 23(60)

fördjupad klimatanalys utförts för sex vattenresurser varav tre är grundvattenförekomster (Nybroåsen, Hultsfredsdeltat och Solbergafältet). Vid ett framtida förändrat klimat kan ökade temperaturer och förändrad nederbörd påverka grundvattenbildningen. Analysen visar att det generellt kommer att bli torrare i hela länet framförallt under sommarhalvåret. För Öland kommer det att bli torrare under hela året. Vattenbehovet för bevattning kommer att öka till följd av de längre växtsäsonger som förväntas. Den fördjupade klimatanalysen visar att problematiken kan komma att förstärkas i framtiden. Områden med risk för vattenbrist behöver tydliggöras och strategier/ riktlinjer arbetas fram för att hantera olika intressekonflikter. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning.För att trygga tillräcklig kvantitet och god kvalitet av grundvatten krävs skydd av de områden som håller dessa resurser. Vattenskyddsområden med föreskrifter behöver tas fram för alla allmänna vattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen.

NATURVÅRDSVERKET 24(60)

Kronobergs län

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

[Tablåtext] Grundvattnet har generellt god kvalitet, utom i några områden där det har förorenats av jordbruk, förorenade områden eller försurning. Grundvatten är ett trögt system, och det tar lång tid innan åtgärder ger förbättrad grundvattenkvalitet. Vattenskyddsområden bör uppdateras i högre takt än nu.

RESULTATFör miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet följer den regionala bedömningen den nationella. Bedömningen är att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet med idag beslutade eller planerade styrmedel. Vattenskyddsområden bör fastställas och uppdateras i betydligt högre takt än vad som görs.

Grundvattnets kvalitetProvtagning pågår inom den regionala övervakningen i kommunala allmänna grundvattentäkter som syftar till att långsiktigt undersöka tillstånd och trender för vattenkvalitet visar att några enstaka täkter har förhöjda halter av bly, klorid och nitrat. Generellt i länet finns det risk för försurning i grundvattnet, då alkaliniteten är låg i de flesta isälvsavlagringar, i bergvatten är alkaliniteten något högre och risken för försurning mindre. Halterna av järn och mangan varierar mycket mellan olika täkter från mycket höga till mycket låga. I östra delen av länet är aluminiumhalterna högre än i västra delarna. Under 2014 påbörjades provtagning och analys av grundvattenkemi i tio källor. Analysresultaten visar även här att det finns risk för försurning med generellt lågt pH och alkalinitet. Halten aluminium och järn varierar från mycket höga till mycket låga. Påverkan av näringsämnen kan ses i några källor.

God kemisk grundvattenstatusSex grundvattenförekomster har vid klassning enligt vattenförvaltningen 2014 otillfredsställande status och orsakerna till detta är förekomst av bekämpningsmedel i vattentäkt, gammal glasbruksverksamhet och annan förorenad mark. I 13 förekomster är det risk att de inte uppnå god status till 2021 beroende på förhöjda halter av olika ämnen som

NATURVÅRDSVERKET 25(60)

nitrat, bekämpningsmedel, klorid och metaller eller stor påverkan från mänskliga aktiviteter. Flera grundvattenförekomster ligger i anslutning till tätorter där olika verksamheter kan ha stor påverkan på grundvattnets kvalitet.

God kvantitativ grundvattenstatus och GrundvattennivåerUnder sommaren och hösten år 2015 var grundvattennivåerna i länet nära de normala. Det finns god tillgång till grundvatten och inga större problem med sjunkande grundvattennivåer i länet. Det kan lokalt förekomma problem bland annat beroende på stor andel hårdgjord yta inom ett område. Vid större uttag för dricksvatten där uttagen överskrider grundvattenbildningen infiltreras ytvatten för att grundvattennivåerna inte ska sänkas. Under 2014 påbörjades mätningar av grundvattennivåer i två av länets grundvattenförekomster.

Bevarande av naturgrusavlagringarDet är positivt att grusåsar används allt mindre till grustäkter. Antalet grustäkter i länet fortsätter att minska och var 16 stycken hösten 2015. Tre täkter har avslutats de senaste åren. Ytterligare några täkter kommer att avslutas 2015.

ANALYS OCH BEDÖMNINGLänet har god tillgång till grundvatten av god kvalitet. Undantag finns i några områden. Där grundvatten har förorenats av exempelvis jordbruk, förorenade områden och försurning kommer det troligen att vara påverkat även efter år 2020 eftersom grundvatten har lång omsättningstid. Länsstyrelsen har i samarbete med kommunerna tagit fram en regional vattenförsörjningsplan, där 49 grundvattentillgångar pekats ut som prioriterade för vattenförsörjningen. Sammantaget bedöms utvecklingen vara neutral.

Alla vattentäkter borde ha vattenskyddsområdenEtt sätt att skydda grundvatten är att inrätta vattenskyddsområden för grundvattentäkter, med restriktioner av markanvändningen. Vattenskyddsområden minskar riskerna för framtida påverkan och leder till att vattenkvaliteten kan förbättras. Drygt 20 procent av vattentäkterna i länet saknar vattenskyddsområden. Skyddsområden för dessa vattentäkter behöver därför fastställas i länet.

Det sura nedfallet har påverkat vattenkvalitetenI områden med intensivt jordbruk kan förhöjda halter av näringsämnen innebära problem med vattenkvaliteten.

NATURVÅRDSVERKET 26(60)

Kronobergs län har utsatts för mycket surt nedfall och då våra jordar inte innehåller så stor andel av neutraliserande ämnen har det ytliga grundvattnet påverkats av försurning. Grävda brunnar för enskild vattenförsörjning får sitt vatten från det ytliga grundvattnet. Andelen av befolkningen i Kronobergs län som får sitt dricksvatten via enskilda brunnar är större än genomsnittet för Sverige. Trots att nedfallet har minskat, se miljömålet bara naturlig försurning, har detta ännu inte gett någon effekt på grundvattenkvaliteten.Vid klassning enligt vattenförvaltningen av länets 77 grundvattenförekomster 2014 framkom att sex förekomster har otillfredsställande kemisk status och att 13 förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status.

Det ändrade klimatet kan medföra vattenbristTillgången på grundvatten är vanligen god i länet. Samtliga 77 grundvattenförekomster i länet bedöms ha god kvantitativ status. Scenarierna kring framtida klimatförändringar visar att södra Sverige troligen kommer få högre temperaturer och mindre nederbörd under sommaren, vilket kan leda till perioder med brist på vatten av god kvalitet.

Naturgrusavlagringar är viktiga för vattenförsörjningenGrusåsar används allt mindre till grustäkter. Det regionala miljömålet om minskade grusuttag uppnåddes till år 2010. Uttag i täkter för husbehov förekommer dock. Täkter med alternativa material, som berg- och moräntäkter, ökar. I områden utanför storstadsregionerna är det svårt få till exempel betongindustrin att ställa om sin produktion till användning av annan råvara än naturgrus. Det finns ett stort behov av att uppdatera befintlig materialförsörjningsplan. För att arbetet med materialförsörjningsplanering ska kunna genomföras måste extra resurser tillföras. Vilka värden en naturgrusavlagring ska ha för att täkt inte ska få anläggas behöver tydliggöras. En förutsättning för fortsatt arbete är att SGU tillhandahåller och uppdaterar information om vilka användningsområden det finns ersättningsmaterial för. En regional vattenförsörjningsplan togs fram år 20125. Planen pekar ut grundvattenområden som är värdefulla för nuvarande och framtida vattenförsörjning. Inom dessa områden bör vattenförsörjning prioriteras före möjligheten att använda grusåsarna till materialtäkter.

5 Vattenförsörjningsplan för Kronobergs län. Huvudrapport. Meddelande nr 2012:16

NATURVÅRDSVERKET 27(60)

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITETSMÅLET (MÅLUPPFYLLELSE TILL ÅR 2020)NEJ → Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

BEDÖMNING AV UTVECKLING I MILJÖNNEUTRAL. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.

INDIKATORER SOM FÖLJER UPP MÅLET Certifierade brunnsborrare Grustäkt i grundvattenområden Klorid i grundvattnet Radon i dricksvatten Vägsaltanvändning Växtskyddsmedel Vattenskyddsområden

NATURVÅRDSVERKET 28(60)

Norrbottens län

Grundvatten av god kvalitet

Tillgång och kvalitet på grundvatten är generellt sett god i länet. Dock saknar många vattentäkter skydd och kännedomen om grundvattnets status är dålig i många områden. Målet kan i framtiden vara nära att nås om de mest utsatta grundvattenförekomsterna prioriteras i miljömålsarbetet.

Resultat

I Norrbotten är både tillgången och kvaliteten på grundvatten generellt sett god. Däremot är det otillfredsställande att många grundvattentäkter i länet saknar helt eller har bristfälliga skyddsområden med skyddsföreskrifter. Arbetet med att utforma och fastställa vattenskyddsområden enligt miljöbalken har intensifierats och nya skyddsområden är på gång. Under de senaste åren har man börjat säkerställa ett fullgott skydd för länets största vattentäkter.

Länsstyrelsen har under 2013 färdigställt en regional vattenförsörjningsplan (1). På kommunnivå saknas det i stor utsträckning vatten- och avloppsvattenplaner, men i en del kommuner omfattas vattenförsörjningen av annan kommunal planläggning.

Under 2013–15 har undersökningar med avseende på perfluorerade ämnen (PFAS) utförts i vattentäkter i Norrbotten. PFAS har inte påträffats i några kommunala vattentäkter i Norrbotten men i en grundvattenförekomst finns enstaka enskilda vattentäkter som är förorenade.

Grundvattnets status

Det råder stor kunskapsbrist om grundvattnets kvalitet och kvantitet i Norrbotten. Få kommuner tar råvattenprover och den regionala miljöövervakningen i länet är begränsad. Det finns visserligen få grundvattenförekomster som är av så dålig kvalitet att de riskerar att inte nå miljökvalitetsnormerna, men det finns ingen systematisk kartläggning av grundvattens status. Arbetet med den regionala miljöövervakningen pågår men de knappa medel som står till buds behöver fokuseras för att få fram relevanta data för bedömningen av grundvattentillståndet i Norrbotten.

Grundvattnets påverkan på olika ekosystem

Länsstyrelsen bedömer att 65 procent av naturtyperna i Norrbotten är känsliga eller mycket känsliga för förändringar i grundvattennivå eller grundvattenkemi. Dessa

NATURVÅRDSVERKET 29(60)

naturtyper har kartlagts av SGU och omfattar både akvatiska och terrestra ekosystem (2). Det finns inga kända problem där grundvatten ska ha negativ påverkan på ekosystem samtidigt som ingen kartläggning av grundvattnets påverkan har gjorts.

Att bevara naturgrus

Användningen av naturgrus har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och det gamla regionala delmålet med naturgrusuttaget i länet uppnåddes redan innan målåret 2010. Länsstyrelsen bedömer att behovet av en materialförsörjningsplan är litet i länet. Kunskapen om alternativa ersättningsmaterial till naturgrus har ökat och som bra stöd för handläggare finns SGU:s rapport om ersättningsmaterial för naturgrus (3).

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Bristen på kunskapsunderlag gör att det i dagsläget är svårt att göra en tillförlitlig utvärdering av miljötillståndet för grundvatten. Men målet kan i framtiden vara nära att nås. Detta förutsätter att de resurser som står till buds fokuseras till de mest relevanta geografiska områdena, det vill säga där de största vattentäkterna finns och där risken för betydande påverkan på grundvatten är störst. På grund av detta samt ansträngningarna med att förbättra skydd för vattentäkter och med förvaltningen av grundvatten så bedöms trenden vara svagt positiv för målet i Norrbotten.

Kunskapsbrist

För att miljökvalitetsmålet för grundvatten ska nås i länet måste kunskapen om länets grundvatten förbättras, i synnerhet för grundvatten som används för dricksvattenuttag eller som ligger nära verksamheter med hög miljöbelastning. Hösten 2015 har Länsstyrelsen genomfört regional miljöövervakning avseende grundvattenkemi i Norrbotten län som syftade till att samla in data om grundvattenförekomster som inte provtagits tidigare.

Kännedomen om arter eller naturtyper som påverkas negativt av grundvatten är dålig i Norrbotten och det behövs kartläggning av ekosystem som är beroende av grundvatten.

Planering och vattenskydd

Avsaknaden av kommunala vatten- och avloppsvattenplaner beror i stor utsträckning på att länets kommuner avvaktat färdigställandet av den regionala vattenförsörjningsplanen. Att dricksvattentäkter omfattas av den kommunala planeringen är särskilt viktigt för att effektivt säkerställa vattenförsörjningen.

NATURVÅRDSVERKET 30(60)

Ett viktigt arbete för att nå miljömålet är fastställande av vattenskyddsområden enligt miljöbalken och upprätta skyddsföreskrifter för de vattentäkter som saknar sådana idag. Detta är något som kommunerna måste arbeta med och där Länsstyrelsen ska fungera som ett stöd. Kommunerna behöver även se över vattenskyddsområden fastställda med gammal lagstiftning så att syftet med skyddet uppnås.

Materialförsörjning

Trots att det regionala målet om naturgrusuttag är uppnått måste arbetet med att minska användningen av naturgrus fortsätta. Även om Länsstyrelsen bedömer att behovet av materialförsörjningsplan är litet i länet, bör materialförsörjningen få en större betydelse i kommunal och regional planering, bland annat genom att kommunerna tar med detta i sina översiktsplaner.

Förvaltningen av grundvatten

Norrbottens grundvatten hör till Sveriges sämst övervakade om måttet landareal per provtagningspunkt används för att länsvis bedöma omfattningen av miljöövervakning av grundvatten. Arbetet med att etablera en vältäckande miljöövervakning av grundvatten är central eftersom kännedom om grundvattens kemiska och kvantitativa status är en förutsättning för säker statusklassning och fastställande av miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen behöver upprätta en prioriteringsordning för grundvattenförekomster eftersom det i dagsläget är orimligt att upprätthålla föreskriven övervakning och förvaltning med tanke på Norrbottens 460 st grundvattenförekomster och de knappa finansiella medlen för övervakning. Positivt är att SGU under 2015 har tagit fram många nya förslag på grundvattenförekomster som omfattar kommunala vattentäkter. Detta kommer att täppa till en del av kunskapsluckorna under kommande vattenförvaltningscykel 2016–2021 eftersom det blir lättare att koppla miljöövervakningsdata till grundvattenförekomster med dricksvattenuttag.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Norrbottens län (2013). ”Regional vattenförsörjningsplan för Norrbottens län”. Rapportserie 6/2013. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå.

2. SGU (2014). ”Grundvattenberoende ekosystem”. (www.sgu.se/samhallsplanering/planering-och-markanvandning/grundvatten-i-planeringen/grundvattenberoende-ekosystem/). Webbsida besökt 2014-11-12. Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala.

3. SGU (2011). ”Ersättningsmaterial för naturgrus- kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus”. Rapport 2011:10. Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala.

NATURVÅRDSVERKET 31(60)

Skåne län

9. Grundvatten av god kvalitet"Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag."

TablåtextTillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och på sina håll råder konkurrens om vattnet. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning.

ResultatI flera kommuner i Skåne pågår ett arbete med att ta fram kommunala eller delregionala vattenförsörjningsplaner. En del av arbetet innebär att se över det skydd som vattentäkterna har. För närvarande har 73 procent av Skånes allmänna grundvattentäkter ett fastställt vattenskyddsområde. Många vattenskyddsområden är gamla och avgränsningen av områdena behöver revideras och föreskrifterna skärpas. Enbart 27 procent av täkterna har vattenskyddsområden som är fastställda enligt miljöbalken.I ett framtida förändrat klimat kan ökade temperaturer och förändrad nederbörd påverka grundvattenbildningen. De senaste klimatscenarier som tagits fram bekräftar att grundvattennivåerna både vår och höst kommer att bli lägre än tidigare i södra Sverige. Samtidigt väntas ett varmare klimat vilket kan komma påverka vattenbehovet exempelvis för bevattning. Vi vet också från tidigare utredningar att ökat bevattningsbehov kommer leda till förändring i fördelningen mellan utströmnings- och inströmningsområden.

Grundvattnets kvalitetUnder 2015 har länsstyrelsen Skåne tillsammans med SLU gjort en riskanalys avseende bekämpningsmedel. Resultaten visar att det föreligger betydande regionala variationer när det gäller risk för läckage till grundvatten. Riskerna är generellt större i södra och västra delarna av Skåne på grund av den högre andelen åkermark och våtare klimat. Modellresultaten pekar på att samtliga undersökta substanser kan uppnå detekterbara koncentrationer i grundvattnet.

NATURVÅRDSVERKET 32(60)

Jämförelse har också gjorts mot uppmätta halter från länsstyrelsens miljöövervakning och resultaten visar att modellen i stor utsträckning kan förutse den övergripande risken för läckage, samt också i vilken storleksordning man kan förvänta sig att påträffa halter i grundvattnet. I länsstyrelsens miljöövervakning påträffades bekämpningsmedel i 1/3 av provpunkterna. Det är dock inte känt om några ytvatten har påverkats negativt av förorenat grundvatten.Under 2016 kommer Länsstyrelsen Skåne försöka samla tidigare analyser från enskilda brunnar samt bidra till att dessa provtas igen. Data kommer ingå i SGU miljömålsuppföljning.

GrundvattennivåerSkåne är ett jordbruksintensivt län. Vattenuttag för bevattning har tidigare delvis skett ur värdefulla vattendrag. Länsstyrelsens riktlinjer för bevattningsuttag har lett till en övergång av uttag ur ytvatten till grundvatten samt en legalisering av uttagen. På sina håll råder en konkurrenssituation om vattnet. Länsstyrelsen har inom ramen för tillståndsansökningarna genomdrivit att tillstånden tidsbegränsas vilket innebär att möjligheten till vattenuttag kommer prövas på nytt efter nya rådande förhållanden efter tillståndstidens slut.Länsstyrelsen har under 2015 utökat den regionala övervakningen av grundvattennivåer. På det kommunala planet känner vi till att en kommun har övervakningsprogram för grundvattennivåer.

Analys och bedömningMålet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön.Det behövs generellt mer kunskapsunderlag för att kunna bedöma hur stort avståndet är till att nå miljökvalitetsmålet. Det behövs bland annat en mer heltäckande övervakning av grundvattnet. Tillgängliga styrmedel behöver också tillämpas bättre.Det saknas resurser för att arbeta förebyggande och med egeninitierad tillsynsverksamhet och omprövningar av verksamheter i den utsträckning som skulle behövas.Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne men på sina håll råder konkurrens om grundvattnet, och grundvattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter. Troligen kommer ett förändrat klimat att innebära ett ökat bevattningsbehov vilket kommer leda till förändring i fördelningen mellan utströmnings- och inströmningsområden. På sikt kan det komma att påverka grundvattenberoende ekosystem negativt. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning.För att trygga tillräcklig kvantitet och god kvalitet av grundvatten krävs skydd av de områden som håller dessa resurser. Länsstyrelsen och de större

NATURVÅRDSVERKET 33(60)

dricksvattenaktörerna har påbörjat ett regionalt sammarbete med syfte att säkerställa att de vattenförekomster som för framtiden i första hand är rimliga att använda för dricksvatten tydligare beaktas exempelvis i planarbete. För dagens allmänna vattentäkter behöver bättre vattenskyddsområden med föreskrifter tas fram och arbetet behöver intensifieras. Det har inte tillkommit något vattenskyddsområde under året och vi kan konstatera att arbetet går för sakta.Den pågående dricksvattenutredningen har i uppdrag att analysera ett antal frågeställningar vad gäller just skydd av allmänna vattentäkter. Uppdraget ska slutredovisas 29 april 2016 och innan dess finns inga tydliga lagkrav att vattenskyddet måste ses över även om länsstyrelsen Skåne tolkar åtgärd 34 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram som tvingande. Vidare har länsstyrelsen tidigare påpekat att betydande grundvattenresurser borde kunna pekas ut som riksintressen. För närvarande pågår arbete med att peka ut vattenanläggningar av vikt för vattenförsörjningen som riksintressen.

Prioriteringar i länet Sammanställa analyser av vattenkvalitet i enskilda

brunnar samt komplettera med nya provtagningar. Informera kommuner och andra berörda om resultaten för fortsatt arbete framåt

Säkerställa att framtida dricksvattentäkter beaktas i planeringsunderlag.

Stärka skyddet av befintliga allmänna vattentäkter. Peka ut vattenanläggningar av vikt för vattenförsörjningen

som riksintressen.

NATURVÅRDSVERKET 34(60)

Stockholms länGrundvatten av god kvalitet

TABLÅTEXTEn positiv utveckling har skett för skydd av länets grundvattenresurser, minskat uttag av naturgrus och påverkan på grundvattennivåer. Men ytterligare insatser krävs för att säkerställa grundvatten av god kvalitet på lång sikt.

RESULTATAllt fler bostadsområden ansluts till de större vattenledningsnäten. Det kan medföra att skyddet för och skötseln av viktiga grundvattentäkter minskar. Flera kommuner arbetar dock aktivt med att få till stånd vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken för sina vattentäkter. Även arbetet med vattenförsörjningsplaner har tagit fart. Det finns mycket kvar att göra för att åtgärda de kända problemen och undvika framtida risker, inte minst avseende klimatpåverkan på grundvattnet.

Infrastruktursatsningar och ökad bebyggelse i kust- och tätortsområden innebär ett växande tryck på grundvattenresurserna, bland annat i form av sjunkande grundvattennivåer och försämringar av kvaliteten. Saltvatteninträngning i enskilda dricksvattenbrunnar fortsätter att vara ett problem i kust- och skärgårdsområden. Tillförseln av kväve samt mikrobiell påverkan från enskilda avlopp kan också vara ett problem.

Av länets drygt 150 grundvattenförekomster är det fyra som inte uppnår vattenförvaltningsförordningens mål om god kemisk status (VISS). Orsaken till otillfredsställande kemisk status är att bekämpningsmedel över riktvärden är uppmätta i en förekomst och främst höga kloridhalter har uppmätts i de övriga tre förekomsterna. En av dessa uppnår inte heller god kvantitativ status då de höga kloridhalterna sannolikt beror på ett tidigare överuttag av vatten. Ytterligare en förekomst som är belägen direkt vid kusten riskerar att inte nå god kvantitativ status till 2021. Hela 65 förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån bedömd påverkanssituation och fynd av föroreningar, vilket kan jämföras med förra cykeln då 51 vattentäkter i länet bedömdes riskera att inte nå god kemisk status till 2015. 13 preliminära förekomster har tillkommit denna cykel, vilket innebär ett ökat skydd för grundvattnet. Det finns ett stort behov av övervakning och provtagning. Kunskapen om mängden av och kvaliteten på utströmmande grundvatten och dess betydelse för angränsande ekosystem i länet är ännu begränsad men inga problem är kända eller har kunnat påvisas tydligt.

Flera vattentäkter har höga järn- och manganhalter, men flera har även låga halter. Spår av bekämpningsmedel har påträffats i några viktiga vattentäkter.

NATURVÅRDSVERKET 35(60)

Tillgången till information om grundvattenkvaliteten utanför grundvattenförekomster är begränsad på regional nivå. Kunskapen om vissa föroreningars förekomst är bristfällig, särskilt i icke-kommunala vattentäkter. Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och perfluorerade alkylsyor (PFAA) har uppmärksammats alltmer. Livsmedelsverket har infört en åtgärdsgräns på 90 nanogram per liter av PFAA där man anser att man kan fortsätta dricka vattnet, men där halterna snarast bör sänkas. I Stockholms län finns det två kända grundvattenförekomster med halter över 90 nanogram per liter.

Minskningen av naturgrusuttag har avstannat något. Uttag pågår i några stora materialtäkter medan de mindre täkterna i de flesta fall avslutas när täkttillståndet går ut. Användandet av krossberg inom bygg- och anläggningssektorn ökar från både bergtäkter och entreprenadsarbeten.

ANALYS OCH BEDÖMNINGMålet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är positiv, bland annat avseende skydd av grundvattenresurser, minskat uttag av naturgrus och påverkan på grundvattennivåer. Ändå kvarstår bedömningen från 2014, vilket beror på att åtgärdstakten inte har ökat i länet. Fler vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner samt förbättrad övervakning med fler analyser behövs.

Uttaget av naturgrus behöver också minska ytterligare. Det regionala perspektivet behöver stärkas med en regional vattenförsörjningsplan som bland annat ger stöd för kommunal fysisk planering. I kommunala översiktsplaner behöver frågor om bland annat skydd för reservvatten för länet hanteras. Grundvattenfrågor bör tas upp i arbetet med detaljplaner. Klimatpåverkan på grundvattennivåer och grundvattenkvalitet bör uppmärksammas och konsekvenserna analyseras i allt planeringsarbete.

Saltvatteninträngning, radon, bekämpningsmedel, vägsalt och bakteriell förorening är faktorer som påverkar kvaliteten på länets grundvatten negativt. Problemets omfattning är svårbedömt på grund av otillräckliga kunskapsunderlag. Mer precisa, lokalt inriktade åtgärdsprogram och mer detaljerade övervakningsprogram behövs. Verksamheters och föroreningskällors påverkan på grundvattenförekomster behöver analyseras djupare. Arbetet med att etablera nya och se över föråldrade vattenskyddsområden pågår, men behöver intensifieras.

Länets grusåsar har en viktig funktion som grundvattenmagasin. Vattnet renas naturligt när det filtreras genom sanden och är väl skyddat mot föroreningar. Grundvattnet i åsarna håller också lägre och jämnare temperatur än ytvatten. Det är därför angeläget att bevara åsavsnitt med god grundvattentillgång för framtida vattenförsörjning. Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att peka ut riksintressen för anläggningar för dricksvattenförsörjning. Länsstyrelsen har lämnat underlagsmaterial för detta arbete.

NATURVÅRDSVERKET 36(60)

Naturgrusanvändningen har minskat de senaste åren, men minskningen har stagnerat under det senaste året. Naturgrus används dock i allt större utsträckning enbart till kvalificerade ändamål. Det är fortsatt viktigt i prövning av täkttillstånd att ta hänsyn till naturgrusets betydelse för dricksvatten och för natur- och kulturlandskapets värden. Det behövs en materialförsörjningsplan för länet som belyser nuvarande förhållanden samt vilka alternativa möjligheter som finns för den framtida materialförsörjningen.

Det behövs generellt mer kunskapsunderlag för att bedöma hur långt det är kvar att nå miljökvalitetsmålet. Bland annat behövs en mer heltäckande övervakning av grundvattnet.

Södermanlands län

Grundvatten av god kvalitet

Tablåtext

Länets vattentäkter har oftast god dricksvattenkvalitet, dock förekommer enstaka täkter med föroreningar i råvattnet. En bättre kunskap om grundvattnets kvalitet behövs. Vattentäkter med omodernt lagskydd behöver uppgraderas till rådande lagstiftning och vattenförsörjningsplaner bör upprättas.

ResultatAnalyser har visat att det finns grundvattenförekomster som är påverkade av klorerade lösnings- och bekämpningsmedel. De stora vattentäkterna i länet har god dricksvattenkvalitet, men förhöjda halter av föroreningar har uppmätts inom ett antal grundvattenförekomster. Utifrån uppmätta föroreningar behöver en revidering av lagskyddet i samtliga vattentäkter genomföras.

Grundvattnets kvalitet

I länet finns drygt 140 grundvattenförekomster som omfattas av vattenförvaltningen. Av dessa har tre förekomster otillfredsställande kemisk status utifrån den nya statusklassningen och för 35 förekomster bedöms att det finns risk att god kemisk status inte uppnås 2021 [1].

Många grundvattentillgångar i länet saknar kemisk information och därför är det önskvärt att provtagningen utvidgas för att ge säkrare underlag till statusklassningen inom vattenförvaltningen. Som ett led i detta har SGU arbetat fram ett förslag på nya grundvattenförekomster till vattenförvaltningen.

NATURVÅRDSVERKET 37(60)

Förslaget är remmitterat till länsstyrelserna, svar inges till SGU den 1 februari 2016.

Länsstyrelsen har tagit stickprover av vattenkvaliteten i kommunala vattentäkter och i kallkällor. Data visar att kvaliteten i kommunala vattentäkter normalt är god [2] [3]. Vid en grundvattenförekomst med otillfredsställande status uppmättes det klorerade lösningsmedlet trikloreten över riktvärdet, även diklormetan detekterades [2]. Vattnet i dricksvattentäkten i förekomsten är dock av god kvalitet [2] [3]. Bekämpningsmedel påträffas vid flera grundvattenförekomster, vanligast är nedbrytningsprodukten 2,6-diklorbensamid. Ämnet uppmättes i råvattnet till tre vattentäkter varav i en nedlagd [2] [3]. Förhöjda halter av salt och sulfat finns i flera av de analyserade förekomsterna [2].

På många platser går saltade vägar och vägar för farligt gods över känsliga grundvattenreservoarer och grundvattentäkter [4]. Ungefär 20 procent av länets kommunala grundvattentäkter saknar fastställt skydd [3] . Av befintliga skydd behöver flertalet ses över. I kommunerna har arbetet inletts med att revidera skyddet för fem av de största vattentäkterna. Eskilstuna kommun beslutade 2014 om ett uppdaterat vattenskydd enligt miljöbalken för Hynndevadsåsen.

Grundvattnets kvantitet

Tillgången till grundvatten i länet bedöms generellt vara god. Provtagningsnätet av nivåmätningar är kraftigt underdimesionerat och behöver utökas för att ge en mer fullständig bild i länet. Sänkta nivåer förekommer lokalt under torra perioder. För brunnar i kustområden finns risk för saltvatteninträngning. Överuttag kan leda till att föroreningar sprids i grundvattnet. Grundvattenberoende ekosystem kan också påverkas negativt ifall det sker grundvattensänkningar.

Bevarande av naturgrusavlagringar

Grundvattentillgångarna i Södermanland är i hög grad knutna till naturgrusformationer. Under 2012 bröts cirka 620 000 ton naturgrus ur de tillståndsgivna täkterna [5]. Det är okänt hur mycket som bryts för husbehov.

Analys och bedömningLänsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Stärkt skydd

För att nå miljömålet behöver grundvattenskyddet förstärkas. Vattenskyddsområden behövs för alla vattentäkter som saknar skydd, alla äldre

NATURVÅRDSVERKET 38(60)

vattenskyddsområden ska ses över och ges skydd enligt miljöbalken. En regional vattenförsörjningsplan bör upprättas.

Vattenanalyser

Utökad provtagning och analys för att övervaka och kartlägga grundvattenkvaliteten bedöms kunna komma igång så snart fler grundvattenförekomster för vattenförvaltningen är beslutade. Klorerade lösningsmedel och bekämpningsmedel över riktvärde är allvarligt och ska inte förekomma i dricksvatten. Analys är viktigt för planering av råvattenanvändning och för att föreskriva åtgärder som minskar problemen.

Förorenade områden

Grundvattenperspektivet bör lyftas i arbetet med förorenade områden och tillsynsärenden. En ökning av identifieringen av förorenade områden och sanering av dem bör genomföras. Till exempel kommer man ofta till rätta med klorerade lösningsmedel i grundvatten genom att sanera förorenad mark. Föroreningar av bekämpningsmedel i grundvatten kan dock dröja sig kvar under lång tid och det är svårt att hitta tidigare källor.

Klimatperspektiv i planeringen

Storskaliga klimatförändringar kan komma att slå igenom med förändrad nederbörd. Följden blir förändrade grundvattenregimer och ändrade perioder för grundvattenbildning. Förändrade grundvattennivåer påverkar vattenförsörjningen, vattenkvaliteten och markstabiliteten. Regelbunden monitoring av grundvattennivåer blir ett viktigt redskap inom vattenresurshushållning och VA-planering. Ska miljömålet nås behöver klimatperspektivet integreras i kommunal vattenplanering.

Brytning av naturgrus minskar

Brytningen av naturgrus har minskat i länet och materialet används allt oftare till kvalificerade ändamål. Då naturgrus inte förnyas så krymper dock resursen med varje uttag. Många av naturgrustäkterna har tillstånd som går ut inom en femårsperiod. Nya tillstånd får endast ges om materialet inte går att ersätta med annat, samt om dricksvattenförsörjning, natur- och kulturvärden inte påverkas negativt. Det är viktigt att SGU löpande uppdaterar sin rapport om nödvändiga användningsområden av naturgrus. Det finns på marknaden idag betong baserad på ballast av bergskross istället för grusavlagringar. Kommuner och andra beställare behöver förändra kraven på material som upphandlas vid byggnationer och halkbekämpning.

Efterbehandling av naturgrustäkter

Vid efterbehandling av naturgrustäkter ska stor hänsyn tas till naturvärden och grundvattenskyddet. Det är viktigt att minska risken för kontaminering av

NATURVÅRDSVERKET 39(60)

grundvattnet. Viktiga geologiska formationer bestående av naturgrusavlagringar bör skyddas.

Grundvattenberoende ekosystem

Vid användning av grundvatten och resurser som påverkar grundvatten och dess ekosystem bör stor hänsyn tas, då grundvattenberoende ekosystem är värdefulla ur ett biologiskt och artbevarande perspektiv.

Referenser[1] Vatteninformation Sverige VISS http://viss.lansstyrelsen.se/[2] Länsstyrelsen Södermanland (2009). Regional miljöövervakning 2009-2014. Rapport 2009:12[3] Vattentäktsarkivet – SGU. Samlar data om vattenkvaliteten i främst kommunala vattentäkter https://www.sgu.se/grundvatten/vattentaktsarkivet/[4] Trafikverkets kart och GIS tjänster via blått + i Arc Map.[5] Indikator Grustäkt i grundvattenområden

NATURVÅRDSVERKET 40(60)

Uppsala län9. Grundvatten av god kvalitet

Inom länet finns miljöproblem i form av höga salthalter samt bekämpningsmedel och andra miljögifter. Generellt sett bedöms dock grundvattnet vara av god kvalitetet. Mer kunskap om påverkan på grundvattnet behövs och ytterligare insatser krävs för att åtgärda kända problem och undvika framtida risker

Resultat

I Uppsala län, liksom i övriga Sverige, finns problem med förorenat grundvatten, framför allt i jordbruksområden och tätorter. Flera grundvattenförekomster i Uppsala län har dålig vattenkvalitet, främst på grund av höga halter av miljögifter (perflourerade ämnen, PFAS, och tetrakloreten), bekämpningsmedelet BAM (2,6-diklorbensamid), och klorid. De höga kloridhalterna kommer från vägsalt men finns även naturligt i form av relikt saltvatten. Det råder dock brist på kunskap och data för grundvattnet och därför är det svårt att bedöma vilka insatser som bör prioriteras men också om miljöarbetet ger väntat resultat. Exempelvis behövs lagstadgad kontroll av råvatten och ytterligare övervakning av länets grundvatten.

Förbättrad hantering av bekämpningsmedel och bättre avpassad gödsling har minskat jordbrukets påverkan på grundvattnet. På flera platser i länet finns radon naturligt i berggrunden, vilket leder till förhöjda radonhalter i grundvatten och dricksvatten i dessa områden.

Länets kommuner arbetar med att ta fram vattenskyddsområden samt vatten- och avloppsplaner. Vattenskyddsområden kan bidra till minskade halter av bekämpningsmedel och klorid i grundvattnet. Fortfarande pågår stora uttag av naturgrus ur områden som kan vara av vikt för framtida vattenförsörjning.

NATURVÅRDSVERKET 41(60)

En ny preliminär bedömning av kvalitet och miljöproblem för länets grundvatten har tagits fram av Vattenmyndigheten. Vattenkvaliteten med avseende på kemiska ämnen, den kemiska statusen, är generellt sett god men sex av länets 74 grundvattenförekomster bedöms inte uppnå god kemisk grundvattenstatus. Den otillfredsställande statusen orsakas av bland annat höga halter av det numera förbjudna ogräsbekämpningsmedlet BAM, miljögifter samt av klorid. Enligt bedömningen är 22 grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk grundvattenstatus 2021. Inga grundvattenförekomster har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status år 2021.

PFAS har påträffats i höga halter bland annat i några av de brunnar i Uppsalaåsen som försörjer Uppsala stad med dricksvatten, men även i en grundvattentäkt i Östhammars kommun. I Sverige finns inga gränsvärden för PFAS, däremot finns det åtgärdsgränser. Sedan problemet upptäcktes 2012 genomförs regelbundet provtagning på alla vattentäkter (dricksvattnet och grundvattnet) i olika delar av Uppsala kommun. Det pågår utredningar för att försöka spåra källorna i de berörda kommunerna.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. I Uppsala län behöver ytterligare åtgärder genomföras för att miljökvalitetsmålet ska uppnås till år 2020. Det rör sig om en sammanhållen fysisk planering, informationsinsatser, förebyggande arbete med tillsyn, sanering av förorenade områden samt bildande av vattenskyddsområden. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Grundvattenresurser som är viktiga för vattenförsörjningen nu och i framtiden ska ha ett bra skydd. Alla allmänna vattentäkter och övriga större vattentäkter behöver ha vattenskyddsområden. Av de 60 grundvattentäkter som rapporterats in från Uppsala län till SGU:s databas, vattentäktsarkivet, saknar 11 vattenskyddsområden. De vattentäkter som har skyddsområde i Uppsala län står för 98 procent av vattenuttaget. Många äldre vattenskyddsområden

NATURVÅRDSVERKET 42(60)

ger inte ett tillräckligt bra skydd för grundvattnet. Enligt EU:s vattendirektiv (2000/60/EG) ska det finnas vattenskyddsområden för de kommunala vattentäkterna. De äldre besluten ska ses över och uppdateras vid behov. Det är därför nödvändigt att intensifiera arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över äldre skyddsområden.

EU:s vattendirektiv och arbetet med miljömålen ökar förutsättningarna för att utvecklingen ska gå rätt håll. Det krävs dock ytterligare åtgärder och styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålet. Bland annat behöver miljökvalitetsnormerna för grundvatten implementeras på ett bättre sätt och tillämpningen behöver tydliggöras. Det nya åtgärdsprogram som föreslagits av Vattenmyndigheten är en viktig del i åtgärdsarbetet och en dialog om behov och åtgärder behöver föras mellan Länsstyrelsen, sektorsmyndigheter, kommuner, verksamhetsutövare, lantbrukare och intresseorganisationer.

Exploateringen av mark- och vattenresurser ökar i regionen, vilket medför ökad användning av mark lämplig för vattenförsörjning samtidigt som det finns ett ökat behov av dricksvattenuttag. En sammanhållen och genomgripande fysisk planering är därför en nödvändig förutsättning för långsiktigt hållbar användning av våra grundvattenresurser. En viktig åtgärd är att ta hänsyn till grundvattnet som en naturlig del i arbetet med översiktsplaner och detaljplaner. Framtagande av en länsövergripande vattenförsörjningsplan tillsammans med en materialförsörjningsplan skulle underlätta planarbetet och leda till en mer hållbar användning av grusåsarna som materialresurs.

Utvinningen av naturgruset görs till stor del i de mest värdefulla grundvattentillgångarna. Den långsiktiga trenden att minska naturgrusuttaget har avstannat något men insikten hos beställare och företag har ökat om behovet att använda mindre naturgrus. Tillståndsprövning av täkter styr mot minskad grusanvändning och ökad användning av berg. Den sammanställning som Sveriges geologiska undersökning gjort över områden av nationell betydelse för vattenförsörjningen visar att ökad hänsyn bör tas till viktiga grundvattenresurser vid ansökan av tillstånd för grustäkter. Det bör även ställas

NATURVÅRDSVERKET 43(60)

ökade krav på användning av ersättningsmaterial där så är möjligt.

Bedömning av miljökvalitetsmåletNEJ Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder

NEUTRAL Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.

Värmlands län

9 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

"Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag."

Tillgången till grundvatten av god kvalitet är i allmänhet god, med vissa lokala undantag. Kunskapen om var de undantagen finns behöver förbättras. Flera vattenskyddsområden för grundvattentäkter är på gång att inrättas eller revideras, men fler behövs.

ResultatGrundvattnets kvalitet och kvantitetLänet har i allmänhet en god tillgång på grundvatten av god kvalitet. Det är måttligt påverkat av försurning och har i allmänhet en låg kloridhalt, med ett par undantag där halterna är förhöjda, troligtvis på grund av påverkan från saltade vägar. I några grundvattenförekomster i berg är sulfathalten naturligt hög. Tillgången till grundvatten är vanligtvis god i länet.

Det finns indikationer på att en lokal negativ påverkan på grundvattenkvaliteten kan förekomma på vissa ställen. Kunskapen om var den lokala påverkan finns

NATURVÅRDSVERKET 44(60)

behöver förbättras. Det behövs mer provtagning för att få en heltäckande bild av länets grundvattenkvalitet och för att följa trender. Detsamma gäller för länets grundvattennivåer, eftersom det i dagsläget inte finns någon övervakning.

Endast 3 av 97 grundvattenförekomster uppnår inte god kemisk status enligt vattenförvaltningens statusklassning. En på grund av en nedbrytningsprodukt av det förbjudna bekämpningsmedelet BAM (2,6-diklorbensamid) och två på grund av påverkan från förorenade områden (perkloretylen och pentaklorfenol). Ytterligare ett par förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status 2021 på grund av klorid eller BAM och några förekomster ligger i riskzonen då de är utsatta för påverkan från mänskliga aktiviteter, framför allt vägar. Länsstyrelsen har tagit fram åtgärdsförslag för de grundvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status och som ligger i riskzonen6. Åtgärderna finns med i ”Åtgärdsprogram och Förvaltningsplan för Vattenmyndigheten i Västerhavets distrikt”, vilka beslutas i december 2015.

Varje år provtas grundvattnet i länet inom den regionala miljöövervakningen. Totalt finns 63 övervakningsstationer för kommunala täkter, privata brunnar och källor. 2015 togs prover vid 21 stationer. Vid samtliga stationer analyserades basparametrar och vid vissa stationer även tungmetaller, bekämpningsmedel, VOC, PAH, PFOS och ftalater. Förhöjda halter av bly, järn och klorid hittades vid tre olika stationer. Bekämpningsmedel hittades vid tre stationer. Trots årets resultat, tyder resultaten från i år och tidigare år på att grundvattnet i länet i allmänhet har en god kvalitet.

Grundvatten är en viktig resurs för vår vattenförsörjning. Under 2014 fanns det 84 allmänna grundvattentäkter i länet, varav 33 har fastställda vattenskyddsområden7. Inga nya vattenskyddsområden för grundvattentäkter har inrättats under 2015, men arbetet med att förbättra skyddet pågår i större omfattning än tidigare i länets kommuner.

NaturgrusavlagringarNaturgrusavlagringar är av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. Vad gäller uttag av naturgrus är trenden nedåtgående i länet. Länsstyrelsen är restriktiv med att ge tillstånd till nya eller utökade grustäkter i grusåsar med dricksvattenuttag.

Analys och bedömningLänsstyrelsen bedömer att målet kommer att nås till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Grundvattnet i länet bedöms i allmänhet vara av god kvalitet med vissa lokala undantag, baserat på provtagningar utförda i år och tidigare år. Provtagningarna har utförts inom länets regionala miljöövervakning för grundvatten, den nationella miljöövervakningen, kommunernas råvattenanalyser, samt i vissa fall vid inventering av förorenade områden.

6 viss.lansstyrelsen.se 7 Miljömålsportalen, indikatorn ”Vattenskyddsområden”

NATURVÅRDSVERKET 45(60)

Utvecklingen i miljön är positiv då arbetet med att förbättra skyddet för flera grundvattentäkter pågår. Miljöövervakningen av grundvattenförekomsterna noterar oförändrad kvalitet i år jämfört med tidigare år. Det nuvarande regionala miljöövervakningsprogrammet fokuserar på de grundvattenförekomster som ligger i områden med hög mänsklig påverkan. Trots detta har analysresultaten visat på en allmänt god kvalitet.

För att säkerställa att grundvattnets kvalitet fortsätter vara god på lång sikt behöver fler vattenskyddsområden inrättas eller revideras. Flera kommuner arbetar med detta. Skyddet behöver även inkludera reservtäkter och grundvattentäkter som i framtiden kan komma att bli viktiga för vattenförsörjningen. Länsstyrelsen kommer under 2016 att fortsätta att stötta kommunerna i dessa processer. Därtill behöver en regional vattenförsörjningsplan och/eller lokala vattenförsörjningsplaner tas fram som beskriver hur grundvattnet ska beaktas i samhällsplaneringen.

Det planeras för fortsatta grundvattenprovtagningar inom länets regionala miljöövervakning. Under 2015 har Länsstyrelsen sett över det regionala miljöövervakningsprogrammet inför fortsatt provtagning 2016-2021. För kommande år finns en större budget för regional miljöövervakning av grundvatten. Programmet kommer därför att kompletteras med fler parametrar och eventuellt ytterligare några övervakningsstationer. Detta förbättrar möjligheterna att öka kunskapen om grundvattnets kvalitet.

De tre grundvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status, enligt den senaste statusklassningen, kommer troligtvis inte uppnå god kemisk status målåret 2020. Orsaken är att det tar lång tid för dessa ämnen att brytas ned. Vid ett av de förorenade områdena har sanering genomförts, men det finns i dagsläget ingen teknik som kan få bort all perkloretylen ur grundvattnet. I två av förekomsterna berörs endast delar av föroreningarna. Utöver dessa tre förekomster är grundvattnets kvalitet i allmänhet god. Därför anser Länsstyrelsen att det viktiga är att arbeta förebyggande för att förhindra att kvaliteten försämras, vilket arbetet med vattenskyddsområden, åtgärdsprogram och miljöövervakning bidrar till.

I december 2015 beslutas ”Åtgärdsprogram och Förvaltningsplan för Vattenmyndigheten i Västerhavets distrikt”, där Värmland ingår. Dessa dokument utgör grunden för hur arbetet bör ske för att bibehålla och förbättra grundvattenkvaliteten de kommande sex åren.

NATURVÅRDSVERKET 46(60)

Västerbottens län

9. Grundvatten av god kvalitet

TablåtextLänet har en regional vattenförsörjningsplan och fler kommuner inrättar eller reviderar vattenskyddsområden. Riksintresse för dricksvattenanläggningar föreslås. Det kommersiella uttaget av naturgrus i vattenskyddsområden är måttligt. Kunskap om grundvattennivå och påverkan på ekosystem behöver förbättras.ResultatI länsstyrelsens regionala vattenförsörjningsplan pekas regionalt viktiga grundvattenmagasin ut. (1) Vi uppmuntrar och stöttar kommunerna att revidera och föreslå vattenskyddsområden för sina vattentäkter. Av länets 156 kommunala vattentäkter är 117 större grundvattentäkter. Ännu saknar 17 procent av dem skydd. Hos flera kommuner pågår arbete med att inrätta eller revidera vattenskyddsområden. Processen är lång och arbetet är inne i olika faser. Klara för beslut under 2015/2016 är sju stycken vilka tas i respektive fullmäktige.Grundvattnets kvalitet

Alla grundvattenförekomster i länet bedöms ha god kemisk status. Sammanställda data från nationell och regional övervakning samt från vattentäktsarkivet för åren 2008-2012 har använts vid bedömningen. En rapport med resultat från övervakning och råvattenkontroll i Norrland har tagits fram. (2)Enligt Vattentäktsarkivet kontrolleras råvattenkemi i ett 70-tal kommunala vattentäkter. Dock mäts inte alltid så många parametrar. Dricksvattnet är övervägande av god kvalitet. Ibland kan lokala problem med mikrobiell påverkan i dricksvattnet förekomma, ofta orsakat av problem i ledningsnäten. Det finns pågående kommunala åtgärder i ett fall med bekämpningsmedel i grundvattnet.En nationell rapport om klassificering av grundvattenkemiberoende ekosystem i naturtyper inom Natura 2000 ger nu bättre kunskap om var det kan vara risk för ekosystempåverkan.Grundvattnets kvantitet

Alla grundvattenförekomster i länet bedöms generellt ha god kvantitativ status. Kunskapen om grundvattennivåernas ekosystempåverkan är dock mycket låg. Vid uppföljning i N2000-områden noteras eventuella förändringar i källområdena. Ett projekt för att se närmare på problematiken kring sura sulfatjordar och grundvattennivåns betydelse i sammanhanget pågår.

Bevarande av naturgrusavlagringar

NATURVÅRDSVERKET 47(60)

Beslut om täkttillstånd ska främja materialuttag som inte strider mot miljömålen. Vi jobbar även med vägledning och genomför årliga träffar tillsammans med kommunerna och mindre regionala ballastbolag.

I Västerbottens län finns det i oktober 2015 liksom förra året tre kommersiella materialtäkter inom skyddsområde för vattentäkt, en klar minskning från 11 som fanns år 2008. År 2014 kördes ca 17 100 ton grus ut från dessa täkter, en ökning jämfört med 2013 men en måttlig mängd. Två av de tre täkterna ligger i områden med de mest värdefulla grundvattentillgångarna (klass 1 enligt SGU:s sammanställning). Inom andra sådana klass 1-områden pågår också kommersiell brytning på tre platser. Därifrån kördes ca 28 500 ton material ut år 2014, en stor ökning jämfört med 2013.

Det finns även ett antal oavslutade husbehovstäkter inom skyddsområde för vattentäkt. Uttaget i husbehovstäkter är relativt stort inom skogsbruket. En överslagsberäkning för länet indikerar ett uttag idag på ca 350 000 ton per år (ca 300 000 ton för de tre stora skogsbolagen och sannolikt ytterligare ca 20 procent för övriga markägare). Restriktioner finns i samrådsärenden om husbehovstäkter i naturgrus.

Analys och bedömningMiljökvalitetsmålet kommer delvis att kunna nås. Förutsättningarna att på sikt nå målet kommer delvis att finnas på plats 2020. Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är positiv och beslutade styrmedel finns. Vi har en regional vattenförsörjningsplan. Alltfler vattenskyddsområden inrättas/revideras. Ett förslag till riksintresse för dricksvattenanläggningar finns. Kunskapen om grundvattnets kvalitet har ökat något.

Trots de insatser som görs återstår arbete för kommuner och myndigheter innan miljömålet kan nås. Medvetenheten om grundvattnet behöver öka i planeringsprocesserna. Vattenskyddsarbetet går långsamt framåt men kommunerna behöver också komma igång med sina vattenförsörjningsplaner. Riskmedvetandet ökar. Att förebygga risker kostar, men problemen som kan uppstå kostar också att avhjälpa. Kommunala resurser behövs både för inrättande av skyddsområden och säkrad dricksvattendistribution.

Förebyggande åtgärder som skyddar vattenförsörjning och markstabilitet vid extremväder behöver preciseras och genomföras. En regional material-försörjningsplan behövs.

Problemen med tillämpning av styrmedel och efterlevnad av beslut kvarstår, liksom behovet av koppling mellan styrmedel och åtgärder. Mer resurser kan behövas.

NATURVÅRDSVERKET 48(60)

Grundvattnets kvalitet och kvantitet

Kunskapen om vattenkvalitet i grundvatten och grundvattnets påverkan på angränsande ekosystem behöver förbättras.

Råvattenanalyser behöver genomföras regelbundet i alla kommunala vattentäkter och med relevanta parametrar. Subventionerade analyser av enskilt dricksvatten samt information till brunnsägare behövs. Den regionala övervakningen bör förstärkas.

Vi ser ännu inga större problem med grundvattentillgången i länet men i kust- och fjällområden där befolkning och turism ökar kan tillgången stundtals bli för liten. En ny rapport om klimatförändringars möjliga konsekvenser för länet har tagits fram av SMHI. Den kan bli ett viktigt planeringsunderlag även för dricksvattenfrågorna.

Ett pågående projekt om sura sulfatjordar i kustområdet ökar kunskapen om risken för försurning och förhöjda halter av tungmetaller i grundvattnet. Ett utvecklingsprojekt för regional övervakning av grundvattennivåer pågår, med bäring både mot vattenförsörjning och ekosystempåverkan.

Bevarande av naturgrusavlagringar

Inga tillstånd till nya eller utökade grustäkter ska ges i vattenskyddsområden. Husbehovstäkterna är idag ett större problem än de kommersiella. I både beslut och tillsyn fortsätter vi främja att täkter gör minsta möjliga skada på miljön. En viktig del i skyddsarbetet för grundvattnet är ökad samsyn kring täktverksamhet. Träffar med regionala ballastbolag och kommuner fortsätter.

SGU har tagit fram metodik och vägledning för länens arbete med materialförsörjningsplaner vilket, tillsammans med den regionala vattenförsörjningsplanen, ger goda förutsättningar att komma igång med en regional materialförsörjningsplan. Mer resurser behövs dock.

(1) Västerbottens regionala vattenförsörjningsplan Regional vattenförsörjningsplan - Länsstyrelsen Västerbotten

(2) Övervakning av grundvatten i Norrland 2008-2012

NATURVÅRDSVERKET 49(60)

Västernorrlands länGrundvatten av god kvalitetDe naturgivna förutsättningarna i länet är relativt goda, men kunskapen om grundvatten är för låg. Attitydförändringar behövs för att se grundvatten som en resurs för regional utveckling. Vattenskyddsområden revideras och fastställs inte i tillräckligt hög takt, bland annat på grund av bristande resurser.

Resultat

Länet har goda förutsättningar vad gäller grundvattenkvalitet, grundvattennivåer och påverkan på ytvatten. Länet är inte så tätt befolkat och konflikterna runt mark- och vattenanvändning är därigenom inte så stora. Skogs- och jordbruk påverkar dock grundvattnet, och arvet från industrialismen visar sig i form av gifter i mark och grundvatten. En stor del av gifterna är regiontypiska föroreningar från bland annat skogsindustrin, som pappersmassafabriker och sågverk. Kunskapen om grundvatten är för låg. Arbetet med skydd av vatten för dricksvattenförsörjning går långsamt. Mer resurser behövs också för att arbeta med förorenade områden.

Grundvattnets kvalitet

Alla länets grundvattenförekomster utom nio bedöms ha god kemisk status enligt vattenförvaltningens senaste bedömning som pågått under 2015, och 26 förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021. Tre av de nio vattenförekomster som bedöms ha otillfredsställande status används inte för dricksvattenförsörjning, de andra sex förekomsterna används men enbart för råvatten.

Bevarande av naturgrusavlagringar

Arbetet pågår kontinuerligt för att minska naturgrustäkters påverkan på grundvattenförekomster. Länsstyrelsen har inventerat grundvattenförande naturgrusavlagringar och använder detta underlag i ärendehanteringen.

Analys

Mer kunskap och större medvetenhet om grundvattenfrågor krävs för att målet ska uppnås. Samordning behövs mellan funktioner i samhället som hanterar såväl vattenfrågor, markanvändning och förorenade områden som planering, resurshushållning och regional utveckling. Attityder och arbetssätt behöver förändras, i stället för att ta rent vatten för givet måste det betraktas som en viktig resurs. Lagstiftning finns för skydd av vatten, men den utnyttjas inte i tillräckligt hög grad. Enligt vattenförvaltningsförordningen ska

NATURVÅRDSVERKET 50(60)

vattenförekomster som används för dricksvattenförsörjning ha ett fullgott skydd senast 2015. Detta är i praktiken omöjligt att genomföra och skulle kräva mycket stora arbetsinsatser av såväl kommuner som länsstyrelse.

Vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplanering

Styrmedel och vägledning från nationellt håll behövs för att arbetet med skydd av vatten ska prioriteras och ge resultat i praktiken. På grund av bristande resurser har arbetet med att bilda fler vattenskyddsområden inte prioriterats under 2015. Kommunerna bör, i egenskap av huvudmän för vattenförsörjningen, prioritera vattenskyddsfrågan högre. Länsstyrelsen behöver också bidra med mer stöd och rådgivning och med verktyg i form av planeringsunderlag. Grundvatten av god kvalitet och kvantitet är en resurs som kan leda till regional utveckling om den används på rätt sätt. Ett verktyg för bättre planering och beslut är framtagande av regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner. Under 2015 har länsstyrelsen drivit arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Västernorrland, som väntas vara slutförd i början av 2016.

Kvalitet och kvantitet

Kunskapen om vattenkvalitet i grundvatten och grundvattnets påverkan på angränsande ekosystem behöver förbättras. Råvattenanalyser behöver genomföras regelbundet i alla kommunala vattentäkter och med relevanta parametrar. I den mån kunskap om kvalitet och kvantitet finns visar resultaten på goda förutsättningar. Risken för försämrade förhållanden i kust- och omvandlingsområden bör dock beaktas vid ökad exploatering i form av nya bostadsområden och turistnäring. Flera kommuner utnyttjar inducerad infiltration för sin vattenförsörjning. Detta kan vara sårbart då ökade flöden och förhöjda vattentemperaturer medför risk för inläckage av förorenat vatten. Förebyggande åtgärder måste sättas in för att trygga vattenförsörjningen då klimatförändringar troligen kommer att leda till ökade flöden, regn och översvämningar.

Bevarande av naturgrusavlagringar

För att ersätta naturgrus krävs stora insatser för att hitta alternativa material. Dessutom behöver attityder och arbetssätt förändras. Situationen har inte förändrats sedan 2014, naturgrusanvändningen fortsätter att långsamt minska.

NATURVÅRDSVERKET 51(60)

Västmanlands län

9. Grundvatten av god kvalitet

Inledning för miljökvalitetsmålet

Västmanlands län har goda grundvattentillgångar och mestadels god grundvattenkvalitet. Vissa kvalitetsproblem förekommer. Ytterligare åtgärder kan behöva vidtas för att förbättra kvaliteten i några få fall. Skyddet av några grundvattenbärande grusavlagringar och vattentäkter behöver förstärkas.

ResultatVästmanlands län har goda grundvattentillgångar i de grusåsar som sträcker sig genom länet. Vattenkvaliteten i dessa är till övervägande del god, men vissa problem med bekämpningsmedelsrester och förhöjda nitrat- och kloridhalter förekommer på enstaka platser. Uttaget av grundvatten ligger på en acceptabel nivå och överstiger inte nybildningen i någon av grundvattenförekomsterna. Skyddet av grundvattenbärande grusavlagringar (åsar) ännu inte tillräckligt. Användningen av naturgrus minskar men fortfarande tas grus från åsar av betydelse för dricksvattenförsörjningen. Några vattentäkter saknar fortfarande vattenskyddsområden.

Grundvattnets kvalitet och kemiska statusMed några få undantag håller vattnet i de grundvattentäkter som används för dricksvattenförsörjning bra kvalitet i Västmanlands län. Av grundvattenförekomsterna i länet finns endast två vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status p.g.a. spår av bekämpningsmedel. Ytterligare tre vattenförekomster i länet anses riskera att inte uppnå god kemisk status p.g.a. vissa problem med bekämpningsmedelsrester och förhöjda klorid- och nitrathalter.

Kvaliteten på utströmmande grundvattenDet finns ingen kännedom om platser i länet där utströmmande grundvatten har en negativ påverkan på ytvatten eller växt- och djurliv.

Grundvattennivåer och kvantitativ grundvattenstatusTillgången till grundvatten är god i Västmanlands län och ingen av grundvattenförekomsterna bedöms ha problem med sjunkande nivåer eller överuttag. Samtliga vattenförekomster bedöms uppnå kraven på god kvantitativ status. Uttagen bedöms inte överstiga nybildningen i någon av de grundvattenförekomster där uttag sker. Det finns inga kända problem med sjunkande grundvattennivåer i länet.

NATURVÅRDSVERKET 52(60)

Bevarande av naturgrusavlagringarNaturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, och för natur- och kulturmiljövärden är inte tillräckligt skyddade i länet. Naturgrus tas från åsar som används för dricksvattenförsörjning, även om uttagen minskar. Fortfarande saknas vattenskyddsområden för ett antal vattentäkter.

Analys och bedömningSammantaget görs en mer positiv bedömning av möjligheten att kunna nå miljömålet i Västmanlands län än nationellt. Både kvaliteten och tillgången till grundvatten i Västmanland är i allmänhet god. Miljökvalitetsmålet bedöms därför som rimligt att kunna uppnås. Arbete med att utöka skyddet av grusavlagringar genom att inrätta vattenskyddsområden pågår. Målsättningen är att samtliga kommunala vattentäkter ska ha vattenskyddsområden. Användningen och uttagen av naturgrus i länet minskar, men fortfarande sker uttag av naturgrus i grusavlagringar som utgör grundvattenmagasin. Utvecklingen av tillståndet bedöms som positiv, även om ytterligare åtgärder krävs för att säkra god grundvattenkvalitet och säkra skyddet av grundvattenmagasin i länet.

I några av de kommunala vattentäkterna förekommer vissa kvalitetsproblem. Låga halter av BAM (2,6-diklorbensamid) har påträffats i några vattentäkter. Detta är en nedbrytningsprodukt av ett ämne som ingick i totalbekämpningsmedlet Totex Strö, som varit förbjudet sedan 1990. I de flest fall har halten varit under riktvärdet för god kemisk status och trenden är minskande. I några ytterligare fall har förhöjda nitrat- och kloridhalter uppmätts, dock endast i något förhöjda halter. Åtgärder vidtas för att minska vägsaltsanvändningen. Sanering av äldre enskilda avlopp med bristfällig rening pågår i samtliga kommuner och striktare regelverk för spridning av stallgödsel inom nitratkänsliga områden har införts. Sammantaget vidtas åtgärder för att minska den mänskliga påverkan på grundvattnets kvalitet, vilket kommer att leda till förbättringar.

Vissa ytterligare åtgärder kan behövas för att säkra grundvattentillgångarna och för att se till att grundvattenförekomsterna får ett fullgott skydd. För att uppnå målet behöver materialförsörjningsplaner upprättas där bristområden och områden med god tillgång på ballastråvara pekas ut. Pågående forskning för att effektivisera energitillgången och minimera miljöbelastningen vid bergkrossanläggningar bör fortsätta, liksom forskningen om ersättningsmaterial för naturgrus.

Bedömning av måluppfyllelseSammantaget görs bedömningen att miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns förutsättningar för att målet ska kunna uppnås till 2020. Utvecklingen i miljön är positiv och de flesta av miljökvalitetsmålets preciseringar uppnås redan i länet.

NATURVÅRDSVERKET 53(60)

Bedömning av utveckling i miljönUtvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv.

Västra Götalands län

Grundvatten av god kvalitetTillståndet för länets grundvatten bedöms generellt vara bra och medger en stabil dricksvattenförsörjning, även om lokala problem finns. Behovet av kunskapsuppbyggnad är stor och bedömningen av tillståndet blir därför osäker.

Resultat

Grundvattnets kvalitetTillgången till information om grundvattenkvaliteten utanför aktiva grundvattentäkter är begränsad på regional nivå. Det förekommer lokala problem med radon och förorenande ämnen som exempelvis bekämpningsmedel. Viss problematik finns även med saltvatteninträngning lokalt i enskilda brunnar, bland annat i kustområden samt på platser där grundvattenuttaget är för stort. I Västra Götalands län finns, enligt Länsstyrelsens uppgifter, för närvarande drygt 190 kommunala vattentäkter i aktivt bruk. För att skydda och bevara kvalitén på det råvatten (yt- och grundvatten) som försörjer vattentäkterna behöver vattenskyddsområden inrättas. Av vattenskyddsområdena har ca 60 beslutats med stöd av miljöbalken och knappt 80 har beslutats med stöd av vattenlagen. Drygt 50 vattentäkter saknar helt vattenskyddsområde. God kemisk grundvattenstatusAv länets ca 200 grundvattenförekomster är det nio som inte uppnår vattenförvaltningsförordningens8 mål om god kemisk grundvattenstatus. I samtliga fall är orsaken att rester av förbjudna bekämpningsmedel har påvisats. Cirka 90 förekomster har preliminärt bedömts riskera att inte nå god kemisk grundvattenstatus till 2021 på grund av uppmätta halter förorenande ämnen, högt påverkanstryck, förorenade områden, vägar, jordbruk och/eller tätortspåverkan. Kvaliteten på utströmmande grundvattenKunskapen om hur kvaliteten på utströmmande grundvatten påverkar ytvattenkvaliteten och dess betydelse för angränsande ekosystem i länet är ännu begränsad. SGU bedriver ett arbete med att identifiera nationellt viktiga ekosystem som är beroende av grundvatten.

God kvantitativ grundvattenstatus och grundvattennivåerFör de allra flesta grundvattenförekomsterna i länet saknas underlag när det gäller bedömning av kvantitativ status. Fyra av länets ca 200 grundvattenförekomster har preliminärt bedömts riskera att inte uppnå god kvantitativ status 2021 på grund av saltvatteninträngning. Inom den regionala miljöövervakningen utförs inga grundvattennivåmätningar. Däremot utförs grundvattennivåmätningar av SGU på några platser i länet inom den nationella miljöövervakningen9.

8www.viss.lansstyrelsen.se/ 9 http://resource.sgu.se/oppnadata/grundvatten/

NATURVÅRDSVERKET 54(60)

Bevarande av naturgrusavlagringar Genomsnittsnivån för användandet av naturgrus i länet10 under 2000-talet visar ingen tydlig trend. Användandet av krossberg har däremot ökat avsevärt under samma period. Naturgrusutvinningen11 i områden med betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet har minskat svagt sedan 2005. Enligt miljöbalken får en naturgrustäkt inte öppnas om det avsedda användningsområdet för naturgruset kan ersättas av annat material.

Analys och bedömning

Det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller de närmaste åren. Det råder brist på kunskap och data om grundvatten, varför det är svårt att bedöma vilka insatser som behöver prioriteras men också huruvida miljöarbetet ger resultat. Tillgången på styrmedel kommer att vara avgörande för kommande miljömålsarbete. Det är viktigt att grundvatten i högre grad än i dag beaktas i samhällsplanering samt tillsyns- och tillståndsärenden enligt miljöbalkens kapitel 9 och 11. Även val av brukningsmetoder inom areell näring och fortsatt arbete för skydd av dricksvattenresurser genom bildande av vattenskyddsområden är viktiga.Grundvattnets kvalitetTillståndet för länets grundvatten bedöms generellt vara bra och medger en stabil dricksvattenförsörjning. Det finns lokal problematik med påverkan från bland annat förorenande ämnen, saltvatteninträngning och höga uttag. Kunskap om grundvattnets kvalitet behöver förbättras och vattenskyddsområden behöver upprättas för de vattentäkter som saknar skydd. Samtliga vattenskyddsområden som är beslutade med stöd av vattenlagen samt ytterligare ett antal beslutade med stöd av miljöbalken är dessutom i behov av revidering.God kemisk grundvattenstatusDet fortsatta arbetet inom vattenförvaltningen och den regionala miljöövervakningen bidrar till en förbättrad kunskapsbild av länets grundvattenförekomster, måluppfyllnad och hur vattenförvaltningsförordningens mål om god kemisk status ska uppnås. Inom vattenförvaltningsarbetet12 föreslås ett antal åtgärder som behövs för att god kemisk grundvattenstatus ska kunna nås.God kvantitativ grundvattenstatus och grundvattennivåerKunskapen om grundvattennivåer och grundvattnets kvantitativa status i länet är dålig. Regionalt bedöms förändrade grundvattennivåer inte vara ett problem men frågan behöver integreras långsiktigt i kommunalt planeringsarbete och i miljöövervakning. Inom den regionala miljöövervakningen kommer arbetet med ett program för nivåövervakning att påbörjas under 2015 så att vi i framtiden kan få ett bättre underlag. Även kunskapen om hur grundvattennivåerna påverkar angränsande ekosystem behöver förbättras.

10 www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=62&pl=2&t=Lan&l=14 11 www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=63&pl=2&t=Lan&l=14 12 www.viss.lansstyrelsen.se/

NATURVÅRDSVERKET 55(60)

Bortledning av grundvatten eller nivåförändringar kan innebära problem exempelvis för enskilda brunnar vid markexploateringar. Effekter av klimatförändringarna13 kan komma att innebära att frågor om grundvattennivåer aktualiseras på grund av förändrade nederbördsmönster, längre växtsäsong eller ökat behov av bevattning.

Bevarande av naturgrusavlagringar När det gäller bevarandet av naturgrusformationer är det viktigt för måluppfyllnaden att hänsyntagandet till naturgrusets betydelse för dricksvatten samt natur- och kulturlandskapets värden fortsätter i prövningar för täkttillstånd och i övrig samhällsplanering. För att ersätta naturgrus krävs stora insatser för att hitta alternativa material för bland annat tillverkning av kvalitetsbetong. Framtagande av en regional vattenförsörjningsplan för hela länet skulle ge ökad kunskap om vilka geologiska formationer som är av stor betydelse för länets framtida dricksvattenförsörjning.

13 www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/publikationer/2012/Pages/2012-42.aspx

NATURVÅRDSVERKET 56(60)

Örebro län

Grundvatten av god kvalitet 2015TablåtextGrundvattenfrågor har låg prioritet i länet vilket lett till att kunskapen om grundvatten är alldeles för låg. För att trygga en långsiktig dricksvattenförsörjning och en god livsmiljö för växter och djur i grundvattenpåverkade ekosystem måste dessa frågor lyftas mer nationellt och regionalt.

ResultatKvantitativ och kvalitativ statusUnder 2015 har Länsstyrelsen fortsatt att komplettera uppgifter i databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS) angående statusen av grundvattenförekomster och åtgärdsförslag. Detta arbete bidrar till Vattenmyndighetens förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer som beslutsas vid slutet av året.

Av länets 175 grundvattenförekomster har 41 bedömts ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk status till 2021. Två förekomster bedöms ha otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel och arsenik. Samtliga förekomster har fått klassificeringen god kvantitativ status. Den sista bedömningen grundas på ett antagande då ingen kännedom om kvantitetsproblem finns för några vattenförekomster i länet. Få mätningar av grundvattennivåer har dock genomförts.

Under 2015 har ett övervakningsprogram tagits fram för länets grundvattenförekomster. Resultaten från programmet ska ge underlag till åtgärder och statusklassificering enligt Förordning (SFS 2004:660 och SFS 2011:634) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt miljömålsuppföljning.

Fyra av länets tolv kommuner (Örebro, Lekeberg, Laxå och Askersund) har antagit vattenförsörjningsplaner. De fyra Bergslagskommunerna (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) arbetar med att ta fram vattenförsörjningsplaner som beräknas vara färdigställda i mars 2016.

VattenskyddsområdenUnder året har inga nya vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättats, vilket innebär att det fortfarande är tolv täkter som saknar skydd. Av befintliga skyddsområden skulle flera behöva ses över då de är bildade enligt äldre lagstiftning. Skyddsområdet för Loka Brunn är nu under revidering för att förstärka föreskrifter enligt Miljöbalken. Inom arbetet med att peka ut områden av riksintressen för vattenförsörjningen har Skråmsta vattenverk (använder

NATURVÅRDSVERKET 57(60)

konstgjord infiltration) med tillhörande anläggningar föreslagits. Arbetet har fortsatt under 2014 och de slutliga förslagen förväntas inom något år.

NaturgrusLänsstyrelsen i Örebro län har under en längre tid haft en restriktiv hållning vid prövning av täkter i naturgrusavlagringar. Uttaget av naturgrus från tillståndsgivna täkter har minskat kraftigt under en följd av år och utgör idag cirka 7 procent av den totala ballastleveransen vilket är lägre än för landet som helhet. Det finns dock fortfarande ett antal grustäkter där det uttagna materialet kan ersättas med andra alternativ.

Analys och bedömningMiljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det största hindret för att uppnå målet är den generellt låga kunskapen om grundvatten. På grund av den regionalt bristfälliga kunskapen om miljöstatusen inom grundvattenområdet bedömer vi att utvecklingen av målet är oklar. För att trygga den framtida drickvattenförsörjningen krävs mer resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga, så att grundvattenfrågorna kan lyftas mer.

Kvantitativ och kvalitativ statusEnligt tillgängliga data är grundvattnet i länet generellt av god kvalitet. Några grundvattentäkter ligger dock i områden där föroreningsrisken är stor och ett fåtal kommunala vattentäkter har haft problem med bland annat bekämpningsmedel. Eftersom det inte finns något lagkrav på att mäta råvattenkvalitet och ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten hittills har saknats är dataunderlaget emellertid ofta bristfälligt.

VattenskyddsområdenDen viktigaste åtgärden för att säkerställa dricksvatten av god kvalitet är att inrätta vattenskyddsområden, vilket kommunerna kontinuerligt arbetar med. Detta är dock en tidskrävande process som innebär stora arbetsinsatser och kostnader. Arbetet går därför långsamt och ett antal mindre kommunala vattentäkter saknar fortfarande skydd. För att underlätta skyddsarbetet bör en regional, men även fler kommunala, vattenförsörjningsplaner tas fram. Arbetet skulle även kunna påskyndas om fler formella skyddsformer, till exempel möjligheten att peka ut geologiska formationer som riksintressen, inrättades. Regeringen har även föreslagit ändringar i 7 kap. 21 § miljöbalken för att stärka skyddet kring vattentäkter. Förslaget gäller obligatoriskt krav på vattenskyddsområde och föreslås gälla från år 2019.

NaturgrusFörståelsen för värdet av naturgrus för framtiden ökar. Samtidigt kvarstår kraven på uttag ur naturgrusavlagringarna. Om täkter i länet fått fortsatta brytningstillstånd har villkor reglerat att gruset enbart får säljas för användning där naturgrus inte kan ersättas. Ett problem är dock att tillståndshavaren i praktiken inte har rådighet över användningen. För att målet om bevarande av

NATURVÅRDSVERKET 58(60)

betydande grusavlagringar ska uppnås behövs förbättrad samordning mellan beslutsfattare, planerare, täkthandläggare, experter och berörd industri. En viktig åtgärd i arbetet är att ta fram en regional materialförsörjningsplan, med syfte att klargöra tillgången på ersättningsmaterial till naturgrus och säkerställa de framtida behoven av ballastmaterial. För att ersätta naturgrus med bergkross i betongindustrin krävs att lämplig bergråvara finns i närområdet. Lämpligt berg för betongframställning har visat sig finnas i delar av länet.

Naturgrusformationer som är av vikt för den framtida dricksvattenförsörjningen eller är värdefulla ur natur- eller kultursynpunkt bör skyddas från exploateringar genom att de anges i kommunernas översiktsplaner. Sådana formationer bör även skyddas med stöd av 7 kap Miljöbalken.

Referenser Förordning (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på

vattenmiljön. Förordning (SFS 2011:634) om ändring i förordningen (2004:660) om

förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Havs- och Vattenmyndigheten. Riktlinjer för framtagande av regionala

underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning. 2012-09-12.

Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lst.se

Östergötlands län

Grundvatten av god kvalitet

TablåtextÖverlag bedöms kvaliteten på grundvattnet i Östergötland vara god. Arbetet med vattenskyddsområden går framåt och en regional vattenförsörjningsplan är fastställd. Under senare år har kunskapen om länets grundvatten ökat, men fortfarande saknas information om flera grundvattenmagasin.ResultatGrundvattnets kvalitet Problem med grundvattnets kvalitet förekommer framförallt i mindre grundvattenmagasin i jordbruksområden och utmed kusten. Exempel är förekomst av nitrat, salt, tungmetaller och bekämpningsmedel. Mätdata från de större grundvattenmagasinen, s.k. grundvattenförekomster, visar att det finns gott om bra grundvatten i länet. Endast en grundvattenförekomst har hittills bedömts ha otillfredsställande kemisk status på grund av innehåll av växtskyddsmedlet bentazon. Under året har framkommit data som visar att högfluorerade ämnen (PFAS) förekommer i höga halter i närheten av brandövningsplatser, och ansvariga kartlägger nu problemets omfattning. Grundvattnets kvantitet

NATURVÅRDSVERKET 59(60)

I länet finns sju grundvattenförekomster med otillfredsställande kvantitativ status. Grundvattenmagasin med kända kvantitativa problem ligger framför allt längs kusten. Bristen är mest påtaglig under sommarens torrperioder och när befolkningstrycket från turism och fritidsboende ökar. Tidigare mätningar har visat på saltvattenpåverkan i var fjärde enskild brunn. Årets mätningar av klorid i en av tre kustnära grundvattenmagasin visar tecken på saltvatteninträngning. Under året har kontinuerlig nivåmätning i grundvattenrör utförts inom två magasin inom kalkkärr och Natura 2000-områden, dvs. grundvattenberoende ekosystem med höga naturvärden. Fler mätningar behövs för att få en säkrare bild av grundvattnets kvalitet och kvantitet i det gemensamma delprogrammet ”Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag”. Bättre dataunderlag och samverkanAllt fler grundvattenmagasin övervakas och fler ämnesanalyser ingår. Under 2015 har PFAS analyserats i fyra grundvattentäkter i samarbete med Naturvårdsverket och SGU. Positivt är att en vägledning för övervakning av kemiska parametrar håller på att tas fram av SGU. En samverkansgrupp har bildats bestående av Trafikverket och Länsstyrelserna inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Trafikverket har bl.a. fått information om grundvattenförekomster som misstänks vara påverkade av väg/järnvägstrafik och dagvatten.

Åtgärder för att säkra grundvattnetI Östergötland finns ca 40 grundvattentäkter och för att säkra dricksvattentäkterna har det under senaste året fastställts ett flertal vattenskyddsområden, och flera är på gång att bildas. I Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram finns flera uppdrag till myndigheter och kommuner för att säkra dricksvattenförsörjningen. Inom Greppa Näringen får lantbrukare råd om hur man kan minska läckage av bekämpningsmedelsrester till vatten. Analys och bedömningMålet kommer inte att uppnås till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Trenden för utvecklingen i miljön är svagt positiv eftersom kunskaperna om grundvattnets kvalitet och kvantitet succesivt förbättras, samtidigt som fler insatser görs för att skydda grundvattnet. Tillståndet för länets grundvatten är generellt bra, men lokalt förekommer problem med föroreningar och överuttag. Ökade resurser till framförallt optimering och utveckling av befintlig övervakning samt bättre tillämpning av tillgängliga styrmedel är viktiga områden.Mer resurserInformation om vattenförekomsterna och förslag till åtgärder finns samlat i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram och i databasen VISS. Åtgärderna kommer på sikt att leda till ett förbättrat skydd och status, förutsatt att åtgärderna kan finaniseras. För att få en säkrare bild av grundvattnets kvalitet och kvantitet behövs mer resurser till miljöövervakning. Utökat samarbete mellan angränsande län och med kommuner är nödvändigt. Dessutom behöver kunskapen om koppling och påverkan mellan yt- och grundvatten öka. Vattenskyddsområden viktigaVattenskyddsområden behöver upprättas för de vattentäkter som saknar vattenskyddsområden, och äldre vattenskyddsföreskrifter behöver uppdateras. Ett viktigt kunskaps- och planeringsunderlag är den regionala vattenförsörjningsplanen som utarbetades i samarbete med länets kommuner.

NATURVÅRDSVERKET 60(60)

Generellt behöver grundvattnet beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning. Rådgivning effektivtAnvändning av bekämpningsmedel utgör ett hot mot grundvattnet. Inom Greppa näringen sker rådgivning till lantbrukare för att öka kunskapen samt ge verktyg för att minska läckage av bekämpningsmedelsrester till vatten och för att minska kväve- och fosforförlusterna på ett kostnadseffektivt sätt.Grundvatten kemiEn utveckling av delprogramet för grundvattenkemi är på gång och kommer att innehålla vägledning och stödmaterial i form av checklistor, fältprotokoll, analyspaket kopplade till föroreningskällor mm. Utökat samarbete mellan angränsande län och med kommuner är nödvändigt.

Grundvattennivåerna kan påverkasTidvis förekommer problem med förhöjda kloridhalter i kustkommunerna. Det har troligen koppling till periodvis överuttag i kombination med torka (sommarperioden). Det är viktigt att kartlägga, bedöma och förhindra uttag av för stora mängder vatten. Stora infrastrukturella arbeten som Ostlänken planeras i länet. Det innebär omfattande borrande och tunnelbyggnation som är en potentiell risk för grundvattennivåer och vattnets kvalitet. Det är därför viktigt med samarbete mellan aktörerna och att försiktighetsmått iakttas. Lag skyddar naturgrusI och med införandet av en paragraf i Miljöbalken har styrmedlen avsevärt förbättrats för att uppnå preciseringen om bevarande av naturgrusavlagringar. Den nya lagstiftningen begränsar möjligheten till nya täkter och tar hänsyn till nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning samt värdefull natur- eller kulturmiljö.