examensarbete sv (1)1472795/FULLTEXT02.pdf · film, musik, men även utställningar och populära...

Examensarbete

Populärkultur i undervisningen

Lärare och elevers uppfattning om populärkultur och historiebruk i undervisningen

Författare: Daniel Islander Handledare: Lars Båtefalk Examinator: Anders Persson Ämne/huvudområde: Ämneslärarexamen för gymnasium Kurskod: HI3020 Poäng:15 hp Examinationsdatum: 2020-06-22

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):Ja ☐x Nej ☐

Abstract: Den här uppsatsen behandlar populärkultur i undervisning i gymnasieskolan ifrån ett identitets- och meningsskapande perspektiv. Syftet med undersökningen är att undersöka vilket förhållningssätt lärare och elever har om populärkultur i undervisningssyfte. Jag undersöker ibland annat hur begreppet populärkultur ibland lärare och elever förstås och vilket syfte de anser populärkultur har i undervisningssyfte. Hur förhåller sig lärare till populärkultur i undervisningen? Vilka framträder ibland lärare när det använder populärkultur som till exempel, film, musik och andra former? Vad ser eleverna som meningsfullt med film, musik och andra medier i skolan? Undersökningen har gjorts genom att intervjua tre lärare om populärkultur i undervisningen. Jag har även gjort en enkätundersökning i två klasser där elever fick svara på hur de ser syftet och mening med till exempel film, musik eller andra populärkulturella former. Undersökningen visar att de lärare som intervjuats ser populärkultur som film, musik, men även utställningar och populära TV program. Lärarnas syfte med att använda populärkultur i undervisningen är främst att ge nya perspektiv och att utmana elevernas tankar när det gäller hur film presenterar historia. Att ge eleverna verktyg för att manövrera i den mängd information som präglar samhället. Att ge eleverna ett utökad referensbibliotek som ökar deras kulturella kapital. Historiebruk var även ett stort syfte med lärarna, att visa elever hur aktörer utövar makt i sin framställning av olika populärkulturella former. Eleverna ser populärkultur som film, musik och det som är populärt i största allmänhet. De flesta eleverna menar att det främsta syftet är att det blir lättare att reflektera, och att det kritiska tänkandet ökar. Men det fanns även de som menade att historiebruk är meningslöst och inte har något värde i vardagen.

Nyckelord: Populärkultur, identitet och meningsskapande, historiebruk

Innehållsförteckning

1 Inledning……………………………………………………………….…..……5

1.1 Syfte och frågeställning……………………………………………….……….6

2 Källmaterial och metod………………..………………………………………7

2.1 Intervjuer med lärare…………………………………………………………..8

2.2 Enkätundersökning i två klasser……………………………………………….9

2.3 Forskningsetik………………………………………………………………..10

3 Teori…………………………………………………………………………….11

3.1 Populärkultur………………………………………………………………….11

3.2 Identitet……………………………………………………………………….11

3.3 Historiebruk…………………………………………………………………..12

3.4 Multimodalitet………………………………………………………………..14

4 Tidigare forskning…………………………………………………………….15

5 Undersökning………………………………………………………………….18

5.1 Intervju med Erik……………………………………………………………..18

5.2 Intervju med Johan……………………………………………………………21

5.3 Intervju med Hanna…………………………………………….…………..…24

5.4 Sammanfattning av intervjuer……………………………………….…..……27

5.5 Enkätundersökning……………………………………………………………29

5.6 Diagram över fyra alternativfrågor.…………………………………………..30

5.7 Diagram av elevers meningsskapande strategier………………………….….32

5.8 Populärkultur och dess effekter på elevers historiesyn……………………….33

5.9 Historiebruk och populärkultur…………………………………………….…33

6 Avslutande diskussion…………………………………………………………35

7 Sammanfattning……………………………………………………………….37

Källor…………………………………………………………………………….41

Litteratur………………..………………………………………………….……41

Bilagor……………………………………………………………………………42

1 Inledning Som historielärare ställs man inför utmaningen att inte bara undervisa om historia på ett sätt som väcker elevernas intresse, utan också att de ska fostras till att ta ansvar för det samhälle som vi skapar och är en del av. I ämnesplanen för historia 2 på gymnasiet finns det ett centralt innehåll som nämner till exempel hur historia används i olika former av populärkulturella medier som till exempel film, musik eller annan form av ungdomskultur. 1

Skolan är inte bara en plats där man lär sig i klassrummet utan elever träffas och delar med sig av varandras erfarenheter. Populärkultur har ofta en stor plats i ungdomars liv där film, musik och media utgör ungdomars vardag och har därför relevans när det gäller undervisning. Klassisk fostran utgjorde en grundpelare i den traditionella skolan och det fanns en mur mellan skolan och den breda populärkulturen ute i samhället. Idag har denna mur i och med moderniseringen successivt rivits ner och skolan har inte längre monopol vad gäller den samhälleliga fostran och övergripande identitetsskapande av de yngre generationerna. Musik och film är en stor del av ungdomars vardag och fritidsintressen som de tar med sig till skolan, och på det sättet blir skolan en smältdegel på ett annat sätt än tidigare. Som historielärare bör detta tillfälle tas till 2

vara för att fånga elevers intresse för historia och introducera den för dem på ett sätt som de känner sig bekanta med. Jag som historielärare vill därför utforska vad lärare och elever har för förhållningssätt till populärkultur som till exempel film, musik och andra uttryckssätt i identitet kopplat till historieämnet och betydelsen av detta i denna process. En forskare som har haft stor påverkan på mitt arbete är Ove Sernhede, professor i socialt arbete. i hans arbete Ungdom och Kulturens omvandlingar; åtta essäer om modernitet, ungas skapande och fascination för svart musik (2007) där han bland annat diskuterar ungas identitetsskapande i det senmoderna samhället som ett nytt sätt för unga att skapa mening i livet. Adolescensen, tiden mellan sen barndom och vuxenblivande, är enligt Sernhede en viktig tid för identitetsarbetet och att hitta sin plats i samhället. Musik är bland annat ett exempel som kan vara en viktig del i detta arbete. Sernhede pekar på att populärkultur är något som människor i den senmoderna samhället ständigt utsätts för och detta påverkar ungdomar på ett nytt sätt jämfört med det föregående traditionella samhället. 3

Att använda film, musik och bildkonst i undervisningen är ett sätt att motivera och inspirera elevernas samtidigt som man fördjupar deras kunskaper. Den nya läroplanen för både grundskola och gymnasiet talar i kursplanetexten om olika former av media och kulturhistoria i form av film och musik. Detta gör att det finns mycket frihet som lärare att använda sig av olika former av film och musik för att utmana elevers tankar om historia som är kopplat till deras samtid. Enligt Maria Deldén är film ett bra verktyg för att visa på hur historia förmedlas men

Skolverket.se, Centralt innehåll för historia i gymnasiet, kurs: historia 21

Sernhede, Ove. Ungdom och kulturens omvandling, Åtta essäer om modernitet, ungas skapande 2

och fascination inför svart musik.. Daidalos. Göteborg 2007. s. 23

Sernhede, 2007. s. 233

6

även på hur film- och musikskaparna har för relation med makten. De finns filmer 4

som mer eller mindre uttryckligt berättar utifrån rådande, hegemoniska, föreställningar och maktrelationer och det finns filmer som utmanar detta. Film kan därför vara ett bra verktyg för att öva källkritik. Det kan även användas för att visa hur konstnärer använder historia. På det här sättet finns det en rad olika perspektiv för eleverna att upptäcka genom till exempel populärkultur. Populärkultur är även något som eleverna ständigt utsätt för och detta påverkar deras bild av vilken tid de lever i. 5

Populärkultur är ett fenomen som bär med sig mycket av historieförmedling och hur de skapar en bild hos oss som konsumenter av de förflutna. Historiebruk blir därför ett intressant perspektiv att utgå ifrån när det kommer till lärares och ungdomars uppfattningar av populärkultur.

1.1 Syfte och frågeställning Det här arbetets syfte är att undersöka lärares uppfattning och eventuella användning, samt elevers uppfattningar om, populärkulturella medier och uttrycksformer som till exempel film, musik och övrig media i undervisningen.

För att konkretisera syftet har jag strukturerat en uppsättning frågor i två delar som kommer att utgöra undersökningen. Den första delen berör hur lärare förhåller sig till populärkultur i undervisningen och den andra delen berör hur elever förhåller sig till populärkulturen. Frågorna lyder:

• Hur förstås begreppet populärkultur hos lärare? • Om lärare använder populärkultur i undervisningen, vad är lärarnas syfte med

populärkultur i undervisningen och skiljer sig användningen av det från användningen av annat material?

• Kan man identifiera något typ av historiebruk i detta syfte och i så fall vad?

• Vad är elevernas tankar angående syftet och mening med att ha populärkultur i undervisningen? Upplever eleverna det som intressant och meningsfullt att möta materialet?

• Vilka populärkulturella uttryck föredrar eleverna och vilka meningsskapande strategier har de?

• Hur förhåller sig elever till historiebruk kopplat till populärkultur? Vilka nya perspektiv har eleverna fått av historiebruk?

Deldén, Maria. Historien som fiktion, Gymnasieelevers erfarande av spelfilm i 4

historieundervisningen. Umeå universitet/Högskolan Dalarna. Umeå/Falun. 2014. s. 2

Hermansson Adler, Magnus. Historieundervisningens byggstenar, Grundläggande pedagogik och 5

ämnesdidaktik. Liber. Stockholm. 2014. s. 185-1907

2 Källmaterial och metod Undersökningen har gjorts i form av intervjuer med lärare och genom en enkätundersökning i två klasser. Tre lärare har intervjuats och jag har använt mig av en halvstrukturerad intervjumetod. Detta innebär att jag har förberett intervjufrågor som jag har framför mig samtidigt som intervjun ska likna ett samtal där svaren genererar fler frågor som inte kanske var planerade. På det sättet kan intervjudeltagarna känna sig tryggare under intervjun och den blir förhoppningsvis uttömmande. 6

Intervjufrågorna har kretsat kring hur lärarna förhåller sig till populärkultur i sin undervisning. Till exempel vilka mål och syfte är framträdande när de använder 7

filmer eller annan populärkultur i sin undervisning? Två av de lärare som har intervjuats är historielärare, och en är bildlärare. Bild är ett ämne som det ofta förekommer olika populärkulturella aspekter i undervisningen, bild och form är starkt förekommande i populärkulturen till exempel på vinyl- och skivomslag eller i musikvideos. Intervjufrågorna har berört hur lärare förhåller sig till populärkultur i undervisningen och hur det tänker om historiebruk och populärkultur. Frågorna har till exempel lytt: Hur tänker ni angående populärkultur? Vad är populärkultur för dig? En annan fråga kan lyda: Hur tänker du angående syftet med populärkultur i undervisningen? Finns det material från populärkulturen som du helst undviker? Varför? Vad är syftet med historiebruk? Finns det något med populärkultur som är speciellt relevant i och med syftet gällande historiebruk i undervisningen? 8

Intervjuerna har spelats in för att sedan transkriberas, vilket innebär att de skrivs ut i text. Detta för att lättare kunna bearbeta intervjuerna och lättare se intervjuerna i sin helhet. 9

Lärarna som jag intervjuat arbetar i en gymnasieskola i västsverige där jag även gjort enkätundersökningar i två klasser där elever kommer att få svara på enkäter om populärkultur och historiebruk. På detta sätt får jag information från både lärare och elever, både kvalitativ och kvantitativ data.

2.1 Intervjuer av lärare Jag har valt att göra intervjuer genom att följa en intervjuguid där jag har förberett intervjufrågor. Dessa frågor är för mig ett hjälpmedel för att gå tillbaka till under samtalet. På det sättet vill jag skapa en atmosfär som mer liknar ett samtal än en intervju eftersom det kan göra intervjudeltagaren mer avslappnad och på det sätt mindre risk att få vinklade svar. Vissa av frågorna kan upplevas som repetitiva. Tanken med de är att jag vill ställa frågor utformade på olika sätt för att få fler perspektiv. För att ge ett exempel med frågor som: Vad är syftet med populärkultur och undervisning? och: Finns det något med detta syfte (syftet med historiebruk) som specifikt har att göra med populärkultur?

Thomsson, Heléne. Reflexiva intervjuer. Studentlitteratur AB. Lund. 2010. s. 84-85.6

Se bilaga7

Se bilaga8

Deldén, 2014. s. 629

8

Här är frågor som liknar varandra i det att de försöker nå lärarnas syfte med ett visst material. Men den andra frågan lyfter även in historiebruk vilket gör att frågan kan beröra mer av nyanser och förhoppningsvis breddar svaren något. Det ger även intervjudeltagaren mer utrymme att reflektera över svar som redan givits och på så sätt lägga till ytterligare tankar som kommer upp under intervjun. Några problem under intervjuerna och transkriberingen samt tolkningen av materialet är att jag skulle kunna ha använt mig av enkäter även för lärarna. Det var mycket tidskrävande att intervjua, transkribera och tolka materialet. En enkät kunde möjligtvis ha konstruerats på ett sätt som gav mer tydliga svar. Ibland var svaren lärarna gav otydliga eller ensidiga. Till exempel kunde intervjudeltagaren svara på en fråga i början på intervjun för att senare i intervjun ge motstridiga svar. Detta kan bero på min bristande kommunikation samt att frågorna kunde ha varit mer tydliga eller att frågorna tolkats felaktigt av intervjudeltagaren. En annan svårighet var själva intervjuerna och hur intervjudeltagaren tolkade min undersökning. Ibland fick jag känslan av att en del intervjudeltagare inte kände sig säkra på vad jag som intervjuare ville höra. Att de ibland kunde svara på ett sätt som gjorde att de rättade sig själva efter mitt syfte. Att de kunde säga att ”de har ju inget med populärkultur att göra men...” eller att de försvarade sig själva med att ”det säger jag inte för jag är emot den typen av populärkultur...”. Intervjudeltagarna kände kanske att de inte hade frihet att uttrycka sig som de ville göra i frågan om deras undervisning för att det inte passade in med just populärkultur. Jag tolkar dock att det inte har påverkat rimligheten i min analys något avsevärt utan att de ändå uttryckte sig någorlunda ärligt. 10

2.2 Enkätundersökning i två klasser Med enkäten vill jag utgå utifrån elevernas perspektiv när det gäller populärkultur i undervisning. De klasser jag har valt är två samhällsklasser eftersom de har gått igenom kursen historia 2 där just historiebruk i kulturen har genomförts. Mina frågor fokuserar på hur elever upplever populärkultur och vad de ser för värde i att ha det som undervisningsmaterial. Jag fråga även om hur de väljer material till egna arbeten. Väljer de material som de redan är bekanta med eller väljer de nytt material för att utöka sina kunskaper. Gör de det för att få bättre studieresultat eller för att de känner trygghet att arbeta med uppgifter de redan känner till. Andra frågor behandlar elevers meningsskapande i förhållande till populärkultur som film eller musik. Vad är det som lockar elever rörande de olika uttryckssätten och hur kan det skapa mening i skolan? Den första delen av enkäten behandlar elevernas uppfattning om populärkultur och hur det har eller kan användas i skolan för att sedan komma in på historiebruk och hur det kan kopplas till populärkultur. Sedan kommer fyra alternativfrågor där eleverna får alternativ att välja mellan. Där frågorna behandlar vilka uttrycksformer eleverna föredrar och vilka meningsskapande strategier de väljer. Hur populärkultur uppfattas av eleverna och hur deras uppfattning har förändrats när de har fått studera historiebruk. Vilka för och nackdelar det finns med att

Thomsson, 2010, s. 3410

9

arbeta med filmer, musik eller annat material som de möter på fritiden. Och varför föredrar eleverna dess uttrycksformer. 11

Det som jag mötte som problematiskt med enkäterna var att eleverna stök under fler svar än det var tänkt. Detta på grund av att det inte var klara instruktioner om detta i frågorna. Detta gör att realibiliteten på de frågorna minskar eftersom jag då får problem med att representera de olika värdena. Ett värde blir inte en elev eftersom vissa elever har strukit under fler alternativ. En lösning på det kan vara att lyfta ur de elever som har svarat med flera alternativ men detta skulle även det skada realibiliteten eftersom det skulle påverka bortfallet. Därför kommer jag att presentera båda resultaten för att förtydliga och en jämförelse blir synlig. Det fanns även frågor som hade missförståtts av elever men dessa är så få att det inte påverkar resultatet i stor utsträckning. Jag kan däremot inte dra några generaliseringar utifrån resultatet eftersom jag inte har klasser som är representativ för Sverige eller även för orten. Men de kan visa på ett exempel hur det kan se ut bland elever. 12

2.3 Forskningsetik Jag har gjort intervjuerna på ett sådant sätt att jag spelat in dem på min telefon som inte har varit uppkopplad för att hålla mig till de nya reglerna om dataskydd GDPR. Jag har sedan transkriberat materialet på min dator där jag har bytt ut namnen på de som intervjuats. Jag har även valt att inte ta med vissa saker i intervjun som kan avslöja på vilken skola intervjuerna gjordes. Till exempel namn på praktiskt program som finns på skolan som är ganska unikt. Ljudfilerna ska sedan raderas när uppsatsen har examinerats. Detta gäller även transkriberingen som gjorts. 13

Jag har även gett intervjudeltagarna ett informationsbrev där jag har informerat dem om vad jag ska göra och varför, hur lång tid intervjuerna kommer att ta. Vad som kommer att diskuteras under intervjun och varför just de har valts ut till att delta i undersökningen. 14

Se bilaga11

Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt, En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 12

Gleerups utbildning AB. Malmö. 2009. s. 49-50

https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande-principer/13

Se bilaga14

10

https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande-principer/

3 Teori I det här avsnittet kommer jag att presentera några begrepp som jag kommer att utgå ifrån och anknyta till i mitt arbetet. Jag kommer att beskriva dem så som det i allmänhet uppfattas, även om vissa informanter har en viss osäkerhet vad begreppen står för. En del elever hade svårt med begreppet populärkultur och vad det betydde. De begrepp som arbetet utgår ifrån är populärkultur, identitet och multimodalt lärande.

3.1 Populärkultur Populärkultur är ett brett begrepp och kan betyda en mängd olika saker. Oftast pekar det på vad som är inne just nu, vilka konsumtionsmönster människor har och vad som är populärt. Populärkultur kommer i denna uppsats att avgränsas till filmer, spel och musik eftersom det är mest relevant i skolan. I undervisning är det mest troligt att man använder sig av dessa media när man undervisar, framförallt filmer. Populärkultur kan även stå i kontrast till finkultur som enligt Storey är en mer exklusiv form av kultur som till exempel klassisk musik, opera, konst, klassisk litteratur. Populärkultur å andra sidan, breder ut sig till folk i allmänhet. Därför kan populärkultur även kallas masskultur. Skillnaden mellan finkultur och populärkultur utvecklades under 1850-1900 talet. Under popkonströrelsens 15

framväxt under 1960-talet började finkultur och populärkultur smälta samman och lägga grunden för nya uttrycksformer där speciellt ungdomar var en drivande kraft. 16

3.2 Identitet Jag utgår i min undersökning att identitet, den man anser sig vara eller vill vara, är flytande och icke essentiell. Det betyder att en persons identitet kan skifta beroende på omständigheter och sociala sammanhang och är något som inte är givet en gång för alla och oföränderligt. Identitet skapas genom att man förhåller sig till sin omvärld och de intryck man möter som är både sociala och materiella. Enligt både Sernhede och Storey är identitet under den moderna epoken nära kopplat till populärkultur och dess influenser som påverkar hur vi skapar och formar oss själva. Enligt Sernhede är identitetens funktion en sammanflätning av 17

de kulturella och de psykiska aspekten av individens liv för att på så sätt skapa mening med tillvaron. Enligt Storey är minnen en viktig del i vår identitet. Detta 18

kan vara både individuella minnen men också kollektiva minnen. Kollektiva 19

minnen är de som vi minns genom våra relationer och genom utbildning och egen bildning. Till exempel kan vi minnas andras upplevelser även om vi själva inte var på plats. Vänner kan berätta saker de har varit med om och vi kan då identifiera

Storey, John. Inventing Popular Culture - From Folklore to popular Culture. Blackwell 15

Publishing. London 2003. s. 32

Storey, 2003. s. 63-6416

Storey, 2003 s. 79, 91: Sernhede, Ove. Ungdom och kulturens omvandling, Åtta essäer om 17

modernitet, ungas skapande och fascination inför svart musik. Daidalos. Göteborg. 2007. s. 59

Sernhede. 2007, s, 5818

Storey, 2003 s. 8419

11

oss med deras berättelser på ett sätt som gör att vi minns dessa händelser. Genom kollektiva, samhälleliga, berättelser kan vi minnas andra världskriget utan att själva har upplevt det. Samhället har därför en stor inverkan på vår identitet. 20

Kulturen och framförallt populärkultur påverkar ungdomars upplevelse av sig själva. Det kan röra sig om stil, smak och hur man kan passa in i gruppen eller helt enkelt att vilja sticka ut från gruppen och utmana. 21

Autenticitet och meningsskapande är relevanta begrepp i förhållandet till identitetsskapande. Enligt den tyska pedagogen Thomas Ziehe och den brittiska sociologen Antony Giddens är det moderna samhällets urholkning av de moraliska frågorna och sekulariseringen av allt heligt en del av förklaringen till varför tillvaron i många människors liv är allt osäkrare. Ett samhälle där tvivel är en dygd och de stora sanningarna inte längre är att lita på gör att livet kan kännas meningslöst. Populärkultur och uttryck som till exempel musik kan vara en förklaring till varför människor söker den äkthet och mening som samhället har förlorat. 22

Identitet skapas därför av individen utifrån av de resurser som omger denne, genom språk, kultur och historia. Ziehe har diskuterat olika strategier som framförallt ungdomar använder sig av för att lösa problemet med känslan av meningslöshet. Den första strategin kallar han subjektivering där man söker sociala band i form av grupper. Detta för att motverka den opersonliga kyla som det senmoderna samhället innebär. Den andra strategin är ontologisering som 23

innebär att man söker mening i existentiella frågor. Detta för att motverka den avmystifiering det moderna samhället har orsakat. Ett exempel är nyreligiösa rörelser eller andra rörelser som menar sig har svar på det stora frågorna. Det behöver inte vara religiösa grupperingar. Den tredje kallar Ziehe potentiering. 24

Här söker man erfarenheter som tar individen till starka upplevelser för att motverka de tomhetskänslor det moderna samhället har orsakat. Det kan handla om rockkonserter eller virtuell verklighet för att ladda sig själva med sensationer. 25

När det kommer till musik och film kan det nämnde vara ett intressant perspektiv att utgå från vad gäller framförallt ungdomars identitetsskapande med hjälp av populärkulturella uttrycksätt.

3.3 Historiebruk Hur historia används av olika aktörer är en del av det centrala innehållet i historia. Det har att göra med hur människor tolkar världen och man skapar mening med tillvaron. Det kan bero på värderingar eller ideologi och historiesyn som påverkar

Storey, 2003 s. 8420

Sernhede. 2007. s. 1321

Giddens, Anthony. Modernitet och självidentitet - Självet och samhället i den senmoderna 22

epoken. Stanford University Press. California. 1991, s. 17-18, 221; Sernhede. s. 27

Sernhede. 2007. s. 2723

Sernhede. 2007. s. 28-2924

Sernhede. 2007. s. 2925

12

vilket betydelse eller mening historien har. All historia har alltid en mening och ett syfte, och utan denna finns inte historia. 26

Genom att se motivationen ungdomar har i fråga om att skapa sig själva anser jag att historiebruk ett intressant perspektiv. Hur ställer sig ungdomar till den historia som förmedlas genom de olika populärkulturella uttryck de möter till vardags och i skolan. Många gånger förmedlas historia med någon slags mer eller mindre utryckt agenda. Det kan vara att berätta en historia för att legitimera lagar, förordningar eller för att rättfärdiga en aktörs handlingar. Historia som skrivs vetenskapligt försöker se bortom dessa tendenser genom att källkritiskt granska de källor som man utgår ifrån, men det går aldrig att helt objektivt att jämföra det förflutna med historia. Historia är en konstruktion och vi är hela tiden delaktiga att skapa vår (eller min egen) historia. När vi återberättar något måste vi göra val. Vad ska bort från berättelsen, vilka delar ska betonas, vilka ska gömmas undan osv. Populärkultur är även den en konstruktion med sin historia. Den tolkningen påverkar elevers bilder av vår samtid och den identitet och bild av sig själva som det skapar. Begreppet historiebruk introducerades av historiken Klas-Göran Karlsson och han har i sitt arbete Historiebruk och Sovjetunionens upplösning (1999) tagit upp olika sätt som historia kan användas på. Dessa olika sätt är det kommersiella , det moraliska, det politiska, politisk-pedagogiska och icke-bruk. Det kommersiella historiebruket som betyder att legitimera en vara som ska säljas på en marknad. Ett exempel är hur skivbolag berättar en historia om sitt eget företag, där man lyfter fram grundaren i ett positivt ljus och att den tjänst eller vara som företaget står för är något positivt. Allt för att skapa möjligheter för att sälja mer till kunder. Ett annat historiebruk är de moraliska historiebruket där man kan peka på någon historisk situation som anses orättvis. Till exempel en film om hur svarta slavar behandlades under slavhandeln i Amerika, eller hur kvinnor stred för rättigheter under 1900-talet. Det politiska historiebruket brukas ofta av politiker och politiska partier. Deras historia försöker legitimera deras ideologi och politik. De politiskt-pedagogiska historiebruket används för att visa på en händelse i historien som visar på liknande händelser i nutiden. Händelsen som används är väl känd och därför kan den fungera som ett exempel för de som lyssnar. Detta blir en pedagogisk koppling mellan två händelser som rent vetenskapligt inte är lika men som personen försöker skapa en förbindelse med. Icke-bruk av historia är när man medvetet lämnar vissa saker i glömska. Egentligen utelämnar man alltid saker när man skriver historia, men här är det medvetet för att man av olika anledningar inte vill ta upp det som inte talar för den agenda man har. 27

Peter Aronsson är en historiker som har bidragit till diskussionen rörande historiebruk som perspektiv. Han menar att historiebruk är viktigt i identitetsskapandet, att skapa mening med tillvaron. Att skapa en helhetsbild i tillvaron och band till det förflutna. Kulturarvet är enligt Aronsson en som har en

Karlsson, Klas-Göran. Historia som vapen - Historiebruk och Sovietunionens upplösning 26

1985-1995. Kultur och natur. Stockholm. 1999, s. 12-13

Karlsson, s. 12-1327

13

stark koppling till det förflutna och därför kan fungera som meningsskapande på ett liknande sätt som religion kan göra. 28

Det kommersiella historiebruket ser jag som relevant inom populärkultur eftersom de kommersiella krafterna är viktiga aktörer inom populärkultur. Företagen måste få människor att köpa sina produkter vilket gör att de måste producera och rikta sina budskap på ett sätt som gör dem populära. Populariteten hos ett fenomen som till exempel en film kan göra andra filmer med liknande tema populära under en viss tid eftersom företagen anpassar sina produkter efter marknadens behov. Om något eftertraktas säljer det mer. Saker som är populära idag kanske kommer vara ute i morgon. Ungdomar kan få uppfattningar om olika historiska skeenden som är präglade av olika populärkulturella aspekter. Till exempel hur berättelser i filmer ändras för att få mer spridning bland konsumenter. Detta är något som är värt att belysa när elever möter populärkultur samt hur detta påverkar deras sätt att se sin samtid.

3.4 Multimodalitet Det multimodala teorin bygger på idén om att människan bildar sin uppfattning med hjälp av en mängd olika uttrycksformer som till exempel tal, skrift, musik, dans, bild och kroppsspråk. Socialsemiotisk multimodalitet är uppdelad i det semiotiska och multimodala. Det semiotiska behandlar tecken- och meningsskapande, medan de multimodala behandlar material och uttrycksformer som är inblandade i menings- och teckenskapande. Språket är inte bara tal, utan används av människor på olika sätt och genom till exempel olika estetiska former för att forma sig en bild av omvärlden. Mening skapas i olika teckenvärldar beroende på vad som används. Till exempel kan en bild skapa mening i sin teckenvärld, medan ljud och tecken kan göra det i en annan teckenvärld. 29

I det moderna samhället där media utgör en stor del av vardagen blir detta perspektiv särskilt relevant. I och med populärkultur där mycket av ungdomars intressen ryms i olika typer av medierade uttryck där bild, ljud och musik är vanligt förekommande i det moderna samhället, kan de multimodala perspektivet belysa vikten av dessa typer av uttryck och vad de har för påverkan på ungdomars identitet- och meningsskapande. Ungdomar är idag är utsatta för mycket information från olika estetiska uttrycksformer som de bearbetar för att skapa en bild av verkligheten genom att för att orientera sig i den sociala miljön. Detta gör att ungdomar tränas i att bearbeta olika sätt att ta in information vilket gör att de lättare kan skapa nya sätt att uttrycka sig och därmed mer kreativa sätt att skapa lärandeprocesser via populärkulturen. 30

Aronsson, Peter. Historiebruk - Att använda det förflutna. Studentlitteratur. Lund. 2004 s. 58-5928

Andersson. Märtha. Berättandets möjligheter. Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. 29

Luleå tekniska universitet. Luleå. 2014. s. 48

Sernhede, 2007, s. 3830

14

4 Tidigare forskning John Storey har skrivit arbetet Inventing Populär Culture (2003) där han redogör för hur populärkulturens historia. Populärkultur som begrepp uppstår under industrialiseringen och urbaniseringen under 1850 talet. Städerna började utveckla andra kulturell uttryck än den intellektuella eliten framförallt bland arbetar klassen. Dessa sågs på med en kritisk blick av medel- och överklassen. Denna folkliga kultur menade många intellektuella blev förstörd av den nya industrisamhället och man skapade något man kallade en folkkultur baserat på det gamla bondesamhället. Det var baserat på bondesamhället och det naturliga tillstånd människan befann sig i i början. Man såg ner på denna kultur som började utvecklas i städerna för att de avvek från denna “naturliga tillstånd” människan hade befunnit sig i i början. 31

Med tiden blev kulturen i städerna klassad som masskultur eftersom det representerade massan av befolkningen. Dessa var outbildade och sågs på med misstänksamhet av den intellektuella eliten. Det representerade en kultur som var opassande och ofin i kontrast till finkulturen. Under 1850-1900-talet började det 32

utvecklas en skillnad mellan finkultur och populärkultur. Men under 1960-talet 33

började man experimentera med det finkulturella genom att införlivad det med det populärkulturell masskultur. Band som Beatles och Rolling Stones som var en del av masskonsumtionskultur vävde in finkulturella referenser. Under den här tiden var det enligt Storey den ledande modernistiska kulturen kritisk mot allt som blev populärt. Modernismen hade ersatt 1800-talets borgliga kultur och hade blivit det den nya högkulturen men hade mist sin utmanade kraft. I och med ungdoms- och populärkulturen sammanvävda kraft, utmanade den modernismen och ledde enligt Storey till en postmodernistisk period. 34

Storey diskuterar även populärkulturens betydelse för identitetsskapande. Individen använder språk, historia och kultur för att bli någon. Kulturen kan 35

också ses som en liknande skådeplats för identitetsuttryck och populärkulturen är en viktig del i en bred sådan social process. 36

Ett annat arbete som är relevant när det kommer till identitet och ungdomar är Ove Sernhede, professor i socialt arbete har skrivit arbetet; Ungdom och kulturens omvandlingar; Åtta essäer om modernitet, ungas skapande och fascination inför svart kultur (2007). Där diskuterar Sernhede bland annat musikens effekt på ungdomars identitetsarbete i det moderna samhället. Enligt Sernhede började det senmoderna samhället under 1960-talet då media, urbanisering och grundskolereformer utmanade de äldre traditionella samhällets mer självklara normer. Under senmoderniteten blev normer mindre självklara. I jämförelse med det traditionella samhället finns det en större frihet att utveckla sin egen identitet då man inte är bunden lika mycket av traditioner. Däremot finns det en större press

Storey, 2003, s. 2-4, 1331

Storey, 2003, s. 2532

Storey, 2003, s. 3233

Storey, 2003 s. 63-6434

Storey, 2003, s. 7935

Storey, 2003, s. 9136

15

på unga att själva arbete med sin identitet för att bli någon. Sernhede utgår ifrån 37

den tyska pedagogen Thomas Ziehe som beskriver olika strategier som ungdomar använder för att skapa mening i det moderna samhället. En sådan strategi kallar Ziehe för subjektivering vilket innebär att individen söker efter närhet och intimitet i olika grupper för att motverka den känsla av kyla som kännetecknar det senmoderna samhället. En annan strategi kallas för ontologisering som innebär 38

att man försöker ta itu med den meningsförlust som det senmoderna samhället orsakat. Den tredje strategin kallas potentiering där individer söker efter upplevelser och kickar för att motverka samhällets tomhetskänslor. Det kan till exempel röra sig om virtuella verkligheter eller rockkonserter där man försöker ladda sig själv med upplevelser eller sensationer. 39

Ett annat arbete som diskuterar senmodernitet och identitet är Anthony Giddens Modernitet och självidentitet - Självet och samhället i den senmoderna epoken (1991). Där nämner Giddens precis som Sernhede senmodernitetens betydelse för identitetsskapande och de många olika sätt som individer använd för detta ändamål. Att få svar på det stora frågorna i ett modernt samhälle som ofta har urholkat är en viktigt del i identitetsarbetet. Giddens menar att den frihet som finns för individen leder till ångest eftersom mycket av ansvaret ligger på individen till att lösa de stora frågorna i det moderna samhället. Giddens beskriver vikten av 40

autenticitet som ett medel för att motverka den känsla av meningslöshet det senmoderna samhället orsakat. Enligt Giddens beror det på att det moraliska frågorna har trängts undan och inte får några svar. Autenticitet kan då vara ett sätt att möta den brist på moralisk mening, till exempel att man söker äkthet i relationer, upplevelser och tillit. 41

Maria Deldén har skrivit avhandlingen Historien som fiktion, Gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisningen (2014). Där hon undersöker hur gymnasieelever tänker och känner om film i historieundervisningen. Detta kan bidra till en ökad förståelse för hur filmens roll spelar i historieundervisningen. Hennes frågeställningar är hur elever upplever spelfilm i historieundervisningen och vilken betydelse kan de historiska spelfilmen ha för elevernas uppfattning och tolkning av historia. Hon har intervjuat tolv elever från två skolor. Hon har öven 42

intervjuat två lärare och deltagit i undervisningssituationer som har observerats. Utöver intervjuerna har hon även använt sig av elevernas redovisningar och artiklar. Undersökningen visar att det känslomässiga och kognitiva processerna 43

sammanflätar i skapandet av mening med filmer. Filmens narrativ är viktig för elevernas förståelse av filmen, men även förståelsen av historia. Filmens “Materialisering” av det förflutna gör att eleverna befäster erfarenheten i deras

Sernhede, 2007, s. 23-2537

Sernhede, 2007, s. 28, 2938

Sernhede, 2007, s. 2939

Giddens, Anthony. Modernitet och självidentitet - Självet och samhället i den senmoderna 40

epoken. Stanford University Press. California. 1991, s. 62-70

Giddens, 1991, s. 17-18, 22141

Deldén, 2014, s. 642

Deldén, 2014 s. 4443

16

livsvärld. Eleverna litar ofta på historiska filmens innehåll, men det beror även på eleverna historiska förkunskaper och hur autentiskt filmens narrativ presenteras. Ett didaktiskt problem är hur elevernas empatiska erfarenhet inte behöver stämma med den historiska faktan. Därför förespråkar hon en balans mellan elevens erfarenhet och känslor kopplat till den historiska filmen och historisk empati där distans är viktigt för att eleven ska upptäckta olika perspektiv. 44

Deldén, 2014, s. iv44

17

5 Undersökning Här redogörs först det intervjuer jag har gjort med de tre lärarna. Lärarna kallas för Erik, Johan och Hanna. Erik är lärare i historia och samhällskunskap. Johans ämnen är Engelska och historia, och Hanna är lärare i Engelska, Tyska och estetisk kommunikation. Lärarna arbetar alla på samma gymnasieskola. I enkätundersökningen görs i två samhällsklasser på samma skola. Enkätundersökningen ska försöka visa på elevernas perspektiv på hur de ser på populärkultur i undervisningen.

5.1 Intervju med Erik Jag har valt att intervjua tre lärare i en gymnasieskola i västra Sverige. Jag har valt att kalla den första läraren Erik. Han har arbetat som lärare sedan 2001 och är idag lärare i samhällskunskap och historia med huvudsakliga tjänstgöring mot det praktiska programmet på skolan. Erik ser populärkultur som en viktig del i undervisningen framförallt genom det att man kan väcka elevers intressen för historia. Populärkultur i undervisningen är för Erik är i första hand film av olika slag, men han nämner även sådant som datorspel, utställningar på museum och eller litteratur. På frågan om vilket syfte populärkulturen kan ha i undervisningen svarar Erik:

Erik: Det jag fokuserar på är att fånga upp elevernas egna intressen för historia...genom populärkulturen

Jag: hmm...

Erik: Jag brukar påpeka det att de får ju del av mycket mer historia utanför klassrummet än i klassrummet....eh men det jag kan göra det är att ge dom redskap att alltid bära med sig...frågan om vilket perspektiv kan man säga som.. som fångas upp i.. i populärkulturen... 45

Erik menar att det finns mycket intresse för historia bland elever idag på grund av de många filmer som gjorts och visas. Erik poängterar även att populärkulturen inte är vetenskaplig, utan dess syfte är att nå ut till människor för att underhålla. På detta sätt blir populärkultur ett fantastiskt verktyg att nå ut med historia till många människor. Lärarens roll blir då att kunna sätta detta i perspektiv. På frågan om hur populärkultur kan användas för att skapa mening hos elever som inte har intresse eller saknar motivation pekar Erik på att man kan använda populärkultur i såväl grupper som studerar på teoretiska som praktiska program, men att den är speciellt viktig för de praktiska programmen där man inte utgår lika mycket från texter. Han ger ett exempel med en historisk film där eleverna ska arbeta med historiebruksbegreppet. Det viktiga för Erik är att utmana eleverna, han säger:

Erik: Ja det handlar om att utmana...för att historia är så lustfyllt... dom här filmerna ser eleven i alla fall...de som är intresserade och de som inte är det...

Jag: hmm...

Intervju med Erik (2019-05-13) s. 345

18

Erik: Men däremot har de inte haft med sig redskapen.

Jag: nä precis...

Erik:... och det är mitt jobb att eh... att eh... ge dem de redskapen men framförallt så är ju historia.. eller populärkulturen är ju väldigt motiverande för....det det...det är ju väldigt enkelt... 46

Här förs diskussionen om hur populärkultur som till exempel filmer kan användas för framförallt elever som har det studiemotivation. Erik menar att populärkulturen inte är så komplex för eleverna eftersom det ändå är en del av deras liv. Erik fortsätter att beskriva populärkulturens styrkor genom att skapa starka känslor hos eleverna. Här är just känslan en viktig poäng i diskussionen. Erik fortsätter med att lyfta fram den gamla systemet när undervisningen i historia var mestadels faktabaserad. Han menade att de nya skrivningarna i och med 2011 års styrdokument har förgyllt historieämnet mycket. På frågan om det finns problem med att använda populärkultur i undervisningen och om det är något sådant material som han helst undviker i undervisningssyfte, svara han efter en stunds fundering att man kan använda all typ av populärkultur, även det dåliga i undervisningen, bara man som lärare problematiserar materialet så att filmen inte bara blir underhållning.

Erik: (Tysnad)...nehe...de skulle jag inte säga öh...ne...utan det viktiga här är att fånga upp...det här (populärkultur) ger ju också en väldigt stark...eh...förankring i nutiden...alltså flödet av historia. Det kommer hela tiden nya filmer. Du kan kolla sf:s...eh...filmsida. Du kan prata nya datorspel. Du kan alltid befinna dig någon stans där eleverna ändå möter historia...å jag kan inte säga att det finns något fält som inte går att använda sig av.

Jag: ne precis

Erik: allt går att använda sig av, även det dåliga (skratt) 47

Här ger Erik uttryck för tankar om hur han ser populärkultur som att det inte finns något dåligt material att använda sig av, eftersom det alltid kan användas som exempel på hur historia skapas. Förankringen i nutiden är även viktig för Erik. Populärkulturen har redan en viktig plats i ungdomars liv. Varför inte använda denna resurs som populärkulturen har blivit och möta eleverna där de är för att till exempel peka på nutidsförhållanden i samhället. Enligt Erik är syftet med historiebruksundervisningen att eleverna ska inse att historia används av alla och att det finns en maktaspekt i det. Att styra över historien är ett sätt att utöva makt, och det är därför viktigt att vara medveten om detta. Erik säger dock att eleverna har tröttnat på historiebruksbegreppet och Karlsson typologier, och därför väljer Erik att använda historieanvändning istället. På frågan om det finns ett klart syfte med populärkulturella filmer och historiebruk svarar Erik:

Intervju med Erik (2019-05-13) s. 3-446


19

Erik jah...jaa.... (tystnad, inandning) asså den.. det vanligaste är väl att som jag använder då är att jag försöker rubba deras invanda tankar...

Jag: hmm...

Erik: ....och där brukar ofta andra världskriget vara väldigt bra att använda sig av.. alltså bilden av kriget...

jag: hmm...

Erik.. öh och det finns mycket skrivit om det också....

Jag: jah

Erik: och då brukar jag ofta börja med Saving Private Ryan och landstigningen och så.. och just mytologin runt detta.. och där brukar eleverna bli.. eh... lite fascinerade. 48

Han fortsätter med att ta upp andra exempel där våldtäkter som skedde under kriget även utfördes av de allierade, och hur detta utmanar den bild som framträder i många populärkulturella filmer där det är tyskarna som utför dessa handlingar. Han medan att det viktiga är att peka på att mycket av historien är utlämnad och att stater begår handlingar som är svåra att rättfärdiga. Att utmana bilden av en svartvit historia som ofta framställs i populärkulturen. Här framgår det att Erik har en idé om hur populärkulturen har påverkat ungdomarnas tankevärld på ett visst sätt. Att de har fått en bild genom populärkulturella filmer som har framställt en historia som han vill utmana. Att det är mycket som inte visas i dessa filmer. Andra exempel på hur populärkultur kan användas i undervisningen för att visa på historiebruk är populärvetenskapligt orienterade museer som museet om mayafolket i Mexico. Med det exemplet fick eleverna se hur den mexikanska staten använder mayakulturen på ett kommersiellt och nationalistiskt sätt för att locka besökare samt skryta om den egna staten. Detta genom att inte ta upp den diskriminering som den indianska befolkningen upplevt från den mexikanska staten under lång tid. Mayafolket har inte själva varit delaktiga i sin egen utställning vilket gör att perspektivet inte blir nyanserat. Paralleller kan dras till samerna i Sverige eller hur andra minoriteter ofta upplever det. Eleverna blir ofta bra på att diskutera detta efter att ha studerat historiebruk under några år. På frågan om hur mycket han använder populärkultur menar Erik att han lägger halva kursen på det. Han betonar vikten av att få eleverna att börja med arbetena och att populärkulturen är en bra inport för detta. Han betonar även det att ha fokus på nutiden, som till exempel att:

Erik: Jag skulle säga att populärkulturen är halva kursen liksom...

Jag: Okey...

Erik: Utifrån det att, den sätter igång arbetena, att den visar på behovet av att vi förstå sjuttonhundratalet. Vi kan ha musiktexter eller, politiska tal, nu är inte det populärkultur men (paus) i dag som hantera just sextonhundratalet och då får man ju förstå vad som hände under sextonhundratalet och då är det här som historiker att hela tiden jobba med nutiden. För att förstå nutidens utspel måsta man förstå historien och det är där fakta kommer in... 49



20

Här kopplar Erik till populärkulturen som något som sätter igång elever i frågan om diskussionen om nutiden och att kunskap om historia kan ge insikt om hur saker är idag. Genom till exempel filmer om sextonhundratalet får elever på det sättet referenser till historiska händelser som speglar hur samhället ser ut idag På frågan om han anpassar materialet utifrån elevernas intressen, så svarar han att han alltid gör det. Det kan handla om nyhetsbevakningar av Kina eller Rysslands omskrivning av historien. Han nämner även den feministiska debatten och hur känslor ofta styr den historiska diskussionen. Ett exempel är två kvinnliga folkmusiker som i en pjäs diskuterade hur den svenska folkmusiken skapades av kvinnor och ett matriarkat, men att detta bara är en teori och att historikerns jobb är att avgöra vad som är sant och inte sant och att eleverna har svårt med sanning som koncept. Han menar att de lever med en postmodern attityd där sanning bara är vad man tycker är sant och att det är något som med utgångspunkt i populärkulturen kan problematiseras. 50

På frågan om populärkultur och motivation hos eleverna menar han att många elever är intresserade av historia i och med populärvetenskap och populärkultur, men att de inte alltid har sammanhangen och att det är lärarens uppgift att ge dem det.

5.2 Intervju med Johan Johan är lärare i engelska och historia och har arbetat som lärare sedan 2010. För honom är populärkultur till exempel film, musik eller memes vilket är små filmer eller bilder som är ihopklippta med en text som ofta blir virala på internet. Han diskuterar även hur populärkultur skapar referenser som blir som ett slags kulturellt kapital. Han pekar på att det beror på vilka kretsar man umgås med, att det finns olika kulturer och referenser där man befinner sig. Om man kan koppla ihop och diskutera till exempel modern filosofi med en film som exempelvis Pulp Fiction. Syftet med populärkultur i undervisningen är enligt Johan att visa på historiebruk och att vidga perspektiven på historien. Johan säger:

Johan: o att använda i populärkultur då gör ju att eh...(smackljud)...gör ju att.... man ser utifrån ett annat perspektiv helt enkelt... att dom då tittar på historiebruk på reklam till exempel eller historiebruk på museer eller hur det framställs i Kuba åssovidare....

Johan: ...dom kan det så när man vrider det lite gran så ah... hur används det då i serierna ni tittar på eller musiken ni lyssnar på och så....att det blir närmare dom och också lite då att man byter perspektiv....

Jag: hmm... så på nåt sätt så har du lättare då på att fånga deras....eh...

Johan: ...uppmärksamhet... ja....det blir lite det blir lite annorlunda och ofta lite roligare för dem... 51

Att använda populärkultur blir enligt Johan ett sätt att nå eleverna, samtidigt som det visar på en bredd i historien samt ger exempel på hur historia används av olika aktörer inom populärkulturen.


Intervju med Johan (2019-05-14) s. 1651

21

Han tar upp skrivningen i ämnesplanen för kursen historia 2 och att han arbeta med historiebruk i kulturen. Han brukar ge eleverna exempel från olika kulturella uttrycksformer där de får välja film, musik, statyer eller andra konstformer och vad de säger om sin samtid. Däremot brukar han inte anpassa sin undervisning utifrån de elever han har. Han är såpass öppen att eleverna har en frihet att välja olika historiebruk i kulturen. Han har dock en lista med olika förslag som de kan välja mellan om elever har svårt med att välja själva. Ett exempel är att arbete med Vietnamkriget och där hitta olika filmer, musiktexter och diskussion om varför man bara ser det amerikanska perspektivet. Jag frågar om hur de kan arbeta med dessa uppgifter, och han svarar att: Johan: jo men alltså... att man analyserar och funderar på vem står bakom budskapet...eh.... o vad vill dom säga med det, hur brukar dom historien vilka delar i historien utelämnas... finns det ett ickebruk.. finns det ett existentiellt... eh.... nationalistiskt... eh....politisk-pedagogiskt liksom att dom letar efter.

Jag: hmm.

Johan: för det finns anti vietnamlåtar och så finns det pro också. 52

På frågan om det finns problem att använda populärkultur svarar Johan att det kan bli problem om eleverna inte har de kulturella referenser som han själv, till exempel till Vietnamkriget där han har massor av olika filmer, och musiktexter som han kan referera till men som inte eleverna kan. Han säger dock att det till stor del är ett syfte att bygga upp en referensbas hos eleverna. Han ger ett exempel från engelskan, men även i historia, där de tittar på en Tedtalk som heter The single story av Chimamba av en Kenyansk författarinna som bland annat handlar om hur det är att vara feminist ett afrikanskt land. Han använder resten av kurserna i båda ämnena. På det sättet bildas ett litet referensbibliotek av populärkultur som man kan bygga vidare på På frågan om material från populärkulturen som han undviker svarar Johan att han inte har något direkt material i planeringen, men ibland kan elever plockat fram material som kan vara svårt att få bra resultat på. Då brukar han ge råd om att inte använda det. Som exempel anger han naturkatastrofer eller konspirationsteorier eftersom det är mest förvirrande för både elever och lärare. Naturkatastrofer har oftast ingen direkt historisk orsak vilket gör det svårt att ha som studieobjekt På frågan om vilket syfte historiebruket har svara Johan att det viktigaste är att ge eleverna en naturlig blick för hur historia används. Han säger:

ja ...de e o träna dom i att ... att. eh.... att automatisera deras syn på hur historia används

Jag: hmm....

Johan: eh...

Jag: vad sa du där automi....

Johan: ja....att dom gör det där... att dom gör det....att dom blir...


22

Jag: ah automatiskt ja...okej

Johan: att de blir automatiskt för dom.. att dom inte ska aktivt ska..börja dom... så när jag läser en artikel eh...eh...i GP eller GM...å ser en...en... journalist referera till nån historisk händelse så nånting åsso nu... nu är han en pedagogisk...eh...politisk-pedagogiskt eh...historiebruk där... 53

Att eleverna får en medvetenhet om att historia används av olika aktörer är viktigt för Johan. Att göra dem medvetna av att historia kan användas av makthavare och att kulturella uttryck måste tolkas på ett källkritiskt sätt. Han menar att historiebruk är ett verktyg som man ska använda sig av och eleverna kan ha svårt med att det inte är fakta utan istället ett teoretiska verktyg som ska vara till hjälp vid tolkningen av fakta. Han poängterar att elever kan bli trötta på historiebruk eftersom det kan vara för mycket av det genom alla kurser. När jag frågade om populärkultur och historiebruk, om det fanns skillnad på just populärkulturen och historiebruk, svarade han att det inte gjorde det utan att man kan anlägga ett historiebruksperspektiv på all form av historia. Detta då det är en modell som man kan använda, och att de förstår att historia används i nutiden på händelser som redan har ägt rum. Han menar att han inte använder film så mycket eftersom han har begränsad undervisningstid. Spelfilm tar mycket av undervisningstiden vilket han upplever som slöseri eftersom de redan ser film på fritiden så mycket och att det inte ger en bra bild av historien.

Johan: ....men....eh....neh....i undervisningen använder jag sällan spelfilm

Jag: okej...hm.....ehmm....

Johan: ...just för att dom problemet finns ju där att de finns så dåligt historiebruk...

Jag: aha...(skatt)

Johan: ...eller ja men asså de e så här att de...de e aldrig...eh... man kan ha dom som en diskussionsunderlag liksom

Jag: hmmhm....

Johan: eh....men att de sällan e....e...en bra...återspegling av en historisk händelse. 54

Här tolkar jag Johan som att han menar att bara se film inte är bra undervisning. På samma sätt som Erik var inne på. Om film bara blir underhållning tappar man hela syftet. Johans strategi går mer ut på att låta eleverna arbete med material från kulturen och populärkulturen där han mer fungerar som en handledare i deras arbete. Däremot diskuterar han gärna filmers innehåll med elever och ber dem se filmer själva, men han använder inte lektionstid för det. Ett exempel hur en lekton kan se ut är att ge eleverna ett exempel på konstnärliga uttryck, till exempel statyn på Järntorget i Göteborg där nakna kvinnor symboliserar världsdelar med ett skepp efter sig. Att det är just kvinnor ser Johan som problematiskt. Att kvinnor är något man kan erövra och om detta är något



23

man vill ha i en stadsbild. Kvinnors rättigheter och plats i samhället kommer även fram som viktigt syfte när jag frågor om hur eleverna reagerar på undervisningen. Han menar att många tjejer blir förbannade på hur det ser ut, till exempel att det finns fler statyer av Evert Taube i Västragötalands län än det finns kvinnliga statyer, eller är fler nazister i historieläroboken än det finns porträtt av kvinnor. Han har även ett moment med kvinnohistoria där många blir förundrade av hur det ser ut. Han säger:

Johan: nä men ibland blir dom chockade ibland....i tvåan har vi också kvinnohistoria liksom... då e man ju arga efteråt...speciellt tjejerna....

Jag: hmm....

Johan: å det e förståeligt...det ska dom vara.. (skratt)

Jag: (skratt)

Johan: o killarna e förundrade över att...eh...att de e som de e...

Jag: jaja...

Johan: o de...de se... o de då e de ju eh...historieundervisningen gjort nånting

Jag: hmm...

Johan: ...den har ju påverkat o... ja...de e där jag vill vara. 55

Här ser jag ett viktigt syfte med historia över lag för Johan. Att visa elever på orättvisor i fråga om kvinnors rättigheter. Hur historien brukas och utövas av män och att detta bör utmanas. På frågan om vilket plats populärkulturen har så svara Johan att populärkultur tar runt 5 till 10% av den planerade undervisningen. Sedan kan det komma oplanerade referenser under lektionerna, till exempel referat till en film eller en låt. Det är betydligt lättare att fånga elevers intresse om de redan är insatta i något, men att man inte bara kan använda elevernas egna intresse hela tiden. Man måste ju ha med vissa saker och alla kan inte alltid bara göra det som de gillar att göra. Det finns vissa moment som vissa elever tycker är tråkiga medan andra gillar det, men att man då försöker göra det så intressant som möjligt. Han ändrar aldrig på sina planerade moment på grund av klasser eller elever. Däremot kan han ha lite längre diskussioner om vissa saker som intresserar eleverna eller ha mer förklaring om det behövs, men inte så att han ändrar det planerade för att det inte passar klassen. I slutet av intervjun nämner han att han inte har reflekterat så mycket över populärkultur och att det var ett intressant perspektiv. Att det finns en slags status i det om man kan referera till vissa händelser eller vissa filmer och att elever ofta växer när de känner till sådant som man går igenom under lektioner.

5.3 Intervju med Hanna Hanna blev färdigutbildad lärare 1986, men har sedan vidareutbildat sig och idag är hon lärare i tyska, engelska och bild. Hon är den mest erfarna läraren bland de jag har intervjuat och har arbetat med många olika läroplaner genom åren. Hon


24

nämner att när hon började som lärare var hon statligt anställd med sifferbetyg. Förändringen från statlig till kommunal skola var krånglig med nya arbetstider till exempel. Hon menar att man inte var lika bunden när skolan var statlig. Förändringen fick en motsatt effekt i det att läraran inte tog lika mycket ansvar när det till exempel drog över på undervisningstiden, och att det blev en ”stämpelklockmentalitet”. Hon menar att hon idag tillhör den ”gamla stammen” som hon menar inte har olika mailadresser, en privat och en jobbmail som andra kollegor. Utan svarar när som helst på mail, även under helgen. Hannas tankar om populärkultur är TV-serier som såp- och dockusåpor som Dallas och att hon upplevde en kulturskillnad när hons studerade vad man ansåg vara status och att det finns olika saker som är populära i olika tider.

Hanna: men jag tyckte de va jätteroligt o se på...på Dallas då...å sen vet ja att nån lärare så...på engelskan då att eh...ha..hade asså Shakespeare..Shakespears pjäser va som dallas på den tiden.

Jag: oke...ja just de...hmm..hmm...hmm...just de.

Hanna: å då tog, kände ja... man ska ju inte döma föra att de heter populär eh... för allting e populär i sin tid.

Jag: ne populär e ju...ja.

Hanna: å sen så blir de ju historia eller va man ska kalla de... 56

Här kopplar Hanna tankarna om populärkultur till sådant som Shakespear men samtidigt är det som att hon kommer på att Shakespear inte riktigt är populärkultur idag, och på det sättet har hon snuddat vid ett perspektiv som liknar det som finns inom till exempel Storeys forskning om populärkultur. Hon nämner även att det 57

idag finns mycket som hon inte förstår sig på med digitalisering och sociala medier. Hon menar att hennes elever kan mycket mer och att hon inte riktigt hänger med i den utvecklingen. Själv använder hon ofta filmer i språkundervisningen för att träna engelskan, och att det är bra filmer som även berör ämnen som ger eleverna tankeställare. Hon visar gärna äldre filmer som eleverna inte har sett eftersom eleverna ändå ser nyare filmer. I ämnet estetisk kommunikation visar hon modern konst som grafitti, streetart eller digitalt bildmaterial. Ofta blir det konstnärer som kanske är mer populära och inte bara traditionella konstnärer. Och hon menar att konsten har andra uttryck nu för tiden i jämfört med traditionell konst. På frågan om syftet med att visa elever den nyare konsten blir svaret att ge eleverna ett bredare perspektiv och att eleverna inte ska förstå konst som bara gäller Da Vinci, utan konsten kan ta sig en mängd andra uttryck. Ett annat viktigt syfte med att visa bilder är att diskutera lagar om hur olika estetiska uttryck får kommuniceras. Det kan bli diskussioner om Muhammedteckningarna med Lars Vilks eller relationen mellan graffiti och skadegörelse, yttrandefrihet i motsats till hets mot folkgrupp och att problematiserar detta. Det kan även handla om andra lagar som kemikalier i färger och så vidare. Där menar hon att de senare populärkulturella konstuttrycken ofta tänjer på gränserna för vad man får göra. Till

Intervju med Hanna (2019-05-17) s. 3356

Storey. 2003, s. 7957

25

exempel graffitti där man nästa ska vandalisera för att det är en del av konstens uttryck i sin protest mot lagar som begränsar yttrandefriheten. Konstens syfte är då att utmana och det kan bli en konflikt mellan att hålla sig inom lagen men samtidigt utmana lagar som man anser är felaktiga. 58

På frågan om hur man kan göra populärkultur meningsfullt för elever som har brist på motivation svara hon att hon i engelskan har använt filmer där eleverna i ett praktiskt program fick göra egna tolkningar av filmen Captain Phillips. Däremot upplevde hon inte att de var ett så effektivt sätt att förbättra engelskan utan det blev mest något som eleverna själva tyckte var roligt. Hon ser det lite som ett avbrott och en paus för eleverna så att det får göra litet eget ett tag, men hon menar att detta inte får ta mycket plats i undervisningen. Hon går sedan in på att hon inte har problem med att använda populärkulturella material kontra finkultur. De behöver inte läsa böcker av de klassiska författarna. Där menar hon att det har blivit mer tillåtande idag jämfört med förr. Anledningen till att hon inte använder Youtube eller annan digital teknik beror mer på att hon inte förstår sig på det, inte att hon tycker att det inte är tillräckligt fint. 59

De problem hon ser med att använda populärkultur i undervisningen är att eleverna inte lär sig lika mycket av det anser hon.

Jag: a, men var eh...är de som..va e de eh.. brukar du använda annars då om du inte använder populärkultur?

Hanna: precis… Det är ju inte säkert att de lärs sig så mycket annars heller (skratt)

Jag: nä hehe (skratt) nä just de...

Hanna: nej men ja ja fattar ja eh...eh.. du har alldeles rätt eh...de e jättesvårt å säga eh...för de går ju inte eh...de man kan tänka sig för (avbryter sig själv) ja e ju lite gammal å traditionell, dom får glosor i läxa å så där...

Jag: ah.

Hanna: för jag inbillar mig att de utökar sitt ordförråd då.

Jag: hmm.

Hanna: ..å då kanske dom lär sig...några fler glosor om jag läser bara vanligt typ bok... 60

Hon medger samtidigt att de utvecklar andra sidor av språket när elever ser eller arbetar med film, men att hon trots det tror att glosor och läsning förbättrar deras ordförråd och kunskaper mer. I frågan om anpassning till elevernas intressen svarar hon att hon brukar använda en studieplan som hon följer under kursen och att hon brukar hålla sig till den så länge det funkar. Studieplanen är ganska detaljerad för att hon ska vara säker på att hon hinner med allt som ska göras. Hon poängterar att hon inte ändra i sin plan bara för att de sett någon film eller så. Men när jag senare ställer frågan mer nyanserat kommer nya idéer upp som hon brukar arbete med.

Intervju med Hanna (2019-05-17) s. 38-3958



26

Jag: Det var just om man…om eleverna har olika förkunskaper eller förväntningar från till exempel populärkultur och om du försöker fånga upp det i din undervisning eller i din undervisning så att säga...genom att du möter deras liksom intresse till exempel om dom e intresserade av musik eller film eller någonting sånt

Hanna: jaja jo vi gör ju det å vi har även någonting i tyskan ett musik tema där dom då ska undersöka något musikalsikt i tyskspråkiga området, inte så att spelar musik eller själva producerar musik men att dom eh.. letar efter tyska musiker eller...

Jag: jaja..

Hanna: så de har jag faktiskt inte haft i eh...men däremot så har jag haft eh...det heter lyrikstraining dot kom...

Jag: hmmhmm...

Hanna: en eh... med med texter som såndär vad heter de... kareoke typ

Jag: aha.

Hanna: så så saknas de något ord å så ska de skriva i en glosa där så att de.

Jag: aha.. jaja.

Hanna: Den träning som finns o det brukar de tycka är ganska kul.

Jag: aha hmmhmm.

Hanna: eh...hmm å de har fått göra egna kahot å sådana grejer. 61

Här dyker det trots allt upp en del saker som hon i början menade att hon inte förstod sig på. Det kan bero på att hon trots allt använder sig av de hon tycker är svårt men eleverna själva är kunniga på. Att göra Kahot är ju något som blivit populärt med den nya tekniken. Tedtalks är även något som eleverna får göra egna. Detta är något som är populärt på Youtube där en person får hålla en miniföreläsning på runt 10 till 15 minuter om något idé inom vetenskapen. Eftersom Hanna inte är historielärare är hon inte medveten om begreppet historiebruk men hon är däremot medveten om att en bild tolkas annorlunda idag än den gjordes förr. Hon går även in på att hon brukar använda filmen Das boot i tyskan för att visa eleverna tristessen i kriget och att det inte bara var strid. Hon brukar använda film ett par gånger per kurs. Men i engelskan blir det 6 gånger. De praktiska klasserna anser hon inte skiljer sig åt med samhälles och naturklasserna något avsevärt. senare nämner hon dock att de praktiska klasserna uttrycker vad de tänker mer än de andra men att de inte är någon direkt skillnad när det kommer till film.

5.4 Sammanfattning av intervjuer De grundläggande frågor jag hade för intervjun med lärarna var hur lärare förstår begreppet populärkultur och hur de eventuellt används i undervisningen. Intervjupersonen Erik har en tydlig bild av vad som klassas som populärkultur. Erik menar att populärkultur är film, datorspel och även utställningar. Erik använder mycket av populärkultur i undervisningen. Framförallt film där historiebruk är en central del av syftet med att analysera olika populärkulturella


27

material. Att ge elever verktyg för detta är ett centralt tema för Erik och inte bara att ge elever film som underhållning. Då har man tappat hela syftet med undervisningen. Ett annat syfte är att koppla historia till nutid och att använda intresset för historia som redan finns i och med filmer som till exempel Saving private Ryan. Erik menar att han alltid anpassar sina lektioner efter sina klasser. På det praktiska programmet har ofta eleverna mindre motivation och de kan uppleva svårigheter för att läsa till exempel läsa böcker. Därför är film ett bra sätt att få igång eleverna. Erik betonar vikten av fakta och att inte glida iväg i spekulationer och önsketänkande i fråga om vad som har hänt i historien utan att hålla sig till fakta. Detta är något som eleverna har svårt för då han menar att de är väldigt postmoderna i sitt sätt att tänka. Han vill även visa på orättvisor i historien, som till det exempel han gav om hur minoriteter som mayakulturen och hur de har framställts på ett kommersiellt sätt av den mexikanska staten. Där han även betonande att mycket diskriminering har förekommit genom historien, som han vill belysa för eleverna. 62

Johans bild av populärkultur är film, musik och memes. Hans syfte är att ge eleverna referenser och utvidga deras historiska referensram. Han använder inte filmer under lektioner för han anser att det tar för mycket av undervisningstiden. Däremot visar han klipp, bilder och andra konstverk som eleverna får arbeta med själva. Johan har ett eget planerat arbetsområden som inte ändras särskilt mycket beroende på vilken klass han har. Eleverna arbetar mycket med historiebruk i kulturen där de får möta olika kulturella uttryck och de får analysera hur de framställs. Det kan röra sig om konstverk, musik, filmer och syftet med att använda populärkultur i undervisningen är att utvidga elevers perspektiv och visa på historiebruk, hur historia används av olika aktörer. Johans perspektiv handlar mycket om att visa på orättvisor genom historien. Det handlar även om hur historia förklarar nutiden då han pekar speciellt på hur kvinnor framställs på ett orättvist sätt. Hans syfte är att utmana elevers sätt att se på hur historia framställs och att även se hur man kan göra skillnad i samhället och göra elever till goda samhällsmedborgare. Det Hanna tänkte på var populärkultur var TV program som till exempel såp- och dokusåpor men hon är även inne på att populärkultur är något som förändras med tiden. Hanna medgav att hon hade svårt med den nya tekniken och att hon inte använde populärkultur så mycket som andra kolegor. Hon använder ibland film men hon tror inte att det ger så goda resultat för eleverna. Eftersom Hanna är språklärare så är syftet att använda populärkultur för att utveckla elevers språk. Hanna menar att glosor är ett bättre sätt att göra detta på eftersom hon ofta ser att det annars bara blir lek av lektionerna och inte så mycket arbete. Hon medgav dock i slutet av intervjun att hon nog använde mer populärkultur för att möta elevers förväntningar än hon antog i början av intervjun, som till exempel att eleverna fick göra egna tedtalsk, och att de gjorde kahot. I estetisk kommunikation är syftet med populärkonst att vidga elevernas perspektiv och visa att konst inte bara är Da Vinci utan kan ta sig en mängd olika


28

uttryck. Ett annat syfte är att diskutera och problematisera lagar som yttrandefrihet, klotterlagar och hets mot folkgrupp som till exempel Lars Viks Muhammedteckningar eller grafitti. Elever har lättare att referera till sådant som finns i deras närhet och genom att de får se att de är konst kan det väcka deras intresse för konst på ett nytt sätt. Hon håller sig gärna med en studieplan och brukar inte ändra sin planering mycket beroende på vilka klasser hon har.

5.5 Enkätundersökning i två klasser Enkätundersökningens huvudsakliga syfte är att få en bild av hur elever i två samhällsklasser uppfattar syftet och meningen med populärkulturella inslag i undervisningen. Hur de möter populärkultur i undervisningen och vilka tankar och uppfattningar har de om det. Hur uppfattar eleverna sådant som de kanske redan möter under sin fritid i undervisningen. Vilka intressen har ungdomar och vilka meningsskapande strategier rörande detta har ungdomar. Jag kommer att redogöra för resultatet av varje fråga i enkäten. I klass 1 hade de flesta elever koll på vad populärkultur kunde stå för. En tredjedel av klassen nämner film, konst och musik i allmänhet. Några var mer specifika och nämner till exempel ”något en större del av befolkningen har gemensamt” eller ”all form av nöjen inriktad till sin tids epok och vad största allmänheten gillar”. Några var inne på sociala medier, podcasts, serier, foto och feminism. Men det fanns också de som var osäkra på begreppet, men senare i enkäten visade det sig att de ändå fanns en bred förståelse för det eftersom mina frågor blev mer specifika. Det fanns runt 5 av eleverna som menade att de inte hade mött populärkultur i undervisningen. Sedan var de några som menade att det var stort fokus på feminism som de tolkade som populärkultur. Den störta andelen av eleverna menade att de stötte på populärkultur i undervisningen hela tiden i form av filmer, musik och litteratur. Till exempel Saving Private Ryan, och någon som gjort ett arbete om Pirates of the Carribean. I klass 2 var det liknande svar där populärkultur även benämndes som ”konst som vill tjäna pengar” eller ”att ha Iphone”. Historiebruk i kulturen dyker även upp i frågan om de mött populärkultur på lektioner. I frågan om vad som är positivt med att arbeta med populärkultur i undervisningen tänker klass ett att det är roligare, lättare att lära sig saker när man är mer motiverad. En elev nämnde även att man blir bildad i fråga om samhällets kultur. Det var även en elever som nämner att estetisk kommunikation ger en frihet och att det utvecklar hjärnan och att det är nyttigt med varierande arbetsformer. Elever i klass 2 var även inne på att man har lättare att referera till populärkulturen eftersom man redan är så influerade av den och att man kan känna igen sig mer i materialet vilket ”berör oss yngre”. Flera elever var inne på att man ”kopplar” till något man gillar och att man lär sig lättare. En elever menade att man har lättare att reflektera när det finns ett större intresse i det man arbetar med. Det negativa med att arbeta med populärkultur i undervisningen var att det kan bli ”flummigt” och otydligt vad man ska lära sig. Att de lätt kan bli ett perspektiv som lyfts fram och att mycket av det man möter i materialet är vinklat, samt att många filmer inte håller sig till verkligheten. En del i klass 2 menade att det kan bli oseriöst och att läraren försöker fjäska sig till elevernas uppmärksamhet samt

29

att det är svårt att förstå syftet med arbetsområdet. Runt 6 av eleverna menade att de inte såg något direkt syfte i arbetet och att det inte var stimulerande och intressant. När det kommer till vilket syfte eleverna ser med att arbeta med populärkultur menar elever i klass 1 att det var bra för att bredda perspektiven och att få mer perspektiv på media och samhället. Några menade att det var ett roligt sätt att arbeta på och att man lärde sig se att film inte tar med allt i historien. Elever i klass 2 menade även de att de fått mer perspektiv på film och hur det lätt kan vinklas. I klass 2 fanns det även en stor leda med historiebruket och hur de uttryckte en trötthet med att arbeta med historiebruk. Samt att det var viktigt att lägga in det man arbetar med i en kontext som förklarar syftet med arbetet.

5.6 Diagram över enkätsvar från fyra alternativfrågor Jag ska nu redogöra för de frågor som eleverna fick olika svarsalternativ till. Som jag nämnde hade vissa elever strukit under fler alternativ. Därför ska jag redogöra resultatet genom att ta bort dessa elever. De staplar som har en svart markering visar resultatet när jag tar bort de elever som har svarat med flera svarsalternativ.

Frågan är vad eleverna värderar när de väljer eget material att arbeta med. Svarsalternativ 1 är ”ja för att det känns tryggare när man känner till materialet. 2 för att det ger bättre studieresultat. 3 för att det fördjupar mina kunskaper som jag redan har.

Källa: Enkätsvar från elever i klass 1 och 2 genomförd 2019/05/17.

30

Val av eget material

0

2

5

7

9

11

14

16

Trygghet Studieresultat Fördjupad kunskap

Klass 1 Klass 2

Trygghet Studieresultat Fördjupad kunskap

Klass 1 0 15 (11) 7(3)Klass 2 5 13(12) 5(4)

Det första diagrammet visar tydligt att eleverna värderar sina studieresultat när de kommer till val av egna material i sina arbeten. Frågan de besvarar är om de gärna väljer eget material som de är bekant med och vilken anledning de gör detta. Det var även tre elever i klass 1 som hade egna anledningar som att man hellre lär sig nya saker eller att det blir lättare och roligare att välja material som man är bekant med. I klass 2 fanns det två elever som var inne på liknande tankar. I diagram 2 besvaras frågan om vilka populärkulturella uttryck eleverna föredrar. De olika svarsalternativen är: 1 film av olika slag. 2 Musik av olika slag till exempel, lyssna aktivt, att vara delaktig i band eller gå på konserter. 3 Virtuell verklighet, till exempel datorspel.


Ett problem med resultatet är att dessa intressen är vanliga hos de flesta och att de därför är många som har kryssat i flera alternativ eftersom det kan vara svårt att värdera det som de föredrar mest. Men det visar att film och musik är populärt hos de flesta elever. Det var även elever som hade egna alternativ som bildkonst och foto och estetisk verksamhet. De elever som har valt ett alternativ har haft lättare att välja eftersom de nog har ett tydligare intresse än de övriga. I klass 1 är det betydligt fler som har valt fler än ett alternativ än klass två. Detta går genom alla fyra frågor där svarsalternativ skulle ges.

31

Film musik virtuellKlass 1 13(4) 13(7) 4(0)Klass 2 10(6) 12(8) 4

Populärlkulturella uttrycksformer enligt elever i klass 1 och 2

0

2

4

6

7

9

11

13

Film Musik VirtuellKlass 1 Klass 2

5.7 Diagram av elevers meningsskapande strategier Frågan som eleverna fick var varför populärkulturella uttrycksformer som de valt attraherade dem. Alternativ 1 var: Socialt, att träffa vänner eller nya människor, att känna sig delaktig i en grupp. 2 Spänning av nya upplevelser och utmaningar. 3 Ger livet en känsla av mening

I klass 2 är det en jämnare fördelning även om man tar bort de elever som valt fler alternativ. Eftersom det var så många elever som valde flera alternativ i klass ett blir det en lägre realibilitet på resultatet. Överrepresentationen på alternativet ”ger livet en känsla av mening” är intressant eftersom det visar att det är viktigt för de elever som har valt flera alternativ och inte har ett specialintresse, att det kan bidra till att man söker dessa. Många av de som valde fler alternativ på denna fråga hade även strukit under det sociala alternativet. Det kan visa på att eleverna som stök under det alternativen värderade det sociala och att detta i sig gav en stor mening till deras tillvaro vilket gjorde det svårt för dem att välja ett alternativ. Några elever sa även att de har en lugnande effekt. Andra sa att de kan knyta kontakt med nya världar.


32

Populärkulturella uttrycksformers syfte enligt elever i klass 1 och 2

0

2

4

6

8

10

12

14

Socialt Spänning Skapar mening

Klass 1 Klass 2

Socialt Spänning Skapar mening

Klass 1 8(1) 9(3) 14(6)

Klass 2 8(6) 8(7) 7(6)

5.8 Populärkultur och dess effekter på elevers historiesyn Frågan eleverna svarade på var: Hur har till exempel filmer och musik förändrat din syn på historia? Alternativen de fick var: - Ökar förståelse för hur- och varför människor agerar i historien. - Att se historiska filmer skapar en känsla av att historia är på riktigt. - Gör historia meningsfullt och relevant. - Får en större förståelse för händelseförlopp.


Den här frågan har båda klasserna strukit under flera alternativ på vilket gör att denna frågan får låg realibilitet vad gäller resultatet. De flesta elever har ändå valt ökad förståelse för människors handlande samt att känslan av att historia är på riktigt. Men eftersom det är så många bortfall är det inte lätt att dra några direkta slutsatser om diagrammet i övrigt. Men det kan vara en fingervisning på hur ungdomar tänker om dessa frågor och vad de värderar. 5.9 Historiebruk och populärkultur Eleverna fick även svara på en fråga om förhållandet mellan historiebruk och populärkultur. Vilka tankar de har fått efter att de har studerat historiebruk i skolan och vad som har förändrats när de möter populärkultur. De svar som kom fram i klass 1 var att det framförallt var två elever som gav uttryck för en trötthet på historiebruk och att det inte såg en mening med det. Till exempel att ”allt i historien man hört inte är sant” eller att ”jag tänker inte på historiebruk i vardagen utan bara i skolsyfte”. Det var många elever som svarade att de har blivit mer

Ökad förståelse för

människor

Autenticitet Gör historia meningsfullt

Förståelse för händelseförlop

pKlass 1 14(6) 8(3) 5(0) 9(1)

Klass 2 8(2) 15(8) 4(1) 8(2)

33

Förändrad syn på historien

0

3

6

10

13

16

Förståelse, människor Autenticitet Mening förståelse, händelserKlass 1 Klass 2

kritiska till vad det ser och hör. Att de fått ”glasögon” och att de förestått mer hur konstverk framställs och att de har lärt sig att se mer kritiskt på det. Deras kritiska tänkande har förbättrats och en del har även fått förståelse för att engagera sig politiskt. Några elever svarade även att de fått ett mer nyanserad bild av samhället och att allt inte är svart eller vitt. De som träder fram mest är att de fått ett större kritiskt tänkande, fler perspektiv på historien och mer förståelse för hur historia framställs. I klass 2 var det liknande svar som i klass ett. Det var fler där som uttryckte att de var trötta på historiebruk eller att de tyckte det var meningslöst. En elev skrev att ”historiebruk är överskattat och onödigt”. En annan skrev att ”Jag vill inte klanka ner på kultur som jag tycker är underhållande med historieburk”. Här verkar vissa elever ha en uppfattning att historiebruk tar bort eller kritiserar den historia som framställs och att historia på något vis har förlorat sin legitimitet. Speciellt när elever ser all historia som historiebruk och hur det kan ta bort mycket av den meningsskapande aspekten som historia bör ha i undervisningen. De flesta elever är överens om att de har utvecklat kritiskt tänkande och att de är mer medvetna om budskapen. En elev skrev att ”man börjat tänka mer på varför vissa historiska verk görs” eller ”Att ha mer källkritik. Ofta kan filmer vara vinklade men efter historielektioner har jag börjat ha det i åtanke”, skrev en annan. En elever skrev att ”man ser olika typer”. Här tolkar jag det som Karlssons typologier vilket verkar ha utgjort en del av undervisningsstoffet.

34

6. Avslutande diskussion Syftet med det här arbetet har varit att undersöka lärares tankar om och eventuella användning av, samt elevers uppfattningar om populärkultur i undervisning. I lärares och elevers svar framgår det att de betraktar sådant som film, musik och TV-serier som typiska delar av populärkultur och som de i olika grad använder och eleverna möter i undervisningen. Lärarnas syfte med användningen av populärkultur är att utmana elevernas tankar och vidga deras perspektiv, samtidigt som man möter elevernas egen värld. Identitets- och meningsskapande är något som lärarna är medvetna om, vilket till exempel Erik är inne på i och med hans användning av populärkultur och film för att som han säger ”få igång dem”. Erik nämnde något om dålig populärkultur, här skulle jag ha frågat mer ingående vad Erik menade med dålig populärkultur, men jag tolkar det som att han talar om presentationer eller representationer av historia som ger en bild av historien som är skev, vinklad eller att den på något sätt förtrycker andra eller helt enkelt inte stämmer med fakta. Man kan använda även sådant för att undervisa elever vad gäller källkritik eller ge exempel på hur populärkultur skapar myter om det förflutna som kanske inte stämmer. Samtidigt finns det dock ett krav att hålla sig till läro- och kursplaner som gör att undervisningen lätt blir rigid vilket de intervjuade lärarna Johan och Hanna tar upp. Detta kan beror på hur man som lärare hamnar i vanor som man kanske har svårt att bryta, att arbetet bara flyter på eller att man inte ser behov av att anpassa sin undervisning. En annan förklaring till varför Erik var mer benägen att svara att han alltid anpassar sin undervisning kan vara att Erik har mer klasser på det praktiska programmet vilket gör det lättare att möta eleverna med film än samhällsklasserna som Johan har. Johans och Hannas motiv är att bredda elevers perspektiv, men de var inte lika benägna att ändra sin planering vad gäller olika klasser. Enligt svaren från lärarna utgör det multimodala en stor del i all undervisning. Film, musik, bild och andra former av sinnesstimulans utgör en stor del av materialet som eleverna möter vilket påverkar elevers lärande och deras identitet. Hanna var den lärare som möjligtvis inte ansåg att hon använde den nya tekniken lika mycket. Men det visade sig ändå spela en stor roll i elevers arbete på hennes lektioner. Det kan ha berott på ett glapp mellan hennes självbild som äldre lärare och de förändringar som har skett i och med den nya tekniken. Att hon kanske inte insåg att hon använde sig av den nya tekniken. Hennes synpunkt som att ”jag inbillar mig att elever lär sig mer på glosor än film” tyder på att hon känner sig lite utanför i fråga om det som är inne just nu i undervisningspratiken, och att hon vill hålla fast vid det traditionella sättet att undervisa. Läro- och kursplaner är det centrala (styr)dokumentet i lärarnas undervisning, men det framgick vissa skillnader i fråga om vilka betoningar som gjordes och vilket stoff som valdes ut. Till exempel var ett kvinnohistoriskt eller feministiskt perspektiv tydligt hos den intervjuade läraren Johan. Till exempel tas problemet med statyn på Järntorgets framställning av kvinnor som erövringsobjekt eller hur läroböcker innehåller färre kvinnor än Nazigeneraler som exempel på vad Johan vill belysa för eleverna. Erik nämnde istället betoningen på att inte låta känslan styra för mycket i fråga om vad som har hänt i historien utan istället betonade han vikten av fakta. I exemplet med hur diskussionen om folkmusikens framväxt startades av ett matriarkat verkar det som han menar att den feministiska

35

perspektivet kan gå till överdrift och skapa ett önsketänkande när Erik säger: ”det hade varit bra om det var så men var de så?” Eriks betonar vikten av objektivitet och att inte låta känslor styra för mycket utan att man måste se till vad som faktiskt ha hänt. Det vetenskapliga historiebruket är därför framträdande hos Erik. Detta historiebruk finns hos alla tre lärare men jag kan se hur Erik mer betonar det i intervjun. Johan har ett mer framträdande moralsikt historiebruk. Att visa på orättvisar i historien och visa elever hur det har varit och varför kvinnor fortfarande är orättvist behandlande är mer framträdande hos Johan enligt intervjumaterialet. Hanna fanns det inte något direkt framträdande historiebruk eftersom hon inte var historielärare. Däremot betonar hon att utvidga elevernas perspektiv när det gäller konst och hur konst kan förstås. Till exempel att konst inte bra är Da Vinci utan kan ta sig i uttryck på mer nya sätt. Populärkultur är något som influerar elever vilket enkätundersökningen visar. Det fanns dock en intressant aspekt i elevernas synpunkter på populärkultur och dem själva, vilket var att vissa inte tyckte det fanns en mening i att använda det i skolan. De tyckte att det bara kunde vara underhållning och att man inte bör döma det man ser. Här kan det vara ett problem för vissa att det inte spelade så stor roll om det var meningsfullt i deras liv bara det gav bra studieresultat. Det var även något som Johan var inne på vad gäller frågan på om det är något han inte använder i fråga om populärkulturen. Studieresultatet sågs vara viktigare för båda klasser än tryggheten med arbetet eller fördjupad kunskap. Det kan betyda att de inte spelar lika stor roll för eleverna i de klasser som undersöktes vad det är som studeras för studiemotivationen. Det hade varit intressant att undersöka de praktiska programmet för att se om det fanns skillnad men det fanns inte tillfälle för det i den här undersökningen. Att studieresultaten är viktiga kan var ett dilemma för både elev och lärare. Båda vill att eleverna ska lyckas med sina arbeten samtidigt som man som lärare vill att de ska utveckla de sidor som de är bra på. Båda klasserna uttryckte att de var film och musik som var viktigast för dem när det gäller vad de föredrar på fritiden. Film och musik var något som var framstående för elevernas meningsskapande. Enligt Tomas Ziehe har ungdomar i det moderna samhället skapat strategier för att motverka den avsaknad av meningskänsla som kan uppstå i det moderna samhället. Resultatet på de meningsskapande strategierna var ganska jämt 63

fördelade i båda klasser där ontologiseringsstategin var något överrepresenterad i klass ett. En tolkning på alternativen och varför så många av eleverna svara flera svarsalternativ är att mening, sociala bekräftelse och spänning går in i varandra och kanske inte kan separeras som separata kategorier utan är mer komplext än så. Många elever valde därför inte bara ett alternativ, utan menade att alla var viktiga. Det är något fler som har valt alternativet ”skapar mening” om man räknar med alla svar, även de som har valt flera alternativ. Meningsskapande kan därför tolkas som en viktig del i all aktivitet som berör både den sociala aspekten (subjektivering) och spänningsaspekten (potentiering). I resultatet om meningsskapande strategier som eleverna skapat visar att ontologisering var viktigt för eleverna i båda klasser. Eleverna uttryckte att kontext

Sernhede. 2007. s. 2763

36

och mening var det som gjorde populärkultur meningsfullt för lärande. Att de kunde få en referens som möter dem i deras egna värld och på så sätt skapar mening. Både lärare och elevers tankar om populärkultur i undervisningen visar att identitets- och meningsskapande är en viktig del i undervisningssammanhang. Att skapa referenser till olika kulturella aspekter för att ge elever utökat kulturellt kapital, att ge elever verktyg för att manövrera i budskapens maktanspråk samt att ge elever nya perspektiv på populärkultur.

7. Sammanfattning Det här arbetets syfte har varit att undersöka lärares uppfattning och eventuella användning, samt elevers uppfattningar om populärkulturella medier och uttrycksformer som till exempel film, musik och övrig media i undervisningen. Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen undersöker hur lärare förhåller sig till populärkultur i undervisningen och den andra delen undersöker hur elever förhåller sig till populärkulturen. I den första delen utgår jag utifrån olika frågor som: Hur förstås begreppet populärkultur hos lärare? Om lärare använder populärkultur i undervisningen, vad är lärarnas syfte med populärkultur i undervisningen och skiljer sig användningen av det från användningen av annat material? Kan man identifiera något typ av historiebruk i detta syfte och i så fall vad? I den andra delen där jag undersöker elevernas perspektiv frågor jag: Vad är elevernas tankar angående syftet och mening med att ha populärkultur i undervisningen? Upplever eleverna det som intressant och meningsfullt att möta materialet? Vilka populärkulturella uttryck föredrar eleverna och vilka meningsskapande strategier har de? Hur förhåller sig elever till historiebruk kopplat till populärkultur? Vilka nya perspektiv har eleverna fått av historiebruk? Metoden som jag använt är dels intervjuer och dels enkäter. Jag intervjuade tre lärare och delade ut enkäter till två klasser i gymnasiet. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att underlätta analysarbetet. Undersökningen utgick ifrån att betydelsen av populärkultur var det som uppfattas som det som är inne just nu främst när det kommer till film, musik och konst. Populärkultur följer ofta konsumtionsmönstret i samhället där kommersiella krafter styr. En annan utgångspunkt i uppsatsen har varit identitet. Forskarna Sernhede och Storey menar ibland annat att identitet kopplat till populärkultur är viktig för ungdomars identitetsarbete och att det på så sätt skapar mening med tillvaron med hjälp av ibland annat autenticitet. Identitet ses som flytande och kan förändras i samband med samhället. Medierna i samhället är viktiga i detta identitetsarbete där framförallt ungdomar använder sig av olika strategier. Enligt Thomas Ziehe använder de sig av social samvaro, meningsskapande och starka upplevelser för att motverka det moderna samhällets tomhet och kyla. Historiebruk är även ett viktigt begrepp i undersökningen. Historiebruk innebär hur historia används av olika aktörer genom att förmedla historia med en viss agenda. Populärkultur förmedlar en viss typ av historieskrivning till exempel genom film som ofta är präglad av t.ex. kommersiella, moraliska och politiska intressen. Enligt historikern Peter Aronsson har historiebruk en viktig del i meningsskapande och skapar ett band till det förflutna. Media i det moderna samhället är även en viktig del i ungdomars värld och populärkulturen.

37

Den forskning som ligger till grund för arbetet är John Storeys arbete Inventing popular culture där han redogör för hur populärkultur växte upp under 1800 och 1900-talet. Populärkultur slog igenom som en masskunsumtionsrörelse under 1960-talet vilket blev viktigt för ungdomars identitetsarbete. Även Sernhedes arbete Ungdom och kulturens omvandlingar; Åtta essäer om modernitet, ungas skapande och fascination inför svart kultur (2007) som bland annat beskriver ungdomars identitetsarbete, skriver om 1960-talet som senmoderna samhällets start där media, urbanisering var en skillnad mot det traditionella samhället. Enligt Thomas Ziehe använder ungdomarna i det senmoderna samhället olika strategier för att motverka den avsaknad av mening som saknas i det senmoderna samhället. På ett liknande sätt talar även Anthony Giddens i hans arbete Modernitet och självidentitet - Självet och samhället i den senmoderna epoken (1991) där han menar att friheten i det senmoderna samhället leder till ångest. Autenticitet, äkta relationer och upplevelser är därför viktigt för att motverka känslan av meningslöshet. Maria Deldén har skrivit avhandlingen Historien som fiktion, Gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisningen (2014). Genom intervjuer och observationer undersöker hon elevers uppfattning om filmens betydelse i undervisning. Undersökningen visar att det känslomässiga och kognitiva processerna sammanflätar i skapandet av mening med filmer. Filmens narrativ är viktig för elevernas förståelse av filmen samt förståelsen av historia. Hon finner att elever ofta litar på filmens innehåll även om det även beror på elevens historiska kunskaper. Ett problem kan vara att elevens empatiska erfarenhet inte stämmer med fakta, därför förespråkar hon en balans mellan elevernas erfarenheter och känslor kopplat till den historiska filmen och historisk empati där distans är viktigt för att eleverna ska upptäckta olika perspektiv. Det intervjuade lärarna var Erik, Johan och Hanna. Intervjufrågorna försökte få reda på hur lärarna tänkte om populärkultur, om det använde populärkultur i undervisningen, vilket syfte det hade och om det fanns en skillnad i deras sätt att relatera till elevernas erfarenheter och intressen i deras planering. Erik ser populärkultur som spel, film och utställningar och att han använder mycket populärkultur i undervisningen. Han använder mycket film för att få igång eleverna och visa hur historia framställs. Han vill ge eleverna verktyg och att det är lärarens uppgift att ge eleverna rätt perspektiv på filmer så det inte bara blir underhållning. Eriks undervisar i det praktiska programmet och film kan vara ett bra sätt att få igång dem. Erik betonar fakta som viktig och att känslor och önsketänkande får ta över. Han vill även visa på orättvisor i historien som till exempel hur minoriteter har blivit trakasserade av olika stater. Populärkultur för Johan är film, musik och memes och Johans vill ge eleverna utökade referenser när det kommer till historia. Johan använder inte mycket spelfilm på grund av att det tar för mycket av hans undervisningstid. Istället använder han ibland korta sekvenser av filmer eller andra konstverk för att visa på historiebruk i kulturen. Hans främsta syfte är att visa på orättvisor när det gäller kvinnor i samhället och att ge elverna fler perspektiv. Hanna ser populärkultur som TV serier, och dokusåpor och menar att hon inte använder så mycket populärkultur som sina kollegor. Däremot visar det sig senare att hon använder en del av detta för att utmana elevers förståelse för konst. Att

38

konst inte bara är Da Vinci utan kan ta andra mer moderna uttryck. Som språklärare använder Hanna ibland film för att utveckla elevernas språk men hon menar att det finns mer effektiva sätt att lära sig språk som till exempel glosor. Ett viktigt syfte för Hanna i estetisk kommunikation när det gäller populärkonst är att bredda elevernas perspektiv när det gäller konst och att till exempel att problematisera klotterlagar som berör yttrandefrihet. Hon menar även att elever har lättare att relatera till det som finns i deras närhet och genom att de får se att de är konst kan det väcka deras intresse för konst på ett nytt sätt. Hon håller sig gärna med en studieplan och brukar inte ändra sin planering mycket beroende på vilka klasser hon har. Enkätundersökningens huvudsakliga syfte är att få en bild av hur elever i två samhällsklasser uppfattar syftet och meningen med populärkulturella inslag i undervisningen. Hur de möter populärkultur i undervisningen och vilka tankar och uppfattningar har de om det. Hur uppfattar eleverna sådant som de kanske redan möter under sin fritid i undervisningen. Vilka intressen har ungdomar och vilka meningsskapande strategier rörande detta har ungdomar. Jag kommer att redogöra för resultatet av varje fråga i enkäten. Undersökningen presenterades i fyra olika diagram där det första diagrammet besvarar frågan vad eleverna värderar när de väljer eget material att arbeta med i uppgifter. Alternativen var: Trygghet att arbete med det man känner till; att man får bra studieresultat och för att det fördjupar mina kunskaper som jag redan har. Resultatet visar att de flesta elever ser studieresultaten som viktigast när det ska välja vad det ska arbete med. I det andra diagrammet redogörs frågan om vilka populärkulturella uttrycksformer som eleverna väljer. Film, musik eller virtuell verklighet. Det flesta i båda klasser hade valt film och musik, där musik var något högre representerat. Det tredje diagrammet redogör det meningsskapande strategier som elverna har där syftet med deras populärkulturella uttrycksformer presenteras. Alternativen var socialt, spänning eller skapar mening där meningsskapande var överrepresenterat i klass 1 medan i klass 2 var det en jämnare fördelning. Det fjärde diagrammet visar hur elevernas historiesyn förändrats genom till exempel filmer och musik. Det olika alternativen är att populärkultur ökar förståelse för hur- och varför människor agerar i historien; att se historiska filmer skapar en känsla av att historia är på riktigt; gör historia meningsfullt och relevant; får en större förståelse för händelseförlopp. Resultatet visat att det är autenticitet som sticker ut i klass 2. Medan I klass ett var det ökad förståelse för människors handlande. Här var det dock många elever som hade kryssat i fler svarsalternativ vilket försämrar realibiliteten. Frågan hur deras tankar har utmanas av historiebruk när det gäller populärkultur svarade det flesta att de fått ett större kritiskt tänkande, fler perspektiv på historien och mer förståelse för hur historia framställs även om det fanns många i klass 2 som upplevde en trötthet när det gäller historiebruk och att det inte ser någon mening med det. Syftet med det här arbetet har varit att undersöka lärares tankar om och eventuella användning av, samt elevers uppfattningar om populärkultur i undervisning. I lärares och elevers svar framgår det att de betraktar sådant som film, musik och TV-serier som typiska delar av populärkultur och som de i olika grad använder och

39

eleverna möter i undervisningen. Lärarnas syfte med användningen av populärkultur är att utmana elevernas tankar och vidga deras perspektiv, samtidigt som man möter elevernas egen värld. Identitets- och meningsskapande är något som lärarna är medvetna om, vilket till exempel Erik är inne på i och med hans användning av populärkultur och film för att som han säger ”få igång dem”. Det framkom även att det finns olika förutsättningar bland läraran att arbete med populärkultur eftersom elevernas behov och intressen ser olika ut. I Eriks klasser som går ett praktiskt program är det lättare att använde film, medan Johan anser att det tar för mycket tid från planeringen. Det fanns dock en intressant aspekt i elevernas synpunkter på populärkultur och dem själva, vilket var att vissa inte tyckte det fanns en mening i att använda det i skolan. De tyckte att det bara kunde vara underhållning och att man inte bör “döma det man ser". Här kan det vara ett problem för vissa att det inte spelade så stor roll om det var meningsfullt i deras liv bara det gav bra studieresultat. Enligt Ziehe, Giddens och Sernhede skapar ungdomar olika strategier för att motverka känslan av meningslöshet som det moderna samhället orsakat. Ontologisering (meningsskapande) var något som var viktigt i båda klasser, men eftersom eleverna hade kryssat i flera alternativ vid flera tillfället tolkas det som att den sociala och spänning även är sammanflätade i meningsskapande när det gäller film och musik vilket gör att de inte ska ses som separata strategier utan utgör en mer komplext meningssystem hos eleverna. Undersökningen visar bland annat att populärkultur är en stor del av ungdomars liv och har en funktion i deras läroprocess i det senmoderna samhället.

40

Källor

Intervju med Erik. 2019/05/13 Intervju med Johan. 2019/05/14 Intervju med Hanna. 2019/05/17

Enkätundersökning i två klasser genomfördes 2019/05/17

Litteratur

Andersson. Märtha. Berättandets möjligheter. Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. Luleå tekniska universitet. Luleå. 2014.

Aronsson, Peter. Historiebruk - Att använda det förflutna. Studentlitteratur. Lund. 2004.

Deldén, Maria. Historien som fiktion, Gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisningen. Umeå universitet/Högskolan Dalarna. Umeå/Falun. 2014.

Giddens, Anthony. Modernitet och självidentitet - Självet och samhället i den senmoderna epoken. Stanford University Press. California. 1991.

Hermansson Adler, Magnus. Historieundervisningens byggstenar - Grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Liber AB. Stockholm. 2014.

Karlsson, Klas-Göran. Historia som vapen - Historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985-1995. Kultur och Natur. Stockholm, 1999.

Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt, En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups utbildning AB. Malmö. 2009

Sernhede, Ove. Ungdom och kulturens omvandling, Åtta essäer om modernitet, ungas skapande och fascination inför svart musik. Daidalos. Göteborg. 2007.

Storey, John. Inventing Popular Culture - From Folklore to popular Culture. Blackwell Publishing. London. 2003.

Thomsson, Heléne. Reflexiva intervjuer. Studentlitteratur AB. Lund. 2010.

41

Bilagor

Populärkultur som undervisning

1. Vad är populärkultur för dig? Ge två exempel

___________________________________________________________

2. Har nu stött på populärkultur under lektioner? Ge exempel

3. Vad är det positiva med att få arbeta med populärkultur som material, till exempel filmer, musik, spel och andra uttryck som finns i samhället?

___________________________________________________________

4. Finns det något negativt med det? I så fall vad?

___________________________________________________________

5.Om du får arbeta med eget val av material under lektioner, väljer du då gärna material som du redan är bekant med eller speglar dina fritidsintressen? Om ja, vilken anledning? Stryk under svar som stämmer mest på dig. Eller beskriv med egna ord

Ja för att det känns tryggare när man känner till materialet

Ja för att arbeta med ett område jag behärskar gör att jag presterar bättre studieresultat resultat.

Ja för att jag vill fördjupa mina kunskaper som jag redan har

Annat_______________________________________________________

6. Hur har filmer och musik förändrat eran syn på historia? Stryk under svar som stämmer mest på dig. Eller beskriv med egna ord.

42

Ökar förståelse för hur- och varför människor agera i historien.

Får en känsla att vara där på riktigt

Gör historia meningsfull och relevant

Får en större förståelse av händelseförlopp

Annat_______________________________________________________

7. Efter att ni har gått igenom historiebruk, vilka tankar har väckts när ni tänker på olika populärkulturella aspekter som ni stöter på på fritiden eller i skolan? Har ni fått ett nytt perspektiv på populärkultur och i så fall vad har förändrats?

8. Vad tror du syftet var med att arbete med populärkultur i historia? Till exempel upplevdes det meningsfullt att arbete med populärkultur? Ge exempel:

Det var meningsfullt för..._________________________________________________

___________________________________________________________

Det var inte meningsfullt för...________________________________________________

___________________________________________________________

9. Vilka av följande populärkulturella uttrycksformer föredrar du:

Film av olika slag

Musik av olika slag till exempel, lyssna aktivt, att vara delaktig i band eller gå på konserter

Virtuell verklighet, till exempel datorspel

Andra uttrycksformer________________________________________________

10. Vad är anledningen till att dessa uttrycksformer är attraktivt?43

Socialt, att träffa vänner eller nya människor, att känna sig delaktig i en grupp

spänning av nya upplevelser och utmaningar

Ger livet en känsla av mening

Annan anledning____________________________________________________

44

Intervjumall

1. Hur tänker du om populärkultur? Vad är populärkultur enligt dig

2. Vilka tankar har du angående syftet med populärkulturella material som väljs för undervisningen?

3. Vilka tips har du för att göra populärkultur meningsfullt för elever som kanske inte har motivation vad gäller skolarbete och studier?

4. Vilka problem kan dyka upp när man använder populärkultur som undervisningsmaterial? Till exempel elevernas förväntningar och tidigare kunskaper samt mötet med den planerade syftet med materialet?

5. Finns det material från populärkulturen som du helst undviker? Varför?

6. Vad är syftet med historiebruk enligt dig? Vad är det viktigaste som eleverna ska få insikt om när det gäller historiebruk?

7. Finns det något med detta syfte som specifikt har att göra med populärkultur? Till exempel när det gäller filmer? Finns det en klar tanke med att använda populärkultur för att visa på historiebruk, finns det något skillnad att använda material som elever känner igen från deras fritid mot material som är nytt för dem?

8. Har du i din undervisning använt dig av populärkulturella inslag i dina lektioner, t.ex film och musik? Ge exempel på lektioner du minns där du använt till exempel populära filmer i undervisningen, hur tänkte du när du planerade, vad var syftet med lektionen? Vad skulle eleverna få ut av det? Vad var poängen med populärkulturella inslagen?

9. Hur reagerade eleverna på det?

46

10. Vilken plats har det populärkulturella i undervisningen i ditt ämne? Skulle du säga att det förekommer ofta och i så fall varför just populärkultur?

11. Brukar du anpassa arbetsmaterial för elevers fritidsintresse, till exempel elever som är aktiva i olika estetiska verksamheter av olika slag?

12.Finns det någon skillnad med hur elever reagerar på populärkulturellt material och material som kanske är okänt för dem? Är det lättare att fånga elevers intresse under lektionen, till exempel att de gör sina uppgifter mer självgående i konstrast till när det möter undervisningsmaterial som är nytt för dem?

13. Brukar du använda elevers intressen när du planerar uppgifter som de ska göra, till exempel om elever är svårmotiverade för att skapa mening och relevans med ämnet och kunskapskrav?

47

examensarbete sv (1)1472795/FULLTEXT02.pdf · film, musik, men även utställningar och populära...

Documents

Transcript of examensarbete sv (1)1472795/FULLTEXT02.pdf · film, musik, men även utställningar och populära...