Examensarbete

Kandidatexamen

En studie av morfologiska och syntaktiska utvecklingen baserad på processbarhetsteorin

Författare: Oxana Källebring

Handledare: Eva Lindström

Examinator: Sofia Lindén

Ämne/huvudområde: Svenska som andraspråk

Kurskod: SS2007

Poäng: 15 hp

Examinationsdatum:

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

2

Abstract: Uppsatsen undersöker utvecklingsnivåerna hos eleverna som läser C-kurs på studieväg 1 och studieväg 3. Studien utgår ifrån Pienemanns processbarhetsteori och analyserar vilka strukturer inom morfologin och syntaxen som eleverna procesar. Analysen görs utifrån uppkomstkriteriet och 50-procentkriteriet. Studiens resultat visar att eleverna i båda grupperna följer inlärningsordningen inom processbarhetsteorin och att det inte är så stor skillnad mellan båda grupperna när det gäller utvecklingsnivåerna. Den morfologiska analysen visar att eleverna på studieväg 3 har kommit längre i sin språkutveckling än eleverna på studieväg 1. Analysen av utvecklingsnivåerna inom syntaxen har inte visat någon större skillnad mellan grupperna.

Nyckelord: processbarhetsteorin, sfi-elever, svenska som andraspråk, uppkomstkriteriet, 50-procentkriteriet, morfologi och syntax.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning .......................................................................... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ...................................................................... 5

1.2 Bakgrund ............................................................................................. 5

2. Tidigare forskning ............................................................. 7

3. Teoretiskt perspektiv/Teoretiska utgångspunkter ............ 9

3.1 Processbarhetsteorin ............................................................................. 9

3.2 Processning och automatisering ............................................................ 11

3.3 Uppkomstkriteriet, 50-procenkriteriet .................................................... 12

4. Metod och material ......................................................... 14

4.1 Val av metod ...................................................................................... 14

4.2 Urval och avgränsningar ...................................................................... 14

Undersökningsmaterial .................................................................... 14

4.3 Genomförande ......................................................................................... 14

4.4 Databearbetning och analysmetod ..................................................................... 15

4.5 Forskningsetiska överväganden ........................................................................ 17

5. Resultat och analys ......................................................... 18

5.1 Morfologi och syntax på studieväg 1. ..................................................... 18

5.2 Morfologi och syntax på studieväg 3 ...................................................... 21

5.3 Utvecklingsnivåer hos elever på studieväg 1 och studieväg 3 .................... 24

6. Diskussion ....................................................................... 27

6.1 Resultatdiskussion ...................................................................................... 28

6.2 Metoddiskussion ........................................................................................ 29

6.3 Slutsatser och vidare forskning ......................................................................... 29

7. Bilagor ............................................................................ 31

Bilaga 1. Användning av strukturer inom morfologi enligt uppkomstkriteriet på studieväg 1 ............ 31

Bilaga 2. Användning av strukturer inom syntax enligt uppkomstkriteriet på studieväg 1 ................ 33

Bilaga 3. Användning av strukturer inom morfologi enligt uppkomstkriteriet på studieväg 3 ............ 35

Bilaga 4. Användning av strukturer inom syntax enligt uppkomstkriteriet på studieväg 3 ................ 37

Bilaga 5. Informations och samtyckesblankett .......................................... 38

Bilaga 6. Skrivuppgifter .................................................................... 40

Referenser ............................................................................... 41

4

1. Inledning Som andraspråkstalare har man oftast olika förutsättningar att lära sig ett nytt språk och oftast behöver man bygga upp ett helt nytt system i det nya språket. Faktorer som påverkar andraspråksinlärningen kan enligt Flyman, Mattsson & Håkansson (2010) till exempel vara motivation och tidigare språkkunskaper. Dessa faktorer kan vara viktiga för pedagoger att känna till och ta hänsyn till. Även elevernas studiebakgrund kan utgöra en viktig skillnad när det gäller språkinlärningen och kan i sin tur påverka språkutvecklingen. Grammatiska strukturer i språket utvecklas enligt en hierarkisk ordning och de lägsta nivåerna i hierarkin behöver processas tills alla nivåer är automatiserade (Håkansson 2013, s.152). Andraspråksinlärare kan bara processa en nivå i taget och det innebär att de nya strukturerna bearbetas och språket byggs upp. När inläraren har processat en nivå börjar dessa stukturer automatiseras samtidigt som de andra strukturerna börjar förekomma. För att kunna följa andraspråksutvecklingen är det därför viktigt att pedagoger är medvetna om hur det går till när andraspråksinlärare går igenom olika inlärningsstadier och följer andraspråksutvecklingen. Språkutvecklingsteorin som ligger till grund för denna studie är Processbarhetsteori (PT) som har föreslagits av Pienemann (1998). Pienemanns modell förklarar olika utvecklingsstadier som andraspråkstalare går igenom och går ut på att inlärningsprocessen sker i olika steg. PT beskriver en grammatisk utveckling på fem olika nivåer och inkluderar utvecklingen av både morfologi och syntax. Pienemann och Håkansson (1999) har undersökt inlärningsgångar i svenskan utifrån PT och studien fick en stor betydelse för andraspråksutvecklingen. PT har används som utgångspunkt för denna undersökning för att den ger viktig information om inlärarens grammatiska utveckling och kan användas för bedömningen av elevens progression. Studien bygger på Glahns m.fl. (2001) och Eklund-Heinonens (2009) forskning kring tillämpning av processbarhetsteorin. Glahn m.fl. har i sin forskning testat Processbarhetsteorin på nordiska språk (svenska, danska och norska) och studien bekräftar att utvecklingsnivåerna hos deltagarna följer nivåerna som har föreslagits av PT. Det visade sig att attributiv kongruens lärs oftast in före attributiv kongruens. Studien bekräftade även att kongruensböjningen tillägnas tidigare än placeringen av negationen i bisatser. Eklund-Heinonen (2009) undersökte utvecklingen av grammatiska strukturer hos andraspråkstalare med den muntliga delen av Tisus, d.v.s. ett test i svenska för universitets-och högskolestudier. Studiens resultat visade att de underkända testtagarna behärskade morfologin i högre grad än syntaxen. De som blev godkända kunde även nå upp PT-nivå 5 när det gällde syntax och processade strukturer på nivå 3 och nivå 4 inom morfologin. Denna studie fördjupar sig i processbarhetsteorin och undersöker hur olika utvecklingsnivåer ser ut hos sfi-elever som läser C-kurs och om elevens skolbakgrund kan spela en roll för utvecklingsprocessen. För att bedöma elevernas kunskapsnivå och ge dem det stöd de behöver så krävs kunskaper om inlärningsordningen av dessa nivåer. Som sfi-lärare behöver man ett verktyg för bedömning och uppföljning av andraspråksutveckling och processbarhetsteorin skulle kunna användas som en komplettering för bedömningen. Den här undersökningen tittar närmare på hur morfologiska och syntaktiska strukturer utvecklas utifrån elevernas skolbakgrund och undersöker om skolbakgrunden kan påverka inlärningen av olika grammatiska strukturer. Studien tittar även på om det finns någon skillnad mellan utvecklingsnivåerna på studieväg 1 och på studieväg 3. Materialet består av 32 elevtexter som sedan analyseras med hjälp av Processbarhetsteorin.

5

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att analysera elevtexter med hjälp av processbarhetsteorins utvecklingsnivåer och undersöka på vilken PT-nivå som Sfi-elever på C-kursen inom studieväg 1 respektive studieväg 3 befinner sig. Jag vill även jämföra dessa utvecklingsnivåer med varandra för att se om det finns någon skillnad i utvecklingsnivåerna utifrån elevernas skolbakgrund. Studien utgår ifrån följande frågeställningar:

På vilken PT-nivå processas och automatiseras strukturer inom morfologin och syntaxen i elevtexterna på studieväg 1?

På vilken PT-nivå processas och automatiseras strukturer inom morfologin och syntaxen i elevtexterna på studieväg 3?

På vilket sätt skiljer sig utvecklingsnivåerna hos C-elever på studieväg 1 och studieväg 3 enligt Processbarhetsteorin?

1.2 Bakgrund

Här nedan ges en kort beskrivning av sfi-utbildningen och sedan presenteras de olika studievägarna inom sfi. Sfi-utbildningen har genomgått flera stora förändringar sedan 1970-talet då antalet elever inom svenska för invandrare ökade på grund av ökad arbetslöshet (Lindberg 20009, s.232). Även om sfi fick sin första kursplan på 1990-talet så var utbildningen detsamma för alla elever oavsett studiebakgrund. Nuvarande system med fyra kurser och tre studievägar infördes 2003. Med det nya systemet blev

det enligt Harstad (2017) lättare att anpassa utbildningen efter elever som saknar

studievana och hade svårt att klara målen i kursen. Sfi-utbildningen är en del av den kommunala vuxenutbildningen sedan 2016. Sfi består av fyra kurser (A, B, C och D) och tre studievägar (1, 2 och 3). På studieväg 1 placeras elever med mycket kort studiebakgrund eller ingen skolbakgrund alls. Enligt Skolverket (2018) har den grundläggande läs- och skrivinlärningen en viktig roll för elever på studieväg 1 och kan pågå under en längre tid. Det krävs anpassade arbetssätt och modersmålsstöd tas upp som en viktig del i undervisningen. Utbildningen på studieväg 1 inkluderar kurserna A, B, C och D. Studieväg 2 passar för elever som har något större studievana och har viss studiebakgrund. Läser man sfi på studieväg 2 så börjar man oftast med B-kurs och fortsätter sedan med kurserna C och D. Elever med akademisk skolbakgrund och elever som har förmåga att lära sig språket snabbare studerar oftast på studieväg 3. Undervisningen på studieväg 3 anpassas efter elever som har en snabbare studietakt än elever på studieväg 1 och 2. Utbildningen här påbörjas oftast i kurs C vilket är en kurs på nybörjarnivå för elever som läser på studieväg 3 och här ingår kurserna C och D. Enligt Skolverket (2018) är skolbakgrund en viktig faktor för studievägarna men det finns även andra faktorer som kan påverka placeringen inom olika studievägar som t.ex. modersmål, ålder och även individuella förutsättningar. En viktig del vid placeringen i olika kurser är kartläggning av elevens tidigare kunskaper, erfarenheter och förutsättningar för att nå kursens mål. Kartläggningen ska därför ligga till grund för bedömningen av vilken studieväg och vilken kurs inom studievägen som är lämplig för en elev (Skolverket 2018, s.9).

6

Kurserna på de tre studievägarna kan utformas olika beroende på elevens studievana, utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska vid kursstarten. Kunskapskraven på sfi utgår ifrån fem språkliga aspekter: läsförståelse, hörförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet. Läraren förväntas göra en helhetsbedömning av elevens kunskaper och de språkliga aspekterna ska inte bedömas var för sig (Harstad 2017, s. 21). Harstad tar upp en till viktig faktor när det gäller studievägarna och påpekat att C-kurs kan vara både en nybörjarkurs och en fortsättningskurs och det beror på vilken studieväg de ingår i. Eleverna som läser C-kurs på studieväg 1 läser kursen som en fortsättningskurs vilket beror på att de redan har läst kurs A och kurs B. Däremot inleds studieväg 3 med C-kurs som är en nybörjarkurs för eleverna som har något större studievana och lär sig språket snabbt. Kunskapskraven är samma i varje kurs oavsett studieväg. I kunskapskraven för skriftlig färdighet i C-kurs står det att eleven ska kunna “skriva enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare, för att kommunicera i vanliga situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv”. När det gäller den skriftliga förmågan i kurs C så ökar kraven successivt krav på tydlighet, struktur och språklig variation i texterna. Kunskapskraven för Betyget E är att eleven kan skapa “i huvudsak fungerande struktur i sina texter och visar prov på viss variation i ordförråd och meningsbyggnad” (Skolverket 2018, s.32).

7

2. Tidigare forskning

I det här kapitlet lyfts de resultaten som framkommit när PT har tillämpats på det svenska språket. När det gäller svenskan så finns det ganska mycket forskning kring utvecklingsnivåer inom PT och en av dessa studier är Eklund-Heinonens (2009) avhandling. I denna studie undersöktes grammatiska utvecklingsnivåer hos andraspråkstalare med hjälp av PT-hierarkin. Studiens syfte var att analysera den muntliga delen av Tisus för att se om de godkända deltagarnas inlärarspråk skiljer sig ur ett grammatiskt perspektiv från dem som är underkända. Tisus är ett nationellt behörighetsgivande test i svenska för universitetsstudier och består av läsförståelse, muntlig och skriftlig språkfärdighet (Eklund-Heinonen 20019, s.11). För att fastställa hur långt inlärarna har kommit i sin grammatiska utveckling skulle man analysera grammatiska strukturer och även undersöka om Processbarhetsteorin kunde bidra till den muntliga språkbedömningen. Godkända muntliga prov skulle även jämföras med de underkända genom att analysera förekomsten av vissa strukturer (Eklund-Heinonen 2009, s. 13). Studien visade att det fanns en tydlig skillnad när det gällde de underkända och de godkända deltagarnas förmåga att processa grammatisk information. Det blev även tydligt att det finns ett samband mellan PT-nivå och testtagarnas resultat. Eklund-Heinonen kom i sin undersökning fram till att samtliga godkända testdeltagare hade uppnått PT-nivå 4 eller högre medan de underkända hade nått upp till PT-nivå 3. De godkända deltagarna kunde uppnå nivå 3 och nivå 4 när det gäller morfologin och nå upp till nivå 5 i syntax. Undersökningen bekräftade även att de underkända testtagarna behärskade morfologin i högre grad än syntaxen. Testdeltagarna i studien behärskade predikativ kongruens (morfologi, nivå 4 enligt PT) men inte inversion vid spetsställda adverbial (syntax, nivå 4 enligt PT). Enligt Eklund-Heinonen kunde förklaringen vara att det är svårare att analysera morfologin än syntaxen och strukturerna med predikativ kongruens och inversion borde finnas på olika PT-nivåer. Även om man inte processar inversion och predikativ kongruens påstår Eklund-Heinonen att det är möjligt att godkännas på Tisus. En av faktorerna som kunde påverka resultatet är en mycket god kommunikativ språkförmåga. På samma sätt kunde testtagare underkännas trots att man befinner sig på samma grammatiska utvecklingsnivå som de som godkänts (Eklund-Heinonen 2009, s.187, 193). Inlärare enligt Eklund-Heinonen som processar predikativ kongruens och inversion i huvudsatser inledda med icke-subjekt har kommit långt i sin språkutveckling men dessa strukturer ska kunna automatiseras genom att användas i kommunikativa situationer. Det räcker inte att kunna reglerna för inversion och för att kunna använda rätt ordföljd i en talsituation ska språket användas aktivt riktigt ofta. Eklund-Heinonen betonar vikten av kommunikation och uppger att grammatiska utvecklingen säger en del om inlärares kommunikativa förmåga. Det är ovanligt att testtagare blir underkända på Tisus om de kan processa predikativ kongruens och inversion vid spetsställda adverbial (Eklund-Heinonen 2009, s. 189). Slutsatsen blev att det går att bli godkänd på Tisus utan att befinna sig på PT-nivå 4 förutsatt att man i hög grad kan utnyttja sina redan tillförskansade språkkunskaper. En annan studie som har undersökt utvecklingsnivåer är Glahn m.fl. (2001). Studien fokuserade på de skandinaviska språken (svenska, danska och norska) och valde ut att fokusera på tre områden: attributiv kongruens, predikativ kongruens och placering av negation i relativa bisatser. Totalt var det 47 vuxna andraspråkstalare som deltog i undersökningen och 20 av dessa hade svenska som andraspråk. Undersökningen gick

8

ut på att informanterna visades olika färger och de ombads tala om vilka färger de såg. Deltagarna fick i uppgift att berätta om bilder och använda olika adjektiv som förklarar färger. Undersökningen fokuserade vidare på identifiering av färger och elevernas ordkunskaper kring färger analyserades (Glahn m.fl. 2001, s.396). Strukturer som testades i studien var attributiv och predikativ kongruens inom morfologin och även negationens placering i bisatser inom syntaxen. Studiens resultat precis som Eklund-Heinonens (2009) studie bekräftade att utvecklingsnivåerna följer PT-hierarkin. När det gäller morfologin visade studien att numerusböjning behärskas före genusböjning både när det gäller attributiv och predikativ kongruens. Attributiv kongruens som används i svenskan är både i attributiv ställning (inom frasen) och i predikativ ställning (utanför satsgränser) när det gäller numerus (gula bilar, bilar är gula) och genus (gul bil, den gula bilen, bilen är gul) (Glahn m.fl. 2001, s.393). Dessutom samma undersökning att attributiv kongruens (en gul bil) processas tidigare än predikativ kongruens (den bilen är gul) och även att attributiv kongruens används oftare än predikativ kongruens. Studien visade även att kongruensböjningen oftast sker utanför fras och satsgränser och följer inte inlärningsordningen som PT föreslår (Glahn m.fl. 2001, 395, s.400). Inom syntaxen undersöktes bisatsordföljd med negationer och det konstaterades att strukturen bekräftar hierarkiska ordningen inom PT. Predikativ kongruens användes enligt Glahn m.fl. oftare än placering av negationen i bisatser. Vidare bekräftade studien att predikativ kongruens och adjektiv kongruens lärs in före negationen i relativa bisatser.

9

3. Teoretiskt perspektiv/Teoretiska utgångspunkter

I det här kapitlet presenteras processbarhetsteorin, dess nivåer och forskning där teorin har tillämpats på det svenska språket. Sedan beskrivs automatisering och processning som är två centrala begrepp inom processbarhetsteorin. Därefter presenteras även analyskriterierna som används för att analysera strukturerna utifrån processbarhetsteorin.

3.1 Processbarhetsteorin

Grammatiska strukturer i det nya språket automatiseras för att språket ska kunna användas kommunikativt. Enligt Håkansson (2013) behöver andraspråkstalare färdiga grammatiska strukturer för att kunna producera egna meningar och hitta ord i andraspråket. Håkansson anser att inläraren har sådana strukturer i sitt förstaspråk och när man lär sig ett nytt språk bygger man upp de nya rutinerna. De lägre grammatiska nivåerna lärs in i början men successivt utvecklas alla nivåer tills de är automatiserade. Andraspråksinlärning handlar först om att bygga upp ett nytt ordförråd och när inläraren har tagit in orden så sorteras dessa ord i ordklasser och inläraren börjar hantera kongruens. Orden kategoriseras sedan i fraser och ordklasser och utvecklas orden och fraser utan grammatiska markörer (Håkansson 2013, s.152). Teorin som handlar om andraspråksutvecklingen är Pienemanns Processbarhetsteori (PT). Teorin visar var andraspråkstalare befinner sig när det gäller grammatiska strukturer på olika utvecklingsstadier. PT beskriver i vilken ordning andraspråkstalare lär sig sådana grammatiska strukturer som ordföljd, predikativ och attributiv kongruens, negationer i huvudsatser och med mera. Alla strukturer kan inte utvecklas samtidigt och denna utveckling sker i en viss ordning innan alla strukturer automatiseras. Pienemann (1998) menar att PT kan användas både inom syntax och inom morfologi i alla språk. Teorin förklarar hur morfologiska och syntaktiska strukturer utvecklas hos andraspråkstalare och beskriver utvecklingen utifrån fem olika nivåer. Processbarhetsteorin lägger med andra ord fokus på utvecklingsnivåerna och dessa nivåer följer en viss ordning tills andraspråkstalare når en avancerad nivå. Varje steg i utvecklingen är en förutsättning för nästa nivå i språkutvecklingen och utvecklingen sker från enklare till mer komplexa strukturer (Pienemann 1998, s.6). Teorin baseras på Levelts (1989) modell för talproduktion och utgår ifrån olika inlärningsordningar för att processa ett språk: enstaka ord, lexikala morfem, fraser, satser och hela meningar. De nivåerna som ligger högst i hierarkin kräver att inlärare kan även överföra grammatisk information mellan satser. Från början skapades teorin för muntlig produktion men på senare år har man börjat tillämpa processbarhetsteorin även på skriftlig produktion. Med hjälp av PT-hierarkin kan man enligt Eklund-Heinonen (2009) jämföra utvecklingsnivåerna av olika språk och analysera hur långt inlärare har kommit in i andraspråket. Som andraspråkstalare använder man flera procedurer för att processa grammatiska strukturer och inlärningsnivåerna utvecklas i en hierarkisk ordning. Det innebär att inlärare kan ta till sig bara en nivå i taget och nivåer som är högre kan läras in när de lägre nivåerna har blivit automatiserade (Håkansson 2013, s.152). När en inlärare har processat en nivå så sker automatisering av dessa strukturer samtidigt som inlärare börjar producera strukturerna från nästa nivå. Inlärare uppnår en ny nivå när strukturen förekommer första gången vilket betyder att strukturen är processad men inte automatiserad. Det kan vara så att det förekommer inkorrekta strukturer tills alla

10

utvecklingsstadier är processade (Flyman, Mattsson & Håkansson 2010, s.15). Det kan även vara viktigt att påpeka att man använder olika kriterier när det handlar om PT: uppträdandekriteriet (the emergence criterion), 50-procentkriteriet och 80-procentkriteriet (se avsnitt 3.3). Alla tre analyskriterier används i Glahns m.fl. (2001) och i Eklund-Heinonens (2009) studier. När det gäller svensk forskning har PT tillämpats på det svenska språket av Pienemann och Håkansson (1999) och modellen består av fem olika utvecklingsnivåer. Strukturer inom morfologi och syntax kan processas på en viss nivå i inlärningsordningen och med hjälp av processbarhetsteorin kan man se hur långt inlärare har kommit i språkutvecklingen och vilken grammatisk information som inlärare har börjat processa. Med grammatisk information menar Håkansson (2013) processning mellan ord inom samma fraser, inom satser och mellan satser. Här jämförs utvecklingsnivåerna med en stege och för att inläraren ska klättra upp till nästa steg krävs det att man står stadigt på den tidigare stegen. På de högre nivåerna sker överföring av grammatisk information vilket betyder att enheter som hör ihop kan matchas mot varandra (röd bil, röda bilar) (Håkansson 2013, 152). Här nedan kommer en kort sammanställning av de fem utvecklingsnivåerna inom processbarhetsteorin för svenskan. Därefter följer en beskrivning av dessa utvecklingsnivåer med flera exempel både från morfologin och från syntax. Tabell 1. Svenska processbarhetsnivåer (Enligt Pienemann och Håkansson, 1999; Flyman, Mattsson & Håkansson 2010, s. 16). Nivå Underliggande

procedur Exempel från svensk morfologi

Exempel från svensk syntax

Nivå 5 Grammatisk information mellan satser. Skillnad mellan huvudsats och bisats

Negation efter verbet i huvudsats och före verbet i bisats Han svarar inte Han säger att han inte kommer idag Inte inversion i indirekt fråga Jag undrar när han kommer.

Nivå 4 Grammatisk information mellan fraser

Predikativ kongruens blommorna är gula

Rak och omvänd ordföljd senare åker jag

Nivå 3 Grammatisk information inom fraser

Attributiv kongruens många fina blommor

Initialplacerat adverbial, objekt och rak ordföljd nu jag bor

Nivå 2 Ordklass, lexikal morfologi

Suffix för plural, presens, preteritum bollar, bollen, springer, lekte

Kanonisk ordföljd (oftast agent före handling, subjekt före verb) jag åkte

Nivå 1 Enstaka ord

Oböjda former

Enstaka konstituenter

Nivå 1: På den första nivån lär man sig använda enstaka ord och oböjda former. Här kan även helfraser förekomma som t.ex. Jag vet inte, Vad är klockan, Hur mår du? en *bilen osv. Här är det vanligt att böjda former inte används. Nivån motsvarar

11

nybörjarstadiet och lexikala enheter identifieras bara som invarianta former (Abrahamsson, 2009). Det kan se ut som att inläraren använder böjda former men i verkligheten handlar det om inlärda former. Det är inte så vanligt att man kommunicerar på den här nivån och inlärare på nivå 1 väntar oftast med att tillämpa grammatiska strukturer i språket (Flyman, Mattsson & Håkansson 2010, s. 68). Nivå 2: Här börjar inlärare processa lexikala kategorier och börjar processa numerus, genus av substantivet. Flera ordklasser och ordböjningar börjar förekomma i inlärarspråket vilket enligt Håkansson (2013) kan vara nödvändigt för att grammatiska strukturer ska börja utvecklas. Inläraren börjar även tillämpa ändelser för plural t.ex. bil - bilar, pojke - pojkar. Inkorrekta former förekommer på denna nivå som t.ex. två bil och det beror på att inlärare inte har börjat överföra den grammatiska informationen (Eklund-Heinonen, 2009). Här förekommer även negationen efter hjälpverb men före huvudverb Han vill inte läsa, han *inte läste igår. Nivå 3: Nivån karaktäriseras av att inläraren processar grammatisk information inom frasen men klarar ännu inte av att överföra information mellan olika fraser. Morfologin utvecklas inom nominalfrasen och inläraren börjar markera adjektiv och substantiv för numerus t.ex. en fin bil, fina bilar. Inläraren här börjar även processa attributiv kongruens vilket innebär att adjektivet kongruerar med huvudordet i predikativ ställning t.ex. fina blommor. Här förekommer oftast satser med rak ordföljd och även om inläraren börjar spetsställa adverbial leder det inte till någon inversion t.ex. Imorgon *jag åker till Stockholm, senare *gästerna kom. Nivå 4: Nu kan inläraren processa grammatisk information mellan fraser och inom satser. Inläraren börjar tillämpa predikativ kongruens vilket innebär att adjektivet kongruerar med huvudordet i predikativ ställning t.ex. Bilarna är fina. Nivå 4 är även den högsta nivån för morfologin. Här börjar man även använda omvänd ordföljd vid spetsställt icke-subjekt som leder till inversion t.ex. Imorgon åker jag till Stockholm, Sedan kom brudparet. Man gör inte någon skillnad mellan huvudsatser och bisatser och tror att omvänd ordföljd gäller efter alla satsdelar som framförställs t.ex. paret som kom *inte till festen. När det gäller negationen placeras nu rätt efter det finita verbet i huvudsatser t.ex. Jag kommer inte. Nivå 5: Inläraren har kommit långt i sin språkutveckling och kan nu processa grammatisk information mellan satser vilket enligt Håkansson (2013) innebär att inläraren gör skillnad mellan huvudsatser och bisatser. Negationen placeras nu före det finita verbet i bisatser och biff-regeln börjar tillämpas t.ex. Han säger att han inte kommer. Här börjar inläraren även producera indirekta frågor t.ex. Jag undrar när han kommer. Den här studien utgår ifrån utvecklinsnivåerna som beskrivs här ovan men PT-nivå 1 ingår inte i analysen.

3.2 Processning och automatisering

Två centrala begrepp inom processbarhetsteorin är processning och automatisering. Andraspråksinlärare kan processa en nivå i taget och när dessa nivåer är processade sker en automatisering av dessa strukturer. Det betyder att en inlärare kan producera färdigprocessade strukturer tills de automatiseras och strukturerna på nästa nivå börjar förekomma. När en struktur förekommer första gången så är den processad

12

men inte automatiserad vilket innebär att inkorrekta strukturer kan förekomma tills de har blivit automatiserade. Eklund-Heinonen (2009) hänvisar till Levelts (1989) teori som utgångspunkt för Processbarhetsteorin och menar att grammatiska strukturer behöver automatiseras för att kunna användas aktivt. Inlärare kan fortsätta processa på nästa nivå när den första nivån automatiseras. (Flyman, Mattsson & Håkansson 2010, s. 15). När det gäller automatisering eller flytande tal så kan det vara svårt att avgöra om en struktur är automatiserad eller inte. Eklund-Heinonen hävdar att grammatiska strukturer behöver nå upp till en viss grad av automatisering för att inlärare ska kunna genomföra ett samtal. Det innebär att om inlärare känner till grammatiska regler betyder det inte att man kan använda strukturer i ett aktivt samtal. Strukturen behöver alltså processas hos inläraren innan den kan automatiseras (Eklund-Heinonen 2009, s.28) Flyman, Mattsson & Håkansson (2010) betonar även vikten av vissa faktorer som att kunna kommunicera på ett effektivt sätt och att producera sammanhängande tal. Med detta menas inte att talet ska vara felfritt men det innebär att inlärare redan har färdiga strukturer och kan fokusera på innehållet istället. Flytande tal uppnås bara när strukturerna är automatiserade och detta har oftast med arbetsminnet att göra. Strukturer som bearbetas i arbetsminnet kan glömmas bort eller flyttas in till långtidsminnet vilket kan innebära att strukturerna automatiseras och kan plockas fram när det behövs. Det räcker med en förekomst av en struktur för att nivån kan fastställas (Flyman, Mattsson & Håkansson 2010, s.27). Tabell 2 nedan visar hur analysen kan se ut beroende på hur långt i språkutvecklingen inläraren har kommit. Tabell 2. Analysens tyngdpunkt i tid ((Flyman, Mattsson & Håkansson 2010, s.66)

Processningen börjar tidigt i inlärningsprocessen och automatiseringen av strukturer sker parallellt med processningen. Fördelen med modellen är att analysen kan påbörjas tidigt och göras ofta. Variationen av grammatiska strukturer blir allt viktigare när inlärningen har pågått en viss tid och flera grammatiska strukturer är processade (Flyman, Mattsson & Håkansson 2010).

3.3 Uppkomstkriteriet, 50-procenkriteriet

Analyskriterier som används i denna undersökning för att analysera strukturerna inom processbarhetsteorin är uppträdandekriteriet eller uppkomstkriteriet (The emergence criterion) och 50-procentkriteriet. Kriterierna tillämpas i flera studier som ligger till grund för denna studie (Glahn m.fl. 2001, Eklund-Heinonen 2009). Uppkomstkriteriet talar om att det räcker med en förekomst av en struktur för att PT-nivån ska kunna fastställas ((Flyman, Mattsson & Håkansson 2010, s. 19). Enligt

13

Håkansson (2013) innebär det att det inte handlar om inlärda fraser utan om exempel med olika kontraster i t.ex. singular (blomma, boll) och plural (blommor, bollar). Pienemann (1998) definierar uppkomstkriteriet som första systematiska användande av en struktur och menar att ett produktivt exempel räcker för att inlärare ska placeras på en viss nivå. För morfologin är det enligt Pienemann (1998) viktigt att det finns flera exempel med variationer så att det inte handlar om inlärda fraser. Samtidigt räcker det med en struktur inom syntax för att uppkomstkriteriet ska kunna appliceras (Pienemann 1998, s.133). För att kriteriet ska kunna tillämpas och inlärare ska placeras på en viss nivå krävs det minst ett exempel på systematiskt användande. Systematiskt användande innebär att en inlärare ska kunna visa flera exempel där strukturen används på olika sätt. Om en inlärare använder predikativ kongruens och säger t.ex. blommorna är röda ska det även finnas exempel där adjektivet används i singular form t.ex. blomman är *röd. Detta görs för att man ska kunna vara säker på att inlärare behärskar predikativ kongruens (Eklund-Heinonen 2009, s.76). Uppkomstkriteriet har kritiserats av bl.a. Glahn m.fl. (2001) och Eklund-Heinonen (2009) utifrån att enstaka exempel inte ger så mycket belägg på vad inläraren behärskar och vilka strukturer inläraren har lärt sig. Kriteriet kan vara svårt att tillämpa eftersom det avviker från tidigare syn på behärskning av regler och att kriteriet inte är tillförlitligt (Eklund-Heinonen 2009, s.77). Utifrån att uppkomstkriteriet har kritiserats tillämpas även 50-procentkriteriet som fokuserar mer på korrekta strukturer i inlärarspråket. 50-procentkriteriet kräver att hälften av alla obligatoriska strukturer ska vara korrekta för att testtagare ska placeras på en viss nivå. Med detta menar Eklund-Heinonen (2009) att om det finns 10 obligatoriska strukturer inversion med spetsställda icke-subjekt i huvudsatser måste 5 av dessa kontexter ha omvänd ordföljd för att PT-nivån ska vara uppnådd. 80-procentkriteriet ingår inte i denna undersökning.

14

4. Metod och material I det här kapitlet presenteras vilken metod som valts för denna studie, undersökningsmaterialet, urval och analysmetod. Därefter redovisas forskningsetiska principer. 4.1 Val av metod

Studiens syfte är att undersöka på vilken PT-nivå eleverna på båda studievägarna befinner sig och jämföra utvecklingsnivåerna på båda studievägarna utifrån Procesbarhetsteorin. Detta genomförs med hjälp av en kvantitativ analys där undersökningen syftar till att analysera elevtexterna med fokus på utvalda morfologiska och syntaktiska strukturer. Den kvantitativa analysen redovisas med hjälp av tabeller och visar beräkningen i procent. Den kvalitativa analysen innehåller en bearbetning av elevtexter för att förstå skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna på studieväg 1 och studieväg 3. Elevernas uppnådda PT-nivåer jämförs sedan med varandra både utifrån uppkomstkriteriet och utifrån 50-procentkriteriet. 4.2 Urval och avgränsningar

För att besvara studiens frågeställningar valdes två grupper ut med sfi-elever från studieväg 1 och studieväg 3. Det är totalt 16 elever som deltar i studien och dessa elever har valts som informanter för att de uppfyller vissa krav när det gäller skolbakgrund och hur långt dessa elever har kommit i C-kursen. Eleverna som deltar i undersökningen har olika språkbakgrund och läser sfi på en och samma skola. Tanken med urvalet av deltagare bygger på bekvämlighetsurvalet och ett sådant inslag enligt Denscombe (2018) finns i de flesta forskarens urvalsprocesser. Bekvämlighetsurval bygger på forskarens bekvämlighet vilket innebär att man väljer det mest fördelaktiga alternativet med tanke på att man har begränsade resurser (Denscombe 2018, s.71). Undersökningen är avgränsad till endast studieväg 1 och studieväg 3. En anledning till att studieväg 2 inte valdes för studien är att skillnaden mellan studieväg 1 och studieväg 3 oftast är större än när man jämför någon av studievägarna med studieväg 2. Dessutom är undersökningens tid begränsad och att inkludera även elever på studieväg 2 skulle vara ett mycket mer omfattande och tidskrävande arbete.

Undersökningsmaterial Studiens material består av 32 berättande elevtexter som är skrivna av elever som läser C-kurs på studieväg 1 respektive studieväg 3. Berättande texter har valts eftersom eleverna redan har förståelse för dessa typer av texter och har redan jobbat med dessa typer av texter tidigare i kursen. Med tanke på att texterna i C-kurs kan vara rätt så korta och det kan saknas underlag för analys har eleverna fått göra två skrivuppgifter. Första uppgiften gick ut på att skriva och berätta om ett bröllop i sitt hemland och i andra uppgiften skulle eleverna berätta om sin resa till Sverige. 4.3 Genomförande Det första steget i arbetet var att kontakta sfi-elever som läser C-kurs på studieväg 1 och studieväg 3. Eleverna informerades om studien och har gett sitt samtycke till deltagande i undersökningen. Eleverna har även tillfrågats om deras studiebakgrund. Sedan togs kontakt med elevernas lärare för att få bekräftelse på att elevens studiebakgrund stämmer överens med placeringen i den valda studievägen. Nästa steg var insamling av elevmaterial. Skrivuppgiften (bilaga 6, skrivuppgift 1) publicerades i lärplattformen Lunis och eleverna skulle skriva texten och lämna in uppgiften samma dag. Några elever fick komplettera sina texter eftersom inlämnade

15

texter var alldeles för korta för analysen. När texterna har samlats in visade det sig att strukturerna i texterna inte var tillräckligt många för att genomföra analysen. Därför valdes några dagar senare ut en till text (bilaga 6, skrivuppgift 2) och eleverna i båda grupperna bads skriva en till uppgift. En av utmaningarna i genomförandet av studien har varit att få in texter från elever på studieväg 3 med tanke på att det inte är så många elever som läser C-kurs på den studievägen på den valda skolan i dagsläget. När det gäller studieväg 1 så har det inte varit några problem att få in elevtexter eftersom det är rätt så många elever med kort skolbakgrund som läser C-kurs. 4.4 Databearbetning och analysmetod När elevtexterna lämnades in lästes de igenom och analyserades utifrån studiens frågeställningar. De utvalda strukturerna har tagits ut och klassificerats enligt de nivåerna i processbarhetsteorin som motsvarar dessa strukturer (tabell 3). Strukturerna som ingick i urvalet markerades med grönt för morfologin och blått för syntaxen. Därefter skrevs dessa strukturer i tabellerna och kategoriserades sedan utifrån morfologin och syntax på studieväg 1 och studieväg 3 (bilagor 1-4). Analysen baserades på Glahns m.fl (2001) och Eklund-Heinonens (2009) forskning och teoretiska utgångspunkter inom PT. För att fastställa deltagarnas nivå enligt nivåer i PT användes följande kriterier: uppkomstkriteriet och 50-procentkriteriet. Syftet med analysmodellen var att undersöka uppkomsten av strukturer utifrån uppkomstkriteriet. 50-procentrkiteriet visar hur långt eleven har kommit när det gäller automatiseringen genom att ta reda på korrekthetsgraden. Jag har i likhet med Eklund-Heinonen utgått ifrån att det räcker med ett exempel på systematiskt användande av en struktur för att testtagaren ska placeras på en viss nivå enligt uppkomstkriteriet. Om strukturen finns med i elevexempel har detta markerats med + och om strukturen saknas markeras detta med -. Det kan vara problematiskt att kontexter saknas och enligt Eklund-Heinonen behöver det inte innebära att deltagaren inte behärskar strukturer. Saknades strukturen i elevtexten så markeras det med /. Utifrån 50-procentkriteriet behöver hälften av strukturerna vara korrekta för att nivån ska räknas som uppnådd. Det innebär att om det finns 10 exempel med den valda strukturen i kontexten behöver 5 av dessa strukturer vara korrekta. När det gäller 50-procentkriteriet så har jag krävt minst tre korrekta exempel både inom morfologin och inom syntax för att kriteriet ska uppfyllas. Om antalet korrekta strukturer överstiger 50 % så har detta markerats med + och om antalet korrekta strukturer ligger under 50 % och når inte upp till kravet om minst tre produktiva belägg markeras detta med -. Modellen som jag utgår ifrån i min studie har flera fördelar och nackdelar. Fördelen med analysmodellen är att den är enkel att använda på elevtexter även om den är tidskrävande. En till fördel med analysen är att den kan göras tidigt eftersom processning av grammatiska strukturer sker tidigt i inlärningsprocessen (Flyman, Mattsson & Håkansson 2010, s. 19, 67). Nackdelen med analysmodellen är att den här typen av språkanalys inte täcker alla aspekter av språkinlärning och kan därför inte användas för betygssättning. Uppkomstkriteriet har enligt Eklund-Heinonen (2009) kritiserats för att vara ett osäkert kriterium utifrån att enstaka exempel inte kan visa vilka strukturer inläraren behärskar. Även Glahn m.fl. (2001) har kritiserat uppträdandekriteriet utifrån att det är svårt att använda för att nivån ska kunna fasställas (Glahn m.fl. 2001, s.402). Uppkomstkriteriet kombineras ofta med 50-procentkriteriet och 80-procentkriteriet för att kunna synliggöra graden av automatiseringen och ge en bild av inlärningsprocessen utifrån kronologiskt

16

perspektiv (Eklund-Heinonen 2009, s.78). I tabell 3 här nedan redovisas vilka strukturer som ingår i denna undersökning. Tabell 3. PT-nivåer inom morfologin och syntax som analyserades i studien

Nivå Morfologi Syntax

Nivå 5 Placering av negationen i

bisatser

för att min dotter inte kunde

komma

Nivå 4 predikativ kongruens

vi var tvungna, de var glada, mitt

bröllop var vackert

inversion med spetsställning

efter 6 månader flyttade jag,

senare åkte vi

Nivå 3 attributiv kongruens

en vacker klänning, rosa blommor,

min framtida make, min resa

icke-inversion vid

spetsställning

sen vi reste, efter det jag

frågade

Nivå 2

plural, bestämdhet

gäster - gästerna, presenten

Som framgår ingår inte PT-nivå 1 i denna undersökning. Det antas att informanterna redan har uppnått nivå 1 och därmed kan processa invarianta och oböjda former. Även kanonisk ordföljd inom syntax som ingår i nivå 2 är inte med i denna studie.

Strukturer som valdes ut för analysen är dessa: bestämd och obestämd form, singular och pluralböjningar, kongruens inom frasen (attributiv kongruens), kongruens mellan fraser (attributiv kongruens), icke-inversion och inversion vid spetsställning samt placering av negationen i bisatser. PT-nivå 2 inom morfologin fastställdes om deltagarna kunde producera strukturer med singular- och pluralböjningar och bestämdhet (t.ex. en kyrka, gäster, huset, gästerna).

För att fastställa nivå 3 för morfologin undersöktes strukturer som genuskongruens och attributiv kongruens och icke-inversion vid spetsställning. Utifrån första uppkomst av en struktur för PT-nivå 3 inom morfologin analyserades strukturer där adjektivet kongruerar med substantivet (t.ex. en vacker klänning) och även strukturer där en artikel eller ett possessivt pronomen kongruerar med huvudordet (t.ex. mina barn, en resa). När det gäller syntaxen undersöktes strukturer med spetsställt icke-subjekt utan inversion (t.ex. sen vi reste) För att fastställa nivå 4 inom morfologin används predikativ kongruens (t.ex. de var glada). När det gäller syntax på samma nivå undersöktes strukturer med inversion efter spetsställt icke-subjekt (t.ex. sen reste vi). Placering av negationen i bisatser kommer tala för nivå 5 inom syntaxen (t.ex. eftersom vi inte visste). Nivå 5 för morfologin ingår inte i processbarhetsteorin.

17

4.5 Forskningsetiska överväganden Studien genomfördes med hänsyn till de forskningsetiska principerna framtagna av Vetenskasrådet (2017). Det första kravet är informationskravet och innebär att man behöver informera undersökningsdeltagare om den aktuella forskningsuppgiftens studie och vilka villkor som gäller för deras deltagande (Vetenskapsrådet 2017, s.7). För att uppfylla det första kravet har personerna informerats om syftet med undersökningen. Eleverna har även fått förklarat för sig att texterna skulle användas i en uppsats i syfte att jämföra utvecklingsnivåerna hos elever på studieväg 1 och studieväg 3. Eleverna har fått ta del av en informationsblankett när undersökningen började närma sig. Det andra kravet, samtyckeskravet enligt Vetenskapsrådet (2017) innebär att deltagare i undersökningen själva kan bestämma över sin medverkan i studien. De deltagande eleverna har även informerats om detta och gett sitt samtycke. Deltagarna informerades vidare om att deras identitet inte skulle röjas och att deras texter skulle vara anonyma. Deltagarnas namn i studien är avidentifierade och det finns inga andra uppgifter som kan avslöja deltagarna i studien. Detta gjordes för att säkerställa att det tredje kravet, anonymitet, skulle uppnås. Personlig information som kan avslöja elevens identitet har plockats bort vid analysen av texterna. Informations-och samtyckesblankett finns som bilaga (bilaga 5). Det fjärde kravet, nyttjandekravet handlar om att de uppgifter som samlats in under studiens inte får användas för beslut som kan påverka deltagare och får inte heller lämnas ut till en annan forskare (Lindstedt 2019, s.55). För att uppfylla nyttjandekravet underrättades informanterna om att undersökningens material kommer att användas endast för denna undersökning och att elevtexterna samt uppgifterna om eleverna kommer att raderas efter att studien har genomförts.

18

5. Resultat och analys

I detta kapitel redovisas resultaten av studien utifrån dess frågeställningar. Först redovisas resultaten inom morfologin och sedan följer även resultaten inom syntax både utifrån uppkomstkriteriet och utifrån 50-procentkriteriet. Slutligen jämförs båda gruppernas resultat med varandra. Syftet med tabellerna som finns med i detta kapitel är att få en bild på vilka strukturer som uppstår i elevtexter utifrån uppkomstkriteriet. Om strukturen finns med i elevexempel har detta markerats med + och om strukturen saknas markeras detta med -. Tabellerna visar även hur långt automatiseringen har kommit utifrån 50-procentkriteriet. Om antalet korrekta strukturer överstiger 50 % så har detta markerats med + och om antalet korrekta strukturer ligger under 50 % och når inte upp till kravet om minst tre produktiva belägg markeras detta med -. 5.1 Morfologi och syntax på studieväg 1.

Tabellerna 4 och 5 nedan visar vilka syntaktiska strukturer som deltagare på studieväg 1 processar utifrån uppkomstkriteriet och även graden av korrekthet utifrån 50-procentkriteriet. De morfologiska strukturerna som ingår i analysen är strukturerna mellan nivå 2 och nivå 4. Tabell 4. Elevernas resultat inom morfologin utifrån uppkomstkriteriet (studieväg 1).

PT-nivå 2 Bestämd och

obestämd form,

Singular och

pluralböjningar

PT-nivå 3 Attributiv

kongruens

PT-nivå 4 Predikativ

kongruens

Deltagare 1 + + +

Deltagare 2 + + +

Deltagare 3 + + +

Deltagare 4 + + +

Deltagare 5 + + +

Deltagare 6 + + +

Deltagare 7 + + +

Deltagare 8 + + +

Utifrån tabellen ovan framgår det att samtliga deltagare på studieväg 1 processar morfologiska strukturer på nivå 2, 3 och 4. Resultatet i PT-analysen på studieväg 1 utifrån uppkomstkriteriet visar att gruppen som läser på studieväg 1 har börjat processa flera strukturer inom morfologin och flera deltagare på studieväg 1 har producerat fler än ett exempel på utvalda strukturerna. Deltagare 1 har endast producerat ett exempel när det gäller attributiv kongruens på nivå 3 men utifrån kravet på minst ett produktivt exempel räknas nivån som uppnådd enligt uppkomstkriteriet. Skillnaden inom gruppen blir däremot tydligare när analysen görs utifrån 50-procentkriteriet. I tabell 5 redovisas strukturerna som eleverna har automatiserat utifrån 50-procentkriteriet.

19

Tabell 5. Elevernas resultat inom morfologin utifrån 50-procentkriteriet (studieväg 1)

PT-nivå 2

Bestämd och

obestämd

form, Singular

och

pluralböjningar

Antalet

korrekta

strukturer

antal och

i %

PT-nivå 3

Attributiv

kongruens

Antalet

korrekta

strukturer

antal och

i %

PT-nivå 4

Predikativ

kongruens

Antalet

korrekta

strukturer

i %

Deltagare

1

+ 14/15

(93 %)

+ 10/10

(100 %)

+ 2/2

(100 %)

Deltagare

2

+ 8/8

(100 %)

+ 4/5

(80 %)

- 1/3

(33 %)

Deltagare

3

+ 8/8

(100 %)

- 2/2

(100 %)

+ 3/3

(100 %)

Deltagare

4

+ 7/7

(100 %)

- 1/1

(100 %)

- 1 /2

(50 %)

Deltagare

5

+ 12/14

(86 %)

+ 4/5

(80 %)

- 2/2

(100 %)

Deltagare

6

+ 10/11

(91 %)

+ 5/8

(63 %)

- 2/3

(66 %)

Deltagare

7

+ 10/10

(100 %)

+ 3/3

(100 %)

+ 3/5

(60 %)

Deltagare

8

+ 15/16

(94 %)

+ 10/11

(91 %)

+ 3 /3

(100 %)

Tabell 5 visar graden av automatiseringen utifrån 50-procenkriteriet. Automatiseringsgraden för PT-nivå 2 överstiger 86 % för samtliga elever på studieväg 1 och vissa når även upp till 100 %. Elevernas texter visar att det förekommer flera substantiv i bestämd och obestämd form (t.ex. en stad, resan, gästerna, den dagen) och även flera exempel med substantiv i numerus (t.ex. en fest, fester). Deltagare 1 och deltagare 8 sticker ut mer än de övriga deltagare och har producerat 14 respektive 15 korrekta strukturer när det gäller genus och numerus på PT-nivå 2 samt uppvisar även kontraster mellan dessa former. Bland de inkorrekta strukturerna finns en inkorrekt artikel (t.ex. *det dagen), substantivets bestämdhet (t.ex. den här resa) samt pluralböjningar (t.ex. *sångar). Flera exempel i elevtexterna visar att genuskongruens är svårare att processa än numeruskongruens (t.ex. *det dagen, den här *resa, en liv) Däremot förekommer det flera korrekta strukturer med numerus (t.ex. en dag, dagar, en gäst, gäster). Dessa exempel bekräftar det som Pienemann (1998), Ghan (2001) samt Eklund-Heinonen (2009) funnit i sina studier och visar att eleverna behärskar numerusböjning före genusböjning. På nivå 3 förekommer det några exempel med attributiv kongruens inom nominalfraser och bland de korrekta strukturerna återfinns följande exempel med utbyggda nominalfraser (t.ex. en tröttsam och svår resa, min käraste dotter, en stor och vacker lokal, en av mina lyckligaste dagar). Deltagare 3 och 4 har endast 2 respektive 1 produktivt exempel och når därmed inte till nivå 3. Vid några tillfällen har dock deltagarna svårt att överföra den grammatiska informationen inom frasen (t.ex. två *stor gräddtårtor, *oroliga resa). Slutligen kan man utläsa av tabellen ovan att även här har deltagare 8 producerat flest produktiva belägg och alla dessa exempel i elevtexten är korrekta (t.ex. många släktingar, en kul tid, en underbar dag). På PT-nivån 4 hade flera deltagare inte producerat tillräckligt med produktiva exempel för att nivån

20

skulle räknas som uppnådd utifrån 50-procentkriteriet. Utifrån kravet på minst tre produktiva belägg når bara 4 deltagare av 8 till denna nivå. Analysen kan vara osäker på grund av att de övriga 4 deltagarna producerat endast 1-2 kontexter med kongruens mellan fraser. Bland de korrekta kontexterna finns det några exempel där adjektivet kongruerar i predikativ ställning (t.ex. vädret var fint, det var väldigt kallt, alla var fina). Det finns även några exempel på inkorrekta strukturer där adjektivet inte kongruerar i predikativ ställning (t.ex. då var vädret *varm, vi var *jätteglad). I tabell 6 nedan redovisas processning av strukturerna inom syntax och nivåerna som ingår i redovisningen är PT-nivåerna mellan nivå 3 och nivå 5. Kanonisk ordföljd inom syntax som ingår i nivå 2 är inte med i denna studie. Tabell 6. Elevernas resultat inom syntax utifrån uppkomstkriteriet (studieväg 1)

Nivå 3

Icke-inversion vid spetsställning

Nivå 4

Inversion vid spetsställning

Nivå 5 Placering av negationen i bisatser

Deltagare 1 + + /

Deltagare 2 + + /

Deltagare 3 / + /

Deltagare 4 / + /

Deltagare 5 + + /

Deltagare 6 + + /

Deltagare 7 / + /

Deltagare 8 + + /

När det gäller uppkomstkriteriet inom syntaxen så blir det en stor skillnad när vi jämför dessa nivåer med elevernas resultat för morfologin. För att deltagare ska uppnå nivå 3 krävs det exempel där deltagare använder rak ordföljd vid initialplacerat icke-subjekt. Det kan även innebära att flera deltagare redan har processat nivå 3 och kan använda omvänd ordföljd vid spetsställning. I elevernas texter finns flera exempel med inversion vid spetsställning (t.ex. sen vi reste, idag jag ska berätta, det var länge sedan jag deltog). Som tabellen ovan visar finns det inga förekomster på preverbal negation i bisatser och därför kan det vara svårt att säga om någon deltagare har börjat processa PT-nivå 5. Tabell 7. Elevernas resultat inom syntax utifrån 50-procentkriteriet (studieväg 1)

PT-nivå

3

Icke-

inversio

n vid

spetsstäl

lning

Antalet

korrekta

strukturer

(antalet och

%)

PT-nivå 4

Inversion

vid

spetsställ

ning

Antalet

korrekta

strukturer

(antalet

och %)

PT-nivå 5

Placering

en av

negatione

r i bisatser

Antalet

korrekta

strukturer

(antalet

och %)

Deltagare

1

+ 5/5

(100 %)

- 1/1

(100 %)

/ 0/0

Deltagare

2

- 1/1

(100 %)

+ 13/13

(100 %)

/ 0/0

Deltagare

3

+ 4/4

(100 %)

- 1/1

(100 %)

/ 0/0

Deltagare

4

/ 0/0 + 9/9

(100 %)

/ 0/0

Deltagare

5

- 1/1

(100 %)

+ 8/8

(100 %)

/ 0/0

21

Deltagare

6

+ 4/4

(100 %)

- 2/2

(100 %)

/ 0/0

Deltagare

7

/ 0/0 + 2/3

66 %

/ 0/0

Deltagare

8

- 1/1

(100 %)

+ 4/4

(100 %)

/ 0/0

Utifrån tabell 7 ovan framgår det att flera deltagare redan har automatiserat strukturer med icke-inversion vid spetsställning som motsvarar nivå 3 och behärskar redan strukturer på PT-nivå 4 eftersom korrekthetsgraden överstiger 50 %. Det finns gott om exempel i underlaget som visar att merparten av deltagare klarar strukturer med inversion vid spetsställning och att gruppen som helhet har automatiserat denna nivå (t.ex. i framtiden blev det, för två år sedan blev vi, sedan dansade vi). Även här kan det vara viktigt att påpeka att deltagare 1 och deltagare 3 inte når upp till nivå 4 utifrån att kravet på korrekta strukturer ligger på minst 3 och i underlaget finns det endast 1 exempel på dessa strukturer hos båda deltagarna. Deltagare 2 sticker ut mer än de övriga deltagare när det gäller antalet strukturer på nivå 4 inom morfologin och det finns 13 korrekta strukturer där deltagaren använder huvudsatser med icke-subjekt i spetsställning (t.ex. efter Thailand flög jag, i sommar förra året hade vi, efter tre år åkte vi). När det gäller nivå 4 nådde korrektheten hos flera deltagare upp till 100 % även om antalet förekomster hos alla deltagare inte kom upp till 3 förekomster. Det kan vara svårt att avgöra om någon deltagare på studieväg 1 har börjat processa strukturer på nivå 5 utifrån att antalet exempel med negationen i bisatser är begränsade. 5.2 Morfologi och syntax på studieväg 3

Här nedan redovisas först resultaten för morfologin och därefter för syntaxen för gruppen studieväg 3 både utifrån uppkomstkriteriet och oäven graden av korrekthet utifrån 50-procentkriteriet. Strukturerna som ingår i analysen är strukturerna mellan nivå 2 och nivå 4. Tabell 8. Elevernas resultat inom morfologi utifrån uppkomstkriteriet (studieväg 3)

PT-nivå 2 Bestämd och

obestämd form,

Singular och

pluralböjningar

PT-nivå 3 Attributiv

kongruens

PT-nivå 4

Predikativ

kongruens

Deltagare 1 + + +

Deltagare 2 + + +

Deltagare 3 + + +

Deltagare 4 + + +

Deltagare 5 + + +

Deltagare 6 + + +

Deltagare 7 + + +

Deltagare 8 + + +

Även resultat på studieväg 3 visar att eleverna som deltar i studien processar flera strukturer inom morfologin. Den morfologiska analysen av elevtexter på studieväg 3 visar att samtliga elever på studievägen når upp till PT-nivå 4 utifrån uppkomstkriteriet. Det finns gott om belägg med bestämd och obestämd form samt pluralböjningar (t.ex. den här resan, resorna, bordet). Flera deltagare använder flera

22

exempel både med attributiv kongruens och med predikativ kongruens. Deltagare 5 når upp till alla fyra nivåer inom morfologin enligt uppkomstkriteriet även om det finns bara något enstaka exempel med där predikativet kongruerar med huvudordet mellan fraser (t.ex. jag är väldigt glad). Naturligtvis kan det vara svårt att veta om det handlar om inlärd fras eller om inläraren redan har processat predikativ kongruens men utifrån att kravet ligger på minst ett produktivt exempel räcker det att nivån ska räknas som uppnådd. Tabell 9. Elevernas resultat inom morfologin utifrån 50-procentkriteriet (studieväg 3)

PT-nivå 2

Bestämd och

obestämd

form, Singular

och

pluralböjningar

Antalet

korrekta

strukturer

antal och

i %

PT-nivå 3

Attributiv

kongruens

Antalet

korrekta

strukturer

antal och

i %

PT-nivå 4

Predikativ

kongruens

Antalet

korrekta

strukturer

i %

Deltagare

1

+ 14/14

(100 %)

+ 4/4

(100 %)

+ 4/4

(100 %)

Deltagare

2

+ 13/14

(93 %)

+ 5/5

(100 %)

+ 3/3

(100 %)

Deltagare

3

+ 28/28

(100 %)

+ 12/12

(100 %)

+ 8/8

(100 %)

Deltagare

4

+ 13/13

(100 %)

- 2/3

(66 %)

+ 5/5

(100 %)

Deltagare

5

+ 10/12

(83 %)

- 1 /2

(50 %)

- 0/2

(0 %)

Deltagare

6

+ 13/14

(93 %)

+ 4/4

(100 %)

+ 7/7

(100 %)

Deltagare

7

+ 13/14

(93 %)

+ 4/4

(100 %)

+ 5/5

(100 %)

Deltagare

8

+ 18/18

(100 %)

+ 4/4

(100 %)

+ 5/5

(100 %)

Som det framgår av tabell 9 når samtliga elever på studieväg 3 upp till nivå 2 utifrån kriteriet för 50% korrekthet. Graden av korrekhet överstiger gränsen för 50% och når upp till 80% hos de flesta deltagare på studieväg 3. Deltagare 3 sticker ut bland de övriga deltagare på nivå 2 och använder 28 korrekta strukturer med bestämd och obestämd form samt pluralböjningar. Deltagare 3 har även flest exempel när det gäller nivå 3 och nivå 4 och korrekthetens grad hos deltagaren ligger på 100 % på alla nivåer. Deltagarens resultat sticker ut även när det gäller typer av morfologiska strukturer och utbyggda nominalfraser (t.ex. min framtida make, vårt nya hem). Eleven har även automatiserat predikativ kongruens där predikativet kongruerar med huvudordet (t.ex. jag var tvungen, havet var lugnt, känslorna var konstiga). En majoritet av deltagare på studieväg 3 (6 av 8 deltagare) har automatiserat attributiv kongruens på nivå 3 även om antalet produktiva exempel hos vissa deltagare ligger på 4 produktiva exempel. Två deltagare når inte upp till nivå 3 utifrån att de har producerat färre än 3 exempel där adjektivet kongruerar med substantivet. Analysen av underlaget hos deltagare 5 visar att deltagaren inte når upp till nivå 3 eller nivå 4 och visar osäkerhet både när det gäller attributiv kongruens och predikativ kongruens. Bland de inkorrekta strukturerna finns t.ex. *stort lokal, jag *väldigt glad, alla gäster som *inbjuden. Endast deltagare 5 verkar inte nå upp till nivå 4 inom morfologin inom gruppen studieväg 3

23

medan korrektheten hos de övriga deltagare överstiger kriteriet för 50% och ligger på 100 %. I tabellen nedan redovisas processning av strukturerna inom syntax och nivåerna som ingår i redovisningen är PT-nivåerna mellan nivå 3 och nivå 5. Tabell 10 . Elevernas resultat inom syntax enligt uppkomstkriteriet (studieväg 3)

Nivå 3

Icke-inversion vid spetsställning

Nivå 4

Inversion vid spetsställning

Nivå 5 Placering av negationen i bisatser

Deltagare 1 / + +

Deltagare 2 + + /

Deltagare 3 / + /

Deltagare 4 + + /

Deltagare 5 + + /

Deltagare 6 + / /

Deltagare 7 + + /

Deltagare 8 / + /

Som tabell 10 visar har flera deltagare inga förekomster på strukturer på nivå 3 vilket kan innebära att dessa deltagare redan har processat icke-inversion vid spetsställning. Endast 5 av 8 deltagare befinner sig på nivå 3 och i underlaget finns det gott exempel med huvudsatser som inleds av icke-subjekt utan inversion (t.ex. när jag kom till Sverige det var på sommaren, efter maten många människor dansade, efter fyra år jag gick). Utifrån tabellen framgår det även att merparten av deltagarna (7 av 8) har flera exempel med inversion vid spetsställning på nivå 4. Det finns gott om exempel med huvudsatser som innehåller icke-subjekt vid spetsställning med inversion (t.ex. sen går paret in, efter det åker alla, sen kom vi, tidigare fick brudparet). Som vi ser i tabellen så finns det bara en deltagare inom gruppen studieväg 1 som når upp till den högsta nivån, PT-nivå 5 enligt uppkomstkriteriet. Det finns bara ett exempel i underlaget med placeringen av negationen före det finita verbet i bisatser och deltagare 1 har ett produktivt exempel (t.ex. jag var ledsen för att min dotter inte kunde komma). Enligt uppkomstkriteriet når deltagare 1 upp till nivå 5 medan det kan vara svårt att veta om de övriga deltagare behärskar strukturen utifrån att det saknas sådana exempel i elevtexterna.

Tabell 11. Elevernas resultat inom syntax utifrån 50-procentkriteriet (studieväg 3)

PT-nivå

3

Icke-

inversio

n vid

spetsstäl

lning

Antalet

korrekta

strukturer

(antalet och

%)

PT-nivå 4

Inversion

vid

spetsställ

ning

Antalet

korrekta

strukturer

(antalet

och %)

PT-nivå 5

Placering

en av

negatione

r i

bisatser

Antalet

korrekta

strukturer

(antalet

och %)

Deltagare

1

/ 0/0

+ 10/10

(100 %)

- 1/1

(100 %)

Deltagare

2

- 2/2

(100 %)

- 1/1

(100 %)

/ 0/0

Deltagare

3

/ 0/0 + 6/6

(100 %)

/ 0/0

Deltagare

4

- 1/1

(100 %)

+ 6/6

(100 %)

/ 0/0

24

Deltagare

5

- 1 /2

(50 %)

+ 5/5

(100 %)

/ 0/0

Deltagare

6

+ 5/5

(100 %)

/ 0/0 / 0/0

Deltagare

7

- 2/2

(100 %)

+ 5/5

(100 %)

/ 0/0

Deltagare

8

/ 0/0 + 6/7

(86 %)

/ 0/0

När strukturerna analyseras utifrån 50-procentkriteriet är det tydligt att det blir en större skillnad när det gäller elevernas resultat. Deltagare 2 når inte upp till någon av nivåerna inom syntax vilket kan bero på att deltagaren har producerat för få belägg för att dessa nivåer ska vara uppnådda. Utifrån kriteriet på 50% är det bara deltagare 6 som ligger på nivå 3 och producerar flera exempel där icke-subjektet vid spetsställning inte leder till inversion (t.ex. dessa dagar det är fint, i början av min resa jag var, kanske jag kan se). Det finns däremot inga exempel med huvudsatser där spetsställda adverbial leder till inversion vilket kan betyda att deltagare 6 inte kommit längre än nivå 3 inom syntax. Bara 6 av 8 deltagare i gruppen studieväg 3 når upp till PT-nivå 4 och klarar nivån enligt 50-procentkriteriet. Antalet korrekta strukturer uppnår kriteriet för 50% hos de övriga deltagarna utifrån att de har producerat fler än tre produktiva exempel. Ingen av deltagarna når upp till den högsta nivån inom syntax utifrån att det bara finns ett produktivt exempel i underlaget med placeringen av negationen före det finita verbet i bisatser. Även om deltagare 1 har ett exempel med strukturen på nivå 5 räcker det inte för att kriteriet för 50 % ska uppfyllas. Det hade varit önskvärt att få in flera strukturer på nivå 5 men strukturer med negationer i bisatser verkar inte förekomma så ofta på den här nivån. 5.3 Utvecklingsnivåer hos elever på studieväg 1 och studieväg 3

För att jämföra utvecklingsnivåerna på båda studievägarna och svara på uppsatsens tredje frågeställning undersöktes nivåerna 2, 3 4 och 5 i processningshierarkin. När det gäller morfologin så visar analysen att eleverna på studieväg 3 har kommit lite längre när det gäller automatiseringen av strutkurerna på nivå 4 inom morfologin. Analysen av syntaxen visar att båda grupperna har kommit lika långt men eleverna på studieväg 3 har kommit lite längre när det gäller nivå 4 inom syntaxen även om skillnaden inte är så stor. Jämförande analysen mellan båda grupperna presenteras här nedan (tabell 12 och tabell 13) både utifrån uppkomstkriteriet och utifrån 50-procentkriteriet. Morfologiska och syntaktiska utvecklingsnivåer visar gruppernas placering enligt PT-hierarkin. I parentesen står det antal elever på varje studieväg som når upp till varje nivå. Antal procent visar hur många procent av elever som når upp till varje nivå inom båda studievägarna.

25

Tabell 12. Jämförande analys mellan studievägarna både inom morfologi och syntax (uppkomstkriteriet)

PT-nivå Morfologi

Syntax

Nivå 5

Studieväg 1

0/8 (0 %)

Studieväg 3

1/8 (12 %

Nivå 4 Studieväg 1

(8/8) 100 %

Studieväg 3

(8/8) 100 %

Studieväg 1

(8/8) 100 %

Studieväg 3

(7/8) 88%

Nivå 3 Studieväg 1

(8/8) 100 %

Studieväg 3

(8/8) 100 %

Studieväg 1

(5/8) 62 %

Studieväg 3

(5/8) 62 %

Nivå 2

Studieväg 1

(8/8) 100 %

Studieväg 3

(8/8) 100 %

Ingår ej i

analysen

Ingår ej i

analysen

Tabell 12 visar att samtliga deltagare i båda grupperna processar de morfologiska strukturerna på nivå 2, 3 och 4 utifrån uppkomstkriteriet. Det framgår även att skillnaden mellan studievägarna inte blir så stor även när det gäller syntaxen. Utifrån uppkomstkriteriet är det 5 elever av 8 (62 %) som befinner sig på nivå 3 inom syntax i båda grupperna vilket innebär att dessa deltagare har flera exempel där spetsställda adverbial inte leder till inversion (t.ex. efter fyra år jag gick, senare det var). Därmed kan man konstatera att uppkomstkriteriet inte ger så tydlig bild på skillnaden mellan grupperna som läser på studieväg 1 och studieväg 3. Tabell 13. Jämförande analys mellan studievägarna både inom morfologi och syntax (50-procentkriteriet)

PT-nivå Morfologi

Syntax

Nivå 5

Studieväg 1

(0/8) 0 %

Studieväg 3

(0/8) 0 %

Nivå 4 Studieväg 1

(4/8) 50 %

Studieväg 3

(7/8) 88 %

Studieväg 1

(5/8) 62 %

Studieväg 3

(6/8) 75 %

Nivå 3 Studieväg 1

(6/8) 75 %

Studieväg 3

(6/8) 75 %

Studieväg 1

(3/8) 37 %

Studieväg 3

(1/8) 12 %

Nivå 2

Studieväg 1

(8/8) 100 %

Studieväg 3

(8/8) 100 %

Ingår ej i

analysen

Ingår ej i

analysen

Däremot visar jämförande analysen utifrån 50-procentkriteriet att det blir en tydligare skillnad mellan studievägarna och att inte alla deltagare når upp till nivå 3 eller 4. För det första kan man konstatera att samtliga deltagare (100 %) i båda grupperna är ganska jämna när det gäller PT-nivå 2 och visar därmed att de har automatiserat strukturer som genus och numerus. Analysen visar även att i båda grupperna är det 6 deltagare av 8 (75 %) som når upp till nivå 3 utifrån 50 % kravet och det blir ingen större skillnad mellan grupperna. Skillnaden mellan studievägarna blir tydligare när det kommer till nivå 4 inom morfologin. Utifrån 50 -procentkriteriet är det bara 4

26

deltagare av 8 (50 %) på studieväg 1 som behärskar strukturer på denna nivå. Det kan bero på att det inte finns tillräckligt med strukturer i elevernas texter eller anledningen till detta kan vara att deltagarna på studieväg 1 inte börjat automatisera strukturer med predikativ kongruens. Däremot är det merparten av alla deltagare på studieväg 3 (88 %) som når upp till PT-nivå 4. När det gäller syntaxen så finns det några skillnader i utvecklingsnivåerna mellan grupperna. När kravet höjs till 50 % befinner sig bara 3 deltagare på studieväg 1 (37 %) på nivå 3 och det är bara 1 deltagare (12 %) i gruppen studieväg 3. Förklaringen till att antalet deltagare på denna nivå inte är så många kan betraktas som en indikation på att merparten av deltagare i båda grupperna redan har automatiserat strukturen med omvänd ordföljd och befinner sig på nästa nivå, nivå 4. För att jämföra elevernas resultat på nivå 4 inom syntaxen analyserades produktiva exempel med inversion vid spetsställning (t.ex. efter det åkte vi alla, sedan reste jag). I båda grupperna hittar man flera huvudsatser där spetsställt icke-subjekt leder till inversion vilket kan betraktas som en indikation på att flera deltagare processar omvänd ordföljd. Utifrån 50-procentkriteriet är det 5 deltagare på studieväg 1 (62 %) respektive 6 deltagare på studieväg 3 (75 %) som når upp till PT-nivå 4 och uppnår en procentsats 100 % vilket kan innebära att de har automatiserat inversion vid spetsställning. Det kan vara bra att påpeka att flera av dessa deltagare har producerat bara 3 produktiva exempel med men nivån räknas som uppnådd utifrån kravet på minst tre exempel. Som tabellerna ovan visar saknas det strukturer på PT-nivå 5 i underlaget och ingen deltagare i någon av grupperna når upp till nivå 5 inom syntax. Endast en deltagare på studieväg 3 placerar vid ett tillfälle negationen före det finita verbet i bisatser men det kan vara svårt att säga om eleven har automatiserat nivå 5 utifrån att antalet exempel i underlaget är begränsade.

27

6. Diskussion Utgångspunkten för den här undersökningen var att analysera elevtexter med hjälp av Processbarhetsteorin och undersöka på vilken PT-nivå som Sfi-elever på C-kursen inom studieväg 1 respektive studieväg 3 befinner sig. Undersökningen skulle även jämföra dessa utvecklingsnivåer med varandra för att se om det finns någon skillnad mellan båda studievägarna. Studiens första två frågeställningar handlade om att ta reda på vilken utvecklingsnivå eleverna på båda studievägarna processar och automatiserar strukturer inom morfologin och syntaxen. Resultatet visade att merparten av eleverna på studieväg 1 processar morfologin och syntaxen på PT-nivå 4 utifrån uppkomstkriteriet. Hälften av alla deltagare på studieväg 1 har även automatiserat strukturer på nivå 4 inom morfologin utifrån 50-procentkriteriet. Däremot är det fler deltagare på studieväg 1 (62 %) som har automatiserat strukturer på nivå 4 inom syntaxen. När det gäller eleverna på studieväg 3 visade analysen att samtliga deltagare processar både morfologin och syntaxen på PT-nivå 4 utifrån uppkomstkriteriet. En deltagare på studieväg 3 har även börjat processa strukturer på PT-nivå 5 inom syntaxen. Analysen enligt 50-procentkriteritet visade att merparten av deltagare på studieväg 3 (88 %) har automatiserat morfologiska strukturer på nivå 4. Samma analys har visat att majoriteten av deltagare på studieväg 3 (75 %) har även automatiserat strukturer på nivå 4 inom syntaxen. Studiens tredje frågeställning fokuserade på att jämföra utvecklingsnivåerna på studieväg 1 och studieväg 3. Analysen visade att skillnaden mellan grupperna inte blev så tydlig som man hade förväntat sig. Eleverna på studieväg 3 har kommit lite längre än eleverna på studieväg 1 när det gäller morfologin. Däremot är det bara 50 % av alla deltagare på studieväg 1 som når upp till nivå 4 inom morfologin. Det kan även vara bra att påpeka att på nivå 4 finns det betydligt färre exempel med predikativ kongruens hos eleverna på studieväg 1 än på studieväg 3. Analysen för nivå 4 kan därför vara osäkrare för studieväg 1 och skillnaden mellan studievägarna för morfologin skulle säkert bli ännu tydligare om kravet på korrekta strukturer skulle höjas till 80 %. Inom syntaxen förändras inte resultatet i någon högre grad och utifrån uppkomstkriteriet når samtliga till nivå 4. Skillnaden mellan grupperna blir däremot tydligare utifrån 50-procentkriteriet. Inom gruppen studieväg 1 befinner sig tre deltagare (37 %) på nivå 3 och dessa deltagare når även inte upp till nivå 4 enligt 50-procentkriteriet. Därför kan man anta att de syntaktiska strukturerna på nivå 4 inte är automatiserade även om det finns några enstaka exempel med inversion vid spetsställning hos dessa deltagare. I gruppen studieväg 3 är det bara en deltagare (12 %) som uppvisar strukturer med icke-inversion vid spetsställning vilket kan innebära att de övriga deltagarna på studieväg 3 redan har behärskat omvänd ordföljd och börjat använda korrekta strukturer på nästa nivå. Det framgår tydligt att merparten av deltagarna på båda studievägarna (62 % på studieväg 1 och 75 % på studieväg 3) når upp till PT-nivå 4 utifrån 50-procentkriteriet. Gruppen studieväg 3 är mer jämlik när det handlar om antalet producerade exempel och visar tydligt att merparten av deltagare på studieväg 3 (75 %) behärskar strukturen med icke-inversion vid spetställt icke-subjekt. Som det nämns tidigare når inte någon deltagare i studien till den högsta nivån, nivå 5 utifrån att det saknas belägg med placeringen av satsadverbial i bisatser. En deltagare på studieväg 3 visar tendenser att börja processa strukturen men det finns bara ett belägg, och det räcker inte hela vägen för att dra några slutsatser kring PT-nivå 5.

28

6.1 Resultatdiskussion I sin helhet har studiens resultat visat att elevernas utvecklingsnivåer följer PT-nivåerna och bekräftar att nivåerna lärs in i en bestämd ordning. Deltagarna på båda studievägarna följer inlärningsordningen inom PT även om utvecklinsnivåerna skiljer sig inom en och samma grupp. Detta bekräftades även i tidigare forskning. Glahns (2001) och Eklund-Heinonens (2009) studier visade att inlärare följer ordningen som PT föreslår. Glahn m.fl. har i sin studie kommit fram till attributiv kongruens (en gul bil) tillägnas före predikativ kongruens (den bilen är gul) och även att attributiv kongruens användes oftare än predikativ kongruens (Glahn m.fl. 2010, s.400). Detta blev även tydligt i denna studie och analysen visade bland annat att det förekom fler strukturer med attributiv kongruens än strukturer med predikativ kongruens. Glahn m.fl. bekräftade även att predikativ och adjektiv kongruens lärs in före negationen i bisatser. Denna studie visade på ett liknande resultat och även om ingen av deltagare har börjat processa strukturer på nivå 5 så har merparten av dessa deltagare processat strukturer på PT-nivå 4. Eklund-Heinonens undersökning bekräftade att de underkända testtagarna behärskade morfologin i högre grad än syntaxen. Detta stämmer däremot inte med denna studies resultat och båda grupperna processar strukturerna inom syntax i högre grad än strukturerna för morfologin. Eklund-Heinonen utgår i sin studie från tre analyskriterier och kommer i sin avhandling fram till att det går att bli godkänd på Tisus utan att uppnå nivå 4 inom PT. Den godkända gruppen har kommit upp till nivå 4 i båda analyserna (morfologin och syntaxen) och nådde även upp till PT-nivå 5 enligt 50-procentkriteriet men inte utifrån 80-procentkriteriet. Eklund-Heinonen bekräftade i sin studie att de underkända deltagarna hade färre obligatoriska kontexter än de godkända både inom morfologin och inom syntax. Detta stämmer överens med analysen i denna studie som visar att antalet produktiva exempel på studieväg 1 är i genomsnitt färre än på studieväg 3. Samtidigt visar Eklund-Heinonens analys på en tydlig skillnad mellan de godkända och de underkända deltagare när det gäller uppnådda nivåer inom PT. Det bekräftades bland annat att den godkända gruppen ligger på en nivå högre än den underkända gruppen utifrån alla kriterier och det gäller både morfologin och syntaxen De godkända deltagarna hade uppnått PT-nivå 4 eller högre medan de underkända befann sig på nivå 3 (Eklund-Heinonen 2009, s.187). Denna studie visade däremot ingen större skillnad när analysen utgick ifrån uppkomstkriteriet men skillnaden mellan studievägarna blev tydligare när 50-procentkriteriet tillämpades för analysen av obligatoriska kontexter. Gruppen studieväg 3 har automatiserat fler strukturer utifrån 50-procentkriteriet och det blev även tydligare att antalet produktiva exempel på studieväg 3 blev högre än på studieväg 1. Detta kan även bero på att deltagarna på studieväg 3 hade en större textmängd än deltagarna på studieväg 1 men samtidigt låg kravet för analysen på minst tre produktiva exempel så det borde inte ha påverkat studieresultatet. Eklund-Heinonen tar även upp problemet med att få in tillräckligt antal med kontexter på nivå 5 och menar det har varit problematiskt att tillämpa PT just vid de muntliga samtalen (Eklund-Heinonen 2009, s.191). Detta kan bekräftas även i den här studien just för att antalet konstexter på nivå 5 har varit begränsade och det har varit svårt att analysera om någon deltagare har börjat processa placeringen av negationen i bisatser. Detta kan däremot inte utesluta att någon deltagare befinner sig på nivå 5 och det skulle säkert varit enklare att analysera detta om textmängden hade varit större. En möjlig förklaring av studiens resultat kan vara att eleverna som läser C-kursen på studieväg 1 läser kursen som en fortsättningskurs till skillnad från eleverna på studieväg 3 som läser C-kursen som en nybörjarkurs. Det kan vara så att eleverna på

29

studieväg 1 har kommit rätt så långt i sin språkutveckling och därför visar analysen att denna grupp behärskar strukturerna på flera nivåer. En annan, möjligen troligare, förklaring på bristen av väsentliga skillnader mellan studievägarna skulle kunna bero på den rådande samhällssituationen som Coronapandemin medfört. Eftersom eleverna av denna anledning studerar helt på distans, har de varit tvungna att även skriva texterna till denna studie på distans via lärarplattformen Lunis. Det kan då inte uteslutas att eleverna har fått hjälp med sina texter, exempelvis av någon anhörig. Om så är fallet, förefaller det mer sannolikt att eleverna på studieväg 1 sökt denna typ av hjälp framför eleverna på studieväg 3, eftersom de förstnämnda förmodligen känner sig osäkrare på språket. Tillsammans pekar detta på både på en risk och på en osäkerhetsfaktor när det kommer till distansundervisning generellt, inte bara för den här studien. Det kan tilläggas att detta har varit problematiskt inte bara i den här studien, utan under studiens gång har flera lärare uttryckt frustration just över att elevernas tycks få hjälp eftersom deras prestationer vida överskrider de resultat de uppnått när de varit på plats. Det kan i alla fall fastslås att insamling av texter skrivna på distans inte ger lika säkra resultat som när eleverna är på plats. Hade texterna skrivits på plats i skolan hade resultatet förmodligen sett annorlunda ut och mer liknat det som framförs i tidigare forskning. 6.2 Metoddiskussion Studien baserades på processbarhetsteorins utvecklingsnivåer och analysen utgick ifrån uppkomstkriteriet och 50-procentkriteriet. Dessa kriterier används i Eklund-Heinonen (2009) och Glahn m.fl.(2001) men till skillnad från dessa studier valdes inte 80-% kriteriet för att utföra analyserna. Analysen av morfologin har varit lättare att analysera än syntaxen. Håkansson (2013) framhåller att morfologi och syntax inte alltid följs åt vilket innebär att inlärare kan utvecklas snabbare inom det ena området och långsammare inom det andra. Studiens resultat presenterades både inom morfologin och syntax i båda grupperna och sedan jämfördes dessa resultat med varandra. För att säkerställa en korrekt placering utifrån uppkomstkriteriet har det krävts att det finns minst ett exempel för varje struktur både för morfologin och för syntaxen. Flyman, Mattsson & Håkansson (2010) påstår att det krävs endast en förekomst av en struktur för att nivån ska kunna uppnås. Även Eklund-Heinonen (2009) kräver i sin studie ett enda exempel på systematiskt användande för att tesstagaren ska kunna placeras på en viss nivå utifrån uppkomstkriteriet. Utifrån 50-procentkriteriet har det, i likhet med Eklund-Heinonen, krävts minst 3 produktiva belägg i kontexter både inom morfologin och inom syntaxen. När man jämför deltagarnas produktiva exempel är det tydligt att gruppen studieväg 3 har producerat flera produktiva exempel än gruppen studieväg 1 men om studien exempelvis hade utgått ifrån 80-procentkriteriet skulle kanske analysen visa ännu tydligare utslag. 6.3 Slutsatser och vidare forskning Den här studien undersökte på vilken PT-nivå sfi-elever som läser C-kurs på studieväg 1 och studieväg 3 befinner sig. Undersökningen baserades på Processbarhetsteorins utvecklingsnivåer och det bekräftades att eleverna på båda studievägarna följer PT-nivåerna i morfologi och syntax. Strukturerna i elevtexterna analyserades utifrån uppkomstkriteriet och 50-procentkriteriet. Analysen enligt uppkomstkriteriet har inte visat någon större skillnad mellan grupperna när det gäller uppnådda PT-nivåer. När strukturerna undersöktes enligt 50-procentkriteriet blev det

30

tydligare att gruppen på studieväg 3 har kommit lite längre i utvecklingen av morfologin än gruppen på studieväg 1. Däremot blev inte skillnaden mellan studievägarna så tydlig när det gäller uppnådda PT-nivåer inom syntaxen. Även om resultatet inte har visat så stor skillnad mellan grupperna så går det att se att eleverna på studieväg 3 som grupp har automatiserat flera strukturer än gruppen studieväg 1. Med stor sannolikhet kan även Coronapandemin vara en stor felfaktor i resultatet som framförts i studien. Studien har bidragit till en fördjupad förståelse kring utvecklingsnivåerna på två olika studievägar. Det finns kunskapsluckor när det gäller skillnader i utvecklingsnivåer på studieväg 1 och studieväg 3 vilket skulle kunna vara intressant att undersöka vidare. Det finns inte tillräckligt med forskning inom ämnet och för att öka kunskapen inom området skulle man kunna undersöka vidare hur lärare kan anpassa undervisningen utifrån elevernas studiebakgrund. Hur kan lärare stötta eleverna på båda studievägarna så att alla elever kan uppnå kursens mål utifrån sina egna förutsättningar? Hur kan man använda kunskaper om PT-nivåerna som ett komplement till bedömningen av språkutvecklingen? Studiens resultat har med stor sannolikhet varit påverkad av Coronapandemin eftersom all undervisning har skett på distans, men samtidigt kan distansundervisningen utgöra en stor del av sfi-undervisningen i framtiden. Det hade varit intressant att göra en studie hur Coronapandemin påverkar elevernas studieresultat och undersöka vidare hur resultatet skiljer sig från det som presteras på distans och i klassrummet.

31

7. Bilagor Bilaga 1. Användning av strukturer inom morfologi enligt uppkomstkriteriet på studieväg 1

Deltagare

Nivå 2 Bestämd och obestämd

form, singular och pluralböjningar

Nivå 3 Attributiv kongruens

Nivå 4 Predikativ kongruens

1 sommaren, taket, bröllopet, livet, en kärlekslåt, paret, skolan, lokaler, rosor, tårtor, sallader, grytor, personer, mat, kompisar

min käraste dotter, rosa rosor, en av mina lyckligaste dagar, min egen dotter, en arabisk folkdans, en lugn kärlekslåt, fina festliga kläder, en av finaste lokaler, en röd klänning, en underbar dag en tillfällig asyl

personer som var bjudna, alla var fina

2 ett bröllop, en stad, resan, en nyanländ, en asyl, chansen gräddtårtor, drömmar

våra vänner, en svensk man, mina barn, en nyanländ flykting, två stor gräddtårtor

vi var jätteglad, min syster är gift, det jättefint.

3 bröllopet, gästerna, festen, resan personer, vänner, platser, sötsaker,

våra vänner, många olika saker

vi var jätteglada, var det dåligt väder, jag var mycket trött

4 bordet, vädret, kulturen blommor, tårtor, presenter, föräldrar,

rosa blommor vädret var fint, då var vädret varm

5 huset, bruden, brudgummen, ringfingret, den här resa, landet, kriget, en liv, en grupp, en familjevän, ett land män och kvinnor, händer, ringer

många länder och platser, en tröttsam och svår resa, oroliga resa, mitt minne, min resa

det var väldigt kallt, var jag inte glad eller nöjd

6 ett bröllop, en präst, musiken, brudgummen, ett liv, en resa, resan, den maten gäster, typer, sångar

ett eritreanskt bröllop, ett stor bröllop, många gäster, många olika typ av mat, vackra gäster, ett gott liv, många människor

bruden och brudgummen var trevliga, vädret var fint, jag glad.

7 bröllopet, festen, de kläderna, ett band, familjen, bruden, toppen, framtiden gäster, timmar

en stor och vacker lokal, alla andra gäster, de vackraste kläderna

det var fylld, blev vi inbjudna,

det varmt, det var svårt, han är duktig.

32

8 en dag, en tid, ett bröllopsfest, natten, festen, på foten, det dagen, de skolorna, en framtid, arbetsmarknaden, en framtid, fester, släktingar, gäster, kompisar

en underbar dag, en kul tid, våra fester, mina vänner, många släktingar, mina bästa kompis, många gäster, trevlig dag, mina barn, en ny framtid, en bra framtid

jag var jätteglad, alla gäster var arga, det väldigt varmt

33

Bilaga 2. Användning av strukturer inom syntax enligt uppkomstkriteriet på studieväg 1

Deltagare Nivå 3 Icke-inversion vid spetsställning

Nivå 4 Inversion vid spetsställning

Nivå 5 Placering av negation i bisatser och huvudsatser

1 sen vi reste, när jag kom till Sverige det var, sen när jag gick till skolan det blir, sen vi åkte bil, under sommaren 2018 min dotter gifte sig

sedan var det bruden,

Strukturen saknas

2 där jag även tillbringade maj 2012 bestämde jag mig, efter 6 månader kom min fru, efter 3 år åkte jag, efter Malaysia åkte jag till Thailand, efter Thailand flög jag, tack vare henne kunde jag få chansen, när jag anlände till Sverige registrerades jag, min tanke kring Sverige var, att flytta till Sverige var rätt val, tack vare Sverige har vi det, i sommar förra året hade, i slutet dansade vi, hemlängtan har jag

Strukturen saknas

3 när vi åkte från Iran flyget stannade, sen min dotter, sedan vi åkte, den 22 oktober jag reste

kl.22.00 gick alla gästerna

Strukturen saknas

4 strukturer saknas 7 år sedan var det, på bordet fanns blommor, efter detta åt vi, efter mat dansade vi, kl.23.00 åkte vi, när jag kom dit så åkte jag, när vi var framme till Sverige då var det, då kände vi oss, när vi åkte genom Iran då blev vädret

Strukturen saknas

5 efter det min man kom sen åt vi, 15/3 började kriget, i slutet av 2013 bestämde jag, äntligen är jag, sedan gick jag, först var jag inte glad, det första jag tänkte var, ganska snart märkte jag

Strukturen saknas

6 idag jag ska berätta där det fanns så många, när jag kom till Sverige

förra året var det, sedan åkte vi Strukturer saknas

34

det var, när jag reste jag reste

7 strukturer saknas för två år sedan blev vi, när kom vi till Sverige var det, i framtiden blev det

Strukturer saknas

8 det var länge sedan jag deltog

då kom alla, på slutet av festen bråkade två personer, på slutet var inte så bra, som jag nämnde för dig har min familj

Strukturen saknas

35

Bilaga 3. Användning av strukturer inom morfologi enligt uppkomstkriteriet på studieväg 3

Deltagare Nivå 2 Bestämd och obestämd form Singular och pluralböjningar

Nivå 3 Attributiv kongruens

Nivå 4 Predikativ kongruens

1 ett bröllop, killen, paret, tjejen, gästerna, en restaurang, ett flygplan, flygplanet, den saken pengar, låtar, bilder, person, blommor

många personer, ett typiskt bröllop, min äldsta dotter, fina blommor

det var normalt, jag var glad, jag var ledsen, de är glada

2 kontoret, kyrkan, ett bröllop, brudparet, festen, året, sommaren, luften, släktinger, vänner, tillfällen, gäster, hushållsartiklar, människor

små och stora bröllop, vissa människor, stora bröllop, mina två barn, trevliga människor

de är mycket dyra, allt är dyrt, det var jättevackert

3 den kyrkan, bröllopsdagen, ett festbord, morgonen, ett program, en fotograf, en halvtimme, den här resan, den vägen, den lägenheten, öronen, vasen, den lillebror, ett liv, skeppet, en dagsutflykt gäster, vänner, musiker pengar, uppgifter, flera gånger, tre timmar, bilderna, blommorna, känslorna, saker

den lutheranska kyrkan, min framtida make, det unga paret, vår vackra dag, en vacker park, lettiska traditioner, ett fantastiskt program, en trevlig dag, den nya lägenheten, vårt nya hem, vårt nya hus, ett nytt liv

mitt bröllop var väldigt vackert, jag var tvungen, vi var tvungna, min dotter och jag var väldigt trötta, lägenheten var tom, resan var solig, havet var lugnt, känslorna var konstiga

4 solen, vädret, bruden, en klänning, en fin kostym, bröllopsbilen, köket, en bröllopsfest, denna friskhet, en mellanlandning, en distans, den här resan gäster, kläder,

gott mat, många människor, en rolig bröllopsfest

vädret var fint, brudarna var glada, bruden var jättevacker, vi var trötta, det var kallt

5 den här områda, bröllopet, gatan, stor lokal, stor fist, den här presenten, personen, kriget, planet, ett litet

stort lokal, stor fest

jag väldigt glad, alla gäster som inbjuden

36

hus personer, människor

6 festen, floden, livet, traditionen, kyrkan, en man, de här resorna, vintern, dessa dagar, kvinnor, kompisar, familjer, flera gången, resorna,

typiskt bröllop, dessa dagar, flera kompisar, kallt väder

jag är säker, det är fint, vi var gifta, det var roligt, det var jobbigt, det var kallt, jag var tacksam

7 brudparet, en ros, den mann, bussen, språket, ambassaden, en man, tjejer, gäster, släktingar, grannar, pengar, biljetter, människor

den perfekta mannen, god mat, en vacker ros, stor chans

det är viktigt, vi var tvungna, bussen är gammal, var det kallt, det var svårt

8 kriget, familjen, språket, huset, en anställd, denna värld, en bil, ett bröllop, bordet, festen, ett band, festen, kvällen månader, skolor, personer, gäster, sångare,

våra hem, mina barn, en stor bil, min bästa vän

jag var registrerad, resan var bestämd, mina barn är väldigt glada, bröllop var väldigt stort, huset är utrustat

37

Bilaga 4. Användning av strukturer inom syntax enligt uppkomstkriteriet på studieväg 3

Deltagare Nivå 3 Icke-inversion vid spetsställning

Nivå 4 Inversion vid spetsställning

Nivå 5 Placering av negation (eller annat satsadverbial i huvudsatser och bisatser)

1 strukturer saknas först åker alla till kyrkan, sen går paret in, sen så gifter de sig, efter det åker alla till en restaurang, efter det så brukar alla sitta, sen börjar alla bara festa, efter dansen åt vi, sen kom vi, först åkte vi, den första saken jag tänkte på var

jag var ledsen för att min dotter inte kunde komma

2 när jag först kom hit jag glad, när jag kom till Sverige det var på sommaren

tidigare fick brudparet Strukturen saknas

3 strukturer saknas på vår bröllopsdag fanns det också, efter det åkte vi alla, början av bröllopsdagen samlades gästerna, först ville jag, när jag kom till den nya lägenheten var, när vi har bott här för tredje året är vi

Strukturen saknas

4 efter maten många människor dansade

sedan reste jag, när vi kom undrade, när vi kom var, efter det tog , sedan anlände, sedan åt

Strukturer saknas

5 i Bagdad vi bjuda, efter fyra år jag gick

i Irak gifter man sig, sedan gick jag, i Grekland träffade jag, när jag kom kände jag mig, nu bor jag

Strukturer saknas

6 dessa dagar det är fint, därefter jag reste, senare det var, i början av min resa jag var, kanske jag kan se

strukturer saknas Strukturer saknas

7 nu det går bra, ibland man bjuder

där gav de pass, att flyga till Sverige tog, där träffade vi, där fanns det, när jag kom hit var det

Strukturen saknas

8 strukturer saknas en dag ringde min telefon, inom tre månader var resan, nu är alla barn i skolan, i skolor studerar de, sedan åkte vi, i festen är det, när jag var 24 år gick jag

Strukturer saknas

38

Bilaga 5. Informations och samtyckesblankett

Information om deltagande i en studie om utvecklingsnivåer inom processbarhetsteorin. Hej! Jag heter Oxana Källebring och jag skriver just nu ett examensarbete inom svenska som andraspråk. I det här dokumentet får du information om den studie som jag ska göra och om vad det innebär att delta i studien. Studiens syfte är att undersöka hur elever som läser C-kurs på sfi lär sig grammatik och hur elevernas skolbakgrund kan påverka denna utveckling.

Det är 16 elever totalt som ingår i undersökningen och det gäller elever som läser på studieväg 1 och studieväg 3. Undersökningen går ut på att du får skriva en berättande text i lärplattformen Lunis och uppgiften beräknas ta ca 45-60 minuter. I samband med undersökningen kommer du även att få svara på några korta frågor om din tidigare skolgång. Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att endast jag har tillgång till din inlämnade text. Alla uppgifter och texter kommer att raderas när studien har genomförts.

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet utan närmare motivering.

Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte uppge varför, och det kommer inte heller att påverka din framtida utbildning eller dina resultat. Undervisningen är densamma vare sig du medverkar i studien eller inte.

Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet. Som deltagare i undersökningen har du enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud.

Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna.

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga: Falun/2021- 04- 14 Oxana Källebring Eva Lindström E-post: v21oxaka@du.se E-post: elt@du.se

Samtycke till att delta i studien Jag har fått muntlig och skriftlig informationen om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.

☐ Jag samtycker till att delta i studien Processbarhetsteorin

☐ Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i

forskningspersonsinformationen.

39

☐ Jag samtycker till att mina prover sparas i en biobank på det sätt som beskrivs i

forskningspersonsinformationen.

Plats och datum Underskrift

40

Bilaga 6. Skrivuppgifter

Skrivuppgift 1 Skriv och berätta om ett typiskt bröllop i ditt hemland. Börja och avsluta texten på ett passande vis. Avsluta med signatur. Berätta var man gifter sig. Vad händer på festen? Hur många gäster som kommer på bröllopet. Var gifter man sig? Vad brukar ett bröllop kosta? Vad ger man brudparet i present? Tänk på att du ska skriva en sammanhängande text och inte bara svarar på frågorna.

Skrivuppgift 2 Skriv en text om din resa till Sverige. Börja och avsluta texten på ett passande vis. Avsluta med signatur. Var och när började din resa? Hur reste du? Med bil, tåg, flyg, båt, buss eller på annat sätt? Reste du ensam eller tillsammans med andra? Vilka länder reste du igenom? Hur länge reste du? Vilket väder var det när du kom till Sverige? Vad var det första du tänkte på? Hur kände du dig när du kom hit? Hur känns det att bo här idag?

41

Referenser Abrahamsson, Niclas (2009) Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, Martyn (2018) Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB. Eklund Heinonen, M. (2009) Processbarhet på prov. Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare. (Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala Universitet. Flyman Mattson, A & Håkansson, G (2010) Bedömning av Svenska som andraspråk: En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur Glahn, E., Håkansson, G., Hammarberg, B., Holmen, A., Hvenekilde, A., & Lund, K. (2001) Processability in Scandinavian Second Language Acquisition. Studies in Second Language Acquisition, 389–416 Harstad, Fredrik & Hostetter, Jenny (2017) Boken om SFI. Stockholm: Gothia Fortbildning. Håkansson, Gisela (2013) Utveckling och variation – en tillämpning av processbarhetsteorin på svenskt inlärarspråk i: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur Håkansson, Gisela (2000) Undervisning eller inte undervisning - gör det någon skillnad? Hämtad från http://www.isd.su.se/polopoly_fs/1.83992.1333706126!/menu/standard/file/2000_3_Hakansson.pdf

Lindstedt, Inger (2019) Forskningshantverk. Lund: Studentlitteratur AB. Norrby, C., & Håkansson, G. (2007) The Interaction of Complexity and Grammatical Processability: The Case of Swedish as a Foreign Language. International Review of Applied Linguistics in Language Teaching, Vol.45 (1), 45–68 Philipsson, Anders (2013) ”Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv” i Hyltestaam, K & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk –i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur. Pienemann, M., & Håkansson, G. (1999) A Unified Approach toward the Development of Swedish as L2: A Processability Account. Studies in Second Language Acquisition. 383-420 Pienemann, M. (1998) Language processing and second language development: processability theory. Amsterdam: Benjamins Publishing Company. Skolverket (2018) Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Kursplaner och kommentarer (reviderad 2018). Hämtad från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d401/1553968003025/pdf3967.pdf