Examensarbete - DiVA portal944143/FULLTEXT01.pdf · antropometri, sprinthastighet, reaktiv styrka,...
Transcript of Examensarbete - DiVA portal944143/FULLTEXT01.pdf · antropometri, sprinthastighet, reaktiv styrka,...
Avdelningen för hälsovetenskap
Examensarbete IV054G
Idrottsvetenskap, 15hp VT2016
Effekten av plyometri kombinerat med agilityträning på unga manliga fotbollsspelare
Hanna Högbom 16/5-16
1
Abstrakt Introduktion: Fotboll är en komplex idrott som innehåller många olika fysiska aktioner. Det har visat sig att de explosiva aktionerna har en avgörande roll i matchbilden för unga fotbollsspelare. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka effekten av att lägga till 16 pass plyometri kombinerat med agilityträning (PA) på acceleration, snabbhet, vertikal hoppförmåga och agility hos unga manliga fotbollsspelare. Metod: Tjugofyra unga manliga fotbollsspelare (13 ± 1 år) rekryterades till studien. Spelarna delades in i en träningsgrupp (TG) och en kontrollgrupp (KG). På grund av närvaro analyserades data från n=9 i TG och n=10 i KG. TG utförde ett program med PA övningar 2 gånger per vecka under 8 veckor som tillägg i fotbollsträning medan KG endast utförde fotbollsträning. Innan och efter träningsprogrammet testades spelarna i countermovement jump (CMJ), 20m sprinttest och agility T-test. Resultat: TG visade en signifikant förbättring i agility (p=0,024) efter jämfört med före träningsperioden. KG visade signifikanta förbättringar i agility (p<0,001), 0-10m sprint (p=0,001) och 0-20m sprint (p=0,028). Ingen signifikant förändring visades mellan grupperna utom 0-10m sprint där KG hade en signifikant större förbättring jämfört med TG (p=0,008). Slutsats: Studien visade att kombinationen av PA träning under 10-14 pass i 8 veckor inte är tillräckligt för att ge en större effekt på CMJ, acceleration, snabbhet eller agility hos unga fotbollsspelare jämfört med endast fotbollsträning. Studien visade att fotbollsträning har en positiv effekt på prestationen i acceleration, snabbhet och agility. Nyckelord: Acceleration, lagidrott, snabbhet, vertikal hoppförmåga Abstract Introduction: Soccer is a complex sport that includes many different physical actions. It has been shown that explosive actions play a crucial role in the outcome of the game. Purpose: The purpose of the present study was to determine the effect of 16 plyometric and agility (PA) training sessions on acceleration, speed and vertical jumping capacity on early pubertal soccer players. Method: Twenty-four young male soccer players (13 ± 1 years) participated in this study. The players were selected as a training group (TG) a control group (KG). TG completed PA exercises 1-2 times per week for eight weeks in addition to football training, while KG performed only soccer training. At baseline and after the training program players were tested in counter-movement jump (CMJ), 20-m sprint and agility T-test. Due to attendance data was analysed for n=9 in TG and n=10 in KG. Results: TG showed a significant improvement in agility (p=0.024) from pre to post training. KG demonstrated significant improvements in agility (p<0.001), 0-10-m sprint (p=0.001) and 0-20-m sprint (p=0.028). No between-group differences were observed except for 0-10-m where KG showed a greater improvement compared to TG (p=0.008). Conclusion: This study indicates that 10-14 sessions of PA training over 8 weeks does not result in improvements in CMJ, acceleration, speed or agility compared with only soccer training. The results from this study also show a positive effect of soccer training on acceleration, speed and agility. Key Words: Acceleration, speed, team sport, vertical jumping capacity
2
Innehållsförteckning
1. Introduktion ............................................................................................................. 3
1.1 Syfte ...................................................................................................................................... 5
1.2 Hypotes ............................................................................................................................... 5
2. Metod .......................................................................................................................... 5
2.1 Försökspersoner ............................................................................................................. 5
2.2 Testprocedur .................................................................................................................... 6
2.3 Träningsprogram ............................................................................................................ 7
2.4 Dataanalys .......................................................................................................................... 8
2.5 Forskningsetiska överväganden .............................................................................. 8
3. Resultat ...................................................................................................................... 9
3.1 Bortfall ................................................................................................................................. 9
3.2 Träningseffekt .................................................................................................................. 9
3.3 Förändring mellan grupper ..................................................................................... 11
4. Diskussion .............................................................................................................. 12
4.1 Resultatdiskussion ...................................................................................................... 12
4.2 Metoddiskussion .......................................................................................................... 14
4.3 Slutsats ............................................................................................................................. 15
Referenslista .............................................................................................................. 16
Bilagor .......................................................................................................................... 19
Bilaga 1 Information till försökspersoner och vårdnadshavare
Bilaga 2 Samtyckesformulär
3
1. Introduktion
Fotboll är en komplex idrott som ställer höga krav på tekniska färdigheter, aerob
och anaerob kapacitet samt psykologisk och taktisk förmåga. En fotbollsmatch
innehåller många olika fysiska aktioner, till exempel låg- och högintensiv löpning
framåt och bakåt, riktningsförändringar, hopp och tacklingar (Stølen, Chamari,
Castagna & Wisløff, 2005). Under en fotbollsmatch gör en elitfotbollsspelare mer
än 700 riktningsförändringar (Bloomfield, Polman & O´Donoghue, 2007). Det har
visat sig att de explosiva aktionerna som sprinter, hopp och riktningsförändringar,
tillsammans med aerob kapacitet, har en påverkande effekt på matchprestation hos
unga fotbollsspelare (Castagna, D'ottavio & Abt, 2003). Även om snabba sprinter
bara täcker 3 % av den totala matchdistansen hos unga fotbollsspelare (Castagna,
D'ottavio & Abt, 2003) så är de avgörande momenten i en match beroende av de
explosiva och snabba insatserna (Stølen et al., 2005; Reilly, Bangsbo & Franks,
2000a). Genom åren har fotboll utvecklats till att innehålla fler högintensiva och
explosiva moment än tidigare (Barnes, Archer, Hogg & Bradley, 2014) och det
har visats att högre rankade elitfotbollsspelare har fler högintensiva löpningar och
fler explosiva sprinter under en match än lägre rankade elitspelare (Mohr,
Krustrup & Bangsbo, 2011).
Agility har benämnts som förmågan att snabbt och effektivt förflytta sig under
riktningsförändring (Ackland, Elliott & Bloomfield, 2009; Chu, Faigenbaum &
Falkel, 2006). Reilly, Williams, Nevill & Franks (2000b) visade att unga
elitspelare var bättre på agility än unga icke-elitspelare. Hastigheten i en
riktningsförändring beror på flera fysiska komponenter så som teknik,
antropometri, sprinthastighet, reaktiv styrka, koncentrisk styrka och kraft samt
balansen mellan höger och vänster ben (Sheppard & Young, 2006). Då det är
många komponenter som spelar in är det svårt att förutsäga prestationen i agility
utifrån enstaka komponenter. Little & Williams (2005) visade att acceleration,
maximal hastighet och agility var specifika kvalitéer och relativt orelaterade till
varandra och påstår därför att specifik träning för agility borde användas när man
arbetar med elitfotbollsspelare. Tidigare studie på barn (6 år) har visat bättre
4
prestation i agility efter 4 veckor av agilityträning (Yanci, Los Arcos, Salinero,
Mendiguchia, Gil, Sanesteban & Grande, 2015).
Plyometrisk träning är en effektiv träningsform för att utveckla hoppförmåga,
acceleration och snabbheten i korta sprinter (Ramires-Campillo et al., 2015;
Meylan & Malatesta, 2009; Michalidis et al., 2013) som har en bidragande effekt
på prestationsförmågan hos fotbollsspelare (Hoff & Helgerud, 2004). En
plyometrisk övning börjar med en excentrisk fas (förlängning av muskeln) direkt
innan en snabb koncentrisk fas (förkortning av muskeln) (Chu, Faigenbaum &
Falkel, 2006). Kombinationen mellan excentriska fasen direkt innan koncentriska
fasen i en muskelaktion kallas ”stretch-shortening cycle” (SSC) och betyder att
muskeln kan använda mer kraft genom lagrad elastisk energi. Plyometrisk träning
kräver hög kraft och effekt då muskelfiberrekryteringen, speciellt i typ II fibrer
(de snabba muskelfibrerna), är hög vilket gör träningsformen effektiv för att
utveckla snabbhet och explosivitet (Ratamess, 2012). Aktiveringen av SSC
förbättrar muskelns neurala förmåga att producera maximal kraft under så kort tid
som möjligt (Chmielewski, Myer, Kauffman & Tillman, 2006).
För barn och ungdomar innan puberteten (9-12 år) anses plyometrisk träning för
förbättring av fart och kraftutveckling vara träningsformen som har optimal
träningsbarhet (Meylan, Cronin, Oliver, Hughes & Manson, 2014). Samma studie
visade att äldre ungdomars (13-15 år) primära fokus bör ligga på kraftutveckling i
grundläggande rörelsemönster men med ett sekundärt fokus på plyometrisk
träning. Ytterligare studier har visat att plyometrisk träning kan förbättra
explosiva kontraktioner hos både pre-pubertala (Ingle, Sleap & Tolfrey 2006;
Kotzamanidis, 2006) och pubertala (Aghajani, Hojjati & Elmiyeh, 2014;
Matavulj, Kukolj, Ugarkovic, Tihanyi & Jaric, 2001) ungdomar. Risken för
skador har ofta benämnts vid diskussioner om plyometrisk träning. Extrema
former av plyometrisk träning som höga ”drop-jump” kan vara direkt skadliga vid
dålig teknik och otillräcklig muskelstyrka (Bengtsson et al., 2014). För att minska
risken för skador krävs rätt teknik och ett progressivt träningsprogram som börjar
på en relativt låg belastning (Bengtsson et al., 2014; Chu, Faigenbaum & Falkel,
2006). Många plyometriska övningar liknar rörelser barn gör under lekar och i
5
sporter så det krävs ingen speciell styrkenivå för att börja ett lågintensivt
plyometriskt träningsprogram (Chu, Faigenbaum & Falkel, 2006).
Tidigare forskning på kombinationen av plyometrisk- och agilityträning (PA) har
gjorts på friska kvinnor (> 40 år) och visat sig ge positiv effekt på funktionella
förmågor som balans och agility (Fishbeck et al., 2013). Till dagsdatum har ingen
tidigare forskning med kombinationen av plyometri och agility har testats på unga
manliga fotbollsspelare.
Då kvalitéer som explosiva moment och snabba riktningsförändringar har en så
betydande roll i en fotbollsmatch skulle träningsformer som bidrar till
utvecklingen av dessa kvalitéer kunna vara ett effektivt komplement till
fotbollsträning.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka effekten av att lägga till 16 pass PA
under fotbollsträning jämfört med endast fotbollsträning på acceleration,
snabbhet, vertikal hoppförmåga och agility hos unga manliga fotbollsspelare.
1.2 Hypotes
Att lägga till PA under fotbollsträning visar en större signifikant förbättring på
acceleration, snabbhet, vertikal hoppförmåga och agility hos träningsgruppen
(TG) jämfört med kontrollgruppen (KG) som endast utförde fotbollsträning.
2. Metod
2.1 Försökspersoner
Tjugofyra unga manliga fotbollsspelare (13 ± 1 år) rekryterades till studien. Alla
försökspersoner (FP) spelade för samma fotbollsklubb och var delaktig i
organiserad fotbollsträning 3-4 gånger i veckan. FP och föräldrar blev
informerade om tesproceduren och träningsprogrammet (bilaga 1) och blev
ombädda att skriva under ett skriftligt samtyckesformulär innan studien
6
påbörjades (bilaga 2). Där tydliggjordes det att all insamlad data behandlas
konfidentiellt, att deltagandet var helt frivilligt och att det gick att avbryta sitt
deltagande när som helst utan förklaring. De blev också informerade om att KG
hade möjlighet att utföra samma träningsprogram som TG genomförde efter
studien. FP rankades utifrån alla företester med poäng utifrån prestation i varje
test, där snabbast och högst resultat i varje test gav lägst poäng. Alla poäng
räknades ihop och FP delades sedan in i två grupper där jämlika spelare valdes till
att delta i varsin grupp, TG (n=12) eller KG (n=12). Då tre spelare från TG
genomförde <10 pass och två spelare från KG inte genomförde testerna efter
träningsperioden analyserades data från n=9 i TG och n=10 i KG.
2.2 Testprocedur
Alla tester utfördes efter en standardiserad uppvärmning som innehöll jogging,
dynamisk rörlighet och maximala sprinter. En vecka innan första testtillfället
utförde alla spelare en familisering av alla tester. Under båda testtillfällena
utfördes löptesterna på en konstgräsplan i fotbollsskor medan hopptestet utfördes
på plant, hårt underlag utan skor. Under första testtillfället utfördes testerna
inomhus och under andra testtillfället utfördes testerna utomhus. Testerna utfördes
i ordningen där det mest anaerobiska testet, countermovement jump (CMJ),
utfördes först i följd av 20m sprinttest och sist 40m modifierat T-test som ansågs
som det mest aerobiska testet.
Countermovement jump. Vertikal hoppförmåga mättes i ett CMJ (Markovic,
Dizdar, Jukic, & Cardinale, 2004). Hopphöjden mättes med Muscle Lab ljusmatta
(Ergotest Innovation a.s., Porsgrunn, Norway). FP var instruerade att ha armarna
på höften under hela hoppet, behålla raka ben i hoppet och landning och inte landa
på hälarna. Varje FP utförde tre CMJ där medelvärdet av höjden från de tre
hoppen användes i dataanalysen.
20m sprinttest. Acceleration (0-10m) och totaltid (0-20m) mättes i ett 20m
sprinttest med mellantid vid 10m (Franco-Marques et al., 2015). Till tidtagning
användes Muscle Lab ljusgrindar (Ergotest Innovation a.s., Porsgrunn, Norway)
som placerades ut vid 0m, 10m och 20m. Spelarna startade 0,5m före den första
7
ljusgrinden för att förhindra att de startade tiden innan testet. Höjden på
ljusgrindarna var 90cm. FP utförde tre maximala sprinttester där den snabbaste
totaltiden och snabbaste accelerationen (0-10m) användes till dataanalysen.
40m modifierat T-test. FP utförde ett agilitytest som var modifierat utifrån ett test
som tidigare har använts på fotbollsspelare (McGawley & Andersson, 2013). Till
tidtagning användes Muscle Lab ljusgrindar (Ergotest Innovation a.s., Porsgrunn,
Norway) som placerades ut vid start/mål. Spelarna startade 0,5m före den första
ljusgrinden för att förhindra att de startade tiden innan testet. Höjden på
ljusgrindarna var 90cm. Testet utfördes två gånger per FP, utan reaktionsstimuli.
Första testet var den första riktningsförändringen till höger och andra testet var
den första riktningsförändringen till vänster. Medelvärdet av tiden på de två
testerna användes i dataanalysen.
2.3 Träningsprogram
TG gruppen utförde PA-övningar under 15-20 minuter som ett tillägg i
fotbollsträning 2 gånger i veckan under 8 veckor. Spelarna genomförde 10-14 av
16 pass då varje spelare inte hade möjlighet att delta på varje pass. Alla träningar
genomfördes på fotbollsplan av konstgräs. Varje pass var separerad med minst 48
timmar och utfördes direkt efter fotbollsuppvärmningen för att säkerställa att
spelarna behöll sig i ett utvilat tillstånd så de kunde få optimala förhållanden för
att genomföra övningarna med maximal insats. De plyometriska övningarna
klassas som lågintensiva (Ratamess, 2012) och inkluderade hopp (hopprep,
skridskohopp, häckhopp), kast (fram och sidled) samt forcerade landningar (tabell
1). Progressionen i PA träningarna var från 52 till 100 kontakter (markkontakter i
hoppövningar, kast och riktningsförändringar). Agilityövningarna inkluderade två
banor, 25-30m, med 90° och 180° riktningsförändringar. Varje pass innehöll 5
övningar och alla pass utfördes på konstgräs. Medan TG utförde PA-övningar
utförde KG matchinriktade fotbollsövningar som uppspel och smålagsspel.
8
Tabell 1 8 veckors träningsprogram med plyometri och agility (PA) övningar och progressionen i kontakter och riktningsförändringar (RF) för varje pass.
PA övningar Pass 1, 3 Pass 5, 7 Pass 9, 11 Pass 13, 15
Landning, springa i sidled 4 5 6 7
Knäböjskast sida 20 20 30 30
Häckar, sidled 10 15 21 21
Skridskohopp 12 14 18 21
Agility ”5, 10, 10” 6 RF 9 RF 12 RF 12 RF
Antal kontakter 52 63 87 91
PA övningar Pass 2, 4 Pass 6, 8 Pass 10, 12 Pass 14, 16
Forcerad landning 5 5 6 6
Knäböjskast, fram 10 10 15 20
Häckar 12 14 18 24
Hopprep 20 20 30 30
Agility ”3 cone drill” 15 RF 15 RF 20 RF 20 RF
Antal kontakter 62 64 89 100
2.4 Dataanalys
All data rapporteras i form av medelvärde ± standardavvikelse (SD). The
Statistical Package for the Social Sciences (SPSS, 22.0) användes för analys av
den insamlade datan. Normalfördelningen på den insamlade datan av FP från TG
som genomfört ≥ 10 PA pass (n=9) och från KG som genomfört båda
testtillfällena (n=10) granskades med Shapiro-Wilk´s test. Normalfördelad data
testades i parat t-test för att undersöka träningseffekten för grupperna. För att
undersöka skillnaden mellan förändringarna hos grupperna utfördes ett oparat t-
test. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05.
2.5 Forskningsetiska överväganden
Studiens träningsupplägg grundades på tidigare forskning gjord på ungdomar.
Föräldrar och ungdomar blev väl informerade om hur studien skulle gå till och
försökspersonernas data behandlade konfidentiellt. Föräldrar och ungdomar skrev
på ett samtyckes formulär där det framgick att deltagandet var helt och hållet
9
frivilligt och det när som helst var okej att avbryta deltagandet utan anledning till
varför.
3. Resultat
3.1 Bortfall
Ingen av deltagarna deltog i alla 16 PA-pass. Två spelare genomförde 14 pass (81
%), två spelare genomförde 13 pass (80 %), fyra spelare genomförde 12 pass (75
%) och en spelare genomförde 10 pass (63 %). Tre spelare genomförde färre än
10 pass och därför blev TG n= 9. Två FP från KG genomförde inte testerna efter
träningsperioden och av den orsaken blev KG n=10.
3.2 Träningseffekt
Varken KG eller TG visade en signifikant förändring i CMJ mellan testtillfällena
(figur 1). KG visade en signifikant förbättring på 0-10m sprint (p=0,001), medan
TG inte visade på någon signifikant förändring (figur 2). På 0-20m sprint visade
även där KG en signifikant förbättring (p=0,028) medan TG inte visade på någon
signifikant förändring (figur 3). I 40m modifierat t-test visade både KG (p<0,001)
och TG (p=0,024) en signifikant förbättring mellan testtillfällena (figur 4).
Figur 1. Medelvärdet ± SD på countermovement jump före och efter träningsperioden hos kontrollgruppen (KG) och träningsgruppen (TG).
0
5
10
15
20
25
30
35
KG TG
Höjd (cm)
Före Efter
10
Figur 2 Medelvärdet ± SD på 10m sprint före och efter träningsperioden hos kontrollgruppen (KG) och träningsgruppen (TG). * = Signifikant förändring (p<0.05).
Figur 3 Medelvärdet ± SD på 20m sprint före och efter träningsperioden hos kontrollgruppen (KG) och träningsgruppen (TG). * = Signifikant förändring (p<0.05).
1,9
1,95
2
2,05
2,1
2,15
2,2
2,25
KG TG
Tid (s)
Före
Efter
3,4 3,45 3,5 3,55 3,6 3,65 3,7 3,75 3,8 3,85 3,9
KG TG
Tid (s)
Före
Efter
*
*
*
*
11
Figur 4 Medelvärdet ± SD på 40m modifierat t-test före och efter träningsperioden hos kontrollgruppen (KG) och träningsgruppen (TG). * = Signifikant förändring (p<0.05). 3.3 Förändring mellan grupper
Förändringarna från före till efter träningsperioden mellan grupperna presenteras i
tabell 2. Förändringen i CMJ var inte signifikant medan förändringen i
acceleration (0-10m) visade att KG hade en signifikant större förändring jämfört
med TG (p=0,008). I snabbhet och agility var det en tendens till skillnad mellan
grupperna men den var ej signifikant.
Tabell 2 Medelvärde ± SD på förändringen mellan före och efter träningsperioden hos kontrollgruppen (KG) och träningsgruppen (TG). * = Signifikant skillnad mellan grupperna (p<0,05)
KG (n=10) TG (n=9) P-värde
CMJ (cm) 0,84 ± 1,6 -0,14 ± 1,7 0,221
Acceleration: 0-10m sprint (s) -0,073 ± 0,05 0,036 ± 0,1 0,008*
Snabbhet: 0-20-m sprint (s) -0,057 ± 0,07 0,039 ± 0,1 0,078
Agility t-test (s) -0,41 ± 0,2 -0,22 ± 0,2 0,081
9,8
10
10,2
10,4
10,6
10,8
11
11,2
11,4
KG TG
Tid (s)
Före
Efter
*
* * *
12
4. Diskussion
4.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka effekten av att lägga till 16 pass PA-
träning under fotbollsträning jämfört med endast fotbollsträning på acceleration,
snabbhet, vertikal hoppförmåga och agility hos unga manliga fotbollsspelare.
Resultatet visade ingen signifikant förbättring hos TG jämfört med KG vilket inte
stämde överens med hypotesen.
De två träningsformerna, plyometrisk träning och agility, valdes att utföras som
ett komplement till fotbollsträning då plyometrisk träning visat sig vara
idrottsspecifik, effektiv, ekonomisk och en lättimplementerad träningsform i
fotbollsträning (Diallo, Dore, Duche & Van Praagh, 2001). Plyometri har även
visat förbättringar i flera explosiva moment som reaktiv styrka, explosiv
hoppstyrka, sprint och riktningsförändringar (Diallo et al., 2001). Även agility har
visat sig vara en positiv kvalité hos fotbollsspelare (Reilly et al., 2000b) då högre
rankade spelare besitter kapaciteten att snabbare förflytta sig i
riktningsförändringar än sämre rankade fotbollsspelare.
Tidigare studie på unga fotbollsspelare (14-15 år) som kombinerade plyometri-
med sprintträning visade signifikant förbättring på prestation i agility (Villareal et
al., 2015). Detta resultat kan stödja denna studie som visade en signifikant
förbättring av agility hos TG som kombinerade plyometri och agility. Tidigare
studie på ungdomar har visat att sprintträning med riktningsförändringar visat
positiv effekt på prestationen i agility, vilket också stämmer överens med denna
studie (Pettersen & Mathisen, 2012) Ingen signifikant förbättring visades hos TG i
CMJ, acceleration eller snabbhet trots att flera andra studier visat förbättring med
plyometrisk träning på dessa kvaliteér (Ramires-Campillo et al., 2015; Meylan &
Malatesta, 2009; Michalidis et al., 2013). Det kan ha varit svårt att få signifikanta
förbättringar i denna studie då TG endast genomförde 10-14 PA-pass under 8
veckor. Tidigare studier visade resultat efter 12-24 pass plyometri där varje pass
utfördes 2 gånger i veckan vilket är skillnaden med denna studie (Ramires-
13
Campillo et al., 2015; Meylan et al., 2009; Michalidis et al., 2013). Mängden
träningsstimuli från PA-träning kan ha varit för låg för att ge spelarna en adaption
till träningen alternativt att återhämtningsperioden var för lång. Att TG visade
effekt på agility och inte de andra kvalitéerna kan bero på den spicifika
agilityträningen i kombination med fotbollsträning. Då fotboll innehåller ett stort
antal riktningsförändringar (Bloomfield, Polman & O´Donoghue, 2007) och
träningsplaneringen bestod av specifika agilitybanor som liknade det 40m
modifierade t-testet var kan de ha bidragit till en större träningseffekt av agility
och bättre testresultat än på acceleration, snabbhet och vertikal hoppförmåga.
Ett intressant resultat som presenteras i denna studie är att KG visade signifikanta
förbättringar i acceleration, snabbhet och agility efter 8 veckors fotbollsträning.
Då KG utförde smålagsspel och andra matchliknande övningar under tiden som
TG utförde PA-övningar kan detta resultat stödjas av studier som visat att
smålagsspel har ökat prestationen i sprint och agility jämfört med specifik
agilityträning (Chaouachi, Chtara, Hammami, Chtara, Turki & Castagna 2014;
Young & Rogers, 2014). Att fotbollsträningen förbättrade löptesterna kan
förklaras av en studie som visat att spelet för unga fotbollsspelare innehåller 55 %
löpning (Capranica, Tessitore, Guidetti & Figura, 2001) och att en fotbollsmatch
innehåller en stor del riktningsförändringar (Bloomfield, Polman & O´Donoghue,
2007). Dock visades signifikant skillnad mellan ändringar i KG jämfört med TG i
acceleration (0-10m). I snabbhet (0-20m) och agility visades en tendens till
skillnad mellan grupperna men den var inte signifikant. Varken TG eller KG
visade en förbättring av vertikal hoppförmåga i CMJ. Som nämnts tidigare har
plyometrisk träning visat positiv effekt på vertikal hoppförmåga men intensiteten
och volymen av PA träning i denna studie kan ha varit för låg för att ge resultat på
CMJ. Att fotbollsträningen inte gav effekt på CMJ kan bero på att spelet för unga
fotbollsspelare endast innehåller 3 % hopp (Capranica, Tessitore, Guidetti, &
Figura, 2001).
Då många plyometriska övningar liknar rörelser och övningar barn och ungdomar
gör i vardagen (Chu, Faigenbaum & Falkel, 2006) och plyometrisk träning har
visat sig vara idrottsspecifik (Diallo et al., 2001) samt att en elitfotbollsspelare gör
mer än 700 riktningsförändringar (Bloomfield et al., 2007) kan det betyda att
14
fotbollsspelare redan har en bra grund i plyometrisk träning och agility dessutom
att fotbollsträning förbättrar kvalitéer som snabbhet, acceleration och agility.
Detta skulle kunna innebära att utgångspunkten i träningsprogrammet hade kunnat
vara med en högre intensitet och volym då träningsstimuli kan ha blivit för lågt då
spelarna redan hade en grundstyrka för PA. Övningar med lågintensitet kan ha
ersatts av medel eller högintensiva övningar för att få en större adaption till
träningen.
4.2 Metoddiskussion
Testerna utfördes vid första tillfället i en inomhushall på en konstgräsplan där
spelarna inte påverkades av vädret under testerna. Det andra testtillfället var
utomhus på en konstgräsplan, då det inte fanns tillgång till inomhusplanen.
Utomhus kan testresultaten påverkats av vädret. För optimala testtillfällen borde
båda testtillfällena utförts på samma inomhusplan för att inte påverkas av yttre
omständigheter. För att standardisera testerna skulle FP blivit ombedda att inte
tränat dagen innan eller samma dag. På grund av träningar och gymnastik under
skoltid kunde dessa träningar inte påverkas och kan då ha påverkat spelares
resultat under testen.
För att få en hög validitet på testet så var den ursprungliga planen att utföra två t-
test test åt vardera håll men på grund av tidsbrist utfördes endast ett t-test åt varje
håll. Då detta test var det mest aeroba och psykologiskt krävande testet var det
störst risk för fel i utförande, att då endast ha tillgång till ett test åt varje håll var
inte optimalt till dataanalysen. T-testet modifierades från tidigare studie där FP
hade ett reaktionsstimuli efter fem meter (McGawley & Andersson, 2013). För att
minska felkällor och endast bedöma kapaciteten av att behålla fart i
riktningsförändring utan reaktionsstimuli. Ursprungliga planen för studien var att
TG skulle utföra 12 PA-pass under 6 veckor. På grund av personliga
omständigheter kunde inte alla FP utföra två pass i vecka under 6 veckor så
träningsplaneringen förlängdes till 8 veckor och bara 9 spelare genomförde minst
10 pass.
15
4.3 Slutsats
Denna studie visar att ett progressivt träningsprogram med kombinationen av
plyometri och agilityträning (PA) under 10-14 pass inom loppet av 8 veckor som
ett tillägg i fotbollsträning inte förbättrar vertikal hoppförmåga, acceleration eller
snabbhet hos unga fotbollsspelare. PA under 10-14 pass inom loppet av 8 veckor
som ett tillägg i fotbollsträning var dock tillräckligt för att ge signifikant
förbättring i agility. Studien visar att endast fotbollsträning har en positiv effekt på
prestationen i acceleration, snabbhet och agility.
Tack till
Handledare Kerry McGawley
16
5. Referenser
Ackland, T. R., Elliott, B., & Bloomfield, J. (2009). Applied anatomy and biomechanics in sport. Champaign: Human Kinetics. Aghajani, R., Hojjati, Z., & Elmiyeh, A. (2014). The effects of pyometric and resistance training on explosive power and strength of young male volleyball players. Annals of Applied Sport Science, 2(1), 45-52. Barnes, C., Archer, D., Hogg, B., & Bradley, P. (2014). The evolution of physical and technical performance parameters in the english premier league. International Journal of Sports Medicine, 35(13), 1095-1100. Bengtsson, A., Bogsjö, A., Brusvik, P., Ekvall, D., Eliasson, P. G., Hammar, U., et al. (2014). Svenska Fotbollsförbundets Tränarutbildning B Ungdom. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Bloomfield, J., Polman, R., & O ́Donoghue P. (2007). Physical demands of different positions in FA Premier League soccer. Journal of Sports Science & Medicine, 6(1), 63-70 Capranica, L., Tessitore, A., Guidetti, L., & Figura, F. (2001). Heart rate and match analysis in pre-pubescent soccer players. Journal of sports sciences, 19(6), 379-384. Castagna, C., D'ottavio, S., & Abt, G. (2003). Activity profile of young soccer players during actual match play. The Journal of Strength & Conditioning Research, 17(4), 775-780. Chaouachi, A., Chtara, M., Hammami, R., Chtara, H., Turki, O., & Castagna, C. (2014). Multidirectional sprints and small-sided games training effect on agility and change of direction abilities in youth soccer. The Journal of Strength & Conditioning Research, 28(11), 3121-3127. Chmielewski, T. L., Myer, G. D., Kauffman, D., & Tillman, S. M. (2006). Plyometric exercise in the rehabilitation of athletes: physiological responses and clinical application. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 36(5), 308-319. Chu, D. A., Faigenbaum, A. D., & Falkel, J. E. (2006). Progressive plyometrics for kids. Monterey: Healthy Learning. Diallo, O., Dore, E., Duche, P., & Van Praagh, E. (2001). Effects of plyometric training followed by a reduced training programme on physical performance in prepubescent soccer players. Journal of sports medicine & physical fitness, 41(3), 342. Franco-Márquez, F., Rodríguez-Rosell, D., González-Suárez, J. M., Pareja-Blanco, F., Mora-Custodio, R., Yañez-García, J. M., & González-Badillo, J. J. (2015). Effects of combined resistance training and plyometrics on physical
17
performance in young soccer players. International journal of sports medicine, 36(11), 906-914. Fishbeck, M., Janot, J., Heil, C., Alsheskie, E., Daleiden, A., Erickson, E., et al. (2013). The effects of plyometric and agility training on balance and functional measures in middle aged and older adults. Journal of Fitness Research, 2(1), 30-40. Hoff, J., & Helgerud, J. (2004). Endurance and strength training for soccer players: Physiological considerations. Sports Medicine, 34(3), 165–180. Ingle, L., Sleap, M., & Tolfrey, K. (2006). The effect of a complex training and detraining programme on selected strength and power variables in early pubertal boys. Journal of sports sciences, 24(9), 987-997. Kotzamanidis, C. (2006). Effect of plyometric training on running performance and vertical jumping in prepubertal boys. The Journal of Strength & Conditioning Research, 20(2), 441-445. Little, T., & Williams, A. G. (2005). Specificity of acceleration, maximum speed, and agility in professional soccer players. The Journal of Strength & Conditioning Research, 19(1), 76-78. Markovic, G., Dizdar, D., Jukic, I., & Cardinale, M. (2004). Reliability and factorial validity of squat and countermovement jump tests. The Journal of Strength & Conditioning Research, 18(3), 551-555. Matavulj, D., Kukolj, M., Ugarkovic, D., Tihanyi, J., & Jaric, S. (2001). Effects of plyometric training on jumping performance in junior basketball players. Journal of sports medicine and physical fitness, 41(2), 159. McGawley, K., & Andersson, P. I. (2013). The order of concurrent training does not affect soccer-related performance adaptations. International Journal of Sports Medicine, 34(11), 983-90. Meylan, C., Cronin, J., Oliver, J., Hughes, M., & Manson, S. (2014). An evidence-based model of power development in youth soccer. International Journal of Sports Science & Coaching, 9(5), 1241-1264. Meylan, C., & Malatesta, D. (2009). Effects of in-season plyometric training within soccer practice on explosive actions of young players. The Journal of Strength & Conditioning Research, 23 (9), 2605-2613 Michailidis, Y., Fatouros, I. G., Primpa, E., Michailidis, C., Avloniti, A., Chatzinikolaou, A., et al. (2013). Plyometric trainability in preadolescent soccer athletes. The Journal of Strength & Conditioning Research, 27 (1), 38-49. Mohr, M., Krustrup, P., & Bangsbo, J. (2011). Match performance of high-standard soccer players with special reference to development of fatigue. Journal of Sports Sciences, 21(7), 519-528.
18
Pettersen, S. A., & Mathisen, G. E. (2012). Effect of short burst activities on sprint and agility performance in 11-to 12-year-old boys. The Journal of Strength & Conditioning Research, 26(4), 1033-1038. Ramírez-Campillo, R., Gallardo, F., Henriquez-Olguín, C., Meylan, C. M., Martínez, C., Álvarez, C., et al. (2015). Effect of vertical, horizontal and combined plyometric training on explosive, balance and endurance performance of young soccer players. The Journal of Strength & Conditioning Research, 29 (7) 1784-1795. Ratamess, N. (2012). ACSM´s Foundations of strength training and conditioning. Indianapolis: American College of Sports Medicine. Reilly, T., Bangsbo, J., & Franks, A. (2000a) Anthropometric and physiological predispositions for elite soccer. Journal of sports sciences, 18(9) 669– 683. Reilly, T., Williams, AM., Nevill, A., & Franks, A. (2000b) A multidisciplinary approach to talent identification in soccer. Journal of sports sciences,18(9) 695-702. Sheppard, J. M., & Young, W. B. (2006). Agility literature review: Classifications, training and testing. Journal of sports sciences, 24(9), 919-932. Stølen, T., Chamari, K., Castagna, C., & Wisløff, U. (2005). Physiology of soccer. Sports medicine, 35(6), 501-536. Villarreal, E., Suarez-Arrones, L., Requena, B., Haff, GG., & Ferrete, C. (2015). Effects of plyometric and sprint training on physical and technical skill performance in adolescent soccer players. The Journal of Strength & Conditioning Research, 29 (7) 1894–1903. Yanci, J., Los Arcos, A., Salinero, J. J., Mendiguchia, J., Gil, E., Sanesteban, D., & Grande, I. (2015). Effects of different agility training programs among first-grade elementary school students. Collegium antropologicum, 39(1), 87-92. Young, W., & Rogers, N. (2014). Effects of small-sided game and change-of-direction training on reactive agility and change-of-direction speed. Journal of sports sciences, 32(4), 307-314.
19
Bilagor Bilaga 1. Information till försökspersoner och vårdnadshavare Bakgrund Träningsformerna agility och plyometrisk träning (PT) kräver höga nivåer av kraft och effekt då rekryteringen av muskelfibrer, speciellt typ II fibrer (snabba muskelfibrer), är hög vilket gör dessa träningsformer effektiva för att utveckla snabbhet och explosivitet. Agility och PT innehåller många komponenter varav koordination, reaktion-, acceleration- och aktionssnabbhet är högt prioriterade fysiska färdigheter i svenska fotbollsförbundets utbildningsplan för fotbollsspelare mellan 12-14 år. Studier på unga fotbollsspelare (10-15 år) har visat att PT förbättrar flera explosiva aktioner som vertikala hopp, 10- och 20-m sprint och snabbhet i riktningsförändringar. Dessa färdigheter är viktiga hos en fotbollsspelare och kan vara de faktorer som avgör en match. Därför vill jag men denna studie se om unga fotbollsspelare kan utveckla sin explosivitet och snabbhet genom att lägga till agility och plyometrisk träning i deras fotbollsträning under 6 veckor. Syfte Syftet med denna studie är att visa effekten av kombinerad agility och plyometrisk träning på explosivitet och snabbhet hos unga fotbollsspelare mellan 12-14 år. Metod Studiedesign Studien som kommer genomföras är designad för att jämföra effekten av två olika 6-veckors långa träningsprogram på deltagarnas explosivitet och snabbhet: antingen enbart klassisk fotbollsträning (kontrollgrupp, KG) eller fotbollsträning med tillagd agility och plyometrisk träning (interventionsgrupp, AP). Interventionen sker under sex veckor med 2 pass per vecka (12 pass totalt) där AP kommer utföra en kombination av agility och plyometrisk träning som en del under fotbollsträningen direkt efter uppvärmningen. Under tiden fortsätter KG med klassik fotbollsträning som innehåller passningsövningar, uppspelsövningar och spelövningar. Undersökningsmetoder Deltagarna kommer genomgå en familisering av alla tester som kommer utföras en vecka innan de riktiga testerna utförs. Testerna kommer ske en vecka innan och en vecka efter träningsinterventionen och kommer bestå av ett counter movement jump (CMJ) utan hjälp av armar där de placeras på höften, 20 meter sprint som mäter tid på 0-10m och 10-20m och ett agility T-test. För insamling av data kommer fotoceller och ljusmatta användas. Forskningsetiska överväganden Studiens träningsupplägg kommer att grunda sig på tidigare forskning gjord på ungdomar. Föräldrar och ungdomar kommer bli väl informerade om hur studien kommer gå till och försökspersonernas identitet kommer att kodas så att varje deltagare är anonym. Föräldrar och ungdomar kommer att skriva på ett samtyckes formulär (bilaga 1), där det framgår att deltagandet är helt och hållet frivilligt och det när som helst är okej att avbryta deltagandet utan anledning till varför. Försökspersonerna kommer få ta del av en ny träningsform som de inte provat tidigare. Studien kommer förhoppningsvis ge positiva resultat på spelarnas fysiska förmåga och kan efter studien användas som en del av träningen för att bli än mer explosiv och snabb som fotbollsspelare. Vidare information kan fås ifrån Hanna Högbom [email protected] 073-8224070
20
Bilaga 2. Samtyckesformulär
Samtycke till deltagande i forskningsstudie
Nedan ger du ditt samtycke till att ditt barn deltar i den studie där vi undersöker effekten av ett träningsprogram med plyometrisk träning kombinerat med agilityträning på barnens explosivitet och snabbhet. Läs igenom detta noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under med din namnteckning längst ned.
Medgivande
• Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur den kommer att gå till och den tid den tar i anspråk.
• Jag har tillfälle att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och vet vem jag ska vända mig till med frågor.
• Vi deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om vad syftet med deltagandet är.
• Jag är medveten om att jag/mitt barn när som helst under studiens gång kan avbryta sitt deltagande utan att vi behöver förklara varför.
• All data i studien kommer behandlas konfidentiellt, varje deltagare kommer att kodas och testledaren är den enda som har tillgång till varje individs testresultat.
Östersund den ... / ... 2016
.......................................... .......................................... Namnteckning/Förälder Namnförtydligande
Ungdomens medgivande
Min förälder eller någon annan vuxen har förklarat vad jag ska göra i studien. Jag tycker det är OK att delta.
........................................ ................................................. Namnteckning/Ungdom Namnförtydligande