Avdelningen för hälsovetenskap

Examensarbete IV054G

Idrottsvetenskap, 15hp VT2016

Effekten av plyometri kombinerat med agilityträning på unga manliga fotbollsspelare

Hanna Högbom 16/5-16

1

Abstrakt Introduktion: Fotboll är en komplex idrott som innehåller många olika fysiska aktioner. Det har visat sig att de explosiva aktionerna har en avgörande roll i matchbilden för unga fotbollsspelare. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka effekten av att lägga till 16 pass plyometri kombinerat med agilityträning (PA) på acceleration, snabbhet, vertikal hoppförmåga och agility hos unga manliga fotbollsspelare. Metod: Tjugofyra unga manliga fotbollsspelare (13 ± 1 år) rekryterades till studien. Spelarna delades in i en träningsgrupp (TG) och en kontrollgrupp (KG). På grund av närvaro analyserades data från n=9 i TG och n=10 i KG. TG utförde ett program med PA övningar 2 gånger per vecka under 8 veckor som tillägg i fotbollsträning medan KG endast utförde fotbollsträning. Innan och efter träningsprogrammet testades spelarna i countermovement jump (CMJ), 20m sprinttest och agility T-test. Resultat: TG visade en signifikant förbättring i agility (p=0,024) efter jämfört med före träningsperioden. KG visade signifikanta förbättringar i agility (p<0,001), 0-10m sprint (p=0,001) och 0-20m sprint (p=0,028). Ingen signifikant förändring visades mellan grupperna utom 0-10m sprint där KG hade en signifikant större förbättring jämfört med TG (p=0,008). Slutsats: Studien visade att kombinationen av PA träning under 10-14 pass i 8 veckor inte är tillräckligt för att ge en större effekt på CMJ, acceleration, snabbhet eller agility hos unga fotbollsspelare jämfört med endast fotbollsträning. Studien visade att fotbollsträning har en positiv effekt på prestationen i acceleration, snabbhet och agility. Nyckelord: Acceleration, lagidrott, snabbhet, vertikal hoppförmåga Abstract Introduction: Soccer is a complex sport that includes many different physical actions. It has been shown that explosive actions play a crucial role in the outcome of the game. Purpose: The purpose of the present study was to determine the effect of 16 plyometric and agility (PA) training sessions on acceleration, speed and vertical jumping capacity on early pubertal soccer players. Method: Twenty-four young male soccer players (13 ± 1 years) participated in this study. The players were selected as a training group (TG) a control group (KG). TG completed PA exercises 1-2 times per week for eight weeks in addition to football training, while KG performed only soccer training. At baseline and after the training program players were tested in counter-movement jump (CMJ), 20-m sprint and agility T-test. Due to attendance data was analysed for n=9 in TG and n=10 in KG. Results: TG showed a significant improvement in agility (p=0.024) from pre to post training. KG demonstrated significant improvements in agility (p<0.001), 0-10-m sprint (p=0.001) and 0-20-m sprint (p=0.028). No between-group differences were observed except for 0-10-m where KG showed a greater improvement compared to TG (p=0.008). Conclusion: This study indicates that 10-14 sessions of PA training over 8 weeks does not result in improvements in CMJ, acceleration, speed or agility compared with only soccer training. The results from this study also show a positive effect of soccer training on acceleration, speed and agility. Key Words: Acceleration, speed, team sport, vertical jumping capacity

2

Innehållsförteckning

1.  Introduktion  .............................................................................................................  3  

1.1  Syfte  ......................................................................................................................................  5  

1.2  Hypotes  ...............................................................................................................................  5  

2.  Metod  ..........................................................................................................................  5  

2.1  Försökspersoner  .............................................................................................................  5  

2.2  Testprocedur  ....................................................................................................................  6  

2.3  Träningsprogram  ............................................................................................................  7  

2.4  Dataanalys  ..........................................................................................................................  8  

2.5  Forskningsetiska  överväganden  ..............................................................................  8  

3.  Resultat  ......................................................................................................................  9  

3.1  Bortfall  .................................................................................................................................  9  

3.2  Träningseffekt  ..................................................................................................................  9  

3.3  Förändring  mellan  grupper  .....................................................................................  11  

4.  Diskussion  ..............................................................................................................  12  

4.1  Resultatdiskussion  ......................................................................................................  12  

4.2  Metoddiskussion  ..........................................................................................................  14  

4.3  Slutsats  .............................................................................................................................  15  

Referenslista  ..............................................................................................................  16  

Bilagor  ..........................................................................................................................  19  

Bilaga  1  Information  till  försökspersoner  och  vårdnadshavare  

Bilaga  2  Samtyckesformulär  

 

 

3

1. Introduktion

Fotboll är en komplex idrott som ställer höga krav på tekniska färdigheter, aerob

och anaerob kapacitet samt psykologisk och taktisk förmåga. En fotbollsmatch

innehåller många olika fysiska aktioner, till exempel låg- och högintensiv löpning

framåt och bakåt, riktningsförändringar, hopp och tacklingar (Stølen, Chamari,

Castagna & Wisløff, 2005). Under en fotbollsmatch gör en elitfotbollsspelare mer

än 700 riktningsförändringar (Bloomfield, Polman & O´Donoghue, 2007). Det har

visat sig att de explosiva aktionerna som sprinter, hopp och riktningsförändringar,

tillsammans med aerob kapacitet, har en påverkande effekt på matchprestation hos

unga fotbollsspelare (Castagna, D'ottavio & Abt, 2003). Även om snabba sprinter

bara täcker 3 % av den totala matchdistansen hos unga fotbollsspelare (Castagna,

D'ottavio & Abt, 2003) så är de avgörande momenten i en match beroende av de

explosiva och snabba insatserna (Stølen et al., 2005; Reilly, Bangsbo & Franks,

2000a). Genom åren har fotboll utvecklats till att innehålla fler högintensiva och

explosiva moment än tidigare (Barnes, Archer, Hogg & Bradley, 2014) och det

har visats att högre rankade elitfotbollsspelare har fler högintensiva löpningar och

fler explosiva sprinter under en match än lägre rankade elitspelare (Mohr,

Krustrup & Bangsbo, 2011).

Agility har benämnts som förmågan att snabbt och effektivt förflytta sig under

riktningsförändring (Ackland, Elliott & Bloomfield, 2009; Chu, Faigenbaum &

Falkel, 2006). Reilly, Williams, Nevill & Franks (2000b) visade att unga

elitspelare var bättre på agility än unga icke-elitspelare. Hastigheten i en

riktningsförändring beror på flera fysiska komponenter så som teknik,

antropometri, sprinthastighet, reaktiv styrka, koncentrisk styrka och kraft samt

balansen mellan höger och vänster ben (Sheppard & Young, 2006). Då det är

många komponenter som spelar in är det svårt att förutsäga prestationen i agility

utifrån enstaka komponenter. Little & Williams (2005) visade att acceleration,

maximal hastighet och agility var specifika kvalitéer och relativt orelaterade till

varandra och påstår därför att specifik träning för agility borde användas när man

arbetar med elitfotbollsspelare. Tidigare studie på barn (6 år) har visat bättre

4

prestation i agility efter 4 veckor av agilityträning (Yanci, Los Arcos, Salinero,

Mendiguchia, Gil, Sanesteban & Grande, 2015).

Plyometrisk träning är en effektiv träningsform för att utveckla hoppförmåga,

acceleration och snabbheten i korta sprinter (Ramires-Campillo et al., 2015;

Meylan & Malatesta, 2009; Michalidis et al., 2013) som har en bidragande effekt

på prestationsförmågan hos fotbollsspelare (Hoff & Helgerud, 2004). En

plyometrisk övning börjar med en excentrisk fas (förlängning av muskeln) direkt

innan en snabb koncentrisk fas (förkortning av muskeln) (Chu, Faigenbaum &

Falkel, 2006). Kombinationen mellan excentriska fasen direkt innan koncentriska

fasen i en muskelaktion kallas ”stretch-shortening cycle” (SSC) och betyder att

muskeln kan använda mer kraft genom lagrad elastisk energi. Plyometrisk träning

kräver hög kraft och effekt då muskelfiberrekryteringen, speciellt i typ II fibrer

(de snabba muskelfibrerna), är hög vilket gör träningsformen effektiv för att

utveckla snabbhet och explosivitet (Ratamess, 2012). Aktiveringen av SSC

förbättrar muskelns neurala förmåga att producera maximal kraft under så kort tid

som möjligt (Chmielewski, Myer, Kauffman & Tillman, 2006).

För barn och ungdomar innan puberteten (9-12 år) anses plyometrisk träning för

förbättring av fart och kraftutveckling vara träningsformen som har optimal

träningsbarhet (Meylan, Cronin, Oliver, Hughes & Manson, 2014). Samma studie

visade att äldre ungdomars (13-15 år) primära fokus bör ligga på kraftutveckling i

grundläggande rörelsemönster men med ett sekundärt fokus på plyometrisk

träning. Ytterligare studier har visat att plyometrisk träning kan förbättra

explosiva kontraktioner hos både pre-pubertala (Ingle, Sleap & Tolfrey 2006;

Kotzamanidis, 2006) och pubertala (Aghajani, Hojjati & Elmiyeh, 2014;

Matavulj, Kukolj, Ugarkovic, Tihanyi & Jaric, 2001) ungdomar. Risken för

skador har ofta benämnts vid diskussioner om plyometrisk träning. Extrema

former av plyometrisk träning som höga ”drop-jump” kan vara direkt skadliga vid

dålig teknik och otillräcklig muskelstyrka (Bengtsson et al., 2014). För att minska

risken för skador krävs rätt teknik och ett progressivt träningsprogram som börjar

på en relativt låg belastning (Bengtsson et al., 2014; Chu, Faigenbaum & Falkel,

2006). Många plyometriska övningar liknar rörelser barn gör under lekar och i

5

sporter så det krävs ingen speciell styrkenivå för att börja ett lågintensivt

plyometriskt träningsprogram (Chu, Faigenbaum & Falkel, 2006).

Tidigare forskning på kombinationen av plyometrisk- och agilityträning (PA) har

gjorts på friska kvinnor (> 40 år) och visat sig ge positiv effekt på funktionella

förmågor som balans och agility (Fishbeck et al., 2013). Till dagsdatum har ingen

tidigare forskning med kombinationen av plyometri och agility har testats på unga

manliga fotbollsspelare.

Då kvalitéer som explosiva moment och snabba riktningsförändringar har en så

betydande roll i en fotbollsmatch skulle träningsformer som bidrar till

utvecklingen av dessa kvalitéer kunna vara ett effektivt komplement till

fotbollsträning.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie var att undersöka effekten av att lägga till 16 pass PA

under fotbollsträning jämfört med endast fotbollsträning på acceleration,

snabbhet, vertikal hoppförmåga och agility hos unga manliga fotbollsspelare.

1.2 Hypotes

Att lägga till PA under fotbollsträning visar en större signifikant förbättring på

acceleration, snabbhet, vertikal hoppförmåga och agility hos träningsgruppen

(TG) jämfört med kontrollgruppen (KG) som endast utförde fotbollsträning.

2. Metod

2.1 Försökspersoner

Tjugofyra unga manliga fotbollsspelare (13 ± 1 år) rekryterades till studien. Alla

försökspersoner (FP) spelade för samma fotbollsklubb och var delaktig i

organiserad fotbollsträning 3-4 gånger i veckan. FP och föräldrar blev

informerade om tesproceduren och träningsprogrammet (bilaga 1) och blev

ombädda att skriva under ett skriftligt samtyckesformulär innan studien

6

påbörjades (bilaga 2). Där tydliggjordes det att all insamlad data behandlas

konfidentiellt, att deltagandet var helt frivilligt och att det gick att avbryta sitt

deltagande när som helst utan förklaring. De blev också informerade om att KG

hade möjlighet att utföra samma träningsprogram som TG genomförde efter

studien. FP rankades utifrån alla företester med poäng utifrån prestation i varje

test, där snabbast och högst resultat i varje test gav lägst poäng. Alla poäng

räknades ihop och FP delades sedan in i två grupper där jämlika spelare valdes till

att delta i varsin grupp, TG (n=12) eller KG (n=12). Då tre spelare från TG

genomförde <10 pass och två spelare från KG inte genomförde testerna efter

träningsperioden analyserades data från n=9 i TG och n=10 i KG.

2.2 Testprocedur

Alla tester utfördes efter en standardiserad uppvärmning som innehöll jogging,

dynamisk rörlighet och maximala sprinter. En vecka innan första testtillfället

utförde alla spelare en familisering av alla tester. Under båda testtillfällena

utfördes löptesterna på en konstgräsplan i fotbollsskor medan hopptestet utfördes

på plant, hårt underlag utan skor. Under första testtillfället utfördes testerna

inomhus och under andra testtillfället utfördes testerna utomhus. Testerna utfördes

i ordningen där det mest anaerobiska testet, countermovement jump (CMJ),

utfördes först i följd av 20m sprinttest och sist 40m modifierat T-test som ansågs

som det mest aerobiska testet.

Countermovement jump. Vertikal hoppförmåga mättes i ett CMJ (Markovic,

Dizdar, Jukic, & Cardinale, 2004). Hopphöjden mättes med Muscle Lab ljusmatta

(Ergotest Innovation a.s., Porsgrunn, Norway). FP var instruerade att ha armarna

på höften under hela hoppet, behålla raka ben i hoppet och landning och inte landa

på hälarna. Varje FP utförde tre CMJ där medelvärdet av höjden från de tre

hoppen användes i dataanalysen.

20m sprinttest. Acceleration (0-10m) och totaltid (0-20m) mättes i ett 20m

sprinttest med mellantid vid 10m (Franco-Marques et al., 2015). Till tidtagning

användes Muscle Lab ljusgrindar (Ergotest Innovation a.s., Porsgrunn, Norway)

som placerades ut vid 0m, 10m och 20m. Spelarna startade 0,5m före den första

7

ljusgrinden för att förhindra att de startade tiden innan testet. Höjden på

ljusgrindarna var 90cm. FP utförde tre maximala sprinttester där den snabbaste

totaltiden och snabbaste accelerationen (0-10m) användes till dataanalysen.

40m modifierat T-test. FP utförde ett agilitytest som var modifierat utifrån ett test

som tidigare har använts på fotbollsspelare (McGawley & Andersson, 2013). Till

tidtagning användes Muscle Lab ljusgrindar (Ergotest Innovation a.s., Porsgrunn,

Norway) som placerades ut vid start/mål. Spelarna startade 0,5m före den första

ljusgrinden för att förhindra att de startade tiden innan testet. Höjden på

ljusgrindarna var 90cm. Testet utfördes två gånger per FP, utan reaktionsstimuli.

Första testet var den första riktningsförändringen till höger och andra testet var

den första riktningsförändringen till vänster. Medelvärdet av tiden på de två

testerna användes i dataanalysen.

2.3 Träningsprogram

TG gruppen utförde PA-övningar under 15-20 minuter som ett tillägg i

fotbollsträning 2 gånger i veckan under 8 veckor. Spelarna genomförde 10-14 av

16 pass då varje spelare inte hade möjlighet att delta på varje pass. Alla träningar

genomfördes på fotbollsplan av konstgräs. Varje pass var separerad med minst 48

timmar och utfördes direkt efter fotbollsuppvärmningen för att säkerställa att

spelarna behöll sig i ett utvilat tillstånd så de kunde få optimala förhållanden för

att genomföra övningarna med maximal insats. De plyometriska övningarna

klassas som lågintensiva (Ratamess, 2012) och inkluderade hopp (hopprep,

skridskohopp, häckhopp), kast (fram och sidled) samt forcerade landningar (tabell

1). Progressionen i PA träningarna var från 52 till 100 kontakter (markkontakter i

hoppövningar, kast och riktningsförändringar). Agilityövningarna inkluderade två

banor, 25-30m, med 90° och 180° riktningsförändringar. Varje pass innehöll 5

övningar och alla pass utfördes på konstgräs. Medan TG utförde PA-övningar

utförde KG matchinriktade fotbollsövningar som uppspel och smålagsspel.

8

Tabell 1 8 veckors träningsprogram med plyometri och agility (PA) övningar och progressionen i kontakter och riktningsförändringar (RF) för varje pass.

PA övningar Pass 1, 3 Pass 5, 7 Pass 9, 11 Pass 13, 15

Landning, springa i sidled 4 5 6 7

Knäböjskast sida 20 20 30 30

Häckar, sidled 10 15 21 21

Skridskohopp 12 14 18 21

Agility ”5, 10, 10” 6 RF 9 RF 12 RF 12 RF

Antal kontakter 52 63 87 91

PA övningar Pass 2, 4 Pass 6, 8 Pass 10, 12 Pass 14, 16

Forcerad landning 5 5 6 6

Knäböjskast, fram 10 10 15 20

Häckar 12 14 18 24

Hopprep 20 20 30 30

Agility ”3 cone drill” 15 RF 15 RF 20 RF 20 RF

Antal kontakter 62 64 89 100

2.4 Dataanalys

All data rapporteras i form av medelvärde ± standardavvikelse (SD). The

Statistical Package for the Social Sciences (SPSS, 22.0) användes för analys av

den insamlade datan. Normalfördelningen på den insamlade datan av FP från TG

som genomfört ≥ 10 PA pass (n=9) och från KG som genomfört båda

testtillfällena (n=10) granskades med Shapiro-Wilk´s test. Normalfördelad data

testades i parat t-test för att undersöka träningseffekten för grupperna. För att

undersöka skillnaden mellan förändringarna hos grupperna utfördes ett oparat t-

test. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05.

2.5 Forskningsetiska överväganden

Studiens träningsupplägg grundades på tidigare forskning gjord på ungdomar.

Föräldrar och ungdomar blev väl informerade om hur studien skulle gå till och

försökspersonernas data behandlade konfidentiellt. Föräldrar och ungdomar skrev

på ett samtyckes formulär där det framgick att deltagandet var helt och hållet

9

frivilligt och det när som helst var okej att avbryta deltagandet utan anledning till

varför.

3. Resultat

3.1 Bortfall

Ingen av deltagarna deltog i alla 16 PA-pass. Två spelare genomförde 14 pass (81

%), två spelare genomförde 13 pass (80 %), fyra spelare genomförde 12 pass (75

%) och en spelare genomförde 10 pass (63 %). Tre spelare genomförde färre än

10 pass och därför blev TG n= 9. Två FP från KG genomförde inte testerna efter

träningsperioden och av den orsaken blev KG n=10.

3.2 Träningseffekt

Varken KG eller TG visade en signifikant förändring i CMJ mellan testtillfällena

(figur 1). KG visade en signifikant förbättring på 0-10m sprint (p=0,001), medan

TG inte visade på någon signifikant förändring (figur 2). På 0-20m sprint visade

även där KG en signifikant förbättring (p=0,028) medan TG inte visade på någon

signifikant förändring (figur 3). I 40m modifierat t-test visade både KG (p<0,001)

och TG (p=0,024) en signifikant förbättring mellan testtillfällena (figur 4).

Figur 1. Medelvärdet ± SD på countermovement jump före och efter träningsperioden hos kontrollgruppen (KG) och träningsgruppen (TG).

0  

5  

10  

15  

20  

25  

30  

35  

KG   TG  

Höjd  (cm)  

Före  Efter  

10

Figur 2 Medelvärdet ± SD på 10m sprint före och efter träningsperioden hos kontrollgruppen (KG) och träningsgruppen (TG). * = Signifikant förändring (p<0.05).

Figur 3 Medelvärdet ± SD på 20m sprint före och efter träningsperioden hos kontrollgruppen (KG) och träningsgruppen (TG). * = Signifikant förändring (p<0.05).

1,9  

1,95  

2  

2,05  

2,1  

2,15  

2,2  

2,25  

KG   TG  

Tid  (s)  

Före  

Efter  

3,4  3,45  3,5  3,55  3,6  3,65  3,7  3,75  3,8  3,85  3,9  

KG   TG  

Tid  (s)  

Före  

Efter  

*

*

*

*

11

Figur 4 Medelvärdet ± SD på 40m modifierat t-test före och efter träningsperioden hos kontrollgruppen (KG) och träningsgruppen (TG). * = Signifikant förändring (p<0.05). 3.3 Förändring mellan grupper

Förändringarna från före till efter träningsperioden mellan grupperna presenteras i

tabell 2. Förändringen i CMJ var inte signifikant medan förändringen i

acceleration (0-10m) visade att KG hade en signifikant större förändring jämfört

med TG (p=0,008). I snabbhet och agility var det en tendens till skillnad mellan

grupperna men den var ej signifikant.

Tabell 2 Medelvärde ± SD på förändringen mellan före och efter träningsperioden hos kontrollgruppen (KG) och träningsgruppen (TG). * = Signifikant skillnad mellan grupperna (p<0,05)

KG (n=10) TG (n=9) P-värde

CMJ (cm) 0,84 ± 1,6 -0,14 ± 1,7 0,221

Acceleration: 0-10m sprint (s) -0,073 ± 0,05 0,036 ± 0,1 0,008*

Snabbhet: 0-20-m sprint (s) -0,057 ± 0,07 0,039 ± 0,1 0,078

Agility t-test (s) -0,41 ± 0,2 -0,22 ± 0,2 0,081

9,8  

10  

10,2  

10,4  

10,6  

10,8  

11  

11,2  

11,4  

KG   TG  

Tid  (s)  

Före  

Efter  

*

* * *

12

4. Diskussion

4.1 Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att undersöka effekten av att lägga till 16 pass PA-

träning under fotbollsträning jämfört med endast fotbollsträning på acceleration,

snabbhet, vertikal hoppförmåga och agility hos unga manliga fotbollsspelare.

Resultatet visade ingen signifikant förbättring hos TG jämfört med KG vilket inte

stämde överens med hypotesen.

De två träningsformerna, plyometrisk träning och agility, valdes att utföras som

ett komplement till fotbollsträning då plyometrisk träning visat sig vara

idrottsspecifik, effektiv, ekonomisk och en lättimplementerad träningsform i

fotbollsträning (Diallo, Dore, Duche & Van Praagh, 2001). Plyometri har även

visat förbättringar i flera explosiva moment som reaktiv styrka, explosiv

hoppstyrka, sprint och riktningsförändringar (Diallo et al., 2001). Även agility har

visat sig vara en positiv kvalité hos fotbollsspelare (Reilly et al., 2000b) då högre

rankade spelare besitter kapaciteten att snabbare förflytta sig i

riktningsförändringar än sämre rankade fotbollsspelare.

Tidigare studie på unga fotbollsspelare (14-15 år) som kombinerade plyometri-

med sprintträning visade signifikant förbättring på prestation i agility (Villareal et

al., 2015). Detta resultat kan stödja denna studie som visade en signifikant

förbättring av agility hos TG som kombinerade plyometri och agility. Tidigare

studie på ungdomar har visat att sprintträning med riktningsförändringar visat

positiv effekt på prestationen i agility, vilket också stämmer överens med denna

studie (Pettersen & Mathisen, 2012) Ingen signifikant förbättring visades hos TG i

CMJ, acceleration eller snabbhet trots att flera andra studier visat förbättring med

plyometrisk träning på dessa kvaliteér (Ramires-Campillo et al., 2015; Meylan &

Malatesta, 2009; Michalidis et al., 2013). Det kan ha varit svårt att få signifikanta

förbättringar i denna studie då TG endast genomförde 10-14 PA-pass under 8

veckor. Tidigare studier visade resultat efter 12-24 pass plyometri där varje pass

utfördes 2 gånger i veckan vilket är skillnaden med denna studie (Ramires-

13

Campillo et al., 2015; Meylan et al., 2009; Michalidis et al., 2013). Mängden

träningsstimuli från PA-träning kan ha varit för låg för att ge spelarna en adaption

till träningen alternativt att återhämtningsperioden var för lång. Att TG visade

effekt på agility och inte de andra kvalitéerna kan bero på den spicifika

agilityträningen i kombination med fotbollsträning. Då fotboll innehåller ett stort

antal riktningsförändringar (Bloomfield, Polman & O´Donoghue, 2007) och

träningsplaneringen bestod av specifika agilitybanor som liknade det 40m

modifierade t-testet var kan de ha bidragit till en större träningseffekt av agility

och bättre testresultat än på acceleration, snabbhet och vertikal hoppförmåga.

Ett intressant resultat som presenteras i denna studie är att KG visade signifikanta

förbättringar i acceleration, snabbhet och agility efter 8 veckors fotbollsträning.

Då KG utförde smålagsspel och andra matchliknande övningar under tiden som

TG utförde PA-övningar kan detta resultat stödjas av studier som visat att

smålagsspel har ökat prestationen i sprint och agility jämfört med specifik

agilityträning (Chaouachi, Chtara, Hammami, Chtara, Turki & Castagna 2014;

Young & Rogers, 2014). Att fotbollsträningen förbättrade löptesterna kan

förklaras av en studie som visat att spelet för unga fotbollsspelare innehåller 55 %

löpning (Capranica, Tessitore, Guidetti & Figura, 2001) och att en fotbollsmatch

innehåller en stor del riktningsförändringar (Bloomfield, Polman & O´Donoghue,

2007). Dock visades signifikant skillnad mellan ändringar i KG jämfört med TG i

acceleration (0-10m). I snabbhet (0-20m) och agility visades en tendens till

skillnad mellan grupperna men den var inte signifikant. Varken TG eller KG

visade en förbättring av vertikal hoppförmåga i CMJ. Som nämnts tidigare har

plyometrisk träning visat positiv effekt på vertikal hoppförmåga men intensiteten

och volymen av PA träning i denna studie kan ha varit för låg för att ge resultat på

CMJ. Att fotbollsträningen inte gav effekt på CMJ kan bero på att spelet för unga

fotbollsspelare endast innehåller 3 % hopp (Capranica, Tessitore, Guidetti, &

Figura, 2001).

Då många plyometriska övningar liknar rörelser och övningar barn och ungdomar

gör i vardagen (Chu, Faigenbaum & Falkel, 2006) och plyometrisk träning har

visat sig vara idrottsspecifik (Diallo et al., 2001) samt att en elitfotbollsspelare gör

mer än 700 riktningsförändringar (Bloomfield et al., 2007) kan det betyda att

14

fotbollsspelare redan har en bra grund i plyometrisk träning och agility dessutom

att fotbollsträning förbättrar kvalitéer som snabbhet, acceleration och agility.

Detta skulle kunna innebära att utgångspunkten i träningsprogrammet hade kunnat

vara med en högre intensitet och volym då träningsstimuli kan ha blivit för lågt då

spelarna redan hade en grundstyrka för PA. Övningar med lågintensitet kan ha

ersatts av medel eller högintensiva övningar för att få en större adaption till

träningen.

4.2 Metoddiskussion

Testerna utfördes vid första tillfället i en inomhushall på en konstgräsplan där

spelarna inte påverkades av vädret under testerna. Det andra testtillfället var

utomhus på en konstgräsplan, då det inte fanns tillgång till inomhusplanen.

Utomhus kan testresultaten påverkats av vädret. För optimala testtillfällen borde

båda testtillfällena utförts på samma inomhusplan för att inte påverkas av yttre

omständigheter. För att standardisera testerna skulle FP blivit ombedda att inte

tränat dagen innan eller samma dag. På grund av träningar och gymnastik under

skoltid kunde dessa träningar inte påverkas och kan då ha påverkat spelares

resultat under testen.

För att få en hög validitet på testet så var den ursprungliga planen att utföra två t-

test test åt vardera håll men på grund av tidsbrist utfördes endast ett t-test åt varje

håll. Då detta test var det mest aeroba och psykologiskt krävande testet var det

störst risk för fel i utförande, att då endast ha tillgång till ett test åt varje håll var

inte optimalt till dataanalysen. T-testet modifierades från tidigare studie där FP

hade ett reaktionsstimuli efter fem meter (McGawley & Andersson, 2013). För att

minska felkällor och endast bedöma kapaciteten av att behålla fart i

riktningsförändring utan reaktionsstimuli. Ursprungliga planen för studien var att

TG skulle utföra 12 PA-pass under 6 veckor. På grund av personliga

omständigheter kunde inte alla FP utföra två pass i vecka under 6 veckor så

träningsplaneringen förlängdes till 8 veckor och bara 9 spelare genomförde minst

10 pass.

15

4.3 Slutsats

Denna studie visar att ett progressivt träningsprogram med kombinationen av

plyometri och agilityträning (PA) under 10-14 pass inom loppet av 8 veckor som

ett tillägg i fotbollsträning inte förbättrar vertikal hoppförmåga, acceleration eller

snabbhet hos unga fotbollsspelare. PA under 10-14 pass inom loppet av 8 veckor

som ett tillägg i fotbollsträning var dock tillräckligt för att ge signifikant

förbättring i agility. Studien visar att endast fotbollsträning har en positiv effekt på

prestationen i acceleration, snabbhet och agility.

Tack till

Handledare Kerry McGawley

16

5. Referenser

Ackland, T. R., Elliott, B., & Bloomfield, J. (2009). Applied anatomy and biomechanics in sport. Champaign: Human Kinetics. Aghajani, R., Hojjati, Z., & Elmiyeh, A. (2014). The effects of pyometric and resistance training on explosive power and strength of young male volleyball players. Annals of Applied Sport Science, 2(1), 45-52. Barnes, C., Archer, D., Hogg, B., & Bradley, P. (2014). The evolution of physical and technical performance parameters in the english premier league. International Journal of Sports Medicine, 35(13), 1095-1100. Bengtsson, A., Bogsjö, A., Brusvik, P., Ekvall, D., Eliasson, P. G., Hammar, U., et al. (2014). Svenska Fotbollsförbundets Tränarutbildning B Ungdom. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Bloomfield, J., Polman, R., & O ́Donoghue P. (2007). Physical demands of different positions in FA Premier League soccer. Journal of Sports Science & Medicine, 6(1), 63-70 Capranica, L., Tessitore, A., Guidetti, L., & Figura, F. (2001). Heart rate and match analysis in pre-pubescent soccer players. Journal of sports sciences, 19(6), 379-384. Castagna, C., D'ottavio, S., & Abt, G. (2003). Activity profile of young soccer players during actual match play. The Journal of Strength & Conditioning Research, 17(4), 775-780. Chaouachi, A., Chtara, M., Hammami, R., Chtara, H., Turki, O., & Castagna, C. (2014). Multidirectional sprints and small-sided games training effect on agility and change of direction abilities in youth soccer. The Journal of Strength & Conditioning Research, 28(11), 3121-3127. Chmielewski, T. L., Myer, G. D., Kauffman, D., & Tillman, S. M. (2006). Plyometric exercise in the rehabilitation of athletes: physiological responses and clinical application. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 36(5), 308-319. Chu, D. A., Faigenbaum, A. D., & Falkel, J. E. (2006). Progressive plyometrics for kids. Monterey: Healthy Learning. Diallo, O., Dore, E., Duche, P., & Van Praagh, E. (2001). Effects of plyometric training followed by a reduced training programme on physical performance in prepubescent soccer players. Journal of sports medicine & physical fitness, 41(3), 342. Franco-Márquez, F., Rodríguez-Rosell, D., González-Suárez, J. M., Pareja-Blanco, F., Mora-Custodio, R., Yañez-García, J. M., & González-Badillo, J. J. (2015). Effects of combined resistance training and plyometrics on physical

17

performance in young soccer players. International journal of sports medicine, 36(11), 906-914. Fishbeck, M., Janot, J., Heil, C., Alsheskie, E., Daleiden, A., Erickson, E., et al. (2013). The effects of plyometric and agility training on balance and functional measures in middle aged and older adults. Journal of Fitness Research, 2(1), 30-40. Hoff, J., & Helgerud, J. (2004). Endurance and strength training for soccer players: Physiological considerations. Sports Medicine, 34(3), 165–180. Ingle, L., Sleap, M., & Tolfrey, K. (2006). The effect of a complex training and detraining programme on selected strength and power variables in early pubertal boys. Journal of sports sciences, 24(9), 987-997. Kotzamanidis, C. (2006). Effect of plyometric training on running performance and vertical jumping in prepubertal boys. The Journal of Strength & Conditioning Research, 20(2), 441-445. Little, T., & Williams, A. G. (2005). Specificity of acceleration, maximum speed, and agility in professional soccer players. The Journal of Strength & Conditioning Research, 19(1), 76-78. Markovic, G., Dizdar, D., Jukic, I., & Cardinale, M. (2004). Reliability and factorial validity of squat and countermovement jump tests. The Journal of Strength & Conditioning Research, 18(3), 551-555. Matavulj, D., Kukolj, M., Ugarkovic, D., Tihanyi, J., & Jaric, S. (2001). Effects of plyometric training on jumping performance in junior basketball players. Journal of sports medicine and physical fitness, 41(2), 159. McGawley, K., & Andersson, P. I. (2013). The order of concurrent training does not affect soccer-related performance adaptations. International Journal of Sports Medicine, 34(11), 983-90. Meylan, C., Cronin, J., Oliver, J., Hughes, M., & Manson, S. (2014). An evidence-based model of power development in youth soccer. International Journal of Sports Science & Coaching, 9(5), 1241-1264. Meylan, C., & Malatesta, D. (2009). Effects of in-season plyometric training within soccer practice on explosive actions of young players. The Journal of Strength & Conditioning Research, 23 (9), 2605-2613 Michailidis, Y., Fatouros, I. G., Primpa, E., Michailidis, C., Avloniti, A., Chatzinikolaou, A., et al. (2013). Plyometric trainability in preadolescent soccer athletes. The Journal of Strength & Conditioning Research, 27 (1), 38-49. Mohr, M., Krustrup, P., & Bangsbo, J. (2011). Match performance of high-standard soccer players with special reference to development of fatigue. Journal of Sports Sciences, 21(7), 519-528.

18

Pettersen, S. A., & Mathisen, G. E. (2012). Effect of short burst activities on sprint and agility performance in 11-to 12-year-old boys. The Journal of Strength & Conditioning Research, 26(4), 1033-1038. Ramírez-Campillo, R., Gallardo, F., Henriquez-Olguín, C., Meylan, C. M., Martínez, C., Álvarez, C., et al. (2015). Effect of vertical, horizontal and combined plyometric training on explosive, balance and endurance performance of young soccer players. The Journal of Strength & Conditioning Research, 29 (7) 1784-1795. Ratamess, N. (2012). ACSM´s Foundations of strength training and conditioning. Indianapolis: American College of Sports Medicine. Reilly, T., Bangsbo, J., & Franks, A. (2000a) Anthropometric and physiological predispositions for elite soccer. Journal of sports sciences, 18(9) 669– 683. Reilly, T., Williams, AM., Nevill, A., & Franks, A. (2000b) A multidisciplinary approach to talent identification in soccer. Journal of sports sciences,18(9) 695-702. Sheppard, J. M., & Young, W. B. (2006). Agility literature review: Classifications, training and testing. Journal of sports sciences, 24(9), 919-932. Stølen, T., Chamari, K., Castagna, C., & Wisløff, U. (2005). Physiology of soccer. Sports medicine, 35(6), 501-536. Villarreal, E., Suarez-Arrones, L., Requena, B., Haff, GG., & Ferrete, C. (2015). Effects of plyometric and sprint training on physical and technical skill performance in adolescent soccer players. The Journal of Strength & Conditioning Research, 29 (7) 1894–1903. Yanci, J., Los Arcos, A., Salinero, J. J., Mendiguchia, J., Gil, E., Sanesteban, D., & Grande, I. (2015). Effects of different agility training programs among first-grade elementary school students. Collegium antropologicum, 39(1), 87-92. Young, W., & Rogers, N. (2014). Effects of small-sided game and change-of-direction training on reactive agility and change-of-direction speed. Journal of sports sciences, 32(4), 307-314.

19

Bilagor Bilaga 1. Information till försökspersoner och vårdnadshavare Bakgrund Träningsformerna agility och plyometrisk träning (PT) kräver höga nivåer av kraft och effekt då rekryteringen av muskelfibrer, speciellt typ II fibrer (snabba muskelfibrer), är hög vilket gör dessa träningsformer effektiva för att utveckla snabbhet och explosivitet. Agility och PT innehåller många komponenter varav koordination, reaktion-, acceleration- och aktionssnabbhet är högt prioriterade fysiska färdigheter i svenska fotbollsförbundets utbildningsplan för fotbollsspelare mellan 12-14 år. Studier på unga fotbollsspelare (10-15 år) har visat att PT förbättrar flera explosiva aktioner som vertikala hopp, 10- och 20-m sprint och snabbhet i riktningsförändringar. Dessa färdigheter är viktiga hos en fotbollsspelare och kan vara de faktorer som avgör en match. Därför vill jag men denna studie se om unga fotbollsspelare kan utveckla sin explosivitet och snabbhet genom att lägga till agility och plyometrisk träning i deras fotbollsträning under 6 veckor. Syfte Syftet med denna studie är att visa effekten av kombinerad agility och plyometrisk träning på explosivitet och snabbhet hos unga fotbollsspelare mellan 12-14 år. Metod Studiedesign Studien som kommer genomföras är designad för att jämföra effekten av två olika 6-veckors långa träningsprogram på deltagarnas explosivitet och snabbhet: antingen enbart klassisk fotbollsträning (kontrollgrupp, KG) eller fotbollsträning med tillagd agility och plyometrisk träning (interventionsgrupp, AP). Interventionen sker under sex veckor med 2 pass per vecka (12 pass totalt) där AP kommer utföra en kombination av agility och plyometrisk träning som en del under fotbollsträningen direkt efter uppvärmningen. Under tiden fortsätter KG med klassik fotbollsträning som innehåller passningsövningar, uppspelsövningar och spelövningar. Undersökningsmetoder Deltagarna kommer genomgå en familisering av alla tester som kommer utföras en vecka innan de riktiga testerna utförs. Testerna kommer ske en vecka innan och en vecka efter träningsinterventionen och kommer bestå av ett counter movement jump (CMJ) utan hjälp av armar där de placeras på höften, 20 meter sprint som mäter tid på 0-10m och 10-20m och ett agility T-test. För insamling av data kommer fotoceller och ljusmatta användas. Forskningsetiska överväganden Studiens träningsupplägg kommer att grunda sig på tidigare forskning gjord på ungdomar. Föräldrar och ungdomar kommer bli väl informerade om hur studien kommer gå till och försökspersonernas identitet kommer att kodas så att varje deltagare är anonym. Föräldrar och ungdomar kommer att skriva på ett samtyckes formulär (bilaga 1), där det framgår att deltagandet är helt och hållet frivilligt och det när som helst är okej att avbryta deltagandet utan anledning till varför. Försökspersonerna kommer få ta del av en ny träningsform som de inte provat tidigare. Studien kommer förhoppningsvis ge positiva resultat på spelarnas fysiska förmåga och kan efter studien användas som en del av träningen för att bli än mer explosiv och snabb som fotbollsspelare. Vidare information kan fås ifrån Hanna Högbom hannahogbom@gmail.com 073-8224070

20

Bilaga 2. Samtyckesformulär

Samtycke till deltagande i forskningsstudie

Nedan ger du ditt samtycke till att ditt barn deltar i den studie där vi undersöker effekten av ett träningsprogram med plyometrisk träning kombinerat med agilityträning på barnens explosivitet och snabbhet. Läs igenom detta noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under med din namnteckning längst ned.

Medgivande

• Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur den kommer att gå till och den tid den tar i anspråk.

• Jag har tillfälle att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och vet vem jag ska vända mig till med frågor.

• Vi deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om vad syftet med deltagandet är.

• Jag är medveten om att jag/mitt barn när som helst under studiens gång kan avbryta sitt deltagande utan att vi behöver förklara varför.

• All data i studien kommer behandlas konfidentiellt, varje deltagare kommer att kodas och testledaren är den enda som har tillgång till varje individs testresultat.

Östersund den ... / ... 2016

.......................................... .......................................... Namnteckning/Förälder Namnförtydligande

Ungdomens medgivande

Min förälder eller någon annan vuxen har förklarat vad jag ska göra i studien. Jag tycker det är OK att delta.

........................................ ................................................. Namnteckning/Ungdom Namnförtydligande