Malmö högskola Lärarutbildningen

SÄL III:3

Examensarbete 15 högskolepoäng

Livskunskap på gymnasiet, behövs det?

Knowledge of life in upper secondary school, is it needed?

Maria Brunzell

Lärarutbildning 90hp Examinationsdatum 2009-12-17

Examinator: Jan Härdig Handledare: Nils Andersson

Abstract

What does the term ‘life knowledge’ truly signify? Just as the term imply it concerns the

knowledge of life.

The Swedish school shall according to the steering documents foster and prepare the

students for their future professional life. The school shall also promote the harmonious

development of the students in order for them to become conscious of their responsibilities.

To reach these goals an intermediary of preventive knowledge is required which will assist

the students when handling the situations they will find themselves in.

Since the majority of the methods which have been developed within life knowledge are

intended to be employed in primary school I find it interesting to study how life knowledge

can be incorporated in upper secondary school. I have constructed a mapping of how we

work with life knowledge at the upper secondary school at which I am employed. I carried

out a questionnaire amongst students and teacher, in which the result points to a positive

result. Both teachers and students are optimistic of the work with life knowledge and find it

important.

The subjects which we have chosen to focus upon are rules of cooperation, study

techniques, ethnical relationships, smoking, alcohol, narcotics, equality, sex and social life,

and health.

Key words: life knowledge, life skills, values work, prevention work, young people´s

wellbeing, mental illness.

Nyckelord: livskunskap, värdegrundsarbete, preventivt arbete, ungdomars välmående,

psykisk ohälsa.

3

Innehåll Abstract………………………………………………...................2

1 Inledning…………………………………………………………..4 1.1 Bakgrund………………………………………….....................5 1.2 Syfte……………………………………………………………6 1.3 Frågeställningar…………………………………………….......7 2 Kunskapsbakgrund………………………………….....................8 2.1 Ungdomars psykiska ohälsa……………………………………9 2.2 Malmö som extra utsatt……………………………………….10 2.3 Enkät i Malmö 2009…………………………………………..13 2.4 Preventivt arbete i skolorna……………………………….......14

3 Metod…………………………………………………………….17

3.1 Vår skolas sätt att arbeta med livskunskap……… ………….17 3.2 Kartläggning av vår skolas sätt att arbeta med livskunskap…19

3.2.1 Tema samarbetsregler……………………………………...19 3.2.2 Tema studieteknik…………………………….....................20

3.2.3 Tema etniska relationer……………………...……………..21 3.2.4 Tema rökning………………………………………………22 3.2.5 Tema alkohol……………………………………………….22 3.2.6 Tema narkotika………………………………......................23 3.2.7 Tema jämställdhet…………………………………………..24 3.2.8 Tema sex och samlevnad…………………….......................24 3.2.9 Tema hälsa………………………………….………………25 3.2.10 Utvärdering av våra teman………………………………...26 3.3 Val av metod………………………………………………….26

4 Resultat 4.1 Resultat av elevernas enkät……………………………………27 4.2 Resultat av lärarnas enkät……………………………………...34 4.3 Diskussion av resultat………………………….........................40

5 Slutsats…………………………………………………………….43

Referenser…………………………………………………………45 Bilagor

Bilaga 1……………………………………………..........................48 Bilaga 2……………………………………………………………..50 Bilaga 3……………………………………………………………..51 Bilaga 4……………………………………………………………..52 Bilaga 5……………………………………………..........................53 Bilaga 6……………………………………………………………..54 Bilaga 7……………………………………………………………..55 Bilaga 8…………………………………………………………..…58

4

1 Inledning

Olika forskningsresultat och medias undersökningar visar ett ökat alkoholintag

bland ungdomar, främst bland unga kvinnor. Ökad drogkonsumtion bland

gymnasieelever samt antalet ökade klamydiainfektioner. Rökningen har ökat bland

unga kvinnor och snusningen bland unga män. Utöver det har det också

framkommit att den psykiska ohälsan har ökat markant bland unga människor.

Det är angeläget att skolan tar sitt ansvar i det hälsofrämjande arbetet och jobbar

med friskfaktorer för att eliminera riskfaktorerna. I många år har skolan på olika

sätt försökt med olika metoder och med varierande resultat följt skollagen på detta

område. En del av dessa metoder har dessutom visat sig vara kontraproduktiva.

När friskfaktorer nämns talar man i skolsammanhang om god social ordning, ett

gott socialt och emotionellt klimat, tydlig skolledning, förväntningar på att

eleverna ska klara målen och skickliga pedagoger som kan väcka intresse och leda

en grupp. Ett förebyggande arbete i gymnasieskolan kräver en stor verktygslåda

och att alla på skolan blir berörda och engagerade. Avsikten med arbetet är att

skolan och eleverna ska fungera så att skolan kan få bedriva sin huvuduppgift, dvs.

undervisa, och för gymnasieskolan också att utveckla eleverna till att bli

arbetsplatsbara och goda vuxna. I Skollagen 1kap. står följande: ”Utbildningen

skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen,

främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och

samhällsmedlemmar.” (Lärarförbundet, 2005 s.55) För att nå detta mål krävs inte

bara undervisning i ordets rätta bemärkelse. Det krävs också ett förmedlande av en

kunskap som hjälper eleverna att hantera de situationer de kommer att hamna i.

Ungdomarna är unga och ska pröva saker som man kanske inte gör som vuxen.

Nätverket och relationerna bland ungdomar är ofta dynamiska vilket också ställer

höga krav på ungdomarna att själva hantera detta. Många unga lever med vuxna

som inte har utrymme att hjälpa eleverna att hantera detta och det finns inte heller

ett naturligt nätverk runt de unga. Goda relationer i skolan blir därför ännu

viktigare. Preventivt- dvs. förebyggande arbete är det vi kallar livskunskap.

5

1.1 Bakgrund

Jag är yrkesverksam på en skola som tillhör den kommunala sektorn inom

Malmö stad. Det är en av Malmös största gymnasieskolor. Mångfalden är

självklart stor. Eftersom vi har många elever har vi också en del elevproblem

som inte går att beskriva kortfattat. Våra elever speglar Malmös mångfald. Vi

har elever från olika kulturer utanför Sveriges gränser och vi har elever från

olika kulturer inom de svenska gränserna. De kulturella skillnaderna är svåra

att hantera både för elever och för lärare. De elever som kommer från miljöer

där det inte finns någon studievana behöver extra uppbackning. Vidare måste

även de studiemotiverade eleverna uppmärksammas och stimuleras på rätt sätt.

I åldersgruppen 15-20 år, ingår också en viss frigörelse från föräldrar, en

önskan om att fatta sina egna beslut och att bli självständiga vuxna. Då

tillkommer eventuellt tvångsgifte och en annorlunda kvinnosyn än vad Sverige

förmedlar. Vi har också en del elever vars föräldrar har psykisk ohälsa vilket

självklart spelar en stor roll för elevens psykiska mående. Sexuella trakasserier,

och med det tjejernas bild av sig själva, är en annan aspekt av mångfaldens

skola som vi arbetar aktivt med.

Vi vill jobba preventivt för att våra elever ska må bra och på så sätt kunna

prestera sitt yttersta i skolan. Det preventiva, förebyggande arbetet är ett arbete

som medför en extra potential för alla undervisande lärare men framförallt

mentorerna. Det ingår i deras arbetsuppgifter att vara vaksamma på elevernas

hälsa, både fysiskt, socialt och psykiskt. ”Varje lärare, men i synnerhet

klasslärarna, sysslar med elevvård i vid bemärkelse. Elevvårdsarbete är en del

av den dagliga kontakt som läraren har med eleverna.” (Juridik för pedagoger

s.57) Om det framkommer indikationer på ohälsa ska detta belysas och

remitteras till elevvårdsteamet. Elevvårdsteamet består hos oss av kurator,

skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och specialpedagog. Föräldrarna ska

kontaktas när omyndig elev har ogiltig frånvaro. Föräldrarna bjuds in till

hantverkskvällar och får på så sätt en bild av sina barns verklighet och

kontakten med skolan blir mer lätthanterlig. Utöver det ska mentorerna arbeta

med ungdomarnas värderingar och tidigt få eleverna att förstå att deras

6

värderingar är en del av deras liv och att de själva har möjlighet att påverka vad

som kommer att hända i deras liv utifrån deras egen värdegrund. Ett av skolans

mål att uppnå, enligt Lpf. 94 är att varje elev efter avslutat nationellt program

skall ”ha förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven ser, hör och läser

för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor”.

(Lärarförbundet, 2005 s.44)

1.2 Syfte

Huvudsyftet med följande arbete är att se om eleverna och lärarna tycker att det

ger något positivt resultat att jobba med det preventiva arbetet, som i detta fall

benämns som Livskunskap. Det finns klart uttryckt i Lpf.94 att det är en del av

vårt uppdrag. ”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos

eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.”

(Lärarförbundet, 2005 s.9) En av skolans viktigaste uppgifter är att ge eleverna

en bra start i deras vuxna liv, dvs. hjälpa dem att utveckla sin kompetens både

hantverksmässigt och emotionellt. Dessa uppdrag ska på ett balanserat sätt

förmedlas till eleverna och det ska helst genomföras på ett någorlunda

avslappnat och bekvämt tillvägagångssätt, både för eleverna och för lärarna.

För att lärarna ska känna att detta uppdrag är viktigt måste det planeras

grundligt och ges kompetensutveckling inom vissa områden för pedagogerna.

Samt också tydligt bestämma vilka som ansvarar för de olika ämnesområdena.

Vilket resultat livskunskapsarbetet ger och hur bemötandet av dessa samtal

mottages i klassrummen är viktiga att undersöka. Jag vill också undersöka om

det finns någon skillnad mellan de olika programmen som vi har på vår skola.

Om det visar sig vara skillnad på attityden kring livskunskap, vad är i så fall

orsaken/orsakerna? Vår skola är uppdelad i olika enheter. På enhet AA är det

överlägsen majoritet unga kvinnor medan den andra enheten som jag vill

jämföra med, (vi kan kalla den enhet JÅ) är fördelningen mellan unga kvinnor

och unga män blandad. Det kan också finnas en viss tradition, lärare emellan

på de olika enheterna, som kan spegla elevernas syn på livskunskapsarbetet.

7

Kan man se ett samband mellan elevernas inställning och mentorns inställning

till livskunskap?

Målet med min uppsats är att se om det går att utreda om livskunskap behövs

även på gymnasiet. Hur det i sådana fall kan läggas upp och vad elever och

lärare tycker om det.

1.3 Frågeställningar

Utifrån min egen erfarenhet i klassrummet har eleverna inte någon uppfattning

om att det finns något begrepp som kallas livskunskap. Jag tycker att det är

anmärkningsvärt att vi lärare arbetar med något som eleverna inte är medvetna

om, eller är det så enkelt att det bara är själva ordet som eleverna inte kan

referera till? Vet lärarna vad livskunskap är? Dessa är några av frågorna som

jag funderade över innan jag bestämde mig för att skriva om detta ämne.

• Hur upplever lärare och elever att de jobbar med livskunskap och hur skulle

de vilja jobba med det?

• Finns det konkreta bevis på att det är viktigt att jobba med livskunskap?

• Finns det konkreta bevis på att det ger något resultat?

Varför behöver man konkreta bevis? Själv tycker jag att det är en magkänsla

som säger att det är ett positivt jobb vi utför i skolan, men det är många av

mina kollegor och även jag själv ibland som ifrågasätter livskunskapsarbetet.

Då läraruppdraget ibland känns hopplöst.

8

2 Kunskapsbakgrund

Livskunskap eller värdegrundsarbete som det också kan kallas, är inget eget

ämne inom skolan. Att arbeta med livskunskap innebär att arbeta med

prevention. Det är kanske lätt att tro att det preventiva arbetet bara handlar om

ANT och så var det kanske för ett 30-tal år sedan, men det räcker inte i dagens

samhälle. Barn och ungdomar utsätts i dag för så mycket mer än dessa

företeelser, vilket gör att all personal inom skolan måste vidga

ämnesområdena. Begreppet livskunskap har då börjat användas. Ordet

livskunskap är just vad ordet förefaller, kunskap om livet och allt vad det kan

innebära, det gör begreppet livskunskap väldigt vidsträckt. Jag har vid tillfälle

också benämnt och dragit paralleller vid värdegrundsarbete. Inom skolan ”har

begreppet värdegrundsarbete kommit att beteckna skolans fostranspraktik i

Sverige”. (2009-05-23, http://sv.wikipedia.org)

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap.2 §). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. […] Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Lpo.94 (Lärarförbundet, 2005 S.11)

En av mina frågeställningar är att undersöka, om det finns konkreta bevis på att

det är viktigt att jobba med livskunskap inom skolan. För att kunna ta reda på

det behöver jag gå igenom redan gjord forskning och läsa mycket litteratur

inom ämnet. Jag började med att läsa Barn- och ungdomspsykologi av

Oddbjorn Evenshaug och Dag Hallen. Där beskriver de bl.a. de vuxnas ansvar.

”Barnen kommer till världen som helt hjälplösa varelser som inte kan ta ansvar

för sitt liv eller sin utveckling. Det behövs någon som tar det ansvaret och som

hjälper barnen att leva och utvecklas på sådant sätt att de gradvis kan ta över

ansvaret för sig själva”. (Evenshaug & Hallen, 2001 S.17). Detta anser jag sker

9

genom undervisning och daglig samvaro med barnen. I första hand av föräldrar

men också av skolan då vi enligt styrdokument har ett fostringsansvar även där.

Genom ovannämnda bok fick jag delvis inblick i ungdomars beteende.

2.1 Ungdomars psykiska ohälsa

Som jag i inledningen nämnde har psykisk ohälsa ökat bland unga. Många

olika forskningsstudier har gjorts kring detta och jag presenterar endast mycket

kortfattat vilka som ligger till grund för mina uttalanden. Sven Brembergs

forskning har jag tagit del av via media i form av en röstinspelad PowerPoint.

Hans forskning presenterar ungdomars psykiska ohälsa. Sven Bremberg arbetar

bl.a. för Statens folkhälsoinstitut. Han redogör för forskning som på olika sätt

kommit fram till att ungdomar vad beträffar 15-åringar, mår sämre idag jämfört

med för 25 år sedan. Känslan av att känna sig ”nere” har så mycket som

fördubblats. Vidare forskning kring detta visar också att lätta symptom ökar

risken för allvarligare psykiska problem. Under perioden 1986-2006 då studien

har gjorts kan man också se att det är mellan åren 1998-2002 som den mest

markerande ökning för flickorna är. Enligt utredning gjord av Statistiska

centralbyrån, har antalet ungdomar i åldersgruppen 16-24 år som uppger att de

har besvär av oro eller ångest mer än fördubblades också under åren 1980-

2005. Förklaringar till detta är enligt Bremberg: Försämrad arbetsmarknad för

unga men också ökade krav på utbildning och att även hela samhället har

individualiserats.

Nationella folkhälsoenkäten, utförd 2006-2008 besvarad av unga, 20-24 år

tyder också på att unga utan arbete mår sämre än de som förvärvsarbetar. Att

unga som saknar arbete är en riskutsatt grupp. De visar betydligt fler tecken på

ohälsa än unga som studerar eller arbetar. Några av symtomen är trötthet,

huvudvärk, sömnbesvär, nedsatt psykiskt välbefinnande och även

självmordstankar. De har även, enligt Statens folkhälsoinstitut ”ett lägre socialt

deltagande och upplever även ett sämre emotionellt stöd”.

(http://www.fhi.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Unga-utan-arbete-mar-samre/) Att

10

utveckla förmågan att hantera sina känslor skyddar mot psykisk ohälsa och

detta är kopplat till varandra.

Det är viktigt att ha förmåga att värdera sina egna känslor och att ha förmåga

att värdera påfrestningar och osäkerhet. Detta utvecklas betydligt snabbare hos

barn i förskoleålder då det är extra viktigt att arbeta mycket med dessa

förmågor. Det är också viktigt att detta arbete fungerar även i skolan sedan. Det

är vad livskunskapen handlar om rent konkret. Här är några ytterligare exempel

på detta arbete; föräldrastöd främjar deras förmåga och individuella

skyddsfaktorer som kognitiv förmåga, emotionell förmåga, förmågan att

värdera problem, förmågan att hantera problem, förmågan att hantera komplex

information, förmågan att hantera brist på tid, förmågan till avslappning och

självkänsla.

2.2 Malmö som extra utsatt

Uppenbart är det så att barn och ungdomar i dag mår sämre än för 25- 30 år

sedan. Det visar bl.a. Sven Brembergs studie. Ser det likadant ut i Skåne och

Malmö? Eftersom det är inom Malmö jag har gjort mina undersökningar finner

jag ett stort intresse av att ta reda på hur välmåendet ser ut inom staden.

Figur 1. Andel (%) av alla förvärvsarbetare i Malmö stad jämfört med hela riket i resp. ålder.

2007 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Skåne som län ligger något högre än Malmö stad men inte så högt som riket

beträffande arbetslösheten. Se figur1.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

20-24 år 25-44 år 45-64 år Totalt 20-64 år

Malmö stad

Riket

11

De som inte förvärvsarbetar är öppet arbetslösa, placerade i åtgärder, studerande,

sjukskrivna, eller pensionärer. Eftersom färre andel personer förvärvsarbetar i Malmö

stad, jämfört med riket, resulterar även det i ekonomisk skillnad.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Kvinnor 20

-64 år

Män 20-64

år

Figur 2. Andel (%) av höginkomsttagare 2006. Figur 3. Andel (%) av låginkomsttagare 2006.

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret.

Med siffrorna i figur 2 och figur 3 jämförs här hög- respektive låginkomsttagare

mellan Malmö stad och riket.

0

10

20

30

40

50

60

Andel (%) barn med utländsk

bakgrund

Andel (%) med utländsk

bakgrund som finns i

ekonomiskt utsatta hushåll

Andel (%) barn med svensk

bakgrund som finns i

ekonomiskt utsatta hushåll

Malmö stad

Riket

Länet

Figur 4. Barnfattigdomsindex 2006. Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret.

Huruvida föräldrarna är hög- eller låginkomsttagare påverkar självklart

familjeekonomin. Se figur 4 som visar andel barn som finns i ekonomiskt utsatta

hushåll. Familjeekonomin påverkar föräldrarnas men också barnens välmående.

0

5

10

15

20

25

30

Kvi

nnor 2

0-64

år

Män

20-

64 å

r

Malmö stad

Riket

12

0

5000

10000

15000

20000

25000

Anmälda

brott

Därav

våldsbrott

Malmö stad

Riket

Figur 5. Anmälda brott 2007. Antal per 100 000 invånare (medelfolkmängden).

Källa: Brottsförebyggande rådet.

Efter bevis som tyder på att många invånare i Malmö stad har det sämre än invånarna

i övriga riket kan det också finnas intresse i att se hur staden är för övrigt vad

beträffar brottslighet och trygghet. Figur 5 visar antal anmälda brott. Jag överlåter till

någon annan att forska kring huruvida fattigdom och kriminalitet faktiskt hör ihop

och jag vill också förtydliga att jag personligen inte tycker arbetslöshet, fattigdom,

kriminalitet och dåliga betyg på grundskolan automatiskt hör ihop utan det är även

fler aspekter som spelar in. Givetvis kan dock samband ses mellan de olika siffrorna.

Jag tycker att dessa siffror verkligen tyder på att vi i Malmö stad verkligen behöver

jobba med livskunskap. För att våra ungdomar ska få självförtroende och hopp inför

framtiden. Självklart räcker det inte bara att arbeta med livskunskap i skolorna för att

Malmö skall bli en bättre stad att leva och bo i men det är kanske en del i det hela.

Det är väldigt många aspekter som spelar in.

65

70

75

80

85

90

95

Flickor Pojkar Totalt

Malmö stad

Riket

Länet

Figur 6. Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan vt. 2007. Kommunal huvudman.

Källa: Skolverket.

13

I samband med 1990-talets ekonomiska kris försvann 300 000 jobb för unga

mellan 16-24 år och till största del har dessa jobb ännu inte återbildats.

(Arbetskraftsundersökning). Detta har i sin tur medfört ökat krav på utbildning

och i dagsläget går i stort sett alla ungdomar på gymnasiet. Det är dock 28 %

som vid 20 års ålder inte har gymnasiebetyg. Detta är inte bara

gymnasieskolans fel, då mer än 10 % som går ur grundskolan inte har betyget

godkänt i basämnena; svenska, engelska och matematik se figur 6. Sven

Bremberg menar att problemet ligger i skolsystemet i stort.

2.3 Enkät i Malmö 2009

Här vill jag ta reda på hur eleverna mår på vår skola och det har jag gjort genom att

studera en enkät som gick ut till alla elever i årskurs två på alla gymnasieskolor inom

Malmö stad, 2009. Ifrån vår skola hade vi 275 respondenter, vilket ger 83 % i

svarsfrekvens.

Andel elever som trivs på vår skola är 89 % och andel elever som känner sig

trygga är 91 %. 77 % av eleverna anser att de är respekterade av de andra eleverna på

skolan. Andel elever som hellre vill arbeta än att gå i skolan, är på alla

yrkesförberedande program i hela Malmö, i majoritet. Detta visar att många av

eleverna inte är studiemotiverade och inte alltid har hittat glädjen med att studera.

Trots det upplever de att undervisningen är värdefull, de hänger med i

undervisningen och de har lärare som är bra på att undervisa i övervägande grad. På

yrkesförberedande program vill 36 % läsa vidare på högskola och 30 % är osäkra och

har då svarat vet ej på frågan.

Det framkommer också att det viktigaste för eleverna är att de är nöjda med sina

lärare och att det inte förekommer våld, hot, mobbning och att de kan känna sig

trygga på skolan. Skolan har ett stort ansvar att attrahera elever, att få dem att stanna

kvar och att förbereda dem inför vuxenlivet.

14

2.4 Preventivt arbete i skolorna

Mycket av det eleverna ska lära sig i skolan handlar om uppfostran och där blir

livskunskap/värdegrundsarbetet en självklar del i skolverksamheten. Upplägget

på de olika skolorna ser väldigt olika ut men samma resultat eftersträvas. Här

visas vikten av samtal mellan läraren och eleven. Dessa värderingar kan inte

tillägnas enbart genom litteratur. I detta viktiga arbete läggs hela ansvaret på

pedagogen i fråga. Det är också av stor vikt att samtal mellan skola och hem

företas. ”Samtalen i skolorna är en av de viktigaste redskapen för att barnen ska

förstå och ta till sig de normer och värden som samhället vilar på.” (Dedic &

Jelic, 2007 s.6)

På gymnasiet finns det kursplaner för alla kurser och en kurs ska alltid

resultera i ett betyg. Vilket förklarar tydligt varför det på gymnasiet inte kan

finnas en egen kurs i livskunskap, då stora svårigheter skulle uppstå vid

betygsättning. På grundskolan däremot arbetas det mycket mera kontinuerligt

med livskunskap på olika sätt. Även inom grundskolan saknar ämnet kursplan

men trots det betraktas livskunskap som ett skolämne. Det kan bero på att det i

många fall har utarbetats en lokal arbetsplan och då betraktas som ett ämne.

Det finns personal inom skolväsendet som efterfrågar en kursplan eller i alla

fall en social läroplan. Terje Ogden påpekar ”att man absolut borde skapa en

social läroplan eller kursplan som alla ska arbeta utifrån”. (Ogden, 2003 s. 284)

Han hävdar dock att det sedan ligger i varje enskild skolas intresse att anpassa

den till respektive skola. Det skulle vara mycket bra för i dagsläget, har jag

förstått, på min efterforskning genom litteratur, att arbetet med livskunskap

utförs på många olika sätt. Det man inte heller får glömma bort är att de skolor

och exempel som man läser om, oftast är de som har något positivt att visa upp.

Det finns en hel uppsjö av litteratur som beskriver alla de olika metoder som

finns att tillgå för att undervisa i livskunskap. Se bilaga 1 för en kort

presentation av några av de valigaste förekommande. De flesta av metoderna

går ut på att lära sig behärska och tolka känslor. Både sina egna känslor men

även andras. Att känna sig trygg i en grupp är också mycket viktigt.

15

Samtliga metoder är i huvudsak utformat för grundskolan men enligt mig är

mycket av metoderna även användbara i gymnasiet. Det går att anpassa

materialet så det passar den äldre åldersgruppen bättre. Undersökningar har

gjorts där ungdomskriminalitet och drogmissbruk har ökat och det har visat att

samtliga av de ungdomarna saknade; identitet, självförtroende och trygghet.

Att ge barn självförtroende och trygghet i grupp är något av det viktigaste i

samtliga av dessa metoder.

Samtliga metoder inom livskunskapsarbetet bygger på att barn och ungdomar

i olika åldrar skall bygga upp sitt självförtroende på olika sätt och på så vis bli

trygga i sig själva. Att få förmågan att kunna kontrollera sina känslor och

impulser, hantera stress, fatta egna beslut, ha förmåga att kommunicera samt

förstå andra människor. Det är viktigt att fostra barn till socialt och

känslomässigt kompetenta individer och utveckla deras förmåga att knyta

vänskapsband för att sedan kunna behålla goda relationer i framtiden. På så vis

ska de lära sig att respektera sig själva och visa respekt för andra och på ett

empatiskt sätt fungera i samhället. Om man mår bra i sig själv, behöver man

inte trycka ner andra genom kränkande behandling och/eller mobbning.

Följande referat förtydligar dessa ords innebörd.

Vilken definition man än ansluter sig till kan mobbning rent allmänt sägas föreligga då en eller flera personer utsätter andra för kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig uttryck i olika former, såsom att man utsätter någon för trakasserier och/eller att man utövar fysiskt eller psykiskt våld mot någon annan. Exempel på vad som vanligen betecknas som trakasserier är kränkande tillmälen och uteslutning av andra ur en gemenskap. Exempel på fysiskt våld är knuffar, örfilar, sparkar, och knytnävsslag. Psykiskt våld utgörs främst av hot om fysiskt våld. De flesta handlingar, som brukar betecknas som trakasserier och mobbning, har sin motsvarighet i brottsbalkens gärningsbeskrivningar för brotten ärekränkning, misshandel, vållande till kroppsskada eller sjukdom, olaga tvång, ofredande och olaga hot. (Skolverket, 1995, s.2 Här Håkan Wiberg Skolverkets juridiska enhet)

Många gånger då det uppstår en konflikt i klassrummet eller på skolan är det

viktigt att denna reds ut innan det eskalerar och att det i sig resulterar i att

någon kränks eller faller offer för mobbning.

16

Barn vill leva i fred med varandra. Även ungdomar har behov av lugn och ro. Det är naturligtvis svårt att upprätthålla detta lugn om allt man är van vid är uppror och bråk, antingen det är i den egna familjen, i skolan eller i det samhälle man lever i. Dessutom beter sig tonårskroppen som om den vore en hormonbomb. Många barn och ungdomar har också kommit till Sverige från andra länder där de upplevt ohyggliga saker som infödda svenskar inte ens kan föreställa sig. Hur hanterar vi dessa barn och ungdomar med sina oläkta sår, och hur hanterar vi att detta sätter sina spår i hur de agerar i skolan och i övriga samhället? (Lind, 2001 s.7)

De vuxna som jobbar inom skolan har här ett stort ansvar oavsett om de är

lärare, kuratorer eller övrig personal, då skollagen är formulerad på följande

sätt: ”Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier mot och

förtryck av individer och grupper.” (Lpf. 94, Lärarförbundet, 2005 s. 46) samt:

”Särskilt skall den som verkar inom skolan […] aktivt motverka alla former av

kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.” Lag

(1999:886) (Skollagen 1 kap. Lärarförbundet, 2005 s. 55)

Kanske skulle det vara bra om lärare på skolorna fick kompetensutveckling

inom konflikthantering. Många gånger tror jag att lärarna skulle kunna ta tag i

detta på ett mera ingående sätt om de hade fått kompetensutveckling inom

ämnet. Det finns t.ex. medling inom skolan som fungerar på ett bra sätt t.ex. i

vårt grannland Norge. Skolmedling har sedan 1970-talet vuxit fram ur

rättsväsendet i USA och Kanada. England är också ett land som visar stor

förtrogenhet för denna typ av konflikthantering.

Skolmedling bygger […] på att de som är involverade i konflikten själva ska få komma med förslag på hur lösningen bör se ut. Dessutom tar man lika stor hänsyn till de involverades känslor som till det som faktiskt har hänt. Grundtanken är att om vi inte får våra känslor bekräftande eller får vara med om att arbeta fram våra egna lösningar, så håller vi oss inte heller till de lösningar som någon annan föreslagit. (Lind, 2001 s.11)

Skillnaden mellan medling och andra former av konflikthantering ligger just i

att man inom medling tar reda på fakta, vad som har hänt och hur de båda

parterna känner inför det som har ägt rum. Medling är också en metod att

använda för att närma sig varandra utan att skuldbelägga där också alla parter

är delaktiga. På detta sätt minimeras också risk för missförstånd.

17

Min sammanställning av tidigare gjord forskning tyder stort på att

livskunskapsarbetet behövs ute på skolorna, runt om i landet, framförallt i en

stad som Malmö, som ligger sämre till än riket för övrigt. (Se statistik s. 10-13)

3 Metod

Metoden redogör hur man på ett vetenskapligt sätt närmar sig det ämne man har valt

att skriva om och den skall redovisa hur man fått fram resultaten till sina

frågeställningar.

För att kunna välja mellan de olika tillvägagångssätten för att undersöka problemen

har jag läst och begrundat följande litteratur; Att utreda, forska och rapportera

(2006) av Lars Torsten Eriksson och Finn Wiedersheim-Paul, Vetenskaplig metod

(2003) av Rolf Ejvegård och Från tanke till text (1996) av Arne Jarriick och Olle

Josephson.

Innan redovisning av resultat, vill jag redogöra för vår skolas sätt att arbeta med

livskunskap, då det också ingår i metoden att kartlägga för att skapa förståelse kring

varför jag valde den metod jag gjorde.

3.1 Vår skolas sätt att arbeta med livskunskap

Bland mina kolleger finns det som på alla skolor i Sverige, de lärare som är

öppna för nya idéer och de som helst inte vill förändra något under sina

yrkesverksamma år. Sex läsår tillbaka i tiden har personalen funderat och

diskuterat mycket över hur vi på olika sätt skulle kunna få in livskunskapen i

undervisningen. Med livskunskap menar vi i detta sammanhang dels en

förmedling av kunskap gällande etik och moral, alkohol, narkotika, tobak,

jämställdhet, sex och samlevnad samt egenvård/hälsa, dels utrymme för

eleverna att hitta sina egna värderingar inom dessa områden. Elevernas

18

värderingar är grundläggande i vilka beslut de tar. Många i personalen har ställt

sig positiva till arbetet med livskunskap men inte sett möjligheten inom ramen

för deras befintliga tjänst. Inventeringar har gjorts som visar att lärarna redan

tidigare gjort mycket inom ramen för livskunskap, vilket visar på god vilja och

förmåga att hantera dessa frågor med eleverna. Det kändes dock viktigt att

formalisera och strukturera det som ett led i skolans likabehandlingsarbete.

För att jobba preventivt med livskunskap har det för läsåret 08/09 gjorts en

planering över året då olika teman har planerats in för att vara till hjälp för

mentorerna att få in det på mentorstiden men också för att vi ska kunna

genomsyra även andra lektioner för ett, förhoppningsvis, effektivare resultat.

Den drivande eldsjälen i denna planering har varit en av våra kuratorer och

även några enstaka lärare som bistått henne, däribland jag själv. På skolan

arbetar fyra kuratorer och var och en av dessa har byggt upp sitt eget sätt att

arbeta med livskunskap. Kulturerna på de olika enheterna är dock mycket

olika. Kuratorn som driver livskunskapsarbetet som beskrivs nedan har ett nära

samarbete med lärarkollegor som sporrar henne i arbetet, har varit med om när

hennes enhet blev uttagen i projektverksamhet genom statliga ”Mobilisering

mot narkotika”. Det gav henne mycket kunskap och inspiration. De andra

kuratorerna har haft ett annat upplägg på livskunskapsarbetet och gör mycket

av det arbetet själva, dvs. är ute i klasserna och pratar om alkohol, narkotika

och tobak samt sex och samlevnad. De har tyckt att planen är bra och anpassat

sin planering efter den både gällande klassrumsundervisning och gällande

inbjudningar av externa föreläsare och liknande.

Vi har jobbat med olika teman under läsåret och i samband med ett nytt tema

har vi haft en uppstart i vår aula med alla lärare som har haft möjlighet att

komma dit. Deltagarantalet har varierat mellan 40-68 stycken, oftast runt 60

stycken. Se bilaga nr. 2

Uppstarten av det nya ämnet har varierat på följande vis: föreläsning av

personal på skolan, tips på vad man kan använda sig av i klassrummet,

konkreta övningar och information samt även föreläsning av utomstående

föreläsare. De olika träffarna har sedan legat till grund för det fortsatta arbetet i

19

klassrummen. Teman vi jobbat med läsåret 08/09, är följande: samarbetsregler,

studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex

och samlevnad samt hälsa.

Lärarna som varit på träffarna har varit positiva till dem men det som många

efterfrågar är något konkret att göra i klassrummet. De vill gärna ha förslag på redan

färdiga uppgifter som de kan använda sig av. Anledningen till att lärarna vill ha

färdiga uppgifter beror nog på att tiden inte räcker till för att göra eget material. En

annan aspekt kan också vara deras känsla över att de inte bemästrar alla dessa

områden. Ellinor Hansson från RFSU och Malmö högskola. Var hos oss vid ett

tillfälle och föreläste, då pratade hon delvis om att lärosätena, såsom Lunds

universitet eller Malmö högskola m.fl. inte har lagt in sexologi i utbildningsprogram

som t.ex. lärarutbildning eller socionomutbildning. Vilket de igentligen borde göra i

större utsträckning.

3.2 Kartläggning av vår skolas sätt att arbeta med livskunskap

Vår skola arbetar med livskunskapsfrågor månadsvis med olika teman, som en

av kuratorerna med uppdrag utifrån likabehandlingsplanen har jobbat fram med

hjälp av en grupp lärare. Detta arbete stöds också av skollagen: ”Rektor har när

det gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ett särskilt ansvar för att

eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med

tobak, alkohol, narkotika och andra droger”. (Lpf. 94)

För att kunna få en uppfattning gällande vad elever och lärare tycker

beträffande livskunskapsarbete måste jag kartlägga vårt arbete. Här nedan

beskriver jag mera ingående hur vårt sätt att arbeta med livskunskap har gått

tillväga under läsåret 08/09.

3.2.1 Tema samarbetsregler

Varför har vi valt att starta läsåret med samarbetsregler? Jo, i samband med

läsårets start ska samtliga mentorer gå igenom elevinformationen som är

20

gällande på vår skola. Vi diskuterar dessa regler och gör tillsammans med

eleverna upp regler som ska gälla i klassen och i klassrummet. På så vis får

också eleverna vara delaktiga på ett demokratiskt sätt. Detta faller sig naturligt

både för de helt nya eleverna som börjar årskurs ett, men också för dem som

går andra, respektive tredje året, då informationen varje år uppdateras.

Andra förslag på vad man kan göra inom temat är att spela rollspel skola, se

bilaga 3. Man kan även visa filmen De fem härskarteknikerna av Berit Ås och

sedan arbeta utifrån det (studiehäfte finns). Med de fem härskarteknikerna

menas osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information,

dubbelbestraffning, påförande av skuld och skam.

Värderingsövningar och diskussion är också viktiga moment för att eleverna

ska vara delaktiga. Ämnen som då är lämpliga är t.ex. mobbning, samarbete

och klassrumsklimat. En hjälp för att komma igång med diskussioner kan vara

”Heta stolen”, där påståenden läses upp och de som håller med byter plats med

varandra och sedan diskuteras det lite kring de olika påståendena. På så sätt

måste alla ta ställning men alla behöver inte motivera sina åsikter, om de inte

vill.

3.2.2 Tema studieteknik

Som introduktion för oss lärare föreläste en specialpedagog om just

studieteknik, vikten av läxläsning och hur man jobbar målmedvetet, på

uppstarten.

I klassrummet kan sedan läraren föreläsa lite om just studieteknik och

läxläsning. Man bör betona vikten av att ha en målsättning med sina studier.

Man bör också skilja på mål som är lätta och inom en snar framtid går att

uppnå. De bör även sätta upp mera långsiktiga mål för framtiden. Eleverna kan

enkelt skriva ner sina personliga mål. Klassen kan även jobba med collage för

att sammanställa målen på ett mer kreativt sätt.

21

Man kan prata om höger- och vänster hjärnhalva och hur dessa kan påverka

ens inlärning. Föra en diskussion med eleverna huruvida stress och välmående

påverkar deras studiesituation.

Terje Ogden hävdar i sin bok att det finns tydligt samband mellan social

kompetens och studieresultat. (Ogden, 2003, s.282) Skolframgångar leder

också till bättre social kompetens och viseversa.

3.2.3 Tema etniska relationer

På en skola där mångfalden är stor och vi har elever ifrån många delar av alla

världens hörn, har vi mycket information och kunskap, bara vi ser oss om i

klassrummet. Låt eleverna berätta om sitt hemland, språk, religion, flagga, mat,

mm. Det är viktigt att man visar varandra respekt och förståelse. Det kan vi

lättare göra om vi lär känna varandras kulturer. Ta tillvara det mångkulturella

klassrummet, vi låter nu eleverna stå för föreläsningarna och inte läraren denna

gång. Diskutera huruvida det finns konflikter mellan svenskar och invandrare

och vad skolan iså fall kan göra för att minska dessa.

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Skolverket, 1995, s.3)

Vår skola har tidigare haft ett samarbete med Zenit1 som fanns i Malmö. En del

klasser hann besöka Zenit innan de stängde och de har också föreläst för

lärarna på uppstarten av ämnet Etniska relationer. Zenit har också tipsat om

1 Zenit var en del av SIDA: s ungdomsprojekt. De var verksamma i Malmö och i Stockholm.

Deras verksamhet var mycket varierade. Studiebesök, verktyg till lärare, värderingsövningar,

att få ungdomar engagerade i världsfrågor och att hjälpa redan engagerade ungdomar att hitta

rätt bland ungdomsutbyten, utbildningar, praktik, stipendier eller arbete på hemmaplan eller

utomlands.

22

övningar som man kan göra i klassrummet som går ut på att öka förståelsen för

varandra.

3.2.4 Tema rökning

Det var på uppstarten av detta tema som det var minst antal deltagare. Kanske

det beror på toleransen för rökning i samhället, kanske var det en ren

tillfällighet. Under den tidsperiod som vi har rökning som tema, har vi en

tipspromenad som eleverna kan gå, där frågorna och dess rätta svar sedan följs

upp av fakta i klassrummet.

Några av klasserna på estetiska programmet har också använt temat i

undervisningen och skapat en antirökkampanj, i form av bildmaterial. Se bilaga

4 för exempel.

Det finns många filmer som belyser ämnet rökning och en av dem som lyfter

fram rökningens nackdelar på ett annat sätt än vad vi är vana vid, är filmen

Tobakens barn. Den handlar bl.a. om barnarbetare som arbetar på

tobaksodlingar och tar även upp rökningen ur ett miljöperspektiv. Rökningens

påverkan är så mycket mer än den enskilde rökarens hälsa. Det finns också

lärarhandledning och övningar som anknyter till filmen. Det materialet är

framtaget av A Non Smoking Generation och Plan Sverige som genom

kampanjen Tobacco´s Children står bakom filmen.

Den nya trenden med rökning av vattenpipa är också viktig att belysa, då de

flesta tror att det inte påverkar hälsan så mycket som det faktiskt gör. Se bilaga

5.

3.2.5 Tema alkohol

Föreläsare Ulf Ljungberg ifrån Preventionsenheten startade upp temat alkohol.

Där fick lärare mycket nyttig information om just det preventiva arbetet och

även lite fakta kring alkoholens risker. Vi har årligen ett projekt som kommer

23

till vår skola som heter ”Don´t drink and drive”. De föreläser och visar en film

som heter Länge leve livet för eleverna i årskurs 2. Filmen handlar om några

ungdomar och dess anhörigas liv efter att de eller någon i deras omgivning kört

onyktra i trafiken. Det är Räddningstjänsten Syd och Vägverket som står

bakom ”Don´t drink and drive” projektet. I samband med att de var på skolan

fick vi också ett visst uppföljningsmaterial som kan vara lämpligt att lyfta

under temat alkohol. Diskussioner i klassrummet är också viktigt och här

brukar eleverna våga diskutera, även om de vet att det är fel att dricka alkohol i

deras ålder.

3.2.6 Tema narkotika

Föreläsare ifrån FMN, Föräldraföreningen Mot Narkotika, var hos oss på

skolan och informerade om deras verksamhet och även nyttig information om

ämnet, på uppstarten. Föreläsaren berättar om nya droger och hur

droganvändandet har förändrats. Det är otroligt viktigt för oss vuxna att ha

kännedom om hur användandet av t.ex. RC, (Research Chemical = forsknings

kemikalier) ser ut.

Vi brukar visa filmen ”typ…Key West” som handlar om en 17-årig kille som

använder droger. Med hjälp av uppföljningsmaterialet som finns till filmen,

brukar diskussioner uppkomma. Ett annat årlig återkommande projekt som

besöker skolan är teaterföreställningen Sveket. Teatern spelas upp för hela

skolans årskurs två- elever. Medan hela skolans årskurs ett- elever fick ta del

av en föreläsning från NoDrugs. Det är en föreläsning som bygger på

Narconons evidence-baserade modell och föreläsaren hade lång personlig

erfarenhet av både missbruk och behandling. Han bjöd på en

verklighetsbaserad, humoristisk och allvarlig, för ungdomarna nära och

begriplig föreläsning. Aulan var fylld, 400 elever var tysta i 1 ½ timme.

24

3.2.7 Tema jämställdhet

Inspiratör och föreläsare var Oskar Nilsson från Antidiskrimineringsbyrån. Han

gick först igenom historik kring hur jämställdheten har vuxit fram i vårt land.

Han pekade därefter på den diskriminering som förekommer. Han gav flera

olika alternativ på övningar och diskussioner som kan hållas i klassrummen.

Nilsson erbjöd sig att komma till skolan igen för att hålla diskussioner och

värderingsövningar ute i klasser. Han blev inbjuden av endast en mentor och

hade övningar i den klassen under en förmiddag, ett arbete som föll väl ut.

Detta tema sammanfaller med Internationella kvinnodagen och Alla hjärtans

dag. Det ger många möjligheter till spontana och planerade diskussioner och

värderingssamtal.

3.2.8 Tema sex och samlevnad

Ellinor Hansson från RFSU och Malmö högskola föreläste och gav inspiration

inför detta tema. Hon avväpnade ämnet och gjorde det mindre tabubelagt, på

ett bra sätt. Att prata om sex och samlevnad handlar inte om att dela med sig av

sina egna upplevelser eller att prata om ställningar och orgasmer.

Det var inte så många deltagare denna gång. Om det berodde på rädsla, så var

det synd eftersom denna inspiratör gjorde det lättare att ta sig an ämnet.

En av kollegerna som var avvisande och deklarerade att hon inte tänkte prata

sex och samlevnad med sin klass hade vid ett annat tillfälle, då eleverna

pratade om att använda tampong eller inte, av rädsla för att mödomshinnan

skulle spricka, ritat upp på tavlan och noggrant gått igenom hur det förhåller

sig med kvinnans underliv och mödomshinnan. Det är viktigt att vi pratar om

sex och samlevnad. Självklart ska läraren och eleverna känna sig bekväma i

diskussionen och lägga sig på den nivå som känns bekväm, annars blir det bara

pinsamt och det ger inget positivt resultat.

25

Ungdomssamtalarna kommer och samtalar med våra årskurs- två eleverna vid två

tillfällen. Samtalen kretsar kring sexualitet, kärlek, förälskelse och allt som hör

därtill. Projektet Ungdomssamtalarna har funnits i Malmö stad sedan 1988. Det är

bra att ta in externa experter eftersom detta ämne känns svårt för många av

pedagogerna.

3.2.9 Tema hälsa

Det här temat fokuserar på elevernas hälsa och egenvård. Genomgången på

uppstarten gjordes utav en av skolans kuratorer, avseende basen för att kunna

tillgodogöra sig undervisning och utveckling dvs. boende, mat, sömn samt

kärlek och omvårdnad. Många elever prioriterar inte sin egen hälsa, när de inte

äter ordentligt. En del för att de ska hålla diet, andra för att de inte tycker sig ha

tid samt ett fåtal för att de inte har tillgång till mat.

Värderingsövningar lämnas ut till mentorerna för att ge eleverna möjlighet

till reflektion och för att öka deras medvetenhet. Hur kan de påverka sina liv

till det bättre och vilket ansvar tar de själva för att göra det, är exempel på

frågor som diskuteras.

Arbete och genomgång av KASAM-begreppet, Känsla Av SAManhang faller

också in under detta tema. Skolan kan inte ge eleverna den kärlek de behöver,

men vi kan ge dem en känsla av KASAM; ”En grundläggande upplevelse av

att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och

strukturerade (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns

tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera sitt

engagemang i (meningsfullhet)”.

(http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4nsla_av_sammanhang)

För mera information om KASAM-begreppet, se bilaga 7.

26

3.2.10 Utvärdering av våra teman

På slutet av läsåret bjuds alla in till en utvärdering/diskussion som kommer att

lägga grunden för det vidare arbetet med livskunskap på skolan. Vi tittar då

återigen på skolans funktion och vikten för eleverna att få den struktur,

utbildning och bemötande som de behöver. En annan viktig funktion som

skolan och alla vuxna som möter ungdomar har, är att arbeta med

preventionsarbete.

Eleverna behöver veta att de är saknade när de är frånvarande. De behöver

hjälp med teambuilding i klassen och de behöver fortlöpande hjälp att utveckla

sina värderingar som ett redskap att hantera ovana situationer.

Att kunna säga nej och ja när de vill det och att inte utsätta sig själv eller

andra för kränkningar och liknande är viktiga egenskaper som vi många gånger

måste hjälpa dem att hitta sina verktyg för att jobba vidare med.

”Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt

uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor.” (Lpf. 94)

3.3 Val av metod

Jag beslutade att göra enkäter bland två olika grupper av elever på gymnasiet vilket

jag arbetar på. Det som skiljer de olika respondentgrupperna åt är delvis deras olika

inriktningar i livet, det vill säga, val av gymnasieprogram. Den ena elevgruppen är

hantverkselever, 98 stycken till antalet och består till yttersta del av unga kvinnor

medan den andra elevgruppen, 184 stycken till antalet är elever på

handelsprogrammet där det är en jämn fördelning mellan könen. Det som också

skiljer respondentgrupperna åt, är att de har helt olika lärare och olika rektorer.

Genom att utföra dessa enkäter har jag fått ta del av elevernas upplevelser och tankar

kring livskunskapsarbetet på vår skola.

Elevenkäten har jag personligen delat ut till respondenterna, vilken de har till

största del fått besvara på mentorstiden. Se bilaga 7.

Jag beslutade i ett tidigt skede att jag också skulle konstruera en enkät till lärarna

där de har en möjlighet att tycka till om livskunskapsarbetet på vår skola och

27

livskunskapsarbetet över lag. Denna enkät gjorde jag i ett dataprogram och skickade

till alla de lärare som vid minst ett tillfälle deltagit på våra uppstarts-träffar i aulan

inför byte av teman, se s.18. Enkäten skickades ut per e-post. Se bilaga 8. Jag har

också behövt skicka ut påminnelser för att erhålla så många svar som möjligt. Till

slut fick jag in 50 svar av 97 vilket blir ett svarstal på 52 %. Enligt den litteratur jag

har läst, bedöms det som för litet antal för att kunna säga att det är representerande

för en grupp överlag. Tyvärr är det så att inte fler har svarat och med tanke på

lärarnas arbetsbelastning är jag ändå nöjd med att fler än hälften faktiskt har svarat.

Förutom lärarnas arbetsbelastning beror bortfallet säkerligen också på intresse. De

lärare som har tyckt att det var av vikt att svara på min enkät, är förmodligen de

lärare som har någon klar åsikt inom ämnet, vilket iså fall gör att svaren inte kanske

är fullt representativa för hela kollegiet. Det är alltid ett dilemma med reliabiliteten

av enkäter.

4 Resultat

Enkäten utfördes bland två olika grupper av elever, då de går på olika

gymnasieprogram. Varav den ena elevgruppens resultat har jag valt att redogöra för i

form utav diagram medan den andra elevgruppens resultat kommer endast att

redogöras för i form av diskussion och analys i jämförelse mot den första gruppen.

Detta beror på två aspekter, för det första skulle det bli alldeles för många diagram i

redogörelsen och för det andra har jag inte lyckats få lika stor andel respondenter i

varje årskurs för att jämföra med varandra i diagramform. Det resultat jag redogör

för i diagram, har ett respondentsantal på 67 av 98 inskrivna elever. Det blir ett

svarstal på 68 %. Medan antal respondenter i den andra elevgruppen endast uppkom

till 83 av 184 inskrivna elever. Det blir ett svarsantal på 45 % Orsaken till att det blev

färre respondenter inom den ena elevgruppen var till största del missbedömning av

mig. När jag bestämde vilket program jag skulle jämföra med var jag inte medveten

28

om att det kolliderade med en lång APU period för årskurs tre. Samt att frånvaron

var så hög i de övriga klasserna. I och med det, blev också mitt tidsschema drabbat.

Även om det här gör att validiteten kan tyckas minska, så finner jag det ändå mycket

intressant att jämföra de olika elevgrupperna. Men eftersom de är få respondenter

finns inget intresse för detaljerad redogörelse.

4.1 Resultat av elevernas enkät

Enkätundersökningen är genomförd i 6 klasser, majoriteten är unga kvinnor.

Totalt har klasserna 98 elever, jag fick ett respondent antal på 67 stycken.

Följande framkom:

0

5

10

15

20

25

Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt

1:or

2:or

3.or

Figur 7. Antal elever som trivs på skolan.

Nästan alla elever trivs bra eller mycket bra på skolan se figur. 7

0

5

10

15

20

Mycket bra

Bra

Bra Dåligt Mycket

dåligt

1.or

2:or

3:or

Figur 8. Antal elever som trivs i klassen.

Alla eleverna trivs bra eller mycket bra i sin klass se figur 8.

0

5

10

15

20

25

30

Ja Nej

1:or

2:or

3:or

29

Figur 9. Har tidigare hört begreppet livskunskap.

De flesta har tidigare hört begreppet livskunskap se figur 9. Ungefär hälften av

dem hade hört det i grundskolan, medan mycket färre elever har hört begreppet

på gymnasiet

0

5

10

15

20

25

Samar

betsr

egle

r

Studie

tekn

ik

Etnis

kare

latio

ner

Rökn

ing

Alk

ohol

Nar

kotik

a

Jäm

stäl

dhet

Sex o

ch s

amle

vnad

Häl

sa

1:or

2:or

3:or

Figur 10. Följande ämnen har någon gång diskuteras i klassrummet.

Mer är hälften av de svarande har diskuterat ämnen inom livskunskap i

klassrummet på vår gymnasieskola, se figur 10. Det som diskuterats flitigast är

alkohol och på andra plats kommer rökning. De andra ämnena kommer i

följande ordning; narkotika, hälsa, samarbetsregler, studieteknik och sex och

samlevnad. De ämnen som diskuterats minst är etniska relationer och

jämställdhet. Kanske blev dessa ämnen utpekade som icke diskuterade eftersom

de är ganska vaga i sitt begrepp. Vad betyder det egentligen och har vi pratat

om det? Troligen har dessa ämnen berörts i olika samanhang på olika sätt, utan

att eleven reflekterat över det.

30

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Ja Nej Kanske

1:or

2:or

3:or

Figur 11. Antal elever som tyckeratt mentorn har en funktion som förmedlare av ovan nämnda

ämnen.

De flesta tycker att det är viktigt att mentorn har en funktion av förmedlandet

av kunskap rörande ovannämnda ämnen. Se figur 11.

0

5

10

15

20

25

Ja Nej Annat

svar

1:or

2:or

3:or

0

5

10

15

20

25

30

Ja Nej Annat svar

Figur 12. Antal elever känner att de kan Figur 13. Antal elever känner förtroende

prata med sin mentor om det de vill. för sin mentor.

Mer än 3/4 av eleverna kan prata med sin mentor om allt se figur 12 och en

ännu större del känner att de har förtroende för sin mentor se figur 13. Det

kanske inte är meningen att eleverna ska kunna prata med sin lärare om allt.

Det kan också vara viktigt att eleverna har viss gränssättning och behåller det

mest privata för sig själv eller pratar om det med andra personer t.ex. kurator

eller någon som står dem nära privat. Läraren och eleverna ska heller inte stå

varandra för nära.

31

0

5

10

15

20

25

Ja Nej

1:or

2:or

3:or

Figur 14. Antal elever som tycker att dessa ämnen passar att diskuteras i skolan

Gällande de ämnen som hör till livskunskapsbegreppet, tycker eleverna att

ämnena hör hemma i skolan se figur 14, endast åtta elever tycker inte att dessa

frågor hör hemma i skolan för information och diskussion.

0

5

10

15

20

25

Samar

betsr

egle

r

Studie

tekn

ik

Etnis

ka re

latio

ner

Rökn

ing

Alk

ohol

Nar

kotik

a

Jäm

stäl

ldhet

Sex o

ch s

amle

vnad

Häl

sa

1:or

2:or

3:or

Figur 15. Ämnen eleverna tycker att skolan ska informera om

De ämnen som eleverna uttrycker att de vill ha information om är i

rangordning; studieteknik, jämställdhet, hälsa, samarbetsregler, narkotika, sex

och samlevnad, alkohol, rökning och sist etniska relationer. Se figur 15. Det

var jämnt fördelat över de olika ämnena. Samanställningen visar att eleverna

ansåg studieteknik, jämställdhet, hälsa och samarbetsregler som viktigast. Det

var sedan ett litet hopp i antalet elever som tyckte skolan ska informera om

narkotika, sex och samlevnad, alkohol, rökning och sist etniska relationer. Men

det var fortfarande fler än hälften som ansåg alla ämnen viktiga.

32

Även i detta sammanhang är det svårt att veta om eleverna kan känna

innebörden och betydelsen av etniska relationer. Att en elev uttryckligen har

svarat att det behövs mer information och diskussion om just hedersförtryck

visar ändå att vissa eleverna har ett behov av att prata om kulturer och

kulturella skillnader. Kanske är det ordet Etniska relationer i sig som eleverna

inte kan relatera till.

0

1

2

3

4

5

6

Samar

betsr

egle

r

Studie

tekn

ik

Etnis

ka re

latio

ner

Rökn

ing

Alk

ohol

Nar

kotik

a

Jäm

stäl

ldhet

Sex o

ch s

amle

vnad

Häl

sa

1:or

2:or

3:or

Figur 16. Ämnen eleverna inte tycker att skolan ska informera om

På frågan om det finns något av följande ämnen som eleven inte tyckte skolan

ska informera om, se figur 16 är det endast ett fåtal som har svarat vilket vi ser

som ett tecken på att de är nöjda och tycker att bredden av ämnen är tillräcklig.

De som har svarat har gjort det i nämnd ordning, de tycker inte att skolan ska

informera om; rökning, alkohol, etniska relationer, sex och samlevnad,

narkotika, jämställdhet, hälsa, samarbetsregler.

Det är delvis motsatta förhållanden till vad eleverna ville att skolan skulle

informera om och det blir lite märkligt. Kanske går det att ana eftersom det är

såpass få respondenter på denna fråga, att just dessa enstaka inte vill ha någon

information om exempelvis alkohol, rökning eller studieteknik därför att de

tycker att de kan hantera detta alldeles utmärkt på egen hand och vill då inte att

skolans tid ska upptas. Det belyser också vilken heterogen elevkultur vi har där

inget är givet inom ramen för allas trevnad.

33

0

5

10

15

20

25

Föräldrar Syskon Annan släkting Någon vuxen

inom en

idrottsförening

Någon vuxen

inom en annan

förening

Kan inte prata

med någon

utanför skolan

om dessa

ämnen

1:or

2:or

3:or

Figur 17. Med vilka utanför skolan kan eleverna diskutera rökning, alkohol, narkotika, sex och

samlevnad

Resultatet ifrån enkäten visar sig också att de allra flesta elever har andra vuxna

att prata om livets kunskap med. Så mycket som 3/4 kan prata med sina

föräldrar om rökning, alkohol, narkotika, sex och samlevnad, se figur 17.

0

5

10

15

20

25

Ja Nej

1:or

2:or

3:or

Figur 18. Antal elever som önskar att de hade någon mer att prata om dessa ämnen med,

utanför skolan.

Endast 1/4 uttrycker en önskan om att de hade någon mer utanför skolan att

prata med, se figur 18. Detta är ett resultat som visar att en förändring har skett

i just dessa frågor än tidigare år. Då man inte diskuterade, just dessa frågor så

mycket hemma med sina föräldrar.

34

Avslutningsvis finns det endast några enstaka ämnen som eleverna påtalar att

de vill att vi ska prata mera om. Det är hedersförtyck, miljö, mera sex och

samlevnad, mera jämställdhet, respekten mellan elever och även mellan elever

och lärare.

4.2 Resultat av lärarnas enkät

Med 50 stycken respondenter blev det ett svarsantal på 52 % bland lärarna. Det

är lärare som arbetar på hela skolan som svarat på lärarenkäten, inte bara de

som är anställda på de enheter som elevenkäten besvarades. Detta för att få in

så många besvarande enkäter som möjligt. Annars skulle antalet respondenter

blivigt alldeles för få.

0

10

20

30

40

50

Samar

betsr

egle

r

Studie

tekn

ik

Etnis

ka re

latio

ner

Rökn

ing

Alk

ohol

Nar

kotik

a

Jäm

stäl

ldhet

Sex o

ch s

amle

vnad

Häl

sa

Figur 19. Vilka ämnen som någon gång har diskuterats i klassrummet.

Lärarna svarar på vilka ämnen (som jag nu benämner som livskunskap) de

någon gång har diskuterat i klassrummet, se figur 19.

35

0

10

20

30

40

50

Ja Nej

Figur 20. Antal lärare som tror att eleverna behöver lära sig hur de på egen hand kan hantera

situationer som rör ovanstående ämnen.

Den absolut största delen av lärarna är överens om att eleverna behöver lära sig

hur de på egen hand kan hantera situationer som rör ovanstående ämnen, se

figur 20. Fyra stycken lärare anser att eleverna inte behöver lära sig hantera

dessa situationer.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Ja Nej Vet ej

Figur 21. Antal lärare som känner att deras elever har förtroende för dem i arbetet som rör

dessa frågor.

Den största delen lärare anser att de känner att deras elever har förtroende för

dem, vad beträffar dessa ämnen. Se figur 21. 11 stycken svarar dock vet ej.

Medan en lärare anser att eleverna inte har förtroende för honom eller henne i

arbetet som rör dessa frågor.

36

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Ja Nej

Figur 22. Antal lärare som har arbetat fram eget material att använda i klassrummet inom

ramen av livskunskapsarbetet.

De flesta lärare har inte jobbat fram något eget material som rör livskunskaps

arbete utan använder sig av befintligt material, se figur 22.

0

5

10

15

20

25

30

Ja Nej

Figur 23. Antal lärare som har använt vår ikon, för att ge eller få tips på material som är

användbart, inom livskunskapsarbete.

Flera lärare har använts sig av vår ikon där vi lägger ut och tipsar varandra om

bra material och annat som är av vikt att veta, se figur 23. Det är beklagligt att

majoriteten av lärarna ännu inte har använt sig av detta redskap. Meningen är

att alla som arbetat fram eller hittat något bra material, kan på ikonen på vårt

intranät tipsa och ta del av andras goda eller dåliga erfarenheter.

37

0

10

20

30

40

50

Ja Nej

Figur 24. Antal lärare som någon gång upplevt att det har uppstått problem i klassrummet i

samband med livskunskap.

10 % av lärarna som har svarat på enkäten upplever att det någon gång har

uppstått problem i klassrummet i samband med livskunskapsarbete, se figur 24.

De problem som har framkommit är att det har uppdagats alkoholproblem i

hemmet under diskussion. Att eleverna ifrågasätter behovet av livskunskap och

då inte varit positiva till arbetet. Att alla elever har varit överens och på så sätt

har inte diskussionerna varit lyckade. Någon lärare har också upplevt att det

har uppstått konflikter i samband med diskussion kring något tema.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Ja Nej

Figur 25. Antalet lärare som någon gång känt att de behövt utbildning i medling och

konflikthantering.

De lärare som någon gång känt att de skulle behöva utbildning inom medling

och konflikthantering är flertalet, se figur 25.

38

0

10

20

30

40

50

Ja Nej

Figur 26. Antalet lärare som tycker att det känns meningsfullt att arbeta med livskunskap.

De flesta lärare tycker att det känns meningsfullt att arbeta med livskunskap, se

figur 26.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Ja Nej

Figur 27. Antal lärare som känner att de har förmåga att arbeta med livskunskap.

Endast 76 % av lärarna anser sig ha förmåga att arbeta med livskunskap. Vilket

betyder att 24 % anser sig inte ha den förmågan, se figur 27.

39

0123456789

10

Bris

tande

tid

Bris

tande

intres

se

Bris

tande

kunsk

aper

/kom

peten

s

Annan

ors

ak

Figur 28. Antalet lärare anser att det är följande faktorer, som gör att de känner sig hindrade i

arbetet med livskunskap.

Vad kan det vara som hindrar läraren i detta arbete? se figur 28. De flesta som

har svarat att de inte har förmågan att arbeta med livskunskap har svarat att det

beror på bristande tid och bristande kunskap/kompetens. Endast en har svarat

att det beror på bristande intresse. En av lärarna har lämnat följande

kommentar. ”De flesta rubrikerna ger sig själva i kurstexterna. Speciella

övningar i samband med mentorsarbete är mycket svårare att motivera

"lösryckt", men kan naturligtvis ha stor effekt i de grupper där ledaren lyckats

få igång eleverna på ett positivt sätt”.

0

5

10

15

20

25

30

35

Ja Nej

Figur 29. Antalet lärare tycker att några ämnen är svårare att belysa än andra.

40

Vad beträffar ämnesvalet, tycker 66 % att något eller några av de olika tema vi

har delat in livskunskapen i, är svårare att hantera än andra, se figur 29.

0

5

10

15

20

25

30

Samar

betsr

egle

r

Studie

tekn

ik

Etnis

ka re

latio

ner

Rökn

ing

Alk

ohol

Nar

kotik

a

Jäm

stäl

ldhet

Sex o

ch s

amle

vnad

Häl

sa

Figur 30. Antal lärare som anser att något eller några ämnen är svårare att belysa.

De teman som anses vara svårare att belysa, se figur 30. Är besvarade av de 33

lärarna som har svarat att de tycker att det finns svåra ämnen.

4.3 Diskussion av resultatet

Återigen vill jag påminna om att antal respondenter i elevenkäten inte uppkom

i högre antal än 53 %. Enhet AA 68 %. Enhet JÅ 45 %. Vilket gör att det finns

många som inte har delgett sin åsikt. De respondenter som har svarat är ändå

intressanta att diskutera, tycker jag och det är med glädje jag presenterar svaren

från elevenkäten då nästan alla trivs mycket bra/bra på vår skola, så mycket

som 98 % av de svarande eleverna trivs i sin klass. Siffrorna harmonierar med

varandra på de olika enheterna förutom att på enhet AA, trivs alla mycket

bra/bra i sin klass.

Något färre elever på enhet JÅ har tidigare hört talas om begreppet

livskunskap. Säkerligen är det så att eleverna inte har hört just det ordet

tidigare i skolsammanhang.

41

De olika enheternas resultat visar att de elever som går på enhet JÅ har pratat

studieteknik betydligt fler gånger än eleverna på enhet AA. Narkotika är något

som har diskuterats ungefär lika mycket. Vad beträffar de övriga teman har

eleverna på enhet AA uppgett att de har belysts i större grad. Det kan säkert

vara på det viset, eftersom det är vår enhets kurator och lärare ifrån oss som har

arbetat fram detta koncept och på så vis är det självklart mer förankrat och

prioriterat hos oss. Hur vi arbetar med livskunskap färgar självklart våra

elevers syn på det hela. Det var en misstanke jag hade redan innan jag gjorde

min undersökning som jag nu också fått bekräftad. Jag kan faktiskt se att det är

min egen klass som är mest positiv till livskunskapen över lag och det är nog

inte någon slump. Jag har under läsår 08/09 pratat mycket om det, både som

arbete i klassrummet men också utifrån mitt vetenskapliga intresse. Det är

också på enhet AA som eleverna är i större utsträckning positiva till de olika

teman som vi har under läsåret. Det är en större andel elever på enhet AA som

tycker att dessa ämnen hör hemma för diskussion i skolan men skillnaden är

dock ganska marginell. Där man tydligast kan se skillnad är att eleverna på

enhet AA inte är lika positiva till teman som berör rökning, alkohol och

narkotika. Vilket eleverna på enhet JÅ är mera positiva till att arbeta med och

tycker i större grad att dessa teman hör hemma i skolan. Flera av eleverna på

enhet AA anser att det hör hemma i skolan att prata om studieteknik medan det

på enhet JÅ finns elever som absolut inte tycker att lärarna i skolan ska prata

om studieteknik. Alla lärare utom fyra stycken anser att eleverna behöver lära

sig hur de på egen hand kan hantera situationer som rör våra

livskunskapsämnen. ”Våra barn och ungdomar växer upp i ett allt hårdare

samhällsklimat där aggressiviteten och våldet ökar. Barnen och ungdomarna

utsätts dessutom för ett starkt mediebrus, ofta med negativa inslag. För många

barn och ungdomar har också stunderna tillsammans med vuxna personer blivit

färre samtidigt som behovet av vuxenstöd ökat”. (http://blade.vastervik.se) De

flesta elever är överens om att det är viktigt att mentorn har en funktion som

förmedlare av kunskap rörande dessa ämnen. På de båda enheterna har

eleverna till största del förtroende för sina mentorer och anser att de kan prata

42

med sin mentor om det de vill. Rent procentuellt har större andel elever

förtroende för sina mentorer än vad lärarna själva tror.

Oavsett uppväxtmiljö och tidigare erfarenheter har alla nytta av att träna sin sociala och emotionella kompetens eftersom det är en talang vi aldrig blir färdiga med. Skolan ger dessutom många av oss en välbehövlig ny chans att få det vi behöver och som våra föräldrar av olika skäl och omständigheter inte kunnat erbjuda oss. Skolan är den viktigaste platsen för barn och ungdomar från 7-19 års ålder […]. För många barn är det också läraren den kanske mest betydelsefulla vuxna personen vid sidan av föräldrarna. Alla dessa faktorer sammantagna gör att skolan har goda möjligheter att inte bara lära barnen räkna och stava rätt utan även att fostra dem emotionellt. (Wennberg, 2000. s.198)

Det är också intressant att eleverna på enhet AA anser att de har fler att prata

med, om dessa ämnen, än de elever som går på enhet JÅ. Trots det är det

eleverna på enhet AA som vill ha flera att prata med dessa ämnen om utanför

skolan. Många familjer är i dag separerade. Flertalet föräldrar jobbar för

mycket eller inte alls. Föräldrar har krav på sig att ha egen tid också utöver

arbetet. Alla ska förverkliga sig själva. Det är ett tufft medietryck på unga

människor kring hur de ska se ut, bete sig och vad de ska köpa för kläder,

mobiltelefoner osv. Barn och ungdomar i dag behöver lära sig att på ett

konstruktivt sätt kunna hantera alla de svårigheter som de möter och kommer

att möta i sitt framtida liv. Respekt och tolerans är nyckelord för vårt samhälles

värdegrund. Social kompetens är en stor fördel i såväl arbetslivet som det

sociala privata livet. Trots det är jag personligen förvånad över att det är så

många som uppgett att de pratar med sina föräldrar om dessa ämnen, kanske

har en ny era kring detta uppstått. Hoppas det!

Det är ungefär lika stor procent del av elever och lärare som inte anser det

viktigt med livskunskapsarbete, trots att det tydligt står i skollagen. Att det inte

känns meningsfullt för läraren att jobba med det kan bero på flera saker.

Kanske ser man inte att det är till någon nytta. Det är också svårt att få respons

på sitt arbete med en gång, mycket av dessa teman visar kanske inget eller lite

resultat med en gång. Det är ur ett mera långsiktigt perspektiv.

Sex och samlevnad är det ämne som flest antal lärare upplever som svåra.

Trots det är eleverna ganska positiva till det ämnet och tycker att det ska

diskuteras i klassrummet. Då kan det vara en lösning som jag tidigare nämnt att

43

ta in externa föreläsare som diskuterar just detta ämne med eleverna. Det är

också viktigt att respektera att många lärare inte känner sig bekväma i just detta

ämne. Det är känsligt.

Det är glädjande, tycker jag, att se att så många lärare har förmåga att arbeta

med livskunskap. Det man också måste förstå är att det tar tid att hitta bra eller

att göra eget material som läraren kan använda. Det är också viktigt att

pedagogen känner sig trygg i det den ska förmedla, eftersom det är så en seriös

pedagog arbetar.

5 Slutsats

Vårt samhälle erbjuder en ofantlig mängd av information och livsmöjligheter.

Det ställer stora krav på unga människor. Sven Bremberg har jämfört de

senaste 15 åren och kommit fram till att det är en försämrad arbetsmarkand nu

och därmed ökade krav på utbildning. De senaste 100 årens eftersträvan av

individualisering som ställer speciella krav på människan. Samtidigt finns det

många val att göra och dessa val är inte bestämda. I jämförelse med världens

andra länder ligger Sverige i topp på invånarnas värderingar och önskan till

självförvekligande och antagande av nya utmaningar med betoning på

självförvärkligan. Sven Bremberg jämför med fattiga länder och menar på att

där är deras eftersträvan att skaffa mat för dagen. Människan har en annan syn

på sig själv idag och det gäller inte bara ungdomar.

Tidigare gjord forskning och även mina enkäter tyder på att vi i skolan har

många viktiga uppdrag. Ett av dem är att jobba med livskunskap. ”Dessutom är

det välkänt att känslor är viktiga i undervisningen eftersom det är känslorna

som bestämmer vart vi riktar vår uppmärksamhet, något som i sin tur styr

inlärning och minne.” (Sylwester, 1994, i Wennberg, 2000. s.189)

44

Många gånger som lärarna tar upp något inom ramen för livskunskapsarbete

påtalas inte detta. Vilket gör att eleverna inte placerar in det i det facket. Därför

är kanske preventivt arbete ett bättre ord, tycker jag. Även fler med mig. Jag

deltar i en grupp på utbildningsförvaltningen i Malmö som jobbar just med det

prevuntiva arbetet i skolorna. Vår utbildningsdirektör, anser att detta är ett

arbete som ska prioriteras men han vill inte gå ut med direktiv om hur det ska

se ut. Det är upp till varje skola. Vilket jag tycker är både bra och dåligt. Men

en sak är säker, om detta arbete nu ska prioriteras måste vi också få verktyg till

det.

45

Referenser

Edling, Lars (1995). Kompissamtal. Solna: Ekelunds förlag AB

Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2006). Att utreda, forska och

rapportera. Malmö: Liber AB

Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund:

Studentlitteratur.

Erdis, Marie (2004). Juridik för pedagoger. (3: e uppl.) Lund: Studentlitteratur

Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996). Från tanke till text. Lund:

Studentlitteratur

Kimber, Birgitta (2005). Lyckas som lärare. Förhållningssätt och ledarskap i

klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Kimber, Birgitta (2007). SET Social och emotionell träning - en introduktion.

Stockholm: Natur och kultur

Lind, Eleonore (2001). Medkompis- Medling och konflikthantering i skolan.

Jönköping: Brain Books AB

Ljungdahl, S., Malmgren, L. & Bremberg, S. (2007) Lindriga psykiska symtom

och risk för psykisk sjukdom. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut

Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok. Stockholm

Ogden, Terje (2003. Social kompetens och problembeteende i skolan -

kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Malmö: Liber AB

Skolverket (1995). ”Kränk mig inte” - Att förebygga, upptäcka och åtgärda

mobbning. Värnamo

Sylwester, R (1994). Special Topic: How Emotions Affect Learning. Educational

Leadership, Oct

Wennberg, Bodil (2000). EQ på svenska – Emotionell intelligens i föräldrarollen,

i relationen, på arbetsplatsen, i skolan. (2: a uppl.) Stockholm: Natur och kultur

46

Övriga källor

Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, film om ungdomars psykiska ohälsa.

http://homepage.mac.com/sven.bremberg/.Public/UngdomarsPsykiska.mov

(2008-11-08)

Dedic, Danijela & Jelic, Danijel(2007) Livskunskap - ett ämne under utveckling?

Malmö högskola: 15hp

Irving, Sven (2007) Tobakens barn. Stockholm: Syndikatet television

Hansson, Ellinor. RFSU. Malmö stad (2009)

Lindell, Jan (2003) “typ…Key West”. Svensk distribution: Filmo

Ljungberg, Ulf. http://www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-

unga/Praktiska-erfarenheter-av-forebyggande-arbete-/Ulf-Ljungberg-/

Lundgren, Max. Sveket. Teaterföreställning

Nilsson, Oskar. Antidiskrimineringsbyrån. www.adbmalmo.se (2009)

Riksorganisationen för ett drogfritt Sverige. No Drugs. www.drogfritt.nu

Utbildningsförvaltningen. Ungdomssamtalarna. Malmö stad (2009)

Vägverket. Länge leve livet.

http://www22.vv.se/ddd2_templates/Page____44469.aspx

Ås, B. (1992) De fem härskarteknikerna: en teori om maktens språk. Manus,

regi, produktion: Annette Brodén Philipsson. Växjö: Växjö kommun,

Jämställdhetskommittén

47

Internet

http://blade.vastervik.se/bun/ankarsrum/anhem/Pol070201/set.htm (2009-05-03) http://bou.spt.stockholm.se/typo3/index.php?id=31 (2009-05-16)

http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Unga-utan-arbete-mar-samre/ 2009-05-15

http://www.fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/KBF/2008/12-skane-lan/1280-

Malmo.pdf (2009-05-17)

http://www.fms.se (2009-02-18)

http://www.malmo.se/miljohalsa/folkhalsa/kurser/kurserforskolpersonal.4.2842ea5

10c0ad90e38800014364.html (2009-04-07)

http://www.nonsmoking.se

http://www.oasen.com (2009-04-07)

http://plansverige.org

http://www2.sida.se/zenit

http://www.skola.jonkoping.se/download/18.10ac156911c18aa02a5800082/kompi

ssamtal.PDF (2009-04-10)

http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4nsla_av_sammanhang (2009-05-17)

http://sydsvenskan.se/lund/article418511/Sjalvmordsforsok-kan-bero-pa-

inflammation-i-hjarnan.html Publicerad 9 mars, 2009 13.43, Uppdaterad 9 mars,

2009 14.46 Av Marianne Hedenbro

http://www.tobaccoschildren.org (2009-04-23)

http://www.vardegrunden.se/images/stories/pdf/informationsblad.pdf (2009-02-20)

Vägverket, Don´t drink and drive. http://www.vv.se/ddd

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdegrund (2009-05-23)

http://plansverige.org/

48

Bilaga 1

Exempel på några metoder

ART är förkortning och står för Aggression, Replacement, Training. Det är en

multimodal metod som visat sig vara särskilt gynnsam för barn i skolpliktig

ålder. Det är en vetenskapligt beprövad metod där deltagarna lär sig byta ut

aggressiva handlingar mot ett lämpligare beteende.

Classroom management även detta är en metod som riktar sig till

grundskolan. Metoden bygger på ledarskapet och förhållningssätten i

klassrummet. Metoden bygger på forskning kring Classroom Management i

USA och har i Sverige utvecklats av Birgitta Kimber och Martin Forster.

EQ översätts på svenska till Emotionell intelligens. En av hörnstenarna i vad

som kallas social kompetens är känslomässig intelligens; det innefattar

förmågan att känna igen sina egna och andras känslor.

Gruppen som grogrund metoden går ut på att arbeta personlighetsutvecklande

med barn i grupp. Barnen lär sig att lyssna på varandra, se varandras positiva

sidor samt att lära sig visa känslor.

Kompissamtal metoden går ut på att ge eleverna verktyg för att kunna lösa

konflikter med ord istället för tystnad och våld. Metoden ska förebygga

mobbning, ge övning i empati, att lära sig lyssna, att lära sig tala inför publik,

att använda sig av ett tydligt kroppsspråk samt att tydliggöra elevernas roller i

det sociala spelet.

SET står för Social och Emotionell Träning, vilket innebär att empati,

självkännedom, konflikt- och känslohantering, socialkompetens och motivation

tränas. Den här metoden bygger på Birgitta Kimbers metod.

StegVis metoden bygger på att främja utvecklingen av social och

känslomässig kompetens hos barn. Metoden fokuserar först och främst på

barnens utveckling av empati, problemlösning, impulskontroll och

självkontroll.

VärdeGrunden är ett Internetbaserat material som skolor kan använda sig av i

form av en prenumeration. Det finns mer än 140 stycken lektions-

49

handledningar, fördelat på olika årskurser och även till gymnasiet. Materialet är

framtaget utifrån kurs- och läroplaner. Lektionshandledningarna är uppdelade

efter olika tema.

50

Bilaga 2

Antal deltagare på uppstarten av nytt tema.

Samarbetsregler………………………...68st

Studieteknik…………………………....60st

Etniska relationer……………………….59st

Rökning………………………………....40st

Alkohol…………………………………58st

Narkotika……………………………….66st

Jämställdhet…………………………….60st

Sex och samlevnad……………………..50st

51

Bilaga 3

Spela rollspel- skola

Utgå ifrån en klassrumssituation, eleverna får olika funktioner.

Din roll som lärare är framförallt att följa spelet, hjälpa alla att vara delaktiga och att

avbryta spelet när så är lämpligt.

Rollfördelning:

1. lärare

2. elev med ca 5 min sen ankomst som stör när hon anländer

3. elev med ca 10 min sen ankomst som ber om ursäkt när hon anländer

4. elev med en ringande mobil

5. elev som sms:ar

6. elev utan penna

7. elev utan bok

8. elev som inte arbetar

9. elev som somnar

10. 11. 12, dvs. elever som pratar om helgen

13. 14. 15. 16. 17. elever som gillar skolan och gärna arbetar

Lärare sätter igång kärnämneslektionen, väljer själv vilket. Alla elever ska jobba

individuellt med ämnet. Alla aktörer spelar själva sin roll utan närmare instruktioner än

ovan. Lektionen avslutas efter ca 12 min då elev med sen ankomst 10 min har anlänt.

Utvärdera, låt alla berätta vad de tyckte var bra och vad som kunde ha fungerat bättre.

Låt läraren berätta sin upplevelse.

Bestäm tillsammans vilka tre regler som just denna klass tycker är viktigast för att

klassrumssituationen ska fungera.

52

Bilaga 4

53

Bilaga 5

Del av artikel

Det finns många myter om vattenpipa. En av dem är att det är ofarligt, att vattnet

skulle rena tobaken. Men det stämmer inte. Världshälsoorganisationen, WHO, skriver

i en rapport från 2005 att om man röker vattenpipa under 40–80 minuter motsvarar

det att röka 100 vanliga cigaretter med hänsyn till de skadliga ämnen man får sig.

– Den som röker vattenpipa får i sig stora mängder rök och drar röken längre ner i

lungorna än vid vanlig cigarrettrökning, säger Lennart Hansson.

Eftersom pipan vandrar mellan flera finns det också en infektionsrisk med att röka

vattenpipa.

Att många är piercade, har ringar eller stenar i läppar och tunga ökar infektionsrisken.

– I Mellanöstern har man kunnat konstatera att munherpes har ökat mycket och att

smittan sprids genom vattenpipan eftersom många använder samma munstycke,

berättar Martin Stafström.

Vattenpipetobak omfattas av samma regler som vanlig tobak, det vill säga att

det är förbjudet att sälja till unga under 18 år.

( 2009-03-15 http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Skaneportalen-

extern/VardHalsa/2008_2/Halsa&Vard_2_08_del5.pdf)

54

Bilaga 6

Känsla Av SAManhang

Följande text är ett referat:

Aaron Antonovsky, israelisk professor i sociologi och författare till boken

Hälsans mysterium utgår i sina undersökningar från en grupp kvinnor som

suttit i koncentrationsläger. Han intresserade sig för vad som gjorde att vissa av

dessa kvinnor trots sina svåra traumatiska umbäranden efteråt ändå mådde och

fungerade förhållandevis väl.

Han fann tre gemensamma faktorer som dessa kvinnor upplevde:

• Begriplighet - Att ha känslan av Begriplighet innebär att man upplever

världen som begriplig och strukturerad, inte som kaotisk och oförklarlig.

• Hanterbarhet - Hanterbarhet står för att man anser sig förfoga över resurser

för att klara påfrestningar som kan ge stress i livet.

• Meningsfullhet - Meningsfullhet att man har en känsla av delaktighet i

världen och att det lönar sig att engagera sig.

Antonovsky menar att dessa "friskfaktorer" gör att människor klarar belastning

och påfrestning bättre. De blir mentalt robusta.

(http://www.fms.se/skolkraft/kasam-kansla-av-sammanhang, 2009-02-18)

55

Bilaga 7 Svaren på denna enkät kommer att behandlas helt anonymt och användas till min uppsats på lärarhögskolan, uppsatsen kommer också att läsas av intresserad personal här på skolan och ev. användas för utvärdering av detta läsårs arbete med livskunskap. 1. Hur trivs du på skolan?

� Mycket bra � Bra � Dåligt � Mycket dåligt

2. Hur trivs du i klassen?

� Mycket bra � Bra � Dåligt � Mycket dåligt

3. Har du tidigare hört begreppet livskunskap?

� Ja � Nej � Om du svarat ja: i grundskolan � i gymnasiet

4. Vilket eller vilka av följande ämnen har ni någon gång diskuterat i klassrummet, under din gymnasietid här på Frans Suell och Jörgen kocks gymnasium?

� Samarbetsregler � Studieteknik � Etniska relationer � Rökning � Alkohol � Narkotika � Jämställdhet � Sex och samlevnad � Hälsa

5. Är det viktigt att mentorn har en funktion som förmedlare av kunskap rörande ovannämnda ämnen?

� Ja � Nej � Kanske

6. Kan du prata om det du vill med din mentor?

� Ja � Nej

56

7. Känner du att du har förtroende för din mentor?

� Ja � Nej

8. Enligt skollagen har skolan skyldighet att informera om dessa ämnen. Tycker du att det hör hemma i skolan?

� Ja � Nej

9. Vilket eller vilka av följande ämnen tycker du skolan ska informera om? � Samarbetsregler � Studieteknik � Etniska relationer � Rökning � Alkohol � Narkotika � Jämställdhet � Sex och samlevnad � Hälsa

10. Är det någon utav följande frågor du INTE tycker att skolan ska informera om? � Samarbetsregler � Studieteknik � Etniska relationer � Rökning � Alkohol � Narkotika � Jämställdhet � Sex och samlevnad � Hälsa

11. Med vilka andra kan du prata med om följande ämnen (rökning, alkohol, narkotika, sex- och samlevnad) utanför skolan?

� Föräldrar � Syskon � Annan släkting � Någon vuxen inom en idrottsförening � Någon vuxen inom en annan förening � Kan inte prata med någon utanför skolan om dessa ämnen

12. Önskar du att du hade någon mer att prata med om dessa ämnen utanför skolan?

� Ja � Nej

57

13. Finns det något ämne som du tycker skolan skulle informera ytterligare om? � Ja

Iså fall, vilket__________________________ � Nej

Tack för din medverkan!

58

Bilaga 8

Följande frågor besvaras och kommer att av mig hanteras helt anonymt. Jag kommer använda resultatet i min uppsats till lärarhögskolan och uppsatsen kommer också att läsas av intresserad personal på vår arbetsplats. Frågorna är utformade för att få en uppfattning av hur lärarna och övrig personal ställer sig till livskunskapsarbetet som enligt skollagen ska utföras trots att ytterligare direktiv inte ges. 1. Vilka ämnen har ni någon gång diskuterat i klassrummet?

� Samarbetsregler � Studieteknik � Etniska relationer � Rökning � Alkohol � Narkotika � Jämställdhet � Sex och samlevnad � Hälsa

2. Tror du att eleverna behöver lära sig hur de på egen hand kan hantera situationer som rör ovanstående ämnen?

� Ja � Nej

3. Känner du att dina elever har förtroende för dig? (I arbetet som rör dessa frågor)

� Ja � Nej � Vet ej

4. Har du själv jobbat fram eget material till de olika ämnena?

� Ja � Nej

5. Har du använt dig av vår livskunskaps ikon i Pedned för att ta del av andras tips och/eller tipsat andra om bra material?

� Ja � Nej

6. Har det i samband med livskunskapsarbetet uppstått problem i klassrummet?

� Ja � Nej � Om ja, specificera _______________________________________________

59

7. Har du någon gång känt att du behöver utbildning i medling och konflikthantering?

� Ja � Nej

8. Tycker du att det känns meningsfullt att jobba med livskunskap?

� Ja � Nej

9. Känner du att du har förmåga att arbeta med livskunskap?

� Ja � Nej

10. Om du har svarat nej på fråga 9, vad är det som hindrar dig i arbetet med livskunskap?

� Tiden � Bristande intresse � Bristande kunskaper � Annan orsak, specificera ________________________________________

11. Tycker du att något eller några av de ämnen som vi belyser är svårare att hantera än andra i klassrummet?

� Ja � Nej

12. Om du har svarat ja på fråga 11. Ange då vilket eller vilka ämnen som du upplever som svåra.

� Samarbetsregler � Studieteknik � Etniska relationer � Rökning � Alkohol � Narkotika � Jämställdhet � Sex och samlevnad � Hälsa