ETNOGRAFI - moodle.med.lu.semoodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3463/Föreläsning...
Transcript of ETNOGRAFI - moodle.med.lu.semoodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3463/Föreläsning...
Syfte
• Att ge en introduktion till etnografin som kvalitativ metod.
• Att beskriva olika förutsättningar för etnografin när det gäller design, forskningsproblem, datainsamling, analys och kunskapsmål.
Två frågor:
• Hur gör jag etnografiska forskningsintervjuer?
• Varför vill jag göra etnografiska intervjuer överhuvudtaget?
ORDET ETNO-GRAFI?
• Etno-, av grek. e’thnos ’folk’ • -grafi, av grek. graphi’a ’beskrivning’, av
gra’phõ ’skriva’
Vad för slags etnos avses?
• Vad för slags folk eller grupp är i fokus? • Forskningsproblemet • Avgränsning av ämnet
Val av etnos?
• Vilken grupp undersöks? • Vad för slags kollektiv identitet? • Vad för slags gruppgemenskap? • Vad för slags relationer inom gruppen och
till andra grupper? • Vad för slags föreställningar, ritualer och
seder håller samman gruppen?
Etnos i sjukvårdens värld?
• Diagnos • Behandling • Liv med sjukdom/funktionsnedsättning, ”att
leva med x” • Etnisk bakgrund
Skrivandet är grundsten i etnografisk forskningsdesign
• Gra’phõ: skriva, beskriva • Etnografi är den beskrivande metoden • Skrivandet i olika led av
forskningsprocessen
DEN ETNOGRAFISKA DATABASEN
• Fältanteckningar, intervjuutskrifter, observationsprotokoll, memos, tidningsklipp, utredningar, fotografier, filmer m.m.
• Stort, spretigt material • Behovet av organisation
Skrivandet lägger grunden för den etnografiska databasen
• Fältanteckningar, efter deltagande observation
• Observationsprotokoll och intervjuutskrifter, efter intervjuer
• Referat, citat och sammanfattningar, efter insamling av olika medier och dokumentära källor
Observera, delta och fältanteckna
• Deltagande observation • Observation är grunden för etnografisk
metod • Observationens form är det egna
deltagandet • Fältdagbok
(Idvall 2008:68-69) My nurse was responsible for two patients that day: an elderly man and an elderly woman. The man – stout, bearded and wearing glasses – was around 80 years of age and had been on dialysis for a year. He seemed very social and humorous. During the first hours of his treatment he talked a lot, both with clinic staff and with his fellow patients. I noted that when he arrived at the clinic, carrying a sack, he went directly to the kitchen. Initially I assumed the staff and the patients shared a kitchen, but at our first break I learned that he had brought the staff a loaf of homemade bread, as was his custom on Fridays. As his treatment continued, he became quieter and in the last hour took a nap under his blanket. The elderly woman, well dressed in a buttoned grey cardigan and black trousers, was, as I learned, a few years younger than the elderly man. I had no conversation with her since she appeared uninterested in talking to me. She only smiled at me in a dismissive way. Similarly, it was difficult to make contact with the other patients. In fact, when my nurse and I entered one room, I immediately noted the hostile looks two male patients gave me. Even after I introduced myself, they maintained their hostility and distance towards me. Clearly, they regarded me as an intruder. In another room I talked with a friendly, elderly man, but after a while I felt our conversation was disturbing the other patient in the room, so I left. I remained outside another room since I was told the patient there did not like strangers. While my nurse was in this room, I looked through its window and saw a woman in her sixties with white hair and a very sad expression. The look of this woman, seemingly old and passive and on the other side of the threshold of a hospital room, dramatised even more the emergent feeling I had regarding my own belongingness to this place, or maybe rather, an urge not to belong to this place.
Deltagandets form?
• Hur ser det ideala deltagandet ut för etnografiska observationer?
• Att delta på rätt och fel sätt? • Reflexiva observationer
Etnografens fyra roller
Fullständig observatör
Observatören-som-deltagare
Deltagaren-som-observatör
Fullständig deltagare
Fullständig observatör vs fullständig deltagare
• Närhet – distans till den studerade gruppen
• Närvaro – frånvaro för etnografen
• Synlighet – osynlighet för etnografen
• Etnografens sociala roll i det studerade sammanhanget
F O
F D
Observatören-som-deltagare
• Inträde i socialt sammanhang
• ”Integrering”: insider-outsider
• Utträde • Tid i fält • Att följa ett fenomen eller
en kategori: behandling, en patientkategori, en personalkategori etc.
O s D
Deltagaren-som-observatör
• Exotisering • Att se bekanta saker
med nya ögon • Att distansera sig • Att reflektera över
vardagen D s O
När, var och hur ska fältanteckningar utföras?
• Att observera och delta och samtidigt anteckna
• Att ha ett synligt eller osynligt anteckningsblock?
Vad ska fältanteckningar innehålla?
• Tid/Plats • Social miljö • Fysisk miljö • Individers tal och agerande • ”Tät beskrivning” (Clifford Geertz)
Intervjua, observera och skriva ut
• Konversationspraktiker: samtal i fält, inspelade intervjuer
• Observationsprotokoll • Transkribering
Skriva observationsprotokoll
• Beskrivning av intervjusituationer • Beskrivning av miljöer, händelser, personer,
interaktioner, egna känslor
Intervju/observation
• Deltagande observation • Att vara intervjuare • Att överblicka eller observera en
intervjusituation
Skriva ut intervjuer (transkribering)
• Att skapa ett skriftligt källmaterial av en muntlig källa
• Börja transkriberingen så snart som möjligt • Skaffa dig en transkriberingsrutin • Hur mycket behöver det talade ordet ”höras” i det
skrivna ordet: verbatim eller ”ungefär”? • Etnopoetisk transkribering (Klein, Drakos) • Anonymisera eller koda personnamn och platsers
namn
Referera till och citera från medier och skriftliga källor
• Mångfald av röster • Urval av röster • Polyvocality • Kontextualisera de egna intervjuerna och
observationerna
Skriftliga källor och medier
• Tidningar och tidskrifter • Statliga utredningar • Privata dagböcker, arkiv • Skönlitteratur • Hemsidor • Foton, film
ÖVERSÄTTNING AV DATA
• Analysera material: tematisering, kodning, teoretisering
• Integrera data och teori • Skriva text: teoretisk gestaltning, skriva
fram/bort materialet
Analysera material
• Läsa material, läsa fram mening • Sortera material • Kategorisera material • Jämföra olika materialkategorier: intervjuer,
observationer, texter • Empiriskt fokus
Integrera data och teori
• Utveckla begrepp inom ramen för data • Jämför olika begrepp med varandra • Utmana begrepp och data mot varandra • Utgå från både teoretiska och
”lågteoretiska” begrepp • Pröva olika konceptuella vinklingar av data
My nurse was responsible for two patients that day: an elderly man and an elderly woman. The man – stout, bearded and wearing glasses – was around 80 years of age and had been on dialysis for a year. He seemed very social and humorous. During the first hours of his treatment he talked a lot, both with clinic staff and with his fellow patients. I noted that when he arrived at the clinic, carrying a sack, he went directly to the kitchen. Initially I assumed the staff and the patients shared a kitchen, but at our first break I learned that he had brought the staff a loaf of homemade bread, as was his custom on Fridays. As his treatment continued, he became quieter and in the last hour took a nap under his blanket. The elderly woman, well dressed in a buttoned grey cardigan and black trousers, was, as I learned, a few years younger than the elderly man. I had no conversation with her since she appeared uninterested in talking to me. She only smiled at me in a dismissive way. Similarly, it was difficult to make contact with the other patients. In fact, when my nurse and I entered one room, I immediately noted the hostile looks two male patients gave me. Even after I introduced myself, they maintained their hostility and distance towards me. Clearly, they regarded me as an intruder. In another room I talked with a friendly, elderly man, but after a while I felt our conversation was disturbing the other patient in the room, so I left. I remained outside another room since I was told the patient there did not like strangers. While my nurse was in this room, I looked through its window and saw a woman in her sixties with white hair and a very sad expression. The look of this woman, seemingly old and passive and on the other side of the threshold of a hospital room, dramatised even more the emergent feeling I had regarding my own belongingness to this place, or maybe rather, an urge not to belong to this place.
My nurse was responsible for two patients that day: an elderly man and an elderly woman. The man – stout, bearded and wearing glasses – was around 80 years of age and had been on dialysis for a year. He seemed very social and humorous. During the first hours of his treatment he talked a lot, both with clinic staff and with his fellow patients. I noted that when he arrived at the clinic, carrying a sack, he went directly to the kitchen. Initially I assumed the staff and the patients shared a kitchen, but at our first break I learned that he had brought the staff a loaf of homemade bread, as was his custom on Fridays. As his treatment continued, he became quieter and in the last hour took a nap under his blanket. The elderly woman, well dressed in a buttoned grey cardigan and black trousers, was, as I learned, a few years younger than the elderly man. I had no conversation with her since she appeared uninterested in talking to me. She only smiled at me in a dismissive way. Similarly, it was difficult to make contact with the other patients. In fact, when my nurse and I entered one room, I immediately noted the hostile looks two male patients gave me. Even after I introduced myself, they maintained their hostility and distance towards me. Clearly, they regarded me as an intruder. In another room I talked with a friendly, elderly man, but after a while I felt our conversation was disturbing the other patient in the room, so I left. I remained outside another room since I was told the patient there did not like strangers. While my nurse was in this room, I looked through its window and saw a woman in her sixties with white hair and a very sad expression. The look of this woman, seemingly old and passive and on the other side of the threshold of a hospital room, dramatised even more the emergent feeling I had regarding my own belongingness to this place, or maybe rather, an urge not to belong to this place.
Skriva text
• Skriva text, skriva fram mening och material
• Konceptuellt eller teoretiskt fokus • Strategiskt urval av material • Möte mellan empiri och teori leder till
nygestaltning av verkligheten
Verktyg för att värdera en etnografisk undersökning
• Mättnad • Validitet eller styrka • Representativitet och generaliserbarhet • Variation och komplexitet • Reliabilitet eller repeterbarhet
Mättnad i den etnografiska undersökningen
• Mättnad är kopplat till genomförandet av själva analysen.
• Mättnad i forskningsprocessen innebär att inget ytterligare empiriskt material förändrar bilden.
Etnografins validitet eller styrka
• Den etnografiska processens transparens • Empirisk grund för analys • Informanters läsning av texter och
bedömning av resultat • Andra forskares läsning av texten och
bedömning av resultat
Representativitet eller generaliserbarhet
• Ger etnografin en representativ bild av verkligheten?
• Är resultaten av generell eller specifik karaktär?
• Generaliserbarhet genom teoretiska begrepp
Variation och komplexitet
• Vad för slags mångfald beskriver etnografin?
• Ger etnografin en alltför entydig eller homogen bild av verkligheten?
Etnografins reliablitet eller repeterbarhet
• Etnografier är inga avgränsade experiment som går att repetera exakt. Reliabilitet är därför inte tillämpbart.
• Restudies eller studier som repeteras.