ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN · Det andra motivet till att satsa på entreprenörskap i skolan kan ses...

Sweco

Vasagatan 36

Box 415, 101 28 Stockholm

Telefon 08-613 08 00

Telefax 08-613 08 08

www.sweco.se www.eurofutures.se

Sweco Eurofutures AB Org.nr 556342-6559

säte Stockholm

Ingår i Sweco-koncernen

ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

- OM FÖRUTSÄTTNINGAR ATT UTVECKLA ETT ENTREPRENÖRIELLT

FÖRHÅLLNINGSSÄTT I ÖSTHAMMARS SKOLOR

Sweco Eurofutures AB

STOCKHOLM JANUARI 2012

2 (54) UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT

F Ö RHÅL LNING SSÄT T I

Ö ST HAMMARS SKO LO R

FÖRORD

(om Östhammars kommun vill skriva några egna inledande ord om uppdraget eller fort-

sättning etc )

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



FÖRORD 2

1 INLEDNING 4 1.1 UPPDRAGET 4 1.2 METOD FÖR GENOMFÖRANDE 4 1.3 LÄSANVISNING 5

2 ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN – EN INTRODUKTION 6 2.1 VARFÖR BEHÖVS MER AV FÖRETAGSAMHET I SKOLAN? 6 2.2 VEM BESTÄMMER VAD SOM GÄLLER - VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN? 7 2.3 VAD INNEBÄR ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I PRAKTIKEN? 8 2.4 NÅGRA SLUTSATER OM NULÄGET I LANDET 10

3 ÖSTHAMMAR – NULÄGE, BEHOV OCH UTMANINGAR 12 3.1 STRUKTURELLA UTGÅNGSPUNKTER 12 3.2 FÖRETAGEN HAR SVAG SAMVERKAN MED SKOLAN - MEN INSER BEHOVET 14 3.3 KOMMUNENS ORGANISATION OCH SKOLOR 16 3.4 ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGSAMHET I ÖSTHAMMARS SKOLOR 18 3.5 NÅGRA ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER AV NULÄGESBILDEN 24 3.6 TRE KRITISKA FAKTORER FÖR ATT UPPNÅ ETT MER ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 26

4 VAD KAN ÖSTHAMMAR LÄRA FRÅN ANDRA? 28 4.1 ENKÖPING – MED MÅL ATT BLI BÄST PÅ ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 28 4.2 VÄSTERÅS – EN GENERELL MODELL FÖR ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 32 4.3 UPPSALA – KOMPETENSUTVECKLING I ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE 37

5 EXTERN KOMPETENS, VERKTYG OCH KONCEPT 39

5.1 KONCEPT OCH VERKTYG 39 5.2 UTBILDNINGSAKTÖRER I ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE 42

6 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDE 44 6.1 NYCKLAR FÖR FRAMGÅNG I ARBETE MED ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 44 6.2 VÄGVAL FRAMÅT – TRE ALTERNATIV ATT TA STÄLLNING TILL 45 6.3 FÖRSLAG TILL RAMAR FÖR ETT GENOMFÖRANDE I ÖSTHAMMAR 47 6.4 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR 48 6.5 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE STRATEGIER OCH INNEHÅLL 49 6.6 UPPSKATTADE KOSTNADER OCH TANKAR KRING FINANSIERING 52


ENT REPRENÖ RIELLT



1 INLEDNING

1.1 UPPDRAGET

Östhammars kommun har gett Sweco Eurofutures AB i uppdrag att genomföra en för-studie i syfte att undersöka möjligheter att utveckla ett mer entreprenöriellt förhåll-ningssätt i skolsystemet i Östhammar.

I uppdraget ingår att undersöka såväl nuläge och behov, som former för att kunna genomföra en satsning för att stärka inslagen av entreprenörskapsperspektiv och entre-prenöriellt lärande i kommunen. Analysen ska också kunna utmynna i förslag till hur ett praktiskt genomförande skulle kunna se ut.

Förstudien har finansierats av SKB (Svensk Kärnbränslehantering) genom det samarbets-avtal som SKB och dess ägare skrivit med Östhammars och Oskarshamns kommun inom ramen för uppdraget om slutförvar.

Uppdraget har genomförts under höst och vinter 2011 av seniorkonsulter Olof Linde (projektledare) och Markus Burman, i nära samarbete med Östhammars kommun. Från Östhammars kommun har Kjell Karlsson på Barn- och utbildningskontoret varit projekt-samordnare.

1.2 METOD FÖR GENOMFÖRANDE

Förstudien har genomförts på ett processinriktat sätt i nära samarbete med Östham-mars kommun (Barn- och utbildningskontoret och Tillväxtkontoret). Tillsammans med dessa har inriktning, metod och fokus i genomförandet utvecklats och förankrats. Några viktiga utgångspunkter för processen har varit att förstudien:

Ska utgå från de nya villkor och mål som styr skolan från och med hösten 2011

Ska fungera som en plattform för fortsatt långsiktigt arbete i Östhammar

Ska omfatta hela skolsystemet, med en röd tråd från förskolan till gymnasiet

Ska ha tydligt fokus på utbyte och samverkan mellan skola och näringsliv

En viktig grund har också varit att arbetet setts som en gemensam utvecklingsprocess för kommunen och skolorna, med inslag att både bygga upp, förankra och förmedla kunskap och insikter längs vägen.

5 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



Med uppdraget att undersöka nuläge och förutsättningar i Östhammar har Sweco inter-vjuat ett drygt 50-tal utvalda personer i kommunen, fördelat på skolor (skolledare, lära-re, syokonsulenter mfl), kommun (politiker och förvaltning), samt företag, organisatio-ner och andra relevanta aktörer. Presentationer och gruppdiskussioner har också ge-nomförts med exempelvis kommunens rektorsgrupp och ämnesutvecklingsgrupp.

I uppdraget har också ingått att göra en utblick utanför Östhammars kommun för att dels fånga upp det nationella läget avseende entreprenörskap i skolan, dels lyfta fram goda exempel från andra kommuner med erfarenhet av att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt i sina skolor. En av kommunerna var Enköping som vi också hade möjlig-het att besöka tillsammans med representanter från Östhammars kommun. Som en del i den externa utblicken ingick även en kunskapsöversikt över olika främjande aktörer och koncept som kan ge stöd åt skolorna i ett fortsatt arbete.

När processen med förstudien kommit så långt att analys, slutsatser och förslag till fort-sättning utkristalliserats bjöd Östhammars kommun in till en Work Shop som genomför-des i december 2011. Till denna var ett drygt 40-tal nyckelpersoner från Östhammars kommun, skolor, och andra aktörer inbjudna. Detta var en viktig del i processen att både presentera analysen för en vidare krets och ge tid att diskutera och förankra förstudiens analys, resultat och förslag till fortsatt genomförande.

1.3 LÄSANVISNING

Rapporten har sex kapitel men består egentligen av fyra delar, som läsaren kan fördjupa sig i efter eget behov och intresse. I den första delen (kapitel 2) ges en inledande natio-nell översikt och beskrivning av området entreprenörskap i skolan, vad det är och inne-bär och varför det är aktuellt idag.

Den andra delen (kapitel 3) är en beskrivning av förutsättningar och nuläge i Östham-mars kommun och skolor av att främja entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolsystemet, samt analys av möjligheter och utmaningar för ett utvecklat arbete i kommunen.

Den tredje delen (kapitel 4 och 5) är en extern utblick som dels ger några mer fördjupa-de exempel på hur andra kommuner arbetat med entreprenörskap i skolan och vilka lärdomar och erfarenheter de gjort, dels en översikt av olika externa aktörer och de verktyg, koncept och kompetensinsatser som de kan erbjuda till skolor och kommuner.

I rapportens fjärde och sista del (kapitel 6) presenteras slutsatser tillsammans med för-slag till hur Östhammar skulle kunna arbeta vidare för att skapa ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i skolan genom ett samordnat utvecklingsprojekt.


ENT REPRENÖ RIELLT



2 ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN – EN INTRODUKTION

Detta kapitel ger en introduktion till området ’Entreprenörskap i skolan’: vad det står för och var vi står nationellt sett idag. Vi kan inledningsvis konstatera att flera olika namn och begrepp florerar kopplat till området ’Entreprenörskap i skolan’, men som i stort innebär samma sak. Ord som ”entreprenöriellt lärande” eller ”företagsamt lärande” är vanliga, och varvas med begrepp som ”företagsamhet” eller till och med ”ta-sig-för-samhet”, just för att betona att det inte främst handlar om att elever ska utbildas till företagare – utan om att utveckla elevers olika företagsamma förmågor (där kom ytter-ligare ett begrepp). Det finns ingen fastställd lista på vilka dessa förmågor är, men det handlar ofta om positiva laddade värdeord som kreativ, handlingskraftig, problemlösan-de, ansvarstagande, som anses nära förknippade med att vara företagsam och entre-prenöriell vilket behövs i alla sammanhang – inte bara som företagare.

2.1 VARFÖR BEHÖVS MER AV FÖRETAGSAMHET I SKOLAN?

I de åtskilliga satsningar på entreprenörskap i skolan som genomförts under åren, samt pågår i landet, kan vi notera att motiven bakom satsningarna ofta har såväl ett individ-perspektiv som ett samhällsperspektiv.

Utifrån individperspektivet motiveras ofta att ungdomar idag behöver andra kunskaper och förmågor med sig från skolan för att kunna navigera och ta sig fram i en värld som blir allt mer öppen och obestämd, och som också förändras i allt snabbare takt. I dagens samhälle går ungdomar i allt mindre grad direkt från skolan till ett förbestämt yrke. Det är inte ens säkert att det yrke som eleverna kommer att jobba inom finns när de går i skolan, eller så kommer de helt enkelt skapa sitt eget yrke, kanske som just egenföreta-gare. Utifrån detta konstateras att skolan måste bli bättre på att utrusta elever med förmågor som gör att de kan hantera dessa nya förutsättningar och osäkerheter. Det är de som ofta sammanfattas i termer av entreprenöriella eller företagsamma förmågor.

Det andra motivet till att satsa på entreprenörskap i skolan kan ses utifrån ett samhälls-perspektiv där syftet ofta är att en kommun eller region behöver fler entreprenörer och ökat företagande för att främja den egna tillväxten och utvecklingen. Här ingår också att man ser möjligheter att påverka intresset hos ungdomar för det egna näringslivet, i syfte att kunna säkra kompetensförsörjningen på längre sikt. Utifrån detta perspektiv är ut-gångspunkten att det är viktigt att redan tidigt i skolan skapa förståelse och intresse för företagande och entreprenörskap och även att försöka matcha skolans verksamhet tyd-ligare mot det egna näringslivets struktur och behov.

Den uppmärksamme kanske noterar att det inte är självklart att dessa två perspektiv alltid verkar i samma riktning, men trots det, har dessa två delar ofta tillsammans an-

7 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



vänts som motiv och utgångspunkt för olika satsningar på entreprenörskap i skolan un-der många år.

Och om dessa två skäl inte räcker som anledning till att skolan ska syssla med företag-samhet och entreprenörskap - finns sedan hösten 2011 ett tredje motiv som är: att sko-lan ska göra det! Entreprenörskap i skolan har hittills varit en högst frivillig verksamhet, men från och med hösten 2011 ska entreprenörskap och företagsamhet finnas med och genomsyra hela utbildningssystemet från förskola till gymnasiet.

2.2 VEM BESTÄMMER VAD SOM GÄLLER - VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN?

Nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet.

Entreprenörskap i skolan har traditionellt drivits utifrån ett näringspolitiskt perspektiv, vilket medfört att frågan också främst legat på Näringsdepartementet och Tillväxtverket (tidigare Nutek), men under 2009 lade Utbildningsdepartementet fram en nationell stra-tegi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, där det betonades att entreprenörs-kap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet – och därmed hade frå-gan blivit en utbildningsangelägenhet. Denna markering kopplar i sin tur väl ihop med EUs mål om att entreprenörskap ska få större genomslag inom utbildningsområdet. Ent-reprenörskap ses här som en nyckelkompetens för det livslånga lärandet och beskrivs som en individs förmåga att förverkliga sina idéer.

Ny skollag, ny läroplan och ny gymnasiereform betonar ökad företagsamhet i skolan

Uppgiften att främja införandet av entreprenörskap i skolan har därmed lagts på myn-digheten Skolverket, som har tydligt stöd i skolans nya styrdokument som markerar vik-ten av att stärka elevers företagsamma förmågor.

Skollagen betonar bl a vikten av att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande indi-vider och medborgare.

Läroplanen och kursplanerna för grundskolan, Lgr 11, betonar bl a vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Eleverna ska stimuleras att med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och om-sätta idéer i handling.

Gymnasiereformen, Gy 2011, betonar att man ser:

- Entreprenörskap som en uppgift för hela gymnasieskolan.


ENT REPRENÖ RIELLT



- Entreprenörskap som eget ämne, som är obligatoriskt inom vissa program.

- Att eleverna ska få möjlighet att utveckla entreprenöriella förmågor, vilket också lyfts fram i ett flertal examensmål.

2.3 VAD INNEBÄR ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I PRAKTIKEN?

Som noterats finns det inte bara olika begrepp utan också olika synsätt och definitioner på vad entreprenörskap i skolan innebär. Eftersom Skolverket numer är den myndighet med huvudansvar för frågan är det naturligt att ta fasta på deras breda definition, som lyder enligt följande:

”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.”

Vi tar därmed fasta på att det både handlar om pedagogik med fokus på att utveckla elevers kreativa förmågor och att lära och träna kunskaper i företagande och entrepre-nörskap.

I samtal med Skolverkets ansvarige för Entreprenörskap i skolan, framkommer att be-grepp som kreativitet m fl, visserligen funnits med i styrdokumenten sedan 50-talet, men att man idag mycket tydligare betonar en helhet av viktiga förmågor, som ansvars-tagande, att kunna gå från idé till handling, att elever ska vara aktiva i sin egen kun-skapsprocess, att öka elevers självtillit och att själva få utforska etc. Utvecklingen av det entreprenöriella lärandet är i mycket en förlängning av förskolepedagogiken, vilket med-för att förskolepedagogerna också ofta har mycket kunskap att tillföra även högre upp i skolsystemet, där fokus traditionellt legat mer på företagande exempelvis genom kon-cept som Ung Företagsamhet. Skolverket betonar att det nu handlar om en generell ansats och ett förhållningssätt som ska genomsyra skolsystemet, vilket innebär att det bör få inverkan även på den pedago-giska lärsituationen.

Entreprenöriellt lärande

Att utveckla elevers

kreativa och skapande

förmågor

Lärande om/i entreprenörskap

Att öka/träna kunskaper

om och i entreprenörskap

och företagande

Skola

9 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



I Enköpings kommun – som arbetat länge med entreprenörskap i skolan - har man tolkat den nya situationen som att såväl lärare som skolledare måste ha kunskap om entrepre-nörskap och undervisning i entreprenörskap, eftersom det numer betonas i skollag och kursmål på alla nivåer i skolan. De ser också att det gäller även om man som lärare inte undervisar i entreprenörskap, eftersom entreprenöriellt lärande ska genomsyra all un-dervisning. I Enköping anser man att det för många handlar om ett nytt förhållningssätt till lärande där ämnesintegration, verklighetsförankring och dialog i klassrummet får större utrymme än idag. Enköping har satt upp följande strecksatser för att konkretisera vad ett entreprenöriellt förhållningssätt innebär för dem.

Motiven för att arbeta på detta sätt i Enköping (vid sidan av att det nu också ska göras) innefattar både ett individ-, som ett samhällsperspektiv, vilket också illustreras genom följande målbilder för kommunens arbete. Ett entreprenöriellt förhållningssätt: • Gör skolan meningsfull för eleverna • Leder till bättre resultat i de olika skolämnena • Ger ungdomar som gör bättre framtidsval • Gör att elever och personal mår bättre • Svarar mot arbetslivets krav • Leder till ökat företagande och företagsamma medarbetare - för att konkurrenskraf-

ten och välfärden behöver fler innovationer, företagare och företagsamma medar-betare.


ENT REPRENÖ RIELLT



2.4 NÅGRA SLUTSATER OM NULÄGET I LANDET

Under 2000-talet har mängder av satsningar på entreprenörskap i skolan – i alla dess former – genomförts, samtidigt som också forskningen på området har utvecklats. Det finns därigenom en hel del samlade lärdomar och erfarenheter både från utförare och externa betraktare. Utifrån befintlig litteratur och projektutvärderingar tycker vi oss se hur både synsätt och praktik långsamt förändrats över denna tioårsperiod. De kanske tydligaste förskjutningarna är att frågan om ’Entreprenörskap i skolan’ har börjat gå:

• Från att bara vara näringspolitik - till att också bli utbildningspolitik och en viktig utbildningsfråga…

• Från att främst handla om regionala strategier - till att bli praktisk handling i kom-muner och skolor…

• Från att kompetens och verktyg främst funnits hos externa aktörer – till att skolorna själva börjar ha kompetens att äga och driva frågan…

• Från att främst ha varit enskilda aktiviteter i entreprenörskap - till att mer handla om ett förhållningssätt i skolan och vikten av att skapa en röd tråd genom skolsyste-met…

• Från fokus på företagande - mot en bredare syn på företagsamhet och entreprenö-riellt lärande som fokuserar på företagsamma förmågor som behövs i alla lägen…

Samtidigt sker en utveckling mot en allt mer samspelt och homogen syn på hela områ-det hos forskare, utvecklingsaktörer och dem som arbetar praktiskt med utförandet lokalt i kommuner och skolor.

Man skulle kunna säga att det i dagsläget i landet:

Finns enighet i synen om behovet av entreprenörskap i skolan: Ingen motsäger att Sve-rige behöver fler ungdomar som går ut skolan med goda ämneskunskaper - och som samtidigt är trygga, driftiga, målmedvetna, intresserade och måna om såväl sin egen omgivning som sin egen framtid.

Finns enighet i synen vad entreprenörskap i skolan innebär: att det är förhållningssätt som ska genomsyra utbildningssystemet, och att det både handlar om att utveckla före-tagsamma förmågor och om företagande.

Samt att det börjar bli större enighet också i frågan hur man gör för att skapa en mer företagsam skola. Några av de nycklar som betonas från många håll är betydelsen av att:

• Varje skola själva äger frågan, men att det krävs både stöd och styrning från kom-munen för att nå fram…

11 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



• För att kunna nå ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolans vardag krävs kunskap i entreprenöriellt lärande hos både skolledare och pedagoger…

• Alla lärare måste involveras och medverka i arbetet - det räcker inte längre att stöd-ja eldsjälar om man vill nå en genomgripande förändring…

• Eleverna blir mer aktiva och medansvariga aktörer i skapande och utförande av sin utbildning och sina lektioner…

• Skolan upplevs vara på ”riktigt”, vilket innebär att skolan måste öppna sig, lektioner bli mer tematiska och ämnesintegrerade, och där lärande sker mer i samverkan med omgivning och företag utifrån verkliga exempel och behov…

Med detta som en inledande bild av olika aspekter på vad Entreprenörskap i skolan både innebär och möjliggör, går vi i nästa kapitel över till att beskriva hur det ser ut i Öst-hammar.


ENT REPRENÖ RIELLT



3 ÖSTHAMMAR – NULÄGE, BEHOV OCH UTMANINGAR

3.1 STRUKTURELLA UTGÅNGSPUNKTER

Det två perspektiven – individ och samhälle – som togs upp som motiv för ökad företag-samhet i skolan, gäller i högsta grad även för Östhammar. I detta avsnitt ges några inle-dande bilder av detta. Kommun med långsamt minskande och åldrande befolkning Östhammars kommun ligger i nordöstra Uppland i Uppsala län. Centralorten är Öst-hammar och andra större orter i kommunen är Gimo, Österbybruk, Alunda och Öre-grund. Invånarantalet var vid slutet av 2010 knappt 21 400 personer. Kommunens invå-narantal har haft en minskande trend sedan 2002, trots en viss positiv inflyttning. Be-folkningskurvan visar på en åldrande befolkning och att andelen unga vuxna, speciellt unga kvinnor, i åldrarna 18-24 år är kraftigt överrepresenterade i utflyttningsstatistiken. Denna grupp läser också vidare i större utsträckning än män i samma ålderskategori, vilket följer en vanlig problematik i många glesbygdskommuner där tjejer i högre grad lockas att flytta för studier och jobb medan killar i högre utsträckning stannar kvar. Sårbar näringslivsstruktur – och växande kompetensproblematik Näringslivsstrukturen i norra Uppland skiljer sig rätt mycket från det övriga länet genom sin tydliga industrikaraktär. Man är i högre grad beroende av ett fåtal företag och indu-strier, vilket inte minst tydliggjorts i en ny studie av Tillväxtverket om genuint sårbara kommuner, där Östhammar ligger i topp i landet. Samtidigt har kommunen också en egen ortsstruktur med olika inbördes förutsättningar. Alunda präglas av närheten till Uppsala dit många pendlar för att arbeta. Gimo har Sandvik som dominerande arbets-plats och är orten för utbildning och idrott samt har ett flertal mindre hantverksföretag. Öregrund har en stark prägling av besöksnäringen, medan Österbybruk präglas av Dan-nemoras växande gruvverksamhet och i Östhammars tätort arbetar många vid de stora arbetsplatserna Sandvik och Forsmark. En av de största utmaningarna för kommunen är kompetensförsörjningen både på kort och lång sikt. Det handlar både om generell tillgång och om problemet att matcha be-fintligt utbud med efterfrågan. Östhammar behöver samtidigt fler entreprenörer och starka företag som vill och kan utvecklas i kommunen. Hos de mindre företagen hamnar ofta fokus på det korta perspektivet eftersom detta är mest påverkbart. Det pågående kompetensprojektet ’Företagslyftet’, som drivs av företagarföreningarna i kommunen, är ett bra exempel på viktiga insatser för att stärka kompetens hos anställda i det lokala näringslivet. Samtidigt behöver det göras mer för att påverka strukturer långsiktigt och här ser företagen en uppgift att tillsammans öka intresset hos ungdomar i kommunen för de branscher och företag som finns på orten. Satsningen på Teknikcollage i Uppland som pågår är ett bra exempel på försök till mer strukturella insatser för att skapa bättre

13 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



matchning mellan utbildning och företagens behov. Problem som noteras i dessa sam-manhang bland involverade företag är dock att insatserna egentligen sätts igång för sent, på gymnasiet, medan attityder, intresse och inriktning hos ungdomar präglas mycket tidigare i utbildningen. Därför ser också många företag ett behov av en tydligare ”röd tråd” av insatser och utbyte mellan skola-näringsliv genom hela utbildningssyste-met. Låg utbildningsnivå och vikande resultat i flera skolor Utbildningsnivån i Östhammar speglas givetvis också i hög grad av den befintliga när-ingsstrukturen och de industritunga företagen som har en förhållandevis låg utbild-ningsgrad i befolkningen. I kommunen har endast 21 procent eftergymnasial utbildning, i relation till 42 procent i länet och 36 i riket. Utbildningsnivån ökar visserligen över ti-den, men det är framförallt andelen kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbild-ning som ökar och de ligger betydligt över männens. Det är inte bara strukturen med minskande befolkning, lägre utbildningsnivå och tillta-gande kompetensbrist hos företagen som utgör ett långsiktigt bekymmer, utan proble-men följer tyvärr med i dagens skolor i kommunen. Skolorna har det generellt tufft i landet, med ekonomiska nedskärningar, minskande elevantal, påvisade kunskapsbrister, nedläggningar eller hopslagningar av skolor - och Östhammar är inget undantag i denna bild. Tvärtom visar siffror att mer än en tredjedel av eleverna i årskurs 9 under 2010 lämnade grundskolan i Östhammar utan godkända betyg i alla ämnen. Andra siffror visar att andelen elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom fyra år var 73 procent år 2010, vilket var en försämring jämfört med föregående år. Dessvärre har trenden varit negativ under några år. All kraft och fokus ligger givetvis redan på att ändra denna situa-tion i kommunen. I sammanhanget genomförs samtidigt stora förändringar både i grundskolan och gymnasieskolan, med nya läro- och kursplaner och nya kunskapsmål som skolorna ska arbeta mot. Bilden som ges från skolorna i Östhammar är också att det är väldigt mycket nytt nu för skolledare, lärare och syokonsulenter mfl ….”Och i allt det-ta kommer så ytterligare en del in (det tredje perspektivet) som säger att nu ska också företagsamhet in i skolan enligt de nya styrdokumenten”. Frågan i Östhammar – som i andra kommuner - är således inte längre om utan hur! Sam-tidigt är vår bild att det utifrån den struktur och det nuläge som gäller finns en rätt öp-pen syn på detta både från kommunen och skolorna. Fokus ligger givetvis på kunskaps-målen som eleverna ska ha med sig från varje klass. Den intressanta frågan här är om ett mer entreprenöriellt förhållningsätt, med allt vad det innebär, kan bidra till att öka ele-vers motivation, intresse och kunskaper och därmed bli ett verktyg i arbetet i skolan att nå kunskapsmålen. Kanske kan också ett ökat entreprenöriellt (kreativt, verklighetsbase-rat) förhållningssätt i skolan också vara en väg att långsiktigt påverka Östhammars un-derliggande strukturbild?


ENT REPRENÖ RIELLT

F Ö RHÅL LN ING SSÄT T I


3.2 FÖRETAGEN HAR SVAG SAMVERKAN MED SKOLAN - MEN INSER BEHOVET

Ett gott lokalt företagsklimat är av stor vikt för näringslivet. Det är också en fråga som alltid får stor uppmärksamhet (oavsett vad man tycker om själva undersökningen) ge-nom Svenskt Näringslivs årliga ranking. Östhammar har enligt denna faktiskt förbättrat sitt företagsklimat ordentligt de senaste åren, och även klättrat från plats 256 till 171 i år bland landets 290 kommuner. Som en del i denna undersökning får företag i kommunen uttala sig om olika faktorer, varav en handlar om hur de upplever skolans attityder till företagande. På denna enskilda fråga placerar sig dock Östhammar först på plats 247 av 290 kommuner, och däromkring har man legat de senaste åren. Figuren nedan visar först hur företagen värderar skolans attityder till företagande, i förhållande till andra aktörer i kommunen. I den undre bilden görs en jämförelse av hur Östhammar ligger till avseende ’skolans attityder till företagande’ i konkurrens med grannkommunen Tierp och några andra kommuner som under längre tid arbetat medvetet med företagsamhet i skolan och att skapa bättre samverkan med det lokala näringslivet. Som noteras kan hamnar inte Skolans attityder till företagande högt i något avseende. Figur 1. Östhammar i Svensk Näringslivs ranking om Företagsklimat

Företagens bild av Ranking

Kommunpolitikernas attityder till företagande 153

Allmänhetens attityder till företagande 156

Kommunala tjänstemäns attityder till företagande 209

Medias attityder till företagande 217

Skolans attityder till företagande 247

Företagen i kommunen är inte tillfreds med Östhammars skolors attityd till företagande

Att jämföra med några av de kommuner vi tittat närmare på

Fotnot: Bilderna visar företagens syn på olika faktorer i Svenskt Näringslivs årliga ranking. Rankingen avser Östhammars plats bland Sveriges 290 kommuner

Skolans attityder till företagande Ranking

Åtvidaberg 4

Lidköping 10

Söderhamn 23

Enköping 29

Västerås 77

Östhammar 247

Tierp 268

15 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



I samma undersökning får företagen också uttala sig om de tycker att det är viktigt att skolan blir mer företagsam och verklighetsanknuten. Figur 2. Företagens bild av behovet av mer företagsamhet i skolan i Östhammar

Här framgår faktiskt att tre av fyra vill se mer entreprenörskap i skolan och nästan nio av tio anser att skolan kan göra mer för att utbilda elever om företagens roll i samhället. Det är samtidigt en sak att säga att något inte är tillräckligt bra, men för att skapa en förändring måste ju även företagen medverka för att det ska bli en förändring. I våra samtal med företagare och representanter för de lokala företagarföreningarna i Östhammars fem orter ges ofta bilden att det är svårt för mindre företag att ha tid att komma i kontakt med skolorna. De anser att det därför främst blir de större företagen som Forsmark och Sandvik som intresset riktas mot även från skolans sida. Ingen av or-ternas företagarföreningar har en uppfattning att det finns något uppbyggt eller struktu-rerat nätverk eller samverkan mellan skolor och företag i kommunen. Några av de inter-vjuade företagen har samtidigt erfarenhet av att ta emot prao-elever från högstadiet, men med upplevt varierade resultat. Några menar att praon skulle kunna utvecklas mycket, men att den i dag ofta verkar sakna syfte och sammanhang såväl från företagen som skolan och eleverna.

90 % säger:Utbilda elever om företagens roll i samhället

70 % säger:Inför mer entreprenörskap i skolan

Östhammars företag är tydliga med behoven


ENT REPRENÖ RIELLT



Samtidigt inses betydelsen av att även mindre företag bygger upp samverkan med både skola och elever. ”För att eleverna ska få en vettig förberedelse för yrkeslivet behöver de få mer och bättre kontakt med verkligheten. På så sätt kan de också välja utbildning efter vad vi efterfrågar och få lättare att komma ut på praktik och sommarjobb”. Företagen menar också själva att de måste bli bättre på att marknadsföra sig för elever för att de ska kunna få upp ögonen för en viss bransch och även se att det finns möjlig-heter att utvecklas på orten både som anställd eller som egen företagare. En allmän bild är att det krävs mer strukturerade former för att få ökat utbyte mellan företag och skola. Representanter för företagen måste finnas med när skolan diskuterar dessa frågor. I tidiga åldrar som för- och grundskoleåren ser man att samverkan skulle kunna byggas upp utifrån orterna. Ett förslag som lyfts fram är att skapa en företagspool med olika lokala företag och branscher som skolorna kan ha löpande kontakter med för besök, uppgifter, prao etc. Som noterades tidigare bekräftades även att företag som medverkar i skapandet av Teknikcollage ser tydligt behov av att företagskontakter och företagsamma förmågor måste tas till vara och utvecklas redan från start i skolan. Ovan har visats på några inledande bilder från Östhammar utifrån ett strukturellt per-spektiv och ett nära företagsperspektiv, men hur ser det då ut med entreprenörskap och företagsamhet i skolorna i Östhammar?

3.3 KOMMUNENS ORGANISATION OCH SKOLOR

Det politiska ansvaret för kommunens skolväsen ligger hos barn- och utbildningsnämn-den för förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola samt gymnasie-skola. Kommunstyrelsen ansvarar sedan för den kommunala vuxenutbildningen. I den här förstudien har fokus legat på verksamheten från förskola till gymnasium. Från kommunen har man inte tidigare gjort någon samlad satsning på frågan kring ent-reprenörskap i skolan, utan framförallt sett det som en verksamhet som legat på respek-tive skola och skolledare att ansvara för. Detta medför också att frågor kring behovet av ökad företagsamhet och entreprenöriellt förhållningssätt i skolan inte lyfts fram i kom-munens övergripande styrdokument eller skolplan, även om den senare givetvis betonar vissa av de egenskaper som kan förknippas med ett sådant förhållningssätt. Samtidigt framkommer en ökad medvetenhet och intresse från kommunen om behovet att ta tag i dessa frågor, både från ett utbildnings- och ett näringslivsperspektiv. Initiativet med Teknik Collage är ett gott exempel på insatser för att stärka kopplingen mellan utbild-ning och kompetensbehov, och denna förstudie är också ett tecken på att det finns en vilja att främja ett mer företagsamt förhållningssätt genom hela skolsystemet med en ”röd tråd” för elever från förskola till gymnasiet och till vidare studier och yrkesliv. Det är en viktig signal för fortsättningen att det finns en samlad syn både i politik och förvaltning och inte minst från näringslivs- och utbildningssidan i kommunen.

17 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



I kommunens regi finns 12 förskolor som ingår i kommunens skolområden och leds av förskolechefer. Vidare finns det 14 kommunala grundskolor med drygt 2000 elever från förskoleklass till nian. Här finns även Resursskolan för elever med behov av extra stödin-satser. På gymnasienivå finns tre gymnasieskolor, Bruksgymnasiet och Forsmarks skola som är kommunala, samt Wilhelm Haglund som är en friskola. Bruksgymnasiet i Gimo är kommunens stora gymnasium med cirka 500 elever fördelat över 13 program såväl yr-kes- som högskoleförberedande. Det andra kommunala gymnasiet, Forsmarks gymnasi-um, är en liten och specialiserad naturvetenskaplig gymnasieskola med energiteknisk profil. Skolan tar emot ett 70-tal elever varje år och drivs av Forsmarks kraftgrupp AB. Skolorna är uppdelade i fem skolområden utifrån orterna, Alunda, Gimo, Österbybruk, Östhammar och Öregrund. Samtliga orter har elever från förskola till årskurs nio, utom Öregrund där eleverna går högstadiet i Östhammar.

Ortsindelningen gör att det finns en naturlig grund för samarbete mellan årskurserna inom respektive skolområde, vilket är en stor fördel om man vill stärka ett entreprenöri-ellt förhållningssätt genom skolsystemet. I det sammanhanget är det också viktigt att det finns utbyten och kontakter mellan skolområdena, vilket också sker både för försko-lechefer och skolledare genom rektorsgruppen som träffas regelbundet och för lärare bl a genom ämnesutvecklingsgruppen.

Forsmark

Bruksgym.

Östhammars fem skolområden med dagens kommunala

skolor från F-9 och gymnasium


ENT REPRENÖ RIELLT



3.4 ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGSAMHET I ÖSTHAMMARS SKOLOR

Förskola och grundskolans låg- och mellanstadier Att arbeta med entreprenörskap i förskolans och grundskolans lägre åldrar handlar främst om att medvetet träna och stödja kompetenser och färdigheter som är viktiga i barnets egen utveckling och i relationer med andra. Sådana kompetenser beskrivs ofta i termer som god självkänsla och ett gott självförtroende, förmåga att ta ansvar och kun-na förstå konsekvenser av vad man gör, tålamod och uthållighet, förmåga till samspel och samarbete, självständighet och förmåga att kunna tänka själv, samt kreativitet och förmåga att ta egna initiativ. I förskolan har lärarna generellt lätt att ta till sig de förmågor som ingår i ett entreprenö-riellt förhållningssätt, medan man har betydligt svårare att ta till sig själva begreppet entreprenörskap. Förskolepedagogiken utgår mycket från samma grund och förskole-cheferna i Östhammar ser att ett ökat fokus på dessa förmågor bara är positivt och kan berika befintliga pedagogiska tankar och arbete. Flera är positiva och nyfikna och ser både behov av fortbildning hos personal och exempel från andra håll på hur man kan föra in nya aspekter i pedagogiken. Behov som lyfts fram handlar bl a om arbete med jämställdhet och mångfald, samt behov av mer verktyg och material som kan inspirera till utforskande och skapande för både flickor och pojkar. En ytterligare del kan handla om att oftare få utforska närmiljön utanför daghemmet och kunna göra studiebesök mm. En förskolechef pekar också på att ett ökat fokus på entreprenörskap kan bidra till att höja statusen för förskolepedagogiken bland kollegor om man framöver ska arbeta mer tillsammans för att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt genom hela skolsystemet. Det svåra för personal i förskolan kan vara just att förstå att entreprenörskap och före-tagsamhet inte i första hand handlar om företagande utan just om förmågor. Även i grundskolans lägre klasser upp t.o.m. mellanstadiet i Östhammar finns många olika tolkningar av vad entreprenörskap i skolan kan innebära. Begreppet används inte men kan ses som ett paraply för allt arbete som handlar om att stimulera barnens ska-pande och utforskande förmågor, men med kanske tydligast koppling till natur- och tek-nikkunskap. Det pågår inget specifikt arbete med uttalat entreprenöriellt lärande eller förhållningssätt, men däremot finns det ofta med i arbetssättet eftersom man i hög ut-sträckning arbetar både tematiskt och ämnesintegrerat i låg och mellanstadiet. Dessut-om ser man rätt goda förutsättningar att utveckla denna arbetsform ytterligare efter-som man inte är så styrd av scheman som i högre åldrar. Jämfört med förskolan och lågstadiet blir det mer utforskande av närmiljön och samhäl-let utanför skolan på mellanstadiet genom olika studiebesök. Ekonomin sätter oftast gränsen för vad som är möjligt att göra. På låg- och mellanstadiet lyfter man exempelvis fram aktiviteter som Grön Flagg, Hälsoäventyret, och tidigare TekNo-bussen, men också

19 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



studiebesök på Forsmark som har mycket laborativt material. Skolledarna är positiva till tanken på att ett entreprenöriellt förhållningssätt ska genomsyra skolarbetet, men be-tonar att det också är viktigt att utgå från det som faktiskt görs. Samtidigt betonar flera att det går att göra betydligt mer, men att det också saknas både kunskap och exempel på vad. Utbytet med samhället och näringslivet på den egna orten skulle exempelvis kunna föras in i undervisningen på ett helt annat sätt både genom besök och genom uppgifter kopplade till skolarbetet. Prao och fritt val är också aktivite-ter som dyker upp på mellanstadiet som skulle kunna utvecklas mer tematiskt och verk-lighetsnära utifrån ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. Grundskolans högstadier I högstadiet ökar utbytet ytterligare med närsamhället bl a genom studiebesök på ar-betsplatser, med praon som kanske tydligast uttryck för detta. Samtidigt styrs undervis-ningen också betydligt hårdare av schema och kursplaner, vilket skapar allt mindre ut-rymme och flexibilitet för att ta större tematiska grepp jämfört med mellanstadiet. Det finns ingen högstadieskola som idag tydligt urskiljer sig med ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. Möjligen kan man se att arbetet i mindre skolor blir mer integrerat ef-tersom man tvingas jobba ihop på annat sätt än i större skolor. Samtidigt är det entre-prenöriella innehållet ganska traditionellt inriktat på förbestämda aktiviteter som känns igen från både låg- och mellanstadiet. Exempel som lyfts fram är besök på Forsmark och Hälsoäventyret, som allt för ofta anses svagt integrerat med vad som görs i skolan, samt att vissa medverkar i Finn Upp som är en uppfinnartävling. Återigen anses ansvaret ligga på den enskilda läraren för att driva och föra in mer entreprenöriella inslag i undervis-ningen. Och det finns givetvis också enskilda eldsjälar som försöker på egen hand, bl a har en lärare på Frösåkersskolan verkat för att öka utbytet mellan skola och företag för att få in mer verklighet i undervisningen. De provade på Handelskammarens koncept Trampolinen som innebär att fadderföretag kopplades till klassen som skulle följa dem under hela högstadiet. Under tiden valde dock Handelskammaren att minska sitt stöd vilket gjorde att det helt enkelt tog för mycket tid och arbete att driva för en ensam lära-re. De fortsätter dock att vara aktiv i konceptet Finn Upp som är en uppskattad aktivitet för eleverna med avslutande tävling, där flera klasser genom åren gått till länsfinal. Den aktivitet som skolledarna för högstadiet lyfter fram med tydligast koppling till ökad företagsamhet är annars elevernas praovecka. Det har länge varit diskussion om praons roll och funktion på Östhammars högstadier och att det har sett olika ut på de fyra sko-lorna, men att de äntligen har fått samma struktur med en vecka i åttan och en vecka i nian. Bilden som framkommer är samtidigt att praon inte fungerar särskilt väl, och be-skrivs ofta av elever som ”den veckan man slipper skola och lärare”, vilket inte skapar de bästa förutsättningarna eller förväntningarna för en bra prao. Denna bild bekräftas inte bara av skolledare och syokonsulent utan även av företag vi talat med. På högstadiet har studie- och yrkesvägledaren ansvaret för att ordna prao-platser, men syvarens roll har


ENT REPRENÖ RIELLT



länge nedprioriterats och flera bekräftar att högstadierna i Östhammar haft en under-målig syv-verksamhet under flera år. I dagsläget har i princip en tjänst funnits som ska täcka fyra skolor, men ytterligare en tjänst ska tillsättas under 2012 vilket också möjlig-gör tid för fler insatser framöver. Många ser ett stort behov att uppgradera både syvar-betet och elevernas praoperioder. Syftet med praon måste tydliggöras både för eleven och arbetsgivaren för att skapa rätt förväntningar och kunna ge ett meningsfullt inne-håll. Flera anser också att praon i dagsläget inte har någon vidare koppling till arbetet i skolan och att det borde finnas möjligheter att integrera verksamheten bättre för att skapa en helhet med praon som ett inslag i något större. En bättre prao för eleverna kräver också bättre kontakter mellan skolan och företag och yrkesliv. Här finns mycket kvar att göra. Utifrån våra samtal med skolledare, ämnesutvecklare, lärare, syvar etc på högstadiet är den sammantagna bilden att man har långt kvar till ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen. Man har inte heller hunnit sätta sig in så mycket i vad företagsamhet och entreprenöriellt förhållningssätt i den nya läroplanen innebär för det praktiska arbe-tet. Den samlade bilden är att man är svagt positiva men också lite avvaktande. Det är tydligt att det krävs mer tid, diskussion och kunskap på alla nivåer, men också något som triggar igång en förändringsprocess. Det positiva är samtidigt att det även finns tydligt drivande krafter på högstadiet både bland skolledare och bland lärare som ser detta som en möjlighet att göra förändringar. En skolledare betonar att skolan måste komma ifrån dagens mekaniska inlärande för att eleverna ska kunna använda sin kunskap i olika och nya sammanhang - och förstå hur det vi lär oss kopplar till verkligheten. För denna rektor handlar företagsamhet om ett förhållningssätt till kunskap i den ordinarie verksamheten, men där man också kan häm-ta kraft och exempel från andra aktörer, eller göra saker vid sidan om ordinarie verk-samhet. En nyckel är bl a att fortsätta utveckla det tematiska och ämnesövergripande arbetet på högstadiet. En ämneslärare lyfter fram att detta till en början kräver mer tid av lärarna och mer samordning i planeringen. Men lärarens erfarenhet är att de oftast tycker att det blir roligare undervisning för att det ger mer delaktighet för både lärare och elever, vilket direkt smittar av sig på eleverna och ger en bättre inlärning. Det är viktigt att de särskilda ämnesutvecklarna i kommunen ser vinster av ett mer te-matiskt arbetssätt för att kunna uppnå ett ökat entreprenöriellt förhållningssätt på hög-stadiet. En annan del som betonas är önskemål om ett mer strukturerat och långsiktigt samarbete med företag i olika branscher i kommunen, inte bara för praoperioden utan som en resurs att löpande kunna koppla in det i ordinarie arbetet i skolan för att göra undervisningen mer verklighetsanknuten. Gymnasiet På gymnasienivå har entreprenörskap i skolan haft en stark och rätt entydig koppling till den traditionella synen på entreprenörskap som handlar om att starta och driva företag.

21 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



Att som skola kunna visa på att många elever ges möjlighet att vara med i Ung Företag-samhet och få driva företag under ett år, har ofta räckt för att ses som ett gymnasium som satsar på företagsamhet och entreprenörskap. Som beskrivits i kapitel två innebär den nya skolreformen kanske allra störst förändringar just för gymnasiet när det gäller synen och på vilket sätt entreprenörskap ska ingå i undervisning och få utrymme i kun-skapsmålen. I Östhammar finns två kommunala gymnasier, som dock är så pass olika att vi valt att beskriva dem var för sig. Forsmark Gymnasieskola Forsmark är en naturvetenskaplig gymnasieskola med energiteknisk profil och riktar sig till elever som läst årskurs ett på det naturvetenskapliga eller det tekniska programmet. Skolan har haft riksintag med ett 70-tal nya elever varje år som bor på campus. Rektorn beskriver en skola och utbildning som helt är uppbyggd utifrån samarbetet med Fors-mark, där såväl rektor som de flesta lärare även arbetar. Rektorn är tydlig med att Fors-marks uppdrag är att producera energi och att skolans mål är att skapa välutbildade elever som kan studera vidare och senare ha möjlighet att kunna ta arbete i ett kraft-verk. Utifrån ett entreprenörskapsperspektiv där man betonar att skolan ska vara ”på riktigt” och att det därför krävs en nära samverkan mellan skola och arbetsliv, så uppnår givetvis Forsmark detta med råge. I många av de ämnen som är specifika för skolan undervisar specialister från Forsmarks Kraftgrupp. Den aktiva kopplingen till energisektorn försäkrar att kursmaterial kontinuerligt uppdateras för att hållas så aktuellt som möjligt. Kopp-lingen till Forsmarks Kraftgrupp ger eleverna möjlighet att etablera ett värdefullt kon-taktnät inom en expansiv marknad. Samtidigt anser inte rektorn att Forsmark har som uppgift att särskilt främja entrepre-nörskapet hos elever. De har tidigare haft lite UF-företagande, men menar att det inte helt stämde med deras utbildning och mål. Rektorn menar att skolan givetvis ska skapa kreativa elever men inte utifrån syftet att driva eget företagande. Samtidigt uppnås flera andra delar i ett entreprenöriellt lärande bl a genom verklighetsförankrad utbildning där man blandar praktiskt samarbete med energibranschen, och studerar naturvetenskapli-ga teorier och aktuell forskning för förståelse av energins betydelse för samhället. I slu-tet av naturvetenskapsprogrammets inriktning Energi görs ett projektarbete, där elever får formulera frågeställning, planera, genomföra och utvärdera ett större arbete som utgår från viktiga kunskapsområden på inriktningen. På Forsmarks skola sker det i sam-arbete med företag inom energibranschen, vilket innebär en inblick i de olika verksam-heterna och möjlighet till personliga kontakter och ett utvidgat kontaktnät. Sammantaget anser rektorn således att de är långt framme avseende ett verklighetsba-serat lärande och beträffande samarbete med näringslivet. Däremot håller rektorn med om att det säkert finns mer att göra för att skapa ett mer entreprenöriellt förhållnings-sätt och lärande i undervisningen, och är också positiv till att Forsmarks skola medverkar till det i samverkan med övriga skolor i kommunen.


ENT REPRENÖ RIELLT



Bruksgymnasiet Bruksgymnasiet är Östhammars stora och breda gymnasium som med sina 13 yrkes- och studieinriktade program har en viktig funktion och roll att utbilda och förbereda elever för yrkesliv och fortsatta studier. Genom yrkesprogrammen erbjuds eleverna minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL) ute på företag, där de får prova på yrken och använda kunskaper från skolan praktiskt. Ansvaret för att ordna praktik ligger ute på programmen vilket innebär att många lärare har egna uppbyggda nätverk med företag. För de teoretiska programmen har eleverna oftast 2-3 veckor praktik fördelade över hela studietiden. Detta gör också att Studie- och yrkesvägledarna har en något annan roll än på högstadiet. På Bruksgymnasiet har syvar ingen direkt del i praktik eller företagskon-takter, utan fokus ligger mer på individnivå i termer av uppföljning och framtida studie och yrkesval för eleverna. De två rektorerna på Bruksgymnasiet betonar vikten av företagsamma elever och ser skolans nära koppling och samverkan med näringslivet som en viktig del och styrka i arbetet mot detta mål. De ser att entreprenörskap har fått en tydligare plats i den nya gymnasieskolan, inte bara mot kursmål utan också mot programmålen, och ser allmänt positivt på den förstärkningen. De framhåller att det finns aktiviteter och entreprenöriel-la inslag i undervisningen idag, även om det inte från skolan finns någon övergripande strategi eller mål för detta. Bruksgymnasiet ska arbeta ämnesintegrerat och verklighets-anknutet och ha tydligt fokus på både näringsliv, praktik och internationalisering, enligt ledningen. De stödjer tanken på ett mer entreprenöriellt lärande och förhållningssätt, men betonar att det tar tid och måste få ta tid: ”Det är väldigt viktigt att tydligöra att detta inte är något enskilt nytt som ska läggas till, utan snarare ett sätt att jobba på för att göra utbildningen mer intressant och verklighetsanknuten”. En av rektorerna har tidigare gått utbildning i entreprenöriellt lärande och ser att det är viktigt att samtliga lärare får kunskap och förståelse för vad det är och innebär för att det ska kunna ge re-sultat. Idag ska samtliga lärare på Bruksgymnasiet ha fått utbildning i UF-företagande av Ung Företagsamhet, enligt den ansvarige för UF i Uppsala. Ändå är det ännu bara två pro-gram, Handels- respektive Ekonomiprogrammet, som har UF-företagande på skolan idag, men andra är på gång som exempelvis Vård & omsorg och Fordonsprogrammet. Det ska också lyftas fram att det UF-företagande som finns har uppmärksammats myck-et på skolan och flera av skolans UF-företag har både deltagit och vunnit priser på Våga Vara Egen-mässan, vilket ger viktiga och positiva spridningseffekter. Den lärare och eldsjäl på ekonomiprogrammet som jobbat med UF i många år ser hur detta får elever att växa och våga ta initiativ och ansvar på ett helt annat sätt efteråt. Samtidigt är läraren mycket mån om att betona att UF endast är en aktivitet, och inne-bär inte att man arbetar med entreprenöriellt lärande. Läraren lyfter också fram vikten av utbildning och berättar att fler lärare har påbörjat utbildning i entreprenöriellt läran-de, bl a går lärare på vård och omsorg en processutbildning i entreprenöriellt lärande på Gävle Högskola, medan en lärare på Handelsprogrammet medverkar i Uppsala kommuns

23 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



projekt Gnistan som också har fokus på entreprenöriellt lärande. Den senare beskriver utbildningen som en ögonöppnare men ser också en svaghet i att det bara är en som går utbildningen eftersom det gör det svårare att förankra kunskapen på hemmaplan. Samt-liga betonar att det måste vara flera lärare som har samma grund att stå på, och allra helst hela lärarlag, för att det ska kunna få större genomslag i undervisningen. Vid sidan av UF-företagande finns också flera andra kreativa och företagsamma moment i skolan, men återigen är det ofta begränsat till vissa program. Det går också att tyda vissa skillnader mellan yrkes- och studieinriktade program där yrkesprogrammen har försprång genom att det är mer naturligt att arbeta praktiskt och kreativt med att prova och utforma lösningar utifrån verkliga behov och problem. Det är fortfarande en betyd-ligt större utmaning att göra detta inom de teoretiska programmen. Några exempel på mer entreprenöriella projekt och aktiviteter är en modevisning som arrangeras av ele-verna på Handelsprogrammet där företag bidrar med klädkollektioner och elever ställer upp som modeller. Ung Kultur Möts är ett annat initiativ som Estetiska programmet arrangerar med en lokal UKM-festival där unga mellan 13-20 får sjunga, framträda, ställa ut eller visa upp sina egna kulturuttryck. Vissa går vidare till läns- och riksfestivaler. Det sammantagna intrycket av Bruksgymnasiet är att skolan har en tydlig grund i sitt nära samarbete med yrkesliv och företag, men främst genom yrkesprogrammen. Det är dock en bit kvar till att skolan har ett entreprenöriellt förhållningsätt som präglar under-visningen. Samtidigt finns ett ökat medvetande och intresse från ledningen och ett lång-samt spridande av entreprenörskap och kunskap inom entreprenöriellt lärande till fler lärare och program. Andra resurser i kommunen som främjar ökad företagsamhet i skolan I genomgången av nuläget i skolorna av deras arbete med entreprenörskap är det fram-förallt två externa resurser som flera skolor och olika åldersgrupper använt sig av och som därför är värda att lyfta fram och beskriva mer specifikt. Den första är Natur och Teknikskolan som idag är ett projekt som drivs av kommunen och som är en samlad resurs som erbjuds för förskola och grundskola. Inriktningen ligger brett på folkhälso- och utomhuspedagogik med natur och teknikinriktning. Idag används det bl a för temakurser och studiebesök som skolorna får ansöka om. Projektledaren har tidigare arbetet med bl a TekNo-bussen och ser att Natur- och teknikskolans verksamhet och kompetens skulle kunna användas betydligt mer och framförallt mer integrerat med skolans arbete. Natur och teknikskolan har redan ett upparbetat nätverk med företag och skolor som också skulle kunna utnyttjas mer. För att lyckas efterfrågas ett mer sam-lat grepp i synen på entreprenöriellt förhållningsätt både från kommunen och skolorna. Det förs idag en diskussion i kommunen om verksamhetens fortsättning - och utifrån ett mål om en mer företagsam och verklighetsanknuten skola är det relativt lätt att se att Natur- och Teknikskolan skulle kunna ha en viktig roll för att stödja detta. Natur och teknikskolan har också ett koncept tillsammans med Forsmark som kallas Teknik för


ENT REPRENÖ RIELLT



tjejer som riktar sig till årskurs 6-9 med syfte att öka intresset för teknik – och naturve-tenskap. Den andra resursen är också just Forsmarks Kraftgrupp, som genom sin storlek och in-riktning har en viktig roll och betydelse i kommunen. De använder också detta på ett bra sätt för att sprida kunskap och jobba utåtriktat samt med goda möjligheter att ta emot studiebesök. De har också utvecklat en speciell verksamhet för grundskola och gymnasi-um som används ganska flitigt av kommunens skolor. Exempel på detta är kurser i sam-arbete med Natur- och teknikskolan som Teknik för tjejer som genomförs på sommaren och där en del av kursen är förlagd till Forsmark och Forsmarks skola. För högstadieele-ver finns chans att göra praktik genom den så kallade praoslingan där elever får besöka olika avdelningar i Forsmark, under handledning av gymnasieelever från Forsmarks sko-la. För gymnasieelever finns också möjlighet till sommarjobb och arbetsplatsförlagd ut-bildning.

3.5 NÅGRA ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER AV NULÄGESBILDEN

Östhammars kommun har inte tidigare erfarenhet av att arbeta övergripande med entreprenörskap i skolan. Vikten av entreprenörskap och en företagsam skola beto-nas inte heller särskilt i nuvarande styrdokument och skolplaner. Samtidigt visar un-dersökningen att det finns en tydlig insikt både från politiker och från näringslivs- och utbildningsförvaltning om behov av ett ökat entreprenöriellt förhållningsätt ge-nom hela skolsystemet från förskola till gymnasiet och vidare till yrkesliv.

Skolverksamheten är indelad i fem ortsvisa skolområden. Analysen av skolornas verksamhet visar dock inte på någon påtaglig skillnad mellan orterna avseende kun-skap och erfarenhet i frågan om entreprenöriellt lärande, företagsamma aktiviteter eller samarbete med närsamhälle och företag.

Den traditionella bilden av arbete med entreprenörskap i skolan bekräftas även i Östhammar, där förskola och låg- och mellanstadium har en naturlig grund att arbe-ta mer med kreativa och tematiska områden som kopplar väl till entreprenörskapets ”ta-sig-för-samhet”, medan gymnasiet i högre grad ser entreprenörskap utifrån be-greppet ”företagande” och då främst genom aktiviteten UF-företagande. Högstadiet blir i detta fall den arena som ska bära vidare den röda tråden från ta-sig-för-samhet till företagande, vilket generellt visat sig vara svårt, så även i Östhammar. De delar som förknippas med ett entreprenöriellt förhållningssätt och lärande (utforskande utifrån egna drivkrafter och förmågor, tematisk inriktning, längre sammanhållna ar-betspass etc) passar mer naturligt in i den tradition och struktur som skolan utveck-lat för de lägre åldrarna, från förskolan upp till och med mellanstadiet. Såväl ämnes-inriktning och scheman får allt hårdare grepp om elever och lärare framförallt på

25 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



högstadiet, men även på gymnasiet, vilket ofta utgör hinder för att kunna arbeta mer utifrån ett entreprenöriellt förhållningsätt.

När det gäller den andra viktiga pusselbiten att samverka med arbetsliv och företag är det däremot oftast tvärtom. Utbytet är mest utvecklat på gymnasiet av naturliga skäl eftersom många har praktik i programmen. På högstadiet vilar man sig mot pra-on, medan det lägre ner i åldrarna ofta är mycket sparsamt med kontakter med fö-retag.

Det finns idag både varierad kunskap och engagemang i frågan om ’entreprenörskap i skolan’ hos skolledare på samtliga nivåer. Ingen skola i Östhammar kan i dagsläget sägas ha ett uttalat entreprenöriellt förhållningssätt eller arbeta utifrån entreprenö-riellt lärande. Det finns inga handlingsprogram eller övergripande mål och strategier för hur arbetet ska bedrivas i skolorna. Samtidigt finns givetvis en hel del aktiviteter och utbildningssituationer som är entreprenöriella på alla skolnivåer. Det är vidare tydligt att man från skolledningar menar att detta är en fråga som måste drivas från lärarnivå och lärarlagen. I praktiken blir det ofta enstaka lärare som redan brinner för detta som då representerar en stor del av aktiviteterna, men som också upplever att det ofta är svårt att få gehör och spridning av synsätt i arbetslag och hos skolans ledning.

Samtidigt finns en tydlig känsla av att något är på gång i Östhammar. Vi uppfattar en ökad nyfikenhet och ett ökat intresse både från lärare och skolledare. Detta utspelar sig också på olika nivåer som är viktigt att ta i beaktande i ett fortsatt arbete. Vissa är genuint intresserade och brinner för synsättet och ser det som en möjlighet att förändra skolan och utbildningen till det bättre, men känner att de behöver ökat stöd, främst från skolledning och kommun för att kunna driva ett mer aktivt föränd-ringsarbete på sin skola. Andra ser mer pragmatiskt på ’entreprenörskap i skolan’ som en möjlig metod eller verktyg att göra det man ändå ska, och ser att man ändå kommer tvingas arbeta mer tematiskt och ämnesintegrerat framöver, för att över huvud taget hinna med det som ska göras enligt nya kursmål etc. Sedan finns givet-vis fortfarande en del som både är avvaktande, skeptiska och undrar vad entrepre-nörskap har med deras undervisning att göra.

Realiteten för skolan är dock att samtliga står med nya styrdokument och ser att ett entreprenöriellt förhållningssätt ska in och prägla undervisningen på ett eller annat vis. Frågan ligger fortfarande mycket i hur detta ska ske. Hittills har ansvaret i stort delegerats i tur och ordning från kommunen som sett att det är en fråga för respek-tive skola och ledning, som i sin tur sett att det är upp till lärarna – men när frågan om hur en förändring ska kunna komma tillstånd har svaret gått i andra riktningen, där lärarna pekat på behov av stöd och styrning från skolledningen som i sin tur pe-kat uppåt på behov av stöd och tydlig styrning från kommunen!


ENT REPRENÖ RIELLT



3.6 TRE KRITISKA FAKTORER FÖR ATT UPPNÅ ETT MER ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Sammanfattningsvis kan vi se tre viktiga områden som idag utgör hinder för att kunna utveckla en mer företagsam skola i Östhammar som präglas av ett entreprenöriellt lä-rande och förhållningssätt. 1. Insikt och motivation - Tydligt behov av gemensam värdegrund och kunskap om vad det nya står för och innebär för skolan i både ledar- och lärarrollen Den första kritiska faktorn handlar om att det krävs en gemensam bild och grundsyn i kommunen, hos skolor och arbetslag om vad ett Entreprenöriellt förhållningsätt och Entreprenöriellt lärande är och innebär i praktiken. När denna insikt finns kan man gå vidare och söka inspiration och motivation för att vilja göra detta - vilket är avgörande för att ta nästa steg som handlar om att ta reda på hur– för att kunna göra! Flera lärare och skolledare bekräftar dessa behov, vilket också framgår av citaten nedan.

”Det är viktigt att alla berörs och följer med på tåget – och samtidigt ha förståelse för att det finns olika förkunskaper och intresse för frågan både bland lärare och skolledare.” ”Vi måste kunna hantera frågan att vi å ena sidan säger att detta inte är något nytt – och å andra sidan det faktum, att vi i dagsläget faktiskt inte vet varken vad eller hur vi ska göra” ”Det finns varken tid eller ork för för mycket nytt. Det måste bli tydligt vad det innebär, och kunna integreras i det som ändå ska göras” ”Jag tror att det är nödvändigt att ökad företagsamhet i skolan presenteras som ett bätt-re sätt att få elever att uppnå sina kunskapsmål. Det ska inte vara en extra sak, utan just ett sätt att öka kreativitet, självständigt tänkande och görande, som leder till bättre in-lärning”

2. Kompetens - Behov av utbildning i arbetsätt och metoder i entreprenöriellt lärande Den andra kritiska faktorn handlar om behov av utbildning i arbetsätt, metoder och verktyg om hur man kan göra praktiskt för att få in ett entreprenöriellt lärande i varda-gen. Detta ses av de flesta som den mest avgörande faktorn. Det räcker inte med enstaka seminariedagar eller inspirationsföreläsningar utan det krävs längre processinriktade utbildningar både till ledare och till hela arbetslag, och att det sker under en längre sammanhållande period för att kunna få möjlighet att varva teori med praktik.

27 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



3. Implementering - Behov av styrning, stöd, tid och utrymme för att kunna göra Den tredje centrala punkten handlar om att det måste skapas förutsättningar för att genomföra en förändring i praktiken. Lärare betonar stöd och styrning från skolledning och skolledningen i sin tur stöd från kommunen. Det krävs både tydliga styrsignaler om vad som gäller och stöd i själva genomförandet. Samtidigt betonas att det inte går att ”trycka ut” ett entreprenöriellt förhållningssätt på skolorna ovanifrån utan det måste också bygga på förutsättningar hos varje enskild för-skola/skola. Varje enskild skola måste få äga sitt genomförande och få ”gräva utifrån där man står” som en skolledare uttryckte det. Knappa resurser utgör ett tydligt hinder för skolorna att genomföra fler aktiviteter både i och utanför skolan i form av studiebesök, att utnyttja externa koncept och verktyg etc. Brist på tid och utrymme i scheman lyfts också fram som tydliga hinder – men många menar också att det handlar om att ha mod och kunskap att våga förändra invanda pla-ner och mönster för att ge utrymme och tid för ett nytt arbetsätt att ta plats..


ENT REPRENÖ RIELLT



4 VAD KAN ÖSTHAMMAR LÄRA FRÅN ANDRA?

I detta kapitel lämnar vi Östhammar en stund för att fånga upp intryck och erfarenheter från hur andra kommuner har gjort för att komma igång och arbeta med att skapa ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i skolan. Detta kan ge vägledning och tips inför Östhammars fortsatta process och arbete. I sökandet efter goda exempel har vi studerat satsningar från hela landet – för att i slut-ändan komma tillbaka till Östhammars närregion. En slutsats är att det finns gott om kommuner som sätter igång projekt och processer med inriktning på att stärka entre-prenörskapet i skolan – med såväl goda som mindre goda resultat. En annan slutsats är att man i dessa satsningar också har dragit rätt lika slutsatser både avseende vad och hur man bör göra, och vilka fallgropar och insatser som bör undvikas. Vi har här valt att lyfta fram tre exempel som tillsammans speglar centrala delar hos framgångsrika satsningar på kommunnivå. Samtliga ligger också inom Östhammars räck-vidd vilket underlättar vid eventuella behov och önskemål av fortsatta kontakter. Även om inte Uppland som helhet ligger i framkant avseende entreprenörskap i skolan finns goda undantag, varav Enköping utgör ett intressant exempel på en kommun med höga ambitioner. Vid sidan av Enköping har vi också valt att ge en övergripande inblick från en avslutad större satsning i Västerås kommun, samt en pågående satsning på kompetens-utveckling i entreprenöriellt lärande i Uppsala kommun.

4.1 ENKÖPING – MED MÅL ATT BLI BÄST PÅ ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Enköping är intressant att belysa av flera anledningar. De har jobbat med entreprenörs-kap i skolan i flera omgångar, på olika vis och dragit många lärdomar längs vägen. Först nu efter flera år anser de att de börjar hitta fram och även se tydliga effekter av arbetet. I den första större satsningen mellan 2005-2007 (som drevs av föreningen ENWIS bestå-ende av eldsjälar från både skola och företag) var syftet främst att förändra synen på entreprenörskap i skolan, vilket lade en grund men inte så mycket mer. Under tiden gick Enköping med i det länsövergripande EU-projektet E-Ship, 2006-2008, med fokus på att utveckla verktyg och modeller. Enköping valde en väg att fortsätta driva och stödja arbe-te och processer i skolan med ett tydligt underifrånperspektiv, medan grannkommunen Håbo som också var med, valde den andra vägen att skapa färdiga koncept som enkelt skulle kunna användas i skolan. Slutsatsen som drogs från bägge kommunerna efteråt var att ingen väg var riktigt rätt utan det behövdes helt enkelt en helhet med inslag från bägge vinklar. Ramprojekt med tydlig styrning och samverkan mellan kommun-skola-näringsliv Sedan 2009 har Enköpings arbete fortsatt inom ramen för paraplyprojektet ’Ungt Driv’. Med devisen ”Ungt driv ger Enköping liv” är målet att stötta Enköpings barn och ung-

29 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



domar för att bli trygga och handlingskraftiga ”entreprenörer” i sina egna liv. Detta är en bred och långsiktig satsning på initiativ av kommunen och näringslivet där man tillsam-mans med barn, ungdomar, skola och föräldrar arbetar för en ökad ”ta-sig-för-samhet”. Visionen är att alla barn och ungdomar i Enköping ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden, och kommunens mål är tydligt: Enköping ska vara bäst på entreprenöriellt lärande i landet inom 5 år, dvs till 2014. Från kommunen står både skol- och utbildningsförvaltningarna och näringslivskontoret bakom satsningen. Man är också tydlig med att ett motiv till att arbeta aktivt med ent-reprenörskap redan tidigt i skolan också är för att på sikt få fler kompetenta ungdomar som kan matcha kompetensbehov hos Enköpings företag och utveckla det lokala när-ingslivet. Ramprojektet innehåller flera områden där man erbjuder aktiviteter för ungdomar även utanför skolan. Exempel på viktiga delar i arbetet är den årliga mässan ”SåKlartJagKan” där man delar ut ”Drömpriset” i olika klasser. De samarbetar också med flera externa koncept som Sommarlovsentreprenörer, UF och Snilleblixtar. Inom ramen för satsningen Ungt Driv finns det också möjligheter för skolor att söka stöd till olika skolprojekt – samt för elever att söka stipendier för olika insatser från en stipendiefond som organisationen Företagarna håller i. Kompetensutvecklingsprogram i Entreprenöriellt lärande En viktig beståndsdel som har tillförts ramprojektet Ungt Driv är en särskild kompetens-utveckling för lärare och skolledare i entreprenöriellt lärande och förhållningssätt. Detta har möjliggjorts genom medel från socialfonden och pågår under 2011-2012. Erfarenhe-ten från arbetet i skolorna sedan tidigare var att det inte räcker att göra enstaka insatser eller att bara stödja eldsjälar utan att alla måste med på resan, såväl skolledare som pedagoger för att det ska bli förändring. I detta projekt har man därför valt att fokusera på några skolor och samtliga lärare för att kunna uppnå mer genomgripande förändring-ar. Drygt fyra miljoner har man fått av EU för att personalen på Westerlundska gymnasi-et, samt de två grundskolorna St:Ilianskolan och Fjärdhundraskolan ska få möjlighet att utveckla entreprenörskap som förhållningssätt. Inom projektet är det också meningen att man ska vidareutveckla plattformar för långsiktigt arbete med entreprenöriellt lä-rande på kommunens samtliga skolor. De medverkande skolorna har bestämt att fokus ska ligga på kompetensutveckling i ent-reprenöriellt lärande, eftersom man ansett att det är en väg att kunna jobba långsiktigt och sammanhängande med utveckling av hela lärsituationen. Målet är bland annat att lärarna ska arbeta mer ämnesövergripande, förändra skoldagen genom att införa längre arbetspass, låta arbetslagen specialisera sig, samt att sammantaget införa ett ökat pro-cesstänkande i skolarbetet. Att skapa utrymme och tid för denna form av längre kompe-tensutveckling utgör en kritisk faktor, men möjliggörs genom att den är utspridd över en


ENT REPRENÖ RIELLT



längre period och styrs av skolan. Dessutom underlättas det av att detta är prioriterat av skolledningen vilket innebär att tillgänglig tid som studiedagar, praotid mm används för kompetensutveckling under projekttiden. Cissi Lööf, som är projektledare för Ungt Driv och kompetensutvecklingsprojektet, be-kräftar att en nyckel är att få in att det handlar om ett förhållningssätt: hur skolan kan lyfta fram och utveckla elevernas entreprenöriella förmågor. För många lärare blev för-sta träffen i fortbildningen i entreprenöriellt lärande en ögonöppnare när de fick reflek-tera över frågan vilka kompetenser eller förmågor de skulle vilja se hos sina elever när de träffar dem om tio år. De som kom fram handlade då mycket om förmågor som själv-förtroende, ansvarstagande, handlingskraft, positiva och sociala etc. Den följande frågan blev då vad jag som lärare kan utveckla i min roll för att stärka dessa förmågor i min undervisning. Svaren kunde handla om pedagogiska arbetssätt och verktyg, och att ska-pa utrymme och tid etc. Utifrån svaren har man sedan skräddarsytt processutbildningar för hela arbetslag som svarar mot de behov som funnits. Nedan ges korta exempel från de tre skolorna på hur kompetensutvecklingen har gett verktyg och energi för att också göra förändringar i skolan för att skapa bättre lärandemiljöer.

Fjärdhundraskolan, F-9, Mats Holm rektor, Rektorn Mats Holm beskriver Fjärdhundra som en skola med vikande elevantal och resultat, men att det funnits mod att ändra struktur och arbetsätt för att skapa förutsättningar för en mer kreativ lärandesituation för både elever och lä-rare i förhoppningen att det också ska kunna vända resultaten. Mats menar att den tidigare rådande situationen där en elev förväntades vara förberedd, enga-gerad, och hinna ta ny in kunskap i upp till sex olika ämnen under en dag var helt orimlig, och grunden till behov av förändring. Han menar att ingen vuxen skulle acceptera en liknande arbetssituation som råder på landets flesta högstadiesko-lor. Boven i dramat var schemana som måste brytas upp för att skapa längre pass och en bättre lärandemiljö. Målet var att ingen elev skulle ha fler än tre oli-ka ämnen per dag, och i praktiken ligger man idag på mellan 80-120 min. lektio-ner på högstadiet. Mats berättar att första året var tungt med ett omfattande motstånd från lärarna, men samtidigt sågs ingen möjlighet att gå tillbaka till nå-got som inte heller var bra. Andra året har arbetssättet hunnit sätta sig och pas-sar också väl in i arbetet med nya kursplanerna, och idag är det ingen som vill gå tillbaka. Mod och uthållighet har varit nycklar, men det hade heller inte varit möjligt utan den fortbildning i entreprenöriellt lärande där samtliga lärare och lärarlag deltar och jobbar utifrån sina kursplaner, avslutar rektorn på Fjärdhund-ra.

ST Ilian, Åk 7-9, Pia Björkeroth bitr. rektor, I ST Ilian upplevde man att Elevens val med två timmar i veckan inte gav tid och utrymme för skapande och kreativitet och var dessutom helt ämnesstyrt. Idag har man slagit ihop alla timmar under ett läsår till tre hela arbetsdagar utspridda över en termin. Eleverna får här välja bland olika teman som är skapade så att

31 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



flera ämnesområden kommer in, och jobbar med projekten under hela året. Förra året var ett populärt tema ”Gallerian” som innebar att eleverna skulle ska-pa en Galleria med allt som det innebar, vilket krävde kunskap i allt från matte, teckning, teknik och konstruktion, ekonomi, samhälle etc. De långa samman-hållna arbetspassen gör också att det finns tid att få in verkligheten i arbetet ge-nom kontakter och besök hos företag.

Westerlundska Gymnasiet – Teknikprogrammet och Handelsprogrammet Teknikprogrammet (Kurt Näslund & Kent Sundlöf) har utvecklat en arbetsform som kallas TEAM projekt där de för samman mål från Entreprenörskap och må-len från Teknik. Under fyra treveckorsperioder får eleverna jobba sammanhäng-ande i olika projekt som alla samlats under temat Stad. Arbetet vilar på ett ent-reprenöriellt förhållningssätt där en uppgift är att eleverna ska ta reda på så mycket som möjligt om hur en skola fungerar för att sedan ge förslag som hjäl-per kommunen att skapa den bästa framtida skolan. Uppgiften uppfattas som relevant och på riktigt av eleverna. Arbetet presenteras både som film, muntligt och skriftligt. För att möjliggöra detta har lärarna skapat utrymme för en heldag och två halvdagar i veckan under tre veckor. (www.team-space.se). På gymnasiets Handelsprogram medverkar hela arbetslaget i kompetenspro-grammet. Lärarna berättar att fördelen med att alla är med gör att det blir ett annat driv och det är lättare att använda och bygga vidare på det som man lär sig i utbildningen. Exempel på förändringar som skett i och med kompetensut-vecklingen är att de från att tidigare bara ha diskuterat Näthandel i en kurs för tvåor, nu gått till att faktiskt låta klassen få driva ett näthandelsföretag under ett läsår. Företaget heter GY-store och säljer bl a T-shirts. Vid sidan av att lärarna ser ett helt annat engagemang från eleverna, ser de också själva hur de kan fånga upp flera ämnen och kursmål i ett sådant projekt. I trean driver eleverna UF-företag och här arbetar skolan aktivt med att utveckla konceptet ytterligare, bl a genom att få samverkan mellan olika program för att få styrkan av olika kompetenser (exv teknik, handel, ekonomi) när eleverna ska-par företag. De gör också en gemensam UF kick-off på skolan och bjuder in ex-terna aktörer som Skatteverket, Nyföretagarcentra etc. Dessutom erbjuds ele-verna personlig coachning under tiden för sitt UF-företagande.

Cissi Lööf berättar att Enköping trots många års arbete fortfarande är i början, men att de nu hittat former och strukturer. Nedan betonas några nycklar och framgångsfaktorer från Enköpings horisont.

Arbetet måste drivas från kommunen med ett tydligt politiskt mål och styrning i grunden och med en skolledning som stödjer och driver på arbetet i skolorna.

Kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande behövs för både ledare och per-sonal

http://www.team-space.se/


ENT REPRENÖ RIELLT



Se entreprenörskap som en process som drivs och ägs av varje arbetslag.

Skapa bredd och samverkan mellan skola och omvärld - Få med föräldrar, lärare, elever, företag.

Viktigt att ha processtänk och helhet i arbetet.

Det tar tid! Ser man detta som ett tillfälligt projekt kan man lika gärna låta bli, men däremot kan projekt vara en bra form för att komma igång och göra insat-ser under en tid.

4.2 VÄSTERÅS – EN GENERELL MODELL FÖR ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Även Västerås har arbetat med Entreprenörskap i skolan genom EU-projektet E-ship mellan 2006-2008. Man noterar att även om projektet tog sin utgångspunkt i närings-livspolitik och önskemålet om fler företagare, har det blivit tydligt att entreprenörskap i skolan handlar om så mycket mer. Det är ett förhållningssätt och en pedagogisk metod som både kan skapa egna företagare och företagsamma individer. Insikten att båda är lika viktiga har vuxit sig stark under projektets gång. Entreprenöriellt lärande stimulerar talanger som är viktiga oberoende av om man kommer att bli egen företagare eller en företagsam medarbetare, betonar projektledaren Anna Fredqvist. Eftersom Västerås är stort valde man ut ett skolområde som pilot, vilket omfattade 8 förskolor, 13 grundskolor, samt stadens största gymnasium. Detta gör att omfattningen kan liknas lite vid Östhammars hela skolområde. Projektet har omfattat ett arbete att stärka strukturer, kunskap, strategier och idéer kring entreprenörskap på alla nivåer från politik och förvaltning till skolledare och peda-goger, och att samtidigt skapa en ökad näringslivsanknytning i skolan hos lärare och elever genom att arbeta med olika verktyg och aktiviteter i skolorna. Exempel på kon-cept har bl a varit Trampolinen, Framtidspiloterna, samt teknik- och entreprenörstäv-lingen FIRST LEGO League, som setts som en konkret ingång för samarbete mellan skola och näringsliv. Projektet har också arbetat med att skapa en röd tråd genom utbildnings-systemet, vilket innebär att ett entreprenöriellt förhållningssätt i förskolan har varit lika viktigt som på gymnasiet. Entreprenörskap i förskolan utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Med utgångspunkt i ett entreprenöriellt förhållningssätt har man arbetat med jäm-ställdhetsfrågorna på flera förskolor. Det har bl a skett genom att arbeta med olika ent-reprenöriella kompetenser utifrån ett genusperspektiv. Tanken har varit att Entrepre-nörskap kan komma till sin fulla rätt om dessa kompetenser kan utvecklas oberoende av kön eller kulturell bakgrund. Denna ingång har varit särskilt lyckad för förskolorna efter-som de har haft genus och jämställdhet som ett prioriterat mål i sin utbildningsplan och

33 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



att man nu kunde integrera arbetet med entreprenörskap. På detta sätt blev det inget ”extra” som skulle göras utan det blev en naturlig del av verksamheten. I arbetet har förskolepedagoger lärt sig vad dessa kompetenser konkret kan innebära för förskolebarn och hur de kan stärkas hos barnen. De ska bl a få utrymme att utforma sina egna idéer, kunna förverkliga dessa och lyckas eller misslyckas. Nedan ges ett exempel från e-ships handbok där genuspedagogen Eva-Karin Wedin beskriver en metod för hur man gick till väga och vilka förutsättningar man utgick ifrån:

”En entreprenör är en person med god självkänsla och ett gott självförtroende. Det är en person som törs pröva nya vägar och inte ger upp vid ett misslyckande utan prövar igen. Självkänsla är vår upplevelse av vem och hur vi ÄR. En god självkänsla kännetecknas av att jag känner att jag duger som jag är och att jag har ett värde för att jag finns till. Själv-förtroendet handlar om vad vi tror vi KAN och vad vi törs göra". Eva-Karin nämner några observationer, bland annat att barnens självkänsla och självförtroende påverkas av vad och hur pedagogen uppmärksammar dem. Både positiv och negativ uppmärksamhet på-verkar. Det är - enligt hennes observationer – inte ovanligt att pojkarna oftare än flickor-na fick bekräftelse för hur de ÄR. Pedagogerna kunde säga ’vad mycket spring du har i benen idag’ eller ’du är en riktig tuffing du’. Flickorna fick oftare bekräftelse för HUR de såg ut och VAD de hade gjort, till exempel ’Vilken söt tröja du har idag’ eller ’Vilken fin häst du har ritat’. Att få uppmärksamhet för hur man ser ut, vilka kläder man har eller för hur resultatet av en teckning blev, kan bidra till att starkare koppla självkänsla och självförtroende till prestation och stärker inte självkänslan av att 'jag duger som jag är'. I leken var det inte ovanligt att pojkar lekte tillsammans i större grupper och tränade på att ta för sig och höras och synas i gruppen. Många av pojkarna fick oftare än flickor höra sina namn, ofta i form av tillsägelser från pedagogen. Att höra sitt namn är en stark be-kräftelse, även om det sker i ett negativt sammanhang.”

Västerås var först ute i landet med denna tillämpning och arbetet har dokumenterats noggrant för att kunna användas även på andra förskolor och av andra kommuner. Västeråsmodellen – en generell modell för arbete med entreprenörskap i skolan Jämfört med Enköping kan man säga att Västerås tog ett bredare grepp om arbetet med entreprenörskap inom ramen för E-ship, och hade också fortbildning för pedagoger och skoledare som viktiga inslag i arbetet. Projektets övergripande mål var också att ta fram och testa en modell för att främja arbete och attityder till entreprenörskap i skolan, vil-ket också lett fram till en generell modell ”Västeråsmodellen”, som man ser är fullt möj-lig att använda för andra kommuner. Samtidigt betonas att både arbete och utseende måste byggas utifrån den enskilda skolan eller kommunen. Projektledaren Anna Fred-qvist har liknat denna process vid att ”sticka sin egen mössa”. Kommuner, förskolor och skolor, måste själva vara med och ”välja garn och färg”, d.v.s. utgå från de lokala förut-sättningar, intressen och behov som finns. Enskilda skolor kan t.ex. välja särskilda inrikt-ningar som genus eller kultur.


ENT REPRENÖ RIELLT



Anna menar att man för att uppnå en bestående förändring i skolan där entreprenörs-kap blir en del av vardagen, behöver man ta hänsyn till helheten. I Västerås har man jobbat efter tanken att alla ska med. ”När vi pratar utifrån samma termer, och delar förståelse och mål, blir förändringen enklare och får mer genomslagskraft.” Västerås definierade faktorerna utifrån sitt arbete som sedan också kom att utvecklas som en generell modell i den gemensamma handboken som E-Ship projektet tog fram. Model-len består här av fem delar som man egentligen behöver arbeta med parallellt och stän-digt. Förankring, - Inventering och Planering och Värdegrund

Förankring, planering och information är första nedslaget. Integreringen är inget arbete som kan vila på enskilda eldsjälar. En gemensam syn på skola, kunskap, lärande och entreprenörskapets relation till skolan är central. Därför behöver man reda ut begreppen redan från början och skapa ett gemensamt engage-mang som sträcker sig från klassrum till kommunledning. Inventera behov och möjligheter, vad och hur, gärna i samverkan mellan skola och kommun. Det bör råda någon slags konsensus kring begreppet entreprenörskap: Vad är egentligen entreprenörskap och varför är det viktigt. Formulera en strategi som alla står bakom och tydliggöra att man talar i samma termer och delar förståelse. Om man på ett tidigt stadium skapar en samsyn blir processen enklare i det långa loppet. Involvera företag och föräldrar i arbetet.

Fortbildning

Kunskap är A och O i förändringsarbete. I skolan och förskolan har naturligtvis pedagogerna, studie- och yrkesvägledarna och skolledarna en nyckelroll. Det entreprenöriella lärandet är en alternativ lärstil som kan ersätta det traditionella lärandet. Entreprenörskapet i skolan är därför inte ett extra uppdrag utan snara-re ett annat tillvägagångssätt för att stimulera elevernas lust att lära.

I Västerås bestämdes att alla medarbetare inom ett pilotområde skulle ha en basnivå av kunskaper och insikter om entreprenörskap i skolan. Utöver detta fick en eller flera personer från varje enhet fördjupad kunskap inom området för att kunna driva processen i ett längre perspektiv på den egna enheten. Dessa personer sågs som katalysatorer för förändringsarbetet. Katalysatorerna arbeta-de under processutbildningen fram individuella handlingsplaner. (Här kan note-ras att E-Ship projektet inte hade fortbildning i den omfattning som exempelvis Enköping och Uppsala erbjuder genom sina ESF-projekt. Samtidigt är tanken på katalysatorer för det fortsatta arbetet säkert giltig även i fall där hela lärarlag deltar i fortbildningen). Det betonas att skolledarens roll är avgörande då det gäller att skapa utrymme och forum för arbetet, till exempel att avsätta tid för konferenser och studiedagar. Fortbildningen är viktig och fördjupar förankring-en. Parallellt kan man börja arbeta med utveckling av verktyg, ”komma-igång”-projekt på skolorna och samverkan med näringslivet.

35 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



Praktiska verktyg – egen utveckling och externa koncept Det tredje nedslaget handlar om metoder och verktyg: Hur gör man i praktiken? Hur omsätts entreprenöriellt lärande i verkligheten, i klassrummet eller på för-skolan? Här betonar man både att skolan måste äga arbetet, men också att fär-diga koncept när de anpassas till lokala förhållanden kan bli mycket kraftfulla och innovativa. När det finns en gemensam syn på vad entreprenörskap i skolan kan innebära och att det kan vara en del av varje ämne i vardagen, så kan verk-tyg vara en vitamininjektion för att komma igång att arbeta entreprenöriellt. Färdiga verktyg kan också förenkla arbetet för pedagogen och kan ge inspiration att utveckla egna idéer och arbetssätt. Men det är viktigt att verktygen kopplas till en större process på skolan. Man betonar också vikten av att stödja, främja och möjligöra för egna utvecklingsinsatser. Här kan ett sökbart stimulansbidrag i kommunen eller skolan vara viktiga signaler till pedagogerna att det finns man-dat och ansvar att prova nya och bättre vägar.

Samverkan med närsamhället

Det är värdefullt med engagerade och motiverade företagare i skolornas omgiv-ning och som vill bidra till skolans utveckling. I samverkan finns vinster för peda-gogerna och företagarna - men framförallt för eleverna! Långvariga relationer mellan skola och näringsliv är ofta en utmaning. Felaktiga bilder av varandras verksamheter kan försvåra samarbetet. I dessa fall är kommunikation, samarbe-te och transparens lösningen. Det är också viktigt att skolan ser omgivningen som en resurs. Förankring måste finnas på alla nivåer. I kommunen hos politiken och förvaltning både på skol- och näringslivssidan. Erfarenheterna är att person-liga möten för att utbyta erfarenheter och idéer alltid ger resultat. De bygger re-lationer som varar över tid och avdramatiserar kontakterna. Långsiktigheten skapar mycket större möjligheter till utbyte av erfarenheter och samarbetsmöj-ligheter än enskilda studiebesök. Utmaningen är att skapa tid för dessa personli-ga möten. Det finns en tröskel för skolpersonal att gå på aktiviteter under kvälls-tid. Om de går på dagtid får eleverna lida för det. Småföretagare har oftast lätta-re att komma ifrån efter arbetstid.

Förvalta Långsiktigt – tydliga mål – kontinuitet – samordnande resurs

Som femte punkt är det viktigt att från början ha långsiktigheten i fokus; att veta vart man vill nå och hur man ska göra för att nå dit. Sannolikt behövs olika for-mer av insatser, mer eller mindre permanenta, för att utgöra det stöd som be-hövs för en långsiktig satsning på entreprenörskap.

En gemensam nämnare på de skolor som lyckats extra bra i E-ship är att de se-dan början på läsåret lagt upp tydliga mål och strategier hur de vill arbeta med entreprenörskap på ett väldigt konkret sätt. Gemensamt för dessa skolor är att de har en ledare som både kan och vågar leda sina pedagoger mot ett och sam-ma mål. Ett viktigt led i att få kontinuitet i den entreprenöriella verksamheten på


ENT REPRENÖ RIELLT



skolan är att pedagogerna träffas, utbyter idéer, samarbetar och stöttar var-andra.

Vidare behövs en resurs, spindel i nätet, för att hålla den entreprenöriella lågan brinnande i kommunen. Det behövs en som ansvarar för att anordna träffar för erfarenhetsutbyte, mässor, större kommungemensamma utställningar och som finns tillhands för skolpersonalen. Det är också viktigt att personen har mandat att driva frågan gentemot alla nivåer i kommunen som i sin tur kan driva frågan vidare.

I Västerås betonas vikten av att riktlinjer för entreprenörskapsarbetet i skolan, både hur man ser på entreprenörskap och hur man bör jobba med det, framgår tydligt genom kommunens skolplan och andra styrdokument. Noterbart är att Västerås redan 2006 hade en tydlig bild av vad entreprenörskap i skolan innebar, detta långt innan det blev inskrivet i skollagen. I utbildningsplan för 2007-2011 står följande: ”De pedagogiska verksamheterna ska präglas av kreativitet och nytänkande samt ständigt söka förbätt-ringar av arbetsformer för en högre måluppfyllelse. Entreprenörskap och stimulans till eget ansvar ska vara viktiga beståndsdelar i alla verksamheter. Entreprenörskap i kom-bination med ämneskompetens bidrar till en positiv samhällsutveckling, samtidigt som det bidrar till en högre motivation och förståelse för det egna lärandet. Med entrepre-nörskap menar vi i detta sammanhang företagsamhet, kreativitet och förmåga att driva en idé till handling oavsett om det är i sociala, kulturella eller ekonomiska samman-hang.” Som avslutande reflektioner från Västerås arbete under projektet konstaterar projektle-daren att det är en stor uppgift att förändra arbetssätt i förskola och skola så att det genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det är viktigt att vara medveten om att det kräver tid, tålamod och beslutsamhet. Eftersom det handlar om attityder och förhållningssätt är det viktigt att det ses som en process – ”man måste erövra begreppet entreprenörskap med alla sinnen och förstå vinsten av det”. Arbetet bör vara en gemen-sam process där pedagoger, skolledning, politiker och näringsliv aktivt deltar. Det är därför angeläget att skapa ett engagemang, att alla berörda inser sina roller samt känner att de har ansvar för frågan. Idag har Anna även erfarenhet av att ha startat, och som rektor varit med och drivit, en ny gymnasieskola i Västerås helt utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt. Utifrån dessa erfarenheter vill hon ytterligare trycka på två bitar: vikten av Ledarskap och vikten av Kompetens. Skoledarnas roll i arbetet är avgörande och de måste våga leda, driva och ta ansvar i förändringsarbetet – och utan kompetens finns ingen grund att stå på och satsar man endast på aktiviteter slår man ganska snart i taket, avslutar Anna Fredqvist.

37 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



4.3 UPPSALA – KOMPETENSUTVECKLING I ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE

Tydlig politisk förankring och målsättning Uppsala kommun har inte samma långa erfarenhet av arbete med entreprenörskap i skolan, som Västerås och Enköping. Dels har Uppsala en mer akademisk än entreprenö-riell tradition och kultur vilket kan påverka, dels är det en betydligt större stad vilket göra det svårare att driva ett samlat arbete från kommunen om alla skolor ska medver-ka. Samtidigt kan vi notera att när de satte igång, drog de tydliga lärdomar från andras erfa-renheter, bl a från Enköping. Uppsala har börjat i rätt ände genom att förankra en tydlig politisk målsättning med arbetet. I kommunens övergripande styrdokument framgår att ett av riktningsmålen inom pedagogik är att 'Entreprenöriellt lärande och entreprenörs-kap ska finnas i alla skolor'. Vidare står följande:

'Entreprenörskap som en röd tråd Entreprenörskap lyfts fram som en av EU:s åtta nyckelkompetenser för det livslånga lä-randet. Det är viktigt att skolan bidrar till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Barn och ungdomar i Uppsalas förskolor och skolor ska omfattas av lärmiljöer som uppmuntrar dem att utvecklas till företagsamma, entre-prenöriella individer. Entreprenörskap ska vara en naturlig del av skolmiljön i undervis-ningen från förskola till vuxenutbildning. Kreativitet, nyfikenhet, initiativförmåga, själv-förtroende och självkänsla ska stimuleras och utvecklas under skolåren. ' IVE Uppsala kommun 2012-2015

Att ett entreprenöriellt förhållningssätt ska prägla skolan genom hela systemet från för-skola till vuxenutbildning ger en tydlig grund för olika insatser. Öppet kompetensutvecklingsprogram för alla skolor i kommunen Uppsala har tagit intryck av andra kommuner som betonat behovet av kunskap om ent-reprenöriellt lärande och förhållningssätt hos skolledare och lärare. I likhet med Enkö-ping genomförs just nu ett kompetensutvecklingsprogram i flera steg som är öppet för alla i kommunen. Till skillnad från Enköping som varit tydliga med att alla på medver-kande skolor ska omfattas av insatsen, har Uppsala valt en mer öppen ansats. Enligt projektledaren Andreas Christoffersson i Uppsala kommun hade den andra vägen kan-ske varit att föredra, men konstaterar att Uppsala är för omfattande vilket gjort att de fått börja på detta sätt. Projektet står för kostnaden för all utbildning, som består av olika delar som man delvis fritt kan välja ifrån. Huvuddelarna i processutbildningen be-står av följande tre moment. Introduktionsutbildning

En introduktion till tankarna kring entreprenöriellt lärande och som inspiration


ENT REPRENÖ RIELLT



för fortsatt arbete på den egna skolan. Utbildningen anpassas till skolans behov och hålls på plats på förskolan/skolan.

Seminarieserie i entreprenöriellt lärande Under 4-6 utbildningsdagar ges utbildning om vad entreprenöriellt lärande är och hur entreprenörskap kan användas i olika lärmiljöer, samt om hur man kan arbeta med det på skolan. Utbildningarna drivs av Umeå Universitet, respektive Idékraft från Uppsala.

Handledning för pedagoger och skolledare Handledningen för pedagoger är tänkt att löpa under en termin och syftar till att stödja arbetslagens arbete med det entreprenöriella lärandet på den egna sko-lan. Handledningen som omfattar sex tillfällen ska bidra med konkreta verktyg som hjälper lärarna att göra lärmiljö, utbildningsmaterial och pedagogik mer entreprenöriell så att elevers drivkrafter och kreativitet utvecklas. Handledning-en för skolledare ges vid fyra tillfällen och ska leda till att kursdeltagarnas skolor använder entreprenöriellt lärande som pedagogiskt förhållningsätt i större ut-sträckning än idag. Deltagarna får stöd och hjälp med att diskutera tankar, idéer och problem som kan uppstå vid utvecklingsarbetet på skolan, samt konkreta verktyg som kan användas för att leda en skola som arbetar entreprenöriellt både med elever och lärare.

Andreas Christofferson berättar att projektet och utbildningarna rullar på bra, men att mycket tid går till att vara ute på skolor och informera och inspirera till medverkan. En nackdel är att det ofta blir enstaka pedagoger som medverkar från en skola och inte hela arbetslag, vilket hade varit en fördel för möjligheten att förankra och kunna förändra arbetsätt på den egna skolan i fortsättningen. Han upplever också att mottagligheten för ett entreprenöriellt synsätt ser lite olika ut mellan skolnivåerna. Förskolan har redan mycket av det entreprenöriella förhållningssättet, samtidigt som man upplever att fort-bildningen ger nya perspektiv och verktyg. Ju högre upp i grundskolan man kommer desto svårare tycks det vara. Högstadiet ses som den största utmaningen där ämnes-styrningen är tydligast och där det upplevs vara svårast att skapa möjligheter för ett nytt förhållningssätt. På gymnasiet blir det på nytt lättare för lärare och skolledare att förstå entreprenörskap som begrepp, eftersom det finns en naturligare koppling till yrkesliv och företagande, inte minst genom UF-företagande. Men även här är det en stor utma-ning att se entreprenörskap som ett förhållningssätt i undervisningen. (mer information om Gnistan finns på http://www.gnistan.uppsala.se/sv.ht)

http://www.gnistan.uppsala.se/sv.ht

39 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



5 EXTERN KOMPETENS, VERKTYG OCH KONCEPT

I det här kapitlet har vi valt att lyfta fram ett antal externa aktörer och koncept som finns i landet och som rätt använda kan vara viktiga inslag och verktyg i ett eget genom-förande. I exemplen från andra kommuners arbete framkommer tydligt vikten av att skolor och lärarlag känner att de själva äger och styr arbetet, samtidigt som de också tydligt framhåller användandet av extern kompetens i olika sammanhang. Om entreprenörskap i skolan tidigare främst handlade om enstaka insatser och aktivite-ter som ofta löstes genom att ta in en aktör eller ett koncept utifrån, så betonas numer ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan som ska genomsyra all utbildning. När skol-ledare och pedagoger känner att de äger frågan och genomförandet kan externa kon-cept och aktörer vara ett framgångsrikt sätt att ge ytterligare kraft och kompetens till det egna arbetet. Det är viktigt att säga att aktörerna och koncepten också har följt med i den allmänna utvecklingen, vilket gör att allt färre bara erbjuder färdiga aktiviteter utan lägger allt mer fokus på metodik och att föra över kunskap om entreprenöriellt lärande till skolan. De är ofta måna om att betona att de står på en tydlig pedagogiskt grund och att utbildningar och verktyg också kopplas till skolans läroplan och mål. Detta medför också att linjen mellan rena kompetensutvecklingsaktörer och konceptaktörer börjar suddas ut. Det ökade intresset för entreprenöriellt lärande har också medfört att aktörerna inte bara blivit fler, utan flera av aktörerna utökar också sina koncept och målgrupper. Tidigare kunde man säga att Snilleblixtar var i låg- och mellanstadiet, Finn Upp i högstadiet och UF-företagande på gymnasiet, men idag är det inte så enkelt längre. I denna sammanställning görs en grov avskiljning mellan konceptaktörer och utbild-ningsaktörer och exemplen kan ses som något av en palett och en första introduktion för att sedan utforska och fördjupa innehåll på egen hand. Flera av koncepten har också kort berörts tidigare i rapporten.

5.1 KONCEPT OCH VERKTYG

Ett komplement i arbetet att skapa ett mer företagsamt lärande kan vara att tillämpa redan utarbetade och beprövade arbetsätt och verktyg. Ett flertal färdiga koncept finns idag riktat till elever i alla åldrar i skolan. Återkommande ledord är ofta kreativitet, pro-blemlösning och samarbete etc, och i flera fall ingår tävlingsmoment. Koncepten kan, ofta mot en viss avgift, erbjuda utbildning för lärare, lärarhandledningar, och arbetsma-terial riktat till elever och ibland kan också företrädare för koncepten komma till skolan och hålla i aktiviteter.


ENT REPRENÖ RIELLT



Koncept för företagsamt lärande och entreprenörskap i skolan Ung Företagsamhet www.ungforetagsamhet.se

Åldersgrupper: Årskurs 2-5, 6-9 samt gymnasium Koncept: Utbildning, Företagsamhet och Företagande Innehåll: UF som främst varit förknippat med UF-företagande på gymnasiet, har nu breddat sin målgrupp även till grundskolan och utvecklat sitt koncept i tre huvuddelar. 1) Vårt Samhälle riktar sig främst till elever i åk 2-5. Via fem moment får eleverna lära sig hur ett samhälle är uppbyggt, vilken betydelse människor och arbetsliv har för samhället, hur lätt man själv kan vara med och bidra och vad demokrati är. 2) Se möjligheterna är ett koncept som kan användas från årskurs 6 -9. Eleverna går igenom fem pass där de lär känna sig själva och sina egna entreprenöriella egenskaper. 3) UF-företagande erbjuder ungdomar i åldern 16-20 år en möjlighet att driva ett eget företag i utbildningssyfte under ett läsår som en del av gymnasiestudierna.

FramtidsFrön www.framtidsfron.se

Åldersgrupper: Förskola till Gymnasium Koncept: Utbildning i entreprenröriellt lärande och flertal verktyg från förskola till gymnasiet Innehåll: FramtidsFrön erbjuder både utbildningar i entreprenöriellt lärande och konkreta verktyg som möjliggör för lärare att driva praktiskt entreprenörskapsarbete. Samtliga utbildningar utgår från det entreprenöriella förhållningssättet i den dagliga verksamheten och riktar sig till all skol-personal. De sträcker sig från inspirationsföreläsningar, halvdagsutbildningar i förhållningssätt, till längre processutbildningar på 4-6 dagar. De har även utbildningar i de verktyg som de erbjuder. Bland de utvecklade koncepten finns Miljörally (förskoleklass till åk 9), Radio-Aktiv samt Detekti-verna (förskoleklass till åk 3 gymnasiet), Frö-Retaget (årkurs 3 till 6), HandsOn Enterprising (årskurs 7 till 9), samt Företagsorientering (åk 7 till åk 3 gymnasiet).

Snilleblixtarna www.snilleblixtarna.se Åldersgrupper: Förskola till mellanstadiet, samt särskolan upp till gymnasiet. Koncept: Handledningsmaterial och verktyg för ökad Företagsamhet Innehåll: Syftet med Snilleblixtarna är i första hand att stimulera barns intresse för tek-nik, uppfinningar och entreprenörskap på ett roligt och inspirerande sätt. Syftet är också att er-bjuda lärare, som arbetar i förskola och skola upp t.o.m. årskurs fem, en arbetsmodell som stimu-lerar elevernas nyfikenhet, lust att lära och förmåga att kritiskt reflektera. Arbetsmodellen för Snilleblixtarna innehåller sju basmoment: pilla, sätta ihop, upptäcka, klura, bygga, visa och sorte-ra. Grunden är ett handledningsmaterial till pedagoger för att skolan själv ska kunna arbeta med de verktyg och uppgifter som konceptet erbjuder.

Önsketanken http://onsketanken.se/ Åldersgrupper: Förskola 4-6 år. Koncept: Utbildning och metoder för förskolepedagoger Innehåll: Önsketanken är ett pedagogiskt verktyg för att initiera, stimulera och förstärka proces-sen i entreprenöriellt lärande på förskolan. Önsketanken vill att barn i förskoleålder ska få hjälp och stöd av sina pedagoger och lärare att visualisera sina drömmar och tankar. Genom att lyfta fram barnens idéer och låta dem vara mer delaktiga i sin egen vardag blir barnen mer initiativrika, kreativa och mer motiverade att försöka förverkliga sina drömmar. Konceptet bygger på utbild-ning (2 dagar), verktyg och nätverksträffar mellan pedagoger.

http://www.velis.se/concepts/11

http://www.framtidsfron.se/

http://www.snilleblixtarna.se/

http://onsketanken.se/

41 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



Entreprenörskaps- och uppfinnartävlingar

Finn Upp http://www.finnupp.se/ Åldersgrupper: Årskurs 6-9 Koncept: Uppfinnartävling för elever på högstadiet och metodmaterial till lärare Innehåll: Syftet är att väcka elevers lust att upptäcka genom att eleverna får identifiera vardags-problem och hitta lösningar på dessa. Finn Upp erbjuder kostnadsfritt inspirationsmaterial för lärare som kan användas i ämnet teknik och många andra ämnen när man vill jobba med entre-prenöriellt lärande. Vart tredje år arrangeras uppfinnartävlingar i Sverige som samtliga elever i åk 6-9 kan delta i och det är dags igen i maj 2012.

FIRST LEGO League http://se.hjernekraft.org/ Åldersgrupper: Årskurs 4-9 Koncept: Kunskaps- och tekniktävling Innehåll: FIRST LEGO League (FLL) är en tävling i naturvetenskap, teknik, matematik och entre-prenörskap för barn/ungdomar i skolåren 4-9. Tävlingen genomförs i ca 60 länder och på 40 orter i Skandinavien varav 9 i Sverige. Varje år har sitt specifika uppdrag som eleverna ska lösa. Årets uppdrag har fått namnet Food Factor och handlar om säker produktion och lagring av livsmedel. Deltagarna ska utforska hur nuvarande matproduktion och lagring går till, samt vilka problem som finns med exempelvis bakterier, mögel, insekter och annat. Därefter ska de fundera ut en smart lösning på något av dessa problem. Uppdraget ger eleverna möjlighet att visionera om framtiden, vilket kan påverka dem positivt på många olika sätt. Flera kommuner i Sverige med-verkar årligen, däribland Västerås.

Utbyte skola & näringsliv – inspiration, föreläsningar, fadderföretag

Trampolinen http://www.chamber.se/?id=26153 Åldersgrupper: Årskurs 7- 9 Koncept: Metodik och material för att koppla fadderföretag till högstadieklasser Innehåll: Trampolinen är ett koncept för samverkan mellan skolan och det lokala näringslivet som syftar till att väcka skolelevers intresse för olika yrkesroller och vägleda till kommande gymnasie-val. I projektet ”adopterar” ett företag en högstadieklass i årskurs sju och följer klassen till årskurs nio. Kontakterna dem emellan sker enligt en framarbetad metod där företaget besöker skolan en gång varje höst, och eleverna besöker företaget en gång varje vår. Det vanligaste är att mentorer i sjuan tillsammans med studie- och yrkesvägledare kontaktar lokala företag med förfrågan om medverkan. Handelskammaren har tagit fram ett projektmaterial med information som vägleder såväl företagets handledare som klassens mentor genom hela projektet, från den första kontak-ten mellan företagets kontaktperson och mentorn till utvärdering efter avslutat projekt i nian.

Transfer http://www.transfer.nu Åldersgrupper: Gymnasiet Koncept: Fria föreläsningar från företag inom olika branscher för elever på gymnasiet Innehåll: Syftet är att skapa insikt i yrkeslivet samt att inspirera till studier, egna initiativ och ent-reprenörskap. Transfers föreläsare kommer från olika branscher och representerar många yrken; företagsledare, ekonomer, ingenjörer, marknadsförare, entreprenörer, personalchefer etc. Lärare beställer föreläsningar kostnadsfritt och integrerar dem i undervisningen. Föreläsare bidrar ide-

http://www.finnupp.se/

http://se.hjernekraft.org/

http://www.chamber.se/?id=26153

http://www.transfer.nu/


ENT REPRENÖ RIELLT



ellt med sin tid och delar med sig av kunskaper och erfarenheter till eleverna. Transfer finns i flera regioner bl a Stockholm-Uppsala.

Yrmis http://www.yrmis.se/sv/ Åldersgrupper: Alla som står inför studie- och yrkesval Koncept: Inspirera unga vad gäller praktik, yrkesval och framtida karriär genom bl a filmer Innehåll: YRMiS arbetar med att guida och inspirera unga vad gäller yrkesval och framtida karriär. YRMiS vägleder och inspirerar människor till studie- och yrkesval med hjälp av kortfilmer. På film beskriver unga förebilder olika yrken och arbetsgivare berättar om vad deras arbetsplats har att erbjuda och efterfrågar. YRMiS riktar sig till dem som står inför ett val, oavsett om de ska välja gymnasium, omskola sig i vuxen ålder, hitta praktikplats eller feriejobb. På hemsidan finns ”lärar-rummet” där skolpersonal kan registrera sig och utbyta tankar och idéer om hur de kan integrera undervisning om arbetsmarknaden i skolan.

Företagande för skolungdomar

Sommarlovsentreprenör http://www.sommarlovsentreprenor.se/ Åldersgrupper: 15- 19 år Koncept: Ungdomar driver företag som sommarjobb tillsammans med arrangör och handledare. Innehåll: Sommarlovsentreprenör startade år 1999 och syftar till att stimulera ungdomar att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att driva företag som sommarjobb. Konceptet vänder sig i första hand till ungdomar i åldrarna 15–19 år. Ungdomarna får med hjälp av handle-dare utifrån en egen idé skapa sitt företag. För att kunna bedriva konceptet Sommarlovsentre-prenör måste intresserade organisationer bli licenstagare. Som arrangör av konceptet fås chan-sen att bidra till ungdomars idéer, växt och entreprenörskap genom ett väl beprövat program. Arrangören kan vara en kommun, en organisation, en förening eller liknande. Det viktiga är att verksamheten har en stark lokal koppling och att verksamheten genomförs utan vinstsyfte. Som handledare certifieras du genom en tredagars kurs och ges tillgång till den bank av pedagogiska modeller och praktiskt stöd som finns utvecklat i konceptet.

Ung Företagsamhet www.ungforetagsamhet.se

Åldersgrupper: Gymnasium Koncept: Utbildning, Företagsamhet och Företagande UF-företagande erbjuder ungdomar i åldern 16-20 år en möjlighet att driva ett eget företag i utbildningssyfte under ett läsår som en del av sina gymnasiestudier. (UF finns även med under rubriken Företagsamt lärande och Entreprenörskap i skolan)

5.2 UTBILDNINGSAKTÖRER I ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE

Flera av konceptaktörerna ovan har också ofta utbildningsdelar, men då framförallt kopplade till sina koncept. Framtidsfrön är den aktör ovan som erbjuder längre process-utbildningar i företagsamt lärande. Det kommer också fram alltfler privata utbildnings-anordnare i takt med att synen på entreprenröiellt lärande i skolan får starkare fotfäste. Exempel på utbildningsföretag är: Me University AB (http://www.meuniversity.com) med bas i Värmland, Startcentrum (http://www.startcentrum.se) med bas i Örebro, och Idékraft (http://www.idekraft.se/idekraft) med bas i Uppsala. Annars är det främst vissa universitet som specialiserat sig inom området och som genomför en betydande del av

http://www.yrmis.se/sv/

http://www.sommarlovsentreprenor.se/

http://www.velis.se/concepts/11

http://www.meuniversity.com/

http://www.startcentrum.se/

http://www.idekraft.se/idekraft

43 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



kompetensutvecklingen inom området. Ett av dessa är Umeå universitet (http://www.pedag.umu.se/projekt/foretagsamt-larande/) som ger uppdragsutbildning-ar i entreprenöriellt lärande. Det är framförallt de längre processutbildningarna som har ökat i omfattning de senaste åren. De omfattar ofta flera dagar utspridda över en längre period och som integreras med arbete på plats i skolan. Socialfondens programområde för kompetensutveckling i arbetslivet har under senare år varit en viktig möjliggörare för regioner och kommuner att genomföra dessa större insatser riktade till hela skolor och arbetslag. Exempel på detta har lyfts fram i rapporten från både Enköping och Uppsala. Möjligheten att använ-da socialfonden som finansiär framöver är dock troligen över för denna strukturfondspe-riod, eftersom inga fler utlysningar är planerade i Östra Mellansverige som är den region som Östhammar tillhör. Också Skolverket har genom sitt utvecklingsuppdrag blivit en viktig utbildningsanordna-re för att underlätta genomförandet av ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolorna. De använder sig också av universitet och privata aktörer som utförare. Under 2011 har de startat en längre uppdragsutbildning och troligen kommer en ny utbildning sätta igång hösten 2012, med ansökningsomgång under våren. Utbildningen har bestått av fem gemensamma kursdagar samt litteraturstudier och eget arbete motsvarande totalt åtta arbetsdagar. Den riktar sig till lärare och skolledare i alla skolformer, fritidspedago-ger, studie- och yrkesvägledare och motsvarande, från förskola till vuxenutbildning, in-klusive särskola. Kravet har varit att minst tre personer från samma skola deltar och deltagandet i kursen ska vara godkänt av rektor som delar kursens målsättning att ut-veckla skolans arbete. Vid sidan av utbildning har också Skolverket haft vissa utveck-lingsmedel för kompetensinsatser inom området entreprenörskap i skolan som kommu-ner och skolor har kunnat söka för att fördjupa kunskap och arbetssätt. Bidragen under 2011 har legat på allt från 10 000 upp till 200 000 kr. Möjlighet att söka utvecklingsme-del finns även för 2012.

http://www.pedag.umu.se/projekt/foretagsamt-larande/


ENT REPRENÖ RIELLT



6 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDE

6.1 NYCKLAR FÖR FRAMGÅNG I ARBETE MED ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Utifrån slutsatser från nulägesbilden i Östhammar och lärdomar från andra kommuners satsningar har vi kondenserat fram tio punkter som kan ses som grundläggande nycklar för att kunna nå framgång i en satsning på att utveckla ett mer entreprenöriellt förhåll-ningssätt i Östhammars skolor.

Varje skola äger sitt genomförande Varje skola och skolledare måste äga frågan och få möjlighet att utveckla sin strategi och praktik. Det är viktigt att ha förståelse för att det finns olika förutsättningar och att det inte går att ha samma modell för alla. Skolledare behöver samtidigt stöd och struktur för att kunna driva processen på sin skola

Kommunen har viktig uppgift att styra och driva helheten Det är därför viktigt att kommunen har en aktivt stödjande och samordnande roll och håller i arbetet ur ett helhetsperspektiv. Det är också en viktig markering att kommunen lyfter fram betydelsen av området i gällande planer och styrdokument.

En satsning kräver både personella och ekonomiska resurser Det räcker inte med att kommunen visar god vilja och lägger ut färdriktningen – utan det krävs en aktiv ledning med både personella och ekonomiska resurser för att ar-betet ska ge långsiktiga resultat och effekter.

Viktigt att ta helhetsgrepp i frågan om entreprenörskap i skolan

Det är viktigt att fastställa att entreprenörskap i skolan kan handla både om att främja elevers företagsamma förmågor och om att främja kunskap och träning i ent-reprenörskap och företagande. Det är även viktigt att uppdraget omfattar hela sko-lan från förskola till gymnasium för att möjliggöra en röd tråd för eleven genom hela utbildningen.

Öppna upp skolan och skapa strukturer för samverkan med företag och omvärld Det är viktigt att skolan är öppen och integrerar företag och samhälle i undervis-ningen. Involvera föräldrar, elever, föreningar och företag i arbetet med att skapa en mer företagsam skola. Strukturer för ökad samverkan med näringslivet är särskilt viktiga.

Hela skolan behöver involveras i arbetet

Erfarenheter visar tydligt att det inte räcker att stödja eldsjälar på skolorna om man ska nå genomgripande förändring och resultat - utan arbetet behöver omfattar alla och ses som en gemensam process som drivs och ägs av varje arbetslag.

45 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



Kompetens i entreprenöriellt lärande och förhållningssätt på alla nivåer Kompetens i entreprenöriellt förhållningssätt och entreprenöriellt lärande är en nyckelfaktor och central både för skolledare och för pedagoger, men kunskap och förståelse behövs även hos berörda aktörer inom kommunen hos politiker och för-valtning.

Ha mod att förändra för att möjliggöra ett entreprenöriellt lärande i praktiken

Det är viktigt att skolledare och lärare känner att de har mod och mandat att göra praktiska förändringar i skolan och undervisning för att möjliggöra ett entreprenöri-ellt lärande. Det kan handla om att skapa längre sammanhållna lektioner, mer äm-nesintegrerade och tematiska innehåll, samt mer verklighetsanknuten undervisning i samspel med företag och omgivning.

Ta gärna stöd av kompetens och koncept utifrån – men äg själva processen

Det är viktigt att lärare och lärarlag känner sig trygga i att de själva har kompetens att styra och driva arbetet på det sätt de vill. Samtidigt finns mycket extern kompe-tens och väl utvecklade koncept och aktiviteter som kan tillföra det egna arbetet både nya dimensioner och spara tid.

Ha tålamod – viktigt att se arbetet som en långsiktigt pågående process

Entreprenörskap i skolan ska inte ses som något nytt påslag som också ska läggas till det redan pågående arbetet – utan ses som ett förhållningssätt och komplement i undervisningen i vardagen. Det är en pedagogisk ansats med verktyg för att främja elevers företagsamma förmågor och samtidigt att nå sina kunskapsmål. Sätten att göra detta på begränsas egentligen bara av vad man själv väljer att göra det till - och därför kommer arbetssätt och aktiviteter se olika ut och även förändras över tiden. Det centrala är att inte se entreprenörskap i skolan som en tillfällig eller tidsbegrän-sad insats med början och slut, utan som ett ständigt pågående process i skolan. Er-farenheter från andra kommuner visar att om man ser detta som ett tillfälligt pro-jekt kan man lika gärna avstå – men däremot kan ett projekt vara en kraftfull form för att sätta igång arbetet och processen med att utveckla ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i en kommun.

6.2 VÄGVAL FRAMÅT – TRE ALTERNATIV ATT TA STÄLLNING TILL

Analysen har klarlagt att de två inledande motiven (individ- och samhällsperspektiv) att införa ett mer entreprenöriellt förhållningsätt i skolan i högsta grad är giltiga även i Öst-hammar. De det tredje motivet är mer ett konstaterande eftersom att det nu ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet från förskola till gymnasium enligt skolans nya styrdokument.

Frågan är således inte längre om utan hur det ska genomföras. Vi kan se tre möjliga svar på denna fråga utifrån Östhammar perspektiv. Samtliga alternativ har presenterats och


ENT REPRENÖ RIELLT



diskuterats med skolledare, lärare, politiker och tjänstemän från Östhammars kommun vid en möte i december 2011.

1. Ingen gemensam satsning – Entreprenörskap är en uppgift för skolan

Detta är egentligen ett nollalternativ och innebär att man från kommunens sida inte sätter igång en gemensam process och arbete för att stärka entreprenörskap som förhållningsätt i skolan. Motivet är här att uppdraget nu finns och ansvaret ligger på skolorna att implementera enligt nya styrdokumenten. Detta behöver inte betyda att det inte händer något på skolorna, men att man tydligt ser att det är upp till sko-lorna att utföra och att kommunen inte har en roll att driva på och ge stöd i genom-förandet. Förstudien blir i detta fall främst ett inspirationsdokument som skolorna kan använda sig av i det egna fortsatta arbetet.

2. En bred satsning görs med samordnade resurser och aktiviteter

I detta alternativ ser Östhammars kommun att entreprenörskap är en fråga som sträcker sig över de enskilda skolornas ansvar, och att det krävs både tydliga mål, styrning och stöd också från kommunen för att åstadkomma ett förändringsarbete mot ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i skolan. Att utveckla ett entreprenöri-ellt förhållningssätt är en process som måste drivas ihop mellan skolor, företag och övriga aktörer, men där kommunen har en viktig roll att samordna och driva gemen-samma insatser och aktiviteter ur ett helhetsperspektiv. I detta alternativ erbjuds alla skolor, skolledare och lärare en grundläggande kompetensutveckling i entrepre-nöriellt förhållningssätt och lärande inom ramen för satsningen, medan längre pro-cessutbildningar ligger utanför den gemensamma satsningen och är upp till enskilda skolor att stå för. 3. En bred satsning med samordnade resurser och aktiviteter - och där utvalda

”pilotskolor” erbjuds fördjupad processutbildning i entreprenöriellt lärande

Detta alternativ innehåller samma grundstruktur och innehåll som ovan. Tillägget är att man här skapar en möjlighet att göra en kraftfullare kompetenssatsning på några utvalda skolor som är intresserade och motiverade att gå före och ta ett större åta-gande. Utvalda skolor erbjuds här skräddarsydda processutbildningar med handled-ning för både skolledare och hela arbetslag under en längre sammanhållen period (i likhet med det koncept som Enköping har som beskrivits tidigare). Styrkan är att kunna ge mer gediget kompetensstöd till ett urval skolor och arbetslag under en längre period - som därmed också blir ”piloter” i den gemensamma satsningen med och en viktig roll att sprida lärdomar till andra skolor. Erfarenheten från Enköping har visat att det är rimligt att driva en fördjupad satsning på tre skolor samtidigt. Va-let måste utgå från intresset på skolan, men det är givetvis en fördel för det gemen-samma lärandet om de valda ”pilotskolorna” också täcker hela skolsystemet från förskola till gymnasium.

47 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



Motivet att föreslå två olika möjligheter för genomförande är att öppna för att det finns både skilda förutsättningar och intresse att göra en djupare satsning på entreprenöriellt lärande i skolan, enligt alt 3. Att låta en hel skola eller stadium gå en längre processut-bildning i entreprenöriellt lärande måste därför ingå i en medveten satsning från skol-ledningen. Att vi ändå begränsar möjligheten till några få skolor handlar främst om vad som anses praktiskt möjligt att samordna, men är givetvis också en finansiell fråga.

Samtliga tre alternativ diskuterats öppet vid mötet i december med ett tydligt besked från medverkande skolor och skolledare att alternativ 1 - att inte göra en gemensam satsning - inte sågs som något alternativ. Det fanns däremot en stor enighet för en sats-ning enligt alternativ 2 eller alternativ 3, där några skolor ges möjlighet att gå före och prova att ta ett djupare grepp kring entreprenöriellt lärande. Många ansåg också att ett beslut om en fördjupning för vissa skolor kunde arbetas fram som en naturlig del i inled-ningen av ett genomförande enligt alt 2.

6.3 FÖRSLAG TILL RAMAR FÖR ETT GENOMFÖRANDE I ÖSTHAMMAR

Swecos förslag till Östhammars kommun blir därför att genomföra en större samman-hållen satsning för att stärka ett mer entreprenöriellt förhållningssätt genom hela skol-systemet som utgår från en bred satsning enligt alternativ 2, men med målet att tidigt i genomförandet identifiera få fram ”pilotskolor” som är intresserade av en fördjupad satsning enligt alternativ 3.

Analysen har visat på att arbetet med ’entreprenörskap i skolan’ inte kan ses som ett projekt utan är en ständigt pågående process. Däremot är projektformen ett bra sätt att styra resurser och insatser mot förbestämda mål om vad man vill uppnå. Sweco föreslår därför att en satsning på ’entreprenörskap i skolan’ i Östhammar startar med ett 3-årigt projekt med tydliga mål och strukturer för genomförande och med Östhammars kom-mun som huvudman.

Ambitionen bör vara att beslut om finansiering och ramar för projektgenomförande kan vara klart under våren, för att genomföra projektet med start höstterminen (augusti) 2012 till och med vårterminen 2015, med slutredovisning och utvärdering klart i augusti 2015.

Den organisatoriska ramen måste kommunen skapa i samspel med skolor och övriga involverade aktörer. Projektet behöver en styrgrupp som förslagsvis består av kommu-nen med näringslivschef och skolchef, samt representanter från skolledning och företag. Analysen har också visat på att det krävs minst en operativ resurs på heltid i form av process/projektledare för att driva och samordna satsningen. Förslaget är att Östham-mars kommun vid beslut om fortsättning så snart som möjligt fastställer projektledare som kan börja utforma projektram och genomförandeplan för projektets 3 år. Till pro-jektets konkreta genomförande behövs även en projektgrupp som stöd till projektleda-


ENT REPRENÖ RIELLT



ren, och som förslagsvis består av relevanta personer och eldsjälar som vill ta en aktiv del i att påverka genomförandet (det kan exv. vara skolledare, lärare, syvar, elever, före-tag, föreningar).

Förslaget är att första halvåret, Höstterminen 2012, blir en mobiliseringsfas med fast-ställande av arbetsstrukturer, målsättningar och insatser både på den övergripande pro-jektnivån och för samtliga skolor. Projektledaren har här en viktig uppgift att dels med styrgruppen fastställa och förankra övergripande ramar, mål och struktur för projektet, dels att med arbetsgruppen utveckla konkret innehåll och aktiviteter (med utgångspunkt i förslag under avsnitt 6.5). Samtidigt som genomförandet och insatser tar form under hösten bör också samtliga involverade i projektet från kommun till skolledare och peda-goger ha fått en introduktion i entreprenöriellt förhållningssätt och lärande. Under mo-biliseringsfasen ska också skolornas intresse, förutsättningar och villkor för att bli ”pilot-skola” med fördjupade kompetensinsatser enligt alt. 3 fastställas, parallellt som utbild-ningskoncept och anordnare undersöks. Processutbildning för utvalda skolor bör kunna genomföras from vårterminen 2013 fram till projektets avslut vårterminen 2015, paral-lellt med enskilda och gemensamma insatser som genomförs inom ramen för projektet i kommunen och för samtliga skolor.

Det är viktigt att hela ansatsen i genomförandet har en lärande utgångspunkt, där spri-dande av erfarenheter och kunskaper sker kontinuerligt och systematiskt genom projek-tet. Projektet bör också följas upp löpande och utvärderas under våren 2015, för att kunna mäta resultat och effekter av genomförda insatser och för att kunna ta beslut om och hur arbetet med ett entreprenöriellt förhållningssätt ska fortsätta efter projektet.

6.4 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR

Mål behövs för att klargöra vart vi ska med det arbete vi utför. Mål kan sättas upp på flera nivåer, från övergripande mål ned till konkreta aktivitetsmål. I detta läge kan vi endast bidra med förslag till några övergripande målsättningar för projektet, medan mer detaljerade målsättningar måste utformas i projektet av de som är involverade i genom-förandet. Det är viktigt att mål inte bara är relevanta att sträva mot och realistiska att uppnå, utan också väl förankrade och accepterade av de som ska arbeta med dem. Man brukar allmänt säga att bra mål ska vara SMARTA, vilket innebär att de är Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta.

I våra förslag nedan har vi satt upp fyra övergripande projektmål som riktar sig mot cen-trala aspekter som analysen lyft fram som viktiga för att nå framgång.

Förankring på alla nivåer

Kompetens på alla nivåer

49 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



Strukturer för samverkan skola-näringsliv

Implementering i skolans vardag

Även om målen nedan är allmänt hållna, så går det att utforma såväl kvalitativa som kvantitativa resultatindikatorer för dessa, exempelvis genom att mäta förändringar i kunskap, attityder eller resultat, eller genom förändring i antal eller omfattning.

Övergripande projektmål

Ett entreprenöriellt förhållningsätt i skolan är förankrat i Östhammars kommun

Målet är att projektet har lyckats skapa en gemensam värdegrund i Östhammars kommun kring entreprenöriellt förhållningsätt och företagsamt lärande i skolan, vad det står för, varför det är viktigt för elev, skola och samhället, och vägar för att upp-nå detta.

Samtliga ledare och lärare har grundläggande kunskap i entreprenöriellt lärande

Målet är att samtliga berörda av projektet från kommun och skolor ska ha fått åt-minstone grundläggande utbildning och kompetens i entreprenöriellt förhållningsätt och entreprenöriellt lärande. Ju fler skolor, arbetslag och lärare som genomfört en längre processutbildning inom eller utanför projektets ram desto större mervärde.

Samverkan mellan skola och näringsliv har stärkts genom hela skolsystemet

Målet är att projektet har bidragit till att skapa fungerande, långsiktiga strukturer för ökat och bättre utbyte mellan skola och näringsliv och övriga aktörer på samtliga ni-våer i skolsystemet från förskola till gymnasium.

Ökad företagsamhet och entreprenöriellt lärande ger tydliga avtryck och resultat i skolans vardag

Målet är att samtliga skolor har utvecklat metoder och aktiviteter och kunnat påver-ka strukturer och arbetsätt, som möjliggjort att ett ”entreprenöriellt förhållningsätt” fått verklig innebörd i skolans vardag och undervisning för både lärare och elever.

6.5 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE STRATEGIER OCH INNEHÅLL

Det ska betonas att arbetet med att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt och lärande måste utföras av skolorna i vardagen. Samtidigt visar erfarenheter att det oftast krävs resurser och en gemensam struktur som kan samordna och ge stöd åt skolorna i detta arbete för att det ska bli tydliga resultat och långsiktiga effekter.


ENT REPRENÖ RIELLT



Projektet och projektledaren har här en nyckelroll att driva på och hålla igång den ent-reprenöriella lågan, genom att finnas tillhands för skolpersonalen, anordna träffar för erfarenhetsutbyte, ordna större gemensamma aktiviteter, samt att ha kraft och mandat att driva frågan gentemot olika externa aktörer och inom kommunen.

I det följande anges några övergripande strategier och innehåll som vi anser behöver drivas från projektet centralt i syfte att ge stöd till kommunen och skolorna att arbeta i linje mot målen.

Övergripande strategier

Att plantera och förankra en gemensam värdegrund och långsiktiga strukturer för arbetet på skolorna och inom kommunen

Projektet har en viktig roll att förankra och kommunicera förhållningssätt, arbetsme-toder och resultat för att skapa en gemensam värdegrund och bestående strukturer i kommunen och skolorna. Det är centralt för genomförande och måluppfyllelse att det utvecklas en gemensam syn på kunskap, lärande och vad ett entreprenöriellt förhållningssätt innebär och medför i relation till detta. Därför måste också begrep-pen ’entreprenörskap i skolan’ och ’entreprenöriellt lärande’ få innehåll och bli ac-cepterade redan från början för att skapa ett gemensamt engagemang i frågan som sträcker sig från klassrum till kommunledning. Om man på ett tidigt stadium lyckas skapa en samsyn blir processen lättare och det blir också enklare att involvera före-tag, andra aktörer och föräldrar i genomförandet. Att formulera en samlad målbild och strategi för den gemensamma satsningen underlättar denna förankring. Här vi-sar också andras erfarenheter av vikten att kommunen tydliggör sin ambition i sina styrdokument, liksom att de enskilda skolorna tydliggör detta genom att utveckla mål och handlingsplaner för deras arbete.

Att skapa och stärka strukturer för ökad samverkan mellan skola & näringsliv

Projektet har en viktig roll att främja samverkan mellan skola och omvärlden. Det är viktigt att skolan ser företag och omgivning som en resurs i vardagen, men också tvärtom att företag inser den långsiktiga nyttan av att skapa goda relationer med skola och elever redan i tidiga åldrar.

För att underlätta utbyte mellan skola och omvärld behöver man bygga upp bättre strukturer för långsiktiga relationer och samverkan. Projektet har här en viktig roll att utveckla kontakter och nätverk och fungera som operativt stöd och kontaktlänk mellan skolor och företag/omvärld. Idéer har exempelvis lyfts fram om att skapa mer ortsvisa ”företagspoler” för de olika skolområdena i samverkan med de lokala företagarföreningarna, att utveckla och integrera det redan existerande samarbetet med Natur- och Teknikskolan, Forsmark och andra större företag i kommunen, samt att utveckla kontakter med fler externa aktörer som Ung Företagsamhet, Handels-kammaren/Trampolinen, Transfer mfl.

51 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



För att få aktiv medverkan från företag och andra externa aktörer i det operativa ar-betet är det viktigt att de redan från början involveras i projektet, men också att de ges en roll att vara med och påverka genomförandet exempelvis genom medverkan i styr- och arbetsgrupp.

Att samordna och driva gemensamma aktiviteter – sätta arbetet på kartan

Projektet har en viktig roll att samordna och genomföra gemensamma aktiviteter på olika nivåer och inriktning. Det kan handla om att kommunicera och att inspirera kring projektets genomförande och resultat för olika målgrupper som näringsliv, skola, media, elever och föräldrar etc, eller genom att anordna konferenser, inspira-tions- och nätverksträffar. En annan viktig kommunikationskanal kan vara att skapa en webbplats för information och erfarenhetsutbyte.

Vid sidan av detta kan också projektet driva större satsningar och gemensamma ar-rangemang och aktiviteter som ett sätt att lyfta fram de insatser som görs på de en-skilda skolorna och kunna visa upp helhet och sammanhang. Exempel på detta kan vara att skapa en årlig utställning eller mässa med elever och lärare i centrum för att visa på aktiviteter, arbetssätt och samarbeten med näringslivet under året. Kanske kan Enköpings koncept där företag visar sitt engagemang genom att sponsra priser för olika elevinsatser under året vara en modell även i Östhammar. En möjlighet kanske också kan vara att samköra skolföretagsamhetsmässan med en företagsmäs-sa.

Att stödja skolorna i sitt arbete med ökad företagsamhet och entreprenöriellt lä-rande – genom samordning, verktyg, coachning, och stimulansmedel

Projektet har en viktig roll att kunna ge stöd direkt till skolor, skolledare och peda-goger i deras såväl strategiska som mer operativa arbete med att främja företag-samhet och entreprenöriellt lärande. Det handlar om allt från att samordna lärande mellan skolorna, att ge stöd i arbetet med handlingsplaner och insatser, till att ta fram inspirations- och utbildningsmaterial och sprida goda exempel, verktyg och koncept.

I det senare ingår att främja och möjliggöra både till fler egna utvecklingsinsatser i skolorna och till ökat användande av olika externa verktyg och koncept med inrikt-ning på att stärka entreprenöriella förmågor genom exempelvis Finn Upp, FIRST LEGO Leage, UF, Sommarlovsentreprenörer etc, som beskrivits tidigare i rapporten.

För att uppmuntra skolorna till både metodutveckling och ökade aktiviteter är det en stor fördel om projektet kan ha en pott för utvecklingsinsatser som kan användas som ett sökbart stimulansbidrag för skolor och lärarlag. Detta sänder också viktiga signaler till pedagogerna att man ger mandat och ansvar att prova nya arbetssätt inom ramen för projektet.


ENT REPRENÖ RIELLT



Att initiera och samordna kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande

Projektet har en viktig roll att samordna och genomföra insatser för att stärka kun-skap och kompetens under hela projekttiden. Målet är att samtliga involverade ska ha minst grundläggande kunskaper i entreprenöriellt förhållningssätt och lärande. Detta gäller såväl politiker och förvaltning som skolor med skolledare, pedagoger och övrig relevant personal. Från andra kommuner är erfarenheten att skolledarna är särskilt viktiga att få med tidigt eftersom de har ansvaret att leda arbetet på den egna skolan.

Under mobiliseringsfasen ska projektet också undersöka intresse och fastställa med-verkan för utvalda skolor att vara ”pilotskolor”, och därmed erbjudas fördjupade kompetensinsatser för skolledare, lärarlag och pedagoger löpande under projektet. Projektet får i detta fall en viktig samordnande roll för genomförandet av processut-bildning, liksom att skapa lärande mellan medverkande skolor och vidare spridning av erfarenheter till övriga skolor.

Projektet ska också lyfta fram andra möjligheter till kompetensutveckling som er-bjuds, exempelvis genom Skolverket som även kan ha vissa utvecklingsmedel som är sökbara för kommuner och skolor.

6.6 UPPSKATTADE KOSTNADER OCH TANKAR KRING FINANSIERING

Uppskattade kostnader

Förslaget till genomförande enligt alternativ 2, innebär en kraftfull och bred satsning på att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt i Östhammars skolsystem, och där samtli-ga skolor och lärare ska ha fått minst grundläggande kunskaper i entreprenöriellt läran-de inom ramen för projektet. Nedan görs en grov uppskattning av de huvudsakliga kost-nadsslagen enligt detta alternativ.

Projektledare anställd på 3 år, uppskattad kostnad ca 600 000 kr inkl avgifter/ år

Grundläggande kompetensutveckling: inspiration, seminarier, utbildning till samtliga berörda i kommun och skolor ca 500 000 kr/år

Information, marknadsföring, nätverkande, lärande, uppföljning ca 200 000 kr/år

Gemensamma insatser, mässa/utställning, konferens, koncept etc, ca 100 000 kr/år

Stimulansbidrag genom sökbara medel för att stimulera till ökade insatser och me-todutveckling i skolor och arbetslag: ca 100 000 kr/år

53 (54)

UT VECKL A ET T

ENT REPRENÖ RIELLT



Detta ger en uppskattad kostnad fördelat över 3 år på totalt ca 4 Mkr, om vi utgår från att kostnaden under mobiliseringsfasen blir något lägre.

I tillägget, enligt alternativ 3, som innebär fördjupad kompetensutveckling för utvalda ”pilotskolor” ger detta ytterligare kostnader vars storlek beror på i dagsläget okända faktorer som antal medverkande skolor och personer, samt val av upplägg och anordna-re av processutbildning. Om vi ser på den modell som Enköping använt sig av och som beskrivs i rapporten, omfattar den 3 pilotskolor, varav två grundskolor åk 6-9, samt hela Westerlundska gymnasiet. Detta gav sammantaget drygt 200 personer i processutbild-ning omfattande fem heldagar, samt fem handledningstillfällen fördelat på hela arbets-lag genomfört under en tvåårsperiod. Uppskattad kostnad, för utbildningar, administra-tion och omkostnader samt en person på deltid för att driva och samordna insatser och arbete för de tre skolorna, uppgår till totalt ca 3 Mkr.

Om vi utgår från motsvarande upplägg och omfattning i skolor och personal i Östham-mar, kan vi således räkna med en tilläggskostnad på runt 3 Mkr för att ge utvalda ”pilot-skolor” fördjupade förutsättningar att införa ett mer entreprenöriellt lärande i sina sko-lor under projektet. Som noterats är det troligt att det krävs ytterligare personella resur-ser för att samordna denna fördjupningsdel.

Ett sammantaget projektgenomförande med alt 2 och alt 3 enligt ovan uppskattas där-med ha en total kostnad på ca 7 miljoner kr över en treårsperiod.

Tankar kring finansiering

Under arbetet med förstudien och förslaget till genomförande har det fastställts att ett genomförande är ytterst beroende av resurser från SKBs mervärdesprogram. Samtidigt har vi i rapporten tydliggjort att en satsning på ökad företagsamhet i skolan är av intres-se såväl för skolan, näringslivet som för kommunen och att det därför sänder viktiga signaler att dessa parter också är med och möjliggör genomförandet.

Samtidigt bidrar dessa tre aktörer centralt till genomförandet genom den tid och enga-gemang som satsas i arbetet på såväl strategisk nivå i styr- och arbetsgrupp, som opera-tivt i skolan och i samverkan med företag. Möjligen kan Östhammars kommun gå in med en mer symbolisk summa, men vi ser även att kommunen har en viktig resurs i Natur- och teknikskolan som skulle kunna få en tydligare koppling och integreras i denna sats-ning. Med erfarenheter från exempelvis Enköping ser vi att näringslivet genom enskilda företag är direkt med och sponsrar satsningen på ökat entreprenörskap i skolan efter-som man ser att det är en viktig framtidsfråga för dem. Även i Östhammars kommun, med flertal företagarföreningar och större företag som är beroende av framtida kompe-tens och ett positivt entreprenörsklimat, borde det därför inte vara omöjligt att få när-ingslivet att bidra med någon del till projektet.

Vi har även undersökt möjligheter till extern medfinansiering där framförallt Europeiska Socialfonden programområde 1, varit en finansieringskälla som många kommuner och


ENT REPRENÖ RIELLT



regioner kunnat använda under senare år för kompetensutvecklingsinsatser inom entre-prenöriellt lärande. Det är dock tämligen klart att det inte kommer bli några fler utlys-ningar under denna programperiod (tom hela 2013) för strukturfondsområdet Östra Mellansverige där Östhammar ingår. Vi har inte heller funnit att andra källor eller aktö-rer som Europeiska Regionalfonden, Tillväxtverket eller Regionförbundet i Uppsala har medel för insatser inom detta område för enskilda kommuner. Som noterats tidigare har Skolverket haft vissa mindre bidrag (även tillgängligt under våren 2012) att söka för mindre utvecklingsinsatser för kommuner och enskilda skolor, men dessa ska i så fall snarare ses som en bonus utanför projektet, eftersom medel söks i konkurrens.

Slutsatsen blir att finansieringen av föreslaget genomförande såväl för grundalternativet (alt 2) som med den utökade kompetenssatsningen på ”pilotskolor” enligt tilläggsalter-nativet (alt 3), i bägge fall vilar på förutsättningar att SKBs mervärdesprogram för Öst-hammar kan stå för merparten av finansieringen. För huvudintressenterna skola, när-ingsliv och kommun kommer bidraget framförallt bestå av nedlagd tid, engagemang och insatser för att tillsammans utveckla ett mer entreprenöriellt förhållningssätt och före-tagsamt lärande i Östhammars skolor.

ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN · Det andra motivet till att satsa på entreprenörskap i skolan kan ses...

Documents

Transcript of ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN · Det andra motivet till att satsa på entreprenörskap i skolan kan ses...