Entreprenörskapets framgångsfaktorer: Vad är det som gör att vissa lyckas starta

företag och andra inte?

Mikael Samuelsson

#22008

ems

Varför tomma sidor?

Välkommen till E-spegeln 2Första numret av E-spegeln handlade om hur stort det svenska entrepre-nörskapet är. Där konstaterades att det årligen, i genomsnitt, är 110 000 personer som försöker att starta ett företag. En majoritet av dessa lägger ner sina startförsök inom 6 år. Av de som överlever är de flesta små före-tag med en marginell omsättning, men det finns några få företagsstarter som överlever och utvecklas både ekonomiskt och sysselsättningsmäs-sigt.

Syftet med E-spegeln 2 är att försöka isolera vilka faktorer som gör att vissa lyckas starta och utveckla företag som genererar värde och vad det är som gör att andra inte lyckas med detsamma. Fokus ligger på individen och faktorer som du och jag kan påverka, inte på omvärldsfaktorer som konjunkturläge, skattesystem och liknande. Denna typ av makrofaktorer har inte heller visat sig ha någon signifikant förklaringsförmåga när det gäller att förklara varför vissa lyckas med sitt startförsök och andra inte. Vad är det då som gör att ett företag blir framgångsrikt? Utgår vi från individens målsättning med företagandet kan det i stort sett vara vad som helst, till exempel:

- Skapa ett nytt Nokia- Segla jorden runt- Öppna hotell i Alperna- Starta korvkiosk- På företagsnivå kan det innebära att det är ett leverbrödsföretag, eller någon form av tillväxtföretag.

Även motivation och skäl till att starta ett företag varierar, följande skäl till företagsstarter brukar återkomma i olika undersökningar om varför någon eller några vill starta företag:

- Frihet och oberoende - Tjäna pengar, antingen för att öka en inkomst eller behålla en inkomst

Men om vi ser på företagandet från ett samhällsperspektiv är det nödvän-digt att dessa företag bidrar till den ekonomiska och sociala utvecklingen. Framgångsrika företag gör detta genom att:

- Utveckla och sälja erbjudanden som tillfredställer behov med nöjda kunder som resultat- Generera intäkter som fördelas i samhället genom löner, skatter och återinvesteringar- Vara effektivare än andra företag så att samhällets resurser används på ett optimalt sätt

Detta är generella aspekter av framgångsrikt företagande då de leder till ekonomisk och social utveckling. Det innebär samtidigt att tillväxt i sig själv inte är grund för att kalla något för framgångsrikt företagande. Men utifrån ett samhällsperspektiv är det viktigt att några av de företag som startas faktiskt uppfyller ovanstående punkter. Man kan tänka sig andra samhällslösningar för välståndsutvecklingen men i Sverige är, så vitt jag vet, de flesta större politiska partier positivt inställda till företag. Baserat på ovanstående resonemang handlar det här numret av E-spegeln om: Vad är det som gör att vissa lyckas starta företag och andra inte.

För att få en bild av det här relativt komplexa fenomenet utgår analysen från skälet till att starta ett företag, för att sedan behandla vad det är som gör att vissa lägger ner sina startförsök och därefter avsluta med en mer exakt förklaring till varför vissa lyckas starta och utveckla nya affärsverk-samheter.

E-spegeln är ju ett nytt initiativ som bemötts med både ris och ros. En del av kritiken mot det första numret av E-spegeln var att publicerade resultat och slutsatser skiljer sig från officiell statistik inom entreprenör-skapsområdet (läs: SCB, NUTEK, ITPS genererade rapporter). Detta är helt naturligt, eftersom E-spegeln utvecklar kunskap om en del av den entreprenöriella processen som inte behandlas i offentlig statistik. Tabell 1 belyser några viktiga skillnader i metodik, urval, och databearbetning mellan E-spegeln och officiell statistik. E-spegeln grundar sig på unik information om entreprenörer i vardande.

Urvalet och metodiken är varken bättre eller sämre än officiell statistik, utan ett komplement som genererar kunskap om en del av den entrepre-nöriella processen som inte studeras av andra aktörer. Det är kostsamt men också fantastiskt att få möjligheten att studera ett fenomen i realtid. Det är också därför våra resultat inte alltid stämmer överens med den ”officiella” bilden av entreprenörskapet i Sverige då ingen, tidigare eller senare, har genomfört en liknande studie.

Välkommen till E-spegeln - en tidning för dig som är intresserad av entreprenörskap.

Mikael Samuelsson Handelshögskolan i Stockholm

1

Vilka försöker starta företag och varför?

Vilken sysselsättning har dem som försöker starta ett företag? Majorite-ten är anställda (cirka 45 procent), många är redan egen företagare (32 procent), en relativt stor del är arbetslösa (cirka 19 procent) och resten är studenter, pensionärer eller annat (cirka 4 procent). Jämför vi siffrorna med befolkningen i stort, är andelen egenföretagare och arbetslösa över-representerade och andelen anställda underrepresenterade. Det betyder att det finns en selektionsmekanism som gör att egenföretagare och arbets-lösa har större benägenhet att försöka starta företag än anställda.

Varför tar man då steget till ett eget företag? Majoriteten i vårt urval gör det för att uppnå någon form av oberoende och frihet, (63 procent), för att öka sin inkomst (20 procent), behålla en inkomst (8 procent) eller annat skäl (9 procent). Det här kan, om man utgår från företagsekonomiska teorier, betraktas som ”icke affärsmässiga skäl”. Dels för att entreprenörer inte är speciellt oberoende och dels för att de flesta nya företag endast generar låga intäkter som knappt försörjer en person.

Framgångsrikt företagande, om bygger på att det finns tillräckligt många med ett behov som går att tillfredställa, samt att dessa har möjlighet och vilja att betala för denna tillfredställelse. Ett behov brukar uppstå när någon eller några upplever en brist eller ett problem. I teorin brukar det hävdas att om det inte finns någon som varken har behov eller betalnings-vilja har företaget inga kunder och kan därmed inte existera. Framgångs-rika företag brukar ha god kunskap om kundernas behov och ser till att de produkter och tjänster som levereras tillfredställer kundernas behov. Om kundernas behov och förväntningar uppfylls av de produkter och/eller er-bjudanden som ett företag levererar leder detta oftast till nöjda och lojala kunder och framgångsrika företag.

Frågan är om de som försöker starta företag har något kundunderlag för sina produkter och/eller tjänster? I vår studie rapporterar över 80 procent av de som försöker starta att de inte har någon god bild av vilka behov och problem deras kunder upplever, vilket betyder att de flesta som för-söker starta ett företag i Sverige inte har en grundläggande förståelse för vad som krävs för att ett företag skall bli framgångsrikt.

Sammanfattningsvis - I förhållande till befolkningsstrukturen är arbetslösa och egenföretagare överrepresenterade och anställda underrepresenterade när det gäller att försöka starta företag.- En majoritet av de som försöker starta företag gör det av icke affärsmäs-siga skäl- 81procent av entreprenörerna i vardande har inte identifierat ett specifikt affärsmässigt problem som de skall lösa med sitt företagande

Vilka är orsakerna till de avslutade startförsöken?

En majoritet av de som avslutar sina projekt, gör det av det jag kall-lar ”icke affärsmässiga skäl”. Främsta anledningen till att man lägger ner sina startförsök är på grund av att man övergår till en anställning (35 procent), därefter uppger man att tiden inte räcker till (14 procent) och som sista skäl (6 procent) anges att man avslutar sitt entreprenöriella projekt på grund av personliga skäl eller att det är för jobbigt att försöka starta företag.

”Icke affärsmässiga skäl” betyder att någon eller några beslutar att lägga ner sitt startförsök eller företag baserat på skäl som inte uppstår på grund av affärsprojektet. Till exempel, att någon övergår till en anställning. För individen kan detta givetvis ses som ”affärsmässigt” då hon eller han får en lön, trygghet, personalförmåner, som i de allra flesta fall är mer värda om man jämför med hur någon som försöker starta ett företag har det (till exempel, medianomsättningen är låg i de flesta svenska företag vilket inte ger utrymme till någon lön).

Av de affärsmässiga skälen framgår det att de flesta avslutar sina start-försök för att göra ett nytt startförsök (16 procent), eller för att det blir problem i relationen till sina partners (12 procent, vilket är tråkigt med tanke på att de flesta startar med sin kärlekspartner). Därefter kommer andra affärsmässiga skäl, som till exempel dålig affärsmodell, svårt med finansiering, ingen marknad och idéer som helt enkelt inte är affärsidéer.

Sammanfattningsvis - De flesta som försöker starta företag lägger ner sitt startförsök på grund av icke affärsmässiga skäl. - Problem i teamen är näst största ”affärsmässiga” anledningen till att startförsöket läggs ner.

2

Vad är det för affärsidéer som ligger till grund för våra affärer?

Grundläggande för varje framgångsrikt företag är att det finns en affärsidé som talar om vem kunden är, vilket problem som skall lösas och på vilket sätt verksamheten är unik. Utan dessa faktorer är det svårt att lyckas med affärer. I teorin finns det två huvudtyper av affärsidéer; innovationer och imitationer. Båda är teoretiska klasser och återfinns sällan i rena former i verkligheten. Men ett av skälen till att någon lyckas starta ett företag är kunskapen om vilken typ av affärsidé som ligger till grund för verksam-heten. Det beror inte på vetskapen om huruvida det är en innovation eller inte. Det beror snarare på att olika faktorer, relativt sett, är mer eller mindre viktiga beroende på vilken typ av affärsidé som verksamheten handlar om.

Innovationer brukar beskrivas som entreprenörskapets stjärnor. En del sätter till och med likhetstecken mellan entreprenörskap och innovationer och betraktar enbart detta som entreprenörskap1. Tyvärr leder det till en begränsad syn på vad entreprenörskap kan vara båda är nödvändiga och beroende av varandra. Tillsammans ligger dessa till grund för vårt välstånd. Innovationer skapar nya erbjudanden och imitationer gör att företagen tvingas använda sina resurser mer effektivt. I en bransch med höga vinster används inte resurserna optimalt. Eftersom det finns höga vinster i alla branscher, finns det i teorin och i praktiken massor av af-färsmöjligheter med riktigt bra potential.

Hur vet vi om något är innovativt? I vårt forskningsprojekt fokuserade vi tidigt på att försöka isolera själva affärsprojektet, eller initiativet som vi kallade det. Vi utvecklade därför ett sätt att särskilja på innovationer och imitationer, för att på så sätt kunna följa affärsaktiviteten över tiden. Måttet fick stor genomslagskraft och har bland annat använts i den årliga Global Entrepreneurship Monitor. Följande aspekter är viktiga för att isolera om det är en innovation eller en imitation: 1. Går det att skydda affärsidén immaterialrättsligt?2. Är affärsidén baserad på forskning och utveckling?3. Är verksamheten ensam på marknaden med erbjudandet?4. Har verksamheten inga konkurrenter?

Summerar vi dessa aspekter går det att få fram ett index på hur inno-vativt ett erbjudande är. Av alla som försöker starta företag i Sverige är en klar majoritet imitationer (cirka 90 procent) och resten innovationer (cirka 10 procent).

När det gäller överlevnadsgrad kan vi konstatera att det även där inte finns några signifikanta skillnader mellan innovationer och imitationer. Lika stor andel lägger ner oavsett vilken typ av affärsidé som ligger till grund för företaget. Även när det gäller vinst finns det inga skillnader. Tyvärr är förmodligen tidshorisonten i E-spegeln för kort för att med säkerhet visa på eventuella skillnader i vinstnivåer mellan imitationer och innovationer.

Sammanfattningsvis - 9 av 10 startförsök är imitationer av redan befintliga affärsidéer.- Innovationer är oberoende av kön, industri, och geografisk spridning. - Överlevnadsgraden är lika för båda, men det tar längre tid att skapa intäkter för innovationer.

Vilka faktorer påverkar respektive startprocess positivt?

Nedan följer en sammanfattning av de variabler som har en positiv påver-kan på affärsutvecklingsprocessen för respektive typ av affärsidé2.

Vilka faktorer påverkar företagsstarter baserade på en innovation?Konkretisera erbjudandetInnovationer exploateras med stort tålamod och mod. De som lyckas försöker först konkretisera sitt erbjudande så mycket som möjligt. Det betyder inte att erbjudandet måste vara färdigt. Bland innovatörer finns det en tendens till att försöka göra allt färdigt innan man försöker sälja. Affären görs inte på kontoret eller i labbet utan innovationer formas och exploateras tillsammans med kunderna. Utveckla något konkret och pröva det på potentiella kunder. Först då kan man avgöra om man är på rätt väg. Det kallas effekt och därigenom får projektet också en riktning. En innovation kan ha många användningsområden och det är endast marknadsföring och/eller kunder som kan bestämma vilket område som ett specifikt erbjudande bäst är lämpat för.

Fokusera på en strategi i tagetInnovationer som blir affärer tenderar att fokusera på en strategi i taget. Man specialiserar sig på ett område och håller sig till det tills att man får en effekt som stänger en inriktning, då byter projektet inriktning. Innovationer formas över tiden och vissa områden är inte redo för allt för stora förändringar.

Bygg team successivt När man successivt kan specificera sin innovation och vad andra har för nytta av den, kan man också successivt knyta personer med olika typer av kompetens till sig. Innovationer utvecklas bäst i små team som växer allteftersom processen kräver olika typer av kunskap. De som lyckas har ofta marknads- och säljkunskap relativt tidigt i processen. Teamet skapar också legitimitet för affärsidén.

Var uthållig En innovation tar lång tid att utveckla. Förändringar tar alltid tid och det är de som visar prov på uthållighet som har större sannolikhet att överleva. Det gäller dock att man är aktiv, det går inte att bara ”finnas till”. Det gäller att kontinuerligt arbeta aktivt med innovationen för att få ut den på marknaden.

Entreprenöriell kunskap Var inte ledsen om det inte går första gången. Den faktor som påverkar mest när det gäller entreprenörskap är erfarenhet av entreprenörskap. Entreprenörer blir helt enkelt bättre med träning. Vill man förbereda sig för en entreprenöriell karriär, gå en kurs, prova något litet, lägg ner tvek-samma projekt snabbt. Ta med kunskapen och starta igen, det går oftast bättre då. Det är givetvis en del som lyckas första gången också, men tittar vi på alla som startar så ser vi att sannolikheten att lyckas etablera en affär ökar med antalet tidigare affärer och entreprenöriella aktiviteter.

3

4

Vilka faktorer påverkar företagsstarter baserade på en imitation?

Undersök konkurrenterna Om det är en imitation bör man veta hur man tjänar pengar i en viss bransch och vad konkurrenterna gör. Det räcker ofta att göra något lite bättre för att lyckas med sitt företagande.

Använd sociala nätverket hela tiden Imitativa affärer skapas ofta i tät samverkan med vänner och bekanta. Ofta finns kunder, leverantörer, resurser och annat i den här gruppen. Utnyttja det så långt och så ofta som möjligt. Entreprenörskap är en social aktivitet.

Var snabb Imitationer skall utvecklas snabbt. Definitionsmässigt innebär en imita-tion att många går och tänker på ungefär samma sak. Idag är det lätt att få information om olika aspekter av en affär. Därför märker man snart, om det tar för lång tid, att någon annan är där och tar affären innan man hinner reagera.

Var aktiv Genom att vara aktiv och ha en hög frekvens i sitt affärsprojekt får man snabbt ett kvitto på om det är en affär eller inte. De som gör många entreprenörsaktiviteter snabbt etablerar sig oftare än de som bara går och tänker eller sitter hemma på kammaren. Det är viktigt att göra mycket och göra i det i ett socialt sammanhang. Helt enkelt prata med många människor som kan ha med affären att göra. Hög frekvens i det man gör får två effekter. 1) man startar och får intäkter snabbare och 2) man lägger ner snabbare och slipper ödsla resurser på något som inte fungerar.

Entreprenöriell kunskap Sannolikheten att lyckas med sitt företagande ökar med antalet entrepre-nöriella aktiviteter man tagit del i. Entreprenörskapsutbildning, tidigare startförsök, hjälpt andra att starta företag är faktorer som ökar kunskapen om företagandet och bidrar till att man blir bättre på att starta företag.

Sammanfattningsvis Vill man göra affärer, gör det tillsammans med andra människor. Prata alltid, var alltid entreprenör och ha en hög frekvens på dina affärsakti-viteter. Allt för ofta är potentiella entreprenörer och även rådgivare fast i planeringsstadiet. Istället skall man vara aktiv och tänka på vad olika människor säger när man pratar om en affär. Man skall inte ta åt sig allt som alla säger, det handlar lika mycket om att övertyga om att ett erbju-dande är bättre än något annat.

Var inte rädd för att misslyckas! Det känns och det är tungt, men nästa gång går det enklare. Samhället i stort borde inte se negativt på de som lägger ner sina företag, det är en naturlig del av företagandet. Entrepre-nörskap är en läroprocess där varje företagsförsök leder till ökad kunskap och bättre förutsättningar inför nästa företagsstart. Den mest stabila för-klaringsfaktorn vi har är entreprenöriell kunskap och det får man oavsett om man lyckas eller misslyckas.

Den svenska entreprenörskapsparadoxen

Det Svenska entreprenörskapet har förmodligen aldrig varit mer omfat-tande än det är idag. Trots detta verkar myter och okunskap prägla vardagen för både de som försöker starta företag och de som beslutar om ramvillkor som påverkar entreprenörskapet och entreprenörerna. Darwin och evolutionsläran säger i korta drag att de som är bäst lämpade för något överlever och frodas. I termer av entreprenörskap betyder det att de med bäst förutsättningar att lyckas helst skulle försöka starta och utveckla företag. Tyvärr kan jag konstatera följande:

- I Sverige är det egenföretagare och arbetslösa som står för över 50 procent av alla startförsök. - Över 50 procent försöker starta sitt företag baserat på ”icke affärsmäs-siga” skäl och en majoritet lägger ner sina startförsök av samma skäl. - Över 80 procent av de som försöker starta företag saknar kunskap om det finns ett upplevt behov för deras produkter och/eller tjänster. - Fokus är på innovationer när majoriteten av affärerna är imitationer

Jag vill vara tydlig med att entreprenörerna är mina hjältar och att det inte är individen i sig som är problemet. Arbetslös och/eller egenföretagare är man av någon anledning men problemet är när system och ramvillkor gör så att vissa grupper är mer benägna att starta företag än andra grupper. Samtidigt som dessa grupper förmodligen har sämre förutsättningar att lyckas med sitt företagande eftersom det uppenbarligen är så att de var-ken har kunskapen som krävs eller rimliga förväntningar på vad det inne-bär att vara entreprenör. Att starta och driva ett företag är en komplex pro-cess som kräver mycket kunskap. Det räcker inte med att vara en mycket bra frisör, kock eller något annat, för att lyckas som entreprenör. Det som krävs, som vår studie tydligt pekar på, är entreprenöriell kunskap.

Jag kan bara konstatera att det finns en utbredd okunskap om entre-prenörskap i Sverige. Så många som 110 000 personer går varje år in i en process som är kostsam, cirka 87 000 kronor per startförsök, 9,4 månader i tid, att starta och utveckla företag är dessutom en komplex process som kräver kunskap. System och beslut som rör entreprenörskap baseras på samma okunskap eftersom inget talar för att det har skett några rejäla satsningar på kunskapsutveckling för entreprenörer och/eller om entreprenörskap på individnivå. Det görs relativt stora ”systemsatsningar” som baserat på våra resultat kan ifrågasättas. Resultaten i E-spegeln visar tydligt att entreprenöriella färdigheter och kunskap är det som gör att vissa lyckas starta och utveckla framgångsrika företag. Sannolikheten att lyckas som entreprenör ökar om man:

- Känner till om kunderna upplever ett behov av det som företaget tänker leverera- Är entreprenöriellt kompetent - Är socialt kompetent - Har ett utbrett socialt kapital - Har en hög energi i startförsöket

Slutsatsen i e-spegeln 2 är enkel. Kunskap är nyckeln till allt framgångs-rikt entreprenörskap. Satsa därför på kunskapsutveckling på individnivå. Att utveckla företag är en komplex process som det tyvärr finns väldigt få kvalificerade utbildningar i. Större delen av vårt utbildningssystem är inriktat på styrning och ledning av etablerade företag och det är förhållan-devis lätt jämfört med att starta och bygga företag. Om vi vill ha Svenska företag i framtiden måste vi satsa på entreprenöriell kunskap nu!

1 Till exempel Shane and Venkataraman, 2000Anm. Författarens översättning och tolkning2 Se Samuelsson 2004 och Samuelsson & Davidsson 2008, för underlag och statistiskt stöd för resultaten

6

E-spegeln är samarbetsprojekt mellan Forum för Småföretagsforskning (FSF) och Handelshögskolan i Stock-holm (HHS). Det är ett långsiktigt forskningsprojekt med syfte att förstå hur nya affärer uppstår, skapas och utvecklas. Projektet kombinerar populationsstudier med kvalitativa undersökningar där enskilda affärsidéer följs över tiden. Redaktör och forskningsledare är Mikael Samuelsson vid Handelshögskolan i Stockholm som också är ansvarig för innehållet. E-spegeln finansieras delvis genom medel från Verket för näringslivsutveckling (NUTEK). Publiceringen av E-spegeln innebär inte att HHS, FSF och NUTEK tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Är du intresserad av hur nya affärsverksamheter upptäcks, skapas och utvecklas har du kommit rätt. E-spegeln är ett forskningsprojekt som gör det titeln gör anspråk på. Det är en spegling av hur individer ensamma och i grupp upptäcker och utvecklar nya affärer.

I projektet följs ett stort antal affärsidéer från idé till affär. Genom att följa processen i realtid kan vi spegla Sveriges entreprenörers vardag med alla dess vedermödor och glädjeämnen. E-spegeln bygger på en av de mest omfattande undersökningar som gjorts, någonsin, om hur nya affärsverksamheter skapas och utvecklas. Unika resultat kommer att presenteras på ett lättsamt sätt.

E-spegeln är tänkt att vara ett sätt att reflektera över forskningsresultat som är ”färska”. Rigorös teori och forskning ligger till grund för studierna och resultaten som ingår här, men tanken är att detta skall vara en kanal där kunskap förmedlas direkt i en okomplicerad form. Syftet är att spegla människor som du och jag och den värld vi lever i.

Mikael Samuelsson