ENERGIAVTALET - kfs.net 16/Energi 2016.pdf · 7 §1 AVTALETS OMFATTNING TILLÄMPNINGSOMRÅDE...

ENERGIAVTALET2016-04-01 – 2017-04-30 (seko och kommunal)

2013-04-01 och tillsvidare (tjänstemannafacken)

Kommunala Företagens Samorganisation, KFS

Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal

Facket för Service och Kommunikation, SEKO

Vision

Ledarna

Sveriges Ingenjörer

Civilekonomernas Riksförbund

Förtecknade Saco-förbund

ENERGIAVTALET2016-04-01 – 2017-04-30 (seko och kommunal)

2013-04-01 och tillsvidare (tjänstemannafacken)

4

INNEHÅLL

Definitioner och förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Förkortningar i avtalstexten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6§ 1 Avtalets omfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Annan reglering av avtalsinnehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7§ 2 Anställningsform mm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8§ 3 Arbetstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Övertidsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Färdtidsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Tillägg för obekväm arbetstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Beredskapstjänstgöring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16Jourtjänstgöring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

§ 4 Skriftlig varning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18§ 5 Anställningens upphörande och uppsägningstid . . . . . . . . . 19§ 6 Lönebestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Beräkning av avdrag vid ledighet del av månad . . . . . . . . . . . . . . 23§ 7 Semester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25§ 8 Ledighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Ledighet och för måner vid sjukdom mm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Ledighet för vård av barn mm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Ledighet för enskilda angelägenheter av vikt mm . . . . . . . . . . . . 34Ledighet och förmåner vid utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

§ 9 Tjänste- och personalbostad (har utgått) . . . . . . . . . . . . . . . . 35

§ 10 Pensionsförmåner, avtalsförsäkringar och trygghetsavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

§ 11 Korrigering av preliminär lön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Bilaga 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön . . . . . . 38Bilaga 2 Förteckning över övriga avtal inom KFS-området . . . . . 40Bilaga Avtal om studentmedarbetaranställning. . . . . . . . . . . . . . . 41Bilaga Tillämpningsregler 38-40 §§ MBL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43Protokollsanteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Tabell över kalenderdagsfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50Tabell över semesterkoefficienter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Bil – 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57Trakt – 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61Bilaga till Trakt-13 – KFS avseende resor och traktamente vid särskilda tillfällen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67FO-F 03 –Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS . . . . . 70Partsgemensamma kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

5

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR

ARBETSGIVAR- Kommunala Företagens Samorganisation (KFS)ORGANISATION

ARBETSGIVARE Företag/organisation som tillhör KFS

CENTRAL ARBETSTAGAR- Facklig riksorganisationORGANISATION

LOKAL ARBETSTAGAR - Lokal arbetstagarorganisation tillhörande central organisation ORGANISATION

CENTRAL PART KFS samt facklig riksorganisation

LOKAL PART Arbetsgivare och arbetstagarorganisation. För Vision och Ledarnaavser ”Lokal part” arbetstagarorganisation vid företaget

CENTRAL FÖRHANDLING Förhandling mellan centrala parter

LOKAL FÖRHANDLING Förhandling mellan lokala parter

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal som tecknas av central arbetstagarpart, eller avlokal arbetstagarpart med fullmakt från den centrala arbets tagar-parten

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Lokalt kollektivavtal, som kan tecknas mellan lokala parter, i frågor reglerade i detta avtal

Lokalt kollektivavtal tecknat med SEKO och Kommunal; se särskild förklaring till annan reglering av avtalsinnehåll §1moment 2a

ENSKILD ÖVERENS - Överenskommelse som kan tecknas med tjänsteman om frågor-KOMMELSE reglerade i detta avtal i enlighet med §1 moment 2b

FASTSTÄLLELSE Då avtal eller överenskommelse inte träffas och reglerna styrs avavtal, lag, förordning eller föreskrift. Fastställelse avser ensidigtbeslut av arbetsgivaren

6

FÖRKORTNINGAR I AVTALSTEXTEN

AGS – KL/AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

ATL Arbetstidslag

BIL 12 – KFS Avtal om bilersättning

FO – F 03 Förhandlingsordning för företag inom KFS-området

LAS Lag om anställningsskydd

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

PA – KFS Pensionsavtal inom KFS

SEML Semesterlag

SJLL Lag om sjuklön

Socialförsäkringsbalken Där ingår bl a AFL – Lag om allmän försäkring och LAF – Lag omarbetsskadeförsäkring

TFA – KL/TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TGL – KL/TGL Tjänstegrupplivförsäkring

TRAKT 13 – KFS Avtal om traktamentsersättning

7

§ 1 AVTALETS OMFATTNING

TILLÄMPNINGSOMRÅDE Moment 1 Avtalet gäller arbetstagare, som är anställd vid före-tag anslutet till Kommunala Företagens Samorganisation (KFS)inom företagets verksamhetsområde, om inte annat avtal gäller.

§ 1 Moment 2 Annan reglering av avtalsinnehåll

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Moment 2a Allmänna anställningsvillkoren är dispositiva förlokala parter.

För Kommunal gäller följande:Parterna ska komma överens om uppsägningstid för lokala avtal.

Om delar av löneutrymmet används för andra åtgärder än löne -påslag i enlighet med detta moment upphör det lokala avtalet attgälla tidigast 2016-03-31.

För SEKO gäller följande:Om de lokala parterna inte enats eller enas om annat, gäller lokalaavtal som träffats eller träffas med stöd av denna paragraf medsamma uppsägningstid och giltighetstid som det centrala avtalet.Upphör det centrala avtalet att gälla efter uppsägning från enderaparten, upphör lokalt kollektivavtal, som träffats med stöd av detcentrala avtalet, att gälla från samma tidpunkt utan särskild upp-sägning.

AnmärkningOm det centrala avtalet upphör att gälla efter uppsägning frånnågon av de centrala parternas sida, upphör de lokala kollektivav-tal, som träffats med stöd av det centrala avtalet, automatiskt attgälla från samma tidpunkt. När det centrala avtalet senare, efterett tillfälligt avtalslöst tillstånd, ånyo träder i kraft, ”återinkopp-las” de lokala avtalen med oförändrat innehåll, om inte de centralaparterna föreskrivit annat. Detta innebär att de lokala avtalen fårförnyad giltighet med samma giltighetstid och uppsägningstidsom det nytecknade centrala avtalet om inte annat avtalats lokalt.

ENSKILDA Moment 2b (gäller inte Kommunal och SEKO) Arbets -ÖVERENS KOMMELSER givare och arbetstagare får träffa överenskommelse om annan

reglering avseende branschavtalets allmänna anställningsvillkordär så anges. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömse sidig uppsägningstid av tre månader och ska ses över årligen.

8

§ 2 ANSTÄLLNINGSFORM MED MERA

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller med följande avvikelser.Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

ANSTÄLLNINGSFORM Moment 1 Arbetstagare anställs tillsvidare eller tidsbegränsat MED MERA med följande avvikelser.

PROVANSTÄLLNING Moment 2 Provanställning kan ske enligt LAS 6 §. Provanställ -ningen kan förlängas motsvarande tid arbetstagaren inte kunnatfullgöra arbete på grund av giltig frånvaro.

VIKARIE Moment 3 Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annanarbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennesarbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts.

FERIEANSTÄLLNING OCH Moment 4 Skolungdom och andra studerande får under ferierSTUDENTMEDARBETAR- anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete, under en ANSTÄLLNING sammanhängande tid av högst tre månader. Studerande enligt 6

kap 2 § högskoleförordningen får anställas för viss tid (gäller inteKommunal och Seko).

AnmärkningFör villkor kring studentmedarbetaranställning se bilaga Avtalom studentmedarbetaranställning.

FÖRETRÄDESRÄTT Moment 5 Prov-, ferie- och studentmedarbetaranställning kvalificerar inte till företrädesrätt till återanställning.

Moment 6 Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariatsom bedöms bli högst 14 dagar.

Moment 7 Företrädesrätt till återanställning gäller inte tillanställning, som behöver disponeras för omplacering.

SKRIFTLIGT ANSPRÅK Moment 8 För att behålla sin företrädesrätt ska arbetstagareskriftligt anmäla anspråk på företrädesrätten senast inom enmånad efter anställningens upphörande.

BISYSSLOR Moment 9 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla ochlämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs, för att be-döma bisysslan. Arbetsgivaren får förbjuda bisysslan om arbets-givaren bedömer att bisysslan antingen hindrar eller påverkararbets tagarens sätt att utföra sitt arbete eller konkur rerar medarbetsgivarens verksamhet. Förtroendeuppdrag i fackliga,politiska eller ideella organisationer är inte bisyssla.

9

§ 3 ARBETSTID

Arbetstidslagen (ATL) gäller med nedan angivna avvikelser.

Arbetstidens förläggning anpassas till verksamhetens förutsätt-ningar och därigenom ökas möjligheterna till flexiblare arbets -tider för respektive anställd.

Årsarbetstid, arbetstidsutrymme inom olika begränsnings perioderoch flexiblare arbetstider, som möjliggör andra anställningsvill-kor är aktiva verktyg i arbetstidsanpassningen.

Annan reglering enligt §1 moment 2a och 2b kan göras.

GENOMSNITTLIG Moment 1:1 Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 tim-ARBETSTID mar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsnings period

om högst sexton veckor. För medlemmar i SEKO gäller sombegränsningsperiod högst sex veckor eller schemaperiodenslängd.

Om helgdag infaller på någon av dagarna måndag –lördag (såkallad lätthelgdag) minskas arbetstiden sådan vecka med antaletordinarie arbetstimmar som annars skulle fullgjorts sådan dag.

Helgdag enligt ovan är också påsk-, pingst-, midsommar-, jul-och nyårsafton.

År då den 6 juni inträffar en lördag eller söndag har heltidsan-ställd arbetstagare med arbetstid förlagd till dagtid måndag – fre-dag rätt till en dags ledighet (deltidsanställd i proportion). Somförutsättning gäller att arbetstagaren är anställd den 6 juni detåret och inte är sjuk- eller tjänstledig.

ARBETSTID FÖRLAGD Moment 1:2 Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såvälTILL HELGER som söndag och helgdag eller till vardag och helgdag är för hel-

tidsanställd i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per veckaunder tillämplig begränsningsperiod. Omfattar den ordinariearbetstiden inte samtliga lätthelger, ska denna fastställas i pro-portion till antalet sådana dagar under kalenderåret.

TRESKIFTSARBETE Moment 1:3 Vid kontinuerligt treskiftsarbete är arbetstiden igenomsnitt 34 timmar och 20 minuter och vid intermittent tre-skiftsarbete 36 timmar och 20 minuter.

ENSKILDA Moment 1:4 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens- ÖVERENSKOMMELSER kommelse om arbetstidens förläggning. En sådan överenskom melse

ska bygga på de regler som framgår av 3 § ATL.

För medlemmar i Kommunal och SEKO ska sådan överens -kommelse godkännas av berörd facklig organisation på företaget.

10

ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING Moment 1:5 Förläggning av ordinarie arbetstid, jour och bered-skap bör vid behov anges i schema eller dylikt, som överens -kommes med företrädare för lokal arbetstagarorganisation.

Förläggning av arbetstid i schema kan behandlas vid lokal för-handling. Skriftlig begäran om förhandling ska ske hos arbetsgivaren inom tio dagar från det att arbetstagarorganisationen fåttarbetsgivarens schemaförslag. Om inte detta sker eller den lokalaförhandlingen avslutas utan att parterna är överens fastställerarbetsgivaren förläggningen av arbetstiden, med iakttagande avbestämmelser för arbetstid och förläggning.

Förhandling om arbetstid, enligt momenten 1:4 och 1:5, kanendast föras som lokal förhandling.

DELTIDSANSTÄLLD Moment 1:6 Vid bestämmande av sysselsättningsgrad för tills-vidareanställd arbetstagare ska eftersträvas att arbetstiden uppgårtill minst 17 timmar per vecka.

AVVIKELSE Moment 1:7 Oavsett vad som sägs i ATL gäller följande:

a) rast får under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll,

b) studieledighet anses inte som arbetad tid,

c) förlängd arbetstid på grund av vikariat anses inte som mertid,

d) förskjuten arbetstid eller byte av schema anses inte som mer-eller övertid,

e) ordinarie arbets-, jour-, över- och mertid kan beräknas perkalendermånad.

f) för arbetstagare som fullgör beredskap, jourtid och nödfalls-övertid får den sammanlagda arbetstiden under varje periodom sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt underen begränsningsperiod om högst sex månader.

AVVIKELSE GENOM Moment 1:8 Lokalt kollektivavtal får träffas KOLLEKTIVAVTAL a) om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för

övertid, 8 § ATL,

b) om annat uttag av mertid, 10 § andra stycket ATL,

c) om undantag från reglerna om nattvila, 13 § andra stycketATL,

d) om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila och vecko -vila, inom ramen för EG-direktivet, 13 § första stycket och14 § ATL.

11

Om lokalt kollektivavtal inte träffas om annat gäller följande beträffande dygnsvila och veckovila:

DYGNSVILA Avvikelse från dygnsvila får göras vid arbete i samband medberedskaps- och jourtjänstgöring, om allmänhetens behov kräverdet eller i övrigt om särskilda omständigheter föreligger.

En arbetstagare som inte erhållit minst elva timmars samman-hängande dygnsvila ska beredas åtta timmars sammanhängandevila i följande fall, om påföljande dag inte är arbetsfri:

• Om övertidsarbete har utförts under minst tre timmar sam-manhängande, eller

• Om övertidsarbete har utförts vid två eller flera tillfällen underminst tre timmar sammantaget, varvid minst två timmar skettunder tiden 00-05

• Om övertidsarbete har utförts vid tre eller flera tillfällen underminst fyra timmar sammantaget

Infaller viloperioden under ordinarie arbetstid görs inget löneav-drag för den delen

AnmärkningAv förarbetena till Arbetstidslagen framgår att 24-timmarsperio-den kan omfatta vilken period som helst under kalenderdygnet.Vid till exempel omläggning av scheman kan byte av periodgöras, men i övrigt ska perioden läggas ut efter ett fast system ochtillämpas konsekvent.

VECKOVILA Om arbetstagaren inte erhållit veckovila kompenseras det med endags ledighet utan löneavdrag. Ledigheten ska normalt förläggasi anslutning till nästkommande veckovila/veckoslut.

Arbetstagaren ska anses ha veckovila under frånvaro för sjukdom,semester, tjänstledighet, kompensationsledighet samt underhelgdagar och fridagar etc.

ÖVRIGT Om inte lokalt kollektivavtal träffas om annat gäller för arbets-tagare, som inte erhåller dygnsvila under veckoslut/helgdag ochinte kan få motsvarande kompensation under innevarande vecko-slut/helgdag, att det antal timmar som avbrottet av dygnsvilanomfattar kompenseras i nära anslutning till det utförda övertids-arbetet efter individuell överenskommelse. För avbrott under nattmot nästkommande arbetsdag gäller reglerna om dygnsvila ovan.Motsvarande regler gäller för skiftgående arbetstagare som intehar veckovila förlagd till veckoslut.

12

ANNAN REGLERING Moment 1:9 Annan reglering enligt §1 moment 2a och 2b kangöras

a) om annat än att likställa kompensationsledighet med arbetadtid, 7§ andra stycket ATL,

b) om annan förläggning av raster, 15 § tredje stycket ATL,

c) om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än ovan, 16 § ATL.

Moment 1:10 Efter lokalt kollektivavtal kan, där så erfordras,ordinarie arbetstid under viss del av året uppgå till högst 48timmar per helgfri vecka. Längre arbetstid än 40 timmar får inteläggas ut mer än 4 månader i följd. Vid deltidsanställning ska 48timmar omräknas i proportion till förhållandet mellan heltidsan-ställds och deltidsanställds arbetstid.

§ 3 Moment 2 Övertidsersättning

ÖVERTIDSARBETE Moment 2:1 Heltidsanställd arbetstagare, som enligt detta avtalhar fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande denfastställda tiden, äger rätt till ersättning för övertidsarbete underförutsättning att övertidsarbetet beordrats på förhand. Endastefter godkännande av behörig överordnad kan ersättning utgesför övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

KOMPENSATION FÖR Övertidskompensation och mertidslön utges per timme enligt ÖVERTIDSARBETE OCH nedan:MERTIDSTJÄNSTGÖRING Mertidslön 120 procent

Enkel övertid 180 procent av månadslönenKvalificerad övertid 240 procent 165

AnmärkningFör deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas tilllön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinariearbetstid.

Ovanstående ersättningar inbegriper semesterlön och semeste-rersättning med belopp som förutsätts i SemL.

AnmärkningBeordran att utföra övertidsarbete ska så långt möjligt lämnassenast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut.

Arbets givare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtalom undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete. Medarbetstagare som får fast kontant lön kan arbetsgivare träffa över-enskommelse om att arbetstagare inte ska ha rätt till kompensa-

13

tion för övertidsarbete. Överenskommelsen ska innehålla kompensation i form av extra semesterdagar och/eller högre lön.

ENSKILD Moment 2:2 Enskild överenskommelse, enligt ovan, ska främstÖVERENSKOMMELSE gälla för arbetstagare i chefsställning eller arbetstagare som har

okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning.Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader och ses över årligen.

BERÄKNING AV TID Moment 2:3 För övertidsarbete enligt ovan under två timmarnärmast före och efter ordinarie arbetstid – enkel övertid – utgesersättning för varje övertidstimme med 1,5 timmes ledighet ellermed belopp som framgår på föregående sida.

För övertidsarbete under annan tid – kvalificerad övertid – utges ersättning för varje övertidstimme med två timmars ledigheteller med belopp som framgår på föregående sida.

Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstidska den tid, som sammanlagt överstiger två timmar, utgöra kvali-ficerad övertid.

Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbör-jad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. Då övertidsarbetepåbörjas före klockan 05.00 ska, oberoende av vad som ovan sägs,ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under detvå timmarna närmast före ordinarie arbetstidens början. Somövertidsarbete betraktas inte tid, som tas i anspråk genom ändradförläggning eller förskjutning av arbetstiden.

Vid övertidsarbete i direkt anslutning till avslutat kontinuerligttreskiftsarbete utges kvalificerad övertid i stället för enkel övertidunder tid från kl 07.00 på pingst-, midsommar-, jul- och nyårs -afton samt från kl 18.00 på skärtorsdagen till kl 07.00 första var-dagen efter respektive helg samt tid från kl 07.00 den 6 juni tillkl 07.00 den 7 juni.

KOMPENSATIONS- Moment 2:4 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verkLEDIGHET samhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder

också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunnautnyttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila ochrekreation.

Om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att över-tidskompensation ska tas ut i form av ledig tid, ska arbetsgivaren,efter skälig varseltid, särskilt beakta även arbetstagarens önske-mål om tidpunkt för ledigheten.

Kompensationsledighet ska tas ut i så nära anslutning till över-tidsarbetet som möjligt. Ledigheten tas ut senast fyra månader

14

från dess intjänande. Från och med 2006-01-01 får kompensa-tionsledighet sparas med högst 40 timmar.

Vid anställningens avslutande betalas sparad kompensations -ledighet ut med motsvarande mertidslön per sparad timme.

DELTIDSANSTÄLLD Moment 2:5 Deltidsanställda arbetstagare, som arbetar mer änden avtalade tjänstgöringstiden, får med nedan angivet undan-tag, mertidslön härför. Efter överenskommelse mellan arbets -givare och arbetstagare kan mertids tjänstgöring i stället ersättasmed ledighet av motsvarande längd.

Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar mer än tjänst -göringsmåttet för motsvarande heltidsanställning, får kompen-sation för detta under samma förutsättningar och efter sammagrunder som gäller för heltidsanställd.

Oberoende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjortseller inte ska följande gälla.

a) tjänstgöring på lör-, sön- och helgdag som inte är ordinariearbetstid och under beordrad jour eller beredskap anses somkvalificerad övertid samt

b) arbetstid som överstiger åtta timmar per dag – eller i schemaupptagen längre ordinarie arbetstid – utgöra arbete på övertid.

§ 3 Moment 3 Färdtidsersättning

FÄRDTIDSERSÄTTNING Moment 3:1 Arbetstagare som under inrikes tjänsteresa utomden vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte utgör ordi narie arbetstid, får färdtidsersättning enligt vad som nedananges. Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, för vilkenmertidslön, ersättning för över tidsarbete eller annan ersättning äntraktamentsersättning utges.

Med tjänsteresa och den vanliga verksamhetsorten avses det-samma som i traktamentsavtalet (Trakt-13).

Den sammanlagda färd- och väntetiden per kalendervecka fram-räknas och avrundas i förekommande fall till hela och halvatimmar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

Samtliga belopp i kr/tim

För de första 10 timmarna under en Fr o m 2016-04-01 65:00 kr/timkalendervecka

För tid därutöver under kalenderveckan Fr o m 2016-04-01 131:00 kr/tim

15

Ovanstående ersättningar inbegriper semesterlön och semester -ersättning med belopp som förutsätts i SemL.

ORDINARIE ARBETSTID Moment 3:2 Om arbetstagaren saknar bestämd ordinariearbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan08.00 och 17.00 måndag-fredag, såvida tiden inte infaller underhelgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

NATTRESA Moment 3:3 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellanklockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats påtåg eller hyttplats på fartyg.

VÄNTETID Moment 3:4 Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll elleravbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställsmed färdtid.

OMFATTNING Moment 3:5 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och iföregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar minst30 minuter.

Färdtidsersättning utges för färdtid och väntetid som är försvarligmed hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden ochkommunikationsmöjligheterna.

Med månadslön avses i momenten 4, 5 och 6 nedan arbets -tagarens aktuella fasta kontanta månadslön, uppräknad tillheltidslön.

§ 3 Moment 4 Tillägg för obekväm arbetstid

OBEKVÄM ARBETSTID Moment 4:1 Med obekväm arbetstid avses den del av detordinarie arbetstidsmåttet som tillsvidare eller för begränsad tidförläggs utanför det som normalt gäller som ordinarie arbetstidvid arbetsstället. Arbetstid mellan kl 07.00 och kl 18.00 undermåndag till fredag ska inte räknas som obekväm.

Lördag som sammanfaller med storhelg jämställs med helgdag.

ERSÄTTNING FÖR Moment 4:2 För obekväm arbetstid utges ersättning perOBEKVÄM ARBETSTID timme enligt följande:(OB-ERSÄTTNING) Måndag 18.00 -– fredag 07.00:

månadslönen540

Tid från kl 18.00 fredag-måndag 07.00 och tid från 18.00 trettondagsafton samt dag före 1 maj, Kristi himmelsfärdsdagoch alla helgons dag till kl 07.00 påföljande vardag samt från

16

kl 18.00 dag före pingst-, midsommar- och julafton till kl 07.00respektive helgdagsafton:

månadslönen314

Tid från 07.00 pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton samtfrån kl 18.00 skärtorsdag till kl 07.00 första vardagen efterrespektive helg:

månadslönen150

Tid från 07.00 den 6 juni till 07.00 den 7 juni:

månadslönen150

ÖVRIGA BESTÄMMELSER Moment 4:3 OB-ersättning kan inte utges samtidigt med över-tids- eller färdtidsersättning.

§ 3 Moment 5 Beredskapstjänstgöring

BEREDSKAPS- Moment 5:1 Med beredskapstjänstgöring avses tid då arbets-TJÄNSTGÖRING tagaren inte har arbetsskyldighet men åläggs att vara tillgänglig

för att inom föreskriven tid efter varsel utföra arbete.

ERSÄTTNING FÖR BERED- Moment 5:2 Ersättning per beredskapstimme utges med:SKAPSTJÄNSTGÖRING månadslönen

1400

Följande gäller:

Tid från kl 19.00 dag före arbetsfri dag till kl 07.00 nästkom -mande arbetsdag:

månadslönen700

Tid från kl 19.00 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07.00 på pingst-, midsommar- och julafton till kl 07.00 förstavardagen utom lördag efter respektive helg:

månadslönen350


månadslönen350

ÖVRIGA BESTÄMMELSER Moment 5:3 Ersättning utges för lägst åtta timmar per bered-skapstillfälle.

17

Beredskapsersättning utges inte för tid då övertidsersättningutgetts.

Vid inställelse till arbetet i samband med beredskapstjänstgöringutges ersättning för reskostnad.

§ 3 Moment 6 Jourtjänstgöring

JOURTJÄNSTGÖRING Moment 6:1 Med jourtjänstgöring avses tid då arbetstagareninte har arbetsskyldighet men är skyldig att stå till arbetsgivarensförfogande på arbetsstället för att, när behov uppkommer, utföraarbete.

ERSÄTTNING FÖR Moment 6:2 Ersättning per jourtimme utges med:JOURTJÄNSTGÖRING månadslönen

600Följande gäller:

Tid från kl 19.00 dag före arbetsfri dag till kl 07.00 nästkom -mande arbetsdag:

månadslönen300

Tid från kl 19.00 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07.00 på pingst-, midsommar- och julafton till kl 07.00 förstavardagen efter respektive helg:

månadslönen150


månadslönen150

ÖVRIGA BESTÄMMELSER Moment 6:3 Ersättning utges för lägst åtta timmar per jour -tillfälle.

Jourersättning utges inte för tid då övertidsersättning utgetts.

18

§ 4 SKRIFTLIG VARNING

FEL ELLER FÖRSUMMELSE Moment 1 Arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldigtill fel eller försummelse kan tilldelas skriftlig varning.

Innan varning meddelas ska den anställdes lokala fackliga or ga ni-sation varslas och den anställde underrättas om den tilltänktaåtgärden. Organisationen har rätt till överläggning, som skapåkallas senast sju kalenderdagar efter underrättelsens mot-tagande.

Beslut om skriftlig varning ska meddelas på sådant sätt att tvekaninte kan uppstå om anledning till och innebörd av åtgärden.

19

§ 5 ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE OCHUPPSÄGNINGSTID

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller, med följande avvikelser.Annan reglering enligt §1 moment 2a och 2b kan göras.

UPPSÄGNINGSTID Moment 1 Uppsägningstider följer av LAS, om inte annat anges.

AnmärkningI samband med uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgiva-ren enligt 47 § Lagen om arbetslöshetsförsäkring på begäran utfärdas k arbetsgivarintyg.

Moment 2 Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överens-kommmelse om en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Hararbetsgivaren en längre uppsägningstid enligt LAS eller avtalgäller dock denna.

SÄRSKILD Moment 3 Gäller endast anställda med anställningsavtal UPPSÄGNINGSTID enligt detta avtal som ingåtts före 1998-09-01 och som gäller

fortlöpande eller förlängs utan avbrott.

Tillsvidareanställd med sammanhängande anställning sedan minst12 månader, enligt detta avtal, har följande uppsägnings tider

a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida: 6 månader,

b) vid uppsägning från arbetstagarens sida: 3 månader.

Arbetsgivare får för särskilt fall besluta att nämnda uppsägnings -tider ska gälla även för arbetstagare med kortare anställningstid.

För arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren under minst15 år, eller fyllt 40 år och varit anställd under minst 10 år, är upp-sägningstiden 12 månader, om uppsägningen beror på ändradarbetsorganisation, att arbetsuppgifterna har upphört, attarbetstagaren är färdigrehabiliterad eller arbetstagarens sjukdom.

Uppsägning ska vara skriftlig.

ANNAN UPPSÄGNINGSTID Moment 4 Arbetstagare vid företag som blir medlemmar i KFSbibehåller de uppsägningstider som gällde före övergången tilldetta avtal, om inte annan överenskommelse träffas i sambandmed inrangeringsförhandlingar.

UPPSÄGNINGSTID VID Moment 5:1 För tidsbegränsade anställningar, överstigandeTIDSBEGRÄNSADE 6 månader, gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Upp-ANSTÄLLNINGAR sägning från arbetsgivaren förutsätter saklig grund enligt LAS.

För Kommunal gäller:Om tidsbegränsad anställning som vikariat eller allmän visstids-anställning, som varar längre än 12 månader, utan saklig grund

20

skall bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställ-ningstillfället gäller en ömsesidig uppsägningstid om två veckorfrån arbetsgivarens och den anställdes sida.

En sådan underrättelse får dock ej lämnas efter det att tre månaderförflutit från anställningens tillträdande. Om det är arbetsgivarensom önskar att avbryta vikariat eller den allmänna visstidsanställ-ningen i förtid ska lokal fackligorganisation kontaktas.

För Ledarna, Saco-förbunden och Vision gäller:Om tidsbegränsad anställning som vikariat eller allmän visstids-anställning, som varar längre än 12 månader, utan saklig grundskall bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställ-ningstillfället gäller en ömsesidig uppsägningstid om en månadfrån arbetsgivarens och den anställdes sida.

En sådan underrättelse får dock ej lämnas efter det att tre månaderförflutit från anställningens tillträdande. Om det är arbetsgivarensom önskar att avbryta vikariat eller den allmänna visstidsanställ-ningen i förtid ska lokal, eller om sådan saknas, central fackligorganisation kontaktas.

Moment 5:2 För studentmedarbetaranställning gäller en ömse -sidig uppsägningstid av en månad. Uppsägningen kräver intesaklig grund enligt LAS.

LÄMNAD ANSTÄLLNING Moment 6 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan attiaktta stadgad uppsägningstid, samt arbetstagare som bryter sinvisstidsanställning, mister innestående anställningsförmåner,högst med belopp motsvarande lönen för 14 kalenderdagar.

PENSIONSAVGÅNG Moment 7 Om inte annat följer av pensionsbestämmelser ärarbetstagaren skyldig att utan uppsägning lämna sin anställningvid utgången av kalendermånaden under vilken arbetstagarenfyller 67 år.

OMREGLERING AV Moment 8 Får arbetstagaren rätt till partiell sjukersättning som ANSTÄLLNINGEN inte är tidsbegränsad, kan arbetsgivaren besluta om omreglering

av anställningen i förhållande till graden av sjukersättning.Omregleringen ska ske utifrån verksamhetens krav och arbets-tagarens arbetsförmåga. Om sjukersättning helt upphör genomatt arbetsförmågan inte längre är nedsatt ska arbets givaren prövaom ny omreglering av anställningsvillkoren är möjlig.

21

ANSTÄLLNINGSFÖRMÅNER Moment 9 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under upp-UNDER UPPSÄGNINGSTID sägningstiden beräknas anställningsförmåner enligt följande:

Till vad som enligt 12 § LAS anges som ”lön och andra anställ-ningsförmåner” ska räknas samtliga i kollektivavtal eller enskildaöverenskommelser upptagna löne- och anställningsförmåner, varvid:

a) jouroch beredskapsersättning samt tillägg för obekvämarbetstid beräknas till vad arbetstagare enligt gällandearbetstidsschema eller jouroch beredskapslista skulle haerhållit,

b) ackordslön beräknas till vad arbetstagare genom utförande avsitt ordinarie arbete skulle ha erhållit,

c) tantiem beräknas till genomsnittligt tantiem per timme ochindivid.

22

§ 6 LÖNEBESTÄMMELSER

Inledande löneprinciperAnnan reglering enligt §1 moment 2a och 2b kan göras.

LÖNEPRINCIPER Moment 1:1 Lönesättningen är individuell och kan vara diffe-rentierad. Lönen bestäms med hänsyn till ansvar och svårighets-grad i arbetsuppgifter och den enskildes sätt att uppfylla dessa.Ledningsför måga, omdöme, initiativförmåga, ekonomiskt ansvar,samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft beaktasvid lönesättningen. Lönen ökar med stigande ansvar och svårig-hetsgrad och med arbetstagarens prestation och duglighet. Ävenmarknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Samma principerför lönesättningen ska gälla för kvinnor och män, liksom för yngreoch äldre arbetstagare. Det är ett gemensamt ansvar för arbets-givare, arbetstagare och arbetstagarorganisation att få bort köns-relaterade orättvisor på arbetsplatserna.Det finns ett naturligt samband mellan arbetstagarens kompetens-utveckling och löneutveckling.

LOKALA GRUNDER/ Moment 1:2 Parterna utgår från att alla arbetstagare bidrar tillLÖNEBILDNING tillväxten i ett företag. En förutsättning för en framgångsrik

verksamhet i företaget är en värdefull och engagerad insats avarbetstagare på alla nivåer i företaget.

AVLÖNINGSFÖRMÅNER Moment 1:3 Avlöningsförmåner är de ersättningar som arbets-givare har att utge enligt kollektivavtal och enskilda överens-kommelser.Avlöningsförmåner utges från och med den dag arbetstagare,enligt anställningsbevis, tillträder anställningen till och med dendag anställningen upphör.

FAST KONTANT LÖN/ Moment 1:4 Arbetstagare, anställd för tre månader eller mer,MÅNADSLÖN får lön och eventuella fasta lönetillägg för kalendermånad om inte

annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare.

LÖN TILL ANSTÄLLD Moment 1:5 Lön för del av kalendermånad, beräknas för månads-DEL AV MÅNAD avlönad arbetstagare per kalenderdag och är månadslönen delad

med antalet kalenderdagar i månaden.

LÖN VID PARTIELL Moment 1:6 Månadslön till arbetstagare som är partiellt ledigLEDIGHET ELLER FÖR hel kalendermånad, eller har deltidsanställning, utges med så DELTIDSANSTÄLLD stor del av lönen som svarar mot arbetstidens omfattning i för-

hållande till normalarbetstiden för heltidsanställd.

23

TIMLÖN Moment 1:7 Arbetstagare med kortare anställningstid än tremånader får lön per timme, om inte annat överenskommes mellanarbetsgivare och arbetstagare. Lönen per timme är månadslönen

165UTBETALNING Moment 1:8 Avräkningsperiod för avlöningsförmåner är kalen-

dermånad. Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista femdagarna i månaden.

§ 6 Moment 2 Beräkning av avdrag vid ledighet delav månad

BERÄKNING AV LÖN Moment 2:1 Beräkning av lön och/eller löneavdrag vid ledighetI VISSA FALL del av månad sker genom daglöneberäkning.

DAGLÖNEBERÄKNING Moment 2:2:1 Löneavdrag enligt så kallade 1,4-regeln görs församtliga arbetsdagar i frånvaroperioden, enligt nedan:

Samman lagd ledighet utan rätt till lön under del av månaden om-fattar det antal kalenderdagar som motsvarar antalet arbets dagarunder ledigheten. Antalet kalenderdagar, med två decimaler,erhålls genom att multiplicera antalet arbetsdagar med:

1) 1,4 för arbetstagare vars ordinarie arbetstid är förlagd till femdagar per vecka eller vid annan begränsningsperiod – tillgenomsnittligt fem dagar per vecka.

2) För annan arbetstagare den faktor som framräknas genom attdividera antalet kalenderdagar i begränsningsperioden medantalet arbetsdagar. Kalenderdagsfaktorer framgår av Bilagaöver vissa tabeller. Avrundning görs inte.

månadslönen x 1,4 (eller annan kalenderdagsfaktor)kalender dagar i månaden

Reglerna enligt ovan gäller vid:

a) ledighet utan rätt till lön om inte annat gäller,

b) ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskadaenligt § 8 moment 1:4 första stycket för tid som ingår i ensjuklöne period då arbetsgivaren ska betala sjuklön enligtsjuklönelagen,

c) då dagberäknad sjukpenning utges.

Moment 2:2:2 Löneavdrag enligt den så kallade 1,0-regeln görsför samtliga kalenderdagar i frånvaroperioden i följande fall:

a) då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliterings-penning utges,

b) vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret då dagpen ningutges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarsplikti-ga eller motsvarande regler. Sammanlagd sådan ledighetunder del av månaden ska omfatta samtliga kalenderdagarmed dagpenning, enligt formeln:

månadslönen x 1,0kalenderdagari månaden

Moment 2:2:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görsper timme enligt formeln:

månadslönen som heltidslön165

Vid ledighet del av enstaka dag på grund av sjukdom eller till fälligföräldrapenning görs löneavdrag enligt moment 2:2:1 (1,4-regeln).

24

25

§ 7 SEMESTER

Semesterförmåner utges enligt SemL och lag om förlängdsemester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete, mednedan angivna avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2aoch 2b kan göras.

UNDANTAG FRÅN Moment 1 Arbetstagare som anställts för en tid av högst tre SEMESTERLEDIGHET månader och som inte tidigare under semesteråret haft anställ-

ning hos arbetsgivaren, har inte rätt till semesterledighet.

INTJÄNANDEÅR Moment 2 Som intjänandeår/semesterår räknas löpande kalen-derår.

AVBRUTEN SEMESTER Moment 3 Arbetstagare är skyldig att avbryta sin semester föratt arbeta, om synnerliga skäl föreligger. Vistas arbetstagaren påannan ort, ersätts de skäliga kostnader som avbrottet förorsakat.

FÖRLÄGGNING AV Moment 4 Om annat inte överenskommes mellan arbetsgivareLEDIGHET och arbetstagare ska semesterledighet om möjligt förläg gas så att

den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.

Moment 4:1 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verk-samhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyderockså att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna ut-nytttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekre-ation.

Arbetsgivaren ska avseende semesteruttag särskilt beakta behovetav planering för hela semesteråret, då arbetstagare kan varaberättigad till fler semesterdagar än huvudsemester eller riskeraöverskridande av antalet tillåtna sparade dagar.

Vid utläggning av semesterledighet, bör arbetsgivaren beaktaarbetstagarens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

EXTRA SEMESTERDAG Moment 5 Om semesterledighet enligt 12 § SemL på arbets -givarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni-augusti, får arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar för lagdaunder juni–augusti, två betalda semesterdagar extra under semester-året. Arbetstagare som fått 15-19 semesterdagar för lagda underjuni-augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret.

AnmärkningOvanstående gäller om arbetstagare är berättigad till minst 20betalda semesterdagar under semesteråret. Överenskommelsemellan arbetsgivare och arbetstagare kan träffas om annan kom-pensation.

26

SEMESTERLÖNE - Moment 6 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande dåGRUNDANDE FRÅNVARO frånvaron grundas på:

a) ledighet med anledning och omfattning som sägs i 17 §, 17 a §och 17 b § SemL,

b) ledighet med lön eller del av lön enligt § 8 moment 3 samt§ 8 moment 4:1,

c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.

ANTAL SEMESTERDAGAR Moment 7 Antalet semesterdagar med semesterlön utgör så stordel av årssemestern som svarar mot den del av intjänandeåret somarbetstagaren har anställning hos arbetsgivaren eller är från -varande av anledning och omfattning enligt moment 6.

SEMESTERNS LÄNGD Moment 8 För arbetstagare med anställningsavtal enligt dettaavtal, som ingåtts före 1998-09-01och som gäller fort löpandeeller förlängs utan avbrott, är semesterlängden från och med detintjänandeår som arbetstagaren fyller 40 år 31 semesterdagar, frånoch med 50 år 32 semesterdagar.

BYTE MOT KONTANT - Moment 9 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens -ERSÄTTNING kommelse om att byta ut betald semesterdag – som överstiger

vad som följer enligt lag – mot kontant ersättning med semester-lön. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

I detta sammanhang värderas varje semesterdag till 0,5 % av denfasta kontanta lönen per månad multiplicerad med tolv.

SPARANDE AV Moment 10 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt tillSEMESTERDAGAR mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana

dagar spara fem till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt – från och med2006-01-01 – inte överstiga 25.

OUTTAGNA Moment 11 Om det beror på arbetsgivaren att betald semester- SEMESTERDAGAR dag inte kunnat utläggas under semesteråret, överförs sådan dag

till nästa semesterår som sparad semesterdag.

Sparade semesterdagar överstigande 25 ska tas ut i ledighet,senast under kommande kalenderår.

BERÄKNING AV Moment 12 För heltidsanställd arbetstagare med ordinarie SEMESTERDAGAR arbetstid enbart vardagar måndag-fredag är varje under semester-

tiden infallande ordinarie arbetsdag en semesterdag. För övrigaarbetstagare beräknas antalet semesterdagar, som ingår i semester-ledigheten enligt formeln:

5 x b = c varvida

27

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagare enligt fast-ställt tjänstgöringsschema genomsnittligt ska fullgöra pervecka,

BERÄKNING AV

SEMESTERLÖN

SEMESTERTILLÄGG

SEMESTERTILLÄGG FÖR

b= antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten,

c= antaletsemesterdagarsomskaberäknasingåisemesterledig-heten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske vid semesterårets slut till närmaste lägre dagantal. Semesterkoefficienter framgår av Bilaga över vissa tabeller.Anmärkning För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till så kallad lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag-fredag under semesterledigheten minskas semesterledigheten med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton, under förutsätt-ning av att ledigheten omfattar minst en vecka.

Moment 13 Semesterlön för månadsavlönad arbetstagare under semestern är den fasta kontanta lönen.

Moment 14:1 Semestertillägg för varje betald semesterdag är 0,8 % av arbetstagarens fasta kontanta lön vid utbetalnings till-fället. Semestertillägget för intjänandeårets betalda semester utbetalas till huvudsemestern eller vid annan tidpunkt som lokalt överenskommes.Moment 14:2 Semestertillägg, för varje betald semesterdag, för

UTBETALD OB-, JOUR- OCH rörliga lönedelarna OB-, jouroch beredskapsersättning utges med:BEREDSKAPSERSÄTTNING 0,5 % av summan som har utbetalats under närmast föregående

12-månadersperiod.

Intjänat semestertillägg för de rörliga lönedelarna utbetalas tillhuvudsemestern eller vid annan tidpunkt och/eller eventuellannan periodisering, som lokalt överenskommes.

Till summan som ska utbetalas ska, för varje kalenderdag (heleller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro, läggas engenomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genom-snittliga dagsinkomst beräknas genom att under beräknings -perioden utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställ-ningsdagar (definierat enligt 7 § SemL) exklusive semesterledig-hetsdagar och hela kalenderdagar med semester lönegrundandefrånvaro under intjänandeåret.

AnmärkningSemestertillägget 0,5 % förutsätter att arbetstagaren har tjänat in

28

fullbetald semester. Om så inte är fallet ska semestertilläggetuppjusteras genom att 0,5 % multipliceras med det antalsemesterdagar arbetstagaren är berättigad till och divideras medantalet betalda semesterdagar som arbetstagaren har intjänat.

ÅTERBETALNING Moment 15 Arbetstagare som tagit ut fler betalda semester -dagar än arbetstagaren är berättigad till under året, eller för högersättning som avses i moment 8, 9, 13 och 14, ska återbetala förmycket utbetald semesterlön.

Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

ANNAN ARBETSTAGARE Moment 16 För annan arbetstagare än månadsavlönad arbets -tagare gäller följande:

Semesterlön utges för varje betald semesterdag med 12 % avsemesterlöneunderlaget – beräknat enligt 16 § SemL – divideratmed det antal betalda semesterdagar – ej sparade – arbetstagarenär berättigad till.

För arbetstagare som enligt moment 8 ovan är berättigad tilllängre årssemester än 25 semesterdagar höjs procentsatsen med0,48 % för varje sådan ytterligare dag.

SEMESTERERSÄTTNING Moment 17 Semesterersättning utgörs av semesterlön (4,6 %)och semestertillägg (0,8 %) av den aktuella fasta kontanta lönenper semesterdag, som inte utgivits i samband med semesterledig-het. Semesterersättningen för sparad semesterdag beräknas pådetta sätt oberoende av när semesterdagen intjänades.

OBETALD SEMESTER Moment 18 För varje uttagen semesterdag utan semesterlöngörs löneavdrag, med beräkning enligt § 6 moment 2:1.

29

§ 8 LEDIGHET

§ 8 Moment 1 Ledighet och för måner vid sjukdommed mera

LEDIGHET Moment 1:1 Arbetstagare, som till följd av sjukdom, olycksfalleller arbetsskada inte kan arbeta, är ledig så länge arbets oförmågankvarstår. Arbetstagare, som på grund av medicinsk behandlingeller medicinsk rehabilitering inte kan arbeta, är ledig då sjuk-penning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

ANMÄLAN Moment 1:2 Arbetstagare ska, för att vara berättigad till sjuklönenligt SjLL/detta avtal, snarast anmäla sjukdomen, olycksfalleteller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagare ska även med -dela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.

Sjuklön utges som huvudregel inte för tid innan arbetsgivaren fåttanmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagare varit förhindrad attgöra sjuk anmälan men sådan görs omedelbart efter det att hindretupphört ska sjuklön utbetalas även för tid före sjuk anmälan.

Arbetstagare – som inte har sjuklönerätt enligt SjLL – ska med -dela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till allmän försäkringskassasamt uppgift om arbetstagaren får dagberäknad eller kalender-dagsberäknad sjukpenning.

INTYG Moment 1:3 Från och med sjunde dagen efter sjukanmälanutges sjuklön endast om arbetstagare styrker nedsättningen avarbetsförmågan och sjukperiodens längd genom läkarintyg.Sådant intyg ska inlämnas till arbetsgivaren snarast möjligt.

Arbetsgivare kan, för att utge sjuklön, kräva sådant intyg ävenvid kortare ledighet samt alltid begära att arbetstagare styrkernedsättningen av arbetsförmågan genom intyg från läkare, somanvisas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ersätter då kostnaden förintyget till den del av kostnaden som inte ersätts eller borde haersatts av allmän försäkringskassa eller av försäkring som arbets-givaren bekostar.

Dagberäknad frånvaro på grund av sjukdom med mera

SJUKAVDRAG Moment 1:4 Sjukavdrag för 1:a till 14:e dagen i sjuklöne -perioden görs för varje arbetsdag enligt § 6 moment 2:2:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för samt-liga kalenderdagar enligt § 6 moment 2:2:2.

SJUKLÖN För första sjukdagen (karensdagen) utges ingen sjuklön. För dag2-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebort fallet.

30

Från och med 15e dagen i sjukperioden utges kompletterandesjuklön enligt moment 1:5.

Vid tillämpning av 7 § SjLL – sjuklöneperiod – ska utlagd jouroch beredskap anses utgöra ”arbete åt arbetsgivaren”.

SJUKPENNINGTILLÄGG Moment 1:5:1 Arbetstagare får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:12 – under tid då sjukpenningeller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkrings balkenutges – sjukpenningtillägg med belopp motsvarande 10 % avlönebortfallet, längst för tid till och med den 90:e kalenderdageni sjukperioden.

KOMPLETTERANDE Moment 1:5:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta SJUKPENNING kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dess utom

kompletterande sjukpenning med belopp motsvarande 80 % avden del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder somberäkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det villsäga vid kalenderdagberäknad sjukpenning:

månadslönen x 12365

Vid beviljad förlängd sjukpenning utges kompletterande sjuk-penning med belopp motsvarande 75 % av den del av lönebort-fallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

AnmärkningSjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt Socialförsäkrings -balken.

Moment 1:6 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande:Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra anställnings-förmåner” räknas endast följande anställningsförmåner, nämligenlön enligt § 6, semesterlön och lön under ledighet samt de särskildaersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid, jouroch beredskaps -ersättning.

Till vad som arbetstagare gått miste om till följd av nedsättningenav arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, räknas:

a) timlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällandeförläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) semesterlön; till vad arbetstagare för perioden enligt dågällande semesterförläggning skulle ha fått,

c) lön under ledighet; till vad arbetstagare för perioden enligt dågällande avtal skulle ha fått,

d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagare för perio-

31

den enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstidskulle ha fått,

e) jouroch beredskapsersättning; till vad arbetstagare för perio-den enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstidskulle ha fått,

f) ackordslön; till vad arbetstagare för perioden genom utförandeav sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit, om arbetstagaren intevarit ledig från arbete åt arbetsgivaren, samt

g) tantiem; till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

UNDANTAG Moment 1:7 Sjukpenningtillägg och kompletterande sjuk -penning enligt moment 1:5:1 och 1:5:2 utges inte:

a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken arbets -givaren har att svara för sjuklön enligt SjLL,

b) för tid då arbetstagare undantas från sjukpenning eller rehabi-literingsersättning enligt Socialförsäkringsbalken,

c) för tid då arbetstagare uppbär aktivitetsersättning eller sjuk -ersättning enligt Socialförsäkringsbalken.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsattseller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska sjukpenning-tillägget och kompletterande sjuk penningen enligt § 8 moment1:5:1 och 1:5:2 reduceras i mot svarande grad.

UTBETALNING UPPHÖR Moment 1:8 Arbetstagare med månadslön, vars utbetalning avsjukpenning upphör enligt Socialförsäkringsbalken på grund avförsäkringskassans bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga,får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment1:11 då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken eller rehabi-literingsersättning annars skulle ha utgetts sjuklön för tid i sjuk-perioden under totalt högst 180 kalenderdagar med belopp mot-svarande:

80% av lönebortfallet för arbetsdag 2-14,

90 % av lönebortfallet för tid därefter t o m dag 90 samt

80 % av lönebortfallet för dag 91-364

Upphör – eller beviljas inte – så kallad förlängd sjukpenning attbetalas ut, utges – inom ramen om 180 kalenderdagar enligt ovanoch längst till och med den tidpunkt som förlängd sjukpenningskulle ha utgetts – sjuklön med 75 % av lönebortfallet.

HEL DAG ELLER DEL AV DAG Moment 1:9 Arbetstagare med månadslön, får vid ledighet somavses i § 8 moment 1:1 sjuklön beräknad enligt moment 1:8 ovan,för sådan del av dagen som allmän försäkringskassa inte ersätter på

32

grund av att bestämmelserna i Socialförsäkringsbalken medger attendast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenningutges.

Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock högst under 180 kalen-derdagar.

REHABILITERING Moment 1:10 Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinriktadrehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabiliterings-ersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månads -lönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom rehabiliterings -tillägg med belopp motsvarande 80 % av den del av lönebortfalletsom överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som be -räkning av rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken,det vill säga vid kalenderdagberäknad rehabiliteringsersättning:


Har rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligtSocialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras imotsvarande grad.

Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semester -ersättning med belopp som förutsätts i SemL.

AnmärkningDär Socialförsäkringsbalken anges avses, beträffande skador sominträffat före 1977-07-01, motsvarande bestämmelser i lagen omyrkesskadeförsäkring.

SMITTORISK Moment 1:11 Arbetstagare kan för att förhindra att smittasprids förbjudas att arbeta i väntan på resultatet av beordradläkarundersökning eller efter läkares utlåtande. Arbetstagarebehåller samtliga sina avlöningsförmåner under förbudet.

§ 8 Moment 2 Ledighet för vård av barn med mera

KVALIFIKATIONSKRAV Arbetstagare, som under den senaste treårsperioden varit anställdhos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighetmed föräldrapenning får föräldrapenningtillägg vid föräldraledig-het enligt nedan. Vid beräkningen ingår all anställningstid, oavsett anställningsform.

33

Föräldrapenningtillägg utges endast till arbetstagare, som enligtSocialförsäkringsbalken är berättigad till föräldrapenning över läg-stanivån. Om föräldrapenning har nedsatts eller indragits ska föräl-drapenningtillägget minskas med motsvarande belopp.

Föräldrapenningtillägg utges för maximalt tre ledighetsperioder,under förutsättning att föräldraledigheten tas ut i minst 30 dagar iföljd. Föräldrapenningtillägget betalas inte för ledighet som tasefter att barnet är 24 månader, vid adoption 24 månader efteradoptionen eller mottagandet.

FÖRÄLDRAPENNING- Moment 2:1 Föräldrapenningtillägget är 10 % av lönebortfallet.TILLÄGG Föräldrapenningtillägget utges för så många kalenderdagar som

föräldra ledigheten omfattar, maximalt 180 dagar för barn födda 2013-04-01 och senare.

KOMPLETTERANDE Moment 2:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta FÖRÄLDRAPENNING kontanta månadslönen) överstiger 10 prisbasbelopp enligt Social-

försäkringsbalken, och som uppfyller kvalifikationskraven i § 8moment 2, får ersättning enligt detta moment då föräldra penningutges.

Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel.Beloppet som utbetalas motsvarar 80 % av den del av lönebortfall-let som överstiger 10 prisbasbelopp – beräknat per kalenderdag.Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder somberäkning av föräldrapenning enligt Socialförsäkringsbalken, detvill säga vid kalenderdagberäknad föräldrapenning:


UTBETALNING/ERSÄTTNING Moment 2:3 Föräldrapenningtillägg enligt moment 2:1 utges engång per födsel, utbetalas vid respektive ledighets början och inbe-griper semesterlön och semesterersättning med belopp som förut-sätts i SemL. Överenskommelse kan träffas om att föräldrapenn-ningtillägget i stället kan utbetalas månadsvis. Föräldrapenning -tillägget kan delas mellan föräldrar på samma arbetsplats.

Kompletterande föräldrapenning enligt moment 2:2 utgesmånadsvis och inbegriper semesterlön och semesterersättning medbelopp som förutsätts i SemL.

AVVIKELSE FRÅN LAG Moment 2:4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffakollektivavtal om avvikelse från 13 § första stycket och 15 §andra stycket samt om den närmare tillämpningen av 11 och 12§§ i föräldraledighetslagen.

34

§ 8 Moment 3 Ledighet för enskilda angelägenheterav vikt med mera

ENSKILD ANGELÄGENHET Moment 3:1 Under ledighet för enskilda angelägenheter kanarbetstagare vid nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång,begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning eftersådan anhörig medges behålla lönen under sammanlagt högst tioarbetsdagar per kalenderår.

Med nära anhörig avses make, maka, sambo, eller person man levertillsammans med i partnerskapsförhållande, barn (även adoptiv-och fosterbarn), föräldrar (även adoptiv- och fosterföräldrar), syskon,svärföräldrar, barnbarn, mor- och farföräldrar samt personer i för-äldrars ställe.

Vid barns och nära anhörigs svårare sjukdom utges lön under ledig-het endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligtSocialförsäkringsbalken.

BESÖK HOS LÄKARE ELLER Moment 3:2 Om läkar- eller tandläkarbesök med mera måsteTANDLÄKARE förläggas till ordinarie arbetstid får en arbetstagare vara ledig utan

löneavdrag under den tid som nödvändigtvis måste tas i an språkför sammanlagt högst tio tillfällen per kalenderår i följande fall:

a) För förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjuk-dom eller olycksfall,

b) För besök hos läkare, sjukgymnast/motsvarande eller sjukhusvid behandling efter remiss av läkare,

c) Vid högst två tillfällen under ett havandeskap för besök vidmödravårdscentral i egenskap av blivande förälder.

AnmärkningVid behandling av allvarlig sjukdom kan arbetstagare få varaledig utan löneavdrag vid fler än tio tillfällen.

Bestämmelsen ska inte tillämpas för tid då sjuklön utges enligtSjLL/detta avtal eller sjukpenning utges enligt Socialförsäkrings -balken.

§ 8 Moment 4 Ledighet och förmåner vid utbildning

LÖN VID UTBILDNING Moment 4:1 Vid ledighet för att genomgå utbildning kanarbets tagare medges rätt till att behålla lönen eller del därav.Deltidsan ställd arbetstagare kan även medges rätt till mertidslöneller del därav. Arbetsgivare kan föreskriva särskilda villkor för attarbets tagare ska uppbära och behålla lön, som beviljats för häravsedd ledighet.

35

BIBEHÅLLNA Moment 4:2 Vid deltagande i utbildning, kurser, konferenser LÖNEFÖRMÅNER och dylikt, som fullgöres i anställningen, får arbetstagare förutom

bibehållen lön – om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar– behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm arbetstidom arbetstagaren fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter.

LEDIG DAG Moment 4:3 Kompensation för beordrad utbildning eller obli-ga torisk information på en för arbetstagaren ledig dag överens -kommes mellan de lokala parterna.

Läs mer i den partsgemensamma kommentaren till § 8 mom 4:3.

§ 9 TJÄNSTE- OCH PERSONALBOSTAD

Har utgått

36

§ 10 PENSIONSFÖRMÅNER, AVTALSFÖRSÄKRINGAROCH TRYGGHETSAVTAL

PENSIONSAVTAL PA-KFS Moment 1 Parterna har på KFS-området tecknat centralt kollektiv-avtal om pensioner – PA-KFS. För nytillkommande medlems-företag gäller PA-KFS 09 och i förekommande fall Gamla PA-KFS.

Lokalt kollektivavtal kan träffas om annan pensionsplan.

AnmärkningLokalt kollektivavtal om annan pensionsplan än PA-KFS tecknasav Kommunal centralt.

ARBETSSKADE- Moment 2 Arbetsgivare ska teckna TFA-KL eller, vid tillämp-FÖRSÄKRING ning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsvarande

innehåll.

Arbetstagare äger inte rätt att föra talan mot arbetsgivare ellerhos denne anställd om skadestånd i anledning av personskada somutgör arbetsskada.

AVTALSGRUPP- Moment 3 Arbetsgivare ska teckna AGS-KL eller, vid tillämp-SJUKFÖRSÄKRING ning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsvarande

innehåll.

TJÄNSTEGRUPPLIV- Moment 4 Arbetsgivare ska teckna TGL-KL eller annan mot- FÖRSÄKRING OCH svarande tjänstegrupplivförsäkring. Underlåter arbetsgivare dettaBEGRAVNINGSHJÄLP gäller vad som sägs i försäkringsbestämmelser TGL-KL § 28 an-

gående vite med mera. Avlider arbetstagare och utges inte försäk-ringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällandebestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall), ska tilldödsboet utges begravningshjälp med belopp motsvarande hälften av det prisbasbelopp som, enligt AFL, gäller för det årdödsfallet inträffar.

TRYGGHETSAVTAL Moment 5 Arbetsgivare, som omfattas av det centralt tecknadekollektivavtalet Trygghetsavtal KFS, ska följa centralt kollektivavtal om årlig avsättning till kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghetsfond.

37

§ 11 KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

KORRIGERING AV Moment 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön PRELIMINÄR LÖN gäller enligt bilaga 1.

38

BILAGA 1 KOLLEKTIVAVTAL OM KORRIGERING AVPRELIMINÄR LÖN

§1 PARTERNA Parterna konstaterar att lön och andra avlöningsförmåner för KONSTATERAR avräkningsperioden beräknas preliminärt och utbetalas utan att

arbetstagares frånvaro eller annan omständighet under periodenhelt beaktas. Slutlig beräkning av avtalsenliga avlöningsförmånergörs vid ett senare avlöningstillfälle (i normalfallet nästkom mande),när samtliga därpå inverkande omständigheter under perioden ärkända. I anslutning härtill avtalar parterna, att följande bestäm-melser ska gälla:

§ 2 PRELIMINÄR LÖN Moment 1 Vad arbetstagare i preliminär lön enligt § 1 harerhållit för mycket i förhållande till vad som avtalsenligt skautges för avräkningsperioden, är han skyldig att låta avräknasgenom avdrag vid senare avlöningstillfälle från de inneståendeavlöningsförmånerna (korrigering av preliminär lön), eller attåterbetala.

Moment 2 Om korrigering av preliminär lön inte har gjorts senastunder fjärde kalendermånaden efter den under vilken den preli-minärt beräknade lönen utbetalades, meddelar arbetsgivare inomytterligare en månad därefter arbetstagare om skulden och sökernå överenskommelse med honom om hur återbetalning ska ske.

Sådan överenskommelse kan även träffas före utgången av nämndafjärde kalendermånad.

Moment 3 Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats omhur återbetalning av skulden ska ske, underrättas arbetstagare iskriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisationhar rätt till förhandling. Har organisationen inte påkallat förhand-ling inom två månader efter det att arbetstagare mottog det skrift-liga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Påkallas förhandling i fråga som avses i föregående stycke, kansådan – oavsett vad som eljest följer av lag eller annat avtal – endastföras som lokal förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följaav lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av den lokalaförhandlingen eller genom förlust av rätten därtill.

Moment 4 Har arbetsgivare inte iakttagit vad som sägs imoment 2 och 3 ovan, ska fråga om skyldighet att återbetalaskulden behandlas enligt reglerna i § 3 nedan.

39

§ 3 FÖRHANDLINGS- Har arbetstagare, i annat fall än som avses i § 1 första stycket, ORDNING MED MERA VID erhållit högre lön eller annan avlöningsförmån än som avtalsen-FELAKTIGT UTBETALD LÖN ligt tillkommer honom, meddelar arbetsgivare arbetstagare om

förhållandet.

Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om återbetalningav skulden och om arbetsgivare vill kräva sådan, underrättasarbetstagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fack -liga organisation har rätt till rättstvisteförhandling i frågan. Harorganisationen inte påkallat förhandling inom två månader, efterdet att arbetstagare mottog det skriftliga kravet, har organisa -tionen förlorat rätten till förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följaav lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av förhand-lingen eller genom förlust av rätten därtill. För rättstvisteför-handlingen och för fortsatt tvisteförfarande gäller i övrigt bestäm -melserna i parternas förhandlingsordning/huvudavtal och i MBL.

§ 4 GILTIGHET Detta kollektivavtal gäller mellan parterna tills vidare med enömsesidig uppsägningstid av sex månader.

Uppsägningen ska, för att vara giltig, ske skriftligen och varaåtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.

40

BILAGA 2 FÖRTECKNING ÖVER ÖVRIGA AVTALINOM KFS-OMRÅDET

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal)Facket för Service och Kommunikation (SEKO)Svenska Transportarbetareförbundet, TransportVisionUnionenLedarnaVårdförbundetSveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet, CF)/ Civilekonomerna (CR) samt Förtecknade Saco-förbund

• Förhandlingsordning för företag inom KFS-området(FO-F 03)

• Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) eller mot-svarande försäkring

• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) ellermotsvarande försäkring

• Avtal om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) eller mot -svarande försäkring

• Pensionsavtal (PA-KFS 09/Gamla PA-KFS)

• Avtal om bilersättning (Bil 12-KFS)

• Avtal om traktamentsersättning (Trakt 13-KFS)

• Trygghetsavtal KFS

• Avtal om kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghets-fond samt avtal om avsättning till KFS-företagens Trygghets-fond

41

BILAGA AVTAL OM STUDENTMEDARBETAR -ANSTÄLLNING

mellan KFS och Civilekonomerna, Förtecknade Saco-förbund,Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Vision och Unionen.

Parterna är överens om att på KFS-branschområden införa enmöjlighet till studentmedarbetaranställning enligt nedanståenderegler.

SYFTE Parternas syfte med detta avtal är att underlätta för studerande påuniversitets- och högskolenivå att under terminerna få anställ-ning inom KFS-branschområden, parallellt med att de bedriverstudier.

Det är parternas uppfattning att genom detta avtal skapas det förutsättningar att förena arbete och studier, där arbetsuppgifternaär kvalificerade och har en koppling till de pågående studierna.En sådan koppling bidrar till att ge den studerande praktiskarbetserfarenhet och en inblick i branschen. Det underlättar i sintur övergången mellan studier och yrkesliv samtidigt som berörda verksamheter tillförs aktuell kunskap.

Genom detta avtal underlättas framtida rekryteringar av färdig-utbildade akademiker till KFS avtalsområden.

FÖRUTSÄTTNINGAR Studentmedarbetaranställning är tillämpligt under följande förutsättningar:

• Arbetsgivaren är medlem i KFS.

• Arbetstagaren är inskriven och bedriver studier på högskole -nivå (6 kap 2 § högskoleförordningen).

• En anställning kan som längst sammanfalla med höst- och vår-terminen i följd. Det finns dock ingen begränsning i antaletanställningar för samma person.

• Anställning löper under terminstid och omfattar i genomsnitthögst 15 timmar per vecka under anställningstiden.

Anställningar som inte faller under ovanstående fyra punkter fårske i enlighet med annan anställningsform och där gällanderegler.

Anställning enligt studentmedarbetaravtalet kan ske även om dethos arbetsgivaren finns tidigare anställda med företrädesrätt tillåteranställning, under förutsättning att dessa arbetstagare inte

42

uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning. Om det finnstidigare anställda med återanställningsrätt och de uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning är parterna ense om attsådan arbetstagare kan tacka nej till en studentmedarbetaranställ-ning utan att förverka sin återanställningsrätt.

VILLKOR FÖR STUDENT- För anställningen gäller i tillämpliga delar de allmänna villkorenMEDARBETARE i KFS branschavtal mellan undertecknande parter, förutom i detta

avtal angivna undantag.

Reglerna kring utrymme för arbetstidsåtgärder gäller inte förstudentmedarbetare.

ANSTÄLLNING Studentmedarbetaranställning är en särskild anställningsform.

Studentmedarbetaranställning enligt detta avtal ger inte och till-godoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till nyanställning (återanställning) som avses i 25 § LAS.

LÖN För studentmedarbetaranställning enligt detta avtal utges tim-lön. Lönen fastställs individuellt enligt respektive branschavtal.

Anmärkning:Timlön är en 1/165-del av aktuell månadslön vid heltidsanställ-ning.

ARBETSTID Arbetstiden ska förläggas och villkoren i övrigt bestämmas på ettsätt som medverkar till att det grundläggande syftet med anställ-ningen uppnås. Arbetsgivaren förlägger arbetstiden efter samrådmed studentmedarbetaren. Vid förläggningen ska hänsyn tas tillstudentmedarbetarens behov av att delta i obligatoriska moment,till exempel examination inom ramen för pågående utbildning.

ANSTÄLLNINGENS Arbetsgivare eller studentmedarbetare som vill att anställningen UPPHÖRANDE ska avbrytas i förtid ska underrätta varandra om detta senast en

månad i förväg. Underrättelsen ska ske skriftligen.

Att avbryta anställningen kräver inte saklig grund.

TJÄNSTGÖRINGSBETYG När anställning upphör har studentmedarbetaren rätt att fåtjänstgöringsbetyg som anger:– den tid som studentmedarbetaren varit anställd– de arbetsuppgifter studentmedarbetaren har haft att utföra

samt– om studentmedarbetaren så begär, vitsord beträffande hur

arbetet har utförts.

43

BILAGA TILLÄMPNINGSREGLER 38 – 40 §§ MBL

§ 1 TILLÄMPNINGSREGLER Tillämpningsregler rörande 38 – 40 §§ MBL vid arbeten inomdetta avtals tillämpningsområde

§ 2 GEMENSAMMA Parterna är överens om att det är viktigt... VÄRDERINGAR att på olika sätt främja seriöst företagande,

att en rättvis och sund konkurrens mellan företagen i branschenär en förutsättning för att uppnå ett seriöst företagande, och

att samtliga parter aktivt verkar för att företag inom detta avtalstillämpningsområde bedriver sin verksamhet så att det inte inne-bär åsidosättande av lag och kollektivavtal eller vedertagenbranschpraxis.

Primär förhandling genom kontroll och förteckning

Skyldigheten att primärförhandla enligt 38 § MBL vid utläm-nande av arbete inom detta avtals tillämpningsområde är full-gjord när förutsättningarna enligt §§ 3-5 nedan är uppfyllda.

§ 3 KONTROLL OCH a) Kontroll av underentreprenör och bemanningsföretagFÖRTECKNING Arbetsgivare ska kontrollera att underentreprenörer och bemann-

ningsföretag som anlitas uppfyller följande villkor:

1. Godkänd för F-skattebevis,

2. Registrerad för Moms,

3. Registreringsbevis,

4. Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor för ifråga-varande arbete som motsvarar minst den lägsta nivå av förmå-ner som gäller enligt lag eller kollektivavtal (se SOU 2015:78).Detta villkor gäller dock inte för s.k. ”enmansföretag”,

5. Maskiner och utrustning uppfyller vad som anges i gällandelagar och förordningar,

6. Företagsförsäkring innehållande ansvarsförsäkring,

7. Att vederbörliga behörigheter innehas, exempelvis el-behörig-het, förare av maskin innehar yrkesbevis/utbildningsbok förifrågavarande maskin,

8. Hos företaget inte föreligger klara förfallna fordringar på löneller annan ersättning,

9. Att företaget har ett utvecklat och dokumenterat systematisktarbetsmiljöarbete,

10. Att företaget är aktivt i samordningsarbetet på arbetsplatsen.

44

b) FörteckningArbetsgivaren ska till berörd lokal facklig organisation lämnainformation, då underentreprenören eller bemanningsföretaganlitas. Sådan information ska innehålla följande uppgifter:

1. Organisationsnummer,

2. Fullständigt namn och adress,

3. Telefonnummer, eventuell e-postadress,

4. Tillämpligt kollektivavtal (verksamhetsområde),

5. Uppgift om underentreprenörens/bemanningsföretagets åtagande på arbetsplatsen.

c) Revidering av förteckningRevidering av förteckning ska ske en gång per år på sätt som be -stäms mellan arbetsgivaren och berörd lokal facklig organisation.Anser lokal facklig organisation att vetorättssituation kan före-ligga avseende viss på förteckningen upptagen underentreprenöreller bemanningsföretag har lokal facklig organisation rätt att fåkopia av handlingar enligt § 3 a ovan.

§ 4 AVFÖRANDE FRÅN Om det finns skäl att aktualisera veto enligt 39 § MBL avseende FÖRETAGSFÖRTECKNING viss underentreprenör eller bemanningsföretag på förteckningen,

äger lokal facklig organisation rätt att kräva att arbetsgivarenavför underentreprenören eller bemanningsföretaget från förteck-ningen. Lokal facklig organisation ska skriftligen informeraarbetsgivaren och samtidigt ange skälen för åtgärden. Kopia avdenna skrivelse ska samtidigt tillställas den berörda underentre-prenören eller bemanningsföretaget. Om entreprenadavtal elleravtal om inhyrning ingåtts, då lokal facklig organisation kräveratt underentreprenör eller bemanningsföretag avförs, ska arbets-givaren eller lokalkontor snarast begära förhandling med berördlokal facklig organisation. I sådana fall har lokal facklig organisa-tion rätt att uppställa villkor för att godta ifrågavarande under-entreprenör eller bemanningsföretag. Vetorätt kan endast utövasav central part.

AnmärkningTill grund för bedömningen om underentreprenör eller bemann-ningsföretag är seriöst eller inte gäller vad som anges i 39 § MBLjämte dess förarbeten och rättspraxis samt § 3 ovan.

45

§ 5 BESTÄLLARE/HUVUD- a) Den som är beställare/huvudentreprenör ska sammanställa ENTREPRENÖR ANSVAR över samtliga underentreprenörer som anlitas på arbets-OCH ENTREPRENADKEDJOR platsen och vilka underentreprenörer som dessa i sin tur anlitat

på arbetsplatsen (underentreprenörslista). Den lokala fackligaorganisationen har rätt att erhålla listan över de entreprenörersom verkar på arbetsplatsen. Lokal facklig organisation harrätt att erhålla uppgifterna senast fyra arbetsdagar efter det atten skriftlig begäran kom huvudentreprenörens ansvarige produktionsledare på arbetsplatsen tillhanda.

b) Beställare/huvudentreprenör utfäster sig att förplikta attunderentreprenörer eller bemanningsföretag iakttar före -skrifterna enligt §3 ovan, om underentreprenören i sin turanlitar underentreprenör eller bemanningsföretag.

c) Beställare/huvudentreprenör är första arbetsgivare som ärbeställare/entreprenör bunden av detta avtal.

§ 6 PRIMÄR FÖRHANDLING Om arbetsgivare avser att anlita underentreprenör eller be- I ÖVRIGA FALL manningsföretag utan att uppfylla förutsättningarna under §§

3-5 ovan, har arbetsgivaren eller del därav att i varje särskilt fallprimärförhandla med berörd lokal facklig organisation enligt 38§ första stycket MBL, dock med undantag för i 38 § andra stycketMBL angivna fall.

46

PROTOKOLLSANTECKNINGAR

UTRYMME FÖR 1 Utrymmet för arbetstidsåtgärder är centralt reglerat för av tals- ARBETSTIDSÅTGÄRDER området och utgör 54 timmar per år. Vid enskilda företag kan

överenskommelse ha träffats om annat antal timmar eller attarbetstidskonto inte gäller vid företaget. Reglerna för arbets-tidskontot är desamma som gällde för föregående avtalsperiod.

Lokala överenskommelser om tillämpningen av bestämmel sernaförekommer. Om inte lokal överenskommelse träffats om andraarbetstidsåtgärder ska individuella arbetstidskonton gälla.

2014-01-01 tillfördes avtalet ett värde om ytterligare 9 tim-mar per arbetstagare och år. Dessa ytterligare timmar förfogararbetsgivaren över och kan bestämma om de ska användas tillarbetstidsförkortande åtgärder alternativt avsättning till pen-sion. Det är parternas gemensamma uppfattning att dessatimmar i första hand bör användas för arbetstidsförkortandeåtgärder. Vid avsättning till pension har de 9 timmarna ettvärde av 0,5 % av månadslönen x 12 x 1,0576 i förhållande tilltjänstgöringsgrad. Faktorn 1,0576 är avsedd att kompenseraför skillnaden mellan arbetsgivaravgifterna och den särskildalöneskatten på pensioner i syfte att göra avsättningen kostnads-neutral för arbetsgivaren jämfört med kontant utbetalning.Om arbetsgivaren väljer att lägga ut timmarna som ledig tidska dessa förläggas med minst 1 timme sammanhängande pertillfälle. Arbetsgivaren informerar de lokala parterna om valdförläggning inför det kommande året. För anställda fram tillsden månad han/hon fyller 25 år görs ingen avsättning till pen-sion. För denna grupp kan arbetsgivaren enbart välja arbets-tidsförkortande åtgärder eller kontant utbetalning. Vid kontant utbetalning har de 9 timmarna ett värde av 0,5 % avmånadslönen x 12 i förhållande till tjänstgöringsgrad.

LÖN VID ANNAN ANSTÄLL- 2 För medlemmar i SEKO och Kommunal gäller följande:NING PÅ GRUND AV Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbets -ORGANISATORISKA SKÄL tagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande.ELLER SJUKDOM Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller

sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställ-ningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utgesett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskill-naden mellan den gamla och den nya lönen. De första tolvmånaderna utbetalas hela tillägget Därefter minskas tilläggetmed 1/12 av tillägget per kalendermånad.

47

Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättningsgradreduceras tillägget enligt följande:

(a-b) x c = d

a = ursprunglig lön vid heltidb = ny lön vid heltidc = ny sysselsättningsgradd= tillägg

För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats somreglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet.

För medlemmar i Vision gäller följande:Med dagens löneavtal, där lönen är individuell och differentie-rad, anser de centrala parterna att man behöver göra en avväg-ning mellan den anställdes behov av skydd och bestämmel sernai Anställningsvillkoren § 6. Lönepolitiken ska slå igenom sam -tidigt som man behöver beakta de anställdas behov av skydd.

Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl ellersjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställ-ningsavtalet kan överenskommelse träffas mellan arbetsgivareoch arbetstagare om annan lönesättning. Arbetstagaren harrätt att begära att frågan tas upp till förhandling mellan lokalaparter. Om överenskommelse inte träffas lokalt ska lokala par-ter konsultera centrala parter som kan besluta om central för-handling i frågan. För att underlätta för anställda som påverkasav omorganisation eller drabbas av sjukdom och därmed om -placeras till annan anställning kan följande åtgärder diskuteras:

– Bibehållen lön– Avtrappning av lön– Pension– Omställningsstöd i form av utbildningsbidrag, starta eget

bidrag, personlig coachning etc.– Bibehållna pensionsavsättningar.– Tjänstledighet för att pröva annat arbete eller annat som

syftar till annan sysselsättning– En kombination av ovanstående åtgärder.

För medlemmar i Ledarna och Saco-förbunden gäller följande:Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbets -tagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande frånoch med 2014-01-01.

Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl ellersjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställ-ningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges

48

ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskill-naden mellan den gamla och den nya lönen. De första 24månaderna utbetalas hela tillägget. Därefter minskas tilläggetmed 1/12 av tillägget per kalendermånad.

Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättningsgradreduceras tillägget enligt följande:

(a-b) x c = d

a = ursprunglig lön vid heltidb = ny lön vid heltidc = ny sysselsättningsgradd= tillägg

För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats somreglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet.

För arbetstagare som vid omplaceringstillfället är mellan 60och 65 år ska vid beräkning av pensionsmedförande lön enligtgamla PA-KFS eller motsvarande förmånsbestämda pen-sionssystem hela tillägget enligt ovan ligga till grund.

Arbetstagare som omplaceras på grund av organisatoriska skälhar under ovan angiven 36-månadersperiod rätt till tjänstle-digt upp till ett år för att pröva på annat arbete eller starta egetenligt samma förutsättningar som lagen om ledighet förnäringsverksamhet.

LÄKARINTYG OCH 3 Parterna är överens om att följande regler gäller: DROGTEST Det ligger inom ramen för det enskilda anställningsavtalet att

arbetstagare är skyldig att, där så erfordras, uppvisa intyg avläkare om tjänstbarhet, underkasta sig drogtest, genomgåläkarundersökning om arbetstagare har visat sig inte kunnautföra sina arbetsuppgifter och detta kan antagas bero på dro-ger eller sjukdom. Arbetsgivare är skyldig att, där så erfordras,göra rehabili teringsutredning, rehabilitera och/eller omplaceraarbetstagare.

Arbetsgivaren har inom ramen för sin arbetsledningsrätt möjlighet att tillfälligt försätta arbetstagare ur tjänstgöring.

Arbetstagare som blivit försatt ur tjänstgöring (avstängts) pågrund av påverkan av alkohol eller annan drog och därför harutgjort säkerhetsrisk, ska avstå samtliga avlöningsförmånerunder avstängningen.

Regler om drogfri arbetsmiljö och hantering av drogfrågoranknyter till arbetsmiljölagens regler om säker arbetsmiljö ochkan hanteras/beslutas i skyddskommitté eller motsvarande elleri lokalt avtal.

49

BRANSCHTILLHÖRIGHET 4 Medlemsföretagens tillhörighet(er) till olika branscher inomKFS och därmed sammanhängande branschavtal ska framgå avsärskild förteckning. Då nytt företag beviljas inträde i KFS skabranschtillhörighet(er) anges. Byte av branschtill hörighetinnebär framgent byte av kollektivavtal och ska på så sätt för-handlas/avtalas.

FÖRÄNDRAD LAGSTIFTNING 5 De centrala parterna är ense om att uppta förhandlingar omändringar görs i socialförsäkringslagstiftningen eller annanlagstiftning. Förhandlingarna ska resultera i att ändringar iersättningsnivån eller villkoren för socialförsäkringen skamedföra att motsvarande anpassningar görs i branschavtalen.

UTLANDSSTATIONERING 6 Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgörutomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsenregleras antingen genom en överenskommelse mellan arbets-givaren och arbetstagaren eller genom reglemente, avtal ellerliknande vid företaget.

Det är parternas uppfattning att villkoren vid utlandsvistelsensom regel bör vara reglerade före utlandsvistelsen.

BILAGA ÖVER VISSA TABELLER

Tabell över kalenderdagsfaktorer

Med kalenderdagsfaktor avses faktor för beräkning av det antal kalenderdagar somledigheten ska anses omfatta, vid ledighet utan rätt till lön under del av månad.

1-veckasschema 2-veckorsschema 3-veckorsschemaAntal arbets- Antal arbets- Antal arbets-dagar under dagar under dagar under

perioden Faktor perioden Faktor perioden Faktor

1 7,002 3,50 2 7,003 2,33 3 4,66 3 7,004 1,75 4 3,50 4 5,255 1,40 5 2,80 5 4,206 1,16 6 2,33 6 3,50

7 2,00 7 3,008 1,75 8 2,629 1,55 9 2,33

10 1,40 10 2,1011 1,27 11 1,9012 1,16 12 1,75

13 1,6114 1,5015 1,4016 1,3117 1,2318 1,16

50

51

4-veckorsschema 5-veckorsschema 6-veckorsschemaAntal arbets- Antal arbets- Antal arbets-dagar under dagar under dagar under

perioden Faktor perioden Faktor perioden Faktor

4 7,005 5,60 5 7,006 4,66 6 5,83 6 7,007 4,00 7 5,00 7 6,008 3,50 8 4,37 8 5,259 3,11 9 3,88 9 4,66

10 2,80 10 3,50 10 4,2011 2,54 11 3,18 11 3,8112 2,33 12 2,91 12 3,5013 2,15 13 2,69 13 3,2314 2,00 14 2,50 14 3,0015 1,86 15 2,33 15 2,8016 1,75 16 2,18 16 2,6217 1,64 17 2,05 17 2,4718 1,55 18 1,94 18 2,3319 1,47 19 1,84 19 2,2120 1,40 20 1,75 20 2,1021 1,33 21 1,66 21 2,0022 1,27 22 1,59 22 1,9023 1,21 23 1,52 23 1,8224 1,16 24 1,45 24 1,75

25 1,40 25 1,6826 1,34 26 1,6127 1,29 27 1,5528 1,25 28 1,5029 1,20 29 1,4430 1,16 30 1,40

31 1,3532 1,3133 1,2734 1,2335 1,2036 1,16

52

7-veckorsschema 8-veckorsschemaAntal arbets- Antal arbets-dagar under dagar under

perioden Faktor perioden Faktor

7 7,008 6,12 8 7,009 5,44 9 6,22

10 4,90 10 5,6011 4,45 11 5,0912 4,08 12 4,6613 3,76 13 4,3014 3,50 14 4,0015 3,26 15 3,7316 3,06 16 3,5017 2,88 17 3,2918 2,72 18 3,1119 2,57 19 2,9420 2,45 20 2,8021 2,33 21 2,6622 2,22 22 2,5423 2,13 23 2,4324 2,04 24 2,3325 1,96 25 2,2426 1,88 26 2,1527 1,81 27 2,0728 1,75 28 2,0029 1,68 29 1,9330 1,63 30 1,8631 1,58 31 1,8032 1,53 32 1,7533 1,48 33 1,6934 1,44 34 1,6435 1,40 35 1,6036 1,36 36 1,5537 1,32 37 1,5138 1,28 38 1,4739 1,25 39 1,4340 1,22 40 1,4041 1,19 41 1,3642 1,16 42 1,33

43 1,3044 1,2745 1,2446 1,2147 1,1948 1,16

53

Tabell över semesterkoefficienter

Med semesterkoefficient avses koefficient för beräkning av antaletsemesterdagar som ska anses ingå i semesterledigheten.

1-veckasschema 2-veckorsschemaAntal arbetsdagar Semester- Antal arbetsdagar Semester-under perioden koefficient under perioden koefficient

1 5,002 2,50 2 5,003 1,66 3 3,334 1,25 4 2,505 1,00 5 2,006 0,83 6 1,66

7 1,428 1,259 1,11

10 1,0011 0,9012 0,83

54

3-veckorsschema 4-veckorsschemaAntal arbetsdagar Semester- Antal arbetsdagar Semester-under perioden koefficient under perioden koefficient

3 5,004 3,75 4 5,005 3,00 5 4,006 2,50 6 3,337 2,14 7 2,858 1,87 8 2,509 1,66 9 2,22

10 1,50 10 2,0011 1,36 11 1,8112 1,25 12 1,6613 1,15 13 1,5314 1,07 14 1,4215 1,00 15 1,3316 0,93 16 1,2517 0,88 17 1,1718 0,83 18 1,11

19 1,0520 1,0021 0,9522 0,9023 0,8624 0,83

55


5 5,006 4,16 6 5,007 3,57 7 4,288 3,12 8 3,759 2,77 9 3,33

10 2,50 10 3,0011 2,27 11 2,7212 2,08 12 2,5013 1,92 13 2,3014 1,78 14 2,1415 1,66 15 2,0016 1,56 16 1,8717 1,47 17 1,7618 1,38 18 1,6619 1,31 19 1,5720 1,25 20 1,5021 1,19 21 1,4222 1,13 22 1,3623 1,08 23 1,3024 1,04 24 1,2525 1,00 25 1,2026 0,96 26 1,1527 0,92 27 1,1128 0,89 28 1,0729 0,86 29 1,0330 0,83 30 1,00

31 0,9632 0,9333 0,9034 0,8835 0,8536 0,83

56


7 5,008 4,37 8 5,009 3,89 9 4,44

10 3,50 10 4,0011 3,18 11 3,6312 2,91 12 3,3313 2,69 13 3,0714 2,50 14 2,8515 2,33 15 2,6616 2,18 16 2,5017 2,05 17 2,3518 1,94 18 2,2219 1,84 19 2,1020 1,75 20 2,0021 1,66 21 1,9022 1,59 22 1,8123 1,52 23 1,7324 1,45 24 1,6625 1,40 25 1,6026 1,34 26 1,5327 1,29 27 1,4828 1,25 28 1,4229 1,20 29 1,3730 1,16 30 1,3331 1,12 31 1,2932 1,09 32 1,2533 1,06 33 1,2134 1,02 34 1,1735 1,00 35 1,1436 0,97 36 1,1137 0,94 37 1,0838 0,92 38 1,0539 0,89 39 1,0240 0,87 40 1,0041 0,85 41 0,9742 0,83 42 0,95

44 0,9045 0,8846 0,8647 0,8348 0,83

57

Bilaga 1 Bilersättningsavtal BIL 12

1 Allmänna bestämmelser

§ 1 Tillämpningsområde mm

Mom 1

Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller dessa bestämmelser. Bilersättningsavtalet BIL 12 är dispositivt för lokala parter.

Mom 2

Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa avtal om att arbetstagaren ska använda egen bil i det normala dagliga arbetet. Arbetstagaren får då ersättning enligt dessa bestämmelser eller annan ersättning efter lokalt eller enskilt avtal. Avtalet ska gälla tills vidare och med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.

Mom 3

Arbetstagare som i övriga fall med arbetsgivarens medgivande använder egen bil för resor i arbetet får ersättning enligt bilaga 2 tabell 1a om inte lokalt eller enskilt avtal träffas om annan ersättning.

§ 2 Skyldigheter

Har avtal träffats enligt § 1 mom 2 är arbetstagaren skyldig att iaktta det som sägs i punkterna a-d. Arbetsgivaren är skyldig att ersätta arbetstagaren enligt §§ 3-7.

Arbetstagaren ska

a) under avtalstiden använda bilen för resor i det normala dagliga arbetet, om det inte uppstår hinder på grund av omständigheter, som arbetstagaren inte kan råda över,

b) låta annan arbetstagare eller förtroendevald, som i arbetet eller på uppdrag färdas samma väg, följa med i bilen,

c) transportera den utrustning som krävs för arbetsutövningen, om det kan ske utan större olägenhet,

d) för visst fall enligt beslut av arbetsgivaren använda annan bil.

2. Ersättningar till arbetstagare som med eller utan avtal använder egen bil

§ 3 Körlängdsersättning för bil

Körlängdsersättning utges med belopp som anges i bilaga 2 tabell 1a, om inte annat följer av § 4.

§ 4 Kombinerad fast ersättning och körlängdsersättning för bil

Arbetstagare, som i det normala dagliga arbetet gör många och korta bilresor, kan om de lokala parterna enas om detta eller enskilt avtal träffas få ersättning enligt bilaga 2 tabell 1b.

58

Anmärkningar

1. Sådan överenskommelse förutsätter att arbetstagaren är skyldig att använda egen bil i det dagliga arbetet.

2. Under semester eller annan frånvaro som är kortare än en månad får arbetstagaren behålla den fasta delen av ersättningen enligt bilaga 2 tabell 1b.

3. De lokala parterna kan enas om att den fasta delen av ersättningen ska minskas för arbetstagare som har lägre sysselsättningsgrad än heltid.

4. De lokala parterna kan komma överens om annat belopp för den fasta delen än den i bilaga 2 tabell 1b. Även enskild överenskommelse om annat belopp kan träffas.

§ 5 Ersättning för transport av arbetsutrustning på särskilt installerad anordning

Den som behöver ha tillgång till arbetsutrustning och måste transportera denna på takräcke eller annan särskild installera anordning på eller i bilen, ersätts med ett tillägg då arbetstagaren transporterar arbetsutrustning på detta sätt. Tillägget utbetalas med belopp som anges i bilaga 2 tabell 1c.

Personlig utrustning räknas inte som arbetsutrustning.

§ 6 Ersättning för parkeringsavgift mm

Om avgiftsbelagd parkeringsplats måste användas får arbetstagare tillbaka erlagd avgift. Detsamma gäller för erlagd biltull, trängselskatt eller av myndighet beslutade andra avgifter.

§ 7 Administrativa anvisningar

Arbetsgivaren utformar efter samråd med berörda lokala arbetstagarorganisationer de administrativa anvisningar som behövs för tillämpning av bestämmelserna i detta avtal.

59

Bilaga 2 Beloppsbilaga

I samtliga ersättningar i denna bilaga ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen.

Tabell 1 Ersättningsbelopp vid användning av egen bil i det dagliga arbetet (bilavtal) eller då arbetstagare i övriga fall med arbetsgivarens medgivande använder egen bil för resor i arbetet

a) Ersättning enligt § 1 mom 2, mom 3 och § 3 Ersättning öre/km Av Skatteverket beslutad skattefri bilersättning samt utöver detta 115 öre/km (f.n. totalt 300 öre/km)

b) Ersättning enligt § 1 mom 2 och § 4 Fast del kr/mån 770 kr/mån Rörlig del öre/km Av skatteverket beslutad skattefri bilersättning samt utöver detta 30 öre/km (f.n. totalt 215 öre/km)

c) Ersättning enligt § 1 mom 2 och § 4

Öre/km i transportersättning

Arbetsutrustningens vikt i kg i/eller på bilen eller på släpvagn

35-149 18

150-249 25

250-349 30

>350 35

60

Bilaga 3 Bilavtal

Härmed träffar (företaget) och (anställds namn) så kallat bilavtal, innebärande att undertecknad arbetstagare förbinder sig att använda egen bil i det normala dagliga arbetet på de villkor som följer av Bil 12.

Detta avtal gäller från och med den (datum) och tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.

Ort och datum

Namn Namn

Företagets namn

Enligt bilaga 1 till Bil 12, § 2 gäller följande:

Arbetstagaren ska:

1. under avtalsperioden använda bilen för resor i det normala dagliga arbetet om det inte uppstår hinder på grund av omständigheter som arbetstagaren inte kan råda över,

2. låta annan arbetstagare eller förtroendevald, som i arbetet eller på grund av uppdrag färdas samma väg, följa med i bilen,

3. transportera den utrustning som krävs för arbetsutövningen, om det kan ske utan större olägenhet, samt

4. för visst fall enligt beslut av arbetsgivaren använda annan bil.

67

BILAGA TILL TRAKT-13 – KFS AVSEENDE RESOR OCHTRAKTAMENTE VID SÄRSKILDA TILLFÄLLEN

• Vid arbete enligt samverkansavtal vid ”storstörningar” i el -distributionen, samt

• Entreprenad-, anläggnings- och projektarbete utanför eget kon-cessionsområde, egen produktion och produktionsanläggning.

AllmäntAvtalsbestämmelserna ingår som bilaga till TRAKT 13.

Avtalet tillämpas i samband med arbete enligt samverkansavtalom insatser vid storstörningar utanför ordinarie stationeringsort,i övriga fall tillämpas avtalet TRAKT 13.

Överenskommelse om avvikelse från detta avtal kan träffas mellanarbetsgivare och berörd medarbetare.

Villkoren för arbete utanför stationeringsorten ska vara kändainnan arbetet påbörjas.

I förekommande fall utbetalas ersättningar för

• Reskostnad• Färdtid• Traktamente• Resetillägg

Vid beräkning av reskostnader och färdtidsersättning, räknasresan normalt från den anställdes stationeringsort.

Arbetsgivare och medarbetare kan träffa överenskommelse om attresan kan påbörjas från annan plats.

Vid arbete utanför en femmilsgräns (vägavstånd 50 km) från stationeringsorten eller annan överenskommen plats, som medförövernattning, utbetalas traktamente.

Ersättning i samband med arbete utanför stationeringsortenutbetalas efter det alternativ som innebär lägsta sammanlagdakostnad för arbetsgivaren.

Förutsättningar för färdtidsersättning

Färdtidsersättning betalas för den tid utanför ordinarie arbetstid,som går åt för att företa en beordrad tjänsteresa. Föreliggersamma dag färdtid både före och efter ordinarie arbetstid, ska debåde tidsperioderna räknas samman.

68

Tid för medarbetare som kör bil eller annat fordon är arbetstidoberoende av vem som äger fordonet. Medarbetare är skyldig attmedta passagerare och utrustning i rimlig omfattning1)

Bekostar företaget sovplats på båt eller tåg, betalas inte färdtids -ersättning för den tid mellan klockan 22.00-08.00, då medarbe-taren disponerar sovplatsen.

Om tjänsteresan med bil företas endast för att transportera med-arbetaren själv utges färdtidsersättning för tid utanför ordinariearbetstid.

Färdtidsersättningens storlek

Färdtidsersättning betalas per timme med

månadslönen220

När resan företagits under tiden från klockan 18.00 dag förearbetsfri dag till klockan 06.00 påföljande arbetsdag är färdtids -ersättningen

månadslönen180

Färdtidsersättning enligt divisorn 220 utges för högst 6 timmarper kalenderdygn.

Vid tillämpning av formlerna för beräkning av färdtidsersättningska en deltidsanställds lön räknas upp så att den motsvarar fullordinarie arbetstid.

Kostnadsersättningar vid arbete utanför stationeringsorten

ARBETEN SOM INTE Medarbetare som under minst 6 timmar utför arbete på arbets-MEDFÖR ÖVERNATTNING plats belägen mer än 10 kilometer från stationeringsorten får en

måltidsersättning om 101 kronor/dag per 2016-04-01.

ARBETE SOM MEDFÖR Vid arbete på arbetsplats belägen mer än 50 kilometer från såvälÖVERNATTNING stationeringsort som bostadsort och som medför övernattning får

medarbetare, som ersättning för ökade levnadsomkostnader, trak-tamente och resetillägg enligt följande:

1)Vid tjänsteresa med bil, egen eller företagets, då gods eller personer transporteras förföretagets räkning, räknas restiden som ordinarie arbetstid. För tid utanför ordinariearbetstid utges övertidsersättning, inte färdtidsersättning.

69

Korttidsförrättning (ersättning i kronor)Per 2016-04-01:

Traktamente Resetillägg SummaHalvdag 110 137 247Hel dag 220 275 495Natt 110 110Dygn2) 330 275 605

Långtidsförrättning, mer än 15 dygn (ersättning i kronor)Per 2016-04-01:

Traktamente Resetillägg SummaDag 220 95 315Natt 110 110Dygn2) 330 95 425

Kostavdrag

Avdrag för fri kost görs enligt RSV:s normer.

Fria hemresor och permission

Vid arbete på ett avstånd som är längre än 350 km från denanställdes stationeringsort gäller att den anställde efter det attarbetet pågått i 4 veckor äger rätt till en fri hemresa samt därefteren hemresa var 4:e vecka tills arbetet är avslutat. Reskostnads -ersätt ning utgår för flyg alternativt 2:a klass tågbiljett. Reskost -nad för resa till och från flygplats/tågstation betalas av företaget.

I samband med avslutat arbete (om arbetet pågått minst 4 veckor)får medarbetaren en betald permissionsdag,

Anmärkningar1. Med halvdag vid korttidsförrättning avses resdag som på-

börjats efter klockan 12.00 eller avslutats före klockan 19.00.

2. Arbetsuppehåll som varar högst fem arbetsdagar medför inteändring av traktaments- eller resetilläggsbelopp.

3. Då arbetsgivaren svarar för aktuell logikostnad utges intenattraktamente.

4. Semesterersättning och -tillägg enligt lag och avtal är inklu-derade i ovanstående ersättningar.

Om tjänsteresa med bil företas endast för att transportera medar-betaren själv utges färdtidsersättning för tid utanför ordinariearbetstid.

2)Dygnsersättningen gäller då arbetsgivaren inte tillhandahåller fritt nattlogi och/ellerinte ersätter medarbetaren för sådan kostnad vid övernattning.

70

FO-F 03 – FÖRHANDLINGSORDNING FÖR FÖRETAG ANSLUTNA TILL KFS

I lydelse från och med 2003-01-01

Kapitel I Definitioner

§ 1 I detta avtal avses med

ARBETSGIVARORGANISATION:Kommunala Företagens Samorganisation, KFS

ARBETSGIVARE:Företag/sammanslutning som tillhör Kommunala Företagens Samorganisation

CENTRAL ARBETSTAGARORGANISATION:Svenska Kommunalarbetareförbundet, KommunalFacket för Service och Kommunikation, SEKOSvenska Transportarbetareförbundet, TransportVision (SKTF)Unionen (Tjänstemannaförbundet HTF)LedarnaVårdförbundetSveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet, CF)Civilekonomerna, CRFörtecknade Saco-förbundLärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

LOKAL ARBETSTAGARORGANISATION:Till central arbetstagarorganisation hörande lokal organisation

CENTRAL PART:Kommunala Företagens Samorganisation samt central arbetstagarorganisation

LOKAL PART:Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation

CENTRAL FÖRHANDLING:Förhandling mellan centrala parter

LOKAL FÖRHANDLING:Förhandling mellan lokala parter

71

Kapitel II Förhandling om upprättande av kollektivavtal

§ 2 Förhandling om upprättande eller prolongering av kollektivavtal skall föras somcentral förhandling, om central part begär det.

§ 3 Har central förhandling i viss fråga begärts enligt § 2, får lokal förhandling intepåkallas eller föras i frågan innan den centrala förhandlingen är avslutad.

§ 4 Mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation får inte avtalas om villkor, sominnebär avvikelse från central överens kommelse, om inte avvikelsen är tillåtenenligt den centrala överenskommelsen.

§ 5 Parterna är skyldiga att på ömse sidor verka för att träffad överenskommelsesnarast genomföres samt att, då överens kommelsen avser kollektivavtal, sådantavtal snarast upprättas.

Kapitel III Förhandling enligt 11, 12, 14 eller 38 § §

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

§ 6 Begäran av lokal eller central arbetstagarorganisation om sådan förhandling, somavses i 14 § andra stycket MBL, skall skriftligen vara arbetsgivaren tillhandainom sju dagar efter det att den lokala förhandlingen i frågan slutförts. Harbegäran framställts av lokal arbetstagarorganisation skall inom samma tidskriftligen till arbetsgivaren visas, att central arbetstagarorganisation önskarfullfölja förhandlingsförfarandet.

Har vad nu sagts inte uppfyllts av arbetstagarorganisationen, är arbetsgivareninte förhandlingsskyldig och äger utan påföljd fatta och verkställa beslut i frågan.

AnmärkningHar vid förhandlingar som avses i 11, 12, 14 eller 38 §§ MBL enighet uppnåtts iden sakfråga varom förhandling förts, skall vad parterna därvid enats om inte haverkan av kollektivavtal, om inte sådan verkan har uttryckligen fastslagits ihandling, som undertecknats av behörig företrädare för respektive kollektiv-avtalspart.

Kapitel IV Förhandling i rättstvist

§ 7 I sådan rättstvist, som skall handläggas enligt lagen om rättegång i arbetstvister,skall förhandling äga rum i den ordning som anges i detta kapitel.

Även om kollektivavtal upphört att gälla skall bestämmelserna i detta kapiteliakttagas i tvist om avtalets tolkning och tillämpning.

AnmärkningOm handläggning av vissa tvister föreskrevs i särskilt huvudavtal för den offent-liga sektorn (SHA), såvitt avser kommunalförbund.

72

§ 8 Förhandling som avses i § 7 förs i första hand som lokal förhandling.

Anmärkning till § § 7 och 8Här avses inte att begränsa användningen av direkt överläggning mellan arbets-ledning och arbetstagare för utjämnande av meningsmotsättningar.

§ 9 Kravet på arbetsgivare att i fall som avses i 35 § MBL ”omedelbart” påkalla för-handling i där avsedd tvist skall anses uppfyllt, om arbetsgivaren senast inom sjudagar efter det att arbetsgivaren mottagit skriftligt besked om arbetstagarorga-nisationens tolkning av berörd avtalsbestämmelse, avsänder skriftlig begäranom förhandling i saken till den lokala arbetstagarorganisationen.

Motsvarande krav i fall, som avses i 34 § tredje stycket MBL, skall anses uppfylltom arbetsgivaren avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken inom sjudagar efter mottagande av arbetstagarorganisationens skriftliga besked itolkningsfrågan.

§9A I tvist som avses i 64 § första stycket första meningen MBL skall där angivnafrister utgöra fyra månader respektive två år.

§10 Kan uppkommen tvist inte lösas vid lokal förhandling, ankommer det på partsom vill fullfölja ärendet att påkalla central förhandling. Framställning om sådanförhandling skall av vederbörande centrala part göras hos motparten inom fyramånader efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Rör tvisten fråga somavses i 35 § MBL skall dock central förhandling påkallas inom tre veckor ochfråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar.

Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, har parten förlorat rätten attpåkalla central förhandling och därmed rätten att föra talan i tvisten.

§11 Tvist får upptagas direkt till central förhandling, om de centrala parterna är ensedärom.

§12 Talan får inte väckas av part innan han fullgjort sin förhandlings skyldighetenligt detta kapitel. Talan skall väckas inom fyra månader räknat efter det attden centrala förhandlingen har avslutats. Rör tvisten fråga som avses i 35 § MBLskall dock talan väckas inom tre veckor, och fråga som avses i 34 § tredje stycketMBL inom sju dagar.

Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, är rätten till talan förlorad.Vad nu sagts om förlust av talerätt gäller även part, som försuttit sin rätt till för-handling i frågan.

§13 I tvist som avses i 33 och 34 §§ MBL utövas tolkningsföreträdet av den arbets-tagarorganisation som slutit kollektivavtalet eller av lokal arbetstagarorganisa-tion, som erhållit dess skriftliga bemyndigande att utöva tolkningsföreträdet.Vill arbetstagarorganisation åberopa tolkningsföreträde enligt nämnda para -grafer, skall detta anges skriftligen till arbetsgivaren eller, vid central förhand-ling, till arbetsgivarorganisationen.

73

§14 Anspråk som grundas på gällande pensionsbestämmelser får upptagas till lokalförhandling med centrala parters biträde utan hinder av § 9a i detta avtal ochbestämmelserna i 64 § första stycket första meningen MBL. För tvist om sådantanspråk gäller inte 35 § MBL. I övrigt gäller bestäm mel serna i 64 och 65 §§ MBL.

§14A Med avvikelse från bestämmelserna i vad som sägs i 9a och 12 §§ i detta avtalgäller i fråga om tvister avseende 40 och 41 §§ Lagen om anställningsskydd(LAS) denna lags frister för påkallande av lokal tvisteförhandling och talansväckande. Fristerna för talans väckande skall räknas från den centrala tvisteför-handlingens avslutande.

Kapitel V Protokoll med mera

§15 Om parterna inte enas om annat skall vid förhandling föras protokoll, som juste-ras av parterna. Protokoll upprättas och justeras i så nära anslutning till förhand-lingen som möjligt.

§16 Förhandling skall anses avslutad den dag, då parterna enats om att förklara denslutförd. Uppgift om denna tidpunkt bör intagas i protokollet.

Oavsett vad som sagts i föregående stycke skall förhandling anses avslutad dåpart som fullgjort sin förhandlingsskyldighet skriftligen underrättat motpart omatt förhandlingen frånträdes.

Kapitel VI Stridsåtgärder

§17 Stridsåtgärd får inte i något fall vidtagas, utan att åtgärden blivit beslutad ellermedgiven av arbetsgivarorganisationen respektive vederbörande centralaarbetstagarorganisation.

§17A Varsel om stridsåtgärd skall innehålla tydliga uppgifter såväl om anledning tillstridsåtgärd som om stridsåtgärdens omfattning och vilka yrkeskategorier somkommer att beröras av stridsåtgärden.

§18 Stridsåtgärd i anledning av viss tvist får därutöver inte vidtagas av part, som försuttit sin rätt till förhandling i frågan eller inte fullgjort sin förhandlings -skyldighet eller efter förhandling inte lämnat motparten skriftligt meddelandeom stridsåtgärden inom tre månader från den dag förhandlingen avslutades.

Även om förhandling inte kommit till stånd skall part anses ha fullgjort sin för-handlingsskyldighet, då förhandling mött hinder, som inte berott på honom,eller då motparten utan iakttagande av sin förhandlingsskyldighet vidtagitstridsåtgärd för tvistens lösande.

§18A Sedan medling i arbetskonflikt påkallats och under tid då sådan medling pågårfår part inte lämna motpart varsel om stridsåtgärd eller påbörja stridsåtgärd.Parterna är ense om att detta inte innebär att en part genom att ensidigt påkallamedling kan inhibera av motpart redan varslad stridsåtgärd.

74

Medling i arbetskonflikt skall anses avslutad, när part givit motparten skriftligtbesked om att han frånträder medlingen. Part som vill frånträda medling ärskyldig att innan frånträdandet inhämta yttrande från medlaren(-arna) i fråga ommedlarens(-arnas) synpunkter på förutsättningarna för fortsatt medling itvisten.

§19 Arbetstagare är inte skyldig att utföra arbete som är föremål för lockout eller förtillåten strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd eller för lovlig blockad. Densom står utanför arbetskonflikt skall dock fullgöra sina vanliga tjänste ålig gan -den. Arbetstagare är skyldig att utföra skyddsarbete. Till skyddsarbete hänföresarbete som erfordras för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligtsätt eller till förebyggande av fara för människor eller skada på egendom. Likamed skyddsarbete anses arbete som någon är skyldig att utföra på grund av sär-skild föreskrift i lag.

§20 Om begränsningar i rätten att använda stridsåtgärder i fråga, varom avtal fåranses kränka den politiska demokratin, föreskrives i särskilt huvudavtal för denoffentliga sektorn (SHA), såvitt avser kommunalförbund.

§20A Från stridsåtgärd bör undantas dels avdelningschef och arbets tagare med avdel-ningschefs ställning dels arbetstagare som regelmässigt har att företräda arbets-givaren i kollektivavtalsförhandlingar.

Arbetsgivaren skall informera respektive lokal arbetstagarorganisation omarbets givarens tolkning av frikretsens omfattning. Med kollektivavtalstvisterenligt första stycket avses såväl intresse- som rättstvistförhandlingar.

Kapitel VII Samhällsfarliga konflikter

§ 21 Parterna är överens om att stridsåtgärder inte vidtages som otillbörligt störsamhällsviktiga funktioner eller medför fara för människors liv eller risk för attbestående ohälsa uppstår.

AnmärkningBestämmelsen innebär inte att från det tillåtna området för arbetskonfliktundantas vårdområdet. Uttrycket ”fara för människors liv eller risk för att be-stående ohälsa uppstår” har valts för att markera att vårdområdet är ett sådantområde där rätten till stridsåtgärder bör användas med särskild försiktighet.

§ 22 Tvist enligt detta kapitel behandlas slutligt av de centrala parterna och skalldirekt föras som central förhandling, om central part begär det.

Part som bedömer att en stridsåtgärd otillbörligt stör samhällsviktiga funktionerenligt § 21 ovan har att påkalla förhandling hos berörd motpart med syfte attundvika, begränsa eller avbryta stridsåtgärden. Vägrar part att ingå i förhandlingeller kan enighet inte uppnås vid förhandling, äger part hänskjuta ärendet till dencentrala nämnden enligt § 22a nedan att pröva om stridsåtgärden är samhällsfarlig.

75

§ 22A Den centrala nämnden består av nio ledamöter. Av dessa utser KFS tre leda möter,LO-anslutna organisationer samfällt, TCO-anslutna organisationer och Ledarnasamfällt samt SACO-anslutna organisationer samfällt vardera en ledamot, par-terna gemensamt tre ledamöter varav en utses till ordförande. För varje ledamotutses enligt samma grunder en ersättare.

Parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämn-den. Kostnaderna för medverkan av de tre av parterna gemensamt utsedda leda-möterna delas lika mellan parterna.

§ 22B Har frågan om stridsåtgärds samhällsfarlighet hänskjutits till centrala nämn -den, skall varslad stridsåtgärd som inte redan påbörjats, uppskjutas i avvaktanpå nämndens utlåtande.

Föreligger inte nämndens utlåtande inom två veckor från det frågan hänskjutits till nämnden, är part dock oförhindrad att påbörja stridsåtgärden, om intenämnden med hänsyn till behovet av rådrum förordnat om uppskov med avgi-vande av utlåtanden. Har sådant förordnande meddelats, är parten inte skyldigatt uppskjuta stridsåtgärden längre än till dess tre veckor förflutit från det frågan hänsköts till nämnden.

§ 22C Nämnden är beslutsför endast om den är fulltalig. Som nämndens beslut gällerden mening varom flertalet förenar sig.

Nämndens utlåtande skall genom ordförandens försorg tillställas parterna. Harnämnden funnit stridsåtgärden vara samhällsfarlig skall nämnden i sitt besluthemställa att parterna skall undvika, begränsa eller häva stridsåtgärden.

Kapitel VIII Tvister om förhandlingsordningen

§ 23 Vid tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal gäller inte 33 § MBL ochvid tvist om tolkning och tillämpning av avtalets § 19 andra stycket inte heller34 § MBL.

76

PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER

1. Till § 3 moment 1:8 dI bestämmelsen har ett tillägg gjorts som innebär att lokala kollek-tivavtal om annan reglering även av bestämmelserna om dygns-vila får träffas. Ett sådant avtal omfattas också av den så kalladeEG-spärren, vilket innebär att avtal om mindre förmånliga reglerän som följer av arbetstidsdirektivet inte får träffas.

Enligt Arbetstidslagen får avvikelse från dygnsvila göras tillfälligt-vis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte harkunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbets -tagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Arbetstids -lagen föreskriver inte att sådan kompensationsledighet ska skeutan löneavdrag om ledigheten förläggs till ordinarie arbetstid.

Lokala kollektivavtal om annan reglering av bestämmelserna omdygnsvila kan innebära olika lösningar för olika verksamheter med utgångspunkt från verksamhetens kvalitet och art och medhänsyn till såväl företagets som de anställdas bästa. Det är alltsåfullt möjligt att träffa överenskommelse om att utebliven dygnsvila ska kompenseras vid ett senare tillfälle, t ex efter en intensivarbetsperiod. Överenskommelse kan också träffas om att bryt-punkten för beräkning av dygnsvila kan variera från individ tillindivid och vara ”flytande” för individen för att anpassas till exempelvis längre ledigheter eller i samband med utbildning ochmotsvarande. Arbetstidsdirektivet ger också möjligheter attgenom kollektivavtal komma överens om att–för det fall ”mot -svarande kompensationsledighet” inte kan ges av objektiva skäl–arbetstagaren ges rätt till annat lämpligt skydd. Ersättning i pengar anses inte som ”annat lämpligt skydd”.

De centrala parterna rekommenderar att ledighet som i undan -tagsfall (vanligtvis efter ett omfattande övertidsarbete) läggs ut på initiativ av arbetsgivaren för att tillgodose en i samråd medarbetstagaren bedömd nödvändig vila, ska ske utan löneavdrag, om inte annan överenskommelse träffats mellan de lokala parternaeller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Denna rekommendationgäller endast i de fall lokalt kollektivavtal har träffats om annan regle-ring av bestämmelserna om dygnsvila.

Träffar de lokala parterna inte något kollektivavtal med stöd avdenna bestämmelse gäller Arbetstidslagen fullt ut.

77

2. Till § 8 moment 4:3De centrala parternas uppfattning är att utbildning/kompetens-utveckling eller obligatorisk information i normalfallet förläggsunder arbetstagarens ordinarie arbetstid. KFS branschavtal med-ger tillfälliga förändringar i arbetstidens förläggning liksom, ivissa av branschavtalen, möjligheter till förskjuten arbetstid, vilketkan förenkla planering av utbildningsinsatser för arbetstagare.

I det fall arbetsgivaren av planeringsskäl kräver att arbetstagarendeltar i utbildning eller information på dag som annars skulle havarit fridag för arbetstagaren, förutsätter de centrala parterna attdenna tid jämställs med arbetad tid om inte parterna lokalt äröverens om annat.

ENERGIAVTALET - kfs.net 16/Energi 2016.pdf · 7 §1 AVTALETS OMFATTNING TILLÄMPNINGSOMRÅDE...

Documents

Transcript of ENERGIAVTALET - kfs.net 16/Energi 2016.pdf · 7 §1 AVTALETS OMFATTNING TILLÄMPNINGSOMRÅDE...