enaTmecnierebis sakiTxebi - Tbilisi State University · 2014. 9. 8. · Heidegger 1986 –...

202
ivane javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universiteti Iv. Javakhishvili Tbilisi State University humanitarul mecnierebaTa fakulteti Faculty of Humanities enaTmecnierebis sakiTxebi Issues of Linguistics II, 2008 ISSN 1512-0473

Transcript of enaTmecnierebis sakiTxebi - Tbilisi State University · 2014. 9. 8. · Heidegger 1986 –...

  • ivane javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universiteti

    Iv. Javakhishvili Tbilisi State University

    humanitarul mecnierebaTa fakulteti

    Faculty of Humanities

    enaTmecnierebis sakiTxebi

    Issues of Linguistics

    II, 2008

    ISSN 1512-0473

  • saredaqcio sabWo:

    el. babunaSvili, v. boederi, i. giperti, j. giunaSvili,

    d. TvalTvaZe, g. kartozia, b. utie, h. fenrixi, mz. SaniZe,

    k. h. Smidti, z. WumburiZe, a. harisi

    EDITORIAL COUNCIL: E. Babunashvili, W. Boeder, Z. Chumburidze, H. Fähnrich, I. Gippert, J. Giunashvili, A. Harris, G. Kartozia, B. Outtier, M. Shanidze, K. H. Schmidt, D. Tvaltvadze saredaqcio kolegia:

    r. asaTiani, T. bolqvaZe, T. gamyreliZe (mTavari redaqtori),

    T. gvancelaZe, r. enuqiZe, iv. leJava (pasuxismgebeli mdivani), d. meliqiSvili, ir. meliqiSvili (mTavari redaqtoris moadgile),

    eT. soselia, i. qobalava, n. quTelia, m. qurdiani, m. jiqia EDITORIAL BOARD: R. Asatiani, T. Bolkvadze, R. Enukidze, Th. V. Gamkrelidze (Editor-in-Chief), T. Gvanceladze, M. Jikia, I. Kobalava, M. Kurdiani, N. Kutelia, I. Lezhava (Executive Secretary), D. Melikishvili, I. Melikishvili (Deputy Editor-in-Chief), E. Soselia

    Jurnali daarsebulia 1999 wels Tamaz gamyreliZisa da zurab sarjvelaZis mier

    © Tbilisis universitetis gamomcemloba, 2008

  • kreebuli edabad

    eZRvnebaadebis 7

    ba guram75-e wl

    m ramiSlisTavs

    Svilis s

  • 5

     

    enaTmecnierebis sakiTxebi _ II, 2008

    ena da kultura/enis Teoria

    konstantine bregaZe

    novalisis fragmenti ``monologi~ germaneli romantikosi poetisa da filosofosis novalisis (fridrix fon hardenbergi 1772-1801) es originaluri fragmenti

    (rogorc formis, ise Sinaarsiis mxriv), romelic daaxloebiT 1798

    welsaa Seqmnili, da romelsac italieli humboldtologi

    d. di Cezare romantizmis enis filosofiis manifests uwodebs (Di Cesare 1995, 149), faqtobrivad, warmoadgens novalisis enis filosofiis summas, sadac novalisis mier kidev erTxel warmoCenilia enis

    energeistuli arsi. am patara fragmentSi `SekumSuli~ saxiT, in nuce gadmocemulia enis filosofiis sakvanZo problematika da am

    problematikis novalisiseuli xedva, razec igi manamde sxvadasxva

    filosofiur fragmentebSi msjelobs (mag. `fixte-Studiebi~,

    `logologiuri fragmentebi~, `zogadi Canawerebi~, `fragmentebi da

    Studiebi~, `Sereuli fragmentebi~ da sxv.). kerZod, novalisis

    `monologi~ impliciturad moicavs enis filosofiis Semdeg sakvanZo

    sakiTxebs: enis ontologiuri arsis gansazRvra, enisa da azrovnebis

    urTierTmimarTebis problema, adamianis, rogorc enobrivi arsebis

    sakiTxi, triadis _ adamiani-ena-sinamdvile _ problema.

    sainteresoa, rom am fragments jer kidev m. haidegerma miaqcia

    yuradReba statiaSi `gza enisaken~ _ "Der Weg zur Sprache" (Heidegger 1986, 241-268). Tavisi statiis dasawyisSive, sadac haidegeri enis onto-logiuri arsis, da, aqedan gamomdinare, zogadad yofierebis pirvel-

    sawyisisa da pirvelarsis sakiTxs ayenebs da Semdgom maTs gansazRvras

    cdilobs, filosofoss swored novalisis `monologidan~ mohyavs

    citata da mTeli misi Semdgomi msjeloba enis ontologiur arsze

    swored am citataSi mocemul debulebazea agebuli.

    `monologSi~ novalisi enis arsis amgvar originalur daxasiaTebas gvTavazobs:

    `WeSmariti saubari wmindawylis sityvaTTamaSia. pirdapir gasaocaria

    erTi salaRobo cdomileba, roca adamianebs hgoniaT, rom TiTqos isini

    sagnebis gamo saubroben. enis swored is Tavisebureba, rom igi Tavis

    Tavze TviTon zrunavs, aravin uwyis. amitomac aris ena ase gasaocari da

    noyieri saidumlo, _ rameTu is, vinc saubrobs mxolod imitom, rom

  • 6

     

    isaubros, swored is warmoTqvams diad da originalur WeSmaritebebs.

    magram Tu vinme raRac gansazRvrulze moindomebs saubars, maSin celqi

    ena mas sasacilo da abdaubda rames aTqmevinebs~ (Novalis 1981, 672). `monologis~ dasawyisSive novalisi cdilobs gamoyos enis WeSmariti maxasiaTeblebi da Camoacilos mas enisaTvis ganmanaTleblobis

    mier dadgenili da reglamentirebuli sakomunikacio, sagnis aRmniSvneli

    da azris gamomxatveli meoradi funqciebi1, rasac novalisi

    `monologSi~ `sagnebis gamo~ ("um der Dinge willen") saubarsa da `raime gansazRvrulze saubars uwodebs~ ("von etwas Bestimmten sprechen"). zemoT moxmobil enis daxasiaTebaSi mocemulia enis pirveladi, ufro maRali

    funqcia, kerZod, cnobierebis agebaSi enis monawileoba, rasac novalisi

    metaforulad enis mier `Tavis Tavze zrunvas~ ("um sich selbst bekümmert") uwodebs. aqedan gamomdinare, novalisisaTvis ena aris ara mxolod raime `gansazRvrulze saubari~, rodesac xdeba enis rogorc

    niSanTa sistemis gamoyeneba saganTa markirebisa da sakomunikacio aqtis

    ganxorcielebisaTvis, aramed ena upirveles yovlisa aris `Tavis Tavze

    zrunva~, anu subieqtis nebelobisadmi ar daqvemdebareba, rac qmnis

    swored subieqtis cnobierebaSi saganTa warmoqnis winapirobas, anu

    humboldtis enaze rom vTqvaT, xdeba enis mier `samyaros gardaqmna gonis

    sakuTrebad~ ("Umschaffen der Welt in das Eigentum des Geistes"). swored am `Tavis Tavze zrunvaSi~ ikveTeba enis energeistuli buneba, rac

    novalisis Tanaxmad upirvelesyovlisa vlindeba `saubarSi~ ("Gespräch"). ra Tqma unda, am SemTxvevaSi saubari ar gulisxmobs Cveulebriv sakomunikacio aqts, rodesac enas eniWeba informaciis gamtaris funqcia,

    aramed novalisisaTvis WeSmariti saubari es igive `sityvaTTamaSia~ ("Wortspiel"), romelSic aisaxeba swored Tavad `saganTa gasaocari urTierTTamaSi~ ("spiegelt sich […] das seltsame Verhältnisspiel der Dinge"). aq novalisis mier metaforulad miniSnebulia swored enis warmomqmnel

    funqciaze, anu aq ena moazrebulia rogorc warmoqmna ("Erzeugung"), ("Erzeugtes"). amitomacaa, rom ena rogorc saubari, anu sityvaTTamaSi Tavisi arsiT Tavisufalia ("frei"), riTac `monologSi~ miniSnebulia, rom ena sinamdvilis sagnebis an saazrovno nakadebis mxolod bgeriTi asaxva,

    an gamoxatva ki ar aris, da aqedan gamomdinare, enis arseboba sagnebsa an

                                                                1  i. kantmac Tavis `anTropologiaSi~ enis cnebis ganmanaTlebluri definicia gaiziara: `saerTod, yvela saxis ena azris aRniSvnaa. azris aRniSvnis saSualeba-

    Tagan yvelaze saukeTeso ki azris enis saSualebiT, gagebinebis am brwyinvale

    saSualebiT, aRniSvnaa~ (Kant 2000, 93). amgvarad, kantTanac enis mTavari funqciebi dayvanilia aRmniSvnel da sakomunikacio funqciebze.

  • 7

     

    azrovnebaze ki ar aris damokidebuli, aramed ena swored Tavisi

    `Tavisufali sityvaTTamaSiTa da moZraobebiT~ ("in ihren freien Bewegungen") Tavad aris subieqtis cnobierebaSi sagnebisa da saazrovno erTeulebis warmoqmnis winapiroba. am SemTxvevaSi novalisiseuli saubari unda gaviazroT rogorc eniT gansazRvruli saazrovno procesi,

    romelic `mdumare mdgomareobaSic mimdinareobs~ (v. fon humboldti).

    amgvarad, novalisis `monologSi~ intencionalizebulia Teza, rom ena

    rogorc warmoqmna (energeia energeia), ena rogorc energeistuli fenomeni upirveles yovlisa vlindeba saubarSi, xolo `monologSi~ saubari gulisxmobs swored saazrovno nakadebis danawevrebasa da Semecnebis procesis agebas (novalisis terminologiiT "Zerlegen" da "Bildungtrieb"). am TvalsazrisiT sainteresoa, rom v. fon humboldti Tavis pirvel enis filosofiur TxzulebaSi `azrovneba da metyveleba~ _ "Denken und Sprechen" (Humboldt 2000, 5-7), romelic aseve fragments warmoadgens, da romelic, daaxloebiT, imave periodSi Seiqmna rogorc novalisis

    `monologi~, enis energeistuli bunebis gadmosacemad iyenebs sityvas

    metyveleba (Sprechen), rac Sinaarsobrivad uaxlovdeba novalisiseul saubars (Gespräch). humboldts, ra Tqma unda, SeeZlo saTaurSive gamoetana sityva ena (Sprache), magram igi Segnebulad iyenebs sityvas metyveleba (Sprechen), riTac mis mier miniSnebulia enis energeistul bunebaze: am SemTxvevaSi humboldtTanac metyveleba gulisxmobs ara marto sakomunikacio aqts, aramed pirvel rigSi saazrovno nakadebis

    danawevrebis aqtsac, anu aq ena rogorc metyveleba vlindeba azrovnebis SesaZleblobis winapirobad.

    novalisis mier `monologSi~ enis rogorc saubaris, xolo saubaris rogorc sityvaTTamaSis gageba Tavis TavSi moicavs enisa da azrovnebis urTierTmimarTebisa da triadis SigniT (adamiani-ena-

    sinamdvile) enis funqciis gansazRvris sakiTxs, rac, Tavis mxriv,

    ukavSirdeba adamianis rogorc enobrivi arsebis sakiTxs.

    `monologSi~ adamiani warmoCenilia swored rogorc enobrivi

    arseba: novalisis Tanaxmad ena adamianis arss srulad moicavs, igi ar

    egzistirebs adamianis arsis miRma da piruku. ena da adamiani qmnian

    dialeqtikur mTlianobas da urTierTgamomdinareoben1. am TvalsazrisiT

    novalisi `monologSi~ svams kiTxvas:

                                                                1 msgavs Tvalsazriss aviTarebs m. haidegeri: `Tavad Cven Tqmadobas (Sage) mivekuTvnebiT~ ("wir […] selbst in die Sage gehören") (Heidegger 1986, 265). anu amiT miniSnebulia, rom adamianis yofiereba, misi cnobiereba eniTaa moculi, rom

  • 8

     

    `magram, Tuki davuSvebT imas, rom me Cemdauneburad mainc raime unda vTqva da Tqmisadmi Cemi es enobrivi moTxovnileba CemSi enis intu-

    itiuri moqmedebis niSania?~ (Novalis 1981, 672). amgvarad, novalisis Tanaxmad, adamianis arsSi Cadebulia enobrivi moTxovnileba ("Sprachtrieb"), anu enobrivi unari ("Sprachvermögen"), sametyvelo unari. Sesabamisad, adamianis enobrivi arsidan gamomdinare, mis mier warmoebuli

    saazrovno procesi (refleqsia) enobrivad determinirebuli procesia da

    igi mxolod enobrivad Tu iqneba ganpirobebuli. swored am garemoebaze

    miuTiTebs novalisi sxva fragmentSi:

    `erTmaneTze mimarTuli da erTdroulad warmarTuli metyveleba da azrovneba (qmediTi Wvreta) axdens saswauls _ warmoqmnis substancias

    (cecxls), romelic metyvelebasa da azrovnebas harmoniulad warmarTavs

    da maT Soris harmonias afuZnebs~ (Novalis 1983, 443). es `substancia~, anu metaforulad `cecxli~, ki aris enobrivad determinirebuli

    refleqsiis procesis Sedegad sinamdvilis saganTmimarTebebze subieqtis

    cnobierebaSi warmoqmnili warmodgena (Vorstellung). aqedan gamomdinare, novalisis Tanaxmad, ena warmoCndeba im sulier Zalad, romelic

    sinamdvilesa da adamians Sorisaa `Casmuli~, romlis safuZvelzec

    subieqti axdens sinamdvilisagan distancirebas, moiazrebs Tavis Tavs

    rogorc sakuTari Tavis, ise sinamdvilis mimarT da romlis safuZvelze subieqti sinamdvilis saganTmimarTebebs afuZnebs cnobierebaSi.1 literatura Di Cesare 1995 – Di Cesare, Donatella: Anmerkungen zu Novalis’ “Monolog” (S. 149-168), in: Athenäum, Jahrbuch für Romantik 5, Padeborn. Heidegger 1986 – Heidegger, Martin: Unterwegs zur Sprache, 8 Aufl., Neske, Pfulingen. Humboldt 2000 – Humboldt, Wilhelm von: Schriften zur Sprache; hrsg. von Michael Bohler, Reclam, Stuttgart.

                                                                                                                                                           adamiani enobrivi arsebaa: `Cven upirveles yovlisa enaSi da enasTan varT~ ("So sind wir denn allem zuvor in der Sprache und bei der Sprache" (Heidegger, 1986, 241). 1 enisa da azrovnebis sinTezze novalisi aseve sxva fragmentSic mianiSnebs: `yo-vel qmedebas (aq novalisi pirvel rigSi gulisxmobs azrovnebas, refleqsiis process - k. b.) Tan axlavs sityvebi, anda mas SeiZleba Tan axldes sityvebi,

    iseve rogorc warmodgenas `me~-s Sesaxeb ("Alle Tätigkeiten werden von Worten, oder können von Worten begleitet werden - wie alle Vorstellungen vom Ich") (Novalis 1983, 345).

  • 9

     

    Kant 2000 – Kant, Immanuel: Anthropologie in Pragmatischer Hinsicht; hrsg. von Reinhardt Brandt, Felix Meiner Verlag, Hamburg. Novalis 1981 – Novalis: Schriften. Die Werke Friedrich von Hardenbergs; hrsg. von Paul Klukhohn und Richard Samuel, 3. Aufl., Stuttgart, Bd II. Novalis 1983 – Novalis: Schriften, Bd III. Konstantine Bregadze

    Novalis’ Fragment "The Monologue"

    Summary

    This original fragment of the German Romantic poet and philosopher Novalis (Friedrich von Hardenberg, 1772-1801), composed in approximately 1798 and called by the Italian Humboltologist D. di Cesare the manifesto of language philosophy of Romanticism, sums up Novalis’ perception of language philosophy, once again revealing the energeistic nature of language. This small fragment renders in nuce the key points of language philosophy and Novalis’ interpretation of these points, which he had previously offered in various philosophical fragments (e.g. "Fichte-Studien", "Logologische Fragmente", "Das Allgemeine Bruillon", "Fragmente und Studien", "Vermischte Fragmente", etc.). In particular, Novalis’ "Monologue" implicitly covers the following issues of language philosophy: ontology of language, interrelationship between language and intellect, human as a language being, the triad – human-language-reality.

  • 10

     

    enaTmecnierebis sakiTxebi _ II, 2008

    levan dalaqiSvili

    ena _ filosofiuri kvlevis sagani

    dasavlur kulturul-istoriul arealSi enis raobiT ukve platoni interesdeba. dialog `kratilosSi~ igi dasvams sityvisa da

    misiT aRniSnuli sagnis urTierTmimarTebis sakiTxs, roca ikiTxavs:

    gamoxatavs da avlens sityva misi aRsaniSni sagnis arsebas Tu kavSiri

    maTs Soris pirobiTia, konvencionaluria; sityvas ar evaleba misiT

    aRniSnuli sagnis arsebis gagebisken ubiZgebdes gonebas?

    A platoni dialogis dasawyisSi pirveli daSvebis sasargeblo argu-

    mentebs eZebs; cdilobs daasabuTos, rom saxeli SeTanxmebis safuZvelze

    sagans `mikruli~ bgeraTkompleqsi ki ara, sagnis bunebisadmi

    Taviseburad Sesabami ram aris. am azriT laparakobs igi `saxelTa

    sisworeze~ da Tvlis, rom es movlena erTnairad axasiaTebs rogorc

    berZnul, ise barbarosTa enebsac (platoni 1953, 383)∗. cota ufro

    detalurad ganvixiloT, rogor Sesabamisobazea aq laparaki, ras niSnavs

    `saxelTa siswore.~

    zogadad rom iTqvas, aq igulisxmeba saxelis saganTan raime wesiT

    dakavSireba ise, rom saxeli rogorc bgeraTmimdevroba oden xmasaviT ar

    miebmodes sagans. ase, magaliTad: mefis saxeli raimenairad unda

    gulisxmobdes meufebisTvis niSandobliv rasme. aseTad dialogSi

    miCneulia saxeli heqtori, radgan ’êôùñ�`mpyrobels~ niSnavs, pyroba ki mefobis Sesaferia (platoni 1953, 393). radgan heqtorSi mefuri

    Tvisebaa Cadebuli (mpyrobloba), mefis heqtorad wodeba gamarTlebulia.

    aseTia saxelTa sisworis erTi saxe Tu tipi.

    sxva wesiT ukavSirdeba â grafemis saxeli `beta~ bgeras, romelsac grafikuli niSani â gadmoscems: aq saxelSi aRsaniSni bgera xmianobs _ b; da ara aqvs mniSvneloba, Tu saxels raime bgera miemateba an moakldeba;

    mTavaria man sagnis buneba gadmosces. Û, ô, á-s mimateba ar uSlis xels saxel `beta~-s b bgeris bunebis gamoxatvaSi, radgan bgera b daculia,

    Senaxulia saxelSi. aseTia saxelisa da sagnis kavSiris `mowesrigebis~

    tipi amjerad. platonis TqmiT: mTavaria xeluxlebi darCes sagnis arseba

    saxelSi gamoxatuli (platoni 1953, 393).

    `kratilosSi~ saxelTa sxva tipis sisworesac ganixilavs platoni.

    igi Tvlis, rom `è¦ bgera yovelnairi moZraobis gamomxatveli saSualebaa

                                                                ∗ gverdi, aq da yvelgan qvemoT, miTiTebulia saerTaSoriso paginaciiT.

  • 11

     

    (ÒèÙ×äoä) da saxelmdebic mravaljer xmarobs mas am mizniT. magaliTad: sityvebSi `èåßä (dineba) da `èo» (mimdinare) igi axdens siswrafis imitacias am bgeris meSveobiT (platoni 1953, 426). gamodis, rom `è¦ bgera moZraobis gamosaxatad vargisi Taviseburebis gamo sxva bgerebze

    metad gamosadegi yofila im zmnaTa bgeriT SemadgenlobaSi, romlebic

    intensiur moZraobas aRniSnaven. `kratilosSi~ amgvaradvea daxasiaTe-

    buli da klasificirebuli berZnuli anbanis sxva bgerebic. am daxa-

    siaTebebs aq ar Sevexebi, vityvi mxolod, rom mtkicebaTa erTi rigis

    mixedviT, `kratilosSi~ gatarebulia azri: saxelebi saganTa arsebas

    gamoxataven.

    magram imave dialogSi platoni sapirispiro Tvalsazrissac sinjavs da arsebobis safuZvels uZebnis mas, roca ase alaparakebs sokrates: Tu

    saxelebi saganTa arsebas gvamcnoben, pirvel saxelmdebs TviT es sagnebi

    unda scodnoda imisTvis, raTa marTebulad daerqmia maTTvis saxelebi.

    magram romeli saxelebis mixedviT Seiswavla da gamoikvlia man es

    sagnebi, Tu saxeli jer arafers erqva? amitom saeWvoa siswore im

    azrisa, romlis mixedviTac sagnis Seswavla mxolod misi saxelis

    SecnobiT aris SesaZlebeli.

    platoni daaskvnis: `Tu yovelive es sworia, Cans, sagnebi SeiZleba Seswavlil iqnen saxelTa gareSe~ (platoni 1953, 438). `kratilosis~

    Semajamebel nawilSi naTqvamia: saxeli sagans SeTanxmebis safuZvelzec

    SeiZleba daukavSirdes da msgavsebis gamoc. es imas niSnavs, rom

    dialogSi Tanabaruflebianadaa miCneuli saxeldebis konvenciurobisa da

    `mimsgavsebiTi~ anu `saxelTa sisworis~ Teoriebi; oRond es aris:

    platoni erTgan aTqmevinebs sokrates: mirCevnia, saxelebi rac SeiZleba

    metad hgvandnen sagnebs, magram Zalian rom ar mivendoT msgavsebis

    macdur princips, gviwevs am dasanani xerxiTac (anu konvenciuriT –

    l. d.) sargeblobao (platoni 1953, 435).

    dialog `kratilosis~ analizidan ise Cans, rom platoni masSi or

    urTierTsapirispiro Tvalsazriss TanabarmarTebulad Tvlis, rac

    azrovnebis Cveuli wesis mixedviT, misi `lingvisturi Teoriis~ naklad

    CaiTvleba. amave wesiT, dialogis naklad unda CaiTvalos xumrobani,

    romelTac platoni uxvad CaurTavs masSi. erTgan sokrate ase eubneba

    Tanamosaubres: `rTul kiTxvebs misvam, hiponikes Zev. am RmerTebis

    saxelebi seriozuladac SeiZleba ikvlio da gasarTobadac. Tu serio-

    zuli kvleva gainteresebs, sxvebs daekiTxe, xolo saxumaro pasuxs mec

    gagcem, radgan xumrobis moyvareni arian Tavad RmerTebic~ (platoni

    1953, 406).

  • 12

     

    RmerTebisas verafers vityvi, magram platonis rangis moazrovneni

    xumrobiT naTqvamSic bevrs gveubnebian iseTs, rac fiqris Zlier

    impulsebs iZleva da siaxlis aRmoCenisken gvibiZgebs. sityva Ïã×Þ¡×-s namdvilad araseriozulad misaReb analizSi platoni wers: » ãšä Ùÿè êoý ¤ã× ÞÛ¦ „¢äêoò çoèÛ¡× ìסäÛê×ß » Ïã×Þ¡×... (platoni 1953, 437); rac ase iTargmneba: `es, TiTqos, RmerTis gverdiT moarulis winsvlasa hgavs~.

    anu Ïã×Þ¡× aris: "êoý ÿã× ÞÛ¦ ߢäêoò çoèÛ¡×." Ïã×Þ¡×-s amgvarad `wakiTxvis~ fantastikuroba savsebiT cxadia; Ïã×Þ¡× ucodinrobas, gaunaTleblobas niSnavs. platoni aq ironianarev xumrobas gvTavazobs, lamazs, daxvewils, rogorc sCvevia. magram ase

    gaxumrebis saSualebas mas "Ïã×Þ¡× "-s bgeriTi qsovili, misi erTgvari daSladoba aZlevs _ `hama Teo...~ _ rac berZnulis Taviseburebaa da sxva

    enebSi ar meordeba: uvicoba germanulad da inglisurad, magaliTad _ Unwissenheit da ignorance _ berZnulis msgavsad arc JRers da arc daiSleba. platoni berZnulis SesaZleblobaTa farglebSi moqmedebs,

    akeTebs imas, ris gasaqansac es ena aZlevs. TviTon misi individualuri

    wvlili am saqmeSi is aris, rom enis SesaZleblobebs ufro Rrmad

    xedavs, vidre vinme sxva.

    ena goniTi Semoqmedebis gasaqans Semowers. platoni SesaniSnavad

    grZnobs amas, Tumca `kratilosSi~ sagangebod amis Sesaxeb arafers

    ambobs. rogorc genialuri SemoqmedisaTvis, misTvis berZnulis bgeriTi

    faqtura, sintaqsur-semantikuri arsenali pragmatulad umniSvnelovanesi,

    Seucvleli monacemia. platoni cxovrobs berZnul enaSi, rogorc am

    monacemTa erTobliobaSi. Tavisi dialogebis Sinaarss is berZnulad da

    berZnulidan `qsovs.~ misTvis savsebiT cxadia sakuTari SemoqmedebiTi

    yofis urRvevi kavSiri berZnulTan. platonis nawerebSi Semxvedria

    amgvari metyveli fraza: `helen men esti kai heleniZei~ _ `is xom

    berZenia da berZnulad laparakobs~. `heleniZei~ mesame piris formaa

    `heleniZein~ infinitividan, rac qarTulad `berZnulad laparakad~

    iTargmneba, magram `heleniZeis~ monoleqsemuri lakonizmi ufro

    energiulad aCens `berZnul metyvelebas~, rogorc yofnis unikalur

    saxeTagans.

    erTgvari xedviT _ romelsac lingvistikaSi obieqtis pragmatul

    aspeqtSi ganxilva hqvia _ ena Cveni sulieri cxovrebis Taviseburi

    masala, gasaqani da iaraRia da platonma SesaniSnavad icis es. dasavlur

    kulturul sivrceze antikuri saberZneTis didi xnis `ukve aRar

    arsebobis~ Semdeg, enis fenomenis Rrmad anTropologiur bunebas

    akvirdeba da naTlad xedavs vilhelm fon humboldti. misi enaTmecnie-

    ruli kvlevebis Sedegia daskvna: `ena Sinagani yofis organo da TviT es

  • 13

     

    yofaa~ (humboldti 1984, 47). humboldtsve ekuTvnis araCveulebriv mdidar lingvistur codnas damyarebuli aseTi debulebani enis arsebis

    Sesaxeb: Tavisi JReradobis keTilxmovnebiT ena harmoniulad,

    damamSvideblad da amamaRleblad moqmedebs grZnobasa da azrovnebaze.

    enis WeSmarit Rirsebas Seadgens sxvadasxva gziT gansakuTrebuli

    mimarTuleba da ganwyoba SesZinos azrovnebas da grZnobebs; es unari

    gansazRvravs mis zemoqmedebas goniTs ganviTarebaze (humboldti 1984,

    58). `adamiani... ise cxovrobs sagnebTan, rogorc maT ena moitans masTan...…yoveli ena masze molaparake xalxis irgvliv Semowers wres,

    romlidanac adamians mxolod imdenad ZaluZs gamosvla, ramdenadac

    maSinve sxva enis wreSi Seabijebs~ (humboldti 1984, 80).

    humboldtis mier lingvisturad safuZvelgamagrebul enis amgvar

    xedvas meoce saukunis germanuli filosofia erTgulobs, romlis

    uTvalsaCinoesi warmomadgenlebi arian hans georg gadameri da martin

    haidegeri. is, Tu rogor afasebs gadameri enis mniSvnelobas filoso-

    fiuri azris ganviTarebaSi, misi Semdegi gamonaTqvamebidan irkveva:

    `berZenTa Tanadrouloba Cveni saukunisadmi, upirveles yovlisa, imiTaa

    gamowveuli, rom sityva da cneba maTTan jerac urTierTSi gadaedineba~...

    berZnebTan gvaqvs: `azrovnebis siaxlove samyaros enobrivi cdis

    mTlianobasTan~. gadameris azriT, ena da cneba imdenad mWidrodaa gada-

    naskvuli erTmaneTs, rom daSveba, TiTqos cnebebi SesaZlebelia

    `movixmaroT,~ an gancxadeba: `me am sagans ase da amgvarad varqmev

    saxels~ filosofosobis TviT qsovilis rRvevis tolfasia (gadameri 1991, 25). yovelive zemoTqmulis safuZvelze gadameri aseT sagulisxmo mosazrebas gamoTqvams: `ena sul ufro metad inacvlebs Tanamedrove

    filosofiis centrSi~ (gadameri 1991, 26).

    aranakleb radikaluria filosofiis enasTan Sewnulobis mtkicebisas

    martin haidegeri, rasac misi Semdegi gamonaTqvami mowmobs: "...gleichwohl ist es am Ende das Geschäft der Philosophie, die Kraft der elementarsten Worte, in denen sich das Dasein ausspricht, davor zu bewahren, daß sie durch den gemeinen Verstand zur Unverständlichkeit nivelliert werden, die ihrerseits als Quelle für Scheinprobleme fungiert"           (haidegeri 1927, 220). haidegeri aq Semdegs ambobs: `... Tumca sabolood filosofiis saqmea, Zala uelementarulesi sityvebisa, romlebSic

    munyofiereba Tavs gamoTqvams, daicvas Cveulebrivi gansjis mier

    gaugebarze dayvaniT nivelirebisagan, rac Tavis mxriv, moCvenebiT

    problemaTa warmoSobis saTavea~.

    mniSvnelovania enis problema sicocxlis filosofiisa da fenome-nologiisTvisac. fridrix nicSe wers: `yvela indur, berZnul, germanul

    filosofiaTa saocari ojaxuri urTierTmsgavseba sakmaod advilad

  • 14

     

    asaxsnelia. sadac enaTa naTesaoba gvaqvs, iq ver gaveqceviT imas, rom

    gramatikis filosofiis saerToobis gamo _ imis gamo rom, rogorc me

    gamegeba, aracnobier vemorCilebiT erTnair gramatikul funqciebs _

    filosofiuri sistemebi imTaviTve ar iyon ganwirulni erTgvarovani

    ganviTarebisaTvis; ar gadiodnen msgavs rigebs: TiTqos gza sxva SesaZlo

    msoflxedvaTaken moWrili iyos. uralur-alTauri lingvisturi jgufis

    filosofosebi (romelTac `subieqtis~ cneba sustad aqvT ganviTarebuli)

    sxvagvarad aRiqvamen `samyaros~ da sxva bilikebze Semogvxvdebian, vidre

    indoevropelni an muslimni~... (nicSe 1903, 31-32).

    Eedmund huserlis nawerebSic moiZebneba problemebi da maTi imgvari

    xedva, Zalian rom hgavs humboldtis naazrevs. huserli aRniSnavs:

    `uaRresad rTuli problemebi iwyeba fenomenebidan, romlebic

    `aRniSvnisa~ da `mniSvnelobis~ rubrikebs ganekuTvneba. ramdenadac

    nebismieri mecniereba Tavis Teoriul Sinaarseul aRvsebaSi, yvelafer

    imaSi, rac masSi `moZRvrebas~ (Teorema, dasabuTeba, Teoria) Seadgens,

    specialur `logikur~ mediumSi obieqtivirdeba _ gamosaxvis mediumSi,

    filosofosisa da fsiqologisTvis, romlebic zogadlogikuri momen-

    tebiT interesdebian, gamoxatvisa da mniSvnelobis problemebi uaxloesia

    da iginivea pirveli, romlebic saerTod, rogorc ki seriozulad vcdi-

    lobT TviT maTs arsebamde mivideT, fenomenologiur-arsebiTi kvleva-

    Ziebisken gvibiZgeben~ (huserli 1999, 270). cota qvemoT, `ideebis~ imave, 124-e paragrafSi vkiTxulobT: `amasTan dakavSirebuli struqturebis

    sruli naTelyofa seriozul sirTuleebs gviCens. ukve imis aRiareba,

    rom gaxmianebul sityvaTa grZnobadi fenisgan abstrahirebis Semdeg,

    saxeze marTlac rCeba kidev erTi amgvari fena... da maS, nebismier

    SemTxvevaSi _ TviT ragind gaugebari, carieli, wmindad verbaluri

    azrovnebis drosac _ gamomsaxveli moniSvnisa da gamosaxulis qveda fena,

    _ ukve es aris arc Tu iolad sawvdomi da miT ufro Znelia yvela am

    fenis arsebiTi urTierTkavSirebis gaazreba. xatovan gamoTqmas fenisa

    sruli ndobiT ar unda movekidoT; gamoxatavs araa zemodan wacxebuli

    laqi da araa gadacmuli kaba; esaa _ goniTi formireba, romelic qveda

    intenciur fenaSi axal intenciur funqciebs asrulebs da Tavisze

    gamoscdis mis korelatur intenciur funqciebs~ (huserli 1999, 271). sakiTxis aq warmodgenili erTob arasruli da saxeldaxelo

    ganxilva gvaZlevs imis Tqmis uflebas, rom dasavlur kulturul-

    istoriul sivrceSi enis arsis filosofiuri kvleva mudmivi procesia.

    evropuli filosofiisa da enaTmecnierebis yvelaze gavleniani

    warmomadgenelni arsebiTad Tanaxmani arian erT sakiTxSi: ena adamianis

    sulieri cxovrebis is organonia, romelic mimarTulebas, xasiaTsa da

  • 15

     

    Sinaarss sZens TviT am cxovrebas. Tu amgvar xedvas gaviziarebT, enaTa

    kvlevisa da swavlebis saqme axlebur filosofiur, aseve kulturul-

    anTropologiur datvirTvas SeiZens; rac, Tavis mxriv, ufro

    sainteresos gaxdis garjas humanitarul mecnierebaTa sxvadasxva dargSi.

    literatura

    gadameri 1991 _ Гадамер Г. Г., Философские основания XX века, Актуальность прекрасного, «Искусство», Москва. nicSe 1903 _ Фридрих Ницше, По ту сторону добра и зла, Москва. platoni 1953 _ Plato, Cratylus, Plato with an English translation VI, by H. N. Fowler of western reserve University, Cambridge, Massachusetts Harvard University press London William Heinemann Ltd MCMLIII. humboldti 1984 _ Вильгельм фон Гумбольдт, О различии строения человеческих языков и его влиянии на духовное развитие человечества, Избранные труды по языкознанию, Прогресс, Москва. huserli 1999 _ Эдмунд Гуссерль, Идеи к чистой феноменологии и феноменологической философии, книга I, Общее введение в чистую феноменологию, Дом интеллектуальной книги, Москва. haidegeri 1927 _ Martin Heidegger, Sein und Zeit. Levan Dalakishvili

    Language - an Object of Philosophic Research

    Summary

    The article deals with the problem of the understanding of the essence of language in Western culture beginning from Cratylos by Plato to E. Husserl and M. Heidegger. The conclusion is drawn that language appears as a phenomenon giving the direction and meaning to man’s inner life.

  • 16

     

    enaTmecnierebis sakiTxebi _ II, 2008

    vladimer lekiaSvili

    subieqtis varaudis aRmweri frazebis formaluri

    analizis fsevdoproblemebi

    `aseT SemTxvevebSi subieqtisTvis varaudis (rwmenis) miwerisa da

    interpretaciis Cveuli meTodebi udides sirTuleebs ukavSirdeba,

    SesaZloa aseTi mcdeloba saerTodac warumatebeli iyos~ (Kripke 1979). kripkes es dramatuli gancxadeba exeba ybadaRebul `paderevskis~ msgavs

    magaliTebs (`piteri Tvlis, rom paderevskis aqvs musikaluri talanti~,

    `piteri ar Tvlis, rom paderevskis aqvs musikaluri talanti~, e. i.

    aris raRac, rac piters erTdroulad sjera da ar sjera da es maSin,

    roca, pirobis Tanaxmad, piteri Seracxadi da racionaluria. am

    yvelafris mizezi ki isaa, rom piters pirvel da meore wanamZRvrebSi

    naxsenebi `paderevskebi~ sxvadasxva adamianebi hgonia). situacia arc ise

    dramatulia, rogorc erTi SexedviT Cans (mavans marTlac SeiZleba

    SemaSfoTeblad moeCvenos is garemoeba, rom kripke Tavisi `semantikiT~

    da virtualur samyaroTa uzadod koordinirebuli legioniT aseTi

    magaliTebis interpretaciisTvis sasowarkveTili eZebs axal meTodebs),

    mis ukidures garTulebas ki swored e. w. enis filosofosTa dauRalav

    mecadineobas unda vumadlodeT.

    yvelaferi ki imiT daiwyo, rom fregem Tavis statiaSi "Über Sinn und Bedeutung" (Frege 1892) erTmaneTisgan gamijna enobriv obieqtTa mniSvneloba da `azri~ da subieqtis varaudis an rwmenis aRmwer rTul

    winadadebebSi daqvemdebarebuli winadadebis Canacvleba sxva winadadebiT

    mxolod im SemTxvevaSi miiCnia dasaSvebad (mTeli winadadebis

    WeSmarituli mniSvnelobis SenarCunebis pirobiT), Tuki am or urTierT-

    monacvle winadadebas saerTo eqneboda ara mxolod referenciuli

    mniSvneloba, aramed `azric~ (Tanamedrove gamokvlevebSi xSirad iyeneben

    amerikuli komiqsis siuJets: `luisi Tvlis, rom supermens SeuZlia

    frena~, `luisi Tvlis, rom kent klarks SeuZlia frena~: orivegan

    daqvemdebarebuli winadadebebi SeiZleba CaiTvalos WeSmaritad, mTliani

    frazebidan ki pirveli WeSmaritia, meore _ mcdari. anu gamodis, rom

    mniSvnelobiT identuri damokidebuli winadadebebis urTierTCanacvleba

    subieqtis varaudis aRmwer frazebSi yovelTvis araa dasaSvebi, ramac

    enis filosofosebs didi Tavsatexi gauCina).

    fregeseuli interpretacia bevrisTvis misaRebi aRmoCnda,

    bevrisTvis ki _ sruliad miuRebeli da misi naSromis gamosvlis Semdeg

  • 17

     

    sxvadasxva mimarTulebis filosofosebi (fregeistebi, neoraselistebi,

    antineoraselistebi, neofregeistebi da a. S.) saukuneze metia SesaSuri

    gulmodginebiT da warmatebiTac eZeben kontrmagaliTebs TavianTi

    kolegebis koncefciebisa Tu interpretaciebisTvis. Cven ar SevudgebiT am

    Teoriebis detalur ganxilvas, radgan wminda lingvisturi Tval-

    sazrisiT es mxolod imdenadaa saintereso, ramdenadac saxaliso. prob-

    lema marTlac arsebobs da is ukavSirdeba ara erTi romelime skolis an

    mimarTulebis mier enobrivi faqtebis aradamakmayofilebel axsnas, aramed

    im midgomas, romelic saerToa enis filosofosTa yvela am mimarTulebis

    warmomadgenlebisTvis. vgulisxmobT enobrivi obieqtebis, rogorc maTgan

    damoukidebel referentebTan dakavSirebuli niSnebis interpretacias.

    am koncefciis farglebSi nebismieri enobrivi niSnisTvis konteqsti

    axdens ukve arsebuli mniSvnelobebidan romelimes aqtualizacias da

    sruliad ugulebelyofilia is garemoeba, rom es mniSvnelobebic, Tavis

    mxriv, sxva konteqstebis mier formirdeba da saboloo jamSi, xdeba

    mniSvnelobis ara aqtualizacia, aramed Seqmna. es Tviseba axasiaTebs

    mxolod bunebriv enebs da sruliad ucxoa formaluri enebisTvis. amis

    gaucnobierebloba ki safuZvels aZlevs enis filosofoss alalad

    imsjelos bunebriv enaTa `arasrulyofilebaze~ da `srulyofilebasTan

    miaxloebul~ formalur enebze. ucnauria koreferenciulobis cnebis

    gamoyeneba garkveul konteqstebSi erTeulTa urTierTCanacvlebis

    SeuZleblobis saCveneblad da Semdgom imaze Tavis mtvreva, Tu ratom

    xdeba ase. koreferenciulobis miCneva urTierTCanacvlebadobis sakmaris

    safuZvlad `Cveulebriv~ konteqstebSi dauSvelebelia misi

    intuiciurobis gamo. saboloo jamSi, frazebi `uiverlis avtori~ da

    `skoti~ mxolod imitom iTvleba koreferentulad, rom WeSmaritia

    `skoti aris uiverlis avtoris~ msgavsi gamonaTqvamebi. miTiuri

    referentebis gansazRvris mcdeloba nebismieri enis filosofoss aqcevs

    sakuTari intuiciis mZevlad, da Tu raoden fantasturi formebi

    SeiZleba miiRos am intuiciam, amas mogvianebiTac SevexebiT.

    bunebrivenobrivi `paradoqsuli frazis~ interpretaciis mcdeloba

    sxva araferia, Tu ara formalur enaze Camoyalibebuli paradoqsis

    wakiTxva bunebriv enaze da Semdgom am, bunebrivi enisTvis mainc ucxo

    problemis gadaWra formaluri gziT. enobrivi frazebisa da maT

    SemadgenelTa polisemiuroba da implicituri presupozicia problema-

    turs xdis paradoqsuli frazebis TviT `paradoqsulobas~. magaliTad,

    kretelis mier naTqvami frazis `yvela kreteli matyuaraa~ bunebrivi

    interpretaciisas `yvela~-dan bunebrivadve gamoiricxeba frazis mTqmeli.

    bunebrivi ena gaurbis paradoqsebs da frazebis avtoreferencias. amis

  • 18

     

    saSualebas mas enobriv erTeulTaA aramyari da mudmivi Camoyalibebis

    procesSi myofi `referentebi~ aZlevs. `yvela~ SeiZleba niSnavdes

    `uklebliv yvelas~ da metaforul an hiperbolur `yvelas~. enobriv

    erTeulTa e. w. koreferenciulobaze dafuZnebuli Tavsatexebic srulia-

    dac ar unda iyos Tavsatexi, Tuki gavacnobierebT koreferentulobis

    pirobiTobas: `luisi Tvlis, rom supermens SeuZlia frena~; `luisi

    Tvlis, rom klark kents ar SeuZlia frena~; *`luisi Tvlis, rom

    supermens ar SeuZlia frena~. (`supermeni~ da `klark kenti~ koreferen-

    ciuli erTeulebia, da Sesabamisad, unda SeiZlebodes maTi urTierT-

    Canacvleba). am ori sityvis koreferenciuloba ar aris absoluturi

    WeSmariteba. msjelobis avtorisTvis es asea, luisisTvis _ ara.

    fsiqiatri ki albaT ityoda, rom klark kents pirovnebis gaoreba sWirs,

    gaorebuli ki ors ufro udris, vidre erTs. msgavs SemTxvevebSi

    yovelTvis aRiniSneba, rom subieqti (aq _ luisi) racionaluri da

    Seracxadia, man ubralod ar icis igiveobis faqtis Sesaxeb, magram isic

    xom aSkaraa, rom logikur gamomdinareobebSi faqtis ucodinrobiT

    miRebuli daskvna, am faqtis mcodnis TvalsazrisiT, swored araracio-

    nalurobaze daiyvaneba (miT umetes, Tu faqtis mcodnisTvis es faqti

    absoluturi WeSmaritebaa).

    subieqtis (anu imis, visac miewereba esa Tu is varaudi) Tvalsaz-

    risis xazgasasmelad keneT teilors (Taylor 2002) filosofosebisTvis Cveuli gamomgoneblobiT Semoaqvs termini "in-the-head-co-referential". Tu Tanmimdevrulebi viqnebiT, msgavsi magaliTebis ganxilvisas koreferenciis

    yovel xsenebas unda davurToT aseTi atributi (in-the-head) am `head~-is patronis aucilebeli miTiTebiT: sxvisi varaudis aRmweri, subieqti,

    romelsac es varaudi miewereba, filosofosi, romelic am Tavsatexis

    amoxsnas cdilobs da a. S. oRond problema amiT ar gadawydeba: Tuki

    bunebrivenobrivi frazebisgan formaluri logikis wesebiT daskvnis

    miRebas movindomebT, es daskvna erTze metic iqneba da winaaRmde-

    gobrivic, koreferenciuli erTeulebis urTierTCanacvleba ki xSirad

    ara mxolod subieqtis varaudis farglebSi moqceul damokidebul

    winadadebebSia dauSvebeli, aramed uamrav sxva konteqstSic aseTi

    Canacvleba imTaviTve Seicavs winaaRmdegobrivi Sedegis miRebis safrTxes.

    Tuki mavani Seecdeba iseTi Teoriis Seqmnas, romelic axsnida am tipis

    frazebSi koreferenciuli sityvebis Canacvlebis SesaZleblobas

    sxvadasxva situaciur konteqstebSi, man isic unda gaiTvaliswinos, rom

    aseT situaciaTa raodenoba usasruloa, oponentTa fantazia da

    kontrmagaliTebis Ziebis azarti ki _ dauSreteli (aqve imasac vityviT,

    rom yoveli aseTi Teoria imdenad aSkarad atarebs axal-axali

  • 19

     

    SemTxvevebis kvaldakval Tanmimdevruli _ droiTi da ara logikuri

    TvalsazrisiT _ garTulebis Sedegad miRebuli koncefciebis daRs, rom

    maT mecnierulobaze laparaki uxerxulic kia). sailustraciod gamodgeba

    Tundac riCardis (Ricard 1990) mier SeTxzuli situacia, romelic warmatebiT ixsneba misive Teoriis farglebSi da saideris (Sider 1995) kontrmagaliTi _ TiTqmis deteqtiuri siuJetiT da mosulelo perso-

    naJebiT.

    msgavs enobriv TavsatexebTan dakavSirebiT meore problemac

    arsebobs, kerZod, enis filosofiis tradicia sakmaod ucnaurad aRiqvams

    erTi SexedviT sruliad naTel bunebrivenobriv frazebs. vgulisxmobT

    subieqtis varaudis an rwmenis aRmweri winadadebebis de re da de dicto interpretaciebs. pirvel SemTxvevaSi dasaSvebad miiCneva koreferentuli

    obieqtebis urTierTCanacvleba, meoreSi _ ara. saqme iqamde mivida, rom am

    tipis nebismieri fraza orazrovnad aRiqmeba: "Ralph believes that someone is spy". – 1) Ralph believes that there are spies; 2) Someone is such that Ralph believes that he is a spy  (McKay, Nelson 2006) (igulisxmeba ralfis eWvi erT konkretul adamianTan dakavSirebiT). an: "George IV believed that the person who wrote Waverly was famous.” "1) George IV believed that some person wrote Waverly, at most one person wrote Waverly, and every person who wrote Waverly is famous; 2) Some person wrote Waverly, at most one person wrote Waverly, and every person who wrote Waverly is such that George IV believed that he was famous (McKay, Nelson 2006-a). (am margalitebis avtors imis Tqma surs, rom pirveli interpretaciiT

    jorj IV-m SeiZleba arc icodes, rom uiverlis avtori skotia da is

    TiTqosda ambobs: `vinc ar unda iyos uiverlis avtori, cnobili vinme

    iqnebao~, meore interpretaciiT ki mefe kargadaa informirebuli).

    ralfis magaliTis `orazrovneba~ aSkarad yuriT moTreulia, meore

    magaliTis pirvel da meore `interpretaciebze~ ki mxolod erTis Tqma

    SeiZleba: msgavsi konstruqciebis danergvas erTs da mxolod erT

    adamians unda vumadlodeT da visac ar unda gaekeTebina es, ser valter

    skotze aranakleb cnobili adamiani iqneboda _ mokled, bertran raseli.

    erTi eg aris, raseli, bevri Tavisi sulieri memkvidrisa Tu oponen-

    tisgan gansxvavebiT (enis filosofiis sferoSi), Tavadac SesaniSnavad

    acnobierebda Tavisi aRniSvnis Teoriis metismet spekulatiurobas da

    cnobil statias "On Denoting" (Russell 1973) Semdegi fraziT amTavrebs: `mkiTxvels mxolod imas vTxovdi, nu ganewyoba am Tvalsazrisis

    winaaRmdeg _ rac ar unda didi iyos aseTi cduneba misi ukiduresi

    sirTulidan gamomdinare _ iqamde mainc, vidre Tavad ar Seecdeba

    denotaciis sakuTari Teoriis Seqmnas. aseTi mcdeloba, vfiqrob,

  • 20

     

    daarwmunebs, rom, rogoric ar unda iyos swori Teoria, is ar iqneba

    iseTi martivi, rogorc winaswar SeiZleba gvevarauda.~

    situacia aSkarad kuriozulia: erTi mxriv, enis folosofia Zalze

    xSirad bunebriv enaze (anu Tavisi kvlevis obieqtze) adekvaturad ver

    ayalibebs saTqmels, meore mxriv ki, misi msjelobebis jaWvSi erTi

    rgoli mainc missave bunebrivenobriv intuicias (!) da enobrivi niSnebis

    referenciasTan dakavSirebul banalur miTebs efuZneba. mTavari problema

    ki, anu subieqtis varaudis (da msgavsi mimarTebebis) aRmweri frazebis

    interpretaciis irgvliv gamarTuli saukunovani debatebi CvenTvis

    Zneladasaxsneli garemoebidan gamomdinareobs: ramdenadac advilad axer-

    xebs enis filosofia msjelobis subieqtTa Tvalsazrisis relativacias,

    imdenadve ucxoa misTvis msjelobis avtorTa Tvalsazrisis pirobiTobis

    gacnobiereba da misgan distancireba.

    literatura Frege 1892 _ Frege G. ,"Über Sinn und Bedeutung", in Zeitschrift für Philosophie und philosophische Kritik, 1892, 100: 25-50. Kripke 1979 _ Kripke S., "A puzzle about belief" in A. Margalit (ed.). Meaning and Use (Dordrecht: Reidel, 1979), 268. McKay, Nelson 2006 _ McKay Th. and Nelson M., The De Re/De Dicto Distinction, Supplement to "Propositional Attitude Reports", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2006 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL = . McKay, Nelson 2006-a _ McKay Th. and Nelson M., Definite Descriptions, Supplement to "Propositional Attitude Reports", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2006 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL = . Ricard 1990 _ Richard M., Propositional Attitudes. New York: Cambridge University Press. Russell 1973 _ Russell B., "On Denoting," in Essays in Analysis, London: Allen and Unwin, 1973, 103-119. Sider 1995 _ Sider Th., "Three Problems for Richard’s Theory of Belief Ascription", Canadian Journal of Philosophy 25 (1995): 487-514. Taylor 2002 _ Taylor K. A., "De re and de dicto: against the converntional wisdom", Philosophycal Perspectives, 16, Language and Mind, 2002

  • 21

     

    Vladimir Lekiashvili Pseudo Problems of Formal Analysis of the Propositional Attitude Reports

    Summary

    Methodological grounds conducing to the variety of the puzzles concerning

    propositional attitude reports is the main topic of the paper. We suppose that unconcern for the complete relativization of the notion of co-reference might be one of the reasons that have made many language philosophers puzzle over the topics that otherwise would produce no perplexity for formal analysis of the phrases of this type.

  • 22

     

    enaTmecnierebis sakiTxebi _ II, 2008

    irine meliqiSvili

    `Tavisuflebis~ cnebis etimologiuri diapazoni. socialuridan individualuramde1

    diaqroniuli semantikuri tipologiis erT-erTi amocanaa sityvaTa

    mniSvnelobebis cvalebadobis tendenciebis gamovlena, _ gansazRvra imisa,

    Tu ra Sinagan siRrmiseul semantikas atarebs esa Tu is sityva

    sxvadasxva epoqaSi da sxvadasxva kulturul wreSi _ da miRebuli

    Sedegebis Sedarebis safuZvelze ganviTarebis zogadi tendenciebis

    dadgena.Aamgvari kvleva SeiZleba ganxorcieldes erTi mniSvnelobis mqone

    sityvebis etimologiur agebulebaTa Sedarebis safuZvelze.

    erTi da imave ZiriTadi semantikis matarebeli sityvebis warmoeba

    xSirad sxvadasxva principebs efuZneba. rTuli sityvaTwarmoebiTi

    modelebis mqone sityvaTa etimologiuri analizi avlens sityvaT-

    warmoebis semantikur motivacias, anu saxeldebis momentSi Sesabamisi

    cnebis gaazrebis xasiaTs sxvadasxva enaSi, sxvadasxva epoqaSi da sxva-

    dasxva kulturul wreSi. es etimologiuri sxvaobebi asaxavs ama Tu im

    cnebis konceptualur sxvaobas adamianis cnobierebis ganviTarebis sxva-

    dasxva etapze. erTi mniSvnelobisa da gansxvavebuli warmoebis sityvaTa

    erTmaneTTan Sedareba warmodgenas gviqmnis kacobriobis cnobierebis

    evoluciis Sesaxeb. `Tavisuflebis“ cnebis aRmniSvnel sityvaTa etimo-

    logiebis Sedareba am cnebis ganviTarebis saintereso xazs avlens.

    indoevropul enebSi `Tavisufali adamianis~ aRmniSvneli sityvebis

    etimologiuri jgufebi ganxiluli aqvs e. benvenists (benvenisti 1970).

    am monacemebis da etimologiur leqsikonebSi warmodgenili faqtebis

    safuZvelze Cven berZnul-romaul, germanikul, slavur, qarTvelur

    cnebebs vertikalur RerZze ganvixilavT, rogorc urTierTmomdevno

    kulturuli epoqebis kuTvnilebebs.

                                                                1 wakiTxulia moxsenebad guram ramiSvilisadmi miZRvnil saiubileo sesiaze 2008 wlis 9 ivniss.

  • 23

     

    1. `Tavisuflebis~ aRmniSvneli sityvebi berZnul-laTinur enobriv

    wreSi

    indoevropul enebSi `Tavisuflebis~ cnebis aRmniSvnel sityvaTa

    ramdenime etimologiuri wre dasturdeba. erT etimologiur jgufs

    qmnian iseTi sityvebi, rogorebicaa laTinuri liber da berZnuli ̉ελεύθερος. es sityvebi momdinareoben saerTo-indoevropuli Ziridan *leudh‐ `amozrda, aRmoceneba~. ukve saerTo-indoevropulisTvis aris aRdgenili

    am Ziridan nawarmoebi formebi: *leudho-, leudhi- `mozardi Taoba, xalxi~ da *leudhero‐ `tomis wevri, Tavisufali~ (pokorni 1959, 684). `zrdis~ mniSvnelobiT es Ziri dadasturebulia indur-iranul enebSi: Zv. ind.

    rōdhati, av.  raodati `izrdeba~; goTurSi:  liudan `zrda~. `xalxis, modgmis~ mniSvnelobiT am Ziridan nawarmoebi sityvebi dadasturebulia baltur-

    slavur da germanikul enebSi: Zv. slav.  ljudje `xalxi~, rus.   Люди; latv. làudis, litv.  liádis `xalxi, tomi~,  Zv. zemo germ. Liut‐,  ang. saqs.  lēod‐ `xalxi~, saS. zemo germ.  liute `xalxi~, germ.  Leute; rogor unda gaviazroT semantikuri ganviTareba zmnuri Ziridan `zrda~ > `Tavisuflebis~

    aRmniSvnel sityvebamde? `zrdis~ mniSvnelobidan viTardeba erTis mxriv

    `gazrdilis, mozardis, bavSvis“ mniSvnelobebi: ix. laT. līberi-/līberōrum aseve `iersaxis, aRnagobis    (Gestalt)~ mniSvneloba: goT.    laudi  `iersaxe, Gestalt~, av. roadh‐ `aRnagoba, iersaxe~, xolo Semdeg `xalxis, modgmis mniSvneloba~ _ erTi Ziridan aRmocenebuli adamianebis erToblioba

    iZleva krebiT cnebas, rogoricaa `modgma, naTesaoba, xalxi~; germanuli

    Leute da rusuli люди  `erTi Ziridan amozrdili adamianebi~ arian. amgvarad warmoiqmneba socialuri Sinaarsis cneba *leudho- `xalxi~; xolo arsebiTi saxelisagan *leudho- `xalxi~ warmoiqmneba zedsarTavi*(e)leudhero-, romelic jer niSnavs `erTi eTnikuri Ziris kuT-vnilebas~ xolo Semdeg _ Tavisufali adamianis mdgomareobas; aseTebia:

    laT. liber berZn. ̉ελεύθερος, rus. людин `Tavisufali adamiani~, burgund. Leudis `Tavisufali kaci~ (fasmeri II, 545).Aamrigad, Tavisufalni arian isini, vinc erT modgmas, erT xalxs ekuTvnis, ramdenadac isini erTi

    Ziridan arian amozrdilni. Aamis sapirispirod, erTgvarovan eTnikur

    sociumSi araTavisufalia ucxo eTnikuri warmomavlobis piri (tyve >

    mona). socialuri erTobis safuZvelia saerTo biologiuri

    warmomavloba, xolo Tavisufalia is, vinc am biologiuri erTobis

    wevria. msgavs semantikur ganviTarebad SesaZlebelia miviCnioT germanuli

    Stamm da inglisuri stock `1. Rero; 2. gvari, modgma~; maT mcenareuli da eTnikuri mniSvneloba aqvT; amasTan, cxadia, rom `Reros~ mcenareuli mniSvneloba eTnikuri mniSvnelobisaTvis amosavalia: erTi gvarisani arian

    isini, vinc erTi Reros ganStoebebs warmoadgenen.

  • 24

     

    arsebiTad msgavsi sazrisi udevs safuZvlad `Tavisuflebis~

    aRmniSvnel Zvel sparsul sityvas: āzāta (ax. sp.  āzād) `memkvidreobiT na-kadSi naSobi~. keTili Sobis Sinaarss moicavs Zveli iranuli   ā-znā-ya-c `did saxlSi dabadebuli~ e. i. `keTilSobili~ (beili 1960; mogvyavs

    m. andronikaSvilis naSromis mixedviT: andronikaSvili 1960, 221;

    benvenisti 1974, 359). sparsulidan nasesxebi sityvebi aznaM da aznauri `warCinebulis, keTilSobilis, Tavisufalis~ mniSvnelobiT warmod-

    genilia Zvel qarTulSi (andronikaSvili 1966, 214-221).

    2. `Tavisuflebis~ aRmniSvneli sityvebi germanikul enobriv wreSi `Tavisuflebis~ aRmniSvnel sityvaTa meore etimologiuri wre

    warmodgenilia germanikul enebSi. aqac `Tavisuflebis~ cnebas socialuri

    safuZveli aqvs, oRond Tu pirvel SemTxvevaSi sociumi biologiuri

    erTobis safuZvelze ganisazRvreboda, aq socialuri erTobis mSvinvieri,

    fsiqikuri aspeqti gamodis win.

    germanuli frei, inglisuri free momdinareoben indoevropuli Ziridan *prāi-  `keTilganwyoba, mSvidobiani da xalisiani damokidebuleba, dacva~. Aam Ziridan nawarmoebi indoevropuli fuZeebia: *pri-to `sayvareli~, *prija `meuRle~, *prijo-tā `siyvaruli~ (pokorni 1959, 844). misi memkvidre formebi warmodgenilia berZnul, indur-iranul, slavur, germanikul,

    keltur enebSi. `Tavisufalis~ mniSvneloba am Ziridan nawarmoeb sityvebs

    germanikul enobriv wreSi ganuviTardaT: goT. freis, Zv. zemo germ. frī, angl. saqs. freō, frī, Zv. isl. frijāls `Tavisufali~.Ees mniSvneloba ganviTarda mniSvnelobidan: `sayvareli, saTno, moyvasi~: sanskr. priya-.Aav. frya-, `sayvareli, saTno~, aqedan: `meuRle~; amave rigis ganviTarebaa Zv. slav.

    prêyo  `keTilganwyobili, mzrunveli~; rus.  приятель; goT.   frijōns `naTesavi~, Zv. z. germ. friudal `sayvareli, sasiZo, meuRle~, Zv. isl. friδill `sayvareli~,  germ.   Freund  `amxanagi, megobari~,  Sved.  Frände  `naTesavi~.  sayvarelis, saTnos mniSvnelobidan germanikulma enebma ganaviTares

    naTesavisa da megobris, moyvasis Sinaarsi. mniSvnelobaTa diapazonisaTvis

    ix. goT. frijōn `siyvaruli (zmna)~, Zv. isl. friyā,  ang. saqs.  frōgan `siyvaruli, ganTavisufleba~, goT. freidjan  `dacva, zrunva~, ang. saqs.  friđjan  `dacva~, Zv. z. germ. fridu, germ.  Friede  `mSvidoba~, Zv. isl.  friđa `mSvidobis damyareba, Serigeba~.    am Ziridan ganviTarda socialuri samarTlebrivi cneba `Tavisufali~: `adamianebi, romlebic gviyvars da

    amitom vicavT, arian sakuTari modgmisani, moyvasni, amxanagebi~ _

    "Freunde", amdenad _ sociumis sruluflebiani wevrebi, ucxo araTavi-suflebis (tyveebis, damorCilebulebis) sapirispirod. erTi Ziridan

    momdinareoben sityvebi: frei `Tavisufali~, Freund `megobari~, Friede

  • 25

     

    `mSvidoba~, Freude `sixaruli~ (Herkunftswőrterbuch, 1988, 203). `Tavisuflebis~ cnebis ganviTarebis semantikuri gza ase gamoiyureba:

    sayvareli, saTno > moyvasi, naTesavi, megobari > Tavisufali. am

    konteqstSi sainteresoa qarTuli sityva moyvasi. `Tavisuflebis~ cnebis gamomxatvel am sityvaTa emociuri, afeqturi safuZveli TvalsaCinoa. A

    amrigad, am enobriv wreSic `Tavisufleba~ socialuri cnebaa

    (Tavisufalni arian sakuTari modgmisani, eseni arian saTnoni da

    dasacavebi), oRond amjerad sityvis etimologiuri safuZveli emociuri,

    fsiqikuri xasiaTisaa.

    3. `Tavisuflebis~ aRmniSvneli sityvebi slavur enobriv wreSi saintereso ganviTarebas gviCveneben slavuri enebi: Zv. slav. sveboda da am sityvis memkvidre formebi rusulSi, bulgarulSi, CexurSi, polo-

    nurSi…... isini momdinareoben saerTo-indoevropuli nacvalsaxeluri

    Ziridan: *seûe/sûe `свой,  sakuTari, TviT~; indoevropul donezeve rekonstruirdeba nawarmoebi forma *  sûe-bho   `Tavisi msgavsi, Tavisiani~ (pokorni 1949, 883; fasmeri 1971, 582-3).

    am formidan eTnikuri Sinaarsis sityvebi sxva indoevropul enebSic

    ganviTarda. ix. mag. goT. sibja, Zv. z. germ. sipp(e), germ. Suēbi, Zv. z. germ. Swāba, germ. Schwaben `Svabebi~. amrigad, slavuri свобода-c socialuri Sinaarsis cnebaa da gamoxatavs `Tavisians, sakuTari gvaris wevrs~. mas

    refleqsur-kuTvnilebiTi xasiaTi aqvs da emyareba nacvalsaxelur Zirs.

    Tavisufalia is, vinc Tavisiania. amave tipis warmoebad SeiZleba

    CaiTvalos TurqeTSi gadasaxlebul qarTvelTa TviTdasaxeleba

    `Cveneburebi~ (futkaraZe 1993, 9). es aris refleqsur-kuTvnilebiT

    nacvalsaxelze damyarebuli eTnikuri TviTdasaxelebis nimuSi. amrigad,

    `Tavisuflebis~ aRmniSvneli slavuri sityva nacvalsaxeluri socialuri

    terminidan momdinareobs. pirovneba Tavs sociumSi moiazrebs da sakuTar

    Tavze orientirebulad (свои  `Tavisianebi~) gansazRvravs Tavis eTnoso-cialur erTobas, xolo Semdeg, `Tavisuflad~ kvalificirdeba am

    `TavisianTa~ erTobis wevri.

    `Tavisuflebis~ aRmniSvneli ganxiluli terminebi eTnikur-

    socialuri xasiaTisaa. Tavisufalia is, vinc mocemul modgmas, gvars,

    xalxs ekuTvnis. cxadia, dRes yvela es sityva, etimologiis miuxedavad,

    ZiriTadad pirovnuli Tavisuflebis Sinaarsis matarebelia.

    Tumca yvela ganxilul enobriv wreSi `Tavisufleba~ socialuri

    terminia, sociumis ganmsazRvreli principi gansxvavebulia:

    a) berZnul-laTinur enobriv wreSi es aris biologiuri principi: ’ελθεύρος, liber; etimologiuri safuZvelia `zrdis~ semantika. 

  • 26

     

    b) germanikulSi es aris emociur-fsiqologiuri motivi: frei,  free; etimologiuri safuZvelia `saTno, sayvareli~.

    g) slavurSi - pirovnuleul-refleqsuri: свобода;  etimologiuri safuZvelia `Tavisiani~.

     4. `Tavisuflebis~ cneba qarTvelur enebSi

    qarTuli sityva Tavisufali ar Seicavs miTiTebas socialur mimarTebebze. es sityva ukve mTlianad pirovnuli Tavisuflebis

    Sinaarsis gamomxatvelia. Tavisufali aris sakuTari Tavis ufali, sakuTari Tavis mflobeli; sityva TviTorientirebulia. igi arc erTi

    zemoT ganxiluli azriT ar miemarTeba adamianTa naTesaur Tu sxvagvar

    socialur erTobas. Tavisufali flobs Tavis Tavs; mxolod negatiuri azriT gamomdinareobs misi etimologiuri Sinaarsidan mimarTeba sxvebTan. radgan igi sakuTari Tavis ufalia, amdenad igi sxvebisagan

    damoukidebelia, sxva ar batonobs masze. am azriT damoukidebloba

    `Tavisuflebis~ Sedegia. qarTuli sityvis pirveladi Sinaarsi pirovnuli

    xasiaTisaa, pozitiuri azriT es sityva mxolod sakuTari Tavis flobaze

    metyvelebs, igi ar gadis pirovnebis farglebidan.

    sayuradReboa, rom es sityva mravalmxriv gaazrebas eqvemdebareba.

    Tavisufali SesaZlebelia flobdes Tavs rogorc fizikur arsebas, magram aseve axorcielebdes emociur, moralur, goniT TviTkontrols,

    TviTflobas. sityva Tavisufali Zaldautaneblad moicavs adamianuri Tavisuflebis goeTeseul moazrebasac: Wer nicht sich selbst befielt, bleibt immer ein Knecht (Zahme Xenien) `vinc sakuTar Tavs TviT ar ubrZanebs, ymad darCeba mudam~.

    sityva Tavisufali dadasturebulia saxarebis uZveles qarTul TargmanebSi:

    in. 8.32 gulisxma-hyoT WeSmariteba da WeSmaritebaman gangaTavisuflnes

    Tqven.

    8.33 naTesavni abraamisni varT da arasada vis vhmoneT; viTar Sen ityÂ, viTarmed: Tavisufal iqmneT?

    8.36 ukueTu Zeman gangaTavisuflnes, WeSmaritad Tavisufal iyvneT.

    es sityva sakmaod xSirad gvxvdeba Zveli aRTqmis Targmanis

    teqstebSic. mag. mcxeTur xelnawerSi: gamoslv. 21. 5, 26, 27; I ezr. 1. 4,

    50, 53; II ezr. 11. 19, 36; fs. 87. 6; ier. 34. 41; iob. 39. 5; tob. 1. 14;

    gvxvdeba igi oSkis bibliaSic, parizis leqcionarSic, eqvTime

  • 27

     

    mTawmindliseul ioane oqropiris TxzulebaTa TargmanebSi da Zveli

    qarTuli enis bevr sxva ZeglSi. es aris Zveli qarTuli enis leqsikis

    myari, gavrcelebuli erTeuli, Cveulebrivi, yofiTi enis kuTvnileba.

    rogorc wesi, berZnulidan naTargmn teqstebSi igi berZnuli originalis

    ’ελεύθερος, ’ελεύθερια-s fardad aris warmodgenili. iSviaTad enacvleba mas nasesxebi sityva aznauri. igi gvxvdeba saxarebis uZveles TargmanebSi (TargmanebSi, romlebic warmodgenilia rogorc adiSis, ise jruWisa da

    parxlis xelnawerebSi), da amdenad, qarTuli dokumentirebuli leqsikis

    uZveles fenas ekuTvnis. Sesabamisad, sityvis warmoqmnis zeda droiTi

    zRvari pirveli qristianuli saukuneebia. qveda zRvris dokumenturi

    dadgena SeuZlebelia, radgan ufro adreuli werilobiTi Zeglebi ar

    arsebobs, xolo SesatyvisobaTa uqonlobis gamo mas qarTul-zanuri

    erTobis donemdec ver aviyvanT. megrulsa da svanurSi am cnebis

    aRsaniSnad qarTulidan nasesxebi sityva ixmareba.

    daismis kiTxva: qarTuli kompozituri warmoeba sakuTriv qarTul

    sityvaTSemoqmedebas warmoadgens Tu ucxo warmonaqmnis kalkirebis

    Sedegia? Cven vfiqrobT, rom qarTuli Tavisufali sakuTar warmoebas warmoadgens, radgan qarTulTan SexebaSi myof sxva enobriv wreebSi

    uzualur leqsikaSi amgvarad nawarmoeb sityvebs ver vxedavT. saxarebis

    berZnul teqtSi qarTuli Tavisufalis fardad sruliad sxvagvari etimologiis mqone ’ελεύθερος aris warmodgenili. sayuradReboa, rom rodesac Teologiuri literatura iTargmneboda qarTulad, romelSic

    adamianis Tavisuflebis, misi Tavisufali nebis Sesaxeb qristologiuri

    gansja iyo warmodgenili, mTargmnelebi ar iyenebdnen sityvas

    Tavisufali, romelic qarTuli enis bunebrivi, yoveldRiuri enis leqsikur erTeuls warmoadgenda, aramed qmnidnen Teologiur terminebs,

    rogoricaa TÂTmflobeli, TÂTmflobeloba, TÂTÃelmwife, TÂTÃelmwifeba. ase magaliTad:

    TÂTmflobelad daubadebies RmerTsa BbunebaM Cveni (ioane oqropiri Ath. 29. 92).  aramed raodenni umizezeben RmerTsa amisTÂs, romel kaci ara Seqmna borotTa armimTualvelad, aramed TÂTÃelmwifed (nemesios emeseli 159, 20; mogvyavs T. cqitiSvilis naSromis mixedviT: `nebis Tavisuflebis

    problema rusTavelis vefxistyaosanSi~, 2001, 85, 87).

    aSkaraa, rom etimologiur safuZvels qarTuli sityvisaTvis

    Tavisufali warmoadgens adamianis pirovnuli Tavisufleba da igi socialurad orientirebuli ar aris. amasTan, igi dadasturebulia

    pirvel qristianul saukuneebSi. arsebobda Tu ara es warmoeba Cvens

    welTaRricxvamde, amis Sesaxeb pasuxs ver gagvcemen verc werilobiTi

  • 28

     

    Zeglebi da verc SedarebiTi kvleva. magram aseTi daTariRebac kiTxvebis

    winaSe gvayenebs, radgan qarTuli Tavisufali warmoadgens uzualuri enis kuTvnilebad iseTi cnebis qcevas, romelic pirvel saukuneebSi

    mxolod filosofiuri gansjis sagani SeiZleboda yofiliyo. cnobilia, rom kacobriobis ganviTarebis procesSi pirovnuli Tavisuflebis cneba

    socialuri Tavisuflebis cnebidan viTardeba TandaTanobiT.

    Zvel berZnul enaSi iyo sityva ’αυτοκρατής  `TviTmflobi, TviTmpyrobeli, damoukidebeli~. magram es iyo kulturul-filosofiuri

    leqsikis kuTvnileba da Cveulebrivi, yofiTi azriT, `Tavisuflebis~

    aRsaniSnavad igi ar gamoiyeneboda. is iyo iseTi sityvebis atributi,

    rogorebicaa νους   `goneba~ (platonTan),  λόγος `sityva~ (plutarqesTan) da iZleoda mniSvnelobebs `Tavisufali goneba~, `Tavisufali sityva~, an

    gamoxatavda `TviTmpyrobels~ (βασιλεια  dvorecki 1958, 267). sayuradReboa, rom es sityva ar gvxvdeba septuagintaSi _ Zveli aRTqmis

    uZveles berZnul TargmanSi. aq gvxvdeba mxolod arsebiTi saxeli

    ’αυτοκράτωρ    `TviTmpyrobeli, sruli baton-patroni~ (Lust, Eunikel, Hauspie 1992, 71). amrigad, am sityvis mniSvneloba didad gansxvavdeba `Tavisuflebis~ cnebisagan. saerTod ar gvxvdeba es sityva axali aRTqmis

    berZnul teqstSi (es Cans axali aRTqmis berZnuli teqstis

    leqsikonidan: baueri 1971). amdenad berZnuli enis verc teqstur da

    verc zepir gavlenas qarTul enaze am sityvis warmoqmnisas ver

    vivaraudebT.

    svanursa da megrulSi am cnebis aRsaniSnavad qarTulidan nasesxebi

    sityvebi ixmareba. Tumca svanurSi es semantikuri sfero sakmaod

    diferencirebuli Cans _ ramdenime sityva asaxavs Tavisuflebis cnebis

    sxvadasxva aspeqts. oTar onianis cnobiT, Tavisufal aris `Tavisufali, gaxsnili, pirdapiri, gulwrfeli, laRi~; miCaSura `miseburi, Taviseburi > Seuvali, damoukidebeli, Tavisi sityvis patroni, pirovneba, romelic

    sxvis gavlenas ar eqvemdebareba da romlis gadarwmuneba Zalze Znelia~;

    Txume maxuSi _ `sakuTari Tavis ufrosi > Zlieri pirovneba, Zlieri meobis mqone, TviTmakontrolebeli, principuli, Sinagani simtkicis mqone,

    gavlenisaTvis Seuvali~. svanurSi `Tavisuflebis~ iseTsave gaazrebas da

    warmoebas vxedavT, rogoric qarTul sityvaSi aris warmodgenili. esec

    imas unda mowmobdes, rom qarTuli Tavisufali, iseve rogorc svanuri Txume mxuSi sakuTriv qarTveluri sityvaTSemoqmedebis Sedegs warmoadgens da ar aris kalkirebis Sedegi.

    Zvel qarTulSi aris iseTi kompozitebi, romlebic pirvel

    komponentad Seicaven elements Tavis-: TavismoTneM /Tavis moTnebaM, `Tavmomwone, Tavmomwoneba~; TavismoyuareM/ TavismoyvarebaM `Tavmoyvare,

  • 29

     

    Tavmoyvareoba~; Tavismyofeli `pativismcemeli~; Tavis-yofa `pativiscema, damorCileba~, Tumca gasaxazia, rom TÂT- nacvalsaxeluri elementiT nawarmoebi kompozitebi gacilebiT ufro bevria. berZnuli ’αυτο-s Semcveli kompozitebis gadmoqarTulebisas swored es TÂT- gamoiyeneba: TÂTmoqmedi `TviTongamkeTebeli~, TÂTmpyrobeli, TÂTmflobeli, TÂTÃelmwifeÁ; TÂTmcenareÁ `TavisTavad gaCenili~ TÂTmxilveli; TÂTnebaÁ `Tavneba, urCi~; TÂTrCulebaÁ; TÂTufali `kadnieri~; TÂTZrvadi `TviTmavali~; Tavis- da TÂT- komponentebs kompozitebSi sxvadasxva semantika SeaqvT. Tavis- aris obieqtis semantikis matarebeli "себя, sich, himself"  mniSvnelobis fardi; xolo TÂT- _ `TviTon, сам, selbst" sakuTari ZaliT moqmedis, refleqsuri agensis, aRmniSvneli. sityva Tavisufalis gverdiT ori axalwarmoebis arseboba: TÂTmflobeli, TÂTmflobeloba da TÂTÃelmwife, TÂTÃelmwifeba, gviCvenebs, rom Tavisufali sayoveldReo leqsikis kuTvnilebaa, misi etimologia xelSesaxebi, cnobieri aRaraa da

    rodesac konceptualurad gaazrebuli sakuTari Tavis mflobelobis

    gamoxatva xdeba saWiro, es axali warmoebebis meSveobiT xorcieldeba.

    sainteresoa, rom osurSi Tavisuflebis cnebis aRmniSvneli sityva

    iseve Cans nawarmoebi, rogorc qarTulSi. Aam cnebas aRniSnavs kompoziti

    særībar iranuli warmomavlobis azat-Tan erTad: særibar adæm/ azat adæm `Tavisufali xalxi~ (qarTul-osuri leqsikoni 1955;). v. abaevis

    etimologiur leqsikonSi am cnebis aRmniSvneli ramdenime forma aris

    warmodgenili: særībaræ, særībar/særebar `Tavisufali, Tavisufleba~. kompozitis Semadgeneli nawilebia sær `Tavi~ da bar `ufleba, neba, Zalaufleba~; ī/e SemaerTebeli xmovnebia. v. abaevi paralels avlebs qarTul warmoebasTan Tavisufali da yabardoul sityvasTan sħäxuit `Tavisufali~, sadac sħä aRniSvnavs `Tavs~, xolo xuit aris `uflebis mqone~.Aabaevi wers: `am kompozitebSi `Tavi~ gamodis ukuqceviT-

    kuTvnilebiTi nacvalsaxelis rolSi: `Tavisi, sakuTari~; sakuTari nebis

    mqone~. qarTulSi es gansakuTrebiT TvalsaCinoa: Tavi Tavisi (abaevi 1979, 84).Aamrigad, kavkasiaSi qarTulis msgavsi warmoeba gavrcelebuli

    Cans. CvenTvis kvlevis am etapze Znelia gadawyvetiT imis Tqma, qarTulis

    gavleniT aris Camoyalibebuli osuri da yabardouli kompozitebi, Tu

    damoukidebel warmoebebTan gvaqvs saqme, Tumca is, rom `Tavi~ am enebSi

    ar aris ukuqceviTi nacvalsaxeli saerTod da sxva kavkasiur enebSi am

    funqciiT yovelTvis ar vxvdebiT kompozits, aramed xSirad `uflebis,

    nebis~ aRmniSvnel sityvas, mainc pirveli SesaZleblobisaken gvibiZgebs.

    Sdr. CeCnuri bak ̉o `ufleba, Tavisufleba~. sakiTxi kavkasiur enebSi Semdgom kvlevas saWiroebs.

  • 30

     

    SemdgomSi ganzraxuli gvaqvs `Tavisuflebis~ cnebis etimologiuri

    gaazrebis Seswavla sxva enobriv wreebSic. sayuradReboa Tavisufali

    adamianis aRmniSvneli anatoliuri sityvebi: xeTuri arawanni, `Tavisufali (adamiani)~, likiuri arawa `Tavisufali (gadasaxadebisagan)~ romelTac, rogorc Cans, sameurneo gaazreba udevs safuZvlad. T.

    gamyreliZe da v. ivanovi am sityvas akavSireben indoevropul *aru-sTan: laT. aruum, `mindori~, berZn. άρουρα `saxnavi miwa~ da Tavisufali adamianis aRmniSvneli leqsema `Tavisufali miwaTmoqmedis~ mniSvnelo-

    bidan gamohyavT (gamyreliZe, ivanovi 1984, 477). Eekonomikuri warmomav-

    lobis terminad miiCnevs xeTur sityvas gr. giorgaZec. Tavisufals

    xeTebi uwodebdnen adamians, romelic Tavisufali iyo iZulebiTi

    Sromisagan _ Cveulebriv igulisxmeboda saxelmwifo an sataZro begara

    (giorgaZe 1974, 299-308; 1999, 93-95; 96-105).

    5. `Tavisuflebis~ cneba socialuridan individualuramde amrigad, cneba `Tavisufalis~ aRmniSvneli warmoebebi sxvadasxva

    droiT sibrtyeTa kuTvnilebad warmogvidgeba; isini vertikalur RerZze

    SeiZleba ganvalagoT. ganxilulTagan pirveli samis etimologia `Tavis-

    uflebis~ socialur gaazrebaze migviTiTebs. socialuri motivireba jer

    aris biologiuri _ emyareba `zrdis~ koncepts: berZnul-romauli epoqa;

    Semdeg mSvinvier-fsiqikuri _ emyareba `keTilganwyobis~ cnebas:

    germanikuli enobrivi wre; Semdeg refleqsur-kuTvnileiTi _ emyareba

    `sakuTaris, Tavisianis~ Sinaarss _ slavuri enobrivi wre; Zvel

    qarTulSi warmodgenilia am cnebis individualuri, sruliad

    arasocialuri motivireba.

    `Tavisuflebis~ cnebis individualuri gaazreba dokumenturad

    dasturdeba ukve pirvel qristianul saukuneebSi. es ki Tavisuflebis

    individualuri cnebis CamoyalibebisaTvis Zalian adreuli periodia.

    kacobriobis ganviTarebaSi individualuri Tavisuflebis koncepti

    yvelaze adre X saukuneSi Cndeba.

    Tanamedrove gaazrebis Tanaxmad, `Tavisuflebis~ idea sami

    nawilisagan Sedgeba:

    1. erovnuli Tavisufleba _ erovnuli TviTgansazRvra, Tavisufleba ucxo erovnebis kontrolisagan.

    2. politikuri Tavisufleba _ Tavisufali arCevnis ufleba; vfiqrobT, arsebiTad individualuri Tavisuflebis ideidan

    gamomdinareobs.

    3. individualuri Tavisufleba _ pirovnuli Tavisuflebis kompleqsuri cneba, sxvaobs epoqebSi.

  • 31

     

    moazrovneebi, romlebmac specialuri Sromebi miuZRvnes

    Tavisuflebis ideas, miuTiTeben, rom individualuri Tavisuflebis idea

    gvian Cndeba kacobriobaSi. sainteresoa, rom egviptur enaSi

    `Tavisuflebis~ aRmniSvneli sityvac ki ar arsebobda. Cinur filoso-

    fiaSi, magaliTad, konfucisTan, gvaqvs `wesrigis~ idea, magram ara gvaqvs

    `Tavisuflebis~ idea. Tanamedrove mkvlevrebi weren, rom Sua azias

    dRemde ara aqvs individualuri da politikuri Tavisuflebis cneba.

    aseve moaruli azria, rom ruseTs XIX saukunemde, da SeiZleba iTqvas,

    dRemde ar ganuviTarebia politikuri da individualuri Tavisuflebis

    mkafio ideebi. individualuri Tavisuflebis idea sakmaod adre yalibdeba

    inglisSi. sayuradReboa inglisuri gamonaTqvami: `qari da wvima SeiZleba

    Sevides Raribi ingliselis ojaxSi, magram mefe mTeli Tavisi

    didebulebiT _ ara~. individualuri Tavisuflebis idea evropul kaco-

    briobaSi X, XI saukuneebidan Cndeba. manamde yoveli adamianis

    Rirebuleba socialurad iyo determinirebuli, iqneboda es erovnuli Tu

    wodebriv-profesionaluri sociumi.

    amdenad, saqarTveloSi sakmaod Tavisebur viTarebasTan gvaqvs saqme:

    Tavisuflebis aRmniSvneli sityva etimologiurad mTlianad

    individualurad aris orientirebuli; amasTan, pirveli saukuneebi

    uaRresad adreuli epoqaa individualuri Tavisuflebis ideis aRmocene-

    bisaTvis. TviT Tavisuflebis aRmniSvneli sityvis etomologiuri struq-

    tura farTo gaazrebis saSualebas iZleva: Tavisufali sakuTari Tavis flobas SesaZlebelia gulisxmobdes fizikuri sxeulis doneze

    (pirovneba ar aris yma an mona), an axorcielebdes fsiqikur TviTflobas,

    TviTkontrols rogorc azrovnebis, ise grZnobisa da nebis doneebze. mas

    SeuZlia daitios `Tavisuflebis~ rogorc arqauli gaazrebebi, ise

    Tanamedrove da, albaT, aseve momavalSi warmoqmnili gagebebic. indivi-

    dualuri Tavisuflebis ideis aseTi naadrevi wamomoSoba qarTul enobriv

    sinamdvileSi, vfiqrobT, Cvens winaSe ayenebs kiTxvebs eTnofsiqologiuri

    da sazogadoebrivi struqturis sferoebidan, romelTa gaazrebac

    erovnuli da sazogadoebrivi kvlevis TvalsazrisiT sainteresoa;

    radganac, rogorc humboldtma Tqva: `ena aris eris sulis produqti da

    eris sulis Semecneba SesaZlebelia enaTa agebulebis safuZvelze~.

    literatura

    abaevi 1979 _ Абаев В. А., Этимологический словарь осетинского языка, III, Ленинград.

  • 32

     

    andronikaSvili 1966 _ m. andronikaSvili, narkvevebi iranul-qarTuli enobrivi urTierTobidan, Tbilisi. baueri 1971 _ Bauer W., Griechisch-Deutsches Wőrterbuch zu den Schriften des Neuen Testaments, Berlin. benvenisti 1974 _ Бенвенист Э., Словарь индоевропейских социальных терминов, Общая лингвистика, Москва. gamyreliZe, ivanovi 1984 _ Гамкрелидзе Т. В., Иванов В. В., Индо-европейский язык и индоевропейцы, II, Тбилиси. germanuli enis etimologiuri leqsikoni, 1959 _ Das Herkunftswőrtebuch, Etymologie der Deutschen Sprache, Mannheim. giorgaZe 1974 _ Die Begriffe “Freie” und “Unfreie” bei den Hethitern, Acta Antiqua Academiae Scientiarum Hungaricae, XXII, F. 1-4 Budapest. giorgaZe 1999 – gr. giorgaZe, xeTologiuri da qarTvelologiuri Ziebani, Tbilisi.

    dvorecki 1958 _ Дворецкий, Древнегреческо-русский словарь И. Х., I, Москва. lusti, eunikeli, hauspi 1992 _ Lust J., Eunikel E., Hauspie K., A Greek-English Lexicon of the Septuagint, Stuttgart 1992. fasmeri 1967 _ Фасмер М., Этимологический словарь русского языка, II, Москва. fasmeri 1971 _ Фасмер М., Этимологический словарь русского языка, III, Москва. futkaraZe 1993 _ S. futkaraZe, Cveneburebis qarTuli, baTumi. friski 1960 _ Frisk H., Griechisches Etymologisches Wőrterbuch, Heidelberg. Staineri 1894 _ Steiner R., Philosiphie der Freiheit, Berlin. cqitiSvili 2001 _ T. cqitiSvili, nebis Tavisuflebis problema SoTa rusTavelis `vefxistyaosanSi~, Zveli qarTuli enis kaTedris Sromebi,

    30, Tbilisi.

    Irine Melikischwili

    Über den etymologischen Umfang des Begriffes der "Freiheit" Vom Sozialen zum Individuellen

    Zusammenfassung

    Worte, die den Begriff der "Freiheit" bezeichnen, besitzen verschiedene Etymologien in verschiedenen Sprachen. Durch die Betrachtung dieser Bezeichnungen ergibt sich ein Bild interessanter inhaltlicher Entwicklung. Es ist zu verfolgen, wie der Begriff, der früher einen sozialen Charakter trug, allmählich

  • 33

     

    eine persönliche, individuelle Qualität annimmt. Es werden vier verschiedene semantische Wege der Bildung der Worte für die Bezeichnung des Begriffes der "freiheit" betrachtet. 1. Das Lateinische liber und das Griechische eleutheros (frei) stammen von der indogemanischen Wurzel xleudh- "emporwachsen, hochkommen".Von der Bedeutung des Wachstums entwickelt sich die Bedeutung des Emporgewachsenen, der Gestalt (got. laudi "Gestalt"), dann die Bedeutung "die Leute, das Volk" - "Emporgewachsene aus einer Wurzel" und dann die Bedeutung des „freien Menschen“, das ist der, der zu dem Volke gehört, da er aus der selben Stamm emporgewachsen ist. Also von der Verbalwurzel xleudh´- „wachsen“ entwickelt sich das Attribut x(e)leudhero-, der den Status des freien Menschen bezeichnet. 2. Eine andere etymologische Reihe bilden die Bezeichnungen der "Freiheit" im germanischen Sprachkreis: im Deutschen frei, im Englischen free. Diesen Wörtern liegt auch sozialer, kollektiver Sinn zugrunde, obwohl von mehr seelischer Qualität. Sie stammen vom indogermanischen xprāi- "gernhaben, schonen; friedlich-frohe Gesinnung"; mit Ableitungen: xpri-to, "geliebt", xprijo, prija "Gattin", xprijotā "Liebe". Die Nachkommen dieser Wurzel sind belegt im Griechischen, in indoiranischen, slavischen, germanischen und keltischen Sprachen. Die Bedeutung „frei“ ist im germanischen Sprachraum entwickelt: got. frijōn, ahd. frï , ags. frēo, frī, aisl. frijāls "frei", ursprünglich "zu den Lieben gehörig": die Personen, die man liebt, und daher schützt, sind die eigenen Sippen- und Stammesgenossen, die "Freunde", sie allein stehen frei, d.h. vollberechtigt in der Gemeinschaft im Gegensatz zu den fremdbürtigen Unfreien (Unterworfenen, Kriegsgefangenen). Frei und Freund haben gemeinsame Herkunft aus got. frijon "lieben", Freund – alte Bedeutung "Blutsverwandter, Stammesgenosse", dann "persönlich Vertrauter, Kamerad". Auch im Indischen und Slavischen sind solche Bedeutungen entwickelt, wie priyā "Geliebte, Gattin" und aksl. prijatel "Freund, Geliebter". Die gefühllsmäßige, affektive Herkunft dieser Reihe von Wörtern ist leicht erkennbar. Also, auch in diesem Sprachkreis hat die Bezeichnung der Freiheit den sozialen Sinn, aber mehr vom seelischen Charakter. 3. Eine andere Entwicklung zeigen die slavische Sprachen: Aksl. svoboda "Freiheit" stammt von idg. xseųe/sųe "eigen, selbst", die abgeleitete Form xseųe/sue „zum eigenen Volk gehörig“. In einigen indogermanischen Sprachen sind von dieser Form die Worte für Sippenzugehörigkeit entwickelt: z.B. got. sibja , ahd. sipp(e) "Sippe, Gesamtheit der eigenen Leute"; germ Suēbu, ahd. Swāba "Schwaben". Das slavische Wort für "frei" hat auch den sozialen Sinn der Sippenangehörigkeit; dieses Mal gründet sich die Bildung auf dem Possessivpronomen und die persönliche Beziehung rückt etwas mehr in den Vordergrund. 4. In georgischer Sprache ist der Begriff der "Freiheit" durch das Wort tavisupali bezeichnet. Es ist zusammengesetzt aus den Wörtern tavi "Selbst" und

  • 34

     

    upali "Herr". Es entsteht die Bedeutung "Herr von sich selbst, der Selbstbeherrscher". Das Wort enthält keinen Hinweis auf die soziale Zugehörigkeit. Tavisupali ist der Herr von sich selbst und folglich kein Untertan. Er ist unabhängig, hat keinen anderen Herren (upali) als sich selbst (tavi). Dieses Wort ist belegt in den ältesten georgischen Übersetzungen des neuen Testaments, aus den ersten christlichen Jahrhunderten (IV-V Jh). Da entsprechen dem eleutheros, eleutheria des griechischen Originals immer diese Worte tavisupali "frei", tavisupleba "Freiheit". Dies ist belegt auch in den altgeorgischen Übersetzungen des Alten Testaments, z.B. im Deuteronomium 15, 12 u.a. Volglich, die Etymologien von den Worten eleutheros, frei, svoboda, tavisupali stellen die Stufen der Entwicklung des Begriffes der "Freiheit" dar: I. Frei sind die Menschen, die aus einer Wurzel emporgewachsen, in einem

    Erbstrom geboren sind (liber, eleutheros, āzāt). Der Begriff ist begründet auf den Ideen des "Wachstums, des im Erbstromgeborenseins".

    II. Frei sind die Menschen, die in einer Sippe in seelischer Zuneigung vereint sind (frei, free)

    III. Frei sind die Menschen, die zu unserer Sippe, Gemeinschaft gehören, die Unsrigen (svoboda).

    IV. Frei ist ein Mensch, der sich selbst beherrscht, der Herr von seinem Selbst ist. Erste drei Bildungen sind sozial-, die vierte aber individuell orientiert.

     

  • 35

     

    enaTmecnierebis sakiTxebi _ II, 2008

    Teo CxeiZe

    `avesta~ _ sufizmis erT-erTi wyaro sufizmis erT-erT ZiriTad wyaros warmoadgens Zveli iranuli religia _ mazdeanoba, romlis kavSiri sufi poetebis SemoqmedebasTan

    SesaniSnavad daasabuTa cnobilma iranelma mkvlevarma mohamed mo’inma.1

    misi azriT, sufi poetebTan arsebuli `ideogramebi~ da `Sifrebi~ aris

    maTTvis mazdeizmis reminiscencia, nostalgia Zveli iranuli Tavisufali

    religiisa, romelsac axSobda oficialuri religiis kanoni. mo’inis,

    bouzanis,2 diuSen-gilmenis3 da sxvaTa naSromebidan irkveva, rom sufi

    poetebisTvis damaxasiaTebel simboloTagan gansakuTrebiT mniSvnelovania

    _ mogvebis Rvino, kaTxa, samikitno, venaxi.

    simboloebs mniSvnelovani adgili uWiravs `avestaSi~ (Zveli

    iranelebis saRvTo wignSi). goeTem, pirvelma evropelTagan, aRniSna, rom

    iranelebi ar arian cecxlTayvaniscemlebi, rom isini adideben uzenaes

    RmerTs, xolo cecxli, sinaTle maTTvis aris `RmerTis taxti~,

    RmerTTan uSualo kavSirSi myofi ram da amitom misi simbolo4

    zoroastris religiaSi. zoroastrul dualistur religiaSi keTili

    sulis mier Seqmnil samyaros aqvs ori saxeoba _ materialuri da

    sulieri, abstraqtuli. maT Soris arsebobs Tanafardoba da kavSiri.

    zoroastrTan miwier samyaroSi eqvsi elementia: cecxli, wyali, miwa,

    haeri, mcenare, cxoveli. keTil sulier samyaroSi maT Seefardeba

    WeSmariteba, keTili fiqrebi, mmarTveloba (xelmwifoba), morCileba,

    janmrTeloba, sicocxlis maradiuloba. SeiZleba vifiqroT, rom eseni

    abstraqtuli cnebebia, magram am uZveles sulier samyaroSi es cnebebi ar

    aris abstraqtuli, isini Seesabameba moqmed Zalas da personifi-

    cirebulia. isini arian RmerTis mier Seqmnili da mas emsaxurebian da exmarebian miwieri problemebis mogvarebaSi. eqvsive warmoadgens

    kacobriobis moralur Tvisebas. es ormxrivi aspeqti CvenTvis

    (evropelebisTvis) sakmaod Zneli gasagebia. Cven aRviqvamT WeSmaritebas,

    siwmindes (e. i. sulier Tvisebas) rogorc kacis Sinagans, romelic

    gareT vlindeba. xolo zaraTuStras moZRvrebaSi igi aris garegani Zala,

                                                                1 M. Moïn, Mazdayasnā va ta’thir-i ān der adabiygāt-i Pārsi.Tehran, 1948. 2 A. Bausani, Persia religiosa, 1959. 3 I. Duchesne-Guillemin, La religion de L’Iran ancien, 1962. 4  citirebulia naSromidan H. Lommel, Symbolik der Elemente in der zoroastrischen Religion, 1959.

  • 36

     

    romelic mas marTavs da amoqmedebs. CvenTvis is aris subieqturi,

    maTTvis obieqturi da viTarca sulieri _ adamianze zemoT myofi. is

    aris moqmedi da amitom unda gavigoT rogorc cocxali, pirovnuli.

    gamoTqulia mosazreba, rom uzenaesi suli aris RmerTis gapirovnebuli

    atributi.1 amitom adamianisTvis is ar aris abstraqtuli, aramed esaa RmerTis mier boZebuli Zala, romelic emsaxureba adamians. amrigad, eqvsi

    miwieri elementis zemoT dganan sulieri elementebi, romlebic arian

    cocxalni da moqmedni.

    WeSmariteba gansazRvravs adamianis beds. keTili fiqrebi moicavs

    marTal azrebsa da grZnobebs. rac Seexeba Zalauflebas anu mmarTve-

    lobas, igi gulisxmobs samarTlianobis ganxorcielebas materialur

    samyaroSi. esaa Tanafardoba Zalauflebasa da mis ganxorcielebas Soris,

    rac erTgvarad asaxulia mis aRmniSvnel terminSi xšatra-vairya-, xšatra-s aqvs ori mniSvneloba: Zalaufleba da saxelmwifo. yovlismomcveli

    RmerTis Zalaufleba vrceldeba saxelmwifozec. es ori cneba vrceldeba

    mTel sazogadoebaze, mefidan dawyebuli, calkeuli ojaxiT

    damTavrebuli. amgvari mmarTveloba aris morCileba RmerTis winaSe. TviT

    mefec aris morCili RmerTisa da misi neba-survilis winaSe.

    Cveulebriv mmarTvelobasTan erTad ixsenieba `janmrTeloba~ da

    `ukvdaveba~. `janmrTeloba~ gagebulia rogorc RvTis wyaloba.

    `ukvdavebaSi~ igulisxmeba, rom adamianis sicocxle dausrulebelia,

    masac zeciur siZlieres aniWebs RmerTi da materialur samyaroSi

    sicocxlis dasrulebis Semdeg, igi grZeldeba zeciur samyaroSi.

    metad Taviseburia simboloebis cneba Zvel iranul filosofiaSi;

    mag., CvenTvis lomi aris vaJkacobis, gmirobis simbolo; arwivi _

    aRmafrenis, siswrafis, zoroastrTan Sebrunebuli viTarebaa:

    abstraqtuli cneba gamoxatavs materialurs.

    erTgvar xidad da metad mniSvnelovan movlenad Zvel iranul

    filosofiasa da sufizms Soris gvevlineba sohravardi, romelic

    gardaicvala 1191 w. man Seiswavla iranisa da saberZneTis memkvidreoba.

    misi moZRvreba dafuZvnebulia `aRmosavlur doqtrinaze~, e. i. iranul

    sibrZneze. metad originalurad aqvs mas axsnili sinaTlisa da sibnelis

    dapirispireba. erTia simbolo aucileblobis, meore _ SesaZleblobis.

    mravali zoroastruli termini gadmotanil iqna Semdgom xanaSi, mag.

    cnobili falauri formula pat nām i yazdān i rāyōmand i xv varrōmand  kalkirebulia cnobil muslimur formulaSi bismi’llāh.                                                             1 Lommel-is das. naSr. krebulSi Zarathustra, Darmstadt, 1970.

  • 37

     

    mecnierTa Soris kamaTis sagnad iqca anwār qāhira- `gamarjvebis varskvlavi~, zogierTis azriT, esaa mr. ricxvSi gadatanili atāši Bahrām mazdeanTaTvis metad principuli cecxli.

    sohravardi aseve Rrmad icnobda berZnul filosofias da Tavis

    SromaSi iyenebda mis debulebebs. amitom gamoTqmulia mosazreba, rom man

    moaxdina am ori filosofiis sinTezi da mis SromaSi inkorporirebulia

    berZnuli da iranuli elementebi. sohravardis moZRvrebam mniSvnelovani

    roli iTamaSa iranuli sufizmis ganviTarebaSi.

    Teo Chkheidze

    "Avesta" – one of the sources of Sufism

    Summary

    After the take-over of Iran by the Arabs and the consequent spread of

    Islam, the new official religion expelled the Old Iranian Zoroastrian religion. The connection with Old Iranian world and the Zoroaster’s teachings, however, still existed. The Ideograms and ciphers found in the Sufi poets’ works could be explained as nostalgia for the past and reminiscence of Mazdaism. The most important symbols used by Sufi poets associated with older epoch are the priests’ wine, bowl, inn, and vine.

    The "Avesta" – a collection of Zoroastrian sacred texts – is full of symbols. In this Dualistic religion, the world created by the good deity has two sides – material and spiritual, abstract, and there’s a connection and balance between these. It needs to be said that abstract part is also effective and represents a power, a tool for the deity to rule earthly matters.

    The nature of symbols in Old Iranian world is peculiar as well. For example, for us a lion is a symbol of heroism and courage. An Eagle is a symbol of enchantment and speed. In Zoroastrianism, the situation is inverted – an abstract notion convenes a material one.

    Sohravadi (died 1191) played a great role in explaining the connection between the old Zoroastrian religion and Sufism.

    Many Zoroastrian notions were transferred into Islamic epoch, such as pat nānı i yazdān i rāyōmand i xvarōmand is copied as bism’illah.

  • 38

    enaTmecnierebis sakiTxebi _ II, 2008

    komunikaciuri lingvistika

    rusudan asaTiani, nuca wereTeli

    winadadebis sainformacio struqtura:

    implikaciuri topiki qarTulSi

    I. Sesavali 1.1. sakiTxis dasma

    winadadebaSi informaciis struqturirebis sxvadasxvagvari saSualebebi

    cvlis winadadebis pragmatikul Sinaarss da implikaciurad ufro farTo

    konteqstur Sinaarsebs moicavs. am fenomenis sakvlevad Tanamedrove

    enaTmecnierebaSi SemuSavda garkveuli meTodologia da GganisazRvra

    ZiriTadi cnebebi, romelTa saSualebiT, met-naklebi warmatebiT,

    SesaZlebelia winadadebis sainformacio struqturis kvleva. fokusi da

    topiki winadadebis sainformacio struqturis ganmsazRvreli swored

    aseTi ZiriTadi cnebebia.

    1.2. fokusi

    winadadebaSi fokusis garda warmodgenil informacias ewodeba foni

    (Common Ground). orive maTgani gamoxatavs sxvadasxva datvirTvis mqone informacias. fokusi ZiriTadad gamoxatavs axal informacias, romliTac

    sainformacio nakadSi, ZiriTadad kiTxva-pasuxis diskursSi, ivseba

    informaciuli xarvezi, xolo foni _ Zvel informacias, romelic

    mosaubreTa saerTo safuZvels qmnis. mag.: kiTxvaze – vin daxata suraTi? – pasuxSi: biWma daxata suraTi – fokusirebuli iqneba biWi, xolo fons (Common Groud) qmnis komunikaciis aqtSi monawileTa saerTo ‘codna’ imis Sesaxeb, rom viRacam daxata suraTi. sakomunikacio aqtis dros, informaciis struqturirebisas, foni uwyvetad icvleba da ivseba

    mopovebuli informaciisda Sesabamisad.

    u. Ceifi aris erT-erTi pirveli mecnieri, romelmac enaTmec-

    nierebaSi daamkvidra termini fokusi. igi saubrobda fokusze, rogorc

    informaciis SefuTvis meqanizmze, romelic uSualod pasuxobs mosa-

    ubreTa sakomunikacio moTxovnilebebs. u. Ceifi fokuss uwodebs axal

    informacias, romelic gamokveTili intonaciis wyalobiT warmoaCens

    informaciis centralur nawils; xolo foni gamoxatavs Zvel infor-

    macias, romelic safuZvels qmnis axali informaciis mosapoveblad.

    manfred krifkas azriT, yvelaze zusti gansazRvreba fokusisa unda

    asaxavdes SesaZlebel pasuxTa alternativebis rigs. mag.: zemoT

    moxmobil kiTxvaze – vin xatavs suraTs? – pasuxi SeiZleba iyos: biWi, gogo, kaci, qali, mxatvari da a. S. am SesaZlebel pasuxTa alterna-

  • 39

    tivebidan, situaciisda Sesabamisad, irCeva erT-erTi, romelic swored am

    SerCevis wyalobiT aris fokusirebuli. aqedan gamomdinare, m. krifka

    iZleva fokusis ufro zust definicias:

    fokusi miuTiTebs im alternativebis arsebobaze, romlebic rele-

    vanturia lingvistur gamoxatulebaTa interpretirebisTvis. amdenad, fokusi, zogadad, gviCvenebs, rom arsebobs interpretaciis

    sxvadasxva alternativebi. fokusis sxvadasxva qvetipi swored am zogadi

    ideis sxvadasxvagvari variaciaa. fokusirebuli SeiZleba iyos

    winadadebis sxvadasxva zomis Semadgeneli: mTeli winadadeba, saxeluri

    Tu zmnuri frazebi an maTi nawilebi (zedsarTavebi, CvenebiTi an

    kuTvnilebiTi nacvalsaxelebi, garemoebebi da sxv.). zogjer gamoyofen

    farTo da viwro fokuss. qvemoT moxmobil magaliTSi fokusi TandaTan viwrovdeba B1-dan B4-mde (C. Gessenhoven): A1: What else can you tell us about Helen? B1: She [used to drive a Renault CLIO]Foc A2: Has she driven any other cars besides Fords and Chevrolets? B2: She used to drive [a Renault CLIO]Foc A3: What kind of Renault did she drive? B3: She used to drive a Renault [CLIO]Foc A4: Does she drive a Renault CLIO? B4: She [USED TO]Foc drive a Renault Clio B1 farTo fokuss warmogvidgens, xolo B2, B3, B4 sxvadasxva saxis viwro fokusebs. yvela pasuxi erTi da imave winadadebiT aris

    warmodgenili, informaciul sxvaobas qmnis mxolod intonaciuri kon-

    turi, rac sxvadasxva fokusis maCvenebelia. am intonaciebis areva pasuxs

    araadekvaturad aqcevs. magaliTad, A1-ze B2, B3, an B4 pasuxTa Sesabamisi intonaciuri konturi araadekvaturi iqneba da sakomunikacio situaciis

    rRvevas gamoiwvevs.

    arsebobs sxvadasxva tipis fokusebi, magaliTad:

    1.Verum fokusi, romelic winadadebis WeSmarituli Rirebulebis fokusia. is ZiriTadad gamoixateba damxmare zmnis aqcentirebiT: She DOES like broccoli 2. kompleqsuri (Complex) fokusi, romelic or an met Semadgenels aerTianebs da ver daiyvaneba erTamde: John only introduced BILL to SUE. 3. mravalricxovani (Multiple) fokusi, romelic erTsa da imave winadadebaSi warmogvidgens or (an met) damoukideblad fokusirebul

    Semadgenels: John only introduced BILL only to SUE. 4. kontrastuli (Contrastive) fokusi gvaqvs iseT SemTxvevebSi, rodesac kiTxvaSive SemosazRvrulia alternativebis rigi.

    is gamoiyeneba mxolod namdvilad kontrastuli azris

    gamosaxatavad:

  • 40

    A: What do you want to drink tea or coffee? B: I want TEA. 5. amomwuravi (Exhaustive) fokusi gviCvenebs imas, rom is aris erTaderTi swori alternativa: It’s JOHN and BILL that stole a cookie. (anu: swored JOHN-ma da BILL-ma moipares namcxvari da sxvam aravin.) 6. Skaluri (Scalar) fokusis SemTxvevaSi (romelsac aseve emfatikur (Emphatic) fokuss uwodeben) alternativebi dalagebulia Skaluri principiT da fokusi aris am alternativebis yvelaze dabali

    an yvelaze maRali (anu polaruli) elementi: WILD HORses wouldn’t drag me there. 1.3. topiki

    fokusisagan gansxvavebiT, topiki ZiriTadad Zvel informacias

    warmogvidgens da informaciis pragmatulad aqtualizebul nawils

    gamoxatavs: zogierT SemTxvevaSi situaciis asaxvisas saWiro xdeba

    informaciis dazusteba, misi pragmatuli Rirebulebebis gaxazva,

    movlenebs Soris arsebul (an ararsebul) kavSirebze miniSneba,

    informaciis mosalodneloba-moulodnelobis asaxva, informaciaSi

    implikaciuri an presupoziciuli mimarTebebis dafiqsireba da sxva

    amgvari. topiki swored amgvar damatebiT informacias gadmogvcems da

    ZiriTadad aris winadadebis is wevri, romlis Sesaxebac movipovebT

    informacias. topikis dasadgenad yvelaze moxerxebulia frazebi: ras

    ityviT X-is Sesaxeb? Semdgomi informacia swored am X-is Sesaxebaa da, rogorc wesi, gulisxmobs gamonaTqvams: rac Seexeba X-s, is... Tu fokusiT xdeba ucnobi informaciis Sevseba, topiki, piriqiT, cnobilia

    da mis Sesaxeb vagrovebT damatebiT informacias.

    fon der gabelenci iyo pirveli mecnieri, romelmac topiki gamo-

    iyena mosaubris mier