En återhämtningsinriktad

psykiatri i Jönköpings län

Utbildningar, metoder och arbetssätt till stöd för implementering

PRIO-medel i samverkan.

Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län.

2

En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län.

Utbildningar, metoder och arbetssätt till stöd för implementering (2016)

Sammanställt av

Maria Nordlund, Jönköpings kommun.

Annika Sköld Landberg, psykiatri och rehabilitering, Region Jönköpings län.

Malin Skreding Hallgren, Qulturum, Region Jönköpings län.

Malin Forslund, FoUrum, Region Jönköpings län.

Sara Thil, FoUrum, Region Jönköpings län.

Referensgrupp

Ulf Rogberg, Psykiatri och rehabilitering, Region Jönköpings län.

Per Bülow, Psykiatriska kliniken, Region Jönköpings län.

Signe Axelsson, Psykiatri och rehabilitering, Region Jönköpings län.

Thomas Teike, Jönköpings kommun.

Mattias Vejklint, Kommunal utveckling FoUrum, Region Jönköpings län.

Jönköping 2016-02-15

3

Bakgrund

Sedan 2010 har det i Jönköpings län genomförts utbildningar i ett återhämtningsinriktat arbetssätt för

personal. Därefter kom efterfrågan om återhämtningsutbildningar för brukare och personal i en

blandad grupp, vilket blev mycket uppskattat. Vidare utvecklades dialogutbildningar där egna

upplevelser varvas med värderingsövningar och diskussionsmoduler. Ledarna för dialogutbildningarna

har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Det har också genomförts flertalet föreläsningar, semiarier och

workshops. En sammanfattning av det som genomförts i länet finns att läsa i rapporten” En

återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län, sammanfattning 2010 – 2014” (Region Jönköpings

län, 2015).

I syfte att sätta det återhämtningsinriktade arbetet i fokus skapades en samordning av så kallade

återhämtningsombud, vilka finns i verksamheter inom psykiatriska kliniken Ryhov och Jönköpings,

Habos och Mullsjös kommuner. Beslutet togs av strategigrupp psykiatri och är en fortsättning på

projektet "Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt

återhämtningsinriktat arbetssätt" (2010/2011). Gruppen består av personer med egenerfarenhet av

psykisk ohälsa och personal.

Återhämtning och återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtning är en process som ägs av individen själv. Återhämtning är inte en modell eller en metod

för professionella att arbeta utifrån, inte heller en insats eller en åtgärd som kan rymmas i en vårdplan.

Återhämtning är många små steg mot ett mer meningsfullt liv där sjukdomen får allt mindre inverkan.

För en person i återhämtning handlar det om att återta eller skapa hopp, mening, identitet och att ta

makt över sjukdomen och det egna livet igen. Det handlar om att skapa relationer och ett fungerande

nätverk. (Bogarve, Ershammar & Rosenberg, 2012).

Återhämtningsinriktat arbetssätt är ett förhållningssätt, som främjar hälsa. Den professionelle arbetar

tillsammans med individen genom att undersöka vad i individens liv som kan främja återhämtning.

Personalen behöver finnas med som bärare av hopp, genom att uppmuntra och stärka individens vilja

och förmåga att ta över kontrollen över sitt liv (Slade, 2009). Personalen behöver bygga upp ett

partnerskap med brukaren som innebär att båda parter är experter (Slade, 2009). Båda parter delar på

inflytande, men tolkningsföreträdet är brukarens. Brukaren är den som i den unika situationen har de

bästa förutsättningarna att förstå vad han/hon behöver. Vad som bäst gynnar återhämtningen (Slade,

2009).

4

Kunskapen kring ett återhämtningsinriktat arbetssätt har i huvudsak sitt ursprung i USA och

Storbritannien där återhämtningsperspektivet hittills fått ett större genomslag i lagstiftning och på

verksamhetsnivå än i Sverige. Trots det kan vi hitta en förankring för en återhämtningsvision i

Socialtjänstlagens löfte att personer med psykiska funktionshinder har en rättighet att delta i

samhällslivet ”som alla andra”. Detta villkoras inte med att man först behöver vara ”frisk” eller

symptomfri. Ett annat exempel är Socialstyrelsens nationella riktlinjer där flera metoder till stöd för

individers återhämtning rekommenderas. Under senare år har också brukarinflytande som perspektiv

betonats i Sverige i en rad projekt och med förstärkningar i lagstiftning. Det präglas av att man

betraktar personen som en hel individ med styrkor, svagheter, talanger, intressen o.s.v., inte bara som

en mottagare av vård eller stöd som patient eller klient. Ett sådant perspektiv innebär även att man

betonar och respekterar individens rätt till egna val och självbestämmande för att nå önskade mål och

förändringar. Utifrån detta synsätt kan brukarinflytande kopplas till ett återhämtningsorienterat

perspektiv och ses som en viktig del av att utveckla en evidensbaserad praktik. Att samordna och

integrera brukarrörelsens erfarenhetsbaserade kunskap i verksamheters arbete med återhämtning och

metoder som stöder dessa processer kan således även det ses som ett naturligt steg i utvecklingen av

ett återhämtningsinriktat arbetssätt.

På webbtjänsten 1177.se finns mycket information om återhämtning. Eftersom sidan är lättillgänglig

och hålls uppdaterad är den bra att kunna hänvisa till. Både patienter/närstående och personal bör ha

kännedom om att sidan finns.

Peer support

Peer support worker (specialist) är en person med egenerfarenhet av psykisk ohälsa som är utbildad

och anställd för att stödja andra. De kan verka på en rad olika sätt och i olika verksamheter.

Gemensamt är att de erbjuder hjälp och stöd som en jämlike och delar personliga erfarenheter av

återhämtning på ett sätt som inger hopp. De har själva ”varit där”, har hittat sätt att hantera kriser och

tillför självförtroende och engagemang i stödet till andra (Repper, 2013).

Recovery college

Recovery college finns i bl.a. England och USA. Det är ett lärocentrum där personer med

egenerfarenhet av psykisk ohälsa kan söka kunskap inom olika områden kring den psykiska ohälsan. I

England finns det ett kursutbud som bestäms utifrån de behov och den efterfrågan som finns bland de

egenerfarna. Kurserna kan vara alltifrån någon dag till mer återkommande träffar under en längre

period. Utbildningarna designas efter kursdeltagarnas behov och kursledare rekryteras utifrån den

kunskap de förmedlar. De egenerfarna söker de kurser och workshops de önskar gå och alla som läser

5

vid ett recovery college är studenter. Syftet är att varje student ska få den kunskap som behövs för att

kunna bli mer delaktig och få ett större inflytande i sin vård och behandling.

Forskning

Under de senaste åren har forskning om återhämtning från psykisk ohälsa resulterat i ny kunskap som

fått relevans för såväl socialtjänstens som psykiatrins verksamhetsfält. Allt fler verksamheter som ger

stöd och vård till människor med psykisk ohälsa syftar att bli mer återhämtningsinriktade. Det innebär

att verksamheter fokuserar mer på insatser som främjar individens önskemål och delaktighet, och

mindre på omsorgsinriktade insatser som främst fokuserar på symtom eller funktionsnedsättning. Det

utbildningsarbete som sedan 2010 har bedrivits i Jönköpings län kring ett återhämtningsinriktat

arbetssätt, dialogutbildningar, resurspersoner och återhämtningsombud, ligger i linje med nationell och

internationell forskning och utveckling.

Nyckelkomponenter i ett återhämningsinriktat perspektiv är:

1. Goda relationer

Personal visar en genuin vilja att stödja individer och deras familjer att nå sin kapacitet och för att

forma sin egen framtid. En terapeutisk relation är viktigt för att stödja återhämtningen där partnerskap

och hopp främjas.

2. Stödjer personens egen definition av återhämtning

Personalen fokuserar på personligt definierad återhämtning. Att stödja återhämtning står i centrum för

praktiken och inte som en extra uppgift. Individer får stöd i att definiera sina egna behov, mål,

drömmar och planer för framtiden och att utforma innehållet i vården. Individualitet, val, kamratstöd,

fokus på styrkor och helhetssyn kännetecknar verksamheten.

3. Organisationens engagemang

Organisationen stöder återhämtning och visar sitt engagemang för att se till att arbetsklimat och

servicestruktur är anpassade för att främja en återhämtningsinriktad praktik. Organisationskulturen ger

företräde till återhämtning, och fokuserar på och anpassar sig till människors behov snarare än

metoder. En återhämtningsvision, stödstrukturer för att arbeta återhämtningsinriktat,

kvalitetsförbättringar och god bemanning finns i verksamheten.

4. Främjar medborgarskap

Syftet med insatserna är att stödja människor som lever med psykisk ohälsa att återintegreras i

samhället och att leva som jämlika medborgare. Medborgarskap är centralt för att stödja

6

återhämtningen och förespråkar rätten till ett meningsfullt liv för alla människor som lever med

psykisk ohälsa. (Le Boutiller, 2011, se rapporten Ett återhämtningsinriktat arbetssätt i Jönköpings län)

Ett forskningsprojekt har genomförts av FoUrum tillsammans med CEPI (Centrum för

Evidensbaserade Psykosociala Insatser), Högskolan i Dalarna, Umeå universitet och psykosvården i

Jönköping. Projektet avsåg att undersöka om instrument som mäter ett återhämtningsinriktat arbetssätt

kan användas och bidra till en förändringsprocess i Jönköpings län. Syftet med studien var att testa

några instrument som har översätts till svenska, för att mäta personalgruppens kunskap om

återhämtning och brukarnas upplevelse av deras arbetssätt utifrån ett återhämtningsperspektiv. Studien

kan läsas i sin helhet på FoUrums webbplats:

http://plus.rjl.se/info_files/infosida43033/Ett_aterhamtningsorienterat_arbetssatt_i_jonkopings_lan_2014.pdf

Vårdkvalitet

Att argumentera för ett fokus på personlig återhämtning är verkligen att argumentera för ett

paradigmskifte, där enligt Mike Slade, (psykolog, National Health Service, London, och professor

inom området Health Services Research på Institute of Psychiatry, King’s College, London):

Den intellektuella utmaningen kommer från annat håll än det dominerande vetenskapliga synsättet

(det är personer som upplevt psykisk ohälsa som bidrar med kunskapen, inte professionella).

Det som tidigare var i fokus (risker, symptom, inläggningar) är bara en liten del i det nya

förhållningssättet.

Det som tidigare låg vid sidan om (patientperspektivet) är nu i fokus.

Konsekvenserna är djupgående för både individer och personal som ger sig ut på en

återhämtningsresa. Helt uppenbart finns det potential att ge individen egenmakt och förändring i sitt

liv, men det stannar inte där. Ett återhämtningsinriktat förhållningssätt kan också frigöra personalen

från orealistiska förväntningar: ”diagnostisera den här personen”, ”behandla den här sjukdomen” ”bota

den här patienten”, ”säkra de här riskerna”, ”skydda allmänheten”, ”håll avvikande beteende borta från

samhället”. Ett fokus på återhämtning ligger i allas intresse (100 sätt att stödja återhämtning, Slade,

2009).

Ekonomisk vinst

Personer med psykisk funktionsnedsättning har väsentligt lägre inkomster, är mer beroende av bidrag

och har mindre marginaler jämfört med befolkningen som helhet. Otrygg ekonomi under lång tid ökar

risken för ohälsa, samtidigt som ohälsa kan innebära försämrad ekonomi och försvårad återhämtning.

7

Hjärnkoll har tagit fram rapporter och statistik kring psykisk ohälsa, en av rapporterna handlar om

sambandet mellan psykisk ohälsa och otrygg ekonomi. (Minuskontot – rapport om psykisk ohälsa och

ekonomiska villkor, Hjärnkoll 2013)

Olika modeller/metoder som stödjer ett återhämtningsinriktat

förhållningssätt

Återhämtning är individens egen process. Personalens uppgift är att stödja denna process genom ett

återhämtningsinriktat förhållningssätt. Det finns flera modeller/metoder som kan stödja detta

förhållningssätt och därigenom bidra till ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Nedan följer en kort

presentation, mer information finns bl.a. på socialstyrelsens hemsida.

IPS – Individual Placement and support PS är en evidensbaserad arbetsrehabiliteringsmetod enligt supported employment metodiken för

personer med psykos och annan långvarig psykisk funktionsnedsättning. IPS är en evidensbaserad

metod och har prioritet 1 som insats i ”Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

och schizofreniliknande tillstånd”. Grundtanken med IPS är att stödja personer att nå, få och behålla

ett arbete med lön och ge det stöd som krävs för att de ska lyckas på arbetsplatsen. IPS bygger på flera

grundläggande idéer. Enligt IPS ska alla som uttrycker att de vill arbeta få stöd. Ledstjärnan i IPS-

verksamheten är individens önskemål. Tanken är att bygga ett stödjande nätverk kring klienten. I

stället för att man tränar upp klientens färdigheter inom olika verksamheter innan de söker jobb ska det

finnas ett stöd på arbetsplatsen och situationen anpassas efter varje individ. IPS är den

evidensbaserade metod som är mest uppskattad av brukarna.

MI – motiverande samtal (interview) Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och

behandling för att underlätta förändringsprocesser. Syftet är att främja motivation och

beteendeförändring. Behandlarens roll är sammanfattningsvis att hjälpa klienten att formulera en egen

förståelse av sitt problem, egna argument för förändring, och att stärka dennes beslut och åtagande att

genomföra förändringen. Det finns behandlingsmetoder som baseras på dessa principer, men i sig

självt är MI snarare ett förhållningssätt för rådgivning.

Delat beslutsfattande inom psykiatrisk vård – Shared decision making Ett arbetssätt för att öka patientens delaktighet i vården och omsorgen.

Metoden syftar till att hjälpa personerna att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa samt vård

och stöd, förmedla information om alternativ, tydliggöra personens egna preferenser och fatta

gemensamma beslut om behandling.

Case Management Ett samlingsnamn för flera typer av stödmodeller bl.a. personligt ombud. Insatsen samordnar vården

för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv

8

som möjligt. Förhållningsättet är att klienten utvecklar större tillit till sig själv, vilket medför att

klienten får större makt och kontroll över den egna vardagen.

ESL – Ett självständigt liv Ett självständigt liv (ESL) är en socialpedagogisk behandlingsmodell för personer med psykisk

funktionsnedsättning, särskilt schizofreni. Syftet med insatsen är att ge klienten ökade möjligheter till

ett självständigt liv. Syftet är också att ge klienten ökade kunskaper om sin sjukdom samt färdigheter

inom olika livsområden, för att han eller hon bättre ska kunna hantera de svårigheter som sjukdomen

medför.

IMR – modellen (Illness Management and Recovery) Sjukdomshantering och återhämtning

Den psykopedagogiska metoden för sjukdomshantering och återhämtning syftar till att öka personens

kunskap om sin sjukdom, dess behandling och dess konsekvenser för livssituationen. Förutom

information ingår också olika interventioner som kognitiva beteendetekniker som syftar till att

personen lättare ska klara sin vardag och bättre kunna medverka i behandlingen. Den

psykopedagogiska metoden för sjukdomshantering och återhämtning syftar till att öka personens

kunskap om sin sjukdom, dess behandling och dess konsekvenser för livssituationen.

Varför en återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län?

Personcentrerad vård

I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) inleds paragraf 2 med ”Hälso- och sjukvården ska bedrivas så den

uppfyller kraven på god vård”. Socialstyrelsen skriver 2009 (Nationella indikatorer för God vård −

Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer − Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer)

att sex områden skapar förutsättningar för god vård, nämligen att hälso- och sjukvården är

kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Innebörden av

patientcentrerad vård är att ”vården utförs med respekt och lyhördhet för individens specifika behov,

förväntningar och värderingar” och att ”vården ska planeras och genomföras i samråd med patienten”.

Personcentrerad vård har samma innebörd som patientfokuserad vård och är ett av Region Jönköpings

läns viktigaste strategiska områden. Personcentrerad vård är att se och möta hela människan.

Personens berättelse är utgångspunkten för partnerskap, gemensam planering och ömsesidig respekt

för varandras kunskap. Det innebär ett förhållningssätt där personen ses som en kapabel individ med

förmågor och resurser. Detta ligger mycket nära ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Genom att arbeta

återhämtningsinriktat stödjer man införandet av ett personcentrerat arbetssätt inom psykiatrin.

Hittills har det framför allt varit kommunerna som haft möjlighet att arbeta med återhämtning. Vi

behöver arbeta vidare i regionen med återhämtningsperspektivet då även ur delaktighetsperspektiv.

Utbildning, föreläsning – vad händer sedan? Det handlar om att bygga ett förhållningssätt och om

praktiska saker vad man kan göra för att stödja återhämtning.

9

Målgrupper

Chefer, läkare, personal inom region- och socialtjänstpsykiatrin, personer med egen erfarenhet av

psykisk ohälsa, anhöriga/närstående i Jönköpings län.

Stöd till implementering

Aktivitet Beskrivning Kontakt

Introduktion/inspira-

tion för chefer och

läkare

”Smakprov” på dialogutbildning med syftet att väcka intresse.

Hålls av två utbildare med egen erfarenhet av psykisk

ohälsa. Varvas med information om utbildningen med korta egna

berättelser och ”pröva på övning”.

Sara Thil

Sara.thil@rjl.se

Kommunal

Utveckling

FoUrum,

Region

Jönköpings län

Återhämtnings-

utbildning Innehåll i utbildningen

Definitioner av begreppet återhämtning

Vad hjälper? Vändpunkter

Forskning

Erfarenheter från personer med psykisk ohälsa

Återhämtningsprocessen

Att arbeta återhämtningsinriktat

Värderingsövningar

Grupparbete och reflektioner

Max 20 personer/utbildning

2 heldagar med två veckors uppehåll emellan med

hemuppgift

Utbildningen bygger på ett aktivt deltagande i gruppen

Utbildningen är upplevelsebaserad

Sara Thil

Sara.thil@rjl.se

Kommunal

Utveckling

FoUrum,

Region

Jönköpings län

Dialogutbildning Utbildningen leds av två personer med egen erfarenhet av psykisk

ohälsa. Den är uppbyggd kring teman som behandlar bemötande,

relationsskapande och delaktighet i vård och stödinsatser samt

individens eget arbete med sin återhämtning.

Utbildningen framhåller betydelsen av den terapeutiska relationen

och etablerandet av en mer jämlik samarbetsrelation samt vikten

av att ta individens egen kunskap om sig själv på allvar.

I dialogutbildningen varvas egenupplevda berättelser, forskning,

värderingsövningsövningar och diskussionsmoduler. Utbildningen

kan bokas till en hel arbetsgrupp/enhet på plats i verksamheten

men det finns även möjlighet till skräddarsydda utbildning/

fördjupning.

8 timmar, fördelat på 2 eller 4 tillfällen

Uppföljning inom 2 månader

Utbildningen är en naturlig del i ett utvecklingsarbete

Sara Thil

Sara.thil@rjl.se

Kommunal

utveckling,

FoUrum,

Region

Jönköpings län

Seminarier/

konferens

För att ytterligare inspirera och utveckla perspektivet

återhämtning och nå ut till patienter/brukare, närstående/anhöriga,

politiker och profession föreslås det att en konferens/seminarium

anordnas återkommande varje år.

Mia Nordlund

Maria.nordlund1

@jonkoping.se

Jönköping

kommun

10

Lärcafé Lärcafé är en pedagogisk modell med målsättningen att

deltagande patienter/motsvarande och/eller anhöriga ska få ökad

kunskap och lära sig hantera sin livssituation och därmed få bästa

möjliga livskvalitet. Lärcafé står på ”två ben”:

•”Erfarna patienter” medverkar i planering och genomförande av

lärcaféerna.

•Patienters och anhörigas frågor styr innehållet i lärcaféerna.

Pedagogiken bygger på ett samspel mellan patienter/anhöriga och

medarbetare. Ett ömsesidigt kunskapsutbyte gör att ny kunskap

kan inhämtas av alla deltagare. Den nya kunskap/insikt som

inhämtas kan leda till nya förbättringsarbeten i verksamheterna.

Förståelsen ökar för hur olika rutiner/regler i hälso- och sjuk-

vården kan påverka patienter och anhöriga. ”Vardagskunskapen”

kan användas när man träffar nya patienter och anhöriga.

Annika Sköld

Landberg

Annica.skold.la

ndberg@rjl.se

Region

Jönköpings län,

Jönköping

Stöd Beskrivning Kontakt

100 sätt att stödja

återhämtning

Detta är ett material som har översatts från engelska, ”100 ways to

support recovery” skrivet av Mike Slade och utgiven första

gången 2009.

Den är tänkt att användas som en vägledning för personal inom

psykiatrin, som stöd för att kunna utveckla ett fokus på

återhämtning. På länken nedan går det att ladda hem materialet

och läsa eller skriva ut det:

http://plus.rjl.se/newsdoc_files/upl_3850451915591656532.pdf

Sara Thil

Sara.thil@rjl.se

Kommunal

Utveckling

FoUrum,

Region

Jönköpings län

Center till stöd för

Återhämtning

Projekttid 2015

Projekt Center till stöd för återhämtning (CÅH) ska undersöka

möjligheter och motivera till att skapa en fysisk plats, en arena

och kompetensplattform för att samla, förmedla och sprida

kunskap till stöd för återhämtning. Egenerfarna av psykisk ohälsa

är resurser och medskapare av verksamheten på centret.

Centret ska vara en mötesplats för information, utbildning,

vägledning och nätverkande för personer med psykiska

funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar,

närstående och personal i den lokala psykiatriorganisationen.

Projektet ger länets 13 kommuner möjlighet att utforska lokala

förutsättningar att skapa ett center till stöd för återhämtning med

egenerfarna av psykisk ohälsa som resurs och medskapare.

Projektet startar i Jönköpings kommun, i samarbete med Habo och

Mullsjö kommun, för att sedan kunna stå som modell till andra

kommuner och på sikt verka som ett nav i ett nätverk av center till

stöd för återhämtning ute i andra länsdelar.

http://www.jonkoping.se/omsorghjalp/funktionshinder/aterhamtni

ngscenter.4.581936a014d11246ec11032.html

http://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=20566&nodeId=43332

Mia Nordlund

Maria.nordlund1

@jonkoping.se

Jönköping

kommun

11

Lärandeteam,

PGSA-hjul

För att implementera ett återhämtningsinriktat arbetssätt behövs

kunskap om vad det innebär (för personalen och för patienten).

Men det behövs även kunskap om hur vi ska gå från teori till

praktik, s.k. förbättringskunskap.

Med utgångspunkt från kunskap om återhämtningsinriktat

arbetssätt (t ex genom skriften 100 sätt), kan vi göra

verksamhetsnära tester i vardagen för att se vilka åtgärder som ger

bästa resultat. Då kan vi ta hjälp av den s.k. Förbättringsmodellen

och PGSA-hjulet. Förbättringsmodellen ger stöd till ett

strukturerat och kontinuerligt förbättringsarbete, där vi lär medan

vi gör.

Qulturum kan stödja verksamheterna genom att skapa och driva

s.k. lärandeprogram. Då lär team sig att omsätta teori till praktik

genom att utforska ämnesområden och omsätta kunskapen till

praktiska förbättringar i vardagen. I teamet bör även personer

med egen erfarenhet ingå. Lärandeprogram innebär ett lärande av

varandra, både inom teamet under arbetets gång och mellan

teamen på de gemensamma teamträffarna. Lärandeprogram passar

mycket bra för att utforska och implementera området

återhämtningsinriktat arbetssätt.

Malin Skreding

Hallgren

Malin.skreding.

hallgren@rjl.se

Qulturum,

Region

Jönköpings län

Utvärdering från chefer, personal samt personer med egen

erfarenhet av psykisk ohälsa

”Min personal upplever att det är fler återhämtningsombud det sista året och då sprids även

förhållningssättet. Att det är fler klienter/medborgare som är med i t.ex. fokusgrupper medför att fler

lyssnar på varandras erfarenheter. Personal är mycket positiva till detta senare upplägget. Vi som

arbetar med ESL och MI, upplever att det går hand i hand med återhämtningsinriktat arbetssätt.

Yvonne Westin, enhetschef, Jönköpings kommun)

Utbildningen har skapat många diskussioner samt en djupare förståelse för begreppet. Personalen

upplever att det gett dem en positiv ”skjuts” i arbetet och en större förståelse för hur olika metoder

som ex MI och IPS går hand i hand med ÅH- begreppet. Det har varit väldigt bra att arbeta utifrån

konkret material och böcker då det blir lättare att följa upp vad som är gjort samt göra en

sammanställning av diskussion i de olika personalgrupperna.

(Fitnete Gashi, enhetschef, Jönköpings kommun)

Några röster från deltagare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa efter utbildning i

återhämtning:

Värdefullt att få utbildning!

Ny syn, hopp!

Helt fantastiskt att få höra andras erfarenheter!

Intressant att få ta del av andras svårigheter och vad som hjälpt.

Själverfarna ger så mycket mer!

12

Jag fick hopp om att det går att förändras.

Fick hopp om att livet kan bli bättre.

Intressant med en ledares berättelse, kände igen mig i henne.

Spännande att höra deras historier!

Kommentarer från personal efter utbildning i återhämtning:

Att samtala om återhämtning och få upp ögonen för att alla kan lyckas om vi gör det tillsammans på

våra villkor och med rätt hjälp.

Jag blir starkare i min övertygelse att hoppet finns, även när det inte ser ut som det. Frågeställningar

till min arbetsgrupp; Hur stärker vi våra boende? Hur skapar vi mer utrymme för deras

återhämtningsprocess?

Tänkandet och processen runt återhämtning. Att ge hopp.

Förstärker många tankar och åsikter jag haft med mig sedan tidigare. Möten och bemötande är

oerhört viktigt.

Har fått mer hopp om återhämtning, positiv energi.

13

Referenser

Bogarve C., Ershammar D. och Rosenberg D. (red.) (2012). Rehabilitering och stöd till återhämtning

vid psykiska funktionshinder – Möjlighetens metoder för en ny praktik. Gothia Förlag: Stockholm.

En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län, sammanfattning 2010 – 2014, Regionförbundet

Jönköpings län

http://plus.rjl.se/info_files/infosida43033/Aterhamtningsinriktad_psykiatri_sammanfattning_2010_14.

pdf

Ett återhämtningsorienterat arbetsätt i Jönköpings län 2014, Region Jönköpings län

http://plus.rjl.se/info_files/infosida43033/Ett_aterhamtningsorienterat_arbetssatt_i_jonkopings_lan_20

14.pdf

Minuskontot – rapport om psykisk ohälsa och ekonomiska villkor

http://www.nsph.se/hjarnkoll/rapporter/

Repper, J. (2013). Peer Support Workers: Theory and Practice: Centre for mental health, London

Slade, M. (2009). Personal Recovery and Mental Illness. A Guide for Mental Health Professionals.

Cambridge Medicine.

Slade, M. (2009). 100 att stödja återhämtning. Svensk översättning;

http://www.regionjonkoping.se/web/hem.aspx?p=100_satt_att_arbeta_aterhamtningsinriktat

SAMHSA (2012). SAMHSA´s Working Definition of Recovery – 10 Guiding Principles.

http://store.samhsa.gov/product/SAMHSA-s-Working-Definition-of-Recovery/PEP12-RECDEF

Vårdguiden 1177

http://www.1177.se/Tema/Psykisk-halsa/Att-ma-battre/Behandlingar/Aterhamtning-fran-psykisk-

ohalsa/

Typer av uppdrag för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa

PEERS: Personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa, från engelskan peer = jämlik

Benämning Uppdrag Utbildning Status Var? Kontakt

Dialogutbildare Utbildning där

egenupplevda

berättelser varvas

med forskning,

värderingövningar

och diskussions-

moduler

Fyra dagars

utbildning, i

samarbete

med Region

Skåne

Finns 16

aktiva

dialog-

utbildare

Jönköpings

län

Samordnare: Sara Thil, sara.thil@rjl.se

FoUrum, Region Jönköpings län

Attityd-

ambassadör

Föreläser, bidrar med

patientperspektiv vid

t.ex. utvecklingsdag,

resurs i olika

utvecklingsarbeten.

Bidrar till att förändra

attityder till psykisk

ohälsa genom olika

aktiviteter.

Fyra dagars

ambassadör-

utbildning,

hålls nationellt

av

riksförbundet

Hjärnkoll i

samarbete

med SENSUS

Finns 25

ambassa-

dörer

utbildade i

vårt län, ca

400 i hela

landet

Jönköpings

län och

hela landet

Länsansvarig: Sara Thil, sara.thil@rjl.se

FoUrum, Region Jönköpings län

http://www.nsph.se/hjarnkoll/

Återhämtnings-

ombud

(Finns även

personal som

återhämtnings-

ombud)

Sprider kunskap om

återhämtnings-

processen, sin egen.

Informerar om vad

återhämtning är.

Inger hopp!

Återhämt-

ningsutbild-

ning

Återhämt-

nings-

processen,

Fördjupning

Finns 20

återhämt-

ningsombud

med egen

erfarenhet av

psykisk

ohälsa

Jönköping,

Habo och

Mullsjö

kommun

samt

psykiatrisk

a kliniken i

Jönköping

Samordnare: Maria Nordlund,

maria.nordlund1@jonkoping.se

Jönköpings kommun

15

Levande bibliotek Att finnas tillhands

och bidra med

egenerfarenhet av

någon specifik

diagnos, komplement

till böcker

Är på gång Jönköpings

län

Ann-Margreth Kvarnefors, anna.kvarnefors@rjl.se

Qulturum, Region Jönköpings län

Brukarinflytande-

samordnare

BISAM

Person med egen

erfarenhet

som samordnar

inflytandefrågor

Särskild

utbildning

2 personer

Finns

efterfrågan

på fler i länet

Jönköping

kommun

Lotta Klasén, lotta.klasen@inflytandesamordare.se

Jönköpings kommun

”Brukarinflytare” Person med egen

erfarenhet som

”jobbar”

intressepolitiskt

Din egen

makt, Med

starkare röst,

mm.

Finns

önskemål om

att utveckla

rollen

Annika S Landberg, annica.skold.landberg@rjl.se

Region Jönköpings län

Brukarrevisor Brukarrevision är en

granskning av en

enhet/verksamhet

som ger vård, stöd

eller service till

människor och som

utförs av brukare

och/eller närstående.

Särskild

utbildning

Finns flera

personer

utbildade i

länet inom

missbruk

Jönköpings

län

Isabell Mortensen, isabell.mortensen@rjl.se

FoUrum, Region Jönköpings län

Erfaren patient Lärcafé bygger på en

hälsopedagogisk modell

där personer med

egenerfarenhet och

anhöriga tillsammans

med personal bidrar

med brukarkunskap och

fackkunskap.

2 dagars

utbildning

Finns inom

somatiken.

På gång

inom

psykiatrin

under hösten

2015

Jönköpings

län

Anita Hegerstrand Magnusson,

anita.hegerstrand.magnusson@rjl.se

Region Jönköpings län

16

Patientstödjare/

coach

Stöd till patienter

inom vården utifrån

sin egen erfarenhet

Önskemål

om att

utvecklas

inom

psykiatrin.

Två personer

finns inom

somatiken.

Länssjukhu

set Ryhov

samt

Höglands

sjukhus.

Annika S Landberg, annica.skold.landberg@rjl.se

Region Jönköpings län

Förutom kunskap som är värdefull vid olika uppdrag bidrar det också i individens återhämtningsprocess, att tillhöra ett sammanhang och få bidra med sin egen

kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa. Uppdragen bör vara arvoderade.