Akademin för hälsa, vård och välfärd

EN POSITIV SPIRAL SOM FRÄMJAR ÅTERHÄMTNING PÅ FLERA NIVÅER

En metasyntes av studier om hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar fysisk aktivitet

JEANETTE RUBENSSON

Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå: Avancerad nivå Högskolepoäng: 15 HP Program: Specialistsjuksköterskeutbildning inom psykiatrisk vård Kursnamn: Examensarbete inom psykiatrisk vård Kurskod: VAE153

Handledare: Lena Wiklund Gustin Examinator: Oona Lassenius Seminariedatum: 20-04-17 Betygsdatum: 20-05-07

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Tidigare forskning visar att personer med allvarlig psykisk ohälsa är mindre

fysiskt aktiva än resterande befolkning. De är som grupp i riskzonen för drabbas av fysiska

hälsoproblem samt att dö i förtid av somatiska sjukdomar. Vårdpersonal har observerat

samband mellan fysisk aktivitet och mindre besvär av symtom och lägre läkemedelsbehov.

Utbudet av forskning som svarar på hur fysisk aktivitet kan upplevas främja återhämtning

hos personer med allvarlig psykisk ohälsa är däremot begränsat. Syfte: Syftet med studien

är att med utgångspunkt i tidigare forskning beskriva hur personer med allvarlig psykisk

ohälsa erfar att fysisk aktivitet främjar återhämtning. Metod: Metasyntes, en induktiv och

kvalitativ analysmetod. Resultat: Utifrån analysen presenteras fyra teman Att få en

starkare tro på sig själv och framtiden, Att uppleva mening och gemenskap, Att få struktur

i livet och Att kontrollera och minska psykiska symtom som i sin tur tillsammans ledde fram

till nyckelmetaforen en positiv spiral. Slutsats: Sjuksköterskan, eller vårdaren, kan genom

att stödja patienten till fysisk aktivitet främja såväl allians som en start som ger fart åt

patientens återhämtningsprocess.

Nyckelord: allvarlig psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, gemenskap, mening, patienters

upplevelse, positiv spiral, återhämtning

ABSTRACT

Background: Previous research shows that people with severe mental illness are less

physically active than the remaining population. As a group, they are in risk of physical

problems and premature death. Health professionals have observed a connection between

physical activity and less discomfort caused by symptoms as well as a lower need of medical

treatment. The amount of available research regarding experiences of physical activity and

what it means for recovery amongst people with severe mental illness is limited. Aim: The

aim of the study based on previous research is to describe how people with serious mental

illness experience that physical activity promotes recovery. Method: Metasynthesis, an

inductive and qualitative method of analysis. Results: the analysis provided four themes To

have a stronger belief in oneself and the future, To experience meaning and community, To

get structure in life and To control and reduce mental symtoms wich in turn together led to

the key metaphor as a positive spiral. Conclusion: The nurse, or the caregiver, can, through

supporting the patient to physical activity, promote both an alliance and a start that gives

momentum to the patient's recovery process.

Keywords: severe mental illness, physical activity, community, meaning, patient

experience, positive spiral, recovery

INNEHÅLL

1 INLEDNING .....................................................................................................................1

2 BAKGRUND ....................................................................................................................1

2.1 Allvarlig psykisk ohälsa och fysisk hälsa ...............................................................1

2.2 Tidigare forskning ....................................................................................................2

2.2.1 Fysisk hälsa och aktivitetsvanor hos personer med allvarlig psykisk ohälsa ......2

2.2.2 Den fysiska aktivitetens effekt på symtom och hälsoproblem ............................3

2.2.3 Vårdares erfarenheter av att stödja personer med allvarlig psykisk ohälsa till

fysisk aktivitet ....................................................................................................3

2.3 Teoretisk referensram ..............................................................................................4

3 PROBLEMFORMULERING .............................................................................................5

4 SYFTE .............................................................................................................................6

5 GENOMFÖRANDE ..........................................................................................................6

5.1 Design .......................................................................................................................6

5.2 Metasyntesens olika steg ........................................................................................6

5.2.1 Datainsamling och urval ....................................................................................7

5.2.2 Inklusionskriterier ..............................................................................................8

5.2.3 Exklusionskriterier .............................................................................................8

5.2.4 Litteratursökning ...............................................................................................9

5.2.5 Kvalitetsgranskning .........................................................................................10

5.3 Analys av data ........................................................................................................11

5.4 Etiska överväganden ..............................................................................................12

6 RESULTAT ....................................................................................................................12

6.1 Tema 1 – Att få en starkare tro på sig själv och framtiden ..................................13

6.2 Tema 2 – Att uppleva mening och gemenskap .....................................................13

6.3 Tema 3 - Att få struktur i livet ................................................................................14

6.4 Tema 4 – Att kontrollera och minska psykiska symtom ......................................15

6.5 Nyckelmetafor – en positiv spiral ..........................................................................15

7 DISKUSSION.................................................................................................................17

7.1 Resultatdiskussion .................................................................................................17

7.2 Resultatet i ett vidare sammanhang ......................................................................19

7.3 Metoddiskussion ....................................................................................................19

7.3.1 Kvalitet på data ...............................................................................................20

7.3.2 Noggrannhet i analysen ..................................................................................20

7.3.3 Överförbarhet ..................................................................................................21

7.3.4 Utmaningar med metoden ...............................................................................21

7.3.5 Förförståelse ...................................................................................................21

7.4 Etisk diskussion .....................................................................................................22

8 SLUTSATSER ...............................................................................................................23

8.1 Kliniska implikationer.............................................................................................23

8.2 Förslag till fortsatta studier ...................................................................................24

REFERENSLISTA ...............................................................................................................25

BILAGA A; GRANSKNINGSMALL ENLIGT SBU

BILAGA B; KVALITETSGRANSKNING

BILAGA C; ANALYS

1

1 INLEDNING

Personer med allvarlig psykisk ohälsa är mer sårbara än andra grupper även fysiskt. De har

en förhöjd risk att drabbas av somatiska hälsoproblem och sjukdomar. I mitt arbete som

sjuksköterska inom rättspsykiatrisk vård och även i forskning har jag sett att personer med

allvarlig psykisk ohälsa kan ha en lägre grad av fysisk aktivitet. Egen erfarenhet av fysisk

aktivitet är att fysisk aktivitet kan vara ett sätt att hantera tunga känslor och stress. Jag har

även sett observerbara positiva effekter på patienters sinnesstämning när de aktiverar sig.

Fysisk aktivitet är viktigt och medför fördelar för hälsan i allmänhet. Då kan det anses vara

minst lika viktigt att prioritera även den fysiska hälsan och aktivitet hos en extra sårbar

grupp. Tyvärr är det vanligt att tecken på fysiska hälsoproblem samt inaktivitet missas då

psykiatrin kan brista i förmåga att se bortom den psykiatriska störningen. En

specialistsjuksköterska är en del i ett vårdteam där läkaren ordinerar läkemedel och andra

professioner ordinerar inom sina områden. Som ansvarig för omvårdnaden har

specialistsjuksköterskan ett ansvar att följa upp både medicinsk behandling och patientens

mående samt att stötta och motivera patienten att komma framåt i sin hälsoprocess.

Omvårdnad innebär att lyssna och stötta till förändring. För att stötta en person att hitta sina

verktyg behöver personens erfarenhet och berättelse komma fram. Forskning visar att fysisk

aktivitet kan minska psykiska symtom. En fråga hos mig som uppstår är då hur erfar

personer med allvarlig psykisk ohälsa att fysisk aktivitet kan främja återhämtning.

Förhoppningen med detta arbete är att genom att analysera resultat i tidigare forskning

kunna fördjupa förståelsen och kunskap om hur fysisk aktivitet upplevs främja återhämtning.

Med detta hoppas jag bli bättre rustad för att förbättra omvårdnaden för personer med

allvarlig psykisk ohälsa.

2 BAKGRUND

Först kommer en kort beskrivning av vad som i detta arbete menas med allvarlig psykisk

ohälsa och symtom, sedan en del om allvarlig psykisk ohälsa och fysisk hälsa. Därefter

presenteras tidigare forskning om fysisk hälsa och aktivitet hos personer med allvarlig

psykisk ohälsa. Efter genomgången av tidigare forskning presenteras den teoretiska

referensramen, Tidalmodellen.

2.1 Allvarlig psykisk ohälsa och fysisk hälsa

Allvarlig psykisk ohälsa kan vara ett ganska brett område och svårt att avgränsa.

Motsvarigheten som används i engelskan är mental illness, vilket kan innebära en del

svårigheter i översättning. Detta särskilt kan dessutom bli ytterligare problematiskt om man

ställer det i relation det synsätt som förespråkas av Buchanan-Barker och Barker (2019) som

2

menar att det inte är diagnoser som är det viktiga utan livsproblemen. I detta examensarbete

inkluderas studier med deltagare som har någon av diagnoserna schizofreni, schizoaffektiv

störning, psykos eller bipolär störning. Dessa störningar valdes som kriterier för att

underlätta urvalet och datainsamlingen. Det är således inte meningen att avgränsa allvarlig

psykisk ohälsa till dessa diagnoser i allmänhet utan endast i syfte för avgränsning i denna

studie.

Vid schizofreni och psykos är det vanligt att dela in symtom i kategorierna positiva symtom

och negativa symtom. Positiva symtom är sådant som tillkommer såsom vanföreställningar

och hallucinationer, med andra ord psykotiska symtom. Negativa symtom är något förlorat

som till exempel långsamma eller ryckiga rörelser, fastnar i onaturlig position, fattig mimik,

likgiltighet eller brist på glädje, depression. Vid bipolär störning kan psykotiska symtom

förekomma vid såväl maniska som depressiva faser (Bodén, 2016).

Trots att det är känt att framförallt antipsykotiska läkemedel ökar risken för hjärt-

kärlsjukdom och andra fysiska sjukdomar är det vanligt att psykiatrin missar tecken på dessa

sjukdomar. Det kan då tolkas som en del av psykisk störning, till exempel ångest eller

vanföreställning. För de patienter som har svårt att identifiera och beskriva sina symtom är

risken att det går psykiatrin förbi än större. Detta kan leda till att personer med allvarlig

psykisk ohälsa förlorar tilltron till vården och avstår från att berätta om sina fysiska problem.

Det i sin tur kan leda till att personen drabbas av förtidig död till följd av obehandlade fysiska

sjukdomar (Lassenius, 2019).

2.2 Tidigare forskning

Nedan presenteras tidigare forskning för att beskriva hur den fysiska hälsan påverkas vid

psykisk ohälsa, aktivitetsnivå, effekt på symtom och hälsoproblem samt en liten del av

personalens perspektiv.

2.2.1 Fysisk hälsa och aktivitetsvanor hos personer med allvarlig psykisk ohälsa

En studie av Lassenius, Åkerlind, Wiklund-Gustin, Arman och Söderlund (2013b) med 103

personer i åldrarna 21 - 70 år med allvarlig psykisk ohälsa, visade att det är vanligt med

övervikt och fetma eller svår fetma då nära 70% hade ett BMI över 25 och nästan 40% av

deltagarna hade BMI över 30. Drygt en femtedel upplevde att deras hälsa var dålig och lite

mer än en tredjedel upplevde att deras hälsa var varken bra eller dålig. Vanliga hälsoproblem

var smärta, dålig munhälsa, ångest, depression, stress, trötthet och sömnproblem (Lassenius

m.fl., 2013b).

Studien av Lassenius med flera (2013b) visade även att det är vanligt med låg aktivitetsnivå

hos personer med allvarlig psykisk ohälsa. Enligt Ang, Nurjono och Lee (2019) har personer

med schizofreni i regel en lägre fysisk aktivitetsnivå än resten av befolkningen och ju svårare

grad av symtom desto lägre aktivitetsnivå (Ang m.fl., 2019). Personer med schizofreni som

grupp har även en större benägenhet att hoppa av interventioner som inkluderar fysisk

aktivitet än andra sårbara grupper. Färre avhopp kan dock ses vid en högre intensitet

(Vancampfort m.fl., 2015). En lägre aktivitetsnivå syns även hos personer med bipolär

störning, men jämfört med personer med schizofrenistörning tog de fler steg per dag

(Naderyan & Askari, 2018). Enligt Vancampfort (2017) spenderar personer med bipolär

3

störning en större del av tiden stillasittande, men är ändå mer fysiskt aktiva i jämförelse med

personer med schizofreni och de med allvarlig depression. Det var även skillnader mellan

dem som var inlagda inom psykiatrin, och de inom öppenvård. De som var inlagda var mest

aktiva.

För personer med bipolär störning som grupp är promenader den mest populära formen av

fysisk aktivitet men inom grupper fördelat på kön och ålder finns det lite variationer. Yoga

var populärare bland kvinnorna och bland yngre personer var aktivitet med högre

aktivitetsnivå som löpning mer uppskattat (Subramaniapillai m.fl., 2016).

2.2.2 Den fysiska aktivitetens effekt på symtom och hälsoproblem

För personer med bipolär störning finns det ett samband mellan låg aktivitetsnivå och

stämningsläge, depression, grad av ångest, sömnproblem och andra värden som vikt och

BMI. Vid högre aktivitetsnivå ses lägre BMI, bättre sömn, minskad ångest och minskad

psykisk ohälsa (Melo m.fl., 2019).

Fysisk aktivitet som kondition- och styrketräning separat eller tillsammans har visat sig ha en

signifikant effekt på positiva och negativa symtom. Tillsammans med muskelrelaxerade

övningar eller yoga kan det även ha en större effekt mot ångest (Vancampfort m.fl., 2011).

Fysisk aktivitet kan förbättra upplevelsen av ökad livskvalitet hos personer med schizofreni

(Costa m.fl., 2018; Holley, Crone, Tyson & Lovell, 2011; Vancampfort m.fl., 2011). Vid en

ökning av antal steg per dag eller annan form av fysisk aktivitet kan kognitiva förmågor, som

reaktionstid och förmågan att lära av misstag och hantera stimuli, samt exekutiva förmågor

som uppmärksamhet, tidsuppfattning, målsättning och att förstå konsekvenser förbättras

(Kurebayashi & Otaki, 2017). En systematisk översikt av studier med interventioner med

fysisk aktivitet visade en förbättring av social kompetens, kommunikations- och

samarbetsförmåga hos deltagarna, men ett signifikant samband kunde inte påvisas (Holley

m.fl, 2011).

Genom livsstilsinterventioner där personer med psykos får vara med i ett program för bättre

kost och motionsvanor kan hälsovinster som viktnedgång bidra till ett ökat självförtroende,

ökat hopp och motivation att komma framåt i livet trots diagnos och förbättrad

sinnesstämning. Det är viktigt att ha stöd från andra, till exempel personal, och

individanpassning för att förbättra sina vanor (Watkins m.fl., 2019). Fysioterapeuter har

observerat förbättringar hos personer med schizofreni gällande hälsa, social förmåga,

välbefinnande och livskvalitet (Stubbs m.fl., 2014).

2.2.3 Vårdares erfarenheter av att stödja personer med allvarlig psykisk ohälsa till

fysisk aktivitet

Vårdpersonal som vårdar äldre personer med schizofreni uppger att de har en vilja att stötta

sina patienter till ökad fysisk aktivitet. De har sett att den mentala hälsan spelar stor roll och

att den kan utgöra både hinder och fördelar för fysisk aktivitet. Det kan vara svårt att få dem

att röra på sig överhuvudtaget när symtomen tog för mycket uppmärksamhet. Paranoida

vanföreställningar och depression kan utgöra hinder. Personalen har även observerat att de

personer som var mer aktiva även var de som behövde mindre mediciner. Mediciner kan göra

att det blir svårt att orka röra på sig på grund av sin sedativa verkan. En lösning för att

underlätta är att individanpassa (Leutwyler, Hubbard, Jeste & Vinogradow, 2012).

4

Sjuksköterskor kan uppleva att det saknas evidens kring den fysiska aktivitetens betydelse

och användning som en kompletterande behandling och att sådan evidens inte heller brukar

diskuteras. Flera sjuksköterskor uttryckte att det snarare handlade om intuition för att

motivera patienterna att röra på sig mer aktivt. Sjuksköterskorna upplevde också att det var

svårt att tala med patienterna om ämnen såsom övervikt. Fysisk aktivitet togs upp som ett

sätt att bygga relationer till patienterna och som något som kan bidra till en allians. Det

användes även som ett sätt att träna på sociala sammanhang och en del patienter som hade

svårt för sociala relationer får utrymme att träna på detta tillsammans med andra i grupp. I

vissa fall kunde sjuksköterskorna hos en del särskilt instabila patienter se hur aktiviteter

snarare kunde förvärra deras symtom än minska dem. Engagemang och tillgång till tid var

enligt sjuksköterskor viktiga faktorer för att de skulle kunna motivera till ökad fysisk

aktivitetsnivå. Dessutom krävs det en flexibilitet och anpassning efter individens behov

(Carlbo, Claesson Persic & Åström, 2018).

2.3 Teoretisk referensram

Enligt Buchanan-Barker och Barker (2008) är personen experten på sin livshistoria och det

är genom att lyssna till berättelsen som vi har chansen att lära oss vad hen behöver göra.

Personen lär känna sig själv och förstå sin egen berättelse genom att dela den med andra i

världendomänen (Buchanan-Barker & Barker, 2019). Det är viktigt att ta ett steg tillbaka och

vara nyfikna, enligt filosofin ”the virtue of curiosity” (2008, s. 95). Då kan vi få reda på hur

hen upplever hälsa och vad återhämtning innebär för just den personen (Buchanan-Barker &

Barker, 2008; Buchanan-Barker & Barker, 2019).

Only the person can know him or herself. The person develops a powerful storehouse

of wisdom through living the writing of the life story. Often, people cannot find the

words to express fully the magnitude, complexity or ineffability of their experience,

invoking powerful personal metaphors, to convey something of their experience

(Buchanan-Barker & Barker, 2008, s. 97).

Citatet ovan beskriver att det kan vara svårt för en person att uttrycka djupet av sina

erfarenheter. Då är det viktigt att stödja personen att framföra hur hen känner sig. Det

handlar om att ”Ta fram personens egen visdom” (2019, s. 357). Det är viktigt att värdesätta

rösten, som är ett av Tidalmodellens åtaganden. När vi gör detta kan berättelsen hjälpa oss

att förstå personen bättre och hjälpa hen att identifiera vad som fungerat tidigare och vad

som behövs för att komma vidare, vilket leder till ett annat åtagande ”använd den tillgängliga

verktygslådan” (2019, s. 356). Personen kan genom berättelsen få stöd att finna och använda

sina verktyg för att återta sitt liv och att leva med sina livsproblem och sig själv, ”att komma

igång igen” (2019, s. 350). Återhämtning handlar således inte om att bli botad och är inte en

slutdestination utan kan bättre beskrivas som en process. Inom Tidalmodellen ligger inte

heller fokus på diagnoser utan på livsproblem och såväl hälsa som ohälsa ses som processer

snarare än tillstånd (Buchanan-Barker & Barker, 2019).

Återhämtning kan ske på olika nivåer, med det menas inte att en nivå står över en annan

utan det handlar istället om att vi fungerar på olika nivåer. Personens processer, såsom

livsproblem, tar sig uttryck i dessa så kallade levnadsnivåer. Genom den fysiologiska nivån,

genom våra celler och att vara vid liv, har vi tillgång till att uppleva de andra nivåerna. Den

5

biologiska nivån är kanske en nivå som vi mest blir medvetna om vid skador eller smärta då

denna nivå utgörs av våra kroppsliga funktioner och uppbyggnad av skelett och muskler.

Människan har förutom dessa beteendenivån och den sociala nivån. Beteendenivån handlar

om vad vi tror på, utgår ifrån, hur vi tänker. På den här nivån yttras processerna,

berättelserna, i agerandet. Den sociala nivån är den nivån där vi ställs i relation till andra och

hur de påverkar personens värld. Personens drömmar, hopp och upplevelsen av mening

utspelar sig i den andliga nivån. Helheten av dessa nivåer utgör helheten av människan och

de olika nivåerna relaterar till och uttrycks genom varandra i livsberättelsen (Barker, 2009).

Tidalmodellen fungerar som en påminnelse om att det är personer med allvarlig psykisk

ohälsas upplevelser som står i fokus då det är genom deras berättelse som en större förståelse

kan nås. Därför måste studierna som analyseras utgå från deras berättelser. Den fungerar

även som ett viktigt stöd för att förstå och fördjupa resultatet i relation till återhämtning.

3 PROBLEMFORMULERING

Forskningen visar att personer med allvarlig psykisk ohälsa har en lägre aktivitetsnivå än

andra och att det är vanligt att de upplever svårigheter att känna sin kropp. Studier visar även

att personer med allvarlig psykisk ohälsa är en riskgrupp för att drabbas av fysiska

hälsoproblem och följdsjukdomar. Dessa fysiska hälsoproblem och följdsjukdomar riskerar

på grund av svårigheter hos personal att se bortom psykiatrisk diagnos samt svårigheter hos

patienterna själva att ge uttryck för sina symtom, att gå psykiatrin förbi och därmed förbli

utan behandling. Det i sin tur leder till en ökad risk för försämring i såväl fysiskt som

psykiskt mående och kan leda till förtidig död.

Utifrån den teoretiska referensramen handlar återhämtning om mer än att bli botad från

symtom. Snarare är det en process som pågår under livet, där personen tar och bevarar

kontroll över sitt liv och sin berättelse. I tidigare forskning lyfts vinsterna med fysisk aktivitet

för såväl fysisk som psykisk ohälsa generellt, och även sjuksköterskors erfarenheter av att

främja fysisk aktivitet. Flera studier visar att ökad fysisk aktivitet kan ge en förbättrad

livskvalitet och minskade besvär av psykiatriska symtom. Däremot är kopplingen mellan hur

personer med allvarlig psykisk ohälsa kan uppleva fysisk aktivitet och den fysiska aktivitetens

betydelse för återhämtning inte lika tydlig. Genom att studera artiklar med kvalitativa

analysmetoder där man har studerat hur personer med allvarlig psykisk ohälsa upplever

fysisk aktivitet och relatera det till återhämtning kan kunskapen och förståelsen ökas. Den

fördjupade kunskapen kan användas för att bidra till en förbättrad omvårdnad för personer

med allvarlig psykisk ohälsa.

6

4 SYFTE

Syftet med studien är att med utgångspunkt i tidigare forskning beskriva hur personer med

allvarlig psykisk ohälsa erfar att fysisk aktivitet främjar återhämtning.

5 GENOMFÖRANDE

Nedan presenteras min process utifrån metasyntesens olika steg. Metoden presenteras i en

lista med sju steg. Jag beskriver även hur jag har utfört datainsamlingen, urval och analys

enligt denna metod för att komma fram till en syntes.

5.1 Design

En metasyntes är en kvalitativ och induktiv design som innebär att aktuell forskning som

genomförts med kvalitativ analysmetod på ett systematiskt sätt sammanställs i ett nytt

resultat genom att syntetisera resultatet från de olika studierna. Det är en metod som är

lämplig där man vill sammanställa studier om hur personer upplever något. Resultatet kan

sedan bidra med en ny kunskap och förståelse i en klinisk verksamhet och det är möjligt att

använda metasyntesen till förbättringsarbete (Friberg, 2006; Willman & Stoltz, 2017).

5.2 Metasyntesens olika steg

Metasyntes valdes som metod för att besvara syftet som var att med utgångspunkt i tidigare

forskning beskriva hur personer med allvarlig psykisk ohälsa erfar att fysisk aktivitet främjar

återhämtning. Det är en metod för att analysera studier med kvalitativ analysmetod och

genom att relatera samt översätta dem till varandra kommer forskaren fram till en syntes där

resultatet ska vara något mer än bara ett referat. Resultatet ska vara mer än summan av

artiklarnas resultat och kunna användas för att öka förståelsen kring ett fenomen. Artiklarna

analyserades enligt Lee, Hart, Watson och Rapley (2015) beskrivning av hur en metasyntes

går till, genom att följa dessa sju steg. Denna metod för metasyntes utgår från Noblit och

Hares (1988) meta-etnografi, som var en av de första metoderna av detta slag.

1. Att komma igång är det första steget. I detta steg väljer forskaren ett fenomen att

studera och kommer fram till en fråga. Frågan ska kunna besvaras genom litteratur.

Det är viktigt att veta vad man frågar efter för att veta vad man ska söka efter i nästa

steg. Detta steg synliggörs i studiens bakgrund, problematisering och formulering av

syfte.

2. I det andra steget genomförs litteratursökningar och forskaren identifierar vilka

artiklar som kan besvara syftet. Artiklarna granskas sedan med lämplig mall för

kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ analysmetod. Detta presenteras här

under rubriken datainsamling och urval.

7

3. De utvalda artiklarna läses noggrant igenom med fokus på resultatdelen.

4. Nästa steg är att relatera studierna till varandra genom att finna gemensamma

nyckelfynd och att jämföra studiernas teman.

5. Fynden som hittas i mer än en artikel översätts till varandra med bevarad innebörd

och språk från studierna, vilket möjliggör en jämförelse. Gemensamma teman slås

samman. Det kan presenteras i en tabell.

6. Efter det bildar forskaren ett resultat som ska vara mer än summan av artiklarnas

enskilda resultat. Forskaren presenterar en ny helhet. I helheten är det viktigt att nå

en balans mellan att bevara språk och innebörd och att gå in för långt på detaljnivå.

Steg 4-6 presenteras närmare under rubriken ”Analys av data”

7. Metasyntesen presenteras antingen i skriven text, video-eller ljudpresentation eller

kanske med hjälp av konst. Det finns utrymme för fantasi och kreativitet. I denna

uppsats sker dock detta genom en traditionell text under rubriken ”Resultat” där de

teman som framkommit i analysen beskrivs och sedan fördjupas med stöd av den

teoretiska referensramen.

5.2.1 Datainsamling och urval

Efter att ha valt ett intresseområde var det dags för det andra steget som innebar att söka

efter kvalitativa artiklar som kunde besvara syftet. EBSCO host användes då det möjliggjorde

samtida sökning i CINAHL Plus och MEDLINE. Enligt Willman och Stoltz (2017) är det

viktigt att formulera sökorden så att sökresultatet inte blir för generellt och resulterar i

tusentals träffar där en stor del besvarar helt andra saker än syftet. Enligt Östlundh (2006)

handlar litteratursökning om att söka information och det går att göra systematiskt och

osystematiskt. Den systematiska är en arbetsmetod för struktur, hantering av information

och genom att metodens steg dokumenteras är den möjlig att följa. I detta arbete har jag

utformat en figur (se figur 1) för att redovisa detta. Enligt Östlundh (2006) är det lätt att

fastna i sina val av ord och det är viktigt att ha tålamod och tid att söka efter information. Jag

provade först att formulera mer generella sökord, men innefattande diagnoskriterierna och

fysisk aktivitet för att se hur många träffar det skulle bli, kanske hade det kunnat resultera i

färre och mer passande sökträffar än väntat. Det blev dock flera tusen träffar. Gjorde om

sökningen och lade till ordet qualitative vilket resulterade i ett färre antal träffar, men med

en större andel som kunde vara relevanta, som jag kunde gå igenom. Den sökningen

resulterade i de flesta av de inkluderade studierna. I de andra sökningarna hittade jag samma

artiklar fast fördelat i de olika sökningarna. För att få inspiration till sökord sökte jag på

synonymer via sökmotor och fick även tips utifrån andra studier. Ett exempel på detta är när

min handledare tipsade mig om en studie som hade physically active i titeln och jag inte

hade sett den vid någon av mina sökningar. Då provade jag att lägga till det i en sökning. Det

resulterade inte i någon mer studie än den som handledaren tipsat om.

Inför att litteratursökningen skulle genomföras bedömde jag att ungefär ett maxantal på 100

artiklar skulle vara rimligt att gå igenom. Den andra sökningen var dock på fler än så men det

var ändå möjligt att gå igenom sökresultaten utan att det blev övermäktigt. Trots att orden

valdes efter bästa förmåga genererades ändå ett antal studier som inte handlade om fysisk

aktivitet utan andra aktiviteter och ett antal studier med kvantitativ design. Vid försök att få

8

en större andel relevanta träffar blev sökresultaten färre och det var ändå samma studier som

hittades igen, fast det krävdes då flera olika sökningar för att få samma resultat.

5.2.2 Inklusionskriterier

För att underlätta sökningen och få artiklar skrivna på ett språk jag förstår valde jag att

kryssa i English language. Det var från början meningen att svenska och engelska skulle

inkluderas men det är ovanligt att studier publiceras med svensk text, det brukar översättas

till engelska vid publicering. Andra inklusionskriterier var att studierna inte skulle vara äldre

än tio år, deltagarna skulle vara 18 år eller äldre, störningarna som inkluderades var

schizofreni, schizoaffektiv störning, psykos och bipolär störning. Att studierna skulle ha

etiska överväganden var ett måste. För att resultatet skulle motsvara personer med allvarlig

psykisk ohälsa var det viktigt att studierna presenterade resultat utifrån detta.

5.2.3 Exklusionskriterier

Kvantitativa studier. Artiklar som enbart beskriver vårdpersonalens uppfattning/upplevelse.

Andra språk än engelska. Artiklar som vid granskningen bedöms ha låg kvalitet, dock togs en

artikel med medelhög kvalitet som gränsade till låg med. Studier där det var oklart om

resultatet berodde på fysisk aktivitet eller andra hälsovanor exkluderades också.

9

5.2.4 Litteratursökning

Figur 1: Litteratursökning

Övrig sökväg: tips från handledare

Förslag: 1, urval: 1

Databaser: MEDLINE och CINAHL Plus

Villkor: Peer-reviewed, English language, 2010->

(schizophrenia or psychosis or psychoses or psychotic disorder

or schizophrenic disorder or bipolar) AND (Physical activity

or exercise or fitness or physical exercise) AND qualitative

Träffar 143, urval: 10 Övriga sökningar:

* (Bipolar or Bipolar disorder or manic depression) AND (physical activity or fitness or physical exercise) AND

qualitative

* Schizophrenia physical activity qualitative

* Schizophrenia exercise qualitative

* Bipolar physical activity qualitative

Totalt antal träffar:

67, urval: 0 (dubbletter från tidigare sökning:

10)

(physically active) AND (schizophrenia or psychosis or psychoses or psychotic disorder or schizophrenic

disorder or bipolar)

Träffar 71, urval: 0. (1 dublett som handledare tipsat om)

Första sökningen: (schizophrenia or psychosis or psychoses or

psychotic disorder or bipolar) AND (physical activity or exercise

or fitness or physical exercise)

Träffar: 3535, abstract: 0, urval: 0

Sökvägar

Vid

granskningen

exkluderades 3

artiklar som

inte besvarade

syftet.

10

5.2.5 Kvalitetsgranskning

Studierna har kvalitetsgranskats enligt: Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetodik – patientupplevelser, enligt Statens beredning för medicinsk

utvärdering, SBU (2014), se även Bilaga A. Den är utformad för att kvalitetsgranska

kvalitativa studier och frågorna som ska besvaras är utifrån att det är kvalitativa data och det

finns en utförlig beskrivning med exempel på vad de olika frågorna inkluderar som till

exempel frågan om etik.

För att kunna dra slutsatsen om en artikel uppfyllde kriterierna Hög, Medelhög eller Låg var

inte enbart granskningsmodellen från SBU nödvändig utan även deras handbok. Där

framkom det att det var helheten i de olika delarna som skulle bedömas. Vid kvalitet Hög ska

hela studien vara tydligt beskriven i alla steg, vid Medelhög tillåts vissa oklarheter, vid Låg

kvalitet är det större brister i tydlighet (SBU, 2017). En av artiklarna var på gränsen att få

bedömningen låg men fick på grund av tydligt resultat som kunde besvara syftet ingå i

studien trots detta. Nedan presenteras en förteckning över inkluderade artiklar och

bedömning av kvalitet. För mer utförlig information och kommentarer, se bilaga B.

Tabell 1: Kvalitetsgranskning, kort presentation.

Nr Författare Titel Bedömning

1 Rastad, C., Martin, C., & Åsenlöf, P. (2014).

Barriers, benefits and strategies for physical activity in patients with schizophrenia

Medelhög

2 Leutwyler, H., Hubbard E M., Slater, M., & Jeste D V. (2013).

”It’s good for me”: physical activity in older adults with schizophrenia

Medelhög (på gränsen till låg).

3 Cullen, C., & McCann, E. (2014). Exploring the role of physical activity for people diagnosed with seroius mental illness in Ireland

Medelhög

4 Çelik Ince, S., & Günüsen, N P. (2018).

The views and habits of the individuals with mental illness about physical activity and nutrition

Medelhög

5 Firth, J., Carney, R., Jerome, L., Elliot, R., French, P., & Yung A R. (2016).

The effects and determinants of exercise participation in first-episode psychosis: a qualitative study

Medelhög

6 Larsen, L Q., Schnor, H., Tersbøl, B P., Ebdrup, B H., Nordsborg, N B., & Midtgaard, J. (2019).

The impact of exercise training complementary to early intervention in patients with first-episode psychosis: a qualitative sub-study from a randomized controlled feasibility trial

Hög

7 Moloney, L., & Rodhe, D. (2017).

Experiences of men with psychosis participating in a community-based football programme

Hög

8 Wright, K., Armstrong, T., Taylor, A., & Dean, S. (2011).

’It’s a double edged sword’: a qualitative analysis of the experiences of exercise amongst people with bipolar disorder

Medelhög

9 Lassenius, O., Arman, M., Söderlund, A., Åkerlind, I., & Wiklund-Gustin. (2013a).

Moving toward reclaiming life: lived experiences of being physically active

Hög

11

among persons with psychiatric disabilities

5.3 Analys av data

Efter att ha läst alla artiklarna i sin helhet var nästa steg i analysen att finna gemensamma

nyckelfynd och jämföra studiernas teman och att översätta dessa in i varandra (Lee m.fl.

2015). Detta gjordes genom ett systematiskt arbete med analysmatriser. Först gjordes en

matris där samtliga teman i studiernas nyckelfynd fördes in. När den första artikelns teman

förts in fördes nästa studies teman in där det passade in bäst. Om det inte fanns något tema

som stämde överens från de tidigare analyserade artiklarna eller om det var mer än ett tema

som liknade övriga studiers teman lades dessa till som nya teman. Efter att samtliga studiers

teman förts in i tabellen uteslöts de teman som inte var relevanta för syftet, såsom faktorer

som utgör hinder för eller främjar fysisk aktivitet då dessa inte svarade på hur fysisk aktivitet

främjar återhämtning. De teman som då kvarstod hade i detta steg inget namn utan endast

nummer. I nästa steg gjordes en tabell med de teman som bedömdes relevanta, där de teman

som hörde ihop samlades under ett nytt tema, som formulerades för att sammanfatta det

meningsbärande, den röda tråden, mellan de olika teman som relaterats till varandra (Tabell

2). I tabellen bevarades studiernas språk och innebörd som presenterades som korta

nyckelfynd i relation till denna studies syfte. När detta var klart skrevs ett resultat, d.v.s. steg

7 i metoden, där studiernas resultat användes för att förklara respektive tema. Citat användes

för att ge en tydligare koppling till studiernas innehåll och för att illustrera varje tema. I

enlighet med Lee m.fl. (2015), och även Noblit och Hare (1988) sammanfördes sedan

studiens teman med varandra och med den teoretiska referensramen i en nyckelmetafor som

avslutar resultatet.

Tabell 2: Teman från individuella studier relaterade till resultatets teman, exempelversion

Starkare tro på sig själv och framtiden

Att uppleva mening och gemenskap

Att få struktur i livet

Att kontrollera och minska psykiska symtom

Rastad, C., Martin, C., & Åsenlöf, P (2014).

”Immediate positive outcomes” (s. 1474). Ökad livsglädje, mår bättre och är mer avslappnad samt medför frihetskänsla och självständighet.

”Positive expectations” (s. 1474). Berikar livet genom att ge något att se fram emot och minskar psykotiska symtom, lugnar humöret och andra hälsoproblem.

Leutwyler, H., Hubbard, E M.,

”Pride and Sense of Well-being” (s.

”Belonging” (s. 78). En

”Mental Health” (s. 77). Ett sätt

12

Slater, M.,& Jeste, D V. (2013).

78). Känsla av stolthet och välbefinnande samt känslan att göra något bra för sig själv.

upplevelse av syfte genom något att göra och känsla av gemenskap

att hantera psykotiska symtom, stress och ångest.

5.4 Etiska överväganden

På grund av metodvalet som innebär att materialet består av redan publicerat material och

inte någon egen intervjustudie fanns det inget krav från MDH att söka om etiskt

godkännande. Det fanns dock etiska överväganden även inför denna studie. För att

säkerställa att studierna utförts med etiskt korrekta förfaranden var det ett absolut krav att

inkluderade studier skulle ha etiska överväganden som inkluderar Vetenskapsrådet (u.å) krav

på att deltagare delges information om studiens syfte, hur och vem som kommer ha tillgång

till materialet och rätten att avsluta sitt deltagande även efter det att samtycke lämnats,

konfidentialitet och nyttjandekravet.

Risken för deltagarna i studierna bedömdes vara låg. Även risken för att personer med

allvarlig psykisk ohälsa skulle tolka studiens resultat som att det var deras fel om de inte

mådde bra på grund av att de inte orkade vara fysiskt aktiva bedömdes övervägas av nyttan

med studien. Nyttan med studien bedömdes vara att den kan ge stöd för

omvårdnadsåtgärder och lyfta fram vikten av fysisk aktivitet för såväl den fysiska som

psykiska hälsan.

För vidare funderingar kring etiska överväganden och risker samt hur de har hanterats i detta

arbete, se Etisk diskussion.

6 RESULTAT

Nedan presenteras resultatet som jag kom fram till under analysprocessen. Resultatet består

av fyra teman: 1. Att få en starkare tro på sig själv och framtiden. 2. Att uppleva mening och

gemenskap. 3. Att få struktur i livet. 4. Att kontrollera och minska psykiska symtom.

Avslutningsvis presenteras också en syntetiserande nyckelmetafor, en positiv spiral. För att

presentera resultatet på ett sätt som är lämpligt vid en metasyntes har en artikel av Beck

(2002) använts som inspiration. Utifrån detta togs beslutet att ange hur många studier som

bidragit till respektive tema och det finns även källhänvisningar, vilket även är menat att

underlätta för läsaren som är intresserad av att läsa mer i artiklarna.

13

6.1 Tema 1 – Att få en starkare tro på sig själv och framtiden

Det första temat framkom i sju av de inkluderade studierna. Temat handlar om att tro på sig

själv och framtiden. Fysisk aktivitet ger en känsla av välbefinnande och en större belåtenhet

med sig själv (Cullen & McCann, 2014; Leutwyler m.fl., 2014). Personen får ett större

självförtroende vilket också lägger grund för en framtidstro (Çelik Ince & Günüsen, 2018;

Firth m.fl., 2016)). I en studie uttryckte en deltagare att fysisk aktivitet hjälpt henne att

”manage the whole world again” (Larsen m.fl., 2019, s. 8) och med det menade hon att hon

kunde vända en dålig dag till en bra dag. Det är hon, och inte störningen, som har kontrollen

i hennes liv. Även andra deltagare instämde i uttalandet (Larsen m.fl., 2019).

Genom att röra på sig upplever personen att hen får ökad energi och en känsla av frihet. Det

för även med sig en känsla av att vara självständig (Leutwyler m.fl., 2014; Rastad m.fl, 2014).

Just going for a walk gives you an incredible sense of freedom, and you feel good. You

feel free when you are walking. (P15) I actually become more independent… that you

have a sense of independent, that you can decide for yourself what you are going to

do. (P6) (Rastad m.fl., 2014, s. 1474).

Känslan av att kunna åstadkomma eller att kunna lyckas med något ger en mer positiv syn på

livet (Firth m.fl., 2016; Larsen m.fl., 2019). Det leder till en större livsglädje (Cullen &

McCann, 2014; Rastad m.fl., 2014). Den energi och kraft som personen får av fysisk aktivitet

gör att hen orkar öppna upp för drömmar och hopp om framtiden. Genom att till exempel ta

en promenad i naturen kan personen ge sig själv ett utrymme där hen kan ägna sig åt att

drömma även om målet känns långt bort. Det är viktigt för livslusten (Lassenius m.fl.,

2013a). Livet känns mer hanterbart (Cullen & McCann, 2004; Leutwyler m.fl., 2014;

Lassenius m.fl., 2013a).

6.2 Tema 2 – Att uppleva mening och gemenskap

Fem studier berörde det andra temat. Sociala relationer kom upp även i andra studier men då

som något som främjade fysisk aktivitet och inte främjades av fysisk aktivitet. Genom att

fysisk aktivitet gav dem något att göra och att fokusera på uppfyllde aktiviteten ett syfte

(Cullen & McCann, 2014; Larsen m.fl., 2019; Leutwyler m.fl., 2014). Detta kan också bidra till

upplevelser av mening, genom att livet ges ett innehåll. Ett annat syfte var att förbättra sin

motorik och sin fysik (Moloney & Rodhe, 2017). Genom att vara fysiskt aktiv är det också

möjligt att få släppa på sin fasad och vara sig själv med fokus på annat än diagnosen (Larsen

m.fl., 2019). ”you can show up just as you are and don’t need to pretend that you’re having a

good day” (Larsen m.fl., 2019, s. 8). När en person är sig själv och inte döljer sig bakom en

fasad eller drar sig undan, underlättas också gemenskapen med andra människor. Det blir på

så vis en positiv cirkel, där personen genom stöd av andra kan lära känna sig själv bättre och

få en bättre relation till såväl sig själv som andra. Hen kan utmana sig själv och få styrka att

inte ge upp med stöd av omgivningen (Lassenius m.fl., 2013a).

They see you when you come in and they say goodbye when you leave. One is not

invisible… Yes, and I recognize the difference in myself. Today, I dare. I dare to talk

about myself and my problems, which I did not do before. (Lassenius m.fl., 2013a, s.

742).

14

Deltagarna upplevde således att förmågan att interagera med andra och att bygga

vänskapsrelationer blev bättre tack vare deltagande i fysisk aktivitet. De upplevde att fysisk

aktivitet tillsammans med andra fick dem att känna sig som en del i något och att det är

viktigt att känna social gemenskap (Cullen & McCann, 2014). Fysisk aktivitet kan främja

relationer till andra och med stöd av andra blir den fysiska aktiviteten lättare att genomföra.

Man skulle utifrån detta kunna säga att det blir en god cirkel där fysisk aktivitet främjas av

och främjar sociala relationer (Cullen & McCann, 2014; Leutwyler m.fl., 2014).

Genom att träna tillsammans med andra kommer deltagarna lättare på samtalsämnen. Det

gör att de känner sig mer bekväma inför att ta kontakt med andra (Moloney & Rodhe, 2017).

I have met a lot of people who I get on very well with and all that because of the

football (…) I kind of feel I can talk to people about football (…) and sometimes you

meet people and you are a bit stuck for conversation and you talk about the weather

or whatever and (…) it’s good to be able to kind of bransch out and talk to people

about different things (Moloney & Rodhe, 2017, s. 106).

För dem som vill, blir det alltså lättare att lära sig socialisera eftersom de gör något

tillsammans. De får sedan med sig det i andra sammanhang och det blir lättare att umgås

med släkt och vänner utanför träningen (Larsen m.fl., 2019).

6.3 Tema 3 - Att få struktur i livet

Det tredje temat återfanns i fyra av de inkluderade studierna. Att använda struktur, rutiner

och planering vid planering av fysisk aktivitet gör att det blir struktur i veckorna. Det kan

personen använda som verktyg för att få kontroll över sin vardag (Cullen & McCann, 2014;

Moloney & Rodhe, 2017).

Att lägga in fysisk aktivitet som en rutin hjälper personen att undvika att fastna i vanan av

inaktivitet. Det ger personen något att göra och se fram emot (Moloney & Rodhe, 2017).

”Well it’s healthy cause it’s something to do in the afternoons, it gets me out of the flat”

(Moloney & Rodhe, 2017, s. 106). Genom fysisk aktivitet får således personen en förbättrad

struktur i vardagen. Enligt Lassenius m.fl. (2013a) utvecklar personen verktyg för att ta

bättre hand om sig själv. Citatet “I think that it feels good because you fill your days and time

with something; it is that feeling that makes me feel good. That there is something that I can

do.” (s. 742) innebär att personen får en större möjlighet att fylla sina dagar med ett

meningsfullt innehåll. Dessutom ger det uttryck för känslan av att kunna åstadkomma något

(Lassenius, 2013a).

Personen kan enligt Wright m.fl (2011) förutom en ökad struktur i vardagen även uppleva att

tankarna blir lättare att hålla i ordning, vilket leder till ett mer strukturerat inre. Allt detta

innebär att den fysiska aktiviteten och de förstärkta förmågorna som den för med sig blir ett

stöd för att finna balans och nå en inre kontakt med sig själv (Lassenius m.fl., 2013a)

Fysisk aktivitet bidrar därmed sammanfattningsvis till en ökad aktivitets- och funktionsnivå i

stort och personen förbättrar sin förmåga att planera även i andra sammanhang. Personen

får, genom att få struktur i livet, en större kontroll över såväl sitt liv som innehållet i

vardagen.

15

6.4 Tema 4 – Att kontrollera och minska psykiska symtom

Det fjärde temat visar sig i sex studier. Främjande av hälsa visar sig i form av minskade

symtom och andra hälsovinster.

Att ha något att se fram emot berikar livet och innebär en förbättring av hälsan (Rastad m.fl.,

2014). Vid fysisk aktivitet tar själva aktiviteten upp fokus hos personen, vilket gör att

påverkan av kaotiska eller negativa tankar minskar. Det hjälper till att reducera stress och

oro (Cullen & McCann, 2014; Lassenius m.fl., 2013a; Leutwyler m.fl., 2014; Wright m.fl.,

2011).

Well, it’s motion. I can think all my anxious thoughts away, and it slows med down

when I’m through. I love that. I’m thinking all these anxious thoughts, and I’m

walking fast, and by the time I get to where I live, I’m tired and I feel great, just really

relaxed. (Leutwyler m.fl., 2014, s. 77).

Fysisk aktivitet är ett sätt att hantera psykotiska symtom (Firth m.fl., 2016; Leutwyler m.fl.,

2014; Rastad m.fl., 2014). Det kan förutom positiva symtom även ge lindring för negativa

symtom. Lindringen av symtomen kan ske omedelbart, enligt Firth med flera (2016).”I

exorcise the devil and Satan and Lucifer and their appearance out of me. I jog them out.”

(Leutwyler m.fl., 2014, s. 77).

Att känna att man gör något för sin hälsa kan i sig vara en upplevd hälsovinst “Walking

makes me feel better because I think that walking is good for the cardiac health and for a

longer life. Therefore, I walk almost 2 hours every day… I just take walk. That’s all.” (Çelik

Ince & Günüsen, 2018, s. 591).

Fysisk aktivitet kan reducera humörsvängningar vid bipolär störning. Det gäller framförallt

vid lindrigare depression eller mani (Wright, 2011). Även vid schizofreni upplevs fysisk

aktivitet ha en upplyftande funktion och får personen att känna sig mindre deprimerad (Firth

m.fl., 2016).

6.5 Nyckelmetafor – en positiv spiral

Nedan fördjupas resultatens fyra teman och deras betydelse för återhämtning. Till stöd för

detta används Tidalmodellen av Buchanan-Barker och Barker (2019). Genom detta kan en

djupare förståelse för hur patienter upplever betydelsen av fysisk aktivitet för återhämtning

ta form. Teman har markerats med kursiv stil för att underlätta läsning.

Resultatets första tema visade att fysisk aktivitet kan bidra till återhämtning genom att

personen upplever en känsla av att få en starkare tro på sig själv och framtiden.

Personen känner sig stolt över sig själv. Hen upplever en känsla av frihet, självständighet och

att kunna hantera livet. Detta kan relateras till Buchanan-Barker och Barker (2019) som

menar att hälsa är relaterat till upplevelsen att vara kapabel att hantera utmaningar som livet

innebär. Störningen kontrollerar inte längre livet utan det gör personen själv. Relaterat till

att få struktur i livet genom fysisk aktivitet kan detta förstås bättre. Det innebär att

personen får kunskap och förmåga att planera aktiviteter, bryta inaktivitet och fylla dagen

med innehåll. Detta innebär relaterat till Tidalmodellen (Buchanan-Barker & Barker, 2019)

att fysisk aktivitet är ett verktyg för att komma framåt i återhämtningsprocessen. Strukturen

16

blir med andra ord något som bidrar till tron på såväl sig själv som framtiden, och känslan av

att vara kapabel.

Vikten av ett innehåll i livet, och känslan av att vara kapabel att hantera det, kan även förstås

genom att det bidrar till att uppleva mening och gemenskap. Förutom ett innehåll att

fylla dagarna med ger fysisk aktivitet en möjlighet till en gemenskap där personen får släppa

på fasaden och vara sig själv. Hen upplever att det sociala blir mindre svårt och får ett

naturligt samtalsämne att bryta isen med. Personen känner sig som en del i något och får,

genom fysisk aktivitet, möjlighet att utveckla relationen till andra och sig själv i relation till

andra. Detta innebär således, enligt Barker (2009), att fysisk aktivitet som upplevs genom

den biologiska nivån med hjälp av kroppsliga funktioner, påverkar människan på såväl den

andliga nivån, där personen upplever mening, som den sociala nivån (Barker, 2009).

Buchanan-Barker och Barker (2019) förklarar att personen delar sina erfarenheter med

andra i det som kallas världendomänen. Att dela sina erfarenheter med andra hjälper

personen att föra fram och förstå sin berättelse och det är viktig del i processen att hantera

sina problem. Det hjälper personen att ta sig vidare med hjälp av sina verktyg. Därmed är det

relaterat till Barker (2009), en viktig del av återhämtningen förutom på den sociala- och

andliga nivån även på beteendenivån.

Resultatet visade även att fysisk aktivitet är ett sätt att kontrollera och minska

psykiska symtom. Detta uppfattas såväl bidra till som påverkas av övriga teman.

Upplevelsen av att ha något att se fram emot berikar livet och förbättrar hälsan. Det lättar

upp sinnet genom att aktiviteten tar fokus från negativa och oroande tankar samt minskar

stress. Att vara fysiskt aktiv är ett sätt att kontrollera och minska sina psykiska symtom,

positiva och negativa. Personen kan uppleva en bromsning av ett inre kaos och en reducering

av humörsvängningar. Det blir lättare att reglera sitt mående. Även detta innebär relaterat till

Buchanan-Barker och Barker (2019) att fysisk aktivitet är ett verktyg personen kan använda

sig av för att hantera sina symtom. De betonar dock att målet med återhämtning inte är en

slutdestination eller ett bot utan ett sätt att ”komma igång igen” (Buchanan-Barker & Barker,

2019, s. 350).

Min slutsats utifrån detta blir således att den fysiska aktivitetens betydelse för att få en

starkare tro på sig själv och framtiden, att få struktur i livet, att uppleva mening och

gemenskap och att kontrollera och minska psykiska symtom innebär att fysisk aktivitet kan

leda till en positiv spiral som främjar återhämtning på flera levnadsnivåer och gör att

personen kommer igång med livet igen.

17

Figur 2: En positiv spiral

7 DISKUSSION

Nedan diskuterats tre områden. Först kommer en diskussion där resultatet relateras till

annan forskning, sedan en diskussion kring metoden följt av en etisk diskussion.

7.1 Resultatdiskussion

Även i denna del har teman markerats med kursiv text för att tydliggöra dem. I resultatet

framkom att fysisk aktivitet kan förstås som en positiv spiral på flera nivåer. Detta skall inte

förstås som att den ena eller andra nivån är högre än den andra, eller att det ena kommer

före det andra i den ordning som det presenteras i resultatet. Snarare handlar det om att alla

nivåer berörs samtidigt och förstärker varandra. Barker (2009) tar inte upp fysisk aktivitet

som en viktig komponent för återhämtning på flera nivåer, men resultatet och övrig

forskning visar sig ändock sammanfalla med teorin. Exempel på argument för detta

påstående är att ett starkare självförtroende och framtidstro samt hopp och mening ingår i

den andliga nivån medan gemenskap hör till den sociala nivån. Vanor och agerande, hör till

beteendenivån, enligt Barker (2009). Allt detta sammanfaller med resultatet och övrig

forskning som tas med i denna resultatdiskussion. Utifrån detta uppstår frågan om hur det

kommer sig att inte fysiska aktivitetens betydelse för återhämtning ges utrymme i denna

återhämtningsinriktade teori.

Fysisk aktivitet

Att få en starkare tro på sig själv

och framtiden

Att kontrollera och minska

psykiska symtom

Att uppleva mening och gemenskap

Att få struktur i

livet

18

En del i den positiva spiralen är att personen via fysisk aktivitet upplever det som att få en

starkare tro på sig själv och framtiden. Detta är i linje med Watkins m.fl. (2019) som

också beskriver hur en förbättring av hälsovanor såsom förbättrad kost och fysisk aktivitet

bidrar till ett ökat självförtroende, motivation och hopp inför framtiden (Watkins m.fl.,

2019). Flera studier har visat att fysisk aktivitet kan förbättra den upplevda livskvaliteten

(Costa m.fl., 2018; Holley m.fl., 2011; Vancampfort m.fl., 2011). Även fysioterapeuter har,

enligt Stubbs med flera (2014) observerat att deras patienter har fått bättre livskvalitet till

följd av fysisk aktivitet.

Detta för även oss in på temat att uppleva mening och gemenskap där personen får ett

innehåll att fylla dagarna med och möjlighet att vara sig själv utan en fasad. Det underlättar

sociala relationer och att ta kontakt. Det utvecklar förutom relationen till andra även

relationen till sig själv genom andra. Enligt Watkins m.fl. (2019) är stöd från andra är viktigt.

Lassenius m.fl. (2014) menar att vårdpersonal kan ge stöd för att motivera personer till fysisk

aktivitet. Personalen kan inspirera genom att lyfta fram möjligheter, bevara hoppet genom

att finnas där och visa tilltro till personens förmåga och att vara närvarande i nuet. För

personalens egen motivation att göra detta är det viktigt att få en förståelse för vad som är

meningsfullt för personen. En studie av Carlbo m.fl. (2018) visade att sjuksköterskor

upplevde att fysisk aktivitet främjade sociala förmågor hos deras patienter och var till hjälp

för att bygga relationer med dem för att skapa en allians. Enligt Holley m.fl. (2011) kan fysisk

aktivitet bidra till en förbättring av förmågan att kommunicera och samarbeta samt den

sociala kompetensen. Kurebayashi och Otaki (2017) såg i sin studie att fysisk aktivitet kunde

förbättra exekutiva- och kognitiva förmågor, vilket skulle kunna beskrivas som ett sätt att få

struktur i livet. Personen får verktyg såsom kunskap och förmåga att planera sina dagar

samt ta hand om sig själv. Genom att relatera till de levnadsnivåer som beskrivs av Barker

(2009) kan det förstås som att fysisk aktivitet påverkar förutom den andliga nivån även den

sociala nivån. Att uppleva mening och gemenskap skulle utifrån detta innebära att

återhämtningen påverkas på två nivåer i ett och samma tema.

En studie av Schebesch-Ruf, Heimgartner, Wells och Titze (2019) visade att personer med

psykisk ohälsa kan uppleva ett socialt välbefinnande genom stöd av andra, gemenskap

genom träning i grupp och en förbättring av den sociala kompetensen. De upplevde att stödet

motiverade dem till fysisk aktivitet för att få interagera med andra. Särskilt för dem utan

arbete innebar den fysiska träningen en upplevelse som kan beskrivas som att få struktur i

vardagen och även att uppleva mening och gemenskap då de beskriver hur de får

struktur på sin dag genom fysisk aktivitet och att det gör att den känns meningsfull. Det visar

även att det inte bara är två separata upplevelser utan att de påverkar och går in i varandra.

Även detta kan anses sammanfalla med levnadsnivåerna samt stärka en positiv spiral.

Resultatet visade även att fysisk aktivitet är ett sätt att kontrollera och minska

psykiska symtom. Personens liv berikas genom något att se fram emot, vilket minskar

psykisk ohälsa. Genom fysisk aktivitet lindras upplevelsen av oro, stress och kaos samt andra

psykiska symtom såväl positiva som negativa. Hen kan använda sig av fysisk aktivitet för att

själv reglera sitt mående. Studien av Melo m.fl. (2019) visade ett samband mellan att vara

mer fysiskt aktiv med såväl lägre BMI som minskade problem med psykisk ohälsa som bättre

sömn och mindre ångest (Melo m.fl., 2019). Fysisk aktivitet i form av konditions- och

styrketräning tillsammans med en avslappande träningsform som till exempel yoga har visat

sig ha en signifikant effekt på ångest och såväl positiva som negativa symtom (Vancampfort

m.fl., 2011).

19

Delar av studiernas resultat som inte berörde den fysiska aktivitetens främjande effekt på

återhämtningen visar dock att det finns ett antal barriärer som utgör ett hinder för fysisk

aktivitet, som brist på tillit till kroppen, otrygg miljö, social isolering, bristande funktioner

och symtom som känns alltför övermäktiga (Çelik Ince & Günüsen, 2018; Lassenius m.fl.,

2013a; Leutwyler m.fl., 2013; Rastad m.fl., 2014). Detta kan ses som ett hinder även för att

personen ska få att uppleva den fysiska aktivitetens effekt på återhämtning och istället för en

positiv spiral kan hen komma in i en motsatt spiral. Flera av studierna visade dock även på

hur socialt stöd och en trygg miljö kunde motivera personerna med allvarlig psykisk ohälsa

till fysisk aktivitet (Çelik Ince & Günüsen, 2018; Firth m.fl., 2016; Larsen m.fl., 2019;

Moloney & Rodhe, 2017; Rastad m.fl., 2014; Wright m.fl., 2011). Det borde relaterat till

resultatet kunna innebära att med hjälp av andra kan personen i den sociala nivån och i

relation till andra kunna häva även en negativ spiral och få den att vända till en positiv

spiral.

7.2 Resultatet i ett vidare sammanhang

Alla människor har rätt till en jämlik vård och hälsa. Det innebär dock inte att det ska vara

lika för alla utan att vården anpassas efter individens behov och förutsättningar. Att

somatiska hälsoproblem förbises inom psykiatrin är ett hinder för jämlik vård och hälsa

(Socialstyrelsen, 2015). Genom att sätta resultatet från denna studie i relation till detta kan

fysisk aktivitet bidra till en mer jämlik vård och hälsa då det kan främja återhämtningen på

flera nivåer. Den fysiska aktiviteten har positiv effekt på såväl den fysiska hälsan som den

psykiska hälsan då personen får en större kontroll över och kan minska sina psykiska

symtom. Enligt Ekman och Norberg (2013) innebär personcentrerad vård att det inte är

diagnoser eller tillfrisknande som är det primära utan patientens personliga erfarenheter och

upplevelser som står i fokus. Vårdaren ska gå in med respektfullhet och möta patienten som

en kompetent och kapabel person som har rätt att vara delaktig i beslut och planering.

Resultatet visar att fysisk aktivitet kan bidra även till en förbättrad social förmåga, vilket kan

ge en öppning för sjuksköterskan eller annan vårdpersonal att lära känna patienten och få ta

del av hens berättelse. Genom berättelsen och en förbättrad kommunikation skapas

förutsättning för att utforma vården utifrån personens behov och önskemål i ett delat

beslutsfattande. Den fysiska aktiviteten visade sig även bidra till att få struktur i livet och en

starkare tro på sig själv och framtiden, vilket stärker upplevelsen av att vara kapabel.

7.3 Metoddiskussion

Trots att det fanns en del svårigheter med metoden är detta ett val jag inte ångrar.

Utmaningarna har varit utvecklande. Förmågan att söka, bedöma och analysera artiklar har

förbättrats. Att vara en god forskningskonsument är en viktig kunskap för att uppfylla

kompetensbeskrivningens krav på specialistsjuksköterskans förmåga att tillämpa

personcentrerad vård utifrån personens behov och bästa evidens (Johansson & Wallin,

2013).

20

7.3.1 Kvalitet på data

Studierna som användes hade samtliga minst kvaliteten Medelhög och tre bedömdes ha

kvaliteten Hög. En artikel var dock på gränsen till Låg. Att jag övervägde att sätta

bedömningen Låg berodde på att metoden var Grounded Theory och de hade inte förklarat

sin förförståelsehantering. Det kunde vara oklart i andra studier också men då det var särskilt

betonat för metoden att hantera förförståelse då forskaren bör intervjua sig själv inför

studien för att säkerställa att hen går in med så öppen inställning till data som möjligt. I

Grounded Theory är det data som visar vad som är viktigt och därför går forskaren in i

studien med en så förutsättningslös inställning som möjligt (Sandgren, 2017). Enligt

handboken som användes för att bedöma kvalitet var det dock helheten som skulle bedömas

och enligt bedömningen för Medelhög var vissa oklarheter godtagbara så länge studien

överlag var tydligt beskriven (SBU, 2017). Samtliga studier var vetenskapligt granskade enligt

sökkriteriet peer-reviewed och hade enligt min bedömning tydliga beskrivningar av urval,

kontext, analys och syfte överlag. Sökorden som gav ett hanterbart antal sökträffar och högst

antal relevanta studier var genom en avancerad sökning i databaserna MEDLINE och

CINAHL Plus. Att söka i minst två kända databaser förbättrar chansen att hitta relevanta

artiklar då det inte är säkert att samtliga relevanta artiklar återfinns i en databas. Granskning

och analys utfördes av en person. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) är egentligen minst

två granskare eller analyserande att föredra då det minskar risken för färgande av data.

Denna risk minskades däremot i och med att min handledare har kunnat följa min

analysprocess. Det har varit ett sätt att säkerställa att resultatet är tydligt och rimligt utifrån

analysen, vilket ger trovärdighet. Handledaren har fungerat som en kritisk vän och har

kunnat påpeka otydligheter och brister som behövde åtgärdas under processen. Genom att

handledaren har tagit del av analysprocessen och resultat har risken för att jag ska ”färga

data” (2017, s. 432) minskat genom att hon har kontrollerat att språket bevarats och att

analysen är rimlig utifrån data. Det var ett sätt att verifiera ställningstagande under

processen för att nå bekräftelsebarhet (Mårtensson & Fridlund, 2017).

7.3.2 Noggrannhet i analysen

Metoderna i studierna skiljde sig åt och det gjorde att det blev svårare att kvalitetsgranska

dem och avgöra vilka punkter i granskningsmallen av SBU (2014) som var tillämpbara, vilket

ledde till brister i granskningsprocessen. Genom att gå tillbaka och börja om med

granskningen och läsa mer om metoderna som användes uppnåddes en större förståelse för

hur jag skulle tänka. En annan svårighet med granskningen var att mallen från SBU (2014)

saknade instruktioner för hur kvaliteten skulle bedömas. Efter informationssökning, till en

början utan framgång, hittade jag till slut kapitlet ”Värdering och syntes av studier utförda

med kvalitativ analysmetodik” (SBU, 2017, s. 69) där det fanns en förklaring för hur

kvaliteten skulle bedömas. Detta var till stöd för såväl en ökad noggrannhet som åtgärdande

av brister.

Processen blev inte riktigt så linjär som det ser ut i beskrivningen av metoden. Det berodde

på att en djupare förståelse för metoden och innehållet i studierna växte fram allteftersom.

För en större förståelse för metoden lästes såväl Lee med fleras (2015) artikel som andra

författares. När jag insåg brister i min process eller förståelse för innebörden i studierna

började jag om på nytt för att komma närmare ett resultat med så väl bevarad innebörd som

möjligt. Enligt Lee med flera (2015) är det viktigt att bevara innebörd och språk av studierna

21

även vid översättningen mellan studierna och i syntesen. Det var även viktigt för

trovärdigheten för denna studie. Mårtensson och Fridlund (2017) betonar vikten av att

författaren är väl insatt i forskningsmiljön och därmed är det viktigt att vara insatt i metoden

och det material som ska studeras.

7.3.3 Överförbarhet

Fördelen med metoden var att genom att sätta samman ett resultat som utgår från flera

studier istället för en enskild studie ges en överblick över vad forskningen visar. Enligt

Mårtensson och Fridlund (2017) innebär överförbarhet att resultatet kan överföras till andra

grupper och sammanhang. Detta blir möjligt när flera studier visar på liknande resultat och

kan syntetiseras i gemensamma teman och förstås i relation till varandra. Studierna som har

inkluderats i denna uppsats är utförda i olika länder och olika kontexter med skillnader i

urval såsom diagnos, ålder och kön. Överförbarheten blir ytterligare stärkt då resultatet

sammanfaller med såväl teoretisk referensram som annan forskning.

7.3.4 Utmaningar med metoden

Analysstegen relaterande och översättande var lite svåra för mig att hålla isär och det kändes

som att de gick lite ihop. Men jag identifierade teman och deras nyckelfynd, såg vilka fynd

som relaterade till varandra och förde dem samman i nya teman. Det var ett steg i

syntetiseringen. En fördjupad syntetisering uppnåddes genom att relatera resultatens olika

teman till varandra och till den teoretiska referensramen.

En nackdel var att det inte fanns någon möjlighet att anpassa och ställa följdfrågor till

deltagarna i studierna. En annan nackdel var att om författarna var otydliga i någon del blev

det svårare att förstå hur de hade tänkt och gjort.

7.3.5 Förförståelse

Författare bör redovisa sin förförståelse och tekniska utrustning. Det sistnämnda gäller vid

intervju och observationer då man redovisar teknisk utrustning, lagring av data och vem som

har haft tillgång till den. Då detta är en metasyntes där jag utgått från publicerade data är

inte detta aktuellt. Jag har dock sparat ner artiklarna på min dator med

säkerhetsuppdatering i OneDrive och har skrivit ut dem för tillgång och för att underlätta

granskning med markeringar och så vidare. Nedan redovisas min förförståelse.

En av studierna var skriven av en av mina kurslärare och min handledare stod med som

medförfattare, se Lassenius med flera (2013a). Min uppfattning sedan tidigare är att de är

mycket noggranna och det gjorde att jag förväntade mig att studien skulle vara av hög

kvalitet. Det var viktigt att reflektera över hur det skulle kunna påverka min bedömning av

kvalitet och tolkning av analys. Jag tog ett beslut att bedöma studien utifrån att det var en

studie som vilken som helst och eventuella brister skulle redovisas och vägas in i

granskningen. Det visade sig vara den studie som hade den tydligaste beskrivningen i

samtliga delar så det innebar inte någon obekväm sits för mig. Däremot fanns det en liten oro

för att de skulle anse att min tolkning var fel, men i takt med att jag blev säkrare på min

analys och mitt resultat samt med hjälp av reflektion överkom jag den oron. Det hade kunnat

innebära att större fokus hamnat på den artikeln än övriga, för att säkerställa att just den inte

22

misstolkades, men alla artiklars resultat lästes med samma noggrannhet då det är viktigt att

bevara innebörden i samtliga studier.

Inför denna studie hade jag ingen önskan om ett särskilt resultat, däremot en viss förväntan

utifrån erfarenheter och kunskap att fysisk aktivitet skulle ha positiv effekt på hälsan och

återhämtning. Baserat på tidigare forskning, föregående kurser och erfarenhet från arbetet

som sjuksköterska inom rättspsykiatrin kände jag även till att det var vanligare med

inaktivitet hos just personer med allvarlig psykisk ohälsa. För att få fram hur personerna

själva upplevde att fysisk aktivitet främjar återhämtning var det därför viktigt att läsa

noggrant och utgå från studier som utgår från personernas upplevelser. För säkerställande av

att jag inte läste in mina egna förväntningar i data var det viktigt att reflektera över om

innebörden blivit bevarad. Resultatet överraskade genom att det visade sig påverka

återhämtning i såväl flera skilda teman som på flera olika nivåer och att det ena temat kunde

leda till det andra. Trots att den valda teoretiska referensramen redan bedömts vara relevant

för studien fanns en viss oro över att det kunde bli svårt att påvisa det i resultatdiskussionen

då teorin inte tar upp fysisk aktivitet som en faktor för återhämtning. Det visade sig att den

oron varit obefogad då det föreföll sig naturligt när resultatet och forskningen visade sig

sammanfalla med teorin.

7.4 Etisk diskussion

Då inga nya intervjuer utfördes utan materialet som skulle analyseras består av redan

publicerade studier ställde inte MDH något krav på etiskt godkännande inför denna studie.

Det betyder dock inte att det inte anses viktigt med etiska överväganden, tvärtom kan det

finnas många etiska aspekter vid en metasyntes. Nedan beskriver jag utmaningar och risker

som jag övervägt i denna studie.

Risken för deltagarna i studierna bedömdes vara låg inför denna studie då de redan har varit

med i studierna och inte bör påverkas av detta arbete. En risk för personer med psykisk

ohälsa skulle kunna vara att de känner att de inte orkar vara aktiva och att studien får det att

framstå som att det är deras fel att de mår dåligt om de inte är fysiskt aktiva. Det är dock inte

meningen med denna studie att skuldbelägga på något sätt. Nyttan bedömdes vara att det

kan bidra till ett mer aktivt arbete för att inspirera personer med allvarlig psykisk ohälsa till

fysisk aktivitet och att förstå vilka fördelar det kan leda till i form av upplevelse av hälsa,

vilket överväger denna risk. Arbetet kan ge stöd till omvårdnadsåtgärder. Hade studien visat

att det inte fanns någon vinst för symtomhantering eller hälsa i övrigt kunde det minska

motivationen hos personer med allvarlig psykisk ohälsa att röra på sig mer eller

vårdpersonalens motivation att inspirera sina patienter. Bedömningen var dock och kvarstår

att nyttan överväger eventuella risker.

Utmaningarna med att förstå granskningsmallen, de olika metoderna i studierna och den

egna metoden metasyntes utgjorde även en risk ur ett etiskt perspektiv då det ökar risken för

feltolkning. Ett sätt att minimera risken för feltolkning var att söka kunskap om

granskningsmetoden och metoderna i studierna, börja om på nytt med ny kunskap och

förståelse och att läsa studierna noggrant flera gånger.

Studierna som inkluderades kunde ha vissa otydligheter men om någon hade saknat etiska

överväganden hade studien uteslutits direkt, oavsett övrig kvalitet. Enligt Vetenskapsrådet

(u.å.) finns det vid forskningsstudier krav på information, samtycke, konfidentialitet och ett

23

nyttjandekrav. Detta innebär bland annat att för att forskningen ska vara utförd på ett etiskt

korrekt sätt ska deltagarna få information om studien, vad syftet är, villkor för studien, vad

den ska användas till, vilka som kommer ta del av den. Det innebär också att personerna ska

lämna samtycke för deltagande i studien och informeras om sin rätt att avbryta sitt

medverkande i studien, hur data kommer att hanteras samt sekretess. Nyttan med studien

ska överväga riskerna (Vetenskapsrådet, u.å.).

8 SLUTSATSER

Fysisk aktivitet kan ha stor betydelse för en persons återhämtningsprocess och bör tilldelas

en betydande roll inom såväl vårdens arbete som i teorin, Tidalmodellen. Resultatets fyra

teman, att kontrollera och minska psykiska symtom, att uppleva mening och gemenskap,

att få struktur i livet och att få en starkare tilltro till sig själv och framtiden, har visat sig

sammanfalla väl med beskrivningen av återhämtning på flera levnadsnivåer samt flera

åtaganden och begrepp som beskrivs i Tidalmodellen. Personen påverkas på flera nivåer

samtidigt och det ena stärker det andra. Personer med allvarlig psykisk ohälsa skulle som

grupp kunna vara en av grupperna i samhället som har mest att vinna på att ta del av de

främjande effekter fysisk aktivitet kan ha för upplevelsen av återhämtning. När fler inom

psykiatrin inser vikten av den fysiska aktivitetens betydelse för återhämtning vid allvarlig

psykisk ohälsa skapas bättre förutsättningar för denna patientgrupp och för deras vård. Den

fysiska aktiviteten möjliggör ett samarbete mellan vårdare och patient för att komma framåt i

processen. Det är därmed viktigt att lyfta fram betydelsen av fysisk aktivitet för återhämtning

inom vården, inte minst den psykiatriska. Genom att stödja personen till fysisk aktivitet kan

vårdaren bidra till att patienten får uppleva en positiv spiral som ger kraft åt patientens

återhämtning.

8.1 Kliniska implikationer

Resultatet kan vara till stöd för att motivera till att utveckla en mer återhämtningsfrämjande

vårdkultur där personalen arbetar för att stötta personer med allvarlig psykisk ohälsa till

fysisk aktivitet. Detta skulle kunna implementeras i klinisk verksamhet genom att studien får

fungera som ett underlag för att belysa vikten av fysisk aktivitet för personer med allvarlig

psykisk ohälsa. Genom att visa på hur personer med allvarlig psykisk ohälsa kan uppleva

fysisk aktivitet som främjande för återhämtning på flera nivåer kan personalen få en bredare

kunskap om dess fördelar. Det kan även vara till stöd för att finna motivationen att motivera

personer med allvarlig psykisk ohälsa till att röra mer på sig.

Personalen kan föreslå aktivitet tillsammans med en patient som upplever besvärliga tankar

eller som ett sätt att bygga en vårdrelation. De kan även anordna fysisk aktivitet i grupp

tillsammans med fler patienter som då kan få möjlighet att dela upplevelsen med varandra.

Att resultatet visar på vilken främjande effekt på återhämtning som kan uppnås med fysisk

aktivitet visar även på att det är viktigt att stödja personer till aktivitet på daglig basis.

24

Inom framförallt slutenvård med längre vårdtider har personalen möjlighet att kartlägga och

följa upp patienternas motionsvanor. Det kan vara till stöd att använda sig av en enkät där

vårdaren ställer frågor om patientens syn på sin fysiska aktivitetsnivå, vad hen tycker bäst

om, om patienten upplever ett behov av stöd med något och om patienten har egna mål för

sin fysiska aktivitet. Resultatet visar att personen kan få struktur som kan överföras inom

andra områden. Denna kunskap kan personalen ha med sig när de ska stötta personer med

allvarlig psykisk ohälsa till mer hållbara vanor som fungerar i längden.

8.2 Förslag till fortsatta studier

Deltagare i studierna nämnde otrygg miljö, avstånd till träningsanläggningar och ekonomi

som hinder för fysisk aktivitet. Forskning utförd i olika delar av världen om hur personer

med allvarlig psykisk ohälsa upplever den fysiska aktivitetens betydelse för återhämtning

skulle kunna bidra till ökad förståelse för hur skillnader i levnadsvillkor påverkar personens

möjlighet till återhämtning genom fysisk aktivitet. Studier skulle även kunna jämföra

skillnader hos personer med allvarlig ohälsas upplevelse av den fysiska aktivitetens betydelse

för återhämtning mellan olika samhällsskikt och områden.

Resultatet i denna studie baseras på nio studier där forskningen är utförda i olika länder,

varav två i Sverige och en i Danmark. Vidare forskning inom Sverige eller Norden skulle

kunna bidra till ytterligare fördjupning i kunskap om hur personer med allvarlig psykisk

ohälsa upplever återhämtning under nordiska förhållanden, samt till en ökad

implementering av fysisk aktivitet som interventioner för en mer återhämtningsinriktad

vård. Detta såväl inom somatisk som psykiatrisk vård. Förslagsvis skulle studier även kunna

innefatta hur sjuksköterskor eller annan vårdpersonal upplever möjligheter att implementera

denna kunskap inom klinisk verksamhet.

Då allvarlig psykisk ohälsa är en känd riskfaktor för suicid och resultatet visar att fysisk

aktivitet kan användas som ett verktyg för att kontrollera och minska psykiska symtom är

ett förslag på vidare forskning att utforska huruvida fysisk aktivitet kan användas som en del

i arbetet med suicidprevention.

25

REFERENSLISTA

Ang, M S., Nurjono, M., & Lee, J. (2019). The effects of clinical illness severity and physical

activity on health-related quality of life in schizophrenia. Quality of Life Research

28(6), 1509-1520. doi: 10.1007/s11136-019-02126-8

Barker, P. (2009). Assesment in practice. I P. Barker (Red.), Psychiatric and mental health

nursing: the craft of caring (s. 67-74). London: Hodder Arnold.

Beck, C T. (2002). Postpartum depression: a metasynthesis. Qualitative Health Research

(12)4, 453-472. doi: 10.1177/104973202129120016

Buchanan-Barker, P., & Barker, P. (2019). Tidal: upptäcktsresan. I L. Wiklund Gustin (Red.),

Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå (s. 343-362). Lund:

Studentlitteratur.

Buchanan-Barker, P., & Barker, P. (2008). The Tidal Commitments: extending the value base

of mental health recovery. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15(2),

93-100. doi: 10.1111/j.1365-2850.2007.01209.x

Bodén, R. (2016). Schizofreni, andra psykoser och katatoni. I J. Herlofson (Red.), Psykiatri

(s. 269-298). Lund: Studentlitteratur.

Carlbo, A., Claesson Persic, H., & Åström, S. (2018). Nurses´ experiences in using physical

activity as complementary treatment in patients with schizophrenia. Issues in Mental

Health Nursing 39(7), 600-607. doi: 10.1080/01612840.2018.149508

Çelik Ince, S., & Günüsen, N P. (2018). The views and habits of the individuals with mental

illness about physical activity and nutrition. Perspectives in Psychiatric Care 54(4,

586-595. doi: 10.1111/ppc.12289

Costa, R., Bastos, T., Probst, M., Seabra, A., Vilhena, E., & Corredeira, R. (2018).

Autonymous motivation and quality of life as predictors of physical activity in

patients with schizophrenia. International Journal of Psychiatry in Clinical Practise

22(3), 184-190. doi: 10.1080/13651501.2018.1435821

Cullen, C., & McCann, E. (2014). Exploring the role of physical activity for people diagnosed

with serious mental illness in Ireland. Journal of Psychiatric and Mental Health

Nursing 22(1), 58-64. doi: 10.1111/jpm.12179

Dahl, M-L., Mårtensson, B., & Thelander, S. (2016). Antipsykotiska läkemedel. I J. Herlofson

(Red.), Psykiatri (s. 619-630). Lund: Studentlitteratur.

Ekman, I., & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård – teori och tillämpning. I A-K.

Edberg, Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på

avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 29-

61). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2006). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ

forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (s. 105-114). Lund: Studentlitteratur.

26

Firth, J., Carney, R., Jerome, L., Elliot, R., French, P., & Yung A R. (2016). The effects and

determinants of exercise participation in first-episode psychosis: a qualitative study.

BMC Psychiatry 16(36), 1-9. doi: 10.1186/s12888-016-0751-7

Holley, J., Crone, D., Tyson, P., & Lovell, G. (2011). The effects of physical activity on

psychological well-being for those with schizophrenia: A systematic review. British

Journal of Clinical Psychology 50(1), 84-105. doi: 10.1348/014466510X496220

Johansson, E., & Wallin, L. (2013). Evidensbaserad vård. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F.

Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå –

kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 103-145). Lund:

Studentlitteratur.

Kurebayashi, Y., & Otaki, J. (2017). Association between altered physical activity and

neurocognitive function among people with schizophrenia: A minimun 6-months´

follow-up study. Comprehensive Phychiatry 77, 45-52. doi:

10.1016/j.comppsych.2017.06.001

Larsen, L Q., Schnor, H., Tersbøl, B P., Ebdrup, B H., Nordsborg, N B., & Midtgaard, J.

(2019). The impact of exercise training complementary to early intervention in

patients with first-episode psychosis: a qualitative sub-study from a randomized

controlled feasibility trial. BMC Psychiatry 19(192), 1-12. doi: /10.1186/s12888-019-

2179-3

Lassenius, O. (2019). Fysisk aktivitet som förkroppsligad möjlighet till återhämtning. I L.

Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå (s. 177-

195). Lund: Studentlitteratur.

Lassenius, O., Arman, M., Söderlund, A., Åkerlind, I., & Wiklund-Gustin. (2013a). Moving

toward reclaiming life: lived experiences of being physically active among persons

with psychiatric disabilities. Issues in Mental Health Nursing, 34(10), 739-746. doi:

10.3109/01612840.2013.813097

Lassenius, O., Åkerlind, I., Wiklund-Gustin, L., Arman, M., & Söderlund, A. (2013b). Self-

reported health and physical activity among community mental healthcare users.

Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 20(1), 82–90. doi:

10.1111/j.1365-2850.2012.01951.x

Lee, R H., Hart, R I., Watson, R M., & Rapley, T. (2015). Qualitative synthesis in practise:

some pragmatics of meta-ethnography. Qualitative Research, 15(3), 334-350. doi:

10.1177/1468794114524221

Leutwyler, H., Hubbard E M., Slater, M., & Jeste D V. (2013). ‘‘It’s Good for Me’’: Physical

Activity in Older Adults with Schizophrenia. Community Mental Health Journal

50(1), 75-80. doi: 10.1007/s10597-013-9613-7

Leutwyler, H., Hubbard, E M., Jeste, D V., & Vinogradow, S. (2012). ”We´re not just sitting in

the periphery”: a staff perspective of physical activity in older people with

schizophrenia. The Gerontologist 53(3), 474-483. doi: 10.1093/geront/gns092

27

Melo, M C A., Garcia, R F., de Araújo, C F C., Rangel, D M., de Bruin, P F C., & de Bruin, V M

S. (2019). Physical activity as prognostic factor for bipolar disorder: An 18-month

prospective study. Journal of Affective Disorders 251, 100–106. doi:

10.1016/j.jad.2019.03.061

Moloney, L., & Rodhe, D. (2017). Experiences of men with psychosis participating in a

community-based football programme. Irish Journal of Occupational Therapy

45(2), 100-111. doi: 10.1108/IJOT-06-2017-0015

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I. M. Henricson

(Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s.

421-438). Lund: Studentlitteratur.

Naderyan, S., & Askari, M. (2018). A comparative study of physical activity level among

inpatients with schizophrenia and bipolar disorder. International Archives of Health

Sciences 5(3), 93-98. doi: 10.4103/iahs.iahs_14_18

Noblit, G. W., & Hare, R. D. (1988). Meta-ethnography: Synthesizing Qualitative Studies.

Newbury Park, CA: SAGE Publication.

Rastad, C., Martin, C., & Åsenlöf, P. (2014). Barriers, benefits, and strategies for physical

activity in patients with schizophrenia. Physical Therapy 94(10), 1467-1479. doi:

10.2522/ptj.20120443

Sandgreen, A. (2017). Grounded theory. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod

från idé till examination inom omvårdnad (s. 355-373). Lund: Studentlitteratur.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2014). Mall för kvalitetsgranskning av

studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 2019-12-14

från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodi

k.pdf

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2017). Värdering och syntes av studier

utförda med kvalitativ analysmetodik. Hämtad 2020-02-23 från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf

Schebesch-Ruf, W., Heimgartner, A., Wells, J W., & Titze, S. (2019). A qualitative

examination of the physical activity needs of people with severe mental illness. Issues

in Mental Health Nursing, 40(10), 861-869. doi: 10.1080/01612840.2019.1610818

Socialstyrelsen. (2015). Att mötas i hälso- och sjukvård – Ett utbildningsmaterial för

reflektion om bemötande och jämlika villkor. Hämtad 2020-04-19 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-5.pdf

Stubbs, B., Soundy, A., Probst, M., De Hert, M., De Herdt, A., … & Vancampfort, D. (2014).

The assesment, benefits and delivery of physical activity in people with schizophrenia:

a survey of members of the international organization of physical therapists in mental

health. Physiotherapy Research International 19(4), 248-256. doi: 10.1002/pri.1592

28

Subramaniapillai, M., Arbour-Nicitopoulos, K., Duncan, M., McIntyre, R S., Mansur, R B.,

Remington, G., & Faulkner, G. (2016) . Physical activity preferences of individuals

diagnosed with schizophrenia or bipolar disorder. BMC Res Notes 9, 1-9. doi:

10.1186/s13104-016-2151-y

Vancampfort, D. Probst, M., Helvik Skjaerven, L., Catalán-Matamoros, D., Lundvik-

Gyllensten, A., Gómez-Conesa, A., … De Hert, M (2011). Systematic review of the

benefits of physical therapy within a multidisciplinary care approach for people with

schizophrenia. Physical Therapy 92(1), 11-23. doi: 10.2522/ptj.20110218

Vancampfort, D., Rosenbaum, S., Schuch, F B., Ward P B., Probst, M., & Stubbs, B. (2015).

Prevalence and predictors of treatment dropout from physical activity interventions

in schizophrenia: a meta-analysis. General Hospital Psychiatry 39, 15-23. doi:

10.1016/j.genhosppsych.2015.11.008

Vancampfort, D., Firth, J., Schuch F B., Rosenbaum, S., Mugisha, J., Hallgren, M., … Stubbs,

B. (2017). Sedentary behavior and physical activity levels in people with

schizophrenia, bipolar disorder and major depressive disorder: a global systematic

review and meta-analysis. World Psychiatry 16(3), 308–315. doi:

10.1002/wps.20458

Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 2019-12-13 från

https://mdh.instructure.com/courses/3229/pages/informationskravet?module_item

_id=85827

Watkins, A., Denney-Wilson, E., Curtis, J., Teasdale, S., Rosenbaum, S., Ward, P B., & Stein-

Parbury, J. (2019). Keeping the body in mind: A qualitative analysis of the

experiences of people experiencing first-episode psychosis participating in a lifestyle

intervention programme. International Journal of Mental Health Nursing 29(2),

278-289. doi: 10.1111/inm.12683

Willman, A. & Stoltz, P. (2017). Metasyntes. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 399-410). Lund:

Studentlitteratur.

Wright, K., Armstrong, T., Taylor, A., & Dean, S. (2011). ’It’s a double edged sword’: A

qualitative analysis of the experiences of exercise amongst people with Bipolar

Disorder. Journal of Affective Disorders 163(3), 634-642. doi:

10.1016/j.jad.2011.10.017

Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats –

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 45-70). Lund:

Studentlitteratur.

1

BILAGA A

2

3

BILAGA B

Tabell 1: Kvalitetsgranskning

Syfte Urval Datainsamling Analys Resultat Kvalitet

1 Tydlig problem-formulering och syfte. Syfte: att studera uppfattningen av barriärer och incitament för FA hos patienter med schizofreni rapporterat av dem själva.

Relevant urval: 21 personer med schizofreni (19) eller schizoaffektiv störning (2), varav ett bortfall p.g.a. tekniska problem. Finns angivna inklusions-kriterier och exklusions-kriterier. Första författaren & kontakt-personer på varje center ansvarade för inklusion. Det står inte om forskaren har träffat deltagarna tidigare eller ej men de har kontaktats inför studien via personlig eller telefonkontakt. Kontext beskriven (duration och plats). Det finns etiskt resonemang under urval och under rubriken trovärdighet.

Semi-strukturerade frågor utformade i en intervjuguide som testats som pilotintervju användes med knappa ändringar. Teknisk utrustning och tid är angiven. Enligt författarna har de samlat information från informanterna tills det att fler informanter ej hade bidragit till ny information, därav datamättnad. Författarnas erfarenhet presenteras och erfarenhet av 20 års arbete som fysioterapeut har påverkat utformandet av frågorna.

Transkribering och kvalitativ innehållsanalys, tydligt beskriven. De uppger själva att inte alla aspekter av analys-mättnaden var systematiskt utvärderade. De har använt sig av forskar-triangulering för att nå konsensus, vilket kan minska risken för att en enskild persons förförståelse leder till feltolkning. Den andra författaren kommer från ett annat forsknings-område men bidrog med goda kunskaper i kvalitativ metod i analysen.

Resultatet är tydligt men det som anges som teman är motsvarande till domäner och kategorierna kan läsas som teman då det är de som förklarar ”hur”. Referensram: självförmåga/ egenförmåga som fördjupas med hjälp av social kognitiv teori. Knyter an till annan forskning. Det är möjligt att resultatet gäller i andra grupper och sammanhang och det finns överförbarhet, men människor lever under olika villkor. De har kommit fram till såväl hypotes som vidare forsknings-behov.

Medel-hög

2 Studien beskriver med hjälp av Grounded

Totalt 16 personer över 55 med schizofreni eller schizoaffektiv

De har växlat mellan att samla in data genom enskilda- och

Intervjuer transkriberades och fältnoteringar sparades.

Tydligt resultat som diskuteras mot forskning, dock begränsat. Då det som

Låg -Medel-hög

4

Theory äldre personer med schizofrenis uppfattning av barriärer och facilitatorer för engage-mang.

störning rekryterades. Tydligt urval. Deltagarna fick 30 dollar var för att vara med i studien. Det finns etiska överväganden och godkännande. Intervjuerna skedde enskilt eller i grupp. De har angivit hur de har fått kontakt med deltagarna till studien men det står inget om de har träffats tidigare i andra sammanhang eller inte.

grupp-intervjuer och att analysera enligt Grounded Theory. De gjorde ständiga jämförelser. En semi-strukturerad intervjuguide användes. De har inte angivit mättnad trots att den valda metoden. Kan inte utläsa någon hantering av förförståelse. I grounded theory ska forskaren vara nogrann med förförståelsen och intervjua sig själv.

Analys enligt Grounded Theory. Vid metoden kan man tala om mättnad men det är ej angivet här. Redovisning av förförståelse-hantering saknas, vilket betonas som särskilt viktigt i metoden eftersom de ska gå in och vara öppna för det som framkommer i data. Det de har gjort är att diskutera tillsammans för att reda ut koder och kategorier.

framkommer under studien visar vad som är viktigt det vara svårt att ha en teoretisk referensram från början. Resultatet kan vara överförbart till andra kontext, men är utförd i ett begränsat område. områden. De föreslår vidare forskning. De drar slutsatser om att FA kan användas som en metod att förbättra såväl mental som fysisk hälsa vid schizofreni.

3 syftet var att få fram synen och åsikterna hos personer med allvarlig psykisk störning i relation till FA.

10 personer mellan 18-64 år med schizofreni (5), schizoaffektiv störning (3) eller bipolär störning (2). Urvalet skedde genom "purposive sampling" (väljer ut personer som bedöms kunna svara bäst på syftet). De tog stöd av en chef-sjuksköterska för att välja ut och förmedla information till

Semistrukturell intervju. Mättnad nämns inte bedöms inte aktuellt. Ser inte att forskarna har hanterat sin förförståelse.

beskrivning av analys är uppdelad under två rubriker "Design" och "Study results". De har transkriberat intervjuerna och har kodat och kategoriserat data för att sedan utforma teman. Metoden tematisk analys användes. Mättnad kan förmodas vara icke-aktuellt. Saknar

De har teoretiskt stöd för att FA har betydelse för livskvalitet och återhämtning, är synligt i resultatet och de stärker upp det ytterligare i diskussionen, kan vara teoretisk referensram. De presenterar behov av samt kunskap om betydelsen av FA. Resultatet blir överförbart med stöd av annan forskning

Medel-hög

5

deltagarna inför studien. Tydlig kontext. Det verkar som att det är första gången forskarna träffar var och en av deltagarna om man läser urvals-processen, men det förtydligas aldrig.

förförståelse-hantering.

och med den kunskap som framkommer, trots att studien är liten.

4 syftet var ta reda på synen och vanorna hos individer med mental ohälsa på FA och kostvanor. (Det är tydligt presenterat vad som avser FA och nutrition)

15 individer med schizofreni (5), schizoaffektiv störning (3), psykotisk störning (2) eller bipolär störning (5). 12 män, 3 kvinnor. Ålder 22-64. Väl beskriven kontext, etiska överväganden och forskare och urval har inte träffats tidigare.

Forskarna utvecklade och använde sig av en "socio-demografisk modell" och en semi-strukturerad intervjuform", spelade in med ljudinspelare. Enligt forskarna nåddes mättnad under intervjuerna.

Kvalitativ innehållsanalys. Nämner inte analysmättnad. Beskriver tydligt hur de har gått tillväga. De beskriver hantering för att säkra validitet och reliabilitet, internt och externt. Forskarna var konsekventa i utförandet. Resultatet har motiverats inför en granskande expert. Forskarna hävdar att de har hanterat sina data med äkthet och utan tolkningar.

4 teman; barriärer, facilitatorer, vanor och behov. Diskuteras mot annan forskning. De flesta var män. Det är möjligt att överföra resultatet till andra sammanhang, men det är inte generaliserbart (kvalitiva studier brukar inte vara det heller). Forskarna förklarar hur det bör implementeras och föreslår vidare forskning.

Medel-hög

5 Studien undersökte hur personer under tidigt stadium av psykosstörning

Urvalet består av deltagare från en tidigare studie som visat intresse för att deltaga i den aktuella studien.

Det är en tydlig beskrivning av tillvägagångssätt. Beskriver hantering av partiskhet (bias) genom

åter igen tydlig beskrivning av tillvägagångs-sätt, tematisk analys har använts som metod. Beskriver

Tydligt resultat med gott om citat som validerar resultatet. Stöd i forskning. Kommer fram till att

Medel-hög

6

upplevde FA samt aspekter som underlättade eller hindrade engagemang i FA.

Åldrarna 18-35 år, de flesta var män. Tydliga inklusions-kriterier och exklusions-kriterier.

att undvika att intervjuer genomförs av samma person som observerat deltagaren.

hantering av bias genom att diskutera teman.

individuell anpassning är nödvändigt för FA. Föreslår användande av interventioner. Då 92% var män och de hade visat intresse för FA är det möjligt att få andra resultat i en annan grupp men resultatet kan ändå anses överförbart på så sätt att det visar att tidig intervention som inkluderar FA kan vara fördelaktigt vid psykos.

6 Motivation, sociala interaktioner och erfarenheter, relaterat till en inter-vention med medelhög-hög intensitetsnivå av FA, undersöktes hos personer under tidigt skede av psykos (och deras instruktörer).

16 deltagare, varav 12 kvinnor. Deltagarna har varit med i en RCT studie, COPUS. etiskt resonemang: hänvisar till den större studiens etiska överväganden med vissa tillägg. Innan COPUS har forskarna och deltagarna inte träffats.

Intervjuer och observationer där fynden stämde överens. Forskarna minskade ”investigator bias” genom deras olika områden och erfarenheter samt genom att diskutera fynden. Deltagare bekräftade fynden.

Tematisk analys enligt. Väl beskriven. Hantering av bias, forskar-triangulering.

Studien är en understudie till en RCT studie och det knyter an till annan forskning. Slutsatsen är att måttlig till hög nivå av FA i grupp ledd av icke-hälsopersonal i en icke-klinisk miljö kan minska stigma och tillföra en "normal" miljö som stödjer återhämtning vid tidigt stadium av psykos.

Hög

7 Erfarenheter av deltagande i ett fotbollsprog

Relevant urval för syftet, något få dock - 6st (12 st erbjöds

Semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna blev

De var noga med att inte låta sitt intresse för "the Model of Human

Tydligt resultat med exempel från citat. FA som värdefull sysselsättning

Hög

7

ram för män med psykos.

deltagande). Tydlig kontext. Finns relevanta etiska resonemang. Intervjuaren var en arbetsterapeut som "kom utifrån" (var inte med i programmet).

intervjuade av en arbetsterapeut som stod utanför programmet som en del i att minska bias.

Occupation" influera deras teman. Data kodades av forskarna var för sig för att säkra att alla aspekter fick samma prioritet och att resultatet grundades på data.

eller terapi skulle kunna vara en teoretisk referensram (finns med i bakgrunden och lyfts fram relaterat till resultatet i diskussionen). Liten studie, begränsad till män och utövande av fotboll men kan vara överförbar till andra sporter eller FA i grupp, vilket forskarna föreslår mer forskning kring.

8 Frågan är hur det är att vara fysiskt aktiv för en person med bipolär störning

25 personer med bipolär störning. Deltagarna hade anmält intresse efter annonsering, forskarna tog endast nödvändig information för att se om de uppfyllde inklusions-kriterierna. Intervjuerna skedde via telefon.

Intervjuer via telefon. Frågorna till en semi-strukturell intervju förbereddes med stöd av person med BS. Kan inte utläsa någon beskrivning av förförståelse.

Analysen sker på två nivåer, varav den andra är en fördjupad analys. Metoden är tolkande fenomenologisk analys. Saknar beskrivning av förförståelse men forskarnas teman kontrollerades mot data av en tredje forskare som inte varit med under data-insamlingen.

Resultaten liknar resultat som man kan finna i andra studier, även för andra grupper med eller utan psykiatrisk störning (enligt forskarna). Det finns en överförbarhet. FA främjar främst vid lättare mani eller depression. De diskuterar mot ett par teorier, varav en om dygnsrytm vid BS och en kognitiv modell för humör-svängningar. De motiverar för hur den kognitiva

Medel-hög

8

modellen kan användas för att förstå deltagarna och det som kom fram vid datainsamlingen

9 Studien belyser levda erfarenheters betydelse av att vara fysiskt aktiv hos personer med psykiatriska funktions-hinder.

Deltagarna, 14 i antal, har rekryterats från tidigare undersökning och är en relevant patientgrupp för syftet (patienter med icke-aktiv psykos). Tydlig kontext. Etiskt resonemang och etiskt godkännande är tydligt beskrivet. Relation: de har träffats i en tidigare studie.

Tydlig öppen fråga som ger deltagaren möjlighet att välja hur mycket hen vill berätta, följdfrågor är inte ledande utan inbjuder till att utveckla berättandet. Det minskar även risken för att författaren formar sina frågor efter en förförståelse. Förförståelse diskuteras i metod-diskussionen. Datamättnad är ej relevant för denna metod.

Lättläst och ger en grund att förstå metoden. De har analyserat med tanken att text går att förstås på olika sätt. Förförståelsen diskuteras i metod-diskussionen. analysmättnad är inte aktuellt med denna metod.

Det blir extra tydligt när den naiva förståelsen presenteras och följs av de teman och subteman författarna kommit fram till. Författarna har sedan bakgrunden med sig Livsvärlds-perspektivet genom hela arbetet och de fördjupar sig med hjälp av Tidalmodellen. Såväl resultat som metodval förankras i forskning.

Hög

9

BILAGA C

Tabell 2: Teman från individuella studier relaterade till resultatets teman.

Starkare tro på sig själv och framtiden

Att uppleva mening och gemenskap

Att få struktur i livet

Att kontrollera och minska psykiska symtom

Rastad, C., Martin, C., & Åsenlöf, P (2014).

”Immediate positive outcomes” (s. 1474). Ökad livsglädje, mår bättre och är mer avslappnad samt medför frihetskänsla och självständighet.

”Positive expectations” (s. 1474). Berikar livet genom att ge något att se fram emot och minskar psykotiska symtom, lugnar humöret och andra hälsoproblem.

Leutwyler, H., Hubbard, E M., Slater, M.,& Jeste, D V. (2013).

”Pride and Sense of Well-being” (s. 78). Känsla av stolthet och välbefinnande samt känslan att göra något bra för sig själv.

”Belonging” (s. 78). En upplevelse av syfte genom något att göra och känsla av gemenskap

”Mental Health” (s. 77). Ett sätt att hantera psykotiska symtom, stress och ångest.

Cullen, C., & McCann, E. (2014).

”Physical activity as a meaningful activity” (s. 59). Glädje och välbefinnande med positiv syn på sig själv och framtiden.

”Physical activity as a mental activity” (s. 61). Distraherar tankarna och ger något att göra samt underlättar sociala relationer och ger känslan av att vara del i något.

“Quality of life and recovery” (s. 61). Att åstadkomma något, få struktur i livet och energi att orka mer ger ökad livskvalitet.

Çelik Ince, S., & Günüsen, N P. (2018).

”The facilicators” (s. 591). Bättre mående, avslappnad och ett ökat självförtroende.

“The habits” (s. 591). Känslan av att göra något som är bra för sin hälsa.

Firth, J., Carney, R., Jerome, L., Elliot, R., French, P., & Yung, A R. (2016).

”Improved self-perceptions following exercise” (s. 4). En förbättring av självförtroende och självförmåga samt känslan av att lyckas som ger en positiv syn på livet.

“Exercise alleviating psychiatric symptoms” (s. 3). Befriar personen från psykiska hälsoproblem genom omedelbar lindring av positiva och negativa symtom.

10

Larsen, L Q., Schnor, H., Tersbøl, B P., Ebdrup., Nordsborg, N B., & Midtgaard, J. (2019).

”looking ahead – reflections on impact” (s. 8). Känslan av att förtjäna sömn, ökad energi och känsla av att åstadkomma något medför en större mening och förmåga att hantera livet.

”new demands and opportunities” (s. 6). Ger något att fokusera på samt underlättar socialisering och man får vara sig själv.

Moloney, L., & Rodhe, D. (2017).

”Improvement in skills” (s. 106). Man får ett syfte med att förbättra sin motorik och fysik samt förbättrade sociala färdigheter.

”Football as part of a weekly routine” (s. 105). Dagarna fylls med mening och ger struktur i veckorna.

Wright, K., Armstrong, T., Taylor, A., & Dean, S. (2011).

”Bringing structure to chaos” (s. 638). Man får struktur i vardagen och ordning på sina tankar.

”Exercise – the double edged sword” (s. 638). FA kan reducera humörsvängningar, framförallt vid lindrigare episoder av depression eller mani.

Lassenius, O., Söderlund, A., Åkerlind, I., & Wiklund-Gustin, L. (2013a).

”Longing for Living One’s Life” (s. 742). Livslusten och drömmar väcks, vilket ger energi och kraft att orka leva med ett större hopp inför framtiden.

”Companionship in Being in Motion” (s. 742). FA erbjuder en plats och möjlighet att stärka social förmåga och gemenskap med andra och sig själv.

”Capability for Living” (s. 741). En bättre förmåga att ta hand om sig själv, att åstadkomma något och förmåga att fylla dagarna med meningsfullt innehåll.

”Liberation from a Heavy Mind” (s. 742). Distraherar och befriar från besvärliga och oroliga tankar samt ångest.

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se