En jämförelse mellan primär- och sekundärbatterier

Haganässkolan

Naturvetenskapliga programmet

Projektarbete 100 p

2009-02-21

En jämförelse mellan primär- och sekundärbatterier

Johan Jönsson

Klass: NV06

Handledare: Lars Janson

Johan Jönsson En jämförelse mellan primär- och sekundärbatterier 2

Sammanfattning

I mitt projektarbete har jag försökt få svar på vilken sorts batteri en vanlig ”Svensson” ska

använda – primär- eller sekundärbatterier (engångs- eller laddningsbarabatterier). Svaret är

entydigt – sekundärbatterier. Både för miljön och den egna plånbokens skull. Vad sägs om att

tjäna över 1 000 kr per batteri du byter och minska sopbergen med hela 330 000 ton om alla i

EU byter?

Här finns också förklaringar till hur ett batteri fungerar, hur det har utvecklats, vad det finns

för lagar och hur batterierna påverkar miljön.


Innehållsförteckning En jämförelse mellan primär- och sekundärbatterier .............................................................................. 1

Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2

Bilagor ................................................................................................................................................. 4

Inledning .................................................................................................................................................. 5

Bakgrund ................................................................................................................................................. 5

Syfte ........................................................................................................................................................ 6

Problemformulering ................................................................................................................................ 6

Metod ...................................................................................................................................................... 6

Experiment .......................................................................................................................................... 7

Ordlista och definitioner .......................................................................................................................... 8

Teori och bakgrund ................................................................................................................................. 9

Batteriets historia ................................................................................................................................. 9

Olika typer av batterier ...................................................................................................................... 11

Primärbatterier ............................................................................................................................... 11

Sekundärbatterier ........................................................................................................................... 12

Miljö .................................................................................................................................................. 14

Metallernas påverkan på miljön .................................................................................................... 15

Återvinning .................................................................................................................................... 15

Vad tjänar miljön om vi byter till bara sekundärbatterier? ............................................................ 16

Statistik .............................................................................................................................................. 17

Lagstiftning ....................................................................................................................................... 17

Användningsråd ................................................................................................................................. 18

Resultat .................................................................................................................................................. 19

Kapacitet ........................................................................................................................................ 19

Förvaring ....................................................................................................................................... 22

Miljö .............................................................................................................................................. 22

Hur mycket sparar en vanlig ”Svensson” på att använda sekundärbatterier? ............................... 23

Energidensitet ................................................................................................................................ 23

Diskussion ............................................................................................................................................. 24

Källkritik ............................................................................................................................................... 26

Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 27

Bildförteckning ...................................................................................................................................... 29


Bilagor Bilaga A: Loggbok

Bilaga B: Förordning om producentansvar för batterier

Bilaga C: Återvinning av NiCd Batterier vid Saft AB, Process Beskrivning


Inledning

Sekundärbatterier (laddningsbara) har funnits på den svenska marknaden i över hundra år men

trots det används primärbatterier (engångsbatterier) mest. Trots detta visas det i den här

rapporten tydligt att sekundärbatterier är både bättre, billigare och mer miljövänliga. Skulle

alla primärbatterier (engångsbatterier) i EU bytas ut mot sekundära skulle påverkan på miljön

bli 32 gånger mindre. Om hela världen skulle byta skulle vi tjäna in över 10 gånger Sveriges

BNP, även om varje batteri fick en egen laddare!

Användningen av batterier ökar ständigt samtidigt som både miljö- och finanskrisen förvärras,

frågan är lätt att ställa men svår att svara på – varför byter vi inte till sekundärbatterier?

Bakgrund

Så länge jag kan minnas har jag hört att man ska använda sekundärbatterier istället för

primärbatterier. Jag som många andra konsumerar väldiga mängder batterier i min vardag och

jag har egentligen aldrig reflekterat över om detta påstående stämmer eller inte. Med dagens

skenande klimat måste vi alla göra någonting för att hjälpa vår planet och kanske är ett av

många steg att se över våra batterivanor.

Därför har jag bestämt mig för att ägna mitt projektarbete åt batterier med de

problemformuleringar som följer.


Syfte

Mitt mål är att kunna rekommendera en typ av batterier till konsumenter utifrån en rad

aspekter. Vilket är bäst – primär- eller sekundärbatterier?

Problemformulering

Min huvudfrågeställning är: Vilka batterier ska jag som konsument välja ur ekonomiskt-,

miljömässigt, praktiskt och arbetsmiljö perspektiv? Sedan finns det en mängd

underfrågeställningar som ska hjälpa mig besvara min huvudfrågeställning, här uppradade

utan inbördes ordning.

• Vad är ett batteri och hur är det uppbyggt?

• Finns det skillnader mellan olika deltyper?

• Var produceras batterierna och under vilka förhållanden?

• Klarar sekundärbatterier så många laddningar som de sägs göra?

• Hur mycket sparar en vanlig ”Svensson” på att byta till sekundärbatterier?

• Hur lång är livslängden för de olika typerna?

• Är miljöklassade bättre?

• Hur återvinns de olika batterityperna?

• Vad finns det för lagstiftning i ämnet?

Dessutom har jag tänkt skriva lite om batteriets historia för att få en inblick i hur batteriet har

utvecklats och blivit det viktiga redskap som det är idag.

Jag kommer att koncentrera mina undersökningar kring den vanligaste batteristorleken idag,

AA. Däremot kommer jag att söka information om samtliga storlekar.

Metod

För delar av mitt projektarbete kommer jag att genomföra vissa undersökningar och

experiment så som att mäta spänning, livslängd och ”fulladdningstid” (tid som ett batteri

håller sig nästintill fulladdat). Andra delar av arbetet kräver informationssökning i olika källor

på Internet och i böcker. Det kan även bli aktuellt att kontakta företag som tillverkar och

återvinner batterier för att ställa frågor.


Experiment

Den uppställning jag har använt för att mäta ”kapaciteten” hos de olika batterierna framgår av

kopplingsschemat här under. För att få reda på kapaciteten har jag först satt potentiometern på

max, antecknat ström och spänning och sedan vridit ner den till minimum och gjort samma

sak där. Sedan har jag använt Microsoft Excel för att göra diagrammen och räkna ut max

uttaget i ampere. Jag har valt detta sätt för att det är enklast att åskådliggöra och mycket

enklare samtidigt som det borde vara representativt ändå. Helt korrekt sätt hade varit att mäta

varje batteris spänning när det var urladdat och räkna på differensen mellan den ström som

finns då och ström som fanns från början. När jag utför mätningarna använder jag två batterier

och tar ett medelvärde av dessa två.

För att mäta bevarelsetid har jag helt enkelt mätt batterierna under flera månader och ställt

samman detta. För experimentet hur uttaget påverkas under tio laddningar använde jag en

ficklampa för att ladda ur batterierna. När denna har slocknat har jag ansett att batterierna är

fullt urladdade.

Figur 1: Kopplingsschemat jag har använt för att mäta kapaciteten hos batterierna.


Ordlista och definitioner

För att du som läsare ska få ut så mycket som möjligt av min rapport, har jag här samlat några

ord och begrepp som förekommer i texten.

Primär- och sekundärbatterier: Termen primär (engångsbatterier) kommer ifrån att det var

de första som utvecklades. Det var först när sekundärbatterierna uppfanns som man skilde på

olika typer av batterier. För att ladda ett sekundärt batteri krävs en annan strömkälla ex.

vägguttag eller ett annat batteri. (1)

Elektrolyt: I denna vätska finns det joner och det är de som transporterar runt strömmen i ett

batteri.

Anod: Pluspolen i ett batteri, där sker alltid en oxidation (elektroner avges).

Katod: Minuspolen, där sker alltid en reduktion (elektroner upptas). (2)

Kapacitet: Ett mått på hur mycket energi ett batteri kan leverera under speciella förhållanden,

mäts i amperetimmar (Ah). Formel: 𝐶𝐶 = 𝐼𝐼 ∗ 𝑡𝑡 (3)

Nominell kapacitet: Hur mycket ett batteri faktiskt kan prestera.

CA rate: Ett mått på hur stor (ur)laddningsströmmen är till kapaciteten [C]. Exempelvis ett

batteri med kapaciteten 1000 mAh laddas ur med den konstanta strömmen 200 mA får CA

rate på 0,2C. Detta skulle innebära att batteriet kan användas i fem timmars tid till

slutspänningen 1,0V. (3)

Slutspänning: Den lägsta spänningen där man ska avbryta urladdningen. (4)

Toppspänning: Den högsta spänningen som kan tas ut ur ett batteri.

Cykel: En komplett cykel består av en uppladdning och en urladdning. (3)

Laddningsfaktor: Vid standardladdning överladdas batterierna, laddningsfaktorn anger

förhållandet mellan tillförd och tillgänglig energi. Ex. batteriet tillförs 1600 mAh vid laddning

men den tillgängliga energin är endast 1000 mAh, då blir laddningsfaktorn 1,6. (3)

Standardladdning: Definieras som en laddning med konstant ström, 0,1C mA, under 14 till

16 timmar. (3)

Negativt delta voltage (–ΔV): Är det vanligaste sättet att mäta när en snabbladdning är klar.

När spänningsfallet mellan två punkter uppgår till 10 mV per cell för NiCd eller 5 mV per cell

för NiMH avbryts laddningen. (3)

Delta temperatur/tid (ΔT/Δt): Ett annat sätt att avbryta en snabbladdning, när

temperaturökningen i relation till tiden överskrider 0,5-1°C/min avbryts laddningen. (3)


Peak Voltage Detection: Ännu en metod att känna av när en snabbladdning är klar. Denna

metod ”vet” när toppspänningen är nådd och avbryter då laddningen. (3)

Teori och bakgrund

Batteriets historia

Det tidigaste batteriet uppfanns antagligen omkring år 250 f.kr, arkeologer har hittat

lämningar efter något som kan liknas vid ett batteri vid utgrävningar av Baghdad. Antagligen

användes detta tidiga batteri för att elektrolysera silver. (5) Det finns skriftliga källor på att

antikens greker kände till statisk elektricitet och använde den men det är inte förrän under

upplysningstiden forskare lyckas ta tillvara strömmen.

Den 20 mars 1800 skriver den italienska forskaren

Alessandro Volta ett brev till Royal Society of

London, där han hävdar att han kan påvisa en varaktig

ström. Detta är batteriets födelse! Voltas stapel, som

forskarens uppfinning senare fick heta, består av 40

till 80 myntformade metallbrickor av zink och silver

som läggs omlott. Mellan dessa metallbitar läggs ett

tunt poröst material, indränkt i en alkalisk lösning.

Ändarna är doppade i kvicksilver för att få god

kontakt med den inkopplade apparaten. Voltas stapel

kan seriekopplas och denna funktion gjorde det

möjligt för dåtidens forskare att börja studera elektricitet. (6)

Dr. William Cruickshank var den förste att skapa ett batteri som kunde massproduceras, detta

skedde år 1802. Batteriet bestod av koppar och zink som placerades i en hög trälåda som

sedan fylldes med saltvatten. För att detta otympliga batteri

skulle hålla tätt, förslöts hela trälådan med cement.

1836 uppfanns Daniells cell av den engelska kemisten John

Fredric Daniell. Cellen bestod av en zinkanod i zinksulfatlösning

och en kopparkatod i kopparsulfatlösning. Den här

konstruktionen ledde till att batteriet producerade 1,1 V men det

fanns problem – de olika delarna var tvungna att vara åtskilda

och var dessutom i vätskeform. (7)

Bild 2: I Daniells cell var problemet att elektrolyten var i vätskeform.

Bild 1: Voltas stapel som den såg ut några år efter den uppfanns.


En liten förbättring av Daniells cell kom 1844 när William Robert Grove tillverkade en cell

som alstrade högre spänning än den föregående. Den var uppbyggd av en zinkanod i

svavelsyra och en platinakatod i salpetersyra. Denna användes till bland annat telegrafer men

på grund av att den avgav giftiga kväveoxidgaser och att platina var väldigt dyrt så

utvecklades inte denna vidare.

Det första laddningsbara batteriet producerades av Gaton Planté, en fransk forskare. Batteriet

baserades på en blyanod i blysyra och en blyoxidkatod i svavelsyra. Båda ämnena reagerar för

att bilda blysulfat, denna reaktion kan gå baklänges om ström skickas från katod till anod.

Batteriet är stort och tungt men tack vara sin låga inre resistans kan det förse flera maskiner

med ström. En variant av detta finns i dagens bilar. (8)

Grunden till dagens batterier skapades på 1860-talet av fransmannen Georges Leclanché, när

han tillverkade den första våtcellen. Den bestod av en amalgerad zinkstav som anod och

krossad mangandioxid blandat med kol som katod. Allt detta packades hårt i en porös bägare

som sänktes ner i ett bad av salmiak. Den här våtcellen var lätt att tillverka, billig och höll

dessutom laddningen mycket länge.

Det var dansken Wolhelm Hellesens som tog batteriet till nästa steg i utvecklingen genom att

uppfinna torrbatteriet. Detta bestod av en zinkanod som samtidigt fungerade som bägare och

elektrolyten var en trögflytande massa. Detta är principen för dagens batterier. (6)

Samtidigt som dansken utvecklade sitt torrbatteri, utvecklade Carl Gassner en annan modell

som bestod av ammoniumklorid och lite zinkklorid (för längre livstid) blandat med gips som

elektrolyt. Katoden bestod av manganoxid och zinkanoden förslöt batteriet. Fördelen med

detta batteri var att det inte behövde något underhåll. Batteriet utvecklades vidare och gipsen

ersattes med kartong som tog mindre plats och var lättare att sätta ihop. Med denna

uppfinning fick vanliga människor tillgång till batteriet och än idag tillverkas denna sorts

batterier.

Ungefär samtidigt vidareutvecklades Daniells cell till ”the gravity cell”. Denna modifikation

hade lägre inre resistans och en högre spänning. Det blev snabbt telegrafstationernas val, den

stora fördelen var att batterierna kunde monteras ihop på plats. Batteriet användes fram till

1950-talet på många telegrafstationer.

År 1900 uppfann svensken Waldemar Jugner det första sekundärbatteriet med alkalisk

elektrolyt som kunde massproduceras, han hade uppfunnit NiCd-batteriet. I Sverige

kommersialiserades det 1910 men det dröjde ända framtill 1946 innan det kom till USA.


Samma år uppfann han också nickel-järn batteriet, men han kom fram till att detta var sämre

än NiCd-batteriet vilket gjorde att han aldrig patenterade det. Istället var det Thomas Edison

som tog Jugners idé och patenterade det. Han tänkte att det skulle gå att använda som

drivmedel i bilar men eftersom batteriet läckte och hade kort livstid blev bensinen standard.

1955 ville företaget Eveready (idag Energizer) hitta ett sätt att utöka livslängden på zink-kol-

batterier men projektledaren Lewis Urry ansåg att alkaliska batterier hade en bättre framtid.

Eveready utvecklade ett batteri med mangan som katod och zink som anod i en alkalisk

elektrolyt. Detta gick att köpa i handeln 1959 och är idag den vanligaste typen av batteri.

Sent 1980-tal uppfann Stanford Ovshinsky en variant av NiCd-batteriet, nickelmetallhydrid-

batteriet. Han ersatte kadmium med en legering av flera olika metaller, bland annat lantan,

cerium, neodym och prasodym.

Under 1970-talet fram till 1990-talet utvecklades en helt ny typ av batterier – litiumbatterier.

Litium är den metallen som har lägst densitet sett till högsta elektrokemiska potentialen och är

alltså i teorin det bästa materialet till batterier. 1996 släpptes ett litium-jon-polymer-batteri där

elektrolyten är en fast polymer och alltså kan formas helt fritt. Detta tillsammans med att det

har en hög energidensitet gör batteriet utmärkt till mobiler och likande apparater. (8)

Olika typer av batterier

Primärbatterier

Primärbatterier eller engångsbatterier

är det idag vanligaste förekommande

batterierna i hemmet. Ca 80

viktprocent av alla batterier som

såldes 2002 var primärbatterier. (9)

Idag finns det egentligen bara en sorts

primärbatterier som dominerar och

det är de alkaliska batterierna. De

alkaliska batterierna består av en anod

av zink som tillsammans med katodens mangandioxid och elektrolyten av kaliumhydroxid gör

ett utmärkt batteri. (10)

Tabell 1: Mängden sålda brunstensbatterier har ständigt sjunkit.


Uppbyggnaden av ett primärbatteri liknar sekundärbatteriets, se därför sid. 13. Den kemiska

reaktionen i batteri är en redoxreaktion och det betyder att elektroner avges på ett ställe och

tas upp på ett annat. Detta skapar en spänning mellan olika delar av batteriet och vi får en

ström. Reaktionen för anod (+) och katod (-):

𝑍𝑍𝑍𝑍 + 2𝑂𝑂𝑂𝑂− → 𝑍𝑍𝑍𝑍𝑂𝑂 + 𝑂𝑂2𝑂𝑂 + 2𝑒𝑒−

𝑀𝑀𝑍𝑍𝑂𝑂2 + 𝑒𝑒− + 𝑂𝑂2𝑂𝑂 → 𝑀𝑀𝑍𝑍𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂 + 𝑂𝑂𝑂𝑂−

Totalreaktionen blir i så fall:

𝑍𝑍𝑍𝑍 + 2𝑀𝑀𝑍𝑍𝑂𝑂2 → 𝑀𝑀𝑍𝑍𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂 + 𝑍𝑍𝑍𝑍𝑂𝑂

Den batterityp som dominerade innan de alkaliska batterierna kom var brunstensbatterier,

dessa var betydligt mycket billigare men hade också mycket mindre kapacitet. Alkaliska

batterier har idag fyra till sex gånger så lång livstid som brunstensbatterier. (11) Problemen med

brunstensbatterierna var att de inte fungerade bra under 0°C och att toppspänningen föll vid

användning medan alkaliska batterier jobbar vid en fast spänning ända framtill urladdning.

Ett batteri som idag är på frammarsch är litiumbatteriet, framförallt som reservbatteri.

Fördelen med detta är att det klarar stora temperatursvängningar och har en extremt låg

självurladdning – det kan ligga orört i över 10 år. Att det inte används idag istället för

alkaliska batterier är framförallt därför att de arbetar med 3,6 V istället för 1,5 V. (12)

Sekundärbatterier

Ett sekundärbatteri kan laddas flera gånger, oftast upp till 1000 gånger utan att förlora mer än

20 % av sin kapacitet. Detta gör batteriet väldigt användbart i flera sammanhang, framförallt i

högförbrukande apparater. Idag finns det egentligen bara en sorts batteri som säljs i storleken

AA, det är NiMH. För ett antal år sedan var den dominerande typen NiCd men dessa håller

idag på att ersättas med NiMH.

Den äldre typen, NiCd, finns i många olika storlekar – allt från några få mAh till flera 10-tals

Ah. De finns som industribatterier och som knappceller, men problemet med batterierna är att

kadmium är en tungmetall och alltså är de miljöfarliga. Därför används de idag bara i utsatta

miljöer, exempelvis nödutrustning, militärapparatur och många hantverkarverktyg. Till dessa

har man ännu inte hittat något annat passande batteri. (13)

NiCd klarar mycket höga strömuttag på kort tid och bör för ekonomins skull snabbladdas.

Dessutom har de en lägre självurladdning än NiMH och klarar sig bra i låga temperaturer.


Andra fördelar är att NiCd batterier är billiga både i inköp och drift. Nackdelen är att de har

en relativt låg energidensitet.

NiMH batteriernas största fördel är att de idag är helt miljövänliga och har en högre

energidensitet. (14) En annan fördel är att de håller upp till 50 % längre på en laddning om de

används normalt. Problemet med NiMH är att självurladdningen är högre, så hög som 10 %

den första dagen sedan går det ner till 1,5 % per dag. (15) Ett NiMH batteri kan överladdas och

det ökar kapaciteten med ca 6 %, men då minskar också antalet cykler till ca 300 st. Fast

temperaturen får inte överstiga 40°C, då skadas batteriet. NiMH laddas med fördel med

snabbladdning eftersom det finns en risk med normalladdning att laddaren inte märker när

batteriet är klart och överladdar det för mycket. (16)

Den nyaste typen av batterier är baserade på litium och är i vissa fall mycket bättre än både

NiCd och NiMH. Gemensamt för alla litiumbatterier är att de har högre kapacitet än de äldre

typerna och är relativt miljövänliga. Dessutom tål de snabbladdning, kräver knappt något

underhåll, har högre energidensitet och kan formas hur som helst. Fast problemen är också

många – de är dyra, har hög inre resistens och används bäst vid låg temperatur. De måste

laddas på speciellt sätt och framförallt – de arbetar med en annan spänning än dagens

batterier. (17)

Hur ett sekundärtbatteri är uppbyggt och hur det fungerar

På den här bilden syns tydligt hur ett batteri är uppbyggt.

I princip är alla batterier uppbyggda enligt den här

modellen, även primärbatterier.

Den positiva elektroden är i NiCd och NiMH batterier

en tunn böjlig skiva av nickelhydroxid, denna är

ansluten till batteriets metallock.

Säkerhetsventilen som sitter jämte den positiva

elektroden löser ut i fall trycket i batteriet skulle bli för

högt. Detta hindrar att batteriet exploderar vid fel.

Den negativa elektroden varierar mellan NiCd och

NiMH batterier, i den första är det kadmium. I den

sistnämda är det en metallhydrid av flera ämnen.

Separatorns uppgift är att separera de båda elektroderna från varandra, denna är av ett

syntetiskt material. Tillsammans med elektroderna är denna virad som en spiral för att få så

stor energidensitet som möjligt. Elektrolyten som har absorberats av både separatorn och

Bild 3: Ett vanligt rundcellsbatteri är uppbyggt enligt bilden.


elektroderna är av kaliumhydroxid. Allt detta finns i en metallbägare som efter tillverkningen

har krympts ihop för att batteriet inte ska läcka. (15)

Den kemiska reaktionen som sker när ett batteri laddas eller urladdas är beroende av vilken

typ det är men är precis som hos ett primärbatteri en redoxreaktion. Kemister använder inte

benämningen anod eller katod hos ett sekundärbatteri eftersom de växlar beroende på om

batteriet laddas eller laddas ur.

I ett NiCd batteri sker följande reaktion (reaktionen går åt höger när batteriet laddas ur):

Positiv elektrod: 2Ni(OH)2+2OH-↔2NiOOH+2H2O+2e-

Negativ elektrod: Cd(OH)2+2e-↔Cd+2OH-

Total reaktionen blir i så fall: 2Ni(OH)2+Cd(OH)2↔2NiOOH+Cd+2H2O

Reaktionen i ett NiMH batteri är mycket lik (M står för alla de metaller som finns i batteriet):

Positiv elektrod: Ni(OH)2+OH-↔NiOOH+H2O+e-

Negativ elektrod: M+H2O+e-↔MH+OH-

Total reaktionen blir i så fall: Ni(OH)2+M↔NiOOH+MH (18)

Miljö

Insamlingen av batterier i Sverige började väldigt tidigt jämfört med andra länder, redan i

mitten av 70-talet. 1987 startades en rikstäckande kampanj för att informera allmänheten om

nödvändigheten att samla in kvicksilver- och kadmiumbatterier. Några år senare tog

näringslivet på sig ansvaret för att samla in gamla batterier och kampanjen lades ner. I

samband med batteriförordningen 1997 startades projektet Batteriinsamlingen. Där var

Naturvårdsverket, Avfall Sverige, Batteriföreningen och Sveriges Kommuner och Landsting

med och drev projektet. När den nya batteriförordningen trädde i kraft den 1:e januari i år tog

näringslivet återigen ansvaret för att ge konsumenterna möjlighet att

återvinna sina batterier. (19) Se mer under rubriken ”Lagstiftning”, sid.

17.

Vi i Sverige är väldigt duktiga på att samla in batterier, oftast beräknas

insamlingsgraden till ca 70 %. Varje person använder ca 0,4 kg

batterier per år i Sverige, alltså ungefär 16 st AA. (20) I Storbritannien

såldes det 680 miljoner batterier år 2001 och endast 2 % av

primärbatterierna och 5 % sekundärbatterierna av dessa återvanns. (21)

I Schweiz däremot samlas i princip alla batterier in. Där har det sedan länge varit lagstiftat om

Bild 4: Allt fler av Sveriges batterier miljömärks


återvinning av batterier och de betalar dessutom en skatt på 1,45 francs varje år för att bekosta

detta. För det får schweizarna det mest miljövänliga sättet att återvinna batterierna, inte det

billigaste. (22)

Tidigare var det största problemet med batterier att det fanns kvicksilver i dem. Kvicksilvret

fanns i batterierna för att de inte skulle producera vätgas och explodera. Dessutom minskade

det självurladdningen. För ett antal år sedan gick man över till andra typer av batterier

exempelvis ”expanded can” där det finns en säkerhetsventil som löser ut om något går fel och

då behövs inte kvicksilvret. (23)

Metallernas påverkan på miljön

I batterier finns det alltid metaller av olika slag, dessa kan, om batteriet förstörs, läcka ut i

miljön och skada den. Den farligaste och för ett par år sedan vanligaste metallen i batterier var

kadmium. Denna metall är en tungmetall och skadar alltså miljön för en lång tid framåt.

Studier har visat att människor får njurskador när de exponeras för kadmium en längre tid. I

vissa fall har även ökat blodtryck kunnat dokumenteras. Fosterskador har också förekommit.

Nickel finns idag i både NiCd och de mer vanliga NiMH, det påverkar inte miljön i någon stor

utsträckning förutom vid produktion. Vid extremt höga doser kan nickel påverka arvsmassan.

Idag håller zinkbatterier på att fasas ut men skulle man se till miljöaspekten hade de gärna fått

vara kvar. Det behövs relativt stora doser innan zink ger skada och dessutom skyddar zink

mot de effekter som kadmium kan åstadkomma i naturen och människokroppen.

Litiumbatterier är på frammarsch men är inte helt miljövänliga som många tycks tro. Litium i

dricksvattnet har under experiment gjort så att råttor har avlidit. För människor är litium

farligt i höga doser och ger då nerv- och njurskador. (24) I nyare studier har det också visat sig

att litium kan ge fosterskador, med hjärt- och kärlmissbildningar som följd. (25)

Återvinning

I Sverige skickas alla NiMH och NiCd batterier till SAFT AB i Oskarshamn där de återvinns.

Industriella batterier demonteras för hand och hushållsbatterier batterier krossas, efteråt

destilleras kadmiumen bort. Det återvunna kadmiumet används till nya industribatterier

medan nickel säljs till stålindustrin för tillverkning av rostfritt stål. Övriga delar från batteriet

förbränns eller återanvänds till nya batterier. Detta gör att SAFT AB årligen släpper ut 0,4 kg

kadmium i vattnet och 0,5 kg i luften. (26) Hela Sveriges utsläpp är ungefär 700 kg till luft.


Alkaliska batterier läggs än så länge på deponi men planerna är att smälta ner dem och

återvinna metallen. Detta är ännu inte ekonomiskt lönsamt, dessutom kan alkaliska batterier

innehålla små mängder kvicksilver (några ppm) som förstör processen. (27)

Vad tjänar miljön om vi byter till bara sekundärbatterier?

Detta är kanske den viktigaste frågan – hjälper vi miljön med att gå över till

sekundärbatterier? Enligt Uniross ”Study on the Environmental Impact of Batteries” som

genomfördes 2007 skulle vi göra det. De har utgått från en vanlig europeisk användare, ett

2500 mAh batteri som snabbladdas i deras laddare och att batteriet används dagligen. De har

dessutom räknat med att endast 25 % av batterierna återvinns, resten slängs i hushållssoporna.

Om vi i Europa skulle gå över till endast sekundärbatterier så skulle effekten på miljön bli:

Typ av besparing Antalet européers utsläpp per år Besparing lika med

Konsumtion av icke-

förnybara naturresurser

106 000 210 900 ton bensin

Klimatförändring 62 110 5 miljarder km bilkörning

Fotokemisk oxidation 136 820 25 620 miljarder km bilkörning

Försurning 109 000 201 700 miljarder km

bilkörning

Förgiftning av vatten 90 410 29 ton kvicksilver utsläppt i

vattnet

Dessutom skulle sopbergen minska med 330 000 ton. Detta inbegriper hela livscykeln från

produktion av metallerna till återvinning av batterierna. Sammanfattningsvis skulle påverkan

på miljön minska med 32 gånger om vi bytte, enligt Uniross rapport! (28)


Kvicksilverdioxid

NiCD

Alkaliska

Litium

Silveroxid

Zink/luf

Statistik

Figur 2: Försäljning av alkaliska och brunstensbatterier

De här två diagrammen visar relativt

väl hur försäljningen har sett ut för ett

par år sedan. Idag säljs det ca 50 000

ton NiCd batterier årligen, tyvärr

finns det ingen data på hur mycket

NiMH som säljs.

Lagstiftning

Den 1 januari i år trädde en ny lag om producentansvar för batterier i kraft, målet är att samla

in 75 % av alla batterier. 98 % av allt kvicksilver ska tas omhand, 75 % av alla NiCd-batterier

ska återvinnas med största möjliga återvinningsgrad, alla andra batterier ska återvinnas med

50 % av dess vikt. Målet är att uppnå en insamlingsgrad på 75 % år 2016 och att ovan nämnda

återvinningsgrader ska uppnås år 2010.

I och med denna nya lag måste alla sorters batterier samlas in och återvinnas, dessutom måste

producenten tillhandahålla ett inlämningssystem. En producent är en som yrkesmässigt

överlåter eller tillhandahåller batterier på den svenska marknaden. Producenten har skyldighet

Figur 3: Försäljning av batterier 1982


att anmäla om han släpper ut nya batterier på marknaden, dessutom måste dessa märkas med

lagstiftat märksystem. Skulle producenten tillhandahålla batterier som totalt släpper ut mindre

än 2 kg kadmium och eller totalt 50 kg av resterande ämnen, behöver han inte uppfylla

kraven. Producenten ska också se till att insamlingssystemet inte påverkar miljön eller hälsan

hos arbetarna. Om detta inte efterföljs kan producenten dömas till böter.

Insamlingssystemet ska vara enkelt att nå, underlätta för konsumenten i fråga om sortering

och ha en bra spridning i landet. Dessutom ska det inte påverka miljön mer än nödvändigt.

För att finansiera insamlingssystemet kommer producenterna att få betala en avgift på 300 kr

för varje kilo NiCd-batterier de släpper ut på marknaden. (29)

I avfallsförordningen står det att den som har avfall, alltså även privatpersoner, som innehåller

batterier ska skilja det från övrigt avfall och om möjligt också ta ut batteriet. Skulle batteriet

vara inbyggt och inte gå att ta bort ska hela apparaten sorteras som batteri. Följs inte detta kan

man straffas i enlighet med miljöbalkens 29:e kapitel. (30)

Enligt Europaparlamentets direktiv ska det vara kostnadsfritt för alla konsumenter att lämna

in batterier för återvinning. Skulle inte producenterna redan ha ett system för återvinning får

staten gå in och tvinga fram ett sådant, dessutom får staten använda ekonomiska medel för att

öka insamlingsgraden. Sveriges insamlingsmål är högt ställda jämfört med vad EU

rekommenderar, likaså den avsatta summan för att stimulera ny återvinningsteknik. (31)

Användningsråd

För att få ut så mycket som möjligt av sina batterier måste man använda och sköta dem på rätt

sätt.

För alla batterier finns det några enkla och grundläggande råd – blanda aldrig nya och gamla

batterier, inte heller batterier från olika fabrikat. Detta kan leda till kortslutningar och att

batterierna inte presterar max. Ska du inte använda utrustningen där batterierna sitter på ett

tag, ta ut batterierna. Detta minskar risken för kortslutning och läckage. Slutligen – kortslut

aldrig ett batteri eller försök aldrig att ladda ett primärbatteri, detta kan vara direkt livsfarligt.

(32)

Sekundärbatterier, framförallt NiCd, ska förvars fulladdade annars förlorar de sin kapacitet

snabbt. Det är vanligare att problem uppstår på grund av att batterierna inte används än att de

används för mycket. NiCd batterier måste dessutom laddas ut fullständigt innan de laddas på

nytt, görs inte detta skapas en minneseffekt. Detta betyder att de bildas små kristaller inne i

batteriet och det kan inte laddas upp fullt. NiMH batterier är känsligare för värme än NiCd


och måste därför inte laddas vid för hög temperatur, det är dessutom viktigt att låta batterierna

svalna innan de laddas ur. (33)

Resultat

Efter mina undersökningar har jag kommit fram till att sekundärbatterier är bättre både ur

ekonomisk- och miljöperspektiv, än primärbatterier. Däremot när det gäller användarvänlighet

vinner primärbatterierna och allra bäst bland dem är IKEAs lågprisbatteri! Detta för att det är

både billigast och tillverkas närmast oss, alltså mindre transportutsläpp.

Kapacitet

I dessa två diagram syns tydligt vilken typ av batteri man ska välja om man tänker på

ekonomin – billiga sekundärbatterier. Här har jag ställt två olika sorters sekundärbatterier

laddade på olika sätt mot tre primärbatterier. Jag har utgått från att varje sekundärbatteri

kommer att kunna laddas 500 gånger.

16341825

257,3 245,2

0

500

1000

1500

2000

Tronic snabb Tronic standard Varta snabb Varta standard

mA/

kr

Kapacitet per kronaSekundärbatterier

80,14 42,29 22,370

500

1000

1500

2000

IKEA Aerocell (Lidl) Novaline (Ica mf.)

mA/

kr

Kapacitet per kronaPrimärbatterier


Tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Sekundärbatterierna måste laddas men enligt mina

beräkningar skulle dessa kostnader kunna bortses ifrån. För att standardladda ett batteri 500

gånger skulle kosta ungefär 60 kr och att snabbladda ungefär 10 kr (elpriset satt till 1

kr/kWh).

I frågan vilket som är bäst – snabb- eller standardladdning så är det klart snabbladdningen

som är bäst. Kostnaden är betydligt mycket lägre (se ovan) och som diagrammet visar är

kapaciteten när det har använts i ca 1,5 år näst intill identisk. Som vi ser i det undre

diagrammet är skillnaden väldigt liten även i början av livstiden även om den då är större.

y = -0,0105x + 1,3418

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1

1,1

1,2

1,3

1,4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110

Volt

(V)

mAmpere (mA)

Skillnad mellan snabb- och normalladdningmitten av batteriets livstid

Snabbladdning 1

Snabbladdning 2

Standardladdning 1

Standardladdning 2

100

120

140

160

180

200

220

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Kapacitet över antalet laddningar

Tronic snabb

Tronic standard

Varta snabb

Varta standard


Det här diagrammet visar Tronic (39 kr på Lidl) och Varta (275 kr på Euronics) under tio

laddningar. Här syns tydligt att Tronic tar hem kampen. Det är lika bra eller bättre än Varta

men betydligt mycket billigare. Dessutom är tillverkningslandet detsamma (Tyskland) och

därför också transportutsläppen till miljön detsamma.

Detta diagram visar hur kapaciteten hos tre olika primärbatterier förändras under ett antal

månader. Det visar att skillnaden är marginell, om man däremot också tar med vilket som

presterar mest per krona så syns det tydligt vilket batteri som är bäst. IKEAs lågpris batteri

slår både Aerocell (Lidhl) och Novaline (Ica och några andra).

145146147148149150151152153154155

081031 081201 090107 090202

mAm

pere

(mA)

Datum

Kapacitet över tid

IKEA

Aerocell (Lidhl)

Novaline


Förvaring

”Förvara dina batterier i kylskåpet”, har varit ett gammalt råd. Det stämmer inte längre! Jag

har undersökt var man bäst ska förvara IKEA batterier och slutsatsen är enkel – där du tycker

det är bäst. Skillnaden under fem månader är så liten att den är betydelselös. Det man ser

tydligt är att om du förvarar dina batterier i frysen måste de ”tina” innan de går att använda.

Miljö

I kampen om miljön så vinner sekundärbatterierna solklart – titta under ” Vad tjänar miljön

om vi byter till bara sekundärbatterier?” (sid. 16) där det framgår att vi sparar över 30 gånger

påverkan på miljön. Så klart kan man alltid förbättra resultatet – ett viktigt steg är att lyda

lagen och lämna in alla sina batterier till återvinning. Insamlingsgraden i uträkningarna är

satta till 25 % när vi i Sverige samlar in 70 % av alla batterier.

135137139141143145147149151153

080902 081031 081201 090107 090202 090202 Tinat

mAm

pere

(mA)

Datum

Urladdning för IKEAs batterier under olika förhållanden

Garderob

Kyl

Frys

Fönster


95

175

6390

0

50

100

150

200

Wh/

kg

Energidensitet

Alkalisk

Litium

NiCd

NiMH

Hur mycket sparar en vanlig ”Svensson” på att använda sekundärbatterier?

Denna fråga är omöjlig att svara på, men vi kan göra en liten överslagsräkning. Här har jag

förutsatt att vi använder IKEAs primärbatteri och Tronics sekundärbatteri (snabbladdas) och

räknar med att det senare håller 500 laddningar. Dessutom har jag förutsatt att ett

primärbatteri och ett sekundärbatteri laddas ur lika snabbt. I skillnadskolumnen har jag tagit

de primära kostnaderna minus de sekundära.

Typ Kostnad primära Kostnad sekundära Skillnad

Inköp batteri 950 kr (500 batterier)

9,75 kr (1 batteri)

+ 940,25 kr

Bilresa 558 kr (50 bilresor Sikstigen-

IKEA, 31 mil)

10 kr (1 bilresa Sikstigen-Lidl)

+ 548 kr

Laddning 0 kr 10 kr - 10 kr

Laddare 0 kr 450 kr - 450 kr

Totalt ~ + 1028 kr

Enligt mina beräkningar skulle alltså en vanlig Svensson tjäna ca 1028 kr per sekundärbatteri

han eller hon byter till. Fast här måste tas med i beräkningen att laddaren är en

engångskostnad.

Energidensitet

Energidensiteten är det närmaste en måttstock på användarvänlighet man kan komma – ju

högre energidensitet, desto mer energi per viktenhet. Som diagrammet visar så är

litiumbatterierna bäst. De

alkaliska (primärbatterierna) är

bättre än de båda

sekundärbatterierna. Alltså kan

man säga att de alkaliska är

bättre ur användarsynpunkt.


Diskussion

Detta resultat jag har fått fram hade jag förväntat mig och jag är väldigt glad att det blev så.

Jag har alltid tyckt att det är väldigt märkligt att vi använder så många primärbatterier som vi

gör och nu tänker i alla fall jag byta batterivanor!

Det som förvånade mig mest var egentligen miljöbiten, att den ekonomiska vinningen borde

vara stor trodde jag från början, men att vi minskar miljöpåverkan med 32 gånger är helt

fantastiskt! Givetvis ska denna siffra tas med en nypa salt eftersom det är en producent av

sekundärbatterier som har gjort rapporten. Trots det, minskar vi utsläppen med 5 gånger

räcker det för mig!

Med tanke på att det 2006 såldes 40 miljarder (28) primärbatterier i världen så skulle vi kunna

göra mycket åt miljön och vår egen ekonomi om vi bytte till sekundärbatterier. Vi skulle tjäna

över 10 gånger Sveriges BNP (41 120 miljarder SEK) på att gå över. I dessa finanskristider är

det väldigt, väldigt mycket pengar! Nu är jag lite orättvis, ibland går det inte att gå över men

även om bara hälften av alla batterierna byttes ut skulle vi tjäna mängder!

En annan tanke som jag har haft sen jag började med det här projektet – tänk om vi hade

utvecklat batteriet lite snabbare. Då hade vi antagligen inte haft det stora oljeberoende vi har

idag! Batteriet är en fantastisk uppfinning som finns överallt idag och snart kanske vi kommer

bilarna drivas av dem också…

Jag tyckte det var riktigt intressant och roligt att knäcka den gamla ”skrönan” att man ska ha

batterier i kylskåpet! För visst, det kanske spelar roll om man har batterier liggande i några år

men hur många har det? Dessutom skulle inte jag vilja blanda batterier och matvaror, hur

miljövänliga batterierna än är. Frågan är om resultatet för sekundärbatterier hade blivit

detsamma och om jag hade kunnat bekräfta de siffror jag har fått på hur mycket de laddas ur.

Frågan i inledningen, varför vi inte byter batterier, faller egentligen utanför det här området,

även om det hade varit intressant att ta reda på svaret. Jag skulle tro att vi inte byter för att vi

är så lata. Det är mycket enklare att gå och hämta ett nytt batteri från skåpet än att se till att

alltid ha laddade batterier. Enligt mig är skillnaden i arbetsinsatsen marginell men skillnaden

för plånboken och miljön inte det! Så byt batterivanor nu!

Tyvärr har jag inte fått svar på alla frågor som jag hade hoppats på – bland annat hur

batterierna produceras och om miljöklassade batterier är bättre. Informationen på det första


0,3

0,5

0,7

0,9

1,1

1,3

1,5

0 50 100 150

Volt

(V)

mAmpere (mA)

Utnyttjad del av batteriet

Batteri 1

Batteri 2

ämnet har varit väldigt knapphändig och de företag jag har försökt fått tag på har inte svarat. I

det andra fallet beror det helt och hållet på tidsbrist – jag har inte hunnit med ännu fler

undersökningar.

Min slutsats är kanske lite väl våghalsig för de resultat jag har fått fram är inte så entydiga

som jag vill att de ska vara. De pekar helt

klart i den riktning som jag har angett. Sen

finns det ett flertal frågetecken kring mina

undersökningar, se nedan.

Min förmodan att jag skulle kunna likställa

max strömuttag med kapaciteten var inte

helt korrekt. Det ger antagligen ett lite för

stort gap mellan primär- och

sekundärbatterier. Visserligen stämmer det

i alla fall utom två att mest maxström ger

också bästa kapaciteten. (Uträknat genom

att jag satte slutspänningen till 1,0 V och

såg hur mycket som ligger över detta.)

Som ni ser i diagrammet så är det en väldigt liten del av batteriets kapacitet som utnyttjas!

Alltså tror jag att jag inte hade fått ett sådant här resultat om jag bara mätte kapaciteten. Med

tanke på hur mycket mer data det hade gett så är det nog skönt att jag inte valde att göra så.

Det hade varit intressant att använda en av alla de olika apparater som jag har sett på Internet

när jag har letat fakta. Dessa apparater mäter helt automatisk kapacitet, CA rate,

laddningsfaktor mm. Undrar om resultatet hade blivit annorlunda då?!

Under tiden som jag har gjort mina undersökningar har jag märkt att utrustningen som jag har

använt mig av inte har varit tillräckligt noggrann. Många gånger har det varit glapp i någon

kontakt och då har mätutrustningen givit ett felaktigt resultat. Det är därför som vissa data står

ut (ex. toppen på ”Varta snabbladdning”).

Något annat som jag har retat mig väldigt mycket på är att jag inte har kunnat få fram några

ordentliga siffror på hur många batterier som säljs och återvinns varje år i Sverige. Jag kan få

fram det i många andra länder men inte Sverige! Så det är något jag saknar i min rapport –

siffror och statistik!

Tyvärr har jag inte haft något samarbete med något företag som tillverkar batterier (jag har

både kontaktat IKEA och Varta), däremot har jag haft god kontakt med Anders Engström på


SAFT AB, Oskarshamn. Han har gett mig viktigt och bra information om hur återvinningen

går till hos dem. Tack!

Källkritik

Med tanke på att jag mest har använt hemsidor från branschen och en hemsida som lär

kemister med flera om batterier (Battery University) så är jag rätt säker på att mina källor är

tillförlitliga. De som inte är så säkra är ju företagen som har någonting att vinna med ”bra”

information om batterier ex. Tudor och Kjell & Co. Oftast har jag hittat samma uppgift på

flera ställen och då ansett att de är ok.

Det som är mer allvarligt är att nästan all information är relativt gammal, ingen är helt ny

(oftast ca 5 år). I en teknisk värld där allting förändras snabbt är detta ett problem, men

grunderna borde vara samma än idag!


Litteraturförteckning

1. Karlsson, Gunder. Batteri. Nationalencyklopedin. [Online] [Citat: den 22 08 2008.]

http://ne.se/artikel/124967.

2. Engström, Backlund, Berger, Grennberg. Kemi A - Tema och Teori. Danmark :

Bonniers, 2005. ISBN: 91-622-6899-6.

3. Batteriföreningen. Laddning av NiCd och NiMH. Batteriföreningen. [Online] [Citat: den

02 08 2008.] http://www.batteriforeningen.se/Laddning_NiCd-NiMH.html.

4. Tudor AB. Allt du bör veta om startbatterier. Campingbuss. [Online] [Citat: den 25 01

2009.] http://www.campingbuss.org/images/pdf/batterihandbok.pdf.

5. Buchmann, Osidor. When was the battery invented? Battery University. [Online] Februari

2007. [Citat: den 27 08 2008.] http://www.batteryuniversity.com/partone-2.htm.

6. Batteriföreningen. Batteriets historia. Batterieföreningen. [Online] [Citat: den 26 08

2008.] http://www.batteriforeningen.a.se/Batteriets_historia.htm.

7. Wikipedia. Daniell cell. Wikipedia. [Online] den 23 12 2008. [Citat: den 24 01 2009.]

http://en.wikipedia.org/wiki/Daniell_cell.

8. —. History of the battery. Wikipedia. [Online] den 17 09 2008. [Citat: den 25 09 2008.]

http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_battery.

9. Bakgrundsdokument - Uppladdningsbara batterier/batteriladdare. 2003.

10. Alkaliskt batteri. Wikipedia. [Online] den 05 01 2009. [Citat: den 07 02 2009.]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Alkaliskt_batteri.

11. Batteriinsamlingen. De vanligaste batterisorterna. Batteriinsamlingen. [Online] [Citat:

den 19 08 2008.] http://www.batteriinsamlingen.se/batteriinsamling/batterisorter.aspx.

12. ChargeIT. Skötsel av laddningsbara batteri. ChargeIT. [Online] [Citat: den 19 08 2008.]

http://www.chargeit.se/catalog/images/ombatterier.htm.

13. Batteriföreningen. Sammanfattning NiCd. Batteriföreningen. [Online] [Citat: den 26 08

2008.] htttp://www.batteriforeningen.se/Sammanfattning-NiCd.html.

14. Isidor Buchmann. The nickel-based battery. Battery University. [Online] [Citat: den 27

08 2008.] http://www.batteryuniversity.com/print-partone-4.htm.

15. Batteriföreningen. Uppbyggnad / Kemiskt system. Batteriföreningen. [Online] [Citat:

den 26 08 2008.] http://www.batteriforeningen.se/Nicd-NiMH.html.

16. Buchmann, Isidor. Not all chargers are alike. Buchmann. [Online] [Citat: den 27 09

2008.] http://www.buchmann.ca/article18-page1.asp.


17. —. Is lithium-ion the ideal battery? Battery University. [Online] [Citat: den 27 08 2008.]

http://www.batteryuniversity.com/print-partone-5.htm.

18. Batteriföreningen. Kemiskreaktion. Batteriföreningen. [Online] [Citat: den 07 02 2009.]

http://www.batteriforeningen.se/Kemreakt-NiCD_NiMH.html.

19. Batteriinsamlingen. Historik. Batteriinsamlingen. [Online] [Citat: den 19 08 2008.]

http://www.batteriinsamlingen.se/batteriinsamling/historik.aspx.

20. —. Vanliga frågor. Batteriinsamlingen. [Online] [Citat: den 18 02 2009.]

http://www.batteriinsamlingen.se/fragor.aspx.

21. Waste online. Battery recycling. Waste online. [Online] [Citat: den 07 10 2008.]

http://www.wasteonline.org.uk/resources/InformationSheets/Batteries.htm.

22. Batrec. Media. Batrec. [Online] [Citat: den 27 08 2008.] http://www.batrec.ch/en-

us/ihre_fragen/medien.html.

23. Batteriinsamling. Produktutveckling till miljöanspassade batterier. Batteriinsamling.

[Online] [Citat: den 02 08 2008.] http://www.batteriforeningen.se/Prod-utv_ma-batterier.htm.

24. Statens Naturvårdsverk. Om Metaller. Stockholm : Statens Naturvårdsverk, 1976. ISBN

91-38-02987-1.

25. NE. Fosterskadande substanser . Nationalencyklopedin. [Online] [Citat: den 18 02 2009.]

http://ne.se/artikel/173668 .

26. Anders Engström. Återvinning av NiCd Batterier vid SAFT AB. Oskarshamn : u.n.

27. Batteri insamlingen. Vad händer sedan? Batter iinsamlingen. [Online] [Citat: den 01 08

2008.] http://www.batteriinsamlingen.se/batteriinsamling/vadhandersen.aspx.

28. Uniross. Study on the Environmental Impact of Batteries. 2007.

29. Förordning om producentansvar för batterier. SFS 2008:834, 2008.

30. Avfallsförordningen. SFS 2001:1063, 2001.

31. Europaparlamentet. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG. 2006.

32. Batteriföreningen. Användningsråd. Batteriföreningen. [Online] [Citat: den 19 08 2008.]

http://www.batteriforeningen.se/Anvaendningsraad.html.

33. Kjell & Company. Skötsel av laddningsbara batterier. Kjell & Company. [Online] [Citat:

den 19 08 2008.] http://www.kjell.com/kjellfakta/batteriskotsel/.


Bildförteckning

Bilden på startsidan: Sammansatt av flera bilder, samt redigerad:

http://www.gp.se/content/1/c6/25/93/99/batteri_90.jpg

http://www.boras.se/images/18.66b2b41310eea8e9ce4800017128/ole(2).jpg

http://www.clasohlson.se/Archive/images/products/S/Lo/362723_070315_low.jpg

Bild 1: Pile de Volta

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/92/Pile_de_Volta.jpg

Bild 2: Battery - Diagram of Galvanic Daniell

Cell http://z.about.com/d/chemistry/1/0/c/5/battery.gif

Bild 3: Den mekaniska uppbyggnaden hos en NiCd- och en NiMH-cell

http://www.batteriforeningen.se/Nicd-NiMhv2.jpg

Bild 4: Svanen

http://www.nyfikenvital.org/files/images/svanen.jpg

Figur 1: Kopplingsschema byggt i SmartDraw 2008 med förebild från häftet till ELIN-lådan

Figur 2: Försäljning av alkaliska och brunstensbatterier Försäljning av alkaliska och

brunstensbatterier samt knappceller i Sverige

Figur 3: Försäljning av batterier 1982

http://www.batteriforeningen.a.se/fors-abk3.jpg

Insamling av batterier - teknik, ekonomi och

styrmedel, Mikael Backman, Apostolos Papageorgiou, ISSN 0281-5753

Tabell 1: Totalförsäljning av hushållsbatterier

http://www.mrgreen.nu/totfors(st).jpg

http://www.gp.se/content/1/c6/25/93/99/batteri_90.jpg�

http://www.boras.se/images/18.66b2b41310eea8e9ce4800017128/ole(2).jpg�

http://www.clasohlson.se/Archive/images/products/S/Lo/362723_070315_low.jpg�

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/92/Pile_de_Volta.jpg�

http://z.about.com/d/chemistry/1/0/c/5/battery.gif�

http://www.batteriforeningen.se/Nicd-NiMhv2.jpg�

http://www.nyfikenvital.org/files/images/svanen.jpg�

http://www.batteriforeningen.a.se/fors-abk3.jpg�

http://www.mrgreen.nu/totfors(st).jpg�

En jämförelse mellan primär- och sekundärbatterier

Documents

Transcript of En jämförelse mellan primär- och sekundärbatterier