Egenkontroll av data Varför då?
description
Transcript of Egenkontroll av data Varför då?
Christina Agvald-Öhman
Thomas Nolin
Egenkontroll av dataVarför då?
Varför? För vems skull? Vem ska göra det? När ska det göras? Finns hjälp att få? Hur kan jag börja eller fortsätta?
Vi vill kunna lita på våra data för att
Internt kunna jämföra år från år och värdera om förbättringsåtgärder haft någon effekt
Kunna presentera valida data till beställarstyrelser, SKL- öppna jämförelser m.m.
Använda i undervisning av all personal Debitera våra tjänster
Egenkontroll - hur gör vi på bästa sätt?
Genom att:– Samarbeta och lära av varann– Inse att kvalité kostar – tid, pengar och personal– Kvalitetssäkring är viktigt och roligt – vi kan
åstadkomma positiva förändringar som resulterar i bättre vård för våra patienter
Viktiga frågor att ställa sig
Hur bra registrering har jag på min avdelning? Hur kan jag förbättra den? Hur mycket resurser är rimligt att satsa? Satsa på några prioriterade åtgärder? Komplikationer – vad säger dom om min
avdelning?
Registrera data till SIR – så här?
Eller så här?
Exempel från IVA Karolinska Huddinge– CVK-relaterade infektioner– Förekomst av multiresistens– Åtgärder– SAPS3
SK050 CVK-relaterad infektion
Incidens – vi började registrera 2002 Började samtidigt med omslagstid Läkarna ansvariga för
komplikationsregistreringen Egenkontroll via laboratoriet
– vi missade 2/3 av infektionerna !! Varför??
Svårt att förstå och kolla odlingssvar…
Därför…..
CVK-relaterad infektion - definition Alt 1:
Positiv odling av blod från perifer ven samtidigt som samma bakterie isolerats från kateterspetseneller
Alt 2:Samma bakterier hittas i blododlingar som tagits samtidigt från perifer ven och central venkateter och där tid till växt för kateterblod är minst 120 min kortare än tid till växt för blod från perifer ven
Svenska Intensivvårdsregistret 11
Lättare att förstå en bild?
Alt 1Sannolikheten för CVK-relaterad infektion är hög när tiden till växt är minst 120 min kortare för blod taget via den centrala venkatetern än för blod från perifer ven. Alt 2Om skillnaden i tid till växt är < 120 min är sannolikheten för annat infektionsfokus större.
Vår incidens över åren?
2.20 /1000 dagar 2009 3,99 /1000 dagar 2010 4,35 /1000 dagar 2011 > 3,3/1000 dagar – åtgärder behövs!!
Realistiskt mål 2013? Hur ska vi nå dit?
Utan spaning, ingen aning….
Karolinska IVA Huddinge
Förekomst av multiresistens
Smittisolering
Incidens MRB i SIR 2010
Kvalitetsindikatorn 2010 …
Incidens MRB i SIR 2011….
Kvalitetsindikatorn 2011 …
Åtgärder med start och sluttid
Prioriterat: CVK-liggetid, smitt- och skyddsisolering, ventilatortider (invasiv + NIV) och CRRT - dubbelkollas!
Mindre prioriterat: TEE, EN, TPN,bronkoskopi, tracheotomi (kir + percutan) m.m. Noteras oftast men dubbelkollas ej.
SAPS3 – start 2011 i ”skarpt läge”
Januari 2011 – kompletta SAPS3 35,6 %…..– Probleminventering - majoriteten blev fel pga
tidsfönstret.– Benchmarking – hur gör CIVA Karolinska Solna?– Få till stånd en datalösning som förenklar– Undervisning av läkarna vid flera tillfällen
December 2011 - kompletta SAPS3 75 %– Datalösning ej klar –siktar mot 100% när den är i
drift.
Hur gör vi vår registrering? Infektionsregistrering – en dedicerad
sjuksköterska och en läkare ansvariga. Följer alla patienter varje vecka konsekutivt.
Komplikationer och åtgärder – läkare ansvariga och registrerar på sina patienter varje dag i samband med rond samt vid in- och utskrivning.
”Brandvägg” i form av IVA-ansvarig läkare varje vecka plus en dedicerad sjuksköterska.
Att registrera noggrant med hög kvalité är viktigt, men…
Många registreringar
blir det.
Tänkte inte på det…
Förbättringsutrymme?
Registrera så nära händelsen som möjligt!– Α och Ω!
Vem registrerar vad och när på avdelningen?– Finns riktlinjer och ansvarsfördelning för detta?
”Att göra” påminnelser– Avvägning: underlätta vs irritation
Finns kunskapen?– Kan jag som registrerar SIR:s riktlinjer?
Egenkontroll av data– Kan jag lita på mina data?
Ledningsfråga på avdelningen!
Korrekt och så fullständig registrering som möjligt är en naturlig del av arbetet– Kulturfråga
Valida data
Egenkontroll av verksamhetens kvalitet
Vad är egenkontroll av data?
Det är en systematisk kontroll av Din intensivvårdsavdelnings datakvalitet utifrån SIR:s riktlinjer
Det är ej medicinsk kvalitetsrevision (MKR)– som är en professionell granskning av medicinsk
kvalitet på Din avdelning Termen ”revision” är hämtad från ekonomin. Ordet klargör att
granskningen har en mer formell karaktär än en kollegial diskussion.
Vad är det som kontrolleras?
1. Är registrerat värde till SIR detsamma som finns dokumenterat i journalen?
2. Är data till SIR korrekt data enligt SIR:s riktlinjer?
Med journal avses här all information som har med patientens vård att göra – t.ex., journaltext, laboratorievärden, övervakningslista, röntgensvar, bakteriologiska svar osv.
Vem gör kontrollen?
1-2 personer från egna avdelningen med kunskap om intensivvård och i avdelningens IT-system och som har avsatt tid för arbetet
Vilken är SIR:s roll?
Data från egenkontroll skickas ej till SIR Det är ett avgränsat verktyg i klinikens
kontinuerliga förbättringsarbete med datakvalitet
SIR:s roll är att tillhandahålla ett hjälpmedel för avdelningens egenkontroll
Hur presenteras resultatet?
I slutet av excelfilen finns 3 kalkylblad med kumulativ summering av granskningens resultat, i antal och andel– dels i tabellform, – dels i diagramform
Antal Andel
Utgångsläget - TabellGranskad variabel Antal överens Antal ej överens Summa Andel överens
1 Grunddata 130 0 130 100%2 Diagnos 130 0 130 100%3 SAPS 3 Box I 100 0 100 100%4 SAPS 3 Box II 160 0 160 100%5 SAPS 3 Box III 160 0 160 100%
SAPS 3 Tot 06 In SOFA 140 0 140 100%7 Daglig SOFA 1 140 0 140 100%8 Daglig SOFA 2 140 0 140 100%9 Ut SOFA 140 0 140 100%
10 Åtgärd IVB 20 0 20 100%11 Åtgärd CRRT 20 0 20 100%12 VTS dag 1 330 0 330 100%13 VTS dag 2 330 0 330 100%14 VTS dag 3 330 0 330 100%15 NEMS dag 1 90 0 90 100%16 NEMS dag 2 90 0 90 100%17 NEMS dag 3 90 0 90 100%18 Bakt. Multiresistens 50 0 50 100%19 VAP 50 0 50 100%20 Clostr. Diff. 40 0 40 100%21 Hypoglykemi 10 0 10 100%22 CVK Rel. Inf. 10 0 10 100%23 Pneumotorax 50 0 50 100%24 Trakealtub/-kanyl dysfunk. 10 0 10 100%25 Nattlig Utskrivn. 10 0 10 100%26 Oplan. Reintub. 10 0 10 100%27 Oplan. Återinläggn. 50 0 50 100%28 Avliden IVA Uppföljn. 40 0 40 100%
Behandlingsstrategi 0
2 870 0 2 870 100%
Efter kontroll av 10 fall….Granskad variabel Antal överens Antal ej överens Summa Andel överens
1 Grunddata 118 12 130 91%2 Diagnos 112 18 130 86%3 SAPS 3 Box I 89 11 100 89%4 SAPS 3 Box II 145 15 160 91%5 SAPS 3 Box III 135 25 160 84%
SAPS 3 Tot 06 In SOFA 127 13 140 91%7 Daglig SOFA 1 129 11 140 92%8 Daglig SOFA 2 120 20 140 86%9 Ut SOFA 115 25 140 82%
10 Åtgärd IVB 17 3 20 85%11 Åtgärd CRRT 16 4 20 80%12 VTS dag 1 320 10 330 97%13 VTS dag 2 315 15 330 95%14 VTS dag 3 310 20 330 94%15 NEMS dag 1 88 2 90 98%16 NEMS dag 2 86 4 90 96%17 NEMS dag 3 85 5 90 94%18 Bakt. Multiresistens 45 5 50 90%19 VAP 46 4 50 92%20 Clostr. Diff. 36 4 40 90%21 Hypoglykemi 8 2 10 80%22 CVK Rel. Inf. 9 1 10 90%23 Pneumotorax 46 4 50 92%24 Trakealtub/-kanyl dysfunk. 9 1 10 90%25 Nattlig Utskrivn. 10 0 10 100%26 Oplan. Reintub. 8 2 10 80%27 Oplan. Återinläggn. 45 5 50 90%28 Avliden IVA Uppföljn. 32 8 40 80%
Behandlingsstrategi 0
2 621 249 2 870 91%
Utgångsläget – Diagram (antal)
Antal med resp icke överensstämmelse
0
50
100
150
200
250
300
350
Grunddata
Diagnos
SAPS 3
Box I
SAPS 3
Box II
SAPS 3
Box III
In SOFA
Daglig
SOFA
1
Daglig
SOFA
2
Ut SOFA
Åtgärd
IVB
Åtgärd
CRRT
VTS dag
1
VTS dag 2
VTS dag
3
NEMS dag
1
NEMS dag
2
NEMS dag
3
Bakt. M
ultiresistens
VAP
Clostr. D
iff.
Hypogly
kemi
CVK Rel. Inf.
Pneumotorax
Trake
altub/-k
anyl dysf
unk.
Nattlig
Utsk
rivn.
Oplan. R
eintub.
Oplan. Å
terinläg
gn.
Avliden IV
A Uppföljn
.
Behandlingss
trategi
Granskad parameter
An
tal
Antal överens Antal ej överens
0 granskade vårdtillfällen
Efter kontroll av 10 fall….
Antal med resp icke överensstämmelse
0
50
100
150
200
250
300
350
Grunddata
Diagnos
SAPS 3
Box I
SAPS 3
Box II
SAPS 3
Box III
In SOFA
Daglig
SOFA
1
Daglig
SOFA
2
Ut SOFA
Åtgärd
IVB
Åtgärd
CRRT
VTS dag
1
VTS dag 2
VTS dag
3
NEMS dag
1
NEMS dag
2
NEMS dag
3
Bakt. M
ultiresistens
VAP
Clostr. D
iff.
Hypogly
kemi
CVK Rel. Inf.
Pneumotorax
Trake
altub/-k
anyl dysf
unk.
Nattlig
Utsk
rivn.
Oplan. R
eintub.
Oplan. Å
terinläg
gn.
Avliden IV
A Uppföljn
.
Behandlingss
trategi
Granskad parameter
An
tal
Antal överens Antal ej överens
10 granskade vårdtillfällen
Utgångsläget – Diagram (andel)
Andel med överensstämmelse
0%
25%
50%
75%
100%
Grunddata
Diagnos
SAPS 3
Box I
SAPS 3
Box II
SAPS 3
Box III
In SOFA
Daglig S
OFA 1
Daglig
SOFA
2
Ut SOFA
Åtgärd
IVB
Åtgärd
CRRT
VTS dag
1
VTS dag
2
VTS dag 3
NEMS dag
1
NEMS dag
2
NEMS dag
3
Bakt. M
ultiresistens
VAP
Clostr. D
iff.
Hypogly
kemi
CVK Rel. Inf.
Pneumotorax
Trake
altub/-k
anyl
dysfunk.
Nattlig
Utsk
rivn.
Oplan. R
eintub.
Oplan. Å
terinläg
gn.
Avliden IV
A Uppföljn
.
Behandlingss
trategi
Granskad variabel
An
del
öve
ren
s (%
)
0 granskade vårdtillfällen
Efter kontroll av 10 fall….
Andel med överensstämmelse
0%
25%
50%
75%
100%
Grunddata
Diagnos
SAPS 3
Box I
SAPS 3
Box II
SAPS 3
Box III
In SOFA
Daglig S
OFA 1
Daglig
SOFA
2
Ut SOFA
Åtgärd
IVB
Åtgärd
CRRT
VTS dag
1
VTS dag
2
VTS dag 3
NEMS dag
1
NEMS dag
2
NEMS dag
3
Bakt. M
ultiresistens
VAP
Clostr. D
iff.
Hypogly
kemi
CVK Rel. Inf.
Pneumotorax
Trake
altub/-k
anyl
dysfunk.
Nattlig
Utsk
rivn.
Oplan. R
eintub.
Oplan. Å
terinläg
gn.
Avliden IV
A Uppföljn
.
Behandlingss
trategi
Granskad variabel
An
del
öve
ren
s (%
)
10 granskade vårdtillfällen
Post-för-post redovisning– Varje variabel redovisas för sig som en andel– Ex S-Bilirubin i Box III för SAPS3
Sammansatt redovisning– Sum. reg. enl. SIR:s riktlinjer
Sum. reg. som borde ha gjorts enl. SIR:s riktlinjer– Ex Avlidna på IVA uppföljning enligt protokoll
Allt-eller-Inget redovisning– Lämpar sig för variabler som i sin tur byggs upp av 4-8 mätbara delar– Ribban anges så att endast om alla ingående delkomponenter fyller
SIR:s riktlinjer, så räknas det i täljaren– Antingen är all registrering enligt SIR:s riktlinjer eller så är den det inte– Ex registrering av vissa negativa händelser och komplikationer
Hur beskriva resultatet?
Hur är inställningen i valideringsprogrammet?
Avlidna intensivvårdspatienter
Vårdtillfälle finns och matchande protokoll finns– Så borde det vara!
Vårdtillfälle finns, men inget protokoll finns– Protokollet har ännu inte fyllts i?
Vårdtillfälle finns, men inget matchande protokoll– Reservnummerproblematik?
Webbaserat protokoll finns, men inget matchande vårdtillfälle– Varför?
Kontinuerlig bevakning av fullständigheten
Webbaserade protokoll utan vårdtillfälle i SIR!
”Allt-eller-Inget” Mätning
Om avd har 5 statistiskt oberoende kvalitetsindikatorer för vården, där avdelningen når 90 % i var och en av dessa, kan det tyckas att kvaliteten är mycket god
Andelen patienter vars vård uppfyller kraven för alla dessa 5 indikatorer blir dock endast 59 %
”Som man ropar i skogen får man svar”
All-or-None Measurement
Vad kan kontrolleras?
Grunddata Diagnoser Riskjustering Sviktande organsystem Åtgärder Vårdtyngd Negativa händelser och komplikationer Behandlingsstrategi Avliden på IVA uppföljning
Excelfilens blad
Grunddata Diagnos SAPS3 SOFA Åtgärd IVB Åtgärd
CRRT VTS NEMS
Multiresistenta bakterier VAP Clostr Diff Enterocolit Svår hypoglykemi CVK relaterad infektion Pneumotorax Trakealtub/-kanyl
dysfunktion Nattlig utskrivning Oplan reintub el rekanyl Oplan återinläggning
Resultat- Tabell- Diagram, antal- Diagram, andel
Riktlinjer för granskning Slumpvis urval av
vårdtillfällen för kontroll
Avliden på IVA uppföljning Behandlingsstrategi
Grunddata
Fokus på– Vårdtyp– Start/slut tider för vårdtillfället– Ankomsttid– Ankomstväg– Utskriven till– Vårdresultat
Diagnoser
Fokus på– Primär IVA-diagnos– Vissa infektiösa sjukdomar
Infektiös agens Antibiotikaresistens
– Nyckeldiagnoser– Viktiga diagnoser– Viktiga associerade el komplicerande diagnoser/tillstånd– Patientsäkerhetsdiagnoser
Riskjustering
SAPS3– Box I– Box II– Box III
Sviktande organsystem
SOFA– In SOFA– Daglig SOFA 1– Daglig SOFA 2– Ut SOFA
Åtgärder
Fokus på– Invasiv ventilatorbehandling (IVB)
– Kontinuerlig njurersättningsbehandling (CRRT)
Vårdtyngd
VTS– Saknade registreringar
NEMS
Bakteriell multiresistens på IVA Ventilatorassocierad pneumoni, VAP Clostridium difficile enterocolit Svår hypoglykemi som uppkommit på IVA Central venkateter (CVK) relaterad infektion Pneumotorax, åtgärdskrävande Trakealtub-/kanyl dysfunktion som leder till allvarlig händelse Nattlig utskrivning Oplanerad reintubation eller rekanylering Oplanerad återinläggning på samma IVA ≤ 72 timmar
Vissa negativa händelser och komplikationer
Avliden på IVA uppföljning
Ifyllt protokoll
Protokoll granskat av DAL/DAS
Kontakt med transplantationskoordinator vid
diagnostik enligt direkta kriterier
Behandlingsstrategi
Under arbete i väntan på reviderade riktlinjer från SFAI
Hur kan filen användas?
Alt 1– Välj slumpmässigt 10 % av avslutade vårdtillfällena under
en definierad tidsperiod, t ex 1 månad– ex 10 % av 55 vårdtillfällen under mars månad 2012 blir
6 vårdtillfällen att granska Alt 2
– Välj att begränsa antalet variabler som ska granskas till 1 eller 2, och bestäm hur många vårdtillfällen Du ska titta på. Detta alternativ kan vara ett sätt att komma igång med arbetet.
SOSFS 2011:9
5 kap Systematiskt förbättringsarbete. – Riskanalys (ser framåt…)– Egenkontroll (granskar bakåt…) , 2 §
Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet
Allmänna råd– Nationella och regionala kvalitetsregister– Öppna jämförelser– Avdelningens nuvarande resultat
med tidigare resultat– Granskning av journaler– ….
Gäller fr.o.m. 1 jan 2012
Genom författningen upphävsSoS:s föreskrifter (SOSFS 2005:12) om Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i HoS
Förutsätter valida data
Avdelningens egenkontroll av data
Datakvalitet – relevanta mått
Exakthet (Accuracy)– Riktigheten i registrerade data, dvs. graden av
överensstämmelse mellan registrerade data och kontrollerad uppgift (=journalhandlingar)
Fullständighet (Completeness)– I vilken utsträckning som nödvändiga/efterfrågade data
har registrerats av de som hade kunnat registreras (enligt riktlinjer)
Nollvision?
Nollvision möjlig?– Är det en realistisk målsättning att inte ha några
fel i vår registrering?
Fel i data – var uppstår de?
Aut
omat
ic d
ata
colle
ctio
n
Manual data
collection
Data errors
Arts DG, De Keizer NF, Scheffer GJ. Defining and Improving Data Quality in Medical Registries: A Literature Review, Case Study, and Generic Framework. J Am Med Inform Assoc 2002; 9:600-11.
National Intensive Care Evaluation registry, NICE
Referenser
1. Medicinsk kvalitetsrevision. Ett instrument för att förbättra den medicinska verksamheten. Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets enhet för Medicinsk Kvalitetsrevision.http://www.slf.se/upload/Lakarforbundet/Trycksaker/PDFer/Vi%20tycker/MKR270.pdf
2. Nolan T, Berwick DM. All-or-None Measurement Raises the Bar on Performance. JAMA 2006; 1168-70.
3. Arts D et al. Defining and Improving Data Quality in Medical Registries: A Literature Review, Case Study, and Generic Framework. J Am Med Inform Assoc 2002; 9:600–611.
4. Goldberg SI et al. Analysis of Data Errors in Clinical Research Databases. AMIA 2008 Symposium Proceedings Page 242-246.
5. SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-9
6. Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Meddelandeblad Nr 11/2011.http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-12-32