dröm eller verklighet? - WordPress.com · En fallstudie om projektet LUPP i Växjö kommun...
Transcript of dröm eller verklighet? - WordPress.com · En fallstudie om projektet LUPP i Växjö kommun...
Växjö Universitet 2008 Datum: 2008-05-30 Institutionen för Samhällsvetenskap B- Uppsats i Statsvetenskap
Kommunalt ungdomsinflytande – dröm eller verklighet?
En fallstudie om projektet LUPP i Växjö kommun
Handledare: Gissur Erlingsson Författare: Malin Bergqvist 830903- 6708 [email protected] Christian Tengvallius 810507- 2733 [email protected]
2
SAMMANFATTNING
Titel: Kommunalt ungdomsinflytande - dröm eller verklighet? En fallstudie om projektet
LUPP i Växjö kommun.
Ämne: B- uppsats i Statsvetenskap, Institutionen för Samhällsvetenskap, Växjö Universitet,
Sverige, Vårterminen 2008.
Författare: Malin Bergqvist och Christian Tengvallius
Handledare och examinator: Gissur Erlingsson
Hur unga ser på politik och deras möjligheter att delta och påverka beslutsfattare är något som
diskuterats flitigt de senaste decennierna. I Växjö kommun har man sedan i början av 1990-
talet arbetat med olika satsningar på ungdomsverksamhet och som ett led i detta valde man att
delta i pilotprojektet LUPP som var en enkät som skulle komma ligga till grund för att kunna
utveckla den kommunala ungdomsverksamheten. Växjö kommun var en av nio svenska
kommuner som blev inbjudna av Ungdomsstyrelsen till att delta i det första försöket med att
implementera och genomföra LUPP år 2002 och sedan dess har man genomfört enkäten
ytterligare en gång år 2006. Sedan det första försöket gjordes i Sverige med LUPP år 2002 har
76 svenska kommuner genomfört enkäten och 21 stycken kommer att genomföra den i år,
2008. Den första LUPP- enkäten som gjordes i Växjö visade att unga har väldigt liten kunskap
om hur man kan påverka i kommunen och att tron på att man faktiskt kan göra skillnad är
väldigt liten. Vi har valt att titta på Växjö som fall då man har genomfört LUPP- enkäten två
gånger samt att man planerar att genomföra den igen år 2009. Vi vill undersöka hur
kommunerna faktiskt använder resultaten från LUPP- enkäterna och hur beslutsfattare i Växjö
kommun ser på unga och politik samt hur man arbetar för att öka ungas inflytande.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................................. SIDA
SAMMANFATTNING....................................................................................................................2
1 INLEDNING ................................................................................................................................4 1.1 BAKGRUND....................................................................................................................................................... 4 1.2 VAD KAN EN KOMMUN GÖRA? .......................................................................................................................... 5 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...................................................................................................................... 6 1.4 TIDIGARE FORSKNING ....................................................................................................................................... 7 1.5 BEGREPPSDEFINITIONER ................................................................................................................................... 9 1.6 DISPOSITION...................................................................................................................................................... 9
2 DEMOKRATI, EFFEKTIVT DELTAGANDE OCH POLITISK MENINGSLÖSHET........10 2.1 DEN REPRESENTATIVA DEMOKRATIN .............................................................................................................. 10 2.2 EFFEKTIVT DELTAGANDE ................................................................................................................................ 10 2.3 UNGA OCH POLITISK MENINGSLÖSHET ............................................................................................................ 11
3 METOD ......................................................................................................................................12 3.1 FALLSTUDIE SOM FORSKNINGSDESIGN ............................................................................................................ 12 3.2 KVALITATIV METOD........................................................................................................................................ 12 3.3 VALIDITET OCH RELIABILITET ........................................................................................................................ 13
4 VÄXJÖ KOMMUN & UNGDOMSDEMOKRATI ...................................................................14 4.1 VÄXJÖ KOMMUN ............................................................................................................................................ 14 4.2 UNGDOMSLOTSEN OCH PROJEKTET LUPP I VÄXJÖ KOMMUN ......................................................................... 14 4.3 VARFÖR INFÖRDES LUPP 2002? .................................................................................................................... 15 4.4 VAD HÄNDE EFTER LUPP 2002? .................................................................................................................... 17 4.5 LUPP 2006: SKILLNADER MOT 2002 .............................................................................................................. 18
4.5 1 Ungdomars uppfattning om deras eget inflytande 2002 och 2006......................................................... 18 4.5.2 Ungdomars uppfattning om vart de vänder sig om de vill påverka i sin kommun2002 och 2006........... 20
4.6 EFTER LUPP 2006 ......................................................................................................................................... 21 5 SLUTSATS .................................................................................................................................23
5.1 REFLEKTIONER ............................................................................................................................................... 23 5.2 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ............................................................................................................. 25 REFERENSER ......................................................................................................................................................... 26 BILAGOR - INTERJUVGUIDE................................................................................................................................... 27
4
1 Inledning I detta kapitel kommer vi att introducera läsaren till den bakgrund och information om projektet
LUPP som vår problemformulering och vårt syfte grundar sig på. Kapitlet kommer också att
reflektera kring tidigare forskning i ämnet samt definiera de begrepp som vi använder oss av i vår
uppsats. Kapitlet avslutas med ett förtydligande av vår disposition.
___________________________________________________________________________________
1.1 Bakgrund
Lagstiftningen ger i dag utrymme för barn och ungdomar att medverka i den politiska
beslutsprocessen. Barns och ungdomars reella inflytande i kommuner och landsting beror därmed
på vilja och kunskaper hos kommunala beslutsfattare (SOU 2001: 48, Kap 11 s. 275).
År 1990 ratificerade Sverige Barnkonventionen som föreskriver stat och kommun att arbeta för
barns och ungdomars deltagande och inflytande i samhället (SOU 1991:12, prop. 1998/99:115).
Åldersgruppen 18–24 år utgör cirka 10 % av befolkningen och andelen 18–24-åringar som är
valda till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige är lägre än åldersgruppens
procentuella andel av befolkningen. (Ungdomsstyrelsen 2008-05-15).
I Sverige är rösträttsåldern och valbarhetsåldern i de kommunala valen och riksdagsvalet 18 år
och under de senaste 15 åren har deltagandet i riksdagsvalen successivt minskat bland
förstagångsväljare. År 2002 var deltagandet bland förstagångsväljarna 70 %. Det var en
nedgång med 12 % sedan valet 1994 och 4 % jämfört med valet 1998 (Ungdomsstyrelsen
2008-05-15). Också Justitiedepartementet har publicerat rapporter som visar att valdeltagandet
successivt minskar och att det finns en tendens till att ungdomars politiska intresse avtar bland
unga (SOU 1999: 93).
Enligt de undersökningar som Ungdomarnas demokratikommission lät genomförde under åren
1999 och 2000 ansåg 97 % av Sveriges unga mellan 16 och 25 år att det är mycket eller ganska
viktigt att unga människor deltar i och påverkar debatten och planeringen i samhället; över två
tredjedelar anser att det är mycket viktigt. Två av tre ungdomar i samma ålder ansåg dock att de
har ganska små, mycket små eller inga möjligheter alls att göra detta. Många unga anser också
5
att det är viktigt med unga representanter i de valda politiska församlingarna; 86 procent tycker
att det är mycket eller ganska viktigt att de som representerar dem i riksdagen och
kommunfullmäktige är unga (SKOP 2000).
1.2 Vad kan en kommun göra?
Hur kommunerna arbetar är direkt avgörande för hur väl Sverige lever upp till de nationella
ungdomspolitiska målen. Med bakgrund av detta fick därför den statliga myndigheten
Ungdomsstyrelsen år 1998 i uppdrag av Regeringen att utveckla metoder för uppföljning av
den kommunala ungdomspolitiken. År 2001 bestämdes det att detta skulle ske genom att
genomföra ett pilotprojekt på nio svenska kommuner, vilket ledde till att Växjö kommun år
2002 erbjöds att delta i pilotprojektet LUPP. Projektet handlade om att genomföra en enkät
kallad LUPP i syftet att kunna utveckla en modell för uppföljning och utveckling av en
kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. LUPP som står för lokal uppföljning av
ungdomspolitiken (Ungdomsstyrelsen 2008-05-14).
Ungdomsstyrelsen hävdar att ”ett första steg i arbetet med att utveckla den kommunala ungdomspolitiken är att skaffa sig kunskap om hur ungdomarna har det och vad de tycker är viktigt” (Ungdomsstyrelsen 2008-05-14) och denna kunskap skulle kommunen få genom att använda sig av LUPP- enkäten. Enkäten utvecklades av Ungdomsstyrelsen i samråd med kommunrepresentanter och forskare och behandlar områdena fritid, skola, politik och inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Genom att använda svaren från enkätundersökningen skulle det vara möjligt för politiker och tjänstemän att sätta upp mätbara mål för den kommunala verksamheten och för att kunna bedöma effekterna av den lokala ungdomspolitiken. Meningen var också att kommunerna kan upprepa undersökningen efter några år för att se om de koncept och modeller man utvecklat verkligen givit resultat (Ungdomsstyrelsen 2008-05-14).
Ungdomsstyrelsen skriver att de kriterier som varit viktiga vid valet av kommuner har varit ”att kommunen vill utveckla ungdomspolitiken, att det finns resurser att satsa på projektet främst i form av tid och att det finns en bred politisk förankring för att genomföra ungdomsundersökningen” och att ”om kommunen uppfyller de här kraven så spelar det ingen roll hur stor eller liten den är, var den ligger geografiskt eller hur långt den har kommit i det ungdomspolitiska arbetet” (Ungdomsstyrelsen 2008-05-14).
6
Den första Ungdomspropositionen fastslogs av den svenska regeringen år 1999 och i den står
att samtliga av Sveriges kommuner skall arbeta för att leva upp till de av regeringen uppsatta
målen för att öka ungdomars inflytande. År 2004 fastslogs en ny Ungdomsproposition vid
namnet Makt att bestämma – Rätt till Välfärd (2004/05:2). Båda propositionerna tar upp det
faktum att kommunerna måste ge utrymme för unga att komma till tals i den kommunala
politiken och det självklara i att kommunen har en betydande roll i sitt arbete när det handlar
om att ge unga inflytande och delaktighet över frågor som berör dom. Den senaste
propositionen Makt att bestämma – Rätt till Välfärd (2004/05:2) har också de två tydligt
uppsatta övergripande målen att Unga skall ha verklig tillgång till välfärd och att Unga skall
ha verklig tillgång till makt (Makt att bestämma – Rätt till Välfärd 2004/05:2, s. 25).
Den första LUPP- undersökningen som genomfördes i Växjö kommun år 2002 visade dock att
en stor del av kommunens unga anser att möjligheten att föra fram åsikter till dem som
bestämmer i kommunen är små eller till och med obefintliga. Hela 52 % av ungdomarna som
svarade på LUPP- enkäten säger vidare att de inte vet var ska vända sig om dessa vill påverka
eller hur de bör göra detta. Detta kommunala underskott av ungdomsinflytande medför ett
demokratiskt problem, då ett demokratiskt styrelseskick innebär att samtliga medborgare deltar
i den demokratiska processen (Dahl 1989). Ungdomars svaga inflytande i kommunalpolitiken
innebär att demokratin försvagas, i form av avsaknad av ett effektivt deltagande, som kräver att
olika grupper i samhället, deltar för att representera sin grupp i samhället.
Sedan enkäten genomfördes första gången i Växjö år 2002 och sammanställningen av denna publicerades år 2003 har projektet LUPP, precis som det var menat, genomförts ytterligare en gång i Växjö kommun och detta skedde år 2006 och den sammanställdes och offentliggjordes förra året 2007.
1.3 Syfte och frågeställningar Det faktum att de unga i Växjö kommun inte anser sig kunna påverka eller inte har kunskap om
hur de kan påverka är ett stort problem om man vill bevara det demokratiska styrelseskicket
och motverka att den kommunala demokratin urholkas och det är varje kommuns uppgift att
hitta medel för att öka ungas politiska engagemang. Från år 2002 till 2007 deltog 76 stycken,
alltså ¼ av alla svenska kommuner i projektet med att genomföra LUPP- enkäten och i år,
7
2008, kommer 21 stycken kommuner att delta (Ungdomsstyrelsen 2008-05-14). Då Växjö
kommun deltog i den första LUPP- enkät pilotstudien som genomfördes år 2002, samt att man
har gjort en uppföljningsenkät år 2006 och att man planerar att genomföra den igen år 2009,
finns det här möjlighet till att undersöka om projektet LUPP och de metoder man arbetat med
har haft någon effekt. Våra frågeställningar är följande:
Varför valde Växjö kommun att genomföra LUPP- enkäten år 2002 och vad var resultatet av denna?
Påverkade den första LUPP- enkäten 2002 Växjö kommuns arbete med att försöka göra
ungdomar mer politiskt aktiva, och i så fall hur? Skiljer sig resultaten från LUPP 2002 och 2006 i Växjö och hur kan en sådan skillnad i
sådana fall förklaras?
1.4 Tidigare forskning Flera rapporter från Statens offentliga utredningar (SOU) har publicerats om just de områden vi
vill undersöka i vår uppsats. Ungdom och makt heter en statlig utredning gjord av
ungdomskommittén. Dess underrubrik är Om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet
på 1990-talet och det är en studie om hur unga själva ser på sina möjligheter att påverka och
förändra. Inflytande på riktigt heter en statlig utredning gjord av skolkommittén som handlar
om inflytande i skolan. Utredningens uppgifter är hämtade från den s.k.
skolbildsundersökningen som genomfördes år 1993/94.
En uthållig demokrati: Politik för folkstyre på 2000 talet (SOU 2 000:1), Det unga folkstyret
SOU (1 999:132) och Valdeltagande i förändring och Rapport till Ungdomarnas
demokratikommission (SKOP 2000) behandlar och undersöker också de ämnesområden vi vill
beröra som ungas inflytande, politiska intresse och ett demokratiskt styrelseskick. Vi har också
hämtat fakta från Regeringens Ungdomspropositioner (1999, 2004) där vi finner de mål som de
svenska kommunerna förväntas leva upp till och som är uppsatta av den svenska regeringen.
Ungdomsstyrelsens hemsida har flera rapporter som publiceras under rubriken Unga och
Ungdomspolitik där stora undersökningar och publiceringar om unga, deras liv och deras syn
8
på samhället går att hämta. Det finns också en relativt stor mängd litteratur som handlar om
unga och delaktighet som till exempel boken Kloka möten av MatsTrondman (2003) vilken är
en fallstudie som redogör för betydelser av delaktighet, att det är ett viktigt begrepp i arbetet
med svensk ungdomspolitik.
Källander (2003) belyser i sin avhandling hur politiskapati ökar bland unga i dagens Sverige.
Möller (2002) behandlar också politisk apati i sin bok Politikens meningslöshet och analyserar
vad politisk misstro är och vad den beror på. I utländsk litteratur har vi funnit boken Young
people and social change (2007) som bland annat behandlar de ekonomiska, politiska och
familjära förvandlingar som dagens unga upplever och hur detta kan relateras till det politiska
intresse de utvecklar.
Flera kommuner arbetar idag aktivt för att öka ungdomars inflytande och representation i
kommunen genom att införa såkallade inflytandeforum vilka har syftet att skapa en dialog
mellan unga och beslutsfattare i kommunen och som ska behandla övergripande kommunala
frågor. Exempel på inflytandeforum i en kommun kan vara ungdomsråd och
ungdomsfullmäktige. (Ungdomsstyrelsen 2007).
I och med att det blivit populärare från kommuners sida att integrera ungdomar mer i den
kommunala politiken, så har också en hel del forskning om ämnet ungdomsråd uppkommit
(Motin, 2007). Våren 1995 fanns det ca 50 stycken ungdomsråd i landets kommuner
(Ungdomsstyrelsens utredningar 6, 1996, s.204), men huruvida dessa faktiskt gör att ungas
inflytande ökar diskuteras bland annat i Jens Sjölanders (2004) utvärdering av ungdomsråd i
Region Skåne.
Sjölander (2004) undersöker hur ungdomsrådet uppstått och bakomliggande syften till att det
grundades, samt att se om ungdomsråden har nått upp till de satta målen, om ökat inflytande
och påverkan till regionens ungdomar (Sjölander 2004). Lisa Henriksson undersöker vilket
inflytande ungdomsråd har på det kommunala beslutsfattandet och om ”inflytande som
ungdomsråden har påverkas av i vilken utsträckning ungdomsråden har tillgång till
formaliserade påverkanskanaler” (Henriksson 2004).
9
1.5 Begreppsdefinitioner Demokrati och tanken om folkstyre har sina rötter i det antika Grekland och redan på 400 talet
f. Kr. började man använda termen demokratia vars ”rötter är nog så klara: demos, folk och
kratia, styre dvs. folkstyre” (Dahl 1989, s. 15) Ett demokratiskt styrelseskick innebär alltså att
det är folket som styr. Med ung och unga syftar vi i vår uppsats på det ålders intervall som
Växjös kommuns LUPP undersökningar grundar sig på, dvs. ungdomar från årskurs 8 till och
med sista års elever på gymnasiet, vilket innebär att åldersintervallet är 14 till 18 år. National
Encyklopedin (NE 2008) definierar inflytande som möjlighet att påverka och delaktighet som
aktiv medverkan.
En kommun kan definieras som ”en territoriellt avgränsande enhet för lokalt självstyre”
(Gustavsson 1999, s. 12). Den kommunala demokratin är underordnad den nationella
parlamentariska demokratin. I Sverige finns sedan kommunsammanslagningarna i mitten på
1970- talet 290 kommuner och att Sverige är en enhetsstat vilket innebär att kommunerna är en
del av statens politiska organisation. I regeringsformen som är en av Sveriges fyra grundlagar
står skrivet att ”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde
och för den enskilda människans frihet och värdighet” (Regeringsformen1: 2).
1.6 Disposition I nästa kapitel kommer vi att ta upp de teorier om den representativa demokratin, effektivt
deltagande och politisk apati (ointresse, meningslöshet) som vi valt att använda som
utgångspunkter för vår uppsats. Kapitel tre kommer att beskriva vårt val av metod och hur
kvalitativa samtalsinterjuver bör gå till väga. Vi kommer också att ta upp och belysa begreppen
validitet och reliabilitet. Kapitel fyra kommer att bestå av vårt empiriska material, där vi går in
på djupet och ser hur Växjö kommun arbetar med unga och deras inflytande i politiken och se
om detta har påverkats av projektet LUPP. Slutligen kommer vi i kapitel fem att reflektera och
ge förslag till fortsatt forskning.
10
2 Demokrati, effektivt deltagande och politisk meningslöshet
I detta kapitel kommer vi att introducera läsaren till de teorier som vår uppsats bygger på. Kapitlet
kommer inledningsvis att ta upp teorier om representativ demokrati och effektivt deltagande och deras
betydelse för demokratin. Slutligen presenteras teorier kring unga och politisk meningslöshet.
___________________________________________________________________________________
2.1 Den representativa demokratin Inom statsvetenskapen har man traditionellt sett skilt mellan två olika former av demokrati.
Den första kallas direkt demokrati och innebär att hela folket samlas till gemensamma
överläggningar liksom i det antika Grekland och den andra formen kallas indirekt eller
representativ demokrati vilket innebär att folket utser särskilda representanter eller ombud att
föra dess talan samt fatta beslut i dess ställe. Dahl (1989) hävdar att när ”demokratins idéer
tillämpas på storskalig nivå som nationalstatens, får medborgarna - teoretiskt sett åtminstone-
mer begränsade möjligheter att delta fullt ut i kollektiva beslut” och att ”representation som ett
medel att demokratisera en nations styre kan ses både som ett historiskt fenomen och som en
tillämpning av den politiska jämställdhetens logik på ett storskaligt politiskt system” (Dahl
1989, s. 334, 348).
Tanken om den representativa demokratin utvecklades på 1700 och 1800 talet av politiska
filosofer som John Stuart Mill. Mills bok Considerations on Representative Government som
kom ut år 1861 kom att bidra till utvecklingen av begreppet representativ demokrati. Mill var
en stark förespråkare för att den representativa demokratin, när den är som bäst, är den bästa
styrelseformen. Enligt Mill måste tre saker ingå i en representativ demokrati och dessa är för
det första att folket måste acceptera sitt styre, för det andra måste folket ha viljan och
kunskapen att upprätthålla styret och sist men inte minst är det fundamentalt att folket måste
vilja engagera sig för att styret skall kunna fungera (Regeringen 2008).
2.2 Effektivt deltagande
Enligt Dahl (1989) finns det en uppsättning kriterier som kännetecknar en demokratisk process.
Dahl hävdar att ”en process som uppfyllde dessa kriterier perfekt skulle vara en helt och hållet
11
demokratisk process, och sammanslutningen styre vore ett fullständigt demokratiskt styre”.
(Dahl 1989, s.169) men slår dock fast att det nog aldrig kommer att finnas något helt
demokratiskt styre eller demokratisk process, men att kriterierna ändå är ”användbara som
instrument för att värdera de verkliga möjligheter som står till buds” (Dahl 1989, s. 170).
Dahls första kriterium för en demokratisk process är effektivt deltagande. Dahl (1989) menar
att medborgarna under hela processen till ett bindande beslut skall ha lika möjligheter att
uttrycka vilket avgörande de föredrar. Medborgarna måste ha möjligheter att både kunna föra
upp frågor på dagordningen samt att bestämma i vilken ordning de bör prioriteras. Dahl skriver
att om man bortser eller ignorerar en medborgares möjlighet till effektivt deltagande innebär
detta att man inte kan ta med dessa i beräkningen då de blir okända eller felaktiga och att detta
”i sin tur innebär att man förkastar principen om lika hänsyn” (Dahl 1989, s. 170). För att
kunna upprätthålla ett demokratiskt styrelseskick krävs det att alla medborgares intressen finns
representerade i de beslutsfattande organen och att beslutfattandet sker genom ett effektivt
medborgardeltagande.
2.3 Unga och politisk meningslöshet
Furlong och Cartmel (2007) skriver i boken Sociology and social change att ”if it is true that
young people today lack a developed awareness of the significance of collective experiences,
then we would expect to find these changes reflected in political orientation” (Furlong &
Cartmel 2007, s. 121) Författarna har jämfört ett stort antal studier från flera olika länder och
de skriver att det faktum att “young people have little basic knowledge about democracy and
political processes leds to the necessity to find new ways of interesting young people in
politics” och skriver förtsättningsvis att i en enkät som genomfördes av EU 2005 ansåg endast
37 procent av personerna i åldersgruppen 15- 25 år att de hade ett politiskt intresse.
Furlong och Cartmel (2007) hävdar att ”young peoples lack of interrest in politics is partly
likned to a lack of knowledge about the process, policies and the implications of decisions”.
(Furlong & Cartmel 2007, s. 125) Furlong och Cartmel (2007) skriver också att det finns en
tendens till att unga anser att politiken inte påverkar deras ”day- to- day lives” och att de saknar
en tilltro till politikernas vilja att lyssna på deras åsikter.
12
3 Metod I detta kapitel kommer vi att beskriva innebörden av att använda fallstudie som metod och hur denna
bör tillämpas. Vi kommer också att förklara vad som menas med kvalitativ metod. Slutligen kommer
vi att ta upp och diskutera uppsatsens validitet och reliabilitet.
___________________________________________________________________________________
3.1 Fallstudie som forskningsdesign En fallstudie är den forskningsdesign som man använder när man vill fokusera sin
undersökning på ett specifikt fall. Fallstudier kräver ett omfattande, brett och dynamiskt
material. Det bör alltså finnas ett varierande material, så att det fallet man studerar blir
mångfacetterat (Lind 2002) Lind delar in underlaget till fallstudier i tre kategorier. Personliga
dokument vilket att dokumentationen sker med hjälp av en persons verklighetsbeskrivning.
Deltagarobservation handlar om forskarens insamlade material och tredje persons rapporter är
de gjorda teorier, observationer och analyser som görs av personer som inte deltagit men
studerat det man vill undersöka (Lind 2002).
Vi kommer i vår fallstudie att använda oss av sammanställningarna av LUPP- enkäterna som
genomfördes år 2002 och år 2006 samt att genomföra kvalitativa samtalsinterjuver. Vi kommer
också att använda oss av material som tillhandahålls av kommunen. Utifrån LUPP-
undersökningarna så kommer vi att fokusera på hur arbetet med att integrera ungdomar
eventuellt har förändrats. Detta innebär att vi utgår från en kontext, men att vi har två olika
tidpunkter. Dels kommer vi att visa på hur ungdomar uppfattar deras eget inflytande, för att
sedan redovisa om ungas uppfattning ändrats om man ser på hur Växjö kommun nu arbetar
med för att integrera ungdomar in till politiken. Undersökningar som bygger på en kontext,
men med två olika tidpunkter, lämpar sig väl för en fallstudie design (Esaiasson 2007).
3.2 Kvalitativ metod
Vår undersökning kommer att vara av ett kvalitativt slag vilken kan definieras enligt följande
”Kvalitativ forskning är en kontextbunden verksamhet som placerar betraktaren i världen. Den
består av en uppsättning tolkande, materiella praktiker som gör världen synlig” (Alvesson,
1994, s 17). Förutom att ta reda på hur Växjö kommun arbetar för att öka ungdomars inflytande
13
utifrån LUPP- enkätens resultat kommer vi att genomföra kvalitativa samtalsinterjuver.
Esaiasson et.al (2005) hävdar att ”en samtalsinterjuvundersökning kan karakteriseras som
kvalitativ i bemärkelsen att den primärt söker efter kvalitéer (förekoms/icke förekomst av
kategorier) och inte kvantiteter (hur vanliga kvalitéerna är) och kanske också kvalitativ i
betydelsen mindre strukturerad, vilket innebär att den inte alltid resulterar i likvärdiga uppgifter
om samtliga svarspersoner” (Esaiasson et.al 2005, s.256).
Esaiasson et.al (2005) gör också distinktioner mellan två olika kategorier av människor som
ingår i undersökningen och dessa kan antingen definieras som informanter ”där
svarspersonerna som vittnen eller sanningssägare skall bidra med information om hur
verkligheten är beskaffad i något avseende” (Esaiasson et.al 2005, s.253) eller respondenter
vilket innebär att det är ”svarspersonerna själva och deras egna tankar som är studieobjekten”
(Esaiasson et.al 2005, s.254). Vår undersökning blir därmed en kvalitativ interjuvundersökning
och våra urvalspersoner våra informanter.
3.3 Validitet och Reliabilitet
Metodpraktikan (2007) visar på att en god resultatvaliditet är att eftersträva. Resultatvaliditeten
innebär att vi mäter det som vi avser oss vilja mäta. Två krav ställs för att resultatsvaliditeten
ska anses vara hög. Ett är att begreppsvaliditeten ska vara god, vilket betyder att det inte ska
finnas några systematiska fel. Det andra kravet är att reliabiliteten är hög, med detta menas att
det inte ska finnas några slumpmässiga eller osystematiska fel. En god begreppsvaliditet och en
hög reliabilitet resulterar alltså i en god resultatsvaliditet (Esaiasson, 2007, s 70).
För att vi i vår uppsats skall lyckas uppnå en hög resultatsvaliditet med vår undersökning, så
kommer vi att jämföra luppundersökningen från 2002 med den från 2006. Vi kommer sedan
utifrån de båda LUPP- undersökningarna se på hur resultaten har förändrats och utifrån detta
dra slutsatser om huruvida kommunens arbete för att integrera ungdomar i politiken har gett
någon effekt sen den första luppundersökningen 2002 eller ej. Att vi kommer att få en god
resultatsvaliditet bygger vi på att de bägge luppundersökningarna kommer att visa på de
förändringar som ägt rum under perioden 2002- 2006.
14
4 Växjö kommun & Ungdomsdemokrati I detta kapitel kommer vi inledningsvis att presentera Växjö kommun. Vi kommer sedan att beskriva vad
Ungdomslotsen, som är det organ i kommunen som ansvarat för LUPP enkäterna, är och hur de arbetar med
ungdomsverksamhet i Växjö kommun. Efter detta kommer vi att berätta om den första LUPP- enkäten och varför
man valde att delta i projektet. Sist kommer vi att jämföra LUPP 2002 och 2007 samt att se vad som hände sen.
4.1 Växjö Kommun
Växjö kommun har ett invånarantal på 79 562 invånare och av dessa är 6 160 personer
ungdomar i åldern 13-18 år. I kommunen finns åtta kommunala grundskolor som har klasserna
sjuan till nian. Till detta tillkommer tre friskolor som även dem har elever från sjuan till nian.
Det finns tre kommunala gymnasieskolor och nio friskolor som har gymnasieverksamhet
(Statistiska Centralbyrån 2008).
I Kommunfullmäktige, där de övergripande besluten tas som berör Växjö kommuns
verksamhet, så sitter det totalt 61 personer. De borgerliga är de som styr i kommunen med sina
30 mandat, som är fördelat enligt följande: Moderata samlingspartiet har sexton mandat,
Centerpartiet sex, Folkpartiet Liberalerna fyra, och tillsist Kristdemokraterna med fyra mandat.
Ut över detta så har Socialdemokraterna tjugo mandat, Vänsterpartiet sex, Miljöpartiet de
gröna, tre och Sverigedemokraterna har två mandat. I Kommunstyrelsen, som ansvarar för att
fullmäktiges beslut genomförs, så sitter det totalt femton personer fördelat enligt följande från
varje parti: fyra personer från Moderaterna, två centerpartister, en folkpartist, en kristdemokrat,
fem socialdemokrater, en vänsterpartist och tillsist en miljöpartist. Tilläggas kan göra att
moderaternas Bo Frank är den som innehar ordförandeposten i kommunstyrelsen (Växjö
Kommun 2008-05-10).
4.2 Ungdomslotsen och projektet LUPP i Växjö kommun
Varje kommun som genomför LUPP- enkäten ansvarar själv för analysen av enkätdatan vilket i
Växjö kommuns fall innebar att Centrum för Kulturforskning vid Växjö universitet anlitades
för uppgiften. LUPP- enkäten behandlar de åtta olika områdena: fritid, skola, politik och
15
inflytande, kompisar och familj, trygghet, hälsa, arbete och framtid och består av 78 frågor och
påståenden med i huvudsak fast svarsalternativ.
I Växjö Kommun är det Ungdomslotsen som har genomfört de båda LUPP undersökningarna.
Ungdomslotsen är en sektorsövergripande grupp i Växjö Kommun där man arbetar med
satsningar som rör unga. På Växjö kommuns hemsida står det att ”Ungdomslotsen är ett
samverkansorgan för de förvaltningar och organisationer med ungdomsfrågor på agendan.
Ungdomslotsen består av representanter från skol- och barnomsorgsförvaltningen, arbete &
välfärd, gymnasieförvaltningen kultur- och fritidsförvaltningen samt två politiker från
kommunstyrelsens mångfaldsutskott. Ungdomslotsen använder samverkan som metod för att
arbeta utifrån en helhetssyn på ungdomars situation och fungera även som ledningsgrupp för att
samordna arbetet med de projekt som ingår i Ungdomslotsen” (Ungdomslotsen 2008-05-18).
Inom ramen för Ungdomslotsen har flera samordnade insatser för ungdomar utvecklats och
bedrivits som t.ex. Ungdom i Centrum (UniC) startade som ett 3 årigt projekt 1998 och
avslutades 2001. UniC är från och med år 2002 är en permanent verksamhet organiserad under
Växjö Kommuns arbetsmarknadsenhet där man också arbetar med projekt som Nattvandrarna
och Tjejjouren. Andra satsningar är Citygruppen Mot Våld (CMV) som är ett lugna gatan
projekt, PAX Café, Musikhuset och projektet Basement school där ”ungdomar ska ges
möjligheter att utbilda sig inom t ex områdena data, media” (Ungdomslotsen 2008-05-18).
Ungdomslotsen arbetar också med projektet Vackrare Växjö som är en samverkan mellan
Ungdomslotsen, UniC, Ungdomsgruppen Socialförvaltningen, Hyresbostäder AB, VäxjöHem
AB, Tekniska förvaltningen, VÖFAB, VEAB, HSB Sydost, Resurshuset, Polisen och Växjö
City Förening och Dag X som är en årlig Ungdomsmässa i Växjö. Förutom ovanstående
satsningar arbetar man också med projektet Gaudeo som är en verksamhet för skoltrötta
och/eller arbetslösa ungdomar, samt med fritidsgårdar och internationella ungdomsprogram.
(Ungdomslotsen 2008-05-18).
4.3 Varför infördes LUPP 2002?
Ungdomslotsen har mer eller mindre funnits som samverkande organ för ungdomsverksamhet
sedan år 1993. År 1998 fick Växjö kommun och Ungdomslotsen stöd av Ungdomsstyrelsen för
16
att börja driva olika samverkansprojekt för att kunna skapa sektorsövergripande arbete.
Samverket var ett av dessa och det var ”en ungdomspolitisk stödjepunkt utsedd av
Ungdomsstyrelsen” (Samverket 2008-05-12) som bestod av de tre kommunerna Växjö,
Lidköping och Jönköping. Huvuduppgiften för Samverket skulle vara att spela en roll i
ungdomspolitiken genom att ”sprida kunskaper och erfarenheter, vara tankesmedjor och pröva
idéer, agera känselspröt och känna av utvecklingen som berör ungas villkor, stimulera till ökad
forskning” (Samverket 2008-05-12).
Som vi nämnde i vår inledning bjöd Ungdomsstyrelsen in Växjö kommun som en av nio andra
kommuner att ingå i projektet med enkäten LUPP som syftade till att utveckla en modell för
uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. När
Ungdomslotsen fick förfrågan tackade man ja med tanken att resultaten från LUPP- enkäten
skulle ligga tillgrund för Växjö kommuns och Ungdomslotsens framtida satsningar inom de
olika områdena som LUPP- enkäten berörde. Som det står på Växjö kommuns hemsida
”resultaten från LUPP- enkäten skall ligga till grund för Växjö kommuns framtida
ungdomssatsningar” (Växjö Kommun 2008-05-20).
Peter Estling som är ordförande på Ungdomslotsen och som arbetat där sedan i början av 1990-
talet berättar att Växjö Kommun i och med Samverket och Ungdomslotsens andra satsningar
redan hade många lyckade samarbeten som fått stöd av Ungdomsstyrelsen och att man i
kommunen var stolta över att ligga på framkant med sektorsövergripande arbete och en väl
fungerande och välkänd kommunal ungdomsverksamhet. Att delta i ännu ett projekt, som
dessutom genomfördes för första gången och som skulle bidra till att man i kommunen skulle
få en ökad förståelse för vad unga faktiskt tyckte och kände om olika områden, kändes därför
helt rätt (Peter Estling 2008-05-23).
Det faktum att man i Växjö kommun blev direkt tillfrågad av Ungdomsstyrelsen, samt att man
inte skulle behöva några större ekonomiska resurser till att genomföra projektet då LUPP-
enkäten var helt elektronisk, gjorde att man beslutade sig för att ta sig an projektet. Peter Estling
säger också att man på Ungdomslotsen kände att det var otroligt stort och viktigt att känna att
varje person fick göra sin röst hörd och att det fantastiska med enkäten var/är att den inte är
17
generell, utan att man faktiskt kan avläsa hur olika ungdomar i olika delar av Växjö och på olika
skolor anser i de olika frågorna, vilket är viktigt för att kunna göra punktinsatser.
4.4 Vad hände efter LUPP 2002?
År 2002 inleddes så arbetet med den första enkätundersökningen LUPP, lokal uppföljning av
ungdomspolitiken, i Växjö kommun. Enkäten gick ut till samtliga elever i årskurs 8 och
samtliga elever i årskurs 3 på gymnasiet, totalt ca 2500 elever. När man genomförde LUPP-
enkäten 2002 hade Ungdomslotsen arbetat hårt för att skapa de resurser man behövde för att
kunna genomföra en bra sammanställning och uppföljning. Man hade samarbete med Växjö
Universitet, som hade i uppdrag att sammanställa enkäten och man hade arbetat hårt för att
upplysa nämnder och förvaltningar i kommunen om att LUPP- enkäten skulle genomföras
(Peter Estling 2008-05-23).
Trots det arbete som Ungdomslotsen kände att de la ner på projektet och på att sprida
informationen om LUPP, så upplevde de inblandade på Ungdomslotsen att intresset från Växjö
Kommun var svagt. Peter Estling säger att det kan bero på saker som att en mandatperiod
avslutas och nya människor utan vetskap om LUPP:en kommer in, men också att man ”ibland
helt enkelt inte vill höra vad som är fel ” (Peter Estling 2008-05-23).
Efter att LUPP 2002 sammanställts och publicerats år 2003 fick man på Ungdomslotsen frågor
av flera rektorer på de kommunala skolorna som undrade ”Vad har ni gjort åt det som står i
LUPP- enkäten”? och Peter Estling säger att det är precis där felet ligger. Det finns ingen
möjlighet för Ungdomslotsen att göra något konkret i t.ex. den gymnasiala verksamheten, utan
det är just rektorerna och de organ som berörs av dessa frågor som måste göra förändringarna.
Ungdomslotsen valde att göra LUPP- enkäten för att ge beslutsfattarna en möjlighet till ett
underlag för att utveckla nya koncept för att arbeta med ungdomsfrågor, men som Peter Estling
själv uttrycker det ”LUPP: en skall och måste ägas av förvaltningarna, inte av Ungdomslotsen!
Det är förvaltningarna som ska bära LUPP: en” (Peter Estling 2008-05-23).
Resultatet av det svaga intresse som Ungdomslotsen kände i kommunen efter första omgången
2002 blev en besvikelse. Man upplevde det som att politikerna inte hade tagit till sig av de
18
redovisade resultaten och Peter Estling (2008-05-23) säger själv att det inte finns någon konkret
satsning som kan härledas direkt tillbaka till resultatet av LUPP- enkäten 2002, utan den har
istället använts mer som en avläsare. Vidare berättar han att hans egen teori är att Växjö
kommun alltid upplevts som ganska konservativ och att man alltid trott mer på parti politiken
och att man kanske upplever det som att det är deras uppgift att arbeta för att öka det politiska
intresset, inte kommunens (trots att det som vi ju nämner i första stycket av vår uppsats åligger
stat och kommun efter att man ratificerade Barnkonventionen år 1990 att arbeta för detta).
4.5 LUPP 2006: skillnader mot 2002 Under hösten 2006 inleddes arbetet med den andra LUPP enkätundersökningen i Växjö
kommun. Precis som vid år 2002 gick enkäten ut till samtliga elever i årskurs 8 och samtliga
elever i årskurs 3 på gymnasiet, totalt ca 2000 elever. Resultaten från LUPP- enkäten 2006
visar att 37 % inte vet om de har några möjligheter att föra fram sin åsikt till kommunala
beslutsfattare, 21 % anser sig ha mycket små möjligheter, 32 % ganska små möjligheter, 9 %
ganska stora möjligheter och en procent mycket stora möjligheter. Åter igen ser vi att resultatet
för ganska/mycket stora möjligheter har ett lågt procenttal i form av 10 % (Zlatanovski 2007).
4.5 1 Ungdomars uppfattning om deras eget inflytande 2002 och 2006
Vi kommer här att redovisa de två frågor från LUPP- undersökningen som vi finner mest
relevanta för det ämne vi valt att beröra. Den första inbegriper ungdomars uppfattning, om hur
stora möjligheter dessa har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Den andra frågan
handlar om vart man vänder sig om man vill påverka i kommunen. Vi kommer att redovisa
resultat från både 2002 och 2006. Resultaten kommer sedan att ligga till grund för jämförelse
mellan de bägge åren. Se kommande tabeller för hur resultaten fördelar sig.
I resultatet i tabellen på nästa sida så kan vi utläsa att 25 % inte vet hur stora möjligheter de har
att föra fram sina åsikter till kommunala beslutsfattare. 29 % anser att dem har mycket små
möjligheter, 34 % ganska små möjligheter, 11 % ganska stora möjligheter och 1 % anser att
dem har mycket små möjligheter. Resultatet visar att endast 12 % anser att dem har ganska
stora eller mycket stora möjligheter (Zlatanovski, 2003).
19
Ungdomars uppfattningar från 2002 om deras inflytande
Tabell I.
Grad av möjlighet Antal procent
Vet inte 25 %
Mycket små möjligheter 29 %
Ganska små möjligheter 34 %
Ganska stora möjligheter 11 %
Mycket stora möjligheter 1 %
Frågan löd: Hur stor möjlighet har du själv att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i
kommunen? 1343 personer svarade sammanlagt av alla tillfrågade i årskurs 8 och årskurs 3
på gymnasiet.
Ungdomars uppfattningar från 2006 om deras inflytande
Tabell II.
Grad av möjlighet Antal procent
Vet inte 37 %
Mycket små möjligheter 21 %
Ganska små möjligheter 32 %
Ganska stora möjligheter 9 %
Mycket stora möjligheter 1 %
Frågan löd: Hur stor möjlighet har du själv att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i
kommunen? 1622 personer svarade sammanlagt av alla tillfrågade i årskurs 8 och årskurs 3
på gymnasiet.
20
Om vi jämför resultaten från 2002 och 2006 så finner vi att resultaten från alternativen ganska
stora och mycket stora har minskat från 2002 till 2006 med 3 %. Andelen som inte vet har ökat
från 25 % till 37 % och alternativet mycket små möjligheter/ganska stora möjligheter har
minskat med 10 %.
4.5.2 Ungdomars uppfattning om vart de vänder sig om de vill påverka i sin kommun2002 och 2006
2002 års resultat om vart ungdomar vänder sig om de vill påverka i sin kommun
Tabell III.
Typ av kontakter Antal procent
Vet inte 52 %
Vill inte påverka 10 %
Politiskt parti eller politiskt
ungdomsförbund
11 %
Personlig kontakt 14 %
Påverka på annat sätt 13 %
Frågan löd: Vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? 1335 personer svarade
sammanlagt av alla tillfrågade i årskurs 8 och årskurs 3 på gymnasiet.
Tittar vi på resultatet från 2002 så kan vi se att dem som inte vet är 52 % och dem som inte vill
påverka är 10 %. 11 % skulle påverka genom att vända sig till ett politiskt parti eller ett
politiskt ungdomsförbund, 14 % genom personliga kontakter och de återstående tretton
procenten skulle försöka påverka på annat sätt.
Resultatet från 2006 om vart ungdomar vänder sig om de vill påverka i sin kommun visar att 51
% inte vet vart de ska vända sig och 8 % säger sig inte vilja påverka. 12 % försöker påverka
genom ett politiskt parti eller ett politiskt ungdomsförbund, 13 % genom personliga kontakter
och de återstående sexton procenten skulle försöka påverka på annat sätt. I en jämförelse så har
dem som inte vet minskat med 1 % från 2002 till 2006 och de som inte vill påverka har minskat
21
med två procent. Dem som svarade att dem skulle försöka påverka på ett eller annat sätt har
ökat med 3 % (Zlatanovski 2007).
2006 års resultat om vart ungdomar vänder sig om de vill påverka i sin kommun
Tabell IIII.
Typ av kontakter Antal procent
Vet inte 51 %
Vill inte påverka 8 %
Politiskt parti eller politiskt
ungdomsförbund
12 %
Personlig kontakt 13 %
Påverka på annat sätt 16 %
Frågan löd: Vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? 1622 personer svarade
sammanlagt av alla tillfrågade i årskurs 8 och årskurs 3 på gymnasiet.
4.6 Efter LUPP 2006
Trots att 3000 stycken unga i Växjö Kommun svarat på LUPP- enkäten sammanlagt om man
räknar samman år 2002 och år 2006 svarsfrekvens så säger Peter Estling på Ungdomslotsen att
det är först nu som det börjar växa ett intresse i Växjö kommun för LUPP- enkäten. Han
berättar att Ungdomslotsen har fått påtryckningar av olika kommunala tjänstemän, styrelser och
nämnder inom Växjö kommun och att flertalet vill att man skall göra om LUPP- enkäten år
2009. Peter Estlings förhoppning är att förvaltningarna den här gången ska ta ett huvudansvar
för undersökningen tillskillnad från hur det varit mot de andra två gångerna då ungdomslotsen
har haft huvudansvaret (Peter Estling 2008-05-23).
Trots att Peter Estling och de andra på Ungdomslotsen upplever det som att det är först nu som
kommunen börjar förstå vad LUPP är och hur den kan användas är det dock väldigt viktigt att
nämna att vi under vår interjuv med Växjö kommuns högst uppsatte politiker Bo Frank,
22
ordförande i kommunstyrelsen, fick reda på att denne aldrig hade hört talas om den. När vi
träffade honom för ett möte på hans kontor måndagen den 26 maj kände han inte ens till att
LUPP- enkäten någonsin genomförts i Växjö kommun och ställde oss frågor som; ”När har den
genomförts? Det är ju galet att det genomförs, om man inte bryr sig”. Sedan tillade Bo Frank
att vad han vet så har LUPP- enkäten aldrig tagits upp i kommunstyrelsen. Han sade också att
det är lönlöst att genomföra enkäter, då de alltid ger samma svar och ”om vi hade genomfört
LUPP- enkäten med samma frågor på ett gäng pensionärer så hade vi nog fått samma svar” (Bo
Frank 2008-05-26).
Bo Frank uttryckte också att det inte är lätt att ta hänsyn till enkäter då de ofta är generella, men
när vi förklarade att LUPP- enkäten är utformad så att man faktiskt kan avläsa vilka elever på
vilka skolor och inom vilka områden som svarat och att det är ett faktum att 51 % av de
tillfrågade ungdomarna i LUPP- enkäten 2006 inte vet till vem de ska vända sig om de vill
påverka, sade han ”om man vill påverka och inte tar reda på hur man gör det är det lathet” (Bo
Frank 2008-05-26). Bo Frank menar att det finns flera kanaler för att kunna påverka som ung
och att man bland annat kan lämna medborgarförslag eller kontakta honom personligen. Han
tillägger också att han är väldigt frekvent med att svara på sin mail och att han tar emot besök
på måndagar om man vill träffa honom (Bo Frank 2008-05-26).
Vad vi kan konstatera är att ungdomslotsen som en drivande part genomfört projektet, men att
kommunens ledning inte tagit till sig rapporten. Ungdomslotsen ligger under kommunen och
med tanke på detta, så får det anses som märkligt att ett så omfattande projekt som LUPP, som
görs för kommunen, inte är känd för politikerna i Växjö kommun. Bo Frank menar dock på att
han inte hört något från Peter Estling om projektet, han tar alltså inte på sig något ansvar, inte
heller den tänkta undersökningen som ska göras 2009 hade inte Bo Frank hört talas om, men
efter våran intervju med honom, sa han att han skulle se till att detta blev känt inom
kommunstyrelsen (Bo Frank 2008-05-26). Det återstår att se om några förändringar kommer att
ske i och med detta.
23
5 Slutsats I vårt sista kapitel kommer vi att reflektera över det vi kommit fram till i vår uppsats samt att
diskutera hur man skulle kunna gå vidare och fortsätta forska om ämnet.
___________________________________________________________________________________
5.1 Reflektioner För att kort sammanfatta vad som hände efter LUPP, så kan vi konstatera att kommunens
ledning inte tagit till sig av resultaten av någon av de två omgångarna av genomförandet av
LUPP- enkäten. Vi vill påstå att Växjö kommun inte har blivit mer aktiva för att integrera
ungdomar mer i politiken. Vi upplever inte heller att politikerna tagit till sig av LUPP- enkät
resultaten, börjat arbeta på annat sätt eller tagit hänsyn till rapporten.
Resultaten som vi kan se emellan de bägge LUPP undersökningarna, om vad ungdomar tycker
om deras egna påverkningsmöjligheter är knappast något som Växjö kommun kan vara stolt
över. Från 2002 till 2006 så sjunker ungdomars uppfattning med tre procent i frågan om man
anser sig ha ganska/mycket stora möjligheter till att påverka. Av dem som inte har någon
uppfattning så ökar dessa från 25 procent till 37 procent. Alternativet mycket små/ganska små
möjligheter har sjunkit med tio procent, alltså samtidigt som dem som inte vet ökar, så minskar
dem som anser sig ha ganska/mycket liten möjlighet att påverka. Kanske finns det här ett
samband? Det hade helt klart varit bättre om alternativet ganska/mycket stora möjligheter hade
ökat på bekostnad av mycket/ganska små möjligheter, än att alternativet vet inte ökar samtidigt
som de med små möjligheter minskar. Vad vi vill komma fram till är att resultatet gick åt fel
riktning, alltså en negativ riktning.
I den andra frågan som redovisar vart ungdomar vänder sig om de vill påverka, visar ändå på
något positivt, även om det är marginellt. Dem som skulle vända sig någonstans för att påverka
hade ökat med tre procent, samtidigt som alternativet inte vill påverka minskade med två
procent. Möjligtvis skulle man kunna säga att ungdomars engagemang för att påverka har ökat,
men att deras uppfattning om att kunna påverka går åt negativ riktning.
24
Vi känner det värt att nämna att vi efter vårt möte med Bo Frank upplevde vi en frustration.
Om det stämmer att unga idag inte väljer att påverka, då de känner att det ändå inte spelar
någon roll, kan man ju argumentera för att detta faktiskt stämmer om 3 000 unga faktiskt har
deltagit i en undersökning de tror skall göra skillnad men som visar sig inte ens kännas till av
dem som bestämmer. Bo Frank har arbetat i Växjö kommun de senaste 35 åren och han är de
facto kommunens högst uppsatte tjänsteman och när vi frågar honom om vad han tycker att
kommunen har för ansvar när det kommer till att faktiskt ge medborgarna förståelse för hur de
kan påverka, upplever vi det som att hans åsikt är att det är något som varje individ själv skall
ta ansvar för, vilket känns orimligt då vi anser att varken skola eller kommun bör avsäga sig
ansvaret att förmedla denna kunskap till ungdomar.
Det vi upplever är det största problemet och andledningen till att LUPP- enkäten inte kommit
till sin rätta är att man vill ha en enkel lösning och att alla vill veta vad de skall göra. Som Bo
Frank uttryckte det ”ge oss ett koncept så kan vi genomföra det. Vi väntar på initiativ från
Ungdomslotsen” (Bo Frank 2008-05-26). Också Peter Estling uttryckte en liknande tanke och
sa ”Hade vi haft en beskrivning på vad och hur varje organ inom kommunen borde arbeta plus
LUPP- enkäten så hade man haft ett ganska bra koncept för att förändra, men att bara
genomföra LUPP- enkäten och sammanställa denna räcker helt enkelt inte” (Peter Estling
2008-05-23).
Vad vi menar är att det inte fungerar så och det vet man förmodligen i kommunen också, men
man får inte ge upp! När vi frågade både kommun chefen Ove Dahl, Peter Estling och Bo
Frank hur många gånger de har varit ute och presenterat sig i en skola på en lektion så var det
ingen utav dem som gjort detta de senaste 4 åren, trots att det i LUPP- enkäten står att 60 % vill
träffa beslutsfattare för att få information och ställa frågor. Om Demokratin och tanken om
effektivt deltagande skall kunna möjliggöras måste individen kunna få information till hur de
skall kunna göra detta och att säga som Bo Frank ”dom får komma hit och fråga” är ingenting
som känns befogat.
Vi tycker istället att man borde använda LUPP- enkäterna och se ingående på vad dess svar
visar. Kanske är det så att unga väljer att inte engagera sig och att de inte är intresserade, men
då skall de i alla fall ha fått vetskapen om hur de skulle kunna påverka och delta om de ville, så
25
att det väljer bort denna demokratiska möjlighet med insikt om vad de faktiskt väljer bort.
Någonstans kanske det går att förstå att beslutsfattarna känner det lönlöst att ge information till
individer under 18 års ålder som varken har rätt att rösta eller som anses vara vuxna nog att
styra sina egna liv, men om man ignorerar dessa individer och väljer bort dessa, vad kommer
då hända med demokratin? Kommer dessa individer att vilja rösta när de är röstberättigade?
Kommer de att bry sig om de kommunala beslutsfattarna och vad de tycker om de aldrig fick
träffa någon under hela sin skoltid och inte ens vet vad man arbetar med i kommunen eller
vilka ansvarsområden kommunen har? Vi har svårt att tro det.
5.2 Förslag till fortsatt forskning Då både Peter Estling och Bo Frank uttryckte en önskan om ett koncept om hur man kan
använda sig av LUPP- enkäten till att skapa konkreta handlingar känner vi att man skulle kunna
gå vidare genom att genomföra undersökningar på just denna målgrupp i interjuvform för att
kunna få en djupare förståelse för vad unga känner och vill. Det skulle också vara intressant att
titta på andra kommuner som genomfört LUPP och göra en jämförande studie för att se om
olika kommuner arbetar på andra sätt och kanske faktiskt har kommit på ett koncept som redan
fungerar.
Man skulle också kunna titta på de kommuner som har en stor andel unga som engagerar sig i
politisk verksamhet och se på vad det är som gör att det är så. Är det psykologiska eller sociala
faktorer?, kanske tradition?, eller har man bara lyckats att förmedla politik som något positivt,
starkt och något fullt av möjligheter? Man skulle kunna forska om vad som skulle kunna få
unga att vilja arbeta med politik. Blir politik mer intressant om man förstår att globaliseringen
gör att internationella möten och kontakter ofta knyts genom politiska möten och träffar och att
man ofta reser mycket om man jobbar med politik eller engagerar sig i liknande frågor?
Det finns helt enkelt en hel del områden som vi känner finns kvar att forska om och kanske är
det just någon av oss två som kommer att ta oss an uppdraget i framtiden? Om inte så hoppas vi
ändå att dessa frågor och funderingar kommer att komma upp på agendan och tas på allvar av
dem som idag har makten och de ekonomiska resurserna att åstadkomma dessa.
26
Referenser Litteratur R. A. Dahl (1989) Demokratin och dess antagonister, Ordfront & Demokratiakademin 2007. Esaiasson P, Gilljam M, Oscarson H, L Wängnerud (2005) Metodpraktikan, 2:e upplagan, Norstedts juridik. Furlong A. Cartmel F. (2007) Sociology and social change, McGraw Hill Companies. Lind M, (2002) Det svårtgripbara nätverket, Doktorsavhandling från Örebro Universitet. Universitetsbilbitoteket . Möller T. (2000) Politikens meningslöshet- om misstro, cynism och utanförskap, Liber Ekonomi förlag. S. Motin (2007) Moderna kommuner 3:e upplagan, Liber förlag. Trondman, M. (2003) Kloka möten. Om den praktiska konsten att bemöta barn och ungdomar. Lund Studentlitteratur. Rapporter och betänkanden Delbetänkande av Ungdomskommittén (SOU 1991:12) Ungdom och makt, Om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet.. Graphic System AB, Göteborg 1991. Delbetänkande av skolkommittén (SOU 1996:22) Inflytande på riktigt, Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1996. Ungdomsstyrelsen (2007) Ung idag –En beskrivning av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:6. Ungdomsstyrelsen, Stockholm Göransson, B. m.fl. (SOU 2000:1) En uthållig demokrati: Politik för folkstyre på 2000 talet. Demokratiutredningensbetänkande.. Stockholm. Fritzes. SKOP (2000) Ungdomarnas demokratikommission, 2000 Ingång! – Det finns bättre sätt att föryngra politiken. Slutrapport. SOU (2001:48) Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kommuner och landsting., Huvudbetänkande från Kommundemokratikommittén. Integrations- och jämställdhetsdepartementet. SOU (1999:93) Det unga folkstyret. Stockholm: Elanders Gotab.
27
SOU (1999:132). Valdeltagande i förändring. Stockholm: Elanders Gotab. SOU 1991:12 Ungdom och makt: om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet. Ungdomskommittén. Studieförbundet näringsliv och samhälle. Internetadresser J. Sjölander (2004) Utvärdering av Ungdomskraft –Region Skånes ungdomsråd; Magister uppsats.Lunds Universitet STV 004, Statsvetenskapliga institutionen. http://theses.lub.lu.se/archive/2004/05/25/1085476669-5475-870/MAGISTER-Uppsats.PDF L. Henriksson (2004) Ungdomsråd – Manipulation eller inflytande? Uppsala Universitet Statsvetenskaplig institutionen, Kandidatuppsats. http://www.motesplatsen.net/gamla/uppsats.pdf Nationalencyklopedin(2008-05-22) http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t_word=deltagande&btn_search=S%F6k Regeringen (2008-05-15) http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/57/1055bcda.pdf Regeringens proposition (2004/05:2) Makt att bestämma – rätt till välfärd http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/98/06/3942ed96.pdf Växjö Kommun (2008-05-14) http://www.vaxjo.se/upload/13402/Lupp_vxo_2007_h%C3%B6gstadiet.pdf Växjö Kommun (2008-05-20) http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx?id=2442 Ungdomslotsen (2008-05-18) http://www.ungdomslotsen.se/index.html Ungdomsstyrelsen (2008-05-15) http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7310,00.html Ungdomsstyrelsen (2008-05-13) http://www.ungdomsstyrelsen.se/kat/0,2070,1097,00.html Ungdomsstyrelsen (2008-05-14) LUPP http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,4461,00.html Samverket (2008-05-12) http://www.samverket.se/default.asp?V_DOC_ID=1 Interjuver Peter Estling (2008-05-23) Ordförande I Ungdomslotsen. Bo Frank (2008-05-26) Ordförande i Kommunstyrelsen i Växjö Kommun.
Bilagor - Interjuvguide