Det goda samtalet
description
Transcript of Det goda samtalet
DetDet goda goda samtaletsamtalet
Lennart LundinLennart Lundin
Göteborg 20050209Göteborg 20050209
Samtalet med en Samtalet med en psykotisk personpsykotisk personVad befrämjar:Vad befrämjar: Vilja att förstå Vilja att förstå
varannvarann Respekt för den Respekt för den
andres andres uppfattninguppfattning
KunskapKunskap Inställningen att Inställningen att
kommunikation kommunikation är viktigär viktig
Vad hindrar:Vad hindrar: Rädsla att göra Rädsla att göra
felfel Okunnighet om Okunnighet om
speciella speciella svårighetersvårigheter
Den psykotiska Den psykotiska upplevelsenupplevelsen
Upplevs som helt sannUpplevs som helt sann Ofta den mest genomgripande Ofta den mest genomgripande
upplevelsen i livetupplevelsen i livet Ofta ett stort hjälpbehov även om Ofta ett stort hjälpbehov även om
inga tvivel finns kring upplevelseninga tvivel finns kring upplevelsen I värsta fall: Ingen vill lyssnaI värsta fall: Ingen vill lyssna
Tidig Psykos – svensk Tidig Psykos – svensk versionversion Bearbetning av EPPIC:s Bearbetning av EPPIC:s
undervisningsmaterialundervisningsmaterial Programgruppen: L Lundin , Programgruppen: L Lundin ,
R Stenmark, BG Ericson, C R Stenmark, BG Ericson, C Sigalin, H Hedström (Göteborg Sigalin, H Hedström (Göteborg o Jönköping)o Jönköping)
Janssen-Cilag har producerat och Janssen-Cilag har producerat och sponsratsponsrat
Identifiering och diagnostik
Strategi
Initial bedömning
Akut behandling
INITIAL BEDÖMNING : 1
INITIAL BEDÖMNING : 8
Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N GS T R A T E G I E R F Ö R Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N G
Strategier för ömsesidigt engagemangVar medveten om att patienten kan vara nervös, avvaktande eller inte vill träffa dig
Var medveten om att patientens psykos kan förvränga sättet att interagera och förmågan att hantera information
Erkänn och respektera patientens åsikt
Hitta gemensamma utgångspunkter
Lyssna noga på patienten och tag patientens åsikter på allvar
Var hjälpsam, aktiv och flexibel
Förklara noggrant de moment som ingår i somatisk eller annan undersökning
INITIAL BEDÖMNING : 9
Överväg vad som är lämpligt kroppsspråk vid samtal med en patient som kan vara extremt paranoid, agiterad eller manisk
- Sitt bredvid patienten (inte för nära) hellre än mittemot
- Undvik för mycket ögonkontakt
- Tillåt personligt utrymme, t.ex. att gå omkring under tiden man pratar
Inhämta information stegvis för att samtidigt skapa en nära relation
Introducera de nyckelpersoner som kommer att ta del i behandlingen av patienten
Eftersträva kontinuitet i vården och god kommunikation mellan vårdgivarna
Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N GS T R A T E G I E R F Ö R Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N G
INITIAL BEDÖMNING : 10
Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N GI N S I K T O M D E T P E R S O N L I G A I N N E H Å L L E T I E N P S Y K O S
Insikt om det personliga innehållet i en psykosInsikt om och förståelse för det personliga sammanhang inom vilket en psykos har utvecklats underlättar engagemang i patienten.
Förståelse för de behov, risker och utgångspunkter som är specifika för patienten vid den första psykosepisoden
Kunskap om variationer i patienters reaktioner på psykos och patienters olika personlighetsstrukturer, utvecklingsfaser, förmåga att hantera situationer och självuppfattning
INITIAL BEDÖMNING : 11
Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N GI N S I K T O M D E T P E R S O N L I G A I N N E H Å L L E T I E N P S Y K O S
Kunskap om patientens sociala och kulturella miljö
Insikt om patienters och vårdgivares attityder till olika vårdformer och behandlingar
Insikt om konsekvenserna av en psykos för patienten, dvs. hur psykosen påverkar hans liv
Förståelse för hur begåvningsnivå före sjukdomsdebuten, särskilt med avseende på verbal förmåga, påverkar patientens sätt att ge uttryck för sina upplevelser.
INITIAL BEDÖMNING : 27
K L I N I S K B E D Ö M N I N GH I N D E R F Ö R B E D Ö M N I N G A V P S Y K O S G R A D
Hinder för bedömning av psykosgrad
Misstänksamhet och bristande förtroende, ibland till och med öppna förföljelseidéer eller vanföreställningar som är relaterade till prodromalfasen eller den psykotiska processen
Faktorer relaterade till ungdomsåren: svårighet att identifiera känslor och sätta namn på symtom.
Förstaepisod-patienter har ofta svårt att identifiera symtomen eftersom dessa är nya erfarenheter för vilka patienten inte har lärt sig en objektiv benämning. Patienten saknar också sammanhang och bakgrund att relatera symtomen till.
INITIAL BEDÖMNING : 28
Tidigare erfarenheter av behandling
Bedömningssammanhang
Problem med uppmärksamhet och koncentration
Starka subjektiva, inre upplevelser, t.ex. hallucinationer, överväldigande känslor, dominerande vanföreställningar
Drogmissbruk
Språkbarriärer och kulturella hinder
K L I N I S K B E D Ö M N I N GH I N D E R F Ö R B E D Ö M N I N G A V P S Y K O S G R A D
SVENSK FÖRDJUPNING : 17
Svensk fördjupning
Svensk behandling
Kognitiva funktionsstörningar
Vem hjälper ?
Nationellt kvalitetsregister
SVENSK FÖRDJUPNING : 18
Kognitiva funktionsstörningar
Kognitiva störningar är nedsättningar i hjärnans förmåga attprocessa information, planera och utföra handlingar och attlagra minnen
De finns ibland från barnaåren och yttrar sig då sommotoriska störningar, neuropsykologiska störningar ochsociala svårigheter
De utgör ibland de första tecknen på ett psykosinsjuknande
Kraftigt försämrade skolresultat i gymnasiet har i någrarapporter utpekats som de första varningstecknen. Dettautgör en indikation på kognitiva störningar
K O G N I T I V A F U N K T I O N S S T Ö R N I N G A R
A L L M Ä N T
Hur vanliga är Hur vanliga är kognitiva störningarkognitiva störningar
Det börjar komma stora svenska Det börjar komma stora svenska studier:studier:
Trollhättan / UddevallaTrollhättan / Uddevalla JönköpingJönköping + andra+ andra
JönköpingJönköping
Psykossektionen vid Ryhovs sjukhus Psykossektionen vid Ryhovs sjukhus (Stenmark, personlig (Stenmark, personlig kommunikation)kommunikation)
Ca 300 patienterCa 300 patienter Av dessa har ca 85 hittills testats Av dessa har ca 85 hittills testats
(kliniska skäl)(kliniska skäl) Snitt-IQ (WAIS): 70!!Snitt-IQ (WAIS): 70!! Vissa patienter ligger runt 50Vissa patienter ligger runt 50
JönköpingJönköping
Förekomst av Förekomst av autismspektrumstörning i autismspektrumstörning i nyinsjuknadegruppen:nyinsjuknadegruppen:
2001 remitterades 14 patienter till 2001 remitterades 14 patienter till TidigPsykos-teametTidigPsykos-teamet
Två patienter fick aspergerdiagnosTvå patienter fick aspergerdiagnos En fick autismdiagnosEn fick autismdiagnos Ingen hade tidigare haft Ingen hade tidigare haft
autismspektrumdiagnosautismspektrumdiagnos
SVENSK FÖRDJUPNING : 19
Kognitiva störningar kan uppkomma tidigt i sjukdoms-förloppet som ett prodromalsymtom
De kan vara betydande efter 1-2 år. En ung person kan ha stora funktionshinder efter kort tids sjukdom.
De är ofta stationära dvs. har ett icke-progredierade förlopp. Detta skiljer denna typ av kognitiv försämring från de vanligademenssjukdomarna där man oftast ser gradvisa försämringar.
De kan försämras i samband med psykosgenombrott ochåterfall
K O G N I T I V A F U N K T I O N S S T Ö R N I N G A R
A L L M Ä N T
SVENSK FÖRDJUPNING : 20
Förmåga att ta initiativ
Planerings- ochorganisationsförmåga
Tidsuppfattning. Förståorsak/verkan
Förmåga att skapa struktur i vardagen
Förmåga att motivera sig själv
Förmåga att skjuta uppbehovstillfredsställelse
De vanligaste kognitiva störningarnaExekutiva funktioner
Förmåga till automatisktagerande
Förmåga att fokuserauppmärksamheten
Förmåga att hålla kvaruppmärksamheten
Kunna fördelauppmärksamheten
Kunna värdera sina egnaprestationer
K O G N I T I V A F U N K T I O N S S T Ö R N I N G A R
D E V A N L I G A S T E K O G N I T I V A S T Ö R N I N G A R N A
SVENSK FÖRDJUPNING : 21
Få livets detaljer att hänga ihop
Svårt att se helheten för alla detaljer
Skapa meningsfulla sammanhang
Känna igen ansikten
Tolka ansiktsuttryck
Central coherence
K O G N I T I V A F U N K T I O N S S T Ö R N I N G A R
D E V A N L I G A S T E K O G N I T I V A S T Ö R N I N G A R N A
SVENSK FÖRDJUPNING : 22
Svårt med övergripande begrepp
Tolka uttryck efter dess konkreta innebörd
Svårighet att föreställa sig situationer man inte har upplevt
Störningar i abstrakt tänkande
K O G N I T I V A F U N K T I O N S S T Ö R N I N G A R
D E V A N L I G A S T E K O G N I T I V A S T Ö R N I N G A R N A
SVENSK FÖRDJUPNING : 23
Stressöverkänslighet
Svårt att habituera (hitta tillbaka till kroppens vilotillstånd)
Försämrad feedback från kroppen
Överkänslighet för sinnesuttryck
Sömnrytmstörningar
Kroppsuppfattning och stresstålighet
K O G N I T I V A F U N K T I O N S S T Ö R N I N G A R
D E V A N L I G A S T E K O G N I T I V A S T Ö R N I N G A R N A
SVENSK FÖRDJUPNING : 24
Svårt att lära nya saker – det tar tid
Försämrat "mellanminne" – kort- ochlångtidsminnet kan fungera
Svårt att plocka fram rätt kunskap
Svårt att generalisera kunskap
Minnesstörningar
K O G N I T I V A F U N K T I O N S S T Ö R N I N G A R
D E V A N L I G A S T E K O G N I T I V A S T Ö R N I N G A R N A
SVENSK FÖRDJUPNING : 25
Förmåga att ta en annan människas perspektiv
Störning i inlevelseförmåga
Att inte förstå att andra tänker
Att inte förstå att andra har känslor
Störningar av "Theory of mind"
K O G N I T I V A F U N K T I O N S S T Ö R N I N G A R
D E V A N L I G A S T E K O G N I T I V A S T Ö R N I N G A R N A
SVENSK FÖRDJUPNING : 26
Ha en mycket tydlig struktur på tillfällen då information ges ochbeslut fattas. Använd dagordningar och schema.
Hjälp patienten att fokusera sin uppmärksamhet
Ge information på mer än en sinneskanal. Låt patienten vara aktiv i processen så tas information in lättare.
Använd tekniker från social färdighetsträning (ESL): undervisning, rollspel och hemuppgifter. Vi minns bäst de tillfällen då vi självvarit aktiva.
Låt patienten sammanfatta det som sägs och beslutas. Gärna i punktform och skriftligt.
Lär patienten stresshanteringtekniker och avslappning
Kognitiva störningar gör att sättet att ge information, attplanera och att utföra behandlingsinsatser måste modifieras
K O G N I T I V A F U N K T I O N S S T Ö R N I N G A R
B E M Ö T A N D E