Destination Norrbotten 2009

Pite Lule lvsbyn Boden Kalix Haparanda verkalix vertorne Pajala Kiruna Gllivare Jokkmokk Arjeplog Arvidsjaur

8888 fullmatade sidor med 100100-tals sommartips frn Norrbottens 1414 kommuner

PITE LULE

Enastendeentr tillNorrbotten

SIDORNA 1213

Strandhugg vid lustgrdi skrgrd

SIDORNA 1617

JOKKMOKK

Kyrkor med nygamla traditioner

SIDORNA 7273

ARJEPLOG

Hr stteringet stoppfr ett dopp

SIDORNA 8081nnu ett skottrp Western Farm

SIDORNA 3435

BODEN

SOMMAREN 2009

2 Destination Norrbotten Sommaren 2009

UNDRA AV Norrbot-tens frmsta sevrd-heter fi nns numera samlade i boken

Norrbotten vrt en resa. Om den berttar vi lngre bak i tidningen.

Mnga av sevrdheterna har naturligtvis funnits med i vra sommar- och turisttidningar under rens lopp men inte alla.

Fortfarande fi nns det attraktio-ner att uppleva och bertta om.

Stndigt fi nns det platser att tervnda till.

Det r det som vi har haft frmnen att f hlla p med i snart tio r.

MED EN BLANDNING av skmt och allvar brukar vi sga att vi har Norrbottens roligaste som-marjobb.

Nr sommaren r som sknast, d ker vi runt mellan ngra av de attraktioner, platser och sevrdheter som gr det hr lnet s speciellt.

Ofta knns det oerhrt beri-kande att f uppleva atmosfren, ta del av historien och trffa de engagerade entreprenrerna.

Det r ocks fantastiskt kul att trffa sommarglada turister.

Nstan alltid uttrycker de en spontan entusiasm ver det som de upplever i Norrbotten, bde platser och mnniskor.

Lite av det hoppas vi kunna frmedla.

VI HAR SAMLAT intryck frn fjll och skrgrd, frn fbod och fi skevatten, frn campingplatser och kyrkor, frn golf och go-cart, plus lite annat som kan tnkas intressera och inspirera alla som vill ha skna sommarupplevelser.

I tidningen fi nns minst ett stort reportage frn var och en av de 14 norrbottniska kommuner-na, plus tips om ngra av sevrd-heterna p varje stlle. Det fi nns ocks listor med sommarens evenemang i alla kommuner.

Oavsett om du r turist eller norrbottning:

HA EN SKN SOMMAR!

Upplevelser som tilltalar de allra esta

DESTINATION NORRBOTTEN Medfljer som bilaga i Norrbottens-Kuriren, Norrlndska Socialdemokraten och Pite Tidningen den 13 juni 2009.Ansvariga utgivare: Mats Ehnbom (Kuriren),Lena Olofsson, tf (NSD), Matti Lilja (PT).Produktion: Norrbottens Media AB, 2009.Redigering och layout: Bjrn HanssonTryck: Tryck i Norr AB, Lule Upplaga: 92.500 ex.

70 71Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination Norrbotten L Sommaren 2009

SEVRT TIPS FRNKIRUNA5

Kiruna

LannavaaraAbisko

Kebnekaise

Jukkasjrvi

Esrange

Vittangi

Svappa-vaara

Puoltikas-vaara

Kaitum

5

1

4

23

1) Hjalmar Lund-bohmsgrden.Just nu pgr planeringen av hur Kirunas stadskrna ska flyttas. Den nuvarande platsen fick staden tack vare grundaren Hjalmar Lundbohm - gruvbolaget LKABs frste disponent. Han hedras i ett av Kirunas ldsta hus, dr han bodde fr hundra r sedan.

2) Icehotel Juk-kasjrvi. Ett av Sveriges mest knda stllen, internationellt sett. Hit kommer turister ven sommartid, fr ven om det vrlds-bermda ishotellet och mnga andra attraktionernasmlter bort varje vr s finns det all-tid iskonst att se.

3) Kebnekaise. Sveriges hgsta berg. Till fjllsta-tionen tar man sig enklast frn Nikkaluokta. Mnga vill passa p att bestiga Sydtoppen, 2 104 meter, innan den smlter ner yt-terligare. Andra bra stllen fr att ta sig ut i Kirunafjllen r Abisko, Bjrkliden och Riksgrnsen.

4) Kiruna kyrka.Den mycket speci-ella trkyrkan, som i brjan av 2000-talet rstades fram som Sveriges mest omtyckta byggnad.Det r arkitekten Gustav Wickman som har skapat kyrkan, som r inspirerad av den samiska kulturen och den omgivande fjllvrlden.

5) Vittangi lg-park. Finns i byn Vittangi, mellan Svappavaara och Karesuando. Hr har Lars Bjrk skapat ett stort hgn p cirka 5 000 kvadrat-meter dr det gr att f nrkontakt med bde fullvuxna lgar och kalvar.

AN OCH HANS FRU Nicki r sedan 2003 platschefer fr Abisko turiststation, som just i r 100-rsju-

bilerar.Till Abisko r det ltt att ta sig

med bil eller tg och hr startar mnga beskare sin fjllvandring. Hr bde startar och slutar Kungs-leden.

Sedan hsten 2004 r den frsta biten av Kungsleden identisk med Dag Hammarskjldsleden, Sveriges nordligaste och lngsta pilgrimsled.

REDAN EFTER ETT PAR kilometers vandring frn turiststationen nns den frsta stenen med ett inristat citat ur Dag Hammarskjlds bok Vgmrken.

Lngs den fortsatta vandrings-vgen som gr via Alesjaur, Singi, Slka och Kebnekaise till Nik-kaloukta nns det ytterligare sex sdana stenar. Avstndet mellan dem varierar frn 8 till 21 kilo-meter.

Vi valde ut sju av de vackraste platserna lngs leden och gjorde dem till meditationsplatser, berttar Eby.

CITATEN P STENARNA r bde p svenska och samiska:1) Den lngsta resan r resan int.2) dmjukheten infr blomman i trdgrnsen ppnar vgen upp p fjllet.3) Men frn bortom fyller ngot mitt vsen med sitt ursprungs mjlighet.4) dmjuk och stolt i tro: det r att leva detta att i Gud r jag intet men Gud r i mig.

5) Insatsen sker oss inte vi insat-sen.6) Livet har vrde endast genom sitt innehll - fr andra.7) I din vind -. I ditt ljus -. Hur smtt allt annat, hur sm vi - och lyckliga i det som ensamt r stort.

URVALET R GJORT av frre rke-biskopen KG Hammar.

Han r en stor expert p Dag Hammarskjld och har ocks skrivit kommentarer till citaten, samlade i boken Vgen, du skall flja den, sger Eby, som mrker av intresset fr att vandra pilgrimsle-den:

Vi sljer mycket av boken, kan-ske ett par hundra varje sommar. Det r mnga som gr tminstone en del av leden. En del knner till den, andra sger Oj, nns en sn. Men att gra en inre vandring r ju rtt poppis just nu, nstan lite trendigt.

EFTERSOM EBYS bda barn har varit sm de senaste ren har han sjlv inte vandrat lika mycket som frr, men han har stor erfarenhet av att fjllvandra med grupper.

P erdagarsturer hnder nstan alltid samma sak.

Efter tre-fyra dagar intrffar det jag brukar kalla den religsa fasen. Folk brjar fundera nr de har gtt ner i varv. De brjar tnka p vad som r viktigt i livet.

DET R EN reaktion och en knsla som han frstr, fr han upplever den sjlv ibland.

Nr man r i fjllen r det ltt att bli pmind om sin litenhet. Man inser sin egen ringa betydelse.

Just det, tror han, gr fjllvand-ringen till en speciell upplevelse.

Det gr vandringen viktig. Det blir inte bara ett fysiskt prov, med mlet att tillryggalgga en massa mil. Det fr en andlig mening ocks.

LULE STIFT tog initiativet till pil-grimsleden, som samtidigt blev en avskedsgva till biskop Rune Back-lund - ocks han hngiven FN-vn och friluftsintresserad.

Dag Hammarskjld skte ofta avkoppling i Abiskofjllen. Han var i mnga r med i Svenska Turist-freningen och uppdraget som vice ordfrande behll han ven sedan han blivit FNs generalsekreterare och till sin dd i ygkraschen i Zambia 1961.

PILGRIMSVANDRINGAR r ett gammalt fenomen som har ftt ny aktualitet i vr stressade nutid.

Sju ledord beskriver frden: Lngsamhet, frihet, enkelhet, bekymmerslshet, tystnad, delande och andlighet.

Varje sommar arrangerar stiftet en organiserad vandring lngs Dag Hammarskjldsleden. Sommarens vandring var fullbokad redan tidigt i vras.

RENT ALLMNT r det allter som sker sig till fjllen. Abisko har haft en upptgende trend i era r och trots nanskris och en svag svensk krona vntas antalet fjllvandrare ka ytterligare.

Vi tror inte att det ska missgyn-na oss. Det ser vi p bokningslget, sger Eby, som i augusti r med och inviger ett museum om andra vrldskriget i Abisko.

Vi ska ocks ha en temavecka i samband med invigningen, berttar han.

Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON

KIRUNA. Kirunas fjllvrld frmedlar ord p vgen och lter den hrsamme lyssna p tystnaden.Det gr att fjllturen ocks kan bli en inre vandring. Efter ngra dagar p fjllet kommer man ofta in i en nstan religis fas. Nr man str p fjllet inser

man hur liten man r, sger Putte Eby.

H

N Med linbana tar man sig enkelt upp p fjllet Nuolja varifrn man har vidunderlig utsikt.

N Lapporten ett av de mest vlknda motiven i omrdet.N Naturens formationer en tidls konst.

N Som stillheten skljerrent ett stressatsinne, skljervattnetberget.N Rent vatten att dricka klart det r en njutning. N Sju stenar med inhuggna ord finns att beskda.

N Putte Eby, platschef vid Abisko turist-station

N Abisko turiststation firar i r 100-rsjubileum.

Fjllturen ocksen inre vandring


SEVRT TIPS FRNGLLIVARE5

Gllivare

Fjllsen

Kalix lv

okto

Puoltikasvaara

Sjaunja

Leipojrvi

Svappavaara

Malmberget3

2 5

4

1

1) Aitik koppar-gruva. Dagbrottet r en enorm grop, flera hundra meter djup. Aitik r en av Europas strsta koppargruvor och ska dessutom byg-gas ut. Det r fasci-nerande att komma nra de vldiga grvmaskiner och jttetruckar som hr r i arbete.

2) Dundret. 823meter ver havet. S hgt reser sig Dundret, det stads-nra fjllet i Glliva-re. Sommartid gr det dagliga turer upp till toppen, varifrn man kan se en stor del av norra Sverige och dr man kan ta toppengoda vfflor med hjortronsylt.

3) Gellivare gam-la kyrka. Glliva-res ldsta bevarade byggnad r frn 1700-talet och har haft mnga namn: Friedrichs kyrka ef-ter den dvarande kungen, Lappkyr-kan och ettreskyr-kan, eftersom den finansierades med ett re per svenskt hushll.

4) Hembygds-omrdet. VidKvarnforsen ligger hembygdsomrdeti Gllivare, Norrbot-tens strsta. Det omfattar 30-talet byggnader och mil-jer. ldsta miljn r Lapplgret, med bl a en rekonstruk-tion av den knde samekonstnrenNils Nilsson Skums (1872-1951) kta.

5) LKABs under-jordgruva. Med buss gr frden cirka en kilometer ner under jord. Turen ger en unik chans att uppleva en gruva i full pro-duktion. Upplevel-sen kan med frdel kombineras med besk i Kkstan i Malmberget och p gruvmuseet.

NDERSSON r klubbchef i Gllivare-Malmbergets Golfklubb.

Klubben har sin verk-samhet p den skogsbana som ligger vster om Malmberget.

Eftersom den ligger tio mil norr om Polcirkeln r det den enda 18-hlsbanan i Sverige som kan skryta ver kta midnattssol.

ATT SPELA BANAN innebr inte bara en upplevelse av en vackert kuperad skogsmilj med en del hf-tiga panoraman, bland annat mot fjllet Dundret.

Det blir ocks en vandring ge-nom den lokala historien.

Varje hl har nmligen ett namn och en tillhrande berttelse som r kopplad till tvillingsamhllet Gl-livare-Malmberget.

DET R BARRY Gustavsson som har forskat och skrivit ihop en kort text om varje hl.

Vi har velat bevara historien, sger Andersson.

Beskrivningarna ger golfrun-dan en extra dimension, srskilt fr beskande spelare och de r mnga. Varje r har man cirka tusen gstspelare.

Mnga tyskar kommer hit. De vill spela norr om Polcirkeln - i riktig midnattssol, inte bara ljusa ntter!

NGRA EXEMPEL p hlens namn:Hl 1 Sandtaget: Banans nst lngsta hl, 465 meter. P plat-sen dr spelarna i dag treputtar hmtade gruvarbetarna sand till byggnationen av det nya samhllet Malmberget.Hl 3 Utsikten: Banans vackras-te hl. I klart vder kan spelarna se Kallaktjkko, som r kommunens hgsta fjll 1 845 m h, Dundret och Kebnekaise majesttiskt resa sig ver barrskogen. Hl 4 Lilla fabriken: Till lapp-

marken ck inte infras alkoholhal-tiga drycker, men gruvisarna frn sdra Sverige tog med sig sedvane-rtt till hembrnt! Hger om green syns ruinerna efter fabriken.Hl 12 Romiten: En av f gruvor som gdes av gllivarebor - advokat Gagge och lokfrare Olander. Un-der dagens green lg sjlva gruvan, dr man brt jrnmalm av naste kvalitet.Hl 13 Birkarlarnas vg: Birkar-larna verkade frn slutet av 1500-talet och knappt 200 r framt. De handlade med samerna och drev in lappskatten. De vandrade hela v-gen frn Piteomrdet till Gllivare. Hl 14 Flyttleden: I samband med gamla tiders vr- och hstmark-nader stannade samerna med sina renhjordar p dagens golfomrde. Hl 16 Frsvarsarbetet: Varje inmutning mste frsvaras med arbete varje r, ven nr det inte fanns ork eller ekonomi fr att starta brytning. Den som anmlde

att en inmutning inte nyttjades vertog rtten till den. Hl 17 Renvilan: Hr gller det att se efter s att det inte vilar renar i bunkern innan man slr ut! Av hvd r det nmligen ett omrde dr samerna och deras renhjordar slr lger.

BANAN GR UPP p bergsknallar och ner i dalar. Den har annor-lunda karaktr och r ritad av Jan Sederholm.

Banans par r 71 och dess totala lngd 5 529 meter. Lngst och svrast r hl 5 (500 m), kortast hl 7 och 11 (bda 140 m). Det blir en rejl promenad fr spelarna, efter-som de fr vandra en bra bit mellan en del av hlen ocks. Banomrdet delas av en vg, med fyra hl p norra sidan och resten p sdra.

Och dessutom gr de esta ju inte alldeles rakt p hlen, skrattar Andersson.

INFR RETS ssong har Peter Andersson sjlv laddat i Florida, dr dottern Emeli ftt scholarship p universitetet i West Palm Beach.

Han har varit klubbchef i tio r, vilket innebr att han gr allt. Bland annat r han bansktare, en extra utmaning norr om Polcirkeln.

Jo, vi fr jobba lite mer med underlaget hr uppe, medger han.

KLUBBEN BILDADES 1967, d under namnet Dundrets Golfklubb. Ngra r senare bytte man namn och 1986 invigde Gllivare-Malm-bergets Golfklubb sin nuvarande banas frsta nio hl. Den gamla skyttepaviljongen hade d blivit klubbhus och den gamla skjutba-nan driving range.

I augusti 1992 invigde klubben det som d var vrldens nordligaste 18-hlsbana och som redan ret drp ck utmrkelsen rets golfbana i Norrbotten och Vsterbotten.


Goda utsikterfr golf i midnattssol

GLLIVARE. P golfbanan i Gllivare-Malmberget passar det bra att sl ett slag fr utsikten.

Den r bedrande bland annat frn utslaget p hl 3, kallat just Utsikten. Golfbanan frsknar naturen. Hr vore det bara skog annars, sger Peter

Andersson.

A

N Klart han ska ha klubba klubbchefen Peter Andersson, ngot av allt-i-allo i Gllivare-Malmbergets golfklubb.

N Utsikten r bedrande och utsikterna fr att Vero-nica Apelqvist ska g en bra runda r ocks goda.

N Kent Hansson chippar sig upp i lge p green.

N Sveriges enda 18-hlsbana norr om Polcirkeln ligger vackert i kuperad skogsterrng.


SEVRT TIPS FRNJOKKMOKK5

Arjeplog

Stenudden

HornavanSikselet Forsn

Galtispuoda

Jkkvik

Laisvall

Btsjaur

Adolfstrm

35

2

41

1) jtte Svensk Fjll- och Same-museumDen samiska kulturens eget mu-seum r ocks ett specialmuseum fr fjllkedjans natur och kultur och ett informationscen-trum fr fjllturis-terna. Bl a finns hr basutstllningenLaponia, om Euro-pas sista vildmark.

2) Fjlltrd-grdenEn levande del av jtte, ngra hundra meter frn museet. I trdgrden finns fjllvxter som ger en fascinerande frsmak av vad som vntar under vandringen i fjll-vrlden. Fjlltrd-grden r p cirka en hektar.

3) KvikkjokkEn av de ldsta svenska bostt-ningarna i Lapp-land. Hr fanns silversmlthytta i drift 1661-1702. I dag har fjllbyn bara 20 bofasta. Varje sommar arrangeras hr Lin-ndagar. Fr mnga r byn en bas infr fjllvandringen.

4) Porjus pionjrverketi demarkenVattenfall firar 100-rsjubileumi r. Det frsta svenska kraft-verket byggdes just i Porjus ren 1910-1915, mitt ute i vildmarken. I den gamla stllverks-byggnaden tar man sig ned 50 meter under jord.

5) Vuollerim 6000Prisbelnt arkeo-logiskt museum om Norrbottens och Lapplands stenlder. Fynd frn utgrvningar ger en bild av hur sten-ldersmnniskorlevde i omrdet. Det skildras ocks via utstllningen En vision av forntiden.

OKKMOKKS frsamlinghar funnits sedan 1607 och r Sveriges strsta. Centralorten har tv kyr-

kor som r i bruk:Den vita nya, invigd fr 120 r

sedan - 1889.Den rda gamla frn 1753 - el-

ler egentligen bara frn 1976. D terinvigdes nmligen den helt ny-byggda kopian av den ursprungliga kyrka som hade totaltfrstrts av en brand 1972.

Det fanns en stark opinion fr att teruppbygga den, berttar Gotthard Nilsson.

NR DEN GAMLA kyrkan blev fr liten i slutet av 1800-talet s behvdes en ny kyrka i Jokkmokk. Den nya ritades av arkitekten Ernst Abraham Jacobsson, som ven var kung Oskar IIs slottsintendent. Ja-cobsson ritade en kyrka i en ovanlig och nygotiskt inspirerad stil.

- Den har lite arabisk stil, eller morisk. Den pminner nstan om en minaret, menar Nilsson och blickar upp mot de sex spetsiga tornen p det grnmlade plttaket med sitt sirliga nockrcke.

P samtliga sex torn syns sk-ledare. De behvs, med tanke p spetsformationerna och kyrkans upphjda lge p sen vid stra infarten till samhllet.

Nilsson minns en gudstjnst fr ngra r sedan:

D slog skan ned i tornet. Lju-set slocknande, men alla satt lugnt kvar. Organisten trevade sig ner frn orgellktaren till pianot och spelade psalmerna dr. Det var som en pminnelse uppifrn

KYRKAN HAR FORMEN av ett kors med lika lng armar. Det nns inget lngskepp och man kommer in frn hrnen. Det gr att man slipper bussknsla, enligt Nilsson.

Vid renoveringen 1984 ter-stlldes paneler och originalfrger. Det mesta gr nu i rosa och grtt. Kyrkans fnster tillter ljuset att strla in.

Det blir inte det dr dova ljuset. Det blir en hel del naturligt ljus ven vintertid.

DET R DEN NYA kyrkan som an-vnds fr sndagarnas gudstjnster. Lktaren strcker sig efter tre sidor och rymmer cirka 100 sittande. Nere nns plats fr 225.

Altartavlan r mlad av Torsten Nordberg, itigt anlitad i Lule stift.

Ett vitmlat sirligt staket omger kyrkogrden, dr naturmarken r bevarad, vilket Nilsson grna framhller:

Kyrkan r prglad av bygden och de lokala frhllandena.

S r det nnu mer med den rda, ttakantiga timmerkyrkan med spntak, ngra hundra meter

bort. Den r ritad av nlndaren Hans Biskop, som ocks formgett den s k bottniska klockstapeln, typisk fr vre Norrland.

Den ursprungliga kyrkan hade bara jordgolv. Nr man byggde golv satte man ocks in en kamin, vilket innebar brandrisk. Flera gnger tog det eld i taket.

D nya kyrkan stod klar var det meningen att den gamla skulle rivas, men den verlts i stllet p Blbandfreningen som hade den som sin lokal i mnga r.

I BRJAN P 1930-talet togs kyr-kan i bruk igen. Den rustades och bland annat togs den brandfarliga kaminen bort och ersattes av el. Det skulle vara skert - men det var ett elfel som gjorde att kyrkan brann ner totalt 1972.

Nr den teruppbyggdes ck den exakt samma exterir, och samma mtt - 18,5 x 9,5 meter. Dremot

Nygamla kyrkor kors, s konstigtJOKKMOKK. Den nya kyrkan i Jokkmokk brjar bli gammal. andra sidan r den gamla kyrkan ganska ny.

Vi anvnder bda, sger kyrkoherde Gotthard Nilsson.

Jck den ny interir, ritad av arki-tekten Herbert Juhlin. Det enkla trkorset, de svarvade ljuskronorna och psalmtavlan r gjorda av det enda virke som blev kvar frn den frsta kyrkan.

DEN GAMLA KYRKAN r prglad av traktens samiska kultur. Samerna r mnga i Jokkmokks frsamling och kyrkan domineras av frgerna i Jokkmokkssamernas kolt: Bn-karna gr i bltt, orgellktaren och predikstolen i rtt, vvnader och ljuslampetter i guldgult. Altarringen r kldd i renskinn och altarbrun och predikstolsklde r smyckade med tennbroderier av Maj-Doris Rimpi.

Halva kyrkogrden avgrnsas av en bogrdsmur. I muren placera-des likkistorna under vintern tills det blev sommar och tjlen gick ut marken och man kunde begrava de dda.

De bda kyrkorna anvnds nu-mera parallellt. Den gamla kyrkan nyttjas bland annat fr dop, brllop och helgmlsbn varje lrdag. Det r ocks en utmrkt lokal fr mindre konserter, med plats fr 120 personer.

Det r en gudomlig akustik i den ttakantiga lokalen, frskrar Nilsson.

MNGA TURISTER besker kyrkor-na sommartid, men de har beskare ocks till vardags.

Kyrkorummet r otroligt. Tnk att det nns ett rum som alla kan ska sig till, dr de kan sitta i stillhet och ro och nna lugn i vrt nutida samhlle. Vi har behov av stillhet, sger Nilsson.


N Jokkmokks nya kyrka r byggd i nygotiskt inspirerad stil, lite arabisk eller morisk i formen. Den pminner nstan om en minaret, tycker kyrkoherde Gotthard Nilsson.

N Orgeln, frmed-lare av skn och nglalik musik.

N Guldglnsande detaljer ger ljus t kyrkmiljn.

N Vid renoveringen 1984 terstlldes nya kyrkans paneler och originalfrger.

N Altartavlan i nya kyr-kan r mlad av Torsten Nordberg, en flitigt anli-tad konstnr i Lule stift.

N Den terupp-frda gamla

kyrkan r byggd i timmer och

har en ttakan-tig form.

N I bogrdsmuren frvarades kistorna med de dda vintertid, tills det blev sommar och mj-lighet att begrava dem.

N Den gamla kyrkan domineras av fr-gerna i Jokkmokkssamernas kolt: Bnkar i bltt, orgellktare och predikstol i rtt, vvnader och ljuslampetter i guldgult.

N Dopfunten i den gamla kyrkan r gjord av en torrfura frn 1595.

N Predikstolskldet r smyckat med tennbroderier av Maj-Doris Rimpi.

N Av gammalt tr r porten till den gamla kyrkan.


SEVRT TIPS FRNARJEPLOG5

Arjeplog

Stenudden


Galtispuoda

Jkkvik

Laisvall

Btsjaur

Adolfstrm

35

2

41

1) Adolfstrm.En liten by i vacker fjllnatur, vid vgens nde vid sjn Yraft. Hr finns bl a Majorsgrden frn 1700-talet, ett monument som pminner om forna tiders silverepok, den varutta Adolf-strms Handels-bod, samt stugor och btar att hyra.

2) Arjeplogs kyrka. Vacker trkyrka i ovanlig rosa frg. Ovanligt r ocks att den gamla korskyrkan har tornet i st och sakristian i vst. I semestertider sker det guidningar i kyrkan.

3) Btsuoj skogs-samecenter. I byn Gasa, ngra mil norr om Slagns, finns den hr utmrkta platsen fr att upplevs och f kunskap om den skogssamiska kulturen. I omr-det strvar renar bland ktorna och de mnga typiska byggnaderna, och mellan tv trd sitter en stor skrm med samiska sym-boler uppspnd.

4) Galtispuoda.Till utsiktsbergets topp r det bara cirka 1,5 mil frn Arjeplogs centrum. Det r enkelt att ta sig upp via bra bilvg. Frn bergets krn r det milsvid utsikt, till Norge i vster och till Sarek i norr. Ett top-penstlle fr den som vill uppleva midnattssolen.

5) Silvermuseet.Ett prisat museum med vrldens strsta samling av samiska silver-freml och en stor mngd andra bruksfreml.Museet grundades av Lappmarksdok-torn Einar Wall-quist, vars bostad Doktorsgrdenfinns bevarad bara en liten bit bort.

AN R P PLATS tillsam-mans med kompisarna Arvid och Hannes Laestander.

De bor i Arjeplog och brukar ska sig till Kraja fr att ta sig vatten ver huvudet i den tempererade poolen p omrdet. Det sker s gott som varje dag.

Fast kanske inte nr det regnar, sger Joakim Wiklund.

Jo, d ocks! Man fr inte vara mesig, menar Arvid Laestander.

P KRAJA nns det mycket att roa sig med fr barnen, bde de som bor i nromrdet och de som kommer som beskande turister under sommaren.

Den stora poolen r den frmsta attraktionen, med sitt 24-gradiga och klara vatten. Dessutom nns det studsmatta, lekpark, bangolf, samt kanoter, fyrhjulingar, Polaris RZR och trampcyklar att hyra.

Cyklarna r vldigt populra, sger So Holmgren, ansvarig fr Kraja.

I SOMMAR KOMMER dessutomLuftlandet att stlla upp sina luftfyllda attraktioner p Kraja.

Frn midsommar och till mitten av augusti kommer de att nnas p plats, med mjlighet till fysiska och festliga aktiviteter fr livade leklystna.

Det innebr att vi fortstter vr sats-ning p barn. Vi riktar oss ju till barnfa-miljer i frsta hand, sger Holmgren.

KRAJA LIGGER p sin egen halv, en utstickande udde i Hornavan - Sveri-ges djupaste sj (221 meter).

sterut ver vattnet syns bland an-nat den rosa kyrkan och Silvermuseet i centrala Arjeplog. Mer t norr reser sig Galtispuoda, utsiktsberget.

Fr alla boende p Kraja r det gra-tis ske i sjn.

P KRAJA FINNS 72 stugor med knappt 300 bddar, allt frn de spet-siga kyrkliknande trebddsstugorna till de stora sexbddstugorna. P omrdet nns ven ett tiotal tltplatser och platser fr ett hundratal husvagnar.

Frra sommaren drabbades Kraja av en brand och 20 hotellrum frstrdes. De r nu teruppbyggda och ingr i hotellets utbud av drygt 50 nybyggda rum. Rummen har fnster ut mot Hornavan.

P omrdet nns ven servicehus, vrdshus och den anslutande Krajas kta p sjstranden.

ALLT TILLSAMMANS gr Kraja till en fyrstjrnig camping. Sommartid r det en naturlig samlingspunkt fr fjllvand-rare, skare och bilburna beskare.

Det r ett tydligt tilltalande stlle just fr familjer. Frldrar slappar grna i solstolarna runt poolen medan barnen badar och leker.

Andra campare sitter utanfr sina husbilar och husvagnar och bara nju-ter av solen och stillheten.

I DEN SKNA sommarvrmen utanfr sin gr husbil sitter Per och Rigmor Karlsen behagligt tillbakalutade och bttrar p den redan intensiva sol-brnnan. De njuter av varsin ostmacka och av kaffe.

Paret har krt frn Stokmarknes p Lofoten i Norge och bestmt sig fr att stanna till ngra dagar p Kraja, fr andra ret i rad.

Vi tar tillvaron med ro, skrattar han.

DE R TYPISKA exempel p de mnga norrmn som grna ker sterut p semestern.

Vi har varit i Sverige i skert 35 r. Vi har varit nda ner till Lund och i mnga r lg vi i Skellefte, men p senare r har vi valt andra stllen, berttar Per Karlsen.

Det nns era skl till att de vljer Sverige, men ett r avgrande:

Vdret! Det r ofta nt vder hr, sger han. Och s r det oftast vldigt rent och trevligt i Sverige.

RIGMOR KARLSEN nickar instm-mande, ven nr han tillgger:

Det r ocks enkelt att g in och bada eller ligga vid poolen. Man behver ingen plnbok eftersom det r gratis.

Som en lite mindre och lugnare campingplats passar Kraja dem per-fekt. Hr gr campinglivet sin gilla gng, ven om det under sommaren r en del arrangemang och aktiviteter.

Ocks i r blir det bland annat all-sng vid poolen, hemvndardisco och kubbturnering.


ARJEPLOG. Plask! Vattnet stnker i solglittrande kaskader nr de tre polarna slnger sig i poolen p Kraja i Arjeplog.

Vi badar s gott som varje dag, sger Joakim Wiklund.

HP Kraja stter inget stopp fr ett dopp

N Hgt ver havet. Hannes Laestander kastar sig i vattnet, dr kompisarna Arvid Laestander och Joakim Wiklund redan hamnat.

Polare i poolen

N Att trampcykla r populrt, inte bara fr Joakim Wiklund, Hannes och Arvid Laestander.

N Tim Sandgren frn Arvidsjaur slr ett slag fr bangolfen p den rymdinspirerade banan p Kraja.

N Per och Rigmor Karlsen frn norska Lofoten och njuter av stillheten och solen p Kraja.

N Ren blir man i poolen och ren ser man p vgarna, ibland i stora skaror.

N Luftlandet kommer att finnas uppstllt p Kraja i sommar.

92 93

Go-cartbana vidmyren bra drag p

Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination Norrbotten L Sommaren 2009

SEVRT TIPS FRNARVIDSJAUR5

Arjeplog

Stenudden


Galtispuoda

Jkkvik

Laisvall

Btsjaur

Adolfstrm

35

2

41

1) Arvidsjaurs kyrka. En kort lngkyrka. S kallas den hr treskeppiga trkyrkan, som r Arvidsjaurs femte. Den r drygt 100 r gammal och byggd i nygotisk stil. Under turists-songen r det ofta musikevenemang i kyrkan.

2) Camp Gielas. Barnvnlig cam-ping med drygt 80 husvagnsplatser,60 stuglgenheter och fem stugor vid stranden av Tvtt-jrn, med nrhet till shopping, ventyrs-bad och aktiviteter i samhllet. P campingplatsenfinns bl a bad, bas-tu, bangolf, biljard, gym och kiosk.

3) Glommers-trsks hem-bygdsmuseum.Tolv grdar och en vapensmedja bildar det gamla museet. Bland museets mnga bruksf-reml finns vissa frn sent 1700-tal. I bondgrden Hng-engrden finns bl a en av Sveriges lds-ta skolsalar, nda frn 1840-talet.

4) Lappstaden.Sveriges strsta och bst bevarade samiska kyrkstad, med anor frn 1700-talet och med ver 80 byggnader. Hr r det frgspra-kande folkfest un-der Storstmnings-helgen sista helgen i augusti varje r.

5) Rallarmuseet.De mnga som byggde den 130 mil lnga Inlands-banan hyllas i det hr museet, som finns i den gamla stationsbyggnadeni Moskosel. Freml och bilder bert-tar om det hrda livet som rallare. Guidningar sker d tgen p Inlands-banan stannar till ett par gnger om dagen.ID ORRKAMMEN nra

Abborrtrsk har det lnge varit bra drag.

Det var hr som Sven-Erik Isaksson 1999 ppnade sin go-cartbana, alldeles vid vg 95 mellan Arvidsjaur och Glommerstrsk.

Det var en gammal id . Jag hade gtt och tnkt p det och kom ntligen till skott - s i r blir det tiorsjubileum, sger han.

Isaksson har haft smidesverkstad och varit egen fretagare i mer n 30 r.

Frst funderade han p att utveckla verksamheten genom att bygga en bana fr crossbilar, men det visade sig att det knappt fanns

ngra begagnade crossbilar att f tag p.

Dremot hittade han en kille i Lule som hade gamla go-cart-bi-lar.

Han sa: Ta och asfaltera och kr det i stllet, s d gjorde jag det, skrattar han.

DEN 10 JULI 1999 var det invigning av banan, en cirka 300 meter lng kringelformad asfalterad banan alldeles vid myrkanten och med fjllsiluetten i fonden.

Folk uppskattar banan eftersom den r lite kuperad ocks, sger han.

Lngs banan ligger hundratals

gamla bildck ihopsatta som av-grnsning och skerhetsvall.

Annars r det inga srskilda s-kerhetskrav. Men det ska naturligt-vis vara ordentligt inhgnat.

Go-cart r ett nje som passar de esta.

Nr norrmnnen kommer r det ofta hela familjen som vill kra. De som kr kan vara frn sju-tta r och uppt. Man fr gra en be-dmning hur de yngre klarar det.

FR ATT DET SKA passa alla har han bilar i era storlekar och olika stora hjlmar och drkter.

Jag har skert 30 stycken bilar. Fast jag anvnder inte alla.

Besksparkeringen r inget problem. Det blev kvar en svng av den gamla landsvgen nr den nya rakare vgen var klar i brjan p 90-talet.

Vgsnutten blev ver nr de rtade ut vgen s att den gamla tvrkurvan ver jrnvgen frsvann.

Just dr krde folk av vgen stup i ett fre det. Det var en jtteskarp kurva, berttar Isaksson, som har bott p andra sidan vgen i hela sitt liv.

P sin anlggning har han ocks en mer ventyrlig terrngbana p cirka 400 meter.

P den gr det att kra crosscart, som ocks det r sm bilar, men med hga skyddsbgar, fr att klara rullningar.

Den banan byggde jag ngra r eftert, sger han.

ATT KRA GO-CART r enklare och tryggare. Det r sllan det sker olyckor.

Det r relativt skert. Och det blir en vldig fartupplevelse utan att farten r s stor.

P omrdet har han ocks satt upp ett timrat hus. Det r hgt i tak i storstugan, med panelade vggar och en stor kamin. Hr har han kiosk och en enklare restaurang.

ARVIDSJAUR. Ute p myren nns kart som ska bli goda hjortron och p asfaltbanan i myrkanten r det go-cart som gller.

Det gr undan nr beskarna drar p lngs gasarremsan. Srskilt norrmnnen r intresserade och tycker att det r kul, sger

Sven-Erik Isaksson.

V

N Sonny Holmbergdrar upp en abborre i av-stickaren till Byskelven.

N Nr 1 r etta! Veroni-ca Holmberg hller Sven-Erik Isaksson bakom sig.

-REMSANGASARFolk mste ju f i sig nt ocks!Mnga av beskarna kommer

frn campingen inne i Arvidsjaur. Jag har samarbete med Camp

Gielas. Det r svrare att f fr-bipasserande att bara stanna till, sger han.

Han r igng hela sommaren, tills snn kommer.

Men drop-in-ppet har jag bara frn helgen efter midsommar till mitten av augusti, och vissa sndagar.

EN DEL TURISTER kommer ocks fr att trampa dressin. Frbi hans go-cartanlggning gr nmligen den nedlagda tvrbanan till Jrn, perfekt fr dressinturer. Mnga passar p att hyra en dressin fr att trampa ut i vildmarken och sedan njuta av en picknick bredvid ngon stilla skogstjrn.

Isaksson trivs med sin verksam-het.

Det r kul med turister. Det

r ltt att komma i samsprk med dem, tycker han.

NUMERA HAR HAN ven samar-bete med Sonny Holmberg, vars fretag heter Abborrtrsk Natursa-fari. Isaksson har kpt en holme i en avstickare till Byskelven och dr byggt en anlggning med hg timrad storstuga, bastu, toalett, badtunna och grillplats.

Dit tar Holmberg och han grup-per fr ske, jakt, bversafari och annat.

Bara under den korta btfrden ut hinner Holmberg dra upp ett par abborrar. Dagen innan har han ftt en gdda p ver sex kilo.

Det gr alltid att f sk, sger Holmberg, som sedan mnga r har skodling i Abborrtrsk.


N Sven-Erik Isakssonhar ett 30-tal bilar vid sin go-cartbana i Orrkammen.

44 45

Alltid skottri Bodens eget


SEVRT TIPS FRNBODEN5

Arjeplog

Stenudden


Galtispuoda

Jkkvik

Laisvall

Btsjaur

Adolfstrm

35

2

41

1) Eyvind Johnson-stugan.I bagarstugan i Bjrkelund fddes Bodens nobelpris-tagare i litteratur den 29 juli 1900. P fdelsedatumet firas varje sommar minnet av den be-rmde frfattaren. Dessutom gr det att vandra runt stan i Johnsons fotspr.

2) Frsvars-museet. P gamla A8-omrdet. Hr skildras 1900-ta-lets militrhistoria i allmnhet och Bodens garnison och frsvaret av vre Norrland i synnerhet. De unga kan tvla i Fngar-na p garnisonen eller i hinderbanan i miniformat.

3) Kyrkstugorna.Fr snart 200 r sedan byggdes kyrk-stan runt kyrkan. I dag terstr ett 30-tal stugor. Frr anvndes de i sam-band med konfir-mation, kyrkbesk, marknader och ting. Sommartid hyrs de i dag ut till turister.

4) Nordpoolen.Ett av Sveriges bttre ventyrs-bad, en plats dr svl unga som ldre kan njuta och ha roligt. Det finns bland annat ventyrsbassng,vattenrutschbanor,motionsbassng,relaxavdelning och en ny upplevelse-bastu. En perfekt trst p regniga sommardagar.

5) Rdbergs-fortet. Ett av de fem stora for-ten i det som en gng var Bodens fstning, byggd ren 1901-1914. Ett besk i berget inne-br en chans att uppleva det som en gng var topphem-liga utrymmen. Hr lever den svenska frsvarshistorien.Det sker dagliga guidningar under sommaren.

N ANNAN STJRNPRYDD man hlsar publiken vlkommen till den dagliga showen och till Shadow Creek 1879 vsternstaden i Svartbjrnsbyn i

Bodens utkant.Han lovar skjutande, slagsml och farlighe-

ter. S kra barn, hll i era frldrar s att

dom inte yr hrifrn, skojar sheriffen, alias Lars Schilken, regissr fr skdespelet.

SEN SMLLER DET. Det blir actionfylld fre-stllning med bovar och bankrn, slagsml och skjutande, hstar och hisnande stunttrix.

Skurken Scarface dckas d Calamity Jane slpper sckar i huvudet p honom och sherif-fen kan bura in honom i fngelset. Till stan kommer nybyggarfamiljen Swanson, som skolfrken Nellie tar hand om. Korkade Sue missfrstr det mesta och bde barn och vuxna skrattar.

S BEFRIAS SCARFACE av kompanjonerna Kid Boy och Silly Boy. Det blir mer slagsml och stackars Mr Swanson slpas ivg efter en hst s att sanden yr.

Nr sheriffen anlnder yr skurkarna in p saloonen och

Mina damer och herrar, hingstar och mr-rar, hur ska det hr sluta? Det fr ni se nr showen fortstter med del tv, avbryter Jonas Lundstrm.

NORSKA FAMILJEN Bietil frn Vads pustar ut efter showen. Lille Morgen tyckte det var spnnande - och till och med babyn Bente har ftt en pistol i handeln dr hon ligger i vagnen!

Det hr r toppen. Ungarna gillar det verkligen, sger pappa Arild, som med familjen campat i Boden i tre r.

I vntan p upplsningen kan de och de andra beskarna vandra runt i vsternstaden. De kan roa sig med bullride, hstridning, guld-vaskning, hopp i h, ansiktsmlning i indian-lgret, mat eller ka.

VID LYCKOHJULET str Bodentjejerna Sandra Ek och Linnea Ersson och frsker fresta fr-bipasserande att prova sin lycka. De r exempel p unga sommarjobbare som trivs p Western Farm - ven om det blir svettigt i de tjocka lngklnningarna med knppning nd upp under hakan. De smstnar unisont:

Det r varmt!Indiankvinnan Jasmine Palmgren frn Boden

krigsmlar ansiktena p Emma Lfgren och

Linnea Eriksson, bda frn Lule.Bortom indianlgret nns grisar, fr, kalvar,

ankor, kaniner och ridhstar Nr det r som mest gr vi bara runt, runt.

Till slut mste man sga t folk att hstarna behver vila, berttar ponnyfraren Emilia Bergstrm, Boden.

HON GILLAR JOBBET, som hon har haft ett par somrar.

Det r vldigt kul och omvxlande. Och s fr vi ju hlla p med djur.

Just nr Kevin Wikman frn Skellefte kliver upp p sin hst smller det borta frn huvud-gatan.

Oj d, pang i bygget, sger han glatt. Jo, det r mycket skjutande, sger Lisa

Lundqvist, Boden, som ocks r med och leder hstarna runt.

I SOMMAR KOMMER det ven att vara bo-skapsdrivning och boskapsauktion i vstern-staden.

P den sandiga huvudgatan kommer som vanligt mnga att rra sig i stora hattar, med nsdukar uppdragna ver ansiktet och med olika sorters pistoler och gevr.

Rtt var det r blir en cowboy utmanad p duell. Bda drar och det smller, men sheriffen lugnar skdarna.

Han trffar aldrig!

SEDAN ILAR SHERIFFEN vidare till den fortsatta showen. I den mter han bland annat mexikanen Jos som sljer piroger som gr att folk fr dligt i magen. De inte bara pruttar. De pangar!

En drabbad skyndar till utedasset, men nr hon slpper loss yger hela dasset i luften.

Ut kommer hon med eld i baken, bokstavligt talat. Hon kastar sig i en vattenho fr att slcka brasan.

WESTERN FARM har funnits i tio r. Den r ritad av arkitekten Olle Metz, som skapade en tidstypisk vsternstad frn 1879. Stan drivs av Jonas Lundstrm, som storsatsat infr tior-sjubileet.

Den stora festlokalen Crystal Palace stod klar i hstas och till sommarssongen har det blivit indian, nybyggarland samt ny utescen. P den blir det show med bl a Boppers och Refreshments den 11 juli och med E-type den 8 augusti.


BODEN. Boskapsdrivning och hftiga shower. En indian och ett nybyggar-land. En ny stor utescen.

Det r ngra av nyheterna p platsen dr det stndigt r skottr - tiorsju-bilerande Western Farm i Boden.

Man mste sikta hgt, sger Jonas Lundstrm, sheriff i vsternstaden

E

N Lngs huvudgatan kommer ibland hst och vagn. N P de dagliga actionshowerna samlas folk fr att roas.

N Bovar och bankrn, slagsml och skjutande Det r mycketACTION som utspelar sig p Western Farm.

N Sheriffen, alias Lars Schilken, har haffat skurken Scar-face, som nu ska i fngelse.

N Hstar och ryttare deltar i showen p Western Farm. I sommar blir det ocks boskapsdrivning.

N Arthur Herman Rst frn Vads r rtt kldd fr att flja showen.

N Till och med babyn Bente Bietil bekrftar att showen r en pangsucc.

N Toppenshow, tycker de norska gsterna, fr v Arthur Herman Rst, babyn Bente, mamma Inger, Eskil, pappa Arild och Morten Bietil frn Vads.

N Sandra Ek och Linnea Ersson svettiga sommar-jobbare vid lyckohjulet.

N Linnea Eriksson frg-stark beskare i indian-landet.

N JonasLundstrm r den som driver Western Farm och han r ven med i showerna.

36 37

Hftigaste strandpromenaden


SEVRT TIPS FRNLVSBYN5

Arjeplog

Stenudden


Galtispuoda

Jkkvik

Laisvall

Btsjaur

Adolfstrm

35

2

41

1) Bensinmuseet. Hr finns bl a mr-ken, roliga reklam-prylar, fordon, skyl-tar och modeller av mackar, det mesta med anknytning till bensinmrken men det ger en bild av hela den sena 1900-talshis-torien. Besket blir en nostalgitripp.

2) Kanis Action Center. Frmst inriktad p cykling, men ocks mj-lighet till annan action. Skidbackens slplift drar upp cyklisterna till ter-rngbanornas start. Bikeparken r gjord fr alla discipli-ner med ramper, hopp, naturbanor och bergsbranter. Hyrcyklar finns.

3) Kyrkmalmen.Korskyrkan r byggd fr 200 r sedan och r cen-tralpunkten p det upphjda kulturom-rdet Kyrkmalmen. Intill kyrkan finns monumentet Ga-laxen, till minne av astronomiprofes-sorn Knut Lund-mark (1889-1958). I kyrkstaden ingr ett 40-tal stugor.

4) Olstorpets Minizoo. Ett litet familjevnligt mi-nizoo i Avatrsket, tv och en halv mil frn lvsbyn, en bit in i skogen frn vg 94. En stilla plats som ger barnen chansen att komma i nrkontakt med mnga djur bl a ankor, andra fglar, getter, kaniner och snor.

5) Rackberget. Ettnaturreservat som ligger vid vg 374, med stigar, rast-stuga och grillplat-ser. Hgsta punkten ligger 254 m h. Den som tar sig upp p berget belnas med en vidunderlig utsikt ver dalen. P bergets sydsida finns ovanliga vx-ter, bl a trolldruva och tibast.

ORRA EUROPAS strsta vilda fors nns cirka fyra mil nordvst om lvsby centrum.

Redan p parkeringen hrs dnet. Ljudet leder tankarna till ett ond-ligt och tungt lastat tg.

ver trdtopparna en bit bort svvar gr sljor, slingrande i den vind som hela tiden formar dem av det stnkande vattnet frn forsen.

I lvfran skummar det grddvitt nr vattenmassorna dundrar nert mot lugnare fortsatt de i Pitel-ven. Till lvmynningen terstr 85 kilometer.

BESKARNAS SPONTANA reaktio-ner r i hg grad identiska, summe-rade i ett stndigt terkommande ord:

Hftigt!En som sger det r Per Johans-

son frn Trans, p plats med Ca-rina Markstrm och barnen Kajsa och Felix.

Det r verkligen mktigt, kon-staterar han.

Sonen Felix r bestmd i svaret p frgan om han ngon gng sett s mycket vatten:

Aldrig!

FAMILJEN R P semester i Norrbotten eftersom Markstrm har slktingar i Norrbotten, bland annat en syster i Pite.

Vid Storforsen str familjen sam-lad en bra stund p utsiktsplatsen, alla fyra andktiga infr kraften i skdespelet.

Per Johansson har inte beskt platsen p ver 30 r och erknner:

Jag mindes knappt hur storsla-gen Storforsen r.

MNGA ANDRA beskare r lika imponerade.

Det kommer folk i en strid strm fr att fascineras av naturupplevel-sen en upplevelse fr alla sinnen:

Syn, hrsel, lukt - och knsel.Forsens enorma kraft knns i

hela kroppen. Den fr marken att nstan vibrera.

Det gr knappt att verrsta dnet, men mnniskornas minspel frmedlar frtjusningen. Mnga fotar.

GUSTAF SANDIN kommer frn Strmstad och har sllan sett snt kraftfullt strmmande.

Han r p besk med farmor och farfar som brukar fara norrut varje r, men som aldrig tidigare har stannat till vid Storforsen. Frstagngsupple-velsen r tydligt tilltalande.

En mrktig fors, sger farfar Oskar Sandin.

Och bra ordnat med spngar i omrdet, tycker farmor Gun Sandin.

RAMPERNA och spngarna r breda och stadiga och tar vid direkt efter vgen ner frn parkeringen.

De leder ut ver hllarna, gr mellan de vattenfyllda grytorna och ut till forsen. Bitvis r det lite av labyrint.

Drefter fortstter de hela vgen ner lngs kanten av det skumman-de vattendet.

Lngs den stadiga rampen vand-rar familjen Sandin era hundra meter nert, och sedan uppt igen.

Alldeles intill dem piskas vattnet till skum mot den hga stockfr-strkta strandkanten.

VANDRINGSVGEN frtjnar att kallas Sveriges hftigaste strandpro-menad.

Totalt r den ett par kilometer lng. Den avslutas med en gng-bro ver Varjisns stilla tillde till lven och gngvgen bort till Hotell Storforsen.

Ytterligare en bit bort ligger Galle-ri Storforsen, vars konst frtjnar att beskdas men i sanningens namn inte kan jmfras med naturens forsande msterverk en bit bort.

STORFORSENS storhet kan ocks beskrivas i siffror:

Forsen r fem kilometer lng och har en fallhjd p 82 meter, drav

60 de sista tv kilometerna. Det gr den till norra Europas strsta obundna fors.

Nr det r normalt de under hgsommaren passerar cirka 100 kubikmeter vatten per sekund.

Nr snsmltningen vid kl-lorna uppe i fjllvrlden r som mest intensiv p frsommaren kan det dremot handla om ver 500 kubikmeter per sekund.

PITELVEN R EN av Sveriges fyra oreglerade nationallvar.

Det pgick ottning i lven frn slutet p 1800-talet till 1982. Epoken skildras i det skogsbruks- och ottningsmuseum som nns i omrdet.

Storforsens naturreservat r 125 hektar och rymmer ett tjugotal byggnader och minnesmrken frn ottningstiden. Hr nns ocks Dda fallet och jttegrytor i sten-hllarna.

Storforsen har cirka 180 000 beskare p ett r och r drmed en av Sveriges mest beskta turistatt-raktioner.


Stnkvrdupplevelse

LVSBYN. Det dnar och skummar och stnker.Drfr blir det en mktig upplevelse att vandra lngs Sve-riges hftigaste strandpromenad p kanten av den vilda och vldiga Storforsen.

N Det kommer folk i en strid strm fr att studera den strida strmmen.

N

N Mnga gillar upplevelsen nr de vandrar lngs Sveriges hftigaste strandpromenad - p kanten av Storforsen.

N Mindre mngder vat-ten sker sig egna vgar ver klipphl-larna.

N En riktig vattenpuss! Bilden av de nygiftas kyss tas mot en bakgrund av stnkande forsvatten.

N Kristina och Ida Kraft frn rebro frsker fnga forsen p foto.

N Oskar, Gun och barnbarnet Gustaf Sandin r frn Strmstad, men har aldrig upplevt s strmt vatten som i Storforsen.

ARVIDSJAUR

LVSBYN

GLLIVARE KIRUNA

BODEN

ARJEPLOG

JOKKMOKK

Hans Olov Ohlsonreporter

Lennart Jnssonfotograf

2009

H SIDORNA6667

SIDORNA

7273

SIDORNA

8485

SIDORNA

3435SIDORNA

2829

SIDORNA

6263

SIDORNA

8081


SEVRT TIPS FRNKALIX5

KalixTre

Morjrv

Fattenborg

Nyborg

Frevisren

StoraHuvn

Sangis

LapptrskMarieberg

4 5

1

23

1) Fattenborg. Det finns ett 30-tal bo-platser och nstan lika mnga gravr-sen i det hr forn-lmningsomrdeten bit utanfr Tre. Det r Norrbottens strsta samling av forntida gravar. Spngar leder ut i omrdet frn den timrade informa-tionsbyggnaden.

2) Frevisren.Kalix eget havsbad ligger ngra mil norr om kom-munen centrum. Det r ett drm-stlle fr frmst de badsugna barnen. Hr finns stor sandstrand, stor lekplats, tv pooler, lng vattenrutsch-kana - och havet i tre vderstreck.

3) Kalix skrgrd.Stora Huvn har en hrlig hamn, havsbad, labyrint och ett berg med fantastisk utsikt. Den har kallats en av Sveriges vack-raste ar. Mnga ar i Kalix skrgrd r lttillgngliga. Lngst ut finns naturreservatetMalren.

4) Mariebergs Viltfarm. Ett annorlunda och mngsidigt stlle vid Kalixlven. Numera komplette-rar ett beredskaps-museum andra attraktioner som vildsvin, hjortar, ventyrsmjlighe-ter, skogskrogar och fiskevatten.

5) Vassholmen.Kultur mitt i Kalixlven. Hr presenterar tea-terfreningen Brt sommarlustspel p Sveriges vackraste spelplats. I r he-ter frestllningen Fiskekriget. Det gr frja ut till n, dr det ven finns ett museum om flottningens histo-ria. Ssongen avslu-tas med Eldfesten p Nationallvens dag den 15 augusti.

ER R NGRA ANDRAvet de vad de talar om.Paret Myrland har nmligen campat p

Strandngarna i centrala Kalix var-enda sommar sedan 1992, det r d campingen ppnade.

Det goda vdret var avgrande frsta ret - och hr har alltid varit gott vder, sger Ruth Myrland. Vi blir s bruna s nr vi kommer hem tror vra folk att vi r invandrare, skojar hon.

DE SKAFFADE SIN frsta husvagn redan p 70-talet och sedan dess har de semestrat i Sverige vartenda r.

Sedan ngra r har de bytt till husbil, men ocks i den styr de till Sverige och i snart 20 r har de tervnt just till Kalix, till campingen med det speciella lget:

P stranden alldeles vid den orrda lvens vilsamma vatten - men samtidigt i hrbar nrhet av den kraftigt trafikerade E4an.

PARET MYRLAND BOR p Kalix camping flera veckor varje r. Husbi-len rcker gott.

Nr man bara r tv ryms man bra, tycker Henry Myrland. r man en riktig barnfamilj s mste man frsts ha ngonting strre.

Nr campingplatsen nu ska rustas och blir mer modern tror de att an-talet barnfamiljer kommer att ka.

Annars brukar det vara mest ldre folk. Men det passar oss. D blir det lugnare, sger han.

CAMPINGLIVET PASSAR dem ocks p andra stt.

Det ger dem mjlighet att ta det lugnt och njuta av de fina svenska vdret - och det har genom ren gett dem chansen att trffa mnga trevliga likasinnade.

Norrmn ses ofta semestra i flock, med slktingar och grannar, men det ingenting som passar paret Myrland.

Inte vill vi ha med oss grannarna p semestern! Dem trffar man ju nd. P semestern vill man trffa nytt folk.

DET HAR DE OCKS gjort genom ren. Mnga terser de varje som-mar.

Efter alla r har vi nstan fler be-kanta hr n dr vi bor, skrattar hon.

De trivs, men uppskattar att det nu sker en utveckling av Strand-ngarna. Det har varit varierande standard de senaste ren, s en upprustning behvs. Bara det inte blir fr dyrt att ligga lnge.

De fr inte hja priserna alltfr mycket, tycker Ruth Myrland.

INFR DEN HR ssongen var tanken att First Camp skulle ta ver Strandngarna och gra en mng-miljonsatsning med palmkantad badstrand och mycket annat, men

den visionen vissnade nr fretaget backade ur.

I stllet har nu Hotell Valhall ftt ta ver arrendet i all hast.

Det r kul med snabba puckar, tycker Johan Frohm, som tillsam-mans med syster Linda nu ska skta verksamheten i sommar och, frhoppningsvis, ocks i fortstt-ningen.

Vi driver campingen det hr

ret, i befintligt skick. Samtidigt har vi brjat ett samarbete med kom-munen om att fortstta att utveckla turismen och campingverksamheten p Strandngarna, sger han.

I sommar brjar byggandet av tv rondeller p E4an en vid kyrkan och en ngra hundra meter lngre bort. Vid den senare blir det ocks en naturlig anslutningsvg till Strandngarna.

Det blir en stor frdel. Det kom-mer att ka tillgngligheten, menar Frohm.

HAN LOVAR OCKS att en veranda med uteservering vid lven ska blir klar i r.

P den ska man kunna ha grill-kvllar och pubaftnar och liknande.

Det ska vara bde fr camping-gsterna och fr lokala gster. Vi

Med ljust hopp om sol och vrme

KALIX. Mnga norska semesterrare har en from frhoppning om att f knna sig varmt vlkomna p campingplatserna i Norrbotten.

Strandngarna i Kalix r inget undantag. Hr trivs vi bra, sger Ruth och Henry Myrland frn Bjerkvik i Norge.

M

N Johan Frohm tar emot p Ka-lix camping p Strandngarna.

N I Kalix har vi alltid haft gott vder, sger Henry Myrland, men ber fr skerhets skull om fortsatt sol och vrme.

N Strlande skna tider p bryggan ut i Kalixlven

hinner inte bygga s mycket i r, men vi ska skapa aktiviteter i stort sett dagligen. Det kan vara allt frn miniklubbar och andra barnaktivite-ter till kvitterkvllar och annat.

I DAG HAR KALIX camping 50 husvagnsplatser, minigolfbana och en mindre kiosk, men ambitionen r nu att utveckla det till en retrun-tanlggning. Det ska bland annat

byggas nya stugor, vilket ocks ger Hotell Valhall alternativ och kapa-citet att ta emot strre grupper och konferenser.

Vi finns i en attraktiv region och lget r unikt, hvdar Frohm. Hr bor man bde vid den orrda lven och nd central. Det r unikt!

TEXT: HANS OLOV OHLSONFOTO: LENNART JNSSON

N Hr trivs vi bra, sger Henry och Ruth Myrland frn Bjerkvik i Norge, som campat i Kalix sedan brjan av 90-talet.


SEVRT TIPS FRNHAPARANDA5

Haparanda

Karungi

Hedenset

Lapptrsk

Kalix Sangis

Nikkala

Seskar

1

4

2

35

1) Green Zone golf. Hr kan bol-len nmligen rulla i hl en timme innan den slogs tack vare tidsskillnaden mellan Sverige och Finland! Golfbanan finns i Tornelvens delta och under en 18-hlsrunda gr spelet flera gnger ver riksgrnsen.

2) Haparanda kyrka. Kyrka i kop-par, med speciellt utseende. nda sedan invigningen 1967 har kyrkans form varit kontro-versiell, men p senare tid har den ftt upprttelse. Kyrkan finns med i boken 1001 bygg-nader du mste se innan du dr.

3) Haparanda Skrgrds Natio-nalpark. Sandskr och Seskar-Fur r de tv strsta arna i den hr nationalparken i Bottenvikens nord-ligaste skrgrd, som i vrigt omfat-tar ett antal mindre ar och skr. Sandskr har ett rikt fgelliv och en unik flora. Sommar-tid gr btturer ut i nationalparken.

4) Kukkolaforsen.Ett par mil upp-strms frn Hap-aranda centralort ligger Torne lvs mest knda fors, Kukkolaforsen.P stranden finns ett omfattande bastumuseum och ur forsen hvas sik under sensomma-ren, sik som helst njuts halstrad.

5) Seskar. En trevlig och till-gnglig ngra mil sder om Hapar-anda centrum, ltt att n med bil. Runt Seskar finns bland annat fina badstl-len, campingplats och naturskna mil-jer. Minnesmrken pminner om den gamla livskraftiga sgverksepoken.

ED KRIGSOPERAN av-slutar han sin tornedal-ska trilogi, vars tidigare delar har varit Smugg-

laroperan i Pello och Laestadiusope-ran i Pajala.

Krigsoperan har premir den 26 juni och fljs av ytterligare nio fre-stllningar, till och med den 12 juli.

Den storslagna musikteatern kommer att framfras p parke-ringen p grnslvens strand, med Bjrk kyrka i fonden p andra sidan och med lngt fler n hundra medverkande p den vldiga spel-platsen.

KRIGSOPERAN BYGGER p au-tentiska hndelser i samband med kriget mellan Sverige och Ryssland 1808-1809.

Kriget resulterade i att Sverige fr-

lorade Finland och att tsar Alexan-der drog sitt rda streck, det som n i dag r den svenska riksgrnsen lngs Torne, Muonio och Knkm lvar.

Krigsoperan skildrar mnniskorna i omrdet under de dramatiska ren, oron fr att kriget skulle komma och fasan nr det var ett faktum. Kren sjunger Kriget har kommit och hgt ropas budskapet ut ver bygden:

Ryssen kommer! Det r krig!

KRIGSFRLOPPET frmedlas delvis via dialogen och sngerna, men frmst handlar frestllningen ombefolkningen i bygden vid Botten-vikens innersta del. Perspektivet r barnens, kvinnornas och de enkla mnniskornas. Bengt Pohjanen har frklarat att han vill frmedla krlek,

lidande, gldje och humor:Och, fll hans ord, att visa hur

mnniskorna i en sn situation kan fortstta att leva sina liv och orka tro p framtiden och kmpa p.

HAN TYCKER ATT det har varit roligt att bertta den spnnande historien frn det omrde som han kall-lar marginalernas marginal, det ofta bortglmda Tornedalen:

Jag har alltid haft ett historiskt intresse av kriget 1809. Bland annat var mina anfder i Haparandatrakten i hgsta grad inblandade. Och alla hr vi ihop, hr i Tornedalen!

I Krigsoperans handling har han ven skrivit in sin slkt, i form av rollfiguren Sjholm.

KRIGSOPERAN R den sista och mest storslagna delen av Pohjanens

tornedalska trilogi, som berr de mest centrala hndelserna i traktens historia: Smugglingen, Laestadius och kriget.

Ocks krigsoperan framfrs p flera sprk - p svenska, finska, menkieli och ryska. versttningar kommer att projiceras fr att gra allt begripligt fr alla i publiken.

De manliga huvudrollerna grs av Gran Forsmark och brderna Anton och Ingemar Raukola, medan regin har varit ett monumentalt jobb fr Tornedalsteaterns Ulf Fembro och performancekonstnren Pia Suonvieri.

ETT BRANDE INSLAG i frestll-ningen r musiken, en bedrande blandning av opera, musikal, psal-mer och folkmusik - allt skapat av den finlndske kompositren Kaj

Storslagen krigsopera vid fredligaste grnsen

HAPARANDA. Efter kriget fr 200 r sedan uppstod den grns som numera kallas vrldens fredligaste.

Vid den uppfrs i sommar Krigsoperan.En drm som blir verklighet, sger manusfrfattare

Bengt Pohjanen. N De tidstypiska 1800-talsklderna till musikteaterfrstllningen r gjorde av Eeva Iirama.

N verlggningar pgr om hur kriget mot ryssen ska fras

N Ett 80-tal sngare frn Haparanda och Torne ingr i kren.

N Lisbeth Sandberg r en av de tre sopraner som medverkar.

N Sng, snack och slagsml! Med Krigsoperan vill Bengt Pohjanen bland annat beskriva mnniskors gldje, krlek och lidande.

N Maskerade gestalter ingr i handlingen.

N Ulf Fembro och Pia Suon-vieri har gjort ett jttejobb med Krigsoperans regi.

N Klas Hjortstam r ka-pellmstare och arrangr av Kay Chydenius musik.

MChydenius. Kapellmstare och ar-rangr r Klas Hjortstam.

Musiken r s vacker. Jag blir trgd, sger producenten Doris Notlind entusiastiskt.

Tre sopraner finns med - Ann-Sofi Ailovuo, Lisbeth Sandberg och Carina Henriksson. Dessutom medverkar en barnkr och den stora kren med 80-talet personer frn Haparanda och Torne, hngivet ledda av Marika Salminen.

I SAMBAND MED Krigsoperan, el-ler Sota ooppera som den heter p finska, arrangeras ocks Perpohjola marknad - i r i Haparanda i stllet fr i Torne.

Tidigare r har marknaden utspe-lat sig p 1830-talet, men i r r den flyttad tillbaka i tiden, till ren i sam-band med kriget. Ocks p mark-

naden finns rollfigurer i tidstypiska klder, skapade av kostymren Eva Iiramo: Gatumusiker, pigor, drngar, hantverkare, med flera.

PERPOHJOLA MARKNAD kom-mer att starta ett par tv timmar fre varje frestllning av Krigsoperan och pg under hela speltiden. Genom marknaden ska publiken kunna vandra in till spelplatsen och uppleva hndelser som ger underlag fr musikteaterns handling.

Mrkesret 1809 uppmrksammas p flera stllen i Norrbotten under sommaren. En stor ceremoni blir det den 25 augusti i Pite, dr krigets sista skott avlossades.

TEXT: HANS OLOV OHLSONFOTO: LENNART JNSSON


SEVRT TIPS FRNVERKALIX5

verkalix

Lansn

Lansjrv

ngesn

Gyljen Tallvik

Ny-byn

Svartbyn

Marsjrv

2

5

3

4

1

1) Allsklubben.Danssugna mnnis-kor frn hela norra Sverige kommer grna till det natur-skna dansstllet vid sjn. Lnga, ljusa sommarkvl-lar dansar de hr till ngra av Sveriges ledande dansband.

2) Brnnaberget.Robert Wells har lovsjungit verka-lix stolthet i Upp p berget. Frn toppen p berget har man har en fan-tastisk utsikt ver verkalix och en stor del av omgiv-ningen.

3) Holgers traktormuseum.I Svartbyn finns Sveriges nordli-gaste traktor- och maskinmuseum.Mannen bakom museet r entusias-ten Holger Larsson. Hemma p grden har han samlat cirka 150 gamla traktorer och en stor mngd andra freml.

4) Polcirkeln.Polcirkeln r en att-raktion fr mnga turister. De flesta passerar Polcirkeln lngs E10an. Vid passeringen i Nais-heden finns en stor skylt med informa-tion, samt Vrdshu-set Polcirkeln, dr det gr att f en minnesstmpel p vykorten.

5) Sirillus. P lngt hll syns guldkupolen p den ortodoxa kyrkan, skapad av frfatta-ren Bengt Pohja-nen och hans fru Monika. I den stilla lokalen kan man studera hennes mlade ikoner och ibland hra hans berttelser frn Tornedalen.

ET VAR I BRJAN av juli i fjol som webbkameran i laxtrappan vid Jockfall tog en bild av den vldiga

laxen.Det uppmttes till 142 centime-

ter lng och uppskattades vga mellan 35 och 40 kilo.

En s stor lax har aldrig fngats i Sverige. Den strsta hittills var p 29 kilo.

Fast jttelaxen blir frmodligen bara fngad p bild, tror Ronny Landin.

Jag tror inte att den gr att f upp i Kalixlven. Hr i Jokk r det alldeles fr hrd strm, sger han.

EN LAX P 35 KILO fr nstan den dubbla vikten nr den drar ivg med sin enorma kraft.

D r det inga grejer som hl-ler, sger han vertygat.

Det gr att den riktiga jttelax-arna i praktiken r omjliga att landa.

Fast bevisligen finns det stora fiskar i lven. Ronny Landin avsl-jar s hr eftert att en nnu strre lax passerade veckan eftert.

BILDEN AV JTTELAXEN har ftt mnga fiskare att brja fantisera.

Mnga ringer och nu kom-mer det hit folk frn hela Sverige fr att ta den, sger Landin, som r 20 r men redan en rutinerad fiskare.

Jag har fiskat sen jag var tta r. Den strsta lax jag ftt var p strax under 13 kilo - men i sommar kommer det strre, lovar han.

HAN R MED och driver Jockfall Turist & Konferens, anlggningen vid Jockfalls forsande vatten, precis vid bron ver Kalixlven.

Mamma Ann-Sofie Landin ger stllet, men hela familjen finns med i verksamheten.

Man fr brja ta ver mer och mer nr mor och far brjar bli till ren, skmtar Ronny Landin.

Han gr det grna, fr han lskar fiske.

HAN R UPPE fyra p morgonen och fiskar - och efter tolv timmars arbetsdag fiskar han p kvllen igen.

Det blir inget sommarlov, pre-cis, men jag lever fr fisket. Man fr vila p vintern, sger han och minns frra sommaren d det var EM i fotboll. De flesta satt framfr TVn och sg Sverige spela, men han gick i stllet ned till lven. Efter tio kast fick han en lax p sju kilo.

Jag var helt ensam. Det var helt fantastiskt.

I LAXTRAPPAN i Jockfall passe-rade drygt 7 000 laxar frra som-maren, en kning med drygt tio

procent frn ret innan. I omrdet nedstrms Jockfall fngades 260 laxar p sp.

En del togs i samband med den rliga tvlingen Laxens dag, i fjol med drygt hundra deltagare. Bo Forsberg frn Pite vann med en lax p 8,1 kilo.

Mjligen mste det rubriceras som nybrjartur, fr det var frsta gngen Forsberg fiskade lax.

DEN STRSTA som fngades i fjol somras var en lax p ungefr 17 kilo. Den togs av Erling Holm-strm, som skter laxtrappan t Fiskeriverket och r en av de rutinerade fiskarna i Jockfall.

Ronny Landin brjar nu ocks tillhra den skaran.

Hans drm r att kunna gna sig t fiske p heltid. Han r redan sponsrad och ker runt i Norrbot-ten och pratar om fiskespn. Till vardags hjlper han de som kom-mer till Jockfall fr att fiska.

BUDSKAPET OM de stora laxarna har ytterligare kat intresset fr att fiska i Jockfall, men mnga kommer ocks fr att nrstudera forsen, med nio meters fallhjd.

Vi ppnade campen en vecka tidigare n vanligt. Det brjade direkt ringa folk och mnga kom hit fr att ta och titta. I brjan p ssongen r det ju extra mycket vatten i forsen. Men nog mrks det att det ocks r ett extra stort intresse fr fisket i r, sger Ronny Landin.

MNGA FAMILJER kommer fr att campa, fiska och koppla av i den skna miljn.

Vi tycker att det r en toppen-camping, sger Marianne Larsson frn Gllivare, som r p plats med maken och barnbarnen Klara Larsson Niemi och Alicia Lfgren. Familjens dvrgspets har just ftt fyra valpar.

Vi trivs jttebra hr och kom-mer flera gnger varje sommar. Det r ordentligt folk hr, blir inte stkigt. Och s r det s bra fiske. Det r ljuvligt p lvstranden, sger Larsson.

I JOCKFALL VGAR de kalla det en av Europas bsta laxfiskeplat-ser.

Frn strnderna fiskar folk med bde drag och fluga, fast p varsin sida. Varje dygn vxlar man.

Fisket pgr frn slutet av maj till in i september - och ganska skert r Ronny Landin p plats, morgnar och kvllar.

I sommar ska han ta den riktigt stora laxen


VERKALIX. En lax p mellan 35 och 40 kilo!Bilden p jttelaxen som passerade laxtrappan i Jockfall frra sommaren

satte fart p fantasierna och ck skarna att nstan g i spinn. Den vill man fnga! Den vore n att f upp, sger Ronny Landin, skare

och skeguide i Jockfall.

DVrsta draget efter superlaxarna

N P Laxens dag i fjol som-ras kom Pelle Bostrm trea med sin lax p 4,7 kilo.

N Den mktiga forsen i Jockfall har en fallhjd p nio meter.

N I laxtrappan i Jockfall har flera jtte-laxar fngats p bild av webbkameran.

N I jakten p jttelaxen be-hver ocks en riktig stor-fiskare ha bra draghjlp

N Klart att man ska ha sp och det ska vara snabbt tkomligt.

N Ronny Lan-din visar att han vet vad han talar om nr det gller att fnga lax.

N Mnga sker sig till Jockfall fr att fiska p det som kallas en av Europas bsta laxfiskeplatser.


SEVRT TIPS FRNVERTORNE5

vertorne

Juoksengi

F I N L A N D

Svanstein

KorpilomboloNarken Pello

Hedensetverkalix

Hanhi- vittikko 1

3

4

2

5

1) Aunesgrden.vertornes hem-bygdsmuseum. Det bestr bland annat av en mangrds-byggnad frn 1820, en bagarstuga, en ladugrd, en loftbod och en aitta. Bland kleno-derna finns en unik samling tornedals-kistor.

2) Drngln-gans kultur- och konstcenter. I den 30 meter lnga huvudbyggnadenvid vgen genom Svanstein finns konstnren Rolf Suups (1944-1998) verk - frmst hans mnga fascineran-de vrilskulpturer, vackra och avsedda att ta och knna p.

3) Kattilakoski.Naturskn plats i byn Niskanp, vid den skummande, tudelade forsen i Tornelven. Den hga trbyggnaden r ritad av arkitek-ten Mats Winsa och prisbelnt. I huset finns restaurang och information om platsen och Pol-cirkeln, som ocks uppmrksammasmed en rad resta stockar p omr-det.

4) Koivumaa Fbodvall. Bara 7 km frn vertorne centralort ligger den hr rekonstru-erade fbodvallen. P platsen finns gamla byggnader som visar hur folk levde fbodsliv frr. Lngs fngststigen kan man ta del av gamla fngstmeto-der och fngstred-skap.

5) vertorne kyrka. En av Tornedalens vack-raste kyrkor. Det r ocks en av de bst bevarade 1600-talskyrkorna i Sve-rige. Kyrkans mest bermda klenod r Mantelmadonnanfrn 1300-talet. Ba-rockorgeln r 400 r gammal just i r.

ANHIVITTIKKO r Norrbot-tens frsta kulturreservat, belget p en sluttning i skogskanten p vgen mot

Korpilombolo, elva kilometer frn vertorne.

Torsdagar under hgsommaren r hr temakvllar.

En av de uppskattade r den med vertorne dragspelsklubb. Den hr vackra kvllen har drygt 150 perso-ner kommit fr att lyssna och vara med och sjunga allsng.

SCENEN R EN bedrande bild av den sknaste norrbottniska som-maren.

Grsstrna kittlar de bara benen nr beskarna strosar upp till den informella utescenen. I den lga kvllssolens sken sitter de sedan p bnkar och stenar och i grngrset fr att lyssna och sjunga med.

Vi r otroligt glada att det fina vdret har kommit och otroligt glada att ni har velat komma, sger Ove Kohkoinen nr han hlsar alla vlkomna.

SEDAN DRAR dragspelsklubbenigng sin underhllning. Av dragspels-klubbens medlemmar r det sju med dragspel, en p bas, en p gitarr och en p munspel. De brjar med Nias snoa och fr det att svnga direkt.

S delas allsngshftena ut. De rcker inte riktigt t alla det hr kvllen d det har kommit s mnga, s folk fr dela. Fast en kvinna skyn-dar sig att ta ett eget blad.

Det r ju drfr vi r hr, fr att vara med och gapa, skojar hon.

SPELLEDAREN Tina Carlsson upp-manar folk att fresl ltar ur hftet.

Number One! lyder det frsta nskemlet.

Strax ljuder Sjsala vals med fr-sng av Per-Martin Rosn. .

Sju! ropar nsta nr applderna klingat av.

Bingo! kontrar Carlsson och det blir skratt.

VER SOMMARNGEN hrs dr-efter En gng jag seglar i hamn och stmningen stiger.

Fina ltar, sger Kohkoinen och hejar p ngra nytillkomna i publiken.

Siffrorna fortstter flyga genom luften. Nr 12 innebr Ljuvliga ungdom.

Eftersom vi alla r s unga, lyder motiveringen.

Alla skrattar igen.

LJUVLIGA UNGDOM brjar p svenska, men gr i den tredje versen ver i finska. ven om det r svensk sommarkvll tl det att pminnas om att Tornedalen r en flersprkig och mngkulturell bygd. Det ska mrkas nr tornedalingar och andra samlas i kulturreservatet.

Ngon freslr Tornedalssngen, men Carlsson meddelar att den fr vnta:

Den tnker vi avsluta med.

I STLLET FORTSTTER den skna kvllens sngstund med bland annat S gick det till nr farfar var ung och Kalle p Spngen.

Vi hr inte hur ni sjunger nr vi spelar, men vi ser att ni rr p mun-narna och verkar engagerade. Det r alltid roligt att spela nr folk r med och sjunger, sger Carlsson.

S fljer Svinsta skr, medan gst-boken gr runt.

KULKURI VALSSI, ropar ngon.Den ska vi ta! Sen jag flyttade hit

till vertorne 1970 s har jag inte varit p ett enda kalas utan att vi har

sjungit Kulkuri Valssi, sger hon.Drefter r det dags fr kaffepaus.Vi behver nt i struparna. Men

vi fortstter sen, om vi fr.

VI SKA HLLA p hela natten, lovar Kohkoinen.

Han uppmrksammar alla p att den sllsynta backnejlikan precis har slagit ut.

Den har ppnat sig just i dag. Skert bara fr att dragspelarna skulle komma - och alla ni andra, frsts.

Medan sngerna klingar ut ver sluttningen p den gamla fboden sitter ngra runt den rykande elden. Fbodvrden Bror Sturk hller upp kaffe ur den stora, svarta pannan och stmningen stiger ytterligare.

HANHIVITTIKKO r en av de f be-varade fbodarna i Tornedalen. Den anvndes frn 1860-talet till 1965.

Hanhivittikko Vnner driver fboden fr att sprida knnedom och knsla fr platsen, samt fr att hlla liv i en del av det tornedalska kulturarvet.

P dragspels- och allsngskvl-len r kaffet snart utdrucket och musiken och sngen fortstter, fram till Tornedalssngen.

Sllan r Tornedalen mer vrt en lovsng.


Allsng och lovsng till Tornedalen

H

N Den som kommer till kul-turreservatet Hanhivittikko en vacker som-markvll mts av en bild av den sknaste norrbottniska sommaren.

N I bland annat Sjsala vals str Per-Martin Ro-sn fr frsngen, men alla sjunger frsts med.

N Den som nd hade valt att spela munspel i stllet

N Ove Kohkoinen r ordfrande i Hanhivittikko Vn-ner, som vill hlla liv i det tornedalska kulturarvet.

N Allsngen sker koncen-trerat och p rad.

VERTORNE. I sommarkvllen sprider sig musiken och allsngen ver Hanhivittikko.

Tonerna blir en stmningsfull lovsng till den omgivande tornedalska naturen, nr den str i sin fagraste blomning.

Sna hr ntter upplever man bara en gng p hundra r, sger Ove Kohkoinen, ordfrande i freningen Hanhivittikko Vnner.


SEVRT TIPS FRNPAJALA5

Pajala4

4

53 2

1

5

Muodoslompolo

Parkajoki

F I N L A N DParkalompolo

JunosuandoMasugnsbyn

Kalix lv

Torne lv

Lovikka

Trend

OksajrviVittangi

1) Laestadius-museet. LarsLevi Laestadius (1800-1861) star-tade bland annat vckelserrelse.Vid millennieskiftet utsgs han till r-tusendets norrbott-ning. Museet till hans minne bestr av prtet och den gamla prstgrden, numera kulturum med Laestadiusut-stllning.

2) Lovikkavanten. Mitt i byn Lovikka i en gigantisk glas-monter finns vrl-dens strsta vante, 3,5 meter hg, som finns med i Guin-ness Rekordbok. Intill finns Erikas stuga, till minne av Lovikkavan-tens skapare Erika Riiga Aittamaa.

3) Kengis bruk.Gammalt jrnbruk. I mitten p 1700-talet arbetade 120 personer p platsen, som d var Pajalas centralort. Bruket las ned kring 1930. Herrgrden r den nordligaste i Sve-rige och forsen vid bruket den strsta i Tornelven.

4) Pajala kyrka. Mitt i kyrkorum-met str Lars Levi Laestadius mss-hake. Det gr att man nstan kan frestlla sig hans gestalt. Den be-rmde kyrkoman-nen stod en gng i kyrkans predikstol och predikade. Kyr-kan ligger verst p en kulle, en bit frn Laestadiusmuseet.

5) Trend hem-bygdsgrd. Nra Trend lv finns mer n 20 bygg-nader frn 1700-, 1800- och 1900-talen samlade i en vacker grdsmilj. I grdarna finns cirka 3 000 bruks-freml. Det r en av Norrbottens strsta samlingar. Alltihop beskriver den tornedalska bondekulturen.

N SVALA gr kanske ingen sommar, men Kerstin Svala och hen-nes kolleger gr massor

fr den rliga sommarmarknaden i Pajala uppskattad bde av knallar och beskare.

Hur lget r strax fre? Jod, det knallar och smspringer.

Som marknadsgeneral flyger Ker-stin Svala frn det ena stllet till det andra, mellan tusen och en uppgifter.

FRRA RET bar hon en stegrk-nare under marknadsveckan.

Det blev 99 816 steg frn tors-dag morgon till sndag kvll. Redan p fredag natt hade jag nstan kramp! Jag knde mig verkligen mr eftert, erknner hon.

Fast hon klagar inte. Hon r en Svala som kvittrar glatt:

Det hr r ngot av det roligaste jag gr!

PAJALA MARKNAD har anor nda sedan slutet p 1700-talet.

Sedan 1972 har den arrangerats i centrala Pajala, dr den utvecklats till Norrbottens strsta sommar-marknad.

I r arrangeras marknaden den 3-5 juli och frhoppningen r ny publiksucc. I fjol kom cirka 44 000 beskare.

I r kommer vi ven att ha en del aktiviteter under hela veckan, sger Svala, till vardags frestndare fr Pajala Turism & Evenemang.

STNDEN STR TTT i centrala Pajala under marknadsdagarna, p ett omrde som avgrnsas av Kirunavgen, Tornedalsvgen och Frvaltningsvgen.

Det ska inte vara strre. D blir det fr otympligt, menar hon.

P marknaden finns ett rikt och blandat utbud, av sljd och an-

nat genuint hantverk, skinnvaror, hlsoprodukter, mat, musik och allehanda prylar.

ETT TROGET PAR p plats r Gun-nar Ivarsson och Gudrun Wallin frn Gu Wa Frsljning i Hillers-torp i Smland.

De har 150 mil till Pajala, men har varit med i tio r.

Det r roligt. S fort det blir sommar vill man ut och ka. Vi gr en runda varje r, brukar kra totalt mellan 400 och 450 mil och vara ute i fem veckor. Vi trffar be-kanta och r med p marknaderna i Lule, verkalix, Boden, Burtrsk och Pajala, sger han.

HAN BRJADE verksamheten med att slja torkade blommor, men det gick inget vidare.

De vissnade, sger han och skrattar glatt.

Med ren har de fyllt p med lite annat. Nu sljer de bonader, pryttlar och prydnadssaker och det gr bra.

Folk kommer d och pratar och handlar, sger han.

Det r s ljust och fint hr i Pajala, sger Gudrun Wallin, som r fdd i Gnosj och van att jobba jmnt.

EN NNU TROGNARE gst i Pajala r dansken Hans Kristensson med fretaget Bakkelykeramik. Han str och frser in kundernas namn p keramikmuggar av egen design och produktion.

Det r bokstavligt talat full rulle. Hans specialapparat snurrar nstan oavbrutet.

Jag har varit hr i 15 r och trivs, fr hr r s mycket hantverk. Sjlv lever jag p gamla kunder som kommer tillbaka. Men enda

PAJALA. Ofta r det nog s att marknaden styr men i Pajala r det Kerstin Svala som styr marknaden.

Ett roligt jobb, sger marknadsgeneralen.

E

N Gudrun Wallin och Gunnar Ivarsson ker varje r 150 mil frn Smland fr att gra affrer p Pajala marknad.

N Clowner som roar bes-karna, bland annat genom att slja glass kusi-nerna Sara och Kristoffer Jonsson frn rebro.

N Mimmi Abrahamsson, Boden, bakar kldda, och sambon Hkan Lingbo r med och vnder.

N Dansken Hans Kristensson frser in namn i egenproducerade keramikmuggar. Han har varit med p Pajala marknad i 15 r.

N Ett myller av mnniskor p Pajala marknad den strsta sommarmarknaden i Norrbotten.

Marknadskrafterna styr sommarensttet att verleva r att gra kva-litet!

MYLLRET AV MNNISKOR r som ttast p lrdag, men ocks fredag och sndag r det ttt mellan beskarna.

Inte bara knallarnas utbud lockar. I samband med marknaden r det mnga hemvndare p plats, s det blir mnga glada terseenden - p marknaden p dagarna eller vid festaktiviteterna p kvllarna.

Vid marknaden delar man ven ut hedersutmrkelsen rets uggla till en person som gjort ngot bra fr Pajala.

TOTALT BRUKAR det vara cirka 300 knallar p plats varje sommar. Mnga r lngvga och mnga terkommer. De gillar Pajala och de speciella frhllanden som rder norr om Polcirkeln.

De flesta vill grna ha samma plats som ret innan, s att gamla kunder ltt ska hitta igen dem.

Finns det restplatser p fredag brukar Kerstin Svala dela ut dem bland sdana som str p k, men frra ret var det ingen inbokad som uteblev.

Alla kan rutinerna, s det r ganska enkelt, sger Svala.

Under marknadsdagarna kutar hennes kollega Orvokki Enbuska runt och delar ut anmlningsblan-ketter fr de som vill vara med igen.

Redan innan hon tervnt till marknadskontoret frn sin runda har flera hunnit fylla i och lmna in sin anmlan fr nsta r

Till Pajala marknad vill folk tervnda.


N Kerstin Svala r marknadsgene-ralen som flyger runt mellan uppgif-terna under marknadsdagarna.


SEVRT TIPS FRNPITE5

Pite

Pitelven

Jvre

Bergsviken Pite Havsbad

Lngtrsk

lvsbyn

jebynRokns

Norr-fjrden Rosvik

Ble

2

1

2

3

4

1) Blebyns garveri. Det gamla garveriet vid Pitelven r ver 100 r. Det r en av tre kungliga hovleverantreri Norrbotten. Sommartid r det dagliga guidningar som beskriver garveriets historia och det avancerade hantverket.

2) Granparken.I jebyn ligger det hr 13 hektar stora strvomrdet med en upplevel-separk och vacker trdgrd. Hr har barnen en mjlig-het att bland annat uppleva djur p nra hll - fglar, hstar, kaniner, kor, minigrisar och andra.

3) Pite Havsbad.Det vlknda havs-badet, Norrlands Riviera, har lng sandstrand, ut-mrkta badmjlig-heter bde ute och inne, stor camping-plats och ett stort utbud av aktivi-teter. Dessutom anordnas en rad stora evenemang hela sommaren.

4) Pite skrgrd.Ltt och tacksam att uppleva via en guidad rundtur med bt. Turerna startar i norra hamnen. Under rundturerna berttar guiderna om omrdets historia, om profiler frn frr och om de mnga arna. Strst r Vargn, dr det grs land-stigning i naturre-servatet Koskret.

5) Solanderpar-ken. Botanisten och vrldsomsegla-ren Daniel Solander var en av Carl von Linns frmsta lrjungar. I jebyn finns museet Solan-dergrden och par-ken som pminner om den bermde Pitesonen, bland annat med monu-mentet Solanders stenar.

RDERNA R tre av de mnga uppspelta barn som befin-ner sig p Skeppet, lmpligt placerat p stranden vid Pite

havsbad.I huset fanns tidigare Akva upplevel-

secentrum, men nu r det frvandlat till en mngsidig och populr attraktion fr frmst de mnga unga som besker Pite havsbad varje sommar.

Gsterna efterfrgade ngot nytt. Vi hade tusentals beskare redan frsta veckan, berttar Agneta Nystrm, ho-tellchef p Pite havsbad.

SKEPPET R ett eget koncept som Pite havsbad har skapat. Det r p 3 000 kvadratmeter och har inneburit en jt-tesatsning p cirka 30 miljoner kronor.

Vattnet r naturligt och viktigt fr oss. Drfr skapade vi Skeppet - och hr r det riktigt full fart, konstaterar Robert Sjlund, vd fr Pite havsbad.

Medelldern r lg, men i det mysiga myllret av mnniskor ser man ven ldre - inte bara som sllskap till sina smttingar.

LIVLIGAST R DET i leklandet, den dominerande del av huset som kallas Nimbys vrld.

Genom ett hajgap tar man sig in i lekomrdet, vars stomme r madrasse-rad och kldd i klarbl galon.

I leklandets labyrinter kan de minsta roa sig med att kuta runt, krypa, klttra, bada i bollhav, hoppa studsmatta, skjuta bollkanon, ta sig genom hinderbanor, klnga i nt, ka rutschkana och en del annat. Det r ett enda stort och kul gym fr barn.

Bollkanonen r bst, d man fr skjuta, tycker Viktor Brinkheden, 10.

HAN OCH HANS brder Isak, 7, och Filip, 12, r typiska exempel p entusi-astiska beskare. De bor i Vdd, men har flera somrar p raken varit p Pite havsbad ngra veckor med farmor och farfar.

De tycker att leklandet och hela Skep-pet r toppen - och de r inte ensamma om sin sikt. Det bekrftas av den pp-na gstboken i foajn, dr beskarna ven mste lmna sina skor.

P lappar p vggtavlan har beskarna skrivit sina spontana omdmen. Ngra exempel:

NDet var kul hr p Nimbys vrld.N Skeppet r bst!NBra hus. Hilsen Halvard Hen-riksen.N Nimbys vrld r superkul.NDette var gy og jeg kk en ny venn.NS roligt & frscht 33+ PS. Boll-havet var bst.NSkeppet var skitskoj!!!N Den hr dagen var min bsta. Dag.NVi har haft det kjempeartigt, vi har koset oss masse! Hilsen fra oss fra Bod.

ETT PAR GNGER om dagen blir det barnshow. D fr barnen mta prinses-san Tessan och sjrvare Hasse och den figur som gett namn t leklandet.

Barnen lskar Nimby, en guldgul un-dervattensdrake som tillsammans med sin familj just har vaknat upp i en ny tid efter 65 miljoner r i dvala. Han r ventyrslysten, gillar svngiga popltar, lskar drakburgare och koralljuice, har humor och r en snabb simmare. Han r listig och stark och har en livsgldje som smittar av sig p omgivningen.

I DEN OMGIVNINGEN finns bland annat karaktrer som djuphavsgrodan Izzy, frtjust i kanoner och schlager, glufsen Boris, som r bra p att leta upp godis, samt vattentrollet Sandy, en smart och sprallig tjej som grna dansar disco och ter oceantacos.

Barnen suger i sig den phittade his-torien om Nimby och hans vnner.

Det ger en extra dimension t upple-velsen.

I UTKANTEN AV leklandet och i Skeppet i vrigt roar sig bde barnen och de vuxna med olika spel.

I huset finns bland annat hockeyspel, biljard, dart och ventyrsgolfbana.

Det finns ocks rum fr barnkalas, lo-unge, internetcaf, konferensutrymmen, inspelningsstudio samt kupolbiograf, som visar film i vrldens strsta filmfor-mat. Bions projektorlampa har samma ljuskraft som hundra bilars helljus.

Vi anvnder verkligen hela huset, sger Robert Sjlund, som beskriver satsningen p Skeppet som att en nya resa har startat fr Pite havsbad.

DET BERMDA havsbadets sandstrand har nrmast hundraprocentig solgaranti, men skulle det ngon dag bli molnigt s finns det en rddning.

Havsbadet har numera nmligen artificiell sol ocks, en solsimulator med enorm lyskraft.

En vanlig kampa ger 300 lux, normal ljusterapi 2 500 lux - men havsbadets konstgjorda sol strlar med 30 000 lux.

Nu kan vi skryta med att ha sol dygnet runt, skrattar Sjlund.


Lek och skoj skepp ohoj!

PITE. Skepp, ohoj!Brderna Isak, Viktor och Filip Brinkheden brukar roa sig p Pite havsbad p somrarna och Skeppet r deras nya favorit.

Ett jttekul stlle, sger Filip.

B

N Helt uppt vggarna? N, n! Leklandet p Skeppet r helt rtt. Sara Albertsen, Troms, trivs p klttervggen.

N I leklandets labyrinter kan barnen roa sig med att kuta, krypa, klnga, klttra, bada i bollhav och mycket annat.

N Boll-kanonen populr attraktion, en riktig pangsucc.

N ventyrsgolfen lockar och passar bda unga och lite ldre.

N Det gr att spela bowlingp fyra banor.

N Therese Vinje Pedersen r fas-cinerad av det stora stenklot som svvar p vattnet.

N Skeppet ligger p Pite havsbads strand, i det hus som tidigare var Akva.

N Brderna Filip, 12, Viktor, 10, Isak, 7, Brinkheden frn Vdd klmmer snabbt ur sig sin sikt: Skeppet r ett kul stlle!

PITE

PAJALA VERTORNE

VERKALIX

HAPARANDA

KALIX

LULE


SEVRT TIPS FRNLULE5

LuleRutvik

AntnsAlvikErsns

Gammelstad

Boden

Avan

JmtnRne

Hindersn

25

4

3

1

1) Gammelstads kyrkstad. Lules eget vrldsarv om-fattar bland annat drygt 400 rda kyrkstugor, den stora stenkyrkan frn medeltiden och den levande kyrkstadstraditio-nen. Gammelstad r Sveriges strsta kyrkstad och sedan 1996 med p Unes-cos vrldsarvslista

2) Lule skr-grd. Ut i skr-grden gr det dagliga turer med M/S Kungsholm och andra turbtar. I Lule skrgrd finns cirka tusen ar och holmar. Strst r Sandn, med Klubbvikens havsbad, ett av norra Sveriges finaste. Dit gr flera dagliga turer med M/S Stella Marina.

3) Rne lvdal.Rne lv r en av Sveriges f out-byggda skogslvar. Genom den na-turskna lvdalen gr den historiska leden Malmens vg. Bruksherrgr-den finns bevarad i Melderstein, vars bruk startade i mit-ten p 1700-talet och fick sitt jrn frn masugnen i Strmsund, Lules frsta jrnverk.

4) Storheden.Shoppingomrdecirka en mil vster om Lule centrum, med stark drag-ningskraft. Hr samsas stormark-nader, stora kedjor och mindre butiker. Dagar med smre vder r det trngt med bilar p parke-ringarna.

5) Teknikens hus. Sveriges nordligaste science center har fun-nits i ver 20 r. Med Norrbotten som utgngspunkt frsker Teknikens Hus gra tekni-ken begriplig och intressant, bde fr barn och vuxna.

RILUFTSMUSEET Hgnan i Gammelstad r en hndel-serik plats sommartid.

Bland annat har per-sonalen sedan mnga r utvecklat ett dramatiserat historieberttande som ger uppskattade upplevelser bde fr unga och gamla.

Som museipedagogen Zara Jo-hansson brukar sga, nr hon ifrd tidstypiska klder tar emot bes-karna en varm sommardag, redo att leda dem genom historien:

Jag kan frflytta mig i tiden. Och ibland kan jag ta med mig mnniskor

I SOMMAR r det Mrkesret 1809 som uppmrksammas, eftersom det i r r 200 r sedan Sverige utkm-pade sitt senaste krig och frlorade Finland till Ryssland.

I brjan av juli blir det en hel jubileumsvecka om 1809. D blir det bland annat dramaspel i soldat-torpet och det historiska spelet

Finska kriget och dramatiken i Gammelstad i kyrkstan.

Det blir en form av guidning med dramainslag. Vi kommer ven att ha en nattlig upplevelsevandring med tema 1809 p fredagskvllen, sger Ann-Louise Lng, som r antikvarie p Hgnan.

UNDER VECKAN blir det ocks frelsningar.

Den 1 juli blir det rundvandring i Gammelstad med Kjell Lundholm, I krigets spr. Den 2 juli frel-ser Anders Sandstrm och Bengt Johansson om Minnen frn 1809 i folktraditionen.

Johansson har massor av upp-teckningar frn 1809 och om livet i byarna, sger Lng.

Den 3 juli talar Bjrn Fredriksson

om Skillnaden i svenska och ryska soldatfrhllanden, ett axplock norrbottniska soldatden under 1808-1809 rs krig.

HELA VECKAN finns det ocks andra stt att ta del av historien. Utstllning om finska kriget 1808-1809 i Rundlogen. Visning av en modell p en flottbro, uniformer och tidstypiska vapen, samt provskjutning med Bottniska skyttegillet. Lsning av Fnrik Stls sgner. Finsk kultur i form av hantverk, bakning av kulturhistoriskt finskt brd, med Finska freningen i Lule.

DE SISTA TRE dagarna i juli blir det fler tidsvandringar p Hgnan, d

LULE. P friluftsmuseet Hgnan kommer mnniskor att mrka av randet av Mrkesret 1809.

Det kommer att vara temat fr mycket av det vi gr i sommar, bert-tar Ann-Louise Lng, projektansvarig.

F

N P Hgnan dramatiserarde hndelser frn gamla tider genom att gra historiska vandringar i sommartid.

N Fr att bota tandvrk anvnder Hulda i torpet en varm spik.

N Inne i torpet fr beskarna en knsla av hur det var att leva frr i tiden.

N Desertren Gustav Romans-son, alias Lena Grndel, ertap-pas av den ryske officeren, alias Johnny Sandkvist.

N Ann-Louise Lng r projektansvarig fr Hgnans uppmrksammande av Mrkesret 1809 och d ven med och agerar i tidsvandringen Ofredens r, som soldathustrun Elina Johansdotter.

N Prstfrun Anna Helena Wiesbck, alias Maria Lindstrm.

Mrkesret ett r som mrks p Hgnanmed temat Ofredens r 1809.

Ett spnnande drama om livet, kriget och hndelserna i Gammel-stad vid den hr tiden, sger hon.

Den 5-9 augusti gnar man sig t det kvinnliga perspektivet i spelet Den indelte soldatens hustru 1809 - Kvinnans situation under finska kriget.

Kvinnorna var ofta starka. De fick klara sig sjlva, ven bond-hustrurna. Bnderna hade mycket skjuts t soldaterna.

SKOLELEVER HAR redan ftt en knsla fr vad som hnde. I tidstypiska klder har de i tanke och fantasi ftt vara med om resan 1809, tur och retur. De har mtt gestalter ur det frgngna och stllts infr svra situationer.

Det blir ett etiskt dilemma, nr barnen trffar en rysk desertr. Ska de hjlpa honom eller inte? De stlls infr frgor som r relevanta, nu som d.

De mter ven soldathustrun, som inte vet om hennes man r dd eller tillfngatagen. Hon tvingas flytta frn torpet och barnen fr hjlpa till.

SOMMARENS satsning p mrkes-ret r extra ambitis och Ann-Louise Lng r glad ver stdet och bidraget frn frmst Norrbottens lns landsting.

Pengarna har bland annat an-vnts till att sy upp uniformer. Fr det ndamlet har vi anlitat Lule kommuns textilservice, som har arbetat fr hgtryck och gjort en

fantastisk insats! De r jtteduktiga och r guld vrda, sger hon.

SOM VANLIGT r det ttt mellan aktiviteterna p Hgnan i sommar.

En extra attraktion i r r det nationella Rosuppropet, som den 29 juli arrangerar rosornas egen Kom-och-Visa-dag p Hgnan. Som Antikrundan, fast fr rosor, har det kallats.

Syftet r att leta upp gamla rosor runt om i Sverige - fr ocks rosor kan ha en intressant historia.

Hoppet r finna intressanta rosor, som genom att ha klarat det tuffa klimatet i norr

Destination Norrbotten 2009

Documents

Transcript of Destination Norrbotten 2009