Delrapport 2 om målet: Öka konkurrenskraften hos små och ......IKT Informations- och...

1

BilagortillUtvärderingavåttaprogramRegionalautvecklingsfonden,Tematisktmål3

Delrapport2ommålet:

Ökakonkurrenskraftenhossmåochmedelstoraföretag

2

DennarapportärbeställdavTillväxtverket.Analysochslutsatserirapportenärförfattarens.

ISBN:978-91-88601-88-9.

Rapport:0266.

Rapportenhartagitsfram2018avSwecoSocietyABpåuppdragavTillväxtverket.

KontaktpersonhosSwecoärUlfJohansson,[email protected]

3

InnehållsförteckningBilaga1:Centralabegreppochförkortningar.....................................................................................5

Bilaga2:Källförteckning.......................................................................................................................7

Bilaga3:Fallstudieravprojekt...........................................................................................................11

TechtankBas....................................................................................................................................11

Hållbarinkubationochaccelerationavlifescience-idéer............................................................18

FramtidensTeknikutbildningar.....................................................................................................24

KTPSmartSpecialisering................................................................................................................29

VästsvenskSubsea...........................................................................................................................35

Turism2030.....................................................................................................................................41

Bilaga4:Listaöverintervjuadeorganisationer................................................................................46

Bilaga5:Expoföretag..........................................................................................................................50

Bilaga6:Bidragsanalys–bedömningskriterierochpoängsättning................................................51

Bilaga7:Kvantitativanalys.................................................................................................................54

Bilaga8:Programmensutpekadebehov,särskildamålochresultatindikatorer...........................56

5

Bilaga1:Centralabegreppochförkortningar

Additionalitetsprincipen Additionalitet är en av principerna bakomde europeiska struktur-och investeringsfonderna.Den föreskriver att bidrag från fondernainte får ersätta en medlemsstats offentliga eller motsvarandestrukturellautgifter ide regioner somdenhärprincipengäller.Deekonomiska medel som tillförs från struktur- ochinvesteringsfondernafårmedandraordinteledatillattdenationellastrukturellautgifternaidessaregionerminskas.Detillkommertilldenationellaoffentligautgifterna.

Almi Almierbjuderlånochaffärsutvecklingtillföretagsomvillutvecklasoch växa. Almi Företagspartner AB ägs av staten. De 16 regionaladotterbolagenägstill51%avmoderbolagetochtill49%avregionalaägare.

Bidragsanalys Analytiskt ramverk att visa hur troligt det är att den aktuellasatsningen bidrar till långsiktiga effekter. I denna rapport skeranalysenifemstegsombeskrivsi2.3”Metodochanalysram”.

Europa2020 Europa 2020 är EU:s gemensamma strategi för tillväxt ochsysselsättning. Strateginhar tre övergripandeprioriteringar: smarttillväxt,hållbartillväxtochtillväxtföralla.

ERUF Europeiska regionala utvecklingsfonden. Syftet är att stärkaekonomiskochsocialsammanhållninginomEUgenomattminskaderegionalaskillnaderna.Deninvesteraritillväxtochsysselsättningförattstärkadenregionalautvecklingen.

ESIF Europeiska struktur-och investeringsfonderna,därERUF ingår.Desyftartillattskapaekonomisk,socialochterritoriellsammanhållninginomEU.

Företagsinkubator Inkubatorerärbolagsomhjälperentreprenörerattskapaföretagavidéer. De som antas får affärsrådgivning och kontorsplats iinkubatornslokaler.Oftaintroducerasdetillinkubatornsnätverkavinvesterare. Tanken är också att inkubatorn som fysisk plats skasammanföra entreprenörsämnen med affärsidéer i sammautvecklingsfasochattdettaskainspireratillnyaaffärsidéer.

Förändringsteori Beskrivning av en kausal kedja som beskriver hur aktiviteterförväntas leda till ett avsett resultat. Denna teori baseras på logik,observerade resultat, bakomliggande antaganden och andraobserveradefaktorer.

Hållbarhetsaspekter Detrehållbarhetsaspekterna(tidigare:horisontellakriterierna)somallaprojektskabeaktaiplanering,genomförandeochuppföljningavprojektinomERUF.Dessaär:

• Bättremiljö.• Likamöjligheterochicke-diskriminering.• Jämställdhet

IKT Informations-ochkommunikationsteknologi.

IUC Industriellautvecklingscentra.IUC-bolagenärsjälvständigaregionalautvecklingsbolag ägda av små, medelstora och stora företag iregionen.’

6

Expoföretag Företagsomfinnsidendelavekonominsomkallasklustersektorn1benämns i denna rapport somexpoföretag (förkortning för företagmedexpansivpotential.Idennasektorskerhuvuddelenavimportenoch exporten, och där finns möjligheter till omlokalisering ochagglomerationsfördelar. Den del av ekonomin som inte utgörs avexposektornkallaslokalsektorn.

KKN Kulturellaochkreativanäringar.

Klusterinitiativ Sammanslutningaravföretagochorganisationermedsyfteattstärka,eller skapa, företagskluster, Geografiskt samlokaliserade företag irelateradebranscher,därtätinteraktionmellanföretag,kunderochandrarelevantaaktörer,exempelvishögskolor,görattföretagsnabbtser förändringar påmarknaden och kan ta till sig teknologier ochproduktionsprocesser.

Operativtprogram(OP) Programdokument som beskriver innehållet i ett regionaltstrukturfondsprogram.Vartochettavdeåttaregionalaprogrammenhar ett OP, som är godkänt av EU-kommissionen och den svenskaregeringen.

Programlogik Beskrivningen i operativa program (OP) av hur de identifieradeutmaningarnaförSMFiprogramområdetskaadresserasmedutvaldasärskilda mål, investeringsprioriteringar och resultatindikatorer,vilkaskastyraurvaletavprojektiprogramområdet.

Projektlogik Klarheten och stringensen i ett projekts genomförandeplan medavseendepåhurprojektetskabidratillattöverbryggaidentifieradestrukturellasvagheterhosenavgränsadmålgrupp,hurvälanpassadeinsatserna är till förutsättningarna i regionen samt till vilken gradprojektetsmåluppfyllelsekanföljasuppellermätasiefterhand.

Regionalfonden SeEuropeiskaregionalautvecklingsfonden(ERUF).

SFP Strukturfondsparterskap.

SMF Småochmedelstoraföretag.

Strukturfond SeESIF.

Tematisktmål3(TM3) Europeiska regionala utvecklingsfondens Tematiskt mål 3 Ökakonkurrenskraftenhossmåochmedelstoraföretag.

Östersjöstrategin EU:s strategi för Östersjöregionen (EUSBSR) är en strategiskplattformförsamarbetetmellanEU:sländerruntÖstersjön.Strateginhartrehuvudsakligamål:räddahavsmiljön,länkasammanregionenochökavälståndet.2

1https://clustermapping.us/sites/default/files/files/resource/SS%20MD%20USCMP%20Launch%20Minneapolis%2009%2029%2014_FINAL_V3.pdf2se:www.balticsea-region-strategy.eu

7

Bilaga2:KällförteckningAkerlof,GeorgeA(1970),TheMarketfor"Lemons":QualityUncertaintyandtheMarketMechanism,TheQuarterlyJournalofEconomics,Vol.84:3s.488-500

ALMI(2018),Års-ochhållbarhetsredovisning2017

Bloom,Nicholas&VanReenen, John(2010),WhyDoManagementPracticesDifferacrossFirmsandCountries?JournalofEconomicPerspectives,Vol.24:1,s.203–224

Braunerhjelm,Pontusmfl,(2010),Themissinglink:knowledgediffusionandentrepreneurshipinendogenousgrowth,SmallBusinessEconomics,vol.34:2s.105-125

Business Sweden (2015), Därför tillverkar vi i Sverige, Drivkrafter och förutsättningar förtillverkningsindustriniSverige

Business Sweden (2018), En global ledare på en global marknad. https://www.business-sweden.se/Invest/omraden/life-science/Hämtat2018-04-16

CentreforStrategy&EvaluationServices(CSES)(2012),EvaluationoftheSMEDefinition.ReportforDirectorateGeneralEnterpriseandIndustry.EuropeanCommission.Kent,Sevenoaks.

CentrumBalticum-stiftelsen(2016),EuropeiskaunionensstrategiförÖstersjöregionenVerktygförettbättresamarbete

Cooke, Phil,Heidenreich, CourtneyM., ochBraczyk,Hans-Joachim (2004),Regional InnovationSystems–theroleofgovernanceinaglobalizedworld.London:Routledge.

Delgado,Mercedes&Stern,Scott(2014),TheU.S.ClusterMappingProject:ANewToolForRegionalEconomicDevelopment.

https://clustermapping.us/sites/default/files/files/resource/SS%20MD%20USCMP%20Launch%20Minneapolis%2009%2029%2014_FINAL_V3.pdfHämtat2018-03-22

Edquist,Charles.(2014),Enhelhetliginnovationspolitik–varför,vadochhur?PositionSverige–Ominnovation,hållbarhetocharbetsmarknad–endebattantologi.Stockholm:EkerlidsFörlag.

Entreprenörskapsforum(2012),EntreprenörskapiSverige–Nationellrapport.

Entreprenörskapsforum (2015), Innovation utan entreprenörskap? Näringspolitiskt forum,rapport#10

Esbri(2016),Sverigesentreprenöriellaekosystem.Företag,akademi,politik

EU-kommissionen (2010),Europa 2020-strategin är EU:s gemensamma strategi för tillväxt ochsysselsättning,förtidsperioden2010-2020.

EU-kommissionen (2014), Draft thematic fiche for desk officers. Competitiveness of small andmedium-sizedenterprises(SME)Version2-13/03/2014

EU-kommissionen(2015),Amapofsocialenterprisesandtheireco-systemsinEurope,S.3

EU-kommissionen(2016),ExpostevaluationofCohesionPolicyprogrammes2007-2013,focusingontheEuropeanRegionalDevelopmentFund(ERDF)andtheCohesionFund(CF),SupporttoSMEs–IncreasingResearchandInnovationinSMEsandSEDevelopmentFinalReportWorkPackage

EU-kommissionen(2016),SynthesisReport–ExpostevaluationofCohesionPolicyprogrammes2007-2013,focusingontheEuropeanRegionalDevelopmentFund(ERDF)andtheCohesionFund(CF)

EU-kommissionen, Finansiering, Anbud. https://ec.europa.eu/info/funding-tenders. (Hämtad2018-05-09).

Europaparlamentetochrådetsförordning1303/2013avden17dec2013,omfastställandeavgemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska

8

socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingoch Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser förEuropeiskaregionalautvecklingsfonden,Europeiskasocialfonden,SammanhållningsfondenochEuropeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG)nr1083/2006

Fred,Mats(2018),Projectification:TheTrojanhorseoflocalgovernment.Diss.,Lundsuniversitet.

Grossman, Sanford & Stiglitz, Joseph (1980), On the Impossibility of Informationally EfficientMarkets,AmericanEconomicReview,1980,vol.70:3,s.393-408

Henrekson, Magnus & Bergh, Andreas (2011) Government Size and Growth: A Survey andInterpretationoftheEvidence.IFNWorkingPaperNo.858,2011

Henrekson,Magnus&Stenkula,Mikael(2007),Entreprenörskap,SNSFörlag

HjalmarssonD(1998),Programteoriförstatligföretagsservice

Institutetförtillväxtpolitiskastudier(2006),Företagsdynamikochtillväxt

Karlsson,CharlieochNyström,Kristina(2007),Nyföretagande,näringslivsdynamikochtillväxtindennyavärldsekonomin.UnderlagsrapportNr5tillGlobaliseringsrådet.Västerås:Edita.

Kempinsky, Peter m fl. (2009), Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning,Tillväxtanalys2009

Ketels,Christian(2016),ReviewofCompetitivenessFrameworks,AnAnalysisConductedfortheIrishNationalCompetitivenessCouncil,NationalCompetitivenessCouncil

Klapper,LeoraFmfl.(2007),Entrepreneurshipandnewfirmformationacrosscountries,PolicyResearchWorkingpaper4313,TheWorldBank

Klofsten,Magnus(2010),Generellaframgångsfaktorerikluster:Enstudieaventreprenörskapochinnovation.HELIXWorkingPapers.

Krassén,PatrickochBengtsson,Christer(2013),Eneffektivsvenskklusterpolitik,ReformagendanFörslagförettföretagsammareSverige.SvensktNäringsliv

Kremel,AnnaochLundström,Anders(2009),Behovochbetydelseavrådgivningtillnyaochungaföretag.Forumförsmåföretagsforskning.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (2016), Livsmedel, En branschrapport, IVA-projektetResurseffektivaaffärsmodeller–stärktkonkurrenskraft,S.12

Lerner,Josh(2009),BoulevardofBrokenDreams.WhyPublicEffortstoBoostEntrepreneurshipandVenture Capital Have Failed - andWhat to Do About It, Princeton University Press, EconomicSystemsvol.35:3s.441-443

Lundvall,Bengt-Åke.(1988),Innovationasaninteractiveprocess:fromuser-producerinteractiontothenationalsystemofinnovation.IDosi,Giovanni,Freeman,Christopher,Silverberg,G.NelsonochSoete,Luc.(red.)TechnicalChangeandEconomicTheory.London:Pinter.

Läkemedelsindustriföreningen (2014), Sverige – ett konkurrenskraftigt land för Life Science?https://www.lif.se/globalassets/pdf/rapporter-interna/sverige-ett-konkurrenskraftigt-land-for-life-science.pdfHämtat2018-04-16

Magretta, Joan (2012),UnderstandingMichael Porter – The Essential Guide to Competition andStrategy,HarvardBusinessreviewpress,Boston.

Martin,Ron(2006),Economicgeographyandthenewdiscourseofregionalcompetitiveness. iS.Bagchi-Sen,&H.LawtonSmith,EconomicGeography:Past,presentandfuture

Mayne,John(2012),Contributionanalysis:Comingofage?

Porter,MichaelE(1998),TheCompetitiveAdvantageofNations,TheFreePress

9

Porter,MichaelE(2003),TheEconomicPerformanceofRegions,RegionalStudies,Vol.37:6-7

Porter,MichaelE(2004),CompetitiveAdvantage:CreatingandSustainingSuperiorPerformance,FREEPRESS

Regeringen (2009), Proposition 2009/10:148: Företagsutveckling – statliga insatser förfinansieringenochrådgivning.

Regeringen(2014),Partnerskapsöverenskommelsen,S.128

Regeringskansliet(2013),Varskapasjobben?EnESO-rapportomdynamikenisvensktnäringsliv1990till2009,RapporttillExpertgruppenförstudierioffentligekonomi2013:3.

Regeringskansliet (2015), Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för SverigeNäringsdepartementet

Regeringskansliet(2017),Lägesrapport:Lifescience,lägesrapport2Näringsdepartementet

Regeringskansliet(2018),Regeringensstrategi försociala företag-etthållbartsamhällegenomsocialtföretagandeochsocialinnovation,s.8Näringsdepartementet

Riksrevisionen(2016),Statligastödtill innovationoch företagandeRIR2016:22.Granskningenomfattade stöd till innovation och företagande från Vinnova, Energimyndigheten ochTillväxtverket.

SFS2018:1317,Lag(2016:1145)omoffentligupphandling

Storey,D.J.(2008),EntrepreneurshipandSMEpolicy.WorldEconomicForum

Sweco(2013),Densvenskaklusterpolitiken.RapportåtSvensktNäringsliv

Sölvell, Örjan & Lindqvist, Göran&Williams,Mats. (2012). Innovationer, regioner och kluster.Näringspolitisktforumrapport#4

Tillväxtanalys(2013),Utvärderingavhållbaraturistdestinationer

Tillväxtanalys (2014),Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning– Erfarenheter ochslutsatseravutvärderingsuppdraget

Tillväxtanalys (2016), Resultatutvärdering av regionala strukturfondsprogram 2007 – 2013Rapport2016:04

Tillväxtanalys(2018),Ekonomiskutvecklingefter inkubation–analysavföretagidetnationellainkubatorprogrammetPM2018:02

Tillväxtanalys(2018),Statensrollvidgrönomställninggenomaktivindustripolitik

Tillväxtverket(2012),Entreprenörskapsbarometern,AttitydertillföretagareiSverige

Tillväxtverket (2016),Östersjöstrategin förnybörjare, fördig somvill utveckladinkommunochregion

Tödtling,Franz&Trippl,Michaela (2005),One size fitsall?–Towardsadifferentiated regionalinnovationpolicyapproach,ResearchPolicy

Ungdomsstyrelsen (2012), Temagruppen Unga i arbetslivet. Temporära organisationer förpermanenta problem. Om implementering av samverkansprojekt för unga som står långt frånarbetsmarknaden.

Vedung,Evert(1991),Utvärderingipolitikochförvaltning.Studentlitteratur.

What Works Centre for Local Economic Growth (2016), Evidence review 2. Business AdviceUpdatedJune2016

Winter, SidneyG (2016),Nationalekonomin somden kunde ha blivit - Om det fanns en roll förentreprenören,Sverigesentreprenöriellaekosystem.

10

WolmanochHincapie(2010),ClustersandCluster-BasedDevelopment:ALiteratureReviewandPolicyDiscussion

VonFriedrichs,Yvonne,Lundström,AndersochNordström,Carin(2014),Hurkanmereffektivastödutformasförattfåframlivskraftiganyaochungaföretag?

Ylinenpää,Håkan(2004),Ifmanagementcanbelearned,canlearningbemanaged?ReflectionsonHEI-basedmanagementtraininginsmallerfirms.InternationalJournalofLifelongEducation,24,s507–524,2004

11

Bilaga3:Fallstudieravprojekt

TechtankBas

Sammanfattning

Projektet Techtank Bas genomförs i Skåne-Blekinges strukturfondsprogrammellan 2015 och2018.KlusterinitiativetTechtankärendelavOlofströmskommunskraftsamling förattstärkaföretagiregionenstillverkningsindustri.

ProjektetsfrämstaframgångsfaktorärdessavgränsadefokuspåmålgrupperavföretagsomärväletableradeiBlekingesnäringsliv.Företagentillhör,ellerharuppståttkring,enmetallindustrimedmånghundraårighistoriaiOlofströmstrakten.

IBlekingefinnsenbredkompetensbasinomtillverkningochbearbetningavmaterial,inteminstföranvändninginomfordonsindustrin. Företagenskonkurrenskrafthindrasdockavbristandekompetensförsörjningochlåginternationaliseringsgrad.Gemensamtförföretagenärattmångaärunderleverantörertilllokalastorföretag–främstVolvoCarsBodyiOlofström–ochanvänderbeprövade tillverkningsprocesser.Det har funnits en tveksamhet till nya affärsmodeller blanddessaföretag.

2008 års finanskris och dess påverkan påBlekinges fordonsindustri skapade enmedvetenhetblandregionensföretagochföretagsfrämjandeaktöreromviktenavgemensammasatsningarpåinternationalisering och kompetensförsörjning till tillverkningsindustrin. ProjektägarenOlofströmNäringslivAB(ONAB)togtillvarapådennakrismedvetenhetochetableradeTechtankvia projektet Techtank Bas. Regionens storföretag, Olofströms Kommun, Region Blekinge ochBlekingeTekniskaHögskola(BTH)haruppfattatprojektetserbjudandesomtydligt.

KlusterinitiativetTechtankkommerfortsättaförvaltasavONABefterattTechtankBasavslutats.Förhandlingarpågåromvemsomskaståförbasfinansieringen.

Varförharprojektetkommittill?

Techtank Bas har som mål att företag i Blekinge,nordöstraSkåneochsödraSmålandsombearbetarellersammansätter avancerade material ska skapa fleraffärer,främstutanförregionen.

Projektets fokus är väl anpassat till utmaningar iregionens tillverkningsindustri. I Blekinge sysselsättertillverkningsindustrin större andelar av arbetskraftenän i övriga Sverige. Regionens små industriföretag ärofta underleverantörer till lokala storföretag ikonjunkturkänsliga branscher, vilket gör dem sårbaravidenlågkonjunktur.Företagenharsamtidigthaftsvårtattexpanderapågrundavsvårigheterattrekryterapersonal.Blekingeharettflyttunderskottpåungaochkvinnor,ochutbildningsnivånblandbefintligaanställda i tillverkande företagär låg. Imångaavsmåföretagenanvändsäldretillverkningsprocesser; trots att dessa processer på siktmedför konkurrensnackdelar och blirsvåra att upprätthålla givet lönenivåerna inomsvensk industri, harmånga företagare förblivittveksammatillnyaaffärsmodeller.DetärenförklaringtillattproduktivitetsökningeniBlekingesindustrisackatefterdeniövrigaSverige.

Valetavklusterinitiativsomarbetsformkansesmotslutsatsernaiaktuellastrategierochanalyserav regionens näringsliv. Region Blekinges Blekingestrategin efterlyser samverkansytor därföretaggemensamtkanhanteranegativaeffekterikrissituationer.Sådanasamverkansytorantasocksåkunnafrämjaintegrationinomregionensföretagsfrämjandesomuppgesvarafragmenterat.

ProjektetTechtankBasdrivsavOlofströmsNäringslivABmellanförstajanuari2015ochsistadecember2018.Projektetstotalabudgetär17miljonerkronor.MedfinansiärerärRegionBlekinge,ONABsamtmedlemsföretageniTechtank.

12

Med hänvisning till tillverkningsindustrins beroende av lokala storföretag rekommenderarBlekingestrategin regionen, kommuner och näringslivsaktörer att satsa på att öka internatio-naliseringsgraden i näringslivet och förbättra företagens kompetensförsörjning. OECD, somanalyserat näringslivet i Södra Småland ochBlekinge, rekommenderar aktörer i det regionalainnovationssystemetattfokuserapåföretagibefintligastyrkesektorerochhjälpadematttatillsigmerteknisktavancerademetoder.

Techtanksfokuspåföretagifordonsindustrinärettexempelpåensådanfokus.Olofströmbörjaderedan1735utvecklastillettbrukssamhälle,enortframvuxenkringendominerandearbetsplats.I Olofströms fall var denna arbetsplats Olofströms järnbruk. Bruket, vilket inledningsvistillverkadejärnplåtochstångjärn,förvärvades1887avSSABochproduktionensinriktningmotmetallmaterialkomattpräglainriktningenpåandraföretagsomstartadesiOlofströmstrakten.På1960-talet,dåfabrikensysselsatteca75procentavarbetskrafteniOlofström,förvärvadesdenavVolvo,ochharsedandesstillverkatkarosskomponenterförfordon.Fabrikenäränidagnaveti Olofströms näringsliv och en oumbärlig kund för regionens små industriföretag. År 2016arbetade 33 procent av arbetskraften i Olofström på Volvo Cars fabrik. Det gjorde samtidigtOlofström till den tredjemest sårbara kommunen i Sverigemätt i hur beroende kommunensnäringsliväravenenskildarbetsgivare.

Volvos dominans gjorde att finanskrisen 2008 slog särskilt hårt mot Olofström. Kommunensbefolkning hade dåminskat i över 30 år – 1970bodde17 500 i kommunen, 2010 var siffran13 170. När Volvo Cars 2008 varslade hundratals anställda om uppsägning stod det klart attOlofström riskerade samma socioekonomiska dråpslag sommånga andra svenska bruksorter.DettaskapadeenkrismedvetenhetiOlofströmochBlekinge,ochenökadefterfråganblandbådeföretag och företagsfrämjandet på nätverksarbete och gemensamma insatser för att ökatillverkningsindustrinskonkurrenskraft.Tydligtvarattdesmåindustriföretagenbehövdeminskasitt beroende av Volvo Cars, och den mest uppenbara vägen att göra detta var att breddaföretagenskundbasergenomattfrämjaökadinternationalisering.

Projektmål

Techtanks projektmål är att ”företagen ska göra fler affärer på regionala, nationella ochinternationellamarknader”.Måletärattprojektetskastödja40företagochbidratillattdetskapas150nyaheltidstjänster.Projektmåletbrytsnerifyradelmål:

• Ökadexport:Företagenskaökasinviljaochförmågaattgörainternationellaaffärer,ochgöraflersådanaaffärer,samtökaantaletinternationellaaffärskontakter.

• Nyaproduktmarknader: Företagen skabli bättrepå att göra affärer i nyabranscher,sektorerellermarknadssegment,ochdefactoocksågörafleraffärer.

• Bättrestrukturförkompetensförsörjning:Företagenskavisastörreuppslutningochstark samverkan för kompetensförsörjning. De ska påbörja strategiskt arbete medkompetensförsörjning,investeraiochgenomförakompetensförsörjningsaktiviteter.

• Ökadsamverkanmellanföretag:Företagenskakommuniceramermedvarandraochuppnåbättresamspelmedomgivandesamhälletförattstärkadestrukturersomkanökaföretagenskonkurrenskraft.

• Nyteknik,nyamaterialochnyaprocesser:Företagenskafåbättretillgångtill,ochökasin vilja att använda, ny teknik, nya material och nya processer för att öka sinkonkurrenskraft.

Projektmålet och delmålen relaterar tydligt till de utmaningar som regionens tillverknings-industri står inför och de faktorer som kan hindra tillverkande företag från att öka sin kon-kurrenskraft. En svaghet i projektetsmålbild är att delmålen saknar resultatindikatorer. Omprojektethadevaritmindreframgångsrikt,skullesådanaindikatorerhakunnatgeledtrådartillvarför projektetmisslyckats. Sådan information är viktig för att programmet både ska kunnautforma bättre projekt i framtiden och säkerställa att dåliga projekt inte får ytterligarefinansiering.

13

Figur1:ProjektlogikbakomTechtankBas

Målgrupper

Primär målgrupp för projektet är tillverkande företag i Blekinge, nordöstra Skåne och södraSmålandsombearbetarellersammansätteravanceradematerial.

VadharprojektetgjortProjektorganisation

Projektets styrgrupp började ta form under två tidigare strukturfondsprojekt före Techtankgrundades: FKG09 och Startelvan. Dessa projekt skulle liksom Techtank Bas förbättrakompetensförsörjningenförindustriföretagiochruntregionensfordonsindustri.TechtankBasstyrgruppbeståravrepresentanter frånBTH,Olofströmskommun,RegionBlekinge,ÅF,VolvoCarsochfemavTechtanksmindremedlemsföretag.3Styrelsenskompetensochdetfaktumattdenärsammansvetsadutpekasavrespondentersomenavprojektetsframgångsfaktor.Storföretagenspelarflerarolleriprojektet.VolvoCarsstårexempelvisvärdförTechtankConferenceochagerarpåsåvis somettdragplåster föraktörerutanförregionen.ÅFdeltarsommedlemsföretagochbistårprojektetmedkonsultervidutbildningsinsatser.ProjektetsamarbetarmedtvåIT-inriktadeföretagspartneriBlekinge.NetportSciencePark(Karlshamn)ochBlueSciencePark(Karlskrona),blandannatförattundvikaöverlappningarochprojektkonkurrens.

Externa konsulter spelar en viktig roll i projektet. Techtanks försäljningskontor i Coventrybemannas av engelska konsulter, vilka marknadsför Techtank och dess medlemsföretag på

3EBP,SwereaIVF,Safeman,TreDMekaniska,YTAB

SMFochaktörerfrånregionensinnovationssystem(Olofströmskommun,RegionBlekinge,BlekingeTekniskaHögskola,företagsparkerochstorföretagetc.)gårmediklusterinitiativetTechtank

ITechtanksammanförsSMFbådemedvarandraochmedaktörerfråninnovationssystemet.SMFfårhjälpattetablerasigpå

utländskamarknader.Nyastrukturerförkompetensförsörjningskapasochutbildningargenomförsblandannatiförsäljningoch

marknadsföring.

Företagenknyterkundkontakterpånyamarknader,tillämparnyateknikerochmaterialiproduktionsprocesser.FöretagensberoendeavVolvoCarsminskar.Regionensinnovationssystem

kaneffektivarestödjatillverkandeföretag.

Målgruppen,SMFsombearbetarochsättersammanmaterial,blirkonkurrenskraftigarepåregionala,nationellaoch

internationellamarknader

Samarbete,nätverkande

ochutbildninghjälperSMFetablerasigpånya

marknader.Fler

upptäckernya

affärsmöjligheter,material

ochproduktions-tekniker,vilketbreddarderas

konkurrenskraftochgördemmindresårbara.

14

brittiskamarknaden. Svenskakonsulter står för rådgivningochutbildningsinsatser iBlekinge.Konsulternasinsatsberömsavflerarespondentersommycketbra.

Aktiviteter

Projektetsaktivitetergenomförtsenligtplanochadresserarsamtligasexdelmål.

DelmålenÖkadexportochNyaproduktmarknaderadresserasgenomföretagsnätverketTechtankAutomotive.NätverketskaökamedlemsföretagensexporttillStorbritannien.Techtanköppnadeförsäljningskontori företagsparkenWarwickshireGrowthHubiCoventry,enstadkändförsinfordonsindustri. Kontoret, bemannat av lokala konsulter som marknadsför Techtanksmedlemsföretagförpotentiellakunder,arrangerarutbytesresorförmedlemsföretagochbrittiskaföretag; resorna har enligt respondenter resulterat i nya affärer för medlemsföretag och ettsamarbetsavtalmellanOlofströmskommunochCityofCoventry.DärutöverharTechtankkartlagtaffärsmöjligheter för medlemsföretag i Tjeckien och Slovakien. Tillsammans med BusinessSweden anordnade styrelsen exportseminarier för att uppmärksamma medlemsföretagen pådessamarknader;någraavföretagenharredanknutitaffärskontaktermedföretagdär.

Tredjedelmålet,Ökadsamverkanochökatsamspel–ochökadkonkurrenskraft,uppfylls främstgenomtrenätverksevenemangiOlofström.

• TechtankMemberDay,enårlighalvdagskonferens förstyrelsenochmedlemsföretagen,syftartillattfrämjanätverkandeinomTechtank.

• VisitTechtankanordnassexgångerperår.Vidvarjetillfällestårettmedlemsföretagvärdförandramedlemsföretag,storföretagochintressenter.Varjebesökharnytttema.

• TvådagarskonferensenTechtankConferenceanordnassåvälförmedlemsföretagsomförkunderochandraintressenter,varjeårmedettnytttema.VolvoCarsfabrikstårsomvärdför konferensen, som brukar locka gäster från hundratalet företag och organisationer.MåletärattmarknadsföraklusterinitiativetochOlofström.Påagendanstårföreläsningar,workshopsochseminarier.

Respondenternaärenseomdelmåletuppfyllts.SamverkanmellanTechtanksmedlemsföretagharökat, deras kommunikation har förbättrats, likaså samspelet mellan dem och det omgivandesamhället. Som exempel på förbättrad kommunikation kan nämnas Techtanks nyawebbplats,som är både engelsk- och svenskspråkig, samt Techtanks kommunikationsplattform förmedlemsföretagochkunder,befintligasåvälsompotentiella.

Dessa insatser relaterar också till delmålen Bättre kompetensförsörjning samt Ny teknik, nyamaterial och nya processer. Visit Techtank-träffarna har återkommande teman exempelviskompetensförsörjningochnyamaterial.NätverketTechtankCompetenceordnaråterkommandenätverksträffar samt erbjuder företagutbildning i effektiviserandeochkompetensutvecklandeinsatser (exempelvis i LEAN) och hjälp att organisera rekryteringsinsatser. Det bedriver ävenpåverkansarbete för att lokala gymnasie- och vuxenutbildningar ska anpassas mer efter denlokala industrinsbehov. TemadagenTechtankExpoharocksåkompetensförsörjningsommål.Den arrangeras varje år på BTH för företag, studenter och forskare. Konferensen ska ökasamarbetetmellanhögskolanochindustriföretagen,därutbildningsnivånärlåg.

Techtanks styrelse har i lärandesyfte besökt andra klusterinitiativ i Sverige, däribland PaperProvinceiKarlstad(pappers-ochmassaindustri,bioekonomi)ochAutomationRegioniSödertälje(fordonsindustri).

15

Vilkaföretagharprojektetnått?

År2018fanns20medlemsföretagiTechtank:18SMF,ettenmansföretagochettstorföretag(seTabell1). SiffranexkluderardestörrestyrelseföretagenÅFochVolvoCars.Projektetkommersannoliktinteuppfyllamåletattnå40SMF–trotsattmålgruppentidigtiprojektetavgränsadestill ca 400 företag inom en radie av fem mil från Olofström. Respondenter förklarar dettamisslyckande med den pågående högkonjunkturen: Industriföretagens orderböcker är fulla,mångaföretagareharintehartidattvaramedinågraprojekt.

Tabell1:MedlemsföretagiTechtank(exkl.störremedlemsföretag)

Sektor Grundat Anställda(1/1-17)Elektronikindustri 1992 3Tekniskkonsultinomindustriteknik 2007 1Transportmedelsindustri 1996 156Metallindustri 1995 8Tekniskkonsultinomindustriteknik 2002 54Plastvarutillverkning 1955 33Metallindustri 1966 56Motorer&turbiner 1989 72Elektronikindustri 2016 n/aTekniskkonsultinomIndustriteknik 2001 13TekniskkonsultinomElteknik 2008 0Metallindustri 2013 27Plastvarutillverkning 1929 53Transportmedelsindustri 1994 428Metallindustri 1973 59NaturvetenskapligochtekniskFoU 1949 165Metallindustri 2003 47Järnhandelsvaror,partihandel 2008 233Metallindustri 2004 64Holdingverksamhetiicke-finansiellakoncerner 2004 88

Företagen inom Techtank kombinerar branschbredd och behåller samtidigt kopplingen tillregionens fordonsindustri. Dominerar gör medelstora företag (50 – 249 anställda) som ärväletablerade;medlemsföretagensmedelålderär27år.Somjämförelsekannämnasattstudieravbrittiska företag med koppling till fordonsindustrin visat att äldre företag har haft högreöverlevnadschansännyareföretagviddemångastrukturomvandlingarsomsektorngenomgåttunder1900-talet.

Hållbarhetsaspekter

Förattundvikaatthållbarhetsaspekternakonkurrerarmeddeövrigamålen, ärdetviktigt attidentifierainsatserdäraspekternakananvändassomverktygförattuppnåövrigamåliprojektet.4

VisitTechtankochTechtankConferenceharhaft flera temanmedanknytning till hållbarhets-aspekterna,däriblandmångfaldochCorporateSocialResponsibility(CSR). ITechtankBashardärmed hållbarhetsaspekterna blivit bärande delar av projektlogiken – å ena sidan avfolkasOlofström och det råder flyttunderskott på unga och kvinnor, å andra sidan har regionensmansdominerade tillverkningsindustri svårt att rekrytera personal vilket riskerar sänka dess

4Bättremiljö,likamöjligheterochicke-diskriminering,jämställdhet

16

konkurrenskraft. Inom ramen förVisit Techtank skapades även ett energinätverk i samarbetemed Energikontor Sydost med syfte att få företag att investera i nya, hållbarareenergiledningssystem. Genom dettamiljöfokus adresserades även problemet att vissa företaghållerfastvidäldretillverkningsprocessersomriskerarattsänkaderaskonkurrenskraft.

Sammanfattning

ArbetsmomenteniTechtankBaskansammanfattasenligtföljande:

1. externamedeltillsättsförattlösaettidentifieratproblem(låginternationaliseringsgradblandföretag,högregionalekonomiskriskiindustriföretagensberoendeavVolvoCars);

2. aktiviteterhargenomförts(etableringavklusterinitiativetTechtank);3. resultat har påvisats (företagens internationaliseringsvilja har ökat, Techtank har

etableratssomförankradaktöriregionensinnovationssystem);och4. slutligenkommerdettaresultatlevavidare(närvärdskapettasöveravONAB).

Vadhänderefterprojektetavslutats?

Värdskapet för Techtank stannar hos projektägaren ONAB och Techtank kommer drivasmedbasfinansiering. Förhandlingar pågår fortfarande om vilka aktörer som ska stå förbasfinansieringen.DetärdocktroligtattfinansieringsfrågankommerattlösasigochattTechtankBasresultatdärmedkommerkunnalevavidareävenefterattprojektetavslutats.

Attenorganisationmedoffentligfinansiering(ONAB)organiserarTechtankärattföredraframföratt deltagande företag skulle hålla i värdskapet. Dels för att det annars finns risk attintressekonflikter uppstår, dels också för att företagen själva saknar resurser att bedrivanätverksarbete. Respondenterna menar vidare att medlemsföretagen överlag tycks senätverksarbetetsomenkollektivnytta,somenskildaaktörerharsmåincitamentattsköta.

Vadharprojektetresulterati?

Under projektutvärderingen intervjuadesflertalet medlemsföretag. Därtillintervjuades flera av projektetssamarbetspartners. Företagarna svaradeattmedlemskapiTechtankbidragittillattökaderaskonkurrenskraft. DeuppgavattTechtank lett till att företagen ökat sinexportochnåttnyamarknader,då främstden viktiga brittiska marknaden.Sysselsättningen i medlemsföretagenökade under första halvan av projektet:Mellan den 1 januari 2015 och den 31december2016ökadeantaletanställdaide20 deltagande företagenmed sammanlagt48personer.Detärdocksvårtattsägatillvilken grad högkonjunkturen respektiveTechtanksinsatserbidragittillökningen.

Respondenterna är eniga om att Techtank förbättrat samarbetet mellan aktörer inom detregionala innovationssystemet. Techtank har, tack vare projektet, etablerat sig i detta system.Projektetkandärföranseshauppfylltprojektmåletoch,vadviktigareär,skapatettbeståenderesultatavdenkrismedvetenhetsomtillfälligtuppstodibogsvalletavfinanskrisen2008.

Flera av projektets delresultat har förutsättningar att bestå också om en annan aktör skulleförvalta dem. Ett exempel är databasen över potentiella medlemsföretag, kommunikations-plattform för medlemsföretag och kunder, befintliga som potentiella; Techtanks

YTABiskånskaNäsum,grundat2004,bearbetarochförskönarplåt-ochplastmaterialsomskaanvändasiindustrin.Företagethar116anställda.

YTABharhaftstorhjälpavdekontaktvägarTechtanköppnattillbrittiskaföretaggenomförsäljningskontoretiCoventry.TechtankskontakterharförkortatledtidernaförYTABnärdevillkontaktapersonerhosdessaföretagsomkantabeslutomaffär.

17

försäljningskontor i Coventry, samt det kommunala samarbetsavtalet mellan Olofström ochCoventry.

Lärdomar

Projektets största förtjänst är att det samlat etablerade företag och aktörer i Blekingesinnovationssystemunderengemensamstödstruktursomsamtligaaktörergynnasav.Sannoliktvardetdennaregionalaförankringsomgjordeprojektetsåframgångsriktsomdetblev.Enannanframgångsfaktorvarattprojektetadresseradedeutmaningarsomidentifieratsifleraanalyseravregionensnäringsliv,såsomRegionBlekingesBlekingestrategiochOECD:sstudieavBlekingestillverkningsindustri.DettaharskänktprojektetenpolitisklegitimitetsommångaandraprojektinomTM3intehar.

Techtank Bas har mycket att lära klusterinitiativ på andra bruksorter där industriföretag ärberoendeavenstoraktör,svagtrepresenteradepåinternationellamarknaderochtampasmedbristandekompetensförsörjning.TechtankBasharvisatpåfördelenmedprojektsomavgränsasbådegeografisktochtilletableradeföretagisektorermedenhistoriairegionensnäringsliv.Dettaökarförutsättningarnaförattväckaettlångsiktigtengagemangfrånlokalastorföretag,offentligaaktörer och högskolor. Chansen är också större att det finns en kritiskmassa av företagmedlikartad branschinriktning som har affärskopplingar till företag i målgruppen. Det förklusterinitiativcentralanätverksarbetetblirlättaresjälvgåendeomensådankoncentrationfinns,varmedprojektetsresultatgesbättreförutsättningarattöverlevautanytterligareprojektanslag.Tydligaavgränsningaravmålgruppenunderlättarenkartläggningav företagsomklustretkanfokuserapå–Techtankgjordedettagenomattidentifieraca400företagsomuppfylldekriteriernaför att bli medlemsföretag. Information från en noggrann kartläggning kan användas förbenchmarkingmot icke-medlemsföretag och somgrund för strategiskt arbete för att utvecklaklusterinitiativetpålångsikt.

18

Hållbarinkubationochaccelerationavlifescience-idéer

Sammanfattning

Hållbarinkubationochaccelerationavlifescience-idéer(HIBA)varettprojektsomgenomfördesiÖvre Norrlands programområde mellan 2015 och 2018. Projektet, som arrangerades avföretagsinkubatorn Umeå Biotech Incubator (UBI), hade som mål att åtgärda fyramarknadshinder som hindrade nyföretagande, kommersialisering av affärsidéer och tillväxt ibefintligaföretaginomUmeåregionenslifescience-sektor.

Till projektets förtjänster hör att det baserades på en tydlig problemformulering och tydligaförslagpååtgärder.Målgruppenavgränsadesbranschmässigtochgeografiskt,vilketgavprojekteten tydlig inriktning. Arbetsmetoderna i projektet (förinkubation, företagsinkubation ochacceleration)varlättöverskådliga.Projektethadedärföretttydligterbjudandeförattavhjälpaettidentifierathinderinomenväldefinieradmålgrupp. För att strukturfondsmedel ska kunna bidra till att öka företags konkurrenskraft behöverprojektinsatser ta sikte på befintliga näringslivsstrukturer. HIBA adresserade företag i lifescience-sektorn,enavUmeåregionensstyrkesektorer,ochprojektetförankradespåsamtligaavVästerbottenstreuniversitet.Lifescience-sektorniUmeåregionenharpotentialattväxapålångsikt. På regionens universitet, då främst Umeå universitet, bedrivs förstklassig forskning ochutveckling(FoU)inomlifescience.Lokalaaktörerinomsektorn,somärglobaltillsinkaraktär,rekryterar personal och säljer produkter på internationella marknader. En annanframgångsfaktorärattdehindersomidébärareochföretag inomregionens lifescience-sektormöternärdevillstartaföretag,kommersialiseraFoUellerexpanderabefintligverksamhetinteärunika för regionens företag, utan tvärtom typiska för life science-företag både i Sverige ochutomlands.HIBAkundedärförutgåfrånbeprövadestödmetodernärprojektetinleddes.

DeresultatochnätverksomskapatsinomHIBAkommerlevavidareinomramenförUBI:sverksamhet.


Syftet med HIBA var att stärka den industriellakompetensen hos idébärare (forskare som villkommersialiseraeninnovation),entreprenörerochföretaginomUmeåregionenslifescience-sektorsamtatt förbättraförutsättningarna för idébärare att kommersialisera FoU.Sin avancerade life science-forskning till trots saknarUmeåregionenenstarklifescience-industrisomkanfångauppkommersialiseringsbarFoUfrånlänetstreuniversitet.Forskareharoftabristandeindustriellkompetensochlågakunskaperomvilkaaffärsidéersomkankommersialiseras,medan idébärarehar svårt att attrahera riskkapital i tidigsåddfasochuppstartsfas.Detsenareproblemetärdelvisenkonsekvensavdetförra.Härkommerprojektetinibilden.

Med life science-sektorn avses företag inom bioteknik,medicinteknik och läkemedelsproduktion; i vidaremening kan sektorn också sägas inkluderaforskare vid universitet, samt landstinget som är huvudman för den offentliga hälso- ochsjukvården i Sverige. Jämförtmed företag i andra sektorerärproduktutveckling i life science-företagen–d.v.s.processenfrånforskningsidéviaFoUtillkommersialiseringavfärdigprodukt–lång,kapitalintensivochosäkerrentresultatmässigt.Deproblemsomföretagochidébärareinomlife science möter när de ska kommersialisera FoU relaterar ofta till dessa långa ledtider.Marknadernadärlifescience-företaghittarforskarkompetens,ägarkapitalochkunderärocksåmerglobaliseradeänfördeflestaandraföretag.Internationaliseringäroftaenförutsättningför

ProjektetHållbarinkubationochaccelerationavlifescience-idéer(HIBA)drevsavUmeåBiotechIncubator(UBI)mellanförstajuli2015ochsistaoktober2018.Totalbudgetförprojektetvar18miljonerkronorochutöverEU-medelstodUmeåUniversitet,Umeåkommun,RegionVästerbottenochUBIföravmedfinansieringen.

19

att life science-företag ska kunnaöka sin konkurrenskraft. Av relevans förHIBA är ocksådenpågåendetrendeninomsvensklifescienceattföretagenisektornblirmindretillstorleken.Alltfler stora företag utlokaliserar forskningstjänster som de tidigare skött inom den egnaorganisationenochköperiställetinkompetensutifrån.Mindreforskningsföretagsomskaståfördettaharintesammamöjligheterattupprätthålladenindustriellakompetenssomoftakrävsförattkommersialiseraforskningsresultat.Somenkonsekvensbehöverlifescience-företagoftamerexterntstödänförr.

HIBAriktarsig främstmot företag inombioteknik–detär inomdennadelav lifesciencesomSverigeökatsinamarknadsandelarpåeuropeiskamarknadensedan2014.

ProjektetHIBAföregicksavtvåandrastrukturfondsprojektförvilkaUBIvarprojektägare.UBIhadedärförengodbildavförutsättningarnaförföretagareochidébärareinomUmeåregionenslifescience-sektor.UBIkundeexempelvisfastslåattdetvidprojektstartförHIBA2015fannsca200 life science-projekt i regionenmed ”starkkommersialiseringspotential”.HIBAutformadesockså så att det svarade upp mot Västerbottens regionala utvecklingsstrategi (RUS) förtidsperioden2014–2020.Idenidentifieraslifesciencesomettavsexfokusområdeniregionensstrategi för smart specialisering. I strategin understryks att aktörer i regionensinnovationssystem, däribland inkubatorer och universitet, måste bli bättre på att koordinerastödinsatser.

Projektmål

Projektetsmålsättningärattutvecklaen”affärsutvecklingsprocessförattpåeffektivaresätttatillvarapådenpotentialsomfinnsinommedicinsk,biologiskochbiokemiskforskningsåattdennaledertillflertillväxtföretagsomskapararbetstillfällen”.

Måletbrytsnerifyradelmål:

• Ökadvariationavaffärsidéersomantastillinkubatornsprocesser.• Att fler företag startas och attraherar riskkapital (Resultatindikatorer: (1) tio företag

startasiUBIunderprojektperioden,(2)projektetbidrartillattmellantvåochfyraföretagattraherarriskkapital).

• Attdenindustriellakompetensenökarinomdenystartadeföretagen.• Att det utvecklas en hållbar affärsutvecklingsprocess som bidrar till en ökad hållbar

tillväxt i de företag som skapas. (Resultatindikator: (3) 6–12 kvinnor deltar i interntnätverksprogram,(4)andelenaffärsidéeriUBIsomägsavkvinnorökartill40procentunderprojektetsgång,(5)enhållbarinfrastrukturskapasiUBI,och(6)enstödprocessintroducerassombidrartillökadkunskapomproduktlivscykler).

Delmålen är väl anpassade till de ovan beskrivna problembilderna som ligger till grund förprojektet.Detgördettydligthurprojektetkantänkasledatillökadkonkurrenskraftiföretagen.Logikenbakomprojekt-ochdelmålensetttillproblembildenbeskrivsnedanmedföljandeflöden:

20

Figur1:ProjektlogikbakomHIBA

HIBA:sprojekt-ochdelmålharentydligochlogiskkopplingtillbakgrundochförväntaderesultat.Resultatindikatorer saknas dock för delmålet Ökad variation av affärsidéer och somresultatindikator förÖkad industriell kompetens anges att fler företag ska ha genomgått UBI:sacceleratorprocess,vilketärenaktivitetsindikatorochinteenresultatindikator.DettaförsvårarbedömningaravomprojektetbidragittillattökavariationenavaffärsidéersomtagitsiniUBI,elleromdetförbättratdenindustriellakompetensenhosidébärareochbefintligaföretagare.OmprojektetHIBAhadevaritmindreframgångsrikt,exempelvispåsåsättattdeltagandeidébärareintehadeupplevtattderasindustriellakompetensökat,skullemerprecisaresultatindikatorerhakunnatbidramedviktiginformationomorsakernatillmisslyckandet.Sådaninformationärviktigförattprojektledarenbådeskakunnautformabättreprojektiframtidenochförattsäkerställaattdåligaprojektintefårytterligarefinansiering.

Målgrupper

PrimärmålgruppvarpersonerfrånlandstingetiVästerbottenslänochfrånlänetsuniversitetdärdet bedrivs life science-forskning: Umeå Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, och LuleåtekniskauniversitetsfilialiSkellefteå.Sekundärmålgruppvarbefintligalifescience-företagsamtpersonersomville flyttatillUmeåregionenförattstartaoch/ellerdrivaett lifescience-företagdär. Projektets mål var stödja (inkubera) 25 affärsidéer i UBI:s förinkubator ochföretagsinkubator samt att ge stöd (företagsacceleration) till tio befintliga företag. Insatsernaberäknadesbidratillattskapa18nyaheltidstjänsteridedeltagandeföretagen.

Ommålgruppernakaninledningsvissägasattdeäravgränsadepåettrelevantsätt.Landstingetmedverkar i egenskap både av kund till deltagande företag och driftsansvarig för Norrlandsuniversitetssjukhus iUmeå, tillvilketUmeåUniversitetärknutet.Denprimäramålgruppenavidébärare var forskare som hade forskningsresultat som kunde kommersialiseras. Dennasistnämnda grupp adresseras genom samtliga fyra delmål.Målgrupperna av befintliga företagadresserasfrämstgenomdelmål(2)och(4):flerföretagstartasochattraherarriskkapital,samtskapaenhållbaraffärsutvecklingsprocess.

UmeåBiotechIncubatorsförinkubator,inkubator-ochacceleratorprogramutvärderaridébärareochbefintligaföretagocherbjuderkontorsplats,laboratorieutrustning,kontaktmedinvesterareetc.

FleridébärareantastillUBI.Idébärareochbefintligaföretagareökarsinindustriellakompetens.Idébärarefårstörreinsiktivilkaforskningsresultatochaffärsidéersomkankommersialiseras,ochhurdekankommersialiseras.

Fleridébärarekommersialiserarforskningsresultatochaffärsidéer.Fleridébärareochbefintligaföretagareblirbättrepåattattraherariskkapitalfråninvesterare.

FlerochkonkurrenskraftigareaffärsidéerutvecklasinomUmeåregionenslifescience-sektor,flerarbetstillfällenskapas.

Genomattstärka

industriellkompetensbådeblandbefintligaföretagare

ochidébärare(forskare)stärks

regionenslifesciene-sektorifleraled.

21

Vadharprojektetgjort?

Projektorganisation

ProjektetHIBAdrevsfråntvåledningsnivåer:enoperativnivåochenstrategisknivå.Påoperativnivåbehandladesfrågorrelateradetillprojektetsdrift.DenoperativastyrgruppenbeståravVDförUBI,tvåaffärsrådgivare,enacceleratorcoach,enkommunikatör,enekonom(somocksåharadministrativt ansvar) samt en laboratorieingenjör med operativt ansvar för UBI:slaboratoriemiljöer. På strategisk nivå behandlades mer övergripande frågor relaterade tillprojektet. Utöver dessa två ledningsnivåer tillkom också ett vetenskapsråd som bidrog medutlåtandenomkvalitetenpåansökandeidébäraresochföretagaresaffärsidéer.

ProjektägarenUBIgrundades2004somhelägtdotterbolagtilldenbredareinkubatornUminovaInnovationsomliggerianslutningtillUmeåUniversitet.UBIärenavsexnoderiettnationelltlifescience-projektsomorganiserasochfinansierasavSWElifeochVinnova,därsyftetärattfrämjaaffärsutvecklingiungabolag.RedanföreprojektetHIBAhadeUBIettförinkubatorprogramochettföretagsinkubatorprogram–HIBAhandlartillstordelomattutveckladessaprogram.

Aktiviteter

HIBAgenomfördestillstoradelarenligtplan.Projektethadesommålattökaintagetavaffärsidéertill inkubatorn UBI samt att utvidga dess verksamhet till företagsacceleration, d.v.s.affärsutvecklingavyngrebefintligaföretagmedhögtillväxtpotential,främstisyfteattökadessaföretagsförutsättningarattattraherariskkapitaltillenföretagsexpansion.InomramenförHIBAerbjuds idébärareoch företagareutvecklingsprocesser.Den första tjänstenärett sexmånaderlångt förinkubatorprogram där idébärare får hjälp att utveckla sina affärsidéer.Kommersialiseringsmogna idéerkan sedanantas tillUBI:s tvååriga inkubatorprogram.För attkunnaantasditmåsteidébärarnauppfyllaettantalkriterier:demåstehatekniskabevisföridén,IP-skydd,samtettuttalatbehovavinkubatorstödförattkunnakommersialiseraidén.BefintligaföretagmedtillväxtpotentialerbjudssedanaffärsutvecklingiUBI:sacceleratorprogram.

InomramenförprojektetharUBIframtillårsskiftet2017–2018genomförtföljandeaktiviteter:

• Förinkubation och inkubation gavs till elva företag som bolagsregistrerades underprojektetsgång.Härtillkommerungefärdubbeltsåmångaidébärareiförinkubator-ochinkubatorprogrammensomännuintebolagiserats.Iinkubatorprogrammetharföretagenblandfåtttadelavkontorsplats,laboratorieutrustningochUBI:snätverkavinvesterare.Engångiveckanharidébärarnahaftmötemeddenaffärscoachsomtilldelatsdem.

• Acceleratorprogramharerbjuditstolvbefintligaföretag.Tvåavdessaföretaggenomgickhelaacceleratorprogrammet,övrigatiotogdelavpunktinsatser.

• Deltagarnätverk för kvinnor anordnades i syfte att göra inkubationsprocessen merjämställdochökaintagetavföretagochaffärsidéersomägsavkvinnor.

• Laboratorie- och kontorsmiljöer gjordes om i syfte att garantera en hållbarinkubationsprocess.


Förattundvikaatthållbarhetsaspekterna5konkurrerarmedövrigaprojektmålärdetviktigtattinsatserskräddarsyssåattaspekternablirverktygförattuppnåövrigamåliprojektet.UBIhariprojektet HIBA lyckats särskilt bra med att göra inte bara ett, utan samtliga aspekter till enbärandedelavprojektlogiken.

Före2015antogsfåkvinnoägdaaffärsidéertillUBI,trotsenrelativtjämnkönsfördelningblandregionenslifescience-forskare.Dekvinnorsomtagitdelavstöd,ochsomSwecointervjuat,harvaritmycketpositivatilljämställdhetsarbetetiUBI.Tackvaredeltagarnätverketförkvinnor,och

5(1)Bättremiljö,(2)Likamöjligheterochicke-diskriminering,samt(3)Jämställdhet.

22

enradpunktinsatser,stegandelenkvinnoägdaföretagochblivandeföretagiUBIfrån12procent2012 till 47 procent i februari 2017. Detta bidrog till att UBI 2016 fick Umeå kommunsjämställdhetspris.

FöretagareSwecotalatmedberömdeocksåarbetetmedattanpassaUBI:slaboratoriemiljöerefterfler typer av life science-verksamheter.När fler företag och idébärare i inkubatorprogrammetkunde dela på kostsamma och energislukande laboratorieresurser, kunde både företagen ochmiljönbesparasonödigbelastning.

Lifescienceäreninternationellsamlingforskningsfältochsektorer.DettaärdockingengarantiförattutländskaforskareinteuppleversärskildautmaningarnärdevillkommersialiseraenidéiSverige. Tack vare bland annat UBI:s arbete med målmedveten kommunikation och enklarekryteringsprocesserharandelenutländskaidébärareiUBIökatunderprojektetsgång.

Sammanfattning

ArbetsmomenteniHIBAkansammanfattasenligtföljande:

1. externamedeltillsättsförattlösaidentifieradeproblem(forskarekommersialiserarinteforskningsresultat; forskares och befintliga life science-företagares industriellakompetensärbristfällig;entreprenörerharsvårtattattraherakapitalisåddfasochtidigutvecklingsfas; Umeåregionens life science-företag har ofta ingen hållbarutvecklingsprocessattutgåfrån);

2. aktiviteterhargenomförts(förinkubatornochinkubatornutvecklas;acceleratorprogramskapas; nätverk för kvinnor arrangeras; UBI:s laboratoriemiljöer förbättras och görshållbarare);

3. resultatharpåvisats(fleridébärareochbefintligaföretagharutvärderatsochstöttatsiinkubatorn, fler kvinnor och utlandsfödda har sökt sig till inkubatorn; UBI:slaboratoriemiljöergörshållbara);och

4. resultatetkommerlevavidare(UBIfortsätterverksamhetenochinkluderarresultateniverksamheten).


InkubatornUBIkommerfortlevaefterattprojektetHIBAäravslutat.EttfrågeteckenärattUBIinte säkrat basfinansiering för sina verksamheter. Eftersom HIBA föregicks av två andrastrukturfondsprojektkandettänkasattdenfjärdelänkenieffektlogikenbristerochfinansieringfrånstrukturfondernablirenförutsättningförattfortsättadrivainkubatorverksamhetenisammaomfattning som under HIBA, och därmed för att resultat ska fortleva. Samtidigt är det så attinkubatorergenerelltärstödberoendeverksamheter–idébärareochnyaföretagharbegränsadbetalningsförmåga,vilketkanutvecklastillettmarknadsmisslyckandeomdetledertillattidéerintekommersialiserasellerföretagintestartas.Detärettproblemsärskiltilifescienceochandrasektorerdärutomståendeharsvårtattbedömakommersialiseringspotentialenienprodukt.OmUBI,medhjälpavresultatfrånHIBA,kanmildraeffekternaavdennalågabetalningsförmågaochmedsakkunskapbedömaföretagenspotentialkanprojektetskapasamhällsekonomisktmervärdeävenomnyexternfinansieringkrävsförattresultatetskakunnalevavidare.

23


Både Sweco och projektets följeforskarebedömer att HIBA adresserat de frågeställ-ningar som målades upp i projektetsproblembild. Tre målsättningar överträffa-des:antalnystartade företag,antalbefintligaföretag som får stöd, och sysselsättnings-ökningiföretagsomfårstöd.

Mersvårbedömdärmålsättningenattmellanfyra och åtta företag ska ha attraheratriskkapital. Intervjuer visar att fleradeltagande företag 2018 var i slutfasen avförhandlingar med investerare för att ta inriskkapital. Här bör poängteras attomvärldsfaktorer stärkt projektets förutsätt-ningarattuppfyllamålet.Svenskalifescience-företagstillgångtillriskkapitalharökatsedan2015.

Under projektutvärderingen genomfördeSweco fem intervjuermed företag som star-tats i UBI eller fått hjälp av dessacceleratorcoach.Företagenharstartatsbådeföre och under projektets gång. Samtliga uppger att de sökte sig till UBI för att skaffa sigaffärskunskaper (främst om kommersialisering av FoU), nätverk och laboratoriemiljöer. AllarespondentermenarattdetstöddefåttiUBIvaritrelevantochanpassattillföretagetsspecifikabehov och att detmotsvarat deras förväntningar på projektet. Kvinnor som besvarat Swecosfrågorärpositivatillföretagetsdeltagarnätverkförkvinnor,.

Lärdomar

HIBAharmycketattlärapotentiellaprojektägareinomlifesciencepåfleraområden.Lifescience-projektinvolverarmångaintressenter,attförankrainsatsenhosrättaktörerärAochO,sannoliktviktigareäniprojektmedandramålgrupper.Lifescience-projektbördärför–somHIBA–utgåfrånetableradenätverkavinvesterareochsamarbetspartners,ochdebörtaavstampianalysersomvisarvadregionenshögskolorochnäringslivefterfrågarrespektivevaddekanbidramedtilldylikainsatser.HIBAäridettasammanhangettföredöme.

Utformningenavprojektetslogikkanocksågeinspeltillframtidaprojekt.UBIärNorrlandsendalifescience-inkubator.ProjektettogsinutgångspunktiattUmeåregionenharmycketlifescience-kompetens i forskarvärldenochbristpåenkritiskmassaav företagsomkankommersialiseraFoU.Ensådannischadutgångspunktminimerarriskenfördödvikseffekteriformavkonkurrensmedandraoffentligtfinansieradeprojektomdeltagarföretag.DefyraproblemformuleringarsomHIBA utgick från var väl formulerade, vilket möjliggjorde för forskare, företag ochsamarbetspartners att utvärdera om projektet kunde bistå dem med att lösa problem iorganisationen. UBI:s investerarnätverk, och affärscoachernas förmåga att sammanföraföretagaremedinvesterare,berömsbådeavHIBA:sföljeforskareochderespondenterSwecotalarmed.

Projektets kanske största förtjänst gentemot andra projekt är ändå hur det integrerat de trehållbarhetsaspekterna i projektlogiken. Samtliga tre aspekter har adresserats med framgång,vilketbidragittillattförbättrainkubationsprocessenochprojektetsresultat.

InficureBioärettUmeåbaseratmikroföretag,grundat2015,somutvecklarläkemedelmotinflammationochfibros.FöretagetharfåtthjälpavHIBA:sacceleratorcoachföratteffektivarekunnaattraherariskkapital.HIBAbistodInficureBio:srepresentantermedtipsochkontaktertillstyrelseledamöterfrånläkemedelsbolagsomharerfarenhetavatttainriskkapitalochkommersialiseralifescience-innovationer.

Respondenten,somsjälvfickbarnunderacceleratorprogrammetsgång,uppleverattprojektetHIBAvaritanpassatföratthjälpasmåbarnsföräldrarsomhenneattkombinerafamiljelivmedföretagsutveckling.HonberömmerUBI:sbarnvänligafaciliteterochdeflexiblaarbetstidernaiprogrammet.

24

FramtidensTeknikutbildningar

Sammanfattning

Projektet Framtidens Teknikutbildningar i Hässleholms kommun genomförsmellan 2015 och2018.Detharsomprojektmålattetableratrefunktioner:

• Teknikcollege• SSA-funktion(SamverkanSkola-Arbetsliv)• Högskoleutbildningmedtekniskinriktning

Projektmålen togs fram när projektet redan hade påbörjats då projektledningen insåg att deursprungligaprojektmålenvarvagaochintegickattutvärdera.TeknikcollegeochSSA-funktionharinrättatsiHässleholm.HögskoleutbildningmedtekniskinriktningiHässleholmhardockännuintekunnatgenomföras.

FramtidensTeknikutbildningarharenvälgrundadproblembildsomrelevantaaktöreriregionenkännerigensigi.Projektethardärförkunnatbedrivasisamrådmedindustriföretag,fackförbund,branschorganisationer,kommunenochRegionSkåne.Hässleholmskommunharenplanförhurresultatskabliendelavordinarieverksamheterikommun,grund-ochgymnasieskolansomintekräverattkommunentillförsnyaprojektmedelfrånstrukturfonderna.


Skälet till att Hässleholms kommun ansökte omprojektpengarfrånregionalfondenvarattföretag,tillstordeltillverkandeföretag,inordöstraSkånehadesvårt att anställa personalmed rätt kompetens. Enorsak var det låga söktrycket till kommunensgymnasieprogrammedtekniskprofil.

Hässleholm är en traditionell industristad och ikommunen finns flera högteknologiskatillverkningsindustrier och kunskapsföretag medteknisk inriktning. Det finns i dagsläget tvågymnasieprogrammed teoretisk teknisk inriktning,två gymnasieprogram med praktisk teknisk profil,samt en yrkeshögskola som har flera utbildningarmedtekniskinriktning.

Inför projektet genomfördes en förstudie. Kommunen tog avstamp i statistik frånArbetsförmedlingenochenfärskkartläggninggenomfördavRegionSkåne.Träffaranordnadesmedföretagisyfteattinventeraderaskompetenssituationochbehovavnyanställningar.

Av förstudienframgickatt lokala industriföretagav fleraskäl integärnataremotpraktikanterfrångrund-ochgymnasieskolan.Detvisadesigattpraktikanterslussadestill företagtillsynesutan någon samordning, vilket irriterade och förvirrade företagarna, som ofta hade fullaorderböckerochbegränsatmedtidförandrainsatser.

HässleholmskommungjordestudiebesökiGöteborg,VäxjöochHultsfredochfickdärinformationsomgjordeattdebeslötsigförattupphandlaenwebbplattformmedsyfteattskapaengemensamarenaförsamverkanmellanföretag,företagsfrämjandet,skolorochelever.Systemetsomvaldesuthetersamverka.nu.Därhanteraselevernasintresseanmälningartillpraktikplatser,företagenshanteringavdessaochanmälningaromattdekan ta emot elever förpraktik, samt skolornasadministration av elevernas PRAO-veckor. Systemet, som var litet när Hässleholm börjadeanvända det, har sedermera utvecklats och spritts främst till övriga Skåne. HässleholmssamordnareförSSA-verksamhetenharhaftdragningarför18kommunerochettantalkommunerharhandlatuppsystemet.RegionSkåneförberedersigpåattstödjadekommuneriSkånesom

ProjektetFramtidensteknik-utbildningargenomfördesmedHässleholmskommunsomprojektägaremellan2015och2018.Totalbudgetförprojektetär12,5miljonerkronor.NästanhälftenfinansierasavEU-medel.Kommunenstårförövrigfinansiering,förutomenmindresummafrånRegionSkåne.

25

villgåinisystemetförattstödjaspridningenavarbetssättet.GodsamverkanmellanHässleholmochövrigaintressenterharsåledesbidragittilleffektivspridningaverfarenheterfrånFramtidensTeknikutbildningarochdärmedökatprojektetskostnadseffektivitet.

Projektmål

Projektets övergripandemål var att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning i regionen, ökadproduktivitetitillverkandeföretagochfleretableringarfråntillverkandeföretag.DetskulleocksåbidratillattstärkanordöstraSkånesomutbildningsregion.

Detvisadesignärprojektetinlettsattprojektmåletskulleblisvårtattutvärdera.Detvaralltförvagtochintekvantifierbart.UnderarbetetsgångtogsdärförettnyttprojektmålframisamrådmedTillväxtverket.Nyttfokusförprojektetblevattstärkateknikföretagensmöjligheteratttäckasinakompetensbehovgenomattetableratreplattformar:

• Teknikcollege.• SSA-funktion(SamverkanSkola-Arbetsliv).• Högskoleutbildningmedtekniskinriktning.

Projektetutgårfrånfemdelmål:

• Ökadjämställdhetpåteknikutbildningarochteknikföretag.• Kompetenshöjning av lärare, studie- och yrkesvägledare samt elever i arbetsmark-

nadskunskapinomteknikbranschen.• Ökadaktivitetiskolanfrånteknikföretagmedefterfrågadkompetens.• Ökatantalindividerigruppen15–64årsomsökerteknikutbildningar.• Kvalitetssäkrautbildningarienlighetmedteknikföretagensbehov.

Målgrupper

Projektetriktarsigtillföljandeprimäramålgrupper:

• Regionalaochlokalaföretag• Skolorinomgrundskola,gymnasieskolaochyrkeshögskola• Högskolorochuniversitet


Projektorganisation

FramtidensTeknikutbildningarärförankratpåchefsnivåiblandannatIFMetall,Teknikföretagen,HässleholmsIndustri-ochhantverksförening,FöretagarnaiHässleholm-TyringeochföretagsomNolato Meditor AB och QSI Sverige. Förankring finns också hos flera kommunala aktörer iHässleholm.

Projektledaren rapporterar till en styrgrupp bestående av 14 representanter från regionensnäringsliv, politiker och utbildningsanordnare i Hässleholms kommun. I projektets styrgruppdeltaraktörer frånföretagochfrånTeknikföretagen.Fyrapolitiskapartierärrepresenteradeistyrgruppen. Denna förankring i kommunalpolitiken och näringslivet har underlättat förprojektorganisationenattfåstödförolikasatsningar,däriblandettinköpavförbättradutrustningsomskolornabehövdeförattuppfyllasindeliprocessenattinrättaettteknikcollege.Kommunenhar budgeterat för satsningar inom utbildningsmaterial, IT och maskiner på ca fem miljonerkronorunderenfyraårsperiod.

Det finnsocksåensärskildstyrgrupp förTeknikcollege. Idenna ingårrepresentanter för flerateknikföretag,skolorna(biträdanderektorersomäransvarigafördeingåendeprogrammen),IFMetallocharbetsgivarorganisationenTeknikföretagen.

Styrgruppenarbetadeinledningsvisitreutskott,ettförvarderaavprojektetstreområden:

• Teknikcollege.

26

• SSA:Samverkanmellanskolaocharbetsliv.• Högskoleutbildningmedtekniskinriktning.

Under projektets gång har de organisatoriska formerna för arbetet på dessa tre områdenförändratspåolikasätt.Kommunenflaggadeinförprojektetsstartiprojektbeskrivningenförattsåskullekommaattske.

Två samordnare anställdes i projektet: en teknikcollegesamordnare och en samordnare församverkanmellanskolaocharbetsliv (SSA-samordnare).Ensamordnare förskolornasstudie-och yrkesvägledning (SYV-samordnare) har varit del av projektteamet, och lagt 20 % av sinarbetstidpådet.

Projekten har en följeforskare från Framtidsutbildning AB, som gjorde en särskild rapport isambandmedattprojektmåletomformulerades.Endelrapporttogsocksåframidecember2016.Slutrapportenskaredovisashösten2018.

Aktiviteter

ArbetsmomenteniFramtidensTeknikutbildningarharvaritinriktadepå:

• Marknadsföringavteknikutbildningarnaochattgöraolikautbildningsvägarkändaförflermänniskoriområdet.

• Utveckling,implementeringochstyrningavsamverkanmellanskolaocharbetsliv(SSA).• FörberedelserförochgenomförandeavcertifieringavTeknikcollege.• ArbeteföratthögskoleutbildningmedtekniskinriktningetablerasiHässleholm.

Många aktiviteter har genomförts i projektet. Teknikcollege-utbildningarna marknadsfördesbrett.SSA-verksamhetenharvaritinriktadpåattfångauppyngreeleversintresseförteknikochutbildningarmed teknisk profil. Detta, kombineratmed den högskoleutbildningmed tekniskinriktning som projektet hoppas få en högskola att förlägga till Hässleholm, skulle förbättraföretagenstillgångtillkompetensochpålängresiktlockaflerteknikföretagtillHässleholm.

Tillsammans utgjorde de olika delarna ett helhetligt system i enlighet med riktlinjer iprojektbeskrivningen som anger att alla delmoment i projektet skulle drivas med målet attåstadkommaettbeståenderesultatefterprojekttiden.

Marknadsföringochinformationhargenomförtsbl.a.viasocialamedier,utskickavinformation(exempelvis nyhetsbrev), kommunens och Teknikcolleges hemsidor samt på mässor.Målgruppernaharvaritelever,föräldrarochskolpersonal.Projektetochdedelaktigaföretagenhar skickat brev till alla vårdnadshavare till alla niondeklassare iHässleholmskommun, och inågra grannkommuner, för att informera om utbildningarna inom Teknikcollege samt dekarriärvägarsomöppnasfördemmedtekniskutbildningsbakgrund.

Cirka40företagärmedochbidrartillattgöraTeknikcollegetillsamverkansformmellanföretagoch gymnasieskola. Godkännanden från Teknikcollege granskningskommitté ska bli enkvalitetsstämpelpåutbildningar inomteknikoch industri.Detgöratt innehållet iutbildningarkanutformasinärasamarbetemedregionensföretagsåattdepassarindustrinsframtidabehov.Konceptetskärnaärutvärderings-ochkvalitetskriteriersomskaökastatusenochkvalitetenpåutbildningarochbidratillattsynkroniserautbildningssystemetsinriktningochdetillverkandeföretagens kompetensförsörjningsbehov. Teknikcollege ägs av Industrirådet som består avföreträdareförarbetsgivar-ocharbetstagarorganisationerinomindustrisektorn.Teknikcollegeärlandsomfattande.

27

HållbarhetsaspekterFörattundvikaatthållbarhetsaspekternakonkurrerarmeddeövrigamålen, ärdetviktigt attidentifierainsatserdärhållbarhetsaspekternakananvändassomverktygförattuppnåövrigamåliprojektet.6IFramtidensTeknikutbildningargenomförsfleraaktiviteterilinjemedaspekterna.Nedanangestreexempel:

• VarjeåranordnasisamarbetemedLundsTekniskaHögskola(LTH)enaktivitetförflickori mellanstadiet, Teknik för tjejer, där elever och lärare tillsammans visar exempel påmodernteknikochmöjligheterpåarbetsmarknadenförteknikutbildade.

• Inspirationsföreläsningarförföretaghargenomförts.• Utbildning för skolpersonal och för företag inom jämställdhet och övriga

hållbarhetsaspekterärinplaneradinnanprojektslut.

Degenomfördaaktiviteternahardocklagtspåenblygsammarenivåändeambitionersomfannsfrånbörjan.Orsakenvarsvårigheterattfåskolorattdeltaochattbristandeintressefrånföretagenfördessafrågor.

Vadhänderefterattprojektetavslutats?

Projektverksamheternaavslutasden31augusti2018.Höstenägnasåtenspridningskonferens,slutligrapporteringochutvärdering.Projektledarenärkvarinomorganisationenunderhösten,men övergår därefter till andra arbetsuppgifter i kommunen. Samordnarna för SSA ochTeknikcollegekommerattfortsättamedsittarbeteienlöpandeverksamhet.

Ettärendeharskrivitsframtillbarn-ochutbildningsnämndenomattpermanentaverksamheten;finansiering av tjänster och aktiviteter skulle då hämtas från kommunens ordinarie budget.Ärendethargåttvidaretillkommunstyrelsenochbeslutväntassommaren2018.


Följeforskaren bedömde i slutet av 2016 att projektet i stort fungerar som planerat och attavsedda aktiviteter har kunnat genomföras i tänkt omfattning trots att projektgruppen intebemannadesfulltutförränfemmånaderefterprojektetsstart.Projektetsstyrgrupphararbetatstrukturerat och engagerat i god samverkan med de många aktörer som berörs avprojektverksamheten.Styrgruppenharberömtssomengageradochkunnig.

Teknikcollege

Sommaren 2017 fick Hässleholms kommunbesked att Riksföreningen Teknikcollege Sverigebeslutat att godkännakommunensansökanomcertifiering somTeknikcollege. Svårigheterattengagera Hässleholms Tekniska Skola samt tekniskt profilerade Jacobsskolan i arbetet varinledningsvisettallvarligthinderförattfåansökangodkänd.Svårigheternatydliggjordesidialogmellan utvärderaren, företrädare för projektägaren, projektledningen och styrgruppen vid ettflertal möten. Mötena gav frukt, och ansökan om att inleda certifieringsprocessen förTeknikcollegekundeslutförasenligtplan.

TreskolorinnefattasavTeknikcollegeHässleholm:

• Jacobsskolan:El-ochenergiprogrammet,Industritekniskaprogrammet.

• HässleholmsTekniskaskola:Teknikprogrammet,ochTeknikprogrammetsfjärdeår(TE4)

• Yrkeshögskolan Syd: Utbildningar till automationsingenjör, Elingenjör, ochElkraftsingenjör.

TeknikcollegeHässleholmharenaktivitetsplansominnefattaröver fyrtioolikaaktiviteterochsomsyftartillatt företagochutbildningarskaarbetanärmarevarandraiolikaaktivitetersomförberedergymnasisterochstudenterföryrkeslivetoch/ellervidarestudier.Aktivitetsplanenhar6Bättremiljö,likamöjligheterochicke-diskriminering,jämställdhet

28

ettövergripandesyfteiattkommunensskoleleverskaexponerasförteknikfråndetattdebörjaråk5tillattdendagdegårutgymnasietförattökaderasintresseförindustritekniskautbildningar.De studerande ska kunna arbeta med olika företagsprojekt som är ämnes- ochprogramöverskridandeochlärarnaskagesmöjlighettillfortbildning.

Samverkanskola-arbetsliv(SSA)

Samverkanmellangrund-ochgymnasieskolanochföretagharstärktsgenomdialogochaktivtengagemangfrånföretagsomdeltariTeknikcollege.

Praktikhanteringssystemetsamverka.nuharinförtsikommunen.Medsystemetsamordnasochförbättras hanteringen av PRAO- och praktikplatser, arbetslivskontakter, studiebesök ochföreläsningar.Systemetharöver300anslutnaarbetsgivareoch650praktikplatser,ochantaletharökatkontinuerligt.SystemetinnebärendigitaliseringavheladenadministrativaprocessenbakomPRAOsomäranvändarvänligochbidrartilldelaktighetochsynlighetbådeförföretagochelever.

Företagerbjudshandledarutbildninginförpraktik,vilketävenomfattararbetsmiljöfrågor.Dettagenomförsisamverkanmedfackligarepresentanter.

Högskoleutbildningmedtekniskinriktning

Målsättningenärattfåenellerflerahögskolorattförläggarelevanthögskoleutbildning(campus)till Hässleholm. Kommunen tog kontakt med flera högskolor, däribland Chalmers Tekniskahögskola, LTH samt Malmö Universitet. LTH sade sig kunna förlägga ett tekniskt basår tillHässleholm,mentillenkostnadsomkommunenbedömdevarasvåratthantera.

Deursprungliga ambitionerna för detta områdehar inte kunnat genomföras.Dedialoger somförtsmedolikahögskolorochuniversitetharintekunnatutvecklastillgenomförbarautbildningarsåhärlångt,menfortsattaansträngningargörs.

Lärdomar

EnlärdomsomandraprojektägarekandraavFramtidensTeknikutbildningarärattdetkrävsettlångsiktigtarbeteförattetableranyasättattinvolveraföretagochbyggaettintresseförteknikbland skolelever.Detta betonas av representanter för företag somdeltar i Framtidens teknik-utbildningar.Projekttidenräckerinteförattdethelaskablilångsiktigtstarktochhållbart.

Det krävs långsiktighet i arbete med skolväsendet. Projektet har haft problem att engagerakommunens egna skolor och högskolorna, medan företagen och politikerna har varit merintresserade.Skolornaharenlångplaneringshorisontochärintevanaattarbetaiprojekt.Deharmånga mål att ta hänsyn till och kan känna sig pressade av alla förväntningar som finns iomvärlden.

Enytterligarelärdomäratthatydligaochutvärderingsbaramål.Dettydligaprojektmålettillkomnärprojektethadekommitigångochprojektledningeninsågattdetursprungligamåletvarförvagtochintegickattutvärdera.

Projektetvisarocksåattdetipraktikenärmöjligtförenkommunattutvecklaochmarknadsförasina teknikutbildningar såväl för elever som för företag, och att samverkanmellan skola ocharbetslivkanförbättras,bl.a.meddigitalaverktyg.

29

KTPSmartSpecialisering

Sammanfattning

KTPSmartSpecialiseringärettsamverkansprojektsomgenomförsiNorraMellansverigemellan2015och2018.Detskautvecklaenhållbarkunskapsväxlingmellanakademiochnäringslivförattmöta företagens behov av kompetens och innovationskraft,med inriktningpå att utvecklaföretagensmarknader,produkter,tjänsterochprocesser.

Projektettarsiktepåenintressantimplementeringochvidareutvecklingavenbeprövadmodellför kompetensmatchning mellan högskola och arbetsmarknad i en region med relativt lågutbildningsnivå och ett näringsliv dominerat av traditionella basnäringar som står underinnovationstryck.ModellenhartidigareprövatsstorskaligtochmedframgångiStorbritannien.

Projektet bygger på en tydlig och relevant problembild: Behovet av kunskapsväxling mellanakademiochsamhälle.Företagensovanavidattsamarbetamedochrekryteraakademikerskaparytterligare osäkerhet gentemot akademiker. Ett strategiskt mål från Högskolan i Dalarna ochRegionDalarnahardärförvaritattförändraattitydenmotakademikerochdärigenomattraheranykompetens.Utöverattskapajobbförakademiker,ochgöraregionenmerattraktivfördessa,såetableraspartnerskapsomSMFharstornyttaavisinutveckling.

Det somgörKTPSmart Specialisering till ett intressantprojekt är attdet, på ett konkret sätt,knytersammanföretagochakademiker(såvälnyexamineradesomsenioraforskare).Detharletttill positiva effekter för såväl nyexaminerade akademiker som fått en intressantarbetslivserfarenhet, i vissa fall en anställning, och företag som fått ett positiv lyft genom nykompetens som kunnat arbeta med att utveckla företaget strategiskt. En styrka är även attmatchningen företag-akademiker har grundat sig i det enskilda företagets behov. KTP SmartSpecialiseringutmärkersigdessutomgenomattdiskursivtrörasigbort frånanvändningenav”projekt”förattiställettalamerom”KTP-modellen”.HögskolaniDalarnasiktarnupåattutvecklamodellenytterligaregenomattskalauppdentilldennationellanivån.HögskolanDalarnaärpåväg att finansiera en heltidstjänst för projektet, vilket skulle ge arbetet en mer permanentstruktur.

Bakgrund

KTP Smart Specialisering syftar till att öka Dalarnasattraktionskraft och stimulera jobbskapande. Projektet ärnyskapandeiensvenskkontext,menbyggerpåenväletableradmodellförkunskapsväxlingiStorbritanniensamtpåentidigaregenomfördpilot.

Bakgrundentillprojektetäratt75procentavföretageniGävle-Dalaregionenhartillväxtambitioner,menfåavdessatarstegettillattexpanderasinaverksamheter.Bristpåtid,ekonomiskaresurserochkompetensärhindersomföretagstöterpånärdevill förverkliga sina utvecklingsplaner och ambitioner.Högkonjunktur försvårar ytterligare när företagen skarekryterarättkompetens.

Högskolan Dalarna har pekat på två stora hinder för tillväxtblandregionensföretag:bristandekompetensförsörjningoch,förSMF,lågkapitaltillgång.Fåavregionensföretag,8procent,har regelbunden kontakt med högskolor. Mer än vart femteföretag i regionen vill etablera eller utöka sådan kontakt, vilket enligt Företagarnas rapportSmåföretagen+högskolan=enoutnyttjadpotentialkanbliettverktyg förattstärkaregionens

ProjektetKTPSmartSpecialiseringdrivsavHögskolanDalarnamel-landen1september2015och31december2018.Projektetsbudgetär17miljonerkronor,varav8,5miljonerkronorärregionalfondsanslag.MedfinansiärerärRegionDalarna,RegionGävle-borg,LänsstyrelsenDalarnaochInterregSverige-Norge.

30

konkurrenskraft.Utökadochfördjupadkontaktmellanföretagochakademikanfåflerstudenterattstartaföretagochförbättrakompetensmatchningenmellanföretagochakademiker.

KTP(KnowledgeTransferPartnerships)ärenkunskapsväxlingsmodellfrånStorbritanniensomfrämjar samverkanmellan företag och akademin. Utgångspunkten är att värdefull kompetensfinnshosbåda,ochattvärdefullaerfarenheterfinnsattutbyta.Modellengårutpåattennyligenexaminerad akademiker genomför ett strategiskt affärsutvecklingsprojekt hos ett företag.Akademinrepresenterasävenavenkvalificeradhandledareåtdennyexaminerade.Dennefårenmarknadsmässiglöntillhälftenbetaldavföretagetochtillhälftenbetaldgenomprojektbudgeten.Affärscoacher upphandlas utifrån det aktuella delprojektets behov och konsulteras för attsäkerställa att projektet får företagen att utvecklas marknadsmässigt. Erfarenheter frånStorbritannien visar att 70 procent av de deltagande akademikerna blir kvar på företagen,samtidigt som företagen ökar sina investeringar, löser matchningsproblem ochkompetensutvecklarbefintligpersonal.

Projektetföregicksavettpilotprojektsomgenomfördes2012–2014avHögskolaniDalarnamedtolv akademiker. Det syftade till att utreda fördelarnamedKTP-modellen, samt hur projektetskulleorganiserasochpassainiövrigverksamhetpåhögskolan.ManharävensamarbetatmedHögskolanGävleiformavengemensamförstudie(KAN–KunskapsväxlingAkademi-Näringsliv).

ProjektetärvälförankratpåHögskolanDalarna.Enintressantaspektärattmandiskursivtharlyckatsförflyttasigfrån”projekt”till”modell”.

Projektmål

Projektetsövergripandeprojektmåläratt långsiktigt förbättra företagens innovationsförmåga,konkurrenskraft och produktivitet genom en strategisk kunskapsväxling ochkompetensförsörjningpåakademisknivå.

Förattdettaskaskeharprojektetformuleratprojektmålochdelmål:

Projektmål:

• Viasamverkanmellanakademinochandraaktörer inomregionens innovationssystem.ökadesmåochmedelstoraföretagenskonkurrenskraftgenomattetableraenKTP-modellförkvalificeradkompetensförsörjning.

Delmål:

• Varje deltagande företag ska känna att de fått hjälp av KTP-systemet och fåttkompetenstillskottsomkonkretstärktföretagetskonkurrenskraft-

• Minst70procentavKTP-akademikernaskaavföretagenerbjudasfortsattarbeteinågonform–målsättningenär förankrad i resultat fråndenpilotstudie somgenomfördes avHögskolaniDalarnaochHögskolaniGävle.

• KTP skahautvecklats ochblivit ett långsiktigt hållbart koncept och ennaturlig del avinnovationssystemetiDalarnaochGävleborg.

• Tanken är att tolv företag i Dalarna och Gävleborg samt lika många nyexamineradeakademikerskagenomgåKTP-programmet.Till sinhjälpharde tolvaffärscoacherochtolvhandledarefrånakademin.

De främsta anledningarna för företag att delta har varit att få ett bollplank för företagetsutveckling,attökanätverkandetmedhögskolanochattfåekonomiskaresurserattrekryterarättkompetens.Företagenfåräventillgångtillenkompetensdetidigareintehaft,samtendedikeradresursförattåstadkommaförändring.

Målgrupper

ProjektetvändersigiförstahandtillSMFiDalarnamedtillväxtpotentialinomområdensomlyftsfram i de regionala utvecklingsstrategierna (RUS), såsom Innovativ upplevelseproduktion,

31

Energieffektivtsamhällsbyggande,AvanceradIndustri,HälsaochVälfärd,ITochArbetsmiljö.DetfinnsävenettenstakadeltagandeföretagiGävleborg.

Projektet har flera indirekta målgrupper: storföretag som samverkar med SMF,näringslivsorganisationer,tjänsteföretaginomverksamhetsutveckling,klusterochandranätverkeller organisationer inom fokusområdena; kommuner, regionförbund, länsstyrelsen och andramyndighetermedkopplingtillsmåochmedelstoraföretagsamthögskola;högskolornaspersonalochstudenter,samtandralärosätenochfinansiärer.


Projektorganisation

Projektet har en projektgrupp bestående av en utvecklingsledare, en verksamhetsledare, enbiträdandeuniversitetslektor,enprocessledare,enverksamhetsekonomochenHR-specialist.PåHögskolaniGävlefinnsenprojektsamordnare.

Projektägare är Högskolan Dalarna. Det finns en strategigrupp där Region Dalarna, RegionGävleborg, Högskolan Dalarna, Högskolan Gävle samt den externa utvärderaren finnsrepresenterade.Andraviktigaregionalaaktörerärnäringslivskluster, IUCDalarnaochDalarnaSciencePark.

Projektetharupphandlatexternutvärderingsamtaffärscoacher.

Aktiviteter

KTPSmartSpecialiseringsaktivitetersyftartillattlösadensamladeproblembildenavbristandesamverkan mellan näringsliv och akademi. Via nätverksevent, kluster, kontakter och aktörersåsomIUC,Almi,FöretagarnaochSvensktNäringslivfårprojektetkontaktmedföretag.Däreftergörs en kartläggning av företaget, dess strategiska behov och vilken kompetens som behövertillkomma. Utifrån företagets behov ansvarar projektet för att rekrytera en nyexamineradakademiker.

Rekryteringenärnationellochsyftartillattattraheranykompetenstillregionen.AkademikernblirprojektanställdpåHögskolanpåheltid,medettstrategisktkvalificeratutvecklingsprojektpåplats hos företaget i 1–2 år. Det kan handla om produktutveckling, marknadsutveckling,processutveckling och energieffektivisering. Akademikern får en marknadsmässig lön därprojektetochföretagetstårförhälftenavpersonalkostnadenvardera.Dettakortaravsevärtnerstartsträckan för företagen att anställa, och innebär en förenkling och trygghet då Högskolanansvarar för rekryteringen. I praktiken har projektets projektledare därmed agerat chef förakademikern, eller ”KTP-projektledarna”. Att projektet anställer akademikern innebär ävenstörremöjlighetattsäkerställaattakademikernaarbetarmedutvecklingsarbetepåföretaget.Fördennyexamineradeakademikerninnebärdettaensnabbstartpåkarriärenochettkonkretsättatttillämpakunskapernafrånstudietiden.

Högskolantillhandahållerisinturenforskareellerläraresomagerarhandledare.Tillsammansmed KTP-projektledaren säkras därmed såväl ny som senior kompetens för företaget.Handledarnaägnarenhalvdagperveckaåtprojektetförattbyggarelationenmedföretagetochbidra till kunskapsväxling. För handledaren innebär projektet en möjlighet att exempelvisutvecklaföretagsrelateratutbildningsmaterialochinitieranyaforskningsprojekt.

Därtill upphandlas även en affärscoach med näringslivserfarenhet till företaget. Liksomhandledarenfinnsdennetillföretagetsförfogandeenhalvdagiveckan.

Projektetsaktivitetersammanfattasiföljandetabell.

32

Tabell1:Aktiviteter.

Aktivitet Beskrivning

Identifieraföretag Under denna fas identifierar Högskolanföretagmedstrategiskautvecklingsbehov.För att hitta företagen användsuppsökande verksamhet, dels baserad påkontaktmedföretagvidnäringslivsträffar,konferenser, etc.; dels även baserad påinformation från aktörer i regionensinnovationssystem.

Analysochurval Djupanalys av kandidatföretagen enligtmodellen TBN (Tillväxt i befintligtnäringsliv). Företagens tre viktigasteutvecklingsområdenidentifieras.Besluttasom huruvida företagen platsar som KTP-projekt.

Matchningochriggning Företagens behov matchas motkompetenser hos akademikerna och inäringslivssystemet. Akademiskahandledareochaffärscoacherrekryteras.

RekryteringavKTP-akademiker Efterutlysningpånationellnivårekryterasnyexaminerade akademiker ochdoktorander. Tillsättningen görs avföretagetochhögskolangemensamt.

Genomförande Den nyexaminerade akademikern blirprojektledare i KTP-projektet.Kunskapsväxling mellan akademikernagenomfortbildningsseminarier.Ytterligarekunskapsutvecklingkanskeparallelltmedatt deltagande akademiker gör sinaexamensarbeten eller andraforskningsinsatser.

33

Kompetensförsörjningsprocessen via akademikern, handledaren och affärscoachen är alltsånågot som alla deltagande företag går igenom. Ju fler pågående ”projekt”, desto flersamverkansmöjligheter.

Figur1:Kompetensförsörjningsmodell

Projektet har värderat kontinuerligt lärande genom att anordna handledar-, coach- ochföretagsträffar. Det har även arrangerats en KTP-dag där utvecklingsmöjligheter diskuteradesmedsåvälföretagsomregionalaaktörer.Projektetingåräveninationellanätverk.

Vadhänderefterattprojektetavslutas?

FörattKTPSmartSpecialiseringsresultatinteskagåomintetbehövsytterligaremöjlighetertillvidareutveckling.HögskolanDalarnakommerattfinansieraenheltidstjänstförprojektledningen.Eftersom KTP börjat betraktas som en modell så kan den ses som ett verktyg i projektetssamverkansarbetepåHögskolan,vilketkanöppnamångavägartillfinansiering.KTPScience–enmodellförattgöramerforskningsbaseradeprojekt–harbeviljatsfinansieringfrånERUF.Inomdetprojektetkommerdetattgenomföras5–8företagsbaseradeforskningsprojektframtillochmed2021.NyregionalfondsfinansieringförKTPEnergi–ettsysterprojektmedsammaupplägg,menmedfokuspåenergieffektiviseringochklimatsmarttillväxt–kommerattsökasunderhösten2018.Förattmöjliggöraennationellspridningkrävsdäremotattflerlärosätenochregionerfårkunskap om KTP-modellen och möjlighet att prova denna, vilket är något som skulle kunnauppmuntrasfrånnationellthåll.


Resultatenpekarpåattkunskapenharökatbådehosföretagenochakademin.Projektethartillstor del lyckats nå företag inom alla prioriterade områden. Projektet har även fått en godspridningibådelokalaochregionalamedia.

Iskrivandestundfinnstvåavslutadeprojekt,30pågåendeprojektochfemprojektsomstartarefter sommaren.Måletäratt i slutetavprojektperiodenhanått32projekt.Projektledningensegenbedömningärattmåletförantaletdeltagandeföretagarekommerattkunnauppfyllas.

Resultaten har hittills varit lovande. I pilotprojektet blev åtta av tolv projektledare kvar i sittföretag.Detrörsigdärmedomanställningarsomtroligtvisintehadeblivitavutanprojektet,vilketökarsannolikhetenförattstudentersökersigtilldessa.AvdetvåprojektsomnuavslutatsinomKTPSmartSpecialiseringharprojektledarnagåttvidaretillandrajobb.

Företaget

Nyexamineradakademiker

Handledare/forskareAffärscoach

34

För deltagande företag har det bland annat utmynnat i nya affärssystem, nya processer ochförbättrad logistikstyrning. Dessa är överlag mycket nöjda med sitt deltagande ochrekommenderar arbetssättet. Enligt företagen har kontakten med KTP Smart Specialiseringinneburitenunikmöjlighetattfåstödförattfåinnykompetenssomdeintehadehafttidellermöjlighetattrekryteraannars.KTP-projektledarenharenligtföretagenkunnatlyftablickenpåverksamhetentillsystemochstruktur,vilketharupplevtssomettpositivtlyft.DettasätterfingretpåenutmaningsomSMFoftamöter,detvillsägaavsaknadenavtidförstrategisktarbete.

Ett företag har anställt sin KTP-projektledare, trots att man tidigare inte haft så mångaakademikerpåarbetsplatsen.FöretaguttryckerävenattHögskolansstödharvaritvälfungerande,samtattmanhaftettviktigtstrategisktutbyte.Utifrånkonkretasamarbeten,därföretagenochhögskolanfårsynpåvarandrasverksamheter,byggsrelationersomgördetlättareförföretagenattfåkontaktmedHögskolan.

Lärdomar

KTP-modellen i sig kan ses som en lärdom som projektet dragit av erfarenheterna iStorbritannien,därstatligaochregionalaaktörerharsubventioneratinsatser.Projektetvisarpåattlärlingsmodellerärettintressantsättattstödjatillväxtpålandsbygden.

En styrka har varit att utvecklingsprojekten som genomförs grundar sig i de deltagandeföretagenssärskildabehov,ochdärföretagen–iutbytemotnykompetens–bidrarmedresurseroch tid. De upparbetade kontakterna med högskolan underlättar företagenskompetensförsörjningpåbådekortochlångsikt.

En av projektets lärdomar är att den nuvarande definitionen av SMF kan skapa svårigheter igenomförandet.KTPlyfterettexempelpåettföretagmed35anställdasomägdesavenkoncern,och därför behövde uteslutas från projektet, trots att företaget var lika konkurrensutsatt somandraföretagpåorten.Dettaärvärtattspridatillframtidastrukturfondsprojekt.Detärsannoliktattävenandrastrukturfondsprojektstöttpåliknandeutmaningar.

YtterligareenlärdomfrånprojektetärattiframtidenkopplainhandledarenfrånHögskolaniettännutidigareskede.Detärviktigtattutredahandledarensochhögskolansbehovsamtidigtsomföretagen. En tydlig behovskartläggning underlättar även upphandlingen av affärscoacher. Entydligarestyrningfrånhögskolanskulleävengeenstörretyngdinomdenregionalasatsningen.Upphandlingen av externa tjänster (exempelvis affärscoacher) har dessutom varit entidskrävandedelavprojektarbetet.Upphandlinggenomramavtalvoreettalternativiframtiden.

Liksomoftafinnsdetutmaningarkoppladetillatthittaenlångsiktiginfrastrukturfördetfortsattaarbetet,menprojektetssamverkandeaktörerverkarhaengemensamochpositivsynpåvägenframåt.Deltagande företagharuttryckthöga förväntningarochvittnatomnyttan fördetegnaföretagetsutveckling.HärnästfokuserarprojektledningenpåattvidareutvecklaarbetetmedKTP-modellen.KTPScienceharbeviljatsfinansieringfrånregionalfonden,ochnyfinansieringkommersökasförKTPEnergi.FokusliggerävenpåattskalauppKTP-modellentillnationellnivå,vilketkräverkunskapsspridningsåattflerlärosätenochregionerfårmöjlighetatttestamodellen.Detskulle även kunna uppmuntras från nationellt håll. Att Högskolan Dalarna finansierar enheltidstjänstförprojektetgerentryggarebasfinansiering,ochattKTPbörjatsessomenmodellkanöppnavägartillfinansieringisamverkansarbetetmedHögskolan.Detfinnsengodgrundförattbyggaenmerlångsiktigstrukturförkunskapsväxlingochkompetensförsörjning.

35

VästsvenskSubsea

Sammanfattning

Västsvensk Subsea var ett projekt somgenomfördes i Västsverigemellan 2016och2018.Detsyftadetillattetableraettnätverkmellanföretagmedkopplingtillsubsea(näringsverksamhetersomskerunderhavsytanellerpåhavsbotten).Inätverketskulleföretagenutbytakunskapochkontakterförattstärkaregionenskonkurrenskraftpåområdet.

Västsvensk Subsea hade två kvaliteter som utmärkte det som projekt. Målgruppen varväldefinieradochinsatsernakundetydligtbidratillattökakonkurrenskraftenblandregionensföretag.Detvaräventydligtvadsomhindradeföretagenimålgruppenfrånattuppnåsin fullapotential.Projektetkundedärförutformaetttydligterbjudandeförattavhjälpaettidentifierathinderinomenväldefinieradmålgrupp.

För att strukturfondsmedel ska kunna bidra till ökad konkurrenskraft i företag behöverinsatserna ta sin utgångspunkt i befintliga näringslivsstrukturer. Subsea-sektorn ingår i ettutpekatstyrkeområdeiVästraGötaland:Maritimaindustriersamtoffshore-relateradeindustrier.Maritima industrier har lång historisk förankring i regionen. Subsea är en sektor med storpotential: det finns stor teknisk och industriell kompetens i Västsverige, samtidigt växer denglobalaefterfråganpåsubseaitaktmedintressetförförnyelsebarenergiproduktion.Samtidigthindras subsea-företag frånattnå sin fullapotential av låg samverkan inomsektorn, somär iomdaning,ochdärförvarierarocksåföretagenskunskaperomsektornöverlag.Detfinnsalltsåbådepotentialochhindersomärrimligaattbemötamedettprojekt.

DetnätverksomprojektetbyggtuppkommerförvaltasavRISE(ResearchInstitutesofSweden)och därför kommer resultatet av projektet fortleva utan att ytterligare strukturfondsmedelbehövertillförasprojektägaren.


Projektet syftade till att skapa ett nätverk för företag iVästra Götaland som arbetar eller kan arbeta inomSubsea-sektorn. Med Subsea avses flera tekniker ochanvändningsområdensomspänneröverflerabranscherså som tekniska konsulter, mekaniska verkstäder ochmjukvareutvecklare.Dengemensammanämnarenärattde är involverade i värdekedjor som relaterar tillkonstruktioner och teknik under havsytan eller påhavsbotten.Traditionellt settharviktigakunder funnitsinom olje- och gasutvinningen. Nya nischer som ävenefterfrågar subsea-kompetens dyker dock upp, framföralltinomförnyelsebarenergi.

Projektetföregickavcaettårmedföretagskontaktersomidentifierade efterfrågan på Subsea-kompetens och även behovet av ökad samverkan mellanföretagenisektorn.

VästraGötalandsregionenharpekatutmarinasektorersomstyrkeområdeniregionen.Redanidagverkarmångaavregionensföretaginomsubsea-sektorn.Regionenharävenmångaföretagmed stor ingenjörskompetens som är verksamma inom andra sektorer, vars kunnande ochmetoderkananvändasinomsubsea.Detfinnsalltsåsåvälefterfrågan,frånettstigandebehovavförnyelsebarenergi,somtillgångariformavföretagmedtekniskkompetenssomkangesiginisubseaomdetfinnsmarknadsandelaratthämtadär.

ProjektetVästsvenskSubseadrevsavBusinessRegionGöteborgmellanförstajanuari2016ochsistamars2018.Totalbudgetförprojektetvar2,7miljonerkronorochutöverEU-medelstodBusinessRegionGöteborgochVästraGötalandsregionenförhälftenvaravmedfinansieringen.

36

Deföretagsomredanärengageradeinomsubseaefterfrågadeenmötesplatsdärdekundeutbytaerfarenheterochknytanyakontakter.Desågettbehovavbättresamverkanföretagemellanföratttaframgemensammaerbjudandentillbeställare.Kundernaefterfrågaroftastorabeställningarmedkortaledtiderochsomkräverfleraolikakompetenser.Mindreföretagbehöversamarbetamedvarandraförattkunnaerbjudakundertillräckligkompetensochgenomförandekapacitet.

Detta är exempel på typiska svagheter som SMF har gentemot storföretag, somstrukturfondsinsatserna är satta att överbrygga7. De vanligaste svagheterna hos SMF somprojektorganisationen stött på är just deras bristande tillgång till kunskap, kontakter och nyamarknaderochaffärsmöjligheter.

Subsea-nätverk finns sedan tidigare iNorge,Danmark, och Storbritannien. Attmarknaden försubsea är så internationell som den är – där finns både kunder och partnerorganisationer –belystebehovet av enplattformsomkan stöttaoch synliggöra svenska subsea-företagpådeninternationellamarknaden.

Projektmål

ProjektetsmålsättningärattdeltagandeföretagharstärktsinkonkurrenskraftochsynlighetpåSubsea-marknadengenomökadsamverkanmedvarandraochgenomnyochfördjupadkunskap.

Förattdettaskaskeharprojektetutformatettantaldelmål:

• VärdekedjaninomSubseaärkartlagdmedsyfteattskapamöjlighetattnåhelabranschen.• Detharskettenutvecklingavsamverkan,kunskapochkompetensmellanföretageninom

Subsea genom de mötesplatser för nätverkande och kunskapsöverföring som skapatsinomramenförprojektet.

• Företagen har fått kunskap, kontakter och möjligheter till rådgivning för att kunnaformaliserasamarbetemedvarandraochhittanyaaffärsmodellergenomsamverkanmedvarandra.

• Internationellsynlighet förvästsvenskkompetens inomSubseagenommarknadsföringochinternationellaaktiviteter.

Projekt- och delmål är välutformade: Det finns en tydlig logik i hur delmålen ska bidra tillprojektmålet.Projektmåletkanisintur,baseratpåtydligahinderochmöjligheter,bidratillökadkonkurrenskraft.Målenutgörstegienkedjaavaktiviteterochdelresultatsomtillsammansgerenutomståendebetraktareen förståelse förhurprojektetär tänktatt fungeraochvadsomärprojektetsslutligaleverans.Logikenbakomprojekt-ochdelmålkanbeskrivasmedföljandeflöde:

7EnligtEuropeiskakommissionensriktlinjerförinsatsermotsmåochmedelstoraföretagskastödetframföralltriktasmottreområdendärdessaföretagharstrukturellasvaghetergentemotstörreföretag:1)tillgångtillkapital,2)tillgångtillrelevantinformation,kunskapochkontakter3)tillgångtillmarknaderochförbättradpositionivärdekedjorna.Vidareskainsatserprimärtriktasmotsektorersompekatsutsomregionalastyrkeområden.

37

Figur1:projektlogikbakomVästsvenskSubsea

Ävenomprojekt-ochdelmåluppvisarentydliglogikbörmålenredaniprojektbeslutetdefinierastydligaremedskarparekriterier förmåluppfyllelse.Exempelvisskulleenmålsättningförantalnyasamarbetenmellanföretaginätverkenkunnavaraenindikatorpåhuruvidanätverketletttillökad samverkan.Om inganya samarbetenhadeetableratshadeovanstående flöde stannat avredanidenandrarutan.Omprojektetvoremindreframgångsrikt,idetattinganyasamarbetenhadeetablerats,skulledettahavaritviktiginformationförattvetavarförprojektetmisslyckats.Sådan information är viktig för både för att projektägare ska kunna utforma bättre projekt iframtiden och för att programmet ska kunna säkerställa att dåliga projekt inte får ytterligarefinansiering.

Varjedelmålharävenunderliggandeantaganden,somkanbehandlastydligareisambandmedattmålenpresenteras.Exempelvisärantagandetomattsamverkaninomnätverketfaktisktkommerleda till ökade kunskaper och i sin tur till nya affärer helt kritiskt för projektets framgång.Projektansökanbörtydligarebeskrivadessaantagandenochargumenteravarfördetärrimligaantagande.Pådettavisblirdet enklare för enbeslutsfattareatt värderahur rimligtdet är attprojektetfaktisktkommerlyckasmeddetsomprojektetskaåstadkomma.

Målgrupper

Demålgruppersomprojektet riktarsigmotär i förstahand företag i regionensomredanharkompetensinomSubseaellerharmöjlighetattappliceratekniskkompetensinomSubsea.Iandrahandriktarsigprojektetävenmotföretagutanförregionen,bådenationelltochinternationellt.Även stora företag och övriga organisationer som arbetarmed Subsea ingår i den sekundäramålgruppen.

Projektethar således enväldefinieradprimärmålgruppmed företagmottagliga förprojektetsinsatser.GenomattäveninkluderaföretagsomännuintearbetarmedSubsea,menhartekniskkompetensförattgöradet,tillförsendynamikinätverket.Ocksådesekundäramålgruppernaärpotentielltviktigaaktörer.Förattprojektetinteskataenstörreambitionänvadbudgetentillåter,hardetgjortsentydligavvägningsominteställeraktörernaidensekundäramålgruppenifokus.

38


Projektorganisation

Projektet har drivits av en projektgrupp som bestått av projektledare, näringslivsutvecklare,kommunikationsansvarig och controller, samtliga anställda på Business Region Göteborg.ProjektethadeävenenstyrgruppmedrepresentanterfrånBusinessRegionGöteborg,OffshoreVästochSvensktMarintekniskForum.

OffshoreVästharvaritenviktigsamarbetspartner iprojektet.OffshoreVästärettkonsortiummed75medlemsorganisationermedRISEsomvärdorganisation.KonsortietharfokuspåsammabranschersomVästsvenskSubsea;dessfokusärdockforskningochinnovation,medanSubseahar varit betydligt mer affärsnära. Offshore Väst och Västsvensk Subsea har därför kunnatkompletteravarandrasverksamhetersnarareänkonkurrera.

Aktiviteter

Projektet har syftat till att bygga upp ett nätverk av företag och få dem att interagera medvarandra. Initialt genomfördes en kartläggning av företag som identifierade ca 60 relevantaföretag i regionenoch150 i Sverige.Därefter genomfördes ca45 företagsbesökoch företagenbjödsintillseminarier,frukostträffarochkonferenser.Totaltharnätverketca30medlemsföretag–cahälftenavderelevantaföretagsomkartladesiregionen.Inomramenförnätverketharfyrahuvudsakligaaktivitetergenomförts:

• Fyra nätverksträffar, varav tre hållits på plats hos företag i nätverket. Påmötesdagordningen har stått information om värdföretaget, projektuppdateringar,diskussioneromaktuellafrågorsamtfördjupninginomnågottemaområde.

• Fyraseminarierommöjligheter,utmaningarochframtidsutsikterinomSubsea.• Företag i nätverket har vid två tillfällen deltagit i Subsea Valley Conference, en norsk

motsvarighettilldetnätverksometableratsinomprojektetVästsvenskSubsea.• Två frukostträffar har genomförtsmed teman som ”big data” och socialamedier som

marknadsföringskanal.

Projektetharävenhjälptföretagenattupprättagemensammasystemförofferter,dokumentationochavtalssystemförattbättrekunnagåvidaremedpotentiellakunder.


Förattundvikaatthållbarhetsaspekternakonkurrerarmeddeövrigamålen, ärdet viktigt attidentifierainsatserdäraspekternablirverktygförattuppnåövrigamålmedprojektet.VästsvenskSubseahar lyckathittaetteffektivtsättatt länkasammanmiljökriterietmeddetövergripandemåletomökadkonkurrenskraftblandföretagen.

Senareårslågapriserpåfossilabränslenharsänktinvesteringstakteninomolje-ochgassektorn,vilketförsämratlönsamheteninomsubsea.Behovenavsammatekniskakompetensharsamtidigtvuxitinomutvecklingavförnyelsebara,havsbaseradeenergikällor.Projektetvardärförmedocharrangeradeett seminariumpå tematvågkraftmedmålet att väcka företagens intresse fördeaffärsmöjlighetersomfinnsinomdettaenergislag.Seminariethadeca100besökareochfickstoruppmärksamhet.Denvikandekonjunktureninomolje-ochgasutvinningenharalltsåbidragittillatt företagen imålgruppenblivitmer förändringsbenägnaochvilliga att ta till signya sätt attarbetapå.

Sammanfattning

ArbetsmomenteniFramtidensteknikutbildningarkanbeskrivasenligtföljande:

1. externamedeltillsättsförattlösaettidentifieratproblem(bristandesamverkanmellanföretaginomSubsea),

2. aktiviteterhargenomförts(etableringavettnätverk)och

39

3. resultatharpåvisats(företageninätverketdranyttaavvarandra)och4. slutligen kommer detta resultat leva vidare (genom att värdskapet har tagits över av

OffshoreVäst)


VärdskapetfördetföretagsnätverksomprojektetharbyggtuppskatasöveravOffshoreVäst,ochkommerdärigenomlevavidareefterattVästsvenskSubseaavslutats.Attenexternorganisation(OffshoreVäst)ärvärdförnätverketärtroligenattföredraframförattnågotavdedeltagandeföretagenskullehållaivärdskapet,delsdådetminskarriskenförintressekonflikter,delsocksåför att företagen själva inte kan antas ha kompetens, resurser eller incitament att drivanätverksarbete.


Målgruppen har genrellt upplevtprojektaktiviteterna som positiva,framför allt för samverkan mellanföretagen. Projektgruppen upplevs haarbetat på ett effektivt och professio-nellt vis. Förutsättningarna är därförgoda för att kunna uppnå långsiktigaresultat.

Inom ramen för den externaprojektutvärderingen genomfördesåttaintervjuermeddeltagandeföretag.Samtliga intervjuade företagareuppgav att de fått nya kontakter ochkunskap. Fem av dem uppgav attprojektet lett till nya samarbeten ochtotalt fyra nya affärer. Tre företaguppgav att de har ökat sinpersonalstyrka med sammanlagt åttapersoner.

Intervjuerna genomfördes underhöstenochvintern2017närprojektetännu pågick. Långsiktiga effekter såsom nya affärer och ökadkonkurrenskraftkanförväntasskeförstlångtefterdetattprojektetavslutats.Eftersomnätverketisigävenkommerlevavidarefinnsgodamöjligheterattfortsattaeffekteravprojektetkanuppstå.

Lärdomar

Projektetharidentifieratenradutvecklingsmöjligheter. Inomnätverketfinnsönskemålomattutveckladettillattomfattaflerbranscherochstörreaktörer.Företagharuppgettattdetärviktigtattnätverksträffarnaärkorta–högstenhalvdaglånga–förattdeinteskataförmyckettidfrånföretagensdagligaarbete.Störreinslagavmerinformellaträffar,t.ex.afterwork-träffar,harocksåefterfrågatsavmålgruppen.

Som framgångsfaktor nämns också att styrgruppen varit aktiv under projektets gång för attsäkerställaatträttsortsaktivitetergenomförs.

Projektledningenharvaritlyhördförföretagensbehov,vilketresulteratienlägreambitionsnivåpåtvåområden.Inledningsvisvarambitionenattanordnaworkshopsomaffärsutveckling,menefter att två sådana workshops genomförts med svalt intresse från företagarna beslötprojektledningenattinteanordnaflersådanaträffar.Defrukostträffarsomgenomförtsharvarit

AlkitCommunicationärettavdeföretagsomigåriSubsea-nätverket.Företagetarbetarfrämstmedmätdatainomfordonsindustrin,mensågmöjlighetenattanvändasinaarbetsmetoderäveninomandrasektorer.Tillenbörjanvarolje-ochgassektornintressant,menisambandmedsjunkandelönsamhetinomdennasektorfickAlkituppögonen,viaaktivi-teteriSubsea-nätverket,förmöjligheternainomhavsbaseradeförnyelsebaraenergikällor.Eftermedverkaninätverket,däriblanddeltagandepåSubseaValleyConference,ärföretagetnuinvolveratitvåforskningsprojektrelateradetillvåg-ochtidvattenkraft.Resul-tatenfråndessaprojektkanAlkitanvändaisinabefintligaprojektinomfordonsindustrin.AlkitCommunicationsABharidagslägetävenpågåendesamarbeteninomområdete-hälsasomuppstodefterattföretagetmedverkadeinätverket.

40

uppskattade,menfärreträffaranordnadesänvadsomvartänktförattträffarnainteskulletaförmyckettidianspråkfrånmålgruppen.

En framgångsfaktor var projektets korta startsträcka – projektledningen hade vid projektetsbörjangodkunskapommålgruppenochdessbehov.Projektetgynnadesocksåavdenorosomuppstodinombranschennärlönsamhetenbörjaförsämrasinomolje-ochgassektorn.Efterfråganfrånbefintligakundersjönkdrastiskt,mångaföretagtvingadesattsesigomefterandrakunder,vilketgjordedembenägnareattförändrasinaarbetsmetoderochknytanyakontakter.

41

Turism2030

Sammanfattning

Turism2030varettsamverkansprojektiMellerstaNorrlandsprogramområdesomarrangeradesmellan2015och2018.ProjektägarevarJämtlandHärjedalenTurismsomsamverkademedfleradestinationsbolagochturistverksamheteriregionen(Funäsfjällen,Ragunda,Vemdalen,ÅreochÖstersund).Syftetvarattskapatillväxt inombesöksnäringengenomatt främjaenutökadåretrunt-verksamhetpådestinationerna.

Projektet har arbetat med att hitta hållbara former för företagens och destinationernasaffärsverksamhet. Genom kunskapsspridning, attitydförändringar och andraaffärsutvecklingsinsatser har projektet förbättrat samarbetet mellan destinationerna. Tillprojektetshördeentydligprojektlogikochenflexibilitetiprojektorganisationensomgjordedetlättare att ta fram rätt aktiviteter för att nå målsättningarna. Projektet lyckades ävenimplementera hållbarhetsaspekterna på ett föredömligt sätt via arbete med kommunikation,utbildning,produktutvecklingochdirektpåverkansarbete.


Turism 2030 drevs av Jämtland-HärjedalenTurism(JHT)somärenbranschorganisationochsamverkansplattform för utveckling avbesöksnäringeniJämtlandHärjedalen.Syftetmedprojektet var att skapa tillväxt för företag inombesöksnäringen bl.a. genom att fokusera på enutökadåretrunt-verksamhet.Turism2030varettsamverkansprojekt, vilket innebar att ett antaldestinationsbolag (Funäsfjällen, Vemdalen,Ragundadalen, Åre, Östersund) och turist-verksamheteriregionensamarbetadeiprojektet.

Bakgrund

Besöksnäringen är en viktig motor förnäringslivet i Jämtland-Härjedalen, och liksomandrabranscherpåverkasdenavdigitaliseringen.Besökareställerallthögrekravpåattsnabbtkunnasöka informationpånäteteller isocialamedierpåresan.Aktörer inombesöksnäringenbehöverdessutomtillgångtillendigitalinfrastrukturförattkunnamarknadsförasinverksamhetoch kommunicera med besökare och samarbetspartners.8 JHT undersökte situationen inomregionensbesöksnäringienförstudiedärca100företagochturiststudenterdeltog.Denvisadeattdet fannsbrister i samarbetetmellanvarumärkes-ochkommunikationsarbetetochattdetsaknadeskompetensommålgruppen,marknadenförbesöksnäringochmetoderförattt.ex.nåuttillkunderpådigitalamedier.Dessutomfannsettproblemmedattföretagenintekundelevereraaktiviteterunderenjämnperiodunderåret.

Situationeninnebärattföretagiregionenhadelåglönsamhetochbehovavökadkonkurrenskraft.Ettantalandradestinationerhadedessutomgjortegnastudiersomvisatpåliknandebehov.Detvisadeattdetfannspotentialförengemensamregionalsatsningiställetförfleralokalasatsningar.Somantydsavprojektetsnamnvarvisionenattbanavägförenvälmåendeturismframtill2030.

Projektmål

8SKL,Digitaliseringavbesöksnäringen,2017

ProjektetTurism2030drevsmellan2015och2018avJämtland-HärjedalenTurismmedenbudgetpådrygt30miljonerkronor.UtöverEU-medelsommotsvarade50%avbudgetenfannsmedelfrånprojektägaren,somstodförca45%avbudgeten,dessutommedfinan-sieradedestinationerna(Funäs-fjällen,Ragundadalen,Vemdalen,ÖstersundochÅre)projektetmedca5%avbudgeten.

42

JH tog fram tre mål som utgångspunkt för projektet. Övergripande mål var att företag inomregionensbesöksnäringskulleutvecklaenhållbaråretrunt-verksamhetsamtökasinlönsamhetoch sysselsättning. För att nå dit togs ett projektmål fram: Företagen skulle utveckla sinaprodukter,utökasinamarknadsandelarochstärkasinattraktions-ochkonkurrenskraft,främstpådeninternationellamenävenpådennationellamarknaden.Trotsenklarkopplingmellandetövergripandemålet och projektmålen, kunde projektmålen ha specificerats ytterligare för attmöjliggöraenbättreuppföljningavresultatet.Attföretagenskulle”utvecklasinaprodukter”ärett mål som kan tolkas på flera sätt och endast svårligen följas upp i efterhand utan attutvärderarentvingasgöraensubjektivbedömning.Figur1:Relationmellandeolikamålen

Som fortsättning på projektmålen tog JHT ävenframtredelmål:

• Förbättrade förutsättningar för företagatt erbjuda året runt-produkter, med stöd avregionenskulturarvochhållbarhetsaspekterna.• Ökad kännedom på internationella ochnationella marknader om företagen ochdestinationernasprodukter.• Deltagande företag skulle med stöd avutvecklade affärsplanerhanått ökad lönsamhetochsysselsättning.

Målgrupper

Primär målgrupp var företag inombesöksnäringen.Fokusvardeföretagsomagerariellerharförutsättningarattingåiolikakluster,antingen geografiska eller tematiska, såsom endestination eller företag inom t.ex.fiskeupplevelser eller med en mer kulturellinriktning och där själva klustersamarbetet bliravgörandeförettframgångsriktarbete.

Vadharprojektetgjort?Projektorganisation

Projektetharbeståttavenprojektgruppsominnehöllenprojektledaremedhuvudansvaret,enprocessledaremedsärskiltansvarförkommunikationsarbetetochenkoordinatorsomansvaradeför företagsutvecklingsdelen. Projektet har dessutom haft ett flertal leverantörer på externatjänster (ca 20–30 st.) och de har även skapat en expertgrupp med särskild kompetens ihållbarhetsaspekterna.Detharävenhossamverkanspartnersfunnitsdelprojektledaresomlettdetlokalaarbetetframåt.

Aktiviteter

43

Projektetharfokuseratpåaktiviteterinomkunskapsspridning,kommunikationochrekrytering.Det har bedrivit företags- och affärsutvecklingsinsatser med utgångspunkt i Kurbits affärs-utvecklingsprogram9, men också andra programinsatser som bygger på lärande mellanprocessledare och företag, vilket stärkts av att anställa med olika spetskompetens deltagit iprojektetsinsatser.Dessainsatserharfokuseratpåattväckainspirationtillnyaidéerochskapadiskussion om verktyg som kan hjälpa just deras företag att utvecklas. Mellan träffarna harföretagen också fått rådgivning i sina egna miljöer av tillresta affärsutvecklare. Projektetsorganisationharvaritflexibel–aktiviteterharomprövatseftersomfokusvaritattgenomförarätttypavaktivitet för respektiveorganisation snarareänatt exakt följadenplanering somstår iprojektansökan.Flexibilitetenbeskrivssomenavframgångsfaktorernabakomprojektet.För att hitta lämpliga aktiviteter har fokus varit att låta destinationerna arbeta motdecentraliserademålvilketinneburitattprojektetsdelmålindividualiseratsochskräddarsyttsföratt passa respektive destinationsorganisation. Projektet har genomfört ett omfattandeprocessarbeteförattgaranteraattdestinationernavaritdelaktigaiprojektet.Detharvaritviktigtattskapaförutsättningarförkontinuerligdelaktighetochförankringhosvarjesamverkanspartför att de ska känna sig hemmamed sinamål. De olika destinationerna har skilda arbetssätt,företagskulturochförutsättningar,ochislutändanhandlardetomindividersomföredrarolikaarbetssätt.

Nedanföljernågraexempelpåaktiviteterhosdestinationerna:

• DestinationFunäsdalen:Destinationenhar mycket goda erfarenheter av deaktiviteter och insatser som bedrivitsinom projektet. Många aktiviteter harhandlat om att delta i workshops ochseminarier gällande marknads-kommunikation och segmenterings-analyser, viket har varit ett värdefulltverktygidestinationensfortsattaarbete.Ettmerkonkretresultatavprojektetsomdestinationenvilllyftaframärattdeharskapat en hemsida för sina 180medlemmar.Påsåsättkanmedlemmarnata del av projektrapporter, film och bildm.m.

• Destination Vemdalen: Destinationenhar främst arbetat med att stärkavarumärket,främstidigitalakanaler–ennyhemsidaharlanseratsochettantalkampan-jerhargenomförtsförattledamertrafiktillhemsidanochsocialamedier.

• DestinationÖstersund: Fokuspå förankringhos fastighetsägare,ÖstersundsHandel,evenemangsföretag med flera. Andra aktiviteter har konkretiserat och tydliggjortområdenochaktiviteterattarbetavidaremed,bl.a.viktenavatthittarättbalansmellanstadskärneutveckling och de övriga delarna av staden (stora investeringsbolag). Ettmedskickvarattarbetamedevenemangsutvecklingavviktförhelaregionenmedfokuspåbesökare.

9Ettaffärsutvecklingsprogramutvecklatochdesignatspecifiktförföretaginomturist-ochbesöksnäringen.

Grafiskahusetärenreklambyråmedspecialkompetensinomoriginalproduktionochkommunikation.DeärmedlemmarpådenhemsidasomDestinationFunäsdalenharskapat.Medhjälpavhemsidanhardeblandannattillgångtillenbildbanksomsamlarbildersomärgodkändaförallaattanvändaimarkandsföringssyften.Attslippakrångelmedattfrågaomtillåtelseförattanvändabilderhargjortarbetetmycketeffektivareochbättre.DessutomärdetlättatttadelavinfoomaffärsplanerkommunikationsstrategierochganskanyligenfannsinfoomGDPR.

44

• Åredestination:Arbetetharfokuseratpåattitydförändringar,syftetharvaritattfåflerpersoner frånolikabranscherattengagerasigsamt få in fler företagsommedlemmar.Manharävenjobbatförattflerföretagochverksamheterskagåfrånatthadeltidsöppet,antingen delar av säsong eller delar av vecka, till att ha löpande öppet. Inomkommunikation och mediastrategi har de lyft fram vikten av att gå tillsammans medinfluencersochbeslutsfattareförattnåframiprocesser,t.ex.event,värdskap,markfrågor.

• Destination Ragundadalen: I destinationen har arbetet bl.a. handlat om att utveckla

kommunikationsarbetet,mednyafotonochhemsidasomresultat.

Hållbarhetaspekter

Turism2030identifieradeettbehovpåmarknadenmedsyftepådetrehållbarhetsaspekterna.Deansågattföretagochorganisationermåstesäkerställaenvärderingsbaserad,hållbarochjämlikutvecklingavbranschen.Förattåstadkommadettakrävsnyainslagikommunikationsarbetetochdessutomenutvecklingavföretagensprodukteriförhållandetillnyamålgrupper.Iarbetetmedhållbarhetsaspekterna har projektet haft dessa mål som en grund. De har implementeratkriterierna på flera sätt vilket kan sammanfattas i aktiviteter med fyra inriktningar:kommunikation,utbildning,produktutvecklingochpåverkansarbete.

Iarbetetmedkommunikationharprojektettagitframenvärdeguidesomgerinsynihurföretagenkanarbetamedhållbarhetsaspekternaförattökasinlönsamhet.Guidenlyfterfråganomvarfördetärviktigtattarbetamedmångfaldochpresenterarettverktygförarbetemedbilderochannankommunikation. I guiden finnsocksåkonkretaexempelpåhur företagochorganisationerkanvärdesättaochutvecklabl.a.natur-ochkulturarv,besöksnäringensarbetsmarknadoch tryggadestinationer.

Projektet har även haft aktivitetermed syfte påutbildning där de har utbildat personal inombesöksnäringen,bl.a. guiderochhotellpersonal.Dehararbetatmedsynenpådet traditionellaparetellerfamiljeninombesöksnäringen,exempelvisärdetintealltidlämpligtförpersonalpåhotellattfrågaomgästernaskadelarum.Deanvändersådanaexempelföratthjälpaföretagenmedhurdekanförändrabeteendenochpåsåvisstärkaföretagenskonkurrenskraft.

DessutomharTurism2030arbetatmedproduktutvecklinggenomattexempelvissamarbetamedNationelltcentrumförkulturarvsforskning(NCK)därdehar tränats iattgifta ihopnatur-ochkulturupplevelser.Samarbetetharletttillenutvecklingavnyaprodukterförattökakulturensrollibesöksnäringen.

Figur2:Arbetetmedhållbarhetsaspekterna10

10Källa:Intervjumedprojektledare,figurskapadavSweco

45

Projektet har också arbetat med att utveckladestinationernas sökmotoroptimeringar11 för attexempelviskopplasammansökningarmedallemansrättochturismiSverige.DettaförattutländskaturisterskafåsynpåinformationomallemansrätteninförsittbesökiSverige.SyftetmeddetärattbesöksnäringeniJämtlandHärjedalenserenökadefterfråganfrångästersomvillagera ansvarsfullt och hållbart, därför behöverkommunikationanpassasförattgöradetlättfördemattta hållbara beslut. Det innebär också att kundensefterfrågan ökar incitament för företagen att utvecklahållbara upplevelser, som därmed också skapar enhållbarbesöksnäring.

Turism2030harslutligenävenarbetatmedattförsökapåverkaandraföretagochorganisationerirättinriktningmedhänsyntillhållbarhetsarbete.DeharexempelvisarbetatnäraflygbolagetEasyJetsomtrafikerarenlinjemellanLondonochÅreÖstersundförattdrivaettarbeteförökatfossilfrittbränslesamtbjuditinbeslutsfattaretillrunda-bord-samtalvidÅreBusinessForummedAnnaPollock,grundareavConsciousTravel.

Vadharprojektetresulterati?På ett övergripande plan beskriver destinationerna och JHT att Turism 2030 lett till ett ökatsamarbeteochökadkunskapmellandeolikaparterna.Detharvaritettviktigtstegeftersomettbraklimatmellandestinationernaärenförutsättningförattdetfortsattaarbetetmottillväxtskafungera.Dessutomfinnsdetfleraföretaginomregionensomuppgerattdeökatsinförsäljningoch beläggning (d.v.s. ökat antalet gästnätter). Enligt projektägaren har projektet högresultatuppfyllnad–debedömersjälvaattdeharellerväntasnåmerpartenavsinaprojekt-ochdelmål.NedansammanfattashurdestinationernaochJHbeskrivitresultatinomolikaområden:

11Ettsamlingsnamnförolikametoderochteknikersomanvändsförattfåenwebbsidaattsynassåhögtuppsommöjligtblandresultatenvidsökningarisökmotorer.

46

• Nyaprodukter,tjänsterochevent.Projektethar lyckats ge bättre betyg på värdskap,informationsamtutbudavaktiviteter.Ökadtrafiktillhemsida,FacebookochInstagram.

• Det har skett en attitydförändring till

samarbete och hur destinationen börutvecklas somhelhet.Nyamedlemmarhartillkommit och destinationerna har hittatnya partnerns som de inte har samarbetatmedtidigare.Destinationernabeskriverattdet funnits ett ”vi och dom”-perspektivtidigareochmedhjälpavprojektethardettaarbetatsbortochsuccessivtersattsmedmerinkluderandesättattarbeta.

• Fler aktörer har nu öppet fler och längreperioder på året. Utvecklingen, som skettbåde för sevärdheter ochboendeanläggningar, pekar på bättreförutsättningarföråretrunt-aktiviteter,ochatt omsättningen i destinationerna börkunna öka. En orsak till denna utvecklingkanvaradensatsningsomdehargenomförtpå kampanjperioder vilket innebär att dehaftettantalutvaldaperiodersomdesatsatextrapåförattökaantaletgäster.

Lärdomar

JHTbeskriverattenstorlärdomavarbetetärviktenav att lyssna in företagens problem och på ettsystematiskt sätt möta dessa med hög delaktighet från deltagande aktörer. Det skapartrovärdighetsomsedanbidrartillengagemangiandraaktiviteterochdärmedbättreresultatfördessaaktiviteter.EnannaneffektavprojektetharvaritattdestinationernaochJHTlärtsigattblibättrebeställareavolikatjänsterförattutvecklasinverksamhet.Deharlyckatsattfånerprisernasamtidigt som de insett att fler kan få ta del av kompetensen. De har t.ex. valt att beställautbildningar online för att lägga ut dessa på sina hemsidir för att fler ska kunna ta delinformationeniställetförattgenomföraalltpåplats.

Bilaga4:ListaöverintervjuadeorganisationerSwecointervjuade2018projektledarefrån80organisationersomarrangeratprojektinomTM3medavslutsdatumunder2017och2018. Nedan listasdessaorganisationerochprojektendeanordnade.

Projekt ProjektägareACHållbarExport RegionförbundetVästerbottenslän

AcceleratedCleantechExportAccelerated Cleantech Export - Increasedpotentialthroughvaluechains(ACE)

DestinationRagundabeskriverattettkonkretresultatavprojektetärImpactjourney,ettverktygsomgerpersonermöjlighetattföljamedpåenresatillRagundaviaettFacebook-event.Viaplattformenbyggerdestinationennätverkochdeharfåttkontaktmedandraaktörerbl.a.iNorge.Detharvaritkostnadseffektivtochettfantastisktsättattsamarbetaochinspirera.

ZorbcenterärettföretagiregionensomtagitdelavImpactjourney.Deberättarattdefickennystartisambandmedprojektet.Ennyplattformharbyggtsuppmedstabilitetochstruktursominvolverarallaaktörer.Samarbetetmellandeltagareharförbättratsochdevetnuvaddekanellerskagöra.ZorbcenterjobbarvidaremedmarknadsföringenochbeskriveratttackvareImpactjourneyhardefåttmöjlighetatttestaettnyttsättattmarknadsföraföretaget.Dessutomhardefåttnyakontakterinternationellt.

47

BergslagssatsningenKulturochTurism IntresseförenBergslagetBICFactory–Ungaentreprenörergördigitalaaffärer

UmeåKommunföretagAB

Biotech Umeå - ett life science-kluster förtillväxtiNorraSverige

UminovaInnovationAB

BusinessIncubation2020 UminovaInnovationABBusinessRonneby RonnebykommunBusinessVärmland StiftCompareKarlstadCompetenceAreaCreativeNodes–fusion LuleåNäringslivABCreativeRegionofGastronomy TorstaABDestination Capacity Building in SwedishLapland

Swedish Lapland Visitors Board EkonomiskFörening

DestinationSveg SvegsFöretags-ochUtvecklingsföreningDrivkraft StiftDrivhusEffekt – utveckling av besöksnäringen iUmeåregionen

Umeåkommun

Etableringsprojektet RegionGävleborgFramtidensteknikutbildningar HässleholmskommunGoBusinessTjänsteinkubator LTUAffärsutvecklingABGrowInternationalSouthernSweden InvestInSkåneABGävleborgsAffärskvinnor FöretagarnasServiceiGävleborgABHållbarBesöksnäringiVärmland VisitVärmlandEkonomiskFörening

HållbarindustriellutvecklingIndustrialDevelopmentCenterWestSwedenAB

Hållbar inkubation och acceleration av LifeScienceidéer

UmeåBiotechIncubator(UBI)AB

HållbarkonkurrenskraftiSkåneIndustriellt Utvecklings Centrum (IUC) iSkåneAB

HållbarskoterturismiFrostviken Strömsundskommun

HållbaraleverantörskedjorIndustriellt Utvecklingscentrum (IUC)DalarnaAB

HållbartVästbergslagen-NätverkförhållbarutvecklingochökadSMF

ABSamarkand2015

IndustrilyftetJämtland-Härjedalen IUCZ-GroupABInfotechUmeåGrowth UminovaInnovationABInnovationRunway ScienceParkJönköpingABInnovativtillväxtiKalmarlän ALMIFöretagspartnerKalmarlänABInova2020:1 StiftInovaiWermlandInternationalisering, export och försäljning,fasII

RegionDalarna

INTILLInnovativTurismiLappland VisitHemavanTärnabyABInvestinDalarna2015-2017 ALMIFöretagspartnerGävledalaABInvestinVästerbotten RegionförbundetVästerbottenslänKompetensutbyggnadKHS StiftelsenInstitutetFörTillämpadHydraulikKooperativt företagande för inkluderandetillväxt

VärmlandskooperativenEk.För.

KrenovaIII RegionförbundetVästerbottenslänKTPSmartSpecialisering HögskolanDalarna

48

LofsdalenMasterplan2.0Lofsdalsfjällens Turistnäring EkonomiskFörening

LopmeLaante LopmeNaestie

MatregionenVärmlandNordic Innovation Food Arena EkonomiskFörening

Mikrofondsfinansieringochaffärsutvecklingidensocialaekonominsföretag

Coompanion - Kooperativ UtvecklingJämtlandslän

Motorportförtillväxt UvånsNäringslivscenterABMångVäx – Jämställd och jämlikkonkurrenskraft

Industriellt Utvecklingscentrum (IUC)NorrbottenAB

Möjligheternasregion StorumansKommunföretagABNorthBusinessArena,NBA ExpandumABPegin XL – Affärsutveckling för expansion iindustrinäraSMF


Plattform för kompletterande SMF-finansiering

KreditgarantiförenNorrEkonomiskFören

Ramprojekt för regionala företagsstöd iVästerbotten

LänsstyrelseniNorrbottenslän

Ramprojekt för regionala företagsstöd iNorrbotten

LänsstyrelseniVästerbottenslän

RINK–RegionalInkubationiKalmarlän KalmarScienceParkABSmakavGävleborg FöreningenMatvärdenSmartochhållbartillväxt förnystartadeochbefintligaföretagiregionen

Piteåkommun

Snö MidSwedenScienceParkAB

SocialInkluderingochtillväxtiBlekingeCoompanion - Blekinge UtvecklingscentrumEkonomi

SouthernSwedenCreatives InvestInSkåneABSouthernSwedenGoingGlobal InvestInSkåneAB

StrategierförhållbartillväxtIndustriellt Utvecklingscentrum (IUC) iKalmarAB

TechtankBAS OlofströmsNäringslivABTestplattformX UminovaExpressionABThePowerRegion ÖstersundskommunTheRegionalInnovationInternationalizationProject(TRIIP)

FuturePositionX

Tillväxtochinternationalisering StockholmInnovation&GrowthABTillväxt och lönsamhet – rådgivning förbefintligaföretag

ALMIFöretagspartnerVärmlandAB

Tillväxtlyftet ALMIFöretagspartnerÖstergötlandABTillväxtmotor StiftInovaiWermlandTillväxtmotor för underleverantörer tillbasindustrin


TRIUMF ALMIFöretagspartnerNordABTräregionSmåland TräcentrumNässjöKompetensutvecklingAB

Turism2030Jämtland-HärjedalenTurism JHTEkonomiskFörening

UminovaInnovationstillväxtinkubator UminovaInnovationABUngidé-Värmland Communicare

49

Upn´KAMM KrinovaABWestraWermlandExport SäfflekommunVINK–VästernorrlandsInkubator ÅkrokenScienceParkABWin-win StiftelsenTeknikdalenVästsvenskSubsea BRG,BusinessRegionGöteborgABVÄXARENAAlmiKronoberg ALMIFöretagspartnerKronobergABVäxtkraftGotland ALMIFöretagspartnerGotlandAB

50

Bilaga5:Expoföretag

SwecoharmedregisterstudierdelatinstödmottagandeföretagiTM3-projekteftersektorstill-hörighet.Indelningenanvändssomindikatorpåhurvälprojektennårföretagsomkanbidratillökadkonkurrenskraftiprogramområdena.

Metoden som Sweco använt utvecklades initialt av professor Michael Porter. Den använderstatistisk analys för att dela in branscher i lokalsektorn respektive klustersektorn.12 Iklustersektornfinnsföretagsomärverksammaiinternationellavärdekedjor,d.v.s.företagmedpotential att internationaliseras och öka sin konkurrenskraft; för att undvika förväxling medföretagsklusteranvändsidennarapporttermenexpoföretag13somsammanfattningavföretagiklustersektorn.Allaekonomiermåstehaenexposektor förattkunnauppnåvälståndbyggtpåinternationell handel. I exposektorn testas företagens konkurrenskraft ständigt på deninternationella marknaden, och därför är trycket på företag att utveckla nya, effektivareprodukter,processerochaffärsmodeller somstörstdär.Metodengerett teoretiskt stöd föratoffentligainsatsermedsyftetattökaföretagenskonkurrenskraft–däriblandinsatserinomTM3–börfokuserapåföretagiexposektorn.

Portersindelningavföretagilokalföretagochexpoföretagkansammanfattasenligtföljande:

• Lokalsektorn:Vissekonomiskaktivitetfördelasnågorlundajämtöverbefolkningen.Därfolk bor finns det ett behov av distribution (matvarubutiker och lokala transporter),omvårdnad (hemtjänst, sjukgymnastik, frisörer m.m.), affärstjänster (bankkontor,bokföringstjänster, begravningsbyråer), och även viss produktion (mindre verkstäder,reparationsanläggningar). Privata lokala tjänster kompletteras med offentliga lokalatjänster.Alladessabranscher,som–alltannatlika–växerochminskarmedbefolkningen,kallarSwecoförlokalsektorn.

• Exposektorn:Andrabranscherkarakteriserasdelsavattdebildaragglomerationerpåvissaplatser,delsavattdeingåriinternationellavärdekedjor.Häråterfinnsmerpartenavtillverkningsindustrin,läkemedelsindustrinochprocessindustrier(stål,papperm.m)samtävenutvinningssektorn(gruvverksamhet).Idagärävenmångatjänstenäringarhögtinternationaliseradeochuppvisarstarkadragavagglomerationer.Ocksåbesöksnäringenräknassomregeltillsektorn.Dettagällerexempelvisfördemerstrategiskafunktionernainomreklam, finansiering,restaurangkedjorm.m.somkoncentrerastillett fåtalstäder.Andraexempelär IT, telekomochdigitala tjänster (spelbranschen,molntjänsterm.m.).Någraavdemestsamladebranschernainternationelltsettutgörsavtobaksindustrinochflygindustrin.Alladessabranscherklassificerassomexposektorn.

12MichaelPorter;“TheCompetitiveAdvantageofNations”mfl13Termen”expoföretag”ärSwecosochintehämtadfrånPorter

51

Bilaga6:Bidragsanalys–bedömningskriterierochpoängsättning

AvtabellennedanframgårhurprojektbedömtsochpoängsattsmedSwecosbidragsanalys.Införanalysen har Sweco intervjuat projektledare samt gått igenom projektbeslut, ibland ocksålägesrapporterochexternaprojektutvärderingargjordaavföljeforskare.

Frågeställning Bedömningskriterier

Förändringsteori

1. Adresserar projektet strukturellasvaghetersomSMFharirelationtillstörreföretag?

oJa/Nej(0p/2p):Adresserasnågonavföljandeutmaningarpåetttydligtvis?Enl.ECriktlinjerförTM3skanågonavföljandenackdelarsomSMF(menintestörreföretag)möteradresseras:

• 1)Tillgångtillkapital.• 2)Asymmetriskinformation:tillgångtill

branschspecifikkunskapinformationochkontaktnät.

• 3)Tillgångtillmarknaderochreduceringaventreprenöriellrisk.

FörinsatsermotspecifikaklustermåstedenadresseradebranschenvarautpekatiRIS3(se:http://s3platform.jrc.ec.europa.eu/map).

2.Finnsentydligprojektlogik? oX(projektmålochdelmål;ommålenförtydligasunderavsnittetResultatiprojektbeslutet,tahänsyntilldet):

• Ärmålenhuvudsakligenmätbara,alternativtkandetgörasettkvalificeratuttalandeommålen?Harmålenenrimligtidshorisont(sominteöverskriderdennaprogramperiod)?

• Ärmålentydligtbeskrivna?oY(Ekonomiskgeografi):

• Plats:Finnstydlig(ochmotiverad)avgränsningavdetgeografiskaområdeprojektetskaskaparesultati?

• Bransch(er):Ärmålgruppenavgränsadefterbranschtillhörighet?

oZ(Insats):• ÄrdeninsatsprojektetgörförattuppnåX

tydligtbeskriven?oPoängsättningavprojektlogik

• 0p:Projektetsaknartydligprojektlogik.XYZotydliga(samtligatrebristfälligtbeskrivna).

• 1p:Projektetsaknartydligprojektlogik.XYZärdelvistydliga(etttilltvåbeskrivstydligt).

• 2p:Projekthartydligprojektlogik.XYZärdelvistydliga(minsttvåbeskrivstydligt).

52

• 3p:Projektethartydligprojektlogik.XYZbeskrivstydligt.VariablernaX,YochZ.(projekt-ochdelmål,ekonomiskgeografi,åtgärd)beskrivstydligt,ochkanutifrångrundläggandeomvärldskunskaper,relevantforskningochlogiskslutledningsförmågaantashängaihopmedproblemformuleringen.

3. Är målgruppen och aktiviteterväldefinierade?

o0p:Målgruppenärinteavgränsadbranschmässigtellergeografiskt.Projektaktiviteterbeskrivsinteallsellerotydligt.o1p:Målgruppenärinteavgränsadbranschmässigt,mendäremotgeografiskt(ellerviceversa),utanattdettamotiveras.Projektaktivitetermotföretagbeskrivs,mendetäroklarthurdeskanåmålgruppen.o2p:Målgruppenvälavgränsadgeografisktochbranschmässigt;avgränsasmålgruppenintegeografisktfinnsenvälgrundadmotiveringfördetta.Projektaktivitetermotföretagbeskrivs,menantaletotydligainsatsermotmålgruppenövervägerantalettydligaditon.o3p:Målgruppenvälavgränsadgeografisktochbranschmässigt;avgränsasmålgruppenintegeografisktfinnsenvälgrundadmotiveringfördetta.Antalettydligainsatsermotmålgruppenövervägerantaletotydligaditon.

4. Ligger projektet i linjemedde särskildamålen?

o Ja/Nej (0p/2p): Adresserar projektet något avprogramområdetssärskildamål?

5. Ligger projektet i linje med utpekadeutmaningaridetoperativaprogrammet?

oJa/Nej(0p/2p):RelaterarövergripandeprojektmålentillnågonavdeutmaningarsompekasutiOP?

6.Liggerprojektetsprojektmålochdelmålilinjemedresultatindikatorernasomangesidetoperativaprogrammet?

oJa/Nej(0p/2p):Projektetharmöjlighetattbidratillattuppfyllaresultatindikatorerna?

7. Har det gjorts en kvalificerad ansats attkartlägga målgruppens behov införprojektet?

oJa/Nej(0p/2p):Harmålgruppensbehov–irelationtillvad projektet kan leverera – identifierats genompilot/förstudie alt. utpekats inom en ordinarieverksamhet som tydligt skiljer sig frånprojektverksamheten?

Implementering

1. Hur stor andel av deltagande företagutgörsavexpoföretag?

Andelinvolveradeföretagiprojektetsomärexpoföretag.

2. I vilken utsträckning är projektetförankrat på chefsnivå i deltagandeorganisationer?

o0p:Intealls.o1p:Tillvissdel.o2p:Merpartenavdeltagandeorganisationer.o3p:Alladeltagandeorganisationer.

3. Uppnådda mervärden från samverkanmedandraprojekt/verksamheter?

oJa/Nej(0p/2p)Harprojektensamverkatmedkringliggandeprojekt/offentligaverksamheteritillräckliggradgivetdessmetoderochförändringsteori?

53

4. Finns förutsättningar att användaresultatet och lärdomar från projektet iorganisationensordinarieverksamheternärprojektetavslutats(utanytterligaretillskottavprojektmedelfrånTM3?)

o0p:Förutsättningarsaknasförattanvändaprojektresultatetellerlärdomariordinarieverksamhet.o1p:Projektetharvissamöjligheterattanvändauppkomnalärdomaridenegnaorganisationenellerennamngivensamarbetsorganisation,meningentydligplanförhurdetskaske.o2pProjektethargodaförutsättningarattanvändaresultatochlärdomaridenegnaorganisationenellerennamngivensamarbetsorganisation,meningenfärdigplanförhurdetskaske.o3p:Projektethargodaförutsättningarochendetaljeradplanförhurresultatkananvändasidenegnaorganisationenellerennamngivensamarbetsorganisation.

5.Harprojektetsimplementeringskapacitetbidragittillmåluppfyllnaden?

Följande aspekter bedöms: tidplan, bemanning,kompetens, samverkan med andra aktörer, inhyrdakonsulter,tydlighetkringvadprojektetskaåstadkomma,konkurrensfrånandraprojekt:o0p:Problematiskaaspekterövervägerdesomfunkatbra.o1p:Problematiskaochvälfungerandeaspektervägerlika.o2p:Välfungerandeaspekterövervägerdeproblematiska.

6.Tillvilkengradintegrerarprojektetminstenavdetrehållbarhetsaspekterna?

oVertikal/Hybrid/Horisontell(0p/1,5p/3p)Baseratpåkategoriseringavprojektenfrånetapp1.

Resultat

1. Har projektet nått sina projekt- ochdelmål?

o0p:Intealls.o1p:Tillvissdel.o2p:Tillstordel.o3p:Heltochhållet.

2.Ivilkenomfattningharprojektinsatsernanått målgrupperna så som de definieras iprojektbeslutet?

o0p:Intealls.o1p:Tillvissdel.o2p:Tillstordel.o3p:Heltochhållet.

Omvärld

1.Finnsdetomvärldsfaktorersompåverkatkonkurrenskraftenhosdeltagandeföretag?

orelaterattillpolitiskutveckling.orelaterattillekonomiskutveckling.orelaterattillutvecklingavsocialaförhållanden.orelaterattilltekniskutveckling.

54

Bilaga7:Kvantitativanalys

Idennabilagabeskrivsettförslagpåenmetodförattanalyserahuruvidadetmedeneffektanalysavekonomiskadataomdeltagandeföretagrespektivehelaföretagspopulationengårattvisaomprojektenhaftmätbaraeffekterpådedeltagandeföretagen.

Analysenbyggerpåallaföretagochorganisationersominvolveratsiprojektent.o.m.december2017.DettotalaantalföretagochorganisationersomfåttstödinomTM3(2014–2016)är5133,vilket innefattarstoraaktiebolag,SMF,aktiebolagutananställdasamtolikaorganisationerochandraföretagsformer(handelsbolag,enskildfirmaetc.).Swecosharstatistisktbearbetatca3400SMF(1–249anställda)somärdenhuvudsakligamålgruppen.

Data

DatafördenhärstudienhärrörfråndatabasenSerrano,somhargrunddatafrånBolagsverket.Databasen, som täcker alla aktiebolag från 1997 fram till 2016, har omvandlats14 (brutnaräkenskapsårtillkalenderår)ochkontrolleratsavSwecoförattkunnaanvändasidekörningarsompresenterasidennarapport.

Datainnefattar15:

• nettoomsättning• löner(proxyförarbetsinsats)• material• kapital• anställda

Data täcker registreringsdatum föraktiebolag, SNI-koder,ochkommunerdär företaghar säte.Aktiebolagsominteärklassadesomaktivaochmedenomsättningpåunder100000SEK(2016),lönerpåunder50000SEKochfastatillgångarpåunder50000SEKärintemedimaterialet.

Totalfaktorproduktivitet(TFP)

Datamaterialet har använts för att beräkna totalfaktorproduktiviteten (TFP) för varje enskiltföretag.AnledningentillattSwecofokuserarpåTFPärattmåttetfångarproduktivitetseffektersominteförklarasavantalarbetadetimmarellerinvesteringar,antagetattlöneräretteffektivtmåttpåarbetskraftenskvalitet.

Sweco prövade olika standardalgoritmer som Levinsohn & Petrin (2003)16, Ackerberg et al.(2015)17ochCollard-Wexler&DeLoecker(2016)18,mendessafungeradeintebrapåmaterialetsomharmångamycketsmåföretag.Iställetanvändesenenklaremetodsomställerlägrekravpåindata.Idennametodanvändsmedianenavkoefficienternaförkostnaderförmaterialocharbete,

14Genomattdelainrapporteraddataiperioderochattsedanaggregerademikalenderår15Fördefinitionersebilaga1i:https://www.scb.se/contentassets/9dd20ce462644cc19f6f04eb2edbbe28/nv0109_kd_2016_180509_jbv.pdf,16Levinsohn,J.andPetrin,A.(2003)EstimatingProductionFunctionsUsingInputstoControlforUnobservables.ReviewofEconomicStudies,2,317-341.17Ackerberg,D.A.,Caves,K.andFrazer,G.(2015),IdentificationPropertiesofRecentProductionFunctionEstimators.Econometrica,83:2411–2451.18Collard-Wexler,A.andDeLoecker,J.(2014)ProductionFunctionEstimationwithMeasurementErrorinInputs.NBERWorkingPaperNo.22437.

55

och koefficienten för kapital antas vara okänslig för skala. Detta ligger i linje med Syverson(2011)19ochAskeretal.(2014)20.

Totalfaktorproduktiviteten(TFP)mättessom:

𝑦"# = 𝑡𝑓𝑝"# + 𝛼*𝑙"# + 𝛼,𝑘"# + 𝛼.𝑚"#

där 𝑡𝑓𝑝"# , 𝑦"# ,𝑙"# , 𝑘"# , 𝑚"# motsvarar logaritmerna för TFP, omsättning, löner21, kapital, ochmaterial.Koefficienterna𝛼* ,𝛼, ,and𝛼.beräknadesenligtmetodenbeskrivenovan.

Kontrollgrupper

Flerametodertestadesförattutvärderaresultatenmotkontrollgrupper.IslutändananvändesenmetodsomrekommenderasavHeckmanetal22(propensityscorematching).

I ett första steg uppskattades sannolikheten för att ett företag skall bli behandlat baserat påobserverbara data för 2014. Detta genomfördes med hjälp av logistisk regression därsannolikhetenattblibehandlatskattasutifrånregion,sektor,omsättning,antalanställda,ålderoch TFP. För vart och ett av de behandlade företagen identifierades upp till tiokontrollgruppsföretag.Kontrollgruppsföretagenkommerfrånsammasektorochregionochharenmyckethöglikhet(sannolikhetförbehandlingpå0,01)meddebehandladeprojektföretagen.Körningarna täcker behandlade företag som var SMF år 2014 och som var aktiva under helasjuårsperioden mellan 2010 och 2016. Bidraget från varje företag i kontrollgruppen viktasavseendehurnäradeliggerrespektivebehandlatföretag.Vikternanormaliserasdäreftersåattvarjebehandlatföretagharvikten1ochsummanavvikternaförkontrollgruppenförrespektivebehandlatföretagärockså1.

Såledesdesignasenkontrollgrupp förvartochettdebehandlade företagenochdessaviktadeurvalanvändsförallajämförelser.Mätningaveffektermedkontrollgrupper

Baserat på detta material kan effektmätningar med kontrollgrupper göras utifrån tredimensioner:

• Omsättningstillväxt.• Jobbtillväxt(lönesumma).• Produktivitetstillväxt(TFP).

Dessutomkanresultatendelasuppitreunderkategorier:

• effekterinomrespektiveregion.• effekterinomrespektiveklustersektor.• effekterinomrespektivestorleksklassinomSMF(mikroföretag,småföretag,medelstora

företag).

19Syverson,C.(2011)WhatDeterminesProductivity?JournalofEconomicLiterature,49(2):326-65.20Asker,J.,Collard-Wexler,A.,andDeLoecker,J.(2014)DynamicInputsandResource(Mis)Allocation.JournalofPoliticalEconomy122:5,1013-1063.21Viantarhärattlönernareflekterararbetskraftensproduktivitet.Alternativethadevaritattanvändaantalanställda,mendethadekrävettantagandeomattallaanställdaharlikvärdigproduktivitetoavsettyrke,erfarenhetochutbildning,vilketvibedömerliggalängrefrånverkligheten.22Heckman,J.,Ichimura,H.,andTodd,P.(1997)MatchingasanEconometricEvaluationEstimator:EvidencefromEvaluatingaJobTrainingProgramme.TheReviewofEconomicStudies,Vol.64,No.4.

56

Bilaga8:Programmensutpekadebehov,särskildamålochresultat-indikatorer

Program Identifieradebehov/utmaningar

Särskildamål Resultatindikatorer

MellerstaNorrland

Behovavutvecklatentreprenörskap,företagssamverkanochrådgivning

StödjainternationaliseringiSMF

Kapitalförsörjning

Avanceradprodukt-ochtjänsteutvecklingfrämjartillväxtinomSMF

Tillväxtföretagökarinvesteringariavanceradprodukt-ochtjänsteut-veckling

Förbättradlönsamhetblandföretagsomaktivtbidrartillklusterinitiativ

Ökadandelföretagmedaffärssamarbetepåinternationellamarknader

OmsättningiSMF

Andelföretagsomsamverkarisininnovationsverksamhet

FörädlingsvärdeiSMF

AndelSMFsombedriverexport

ÖvreNorrland Mångasmåföretagpåstorgeografiskyta

Demografiskutveckling

Ensidigochsårbarnäringslivsstruktur

Unga,kvinnor,utrikesföddadriverinteföretagisammautsträckning

Företagensägarealltäldre

Bristpåkapitalitidigaskeden

Svaginternationellnärvaro

Regionensglesabefolkningsstrukturochlångaavstånd

FlernystartadeföretagiÖvreNorrland

FlerväxandeföretagiÖvreNorrland

FlerSMFväxerpåinternationellanyamark-nader

AntalSMFper1000inv.

OmsättningiSMF


NorraMellansverige

Lågtnyföretagandeochenensidigbranschstruktur.

Behovavrådgivningssystemsomstimulerarochunderlättarframväxtenochutvecklingenavtillväxtföretag.

Satsningpåväxandebranscher:såsom

Ökaantaletnyaföretagmedtillväxtpotential

ÖkadtillväxtiregionensSMF

OmsättningiSMF

AntalSMFper1000inv.

SysselsättningiSMF


57

besöksnäring,miljöteknikochmiljötjänster,KKN

Ökadinternationalisering

Tillgångpåkapital

SkåneBlekinge Tillväxtpotentialsomkräverinsatserförattstimuleraentreprenörskap.

Utveckladentreprenöriellförmågaföratttatillsigochutvecklainnovationersamtattraherariskkapital.

Låginnovations-ochinternationaliseringsgradmedlågaexportvärden.

Underutnyttjadmångfaldhosbefolkningen

Potentialförkunskapshöjningochinternationalisering

Stärktentreprenörskapochföretagande

Flernyaföretagmedtillväxtpotential

Ökadtillväxtibefintligasmåochmedelstoraföretag

AntalSMFper1000inv.

Antaltillväxtföretag23


SysselsättningiSMF


Småland ochöarna

Ensidignäringsstruktur

SvagtillväxttakthosSMF

ÖkadtillväxtibefintligaSMF

SysselsättningiSMF

OmsättningiSMF

Stockholm StödettillSMFsutvecklingisenareskedenbehöverstärkasförattgebådekvinnorochmän,oavsetthärkomst,ochföretagiolikabranscherökademöjlighetertillbl.a.kapitalförsörjning,kunskapsöverföring,internationaliseringochaffärsutveckling.

Flerväxande,innovativaföretaggenomattstödjakapacitetenförsmåochmedelstoraföretagattnå

nyamarknader

SysselsättningiSMF

OmsättningiSMF

SMFsombedriverexport

Västsverige Behovavflernyainnovativasnabbväxandeföretagförenmerdiversifieradochmindresårbarnäringslivsstruktur.

FlerföretagbehöverskapasochetablerasialladelaravGöteborgförökadsysselsättningochminskatutanförskap.

Flernyainnovativaföretag.

Flerinnovativatillväxt-företag

AntalSMFper1000inv

OmsättningiSMF

Andelföretag(10–249anställda)medinnovationsverksamhet


Antaltillväxtföretag

23Definierassomföretagmedårligomsättningsökningpå10%undertreårdärföretagethademinsttreanställdaibörjanavmätperioden.

58

SMFsaknaregnautvecklingsresurserförinnovation.

Bättreutnyttjandeavpotentialeninyatillväxtmarknader.

ÖstraMellansverige

Lågandelnyföretagandejämförtmedriket

LågtillväxtviljahosSMF

Behovavexterntägarkapital

Låginternationaliseringsgrad

Ökadtillväxtiregionenssmåochmedelstoraföretag

Flerväxandeföretagsomäraktivapådeninternationellamarknaden.

Antaltillväxtföretag


SysselsättningiSMF


Delrapport 2 om målet: Öka konkurrenskraften hos små och ......IKT Informations- och...

Documents

Transcript of Delrapport 2 om målet: Öka konkurrenskraften hos små och ......IKT Informations- och...