De bortglömda

urfolken

En kritisk diskursanalys om samernas och den

nordamerikanska ursprungsbefolkningens

framställning i svenska historieläroböcker

KURS: Historia för ämneslärare, 61–90 hp

PROGRAM: Ämneslärarprogrammet

FÖRFATTARE: Ida Swärd

EXAMINATOR: Radu-Harald Dinu

TERMIN: VT 20

De bortglömda urfolken:

En kritisk diskursanalys om samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i svenska historieläroböcker

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur samerna respektive den nordamerikanska

ursprungsbefolkningen framställs i samtida historieläroböcker för gymnasiets senare

historiekurser. Det som undersökts är hur de två ursprungsfolkens historia och kulturmöten

framställs i relation till vad som står i Gy11:s läroplan. Den använda metoden är Norman

Faircloughs kritiska diskursanalys integrerat med Homi Bhabhas postkoloniala teori.

Faircloughs metod belyser maktförhållanden i texten och Bhabhas teori klarlägger hur dessa

maktförhållanden ter sig. Resultatet visar att det förekommer maktdiskurser i samtliga

undersökta läroböcker. I vissa av böckerna finns ett tydligt ”vi och dem” perspektiv, där de två

ursprungsfolken framställs som ”dem”. När urfolken väl nämns i läroböckerna nämns de kort

och utan vidare problematisering, vilket gör att eleverna inte ges den kunskap om ursprungsfolk

som läroplanen uttrycker. Dessutom nämns de alltid i relation eller åtskillnad från

nationalstaten, aldrig enskilt. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning inom området,

vilket tyder på att varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen ges något

vidare utrymme i den svenska historieskrivningen på gymnasiet.

The Forgotten Native People:

A Critical Discourse Analysis of the Sami and the Native North Americans portrayal in Swedish History Textbooks

Abstract

The purpose of this study is to examine how the Sami and the native north Americans are

portrayed in contemporary history textbooks in the latter history courses of upper secondary

school. More specifically the study focuses on the portrayal of history and cultural encounters

and whether they are in accordance with Gy11’s curriculum, which is the curriculum of the

Swedish upper secondary school. The study has been conducted by using Norman Fairclough’s

critical discourse analysis together with Homi Bhabha’s postcolonial theory. Fairclough’s

method highlights relations of power within the text, whereas Bhabha’s theory emphasises how

these relations of power are constituted. The result shows that it occurs an “us and them”

perspective within some of the textbooks, where the native people are portrayed as “them”.

When they are mentioned, they are only mentioned shortly and without any further explanation

which does not give the students the knowledge of native people as the curriculum expresses.

Besides, they are always mentioned in relation to or in separation from the nation-state, never

alone. The result accords with earlier research within the field, that shows that neither the Sami

nor the native north Americans are given any particular room within the Swedish historical

writing at upper secondary school.

Innehåll

1 Inledning ....................................................................................................................................1

1.1 Syfte och frågeställningar .................................................................................................2

1.2 Begrepp .............................................................................................................................2

2 metod och teoretisk ansats ......................................................................................................2

2.1 Källor ..................................................................................................................................4

2.2 Avgränsningar och källkritik .............................................................................................5

3 Forskningsläge .........................................................................................................................6

4 Bakgrund ................................................................................................................................. 10

4.1 Gy11:s Läroplan och Värdegrund ................................................................................. 10

4.2 Samernas historia ........................................................................................................... 11

4.3 Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia ............................................. 12

5 Resultat ................................................................................................................................... 13

5.1 Hur framställs samernas respektive den amerikanska ursprungsbefolkningens

historia i läroböckerna? .............................................................................................................. 13

5.1.1 Epos 2 och 3 ............................................................................................................ 13

5.1.2 Alla Tiders Historia 2–3........................................................................................... 15

5.1.3 Perspektiv på historien Historiebruk och historievetenskap 2–3......................... 16

5.1.4 Samband Historia Tema ......................................................................................... 16

5.1.5 Sammanfattande delanalys .................................................................................... 17

5.2 Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och

”majoritetssamhället”?................................................................................................................ 18

5.2.1 Epos 2 och 3 ............................................................................................................ 18

5.2.2 Alla Tiders Historia 2–3........................................................................................... 20

5.2.3 Perspektiv på historien historiebruk och historievetenskap 2–3 ......................... 20

5.2.4 Samband Historia Tema ......................................................................................... 22

5.2.5 Sammanfattande delanalys .................................................................................... 23

6 Avslutande analys och diskussion ........................................................................................ 24

6.1 Hur framställs samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen i

relation till Gy11:s läroplan? ...................................................................................................... 24

6.2 Jämförelse med tidigare forskning ................................................................................ 27

6.3 Slutdiskussion ................................................................................................................. 29

7 Käll- och Litteraturförteckning ................................................................................................ 31

Källor ........................................................................................................................................... 31

Litteratur ...................................................................................................................................... 31

1

1 INLEDNING

I svenska gymnasieskolan får eleverna lära sig om USA:s historia och hur det succesivt har

kommit att bli ett av världens mäktigaste länder. Precis som med många andra länders historia

får eleverna lära sig om historien i samband med den europeiska expansionen - kolonialismen.

Ursprungsfolket som levde där innan européernas invasion nämns följaktligen bara i förbifarten

och tenderar att hamna i marginalen. Gällande Sveriges ursprungsfolk, samerna, sker i princip

samma sak, de hamnar i skuggan av majoritetsbefolkningens historia.

Bo Andersson, professor i Historia, skriver i boken Vi och Dom; på fördomens marknad i

skolans värld, att dagens svenska elever besitter mer kunskaper om Amerikas urfolk än Sveriges

urfolk.1 Dessutom skriver han vidare att det finns många likheter mellan de två urfolken, både

i hur de har blivit behandlade av staten samt i hur deras situation ser ut idag.2 Med utgångspunkt

i Anderssons resonemang, ämnar jag i denna uppsats att studera hur samerna respektive den

nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i historieskrivningen som återfinns i

historieläroböckerna. Dels för att se om det finns likheter i hur de två urfolken framställs samt

för att se om någon av dem ges mer utrymme i läroböckerna.

I läroplanen för gymnasiet under övergripande mål och riktlinjer står det att varje elev ska ha:

”kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och

tornedalingar) kultur, språk, religion och historia”. Samt att varje elev ”har kunskaper om och

insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet”.3 Att elever ska

ges kunskap om specifikt samernas kultur och historia samt ges kunskap om olika kulturarv är

därför centralt i denna studie. Vanja Lozic, fil. dr i historia, skriver i boken

Historieundervisningens utmaningar; historiedidaktik för 2000-talet, att begreppet kulturarv

handlar om att förmedla den kollektiva kulturen för att förklara hur den nationella identiteten

”vi” har blivit till. Genom att definiera det kollektiva via historia och kultur, skriver Lozic att

det skapas identiteter som både kan ge upphov till ett inkluderande och exkluderande kulturarv.4

Av den orsaken är en intressant aspekt att undersöka hur de två ursprungsfolken framställs i

läroböcker, då läroböcker spelar en stor roll vid förmedlingen av kulturarv.

1 Bo Andersson. Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld. Mjölby: Atremi AB,

2016, s. 59. 2 Andersson. Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld, s. 352. 3 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm:

Skolverket, 2011. 4 Vanja Lozic. Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet. Malmö: Gleerups, 2011, s 22.

2

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur samerna respektive den nordamerikanska

ursprungsbefolkningen framställs i samtida svenska läroböcker på gymnasiet. Vidare ämnar

studien undersöka hur källmaterialen skildrar de två ursprungsfolkens historia med ett fokus på

ett ”vi och dem” perspektiv.

För att uppnå syftet kommer studien att utgå ifrån följande frågeställningar:

- Hur framställs samernas respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningens

historia i läroböckerna?

- Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället?

- Hur framställs samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen i

relation till Gy11:s läroplan?

1.2 Begrepp

Ett genomgående inslag i uppsatsens olika avsnitt är att det förekommer olika benämningar på

den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I tidigare forskning samt i de undersökta

läroböckerna benämns de mestadels som ”indianer”, vilket egentligen är ett samlingsnamn för

ursprungsbefolkningen över hela den amerikanska kontinenten. I mina egna analyser använder

jag mig av benämningen ”den nordamerikanska ursprungsbefolkningen”, men i flertalet avsnitt

förkommer som sagt benämningen ”indianer” då detta är hur de benämns i källmaterialet.

2 METOD OCH TEORETISK ANSATS

I och med att uppsatsens syfte är att undersöka hur de två ursprungsfolken framställs i

läroböcker utifrån ett ”vi och dem” perspektiv, kommer jag därför analysera det befintliga

språket i läroböckerna. Till hjälp kommer jag utgå ifrån den kvalitativa metoden kritisk

diskursanalys som fokuserar på samhällsstrukturer och maktstrukturer i texter. I boken

Diskursanalys som teori och metod beskrivs begreppet diskurs som en social process som

handlar om att människors kunskap och förståelse om världen påverkas av bestämda

framställningar av verkligheten.5 I denna bok ges en utförlig förklaring av Norman Faircloughs

kritiska diskursanalys, där språket är en viktig komponent eftersom språket kan avslöja om

texter är selektiva i sitt berättande och i sin förmedling. Dessutom studeras huruvida språket är

5 Marianne Winther Jørgensen & Louise Phillips. Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur,

2000, s. 7.

3

med och formar sociala strukturer, maktförhållanden eller om texten försöker förändra eller

påverka maktförhållanden.

Inom kritisk diskursanalys handlar det således om att undersöka det som skrivs men också om

det som inte skrivs för att se rådande normer och mönster i samhället. 6 Faircloughs

diskursanalys handlar om att synliggöra hur symboler via språk och historia ger uttryck i

människors meningsskapande. Därför är specifikt läroböcker intressant att undersöka då dessa

ska förmedla vad som anses vara viktig kunskap.

En central aspekt för denna studie är därför att studera hur olika grupper och individer framställs

med hjälp av språket. I min undersökning kommer jag använda delar av Faircloughs

tredimensionella analysmodell där det första steget är att undersöka vad texten säger om

ursprungsfolken och vilka ordval som används. Nästa steg i analysmodellen handlar om den

diskursiva praktiken, alltså syftet med texten och hur den används. I denna studie kommer dock

den diskursiva praktiken inte analyseras då alla läroböcker är skrivna i utbildningssyfte. Den

tredje aspekten Fairclough tar upp i sin diskursanalys är den sociala praktiken som innebär att

den ideologiska makten kan avspegla sig i samhället, exempelvis genom vad som tas med i

historieskrivningen.7 Med det i åtanke kommer denna studie undersöka hur det som tas upp i

läroböckerna står i relation till gymnasieskolans läroplan och värdegrund för att förstå

läroböckernas direktiv.

Faircloughs kritiska diskursanalys kommer även att integreras med Homi Bhabhas

postkoloniala teori för att lättare förstå relationen mellan ursprungsfolken och

majoritetssamhället. Bhabha är en litteratur- samt kulturkritiker och en av samtidens främsta

teoretiker inom just postkolonial teori. Hans teori fokuserar på och förklarar stereotyper och

andregörande.

Bhabha skriver att den koloniala diskursen alltid haft ett behov att definiera en sorts bestämd

benämning gällande kulturell, historisk och rasenlig skillnad. Denna bestämda benämning

bidrar till att upprätthålla synen på ”den andre”, då det forna maktsystemet är baserat på att

konstruera människor med annan etnicitet och kulturell bakgrund som underlägsna. Bhabha

menar att trots att vi befinner oss i en postkolonial tid, så tillskrivs stereotyper på människor i

forna kolonier utifrån tidigare kunskap som leder till en tilldelad identitet.8

6 Winther Jørgensen & Phillips. Diskursanalys som teori och metod, s. 70ff. 7 Ibid., s. 72ff 8 Homi Bhabha. The Location of Culture. London: Routledge, 2012. E-bok, s. 94ff.

4

Han skriver att de tilldelade identiteterna uppstår ur en sorts osäkerhet, som utgår från en

konstituerad sanning och därmed ständigt upprepas, trots att de inte riktigt kan bevisas.

Osäkerheten kring de tilldelade identiteterna, går hand i hand med uppkomsten av stereotyper

som Bhabha beskriver i sin teori som något simplifierat och komplext som kräver en fördjupad

analys.9

Vidare förklarar Bhabha att hudfärg och kultur är de största kategoriseringarna gällande ras-

och kulturell dominans. Dock menar han att hudfärg inte behöver symbolisera en sak, utan

hudfärg kan symbolisera flera olika aspekter, men att det nästan alltid står i relation till eller

åtskillnad mot en annan ras, kultur eller historia. Det är alltså separationen eller kontrasten

mellan etniciteter eller kulturer som bibehåller ”vi och dem” perspektivet.10

Med utgångspunkt i Homi Bhabhas teori om stereotyper och framställning av den andre,

kommer denna uppsats studera hur svensk läroboksframställning av samer respektive den

nordamerikanska ursprungsbefolkningen kan korreleras till Bhabhas tankar. Detta kommer

genomföras genom att undersöka med vilka formuleringar samerna och den nordamerikanska

ursprungsbefolkningen framställs, samt genom att undersöka om det finns någon tydlig

separation i läroböckerna mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället.

Bhabha tar även upp något som han kallar ”national narratives”, där han menar att de nationella

berättelserna gällande folkets historia oftast förmedlar en elit och underordnadrelation bland

olika grupper. Han skriver vidare att begreppet ”folket” symboliserar två saker, nämligen ett

objekt inom den nationalhistoriska pedagogiken, samtidigt som folket är ett subjekt i sin samtid.

Bhabha menar att beskrivningen om ”folket” i den nationalhistoriska pedagogiken därför

försvårar formationen av en modern social värld, då beskrivningen inte stämmer överens med

hur det ser ut idag.11 Därför ämnar jag att med hjälp av Bhabhas ”national narratives” undersöka

om läroböckerna bidrar till att bibehålla en sorts specifik identitet som ger upphov till att vissa

identiteter lämnas utanför den nationella berättelsen.

2.1 Källor

Det valda källmaterialet för studien är fyra samtida läroböcker inom ämnet historia.

Läroböckerna är inriktade mot historieämnets senare kurser 2 och 3 och är därför kompatibla

med Gy11.

9 Bhabha, The Location of Culture, s. 95ff. 10 Ibid., s. 107ff. 11 Ibid., s. 206ff.

5

Perspektiv på Historien: Historiebruk och Historievetenskap 2–3 är skriven av Lars Nyström,

Hans Nyström och Örjan Nyström och är utgiven år 2012 av Gleerups. Läroboken är som titeln

avslöjar inriktad på historiebruk och historievetenskap med tillhörande övningar där eleverna

får träna på att analysera historiska texter. Boken syftar till att utveckla elevers kritiska och

reflekterande synsätt på historien för att eleverna själva ska kunna göra historiska

undersökningar. Utöver detta inriktar sig läroboken på historieskrivningens rötter och

historieämnets utveckling.12

Alla tiders Historia 2-3 är skriven av Birgitta Almgren, Hans Almgren och Olle Larsson och är

utgiven år 2012 av Gleerups. Läroboken har ett stort och tydligt fokus på källkritik, historiebruk

och historiesyn, där en del heter ”Om historia” där källkritik och historiebruk står i fokus. Del

två av boken är mer tematiskt upplagd och heter ”Ur historien”.13

Epos 2 och 3 är skriven av Robert Sandberg och Christina Douglas och är utgiven år 2013 av

Liber AB. Boken innehåller 15 olika teman och är inriktad på det kulturhistoriska området som

framförallt tillhör kursen Historia 2b. Boken ämnar ge inspiration både till elever och lärare att

göra egna historiska undersökningar för att börja tänka mer historiskt med en ingång på då och

nu.14

Samband Historia Tema är skriven av 20 olika kapitelförfattare där författarna är experter inom

varsitt område. Redaktör är Niklas Ericsson och läroboken är utgiven år 2013 av förlaget

Sanoma Utbildning AB. Boken är uppbyggd i olika teman som sätts in i större sammanhang

och i sambandsmodeller. Även här är källkritik och historiebruk centralt.15

2.2 Avgränsningar och källkritik

I min undersökning har jag valt att fokusera på läroböcker för historiekurserna 2a, 2b kultur och

3 för gymnasiet. Detta för att dessa tre kurser är tematiskt inriktade med ett stort fokus på kultur,

vilket kan ge en fördjupning om just urfolk. Dessa tre kurser behandlar bland annat kulturmöten,

vilket är en central aspekt i min undersökning. Anledningen till att jag valt att undersöka hur

ursprungsfolk presenteras i läroböcker, är för att läroböcker fortfarande är ett flitigt använt

läromedel, särskilt i historieundervisningen. Att jämföra samernas respektive den

nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i läroböckerna är av intresse eftersom

12 Lars Nyström, Hans Nyström & Örjan Nyström. Perspektiv på historien 2–3. Malmö: Gleerups Utbildning AB,

2012, s. 3. 13 Birgitta Almgren, Hans Almgren & Olle Larsson. Alla Tiders Historia 2–3. Malmö: Gleerups Utbildning AB,

2012, s. 3. 14 Robert Sandberg & Christina Douglas. Epos 2 och 3. Stockholm: Liber AB, 2013, s. 3. 15 Niklas Ericsson (red.). Samband Historia Tema. Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2013, s. 13f.

6

USA:s historia har en stor plats i den svenska historieundervisningen. En annan anledning till

att undersöka Nordamerikas urfolk är för att Bo Andersson nämner i sin bok att det i vissa fall

finns mer skrivet om indianernas historia än samernas historia i svenska läroböcker.16 Genom

att studera både samerna och ”indianerna” blir således ”vi och dem” aspekten ännu tydligare i

och med att ”indianernas” och samernas historia och öden påminner om varandra.

I mitt urval av källmaterial har jag gått utefter vilka läroböcker jag har sett på mina olika VFU-

platser samt utefter populära och återkommande bokserier i historieundervisningen. Utöver det

försökte jag välja böcker från olika förlag, då förlagen och författarna kan ha stor inverkan på

innehållet.

I min studie ämnar jag studera hur de två ursprungsfolken framställs i svenska läroböcker med

hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys. Specifikt kommer jag studera dem utifrån

oberoende- samt tendenskriteriet, då dessa är relevanta för undersökningens syfte. Vidare är jag

medveten om att fyra samtida läroböcker inte ger en rättvis bild av hur de två ursprungsfolken

generellt sett framställs i historieundervisningen på gymnasiet, men jag hoppas kunna ge en

bild av hur olika läroböcker kan förmedla olika normer och värderingar. Att läroböckerna tar

hänsyn till tre historiekursers centrala innehåll gör såklart att vissa aspekter kanske inte ges

plats att nyanseras. Min ambition är dock inte att undersöka det kvantitativa i läroböckerna,

utan att undersöka hur språket som används förmedlar kunskap och normer om samerna och

den nordamerikanska ursprungsbefolkningen.

3 FORSKNINGSLÄGE

Inom området av läromedelsgranskning av både svenska och internationella läromedel, finns

det en hel del tidigare forskning att tillgå kring specifikt läroböcker. Forskning har även gjorts

om ursprungsfolks och minoriteters representation i skolans läromedel, både nationellt och

internationellt.

Henrik Åström Elmersjös avhandling, En av staten godkänd historia, behandlar både dessa

områden genom att studera statens inverkan på svenska läromedel i historieämnet mellan åren

1938–1991 samt genom att studera vad som har betonats eller tagits bort i historieböckerna

under dessa år. Gällande statens medverkan menar han att olika politiska, internationella,

ekonomiska och sociala transformationer haft inverkan på både skolans och läromedlens

omförhandling genom åren. Det som granskats har framförallt varit vad som ansetts vara

16 Andersson. Vi och Dom; på fördomens marknad i skolans värld.

7

betydelsefull historia för samtiden samt vad den förmedlar om Sverige och världen. Dock menar

han att den traditionella respektive den moderna synen på historien haft svårigheter att enas om

vad historieskrivningen ska ta upp.17

Åström Elmersjö tar även upp aspekten om historiens huvudpersoner, där han menar att

beroende på vilken identitet som skolan önskas förmedla till de svenska skolungdomarna, har

varit avgörande för vilka personer eller grupper som getts utrymme i historieskrivningen. Under

1900-talets mitt och andra hälft började man engagera sig i att projicera ”folkets” historia

framför enskilda kungar och drottningar inom historieämnet. Under denna omvandlingsprocess,

lämnades dock samerna utanför ”folkets” historia. Åström Elmersjö skriver vidare att samerna

knappt fått något utrymme i de svenska historieläroböckerna, och när de tagits upp har de

framställts som exotiska med en tydlig åtskiljning från det som klassats som ”det svenska

folket”.18

Även Bo Andersson, professor i ämnesdidaktik och historia, har forskat om samerna i den

svenska historieundervisningen. I hans bok, Vi och Dom – på fördomens marknad i skolans

värld, studerar han hur samernas förutsättningar och rättigheter korrelerar med den svenska

skolans värdegrund och vad det i sin tur förmedlar för normer till skolungdomarna. Liknande

Åström Elmersjös formulering kring statens inblandning i historieämnet, menar Andersson att

vad ”storsamhället” ansett varit nyttigt och intressant har varit avgörande för hur stort utrymme

samerna fått i historieundervisningen. Andersson betonar framförallt hur en ”vi och dem”

känsla kan ge upphov till tankar om över- och underlägsenhet, och att fokus på det annorlunda

framför det gemensamma bidrar till att bibehålla myter och uppfattningen av

minoritetsgrupper. 19 Andersson, liksom Åström Elmersjö, påpekar samernas nästintill

obefintliga plats i både de svenska läroplanerna och läroböckerna. Han menar att det

traditionsstyrda historiestoffet är det som genomsyrar läromedlen i och med att detta är vad

både lärare och läroboksförfattare förhåller sig till, då det är det finns mest forskning och

källmaterial om.20

Både Åström Elmersjö och Andersson betonar i deras forskning att det som anses som

användbar kunskap för majoritetssamhället är det som har fått genomsyra skolans

historieundervisning. Med inspiration av deras forskning, kommer jag i min undersökning

17 Henrik Åström Elmersjö. En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av svenska läromedel och

omförhandlingen av historieämnet 1938–1991. Lund: Nordic Academic Press, 2017, s. 262ff. 18 Åström Elmersjö, s. 166ff. 19 Andersson, s. 107. 20 Andersson, s. 58f.

8

studera huruvida maktrelationer är synliga eller ej i de olika läroböckerna och om det i så fall

ger upphov till ett ”vi och dem” perspektiv.

En internationell studie som inriktar sig på framställningen av den amerikanska

ursprungsbefolkningen i amerikanska historieläroböcker, har gjorts av Tony R Sanchez,

professor i sociala studier. Han har i sin studie granskat 15 läroböcker publicerade mellan 1991-

2004 för elever i de äldre åldrarna och undersökt huruvida den nordamerikanska

ursprungsbefolkningen framställs med utgångspunkt i fem olika huvudvärderingar med

tillhörande underkategorier. Sanchez skriver att många läroböcker beskriver individer eller

grupper med endast ett fåtal meningar vilket ger en orättvis och endimensionell bild av dem

som i sin tur bidrar till att fasthålla särskilda stereotyper. Han skriver vidare att för att kunna

bryta de stereotypa och ensidiga framställningar av minoriteter, är det viktigt att lärare som

använder sig av materialet är kunniga inom ämnet och att de kan bidra med ett större djup än

vad läroböckerna lyckas förmedla.21 Sanchez noterar i sin studie att jämfört med tidigare

granskningar av amerikanska läroböcker, så har de valda läroböckerna ett större omfång av text

och bilder av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. Dock saknar fortfarande många av

läroböckerna ett vidare djup och problematisering vilket bidrar till en skev bild av dem.

Sammanfattningsvis visar studien att tre av 15 läroböcker lyckas återge en sann, noggrann och

nyanserande beskrivning av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. För att ändra synen

på och framställningen av de amerikanska ”indianerna”, menar Sanchez att ett stort ansvar

ligger hos dem som använder sig av läroböckerna, då författarna och publiceringsbolagen

kommer fortsätta att skriva och sälja sådant som de vet säljer.22

Sanchez studie visar att läroböckers beskrivning av indianerna vidhåller särskilda stereotyper

kring dem på grund av att ingen vidare nyansering och problematisering ges. Detta är något jag

ämnar studera i min undersökning också, för att se om liknande problem går att urskilja i de

svenska läroböckerna.

Hur etniska grupper framställs i historieböckerna har Harald Runblom, professor i historia,

undersökt. Hans studie tillhör en granskning som Skolverket gjorde 2006 på uppdrag av

regeringen där ett antal läroböcker inom bland annat historieämnet granskades med skolans

värdegrund som utgångspunkt. Runblom analyserade om läroböckerna på något vis hade en

diskriminerande eller kränkande framställning gällande etnisk tillhörighet. Runblom börjar i sin

21 Tony R. Sanchez. The Depiction of Native Americans in Recent (1991–2004) Secondary American History

Textbooks: How Far Have We Come?. Equity & Excellence in Education. Vol. 40, nr. 4, 2007: 311–320, s. 311f. 22 Sanchez., s. 317.

9

rapport med att definiera etnicitet som en social konstruktion genom att förklara begreppet som

en dualistisk term mellan ”vi” och ”de andra”. Vidare förklarar han att givna kategorier och där

med identiteter kan vara problematiskt för elever, då de inte ges chans att skapa en egen

uppfattning om sig själv, vilket står som en del av skolans värdegrund. Med andra ord är det

oerhört viktigt vad för sorts begrepp som används i läroböckerna och hur dessa beskrivs, för att

minimera risken att skapa åtskillnad mellan olika etniciteter.23

I läromedelsanalysen urskiljer Runblom att läroböckerna visar att det finns ett tydligt

eurocentriskt synsätt, där länder utanför Europa oftast tas upp i samband med europeisk

erövring. I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolan ska sträva mot att ge elever

kunskap om de svenska minoriteterna, däribland samerna. Detta menar Runblom att

historieböckerna misslyckas med att förmedla, då det lilla som återges om samerna är kortfattat

och inte ger utrymme för vidare nyansering. Däremot menar han att historieböckerna lyckas

skildra kulturmöten bra och att det inte förekommer några diskrimineringar i läromedlen han

granskat.24

Även Runbloms studie som studerar etniciteters framställning i läroböcker i enighet med

värdegrunden ligger nära min studie, då jag vill jämföra framställningen av ursprungsfolk med

vad som står i skolans värdegrund och läroplan. Runbloms studie gjordes 2006 och i och med

att jag ska studera läroböcker för Gy11 är det intressant att studera om våra resultat skiljer sig

från varandra.

Det som framkommit utav tidigare forskning gällande samernas samt den nordamerikanska

ursprungsbefolkningens framställning och plats i läroböcker både i Sverige och internationellt,

är att det som står antingen ger en otillräcklig bild utav ursprungsfolkens kultur och historia,

samt att historieskrivningen ger upphov till ett ”vi och dem” perspektiv. Detta kommer att

jämföras med mina resultat av de undersökta samtida läroböckerna.

23 Harald Runblom. En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker. I I enlighet med

skolans värdegrund, Skolverket (red), Stockholm: Skolverket, 2006, s. 3f. 24 Runblom, s. 46ff.

10

4 BAKGRUND

4.1 Gy11:s Läroplan och Värdegrund

Gymnasieskolans läroplan och värdegrund vilar på skollagen som syftar till att elever ska

inhämta och utveckla olika kunskaper och värden för det demokratiska samhället. I

värdegrunden för gymnasieskolan står det vidare att elever ska främja förståelse för andra

människor och att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av till exempel etnisk

tillhörighet. I värdegrunden nämns också att gymnasieskolan ska förmedla ett internationellt

perspektiv som ska bidra till att utveckla elevers förståelse för den kulturella mångfalden inom

landet.25

Under övergripande mål och riktlinjer i läroplanen står följande två mål för eleverna:

o har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet

o har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna,

sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia 26

Under normer och värden står följande:

o kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor,

kultur, språk, religion och historia 27

Det är med utgångspunkt i ovan nämnda punkter från gymnasiets läroplan och värdegrund som

resultatet i studien kommer jämföras och diskuteras med. Detta för att se om de studerade

läroböckerna följer läroplanen och om resultaten skiljer sig åt mellan de olika läroböckerna.

Värt att nämna är också att fram till år 1991 ansvarade svenska staten för att granska och

godkänna historieläroböckerna i skolan. Idag har bokförfattarna och bokförlagen större frihet

kring vilket innehåll som tas med, och de som granskar läroböckerna är istället lärarna.28

25 Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. 26 Ibid., 2011 27 Ibid., 2011 28 Åström Elmersjö, En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av svenska läromedel och

omförhandlingen av historieämnet 1938–1991, s. 9.

11

4.2 Samernas historia

Lennart Lundmark skriver i sin bok, Stulet land: svensk makt på samisk mark, att FN:s

definition av ett ursprungsfolk är en folkgrupp som bott i ett särskilt geografiskt område i landet

då erövring, kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser skedde. Samt att

folkgruppen behållit delar av sina sociala, ekonomiska och kulturella institutioner.29

Lundmark skriver vidare att forskning kring hur länge samerna som folkgrupp har existerat i

Sverige är svårt att fastställa, men att det garanterat finns bevis från vikingatiden och framåt.30

Omkring år 1500 tvingades samerna börja betala skatt till den svenska staten och under 1600-

talet började även kyrkan intressera sig för samerna genom att inrätta kyrkor och skolor runt

om i Lappland i hopp om att få bort samernas egna ”hedniska” religion.31

Sedan 1500-talet började samerna succesivt bli av med sina markegendomar, men det var under

1800-talet de största förändringarna skedde. Under denna tid började kapitalistiska tankar att

cirkulera, vilket påverkade samerna som stod utan någon vidare politisk makt. Samerna ansågs

som primitiva och lämnades därför utanför i samhället i samband med att en mer avancerad och

effektiv samhällsorganisation växte fram. I takt med att jordbruket effektiviserades och blev

lönsammare ansågs samernas rättigheter, försörjningsmöjligheter och handelsvaror inte lika

nödvändiga längre. Samerna lämnades utanför lagstiftningen av markområden och började vid

den här tiden trängas undan av nybyggare.32

Bo Andersson skriver om samernas utanförskap enligt följande: ”Samerna har varit isolerade

inuti men samtidigt ställda utanför i storsamhällets värld”.33 Andersson menar att det svenska

majoritetssamhället har ignorerat och förtryckt samerna genom att hålla dem utanför politiska

och ekonomiska angelägenheter, vilket har etablerat en tydlig ”vi och dem” aspekt. Även

Lundmark skriver att en tydlig nonchalans från statens sida gällande samernas rättigheter

bevisades när det i slutet av 1800-talet gjordes ett antal undersökningar gällande samernas

äganderätt. Staten resonerade som så att samerna inte hade någon egentlig historia utan att de

hade bott i Lappland utan några specifika rättigheter.34

I slutet av 1800-talet började ett nytt ideologiskt tankesätt prägla den svenska politiken, den så

kallade rasbiologin. Utifrån denna rasistiska politik framhölls det att det fanns biologiska

29 Lennart Lundmark. Stulet land: svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront, 2008, s. 7. 30 Lundmark., s. 13. 31 Ibid., s. 54. 32 Ibid., s. 75ff. 33 Andersson, s. 76. 34 Lundmark, s. 104.

12

underlägsna raser med medfödda säregenheter. Samerna blev utpekade som en sådan ras, vilket

ledde till rasbiologisk forskning på samers skallar, gravar och egenskaper. I samband med

denna forskning ökade de rasistiska tankarna gentemot den samiska befolkningen. De

framställdes som en svagare ras som skulle kunna rubba den ”svenska” rasen, vilket ledde till

att samerna skulle åtskiljas från den svenska kulturen, både gällande arbete och skola.35

Samerna ansågs behöva en enklare skolgång för att korrelera med deras simplare tankesätt,

vilket ledde till en begränsad skolgång som fasthölls ända fram till 1962 då grundskolan

infördes i Sverige. Med andra ord gjordes en stor åtskillnad mellan samerna och det ”svenska

folket” under den här tiden. Samerna gick från att vara en inhemsk kultur till en säregen ras.

Det var först år 1971 som beteckningen ”lapp” ersattes av ”same” och än idag finns viss

åtskiljning kvar, framförallt då vissa myndigheter inte anser att det finns bevis på att samerna

har blivit bestulna landområden då det inte finns några papper påskrivna från tiden då det

skedde.36

4.3 Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia

I boken Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee av Dee Brown görs en grundlig förklaring av

den nordamerikanska ursprungsbefolkningens öden mellan åren 1860–1890, samt deras

påverkan av kolonisationen av Amerika innan dess. Brown beskriver hur kolonisationen

började med Christofer Columbus 1492 då han trodde han hade kommit till Indien och därför

kallade ursprungsbefolkningen för indios, vilket lever kvar än idag i form av benämningen

indianer. Columbus beskrev indianerna som väldigt vänliga vilket han utnyttjade snabbt genom

att införa tvångsarbete och slaveri. Dessutom försökte han få indianerna att leva mer utefter

europeiska seder.37

Under de kommande seklen anlände miljontals nybyggare och kolonisatörer, vilka liksom

Columbus inte respekterade ursprungsfolken utan tog deras land, våldförde sig på dem samt

fördrev dem djupare in i vildmarken. Brown skriver hur den nordamerikanska

ursprungsbefolkningen blev färre och färre samt hur deras kultur och civilisation började

ödeläggas. I början av 1800-talet då kapitalismen började blomstra samt då europeiska

invandrare i större utsträckning anlände till Amerika, började vissa politiker värna om

indianernas land vilket ledde till att särskilda avtal skrevs för att skydda indianernas territorium.

35 Ibid., s. 152. 36 Ibid., s. 247. 37 Dee Brown. Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee. Stockholm: Karneval förlag, 2015, s. 23.

13

Dessa avtal bröts dock gång på gång på grund av att fler nybyggare anlände samt på grund av

fyndet av guld på indianernas mark.38

I mitten av 1800-talet i samband med nya ideologiska tankar, så som rasbiologin, påstod

politikerna i Washington att den vita europeiska rasen var den överlägsna rasen. Politikerna

ansåg att det var deras plikt att värna över indianernas landområden då indianerna ansågs som

en underlägsen ras. I samband med denna rasistiska politik försökte man civilisera och kristna

hela den amerikanska kontinenten. Om indianerna gjorde motstånd, hade de vita rätt till att föra

krig mot dem. Denna tid ledde till att myten kring ”vilda västern” myntades, där indianerna

snabbt blev tilldelad skurkrollen.39 På grund av den hårda politiken som fördes gentemot

indianerna på 1800-talet, förminskades deras landområden och population drastiskt. Än idag

kämpar den nordamerikanska ursprungsbefolkningen för sina rättigheter och de klassas som en

utav USA:s fattigaste minoritetsgrupper.40

5 RESULTAT

Resultatet disponeras utifrån att jag besvarar mina två första frågeställningar i varsin resultatdel.

I de två resultatdelarna presenteras varje läroboks resultat för sig följt av en sammanfattande

delanalys där resultaten ifrån de fyra läroböckerna analyseras och jämförs med hjälp av

Faircloughs första analysverktyg och Bhabhas postkoloniala teori.

5.1 Hur framställs samernas respektive den amerikanska

ursprungsbefolkningens historia i läroböckerna?

5.1.1 Epos 2 och 3

Inledningsvis i min undersökning av samernas respektive den nordamerikanska

ursprungsbefolkningens framställning i denna lärobok, började jag med att studera

innehållsförteckningen samt förklaringen av bokens 15 teman. I sakregistret i slutet av boken,

står amerikanska ursprungsbefolkningen nämnd med en sidas sidhänvisning. Samerna finns

också med i sakregistret med en sidhänvisning till totalt fyra sidor av bokens 384 sidor. Med

hjälp av denna information förstod jag att det inte fanns ett specifikt tema om just ursprungsfolk,

men jag valde att läsa alla kapitel kursivt för att se om samerna respektive den nordamerikanska

ursprungsbefolkningen nämndes i samband med något av de andra temana.

38 Brown., s. 32. 39 Ibid., s. 35. 40 Ibid., s. 32 ff.

14

Den del som specifikt berör samernas historia är kapitlet som heter ”Skogen, människorna och

djuren” med underrubriken ”Urbefolkningens rätt”. Här nämns att rovdjurspolitiken i Sverige

är en del av en månghundraårig kamp mellan samerna och staten. Vidare beskrivs att samerna

har bebott betydligt större områden än vad de gör idag men att från 1500-talet och framåt så

började staten beskatta samerna för deras land. Samtidigt tog de även ifrån samerna deras

landområden och gav den till nybyggare och började bygga gruvor. Intressetvisten mellan

bönder och samer tas också upp, samt ”lapp ska vara lapp politiken” som beskrivs enligt

följande: ”Den som var same skulle syssla med rennäring och inget annat, enligt den svenska

staten”.41 Utöver det står det att: ”Sedan ville kronan i samspel med kyrkan även omvända

samerna till kristendomen och utrota så mycket som möjligt av den samiska religionen och

ibland också den samiska kulturen”.42 En annan aspekt som tas upp är att samerna gick från att

vara jägare och fiskare till att mer och mer gå över till renskötsel. De benämns därefter som ”de

renskötande samerna”.

Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia nämns inte alls i denna lärobok.

Genom att applicera Faircloughs första analysverktyg som är att studera texten i form av ordval

med mera i Epos 2 och 3, så förekommer uttryck så som ”de renskötande samerna” flertalet

gånger i texten.43 Detta uttryck kan tolkas på olika sätt där ”de renskötande samerna” kan ses

som att samerna enbart förknippas med renar, vilket kan bidra till en stereotyp kunskapssyn om

samerna, då andra sorters näringar inte nämns. Att rennäringen utgör en stor del i både den

samiska historien och samtiden är ett faktum, men hur uttrycket tolkas, beror på vad som står

skrivet om samerna i styckena innan, alltså förförståelsen och hur det nämns i sitt sammanhang.

Genom att studera det selektiva, alltså vad som tas med eller ej i en text kan det påvisa

maktskillnader, vilket i detta fall handlar om att samernas historia inte ges så stor plats och då

upplevs som mindre viktig.44 Exempelvis ges ingen vidare förklaring av ”lapp ska vara lapp-

politiken”, utan den förklaring som presenteras är: ”Den som var same skulle syssla med

rennäring och inget annat, enligt den svenska staten”. Att den politiken baserades på rasbiologi

och något som kom att förminska samerna som människor är inget som nämns. Följaktligen går

det i detta fall konstatera att genom att selektivt välja bort de komplicerade delarna av samernas

historia, delges ej eleverna hela historien, utan bara valda delar utav den. Däremot ges

förklaringen att samerna har bebott betydligt större landområden än vad de gör idag, men att

41 Sandberg & Douglas. Epos 2 och 3, s. 376f. 42 Ibid., s. 376f. 43 Ibid., s. 376. 44 Winther Jørgensen & Phillips, s. 87ff.

15

deras land blivit bestulet av svenska staten. Den givna informationen tyder på en maktskillnad

mellan samerna och staten där läsaren exponeras för ett annat perspektiv, vilket i sig är en sorts

maktpåverkan.

5.1.2 Alla Tiders Historia 2–3

I denna lärobok nämns istället ingenting om samerna vare sig i innehållsförteckningen eller i

sakregistret, dock finns det sidhänvisningar till ”indianerna” på två sidor i sakregistret.

Det som nämns om indianernas historia finns i kapitlet som heter ”Migration” under rubriken

”Emigrationen på 1800-talet”. Den första meningen som står om indianerna inom detta område

lyder: ”Nordamerikas förlorare blev indianerna, precis som indianerna i Syd- och

Mellanamerika något århundrande tidigare.”45 Vidare står det att indianerna fördrevs från sina

hem och att olika stammar från 1830-talet och framåt fördrevs till det så kallade

indianterritoriet, där indianerna kunde bo så länge de vita nybyggarna inte behövde området,

vilket blev fram tills järnvägens framfart. I samband med järnvägen blev prärien värdefull i och

med att man kunde ta sig dit samt transportera boskap. Därför reducerades indianerna och deras

boskap ytterligare. Sist i stycket kring indianernas historia står det ”Bebyggelsen av prärien

blev en viktig pull-faktor för immigranter från Europa”.46

Alla tiders historia 2–3 är den enda av läroböckerna som nämner något om den

nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia. Genom att analysera ordvalen går det att

konstatera att det är ett rätt nedlåtande språk som används för att beskriva deras historia, med

tanke på att de beskrivs som förlorare samtidigt som de beskrivs med den stereotypa

benämningen indianer. I sin helhet kan det dock även tolkas som kritik mot kolonialismens

grymheter, där urfolkens öden lyfts fram. Detta gör det komplicerat att applicera Faircloughs

första analysverktyg, då ordvalen kan tolkas som negativa men själva syftet som positivt. Den

sista meningen i stycket: ”Bebyggelsen av prärien blev en viktig pull-faktor för immigranter

från Europa” 47 visar dock att ursprungsbefolkningens historia hamnar i bakgrunden av

européernas historia. Istället för att fokusera på den nordamerikanska ursprungsbefolkningens

öden beskrivs istället en viktig orsak till emigrationen från Europa, vilket i sin tur förminskar

urfolkens historia.

45 Larsson, Almgren & Almgren. Alla Tiders Historia 2–3, s. 227. 46 Ibid., s. 227. 47 Ibid., s. 227.

16

5.1.3 Perspektiv på historien Historiebruk och historievetenskap 2–3

I innehållsförteckningen av denna bok finns ingen tydlig överskrift eller underrubrik som

antyder att det finns ett specifikt kapitel om ursprungsfolk eller om samer och den

nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I sakregistret går det dock att utläsa att samerna finns

nämnda på tre av bokens 240 sidor. Den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns inte

alls i sakregistret, men efter att ha läst hela boken kursivt upptäckte jag att de nämns väldigt

kort på två ställen i boken. Det som nämns om de båda urfolken har inget med deras historia att

göra, utan mer om deras relation till majoritetssamhället vilket därför kommer lyftas fram i

nästa frågeställning.

5.1.4 Samband Historia Tema

Innehållsförteckningen i denna bok visar ej på något innehåll om specifikt samer eller den

nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I bokens sakregister finns benämningen ”indianfolk”

på en sida av bokens 453 sidor och ”indiankultur” på totalt två sidor. Benämningen ”samer”

finns också med på totalt två sidor i boken. Efter att ha läst boken kursivt insåg jag att varken

samerna eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns utöver de angivna

sidhänvisningarna.

Det enda som nämns om samernas historia finns i kapitlet som heter ”Människor och deras

värde” under avsnittet ”Vi” och ”dom”. Där står följande: ”Under efterkrigstiden har flera

urfolk börjat kräva politiska rättigheter, till exempel de svenska samerna”.48 På samma sida

finns en bild på samer som utför renskötsel med fjäll i bakgrunden med bildförklaringen ”De

svenska samerna har fått stöd från andra urfolk för att stärka sina rättigheter”. Dessutom ges en

förklaring på vad som menas med urfolk där följande står skrivet: ”etniska grupper som är

ättlingar till de första mänskliga invånarna i ett visst geografiskt område, till exempel samer,

indianer och inuiter”.49 Detta nämns i stycket där nationalism förklaras och problematiseras.

Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia nämns ej i denna bok.

I Samband Historia Tema går det att urskilja liknande tendens som i Epos 2 och 3 gällande det

selektiva, då det som står om samernas historia är en kortfattad förklaring om deras politiska

kamp. Vad denna kamp innebar eller varför de behövde kämpa för sina rättigheter framgår ej.

Det enda som tas upp är att de och andra urfolk på något sätt har varit förtryckta och att de vid

48 Ericsson (red). Samband Historia Tema, s. 139. 49 Ibid., s. 139.

17

denna tidpunkt började ta upp kampen. Trots att intentionen är att lyfta samernas och andra

urfolks kamp, blir en diskurs i detta fall utelämnandet av information som bidrar till att eleverna

varken får reda på samernas historia eller hur de har blivit behandlade.

5.1.5 Sammanfattande delanalys

Gemensamt för alla studerade läroböcker är att de inte berättar ursprungsfolkens historia annat

än i samband med nationens historia. De nämns oftast i förbifarten och i Perspektiv på historien

2–3 nämns som sagt varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningens

historia överhuvudtaget. I övriga läroböcker framställs samernas och den nordamerikanska

ursprungsfolkets historia i samband med kolonisationen och utifrån ett tydligt andregörande

perspektiv. I och med att båda ursprungsfolkens historia inte nämns utifrån deras perspektiv

utan i åtskillnad eller som en konsekvens av nationens historia, finns en befintlig maktdiskurs

vilket Bhabha skriver bidrar till ett tydligt ”vi och dem” perspektiv.50 Gällande texterna går det

att urskilja att tystanden, eller det selektiva, talar sitt klara språk, alltså att ursprungsfolkens

historia inte verkar relevant på grund av det bristfälliga utrymme det ges. Istället läggs fokus på

majoritetssamhällets historia där en kortversion av nationens syn på ursprungsbefolkningens

historia presenteras. Denna relation mellan urfolken och majoritetssamhället har visat sig

väldigt tydligt utifrån den första frågeställning vilket kommer problematiseras och analyseras

ytterligare i nästa resultatdel.

Precis som Bhabha skriver så uppkommer de vanligaste stereotyperna utifrån antaganden om

människors sätt att vara utefter hudfärg och kultur.51 Därför ger framförallt kapitelnamnet

”Skogen, människorna och djuren” i Epos 2 och 3 en uppfattning kring att samerna endast är

förknippade med naturen, då den enda gången de nämns utförligt är i detta kapitel. Samma

stereotypa syn ges i Samband Historia Tema där den enda gången samerna nämns visas bilden

på renar som förstärker synen på samerna som ett sorts naturfolk. Dessutom nämns de endast i

kapitlet som heter ”Vi” och dom” vilket bara det frambringar en tydlig åtskillnad där samerna

förknippas med det annorlunda och det som inte anses tillhöra normen. Trots att själva

åtskillnaden i benämningen ”Vi” och ”dom” tenderar att vara negativt laddat, går det återigen

att tolka syftet olika. Kapitlet ämnar lyfta fram skiljaktigheter mellan olika grupper i samhället,

samt att belysa hur historien ibland är med och genererar ett ”vi och dem”. Därför kan man i

detta fall konstatera att Faircloughs första analysverktyg måste användas i sin helhet, inte bara

50 Bhabha., s. 118. 51 Ibid., s. 107f.

18

för att analysera vissa specifika ord eller meningar. Dessutom kan det ibland vara svårt att

komma ifrån vissa stereotypa förklaringar, då vissa antaganden till viss del stämmer. Därför

behöver framställningen av samerna som ett sorts naturfolk inte vara negativt, men i dessa fall

blir det en ensidig framställning i den bemärkelse att ingen annan aspekt av samernas kultur tas

med.

5.2 Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och

”majoritetssamhället”?

5.2.1 Epos 2 och 3

I kapitlet som heter ”Resenärer och turister” finns i slutet av kapitlet några fördjupningstexter

med tillhörande frågor, där en av texterna är skriven av Engelsmannen David Hughes 1964 och

heter The road to Stockholm, and Lapland. Denna text berör en reseskildring från just 1964 och

handlar om David Hughes resa i norra Sverige. Till texten finns ett antal fördjupningsfrågor där

eleverna ska ta reda på mer om bland annat samernas historia, kulturmöten och benämningar.52

I och med att texten är skriven för ca 55 år sedan, så nämns samerna med benämningen ”lappar”

och visar ett tydligt ”vi och dem” perspektiv med flertalet stereotypa inslag. Exempelvis skriver

Hughes att resan i norra Sverige kändes som en resa bakåt i tiden och att miljön kändes tidlös

och mystisk. Vidare skriver han att:

”I Jokkmokk fann vi att svenskarna där hade en mycket kluven inställning till lapparna. En

del av dem verkade störas av tanken av att ha så primitiva människor nära inpå sig, och

gjorde sitt bästa för att ignorera dem.”53

I hans text beskrivs samerna som ociviliserade, exotiska och underlägsna som nästa exempel

visar: ”De hjulbenta lapparna har en kylig och närmast arrogant uppsyn när de gungar fram på

Jokkmokks gator, och verkar fortfarande vara präglade av gamla oförrätter och rädslor”.54

Dessa diskriminerande ord är som sagt inte lärobokens ord, utan David Hughes ord från 1964

som läroboksförfattarna önskar lyfta fram i utbildningssyfte.

Ytterligare ett exempel på relationen mellan samerna och majoritetssamhället i boken är synligt

i kapitlet ”Skogen, Människorna och Djuren”, där det nämns att det funnits en långvarig kamp

mellan samerna och den svenska saten. Under rubriken ”Renbetesmålen” framgår det att

Sverige fram till nyligen haft och fortsätter ha svårt att acceptera samernas rättigheter då det

52 Sandberg & Douglas, s. 249f. 53 Ibid., s. 247. 54 Ibid., s. 247.

19

framförallt påverkar den svenska näringen. Samernas perspektiv inkluderas också genom att

nämna att de än idag kämpar för sina rättigheter gällande rennäringen, samt att de har svårt att

få igenom sina rättigheter på grund av tvister med markägare och olika myndigheter.55

Det enda tillfälle som den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns i boken är i samband

med européernas ankomst till Amerika i kapitlet som heter ”Migration”. Det står beskrivet att

deras ankomst förde med sig en av de största befolkningskatastroferna någonsin då

ursprungsbefolkningen dog som flugor på grund av sjukdomar som européerna hade med sig.

Dock beskrivs inte specifikt den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, utan ursprungsfolk

generellt över hela den amerikanska kontinenten. Vidare beskrivs att ursprungsfolk över hela

den amerikanska kontinenten inte hade något att säga till om där européerna hade makten.56

Genom att applicera Faircloughs första analysverktyg, att studera texten, i Epos 2 och 3 där

samernas och majoritetssamhällets relation beskrivs i dagsläget, blir en synlig diskurs den

påverkande diskursen. I denna text nämns inte enbart majoritetssamhällets perspektiv, utan

även samernas perspektiv. Samernas kamp mot olika instanser i samhället framställs med hjälp

av ett kritiskt och problematiserande synsätt i detta stycke.

Gällande texten om David Hughes resa i Lappland 1964 går det att urskilja att samerna under

denna tid utsattes för diskriminering, både i form av att de kallades lappar och att det fanns

rasistiska inslag i form av hur man såg på samerna. Genom att analysera Hughes språk, finns

bevis på diskriminering och att det fanns en tydlig åtskillnad mellan samerna och resten av

folket. Här blir alltså Bhabhas ord om separation eller åtskillnad mellan folkgrupper extra tydlig

då det skapar en tydlig ”vi och dem” känsla. I denna text lyfts samerna fram med en negativ ton

samt med ett tydligt utanförskap där normen är den västerländska mannen. I och med att de

beskrivs med ord som ”primitiva” och ”ociviliserade”, skapas här stereotypen att samerna helt

enkelt skiljer sig från den svenska normen. Texten är också skriven ur ett annat perspektiv än

samernas, vilket leder till ytterligare en maktskillnad då eleverna får läsa om samerna utifrån

ett tydligt andregörande perspektiv. För att tydliggöra ger texten från 1964 en tydlig ”vi och

dem” känsla, medan läroboken istället poängterar problematiken med ett ”vi och dem”. I detta

fall stämmer därför inte Bhabhas ord om att postkoloniala texter oftast förmedlar gamla

hierarkier som tenderar att bestå.57 Här ämnar läroboken att synliggöra och ifrågasätta David

55 Ibid., s. 377f. 56 Ibid., s. 312f. 57 Bhabha., s. 100.

20

Hughes reseskildring från 1964, vilket gör att eleverna får mer förståelse för samernas historia

samtidigt som ett ”dem” problematiseras.

5.2.2 Alla Tiders Historia 2–3

Det kapitel som nämner den amerikanska ursprungsbefolkningen heter ”Migration” och här får

man läsa att i samband med Christofer Columbus upptäcktsresa 1492 så förändrades

världskartan. Vidare står det att kolonisatörerna tvingade indianerna att arbeta på plantagerna

men att det inte fungerade i längden då majoriteten dog av olika sjukdomar som européerna

förde med sig. I denna förklaring beskrivs hela den amerikanska kontinenten och inte bara den

nordamerikanska ursprungsbefolkningen.58

5.2.3 Perspektiv på historien historiebruk och historievetenskap 2–3

I kapitlet som heter ”Andra perspektiv på historien” finns en underrubrik som heter ”Segrarnas

historia” där både samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns i samband

med majoritetssamhället. Det som står är att den historia som oftast finns tillgänglig är segrarnas

historia och inte de koloniserade folkens historia. Den osynliga historien och de som blivit

överkörda av ”segrarna” förklaras vidare: ”Förtryckta och diskriminerade minoriteter,

exempelvis de svarta eller indianerna i USA, eller samerna i Sverige, skildras nästan alltid ur

majoritetsbefolkningens perspektiv”.59

I samma kapitel finns även en underrubrik som heter ”Det postkoloniala perspektivet” där

postkolonialism förklaras och problematiseras. Författarna problematiserar vissa

historieperspektiv, där en problematisering är ”Hur skulle bilden av den amerikanska

kontinentens historia se ut om man istället valde den indianska ursprungsbefolkningens

perspektiv?”60

Det sista stycket i kapitlet heter ”Nya perspektiv berikar”, här nämns samernas kamp mot

majoritetssamhället väldigt kort. Det som står är följande: ”Med tiden har allt fler följt Mobergs

exempel och försökt skriva ”sin” historia, exempelvis etniska minoriteter som samer…”61.

Vidare står det: ”Att erövra en plats i historien har varit en del av deras kamp för socialt

58 Larsson, Almgren & Almgren, Alla Tiders Historia 2-3, s. 223. 59 Nyström, Nyström & Nyström, Perspektiv på historien 2–3, s. 193. 60 Ibid., s. 191f. 61 Ibid., s. 195.

21

erkännande, och ett led i deras strävan att forma en egen identitet. På så sätt läggs ständigt nya

perspektiv till vår bild av historien…”.62

Film som historieförmedlare är också något som lyfts fram i denna lärobok. Läroboksförfattarna

lyfter fram att filmmediet har haft stor inverkan på historieuppfattningen bland filmtittare. De

lyfter fram de amerikanska westernfilmerna som ett exempel där motivet oftast varit en

amerikansk skapelseberättelse berättat av vita män som sökt den amerikanska drömmen.

Filmerna symboliserar ofta hjältemod och obegränsade möjligheter bland nybyggarna där

indianerna har getts skurkrollen i from av hotfulla vildar som angriper ”de skyddslösa

nybyggarna”63. Dock skriver de vidare att efter 1960-talet har westernfilmer försökt skildra en

mer nyanserad bild av förhållandet mellan indianer och vita.

I Perspektiv på Historien 2–3, problematiseras det eurocentriska perspektivet genom att ta upp

att den ofta tillgängliga historien är segrarnas historia och att ursprungsfolk nästan alltid skildras

ur majoritetsbefolkningens perspektiv”.64 Genom att belysa detta får eleverna reda på att den

historia som oftast finns tillgänglig endast visar en sida av historien och att exempelvis

ursprungsfolks perspektiv hamnar i skuggan av segrarnas historia. I samma kapitel lyfts även

bilden på hur den amerikanska historien skulle se ut om indianernas perspektiv skulle belysas

istället. Denna lärobok lyckas bra med att problematisera maktskillnader som eleverna

exponeras för genom olika traditionella historieskrivningar. Den visar på att det alltid finns två

sidor av historien och att eleverna uppmanas ha ett kritiskt förhållningssätt till fakta. Genom att

korrelera dessa två exempel med Faircloughs första analysverktyg, går det alltså att konstatera

att dessa avsnitt är med och skapar ett ifrågasättande av rådande maktförhållanden. Texten

används som en maktpåverkan för att ifrågasätta snäva perspektiv samt för att påverka rådande

maktdiskurser inom historieskrivningen.

Trots att Perspektiv på Historien 2–3 informerar och problematiserar hur ursprungsfolk har

blivit behandlade och att de mer eller mindre har hamnat i skymundan av de ”stora

berättelserna” i majoritetssamhället, kvarstår känslan av ett ”vi och dem”. Detta blir extra

framträdande i förklaringen: ”Att erövra en plats i historien har varit en del av deras kamp för

socialt erkännande, och ett led i deras strävan att forma en egen identitet. På så sätt läggs

ständigt nya perspektiv till vår bild av historien…”.65 Genom att analysera uttrycken ”deras

62 Ibid., s. 195. 63 Ibid., s. 79f. 64 Ibid., s. 193. 65 Ibid., s. 195.

22

kamp” och ”vår bild”, bildas uppfattningen att det finns en tydlig åtskillnad mellan samerna

och majoritetssamhället. Även om inte syftet är att göra en åtskillnad blir det en tydlig sådan

just på grund av att urfolk separeras från det som anses vara ”vi”. Bhabha skriver i sin teori att

den postkoloniala diskursen bidrar till att bibehålla bestämda definitioner vid förklaringar av

rasenliga skillnader, vilket blir väldigt tydligt i dessa exempel.66 Dock är det ibland svårt att

komma ifrån ett ”vi och dem”, då definitionen ”vi” handlar om vad människor identifierar och

förknippar sig med. Förmodligen vill samer och andra ursprungsfolk hålla kvar vid sin kultur

och religion som definierar dem som människor. Därför behöver inte Bhabhas ord om bestämda

definitioner nödvändigtvis generera något negativt, så länge dessa definitioner problematiseras

och återges med respekt för andra kulturer.

Sammantaget lyckas denna lärobok återge en bra och problematiserande framställning av

relationen mellan ursprungsfolk och majoritetsbefolkningen. I stycket som handlar om

westernfilmer och indianer står det att indianerna har getts skurkrollen i from av hotfulla vildar

som angriper ”de skyddslösa nybyggarna”67. Detta problematiseras genom att betona att detta

förr var den vita mannens skapelseberättelse, vilket ger eleverna insikt i hur relationen mellan

indianer och nybyggare såg ut och att det oftast berättades ur en synvinkel. Dock hade det

kunnat finnas någon ytterligare förklaring till varför och på vilka premisser indianerna

tilldelades skurkrollen.

5.2.4 Samband Historia Tema

Under rubriken ”Etnicitet, nationalism och ”ras” i kapitlet som heter ”Människor och deras

värde” står det om när den norske socialantropologen Harald Eidheim skulle jämföra de två

etniska grupperna norrmän och samer i nordligaste Norge. Det står att han upplevde det svårt

då de arbetade med samma saker, talade samma språk, bar samma typ av kläder och att de alla

var kristna vilket gjorde att han inte kunde avgöra vem som var same eller norrman.68 Vidare

står det.

”Men själva visste de alla exakt vilka som var norrmän och vilka som var samer. Samerna

betedde sig nämligen som norrmän mot främlingar, eftersom de skämdes över sitt ursprung. Det

fanns så många negativa föreställningar om samerna att de hellre framstod som norrmän.”69

66 Bhabha., s. 94ff. 67 Nyström, Nyström & Nyström, s. 79f. 68 Ericsson (red.)., s. 138. 69 Ibid., s. 138f.

23

Ett exempel på den nordamerikanska ursprungsbefolkningens relation till majoritetssamhället

finns i delen som heter ”Människor och slavar”. De nämns i samband med kolonisationen som

började på 1500-talet, där det står följande: ”Miljoner indianer dukade under i européernas

sjukdomar…” samt: ”När det blev ont om indianer började man skeppa afrikanska slavar över

atlanten”70. Efter det läggs stort fokus på den transatlantiska slavhandeln som täcker flertalet

sidor i boken.

Genom att applicera Faircloughs analysverktyg på resultatet ifrån Samband Historia Tema, går

det i stycket om socialantropologen som skulle jämföra norrmän och samer att se olika

tendenser. Formuleringen om att samerna skämdes över sitt ursprung och att det fanns många

negativa föreställningar om dem, bidrar till stora frågetecken kring varför det var så. Genom att

inte förklara det ytterligare framstår samerna som en försvagad och underlägsen grupp i

samhället, vilket ger upphov till en tydlig makthierarki i kodning av texten. Om texten däremot

förstås i sin helhet, där det står att socialantropologen hade svårighet att skilja de två

etniciteterna åt utseende- och beteendemässigt, går det att urskilja syftet. Här försöker

läroboksförfattarna problematisera ett ”vi och dem” genom att belysa att rasenlig separation

grundas utefter specifika uppfattningar och inte endast utefter utseende. Texten försöker alltså

problematisera uppkomsten av andregörande genom att ge ett tydligt exempel på där ett ”vi och

dem” har förekommit.

5.2.5 Sammanfattande delanalys

Det som framkommit av samtliga läroböcker är att när samerna nämns i samband med

majoritetssamhället, framställs de vid första anblick som passiva och underlägsna gentemot

majoritetssamhället. Samtliga läroböcker som berör samerna problematiserar dock

andregörandet mellan samerna och majoritetssamhället. Gällande texterna om den

nordamerikanska ursprungsbefolkningen i Epos 2–3, Alla tiders Historia och i Samband

Historia Tema saknas dock en problematisering. Språket som används är kortfattat och

generaliserande då ursprungsfolket benämns med ordet ”indianer” som dessutom innefattar

hela den amerikanska kontinenten. Alltså framställs ”indianerna” som ett enda folk vilket bidrar

till en stereotyp syn på ”indianer” och vilka dem är. Vidare förmedlar texterna att många av

ursprungsbefolkningen helt plötsligt dog utan att ha gjort något vidare motstånd då någon

nyansering eller annat perspektiv än det europeiska ej inkluderas. I Alla tiders historia 2–3 står

det att ”majoriteten dog” och i Samband Historia Tema står det ”miljoner indianer dukade

70 Ibid. s. 181f

24

under”, båda utan att förklara vad detta innebar för den nordamerikanska

ursprungsbefolkningens population och kultur. I Samband Historia Tema skrivs följande: ”När

det blev ont om indianer började man skeppa afrikanska slavar över atlanten”.71 Med denna

mening framställs ursprungsfolket snarare som en produkt än ett folk. När de väl framställs gör

de det i kontrast till det resterande samhället, aldrig enskilt. Alltså bidrar generaliseringen och

den korta förklaringen om dem till en stereotyp förståelse där texten förmedlar en tydlig

maktskillnad på grund av den information som utelämnas.

Maktdiskursen mellan européerna och urfolk har funnits ända sedan början av kolonisationen,

vilket gör att texterna i dessa läroböcker ej är med och förändrar maktdiskursen utan snarare

vidmakthåller den. Epos 2–3 använder dock ordet ”befolkningskatastrofer” i samband med

förklaringen av ursprungsbefolkningens död vilket ger en insikt i att det faktiskt rör sig om en

katastrof och att ”indianerna” faktiskt är ett människofolk. Genom att betona massdöden med

”befolkningskatastrof”, framstår indianernas öden som en stor konsekvens av den europeiska

expansionen.

6 AVSLUTANDE ANALYS OCH DISKUSSION

Följande del har delats upp i olika avsnitt. Inledningsvis har jag svarat på den tredje

frågeställningen med hjälp av resultaten från de två första frågeställningarna och jämfört med

punkterna ifrån läroplanen i Gy 11. Detta har gjorts som en sammanfattande analys/diskussion

med hjälp av Bhabhas postkoloniala teori och Faircloughs tredje analysverktyg. Avslutningsvis

har jag jämfört mina resultat med tidigare forskning följt av en slutdiskussion.

6.1 Hur framställs samerna respektive den nordamerikanska

ursprungsbefolkningen i relation till Gy11:s läroplan?

I läroplanen för gymnasiet står det att eleverna: ”har kunskaper om och insikt i centrala delar

av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet”.72 Vad som anses vara det svenska,

nordiska och västerländska kulturarvet är inte utskrivet, utan här finns det möjlighet för

tolkningsutrymme.

Faircloughs tredje analysverktyg, den sociala praktiken, är användbar för att undersöka rådande

normer. Den sociala praktiken är kopplad till ideologiska diskurser i samhället och hur dessa

ideologier är synliga i den diskursiva praktiken, som i detta fall är i de undersökta

71 Ericsson (red.), s. 181f 72 Skolverket. 2011

25

läroböckerna.73 Det mest framträdande samt återkommande ordet i läroplanen för gymnasiet är

ordet demokrati som betyder folkstyre. Att ”folkets” historia därför ges en stor plats i

historieskrivningen är inte konstigt, i och med att demokrati handlar om specifikt folket. Som

Lozic skriver kan dock framställningen av ”vi” i historieskrivningen generera både ett

inkluderande och ett exkluderande ”vi”.74 Genom att analysera resultatet utifrån frågeställning

ett och två, går det att fastställa att gällande samerna och den nordamerikanska

ursprungsbefolkningen råder ett exkluderande då deras kultur och historia knappt ryms inom

den svenska eller västerländska historiekanonen. Vissa av läroböckerna är dock mer

inkluderande och synliggör samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens

missförhållanden genom historien, vilket är bättre än att inte nämna dem överhuvudtaget.

Utifrån den sociala praktiken kan man alltså se att det svenska och västerländska kulturarvet

som regeringen vill förmedla utifrån vad som står i läroplanen, handlar om

majoritetsbefolkningens identitet. Sedan är det upp till läroboksförfattarna och bokförlagen att

tolka det som står i läroplanen för att därefter producera en passande lärobok. Baserat på

resultatet verkar arbetarklassen och i vissa fall kvinnorna utgöra ”folket” då dessa var med och

kämpade för vårt lands och västvärldens demokratiska och jämställda samhälle. Dessutom är

läroböckerna tematiskt upplagda där ett genomgående inslag i samtliga böcker är det

eurocentriska perspektivet. I och med att urfolken inte synliggörs i läroböckerna varken på

nationell eller internationell nivå framställs de som mindre viktiga. Vad som utges vara centrala

delar i kulturarven avspeglar sig därför väldigt tydligt i läroböckernas framställning av

historien, särskilt med tanke på att Lozic skriver att kulturarv handlar om att förmedla den

kollektiva kulturen för att förklara hur ”vi” har blivit till.75 Det som blir problematiskt i många

av läroböckerna är att det helt enkelt läggs för stort fokus på ”vi”, vilket medför att exempelvis

urfolkens historia ej får plats.

Som resultatet visar i frågeställning ett och två, nämns samernas och den nordamerikanska

ursprungsfolkets historia kortfattat och alltid i relation till nationens ”egen” historia. De ges

inget eget avsnitt utan nämns oftast i förbifarten utan vidare nyansering. Trots att det framgår

av läroplanen att det är skolans ansvar att varje elev: ”har kunskaper om de nationella

minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk,

religion och historia”76, syns inte detta något nämnvärt i de undersökta historieläroböckerna.

73 Winther Jørgensen & Phillips, s. 79. 74 Lozic, s. 22. 75 Ibid., s. 22. 76 Skolverket, 2011

26

Epos 2 och 3 är helt klart den lärobok som inkluderar samernas historia mest, medan Alla Tiders

Historia 2-3 inte nämner samerna någonstans i läroboken. Tystanden talar sitt klara språk, vilket

gör att eleverna inte får några specifika kunskaper om samerna som det står i läroplanen. Trots

att läroplanen gäller alla ämnen, borde ändå samernas historia kunna täckas i specifikt

historieämnet. Genom att studera den sociala praktiken i detta avseende, kan ”kunskaper om

samernas historia” snarare tolkas som kunskaper om samernas historia i relation till

majoritetssamhällets historia. Om detta är något som lever kvar från den långvariga kampen

mellan samerna och nationalstaten eller om det handlar om en sorts generell okunskap överförd

från tidigare politiska system, är dock svårt att avgöra och inte heller min avsikt att komma

fram till.

Vidare i läroplanen står det att elever ska främja förståelse för andra människor och att ingen i

skolan ska utsättas för diskriminering på grund av till exempel etnisk tillhörighet.77 Någon

konkret diskriminering mer än fördjupningstexten om samerna och Lappland från 1964 framgår

inte i läroböckerna. Dock förmedlas ett tydligt mönster i samtliga läroböcker som ger upphov

till en ”vi och dem” känsla. Trots att det framgår av läroplanen och värdegrunden att elever:

”kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur,

språk, religion och historia”, framställs ibland ursprungsfolken som ”dem” utan någon vidare

nyansering. Min tro är inte att det är ett medvetet val att framställa de två ursprungsfolken på

det sättet, men genom att applicera Faircloughs analysverktyg och Bhabhas teori, blir vissa

maktskillnader ännu tydligare. I detta fall är det extra tydligt att det som inte nämns eller på

sättet det nämns, bidrar till en ”vi och dem” känsla. Att påpeka är dock att Perspektiv på

Historien 2-3 lyckas förmedla ett kritiskt synsätt på definitionen av just ”vi och dem”, som gör

att eleverna uppmuntras till att bli mer källkritiska gentemot det eurocentriska perspektivet.

Jag vill påstå att tystanden kring de två urfolkens historia går att koppla till den sociala

praktiken, då historieämnet handlar om att se samband mellan det förflutna och samtiden.

Genom att synliggöra samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen förtryck i

historien och deras samtida kamp, kan det få nationalstaterna att framstå på ett sätt de ej vill.

De två ursprungsfolkens historia och rättigheter är fortfarande känsliga ämnen, då det finns

flera ouppklarade tvister mellan dem och olika instanser i samhället. Med tanke på att

exempelvis samerna ej getts någon direkt plats i svenska historieläroböcker tidigare, kanske det

lever kvar i det politiska systemet än idag på grund av okunskap och osäkerhet. Som ovan sagt

77 Skolverket, 2011.

27

är det dock upp till läroboksförfattarna och bokförlagen att avgöra vad som ska stå med i

läroboken, men med tanke på att de vill gå med vinst, skriver de om sådant de vet säljer. Med

anledning av att värdegrunden förespråkar respekt för skillnader i kultur och historia, kanske

samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia är svår att beröra då det

fortfarande råder meningsskiljaktigheter mellan urfolken och vissa myndigheter.

Det som har blivit framträdande i denna undersökning är det som inte nämns, alltså det selektiva

i texterna. Det selektiva är i sin tur med och skapar en syn på hur de undersökta urfolken

uppfattas. Majoriteten av de undersökta läroböckerna har inte försökt förändra rådande

maktdiskurser gällande de två urfolkens historia. Dock har majoriteten av dem försökt påverka

synen på ”vi och dem”, särskilt gällande relationen mellan samerna och majoritetssamhället.

Bhabhas ord om att separationen eller åtskillnaden mellan folk är det som bibehåller känslan av

”vi och dem”, stämmer till viss del överens med resultatet ifrån läroböckerna.78 Vissa av

läroböckerna gör dock en ansats i att lyfta fram samernas historia, men i samtliga fall görs det

i kontrast till majoritetssamhällets perspektiv. Det är precis denna åtskillnad som Bhabha

påpekar bibehåller själva andregörandet även om syftet inte är att göra det. Bhabhas tes går

således att urskilja i samtliga läroböcker, men vissa av böckerna försöker aktivt att

problematisera andregörandet, vilket gör att benämningen ”dem” inte blir lika negativt laddad.

Bhabhas ”national narratives” går också att associera till resultatet i form av analysen om

kulturarv. I och med att benämningen ”folket” är tudelat, alltså att de är ett objekt i den

nationalistiska historieskrivningen men också ett subjekt i samtiden, framställs som sagt

historieskrivningen och kulturarven både som exkluderande och inkluderande. 79 Gällande

samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen tyder den rådande

historieskrivningen i de undersökta läroböckerna på exkludering, då de inte framställs som en

del av de nationella berättelserna, utan snarare som en konsekvens utav den nationella

expansionen.

6.2 Jämförelse med tidigare forskning

En aktuell aspekt på historieförmedlingen är genusperspektivet, där de tidigare dolda eller

glömda kvinnorna nu lyfts fram i flertalet kapitel. Detta kan kopplas samman med den aktuella

tidsandan där feminism och kvinnohistoria har blivit ett uppmärksammat ämnesområde i

samhället. Med det sagt, skulle jag vilja referera till Anderssons ord om att idag är det inte staten

78 Bhabha., s. 107ff 79 Ibid., s. 206ff.

28

som godkänner och bestämmer vad som ska stå i läroböckerna, utan det är marknaden och

försäljningssiffror som styr vad som lyfts fram i läroböckerna.80 Alltså är en tydlig diskurs även

den ekonomiska diskursen, där det som är aktuellt för tidsanandan har en stor påverkan på

innehållet i läromedlen. Kvinnoperspektivet syns och lyfts fram i samtliga undersökta

läroböcker, vilket kan ha påverkat ursprungsfolks plats och prioritering i böckerna. I jämförelse

med Tony R. Sanchez forskning om indianernas representation i amerikanska läroböcker, går

det alltså att se samma tendens i de svenska läromedlen, nämligen att läroböckerna fokuserar

på det aktuella och sådant som berörs i olika medier. Sanchez menar att författarna och

bokförlagen kommer fortsätta att skriva sådant de vet säljer och att detta påverkar urfolks

representation i läromedlen negativt då de inte ges tillräckligt med utrymme vilket ger en skev

bild av dem.81 Detta går att utläsa i de svenska läroböckerna med, både gällande samernas och

den nordamerikanska ursprungsbefolkningens representation och framställning.

Min studie visar att samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs med

ett andregörande perspektiv i samtliga läroböcker, även om syftet inte är att göra det. Detta är i

enlighet med Anderssons ord om att det traditionsstyrda stoffet i historieskrivning ger upphov

till att framställa samerna som annorlunda och underlägsna. 82 Som ovan sagt skiljs både

samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen från majoritetssamhället. När de väl

nämns gör de det från ett andregörande perspektiv vilket i vissa fall får dem att framstå som

annorlunda. Detta är något Åström Elmersjö problematiserar i sin forskning där projiceringen

av ”folkets” historia har fått samerna att hamna utanför ”folket”.83 Mitt resultat går således att

korrelera både till Anderssons och Åström Elmersjös forskning som visar att maktrelationer

mellan samerna och majoritetssamhället är framträdande. Min studie visar även att

andregörande perspektivet inte bara gäller samernas framställning i läroböckerna utan också

den nordamerikanska ursprungsbefolkningen.

En annan aspekt denna studie har betonat är huruvida läroplanen och värdegrunden stämmer

överens med resultatet ifrån läroböckerna. Detta har varit svårt att fastställa på grund av den

bristfälliga information samt plats som har getts de två urfolken. Värdegrundens ord om

förståelse och att ingen ska utsättas för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet,84 blir

problematisk på grund av den korta information eleverna exponeras för. Någon förståelse för

80 Andersson, s. 540. 81 Sanchez, s. 317. 82 Andersson, s. 107. 83 Åström Elmersjö, s. 166ff. 84 Skolverket, 2011

29

samerna eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen är svår att få, särskilt när de endast

nämns i kontrast till nationalstaten. Det resultat Runblom redovisade i läromedelsgranskning

från 2006, stämmer därför inte riktigt med denna studiens resultat. Runblom skriver att han

tycker att de undersökta läroböckerna lyckas förmedla kulturmöten bra och att ingen

diskriminering förekommer. 85 Som noterat tidigare, har inte heller jag observerat någon

förekomst av diskriminering, men gällande kulturmöten med nationalstaten beskrivs de två

urfolken utifrån ett tydligt eurocentriskt perspektiv, vilket gör att urfolkens perspektiv inte

skildras. Detta är extra tydligt mellan den nordamerikanska ursprungsbefolkningen och

européerna, då kulturmötena handlar om den europeiska expansionen och ”indianernas” död.

Sammanfattningsvis är det som framkommit utav mitt resultat att både samerna och den

nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia åsidosätts i de undersökta läroböckerna.

Framställningen av deras historia och kulturmöten bidrar till en åtskillnad från det som anses

vara normen samtidigt som de förknippas med vissa stereotypa ord, som exempelvis ”indianer”.

De båda urfolken har en liknande historia i hur de har blivit behandlade av majoritetssamhället

och med denna studie går det också konstatera att det finns en liknande tendens i hur de

framställs i de undersökta läroböckerna. Dock måste det poängteras att tre av fyra undersökta

läroböcker lyckas bidra med en nyanserad och problematiserande framställning av specifikt

samernas och majoritetssamhällets relation. Detta gör att eleverna i denna aspekt ges kunskap

om föråldrade syner och stereotyper kring samerna.

6.3 Slutdiskussion

Det som framkommit utav resultatet är inte helt oväntat, då jag utav tidigare forskning inom

området har förstått att de två ursprungsfolken genom åren inte getts någon direkt tid i

rampljuset. Däremot tycker jag att det är förvånande att det i en av läroböckerna faktiskt nämns

mer om Amerikas urfolk än om Sveriges, när det i läroplanen står att eleverna ska ges kunskap

om specifikt samernas historia. Gällande min valda teori och metod tycker jag att de

komplimenterade varandra bra, då Faircloughs analysverktyg gjorde det möjligt att analysera

maktförhållanden och Bhabhas teori gav mer förståelse till varför maktförhållandena ser ut som

de gör. Dock är det viktigt att alltid se texten i sin helhet och inte enbart bedöma den med

utgångspunkt i enskilda ord och meningar, vilket är lätt hänt med Faircloughs första

analysverktyg och Bhabhas tes om ”vi och dem”.

85 Runblom, s. 46ff.

30

Under studiens gång väcktes tankar på att det skulle vara intressant att undersöka huruvida olika

digitala läromedel, så som dokumentärfilm framställer samerna respektive den

nordamerikanska ursprungsbefolkningen. Dels för att digitala läromedel är ett återkommande

läromedel idag och dels för att undersöka om språket och framställningarna skiljer sig från

läroböckerna. Sedan hade det varit intressant att göra en intervjustudie inom området både bland

lärare och elever, för att se hur de två ursprungsfolken berörs i undervisningen.

Utifrån resultatet av studien instämmer jag med Sanchez som skriver för att bryta den ensidiga

framställningen av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, och i detta fall även samerna,

ligger ett stort ansvar hos lärarna som använder sig av läroböckerna.86 För att göra våra urfolk

rättvisa och för att påverka rådande maktdiskurser, anser jag att det minsta vi kan göra är att

försöka återge en mer problematiserande och nyanserande bild än den som oftast ges i

läroböckerna.

86 Sanchez., s. 317.

31

7 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Källor

Almgren, Birgitta, Almgren, Hans och Larsson, Olle. Alla Tiders Historia 2–3. Malmö: Gleerups

Utbildning AB, 2012.

Ericsson, Niklas (red.). Samband Historia Tema. Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2013.

Nyström, Hans, Nyström, Lars och Nyström, Örjan. Perspektiv på historien 2–3. Malmö: Gleerups

Utbildning AB, 2012.

Sandberg Robert och Douglas Christina. Epos 2 och 3. Stockholm: Liber AB, 2013.

Litteratur

Andersson, Bo. Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld. Mjölby: Atremi AB, 2016.

Bhabha, Homi. The Location of Culture. London: Routledge, 2012. E-bok.

Brown, Dee. Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee. Stockholm: Karneval förlag, 2015.

Lozic, Vanja. Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet. Malmö: Gleerups,

2011.

Lundmark, Lennart. Stulet land: svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront, 2008.

Runblom, Harald. En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker. I I

enlighet med skolans värdegrund, Skolverket (red), Stockholm: Skolverket, 2006.

Sanchez, Tony R. The Depiction of Native Americans in Recent (1991–2004) Secondary American

History Textbooks: How Far Have We Come?. Equity & Excellence in Education. Vol. 40, nr. 4, 2007:

311–320.

Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011.

Stockholm: Skolverket, 2011.

Winter Jørgensen, Marianne och Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod. Lund:

Studentlitteratur, 2000.

Åström Elmerjsö, Henrik. En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av svenska läromedel

och omförhandlingen av historieämnet 1938–1991. Lund: Nordic Academic Press, 2017.