1

SENASTE O M LHC , L FC OCH LVC . #1 2015

SLUTSPELSTIDERFÖR ALLA VÅRA LEJON

2

är Mattias Sjö-gren bestämde sig för att flytta

hem till Sverige från Nordamerika föll valet på Linköping. Centern från Landskrona ville ta nästa steg i karriären och bli en ledande spela-re med stort ansvar och en viktig roll. Och i Lin-köping fanns möjlighe-ten att vinna SM-guld.

– Johan Hemlin kom över tidigt och träffade mig i USA, berättar Mattias. Först var jag inte säker på att jag ville flytta hem men ju längre säsongen gick desto mer växte beslutet fram. Linköping är en stor klubb med bra organisa-tion som varje år satsar på att vinna. Alla vill spela i ett lag som kan ta guld.

Men tiden i Linköping började inget vidare.– Jag har haft nummer 11 ända sedan jag var liten men när jag kom till LHC hade Simon Hjalmarsson det numret och vägrade släppa det så jag fick ta nummer 22, skrattar Mat-tias.

Den första säsongen i Linköping var något av en berg- och dalbane-resa för både Mattias och laget. Men jämfört med fjolåret pekar Mat-tias på en viktig skillnad för innevarande säsong.– Vi har varit jämnare i år. Även i matcher vi förlorat har vi bitit oss fast och kanske förlorat med udda-målet. Anledningen till det tror jag är att alla har accepterat sin roll. Är man en producerande spelare som inte producerar kan man i alla fall bidra med hårt jobb i varje match. Vi har fyra kedjor som hjälps åt att dra lasset även om alla har olika roller.

En överkroppsskada höll Mattias borta från spel mitt under säsongen, men efter comebacken har formen varit på upp-åtgående.– Jag körde igång lite för tidigt efter skadan och var inte helt återställd. Men efter jul har det flutit på bättre och känts bra rent spelmässigt. Jag har fått spela i samma kedja näs-tan hela säsongen [med

Broc Little och Nichlas Hardt, reds. anm.] och vi har hittat en bra kemi. Ofta är det ett snyggt mål eller en snygg kombina-tion i anfallszon som syns, men styrkan i vår kedja är att vi har varit väldigt bra på att vinna tillbaka an-drapuckar.

I andrakedjan är det Broc Little som stått för mål-skyttet, men Mattias är centertanken som banat väg för den målfarlige amerikanen. Backen Jo-nas Junland har beskrivit Mattias som en ”fälther-re” ute på isen.– Att känna att man är med och bär laget är nog något alla siktar på. Jag vill vara med i utsatta situationer, spela i slutet av matcherna och göra det som krävs för att dra igång laget. Ibland är det små grejer som behövs för att ändra en negativ matchbild och behöver jag spela fysiskt för att tända laget gör jag det.

Som stor och stark spe-lare har man inte bara fördelar på isen. Mattias

N

Mattias Sjögren vill leda LHC till guld

22

3

får ofta utstå hård uppvakt-ning från motståndarna, något som inte alltid syns så tydligt.– Får man en crosschecking eller tackling och inte ramlar ser det inte lika allvarligt ut som om en mindre spelare drabbas. Samtidigt vill jag gär-na ha min back tätt i ryggen för att kunna vända ifrån och utmana honom.

Det fysiska spelet lär inte bli mindre viktigt i slutspelet, något Mattias längtat efter.– Allt arbete vi lagt ned från försäsongen och framåt har ju egentligen handlat om att komma så väl förberedda som möjligt till slutspelet. När man

väl är där gäller det att känna att man har allt att vinna och att inte vara rädd för att ta för sig.

Mattias är en av spelarna i LHC som vunnit SM-guld och vet vad som krävs för att gå hela vägen, något han hopp-as kunna förmedla till resten av laget genom sitt spel.– Jag försöker främst leda med exempel på isen och på så sätt skapa en trygghet för de yngre killarna. Klart man försöker ge lite tips i om-klädningsrummet också men i slutändan måste man vara med om ett slutspel för att förstå vad det handlar om.

Livet kretsar mycket kring ishockey som SHL-spelare och att försöka koppla bort hockeyn mellan matcherna är en utmaning, speciellt i slutspelstider.– Jag försöker tänka på annat när jag väl är ledig, men under slutspelet blir det oundvikligen ett annat fokus, man vet hur mycket varje match betyder.

Innan vi avslutar samtalet ber jag Mattias om ett tips på ett smultronställe i Linkö-ping. Betänketiden blir inte särskilt lång.– Vi käkar jätteofta lunch på Yogi, säger Mattias och skrat-tar. Det är grym mat och väl-digt trevlig personal!

44

H U V U DTR Ä N A R E L H C DA M

om 16-åring byt-te Dan Tangnes tryggheten hem-

ma i Norge mot hockey-äventyret i Sverige. En skada satte definitivt stopp för spelarkarriä-ren men det öppnade å andra sidan upp för en ledarroll inom Rögle BK:s

juniorverksamhet. Inför årets säsong lämnade Dan återigen tryggheten, den här gången Skåne, för ett nytt hockeyäven-tyr, den här gången som assisterande tränare för Linköpings HC.– Jag ville till en stabil och lite större organisation än

Rögle, men allting gick så fort när Johan Hemlin kon-taktade mig att jag knappt hann tänka efter, berättar Dan. Det lockade att få jobba med en så erfaren headcoach som Roger Melin och jag visste att vi är ganska olika som per-soner så jag satte ett stort

S

Dan Tangnes ger Linköpings ledarstab dynamik

5

värde på att få se hur han resonerar i olika situationer och ställa det mot hur jag själv resonerar i samma situation.

Att Roger Melin och Dan Tangnes är olika till sin per-sonlighet var i själva verket en av anledningarna till att LHC kontaktade Dan från första början.– Johan Hemlin kände väl pre-cis som jag, säger Dan. Att jag var lite av en motpol till Roger och att det blev lite som att lägga en ny pusselbit till ledar-staben att plocka in mig. Sam-tidigt visste jag att jag skulle få en stor roll i Linköping och verkligen ha möjlighet att på-verka saker och ting.

Tillsammans utgör Roger Me-lin, Dan Tangnes och Magnus Hävelid tränarstaben i Linkö-pings HC. De arbetar pres-tigelöst sinsemellan med målet att få laget så väloljat som möjligt, men samtidigt har de alla tre olika ansvars-områden.– På en träningsdag håller an-tingen jag eller Magnus i isträ-ningen där Magnus har lite större fokus på backar och jag på forwards. Jag jobbar också lite extra med att scouta mot-ståndare och lägga upp taktik. På match är det Roger som bestämmer vem som ska in på isen, Magnus coachar backar-na medan jag tittar mer över-gripande på spelet. Jag tittar på tendenser i matchen, som om motståndarna matchar en

kedja hårt mot någon av våra kedjor eller om de slänger in en speciell tekare mot någon av våra tekare. Jag försöker ge mycket feedback, främst till spelarna men även till Roger.

Dan medger att lagets pre-station under säsongen pendlat lite för mycket för hans smak, men att det bli-vit bättre ju längre säsongen lidit.– Vi inledde lite svajigt med väldigt höga toppar men lite för djupa dalar. Men framfö-rallt på slutet tycker jag att vi hittat en väldigt bra balans i avvägningen mellan försvars- och anfallsspel med ett stort ansvarstagande. Resultatet av det såg vi i de sista matcherna under grundserien där vi var mycket stabilare och jobbade mer metodiskt.

Något annat som varit ge-nomgående för Linköpings säsong har varit det stora förtroende tränartrojkan visat klubbens juniorer.– För Linköping som klubb är det jätteviktigt att sätta en stor lokal prägel på laget. Det ger en tydlig identitet och lockar folk till arenan, och i förlängningen stärker det vår juniorrekrytering då spelare ser att det finns en framkomlig väg i Linköping. Det är bara att titta i juniortabellerna och vilka spelare som kommit upp i år så förstår man att det finns alla förutsättningar för spelare att ta sig upp via vårt juniorlag

och bli nya hjältar och förebil-der framöver.

Med slutspelet för dörren är Dan på det klara med att allt ställs på sin spets, de brister man kommit undan med i grundserien kommer avslöjas utan pardon i slutspelet.– Man möter samma lag var-annan dag och vet precis vil-ka styrkor och svagheter det andra laget har, vilka spelare i deras lag som gör vad och vilka de största hoten är.

Och precis som Dan har koll på motståndarnas styrkor känner han naturligtvis till sitt eget lags dito.– Vi har en offensiv touch på laget och många skickliga spelare. Tittar man på statis-tiken är vi väldigt bra i special teams, vi har bra målvakter och på slutet har vi spridit ut produktionen på fler spelare. Dessutom har vi många ta-langfulla spelare med en skön ungdomlig naivitet. De förstår inte vidden av ett slutspel eller hur mycket som står på spel utan går bara ut och kör. Det är en viktig ingrediens.

Jag väntar med den svåraste frågan till sist. Hur slutar säsongen för LHC? Svaret kommer utan omsvep.– Vi känner oss som ett av lagen som kan gå hela vägen.

6

inköping har un-der flera år haft framgångsrika

juniorlag. Men frågan är om inte säsongen 2014/15 tar priset. LHC J20, LHC J18 och LHC U16 vann nämligen alla sin respektive serie, något som är ytterst ovanligt. Pelle Torstensson, hu-vudtränare för LHC J18, är nöjd med säsongen.– Resultatmässigt har det gått väldigt bra. Det ger energi till hela verksam-heten när man når bra resultat, men samtidigt är killarnas utveckling viktigast för oss på junior-sidan.

En förklaring till fram-gången står enligt Pelle att finna i kommunika-tionen mellan de olika juniorlagen.– Vi har ett bra samarbete mellan coacherna och en nyckel i verksamheten är att varje spelare får den

istid han behöver varje vecka. Det viktigaste är inte om han spelar i J20 eller J18 utan att han får spela sina minuter, ta mycket ansvar och spe-la i sin roll. Många av de U16-killar jag haft under säsongen har samtidigt gjort många matcher med U16-laget för att komma upp i rätt istid per vecka.

Tittar man bortom ta-bellerna är tränare Tor-stensson nöjd både med spelarnas framsteg och med spelet under sä-songen.– Jag tycker nog att samt-liga spelare gått framåt i sin utveckling under sä-songen, och vissa mer än andra så klart. Vi jobbar mycket med vårt grund-spel där vi vill ha pucken under kontroll samt med skridskoåkning eftersom vi behöver ha stor uthål-lighet för att orka sätta press över hela banan.

Med de yngsta juniorerna handlar det mycket om att lära ut grunder och till ex-empel lära dem hur viktigt det är att ”leva hockey” vilket innefattar vikten av bra kost, bra sömn och att ta hand om sin kropp.

För samtliga juniorlag väntar nu SM-slutspel som belöning för deras fina insats under sä-songen.– Till slutspelet handlar det mycket om att peppa killarna och ge dem ener-gi. Vi försöker jobba med att få upp deras självför-troende och spetsa till allt vi gör. När man väl kom-mit in i slutspelet handlar det mest om att få det vi gjort hela säsongen att falla på plats och att spe-let förhoppningsvis sitter i ryggmärgen. Det är en häftig upplevelse för spe-larna och egentligen gäller det bara att få dem att släppa loss!

L

Juniorernagjorde rent hus

7

2000 NYA BOSTÄDER

Från utdelningen av Stångåstadens Hockeystipendium som i sam-band med matchen LHC-Leksand delades ut för fjortonde gången.

Från vänster LHC:s ungdomsansvarige Bo Ekmark, Stångåstadens VD Fredrik Törnqvist, stipendiaten för LHC pojkar Jakob Ekelund samt stipendiaten för LHC flickor Annie Sjöstrand.

8

ernilla Winberg gör sin första säsong i LHC

men är redan en av la-gets viktigaste spelare i jakten på att försvara SM-guldet. Med åtta VM-turneringar och tre OS-turneringar i ryggen har 26-åringen från Mal-

mö redan mer rutin än vad de flesta samlar på sig under en livstid. Men så började hon också sin landslagskarriär redan som 13-åring.– Jag skulle vara med en dag på damkronornas sommarläger. När jag kom hem var jag helt slut och

blödde massa näsblod av ren utmattning, skrattar Pernilla åt minnet. Men det gick väl lite bättre än Peter Elander [dåvarande förbundskapten, reds. anm.] trodde så jag fick komma tillbaka två dagar senare och på den vägen är det.

P

Pernilla Winberg siktar på guld

51

9

Vägen ledde Pernilla in i Sveriges trupp till OS i Turin 2006. I semifinalen ställdes Sverige mot storfavoriten USA men svenskorna tog matchen till straffar och där klev 16-åriga Pernilla fram och avgjorde.– Det är mitt bästa hockey-minne. Att vara med i OS är det största man kan uppleva som damhockeyspelare. Där får vi samma förutsättningar som herrarna, våra matcher sänds på tv och man känner av det stora intresset på hem-maplan. Innan OS i Turin hade vi aldrig slagit USA men vi lärde oss då att allt är möjligt. Kunde vi vinna då kan vi vinna igen.

Hockeyn förde sedan Pernilla till Duluth där hon pluggade på University of Minnesota och spelade collegehockey.– Det är världens bästa klubbhockey för tjejer. Allt är väldigt professionellt, det är mycket publik på matcherna och tack vare Title IX får tjejer samma förutsättningar som killar att utöva idrott på ame-rikanska college. Att flytta till ett annat land och leva där utvecklade mig mycket som person och jag är stolt över att ha fått möjligheten att spela collegehockey.

När flyttlasset gick hem till Sverige igen hamnade Per-nilla i Piteå. Med familjen i Malmö blev avståndet väl stort och inför säsongen flyttade hon till Linköping.– Det var den bästa helhets-lösningen. Förutom att jag fick närmare hem visste jag att LHC hade ett grymt bra lag

och erbjöd väldigt bra trä-ningsmöjligheter. LHC bedriver en väldigt bra verksamhet och bryr sig mycket om damhock-eyn.

Pernilla har under säsongen bildat en fruktad kedja med Denise Altmann och Stefa-nie Marty. Deras kemi på isen är en av anledningarna till att LHC kunnat gå obese-grade genom grundserien.– Det har funkat jättebra att spela med Denise och Marty, men hela laget har haft en fantastisk säsong. Även om vi gjort en sämre match har vi hittat ett sätt att vinna den i slutändan.

Med vinsterna kommer favo-ritskap och med favoritskap kommer press.– Har man vunnit alla matcher har man så klart press på sig att vinna guldet, tillstår Pernil-la, men det

tillhör idrotten. Vi har så pass bra lag att SM-guld är en rim-lig målsättning.Pernilla svarar lugnt, hon visar inga tecken på anspänning inför SM-finalerna som väntar. Men å andra sidan gick hon in och satte en avgörande straff i en OS-semifinal mot USA som 16-åring. Hennes rutin kan bli guld värd för LHC.

Peter Frantzredo för SM-final

10

H U V U DTR Ä N A R E L H C DA M

11

eter Frantz kom till Linköping från Hede-mora för ett jobb

som elitinstruktör på hock-eyhögstadiet. Tanken var att han skulle prova på jobbet under ett år men familjen hittade inget tillfälligt boen-de så i stället köpte de ett hus och rotade sig. Nu är Peter huvudtränare för LHC Dam och redo för sin första SM-final.– När jag fick erbjudandet att träna LHC Dam såg jag det som en stor utmaning, berät-tar Peter. Jag tog jobbet dels för att utveckla mitt eget led-arskap, dels för att jag tyckte mig se att damhockeyn var på gång här i Linköping. Jag gillar att vara med och bidra till ut-veckling och kände att jag ville vara med på det tåget.

Och att Peter verkligen var tvungen att utveckla sitt led-arskap blev han snart varse.– Det skiljer en del mellan att träna tjejer och att träna killar. När man förklarar en övning för killar säger de ofta bara okej och kör. Tjejerna frågar varför vi ska göra övningen och vill gärna ha ett syfte. Det gör att jag också måste förnya synen på de övningar jag lär ut och ha en mening med allt jag gör som tränare.Klubben har som uttalad målsättning att leda utveck-lingen i Sverige och bli Euro-

pas bästa lag inom fyra år.– Vi jobbar ständigt mot det, vilket gör att vi måste vara ob-servanta och se över vår egen verksamhet. Vad kan vi göra bättre, vad kan vi förädla ännu mer? Fler lag satsar runt om i Sverige och ju fler som satsar ju högre krav ställs på oss att inte sitta nöjda – i så fall blir vi omsprungna.

Att Linköping för närvarande leder utvecklingen i Sverige står bortom allt tvivel. Laget gick obesegrat genom grund-seriens 28 matcher och slog ut Leksand i SM-semifinalen.– Vi har en bra stomme i laget som gett oss kontinuitet och trygghet. Dessutom har vi ett antal spetsspelare som gjort att vi inte varit beroende av att en kedja ska producera mål. Sen tävlar vi bra på trä-ning och sätter grunden för det tempo vi vill spela med på match.

Laget var dessutom nära att bli europeiska mästare, men i finalspelet av EWCC fick de se sig besegrade av ryska laget SKIF Nizhni Novgorod.– Det är självklart jättetråkigt att förlora, speciellt när man känner att man för spelet och borde vinna matchen. Men samtidigt kunde vi ta med oss många saker från europacu-pen in i SM-slutspelet som vi stärktes av. Sättet vi hantera-

de förlusten på och tog oss an nästa match mot Espoo Blues är jag jättenöjd med.

Upplägget i SM-slutspelet har ändrats inför årets sä-song, och i stället för en en-kel finalmatch avgörs SM-fi-nalen i bäst av tre matcher.– Det tycker jag är bra, spelar man bara en match om guldet är det så mycket slump inblan-dad. Jag tror att man höjer intresset för damhockey tack vare det här upplägget.

Den första finalmatchen spelas i Stockholm medan match två och en eventu-ell tredje match avgörs i Stångebrohallen i Linköping.– Det är klart att det är skönt att ha hemmaplansfördelen, men vi tar ingenting för givet, det gäller att jobba stenhårt varje match.Att familjen rotade sig i Linkö-ping är nog inget Peter ångrar i dag, när han står i begrepp att leda LHC Dam genom klub-bens andra raka SM-final.– Det ska bli skitkul! utbrister Peter.Och det är inte svårt att tro honom.

P

12

essica Samuels-son är en av de lokalt fostrade

spelarna i Linköpings Fotboll Club. Från lilla Åby gick resan via Norr-köpingsklubben Smedby till LFC där hon utveck-lats till en ytterback av internationellt snitt, med ett EM på hem-maplan som höjdpunkt i karriären – hittills.Det har gått fort för Jes-sica Samuelsson. 2010 bytte hon Smedby mot LFC och stod plötsligt öga mot öga med idoler-na på träningsplanen.– När jag kom till LFC var allt stort och häftigt. Jag fick spela med spelare jag sett upp till och utveck-lades jättemycket. Andra året tycker jag själv att jag stannade av lite i ut-vecklingen, men när jag fick spela EM 2013 kände jag att jag tog ytterligare några kliv framåt.

Att få spela ett EM-slut-spel är få förunnat, och

att få göra det på hem-maplan är närmast ut-opiskt, men det var pre-cis vad Jessica fick göra den där sommaren för halvtannat år sedan.– Det var en otroligt häf-tig upplevelse. Det kom lite oväntat, jag hade inte spelat så mycket i lands-laget innan och räknade inte med att bli uttagen i EM-truppen. Just att få spela mot andra länder och andra spelstilar är väldigt utvecklande och så mötte man ju världs-klasspelare varje match.

Efter ett skadefyllt 2014 är Jessica tillbaka i landslaget och i horison-ten hägrar sommarens VM-slutspel i Kanada.– I landslaget vill jag mest gå in och visa upp mig igen och börja konkurrera om en plats i startelvan. Vi har flera duktiga ytter-backar och jag har missat många samlingar. Det är klart att VM finns där nå-gonstans i bakhuvudet

men min första prioritet nu är LFC där vi har jät-teroliga matcher framför oss.

En av säsongens höjd-punkter väntar redan den 22 mars på Linkö-ping Arena då LFC möter Brøndby i Champions Leagues kvartsfinal.– Alla vill spela Champions League. Det är samma känsla som med landsla-get, man får komma ut i världen och visa upp sig. Jag tror att vi har en bra chans mot Brøndby även om vi måste räkna med en riktigt tuff match. Kva-liteten runt om i Europa blir bättre och bättre. Vi i Sverige har legat långt fram länge men nu har de engelska och tyska lagen tagit fart, alla blir bättre.

I Allsvenskan får LFC se sig som utmanare till Rosengård, men Jessica tror att laget är redo att gå upp i ringen med favoriten i syd.

J

Jessica Samuelsson en närodlad stjärna

15

13

– De har ett riktigt bra lag, men vi slog dem båda match-erna i fjol och jag hoppas att vi kan vara med från start i år. Vi har bra kontinuitet i laget och jag tror att vi har stora chanser att komma högt upp i tabellen.

Med en säsong fylld av ut-maningar framför sig är Jessica på det klara med vad hon vill utveckla och hur hon ska bli en bättre spelare.– Jag vill bli vassare sista tred-jedelen. Jag vill kunna bidra med assist och kanske några

mål också. En specifik detalj jag vill förbättra är mina för-svarsnickar, säger Jessica och förklarar med fingrarna på en osynlig taktiktavla: När det kommer ett inlägg faller bortre ytterbacken ner för att ta upp markering på den anfallande ytterforwarden. Blir det ett överlångt inlägg måste man kunna rensa bort det med en nick, men det är en svår situ-ation eftersom man som för-svarare springer mot sitt eget mål och måste styra bollen i en annan riktning än sin egen löpriktning.

Jessica ler överseende när hon märker att jag har svårt att förstå den fulla innebörd-en av en ytterbacks taktiska uppgifter. Men att hon har all anledning att le vid tanken på den säsong som stundar, det förstår vi båda två. Champions League, Allsvenskan, landsla-get och kanske VM – det fort-sätter att gå fort för den unga ytterbacken från lilla Åby.

14

tanför fönstret vittnar snön på marken om vin-

terns ännu fasta grepp om Linköping. För Martin Sjögren, huvudtränare för Linköpings Fotboll Club, är det bråda dagar.– Jag har lite ont om tid, vi tränar om en dryg timme, förvarnar han när vi slår oss ner för att prata om läget i LFC.

Martin kom till Linkö-ping och LFC 2013, även om han ”tjuvstartade” redan hösten 2012 som en resurs för dåvarande tränarteamet. Han kom från det som då hette LdB Malmö (numer FC Rosengård) och var Sve-riges ledande fotbolls-förening, med SM-guld både 2010 och 2011 i

ryggsäcken.– LFC hade haft några sämre år sedan guldsä-songen 2009. Alla inom föreningen var överens om att LFC inte var någon klubb som skulle komma sexa, sjua i Allsvenskan. När jag kom in hösten 2012 insåg jag att truppen behövde en omstrukture-ring och nystart.

När Martin tog över som huvudtränare 2013 bytte han ut halva a-lag-struppen i en medveten satsning på unga spelare med rätt karaktär och viljan att jobba hårt.– Vi slog fast att Linkö-ping ska erbjuda en miljö dit fotbollsspelare som vill utvecklas söker sig. Vi tränar två pass om dagen och har valt att lägga alla

pass på dagtid eftersom fotbollen inte ska vara en bisyssla till något annat. Vi ställer oerhört höga krav på att spelarna ska jobba hårt för att hela tiden bli bättre fotbolls-spelare.

Den nya inriktningen har gett resultat och 2014 vann LFC svenska cupen och stod för flera impo-nerande insatser i Cham-pions League.– Det är viktigt att vinna titlar och det gör klubben attraktiv för andra spe-lare, men vi är ändå inte helt nöjda med fjolåret. Vi slutade fyra i Allsvenskan och hade som målsättning att komma etta eller tvåa, vilket vi tyckte vore helt rimligt. Tyvärr fick vi en del skador på våren och var

U

Martin Sjögren om hårda krav och höga målsättningar H U V U DTR Ä N A R E L F C

15

inte tillräckligt bra mot slutet av säsongen.

Den högtflygande målsätt-ningen ligger fast till årets säsong och förutsättningar-na att lyckas är goda, menar Martin.– Rosengård är favoriter men vi kan utmana dem. Vi är snäppet vassare än i fjol, vi har inte haft så stor omsätt-ning och de yngre spelarna som var med redan då är ett år äldre och bättre. Dessutom har vi försökt värva spelare som kan spela på flera posi-tioner.

Några nyförvärv fanns runt hörnet, andra på längre av-stånd.– Det är jätteviktigt med lokal anknytning i laget, men för att spela på den nivå vi är och ska

vara på – topp åtta i Europa – går det inte att tro att vi ska ta alla spelare från Linköping med omnejd. Vissa kommer att lyckas, Charlotte Rohlin är ett exempel och Stina Black-stenius ett annat, men man måste komplettera med eta-blerade utländska spelare för att konkurrera på högsta euro-panivå.

Ett exotiskt nyförvärv inför årets säsong är Vera Dyatel från Ukraina.– Jag såg henne i EM 2009 och ville värva henne redan i Mal-mö men av olika anledningar funkade det inte. Nu föll pus-selbitarna på plats, både för oss och för henne. Det blir en omställning för Vera att kom-ma till Sverige, men hon är ju i alla fall van vid klimatet, säger Martin och skrattar.

Innan Allsvenskan startar väntar ett kittlande dubbel-möte med danska Brøndby IF i kvartsfinalen av Champions League.– Eftersom vi har flera danska spelare i truppen har vi bra koll på Brøndby och vet att de är passningsskickliga och duktiga på att äga boll. Alla lag som tagit sig så här långt i Champions League är riktigt bra, men samtidigt tror jag att vi har goda förutsättningar att få med oss ett bra resultat.Innan Martin skyndar vidare i kylan konstaterar vi att det finns många anledningar att se fram emot vårens ankomst. För trots allt brukar våren komma även till Linköping till slut, om än inte särskilt ofta med en kvartsfinal i Champi-ons League i släptåg.

16

LVC HerrDet går bra för lagen i LVC.LVC är Grand Prix Mästare efter finalvinst över Fal-kenberg med 3-1 i (jan 2015).LVC är Nordisk Mästare efter vinst över Norska Mästarlaget Nyborg med 3-0 i finalen (feb 2015).Norske tränare Ivar Bak-ken säger till Bergens Tidende: ”Jag har vært trener i klubben i over 30 år, men har aldri har sett et så godt nordisk lag som det Linköping stilte med på hjemmebane søndag. Det er mange år siden vi har spilt mot noen som var bedre enn disse, da må vi tilbake til da vi møt-te russiske Ural Ufa i euro-pacupen.” LVC vinner även elitserien. Med endast en match kvar

står LVC som seriesegrare efter elitseriens 26 om-gångar.LVC har infriat 3 av sina 4 mål inför säsongen och kvar återstår att återigen vinna SM.

LVC DamLVC dam har också planer på att klättra i seriesyste-met. Just nu ligger laget på en fin tredjeplatsvilket räcker för att få en plats i superettan kom-mande säsong.

EM-kvalFyra LVC spelare är uttag-na till Svenska landslaget som har ännu en härlig utmaning framför sig.Om Sverige tar sig till EM-slutspel i höst kommer motståndarna att vara värdnationen Italien samt

Frankrike och Kroatien. Närmast väntar dock de två viktiga matcherna mot Estland i maj för att det svenska herrlandslaget ska kvala in till EM-slut-spel.

SlutspelLVC hoppas att NI Linkö-pingsbor kommer och he-jar på lagen som levererar och verkligen förtjänaratt uppmärksammas. Inför elitlagets slutspel hoppas vi på en härlig inramning där lag och publikskapar förutsättningar för att LVC ska ge Linköping ännu ett SM-Guld. Första kvartsfinalen är den15 mars kl 1500 i Linkö-pings Sporthall.

Läs mer på vår hemsida: www.linkopingvc.com

LINKÖPINGS VCBra så in i Norden